Utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU2

Vissa läroplansfrågor

1988/89

UbU2

Motionerna

1987/88:Ub202 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att en ”timme till förfogande” i grundskolan
enligt vad i motionen anförts bör utredas.

1987/88:Ub209 av Barbro Sandberg och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att undersöka skolans bildundervisning genom arbetsmiljömässiga och pedagogiska
analyser.

1987/88:Ub210 av Anita Bråkenhielm och Sonja Rembo (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av grundskolans läroplan i syfte att säkerställa att skolans
undervisning i realiteten kommer att motsvara de krav på kristendomsundervisningens
innehåll som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grundutbildning
och fortbildning av lärare skall ges ett sådant innehåll att lärare med
undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa sig erforderliga
kunskaper i ämnet.

1987/88 :Ub225 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av förstärkning av ämnet religionskunskap och i synnerhet
kristendomen.

1987/88:Ub230 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den svenska
skolan som helhet skall bygga på etiska grundvärderingar som är förankrade
i kristendomen och i humanistisk tradition,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om religionskunskapsämnets utrymme inom orienteringsämnenas
ram,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade inslag av praktiska och estetiska ämnen i skolundervisningen.

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 2

1987/88:Ub235 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att man i religionsundervisningen uppmärksammar eleverna
på frågor om nyandliga rörelser.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:L708.

1987/88:Ub243 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet barnkunskap i grundskolan.

1987/88 :Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läxor i grundskolan.

1987/88:Ub252 av Erling Bager och Börje Stensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att verka för att
varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning
som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i
trafiken.

1987/88 :Ub261 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning i
hushållsberedskap på högstadiet.

1987/88 :Ub270 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de humanistiska
och estetiska ämnenas företräde i skolan framför datorerna.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi411.

1987/88:Ub283 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av matlagning i grundskole- och gymnasieundervisningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”Konsumentskola”.

1987/88:Ub285 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bestämt timantal för ämnet maskinskrivning i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om servicematerial i maskinskrivning.

1987/88:Ub291 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundskolans
läroplan bör medge undervisning i våra grannspråk.

1987/88 :Ub296 av Ingbritt Irhammaroch Karl Erik Olsson (c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1988/89:UbU2

2

anförts om en utökad information angående konsumentekonomisk utbild- 1988/89:UbU2
ning vid lanthushållsskolor.

1987/88:Ub301 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär översyn av skolans läroböcker i syfte att förbättra kristendomsundervisningen
genom objektiva läroböcker.

1987/88:Ub338 av Ingvar Eriksson och Arne Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna
budskapets ställning inom ämnet religionskunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav
för lärare i läroämnet religionskunskap,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning och
fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna i
Lgr 80 kan uppnås.

1987/88:Ub342 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att genom förstärkta insatser för lärarnas utbildning
och fortbildning samt översyn av läromedlen aktualisera och förbättra religionskunskapsämnets
ställning i grundskolan.

1987/88:Ub343 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
utbildning i kooperativ verksamhet.

1987/88:Ub381 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna behovet av en förbättrad kristendomsundervisning
i skolan och att frågan skall bli föremål för snar och ingående
utvärdering varefter förslag skall föreläggas riksdagen utifrån målsättningen
en förbättrad och starkare ställning för kristen etik och bibelkunskap i
skolans undervisning, i enlighet med vad i motionen anges.

1987/88:Ub382 av Erkki Tammenöksa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finlandssvenska
barn i Sverige bör ges möjlighet att behålla och utveckla sina eventuella
kunskaper i finska språket.

1987/88:Ub385 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att religionskunskapsämnet
i grundskolan fullt ut bör få en ställning som motsvaras av
föreskrifterna i Lgr 80,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att religionsundervisning
bör breddas och fördjupas på lärarhögskolorna,

3. att riksdagen begär att regeringen låter SÖ utforma ett kommenterande
material som hjälp vid undervisningen.

1987/88:Ub390 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bildämnets ställning i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av bildämnets 3

I* Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 2

tillämpning och utveckling i grundskolan och på gymnasiet de senaste tio 1988/89:UbU2
åren,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp med forskningsanknytning
tillsätts för att driva bildpedagogiskt utvecklingsarbete i enlighet
med motionen.

1987/88 :Ub396 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utfärda nya anvisningar
för lågstadiet om återgång till den skrivstil som gällde fram till 1975, samt
att eleverna därvid får lära sig läsa textbokstäver i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1987/88:Ub402 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag angående skyldighet för
kommuner med viss lägsta andel finskspråkiga invånare (eller visst lägsta
antal finskspråkiga barn) att inrätta sverigefinsk utbildningslinje inom
grundskolan eller sverigefinsk skola,

2. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till hur finska språkets
ställning kan stärkas i gymnasieskola och högskola.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr331.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en övergripande utbildningspolitisk utredning —

U90.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för undervisningen i svenska.

Utskottet

I det följande behandlas ett antal motioner, som väckts under den allmänna
motionstiden vid riksmötet 1987/88. Utskottet tar upp dem under rubrikerna
Estetiska och praktiska ämnen, Religionskunskap, Vissa andra ämnen
och Övriga frågor.

Estetiska och praktiska ämnen

I två motioner, nämligen 1987/88:Ub390 (fp) och 1987/88:Ub209 (fp), behandlas
bildspråket i skolan. I den förstnämnda motionen föreslås att ämnet
bild skall ges en starkare ställning i skolan (yrkande 1). Bildämnet skall inte
enbart ses från estetisk synpunkt utan framför allt som ett generellt medel
för att förmedla information i dagens informationssamhälle. I detta syfte
bör en expertgrupp med forskningsanknytning tillsättas för att bedriva
bildpedagogiskt utvecklingsarbete (yrkande 3). Regeringen bör vidare ta
initiativ till en vetenskaplig undersökning om hur kunskaper i bildämnet
har förmedlats i skolan under de senaste tio åren (yrkande 2). I den sist -

4

nämnda motionen begärs att skolöverstyrelsen (SÖ) skall få i uppdrag att 1988/89:UbU2
undersöka skolans bildundervisning genom arbetsmiljömässiga och pedagogiska
analyser.

Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om utskottets behandling
av liknande yrkanden vid riksmötet 1985/86 och riksmötet 1987/88
(UbU 1985/86:12, resp. UbU 1987/88:3). Inget yrkande ledde till någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har erfarit att det för närvarande pågår ett omfattande utvecklingsarbete
på bildspråkets område i skolan. Främst bör nämnas satsningen
på kultur i skolan (jfr prop. 1984/85:100 bil 10, UbU 1984/85:16, rskr. 1984/

85:234), där andelen projekt med anknytning till bildspråket är stor (cirka
25 procent), och den riksomfattande aktionen Bildspråket i skolan, som SÖ
och statens kulturråd inledde läsåret 1985/86. Syftet med denna aktion,
som avslutas i och med utgången av innevarande läsår, är att tillämpa och
utveckla bildspråket i hela dess mångfald såväl genom själva bildämnet
som i samverkan med andra ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.

Aktionen skall vidare sprida forskningsrön och internationella erfarenheter
beträffande barn och bild och visa hur skolan kan samarbeta med olika
kulturinstitutioner och enskilda konstnärer samt uppmärksamma bildens
förhållande till andra medier. Enligt vad utskottet fått veta kommer SÖ på
grundval av gjorda erfarenheter att utarbeta ett handlingsprogram för att
stärka bildundervisningen i skolan. Inom ramen för aktionen Bildspråket i
skolan görs inom SÖ under innevarande läsår även en analys av bildundervisningen
och dess utveckling i de senaste läroplanerna.

Utskottet vill även erinra om att ämnet bild har varit föremål för granskning
av vissa länsskolnämnder under läsåret 1987/88 inom ramen för SÖ:s
nationella utvärdering. Nämnderna har rapporterat sina iakttagelser till SÖ
under hösten 1988. SÖ kommer att avge en rapport till regeringen under
december månad 1988.

Utskottet finnér således att ett omfattande utvecklings- och utredningsarbete
för närvarande äger rum på bildspråkets område inom hela skolväsendet
och särskilt i grundskolan. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna 1987/88:Ub209 och 1987/88:Ub390.

1 motion 1987/88:Ub230 (c) yrkande 7 föreslås att praktisk och estetisk
verksamhet bör få större utrymme på timplanen och inom olika ämnen i
skolundervisningen.

Utskottet vill först hänvisa till vad utskottet nyss anfört beträffande pågående
utvecklingsarbete inom bildspråkets område. Vidare erinras om att
utskottet vid sin behandling av ett liknande yrkande vid föregående riksmöte
(UbU 1987/88:3, s. 6) pekade på den försöksverksamhet som äger rum
med s.k. dubbelt tillval på grundskolans högstadium och som kommer att
utvärderas av SÖ med anledning av ett regeringsuppdrag i syfte att utarbeta
modeller för lokala tillvalskurser. Frågor om ökad valfrihet på utbildningsområdet
och möjligheten till innehållsmässiga profileringar inom grundskolan
kommer utskottet senare att behandla i anslutning till regeringens
proposition (1988/89:4) om skolans utveckling och styrning.

5

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub230 yrkan- 1988/89:UbU2
de 7.

Religionskunskap

I tre motioner tas ämnet religionskunskap upp. I motionerna 1987/
88:Ub230(c)yrkande6och 1987/88:Ub385 (fp) yrkande 1 anförs att ämnet
fått allt mindre del av orienteringsämnena i grundskolan och att erfarenheterna
talar för att det inte får den undervisningstid som läroplan för grundskolan
(Lgr 80) föreskriver. 1 motion 1987/88:Ub235 (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att lärarna i religionsundervisningen uppmärksammar
eleverna på frågor om nyandliga rörelser.

Utskottet har senast vid föregående riksmöte erinrat om bestämmelserna
i läroplan för grundskolan (Lgr 80) i vad gäller antalet lektioner i religionskunskap
(UbU 1987/88:4 s. 2). Utskottet hänvisade i sammanhanget till den
förestående granskningen av undervisningen i ämnet inom ramen för SÖ:s
nationella utvärdering. Enligt vad utskottet nu erfarit har sju länsskolnämnder
haft i uppdrag att granska undervisningen i orienteringsämnena i
grundskolan inom det nationella utvärderingsprogrammet. Nämnderna
har under hösten 1988 lämnat sina rapporter till SÖ. Under december månad
1988 skall SÖ, som tidigare nämnts, avge sin rapport om den totala
granskningsverksamheten till regeringen.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande inte finns något statistiskt
underlag som ger belägg för påståendet att ämnet religionskunskap inte får
den andel av undervisningstiden i orienteringsämnena som läroplanen föreskriver.
Erfarenheter från nämndernas skol- och lektionsbesök visar dock
att vissa ämnen blir mer än väl tillgodosedda i ämnesgrupperna, medan
andra ämnen i olika hänseenden synes komma i andra hand. Mot denna
bakgrund fortsätter samma länsskolnämnder som tidigare att under ännu
ett år (läsåret 1988/89) granska undervisningen i orienteringsämnena i
grundskolan.

Utskottet förutsätter att skolorna följer gällande bestämmelser i läroplan
för grundskolan (Lgr 80) om dels undervisningstid för ämnet religionskunskap,
dels vilka huvudmoment som skall behandlas på de tre stadierna och
att särskilt länsskolnämnderna medverkar till detta i sin aktiva tillsyn.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 6, 1987/88:Ub235 och 1987/

88:Ub385 yrkande 1.

I ett antal motioner, nämligen 1987/88:Ub210 (m) yrkande 1 , 1987/

88:Ub225 (c), 1987/88:Ub230 (c) yrkande 1, 1987/88:Ub338 (m) yrkande 1
och 1987/88:Ub381 (m), behandlas den kristna etiken i skolans undervisning.

I samtliga motioner anförs att det kristna inslaget i ämnet religionskunskap
bör förstärkas. I motion 1987/88:Ub230 föreslås att skolan som helhet skall
värdeförankras i den kristna etiken. Vikten av att dagens ungdom kan förstå
den kristna etiken och att frågor kring människosynen blir allt viktigare —
bl.a. inom vårdområdet — understryks vidare i motion 1987/88:Ub225. I 6

motion 1987/88:Ub210 föreslås att en översyn av grundskolans läroplan 1988/89:UbU2
skall göras i syfte att säkerställa skolans undervisning om kristendom.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Den kristna etiken i skolans undervisning har behandlats av utskottet vid
flera tillfällen och senast vid föregående riksmöte (UbU 1987/88:4 s. 3f).

Utskottet har därvid hänvisat till vad som anförs i läroplan för grundskolan
(Lgr 80) i vad gäller etiska frågor och religionskunskapens betydelse för
skolans fostrande uppgift.

Utskottet vill på nytt understryka vikten av att de etiska frågorna bör ges
en ingående behandling i skolans religionsundervisning, eftersom hemmens
roll som normbildare successivt har minskat och antalet normbildare
utanför hemmen och skolan har ökat. Det är därvid viktigt att eleverna får
insikter i religionens betydelse för normbildning och kultur, och att de
förstår på vilka grunder den västerländska människosynen har utvecklats.

Respekten för människors egenvärde och aktning för andra måste vara den
etiska grund som skolans undervisning utgår från. Frågor kring människosynen
— såväl den kristna som andra religioners — blir allt viktigare för
alla i vårt pluralistiska samhälle. Skolans undervisning i religionskunskap
är av stor betydelse för att vi skall kunna förstå att handla efter våra grundläggande
etiska, humanistiska och demokratiska värderingar. I en nyligen
utkommen rapport (Skapande, Vetande 1988:11 A. Törnvall: Religionskunskap
i skolan; Universitetet i Linköping) om lärares och elevers attityder
till ämnet religionskunskap i grundskolan framhålls att det nu finns en
ökad medvetenhet i skolorna om ämnets betydelse för den personliga utvecklingen.

Utskottet har tidigare hänvisat till det utvärderingsarbete rörande bl.a.
ämnet religionskunskap som SÖ och länsskolnämnderna bedriver och som
skall redovisas för regeringen. Om det därvid framkommer att kristendomen
och det kristna budskapet samt studiet av Bibeln inte får det utrymme
och den vikt i undervisningen som anges i kursplanen för ämnet religionskunskap,
är det utskottets bestämda uppfattning att skolmyndigheterna bör
vidta erforderliga åtgärder. Utskottet förutsätter att så sker utan att riksdagen
gör något uttalande i frågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub210yrkande 1,1987/88:Ub225,1987/88:Ub230 yrkande
I, 1987/88:Ub338 yrkande 1 och 1987/88:Ub381.

1 syfte att förbättra undervisningen i religionskunskap begärs i motion
1987/88 :Ub338 (m) yrkande 2 förslag om skärpta förkunskapskrav för lärare
i ämnet religionskunskap. I samma motion (yrkande 3) och i motionerna
1987/88:Ub342 (fp) delvis, 1987/88:Ub210 (m) yrkande 2 samt 1987/

88:Ub385 (fp) yrkande 2 tas utbildningen av och fortbildningen för lärare i
religionskunskap upp.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utöver kraven på allmän behörighet till högskolestudier (jfr prop. 1987/

88:109 om urval m.m. till högskoleutbildning, UbU 1987/88:32, rskr. 1987/

88:330) krävs särskild behörighet till den nya grundskollärarlinjen motsvarande
treårig gymnasieutbildning i bl.a. ämnena svenska och engelska. 1

förhållande till tidigare uppställda förkunskapskrav för lärarutbildning är 1988/89 :UbU2
detta en skärpning. Beträffande den grundläggande utbildningen i den nya
lärarutbildningen för lärare för årskurserna 4—9 med specialisering i samhällsorienterande
ämnen anges i utbildningsplanen att poängramen för de
ingående ämnena bör sättas så att inget ämne understiger 20 poäng (Utbildningsplan
för grundskollärarlinjen, UHÄ 1988-05-31 reg. nr. 411-1489-87).

Vidare skall den valfria fördjupningen i två av ämnena omfatta sammanlagt
ca 40 poäng, så att den blivande läraren har bedrivit studier motsvarande
40 poäng i vartdera ämnet.

Under föregående riksmöte har riksdagen fattat beslut om angelägna
fortbildningsbehov i anslutning till genomförandet av den nya lärarutbildningen
(prop. 1987/88:100 bil. 10, UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203).

Fortbildning för att höja den allmänna lärarkompetensen med bl.a. studier i
ytterligare ämnen har där fått en hög prioritet. Utskottet vill även erinra om
riksdagens beslut om bidrag till fortbildning motsvarande 50 milj.kr. per år
under en tioårsperiod fr.o.m. budgetåret 1989/90 (prop. 1987/88:100 bil. 10,

UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203).

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub210 yrkande
2, 1987/88:Ub338 yrkandena 2 och 3, !987/88:Ub342 delvis och 1987/

88:Ub385 yrkande 2.

För att förbättra undervisningen i ämnet religionskunskap föreslås i motionerna
1987/88:Ub301 (m) och 1987/88:Ub342 (fp) delvis att en översyn
görs av läromedlen i detta ämne. I motion 1987/88:Ub385 (fp) yrkande 3
begärs att SÖ skall utforma ett kompletterande material som hjälp vid undervisning
i ämnet religionskunskap.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

En kartläggning av läromedelssituationen i skolan har nyligen gjorts på
uppdrag av regeringen (prop. 1987/88:100, bil lOs. 14-16). Resultatet av den
s.k. läromedelsöversynen har redovisats i tre rapporter (Ds 1988:22 — 24).

Med utgångspunkt i denna undersökning avser regeringen enligt proposition
1988/89:4 om skolans utveckling och styrning att vidta åtgärder i syfte
att förbättra läromedelssituationen i grundskolan.

Frågan om ett kommentarmaterial för ämnet religionskunskap bör enligt
utskottets uppfattning avgöras av SÖ. Som utskottet tidigare anfört kommer
undervisningen i ämnet religionskunskap att granskas även under innevarande
läsår av ett antal länsskolnämnder. Utskottet utgår från att SÖ
kommer att vidta åtgärder när det gäller kommentarmaterial, om det visar
sig att lärare och skolledning har behov av råd i ämnesmässiga och metodiska
frågor i ämnet religionskunskap.

Mot denna bakgrund finnér utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen
att vidta någon särskild åtgärd i vad gäller läromedelsfrågan, varför
motionerna 1987/88:Ub301, 1987/88:Ub342 delvis och 1987/88:Ub385 yrkande
3 avstyrks.

Vissa andra ämnen

I motion 1987/88:Ub283 (fp) framförs vissa förslag om skolans utbildning i

kost- och konsumentkunskap. Enligt motionären bör undervisning i hem- 8

kunskap i grundskolan inriktas mera på matlagning (yrkande 1). Vidare
föreslås att en ny form av lanthushållsskola — konsumentskolan — bör
införas i skolsystemet (yrkande 2).

Utskottet behandlade liknande yrkanden vid föregående riksmöte (UbU
1987/88:7, s. 3 0- Därvid anförde utskottet bl.a. följande.

Utskottet vill här erinra om att många föräldrar med barn i skolåldern
numera yrkesarbetar båda. Som en följd härav erbjuds därför inte alltid
möjligheter för barnen att lära sig elementär matlagning i hemmet. Som
utskottet ser det kräver denna ändrade familjesituation uppmärksamhet
när undervisningen i hemkunskap skall granskas. Utskottet vill i sammanhanget
också erinra om andra delar av ämnet hemkunskap. Eleverna skall
enligt läroplanen även få kunskap om hushållsekonomi, skötsel av hem
m.m. Detta är viktigt för att ge eleverna en grund för sin fortsatta utveckling.

Utskottet vill erinra om att ämnet hemkunskap varit föremål för granskning
av vissa länsskolnämnder under läsåret 1987/88 inom ramen för SÖ:s nationella
utvärderingsprogram. Enligt vad utskottet inhämtat kommer SÖ att
avge en rapport till regeringen i december månad 1988 på grundval av de
resultat som länsskolnämnderna rapporterat till SÖ under hösten 1988.

Beträffande gymnasieskolan ingår ämnena kostkunskap och konsumentkunskap
på den tvååriga konsumtionslinjen (Ko-linjen, konsumentekonomisk
gren). Matlagning upptar en stor del av ämnet kostkunskap enligt
kursplanen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Ko-linjen och
vissa andra ej direkt yrkesinriktade linjer för närvarade utreds inom regeringskansliet
(dir. 1988:30). Utredningsarbetet skall vara slutfört den 1 mars
1989. Vidare har riksdagen fattat beslut (prop. 1987/88:102, UbU 1987/
88:31, rskr. 1987/88:366) om försöksverksamhet och utvecklingsarbete i
vad avser gymnasieskolans yrkesutbildning. Regeringen har även gett SÖ i
uppdrag att senast den 1 mars 1989 framlägga ett förslag till ny studievägsstruktur
för yrkesutbildningen i gymnasieskolan. I detta uppdrag kommer
särskilt de grundskoleanknutna studievägarna med yrkesinriktning, till vilka
de i motionen berörda kurserna på det konsumentekonomiska området
hör, att behandlas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1987/88:Ub283.

Imotion 1987/88:Ub261 (c)om undervisning i hushållsberedskap föreslås att
SÖ i samarbete med Sveriges civilförsvarsförbund bör få i uppdrag att utarbeta
lämpligt material för detta ämnesområde.

Utskottet vill med anledning av motionen påpeka att frågor om vårt
lands försörjning i kris- och krigssituationer behandlas i de samhällsorienterande
ämnena på grundskolans högstadium — förutom att de kan belysas
särskilt i t.ex. ett lokalt tillvalsämne. Mot denna bakgrund och med hänsyn
till att det här aktuella ämnesområdet (beredskapslagring av livsmedel o.d.)
bör anknytas till lokala förhållanden finnér utskottet ingen anledning att
SÖ får i uppdrag att centralt utarbeta undervisningsmaterial för en sådan
undervisning. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion 1987/
88:Ub261.

1988/89:UbU2

9

Den konsumentekonomiska utbildningen vid lanthushållsskolorna lovor- 1988/89 :UbU2
das i motion 1987/88:Ub296 (c). Motionärerna anför dock att intresset för
denna utbildning är svagt. Därför bör en utökad information ges om den
konsumentekonomiska utbildningen vid lanthushållsskolorna i samband med
elevernas studieval (yrkande 1).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra att studie- och yrkesvalsorienteringen
(syo) i såväl grundskolan som gymnasieskolan är omfattande.
Syftet med syo är att ge eleverna förberedelser för framtida yrkesval
och kunskaper om arbetslivet. Syon är en del av skolans undervisningsprogram.
Utskottet utgår från att eleverna i grundskolan får den allsidiga information
om de gymnasiala studievägarna som de har rätt till enligt läroplan
för grundskolan (Lgr 80). Med hänvisning härtill bör riksdagen inte göra ett
särskilt uttalande i denna fråga, varför motion 1987/88:Ub296 yrkande 1
avstyrks.

I motion 1987/88:Ub243 (fp) tas ämnet barnkunskap upp. Enligt motionärerna
vill eleverna i grundskolan gärna diskutera sina egna livsvillkor och få
dem belysta i skolan. Det skulle kunna betyda mycket för elevernas mognadsutveckling
om de fick tillfälle att i ett nytt ämnesområde — människokunskap
— diskutera existentiella frågor. Det finns därför enligt motionärerna
anledning att närmare utreda hur dessa frågor skulle kunna behandlas
på ett samlat sätt i skolans undervisning.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet finner det angeläget att de frågor som aktualiseras i motionen
blir belysta i grundskolans undervisning. Som utskottet tidigare påpekat
granskar länsskolnämnderna ett antal ämnen inom ramen för sin aktiva
tillsyn och SÖ:s nationella utvärdering. Enligt vad utskottet erfarit har ämnet
barnkunskap granskats under läsåret 1987/88. SÖ kommer före innevarande
års slut att på grundval av nämndernas iakttagelser avge en slutrapport
till regeringen. Mot denna bakgrund finner utskottet att riksdagen inte
nu bör göra ett uttalande i den här aktuella frågan, varför motion 1987/

88:Ub243 avstyrks.

Finlandssvenska barns möjligheter till undervisning i finska tas upp i motion
1987/88:Ub382 (s). Motionären föreslår att de finlandssvenska barnen
skall få delta i den hemspråksundervisning i finska som ges i kommunerna
utan att kravet på att hemspråket skall utgöra dagligt umgängesspråk i
hemmet för eleven skall vara uppfyllt.

Utskottet vill erinra om att principerna för rätten till hemspråksundervisning
behandlades av riksdagen vid riksmötet 1984/85 (prop. 1984/85:100
bil. 10, UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149). Utskottet vill hänvisa till förordningen
(SÖ-FS 1987:72) med föreskrifter om elevers rätt till hemspråksundervisning
i grundskolan och i gymnasieskolan. I denna uppställs två
villkor, nämligen dels att minst en av elevens föräldrar (vårdnadshavare)
har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det språket
i sitt dagliga umgänge med eleven, dels att eleven har etablerade kunskaper
i hemspråket. Reglerna för elevers rätt till hemspråksundervisning återfinns
i grundskoleförordningen 5 kap. 4—12 §§ resp. gymnasieförordningen 10
kap. 40-46 §§. 10

Utskottet finner ingen anledning att föreslå riksdagen att nu ändra be- 1988/89:UbU2

stämmelserna för rätten till hemspråksundervisning, varför utskottet avstyrker
motion 1987/88 :Ub382.

I motion 1987/88:Ub402 (c) yrkande 1 begärs lagförslag angående skyldighet
för kommuner att inrätta en finskspråkig utbildningslinje inom grundskolan
eller finskspråkig skola, om andelen finskspråkiga invånare i kommunen
är lägst 5 % eller om antalet finskspråkiga barn uppgår till minst 200 i åldrarna
upp till 16 år.

Utskottet vill först betona att målet för hemspråksundervisningen i Sverige
är aktiv tvåspråkighet (jfr prop. 1984/85:100 bil 10, UbU 1984/85:12 s.

7f, rskr. 1984/85:149). Vidare vill utskottet peka på kommunernas möjlighet
att fr.o.m. läsåret 1986/87 anordna hemspråksklasser och sammansatta
klasser på grundskolans låg- och mellanstadier med tillämpning av ramtimplaner.
SÖ har fått regeringens uppdrag att utvärdera ramtimplanerna och
skall senast den 1 september 1989 avge en första rapport. I vissa kommuner
förekommer dessutom pedagogiskt utvecklingsarbete för finskspråkiga elever
(jfr SÖ-FS 1986:7). Intresset för sådan utvecklingsverksamhet för finskspråkiga
elever har successivt ökat.

Enligt utskottets uppfattning finns det mot denna bakgrund goda möjligheter
för kommunerna att anordna finskspråkig undervisning med hänsyn
till lokala förutsättningar i vad gäller elevunderlag m.m. En författningsmässig
reglering av skyldigheten att anordna finskspråkig undervisning i
enlighet med motionsyrkandet är därför inte nödvändig och skulle enligt
utskottets uppfattning kunna ge ett totalt sett sämre resultat i jämförelse
med den verksamhet som nu gällande bestämmelser beträffande hemspråksklasser
och sammansatta klasser samt det här nämnda utvecklingsarbetet
för finskspråkiga elever ger utrymme för. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motion 1987/88:Ub402 yrkande 1.

I motion 1987/88:Ub402 (c) yrkande 2 begärs förslag om förstärkning av
finska språkets ställning i gymnasieskolan och högskolan. Motionären anser
att i regioner med kommuner, som har en stor andel finskspråkiga elever,
bör finskspråkig gymnasieutbildning inrättas. Vidare bör det i alla yrkesinriktade
svenskspråkiga studievägar i gymnasieskolan finnas ett tillvalsalternativ
för finskspråkiga elever. Tillvalet skall inriktas på yrkesterminologi
på finska. Slutligen föreslås att institutioner för finskspråkiga vid universitet
och högskolor utvecklas.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Finska kan studeras som B-språk och C-språk på gymnasieskolans treoch
fyraåriga linjer och som tillvalsämne (B- språk och C-språk) på de
tvååriga yrkesinriktade linjerna. Försöksverksamhet med finskspråkiga linjer
i gymnasieskolan har pågått sedan läsåret 1977/78 i Stockholms kommun.
Såväl teoretiska som yrkesinriktade linjer kan väljas. Regeringen har
gett SÖ i uppdrag att senast den 1 september 1989 utvärdera hela försöksverksamheten.
Institutionen för internationell pedagogik vid Stockholms
universitet har fått SÖ:s uppdrag att genomföra utvärderingen.

Vad gäller finska språket i högskolan kommer universitets- och högskole- 11

ämbetet (UHÄ), enligt vad utskottet inhämtat, att under hösten 1988 rap- 1988/89:UbU2
portera ett regeringsuppdrag beträffande antagning av tvåspråkiga studerande
i utbildning för personal i socialtjänsten. Vidare vill utskottet erinra
om den nya lärarutbildningen, som ger möjlighet för finsktalande studerande
att välja en inriktning med finska som hemspråk (lärare för årskurserna
1—7) och finska som hemspråk i kombination med svenska (lärare för
årskurserna 4—9). Slutligen har utskottet fått veta att högskolan i Sundsvall—Härnösand
kommer att erbjuda en kurs (10 poäng) med distansstudier
i finsk kultur under våren 1989.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionsyrkandet i
stort är tillgodosett, varför motion 1987/88:Ub402 yrkande 2 avstyrks.

I motionerna 1987/88:Ub806 (m) yrkande 3 och 1987/88:Ub291 (m) tas
vissa frågor upp om ämnet svenska i grundskolan. I den förstnämnda motionen
anförs att kraven på korrekt behandling av språket måste betonas i
kursplanen för ämnet svenska och att litteraturstudierna bör få större
utrymme. I motion 1987/88:Ub291 hänvisas till ett av SÖ utarbetat förslag
till ny kursplan i svenska, i vilket huvudmomentet Språken i de nordiska
länderna i nu gällande kursplan inte behållits som eget huvudmoment. Motionären
finner detta oacceptabelt och föreslår att riksdagen skall göra ett
uttalande att alla elever i grundskolan skall få en elementär undervisning i
danska och norska.

Utskottet vill erinra om att regeringen i september 1988 fattat beslut om
ny kursplan i svenska (SÖ, Läroplaner 1988:99). Den nya kursplanen skall
tillämpas fr.o.m. läsåret 1989/90 men får tillämpas fr.o.m. läsåret 1988/89
som alternativ till den nu gällande kursplanen.

I ämnets målbeskrivning anges följande i vad avser språket och litteraturstudiet: När

eleverna lämnar grundskolan skall de ha en sådan språklig säkerhet att
de kan uttrycka sig tydligt och med respekt för människors värde i de många
olika språksituationer de ställs inför i familj, kamratliv, föreningsliv, arbetsliv
och fortsatt utbildning. De skall ha lagt en god grund för en livslång
utveckling av läsförmågan och kunna läsa så bra, att de kan skaffa sig
information, upplevelser och kunskaper genom uppslagsböcker, tidningar
och tidskrifter, fackböcker och skönlitteratur. Deras skrivförmåga skall
fungera som ett medel för minne och tänkande, för kontakt och påverkan.

Skönlitteraturen skall särskilt uppmärksammas. I litteraturen möter eleverna
verkligheten så som andra människor upplever och tolkar den. Möten
med litteraturen kan ge eleverna upplevelser av skönhet, humor och
spänning och lust att själva experimentera med språk och stil när de skriver.

Litteraturen stimulerar fantasin och lusten att berätta, göra bilder, leka och
dramatisera. Av dessa skäl skall eleverna ofta läsa, lyssna till, samtala om
och arbeta vidare med skönlitteratur. De skall bli väl förtrogna med böcker,
författare och bibliotek och vänja sig vid att låna och läsa skönlitteratur.

Eleverna skall genom skolåren bygga upp kunskaper om språket och dess
betydelse för människan och samhället. De skall i efterhand lära sig förstå
och kunna använda det offentliga språket

Huvudmomentet Språken i de nordiska länderna har bibehållits i den nya
kursplanen. Detta huvudmoment skall behandlas på samtliga grundskolans

stadier. Danska och norska utgör tyngdpunkterna i denna undervisning. 12

Med hänvisning till att det i den nya kursplanen i svenska för grundskolan
läggs stor vikt vid språket, språkutvecklingen och läsning av skönlitteratur
samt att de nordiska språken även i fortsättningen kommer att studeras,
finnér utskottet att båda yrkandena är tillgodosedda, varför motionerna
1987/88:Ub806 yrkande 3 och 1987/88:Ub291 avstyrks.

Enligt motion 1987/88 :Ub270 (c) bör de humanistiska och estetiska ämnena
ges företräde i skolan framför satsningen på datorer. Motionären anser att
det finns anledning att skynda långsamt med datoriseringen och att det inte
är rätt att ta resurser från viktiga områden i skolan för att göra dyra datorsatsningar.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om ett flertal åtgärder för att
utveckla skolans dataundervisning vid föregående riksmöte (jfr prop. 1987/
88:100bil. 10, UbU 1987/88:14(1,5,6), rskr. 1987/88:304, UbU 1987/88:18
(5), rskr. 1987/88:242, UbU 1987/88:16, rskr. 1987/88:367 och UbU 1987/
88:13, rskr. 1987/88:366). Dessa beslut har bl.a. berört frågor om datorn
som pedagogiskt hjälpmedel, pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor
samt investeringar i datorutrustning och programvara för skolan. Samtliga
skolformer inom det allmänna skolväsendet har fått någon del av dessa
satsningar på dataområdet från statens sida. Regeringens förslag till åtgärder
har grundats på det handlingsprogram för datautbildningen som en
arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet tagit fram och som redovisats i
promemorian (Ds U 1986:10) Handlingsprogram för datautbildningen i
skolan, vuxenutbildning och lärarutbildning. I 1988 års budgetproposition
(bil. 10 s. 56 0 ges en allmän motivering till förslagen:

Alla människor behöver grundläggande kunskaper om datorer så att datateknikens
möjligheter kan utnyttjas på bästa sätt och dess risker kan undvikas.
Kunskaper om datorer liksom datorers möjligheter och begränsningar
är ett villkor för medborgerligt inflytande över datateknikens utbredning
och användning.

Om alla elever skall kunna nå framgång i skolan, och om skolan skall
kunna ge alla en god förberedelse för ett aktivt deltagande i samhällslivet är
det viktigt att även elever med särskilda behov — elever som har svårigheter
att tillägna sig kunskap och elever med funktionshinder — ges möjligheter
att bli förtrogna med en ny teknik och dess möjligheter och konsekvenser
för individ och samhälle.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte ändra sitt tidigare ställningstagande
när det gäller dataundervisningen i skolan. Utskottet föreslår
därför att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub270.

Frågan om maskinskrivning i grundskolan tas, upp i motion 1987/88 :Ub285
(fp). 1 yrkande 1 föreslås att maskinskrivning skall ha ett bestämt timtal på
grundskolans timplan. Motionärerna anser att skrivmaskinen bör betraktas
som en dator. Det är därför nödvändigt med obligatorisk undervisning i
maskinskrivning med hänsyn till dataundervisningen, som förutsätter att
eleverna kan hantera ett tangentbord. Vidare föreslås att SÖ bör utarbeta ett
servicematerial i maskinskrivning (yrkande 2).

Utskottet vill beträffande yrkande 1 hänvisa till sin behandling av frågan
om maskinskrivning i grundskolan vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:2

1988/89:UbU2

13

s. 12). Enligt utskottets mening har sedan dess inte inträffat något som 1988/89 :UbU2
föranleder ändrad bedömning från utskottets sida till ifrågavarande yrkande.
Beträffande yrkande 2 har utskottet inhämtat att SÖ håller på att utarbeta
ett servicematerial för maskinskrivning i grundskolan. Träningen i maskinskrivning
kommer att bli mer inriktad mot terminal- och datoranvändning.
Materialet beräknas vara klart under läsåret 1988/89. Yrkandet i motionen
bör därför vara tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/

88:Ub285.

Övriga frågor

I motion 1987/88:Ub252 (fp) anförs att skolan har ett särskilt ansvar för
barnens och ungdomarnas trafikfostran. Motionärerna föreslår dels att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag till en konkretisering av målen
för trafikantutbildningen i skolan (yrkande 1), dels att riksdagen skall
begära hos regeringen att SÖ får i uppdrag att verka för att varje elev,
oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning,
som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken
(yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionen redovisa följande.

Regeringen har den 9 juni 1988 uppdragit åt SÖ att i samråd med trafiksäkerhetsverket
göra en översyn av handledningen Skolan och trafiken. Utskottet
har inhämtat att SÖ kommer att ge ut ett servicematerial om barns
cykelsäkerhet under hösten 1988. En samrådsgrupp (TRUSK) har vidare
bildats med företrädare för SÖ, socialstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, statens
väg- och trafikinstitut, rikspolisstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet,
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Riksförbundet
Hem och Skola samt utbildningsradion. TRUSK har som syfte att bl.a.
initiera utvecklingsarbeten på central och regional nivå för att förbättra
barns och ungdomars trafiksäkerhet och att stimulera och stödja utvecklingsarbete
på lokal nivå inom detta område.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1987/88:Ub252.

Kooperationen som idé och verksamhet behandlas i motion 1987/

88:Ub343 (s). Motionärerna anför att behovet av utbildning i kooperativ verksamhet
År stort. Material som underlag för lärarnas undervisning om kooperationen
bör tas fram.

Liknande yrkanden behandlades av utskottet vid riksmötet 1986/87
(UbU 1986/87:3 s. 4 f och UbU 1986/87:14 s. 34). Utskottet avstyrkte ifrågavarande
yrkanden och pekade därvid på att kooperationen som företagsform
behandlas såväl i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan och
gymnasieskolan som i gymnasieskolans och högskolans ekonomiska utbildningsvägar.
Utskottet har vidare inhämtat att både den producentkooperativa
och den konsumentkooperativa rörelsen ger ut ett omfattande undervisningsmaterial
för olika stadier i skolan. 14

Mot denna bakgrund bor riksdagen enligt utskottets uppfattning inte
göra något uttalande i frågan, varför motion 1987/88:Ub343 avstyrks.

1 motion 1987/88:Ub396 (m) begärs att SÖ får i uppdrag att utfärda nya
anvisningar för skrivstilen i skolan. Motionären anför, med hänvisning till en
av SÖ gjord undersökning bland lärare, att eleverna i grundskolan har haft
svårt att klara av den s.k. SÖ-stilen. Avsaknaden av öglor och bristen på
sammanbindningar mellan bokstäverna har lett till dålig skrivrytm hos eleverna.
Då lärarna på lågstadiet numera själva får bestämma vilken skrivstil
som skall läras ut, kommer enligt motionären vissa elever även i framtiden
att få lära sig SÖ-stilen. En återgång bör ske till den gamla handstilen med
öglor och sammanbindningar. Eleverna bör dock även få lära sig läsa textbokstäver
redan i årskurs 1.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Undervisningen i handskrivning har fram till år 1972 baserats på en
mångfald skrivkurser med olika förskriftstyper. Någon enhetlig skrivstil
har således inte förekommit. Efter en del undersökningar och viss försöksverksamhet
fattade SÖ år 1972 beslut om att en viss bestämd stil skulle gälla
som förebild i alla skolor, den s.k. SÖ-stilen. Tanken med en enhetlig förskrift
i landet var att man ville göra det enklare för elever som flyttade
mellan olika skolor. Valet av förskrift, den enkla och rena kursiven, motiverades
av att man ville ge svenska skolbarn en internationellt gångbar stil.
Under tio år var den nya stilen obligatorisk. År 1985 upphörde den anvisning
att gälla som ålade skolorna att lära ut SÖ-stilen.

Utskottet har fått veta att SÖ kommer att ge ut ett kommentarmaterial om
handskrivning under hösten 1988. SÖ:s råd till skolorna kommer att vara att
ambitionsnivån, när det gäller undervisningen i handskrivning, bör slås fast
i skolans arbetsplan och att alla lärare skall ha ett gemensamt ansvar för
undervisningens genomförande.

Med hänvisning till det anförda finnér utskottet att motionsyrkandet i
stort är tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion 1987/88:Ub396.

Frågan om att införa en timme till förfogande (TTF) i grundskolan bör utredas
enligt motion 1987/88:Ub202 (m). Skälet till att en sådan tidsresurs bör
finnas är att olika aktiviteter avbryter undervisningen i hela grundskolan.
Det kan, enligt motionären, vara såväl planerade som oplanerade aktiviteter,
som var för sig kan vara angelägna men som tar undervisningstid i
anspråk.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet ett motionsyrkande om att
införa en timme till förfogande i grundskolan (UbU 1987/88:3, s. 13). Utskottet
avstyrkte förslaget bl.a. med hänsyn till svårigheten att överblicka de
ekonomiska konsekvenserna av en sådan anordning i grundskolan. Då en
begäran om utredning i samma fråga framställs, vill utskottet erinra om
SÖ:s och länsskolnämndernas granskning av vissa ämnen och vissa delar
av skolans verksamhet under läsåret 1987/88 inom ramen för SÖ:s nationella
utvärdering. Ett område som därvid har granskats är tidsanvändningen
i såväl grundskolan som gymnasieskolan. SÖ kommer före 1988 års slut
att till regeringen avge en rapport om skolmyndigheternas granskningsverksamhet.

1988/89:UbU2

15

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening ingen anledryng 1988/89 :UbU2
att riksdagen nu gör ett uttalande i frågan, varför utskottet avstyrker motion
1987/88:Ub202.

I motion 1987/88:Ub246(fp)yrkande3 behandlas hemuppgifternas rolli det
totala skolarbetet. Enligt motionärerna bör hemuppgifter vara ett självklart
inslag i skolstudierna, eftersom eleverna härigenom lär sig arbeta självständigt
och planera sitt arbete. Det anses också önskvärt att skolan kan ställa
upp med ”läxhjälp” för dem som behöver sådan.

Utskottet vill först erinra om vad som anförs i läroplan för grundskolan
(Lgr 80 s. 50) om hemuppgifter. De utgör en del av skolans arbetssätt. Att
lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad efter deras individuella
förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge.

Om elever av särskilda skäl inte kan utföra en given uppgift i hemmet bör
det enligt Lgr 80 ingå som en naturlig del i skolans planering att i olika
former hjälpa dem att fullgöra uppgifterna i skolan.

SÖ har den 9 september 1980 på regeringens uppdrag fastställt föreskrifter
och anvisningar beträffande hemuppgifterna. Därvid stryks under att
hemuppgifterna bör anpassas till de enskilda elevernas förutsättningar.

Elever måste kunna få arbeta mot gemensamt uppställda mål på olika sätt
och på olika tid. Genom att också arbeta hemma får eleverna möjlighet att
använda så lång tid de behöver. De elever som arbetar långsamt får dock
enligt SÖ inte rutinmässigt ges i uppgift att göra färdigt den del av dagens
arbete som de inte hunnit med i skolan för att därigenom hålla jämna steg
med kamrater som arbetar snabbare. Speciell uppmärksamhet skall ägnas
de elever som har svårigheter av olika slag. Skolan bör t.ex. samråda och
samplanera med föräldrar till barn med handikapp om deras arbetssituation.

Frågor om läxhjälp i skolan till dem som behöver det måste få avgöras på
det lokala planet. Det är självfallet angeläget att hjälp av detta slag ges.

Då yrkandet med det anförda får anses vara i stort tillgodosett, avstyrker
utskottet motion 1987/88:Ub246 i denna del.

I motion 1987/88 :Ub801 (c) anförs att en övergripande helhetssyn saknas
på skolans område. Alltför många utbildningspolitiska beslut har fattats
utan att man försökt se sambandet med andra redan fattade eller väntade
beslut. Detta har lett till att utbildningspolitiken har kommit att framstå som
onödigt ryckig och ofta kortsiktig. Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt
motionen (yrkande 7) som sin mening ge regeringen till känna att en
övergripande utbildningspolitisk utredning (U 90) tillsätts med uppgift att
lägga fast de utbildningspolitiska målen för 1990-talet och med utblickar
över sekelskiftet. Utgångspunkten för utredningsarbetet bör enligt motionen
vara utbildningens växande betydelse för såväl den enskilda individen
som för samhället som helhet. Kvalitetsfrågan bör sättas i centrum, och
utbildningsområdet måste undantas från besparingar och i stället ges ökade
resurser.

Utskottet behandlade samma yrkande vid riksmötet 1986/87 (UbU

16

1986/87:12 s. 6 f). Utskottet erinrade därvid om ett antal viktiga beslut som 1988/89:UbU2
riksdagen fattat i vad gäller grundskolans planering, gymnasieskolans utveckling
och det utredningsarbete som föregått dessa beslut. Med hänvisning
till detta och den då nyligen tillsatta parlamentariska beredningen (dir.

1987:16) om ansvarsfördelning och styrning på skolans område avstyrkte
utskottet ifrågavarande yrkande.

Utskottet hänvisar till årets budgetproposition (1987/88:100 bil. 10
s. 24 f), där föredragande statsrådet redovisar det försöks- och utvecklingsarbete
samt de utredningar och översyner som skall ligga till grund för en ny
läroplan för gymnasieskolan — för såväl de teoretiska som de yrkesinriktade
studievägarna. Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen under föregående
riksmöte fattat beslut (prop. 1987/88:102, UbU 1987/88:31, rskr.

1987/88:366) om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan, och att
riksdagen under innevarande riksmöte kommer att ta ställning till regeringens
proposition (1988/89:4) om skolans utveckling och styrning.

Mot denna bakgrund finnér utskottet det inte påkallat att riksdagen nu
gör något särskilt uttalande i denna fråga, varför riksdagen bör avslå motion
1987/88:Ub801 yrkande 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bildspråket i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Ub209 och 1987/88 :Ub390
yrkandena 1 —3,

2. beträffande inslag av praktiska och estetiska ämnen i undervisningen att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub230 yrkande 7,

3. beträffande ämnet religionskunskap i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 6, 1987/

88:Ub235 och 1987/88:Ub385 yrkande 1,

4. beträffande den kristna etiken i skolans undervisning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub210 yrkande 1, 1987/

88:Ub225,1987/88:Ub230 yrkande 1, 1987/88:Ub338 yrkande 1 och
1987/88:Ub381,

5. beträffande utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap att

riksdagen avslår motionerna !987/88:Ub210 yrkande 2, 1987/

88:Ub338 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Ub342 delvis och 1987/

88:Ub385 yrkande 2,

6. beträffande läromedel i religionskunskap

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub301, 1987/88:Ub342
delvis och 1987/88:Ub385 yrkande 3,

7. beträffande kost- och konsumentkunskap

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub283 yrkandena 1 och 2,

8. beträffande undervisningsmaterial i hushållsberedskap
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub261,

9. beträffande utökad information om utbildning vid lanthushålls- 17

skolor 1988/89:UbU2

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub296 yrkande 1,

10. beträffande ämnet barnkunskap

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub243,

11. beträffande finlandssvenska barns möjligheter till undervisning i
finska

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub382,

12. beträffande finskspråkig utbildningslinje inom grundskolan
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub402 yrkande 1,

13. beträffande finska språkets ställning i gymnasieskolan och högskolan att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub402 yrkande 2,

14. beträffande ämnet svenska i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub291 och 1987/88:Ub806
yrkande 3,

15. beträffande de humanistiska och estetiska ämnenas företräde
framför skolans datorisering

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub270,

16. beträffande maskinskrivning i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub285 yrkandena 1 och 2,

17. beträffande trafikantutbildningen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub252 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande behovet av utbildning i kooperativ verksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub343,

19. beträffande nya anvisningar för skrivstilen i skolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub396,

20. beträffande timme till förfogande (TTF) i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub202,

21. beträffande hemuppgifternas roll

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub246 yrkande 3,

22. beträffande behovet av en övergripande utbildningspolitisk utredning att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub801 yrkande 7.

Stockholm den 15 november 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),

Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),

Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt
(s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goes (mp), Marita
Bengtsson (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m) och Ylva Johansson
(vpk).

18

Reservationer

1988/89:UbU2

1. De humanistiska och estetiska ämnenas företräde
framför skolans datorisering (mom. 15)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Enligt utskottets”
och slutarmed ”motion 1987/88:Ub270” bort ha följande lydelse:
De humanistiska och estetiska ämnena borges företräde i skolan framför
satsningen på datorer. Det finns anledning att skynda långsamt med datoriseringen.
Nyheter på datorområdet kommer slag i slag. Specialiseringen
borde vänta till gymnasiet. Utbildningen får inte enbart bli teknikinriktad.
Våra framtida tekniker, ekonomer m.fl. behöver en allsidig utbildning, där
de kreativa ämnena har en viktig plats. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande de humanistiska och estetiska ämnenas företräde
framför skolans datorisering

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub270 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Hemuppgifternas roll (mom. 21)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carljohan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Frågor om”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Uppgifter i den allmänna debatten tyder på att läxor på sina håll kommit
att användas mycket litet i skolarbetet. Utskottet finner det därför angeläget
att statsmakterna klargör att läxor bör vara en självklar del av skolarbetet.
Det bör också framhållas att det är angeläget att skolorna ger läxhjälp till de
elever som behöver sådan hjälp. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande hemuppgifternas roll
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub246 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Behovet av en övergripande utbildningspolitisk
utredning (mom. 22)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 17 slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:
Riksdagen har under 1980-talet fattat ett flertal viktiga beslut för såväl

grundskolan som gymnasieskolan. Enligt utskottets uppfattning har det 1988/89:UbU2

dock saknats en övergripande helhetssyn i utbildningspolitiken. Utbildningsfrågorna
har inte satts in i ett större ekonomiskt och regionalpolitisk!
sammanhang.

Perioden fram till sekelskiftet kommer att kännetecknas av kraftigt minskande
ungdomskullar, som särskilt kommer att påverka gymnasieskolans
planering. Den demografiska utvecklingen kommer även att visa stora regional
skillnader. Men även inom ett län kan skillnaderna vara stora mellan
expansiva kommuner och glesbygdskommuner. För såväl grundskolan som
gymnasieskolan kommer principen om en likvärdig utbildningsstandard
att kräva särskilda insatser. Då tillgången till utbildning är av stor betydelse
för en kommuns eller en regions utveckling, bör utbildningsfrågorna behandlas
i ett större regionalpolitisk! sammanhang. Samtidigt måste kommunerna
ges större frihet att använda tillgängliga resurser i skolan. Enligt
utskottets uppfattning bör därför ett nytt statsbidragssystem för grundskolan
utarbetas i ett sådant syfte.

Mot denna bakgrund finner utskottet att det finns behov av en övergripande
utbildningspolitisk utredning. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande behovet av en övergripande utbildningspolitisk utredning att

riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub801 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Särskilt yttrande

Ämnet svenska i grundskolan (mom. 14)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi förutsätter att den nya kursplanen i svenska leder till en förstärkning av
undervisningen i ämnet svenska i enlighet med vad som anförs i vår motion
1987/88:Ub806 yrkande 3.

Svenskt Tryck Stockholm 1988

20