Utbildningsutskottets
betänkande
1988/89:UbU19
Anslag till utbildning för tekniska yrken
1988/89
UbU19
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
punkt D 7. Utbildning för tekniska yrken, dels i proposition
1988/89:90 (utbildningsdepartementet) om ingenjörsutbildning jämte motioner.
Propositionerna
Proposition 1988/89:100
Regeringen har under punkt D 7 (s. 180 — 191) föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
den matematisk-naturvetenskapliga linjen om 160 poäng, den 1
juli 1989,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla textilingenjörs-,
biolog-, fysiker- och geovetarlinjerna fr. o. m. budgetåret 1989/90,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra längden av radiokommunikationslinjen
från 60 till 40 poäng,
4. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats i
propositionen,
5. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 992 522 000 kr.
Proposition 1988/89:90
Regeringen har i proposition 1988/89:90 om ingenjörsutbildning föreslagit
4.
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1989/90 under åttonde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop.
1989/90:100 bil. 10 anvisar ett reservationsanslag om 31 900000 kr. (delvis).
Propositionens hemställan 1, 2, 3, 4 (delvis), 5 och 10 behandlas i utskottets
betänkande 1988/89:UbU30. Hemställan 6, 7, 8 och 9 behandlas i
utskottets betänkande 1988/89:UbU 15. 1
1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 19
Motionerna
1988/89: UbU 19
1988/89:Ub243 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c)
vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen beslutar att YTH-linjen verkstadstekniker skall förläggas
till Norrköping.
1988/89:Ub298 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)
vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flyttning av den flygtekniska utbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A455.
1988/89:Ub535 av Lars Ernestam och Britta Bjelle (båda fp) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkning av den samhällstekniska linjen vid högskolan
i Luleå.
1988/89:Ub536 av Birger Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en civilingenjörsutbildning
— elektroniklinjen (180 p) — vid Högskolan Eskilstuna —Västerås
förlagd till Västerås,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny civilingenjörslinje
— processteknik — samt att den nya linjen inrättas vid Högskolan
Eskilstuna —Västerås förlagd till Västerås.
1988/89:Ub542 av Leif Marklund och Åke Selberg (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer i Umeå.
1988/89:Ub562 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen
av lantmätare.
1988/89:Ub567 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en långsiktig plan för utbildning och forskning i miljö- och hälsoskydd
i den riktning som framförts i motionen.
1988/89:Ub568 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
fjärde utbildningsort för arkitektutbildning med lokalisering till Umeå.
1988/89:Ub589 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
7. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1989/90 anslår 18,77 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arkitektutbildning i Umeå.
1988/89:Ub593 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka
antalet intagningsplatser vad gäller lantmätarutbildning med förläggning
till Gävle.
1988/89:Ub603 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att UHÄ får i uppdrag att pröva möjligheterna att förlägga
delar av KTH:s lantmätarutbildning till högskolan i Gävle—Sandviken.
1988/89:Ub611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av anslag för att kunna fortsätta att anordna
tekniskt basår vid högskolan i Karlstad för läsåret 1989/90.
1988/89:Ub616 av Maj-Inger Klingvall och Inge Carlsson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om linjen för industriell teknik i Norrköping.
1988/89:Ub626 av Hans Lindblad (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lantmäteriutbildning vid högskolan i Gävleborg.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A437.
1988/89:Ub633 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den aviserade
översynen av utbildning av personal inom miljöskyddsområdet sker
skyndsamt,
2. att riksdagen beslutar om omedelbar utökning av miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildning i Lund,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompletteringsutbildning inom miljöområdet för andra
grupper i samhället.
1988/89:Ub643 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av
antalet nybörjarplatser på miljö- och hälsoskyddslinjen, det angelägna i att
förändra innehållet i utbildningen samt behovet av att ge kvalificerade
fortbildningskurser.
1988/89:Ub650 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en omfördelning inom sektorn för tekniska
yrken så att linjen för industriell teknik i Norrköping tillförs ytterligare
30 platser fr. o. m. budgetåret 1990/91.
1988/89:Ub669 av Håkan Strömberg m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio
-
1988/89: UbU 19
3
nen anförts om behovet av fortsatt utbyggnad av högskolan i Örebro
(delvis).
1988/89:Ub673 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en studie av utvecklingen av per
capita-resurserna inom grundutbildningen inom teknisk sektor samt att
regeringen återkommer med förslag med anledning av den utförda analysen.
1988/89:Ub679 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av datavetenskaplig linje vid Stockholms universitet.
1988/89:Ub690 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om att utöka och förlägga lantmäteriutbildning
till högskolan i Gävle —Sandviken.
1988/89:Ub712 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
4. att riksdagen under anslaget D 7. Utbildning för tekniska yrken
anslår 20 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
1988/89:Ub728 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
7. att riksdagen avvisar regeringens förslag om neddragning av anslagen
till utbildningarna för tekniska yrken, vårdyrken och undervisningsyrken
med 2 % (delvis),
8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om inrättande
av arkitektutbildning i Luleå med 30 platser,
9. att riksdagen beslutar att till D 7. Utbildning för tekniska yrken
anvisa 1012286000 kr. varvid förhöjningen används dels för att förstärka
resurserna för tekniskt basår med 1 362000 kr., dels för att återställa den
tvåprocentiga nedskärningen med 18 402 000 kr.
1988/89:Ub734 av Britta Bjelle och Per-Ola Eriksson (fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett uppdrag till UHÄ i enlighet med innehållet i motionen.
1988/89:Ub824 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljö- och hälsoskyddslinjen.
1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ingenjörsutbildning på mellannivå vid högskolan i Östersund
samt journalist- och arkitektutbildning i Mellannorrland (delvis).
1988/89: UbU 19
4
1988/89:Jo959 av Margareta Fogelberg och andre vice talman Christer
Eirefelt (båda fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett ökat antal utbildningsplatser för miljö- och
hälsoskyddsinspektörer.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T251.
Utskottet
Tekniskt basår
För att öka rekryteringsbasen för högre teknisk och naturvetenskaplig
utbildning anordnas ett s. k. tekniskt basår för studerande från gymnasieskolans
treåriga samhällsvetenskapliga och ekonomiska linjer. Denna utbildning,
som ger behörighet för teknisk och naturvetenskaplig högskoleutbildning,
startade vid högskolan i Luleå år 1973 med ett halvt års studier
och har sedan år 1977 bedrivits som en ettårig förberedande utbildning till
maskintekniklinjen, senare även till dataingenjörslinjen. Sedan något år
ges en liknande utbildning i anslutning till dataingenjörslinjen vid högskolan
i Gävle —Sandviken. I föregående års budgetproposition (prop.
1987/88:100 bil. 10 s. 241) beräknades 700000 kr. för ytterligare studerandegrupper.
Dessa medel som ställdes till regeringens disposition har sedermera
fördelats till högskolorna i Kalmar och Karlstad.
I två motioner, nämligen motionerna 1988/89:Ub728 (c) yrkande 9
delvis och 1988/89:Ub611 (c) yrkande 4, begärs att ytterligare 1 362 000 kr.
skall avsättas för två nya studerandegrupper i enlighet med universitetsoch
högskoleämbetets (UHÄ:s) anslagsframställning. I den senare motionen
begärs också att högskolan i Karlstad tilldelas medel för att anordna
tekniskt basår även läsåret 1989/90.
Utskottet konstaterar vad gäller medelstilldelningen till högskolan i
Karlstad att de medel som för budgetåret 1988/89 beräknades för tekniskt
basår, bl. a. vid högskolan i Karlstad, i årets budgetproposition har räknats
upp till 713 000 kr. Enligt vad utskottet inhämtat kan högskolan i Karlstad
räkna med att få anordna basåret även budgetåret 1989/90. Motion
1988/89:Ub611 yrkande 4 får därmed anses vara tillgodosett i denna del.
Enligt vad utskottet erfarit har en särskild utredare i februari 1989
slutfört ett utredningsuppdrag åt utbildningsdepartementet och publicerat
en rapport med titeln Gymnasieskolans lilla ram — en översyn av studieorganisationen.
I denna rapport föreslås bl. a. att all kompletteringsutbildning
av gymnasiestudier för behörighet till olika högskoleutbildningar
skall ske inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. I avvaktan
på ställningstagande till översynens förslag anser utskottet att medel inte
nu bör anvisas till ytterligare studerandegrupper inom det tekniska basåret.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1988/89:Ub611 yrkande 4 och 1988/89:Ub728 yrkande 9 delvis.
1988/89: UbU 19
5
Vissa civilingenjörsutbildningar m. m.
Fyra motioner tar upp frågan om ökning av planeringsramarna för arkitektlinjen
mot bakgund av UHÄ:s förslag att öka med 40 platser på de
högskoleenheter som redan har utbildningen. I motion 1988/89:Ub589
(vpk) yrkande 8 föreslås att antalet nybörjarplatser ökas med 30 redan
budgetåret 1989/90 och att denna utökning bör lokaliseras till universitetet
i Umeå. Även i motion 1988/89:Ub568 (fp) föreslås Umeå som en lämplig
lokaliseringsort för en ny arkitektutbildning. Två motioner föreslår andra
högskolor i Norrland för en utökning av arkitektutbildningen. I motion
1988/89:Ub728 (c) yrkande 8 föreslås högskolan i Luleå, medan högskolan
i Östersund föreslås i motion 1988/89:Ub827 (s) yrkande 5 delvis.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att beslut om den
framtida dimensioneringen av arkitektutbildningen är avhängigt av de
övergripande bedömningar av dimensioneringar av grundutbildningen
inom högskolan som måste göras inför 1990-talet. Utskottet konstaterar
härutöver att det inte torde vara möjligt att i enlighet med motionärernas
förslag starta en ny arkitektutbildning med 30 nybörjarplatser på någon ort
för 370000 kr., dvs. ca 12000 kr. per årsstudieplats. Den genomsnittliga
kostnaden vid befintliga utbildningar uppgick enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse
för högskolan budgetåret 1986/87 till ca 45 000 kr. per årsstudieplats.
UHÄ:s medelsberäkningar i anslagsframställningen avsåg marginella
utökningar av befintliga utbildnigar. Härtill kommer att en ny utbildning
ställer krav på lämpliga lokaler och resurser för utrustning. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub568,
1988/89:Ub589 yrkande 8, 1988/89:Ub728 yrkande 8 och 1988/89:Ub827
yrkande 5 delvis.
Slutligen föreslår utskottet att riksdagen faställer planeringsramar för
arkitektlinjen i enlighet med vad som föreslagits i budgetpropositionen.
I fem motioner argumenteras för en utökning av lantmäterilinjen, som för
närvarande bara finns vid tekniska högskolan i Stockholm. I samtliga
motioner - 1988/89:Ub562 (m), 1988/89:Ub593 (s), 1988/89:Ub603 (s)
yrkande 4, 1988/89:Ub626 (fp) yrkande 2 och 1988/89:Ub690 (vpk) —
hävdas, med hänvisning till lantmäteriverket, centralnämnden för fastighetsdata
och statens institut för byggnadsforskning, att högskolan i Gävle—Sandviken
skulle vara en lämplig plats för en sådan utökning.
Utskottet konstaterar att något förslag om utökning av lantmäterilinjen
inte förts fram av vare sig UHÄ eller tekniska högskolan i Stockholm,
varför motionerna 1988/89:Ub562, 1988/89:Ub593, 1988/89:Ub603 yrkande
4, 1988/89:Ub626 yrkande 2 och 1988/89:Ub690 avstyrks.
I motion 1988/89:Ub536 (c) hävdas att fullständig teknisk högskoleutbildning
saknas i Västmanlands län, vilket försvårar nödvändig rekrytering av
högutbildade tekniker. Motionären föreslår därför att civilingenjörsutbildningar
skall förläggas till högskolan i Eskilstuna— Västerås. I yrkande 1
föreslås att elektroniklinjen i sin helhet skall förläggas till Västerås. Enligt
yrkande 2 bör riksdagen begära förslag om en ny civilingenjörsutbildning
med inriktning mot processteknik och att linjen inrättas vid högskolan.
1988/89: UbU19
6
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
UHÄ anger i anslagsframställningen för 1989/90 att man inte vill tillstyrka
en lokalisering av fullständig civilingenjörsutbildning utanför de
orter som har teknisk fakultet. Vidare anser UHÄ att uppbyggnaden
av den nya ingenjörsutbildningen (jfr prop. 1988/89:90, bet.
1988/89:UbU30) är en arbetsuppgift som torde komma att ta i anspråk
merparten av de aktuella högskoleenheternas planerings- och utvecklingsinsatser
under de närmaste åren. Utskottet instämmer i UHÄ:s bedömningar.
Riksdagen bör således avslå motion 1988/89:Ub536.
I motion 1988/89:Ub298 (fp) yrkande 1 hävdas att den flygtekniska utbildningen
bör flyttas från tekniska högskolan i Stockholm till universitetet i
Linköping.
Utskottet erinrar om att den flygtekniska utbildningen ingår i farkosttekniklinjen
som bara finns vid tekniska högskolan i Stockholm. Något
förslag om flyttning av den flygtekniska utbildningen har inte förts fram av
UHÄ. Utskottet anser att motion 1988/89:Ub298 yrkande 1 bör avslås av
riksdagen.
Två motioner berör samhällsbyggnadstekniklinjen vid högskolan i Luleå. I
motion 1988/89:Ub535 (fp) yrkande 2 hävdas att utbildningen behöver
förstärkas, medan det i motion 1988/89:Ub734 (fp) föreslås att ett miljötekniskt
centrum bör skapas i Luleå. Motionärerna, som anser att högskolan
har unika förutsättningar för att att kombinera kunskaper om inre och
yttre miljöfrågor genom den industriella arbetsmiljölinjen och den samhällsbyggnadstekniska
linjen, föreslår att UHÄ skall få i uppdrag att utreda
frågan om ett sådant miljötekniskt centrum.
Riksdagen har tidigare detta riksmöte behandlat ett liknande motionsyrkande
om förstärkningar till samhällsbyggnadstekniklinjen (bet.
1988/89:UbU5, rskr. 1988/89:41). Med hänvisning till utbildningsutskottets
betänkande (s. 16—17) föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1988/89:Ub535 yrkande 2.
När det gäller inrättande av ett miljötekniskt centrum vid högskolan i
Luleå är detta en intern fråga för högskolan i Luleå som vare sig riksdagen
eller UHÄ skall eller behöver ta ställning till. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub734.
Matematisk-naturvetenskapliga utbildningar m. m.
I budgetpropositionen föreslås att en ny utbildningslinje, den matematisknaturvetenskapliga
linjen om 160 poäng, inrättas den 1 juli 1989 vid
universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och
Umeå (jfr prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 230 ff, UbU 1987/88:22 s. 7, rskr.
1987/88:207).
UHÄ har som mål för den nya utbildningslinjen angivit att utbildningen
skall syfta till att inom landet utveckla och uppehålla naturvetenskapligt
grundad kunskap och kompetens. Utbildningen skall ge beredskap att
kunskapsmässigt möta det utvecklade samhällets snabba vetenskapliga
och tekniska förändringar. Linjen är till innehåll och organisation så
1988/89: UbU19
7
planerad att den studerande, efter genomgången utbildning och något års 1988/89: UbU 19
yrkeserfarenhet, förväntas äga utbildningsmässiga förutsättningar att
inom sitt området självständigt utveckla och värdera ny kunskap. Föredragande
statsrådet ansluter sig i huvudsak till UHÄ:s beskrivning av målen.
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att inrätta en ny allmän
utbildningslinje, den matematisk-naturvetenskapliga linjen om 160 poäng,
den 1 juli 1989 i enlighet med förslaget i propositionen.
Samtidigt som den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen inrättas bör
antagningen till biolog-, fysiker- och geovetarlinjerna upphöra, och i propositionen
föreslås att linjerna avvecklas. Antagning till matematikerlinjen
och kemistlinjen föreslås budgetåret 1989/90 endast ske vid högskolorna i
Växjö resp. i Sundsvall-Härnösand.
Vidare föreslås i budgetpropositionen (bil. 10 s. 190) att textilingenjörslinjen
om 80 poäng vid Chalmers tekniska högskola avvecklas, vilket
innebär att de tvååriga textiltekniska utbildningarna koncentreras till högskolan
i Borås.
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag att avveckla
biolog-, fysiker-, geovetar- och textilingenjörslinjema fr. o. m. budgetåret
1989/90.
1 motion 1988/89:Ub679 (m) yrkande 1 föreslås att den datavetenskapliga
linjen snarast bör inrättas vid universitetet i Stockholm med hänsyn till de
stora behov av högskoleutbildade inom dataområdet som enligt motionärerna
finns i Stockholmsregionen.
Enligt vad utskottet inhämtat haren arbetsgrupp inom UHÄ just lämnat
en rapport med titeln Datautbildning inför 90-talet (UHÄ-rapport
1989:2). De förslag som lämnas i den rapporten kommer att beaktas av
UHÄ i anslagsframställningen för kommande treårsperiod. Utskottet anser
att den samlade bedömning som därmed kommer att göras av datautbildningarna
inom teknisk sektor inte bör föregripas, varför motion
1988/89:Ub679 yrkande 1 avstyrks.
Övrig teknisk utbildning
I motion 1988/89:Ub669 (s) delvis föreslås en utökning av antalet nybörjarplatser
på driftteknikerlinjen från 30 till 60 platser vid högskolan i
Örebro.
Utskottet konstaterar att UHÄ inte förslagit någon utökning av antalet
nybörjarplatser på driftteknikerlinjen. Utskottet föreslår att riksdagen
med avslag på motion 1988/89:Ub669 delvis faställer planeringsramar för
driftteknikerlinjen i enlighet med vad som föreslagits i budgetpropositionen.
Tre motioner berör yrkesteknisk utbildning (YTH) i Norrköping. I motionerna
1988/89:Ub243 (c) yrkande 1, 1988/89:Ub616 (s) och
1988/89: Ub650 (fp) begärs en utökning med 30 platser på industriella
tekniklinjen med inriktning mot verkstadsteknik. I Norrköping finns redan
30 platser med inriktning mot elektronikproduktion. 8
Utskottet konstaterar att förslaget att utöka YTH-utbildningen i Norrköping
visserligen har förts fram i UHÄ:s anslagsframställning, men inte
bland de högst prioriterade förslagen. Utskottet anser att det inte finns
utrymme för en utökning av planeringsramarna för yrkesteknisk högskoleutbildning
budgetåret 1989/90, varför motionerna 1988/89:Ub243 yrkande
1, 1988/89:Ub616 och 1988/89:Ub650 avstyrks. Utskottet föreslår således
att riksdagen fastställer planeringsramar för de yrkestekniska linjerna i
enlighet med vad som föreslagits i budgetpropositionen.
1 budgetpropositionen föreslås (bil. 10 s. 190) att radiokommunikationslinjen
förkortas från nuvarande 60 till 40 poäng, då linjen i framtiden
enbart kommer att utbilda personal för tjänst i land.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det i budgetpropositionen
begärda bemyndigandet.
En översyn av miljö- och hälsoskyddsutbildningar aviseras i budgetpropositionen
(bil. 10 s. 190), då behovet av personal inom kommuner, statliga
myndigheter och näringsliv har ökat kraftigt. Översynen skall avse dels
dimensionering, innehåll och organisation av miljö- och hälsoskyddslinjen,
dels behovet av fort- och vidareutbildning inom miljöområdet för
olika grupper i yrkeslivet.
Miljö- och hälsoskyddslinjen finns sedan drygt tio år vid universitetet i
Umeå, där 30 studerande antas varje termin.
Flera motioner rör den aviserade översynen. I motion 1988/89:Ub633
(c,mp) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande av riksdagen att översynen
skall ske skyndsamt. I yrkande 2 i samma motion begärs en omedelbar
utökning av planeringsramen för miljö- och hälsoskyddslinjen, och i yrkande
3 föreslås att denna utökning förläggs till universitetet i Lund. I
motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 13 begärs en utökning av linjen på
ytterligare orter till budgetåret 1990/91. Ett ökat antal utbildningsplatser
krävs också i motion 1988/89:Jo959 (fp) yrkande 4 dock utan närmare
specificering. 1 tre motioner, nämligen 1988/89:Ub542 (s), 1988/89:Ub567
(fp) och 1988/89:Ub643 (fp), begärs förslag om utökning och förstärkning
av utbildning och forskning inom miljö- och hälsoskyddsområdet vid
universitetet i Umeå. I de båda först nämnda motionerna föreslås, liksom i
yrkande 4 i motion 1988/89:Ub633, kompletteringsutbildning av biologer,
kemister och geovetare till miljö- och hälsoskyddsinspektörer.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att olika
åtgärder vidtas för att snabbt öka tillgången på välutbildad personal inom
miljö- och hälsoskyddsområdet. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen
nyligen uppdragit åt UHÄ att göra den aviserade översynen. Inom ramen
för detta översynsarbete har UHÄ fått i uppdrag att föreslå kompletteringsutbildning
för personer med tidigare biologisk, kemisk, geovetenskaplig
eller annan naturvetenskaplig eller teknisk utbildning. Denna fråga
skall ges förtur i utredningsarbetet. Frågan om lokalisering av en utökning
av miljö- och hälsoskyddslinjen skall också prövas i sammanhanget.
Utskottet anser att den nu påbörjade översynen bör göras innan beslut
fattas om utökning av utbildningen m. m. Utskottet utgår från att översynen
kommer att ske snabbt.
1988/89: UbU 19
9
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ub542, 1988/89:Ub567, 1988/89:Ub633, 1988/89:Ub643,
1988/89:Ub824 yrkande 13 och 1988/89:Jo959 yrkande 4 samt fastställer
planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen i enlighet med vad som
föreslagits i budgetpropositionen.
Planeringsramar i övrigt
Utskottet tillstyrker förordade planeringsramar i övrigt och föreslår att
riksdagen fastställer dem i enlighet med förslaget i propositionen.
Anslag till utbildningar inom sektom för tekniska yrken
I budgetpropositionen (bil. 10 s. 191) beräknas anslaget D 7. Utbildningför
tekniska yrken till 992 522 000 kr. Därvid har dels tagits hänsyn till den
minskning om 7420000 kr. som gjordes under anslaget för budgetåret
1988/89 till följd av tillämpningen av den s. k. utgiftsramen, dels föreslagits
att ett belopp om 18402000 kr., motsvarande 2% av anslaget, frigörs
för förstärkningar av andra sektorer genom att utbildningarna inom denna
sektor effektiviseras.
Tre motioner motsätter sig den sist nämnda besparingen och föreslår att
anslaget tillförs motsvarande belopp. I motion 1988/89:Ub728 (c) avvisas
principen om minskning av anslaget med 2% (yrkande 7 delvis), och i
yrkande 9 delvis föreslås att anslaget räknas upp med 18402000 kr. 1
motion 1988/89:Ub589 (vpk) yrkande 7 delvis föreslås en uppräkning med
18,4 milj.kr., medan 20 milj.kr. föreslås i motion 1988/89:712 (fp) yrkande
4.
Utskottet anser att anslaget bör tillföras 19 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit som generell förstärkning för utbildningarna inom sektorn.
I två av de nyss nämnda motionerna finns förslag om uppräkning av
anslaget för sådana ändamål som utskottet tidigare behandlat i detta
betänkande. I motion 1988/89:Ub728 (c) yrkande 9 delvis föreslås således
1 362000 kr. för tekniskt basår och i motion 1988/89:Ub589 (vpk) yrkande
7 delvis föreslås 370000 kr. för en utökning av arkitektutbildningen.
I det betänkande (bet. 1988/89:UbU30) som behandlar den nya ingenjörsutbildningen
har utskottet tillstyrkt det ökade medelsbehov för
försöksverksamheten om 31900000 kr. som beräknats i proposition
1988/89:90. Detta belopp bör således tillföras anslaget.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört föreslår således utskottet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:90 samt med anledning
av proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub589 yrkande
7, 1988/89:Ub712 yrkande 4 samt 1988/89:Ub728 yrkandena 7 och 9,
båda delvis, till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av (992 522000 kr. + 19000000 kr. +
31 900 000 kr. =) 1 043 422 000 kr.
1988/89: UbU19
I motion 1988/89:Ub673 (m) yrkande 1 begärs med hänvisning till den
föreslagna besparingen om 2 % att regeringen skall göra en studie avperca
-
10
pitatilldelningens utveckling för grundutbildningen inom teknisk sektor
och återkomma till riksdagen i nästa budgetproposition med anledning av
den utförda analysen.
Utskottet anser att det inte nu finns någon anledning att göra den av
motionärerna begärda studien. Motion 1988/89:Ub673 yrkande 1 bör
således avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tekniskt basår
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub611 yrkande 4 och
1988/89:Ub728 yrkande 9 delvis,
2. beträffande planeringsramar m. m. för arkitektlinjen
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub568, 1988/89:Ub589
yrkande 8, 1988/89:Ub728 yrkande 8 och 1988/89:Ub827 yrkande 5
delvis och fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats
i proposition 1988/89:100,
3. beträffande lantmäterilinjen
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub562, 1988/89:Ub593,
1988/89:Ub603 yrkande 4, 1988/89:Ub626 yrkande 2 och
1988/89:Ub690,
4. beträffande civilingenjörsutbildningar vid högskolan i Eskilstuna—
Västerås
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub536,
5. beträffande flyttning av den flygtekniska utbildningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub298 yrkande 1,
6. beträffande samhällsbyggnadstekniklinjen m. m. vid högskolan
i Luleå
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub535 yrkande 2 och
1988/89:Ub734,
7. beträffande matematisk-naturvetenskapliga linjen
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
den matematisk-naturvetenskapliga linjen om 160 poäng,
den 1 juli 1989 i enlighet med vad som förordats i proposition
1988/89:100,
8. beträffande avveckling av vissa allmänna utbildningslinjer
att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla textilingenjörs-,
biolog-, fysiker- och geovetarlinjema fr. o. m. budgetåret 1989/90 i
enlighet med vad som förordats i proposition 1988/89:100,
9. beträffande datavetenskaplig linje vid universitetet i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub679 yrkande 1,
10. beträffande planeringsramar för driftteknikerlinjen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub669 delvis och fastställer
planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1988/89:100,
11. beträffande planeringsramar för yrkestekniska linjer
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub243 yrkande 1,
1988/89: UbU 19
11
1988/89:Ub616 och 1988/89:Ub650 samt fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1988/89:100,
12. beträffande radiokommunikationslinjen
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra längden av radiokommunikationslinjen
från 60 till 40 poäng i enlighet med vad som
föreslagits i proposition 1988/89:100,
13. beträffande miljö- och hälsoskyddsutbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub542, 1988/89:Ub567,
1988/89:Ub633, 1988/89:Ub643, 1988/89:Ub824 yrkande 13 och
1988/89:Jo959 yrkande 4 samt fastställer planeringsram för miljöoch
hälsoskyddslinjen i enlighet med vad som förordats i proposition
1988/89:100,
14. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1988/89:100,
15. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:90 samt med
anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:
Ub589 yrkande 7, 1988/89:Ub712 yrkande 4 samt 1988/89:Ub728
yrkandena 7 och 9, båda delvis, till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 1043 422 000
kr.,
16. beträffande studie av percapitatilldelningens utveckling
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub673 yrkande 1.
Stockholm den 2 maj 1989
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Marianne Andersson (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goes (mp) och
Ewa Hedkvist Petersen (s).
Reservationer
1. Tekniskt basår (morn. 1)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Enligt
vad” och slutar med ”yrkande 9 delvis” bort ha följande lydelse:
Rekryteringen till teknisk och naturvetenskaplig högskoleutbildning
1988/89: UbU19
12
kommer att bli ett allt större problem under 1990-talet om inte speciella 1988/89: UbU 19
åtgärder vidtas. De hittillsvarande erfarenheterna av det tekniska basåret
har varit mycket goda, bl. a. har många flickor kunnat rekryteras till
teknisk utbildning. Utskottet anser därför att de av motionärerna begärda
medlen, 1 362000 kr., bör anvisas under anslaget för att göra det möjligt
att — i enlighet med UHÄ:s förslag — starta ytterligare två grupper om 30
studerande vid universitetet i Linköping och högskolan i Sundsvall —
Härnösand. Vad utskottet anfört om tekniskt basår bör riksdagen med
bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkande 9 delvis och med anledning av
motion 1988/89:Ub611 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande tekniskt basår
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkande 9 delvis
och med anledning av motion 1988/89:Ub611 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Planeringsramar m. m. för arkitektlinjen (mom. 2)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 5 delvis” bort ha följande lydelse:
Bristen på arkitekter är för närvarande mycket stor och bedöms vara
långsiktigt bestående, vilket UHÄ har uppmärksammat genom att föreslå
en ökning av befintliga utbildningar. Svårigheterna att rekrytera arkitekter
utanför storstadsområdena är emellertid särskilt besvärande, varför Sveriges
Arkitekters Riksförbund (SAR) och Arkitektförbundet (AF) föreslagit
en fjärde utbildningsort i Norrland.
Utskottet anser att högskolan i Luleå är den lämpligaste orten. Regeringen
bör återkomma i nästa budgetproposition med förslag om inrättande av
arkitektlinjen vid högskolan i Luleå med minst 30 nybörjarplatser. Förslaget
bör innefatta en studie av lokal- och utrustningskonsekvensema. Vad
utskottet anfört om framtida utökning av arkitektutbildningen bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkande 8 och med anledning
av motionerna 1988/89:Ub568, 1988/89:Ub589 yrkande 8 och
1988/89:Ub827 yrkande 5, delvis, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande planeringsramar m. m. för arkitektlinjen
att riksdagen dels faställer planeringsramar för arkitektlinjen i enlighet
med vad som föreslagits i proposition 1988/89:100, dels med
bifall till motion 1988/89:Ub728 yrkande 8 och med anledning
av motionerna 1988/89:Ub568, 1988/89:Ub589 yrkande 8 och
1988/89:Ub827 yrkande 5, delvis, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om framtida utökning av arkitektutbildningen,
13
3. Planeringsramar m. m. för arkitektlinjen (mom. 2)
1988/89: UbU19
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en omedelbar utökning av arkitektutbildningen är
motiverad med hänsyn till den av UHÄ vitsordade bristen på arkitekter
som bedöms vara långsiktigt bestående. Svårigheterna att rekrytera arkitekter
utanför storstadsområdena är emellertid särskilt besvärande, varför
Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR) och Arkitektförbundet (AF) föreslagit
en fjärde utbildningsort i Norrland.
Utskottet anser att universitetet i Umeå är den lämpligaste orten bl. a.
med hänsyn till den designutbildning som kommer att starta där hösten
1989. Utskottet anser att arkitektlinjen bör inrättas med 30 nybörjarplatser
vid universitetet i Umeå redan budgetåret 1989/90. Riksdagen bör med
bifall till motion 1988/89:Ub589 yrkande 8 och med anledning av proposition
1988/89:100 samt motionerna 1988/89:Ub568, 1988/89:Ub728 yrkande
8 och 1988/89:Ub827 yrkande 5, delvis, fastställa planeringsramar
för arkitektlinjen i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande planeringsramar m. m. for arkitektlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub589 yrkande 8 och
med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Ub568, 1988/89:Ub728 yrkande 8 och 1988/89:Ub827 yrkande
5, delvis, fastställer planeringsramar för arkitektlinjen i enlighet
med vad utskottet förordat,
4. Anslagsbeloppet (morn. 15)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böijar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”1 043 422000 kr.” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört förslår således utskottet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:90 samt med anledning
av proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub589 yrkande 7,
1988/89:Ub712 yrkande 4 samt 1988/89:Ub728 yrkandena 7 och 9, båda
delvis, till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av (992 522 000 kr. + 19000000 kr. -I- 1362000 kr. +
31 900 000 kr. =) 1 044 784 000 kr.
14
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
15. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:90 samt med
anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Ub589 yrkande 7, 1988/89:Ub712 yrkande 4 samt
1988/89:Ub728 yrkandena 7 och 9, båda delvis, till Utbildning för
tekniska yrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 1044 784000 kr.,
5. Anslagsbeloppet (morn. 15)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”1043422000 kr.” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört förslår således utskottet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:90 samt med anledning
av proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub589 yrkande 7,
1988/89:Ub712 yrkande 4 samt 1988/89:Ub728 yrkandena 7 och 9, båda
delvis, till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av (992 522000 kr. + 19000000 kr. + 370000 kr. 4-31 900 000 kr. =) 1 043 792 000 kr.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:90 samt med
anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:
Ub589 yrkande 7, 1988/89:Ub712 yrkande 4 samt 1988/89:Ub728
yrkandena 7 och 9, båda delvis, till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 1 043 792000
kr.,
6. Studie av percapitatilldelningens utveckling (mom. 16)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat en återföring av det belopp som
regeringen föreslog skulle sparas på anslaget för tekniska utbildningar
under budgetåret 1989/90. Utskottet anser emellertid att det trots detta
skulle vara värdefullt att få den av motionärerna begärda studien utförd.
Företrädare för de tekniska högskolorna har t. ex. hävdat att percapitatilldelningen
kraftigt minskat sedan budgetåret 1982/83. Rikdagen bör således
med bifall till motion 1988/89:Ub673 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om en studie av percapitatilldelningen
till tekniska utbildningar.
1988/89: UbU19
15
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
16. beträffande studie av percapitatilldelningens utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub673 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89: UbU 19
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989
16