Utbildningsutskottets

betänkande

1988/89: UbU18

Vissa för den grundläggande
högskoleutbildningen gemensamma frågor
och anslag

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under D.
Högskola och forskning, rubrikerna Restaurangverksamhet i studentkårsägda
lokaler och Vissa anslagsfrågor samt punkterna D1. Universitets- och
högskoleämbetet, D2. Redovisningscentralema vid universiteten, D3.
Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, D4. Lokalkostnader
m. m. vid högskoleenheterna, D 5. Vissa tandvårdskostnader
och D6. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. jämte motioner.

Propositionen

1. Allmänna frågor

Regeringen har under D. Högskola och forskning, rubriken Vissa anslagsfrågor
(s. 166) föreslagit att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som har
förordats i propositionen.

2. Universitets- och högskoleämbetet

Regeringen har under punkt D 1 (s. 168—170) föreslagit att riksdagen till
Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 97 835 000 kr.

3. Redovisningscentralema vid universiteten

Regeringen har under punkt D2 (s. 170—171) föreslagit att riksdagen till
Redovisningscentralema vid universiteten för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

1

1988/89

UbU18

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami Nr 18

4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm

Regeringen har under punkt D 3 (s. 171) föreslagit att riksdagen till
Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

Regeringen har under punkt D4 (s. 172—175) föreslagit att riksdagen till
Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag av 1 581 348000 kr.

Vidare har regeringen under D. Högskola och forskning, rubriken Restaurangverksamhet
i studentkårsägda lokaler (s. 163 — 164) föreslagit att
riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen om restaurangverksamhet
i lånefinansierade studentkårsägda lokaler.

6. Vissa tandvårdskostnader

Regeringen har under punkt D 5 (s. 175—176) föreslagit att riksdagen till
Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
om 54874000 kr.

7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Regeringen har under punkt D 6 (s. 176—179) föreslagit att riksdagen till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 38 356000 kr.

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i anslagssystemet för att främja ökad internationell
utveckling.

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89:Ub334 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentekonomiska
specialkurser och internathushållsskolor samt behovet
av meritvärdering av denna utbildning (delvis).

1988/89: UbU 18

1988/89:Ub503 av Birger Andersson och Larz Johansson (båda c) vari
yrkas

2

1. att riksdagen beslutar om en uppdelning av högskolan i Eskilstuna —
Västerås i två separata högskoleenheter,

2. att riksdagen vid bifall till yrkande 1, begär att regeringen tillsätter en
interimstyrelse för respektive ny högskoleenhet med uppgift att inleda
uppbyggnaden av respektive högskoleenhet.

1988/89:Ub504 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om intagning av
studerande med samisk- och finskspråkig bakgrund till läkarutbildning vid
Umeå universitet.

1988/89:Ub534 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resursomfördelning
och en utökad verksamhet och inrättandet av en högskola i
Fyrstad.

1988/89:Ub555 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
snabb uppbyggnad av en industrihögskola i Västernorrland.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A421.

1988/89:Ub559 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsamt
införande av särskild lämplighetsprövning vid urval till läkarutbildning.

1988/89:Ub573 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att stärka den pedagogiska kompetensen hos
lärare inom högskolan.

1988/89:Ub599 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att en högskola skall inrättas i Kiruna med den inriktning som i motionen
anförts.

1988/89:Ub610 av Lars Wemer m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans internationalisering,

7. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. bil. 10
D 6 för budgetåret 1988/89 anvisar 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

1988/89:Ub615 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättvis fördelning av utbildningsresurserna till Kalmar län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad resurstilldelning till högskolan i Kalmar.

1988/89:Ub621 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsväsendets utformning och inriktning för den
regionala utvecklingen,

1988/89: UbU18

3

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av vidareutbildning på mellannivå av ingenjörer,
tekniker och ekonomer för den regionala utvecklingen,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
de små högskolornas uppbyggnad, utformning och inriktning med avseende
på den regionala utvecklingen,

5. att riksdagen för budgetåret 1989/90 beslutar att anvisa ett reservationsanslag
om 50000000 kr. för breddning och utbyggnad av mindre
högskolor i regionalt utsatta regioner i enlighet med vad som anförts i
motionen (nytt anslag).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A435.

1988/89:Ub626 av Hans Lindblad (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen beslutar att högskolan i Gävle —Sandviken byter namn
till Gävleborgs högskola.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A437.

1988/89:Ub635 av Karl-Erik Svartberg och Britt Bohlin (båda s) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att en sammanhållen planerings- och ledningsfunktion
inrättas för högskoleverksamheten i Fyrstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om budget- och anslagsfrågor för högskoleverksamheten i
Fyrstad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om berörda högskolors ansvar för verksamheten i Fyrstad.

1988/89:Ub648 av Lars Bäckström (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att inrätta en högskola i Fyrstadsregionen i
enlighet med det förslag som avgavs av utredningen om utbyggd Högskoleutbildning
delbetänkande rörande Fyrstadsregionen Ds 1988:42.

1988/89:Ub654 av Björn Ericson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förstärkning
av högskoleenheterna i Eskilstuna—Västerås och Örebro.

1988/89:Ub671 av Ivar Virgin och Sten Svensson (båda m) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen till riksdagen skall återkomma med ett
förslag om inrättande av en träbyggnadsteknisk högskola i Sverige.

1988/89:Ub673 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av resurser för att verka för en ökad internationalisering.

1988/89:Ub679 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur utbildningskapaciteten
i Stockholmsregionen bättre kan anpassas till regionens behov.

1988/89: UbU 18

4

1988/89:Ub712 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen under anslaget D6. Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m. anslår 15 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit för att
användas i finansieringen av ett utökat internationellt utbyte av lärare och
studerande,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förändring av tillträdesreglema till högskolan.

1988/89:Ub718 av Åsa Domeij m. fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att kårobligatoriet skall avskaffas.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K238.

1988/89:Ub719 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande högskola för Fyrstad.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A466.

1988/89:Ub720 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ur
anslaget D 6 Till regeringens förfogande bör anvisas till studerandeutbyte
inom internationella ekonomlinjen med franska universitet och högskolor.

1988/89:Ub723 av Christer Skoog och Yvonne Sandberg-Fries (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om namnet på högskolan i Blekinge.

1988/89:Ub728 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
insatser för att höja den pedagogiska kvaliteten inom högskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om breddat underlag för befintliga regionala högskolor och
etablering av nya högskoleorter,

5. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Regionalpolitiska satsningar
inom högskolan anvisa 50000000 kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja internationalisering i högskolan,

36. att riksdagen beslutar att under anslaget D28. Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m. m. anslå 81 700 000 kr. varav 50 milj. kr. är avsedda
för uppbyggnaden av fasta forskningsresurser vid högskolor där sådana nu
ej finns, och 6 775 000 kr. är avsedda för internationalisering (delvis).

1988/89:Ub730 av Karin Söder och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att de aktuella högskolorna tillförs de ytterligare medel
som fordras för att upprätthålla subventioneringen av L-restaurangerna på
den nivå som byggnadsstyrelsen föreslagit.

1988/89:Ub731 av Karin Söder och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas att
anslaget D24 Teknisk fakultet under utbildningsdepartementet bör för

1988/89: UbU 18

5

budgetåret 1989/90 utökas med 2,9 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1988/89:Ub739 av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande inrättandet av en statlig högskola i Fyrstad.

1988/89:Ub762 av Boije Hörnlund m. fl. (c, m, fp, vpk, mp) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för Umeå universitets medverkan i den regionala
utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget
Utbildning för tekniska yrken, anslagsposten Umeå universitet fr. o.m.
budgetåret 1990/91 utöver kompensation för löne- och prisförändringar
bör tillföras lägst 8 milj. kr. i enlighet med vad som i motionen anförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget
Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, anslagsposten
Umeå universitet fr.o.m. budgetåret 1990/91 utöver kompensation
för löne- och prisförändringar bör tillföras lägst 4 milj. kr. i enlighet med
vad som i motionen anförs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser fr. o. m. budgetåret
1990/91 utöver kompensation för löne- och prisförändringar bör tillföras
lägst 18 milj. kr. i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:Ub763 av Maj-Lis Lööw m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förstärkning
av högskoleutbildningen i Södermanlands län.

1988/89:Ub764 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att en högskola i Fyrstad skall inrättas senast den 1 juli 1992 i
enlighet med utredningens förslag.

1988/89:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nya högskoleorter.

1988/89:Ub804 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur tillgången på tvåspråkig
personal skall kunna förbättras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om UHÄ:s arbete med att utvärdera utländska examina.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf502.

1988/89:Ub805 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio -

1988/89: UbU18

6

nen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid utbyggnad av
universitets- och högskoleutbildning i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillträde och urval till högre utbildning,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om garanti för direktövergång från gymnasieskola till högskola
om 50 procent fr. o. m. höstterminen 1989,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av språkkunskaper och litteratur på främmande
språk,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att underlätta internationell samverkan och
kontaktverksamhet.

1988/89:Ub807 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (båda c) vari
— såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildningen vid lanthushållsskolor ger meritpoäng.

1988/89:Ub813 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida utvecklingen vid högskolan i Eskilstuna —
Västerås.

1988/89:Ub814 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en fortsatt omfördelning av högskoleutbildning till den
södra länsdelen med sikte på att skapa ett ”Södertörns universitet”.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A438.

1988/89:Ub818 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda
m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att eftergymnasiala terminskurser inom kost och konsumtion
ges ett meritvärde till högre utbildning.

1988/89:Ub820 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala
högskolor, byskolor och folkhögskolor (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A453.

1988/89:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och regionalpolitik (avsnitt 4).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A454.

1988/89: UbU18

7

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

28. att riksdagen beslutar anvisa 10 milj. kr. under ett särskilt anslag D
Högskola och forskning.

1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans i Östersund roll för utvecklingen av Norrlands
inland.

1988/89:Ub831 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari - såvitt nu är i
fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förkunskapskrav i språk för vissa utbildningar och om
tillgodoräknande av betyg i frivilligt studerat språk vid ansökan till högskoleutbildning.

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari - såvitt nu är i
fråga — yrkas

38. att riksdagen avslår förslaget att under anslaget D 6 anvisa 8,5
milj. kr. för administrativt utvecklingsarbete samt för datorsystem för den
centrala antagningen,

39. att riksdagen beslutar att för internationalisering anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag fördubblat anslag av 4 milj. kr.,

40. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag benämnt Information
och stipendier för att främja samverkan med EG samt för detta
ändamål anvisa 5 milj. kr.

1988/89:Ub838 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att ett nationellt program utarbetas för utnyttjande av
eterburen radio- och TV, kabel- och satellit-TV, video och bildskivor för
utbildning och folkbildning enligt de riktlinjer som anges i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr354.

Utskottet
1 .Allmänna frågor

Högskolan och den regionala utvecklingen

Utskottet behandlar först fyra motioner om högskolans betydelse för den
regionala utvecklingen.

I motion 1988/89:Ub821 (fp) yrkande 1 anförs att närhet till högre
utbildning har blivit en allt viktigare faktor för utvecklingen av näringslivet
i en region. Enligt motionärerna är det relevant att beskriva högskoleorganisationen
som en kedja med flera länkar. Genom de regionala hög -

1988/89: UbU 18

8

skolorna ges regionen kontakt även med de forskningsresultat som de
större högskolorna producerar. De regionala högskolorna kan därmed
spela en viktig roll i fråga om teknik- och kunskapsspridning utanför
universitetsorterna.

I motion 1988/89:Ub728 (c) yrkande 4 delvis anges att tillgång till god
utbildning är en grundläggande förutsättning för att både skapa och fördela
välfärd i vårt samhälle. Detta gäller inte minst den högre utbildningen.
Det innebär att såväl de mindre som de medelstora högskolorna behöver
stärkas i fråga om resurser. I yrkande 5 föreslås därför ett särskilt anslag på
50 milj. kr. att användas för regionalpolitisk! motiverade satsningar framför
allt vid de mindre och medelstora högskolorna. I yrkande 1 i motion
1988/89:Ub621 (c) framhålls utbildningsväsendets betydelse för den regionala
utvecklingen och i yrkande 3 hävdas att det är av stor betydelse för
Sveriges infrastruktur att de regionala högskolorna stärks. De har betydelsefulla
uppgifter för kompetens- och kunskapsspridning i de regioner där
de verkar. 1 yrkande 2 i samma motion pekas på betydelsen av att vidareutbildningen
av kvalificerade tekniker, ingenjörer och ekonomer ökas.
Denna utbildning bör förläggas till gymnasier och regionala högskolor.
Motionärerna anser slutligen i yrkande 5 att utbudet av ämnen vid flertalet
av de mindre högskolorna — inte minst inom samhällsorienterande och
humanistiska ämen — måste breddas och föreslår därför att de tidigare
nämnda 50 milj. kr. avsätts för sådana satsningar i regionalt utsatta områden.

Slutligen framförs i motion 1988/89:Ub820 (mp), delvis, synpunkter på
de regionala högskolornas betydelse för en orts eller en regions utveckling.
En satsning på de regionala högskolorna anses vara ett led i att utveckla
starka regioner.

Utskottet delar uppfattningen att en hög kvalitet på utbildningen vid de
mindre och medelstora högskolorna är en förutsättning för att de skall
kunna medverka till utvecklingen i den region där de verkar. Något särskilt
uttalande från riksdagen i denna fråga är enligt utskottets mening inte
påkallat, varför utskottet avstyrker motionerna 1988/89:Ub621 yrkandena
1, 2 och 3, 1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis, 1988/89:Ub820 delvis och
1988/89:Ub821 yrkande 1.

Utskottet anser inte att ett särskilt anslag om 50 milj. kr. bör anvisas för
satsningar i regionalt utsatta områden. Behovet av medel till utbyggnad av
de mindre och medelstora högskoleenheterna bör enligt utskottets mening
vägas mot angelägna utbildningsbehov vid övriga högskoleenheter och
behandlas under de skilda sektorsanslagen och anslaget till lokala och
individuella linjer samt fristående kurser. Under det sistnämnda anslaget
föreslås i årets budgetproposition (s. 249) särskilda förstärkningar av utbildningsutbudet
vid de mindre och medelstora högskoleenheterna om
sammanlagt ca 11 milj. kr. Utskottet avstyrker därmed motionerna
1988/89:Ub621 yrkande 5 och 1988/89:Ub728 yrkande 5.

I motion 1988/89:Ub762 (c,m,fp,vpk,mp) hävdas att utbyggnaden av universitetet
i Umeå är en av den svenska regionalpolitikens mest grundläggande
satsningar. Motionärerna anser att den högre utbildningens betydel -

1988/89: UbU 18

9

fl Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 18

se för Norrlands fortsatta utveckling är så väsentlig att statsmakterna
redan nu måste fatta beslut som stärker universitetets möjligheter att fylla
sina uppgifter. Motionärerna föreslår därför i yrkande 1 vissa riktlinjer för
universitetets medverkan i den regionala utvecklingen, bl. a. kvalitetshöjningar
inom vissa utbildningar för att göra dessa mer riksrekryterande. I
yrkandena 2, 3 och 4 föreslås i konsekvens härmed förstärkningar av vissa
sektorsanslag till universitetet i Umeå budgetåret 1990/91. Således föreslås
en förstärkning av anslaget Utbildning för tekniska yrken med 8 milj. kr.,
varav 5 milj. kr. avser förstärkning av naturvetarlinjen utöver den nivå
som UHÄ föreslagit i anslagsframställningen för 1989/90 (yrkande 2).
Inom anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken föreslås en höjning med 4 milj. kr. för förstärkning av ekonomlinjen
och systemvetenskapliga linjen (yrkande 3). Slutligen föreslås i yrkande 4
en förstärkning med 18 milj. kr. av anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser för förstärkning kvalitativt och volymmässigt av
universitetets decentraliserade utbildning.

Utskottet erinrar om att riksdagen under nästa riksmöte kommer att
få ta ställning till förslag från regeringen för de satsningar inom utbildning
som bör göras under treårsperioden 1990/91 — 1992/93 (jfr prop.
1988/89:90, bet. 1988/89:UbU9, rskr. 1988/89:148).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att uppbyggnaden av universitetet
i Umeå har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen i Norrland.
Utskottet anser därför att universitetet i Umeå under den kommande
treårsperioden bör tillföras särskilda medel för att höja kvaliteten —
främst genom ökad forskningsanknytning — inom den nya matematisknaturvetenskapliga
linjen, den datavetenskapliga linjen, ekonomlinjen
och den systemvetenskapliga linjen. Vidare bör förutsättningarna för att
höja kvaliteten och öka volymen i den decentraliserade utbildningen förbättras.
Universitetet i Umeå bör således budgetåret 1990/91 tillföras
ökade resurser i storleksordningen 30 milj. kr. Med tanke på satsningens
betydelse för Norrland ter det sig rimligt att finansieringen av den bedöms
utifrån såväl ett utbildningspolitiskt som ett regionalpolitisk! perspektiv.

Vad utskottet anfört om förstärkningar av universitetet i Umeå budgetåret
1990/91 bör riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ub762
yrkandena 1, 2, 3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.

I ett antal motioner begärs allmänna uttalanden om förstärkningar av
enskilda högskoleenheter m. m., i övrigt. I motion 1988/89:Ub615 (c) berörs
Kalmar län i yrkande 1 och högskolan i Kalmar i yrkande 5. Den
framtida utvecklingen av högskolan i Eskilstuna —Västerås berörs i motionerna
1988 /89:Ub813 (s) yrkande 7 och 1988/89:Ub654 (s). Den senare
motionen avser även högskolan i Örebro. I motion 1988/89:Ub763 (s)
behandlas högskoleutbildning i Södermanlands län. Motionerna
1988/89:Ub827 (s) yrkande 1 och 1988/89:Ub555 (fp) berör utvecklingen
av högskolorna i Östersund resp. Sundsvall —Härnösand. Två motioner
slutligen berör högskoleutbildning i Stockholms län. I motion
1988/89:Ub679 (m) yrkande 2 begärs en översyn av utbildningskapaciteten
i Stockholmsregionen, medan ett uttalande om att regionalpolitiska

1988/89: UbU 18

10

hänsyn bör tas vid fortsatta utbyggnader av högskoleutbildningar i Stockholms
län begärs i motion 1988/89:Ub805 (fp) yrkande 2.

Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något av de uttalanden som
begärs och föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub555,

1988/89:Ub615 yrkandena 1 och 5, 1988/89:Ub654, 1988/89:Ub679 yrkande
2, 1988/89:Ub763, 1988/89:Ub805 yrkande 2, 1988/89:Ub813 yrkande
7 och 1988/89:Ub827 yrkande 1.

Nya högskoleenheter

I inledningen till avsnittet Högskola och forskning i budgetpropositionen
(bil. 10 s. 159—162) erinrar föredragande statsrådet om att den ännu
arbetande utredningen om utbyggd högskoleutbildning dels resulterat i
genomförda förslag om inrättande av högskoleenheten i Karlskrona —
Ronneby och om organisationen av högskoleutbildningen på Gotland, dels
avgivit ett förslag (Ds 1988:42) om inrättande av en högskoleenhet senast
den 1 juli 1992 i Trollhättan —Uddevalla —Vänersborg—Lysekils-området
(det s. k. Fyrstadsområdet).

Föredragande statsrådet anför att han inte är beredd att föreslå inrättande
av ytterligare nya högskolenheter. Statsrådet anser att den nu befintliga
högskoleorganisationen i landet är till fyllest för att sammantaget kunna
tillgodose alla de skilda krav på högskoleutbildning som kan ställas. Han
erinrar också om att antalet ungdomar kommer att minska den närmaste
tiden och att högskolan kommer att utsättas för hårdare konkurrens från
arbetsmarknaden allt efter som ungdomskullama minskar. Den snabba
utvecklingen i samhället och förväntade förändringar inom näringslivet i
olika delar av landet kommer att ställa stora krav på flexibilitet inom
högskolan. En fast och därtill begränsad högskoleorganisation på en viss
ort kan riskera att medföra att utbudet av högskoleutbildning där blir
mindre flexibelt. En liten högskoleorganisation kan enligt statsrådets mening
också komma att tvingas till kompromisser i en förändringssituation
som inte är försvarbara ur kvalitetssynpunkt.

Med utgångspunkt i dessa principiella resonemang förordas inte att
någon ny högskoleenhet skall inrättas i det s. k. Fyrstadsområdet. I stället
bör allmänna utbildningslinjer, utöver dem som nu är lokaliserade dit av
olika högskoleenheter, i fortsättningen kunna lokaliseras till området av
riksdag och regering. Riksdagen bör också besluta om vilka minimiresurser
för fristående kurser som skall avsättas för området. UHÄ föreslås
därvid få överta regionstyrelsens tidigare roll att fördela dessa medel till
anordnande universitet eller högskola. Ett särskilt ansvar för det s. k.
Fyrstadsområdet bör enligt statsrådet läggas på de olika högskoleenheter
som förutsätts medverka. Den särskilda kommunala högskolekommittén i
området och dess kansli bör svara för redovisningen av utbildningsbehovet
till UHÄ och även lämna förslag till UHÄ hur beloppet för fristående
kurser skall fördelas.

I ett stort antal motioner tas frågan upp om inrättande av ytterligare
högskoleenheter på skilda orter i landet.

1988/89: UbU 18

II

I motion 1988/89: Ub801 (c) yrkande 10 hemställs om ett uttalande från
riksdagen om nya högskoleorter. I motionen räknas följande orter m.m.
upp, nämligen det s. k. Fyrstadsområdet, Kiruna, Skellefteå, Södertörn,
Eskilstuna samt Västerås, de två sistnämnda genom delning av den befintliga
högskoleenheten i Eskilstuna—Västerås. Även i motion 1988/
89:Ub728 (c) yrkande 4 delvis hemställs om ett motsvarande riksdagsuttalande
om möjligheten att etablera högskoleenheter på nya orter, dock utan
angivande av ortsnamn. I motion 1988/89:Ub814 (c) yrkande 2 hemställs
om fortsatt omfördelning av högskoleutbildning till den södra delen av
Stockholms län med sikte på att skapa ett ”Södertörns universitet”. Delning
av högskolan i Eskilstuna—Västerås begärs även i motion 1988/
89:Ub503 (c). En interimsstyrelse för resp. högskoleenhet bör inrättas med
uppgift att leda uppbyggnaden av de två nya enheterna. I motion
1988/89:Ub599 (c) begärs att riksdagen skall besluta om en högskoleenhet
i Kiruna. Slutligen föreslås i motion 1988/89:Ub671 (m) att riksdagen skall
begära ett förslag om en träbyggnadsteknisk högskola någonstans i landet.

Högskoleutbildningen i det s. k. Fyrstadsområdet tas upp i sex motioner.
En ny högskoleenhet i stort i enlighet med utredningens förslag yrkas i
motionerna 1988/89:Ub534 (s), 1988/89:Ub648 (vpk), 1988/89:Ub719
(fp), 1988/89:Ub739 (m) och 1988/89:Ub764 (c). I motion 1988/89:Ub635
(s) yrkas att en sammanhållen planerings- och ledningsfunktion skall inrättas
i området (yrkande 1) och att denna (eller eventuellt länsstyrelsen) skall
disponera medlen till lokala linjer och fristående kurser (yrkande 2).
Vidare begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om att det vilar ett stort
ansvar på de närliggande högskoleenheterna att främja högskoleutbildningen
i området (yrkande 3).

Utskottet har vid sina överväganden funnit att när den nya ingenjörsutbildningen
införs (prop. 1988/89:90) kommer den totala högskoleutbildningen
inom det s. k. Fyrstadsområdet att ha fått en sådan omfattning och
varaktighet att inrättandet av en högskoleenhet är motiverad. Därigenom
kan det splittrade ansvaret för utbildningen samlas och verksamheten få
en fastare organisation. Utskottet föreslår att riksdagen, med anledning av
motionerna 1988/89:Ub534, 1988/89:Ub635 yrkandena 1, 2 och 3,
1988/89:Ub648, 1988/89:Ub719, 1988/89:Ub739, 1988/89:Ub764 och
1988/89:Ub801 yrkande 10 delvis, beslutar att en ny högskoleenhet skall
inrättas den 1 juli 1990. Den bör få namnet högskolan i Trollhättan —
Uddevalla. Regeringen bör tillsätta en interimsstyrelse så snart som möjligt.
Den bör ha en sammansättning som nära stämmer överens med
bestämmelserna i högskolelagen om högskolestyrelses sammansättning.
Medel för utbildningen i området under 1989/90 har av regeringen beräknats
under sektorsanslag och anslaget Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser. Dessa anslag behandlas av utskottet i andra betänkanden.
Regeringens förslag om vilka som skall disponera dessa medel under
budgetåret 1989/90 bör enligt utskottets mening äga tillämpning under det
budgetåret. Regeringen får återkomma till riksdagen med begäran om
medel på tilläggsbudget för kostnader som kan uppstå i samband med
interimsstyrelsens verksamhet och förberedelserna inför inrättandet av
högskoleenheten. Förslag om medelsanvisning till den nya högskolan för

1988/89: UbU 18

12

det följande budgetåret får i vanlig ordning läggas fram i 1990 års budgetproposition.
Utskottet förutsätter att den nya högskolan även fortsättningsvis
kan påräkna viss kommunal medverkan i vad gäller utnyttjande
av befintliga undervisningslokaler, utrustning m. m.

Utskottet vill i sammanhanget stryka under att de högskoleenheter som
redan finns och den som nu föreslås bli inrättad alla ingår i ett nätverk av
riksrekryterande universitet, fackhögskolor samt medelstora och mindre
högskolor, som skall samverka och komplettera varandra. De har alla ett
ansvar för högskoleutbildningens kvalitet i hela landet, och deras ansvar
får inte vara begränsat till att tillgodose behovet av högskoleutbildning
enbart i det eller de län där de är belägna. Ett revirtänkande utifrån
länsbegreppet är främmande för det svenska högskolesystemet. Med hänsyn
till att de begränsade resurserna för högskoleutbildning i landet inte
kan splittras på alltför många högskoleenheter utan att utbildningskvaliteten
kan komma att äventyras anser utskottet att riksdagen som sin mening
bör ge regeringen till känna att ytterligare högskoleenheter av den karaktär,
som den nu föreslagna nya högskoleenheten har, inte skall inrättas. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Ub503, 1988/
89:Ub599, 1988/89:Ub671, 1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis, 1988/
89:Ub801 yrkande 10 delvis och 1988/89:Ub814 yrkande 2.

I motionerna 1988/89:Ub626 (fp) yrkande 1 och 1988/89:Ub723 (s) hemställs
om ändringar av två högskolors namn i syfte att ge dem namn som
anknyter till de län där högskolorna är belägna.

Med hänvisning till att samtliga högskoleenheter i landet skall vara
riksrekryterande och inte enbart ansvara för att tillgodose behovet av
högskoleutbildning i ett visst län forelår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub626 yrkande 1 och 1988/89:Ub723.

Tillträde till högskolan m. m.

Ett antal motioner för fram förslag till förändringar av de tillträdesregler till
högskolan som riksdagen beslutade om under föregående riksmöte (prop.
1987/88:109, UbU 1987/88:32, rskr. 1987/88:330).

I motion 1988/89:Ub712 (fp) begärs i yrkande 13 att de beslutade
tillträdesreglema ändras så att betygen från gymnasieskolan skall kunna
förbättras genom kompletteringsstudier, att den allmänna behörigheten
skall skärpas till genomgången treårig gymnasielinje, att minst hälften av
platserna skall garanteras dem som söker med högst tre år gamla gymnasiebetyg
och slutligen att försöksverksamhet med viktade betyg för dem som
söker till längre tekniska utbildningar skall inledas.

Enligt motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 28 bör för tillträde till längre
högskoleutbildning krävas treårig studieforberedande gymnasielinje och
för allmän behörighet skärpta krav när det gäller svenska och engelska.
Vidare krävs i motionen att den s. k. självprövningsrätten avskaffas och att
urval huvudsakligen skall ske på grundval av betyg. Prövning av sökande
med utländsk förutbildning bör göras i särskild ordning. Likaså bör en
individuell prövning göras av sökande med särskild bakgrund. Meritvär -

1988/89: UbU18

13

dering av arbetslivserfarenhet eller proportionell kvotering mellan sökande
från olika urvalsgrupper skall inte förekomma. Motionärerna anser att
betygskomplettering för att förbättra betyg samt viktade betyg bör tillåtas
liksom att nödvändig yrkeslivserfarenhet för olika utbildningar skall anges
i de särskilda förkunskapskraven. I yrkande 29 i samma motion önskas ett
uttalande om garanti för direktövergång från gymnasieskola till högskola
om 50% fr. o. m. höstterminen 1989. I yrkande 32 önskas ett uttalande om
behovet av språkkunskaper och litteratur på främmande språk inom högskoleutbildningar.
Förkunskapskrav i språk för vissa utbildningar och
tillgodoräknande av betyg i frivilligt studerat språk behandlas i motion
1988/89:Ub831 (m) yrkande 2.

Två motioner berör antagning till läkarutbildning. Motion 1988/-89:Ub504 (fp) gäller antagning av studerande med samisk- och finskspråkig
bakgrund till läkarutbildningen vid universitetet i Umeå, medan motion
1988/89:Ub559 (m) gäller ett skyndsamt införande av en särskild
lämplighetsprövning vid urval till läkarutbildning.

Slutligen berörs frågor om meritvärdering av specialkurserna inom kost
och konsumtion vid lanthushållsskolorna i tre motioner, nämligen i motionerna
1988/89:Ub334 (c) delvis, 1988/89:Ub807 (c) yrkande 1 och
1988/89:Ub818 (m) yrkande 1.

Samtliga de frågor som aktualiserats i dessa motioner har utskottet
behandlat ingående i sitt betänkande UbU 1987/88:32 om urval m. m. till
högskolan. Utskottet anser inte att det finns anledning att nu ändra dessa
regler eller göra uttalanden i dessa frågor, varför utskottet avstyrker motionerna.
Riksdagen bör således avslå motionerna 1988/89:Ub334 delvis,
1988/89:Ub504, 1988/89:Ub559, 1988/89:Ub712 yrkande 13, 1988/89:
Ub806 yrkandena 28, 29 och 32, 1988/89:Ub807 yrkande 1, 1988/89:
Ub818 yrkande 1 och 1988/89:Ub831 yrkande 2.

1 motion 1988/89:Ub804 (fp) yrkande 1 begärs förslag från regeringen hur
tillgången på tväspråkig personal skall kunna förbättras, främst inom vården
och äldreomsorgen.

Regeringen uppdrog redan år 1983 åt universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att utreda frågor om ökad tillgång inom vissa samhällsområden på
tvåspråkig personal med högskoleutbildning. Uppdraget avsåg tre delområden,
nämligen

— varianter av utbildningslinjer för personal som är tvåspråkig — i första
hand för yrkesverksamhet inom socialtjänsten, mödra- och barnhälsovården,
långtidssjukvården samt den psykiatriska vården,

— antagning med förtur för sökande som är tvåspråkiga och

— fortbildning av yrkesverksamma, varvid ansvaret för arbetsgivare resp.
högskolemyndigheter borde behandlas.

UHÄ har i en rapport, daterad den 10 januari 1989, redovisat sina
överväganden med anledning av regeringsuppdraget. En särskild skrivelse
om preparandutbildning i svenska aviseras också.

Utskottet utgår från att regeringen efter sedvanlig beredning av de olika
frågorna kommer att vidta erforderliga åtgärder. Något särskilt uttalande
från riksdagens sida behövs inte, varför motion 1988/89:Ub804 yrkande 1
avstyrks.

1988/89: UbU 18

14

övrigt

1988/89: UbU18

Regeringen begär liksom tidigare år riksdagens bemyndigande att få göra
överföringar mellan anslag för högskolan.

Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet för
budgetåret 1989/90.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet anförde under
föregående riksmöte beträffande en öppen redovisning av pris- och löneomräkningen
för högskolans samtliga anslagsposter (UbU 1987/88:20 s. 8 - 9,
rskr. 1987/88:205).

Åtgärder för att höja den pedagogiska kvaliteten, bl. a. den pedagogiska
kompetensen hos högskolelärarna, bör enligt motionerna 1988/89:Ub573
(fp) och 1988/89:Ub728 (c) yrkande 1 vidtas.

I motion 1988/89:Ub838 (c) begärs en parlamentarisk utredning för
utarbetandet av ett nationellt program om hur olika media skall utnyttjas
inom utbildningsväsendet m. m.

Utskottet erinrar om att föredragande statsrådet under budgetpropositionens
avsnitt Kvaliteten i den högre utbildningen aviserat att en högskolepedagogisk
utredning skall tillsättas. Detta har sedermera skett den 16
februari 1989, då regeringen beslutat att tillkalla en kommitté för ändamålet
(dir. 1989:7). Kommittén skall i sitt arbete bl. a. beskriva hur lärarstödet
till de studerande faktiskt ges inom högskoleutbildningar av olika slag.
Vidare skall den klargöra innebörden och hållbarheten hos den kritik
beträffande undervisningen som framförts under senare tid samt lämna
förslag till förbättringar. Därvid bör bl. a. övervägas ansvar, former och
organisation för en eventuell pedagogisk utbildning av högskolelärare.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Ub573 och
1988/89:Ub728 yrkande 1. Utskottet vill i detta sammanhang och med
anledning av motion 1988/89:Ub838 framhålla det ansvar de skilda högskoleenheterna
- och inom skolväsendet och vuxenutbildningen de skilda
skolorna och utbildningsanordnarna — själva har att utveckla användningen
av olika tekniska hjälpmedel för undervisningen, såväl gamla beprövade
metoder som nya media. Sådant utvecklingsarbete sker också på
många högskoleenheter — även i samarbete med andra användare m. fl. —
inom de finansiella ramar som står till deras förfogande. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub838.

I motion 1988/89:Ub718 (mp) begärs att riksdagen skall besluta avskaffa
kårobligatoriet.

Riksdagen beslöt på utskottets hemställan, så sent som under hösten
1988 (bet. 1988/89:UbU5 s. 12-15, rskr. 1988/89:41), att hos regeringen
begära en utredning av konsekvenserna av ett eventullt avskaffande av
kårobligatoriet m. m. Regeringen beslutade den 23 februari 1989 att tillkalla
en särskild utredare (dir. 1989:8). Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub718.

15

2. Universitets- och högskoleämbetet

1988/89: UbU18

1 motion 1988/89:Ub804 (fp) yrkande 2 hävdas att UHÄ.s arbete med att
värdera utländska examina måste omprövas eller förnyas, då ärendebalansen
fortfarande är stor och väntetiderna långa trots resursförstärkningar.

Utskottet redovisade vid föregående riksmöte (UbU 1987/88:21 s. 2,
rskr. 1987/88:206) arbetssituationen för den särskilda ekvivaleringsgruppen
vid UHÄ. Enligt vad utskottet nu inhämtat beträffande år 1988 har
ärendetillströmningen minskat något till totalt 1 100 fullständiga ärenden,
medan ärendebalansen är ca 700, dvs. i stort sett oförändrad. Med gruppens
nuvarande bemanning, nio handläggare, bedöms kapaciteten för år
1989 vara något högre än under år 1988. Därmed skulle det vara möjligt
att något minska den ingående ärendebalansen.

Utskottet anser, liksom föregående år, att UHÄ:s verksamhet att värdera
utländsk högre utbildning är viktig och noga bör följas. Huruvida någon
ytterligare förstärkning behövs för att möjliggöra att ärendebalansen arbetas
av snabbare ankommer det på UHÄ att bedöma inom ramen för sina
totala resurser. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/
89:Ub804 yrkande 2.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Universitets- och högskoleämbetet
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 97835000kr.

3. Redovisningscentralerna vid universiteten

I budgetpropositionen redovisas (bil. 10 s. 165) att organisationen för
redovisningscentralerna föreslås förändras fr.o.m. den 1 juli 1989. Förändringen
innebär att redovisningscentralerna vid universiteten upphör
fr. o. m. denna tidpunkt. Med hänsyn till att vissa inkomster och utgifter
kan uppkomma även efter den 1 juli 1989 anser regeringen att anslaget bör
finnas uppfört i statsbudgeten även för budgetåret 1989/90.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Redovisningscentralerna
vid universiteten för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av
1000 kr.

4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm

I propositionen om datapolitik för statsförvaltningen (prop. 1987/88:95
bil. 2) redovisades att datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm, QZ, den 1 juli 1988 skulle ombildas till aktiebolag under
statliga DAFA Data AB. Riksdagen bemyndigade (UbU 1987/88:36, rskr.
1987/88:294) regeringen att godkänna ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse
med det avtal som träffades den 29 februari 1988 mellan
svenska staten samt DAFA Data AB och datorcentralen för högre utbildning
och forskning i Stockholm. I anslutning härtill gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna att om det nya bolaget under garantiperioden

inte kunde erbjuda de dåvarande huvudmännen en godtagbar service och
deras efterfrågan på bolagets tjänster därför minskade, skulle de få skälig
kompensation försina garantiåtaganden vid anslagsberäkningen för ifrågavarande
budgetår.

Regeringen godkände avtalet den 30 juni 1988. 1 samband med godkännandet
ändrades betalningsansvaret för det garantiåtagande som ålåg de
samverkande myndigheterna — universitetet i Stockholm, tekniska högskolan
i Stockholm, Karolinska institutet och försvarets forskningsanstalt
(FOA) — så att en större andel skulle åvila de tre högskoleenheterna. För
högskoleenheternas del höjdes garantiåtagandet med 2,9 milj. kr. till totalt
ca 67,4 milj. kr., fördelade på tre budgetår.

Enligt motion 1988/89:Ub731 (c) har högkoleenhetema vid analys av
konsekvenserna av garantiåtagandena funnit att dessa är för stora i förhållande
till enheternas möjlighet att utnyttja det nya bolagets — QZ universitetsdata
AB — tjänster. Enligt motionärerna kan skillnaden mellan garantiåtagandena
och det verkliga utnyttjandet bedömas till ca 4 milj. kr.
budgetåret 1988/89 och 6 — 7 milj. kr. för vart och ett av de följande
budgetåren. Sedan högskoleenheterna och QZ under hösten 1988 tillsammans
ingående hade studerat möjligheterna att minska dessa skillnader,
ingav högskoleenheterna med hänvisning till riksdagens uttalande en
framställning till regeringen om ett utökat anslag om sammanlagt 2,9
milj. kr. för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Regeringen har i budgetpropositionen
inte beräknat någon ökning av anslagen med anledning av
högskoleenheternas skrivelse. Motionärerna begär därför att anslaget D
24. Teknisk fakultet tillförs 2,9 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. avser universitetet
i Stockholm, 1 milj. kr avser tekniska högskolan i Stockholm och 0,8
milj. kr. avser Karolinska institutet.

Utskottet anser inte att det redan nu är möjligt att avgöra i vilken
utsträckning det är rimligt att de tre högskoleenheterna utnyttjar det nya
bolagets tjänster. Utskottet utgår dock från att regeringen noga prövar
eventuella framtida framställningar från de tre högskoleenheterna mot
bakgrund av riksdagens tidigare uttalande. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1988/89:Ub731.

Regeringen föreslår att anslaget Datorcentralen för högre utbildning och
forskning i Stockholm bör finnas uppfört i statsbudgeten även budgetåret
1989/90, och att de samverkande myndigheterna bör fä belasta anslaget
med kostnader för mervärdeskatt för tjänster som betalas till dotterbolaget
till DAFA Data AB, QZ universitetsdata AB. Regeringen föreslår att
riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 163—164) redovisas i inledningen till
avsnittet Högskola och forskning regeringens överväganden beträffande
subventionering av restaurangverksamhet i låneftnansierade studentkårsägda
lokaler. De aktuella restaurangerna är tekniska högskolans studentkårs

1988/89: UbU18

17

kårhus i Stockholm, Sparta i Lund, filosofiska fakulteternas studentförenings
kårhus i Göteborg och Chalmers studentkårs kårhus. Ett förslag till
riktlinjer för driftavtal m. m. för sådan restaurangverksamhet från byggnadsstyrelsen,
daterat den 25 april 1988 och kompletterat den 24 maj
1988, innebar att det nuvarande subventioneringssystemet skulle ersättas
med ett system som i huvudsak är detsamma som gäller för motsvarande
statsägda restauranglokaler, dvs. subventioneringskostnadema skulle belasta
lokalkostnadsanslaget.

Föredragande statsrådet anser emellertid att restaurangverksamheten
vid de aktuella fyra högskoleenheterna bör ses som en del av verksamheten
vid resp. högskoleenhet. Om studentkårerna önskar fortsatt subventionering
bör framställning därom göras till högskoleenheten som då bör vara
skyldig att ingå ett driftavtal. Detta driftavtal skall avse en lokalsubvention
som motsvarar kostnader för värme, vatten, el, städning av serveringslokaler
och sophämtning samt, efter prövning i vaije enskilt fall, för löpande
underhåll, utbyte och komplettering av köksmaskiner m. m. samt för ersättningsanskaffning
av inredning och utrustning. Subventionen skall belasta
högskoleenhetens sektors- och fakultetsanslag eller andra medel som
står till enhetens förfogande. Under två av sektorsanslagen (D 7 och D 8)
har sammanlagt (518000 kr. -I- 292000 kr. =) 663000 beräknats för budgetåret
1989/90, medan anslaget till lokalkostnader reducerats.

1 motion 1988/89:Ub730 (c) påpekas att regerini ns förslag innebär att
respektive högskola får betala subventioneringen från sina anslag för forskning
och utbildning utan att dessa anslag — annat än synnerligen marginellt
— tillförs motsvarande medel från lokalkostnadsanslaget. För att
illustrera detta anges i motionen att tekniska högskolan i Stockholm
(KTH) tillförts ca 250000kr., medan de verkliga kostnaderna kommer att
uppgå till ca 3 milj. kr. årligen under de närmaste åren. Motionärerna
anser det inte rimligt att studenterna vid KTH, universiteten i Lund och
Göteborg samt Chalmers tekniska högskola får betala subventioneringen
av maten med sämre undervisning, vilket dessutom strider mot principen
att samma villkor skall gälla för studenternas måltidssubventionering oavsett
högskola. 1 motionen begärs därför att de aktuella högskoleenheterna
tillförs de ytterligare medel som fordras för att upprätthålla subventioneringen
av lånefinansierade studentkårsägda restauranglokaler på den nivå
som byggnadsstyrelsen föreslagit.

Utskottet vill till att börja med påpeka att de förstärkningar av sektorsanslagen
som regeringen föreslagit för de tre övriga berörda högskoleenheterna
bättre motsvarar de subventioner som hitintills utgått till resp.
studentkår än de belopp som i motionen nämns för KTH:s del. Om man
tar i beaktande att städning av serveringslokalema och sophämtning alltid
belastat sektors- och fakultetsanslag vid högskoleenheter med statligt ägda
restauranglokaler framstår de tillförda beloppen som förhållandevis rimliga
för dessa tre högskoleenheter.

Då inga driftavtal ännu slutits mellan de berörda högskoleenheterna och
studentkårerna är det emellertid svårt att avgöra huruvida verksamheten
kommer att drabbas av kostnaderna för måltidssubventioner. Utskottet
utgår från att sådana oönskade effekter av det förordade subventionerings -

1988/89: UbU18

18

systemet i så fall kommmer att redovisas i kommande anslagsframställningar.
Motion 1988/89:Ub730 avstyrks. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordat om restaurangverksamhet i lånefinansierade
studentkårsägda lokaler.

Med anledning av riksdagens tidigare uttalanden om behovet av en redovisning
av orsakerna till lokalkostnadsökningar (UbU 1984/85:35 s. 3,
rskr. 1984/85:379 och UbU 1987/88:21 s. 4, rskr. 1987/88:206) anges i
propositionen orsakerna till varför byggnadsstyrelsen inte heller detta år
har kunnat redovisa lokalkostnaderna på det sätt riksdagen har begärt.
Föredragande statsrådet anmäler dock att han erfarit att en sådan redovisning
kommer att vara möjlig att göra fr. o. m. den anslagsframställning
som UHÄ lämnar år 1989. Utskottet utgår från att så kommer att ske.

Regeringen har slutligen föreslagit att riksdagen till Lokalkostnader
m. m. vid högskoleenheterna anvisar ett förslagsanslag av 1 581 348000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

6. Vissa tandvårdskostnader

Regeringen har föreslagit att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader anvisar
ett reservationsanslag av 54874000kr. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.

7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel
inte ställs till förfogande under annat anslag. Det avser bl.a. kostnader för
internationalisering av högskoleutbildningen. Dessa medel anvisas huvudsakligen
under en anslagspost som står till UHÄ:s disposition, men vissa
medel för högskolans internationalisering har också beräknats under den
anslagspost som står till regeringens disposition. Budgetåret 1988/89 disponerar
UHÄ 4465000kr. för olika intemationaliseringsåtgärder.

I propositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 1989/90 skall anvisa
sammanlagt 38 356000 kr. under reservationsanslaget. Det föreslagna
beloppet inkluderar vissa medel som överförts från andra anslag, såsom
4478000 kr. för administrativt utvecklingsarbete inom högskolan (från
D 1. Universitets- och högskoleämbetet) samt 221000 kr. för nordiska
kurser i språk och litteratur och 185000kr. för högskolesamverkan över
Kvarken (från H 5. Bilateralt nordiskt kultursamarbete). Vidare föreslås
vissa engångsmedel, såsom 7 milj. kr. för information och systemkostnader
för datasystem för central antagning och 1,5 milj. kr. för lokalt ADBbaserat
studiedokumentationssystem (LADOK). Slutligen har under den
anslagspost som står till regeringens disposition beräknats dels ytterligare
medel för högskolans internationalisering, t.ex. viss utlandsutbildning,
dels medel för den högskolepedagogiska utredning som nyligen tillsatts
(dir. 1989:7). Den föreslagna ökningen av anslaget uppgår till totalt
20214000 kr.

1988/89: UbU18

19

Av budgetpropositionen (bil. 10 s. 178) framgår att statsrådet förutsätter 1988/89: UbU18
att universitet och högskolor beaktar behovet av internationalisering inom
sina medelsramar.

En rad motioner pekar på vikten av att högskolan intemationaliseras.
Allmänna synpunkter redovisas i motionerna 1988/89:Ub673 (m) yrkande
2, 1988/89:Ub728 (c) yrkande 6 och 1988/89:Ub610 (vpk) yrkande 6. I
motionerna 1987/88:Ub806 (m) yrkande 31 och 1988/89:Ub806 (m) yrkande
34 anförs synpunkter beträffande anslagssystemets utformning.
Detta bör enligt motionärerna utformas så att det stimulerar internationell
samverkan och kontaktverksamhet. Förslag om ökade anslag till olika
intemationaliseringsåtgärder förs också fram i en rad motioner. I motion
1988/89:Ub834 (m) begärs i yrkande 39 en ökning med 2 milj. kr. för ett
ökat kursutbud på engelska och i yrkande 40 ytterligare 5 milj. kr. för
information och stipendier för att främja samverkan med EG. Däremot
begärs i yrkande 38 avslag när det gäller engångsbeloppen om sammanlagt
8,5 milj. kr. till det centrala antagningssystemet och till LADOK. I avvaktan
på att Sverige får möjlighet att delta i EG:s utbildningsutbyte föreslås i
motion 1988/89:Ub712 (fp) yrkande 1 att ytterligare 15 milj. kr. ställs till
UHÄ:s disposition för att finansiera ett internationellt utbyte av studenter
och lärare. I motion 1988/89:Ub728 (c) yrkande 36 delvis begärs ytterligare
1 milj. kr. för internationella forskarkontakter. I motion 1988/89:Ub610
(vpk) yrkande 7 föreslås att 5 milj. kr. anvisas för ökat studerandeutbyte.
Slutligen föreslås i motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 28 att 10 milj. kr.
anvisas till högskola och forskning utan närmare specifikation.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att särskilda
resurser anslås till ökad utbytesverksamhet med länder såväl inom
som utanför EG. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1988/89:Ub610 yrkande 7 och med anledning av motionerna
1987/88:Ub806 yrkande 31, 1988/89:Ub610 yrkande 6, 1988/89:Ub673
yrkande 2, 1988/89:Ub712 yrkande 1, 1988/89:Ub728 yrkandena 6 och 36
delvis, 1988/89:Ub806 yrkande 34, 1988/89:Ub824 yrkande 28 och
1988/89:Ub834 yrkande 39 till ifrågavarande anslag anvisar 5 milj. kr.
utöver förslaget i propositionen. Detta belopp skall tillföras anslagsposten
Till universitets- och högskoleämbetets disposition för att möjliggöra ett
ökat studerandeutbyte.

Utskottet anser däremot inte att det behövs någon särskild anslagspost
för information om och stipendier inom EG, varför motion 1988/
89:Ub834 yrkande 40 avstyrks.

Utskottet avstyrker också yrkande 38 i motion 1988/89:Ub834, då de
engångsbelopp som föreslås i propositionen är en konsekvens av tidigare
riksdagsbeslut om nya tillträdesregler till högskolan och studiedokumentationssystemet
LADOK.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslås att riksdagen för
budgetåret 1989/90 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
anvisar ett reservationsanslag av (38 356000 kr. + 5000000 kr. =)
43 356000 kr.

20

I motion 1988/89:Ub720 (c) begärs ett uttalande om att medel ur anslaget
skall anvisas till studerandeutbyte med franska universitet och högskolor
när det gäller internationella ekonomlinjen.

De medel som enligt utskottets mening bör anvisas för att möjliggöra ett
utökat studerandeutbyte fördelas av UHÄ efter ansökan från resp. högskoleenhet.
Det är således inte riksdagens sak att avgöra vilka utbildningar
som skall erhålla medel från detta anslag, varför motion 1988/89:Ub720
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande högskolans betydelse för den regionala utvecklingen
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub621 yrkandena 1, 2, 3
och 5, 1988/89:Ub728 yrkandena 4 delvis och 5, 1988/89:Ub820
delvis och 1988/89:Ub821 yrkande 1,

2. beträffande förstärkningar av universitetet i Umeå budgetåret
1990/91

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ub762 yrkandena
1, 2, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande uttalanden om förstärkningar av enskilda högskoleenheter
m. m. i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub555, 1988/89:Ub615
yrkandena 1 och 5, 1988/89:Ub654, 1988/89:Ub679 yrkande 2,
1988/89:Ub763, 1988/89:Ub805 yrkande 2, 1988/89:Ub813 yrkande
7 och 1988/89:Ub827 yrkande 1,

4. beträffande inrättande av en ny högskoleenhet, högskolan i
Trollhättan — Uddevalla

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ub534,
1988/89:Ub635 yrkandena 1, 2 och 3, 1988/89:Ub648, 1988/
89:Ub719, 1988/89:Ub739, 1988/89:Ub764 och 1988/89:Ub801 yrkande
10 delvis dels beslutar att inrätta en ny högskoleenhet, högskolan
i Trollhättan —Uddevalla, den 1 juli 1990, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om interimssty
reise m.m.,

5. beträffande inrättande av ytterligare högskoleenheter av viss
karaktär

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub503,
1988/89:Ub599, 1988/89:Ub671, 1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis,
1988/89:Ub801 yrkande 10 delvis och 1988/89:Ub814 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande vissa högskoleenheters namn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub626 yrkande 1 och
1988/89:Ub723,

7. beträffande förändringar av tillträdesreglerna till högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub334 delvis, 1988/

1988/89: UbU18

21

89:Ub504, 1988/89:Ub559, 1988/89:Ub712 yrkande 13, 1988/89:
Ub806 yrkandena 28, 29 och 32, 1988/89:Ub807 yrkande 1, 1988/
89:Ub818 yrkande 1 och 1988/89:Ub831 yrkande 2,

8. beträffande tillgången på tvåspråkig personal

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub804 yrkande 1,

9. beträffande överföringar mellan anslag för högskolan

att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1988/89:100,

10. beträffande pedagogisk kvalitet inom högskolan m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub573, 1988/89:Ub728
yrkande 1 och 1988/89:Ub838,

11. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub718,

12. beträffande UHÅ.s arbete med värdering av utländska examina att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub804 yrkande 2,

13. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Universitets-
och högskoleämbetet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 97 835 000 kr.,

14. beträffande anslaget Redovisningscentralerna vid universiteten att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Redovisningscentralerna
vid universiteten för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 1000kr.,

15. beträffande kompensation för garantiåtaganden för avveckling
av datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub731,

16. beträffande anslaget Datorcentralen för högre utbildning och
forskning i Stockholm

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Datorcentralen
för högre utbildning om forskning i Stockholm för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

17. beträffande subventionering av restaurangverksamhet i lånefinansierade
studentkårsägda lokaler

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub730 godkänner vad
som förordats i proposition 1988/89:100,

18. beträffande anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Lokalkostnader
m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag av 1 581 348000kr.,

19. beträffande anslaget Vissa tandvårdskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Vissa
tandvårdskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 54874 000 kr.,

20. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m.

1988/89: UbU18

22

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub610 yrkande 7, med
anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna 1987/
88:Ub806 yrkande 31, 1988/89:Ub610 yrkande 6, 1988/89:Ub673
yrkande 2, 1988/89:Ub712 yrkande 1, 1988/89:Ub728 yrkandena 6
och 36 delvis, 1988/89:Ub806 yrkande 34, 1988/89:Ub824 yrkande
28 och 1988/89:Ub834 yrkande 39 samt med avslag på motion
1988/89:Ub834 yrkandena 38 och 40 till Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 43 356 000 kr.,

21. beträffande internationella ekonomlinjen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub720.

Stockholm den 6 april 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Berit
Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goes (mp),
Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservationer

1. Högskolans betydelse för den regionala utvecklingen
m. m. (mom. 1)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”1988/89:Ub821 yrkande 1” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser, i överensstämmelse med de synpunkter som framförs i
motion 1988/89:Ub821, att närhet till högre utbildning har blivit en allt
viktigare faktor vid utecklingen av en region. Det är därför viktigt att de
mindre och medelstora högskolorna kan få spela sin viktiga roll i den
teknik- och kunskapsspridning, som är en avgörande förutsättning för att
företag skall kunna etablera sig utanför universitetsorterna. Dessa högskoleenheter
fungerar nämligen som kunskapscentra, där företag och myndigheter
får tillgång till tillämpad forskning, utvecklingsarbete, utredningsverksamhet
och utbildning.

Vad utskottet anfört om de mindre och medelstora högskolornas betydelse
för den regionala utvecklingen bör riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub821 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1988/
89:Ub621 yrkandena 1, 2 och 3 delvis, 1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis
och 1988/89:Ub820 delvis, som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89: UbU18

23

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande högskolans betydelse för den regionala utvecklingen
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub821 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1988/89:Ub621 yrkandena 1, 2 och 3,
1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis och 1988/89:Ub820 delvis samt
med avslag på motionerna 1988/89:Ub621 yrkande 5 och
1988/89:Ub728 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om de mindre och medelstora högskolornas
betydelse,

2. Högskolans betydelse för den regionala utvecklingen
m.m. (mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”1988/89:Ub728 yrkande 5” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser, i överensstämmelse med de synpunkter som framförs i
motionerna 1988/89:Ub621 och 1988/89:Ub728, att tillgång till god utbildning
är en grundläggande förutsättning för att ge människor tillgång till
arbete, service, kultur och en god miljö, dvs. att skapa välfärd i vid
mening, men också för att fördela denna välfärd på ett rättvist sätt. Inte
minst gäller detta tillgången till högskoleutbildning. Det är därför angeläget
att stärka de mindre och medelstora högskolorna, som har stor betydelse
för kompetens- och kunskapsspridning i de regioner de verkar i. Dessa
högskolor behöver stärkas resursmässigt så att de i större utsträckning skall
kunna erbjuda kvalificerade ingenjörsutbildningar och ekonomutbildningar.
De bör också enligt utskottets mening ges möjligheter att bredda sitt
utbildningsutbud inom främst samhällsorienterande och humanistiska
ämnen. Vad utskottet anfört om de små och medelstora högskolorna bör
riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub621 yrkandena 1, 2 och 3
samt 1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis och med anledning av motionerna
1988/89:Ub820 delvis samt 1988/89:Ub821 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen med bifall till motionerna
1988/89:Ub621 yrkande 5 och 1988/89:Ub728 yrkande 5 anvisar ett särskilt
anslag om 50 milj. kr. benämnt Regionalpolitiska satsningar inom
högskolan för att möjliggöra de angelägna satsningarna vid de mindre och
medelstora högskolorna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande högskolans betydelse för den regionala utvecklingen
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub621 yrkandena
1, 2, 3 och 5 samt 1988/89:Ub728 yrkandena 4 delvis och 5 samt
med anledning av motionerna 1988/89:Ub820 delvis och 1988/

1988/89: UbU18

24

89:Ub821 yrkande 1 dels anvisar 50000000 kr. under ett nytt anslag
Regionalpolitiska satsningar inom högskolan, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de små och medelstora
högskoleenheterna,

3. Förstärkningar av universitetet i Umeå budgetåret
1990/91 (mom. 2)

Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Bengt Silfverstrand, Lars Svensson, Ingvar
Johnsson, Margareta Hemmingsson, Berit Löfstedt och Ewa Hedkvist
Petersen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det inte är rimligt att redan våren 1989
besluta om 30 milj. kr. till universitetet i Upieå och att med denna precision
och till detta omfång föregripa kommande riksmötes ställningstagande
till vilka satsningar som av olika skäl — studerandes efterfrågan, arbetsmarknadens
behov, regionala aspekter osv. — bör göras vid samtliga
högskoleenheter under treårsperioden. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motion 1988/89:Ub762 yrkandena 1, 2, 3 och 4.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande förstärkningar av universitetet i Umeå budgetåret
1990/91

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub762 yrkandena 1, 2, 3 och 4,

4. Uttalanden om förstärkningar av enskilda
högskoleenheter m. m. i övrigt (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 bodar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”1988/89:Ub827 yrkande 1” bort ha följande lydelse: Utskottet

finner de synpunkter som framförs i motion 1988/89:Ub679
yrkande 2 om en bristande överensstämmelse mellan utbudet av högskoleutbildningar
— såväl inom grundutbildning som fort- och vidareutbildning
— och näringslivets behov oroande för den framtida inflyttningen till
Stockholmsregionen. Utskottet anser i enlighet med motionärernas förslag
att UHÄ bör få i uppdrag att göra en översyn av hur utbildningskapaciteten
i Stockholmsregionen bättre kan anpassas till regionens behov. Vad
utskottet anfört om denna översyn bör riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub679 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något av de övriga uttalanden
som begärs och föreslår därför att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ub555, 1988/89:Ub615 yrkandena 1 och 5, 1988/89:Ub654,
1988/89:Ub763, 1988/89:Ub805 yrkande 2, 1988/89:Ub813 yrkande 7 och
1988/89:Ub827 yrkande 1.

1988/89: UbU18

25

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande uttalanden om förstärkningar av enskilda högskoleenheter
m. m. i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub679 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1988/89:Ub555, 1988/89:Ub615 yrkandena
1 och 5, 1988/89:Ub654, 1988/89:Ub763, 1988/89:Ub805 yrkande
2, 1988/89:Ub813 yrkande 7 och 1988/89:Ub827 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av utbildningskapaciteten i Stockholmsregionen,

5. Inrättande av ytterligare högskoleenheter m. m. (mom. 4
och motiveringen till mom. 5)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 13 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Till skillnad från vad som gäller i de flesta andra länder har i den
svenska högskolan sammanförts praktiskt taget all postgymnasial utbildning.
Detta har medfört stor spännvidd mellan många och olikartade
utbildningar. Vissa av dem saknar till stora delar högskolemässighet och
bygger inte på vetenskaplig grund. En förändrad orga satorisk inplacering
av dessa utbildningar bör därför övervägas. Detta i.ommer totalt sett att
minska dimensioneringen av högskoleutbildningen.

För övrig postgymnasial utbildning inom högskolan är det angeläget att
vidta åtgärder, som i varje fall på sikt kan höja kvaliteten. Med knappa
resurser innebär detta ett behov av koncentration. De minskande ungdomskullarna
medför minskat rekryteringsunderlag för högskolan. Det är
då viktigt att mindre högskolor profilerar sig och har utbildningar med hög
kvalitet för att de skall kunna bli riksrekryterande.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet anfört om att den
snabba utvecklingen i samhället och förväntade förändringar inom näringslivet
i olika delar av landet kommer att ställa stora krav på flexibilitet
inom högskolan. En fast och därtill begränsad högskoleorganisation på en
ort riskerar att medföra att utbudet av högskoleutbildning blir mindre
flexibelt. En liten högskoleorganisation på en ort kan också komma att
tvingas till kompromisser i en förändringssituation som inte är försvarbara
ur kvalitetssynpunkt.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet, i likhet med föredragande
statsrådet, att någon ny högskoleenhet inte skall inrättas i det s. k. Fyrstadsområdet.
I stället bör — som förordas i propositionen — allmänna
utbildningslinjer, utöver dem som nu är lokaliserade dit av olika högskoleenheter,
i fortsättningen kunna lokaliseras till området av riksdagen och
regeringen. Likaså bör riksdagen besluta om vilka minimiresurser för
fristående kurser som skall avsättas för området, varvid UHÄ får överta
regionstyrelsens tidigare roll att fördela dessa medel till anordnande universitet
eller högskola. Det ligger ett särskilt ansvar på de olika högskoleenheter
som förutsätts medverka i utbildningen i det s.k. Fyrstadssområdet

1988/89: UbU18

26

att se till att denna utbildning får samma resurser och kvalitet som övrig
utbildning inom resp. högskoleenhet.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
samtliga motionsyrkanden om en ny högskoleenhet i det s. k. Fyrstadsområdet,
dvs. motionerna 1988/89:Ub534, 1988/89:Ub635 yrkandena 1, 2
och 3, 1988/89:Ub648, 1988/89:Ub719, 1988/89:Ub739, 1988/89:Ub764
och 1988/89:Ub801 yrkande 10 delvis.

Utöver vad föredragande statsrådet anfört i budgetpropositionen om
varför ytterligare, små högskoleenheter inte skall inrättas, vill utskottet
anföra följande. Alla högskoleenheter ingår i ett nätverk av riksrekryterande
universitet, fackhögskolor samt medelstora och mindre högskolor, som
skall samverka och komplettera varandra. De har alla ett ansvar för
högskoleutbildningens kvalitet i hela landet och deras ansvar får inte vara
begränsat till att tillgodose behovet av högskoleutbildning enbart i det eller
de län där de är belägna. Ett revirtänkande utifrån länsbegreppet är främmande
för det svenska högskolesystemet. De begränsade resurserna för
högskoleutbildning i landet kan inte splittras på alltför många högskoleenheter
utan att utbildningskvaliteten äventyras. Utskottet vill därför stryka
under att ytterligare högskoleenheter av den karaktär, som föreslagits i
samtliga de nu aktuella motionerna, inte skall inrättas. Detta bör riksdagen
med avslag på motionerna 1988/89:Ub503, 1988/89:Ub599, 1988/
89:Ub652, 1988/89:Ub671, 1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis, 1988/
89:Ub801 yrkande 10 delvis och 1988/89:Ub814 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande inrättande av en ny högskoleenhet, högskolan i
Trollhättan - Uddevalla

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub534, 1988/89:Ub635
yrkandena 1, 2 och 3, 1988/89:Ub648, 1988/89:Ub719,

1988/89:Ub739, 1988/89:Ub764 och 1988/89:Ub801 yrkande 10
delvis,

6. Inrättande av ytterligare högskoleenheter av viss karaktär
(mom. 5)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i överensstämmelse med vad som framförs i motionerna
1988/89:Ub801 och 1988/89:Ub728 att utbildningsväsendets utformning
är av stor betydelse för den regionala utvecklingen. En rättvis fördelning
av resurserna kan bidra till att främja en regional utveckling som i sin
tur kan motverka nuvarande folkomflyttning och koncentrationspolitik.
Olika regioners ekonomiska och sysselsättningsmässiga förutsättningar är
starkt beroende av deras tillgång till utbildning och forskningsresurser.

Visserligen kommer nedgången i antalet ungdomar att också beröra
högskolan, men det finns samtidigt goda skäl att öka andelen av en årskull

1988/89: UbU18

27

som går vidare till högre studier. Den sociala snedrekryteringen är fortfarande
stor och det finns också stora regionala skillnader när det gäller
benägenheten att studera vid högskola. Allt detta talar för att man både
kan förstärka underlaget för de befintliga regionala högskolorna och etablera
högskolor på nya orter.

Orter som står närmast i tur att få egna högskolor är Kiruna och
Skellefteå. Vidare bör den södra delen av Stockholms län få högskoleutbildning
genom utflyttning av verksamheter vid universitetet i Stockholm.
Slutligen bör högskolan i Eskilstuna —Västerås delas på två enheter. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av bl. a. motionerna
1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis och 1988/89:Ub801 yrkande 10 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande inrättande av ytterligare högskoleenheter av viss
karaktär

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/ 89:Ub503,
1988/89:Ub599, 1988/89:Ub728 yrkande 4 delvis, 1988/ 89:Ub801
yrkande 10 delvis och 1988/89:Ub814 yrkande 2 samt med avslag
på motion 1988/89:Ub671 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. Tillgången på tvåspråkig personal (mom. 8)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är olyckligt att UHÄ:s utredningsuppdrag inte
redovisats tidigare. Utskottet anser därför att det är mycket angeläget att
regeringen snarast lägger fram en samlad plan för riksdagen över vilka
åtgärder som skall vidtas för att förbättra tillgången på tvåspråkig personal
inom i första hand sjukvård och äldreomsorg. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub804 yrkande 1 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande tillgången på tvåspråkig personal
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub804 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. UHÄ:s arbete med värdering av utländska examina
(mom. 12)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
anser,” och slutar med ”1988/89:Ub804 yrkande 2” bort ha följande
lydelse:

1988/89: UbU18

28

Utskottet anser att UHÄ:s arbete med att värdera utländsk högre utbildning
antingen måste förstärkas eller omprövas om Sverige med någon
trovärdighet skall kunna leva upp till de konventioner som undertecknats
när det gäller att värdera utländska examina. Regeringen bör snarast
lämna förslag till riksdagen hur denna verksamhet i fortsättningen skall
kunna bedrivas på ett mer aktivt sätt. Vad utskottet anfort bör riksdagen
med bifall till motion 1988/89:Ub804 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande UHÄ.s arbete med värdering av utländska examina att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub804 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
(mom. 20)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”43 356000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser dessutom att det under anslaget behövs en särskild
anslagspost om 5 milj. kr. för information om och stipendier inom EG och
att denna anslagspost skall disponeras av UHÄ. Utskottet tillstyrker således
motion 1988/89:Ub834 yrkande 40.

För att möjliggöra de av utskottet förordade satsningarna på internationaliseringsarbetet
i högskolan under budgetåret 1989/90 anser utskottet att
begärda medel inte bör beviljas till vare sig det centrala antagningssystemet
ellerstudiedokumentationssystemet LADOK. Utskottet tillstyrker således
yrkande 40 i motion 1988/89:Ub834 att inte anvisa 8,5 milj. kr. för
dessa ändamål.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfort förslås att riksdagen för
budgetåret 1989/90 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. anvisar
ett reservationsanslag av (38 356000kr. + 5000000kr. +
5000000kr. - 8 500000kr. =) 39856000kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub610 yrkande 7
samt 1988/89:Ub834 yrkandena 38 och 40 samt med anledning av
proposition 1988/89:100 och motionerna 1987/88:Ub806 yrkande
31, 1988/89:Ub610 yrkande 6, 1988/89:Ub673 yrkande 2, 1988/
89:Ub712 yrkande 1, 1988/89:Ub728 yrkandena 6 och 36 delvis,
1988/89:Ub806 yrkande 34, 1988/89:Ub824 yrkande 28 och 1988/
89:Ub834 yrkande 39 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
39856000 kr.,

1988/89: UbU 18

29

10. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
(mom. 20)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”43 356000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att särskilda
resurser utanför sektorsanslagen anslås till ökad utbytesverksamhet
med länder såväl inom som utanför EG. Utskottet föreslår således med
bifall till motion 1988/89:Ub712 yrkande 1 och med anledning av motionerna
1987/88:Ub806 yrkande 31, 1988/89:Ub610 yrkandena 6 och 7,
1988/89:Ub673 yrkande 2, 1988/89:Ub712 yrkande 1, 1988/89:Ub728
yrkandena 6 och 36 delvis, 1988/89:Ub806 yrkande 34, 1988/89:Ub824
yrkande 28 och 1988/89:Ub834 yrkande 39 att 15 milj. kr. utöver förslaget
i propositionen anvisas till UHÄ för att möjliggöra ett ökat studerandeutbyte
mellan Sverige och andra länder.

Utskottet anser däremot inte att det behövs någon särskild anslagspost
för information om och stipendier inom EG, varför motion 1988/
89:Ub834 yrkande 40 avstyrks.

Utskottet avstyrker också yrkande 38 i motion 1988/89:Ub834, då de
engångskostnader som här föreslås är en konsekvens av tidigare riksdagsbeslut
om nya tillträdesregler till högskolan och studiedokumentationssystemet
LADOK.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört föreslås att riksdagen för
budgetåret 1989/90 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. anvisar
ett reservationsanslag av (38356000kr. + 15000000kr. =)

53 356000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub712 yrkande 1, med
anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna 1987/
88:Ub806 yrkande 31, 1988/89:Ub610 yrkandena 6 och 7, 1988/
89:Ub673 yrkande 2, 1988/89:Ub728 yrkandena 6 och 36 delvis,
1988/89:Ub806 yrkande 34, 1988/89:Ub824 yrkande 28 och 1988/
89:Ub834 yrkande 39 samt med avslag på motion 1988/ 89:Ub834
yrkandena 38 och 40 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
53356000 kr.,

1988/89: UbU18

30

Särskilda yttranden

1988/89: UbU18

1. Förändringar av tillträdesreglerna till högskolan (mom. 7)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Riksdagen behandlade vid föregående riksmöte frågor om urval m.m. till
högskoleutbildning. I samband med den behandlingen aktualiserades de
frågor som tas upp i motionerna 1988/89:Ub806 yrkandena 28, 29 och 32
samt 1988/89:Ub818 yrkande 1. Vi hänvisar till vår tidigare anmälda
uppfattning i de olika frågorna, vilken framgår av reservationerna 3, 6, 9,
10, 12, 13, 14, 15, 16, 17 resp. 19 till utbildningsutskottets betänkande
UbU 1987/88:32.

2. Förändringar av tillträdesreglerna till högskolan (mom. 7)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Riksdagen behandlade vid föregående riksmöte frågor om urval m.m. till
högskoleutbildning. I samband med den behandlingen aktualiserades de
frågor som tas upp i motion 1988/89:Ub712 yrkande 13. Vi hänvisar till
vår tidigare anmälda uppfattning i de olika frågorna, vilken framgår av
reservationerna 4, 9, 17 resp. 19 till utbildningsutskottets betänkande
UbU 1987/88:32.

3. Förändringar av tillträdesreglerna till högskolan (mom. 7)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anför:

Riksdagen behandlade vid föregående riksmöte frågor om urval m.m. till
högskoleutbildning. I samband med den behandlingen aktualiserades frågan
om meritvärde för specialkurserna inom kost och konsumtion. Motionerna
från allmänna motionstiden om utbildningarna vid lanthushållsskolorna
behandlar samma problem. Vi hänvisar till vår tidigare anmälda
uppfattning i frågan, vilken framgår av reservation 15 till utbildningsutskottets
betänkande UbU 1987/88:32.

31

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 8

1. Allmänna frågor 8

Högskolan och den regionala utvecklingen 8

Nya högskoleenheter 11

Tillträde till högskolan m. m 13

Övrigt 15

2. Universitets-och högskoleämbetet 16

3. Redovisningscentralerna vid universiteten 16

4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm 16

5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna 17

6. Vissa tandvårdskostnader 19

7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m 19

Hemställan 21

Reservationer 23

1. Högskolans betydelse för den regionala utvecklingen m. m. (fp) 23

2. Högskolans betydelse för den regionala utvecklingen m. m. (c) 24

3. Förstärkningar av universitetet i Umeå budgetåret 1990/91 (s) 25

4. Uttalanden om förstärkningar av enskilda högskoleenheter i övrigt
(m) 25

5. Inrättande av ytterligare högskoleenheter m.m. (m) 26

6. Inrättande av ytterligare högskoleenheter av viss karaktär (c) .. 27

7. Tillgången på tvåspråkig personal (fp) 28

8. UHÄ:s arbete med värdering av utländska examina (m,fp) .... 28

9. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. (m) ... 29

10. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. (fp) ... 30

Särskilda yttranden 31

1. Förändringar av tillträdesreglema till högskolan (m) 31

2. Förändringar av tillträdesreglema till högskolan (fp) 31

3. Förändringar av tillträdesreglema till högskolan (c) 31

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989