Utbildningsutskottets

betänkande

1988/89:UbU15

Anslag till gymnasieskolor, m. m.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
punkterna B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor och B 19. Bidrag
till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18
år m.m., dels i proposition 1988/89:90 om ingenjörsutbildning (utbildningsdepartementet)
jämte motioner.

Propositionerna
Proposition 1988/89:100

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Regeringen har under punkt B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor (s.
91-117)

dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner propositionens förslag om ramar för elevplatser
i gymnasieskolan för budgetåret 1989/90,

2. att riksdagen godkänner propositionens förslag om ramar för elevplatser
i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91,

3. att riksdagen godkänner propositionens förslag om planeringsramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1991/92,

4. att riksdagen godkänner regeringens beslut i ett visst fall om filialutbildning
på teoretiska studievägar (p. 2.4.1),

5. att riksdagen godkänner propositionens förslag om utvidgad försöksverksamhet
med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan (p.
3.1.2),

6. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 643 610000 kr.,

dels

7. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om tillämpningen av en utgiftsram för lönekostnader (p. 6, 1 st.),

1988/89

UbU15

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami Nr 15

8. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om inriktningen för direktramarna för budgetåren 1992— 1995,

9. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om ökat nordiskt utbildningssamarbete (p. 2.6).

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m.m.

Regeringen har under punkt B 19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. (s. 117—119) föreslagit
att riksdagen till Bidrag till kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
236 198000 kr.

Proposition 1988/89:90

Regeringen har i proposition 1988/89:90 om ingenjörsutbildning föreslagit 6.

att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i prop. 1989/90:100
bil. 10 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag om 5 626 910000 kr.,

7. att riksdagen godkänner förslaget om ramar för elevplatser i gymnasieskolan
förbudgetåret 1989/90,

8. att riksdagen godkänner förslaget om ramar för elevplatser i gymnasieskolan
förbudgetåret 1990/91,

9. att riksdagen godkänner förslaget om planeringsramar för elevplatser
i gymnasieskolan för budgetåret 1991/92.

Propositionens hemställan 1 —3, 4 delvis, 5 och 10 behandlas i utskottets
betänkande 1988/89:UbU30. Hemställan 4 delvis behandlas i utskottets
betänkande 1988/89:UbU19.

Motionerna

1988/89:Ub201 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en snar översyn om vissa utbildningars
interkommunala ersättningsbelopp.

1988/89:Ub217 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
konsumtionslinjen och specialkurser inom konsumtionsområdet.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:L703.

1988/89:Ub224 av Birgitta Rydle och Elisabeth Fleetwood (båda m) vari
— såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att språkintresserade
gymnasieelever bör få samma möjligheter som idrotts- och
schackintresserade elever att träna och fördjupa sitt intresse på skoltid,

1988/89:UbU15

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att s. k. språk gymnasier

skall inrättas.

1988/89:Ub226 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undervisning med inriktning mot kost och hälsa skall
ingå i gymnasieskolans alla linjer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild utbildningslinje i gymnasieskolan, där de
ämnen som i dag utgör karaktärsämnen på konsumtionslinjen ingår som
grundelement.

1988/89:Ub234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lärlingsutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N256.

1988/89:Ub235 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildningen,

2. att riksdagen beslutar att införa en möjlighet att provanställa lärlingar.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A225.

1988/89:Ub238 av Lisbeth Staaf-Igelström och Bo Finnkvist (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmiljöutbildning.

!988/89:Ub240 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka elevantalet på gymnasieskolans N-linje,

6. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att utarbeta
ett åtgärdsprogram för att förbättra rekryteringen till, och antalet examinerade
från gymnasieskolans N-linje i enlighet med vad som i motionen
anförs.

1988/89:Ub243 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c)
vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att som ett
första steg i försöksverksamhet med samarbete komvux —gymnasieskola
medge att en teoretisk utbildning i Valdemarsvik inom EFfS-sektorn får
startas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en IN-linje
får startas i Kinda kommun,

4. att riksdagen beslutar att kommuner som vill och har underlag härför
skall få bli huvudmän för sina gymnasielinjer.

1988/89:UbU15

1988/89:Ub245 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89:UbU15

anförts om fullskaleförsök med naturbrukslinjen.

1988/89:Ub247 av Sonia Karlsson och Torsten Karlsson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den utbildningshuvudman som så önskar skall ges
möjlighet att inrätta utbildning med intagning tre gånger per år till vårdoch
omvårdnadslinjerna inom gymnasieskolan.

1988/89:Ub248 av Eva Goes m. fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer biologi/ekologi
i gymnasieskolan.

1988/89:Ub251 av Karin Falkmer och Inger Ren (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att lanthushållsskolornas verksamhet fortlever och utvecklas.

1988/89:Ub258 av Gudrun Norberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om syokonsulenter
och andra yrkesrådgivare inom skolans område.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N277.

1988/89:Ub266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen till utrustning för gymnasieskolan m. m. för budgetåret
1989/90 anslår 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit till försöksverksamhet
på treåriga yrkeslinjer,

2. att riksdagen till förenings- och kulturarbete för budgetåret 1989/90
anslår 15 milj. kr. enligt vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dimensioneringen av gymnasieskolan för läsåret 1989/90,

4. att riksdagen till ytterligare årselevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1989/90 anslår 25 milj. kr. utöver regeringens förslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den s.k. garantiresursen,

7. att riksdagen till den s.k. garantiresursen för budgetåret 1989/90
anslår 3 milj. kr. utöver regeringens förslag,

8. att riksdagen till allmänt undervisningsbidrag för gymnasieskolan för
budgetåret 1989/90 anslår 32,8 milj. kr. utöver regeringens förslag.

1988/89:Ub268 av Eva Johansson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nuvarande spärren för antalet platser i hemortsalternativet
slopas och att kommunerna och specialförbunden själva får
inrätta sådana platser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av flera idrottsgymnasier i Stockholms län.

1988/89:Ub270 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gymnasielinje
för elevassistenter.

1988/89:Ub271 av Håkan Holmberg (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att förstärka B- och C-språkens ställning i den
svenska skolan (delvis).

1988/89:Ub275 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk undervisning om kost, hälsa och hushållning
på gymnasieskolans samtliga linjer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det speciella behovet av utökad utbildning i kost och
hushållning på omvårdnadslinjen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internathushållsskolorna/lanthushållsskolomas roll i den
framtida regionala utbildningen och utvecklingen.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en totaldimensionerad gymnasieskola,

19. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 18 400000 kr. för skolledningsresurser
i glesbygd,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnesanknuten praktik på treårig ekonomisk linje.

1988/89:Ub278 av Inge Carlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antalet
platser till idrottsgymnasier utökas.

1988/89:Ub280 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda
m) vari yrkas att riksdagen beslutar att en ADB-variant skall inrättas inom
de humanistiska linjerna i gymnasieskolan.

1988/89:Ub285 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kommunala idrottsgymnasier av typ
”Smålands-modellen” får fortsätta i en femårig försöksverksamhet och att
de studerande därvid kan beviljas inackorderingstillägg enligt gällande
regler.

1988/89:Ub287 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalt anpassade gymnasiekurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till undervisning för invandrare.

1988/89:UbU15

1988/89:Ub289 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att ramarna för gymnasieskolans dimensionering
för läsåren 1989/90 och 1990/91 skall ligga fast i enlighet med tidigare
riksdagsbeslut,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om utvidgning av försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning,

3. att riksdagen beslutar öka skolledningsresursema vid ST-gymnasierna
i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Ub290 av Rosa Östh och Kersti Johansson (båda c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att ämnet kost- och konsumentkunskap
införs på gymnasieskolans alla linjer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad undervisning i kost- och konsumentkunskap (hushållning)
på omvårdnadslinjen.

1988/89:Ub295 av Inger Ren och Ingrid Hemmingsson (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i kost- och hälsokunskap i gymnasieskolan.

1988/89:Ub296 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en försöksverksamhet i gymnasieskolan startas
med en internationell linje.

1988/89:Ub298 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)
vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggd gymnasieskola i sydöstra länsdelen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A455.

1988/89:Ub303 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utvidgad försöksverksamhet inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A464.

1988/89:Ub314 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i ämnet barn- och ungdomskunskap i gymnasieskolan.

1988/89:Ub318 av Ulla Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
fler platser inom omvårdnads- och industritekniska linjer inom Kronobergs
län.

1988/89:Ub320 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att initiera en ökad upplysning
i skolan om det alternativ som hushållsskolorna utgör,

1988/89:UbU15

2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att inrätta en försöksinternatskola
i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Ub331 av Eva Goes och Kaj Nilsson (båda mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om betydelsen av undervisning i frågor rörande barnens omsorg, kostvanor,
boende och privatekonomi i gymnasieskolan.

1988/89:Ub334 av Sven-Olof Petersson (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentekonomiska specialkurser och internathushållsskolor
samt behovet av meritvärdering av denna utbildning (delvis).

1988/89:Ub337 av Charlotte Branting (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av gymnasieskolan i Kronoberg.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A488.

1988/89:Ub556 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning, utveckling och forskning (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo217.

1988/89:Ub615 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen anvisar medel till den treåriga yrkesutbildningen i Kalmar
län.

1988/89:Ub695 av Elisabeth Persson och Björn Samuelson (båda vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av optiker på högskolenivå vid universitetet i
Linköping.

1988/89:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en totaldimensionerad gymnasieskola och en 3-årig
yrkesutbildning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolans internationalisering och om skolans språkprogram
(delvis).

1988/89:Ub802 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade möjligheter att kombinera studier med idrott.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr501.

1988/89:UbU15

1988/89:Ub803 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om idrottsgymnasier.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr502.

1988/89:Ub805 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms
län.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolans inriktning,

17. att riksdagen avslår regeringens förslag till utvidgade försök med
treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av den
yrkesinriktade utbildningen på gymnasial nivå i enlighet med vad som i
motionen anförts,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om intresseval i gymnasieskolan.

1988/89:Ub807 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (båda c) vari

— såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökad information angående konsumentekonomisk
utbildning vid lanthushållsskolor.

1988/89:Ub810 av Sten Svensson m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av en ny treårig vårdutbildning inför det
arbete som efter försöksverksamhetens utvärdering skall leda till en reformerad
yrkesutbildning inom gymnasieskolan.

1988/89:Ub811 av Stina Gustavsson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att de treåriga yrkesinriktade gymnasielinjerna
får minst den av skolöverstyrelsen begärda dimensioneringen.

1988/89:Ub812 av Sven-Åke Nygårds m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildningstimmar i arbetsmiljöfrågor
och arbetsvetenskap vid tekniska högskolor och gymnasier (delvis).

1988/89:Ub813 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Västmanlands län som en form av försökslän får
möjlighet att genom en friare resursanvändning arbeta med flexiblare
timplaner inom gymnasieskolan.

1988/89:UbU15

1988/89:Ub814 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av bättre fördelning av gymnasieutbildningen i
Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A438.

1988/89:Ub815 av Jan Hyttring m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktiva idrottares möjlighet till studier,

3. att riksdagen begär att regeringen redovisar förslag till ökade möjligheter
för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga gymnasieskolor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr513.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens ansvar för att det s. k. ÖGY-försöket kan
fullföljas,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta gymnasier med riksintagning också i teoretiska
ämnen,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att också andra än idrottande elever skall få utnyttja det
s. k. hemortsalternativet,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuellt utformad studiegång,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad försöksverksamhet med treåriga yrkesutbildningar,

36. att riksdagen, med ändring i regeringens förslag, beslutar att fastställa
planeringsramarna för gymnasieskolan 1989/90 till 127000 platser
samt att medel för ökningen med 2000 platser överförs från anslaget B 19,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det angelägna i att uppmuntra elever att genom det fria
tillvalet välja att läsa mer främmande språk.

1988/89:Ub818 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda
m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till anordnandet av eftergymnasiala kurser vid
internathushållsskolorna.

1988/89:Ub819 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av kostutbildning för vårdansvariga.

1988/89:Ub822 av Arne Kjörnsberg m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lantbruks -

1988/89:UbU15

skolorna bör erbjuda utbildning i alternativ odling, alternativ teknik och
landskapsvård.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning i gymnasiet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om val av B-språk (delvis).

1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibelt resursutnyttjande och samverkan mellan gymnasieskolan
och komvux.

1988/89:Ub831 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari - såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om moderna språk på timplanen för årskurs 3 av teknisk linje,

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att under en femårsperiod bedriva en aktiv försöksverksamhet med en
förstärkt språklig utbildning (språkgymnasium) på treåriga linjer i form av
integration mellan främmande språk och icke-språkliga ämnen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma beskrivningsbara, realistiska
och mätbara mål för undervisningen i språk i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast får i
uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning
i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för
gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för språkundervisning.

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

23. att riksdagen beslutar att öka intagningen till gymnasieskolan med
2000 platser samt att medel för denna ökning tas från anslaget B 19.
Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år,

24. att riksdagen beslutar öka anslaget för skolledningsresurser för glesbygdsgymnasier
med 400000 kr.,

25. att riksdagen avslår förslaget om utökad försöksverksamhet med
treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning och att anslaget reduceras med
21 500000 kr.

1988/89:Ub837 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio -

1988/89:UbU15

nen anförts om att prioritera utbildningsplatser för det tredje året i gymnasieskolans
vårdlinje,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vårdutbildningarnas praktiskt-kliniska delar (delvis).
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So546.

Utskottet

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Gymnasieskolans dimensionering samt vissa planerings- och
intagningsfrågor m.m.

Gymnasieskolans dimensionering beslutas årligen av riksdagen. Planeringssystemet
regleras i gymnasieförordningen (1987:743). Det innebär
bl. a. att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för vaije budgetår.
Riksdagen beslutar om slutliga ramar för de två närmaste budgetåren och
planeringsramar för ett tredje budgetår. För hela riket fastställs därvid en
totalram. Den är uppdelad på dels en ram för utbildningar, vilka eleverna
kan påbörja direkt efter grundskolan (direktramen), dels en ram för kurser
för invandrarungdom och för utbildningar som kräver viss ålder, praktik
eller utbildning utöver grundskolan för tillträde (lilla ramen). Förordningen
(SÖ-FS 1988:90) om ramar för elevplatser i gymnasieskolan redovisningsåren
1988/89—1990/91 grundar sig på det senaste riksdagsbeslutet
(prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:16, rskr. 1987/88:367).

I årets budgetproposition lägger regeringen fram förslag till dimensionering
av gymnasieskolan för de närmaste tre åren men också en inriktning
för de år som följer närmast därefter mot bakgrund av den kraftiga minskning
av elevunderlaget som kommer på sikt.

Direktramen

Vid riksmötet 1987/88 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:100, UbU
1987/88: 16, rskr. 1987/88:367) om en slutlig ram om 127 000 intagningsplatser
och 306400 årselevplatser för läsåret 1989/90. Mot bakgrund av
den större planerings- och handlingsfrihet som skolhuvudmännen fått
genom slopandet av direktramens sektorsindelning och utifrån det faktum
att antalet 16-åringar minskar med 2 000 till nästa år föreslår regeringen —
med ändring av tidigare beslut — att antalet intagningsplatser skall minskas
och uppgå till totalt 125000 för budgetåret 1989/90. Antalet årselevplatser
föreslås vara 303 200 för samma budgetår.

1 proposition 1988/89:90 lägger regeringen fram förslag till en ny organisation
av den tekniska utbildningen på mellannivå. En ny, tvåårig ingenjörsutbildning
inom högskolan föreslås ersätta den nuvarande fjärde årskursen
på gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje. Den nya organisationen
föreslås bli utbyggd successivt som försöksverksamhet inom högskolan.
För budgetåret 1989/90 föreslår regeringen en fortsatt utbyggnad av

1988/89:UbU15

försöksverksamheten, vilket föranleder en minskning av beräknat antal
årselevplatser inom gymnasieskolans direktram med 630 platser i förhållande
till förslaget i budgetpropositionen. Antalet årselevplatser beräknas
till (303200 - 630 =) 302 570 för budgetåret 1989/90.

I fyra motioner, nämligen 1988/89:Ub289 (m) yrkande 1, 1988/89:
Ub834 (m) yrkande 23 och 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 36, samtliga
delvis, samt 1988/89:Ub266 (vpk) yrkande 3 föreslås att riksdagens beslut
beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram för budgetåret
1989/90 vid föregående års riksmöte skall ligga fast och omfatta
127000 intagningsplatser. I motionerna 1988/89:Ub801 (c) yrkande 6 och
1988/89:Ub276 (c) yrkande 18, båda delvis, föreslås en totaldimensionerad
gymnasieskola, dvs. att alla ungdomar under 20 år som så önskar skall
garanteras plats i gymnasieskolan. Enligt motionerna 1988/89:Ub834 och
1988/89:Ub817 bör 2000 intagningsplatser finansieras genom överföring
av medel från anslaget B 19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. till detta anslag.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Vid riksmötet 1987/88 beslutade riksdagen (UbU 1987/88:16, rskr.
1987/88:367) att slopa prioriteringen av 16—17-åringar vid intagningen
till gymnasieskolan för vissa vårdutbildningar. Utskottet konstaterade då
att ett slopande av prioriteringsregeln med syfte att öka möjligheterna för
äldre sökande att få tillträde till gymnasial utbildning skulle kunna få
negativa konsekvenser för 16 — 17-åringar när det gäller plats i gymnasieskolan.
Mot bakgrund av nämnda förhållande finner utskottet det motiverat
att behålla nuvarande intagningskapacitet för gymnasieskolan för budgetåret
1989/90 trots ett minskat antal 16-åringar. Direktramen bör således
omfatta 127000 intagningsplatser.

Antalet årselevplatser inom direktramen kan med denna utgångspunkt
beräknas till 308 050. Med anledning av utskottets tillstyrkan av en fortsatt
utbyggnad av försöksverksamheten med en tvåårig ingenjörsutbildning
inom högskolan (bet. 1988/89:UbU30) bör antalet årselevplatser inom
gymnasieskolans direktram för budgetåret 1989/90 minskas med 630 platser.
Det totala antalet årselevplatser i gymnasieskolans direktram bör
således omfatta (308050 — 630 =) 307420 för budgetåret 1989/90.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1988/89:Ub266 yrkande 3, 1988/89:Ub276 yrkande
18, 1988/89:Ub289 yrkande 1, 1988/89:Ub801 yrkande 6, 1988/89:Ub817
yrkande 36 samt 1988/89:Ub834 yrkande 23 samtliga delvis samt med
anledning av propositionerna 1988/89:100 och 1988/89:90 fastställer antalet
intagningsplatser inom gymnasieskolans direktram till 127000 och
antalet årselevplatser inom samma ram till 307420 för budgetåret
1989/90. Samtidigt konstaterar utskottet att läsåret 1989/90 är det sista
året för intagning till fyraårig teknisk linje.

Regeringen föreslår att antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåret 1990/91 fastställs till 123000 intagningsplatser och
298 400 årselevplatser. Detta är en minskning med 4000 intagningsplatser
i jämförelse med riksdagens beslut vid riksmötet 1987/88 om planeringsram
för gymnasieskolans grundskoleanknutna intagningsplatser (UbU

1988/89:UbU15

1987/88:16, rskr. 1987/88:367). Föredragande statsrådet anför att en sådan
successiv minskning av antalet intagningsplatser som föreslås i proposition
1988/89: 100 för budgetåren 1989/90 och 1990/91 är att föredra
framför en mycket kraftig nedskärning av antalet platser för det tredje året
i planeringscykeln beroende på 16-årskullens minskning. I proposition
1988/89:90 föreslår regeringen vidare med anledning av den fortsatta
försöksverksamheten med en tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan
att antalet årselevplatser för budgetåret 1990/91 bör reduceras med 600,
dvs. uppgå till totalt (298400 - 600 =) 297 800.

Enligt motion 1988/89:Ub289 (m) yrkande 1 delvis bör riksdagens beslut
vid riksmötet 1987/88 om planeringsram för antalet intagningsplatser
inom gymnasieskolans direktram för läsåret 1990/91 ligga fast.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1988/89:Ub289 att antalet intagningsplatser
för budgetåret 1990/91 skall vara detsamma som utskottet
nyss förordat för budgetåret 1989/90, dvs. 127000 platser. Antalet årselevplatser
inom gymnasieskolans direktram bör reduceras med 600 platser
för budgetåret 1990/91 med anledning av en fortsatt utbyggnad av
försöksverksamheten med tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan
och omfatta (308050 — 600 =) 307450 årselevplatser. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub289 yrkande 1 delvis samt
med anledning av propositionerna 1988/89: 100 och 1988/89:90 fastställer
antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram för budgetåret
1990/91 i enlighet med vad utskottet här förordat.

När det gäller planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1991/92 framgår det av budgetpropositionen att 16-årskullen minskar
kraftigt och uppgår till endast 105 200 detta år. Mot denna bakgrund
föreslår regeringen att riksdagen fastställer antalet intagningsplatser till
119000 och antalet årselevplatser till 288 700. Enligt proposition
1988/89:90 bör antalet årselevplatser för budgetåret 1991/92 reduceras
med 600 med hänsyn till den fortsatta utbyggnaden av försöksverksamheten
med en tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan.

I motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 18 delvis och 1988/89:Ub801
yrkande 6 delvis framhålls att gymnasieskolan skall dimensioneras så att
den bereder plats för alla ungdomar under 20 år som önskar utbildning.

Utskottet konstaterar att antalet 16-åringar minskar kraftigt läsåret
1991/92, med ca 6% eller 640016-åringar i förhållande till läsåret
1990/91. Enligt utskottets uppfattning bör en sådan minskning av antalet
16-åringar resultera i en minskning av intagningskapaciteten för gymnasieskolan.
Utskottet vill dock hänvisa till vad som anförs i budgetpropositionen
om det utredningsarbete om gymnasieskolans struktur m.m. som
skall ligga till grund för en ny gymnasieskola på 1990-talet. Mot bl. a.
denna bakgrund anser utskottet att förutsättningarna för att göra en bedömning
av gymnasieskolans dimensionering för de här aktuella åren på
1990-talet är osäkra. Utskottet föreslår med detta förbehåll att riksdagen
med avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 18 och 1988/89:Ub801
yrkande 6, båda delvis samt med anledning av proposition 1988/89:100
godkänner förslaget till planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan
förbudgetåret 1991/92 enligt proposition 1988/89:90.

1988/89:UbU15

När det gäller inriktning av gymnasieskolans dimensionering för de närmasteåren
därefter har utskottet inte något att erinra mot vad som anförs i
proposition 1988/89:100. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att de årskullar som under åren 1992/93—1994/95 söker till gymnasieskolan
bör få i stort samma tillgång till platser i gymnasieskolan som
de närmast föregående årskullarna. Utskottet föreslår att riksdagen utan
erinran lägger propositionen i denna del till handlingarna.

Lilla ramen

Beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram föreslår
regeringen 32 450 årselevplatser som slutlig ram för läsåren 1989/90 och
1990/91. Samma antal bör gälla som planeringsram för läsåret 1991/92.
Detta innebär en minskning med 230 årselevplatser i jämförelse med
antalet årselevplatser under innevarande budgetår.

Inom de 32450 årselevplatserna bör minst 1 500 beräknas för kurser för
invandrarungdom och 450 årselevplatser för viss teknisk utbildning på
gymnasial nivå i Stockholms stad (f.d. Stockholms Tekniska Institut). För
läsåren 1989/90 och 1990/91 skall också 500 årselevplatser tas i anspråk
för det s. k. femhundraförsöket inom försöksverksamheten med treåriga
yrkesinriktade linjer.

Föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen (bil. 10 s. 101) att
analyser av utbildningsutbudet inom lilla ramen för närvarande görs inom
såväl skolöverstyrelsen (SÖ) som regeringskansliet. En anledning till detta
är att platsutnyttjandet inom lilla ramen gradvis har försämrats. 1 de
regionalt arbetsmarknadsanknutna specialkursernas (RA-kurser) natur ligger
enligt föredragande statsrådet att de skall kunna inrättas efter arbetsmarknadens
behov, dvs. att de också skall kunna läggas ned när ett behov
har täckts. Föredragande statsrådet anser dock att dessa kurser bör kunna
vara kvar i utbildningssystemet i en eller annan form.

Enligt motion 1988/89:Ub287 (c) bör årselevplatser för RA-kurser inte
konkurrera med årselevplatser för introduktionskurser för invandrarelever
i gymnasieskolan. Enligt motionärerna innebär nuvarande planeringssystem
att dessa kurser måste ställas mot varandra i vissa län, eftersom de
belastar samma resurser (yrkande 2). Motionärerna föreslår vidare att
riksdagen bör uttala att RA-kurserna skall behållas som en regionalpolitisk
resurs. De har mycket stor betydelse för skogslänen och länen i sydöstra
Sverige (yrkande 1). I motion 1988/89:Ub818 (m) yrkande 2 anförs att
många lanthushållsskolor/internathushållsskolor har lagts ned. Mot bakgrund
av det ökade behovet av kunskaper i kostfrågor och hushållsekonomi
finns det enligt motionärerna anledning att behålla och utveckla de
kvarvarande lanthushållsskolorna. Statsmakterna bör skapa förutsättningar
för att terminskurser i vissa ämnen inom konsumtionsområdet skall
kunna anordnas vid dessa skolor.

Utskottet anser att regeringens förslag till antal elevplatser inom gymnasieskolans
lilla ram för budgetåret 1989/90 är väl avvägt. Minskningen av
antalet årselevplatser för budgetåret 1989/90 är i jämförelse med innevarande
budgetår enligt utskottets mening marginell. Utskottet finnér ingen

1988/89:UbU 15

anledning att ändra nuvarande bestämmelser om fördelning av platser
inom lilla ramen.

När det gäller utbildningen vid lanthushållsskolor och motsvarande
landstingskommunala gymnasieskolor vill utskottet hänvisa till sin behandling
av liknande yrkanden vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:6).
Utskottet anförde då att det bör finnas möjligheter till förnyelse av utbildningsutbudet
vid internatskolorna med konsumentekonomisk utbildning.
Det ankommer på företrädare för resp. skola att ta de initiativ som behövs.
Det är således inget som hindrar att konsumtionsutbildning kan anordnas
vid lanthushållsskolor och motsvarande landstingskommunala skolor under
förutsättning av att det finns tillräckligt elevunderlag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1988/89:Ub287 yrkandena 1 och 2 samt
1988/89:Ub818 yrkande 2 fastställer antalet elevplatser inom gymnasieskolans
lilla ram till 32450 årselevplatser för budgetåret 1989/90 i enlighet
med proposition 1988/89:100. Förslagen om oförändrad dimensionering
av lilla ramen för budgetåret 1990/91 (slutlig ram) och 1991/92 (planeringsram)
tillstyrks av utskottet.

I motion 1988/89:Ub695 (vpk) föreslås att utbildningen av optiker bör
anordnas inom högskolan. Enligt motionärerna talar många skäl för att en
sådan högskoleutbildning bör förläggas till universitetet i Linköping.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande vid föregående riksmöte
(UbU 1987/88:4, s. 12 f.). Utskottet framhöll då att optikerutbildningen
kan hänföras till den stora grupp påbyggnadsutbildningar som kan komma
att påverkas av bl. a. det uppdrag som regeringen gav SÖ den 9 juni 1988 i
vad gäller studievägsstrukturen för yrkesutbildningen i gymnasieskolan.
SÖ har nu slutfört sitt uppdrag (1989-03-01, 5030-88:991, 1028)och SÖ:s
förslag kommer att remissbehandlas. Utskottet anser mot denna bakgrund
att remissarbetet och beredningen inom regeringskansliet av studievägsstrukturen
för yrkesutbildningen i gymnasieskolan bör avvaktas innan
frågan om en överföring av optikerutbildningen från gymnasieskolan till
högskolan övervägs av riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1988/89:Ub695.

Vissa planeringsfrågor

Efter överenskommelse mellan Älmhults och Osby kommuner beträffande
filialutbildning på teoretiska studievägar har regeringen beslutat medge att
sådan utbildning får anordnas på E-, H-, S-, N- och T-linjerna. Regeringens
medgivande grundas på de unika förutsättningarna för den konstruktion
som de två kommunerna enats om.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens beslut om filialutbildning
på teoretiska studievägar i Älmhults och Osby kommuner.

I fyra motioner behandlas gymnasieskolans utveckling i vissa regioner.
Frågan om inriktning av gymnasieutbildningen i Stockholms län tas upp i
motionerna 1988/89:Ub805 (fp) yrkande 1 och 1988/89:Ub814 (c) yrkan -

1988/89:UbU15

de 1. I den förstnämnda motionen anförs att utbildningen på gymnasial
nivå i Stockholms län har alltför många intagningsplatser för yrkesinriktade
studievägar. Enligt den sistnämnda motionen bidrar den bristande
balansen i Stockholmsregionens utbildningsutbud till att försämra den
inomregionala balansen. Inom gymnasieskolan bör därför de nuvarande
skillnaderna i fördelningen av teoretiska, resp. yrkesinriktade linjer jämnas
ut. Enligt motion 1988/89:Ub298 (fp) yrkande 5 bör gymnasieskolan
utvecklas i den sydöstra delen av Östergötland. Slutligen föreslås i motion
1988/89:Ub337 (fp) yrkande 1 att gymnasieskolan i Kronobergs län bör
tillföras ytterligare resurser när det gäller lilla ramen. Enligt motionärerna
bör det finnas en central resurs utöver den länsvisa resursen för fördelning
till vissa angelägna projekt inom gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen har fattat beslut om att slopa direktramens sektorsindelning
(prop. 1987/88:102, UbU 1987/88: 16, rskr. 1987/88:367). Syftet därmed
var bl. a. att stärka utbildningsplaneringen på länsnivå och öka kommunernas
möjligheter att organisera gymnasieskolan efter lokala önskemål
och behov. Det är SÖ som fördelar tillgängliga elevplatser inom direktramen
och lilla ramen på länen.

Det är vidare SÖ som enligt 5 kap. 2 § skollagen i varje särskilt fall
medger om gymnasieskola får anordnas av kommun och landstingskommun.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub298 yrkande 5, 1988/89:Ub337 yrkande 1,
1988/89:Ub805 yrkande 1 och 1988/89:Ub814 yrkande 1.

I motionerna 1988/89:Ub243 (c) och 1988/89:Ub827 (s) behandlas frågor
om gymnasial utbildning på mindre orter. 1 den förstnämnda motionen
begärs att Norrköpings kommun skall få anordna filialutbildning på E-, Eloch
S-linjerna och att denna utbildning skall förläggas till Valdemarsviks
kommun (yrkande 2). För att öka elevunderlaget där planeras ett samarbete
mellan gymnasieskolan och komvux. Vidare föreslår motionärerna att
Kinda kommun i Östergötlands län får anordna utbildning på industriell
teknisk linje som ingår i försöksverksamheten med treårig utbildning på
yrkesinriktade linjer (yrkande 3). Slutligen anser motionärerna att mindre
kommuner bör bli huvudmän för sina egna gymnasieskolor, dvs. att kommunerna
själva får etablera egna gymnasieskolor och utveckla modeller
som fungerar under dessa kommuners speciella förhållanden (yrkande 4).
Enligt motion 1988/89:Ub827 yrkande 2 är det nödvändigt att gymnasieskolan
i glesbygdslänen får goda resurser för att genomföra regionalpolitisk!
motiverade utvecklingsprogram. Ökade möjligheter bör ges till samverkan
mellan gymnasieskolan och komvux.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Bestämmelser om filialutbildning i gymnasieskolan finns i 8 kap. gymnasieförordningen.
Gymnasieortskommuner kan enligt bestämmelserna
medges rätt att inom ramen för sin gymnasieskola anordna filialutbildning.
Sådan utbildning får dock avse endast yrkesinriktade studievägar.

Utskottet vill vidare erinra om pågående försöksverksamhet och utveck -

1988/89:UbU15

lingsarbete med anledning av proposition 1983/84: 116 Gymnasieskola i
utveckling. I föregående års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 10)
angavs bl. a. inriktningen för den fortsatta försöksverksamheten. Försök
med samordning gymnasieskola —komvux är ett av sju prioriterade försöksområden.
De erfarenheter som hittills vunnits av försöksverksamhet
med samverkan mellan dessa båda skolformer har bl. a. legat till grund för
SÖ:s förslag i sin redovisning (1989-03-01, 5030-88:991 och 1028) av
regeringens uppdrag om dels nya timplaner för de treåriga teoretiska
linjerna i gymnasieskolan, dels studievägsstrukturen för yrkesutbildningen.
SÖ:s förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub243 yrkandena 2 — 4 samt 1988/89:Ub827 yrkande
2.

Vissa intagningsfrågor

1 motion 1988/89:Ub247 (s) föreslås att intagningen till vårdlinjen och
omvårdnadslinjen bör kunna göras tre gånger per år när utbildningshuvudmannen
så önskar. Enligt motionärerna bedrivs försöksverksamhet med
tre intagningar per år till vårdlinjen vid Vätternskolan i Motala. Erfarenheterna
därav anses goda.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Försöksverksamhet med etappindelade studier på gymnasieskolans
vårdlinje vid Vätternskolan i Motala har pågått sedan läsåret 1981/82.
Utbildnings- och kulturnämnden i Östergötlands län har den 12 maj 1987
begärt att denna försöksverksamhet skall övergå till att bli reguljär verksamhet.
SÖ har yttrat sig över framställningen. Regeringen har den 6
augusti 1987 medgivit att försöksverksamhet med etappindelade studier
på gymnasieskolans vårdlinje vid Vätternskolan i Motala får förlängas till
att omfatta en sista intagning av elever i årskurs 1 under läsåret 1987/88.

Med hänvisning till gällande ordning för beslut om försöksverksamhet
av här aktuellt slag bör riksdagen inte göra något uttalande i enlighet med
vad som föreslås i motion 1988/89:Ub247. Utskottet avstyrker med detta
motionen.

1 motion 1988/89:Ub240 (vpk) understryks vikten av att rekryteringen av
elever till naturvetenskaplig linje (N-linjen) i gymnasieskolan ökas. Enligt
motionärerna ställs ökade krav på naturvetenskapliga kunskaper inom allt
fler samhällsområden. För att underlätta för alla medborgare att kritiskt
kunna ta ställning till viktiga samhällsfrågor måste de naturvetenskapliga
kunskaperna stärkas (yrkande 1). För att öka rekryteringen till en naturvetenskaplig
gymnasieutbildning bör, enligt motionärerna, olika åtgärder
prövas. SÖ föreslås få i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att öka
rekryteringen till gymnasieskolans N-linje (yrkande 6).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Mot bakgrund av ett minskande antal sökande elever till den treåriga Nlinjen
under början av 1980-talet har regering och riksdag vidtagit ett antal
åtgärder för att förbättra rekryteringen till denna linje (prop. 1985/86:100,

1988/89:UbU 15

2 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 15

UbU 1985/86:16, rskr. 1985/86:204). De vidtagna åtgärderna från statsmakternas
sida synes ha gett effekt. Från höstterminen 1986 till höstterminen
1988 har antalet elever i årskurs 1 på N-linjen ökat från 7 102 till
8022 elever, dvs. med ca 13%. Inför läsåret 1989/90 visar de preliminära
intagningssiffrorna på ett i stort oförändrat antal förstahandssökande till
N-linjen.

N-linjens timplan är ett gott exempel på en gymnasial utbildning som
ger både fördjupning i naturvetenskapliga ämnen och kunskaper i humanistiska
och samhällsvetenskapliga ämnen.

I SÖ:s nyssnämnda översyn av de treåriga teoretiska linjerna föreslås en
sammanhållen natur vetenskaplig-teknisk linje, som i årskurs 3 delas i en
naturvetenskaplig gren och en teknisk gren. Förslaget innebär bl. a. att
eleverna kan välja att studera antingen ett tredje främmande språk eller ett
naturvetenskapligt specialämne (datakunskap, energiteknik, hälsokunskap
och miljövårdsteknik) under årskurserna 2 och 3. Ökade möjligheter till
individuella val bör skapa större intresse för denna studieväg. SÖ:s förslag
bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet anser det väsentligt att antalet elever i naturvetenskaplig utbildning
i gymnasieskolan kan hållas på en fortsatt hög nivå. Utskottet
utgår från att skolmyndigheterna följer N-linjens utveckling med uppmärksamhet.
SÖ har, efter riksdagens beslut om slopandet av sektorsindelningen
för gymnasieskolans direktram, redovisat ett regeringsuppdrag beträffande
vilka studievägar som kan behöva regleras i fråga om antalet
platser och hur detta bör ske. N-linjen är en av sju studievägar i gymnasieskolan
som enligt SÖ uppfyller kriterierna för att en minimiram för antalet
intagningsplatser skall kunna komma i fråga.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1988/89:Ub240 yrkandena 1 och 6.

Idrottsgymnasier och hemortsalternativför idrottande elever

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 100) redovisas de motiv som ligger till
grund för SÖ:s förslag till en fortsatt utökning av idrottsgymnasierna med
100 nya intagningsplatser för budgetåret 1989/90. Föredragande statsrådet
motsätter sig inte den önskade ökningen med 100 platser utöver nuvarande
600 men förutsätter att de behov som uppstått sedan år 1986 nu blir
täckta. För utökningen med 100 platser beräknas totalt 370000 kr. för
budgetåret 1989/90.

I motionerna 1988/89:Ub802 (fp) yrkande 1 delvis och 1988/89:Ub803
(m) yrkande 1 föreslås att verksamheten vid idrottsgymnasierna bör utvecklas
i takt med efterfrågan från idrottens specialförbund och idrottsutövande
elever. Motionärerna ställer sig positiva till den planerade utökningen
av antalet intagningsplatser vid idrottsgymnasierna. Enligt motion
1988/89:Ub268 (s) yrkande 2 bör det inrättas flera idrottsgymnasier i
Stockholms län. I motion 1988/89:Ub278 (s) förslås att ytterligare 50 nya
elevplatser utöver SÖ:s förslag tillförs idrottsgymnasierna. 1 första hand
bör dessa platser tillfalla gymnasieskolorna i Östergötlands län.

1988/89:UbUI5

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Gymnasieutbildning i kombination med specialidrott regleras i 12 kap.
gymnasieförordningen. Bestämmelserna innebär bl. a. att fem timmar i
veckan per årskurs i ämnet specialidrott för eleverna ersätter motsvarande
tid i ett eller flera andra ämnen på elevens studieväg.

Utskottet konstaterar att kombinationen med specialidrott successivt
byggts ut sedan den startade som försöksverksamhet år 1977 och blivit ett
reguljärt inslag i gymnasieskolan år 1982. Syftet med denna form av
gymnasieskolstudier är att underlätta för ungdomar som bedriver intensiv
idrottsträning på elitnivå att kombinera detta med studier i gymnasieskolan.

Med hänvisning till att dimensioneringen med ifrågavarande utökning
får anses vara väl avvägd föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ub268 yrkande 2, 1988/89:Ub278, 1988/89:Ub802 yrkande 1
delvis och 1988/89:Ub803 yrkande 1.

Enligt motion 1988/89:Ub815 (c) är det angeläget att underlätta för aktiva
idrottsutövare att bedriva studier på gymnasie- och högskolenivå (yrkande

2). Motionärerna föreslår att regeringen utarbetar en plan för utbyggnad av
möjligheterna för aktiva idrottsutövare att studera på hemorten (yrkande

3). I motion 1988/89:Ub802 (fp) yrkande 1 delvis föreslås en utökning av
försöksverksamheten med individuella timplanejämkningar inom idrott
enligt hemortsalternativet för idrottande elever. Även i motion 1988/89:
Ub268 (s) yrkande 1 föreslås att möjligheterna att kombinera studier och
idrott utvecklas så att ungdomar kan välja att bo hemma och studera på sin
hemort. Mot denna bakgrund bör begränsningen av antalet platser i hemortsalternativet
för idrottande elever slopas. Kommunerna och specialförbunden
bör själva få besluta om antalet elevplatser i denna form av
gymnasieskolutbildning.

Utskottet vill erinra om att antalet elevplatser i det s. k. hemortsalternativet
för idrottande elever fördubblas till totalt 1 200 platser för budgetåret
1989/90 (jfr budgetpropositionen bil. 10 s. 101). Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub268 yrkande
1, 1988/89:Ub802 yrkande 1 delvis samt 1988/89:Ub815 yrkandena 2 och

I motion 1988/89:Ub285 (fp) föreslås en femårig försöksverksamhet med
regionala idrottsgymnasier enligt den s. k. Smålandsmodellen. Denna modell
är ett mellanting mellan idrottsgymnasier med riksintagning och det
s. k. hemortsalternativet för idrottande elever. Sedan ett antal år har elever
i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län kunnat söka till vissa gymnasieskolor
med inriktning på en speciell idrottsgren. Motionärerna föreslår att
de idrottande elever som studerar vid de aktuella gymnasieskolorna och
som kommer från andra kommuner skall beviljas inackorderingstillägg i
likhet med eleverna vid de riksrekryterande gymnasieskolorna.

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av de minskande
årskullarna inte skäl att utöka denna typ av verksamhet. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub285.

Utskottet ansluter sig avslutningsvis till föredragande statsrådets upp -

1988/89:UbU15

fattning att frågan om idrottsträning inom timplanens ram enligt hemortsalternativet,
resp. på fritid i skolans regi, liksom frågan om verksamheten
vid idrottsgymnasierna noga bör prövas i det fortsatta beredningsarbetet
av SÖ:s förslag om dels nya timplaner för de treåriga teoretiska linjerna,
dels studievägsstrukturen för yrkesutbildningen i gymnasieskolan.

Ett ökat nordiskt utbildningssamarbete

1 budgetpropositionen (bil. 10 s. 103) framhålls vikten av att öka samarbetet
på skolområdet med de andra nordiska länderna. Föredragande statsrådet
framhåller att en gemensam nordisk arbetsmarknad redan finns, men
ännu ingen nordisk utbildningsgemenskap. En sådan eftersträvas dock i
det nyligen fastställda nordiska kulturhandlingsprogrammet och gäller
som en riktlinje för det nordiska skolsamarbetet.

I syfte att från svensk sida stimulera ett ökat nordiskt utbildningssamarbete
föreslår regeringen att 2 milj. kr. anslås för att täcka kommunala
kostnader för kommuner och landstingskommuner som i sin gymnasieskola
tar emot elever från andra nordiska länder. Medlen skall användas till
bidrag som svarar mot de interkommunala ersättningar kommuner får,
när de tar emot elever från andra svenska kommuner. Ersättningen skall
utgå till de kommuner och landstingskommuner som tar emot fler elever
från ett annat nordiskt land än de sänder ut i Norden.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag om ett ökat
nordiskt utbildningssamarbete. Utskottet föreslår att riksdagen lägger proposition
1988/89:100 i denna del till handlingarna.

Yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan

Utvidgad försöksverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1987/88 (prop.
1987/88: 102, UbU 1987/88:31, rskr. 1987/88:366) om utveckling av yrkesutbildningen
i gymnasieskolan startade läsåret 1988/89 försöksverksamhet
med treårig gymnasial yrkesutbildning. Försöksverksamheten omfattar
läsåret 1988/896 000 intagningsplatser, fördelade över ett 90-tal
kommuner och tio olika linjer. En referensgrupp har tillsatts för att följa
försöksverksamheten. Vidare har en särskild utredare utsetts för att utvärdera
försöksverksamheten när det gäller vissa speciella frågor som rör den
arbetsplatsförlagda undervisningen, handledarutbildningen och de ekonomiska
konsekvenserna för berörda parter. En referensgrupp bestående av
företrädare för de politiska partierna har även knutits till utvärderingsarbetet.

I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens förslag om försöksverksamhet
med treårig yrkesinriktad utbildning uttalade riksdagen när
det gäller försöksverksamhetens dimensionering att regeringen borde återkomma
med förslag i 1989 års budgetproposition med hänsynstagande till
intresset från huvudmännens sida att delta i verksamheten.

1988/89:UbU15

Regeringen föreslår nu att försöksverksamheten från budgetåret 1989/90
skall omfatta 10000 intagningsplatser.

Enligt motionerna 1988/89:Ub806 (m) yrkande 17 och 1988/89:Ub289
(m) yrkande 2 bör regeringens förslag till utvidgad försöksverksamhet med
treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan för nästa budgetår avslås
av riksdagen. I den förstnämnda motionen framförs kritiska synpunkter
på försöksverksamheten, bl. a. att försöksverksamheten bygger på schabloniseringar,
där ingen egentlig hänsyn tas till olika yrkesutbildningars speciella
karaktär och deras faktiska behov av ytterligare undervisningstid. De
arbetsplatsanknutna inslagen riskerar att bli en förlängd praktisk yrkesorientering
genom elevens ställning på arbetsplatsen. I den sistnämnda
motionen påpekas att den utvidgade försöksverksamheten från läsåret
1989/90 inte kommer att kunna utvärderas i sin helhet. I motion
1988/89:Ub817 (fp) yrkande 33 föreslås att försöksverksamheten från
läsåret 1989/90 bör omfatta 12000 intagningsplatser, dvs. 2000 platser
utöver regeringens förslag. Enligt motion 1988/89:Ub837 (fp) yrkande 2
bör ökningen av intagningsplatser i försöksverksamheten i första hand
tilldelas vårdlinjen. Vidare föreslås i motionerna 1988/89:Ub276 (c) yrkande
20 och 1988/89:Ub811 (c) yrkande 1 att försöksverksamheten tillförs
1000 platser utöver regeringens förslag. Detta tillskott bör i första
hand användas för att starta försök med treårig yrkesutbildning inom
småindustri och hantverk. När det gäller den arbetsplatsförlagda delen av
försöksverksamheten framhålls i motion 1988/89:Ub817 yrkande 24 vikten
av att regeringen tar sitt ansvar för att avtal mellan arbetsmarknadens
parter sluts så att försöksverksamheten kan fullföljas i denna del.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade linjer har under läsåret
1988/89 omfattat tio försökslinjer. Enligt vad utskottet erfarit planerar
SÖ för läsåret 1989/90 sju nya försökslinjer, nämligen byggnadsplåtoch
ventilationsteknisk linje, måleriteknisk linje, träteknisk linje, livsmedelsteknisk
linje, produktionsteknisk linje, restauranglinje och hantverksteknisk
linje. Arbetsmarknadens parter har numera träffat överenskommelser
om den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Riksdagens beslut vid riksmötet 1987/88 om en treårig försöksperiod
avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar bör fullföljas. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om utvidgad försöksverksamhet med
treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan omfattande 10000 intagningsplatser
för budgetåret 1989/90. Utskottet utgår från att viss försöksverksamhet
kommer att starta inom småindustri och hantverk till
följd av den nya försökslinjen hantverksteknisk linje.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1988/89:Ub276 yrkande 20, 1988/89:Ub289 yrkande 2, 1988/89:Ub806
yrkande 17, 1988/89:Ub811 yrkande 1, 1988/89:Ub817 yrkandena 24 och
33 samt 1988/89:Ub837 yrkande 2 och föreslår att riksdagen bifaller
propositionen i vad avser utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan.

1988/89:UbU15

I ett antal motioner framförs vissa önskemål när det gäller fördelningen av

intagni ngsplatser i försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning
i gymnasieskolan till vissa län. I motion 1988/89:Ub303 (s) konstateras
att s. k. fullskaleförsök med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan
bedrivs under innevarande läsår i Värmlands län. Erfarenheterna
av dessa försök i gymnasieskolorna är positiva. Mot denna bakgrund anser
motionärerna att försöksverksamheten i länet bör utvidgas till att omfatta
ytterligare yrkesinriktade gymnasielinjer. Enligt motion 1988/89:Ub245
(c) är det väsentligt att försöksverksamheten med den treåriga naturbrukslinjen
får starta i Skaraborgs län från läsåret 1989/90. 1 motion
1988/89:Ub318 (s) anförs att flera yrkesinriktade linjer är i stort behov av
förnyelse, inte minst för att det i framtiden skall vara möjligt att rekrytera
ungdomar till vissa utbildningar. Motionärerna föreslår att gymnasieskolorna
i Kronobergs län tillförs ytterligare platser inom försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad utbildning på omvårdnadslinjen och industriell
teknisk linje. Slutligen anförs i motion 1988/89:Ub615 (c) att intresset
för försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning varit
stort i Kalmar län, men att tilldelningen av intagningsplatser i försöksverksamheten
hittills blivit liten. Motionärerna föreslår att gymnasieskolorna i
Kalmar län skall få ytterligare intagningsplatser i försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad utbildning.

Utskottet vill hänvisa till förordningen om försöksverksamhet med treåriga
yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan 1988/89—1990/91 (SÖFS
1988:84). Enligt 9 § bestämmer SÖ efter samråd med berörda yrkesnämnder
eller motsvarande vilka skolhuvudmän som får delta i försöksverksamheten.
Enligt vad utskottet erfarit har SÖ i sin planering av
försöksverksamheten för läsåret 1989/90 haft ett ingående beredningsarbete
med berörda yrkesnämnder och företrädare för huvudmännen. Med
erinran om gällande bestämmelser för beslut om fördelning av platser i
försöksverksamheten föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ub245, 1988/89:Ub303, 1988/89:Ub318 och 1988/89:Ub615 yrkande
3.

I motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 18 ges förslag till utformning av den
yrkesinriktade utbildningen på gymnasial nivå. Motionärerna föreslår bl. a.
att yrkesutbildningen skall ha en omfattande anknytning till det praktiska
arbetslivet, att utbildningen skall kunna variera mellan två och fyra år
beroende på inriktningen, att eleverna skall erhålla betyg och bevis över
genomgången utbildning och att eleverna skall vara anställda i resp. företag
under den tid som de befinner sig på arbetsplatsen. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag till utformning av den yrkesinriktade utbildningen
på gymnasial nivå i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Riksdagen har vid riksmötet 1987/88 fattat beslut om utvecklingen
av yrkesutbildningen i gymnasieskolan (prop. 1987/88:102, UbU
1987/88:31, rskr. 1987/88:366). Utskottet anser att riktlinjerna för försöksverksamheten
med den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan
enligt riksdagens beslut år 1987 bör ligga fast. Som utskottet tidigare

1988/89:UbU15

redovisat har en särskild utredare utsetts tor att utvärdera försöksverksamheten.
Utskottet anser att detta utredningsarbete och den fortsatta beredningen
av ärendet inom regeringskansliet bör avvaktas. På anförda grunder
bör riksdagen avslå motion 1988/89:Ub806 yrkande 18.

Lärlingsutbildning

I ett antal motioner behandlas frågor som berör lärlingsutbildningen i
gymnasieskolan. 1 motionerna 1988/89:Ub234 (fp) och 1988/89:Ub235
(fp) yrkande 1 anförs att näringslivet och särskilt småföretagen i dag har
brist på yrkesutbildad arbetskraft. Mot denna bakgrund bör den gymnasiala
lärlingsutbildningen utvecklas. Statsbidragen till de företag som tar
emot lärlingar bör förbättras och utgå med 75 % första året, 50 % andra och
25 % tredje året. Begränsningen av antalet lärlingsplatser bör slopas. Enligt
motion 1988/89:Ub258 (fp) är det angeläget att syokonsulenter och andra
yrkesrådgivare även informerar om olika hantverksyrken. Större ansträngningar
bör göras för att ordna lärlingsplatser för ungdomar som har
hantverksintresse. I motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 7 föreslås att
yrkesutbildningen i gymnasieskolan i större omfattning bör ske i form av
lärlingsutbildning. I motion 1988/89:Ub556 (c) yrkande 1 delvis framhålls
vikten av att lärlingsutbildningen kan tillgodose företagens behov av specialutbildad
arbetskraft. I motion 1988/89:Ub235 (fp) yrkande 2 slutligen
föreslås att det skall vara möjligt att provanställa lärlingar i den gymnasiala
lärlingsutbildningen. Enligt motionärerna är anställningsformen ett av
de största hindren för att bygga ut lärlingsutbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Gymnasial lärlingsutbildning regleras i 14 kap. gymnasieförordningen.
Den gymnasiala lärlingsutbildningen innebär bl. a. att en lärling som är
anställd hos ett företag också är elev i gymnasieskolan. Företaget åtar sig
att ge lärlingen yrkesutbildning enligt en kursplan som skolstyrelsen fastställer.
Inom försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning
finns även en motsvarighet till den gymnasiala lärlingsutbildningen. I
denna form av yrkesutbildning omfattas lärlingen inte av ett anställningsförhållande.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen omfattar för närvarande ca 150
olika yrken. Byggbranschen svarar för den största andelen. För budgetåret
1989/90 beräknas medel för 5 915 årselevplatser till en kostnad av 73,9
milj. kr. Till företag som skolstyrelsen godkänner för gymnasial lärlingsutbildning
utgår bidrag med belopp per elev och lärotimme som SÖ för varje
redovisningsår bestämmer för berörda yrken med ledning av det belopp
som fastställs för närmast jämförlig inbyggd utbildning. Den genomsnittliga
statliga kostnaden för grundutbildning av lärlingar beräknas till 13 310
kr. per elev och undervisningsår.

Utskottet har under de två senaste riksmötena behandlat motionsyrkanden
om lärlingsutbildningen (UbU 1986/87:14 och UbU 1987/88:16)
likartade dem som nu har redovisats. Den gymnasiala lärlingsutbildningen
har av utskottet ansetts vara ett komplement till gymnasieskolans stora

1988/89:UbU 15

utbud av studievägar. Utskottet utgår från att frågor om utbildning för
små och udda yrken, bl. a. hantverksyrken, och om lärlingsutbildning
kommer att övervägas i det fortsatta beredningsarbetet beträffande den
gymnasiala yrkesutbildningen.

Med hänvisning till det anförda finnér utskottet det inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandena
om lärlingsutbildning. Utskottet avstyrker därför motionerna
1988/89:Ub234, 1988/89:Ub235 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub258,
1988/89:Ub556 yrkande l delvis och 1988/89:Ub824 yrkande 7.

Utbildning i arbetsmiljöfrågor

1 motionerna 1988/89:Ub238 (s) och 1988/89:Ub812 delvis (s) tas frågor
upp om utbildning i arbetsmiljö. Motionärerna anför bl. a. att det finns
många brister inom arbetsmiljöområdet. Många människor drabbas av
förslitningsskador till följd av tunga lyft m. m. Enligt motionärerna är det
en brist i den gymnasiala utbildningen att eleverna inte får tillräckliga
kunskaper om förebyggande arbetsmiljöverksamhet eller hur en bra arbetsmiljö
kan utformas. I motion 1988/89:Ub238 föreslås att arbetsmiljöutbildning
bör införas på samtliga yrkesutbildningar i gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan
(prop. 1987/88:102, UbU 1987/88:31, rskr. 1987/88:366) förutsätter
bl. a. en ökad samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Genom
den arbetsplatsförlagda utbildningen, som i årskurs 3 omfattar ca
60% av den totala utbildningstiden, bör eleverna få en realistisk bild av ett
yrkes arbetsmiljö. Enligt vad utskottet erfarit finns moment i såväl övergripande
som yrkesspecifika miljöfrågor i de nya kursplanerna för de
treåriga yrkesinriktade linjerna i försöksverksamheten. Föredragande
statsrådet anför i årets budgetproposition (bil. 10 s. 106) att han noterat
den vikt som SÖ lägger vid miljöfrågorna i kursplanearbetet för en moderniserad
yrkesutbildning. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionsyrkandena
i stort är tillgodosedda, varför utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionerna 1988/89:Ub238 och 1988/89:Ub812 delvis.

Övriga frågor

I motion 1988/89:Ub837 (fp) yrkande 3 delvis anförs att vårdutbildningarnas
praktisk-kliniska delar är omfattande och viktiga inslag i utbildningen.
De knyter ihop teori med praktik och formar elevernas etiska förhållningssätt,
deras attityder och inställning till patienter och till omvårdnadsarbetet.
Mot denna bakgrund måste eleverna garanteras en bra arbetsförlagd
utbildning med handledare som är intresserade av sin uppgift. Enligt
motionärerna genomförs på många håll i landet handledarutbildning för
undersköterskor och sjuksköterskor. Detta är dock enligt motionärerna
inte tillräckligt. Särskilda lärartjänster på sjukhusavdelningarna eller tjänster
som delas mellan avdelningsarbete och utbildning bör inrättas.

1988/89:UbU15

Utskottet behandlade samma yrkande vid riksmötet 1987/88 (UbU
1987/88:31). Utskottet framhöll då att en god handledarutbildning är av
vikt för alla studievägar med arbetsplatsförlagd utbildning. Utskottet förutsatte
att det i utvärderingsarbetet för försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan noga prövas hur handledarutbildningen
inom vårdsektorn skall utformas i framtiden. Med hänvisning
till vad utskottet anfört i ärendet under föregående riksmöte avstyrks
motion 1988/89:Ub837 yrkande 3 delvis.

När det gäller inriktningen av en treårig vårdutbildning i gymnasieskolan
föreslås i motion 1988/89:Ub810 (m) yrkande 1 att den utökning av
undervisningstiden som en förlängd vårdutbildning innebär bör användas
till vissa allmänna ämnen och vårdpraktik. Enligt motionärerna bör ämnena
svenska, engelska, naturkunskap, psykologi och matematik ingå i vårdlinjens
tim- och kursplan.

Utskottet vill erinra om att treårig vårdlinje och omvårdnadslinje omfattas
av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan.
Enligt dessa linjers kurs- och timplaner är ämnena svenska,
engelska och psykologi obligatoriska ämnen. På båda linjerna är matematik
ett tillvalsämne. Naturkunskap ingår i vårdlinjens timplan, och i omvårdnadslinjens
timplan studeras yrkesmatematik, teknik och datalära.
Som utskottet tidigare redovisat kommer försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan att utvärderas.

Utskottet finnér det med hänvisning till det anförda inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion
1988/89:Ub810 yrkande 1, varför det avstyrks.

Läroplansfrågor

Gymnasieskolans inriktning m. m.

1 motionerna 1988/89:Ub806 (m) yrkande 16 och 1988/89:Ub817 (fp)
yrkande 27 behandlas frågor om gymnasieskolans inriktning och utformning.
Enligt den förstnämnda motionen bör gymnasieutbildningen syfta
till att ge eleverna en god grund för högre teoretiska studier, för mer
avancerad yrkesutbildning och för yrkesverksamhet direkt efter avslutad
utbildning. Enligt den sistnämnda motionen skall gymnasieskolan förbereda
teoretiskt inriktade elever för högskolan och ge yrkesförberedelse åt
dem som inte tror sig behöva högskolestudier. Gymnasieskolan måste
därför ha ett utbildningsutbud som kan tillfredsställa elevernas ofta mycket
skiftande önskemål, samtidigt som den måste tillgodose näringslivets
behov av utbildad arbetskraft.

I motionerna 1988/89:Ub806 (m) yrkande 19 och 1988/89:Ub817 (fp)
yrkandena 25 samt 26 framförs förslag om olika möjligheter till intresseval
i gymnasieskolan. Enligt motionärerna bör elever med intresse för ett
teoretisk ämne även få individuell timplanejämkning med fem veckotimmar
i likhet med elever med intresse för idrott och estetiska ämnen.

I tre motioner ges förslag till nya studievägar i gymnasieskolan. Enligt
motion 1988/89:Ub270 (fp) bör en särskild gymnasielinje inrättas för

1988/89:UbU15

elevassistenter. Med hänsyn till gymnasieelevers stora intresse för internationella
frågor bör enligt motion 1988/89:Ub296 (fp) försöksverksamhet
startas med en internationell linje i gymnasieskolan. Slutligen anförs i
motion 1988/89:Ub280 (m) att en ADB-variant bör införas på de humanistiska
och samhällsvetenskapliga linjerna i gymnasieskolan.

Som utskottet tidigare redovisat är utbildningen i hela gymnasieskolan
för närvarande föremål för ett omfattande försöks- och utvecklingsarbete.
Vidare har SÖ på regeringens uppdrag gjort en översyn av de treåriga
teoretiska linjerna och lagt fram förslag om studievägsstruktur för yrkesutbildningen
i gymnasieskolan. De icke yrkesinriktade tvååriga linjerna i
gymnasieskolan har utretts särskilt. Vidare pågår inom SÖ ett omfattande
arbete med att modernisera kursplanerna för de yrkesinriktade utbildningsvägarna
i gymnasieskolan.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avvakta beredningsarbetet
inom regeringskansliet innan beslut fattas om gymnasieskolans
inriktning och utformning m.m. i framtiden. Motionerna
1988/89:Ub270, 1988/89:Ub280, 1988/89:Ub296, 1988/89:Ub806 yrkandena
16 och 19 samt 1988/89:Ub817 yrkandena 25 — 27 avstyrks av utskottet.

Enligt motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 22 bör ämnesanknuten praktik
på treårig ekonomisk linje (E-linjen) i gymnasieskolan göras obligatorisk
under totalt tre veckor med början i årskurs 1 läsåret 1989/90. Verksamheten
bör under följande år byggas ut till att omfatta alla tre studieåren.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Försök med ämnesanknuten praktik bedrivs på ett antal linjer i gymnasieskolan
sedan läsåret 1985/86 inom ramen för utvecklingsarbetet Gymnasieskola
i utveckling (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr.
1983/84:412). Försök med gymnasiepraktik omfattade läsåret 1986/87
drygt 16000 elever, av vilka ca 90% studerade på de teoretiska linjerna.
Bland dessa linjer var E-linjen den helt dominerande med över 7000
elever.

I årets budgetproposition tillstyrks inte ett förslag från SÖ om obligatorisk
praktik på E-linjen. Föredragande statsrådet hänvisar bl. a. till översynen
av hela gymnasieskolans linjestruktur och det förestående beredningsarbetet.
Vidare bör enligt föredragande statrådets uppfattning möjligheten
bevaras att några år framöver se hela behovet av praktik samlat för såväl
den obligatoriska skolan som gymnasieskolan. Utskottet delar föredragande
statsrådets uppfattning i denna del och föreslår att riksdagen avstyrker
motion 1988/89:Ub276 yrkande 22 om ämnesanknuten praktik på den
treåriga ekonomiska linjen.

Kost- och konsumentkunskap m. m.

1 ett stort antal motioner berörs utbildningen i kost, hälsa och konsumtion
m.m. i gymnasieskolan. Enligt motionerna 1988/89:Ub217 (fp) och
1988/89:Ub226 (fp) yrkande 2 bör en ny konsumtionsutbildning i stället
för den tvååriga konsumtionslinjen erbjudas eleverna i gymnasieskolan så

1988/89:UbU15

snart som möjligt. En sådan utbildning bör både vara inriktad på yrkesverksamhet
och ge behörighet för högskolestudier. 1 motionerna
1988/89:Ub226 (fp) yrkande 1, 1988/89:Ub275 (c) yrkande 3,
1988/89:Ub290 (c) yrkande 2 och 1988/89:Ub295 (m) framförs förslag om
obligatorisk undervisning i kost, hälsa och hushållning på gymnasieskolans
samtliga linjer. En utökad utbildning i kost och hushållning bör ske på
omvårdnadslinjen och andra studievägar med vårdinriktning enligt motionerna
1988/89:Ub275 (c) yrkande 4, 1988/89:Ub290 (c) yrkande 3 och
1988/89:Ub819 (s). Även undervisning i frågor om barns omsorg, boende
och privatekonomi samt undervisning i barn- och ungdomskunskap bör
enligt motionerna 1988/89:Ub314 (fp) och 1988/89:Ub331 (mp) få ökat
utrymme i gymnasieskolan. I motionerna 1988/89:Ub275 (c) yrkande 5,
1988/89:Ub251 (m), 1988/89:Ub320 (c) yrkandena 1 och 2,

1988/89:Ub334 (c) delvis och 1988/89:Ub807 (c) yrkande 2 understryks
vikten av att lanthushållsskolorna även i framtiden skall kunna utvecklas.
Enligt motionärerna har de en viktig funktion att fylla i utbildningssamhället.
Förutom att lanthushållsskolorna bedriver utbildning förvaltar de
ett kulturarv genom att föra kunskaper vidare inom bl. a. det hemtekniska
och textila området.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

De icke yrkesinriktade tvååriga linjerna — social linje, konsumtionslinje,
estetisk-praktisk linje och musiklinje — har som nämnts i det föregående
utretts särskilt. Utredningen har avlämnat betänkandet (SOU
1989:10) Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan. Utredningen föreslår
bl. a. att en ny treårig social linje och en treårig estetisk linje inrättas i
gymnasieskolan. Den sociala linjen föreslås få ett stort antal timmar i
karaktärsämnena socialkunskap, barn- och ungdomskunskap, mat- och
boendekultur samt vissa estetiska ämnen. Enligt förslaget delas årskurs 2 i
två grenar — en social gren och en kost- och näringsinriktad gren. Efter
genomgången årskurs 2 har eleverna allmän behörighet för studier i högskolan.
Enligt utredningen bör de grundskoleanknutna konsumentekonomiska
specialkurserna avvecklas. Den nuvarande påbyggnadsutbildningen
Kost, hälsa och hushållning bör enligt utredning kompletteras med ett
yrkesinriktat innehåll och eventuellt med inslag av allmänna ämnen så att
utbildningen kan utgöra ett alternativ till årskurs 3 på bl. a. den sociala
linjen. Denna utbildning bör kunna förläggas till både landstingskommunala
och primärkommunala skolor. Utredningen framhåller att konsekvenserna
av en avveckling av de konsumentekonomiska specialkurserna
kan bli kännbara för vissa skolor utanför gymnasieorterna. Enligt utredningen
bör detta förhållande uppmärksammas när samtliga förslag om
gymnasieskolans reformering ligger fardiga. Utredningen föreslår att ett
obligatoriskt tema ”Kost och hälsa” med ett fastställt antal timmar införs
på alla linjer i gymnasieskolan och att ett tillvalsämne med ett innehåll
som motsvarar påbyggnadsutbildningen Kost, hälsa och hushållning erbjuds
eleverna i gymnasieskolan.

Som utskottet tidigare redovisat har SÖ slutfört en översyn av de treåriga
teoretiska linjerna och även lagt fram förslag om en ny studievägsstruktur
för yrkesutbildningen i gymnasieskolan. SÖ:s förslag i dessa frågor

1988/89:UbU15

tillsammans med betänkandet Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan
skall enligt vad föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen (s. 14)
remitteras för en omfattande granskning och diskussion fram till hösten
1989, varefter frågorna kommer att beredas inom regeringskansliet. Utskottet
erinrar vidare om vad utskottet i betänkandet UbU 1987/88:31 (s.
26) anfört om grundskoleanknutna specialkurser på konsumtionsområdet
vid vissa landstingskommunala gymnasieskolor och lanthushållsskolor.
Utskottet anser att resultatet av remissarbetet och beredningen bör avvaktas
och föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub217,
1988/89:Ub226 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub251, 1988/89:Ub275
yrkandena 3 — 5, 1988/89:Ub290 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub295,
1988/89:Ub314, 1988/89:Ub320 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub331,
1988/89:Ub334 delvis, 1988/89:Ub807 yrkande 2 och 1988/89:Ub819.

I motion 1988/89: Ub822 (s) om utbildning i miljöfrågor anförs att efterfrågan
på s. k. alternativt odlade produkter blir allt större på marknaden.
Frågan om minskad kemikalieanvändning i de traditionella odlingsformerna
är enligt motionärerna ständigt aktuell. I syfte att bereda möjlighet
för intresserade elever att lära sig mer om ett miljövänligt jordbruk bör
utbildning i alternativodling, alternativ teknik och landskapsvård erbjudas i
gymnasieskolan (yrkande 4).

Utskottet vill erinra om att treårig naturbrukslinje är en av de nya
försökslinjer som ingår i försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan. Enligt vad utskottet erfarit ingår i naturbrukslinjens
kursplan (SÖ, läroplan 1988:27 och 1988: 123) studier i alternativ
odling, alternativ teknik m. m. inom jordbruket. Såväl övergripande
som yrkesspecifika miljövårdsfrågor skall även behandlas på denna studieväg.
Mot denna bakgrund Finnér utskottet att motionärernas yrkande i
stort är tillgodosett, varför motion 1988/89:Ub822 yrkande 4 avstyrks.

Enligt motion 1988/89:Ub248 (mp) bör den ökade miljömedvetenheten i
samhället återspeglas i skolans undervisning. I gymnasieskolan bör ämnet
biologi och undervisningen i ekologi ges ökad undervisningstid på de treoch
fyraåriga teoretiska linjerna.

Utskottet hänvisar till SÖ:s förslag till timplaner för treårig teoretisk
utbildning. Utskottet anser att resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas
och föreslår att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub248.

Språkundervisningen

I ett stort antal motioner behandlas språkundervisningen i gymnasieskolan.
I motionerna 1988/89:Ub224 (m) yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub271
(fp), 1988/89:Ub801 (c) yrkande 7 delvis, 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 37
samt 1988/89:Ub831 (m, fp, c, mp) yrkandena 1 och 3 — 5 framförs olika
förslag i syfte att förstärka och förbättra språkundervisningen i gymnasieskolan.

Utskottet erinrar om att det i regeringens uppdrag till SÖ om översyn av
de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan underströks särskilt, mot
bakgrund av en allmänt ökande internationalisering, att språkprogrammet

1988/89:UbU 15

i gymnasieskolan behöver förstärkas. Som utskottet tidigare redovisat har
SÖ slutfört sitt uppdrag om översyn av dessa linjer. Utskottet anser att
resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas innan riksdagen tar ställning
till olika förslag när det gäller gymnasieskolans språkprogram.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga att regeringen den 14 januari
1988 har utfärdat en förordning om minsta undervisningstid för vissa
språk i gymnasieskolan. SÖ har fastställt kommentarer till denna förordning
(Läroplaner 1988:13).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avstyrker
motionerna 1988/89:Ub224 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub271,
1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis, 1988/89:Ub817 yrkande 37 och
1988/89:Ub831 yrkandena 1 samt 3 — 5.

1 motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 8 delvis föreslås beträffande val av
B-språk i gymnasieskolan att även teckenspråk och esperanto skall kunna
väljas som B-språk.

Utskottet vill erinra om att regeringen den 22 oktober 1987 har förordnat
om försöksverksamhet med teckenspråk som C-språk (SÖ-FS
1987:237). SÖ har fastställt kursplan i ämnet (Läroplaner 1987:121). Med
hänvisning till det anförda och till beredningsarbetet beträffande gymnasieskolans
timplaner för treårig teoretisk utbildning föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1988/89:Ub824 yrkande 8 delvis.

Vissa resursfrågor

1 motion 1988/89:Ub201 (c) begärs en översyn av interkommunala ersättningsbelopp
för vissa utbildningar i gymnasieskolan. Motionärerna anför
att vissa kurser i gymnasieskolan är mycket kostsamma för skolkommunerna
till följd av t. ex. avancerad utrustning. Det är därför nödvändigt att
en skolkommun som tar på sig ansvaret för en sådan kurs kan kompensera
sig för stora merkostnader. Enligt motionärerna är gällande bestämmelser
om interkommunala ersättningar inte tillfredsställande i detta avseende.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Interkommunal ersättning regleras i 5 kap. 15 — 20 §§ skollagen och i 4
kap. Förordning med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen
(1985:1100). Regeringen meddelar årliga föreskrifter om belopp för interkommunal
ersättning för elever på flertalet linjer i kommunernas gymnasieskolor.
Till detta vill utskottet lägga följande.

Regeringen har den 23 februari 1989 förordnat (SFS 1989: 54) om ändring
i förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen.
Beträffande interkommunal ersättning för elever i kommunernas
gymnasieskolor innebär den nya bestämmelsen bl. a. att om en kommun
gör stora investeringar i fråga om lokaler och inventarier för en yrkesinriktad
linje i gymnasieskolan i syfte att höja utbildningens kvalitet väsentligt
och det belopp för interkommunal ersättning som regeringen fastställt för
elever på linjen därvid framstår som oskäligt lågt, får SÖ fastställa ett
högre belopp för interkommunal ersättning till kommunen för elever på
linjen.

1988/89:UbU15

Mot denna bakgrund finnér utskottet att motionsyrkandet i stort är
tillgodosett, varför det avstyrks.

I motion 1988/89:Ub813 (s) yrkande 1 begärs att försöksverksamhet med
friare resursanvändning i gymnasieskolan får startas i Värmlands län.
Enligt motionärerna bör gymnasieskolorna i länet få möjlighet att genom
en friare resursanvändning arbeta med flexibla timplaner. I försöket skulle
även samarbete med kommunal vuxenutbildning (komvux) och arbetsmarknadsutbildning
ingå, där ett sådant samarbete kan bereda större
möjligheter till utbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Försöksverksamhet med ramtimplaner med obligatoriska och valbara
timtal har pågått sedan år 1979. Sedan det nya resurssystemet för gymnasieskolan
infördes år 1987 har verksamheten bedrivits inom de resursramar
som gäller för resp. studieväg. Enligt vad som anförs i budgetpropositionen
(bil. 10 s. lil) ämnar föredragande statsrådet återkomma till
regeringen med förslag om att denna försöksverksamhet förlängs ytterligare
två år t.o. m. läsåret 1990/91. Föredragande statsrådet anför vidare att
beslut om ramtimplanernas framtid måste grundas på dels utvärderingar
av försöket, dels de överväganden som blir aktuella inom den nu pågående
översynen av de teoretiska linjernas struktur. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om försöksverksamheten med samarbete mellan gymnasieskolan
och vuxenutbildningen som ingår i försöks- och utvecklingsarbetet
Gymnasieskola i utveckling. I denna försöksverksamhet har även arbetsmarknadsutbildning
ingått.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1988/89:Ub813 yrkande 1.

Rekrytering av lektorer till gymnasieskolan m.m.

Tidigare under detta riksmöte har riksdagen beslutat att tjänst som lektor
skall tillsättas av skolstyrelse (bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95). Frågan
om utbildning av lektorer och behörighet till tjänst som lektor i
gymnasieskolan har utskottet behandlat i betänkandet 1988/89:UbU22
Utbildning för undervisningsyrken (s. 12—16). Utskottet vill tillägga att
det är angeläget att SÖ också fortsättningsvis lämnar kommunerna erforderlig
hjälp när det gäller samlingsannons och övrig samordning av tillsättningsförfarandet
för lektorat i riket, så att administrativa komplikationer
m. m. undviks.

Anslagsberäkningar

Regeringen bereder i budgetpropositionen riksdagen tillfälle att ta del av
vad som anförts om tillämpningen av en utgiftsram för lönekostnader med
anledning av att kostnaderna för 1988 års statliga avtal (RÄLS 1988)
översteg den av regeringen fastställda utgiftsramen för lönekostnader med
1 %. Regeringen har till följd av detta vid beslut i förordningen (SÖ-FS
1988:127) om belopp m.m. för utbetalning av statsbidrag till driften av

1988/89:UbU15

gymnasieskolan sänkt lönenivån efter vilken statsbidrag utbetalas för budgetåret
1988/89 i motsvarande grad. För skolhuvudmännen har därvid
angetts att rationalisering av organisationen bör göras i nödvändig utsträckning
så att merkostnader för huvudmannen undviks. Elevernas
undervisningstid får därvid inte påverkas.

Enligt motion 1988/89:Ub266 (vpk) yrkande 8 delvis bör riksdagen inte
godkänna tillämpningen av en utgiftsram för lönekostnader för gymnasieskolan.
Enligt motionärerna har gymnasieskolor tvingats dra in delningstimmar
i vissa ämnen och upphöra med frivillig undervisning i bl. a.
estetiska ämnen. Enligt motionärerna slår dessa nedskärningar hårdast
mot elever med svårigheter i skolan.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i proposition
1988/89:100 anförts om tillämpningen av en utgiftsram för gymnasieskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub266 yrkande
8 delvis och utan erinran lägger propositionen i denna del till handlingarna.

1 motionerna 1988/89:Ub289 (m) yrkande 3, 1988/89:Ub276 (c) yrkande
19 och 1988/89:Ub834 yrkande 24, samtliga delvis, föreslås att skolledningsresursen
för gymnasieskolor med samordnade timplaner i glesbygd
bör ökas. Motionärerna hänvisar till SÖ:s anslagsframställning för budgetåret
1989/90, enligt vilken dessa skolor har en mer komplicerad organisationsform
än skolor med motsvarande poängtal men med vanlig timplan.
Enligt motionärerna bör skolledningsresursen för dessa skolor öka. För
detta ändamål beräknar de 400000 kr. för budgetåret 1989/90.

Utskottet tillstyrker förslaget i motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 19,
1988/89:Ub289 yrkande 3 och 1988/89:Ub834 yrkande 24, samtliga delvis,
beträffande ökad skolledningsresurs för gymnasieskolor med samordnade
timplaner för budgetåret 1989/90.

Beträffande anslagsbeloppet föreslår regeringen att riksdagen till Bidrag till
driften av gymnasieskolor anvisar ett förslaganslag på 5 643 610000 kr. för
budgetåret 1989/90. Regeringen föreslår vidare i proposition 1988/89:90
om ingenjörsutbildning att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
budgetpropositionen beträffande detta anslag för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 5 626910000 kr., dvs. en minskning av anslaget
med 16,7 milj. kr. jämfört med förslaget i budgetpropositionen.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 25 föreslås i konsekvens med
tidigare ställningstagande beträffande försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan att anslagsbeloppet skall reduceras
med 21,5 milj. kr. för budgetåret 1989/90. I motion 1988/89:Ub266
(vpk) framläggs ett antal förslag till medelsökning För driften av gymnasieskolan
motsvarande totalt 55,8 milj. kr. förbudgetåret 1989/90. Motionärerna
föreslår att de kommuner som deltar i försöksverksamheten med
treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan skall få 500 kr. per
deltagande elev för att täcka ökade kostnader i samband med försöksverksamheten.
För detta ändamål beräknas 5 milj. kr. (yrkande 1). 1 syfte att
främja olika kultur- och föreningsaktiviteter bland eleverna i gymnasieskolan
bör ett särskilt statligt anslag om 15 milj. kr. utgå För ändamålet

1988/89:UbU 15

(yrkande 2). Vidare bör procentsatsen för garantiresursen för gymnasieskolans
statsbidrag sänkas från 5% till 2% (yrkande 6). Enligt motionärerna
skulle en sådan ändring i bidragskompensationen till skolhuvudmännen
medföra en kostnadsökning av 3 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 7). Slutligen föreslås (yrkande 8 delvis) att riksdagen
till allmänt undervisningsbidrag för gymnasieskolan för budgetåret
1989/90 anslår 32,8 milj. kr. utöver regeringens förslag med anledning av
tillämpningen av en utgiftsram för lönekostnader för gymnasieskolan.

Av statsfinansiella skäl avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub266 yrkandena
1, 2, 6, 7 och 8 delvis. Utskottet avstyrker motion 1988/89:Ub834
yrkande 25 med hänvisning till vad som förordats i det föregående om
försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning.

Den totala kostnadsökningen för de ytterligare 2000 intagningsplatser
som utskottet förordat i det föregående bör beräknas till 32 milj. kr. för
budgetåret 1989/90. Utskottet ställer sig, som framgått, bakom en ökning
av skolledningsresursen med 400000 kr. för budgetåret 1989/90. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 19 delvis, 1988/89:Ub289 yrkande 3
delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 24 delvis, med anledning av propositionerna
1988/89:100 och 1988/89:90 samt motion 1988/89:Ub266 yrkande
4 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub266 yrkandena 1, 2, 6,
7 och 8 delvis samt 1988/89:Ub834 yrkande 25 till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
(5643610000-16700000 + 32000000 + 400000 =) 5 659310000 kr.

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m. m.

Ur anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1983:583) om statsbidrag
till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Enligt förordningen
får kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och administration
(allmänt bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar på ungdomsplatser
lämnas bidrag till ungdomsplats. Till kommunerna lämnas bidrag
till utbildningsinslag under ungdomarnas perioder på ungdomsplats. Från
anslaget betalas även kostnader för bidrag till kommuner för utbildning av
handledare (1983:584, SÖ-FS 1987:125).

De olika åtgärderna som ingår i kommunernas uppföljningsansvar för
ungdom under 18 år utreds för närvarande (Skola—Arbete-utredningen, U
1988:11). Förslag skall lämnas senast den 31 december 1989.

Regeringen föreslår beträffande anslagsbeloppet att riksdagen till Bidrag
till kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 236 198000 kr.

1 motionerna 1988/89:Ub834 (m) yrkande 23 delvis och 1988/89:Ub817
(fp) yrkande 36 delvis föreslås att ökningen med 2000 intagningsplatser
inom gymnasieskolans direktram utöver regeringens förslag skall finansieras
genom att medel tas från detta anslag. Kostnaden för 2000 intagningsplatser
inom gymnasieskolans direktram beräknas till 32 milj. kr. för budgetåret
1989/90.

1988/89:UbU15

Utskottet anser inte att medel för den av utskottet tidigare tillstyrkta
utökningen av intagningskapaciteten till gymnasieskolan skall finansieras
genom att medel överfors från detta anslag till anslaget B 18. Bidrag till
driften av gymnasieskolor. Då utskottet inte har något att erinra mot
medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub817 yrkande
36 delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 23 delvis till Bidrag till åtgärder
inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 236 198000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåret 1989/90

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub266 yrkande 3,
1988/89:Ub276 yrkande 18 delvis, 1988/89:Ub289 yrkande 1 delvis,
1988/89:Ub801 yrkande 6 delvis, 1988/89:Ub817 yrkande 36
delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 23 delvis samt med anledning av
propositionerna 1988/89:100 och 1988/89:90 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåret 1990/91

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub289 yrkande 1 delvis
och med anledning av propositionerna 1988/89:100 och
1988/89:90 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1991/92

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 18
och 1988/89:Ub801 yrkande 6, båda delvis och med anledning av
proposition 1988/89:100 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:90,

4. beträffande inriktningen för direktramarna i gymnasieskolan
för budgetåren 1992— 1995

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1988/89:100 till handlingarna,

5. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram
för budgetåren 1989/90—1991/92, m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub287 yrkandena
1 och 2 samt 1988/89:Ub818 yrkande 2 godkänner vad som förordats
i proposition 1988/89: 100,

6. beträffande utbildning av optiker

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub695,

7. beträffande filialutbildning på teoretiska studievägar i visst fall

1988/89:UbU15

3 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 15

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:100,

8. beträffande gymnasieskolans utveckling i vissa regioner

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub298 yrkande 5,
1988/89:Ub337 yrkande 1, 1988/89:Ub805 yrkande 1 och

1988/89:Ub814 yrkande 1,

9. beträffande utbildning på gymnasial nivå på mindre orter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub243 yrkandena 2 — 4
och 1988789:Ub827 yrkande 2,

10. beträffande intagning till vård- och omvårdnadslinjerna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub247,

11. beträffande rekrytering av elever till naturvetenskaplig linje i
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub240 yrkandena 1 och 6,

12. beträffande intagningsplatser vid idrottsgymnasierna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ub268 yrkande 2,
1988/89:Ub278, 1988/89:Ub802 yrkande 1 delvis och

1988/89:Ub803 yrkande 1,

13. beträffande gymnasieskolans hemortsalternativ för idrottande
elever m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub268 yrkande 1,
1988/89:Ub802 yrkande 1 delvis och 1988/89:Ub815 yrkandena 2
och 3,

14. beträffande försöksverksamhet med regionala idrottsgymnasier att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub285,

15. beträffande ökat nordiskt utbildningssamarbete

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1988/89:100 till handlingarna,

16. beträffande utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande
20, 1988/89:Ub289 yrkande 2, 1988/89:Ub806 yrkande 17,
1988/89:Ub811 yrkande 1, 1988/89:Ub817 yrkandena 24 och 33
samt 1988/89:Ub837 yrkande 2 godkänner vad som förordats i
proposition 1988/89: 100,

17. beträffande fördelning av intagningsplatser till vissa län i försöksverksamhet
med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub245, 1988/89:Ub303,
1988/89:Ub318 och 1988/89:Ub615 yrkande 3,

18. beträffande utformning av den yrkesinriktade utbildningen på
gymnasial nivå

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub806 yrkande 18,

19. beträffande lärlingsutbildning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub234, 1988/89:Ub235
yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub258, 1988/89:Ub556 yrkande 1 delvis
och 1988/89:Ub824 yrkande 7,

1988/89:UbU15

20. beträffande utbildning i arbetsmiljö

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub238 och 1988/89:
Ub812 delvis,

21. beträffande vårdutbildningarnas praktisk-kliniska delar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub837 yrkande 3 delvis,

22. beträffande inriktningen av en treårig vårdutbildning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub810 yrkande 1,

23. beträffande gymnasieskolans inriktning och utformning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub270, 1988/89:Ub280,
1988/89:Ub296, 1988/89:Ub806 yrkandena 16 och 19 samt
1988/89:Ub817 yrkandena 25 — 27,

24. beträffande ämnesanknuten praktik på treårig ekonomisk linje
i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub276 yrkande 22,

25. beträffande utbildning i kost, hälsa och konsumtion m. m. i
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub217, 1988/89:Ub226,
1988/89:Ub251, 1988/89:Ub275 yrkandena 3-5, 1988/89:Ub290
yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub295, 1988/89:Ub314, 1988/89:
Ub320, 1988/89:Ub331, 1988/89:Ub334 delvis, 1988/89:Ub807 yrkande
2 och 1988/89:Ub819,

26. beträffande utbildning i alternativ odling m. m. på naturbrukslinjen
i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub822 yrkande 4,

27. beträffande undervisning i biologi och ekologi i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub248,

28. beträffande språkundervisningen i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub224 yrkandena 1 och 2,
1988/89:Ub271, 1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis, 1988/89:Ub817
yrkande 37 och 1988/89:Ub831 yrkandena 1 samt 3 — 5,

29. beträffande val av B-språk i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub824 yrkande 8 delvis,

30. beträffande interkommunala ersättningsbelopp för vissa utbildningar
i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub201,

31. beträffande försöksverksamhet med friare resursanvändning i
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub813 yrkande 1,

32. beträffande tillämpningen av en utgiftsram för lönekostnader
jor gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub266 yrkande 8 delvis
utan erinran lägger proposition 1988/89:100 till handlingarna,

33. beträffande skolledningsresurs för gymnasieskolor med samordnande
timplaner

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 19
delvis, 1988/89:Ub289 yrkande 3 delvis och 1988/89:Ub834 yrkan -

1988/89:UbU15

de 24 delvis samt med anledning av proposition 1988/89:100 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor att

riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 19
delvis, 1988/89:Ub289 yrkande 3 delvis och 1988/89:Ub834 yrkande
24 delvis, med anledning av propositionerna 1988/89:100 och
1988/89:90 samt motion 1988/89:Ub266 yrkande 4 och med avslag
på motionerna 1988/89:Ub266 yrkandena 1, 2, 6, 7 och 8 delvis
samt 1988/89:Ub834 yrkande 25 till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
5659 310000 kr.

35. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvarför ungdom under 18 år m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Ub817 yrkande 36 delvis och
1988/89:Ub834 yrkande 23 delvis till Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 236 198000 kr.

Stockholm den 2 maj 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta
Hemmingsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist Petersen
(s) och Ylva Johansson (vpk).

Reservationer

1. Planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för
budgetåret 1991/92 (mom. 3)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”proposition 1988/89:90” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att gymnasieskolan skall
totaldimensioneras, dvs. att alla ungdomar under 20 år som önskar utbildning
skall garanteras plats i gymnasieskolan. Detta innebär att antalet
intagningsplatser i gymnasieskolan bör motsvara den efterfrågan som avspeglas
i ungdomarnas förstahandsval. Utskottet delar motionärernas upp -

1988/89:UbU15

fattning att regeringens förslag till planeringsram för läsåret 1991/92 inte
tar hänsyn till äldresökande, dvs. ungdomar upp till 20 år. Enligt utskottets
uppfattning bör de ungdomar som får utbildning och praktik inom ramen
för det kommunala uppföljningsansvaret i stället beredas plats i gymnasieskolan.
Detta ställer inte några ökade anspråk på statsbudgeten, eftersom
dessa ungdomar ger motsvarande kostnader inom det kommunala uppföljningsansvaret
eller inom systemet för ungdomslagen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planet ingsramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1991/92

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 18
delvis och 1988/89:Ub801 yrkande 6 delvis samt med anledning av
propositionerna 1988/89:100 och 1988/89:90 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utbildning av optiker (mom. 6)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motion 1988/89:Ub695” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att optikerutbildningen bör
anordnas inom högskolan. Universitetet i Linköping har erfarenhet av att
samordna ämnen och utveckla tvärvetenskapligt samarbete. Universitetet
där bör ha goda förutsättningar att anordna optikerutbildning. Ytterligare
skäl för att förlägga en högskoleutbildning av optiker till Linköping är att
den erfarenhet och kompetens som byggts upp inom den nuvarande optikerutbildningen
inom gymnasieskolan i Borensberg utanför Linköping kan
tas till vara och integreras i en högskoleutbildning. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande utbildning av optiker
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub695 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Rekrytering av elever till naturvetenskaplig linje i
gymnasieskolan (mom. 11)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Mot
bakgrund” och på s. 18 slutar med ”yrkandena 1 och 6” bort ha följande
lydelse:

1988/89:UbU15

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att det ställs ökande
krav på naturvetenskapliga kunskaper inom viktiga samhällsområden. För
att medborgarna själva skall kunna ta ställning till frågor inom miljövård,
energiförsörjning, trafikplanering m.m. krävs grundläggande kunskaper i
naturvetenskapliga ämnen. Ett betydligt större antal elever än för närvarande
måste intresseras för naturvetenskaplig utbildning. I grundskolan
måste NO-undervisningen stärkas. Undervisningen skall präglas av ett
undersökande arbetssätt, vilket innebär att eleverna skall få träning i att
formulera hypoteser, göra försök, iaktta, analysera och dra slutsatser.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att öka rekryteringen till Nlinjen
i gymnasieskolan. SYO-funktionärerna bör uppmuntra även de
elever som inte i första hand tänker sig en fortsatt naturvetenskaplig,
matematisk eller teknisk utbildning inom högskolan att söka till N-linjen.
Behovet av naturvetare kommer att vara stort inom många områden. Det
är särskilt viktigt att öka rekryteringen till grundskollärarlinjen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1 — 7 i matematik och naturorienterande
ämnen.

Vad utskottet anfört om en ökad rekrytering av elever till naturvetenskaplig
utbildning i gymnasieskolan bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

11. beträffande rekrytering av elever till naturvetenskaplig linje i
gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub240 yrkandena 1 och
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Försöksverksamhet med regionala idrottsgymnasier
(mom. 14)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion 1988/89:Ub285” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den typ av idrottsgymnasier
som utvecklats i några kommuner i Småland bör få bedrivas parallellt
med försöksverksamheten med individuella timplanejämkningar för
idrottande elever på hemorten och verksamheten vid idrottsgymnasierna.
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att verksamheten vid de regionala
idrottsgymnasierna av Smålandsmodell får fortsätta i en femårig
försöksverksamhet och att de studerande beviljas inackorderingstillägg i
likhet med eleverna vid de riksrekryterande idrottsgymnasierna. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89:UbU 15

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

14. beträffande försöksverksamhet med regionala idrottsgymnasier att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub285 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

5. Utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan (mom. 16)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Försöksverksamheten
med” och slutar med ”i gymnasieskolan” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en utvidgning av försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan inte bör ske från läsåret
1989/90. De tim- och kursplaner som tillämpas i den nu pågående försöksverksamheten
har flera brister.

Enligt utskottets uppfattning bör den yrkesinriktade utbildningen utformas
efter de krav yrket ställer. Detta gäller inte minst utbildningen i de
allmänna ämnena. De måste väljas så att de stödjer den valda yrkesinriktningen.
Enligt utskottets uppfattning bör inte en och samma längd på
utbildningen gälla för olika yrken. Inte heller har några kostnadsberäkningar
redovisats för en fullt utbyggd treårig yrkesinriktad utbildning. De
ekonomiska förutsättningarna måste klarläggas innan utbildningen på det
yrkesinriktade området i gymnasieskolan förändras. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

16. beträffande utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub289 yrkande 2
och 1988/89:Ub806 yrkande 17 samt med avslag på proposition
1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 20, 1988/89:
Ub811 yrkande 1, 1988/89:Ub817 yrkandena 24 och 33 samt
1988/89:Ub837 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan (mom. 16)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Försöksverksamheten
med” och slutar med ”i gymnasieskolan” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att en reformerad yrkesutbildning i
gymnasieskolan kommer till stånd. Inom vissa områden på den svenska
arbetsmarknaden är nämligen den yrkesutbildning som för närvarande

1988/89:UbU15

står till buds underlägsen den som erbjuds i andra jämförbara industriländer.
Utskottet föreslår att antalet intagningsplatser i försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan utökas till 12000
platser från budgetåret 1989/90. Utskottet utgår från att elevernas arbetsplatsförlagda
utbildning i försöksverksamheten skall kunna genomföras
enligt intentionerna i riksdagens beslut vid riksmötet 1987/88.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

16. beträffande utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub817 yrkande 33
och 1988/89:Ub837 yrkande 2, med anledning av proposition
1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 20 och
1988/89:Ub811 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1988/89:
Ub289 yrkande 2, 1988/89:Ub806 yrkande 17 och 1988/89:Ub817
yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan (mom. 16)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Försöksverksamheten
med” och slutar med ”i gymnasieskolan” bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att erfarenheterna av försöksverksamheten med
treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan hittills har varit positiva.
Trots den korta planeringstiden under år 1988 har eleverna kunnat
göra omval till de nya försökslinjerna. I många fall har dessa omval brutit
de traditionella könsrollsmönstren. En ökning av antalet sökande till verkstadsteknisk
utbildning har även skett. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att försöksverksamheten tillförs ytterligare 1 000 platser utöver de
10000 intagningsplatser som regeringen föreslår i budgetpropositionen.
Detta tillskott av platser bör i första hand användas för att starta försök
med treårig yrkesutbildning inom småindustri och hantverk. Enligt utskottets
uppfattning är den nuvarande lärlingsutbildningen inom dessa yrkesområden
otillräcklig. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

16. beträffande utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 20
och 1988/89:Ub811 yrkande 1, med anledning av proposition
1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub817 yrkande 33 och
1988/89:Ub837 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1988/89:UbU 15

1988/89:Ub289 yrkande 2, 1988/89:Ub806 yrkande 17 och 1988/89:UbUl 5
1988/89:Ub817 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfort,

8. Utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan (mom. 16)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Försöksverksamheten
med” och slutar med ”i gymnasieskolan” bort ha följande
lydelse:

Detta tillskott av platser bör användas för att genomföra s. k. fullskaleförsök.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

16. beträffande utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning i gymnasieskolan

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Ub276 yrkande 20, 1988/89:Ub811 yrkande 1,

1988/89:Ub817 yrkande 33 och 1988/89:Ub837 yrkande 2 samt
med avslag på motionerna 1988/89:Ub289 yrkande 2, 1988/89:

Ub806 yrkande 17 och 1988/89:Ub817 yrkande 24 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

9. Utformning av den yrkesinriktade utbildningen på
gymnasial nivå (mom. 18)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Riksdagen
har” och på s. 23 slutar med ”yrkande 18” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att följande riktlinjer och
intentioner bör ligga till grund för den gymnasiala yrkesutbildningen i
framtiden.

Stor hänsyn skall tas till de speciella krav och behov som gäller för resp.
yrke och bransch vid utformningen av kurs- och timplaner. De skall bestå
av för utbildningslinjen specifika allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik.
Den allt snabbare tekniska utvecklingen av arbetsmarknaden stäl- 41

4 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 15

ler för varje yrke och bransch ökade krav på kvalitativt goda och omfattande
kunskaper i olika allmänna ämnen. Det går därför inte att schablonmässigt
för all yrkesutbildning fastställa ett block av sådana ämnen med
likartat innehåll. Frågan om allmän behörighet för högskolestudier från de
yrkesinriktade linjerna bör lösas genom generösa kompletteringsmöjligheter
för dem som senare önskar genomgå en högskoleutbildning.

Yrkesutbildningen skall kunna variera mellan två och fyra år beroende
på inriktning. Huvuddelen av utbildningstiden bör förläggas till arbetsplatser.
Eleven skall vara anställd i resp. företag under praktiktiden. Företaget
skall ha arbetsgivaransvar för eleven under praktiktiden. Eleven bör
få lön som står i relation till produktionsinsatsen och de särskilt avpassade
sociala kostnaderna. Lagen om anställningsskydd skall inte vara tillämplig
på elever som är anställda på företag för att genomgå grundläggande
yrkesutbildning. Att eleven är anställd under praktiktiden ger enligt utskottets
uppfattning flera kvaliteter åt utbildningen. En anställning ger
bl. a. bättre träning i de regler av social karaktär som råder på en arbetsplats
jämfört med vad tillfällig praktik kan ge.

Slutligen anser utskottet att den här beskrivna utbildningen måste
kompletteras med traditionell och i huvudsak skolförlagd yrkesutbildning
för vissa yrkesområden.

Vad utskottet anfört om utformningen av den yrkesinriktade utbildningen
bör riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkande 18 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

18. beträffande utformning av den yrkesinriktade utbildningen på
gymnasial nivå

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkande 18 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Lärlingsutbildning m. m. (morn. 19)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Gymnasial
lärlingsutbildning” och på s. 24 slutar med ”yrkande 7” bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att det för närvarande råder stor brist på yrkesutbildad
arbetskraft inom näringslivet. För småföretagen är detta särskilt
bekymmersamt, eftersom de har mindre resurser för att aktivt rekrytera
personal.

Särskilt för småindustrin och det svenska hantverket spelar den gymnasiala
lärlingsutbildningen en stor roll. Inte sällan får lärlingen fast anställning
i det företag som svarat för lärlingsutbildningen. Mot denna bakgrund
bör åtgärder vidtas för att öka intresset för gymnasial lärlingsutbildning.
Den bör vara ett alternativ till linjer i gymnasieskolan.

Utskottet delar uppfattningen att statsbidraget till den gymnasiala lärlingsutbildningen
bör förbättras. Statsbidrag bör utgå med 75 % första året,

1988/89:UbU15

50% andra och 25% tredje året. I den reguljära lärlingsutbildningen är en
lärling både elev i gymnasieskolan och anställd i ett företag. Enligt vad
utskottet erfarit är anställningsförhållandet för närvarande ett av de största
hindren för att anställa flera lärlingar från företagens sida. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att det bör ges möjlighet för företagen att
provanställa lärlingar eller att träffa avtal om tidsbegränsad anställning.

Det är väsentligt att lärare, syokonsulenter och andra yrkesrådgivare
inom skolan har goda kunskaper om småföretagens förutsättningar och
roll i näringslivet.

Vad utskottet anfört om lärlingsutbildning m. m. bör riksdagen med
bifall till motionerna 1988/89:Ub234, 1988/89:Ub235 yrkandena 1 och 2,
1988/89:Ub258 och med anledning av motionerna 1988/89:Ub556 yrkande
1 delvis samt 1988/89:Ub824 yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

19. beträffande lärlingsutbildning m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub234,
1988/89:Ub235 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub258 och med anledning
av 1988/89:Ub556 yrkande 1 delvis samt 1988/89:Ub824 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. Lärlingsutbildning m. m. (morn. 19)

Eva Goes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Gymnasial
lärlingsutbildning” och på s. 24 slutar med ”yrkande 7” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den gymnasiala yrkesutbildningen i
större omfattning än för närvarande ske i form av lärlingsutbildning.
Genom lärlingsutbildningen har eleverna större möjlighet att få ett fast
arbete. En omfattande lärlingsutbildning på gymnasial nivå är vidare en
förutsättning för att det svenska hantverket även i framtiden skall kunna
erbjuda ett stort utbud av olika yrkesinriktningar. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

19. beträffande lärlingsutbildning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub824 yrkande 7 och
med anledning av motionerna 1988/89:Ub234, 1988/89:Ub235 yrkandena
1 och 2, 1988/89:Ub258 och 1988/89:Ub556 yrkande 1
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU15

12. Vårdutbildningarnas praktisk-kliniska delar (mom. 21) 1988/89:UbU15

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”yrkande 3 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka vikten av att de
praktisk-kliniska delarna av vårdutbildningarna utvecklas genom en förbättrad
handledarutbildning. Inom sjukvårdens personalplanering tas det
enligt vad utskottet erfarit sällan hänsyn till att elevhandledningen är en
väsentlig arbetsuppgift i vårdarbetet. Detta medför att personalen kan
uppleva elevhandledningen som svår och betungande. Enligt utskottets
uppfattning är det angeläget att olika former av handledarutbildning prövas
i försöksverksamheten med en treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

21. beträffande vårdutbildningarnas praktisk-kliniska delar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub837 yrkande 3 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Inriktningen av en treårig vårdutbildning (mom. 22)

Ann-Cathrine Haglund (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Eva
Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”det avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att utbildningen för vårdpersonal
förlängs och att den allmänna kunskapsnivån inom vårdutbildningarna i
gymnasieskolan höjs. Nya metoder och ny teknik inom vårdområdet kräver
i dag goda kunskaper i bl. a. naturvetenskapliga ämnen. Det är enligt
utskottets uppfattning viktigt att en stor del av den utökade utbildningstiden
i en ny vårdutbildning skall läggas på allmänna ämnen, såsom svenska,
engelska, naturkunskap, psykologi och matematik samt vårdpraktik.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

22. beträffande inriktningen av en treårig vårdutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub810 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Gymnasieskolans inriktning och utformning (mom. 23)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sorn
utskottet” och med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1988/89:Ub806 att gymnasieutbildningen
skall syfta till att ge både en god grund för högre teoretiska
studier och för mer avancerad yrkesutbildning. Vissa studievägar i gymnasieskolan
skall även ge sådana kunskaper och färdigheter att en yrkesverksamhet
kan påbörjas direkt efter avslutad utbildning.

Gymnasieskolan bör byggas upp med tydligt inriktade utbildningslinjer.
Eleverna kan därmed se ett direkt samband mellan utbildningen och det
mål den syftar till. Det är varken möjligt eller önskvärt att i en och samma
utbildning nå samtliga ovan angivna mål. Ett tidigt utbildningsval får
emellertid inte innebära låsningar för framtiden. Goda möjligheter till
komplettering skall alltid finnas för dem som senare vill ändra inriktning.

Utskottet anser vidare att elevernas valmöjligheter på de studieförberedande
linjerna bör öka. Riksdagen har tidigare beslutat att elever med
intresse för idrott och estetiska ämnen kan få ägna sig åt sitt specialintresse
genom jämkning av timplanen. Samma möjlighet till jämkning bör enligt
utskottets uppfattning även ges till elever med intresse för ett i gymnasieskolans
timplan upptaget läroämne, t. ex. matematik, fysik och språk.
Utskottet anser att specialgymnasier för teoretiska ämnen bör kunna inrättas.
De föreslås bli riksrekryterande i likhet med idrottsgymnasierna.

Vad utskottet anfört om gymnasieskolans inriktning och utformning bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkandena 16 och 19, med
anledning av motion 1988/89:Ub817 yrkandena 25 — 27 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub270, 1988/89:Ub280 och 1988/89:Ub296 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

23. beträffande gymnasieskolans inriktning och utformning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkandena 16
och 19, med anledning av motion 1988/89:Ub817 yrkandena 25 —
27 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub270, 1988/89:Ub280
och 1988/89:Ub296 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

15. Gymnasieskolans inriktning och utformning (mom. 23)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att gymnasieskolan skall ha såväl yrkesinriktade som
studieförberedande studievägar. För vissa gymnasielinjer bör särskilda
förkunskapskrav gälla. Då gymnasieskolan har kommit att bli en skolform
för praktiskt taget alla ungdomar ställs nu andra krav på gymnasieskolan
än då den huvudsakligen var en förberedelse för fortsatta studier vid

1988/89:UbU15

fackhögskolor elier universitet. Gymnasieskolan måste ta ansvar för alla
elever och ge dem en likvärdig utbildning.

Enligt utskottets uppfattning bör gymnasieskolan organiseras på ett
flexibelt sätt. På vissa av de teoretiska linjerna bör ett tillvalssystem
tillämpas enligt vilket eleverna ganska fritt efter intresse, yrkes- och studieinriktning
får välja ämnen och delämnen — moduler — utöver en fast
kärna av några obligatoriska ämnen. Flexibiliteten i gymnasieskolan måste
enligt utskottets uppfattning syfta till att avlägsna alla återvändsgränder,
och det måste finnas tillgång till kompletteringsmöjligheter, i vissa fall
redan under gymnasietiden.

Vad utskottet anfört om gymnasieskolans inriktning och utformning bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkandena 25 — 27, med
anledning av motion 1988/89:Ub806 yrkandena 16 och 19 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Ub270, 1988/89:Ub280 och 1988/89:
Ub296 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

23. beträffande gymnasieskolans inriktning och utformning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkandena 25 —
27, med anledning av motion 1988/89:Ub806 yrkandena 16 och 19
samt med avslag på motionerna 1988/89:Ub270, 1988/89:Ub280
och 1988/89:Ub296 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Ämnesanknuten praktik på treårig ekonomisk linje i
gymnasieskolan (mom. 24)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Ylva Johansson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Försök
med” och slutar med ”ekonomiska linjen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ämnesanknuten praktik
bör införas på treårig ekonomisk linje i gymnasieskolan. Hittills vunna
erfarenheter från försöksverksamhet med ämnesanknuten praktik har visat
att det finns betydande skillnader mellan olika linjers möjligheter att
genomföra praktik. Den ekonomiska linjen har t. ex. en tradition att falla
tillbaka på i detta avseende. Vidare skiljer sig E-linjen i viss mån från H-,

1988/89:UbU15

S-, och N-linjerna genom att den både ger studieförberedelser och yrkesförberedelser.
Utskottet har vidare erfarit att lärarna på E-linjen haft goda
förutsättningar att på ett naturligt sätt använda elevernas erfarenheter från
praktiken i undervisningen.

Mot denna bakgrund anser utskottet att praktik bör införas som reguljär
verksamhet på treårig ekonomisk linje med början i årskurs 1 läsåret
1989/90. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

24. beträffande ämnesanknuten praktik på treårig ekonomisk linje
i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 22 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Utbildning i kost, hälsa och konsumtion m. m. i
gymnasieskolan (mom. 25)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”De icke”
och på s. 28 slutar med ”och 1988/89:Ub819” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att behovet av kunskaper inom området kost och matlagning
måste uppmärksammas mer. Enligt utskottets mening bör en konsumtionsutbildning
i nya former erbjudas eleverna i gymnasieskolan så
snart som möjligt. En sådan utbildning bör vara inriktad på arbetsmarknadens
behov av utbildad personal inom konsumtionsområdet men den skall
även kunna ge behörighet för fortsatta studier i högskolan. Eleverna i
gymnasieskolan bör även få tillfälle att studera allmänna konsumentfrågor.

Utskottet vill fasta uppmärksamheten på den utbildning som bedrivs i
landstingskommunala gymnasieskolor och lanthushållsskolor inom konsumtionsområdet.
För många ungdomar, som av olika skäl inte söker till
den vanliga gymnasieskolan, kan studier vid lanthushållsskolorna och
motsvarande skolor ge en god utbildning inte minst inom det hemtekniska
området. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

25. beträffande utbildning i kost, hälsa och konsumtion m. m. i
gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub217 och med anledning
av motionerna 1988/89:Ub226, 1988/89:Ub251, 1988/89:
Ub275 yrkandena 3 — 5, 1988/89:Ub290 yrkandena 2 och 3,
1988/89:Ub295, 1988/89:Ub314, 1988/89:Ub320, 1988/89:

Ub331, 1988/89:Ub334 delvis, 1988/89:Ub807 yrkande 2 och
1988/89:Ub819 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1988/89:UbU15

18. Utbildning i kost, hälsa och konsumtion m. m. i
gymnasieskolan (mom. 25)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 27 börjar med ”De icke”
och på s. 28 slutar med ”och 1988/89:Ub819 ” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att alla ungdomar i gymnasieskolan bör få kunskaper i
kost, hälsa och hushållsekonomi. Speciell uppmärksamhet måste ägnas åt
den nya treåriga försökslinjen, omvårdnadslinjen. Enligt vad utskottet
erfarit är undervisningstiden i kost- och konsumentkunskap inte tillräcklig
på den nya linjen. Om omvårdnadslinjen skall ge en god utbildning för
arbetstagare inom vård och omsorg, bör undervisningen i kost- och konsumentkunskap
samt hushållning utökas.

Utskottet vill framhålla betydelsen av internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas
roll i utbildningssamhället. De har vanligen god kontakt
med bygdens kulturella sammanslutningar och därmed dess traditioner.
De förvaltar ett kulturarv genom att bl. a. föra kunskaper vidare inom det
hemtekniska och textila området. Vanligen bedrivs utbildningen i internatform.
Detta innebär att eleverna får lära sig ta ansvar och visa hänsyn.
Det ökade intresset för bl. a. kostfrågor bör enligt utskottets uppfattning
medföra att dessa skolor kan vidareutvecklas. Påbyggnadsutbildningen
Kost, hälsa och hushållning bör kunna vara en attraktiv kurs vid internathushållsskoloma/lanthushållsskoloma.
Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

25. beträffande utbildning i kost, hälsa och konsumtion m. m. i
gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion l988/89:Ub275 yrkandena 3 — 5
och med anledning av motionerna 1988/89:Ub217, 1988/89:Ub226,
1988/89:Ub251, 1988/89:Ub290 yrkandena 2 och 3, 1988/89:
Ub295, 1988/89:Ub314, 1988/89:Ub320, 1988/89:Ub331, 1988/89:
Ub334 delvis, 1988/89:Ub807 yrkande 2 och 1988/89:Ub819 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Utbildning i kost, hälsa och konsumtion m. m. i
gymnasieskolan (mom. 25)

Eva Goes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”De icke”
och på s. 28 slutar med ”och 1988/89:Ub819” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att undervisning om barn, boende, privatekonomi
och kost har en mycket ringa andel av den totala utbildningstiden i

1988/89:UbU15

gymnasieskolan. Detta beror i hög grad på rådande värderingar i samhället
om arbetet i hemmet, omsorgen om barnen etc.

Mot denna bakgrund anser utskottet att kostfrågor, boende och privatekonomi
samt vård och fostran av barn bör inforas som obligatoriska
undervisningsmoment på samtliga linjer i gymnasieskolan. Vidare bör det
inom gymnasieskolan snarast inrättas en linje med speciell inriktning på
kostfrågor, boende och konsumentekonomi, vilken även bör ge allmän
berhörighet för högre studier.

Vad utskottet anfört om utbildning i kost, hälsa och konsumtion m.m.
bör riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub331 och med anledning av
motionerna 1988/89:Ub217, 1988/89:Ub226, 1988/89:Ub251, 1988/89:
Ub275 yrkandena 3 — 5, 1988/89:Ub290 yrkandena 2 och 3, 1988/89:
Ub295, 1988/89:Ub314, 1988/89:Ub320, 1988/89:Ub334 delvis, 1988/89:
Ub807 yrkande 2 och 1988/89:Ub819 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

25. beträffande utbildning i kost, hälsa och konsumtion m. m. i
gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub331 och med anledning
av motionerna 1988/89:Ub217, 1988/89:Ub226, 1988/89:
Ub251, 1988/89:Ub275 yrkandena 3-5, 1988/89:Ub290 yrkandena
2 och 3, 1988/89:Ub295, 1988/89:Ub314, 1988/89:Ub320,
1988/89:Ub334 delvis, 1988/89:Ub807 yrkande 2 och 1988/89:
Ub819 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. Undervisning i biologi och ekologi i gymnasieskolan
(mom. 27)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”motion 1988/89:Ub248” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att ökad kunskap om samspelet i naturen och den
mänskliga aktivitetens påverkan på natur och miljö är en förutsättning för
att hejda miljöproblemen i världen. Mot denna bakgrund bör undervisningen
i biologi och ekologi i gymnasieskolan få ett ökat utrymme i de treoch
fyraåriga linjernas timplaner. Enligt utskottets uppfattning bör det
totala antalet veckotimmar i årskurserna 1—3 för naturvetenskapliga
orienteringsämnen på naturvetenskaplig linje fördelas lika för vardera
ämnena biologi, kemi och fysik. På de ekonomiska och tekniska linjerna
bör ekologi studeras i årskurserna två och tre. Vidare bör undervisningen i
ekologi i ämnet naturkunskap på de humanistiska och samhällsvetenskapliga
linjerna förstärkas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

1988/89:UbU15

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

27. beträffande undervisning i biologi och ekologi i gymnasieskolan att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub248 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Språkundervisningen i gymnasieskolan (mom. 28)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 böljar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 29 slutar med ”samt 3 — 5” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den ökande internationaliseringen inom bl. a. yrkeslivet
ställer nya krav på språkundervisningen i gymnasieskolan. Ett litet
land som Sverige är mycket beroende av utrikeshandel och andra kontakter,
inte minst kulturella, med andra länder. Vi måste själva skaffa oss
förutsättningar för internationell kommunikation om vi skall kunna tillgodose
behovet av internationellt utbyte av kunskap och erfarenhet från
andra länder.

Sverige behöver människor med goda språkkunskaper. Enligt utskottets
uppfattning är det därför väsentligt att eleverna i gymnasieskolan får
möjlighet att fördjupa sig i olika språk. Detta kan ske genom olika tillval
men också genom att språkintresserade elever ges samma möjligheter som
t. ex. idrottande elever att fördjupa sitt intresse på skoltid. Vidare anser
utskottet att s. k. språkgymnasier med riksintagning skall inrättas i likhet
med nuvarande idrottsgymnasier. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

28. beträffande språkundervisningen i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub224 yrkandena
1 och 2 samt 1988/89:Ub817 yrkande 37 och med anledning av
motionerna 1988/89:Ub271, 1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis och
1988/89:Ub831 yrkandena 1 samt 3 — 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

22. Språkundervisningen i gymnasieskolan (mom. 28)

Eva Goes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 29 slutar med ”samt 3 — 5” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kommer ett ökande antal svenskar i framti -

1988/89:UbU15

den att arbeta i företag, organisationer och myndigheter med internationella
kontakter. Allt fler anställda inom t. ex. serviceyrkena måste kunna
förstå och helst tala främmande språk för att kunna sköta sina arbetsuppgifter.
De behöver också ha viss kännedom om andra kulturer och religioner.
Behovet av språkkunniga tekniker, naturvetare och ekonomer
kommer att bli allt större i framtiden.

På olika sätt bör språkprogrammet i gymnasieskolan förbättras.

På teknisk linje bör eleverna få en treårig studiegång i engelska och Bspråk
eller C-språk. På timplanen för årskurs 3 av denna linje bör tre
veckotimmar tas upp i vardera språket.

SÖ bör få i uppdrag att under en femårsperiod bedriva försöksverksamhet
med en förstärkt språklig utbildning på samtliga treåriga linjer. En
alternativ kursplan för undervisning delvis på engelska i samhällskunskap,
historia, religionskunskap m. fl. ämnen bör utarbetas.

Regeringen bör vidare uppdra åt SÖ att snarast vidta åtgärder för att
åstadkomma beskrivningsbara, realistiska och mätbara mål för undervisningen
i språk.

Slutligen bör SÖ få i uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad
språkundervisning i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser
som inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas
tillgängliga för språkundervisningen. Ett försöks- och utvecklingsarbete
med grund- och tilläggskurser samt flexibla elevgrupperingar bör starta i
syfte att åstadkomma arbetsformer som passar den enskilda elevens förutsättningar.

Vad utskottet anfört om språkundervisningen bör riksdagen med bifall
till motion 1988/89:Ub831 yrkandena 1 och 3 — 5 samt med anledning av
motionerna 1988/89:Ub224 yrkanden 1 och 2, 1988/89:Ub271,

1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis och 1988/89:Ub817 yrkande 37 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

28. beträffande språkundervisningen i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub831 yrkandena 1 och
3 —5 samt med anledning av motionerna 1988/89:Ub224 yrkandena
1 och 2, 1988/89:Ub271, 1988/89:Ub801 yrkande 7 delvis och
1988/89:Ub817 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

23. Tillämpningen av en utgiftsram för lönekostnader för
gymnasieskolan (mom. 32)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c) och Ylva Johansson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:

1988/89:UbU15

Enligt utskottets uppfattning innebär tillämpningen av en utgiftsram för
lönekostnader att ansvaret för prioriteringar inom skolan övervältras på de
anställda i skolan. Utskottet anser att en sådan styrning av skolväsendet
inte är acceptabel. Till följd av den sänkta lönenivån efter vilken statsbidrag
utbetalas för budgetåret 1988/89 har enligt vad utskottet erfarit
åtskilliga skolor tvingats minska undervisningsvolymen inom vissa angelägna
områden, t. ex. inom språkundervisningen samt frivillig undervisning
i bl. a. estetiska ämnen och idrott.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att effekterna av tillämpningen
av en utgiftsram för lönekostnader för gymnasieskolan slår hårdast
mot elever med svårigheter i skolan. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dets att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

32. beträffande tillämpningen av en utgiftsram för lönekostnader
för gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub266 yrkande 8 delvis
och med anledning av proposition 1988/89:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (morn. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Av
statsfinansiella” och slutar med ”5 659310000 kr.” bort ha följande lydelse: Utskottet

har i det föregående avstyrkt en utvidgning av försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad utbildning. Anslaget till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1989/90 bör därför reduceras med 21,5
milj. kr. Riksdagen bör med hänvisning även till utskottets ställningstagande
i övrigt till Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisa (5 643610000
- 16700000 + 32000000 + 400000 - 21 500000=) 5637 810000kr. för
budgetåret 1989/90.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

34. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor att

riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 19
delvis, 1988/89:Ub289 yrkande 3 delvis, 1988/89:Ub834 yrkandena
24 delvis och 25, med anledning av propositionerna 1988/89:100
och 1988/89:90 samt motion 1988/89:Ub266 yrkande 4 och med
avslag på motion 1988/89:Ub266 yrkandena 1, 2, 6, 7 och yrkande 8
delvis till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5637 810000 kr.,

1988/89:UbU15

25. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 23

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Av
statsfmansiella” och slutar med ”5 659 310000 kr.” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser det angeläget att vissa områden inom gymnasieskolan
får ökade resurser utöver vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen
förbudgetåret 1989/90.

Enligt utskottets uppfattning kommer försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan att vara förenad med stora
kostnader i form av lokaler, utrustning m. m. Mot denna bakgrund bör de
kommuner som deltar i försöksverksamheten få 500 kr. per deltagande
elev för att täcka de ökade kostnaderna. För detta ändamål beräknas 5
milj. kr.

Utskottet anser det viktigt att eleverna i gymnasieskolan får stifta bekantskap
med verksamheter utanför skolan. Kulturinstitutioner och föreningar
av olika slag bör få möjlighet att — givetvis på skolans villkor —
informera om sin verksamhet. Därigenom skapas kontakter mellan skolan
och olika kultur- och föreningsaktiviteter vilka successivt kan utvecklas
och resultera i olika verksamheter från elevernas sida. För att bl. a. ersätta
kostnader för företrädare för olika kulturinstitutioner och föreningar bör
särskilda statliga medel anslås motsvarande 15 milj. kr.

När det gäller gymnasieskolans statsbidrag vill utskottet framhålla att en
av principerna för införandet av det nya statsbidragssystemet för lärarlöner
i gymnasieskolan fr.o. m. den 1 juli 1987 var att det nya systemet
skulle vara kostnadsneutralt för staten. Samma princip beträffande kostnaderna
bör enligt utskottets uppfattning även gälla skolhuvudmännen.
Mot denna bakgrund bör kompensationsgränsen sänkas från 5% till 2%.
Kostnaden för denna åtgärd beräknas till 3 milj. kr. utöver regeringens
förslag i budgetpropositionen.

Slutligen anser utskottet att riksdagen till allmänt undervisningsbidrag
för gymnasieskolan för budgetåret 1989/90 anslår 32,8 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Utskottet anser inte att en utgiftsram för lönekostnader
för gymnasieskolan skall tillämpas.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med utskottets ställningstaganden
i övrigt till dimensionering m. m. anvisar (5643610000 — 16700000
+ 32000000 + 400000 + 55 800000=) 5 715 110000 kr.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

34. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av gymnasieskolor att

riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub266 yrkandena
1, 2, 6, 7 och 8 delvis, 1988/89:Ub276 yrkande 19 delvis och

1988/89:UbU 15

1988/89:Ub289 yrkande 3 delvis, med anledning av propositionerna
1988/89:100 och 1988/89:90 samt motion 1988/89:Ub266 yrkande
4 samt med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena 24
delvis och 25 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1989/90 an visar ett förslagsanslag på 5 715 110 000 kr.,

26. Anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m. m. (mom. 35)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”på 236 198000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att allt fler ungdomar väljer gymnasieutbildning
direkt efter grundskolan. Det är angeläget att kunna möta deras behov av
utbildning. Utskottet har tidigare tillstyrkt en ökning av intagningsvolymen
med 2000 platser inom gymnasieskolans direktram utöver regeringens
förslag i budgetpropositionen. Utskottet anser att medel för denna
ökning av antalet intagningsplatser bör tas från detta anslag. Kostnaden
beräknas till 32 milj. kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1988/89:Ub817 yrkande 36 delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 23 delvis
samt med anledning av proposition 1988/89:100 till Bidrag till kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på (236198000 - 32000000 =)
204 198000 kr.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

35. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub817 yrkande 36
delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 23 delvis samt med anledning av
proposition 1988/89:100 till Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.,
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 204 198000 kr.

1988/89:UbU15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989