Utbildningsutskottets betänkande

1988/89:UbU13

Anslag till grundskolor m.m.

1988/89

UbU13

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under B.
Skolväsendet, rubriken Vissa gemensamma frågor samt punkt Bil. Bidrag
till driften av grundskolor m.m. jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt B 11 (s. 67 — 78)
dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen om
minskning av veckotimpriserna med 1 %,

2. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen om
minskning av förskottsutbetalningarna till kommunerna,

3. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen om
möjlighet för kommunerna att minska verksamheten i grundskolan med

4. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
bidrag till praoverksamhet i glesbygd,

5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
disposition av viss del av bidraget till utveckling av samlad skoldag,

6. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och högstadiet,

7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan,

8. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 17 022 000 000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om inriktningen av utvecklingsverksamheten med kultur i skolan.

Vidare har regeringen under B. Skolväsendet, rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 29 — 34)

dels föreslagit att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om att även verksamhet som inte är statsbidragsberättigad skall få
inräknas i en statligt reglerad tjänst som lärare, 1

1%,

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 13

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts 1988/89:UbU13
om fortbildning av lärare.

Motionerna

1988/89:Ub204 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till kristna och andra fristående grundskolor och gymnasieskolor
utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till
skolor i offentlig regi (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89 :So604.

1988/89:Ub206 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om elevers och föräldrars rätt till val av skola,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya bidragsbestämmelser
för fristående skolor i enlighet med vad som anges i motionen, varvid kostnaderna
för en elev i det allmänna skolväsendet skall vara riktmärke för
bidragens storlek,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om prövningsförfarandet för bidrag till fristående skolor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att skolstyrelse skall fatta beslut om godkännande av fristående
skola för skolpliktens fullgörande.

1988/89:Ub215 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att öka statsbidraget för lärarlöner i grundskolan till att
täcka hälften av kostnaderna för det totala skolväsendet.

1988/89:Ub218 av Sylvia Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utvärdera verksamheten
med kultur i skolan i avsikt att finna former för att styra större del av stödet
till grundskolans högstadium och gymnasieskolan.

1988/89:Ub231 av Margareta Persson och Eva Johansson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid bedömningen
om en skola skall ha rätt att bedriva undervisning för skolpliktens
fullgörande så skall huvudmannens syften med skolan också ligga till grund
för prövningen.

1988/89:Ub239 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd förbudgetåret 1989/

90 anslår 25 milj.kr.,

3. att riksdagen beslutar att bidraget för syo i fortsättningen skall följa
löneutvecklingen för statligt lönereglerad personal i skolan och för detta
ändamål för budgetåret 1989/90 anslår 17 milj.kr. utöver regeringens förslag
under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m.,

4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå ytterligare 167 2

milj.kr. utöver regeringens förslag under anslaget Bil. Bidrag till driften av
grundskolor m.m.

1988/89:Ub240 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur No-lärarnas behov
av fortbildning i No-ämnena skall tillgodoses,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stärka No-undervisningen i grundskolan.

1988/89:Ub241 av Elisabeth Persson och Ylva Johansson (båda vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av delningstalet för B-skolans åk 3—4.

1988/89:Ub249 av Anders Andersson och Margit Gennser (båda m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om ett nytt
statsbidragssystem som innebär att den statliga regleringen av lärartjänster
kan upphöra med beaktande av de krav som anförts i motionen.

1988/89:Ub255 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
skapa ökade förutsättningar för att driva skolor i glesbygd.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning av grundskolans lärare,

4. att riksdagen beslutar att statsbidraget till syo skall utgå med samma
veckotimpris som gäller för den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade bas- och förstärkningsresurser med 300 milj.kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samma delningstal — 25 elever — på alla stadier i grundskolan
och högst 25 elever i varje klass,

7. att riksdagen beslutar att det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet
skall avskaffas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda lönekostnadsramar för lärarlöner,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparing på veckotimpriset,

10. att riksdagen beslutar tillföra anslaget Bil 167 000 000 kr.,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av prao-verksamheten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till fristående skolor,

13. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 11 700 000 kr. för lokal skolutveckling
i glesbygd.

1988/89:UbU13

1988/89:Ub279 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

3

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag
till de i motionen angivna fristående skolorna.

1988/89 :Ub282 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärares möjligheter att byta yrke och arbetsuppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativa karriärer för lärare som har tjänst men som måste
byta yrke,

3. att riksdagen hos regeringen begär att särskilda medel för de i motionen
angivna ändamålen anvisas ur arbetsmiljöfonden.

1988/89:Ub284 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till reformering av den praktiska arbetslivsorienteringen
både i grund- och gymnasieskola.

1988/89:Ub293 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att SÖ får i uppdrag att utfärda rekommendationer till
skolorna om informationsåtgärder och aktiviteter beträffande innehållet i
regeringens budgetproposition.

1988/89 :Ub298 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)
vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om eget budget- och lokalansvar för olika skolenheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolråd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolor i glesbygd.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A455.

1988/89:Ub299 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt reglerade lärartjänster,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur behovet av lärarfortbildning
på längre sikt kan tillgodoses,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad grundbemanning
på skolorna för att slippa korttidsvikarier i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89:Ub308 av Lars Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen under
anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1989/
90 anslår 167 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1988/89:Ub313 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som angetts
om att statsbidragen till kommunerna utformas så att deras syfte uppfylls
utan regler som i detalj styr den praktiska utformningen av skolverksamheten.

1988/89:UbU13

4

1988/89:Ub326 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande glesbygdsstöd till skolverksamhet i landsbygdsskolor.

1988/89:Ub330 av Lena Boström (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för genomförandet av kompletteringsfortbildningen
för grundskolans lärare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att
del av anslaget bil. 10, B 8 i budgetpropositionen, 50 milj.kr. till kompletteringsfortbildning,
överföres till anslaget B 3, bidrag till kommunernas lokala
skolutveckling, att fördelas enligt principerna för fördelningen av anslaget
B 3.

1988/89:Ub332 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för hur klasstorleken
successivt skall minska till maximum 25 elever i hela grundskolan,

9. att riksdagen beslutar att avskaffa alternativkurserna i matematik och
engelska på grundskolans högstadium i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1988/89:Ub339 av Jill Lindgren och Eva Goes (båda mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att lärarlönerna även vid waldorfskolorna snarast möjligt
skall bekostas av staten.

1988/89:Ub615 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bevara de små skolorna i Kalmar län.

1988/89:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en kraftfull upprustning av utbildningsväsendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en likvärdig utbildningsstandard och om kostnadsrelationerna
mellan stat och kommun,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om en besparing på 167 milj.kr.
(sänkta veckotimpriser med 1 %),

4. att riksdagen beslutar att den statliga regleringen av lärartjänster skall
bestå,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om högst 25 elever i varje klass, lika delningstal (25) på alla
stadier i grundskolan och ett avskaffande av det särskilda basresursmedeltalet
för mellanstadiet.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsmå -

1988/89:UbU13

5

1* Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 13

let och den enskildes kunskapsutveckling skall ges prioritet framför andra
uppgifter i skolarbetet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läroplan
i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för skolans fostrande uppgift,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i läroplanen markera de enskilda ämnenas ställning så att
varje ämne har en egen kursplan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan mål för skolans arbete och behovet av läromedel,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av skollagen
att elev och föräldrar ges en reell möjlighet att välja skola i enlighet med
vad som i motionen anförts,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade valmöjligheter i
högstadiet i enlighet med vad som i motionen anförts,

15. att riksdagen hos regeringen begär utredning om utvärdering av skolan
i enlighet med vad som i motionen anförts,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioriteringar i lärarnas vidareutbildning.

1988/89:Ub808 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsfrågornas plats i den nu planerade tioåriga lärarfortbildningen.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att baskunskaper i föregående moment skall vara inhämtade
innan ny årskurs påbörjas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en grundskoleexamen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet
att skapa en särskild ämnesprofil,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det
allmänna skolsystemet,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett elevanknutet statsbidragssystem
för grundskolan,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
för de fristående skolorna enligt de riktlinjer som presenterats i
motionen (delvis),

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor med statsbidrag,

1988/89:UbU13

6

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya bestämmelser för tillvalen på högstadiet så att också ett
ordinarie ämne på timplanen kan läsas som fördjupningskurs inom ramen
för tillvalstiden,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av allmän och särskild kurs,

14. att riksdagen beslutar att statsbidragsbestämmelserna skall vara så
utformade att det skall vara möjligt för kommun som så önskar att utnyttja
del av förstärkningsresursen till att minska klasserna i mellan- och högstadiet
ner till 25 elever,

19. att riksdagen beslutar att en försöksverksamhet med lokala ledningsorgan
(skolråd) skall inledas,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler för skyddsarbetet i skolan,

22. att riksdagen under anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. anslår ett belopp som är 337 milj.kr. högre än det regeringen föreslagit
till bas- och förstärkningsresurser för att möjliggöra mindre klasser samt ett
system med fasta lärarvikarier,

23. att riksdagen under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. anslår ett belopp avsett för kompletteringsfortbildning som är 30
milj.kr. högre än det regeringen föreslagit,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildningen och fortbildning för redan verksamma,

35. att riksdagen beslutar att inte anslå några medel till samlad skoldag
och därmed under anslaget B 11 anslår 25 milj.kr. mindre än vad regeringen
föreslagit.

1988/89:Ub820 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala
högskolor, byskolor och folkhögskolor (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A453.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en lokal styrelse på skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pågående
utredning om ett nytt statsbidragssystem för skolan bör inriktas på ett i
huvudsak elevrelaterat bidrag, som kan disponeras fritt av den enskilda
skolan,

3. att riksdagen under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. för
budgetåret 1989/90 anslår 167 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till skolor med miljöinriktning,

29. att riksdagen beslutar anvisa 11 milj.kr. under ett särskilt anslag B
Skolväsende.

1988/89:UbU13

1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

7

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om formerna för statsbidragsgivningen till grundskolan.

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt elevbaserat statsbidragssystem
till grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskad reglering av skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av bidragsgivningen till skolan,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget B 11. och den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen från anslaget B 2. överföra 6 000 000 kr.
(delvis),

8. att riksdagen beslutar att till anslaget Bil. och den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen från anslaget B 3. överföra 27 000 000 kr.
(delvis),

13. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna anslaget B

10. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget Bil. Bidrag till driften
av grundskolor m.m. överföra 291 700 000 kr. till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen (delvis),

15. att riksdagen beslutar att under anslaget B 11. av regeringen föreslagna
25 milj.kr. avseende utvecklingsarbete rörande den icke timplanebundna
delen av skoldagen i stället skall tillföras den undervisningsbundna delen
av förstärkningsresursen,

16. att riksdagen beslutar överföra 300 000 000 kr. från den icke undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen till den del som avser undervisning,

17. att riksdagen beslutar överföra det särskilda bidraget på 16 milj.kr. för
kulturverksamhet till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

18. att riksdagen beslutar överföra det särskilda bidraget på 32 milj.kr. för
lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och högstadiet till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisningen,

20. att riksdagen beslutar att under anslaget B 11. till hemspråksundervisning
för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 40 000 000 kr. sänkt anslag,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av lärarnas fortbildning,

22. att riksdagen beslutar att till Bil. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 17 306 700 000 kr.

Utskottet

Fortbildning av lärare i grundskolan

Riksdagen godkände våren 1988 regeringens förslag till ny tjänsteorganisation
för lärare i grundskolan resp. grundutbildningen för vuxna

1988/89:UbU13

8

(UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203). Det skall finnas nio slag av tjänster i
grundskolan. De nya tjänsteorganisationerna får införas vid den tidpunkt
regeringen bestämmer.

Enligt riksdagsbeslutet skall befintliga lärare på enklaste möjliga sätt
kunna övergå i den nya tjänsteorganisationen. Den lokala arbetsplaneringen
skall utgå från att lärare inte skall behöva undervisa i andra ämnen och
på andra stadier än dem för vilka de är utbildade annat än efter fortbildning
(jfr UbU 1985/86:1 s. 10-lloch UbU 1986/87:12s. 30). Om undantag görs
från denna regel är det viktigt att skolledningen och den berörda läraren är
överens härom. När en tjänst för lärare för årskurserna 1—7 utannonseras
utan närmare precisering, skall såväl lågstadielärare och mellanstadielärare
vilka avlagt lärarexamen enligt en äldre ordning som nyutbildade lärare för
årskurserna 1—7 vara behöriga att söka. Skolstyrelse skall kunna ange att
tjänstgöringen skall omfatta t.ex. enbart lågstadiet. I sådant fall är dels
lågstadielärare vilka avlagt lärarexamen enligt en äldre ordning, dels nyutbildade
lärare för årskurserna 1—7 behöriga att söka. Om lärare med äldre
utbildning tillsätts på tjänst för lärare för årskurserna 1 —7 undervisar läraren
enbart inom ramen för sin nuvarande behörighet. Samma princip gäller
t.ex. när tjänsten som lärare i samhällsorienterande eller naturorienterande
ämnen för årskurserna 4—9 utannonseras. Om det därvid inte angetts att
sökanden till tjänsten måste ha behörighet i något eller några angivna orienteringsämnen,
är dels alla lärare med behörighet enligt en äldre ordning i
något samhällsorienterande resp. naturorienterande ämne, dels de som genomgått
den nya lärarutbildningen i samhällsorienterande resp. naturorienterande
ämnen behöriga att söka.

De nya lärarna börjar komma ut på arbetsmarknaden först under år 1992.
Det betyder att det kommer att gå flera år in på 1990-talet innan effekterna
av lärarnas nya grundutbildning får något märkbart genomslag i skolans
vardag. I syfte att åstadkomma en breddad och fördjupad kompetens hos
lärarna och för att få ett snabbare genomslag av de kvalitetshöjande effekter
i olika avseenden som ligger i den nya lärarutbildningen, beslöt riksdagen
(prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 50-56, UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203)
om riktlinjer för ett tioårigt fortbildningsprogram för lärarna i grundskolan.
Den inriktning av fortbildningen av lärare i grundskolan som riksdag
och regering har lagt fast innebär att följande områden skall prioriteras:

— Fortbildning för att utveckla den allmänna och specialpedagogiska
kompetensen hos alla lärare.

— Fortbildning av klasslärare på låg- och mellanstadierna i antingen matematik
och naturorienterande ämnen eller svenska.

— Fortbildning av ämneslärare på högstadiet i ytterligare ämnen, framför
allt i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen samt i matematik.

När det gäller fortbildning som skall möjliggöra för lärare att vidga sin
tjänstgöring över stadiegränserna var utbildningsutskottet inte berett att
förorda en generell sådan fortbildning för alla lärare. Utskottet anförde
avslutningsvis i sitt betänkande: ”1 den mån tillgängliga resurser medger
det bör dock en fortbildning kunna komma till stånd, som riktas till sådana
lärare som själva önskar det och som av skolstyrelsen bedöms skola tjänstgöra
i årskurser som de i dag inte kan anses ha behörighet för. En sådan

1988/89:UbU13

9

fortbildning bör emellertid inte anordnas förrän de tidigare angivna tre
fortbildningsbehoven blivit tillgodosedda”. Bakom detta ställningstagande
stod socialdemokraterna, moderata samlingspartiet, folkpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna.

I motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 1, delvis, begärs nya anvisningar för
stadieövergripande lärarfortbildning och fortbildning i engelska för klasslärare.
Enligt motion 1988/89 :Ub240 (vpk) yrkande 2, delvis, begärs förslag
om hur behovet av fortbildning av lärarna i naturorienterande ämnen skall
tillgodoses. Enligt motion 1988/89:Ub330 (s) yrkande 1 bör regering och
riksdag inte göra någon prioritering av olika fortbildningsbehov utan överlåta
denna fråga åt resp. kommun. I motionerna 1988/89:Ub806(m) yrkande
37 och 1988/89:Ub834(m) yrkande 21 anförs tveksamhet till en fortbildning
som avser ”en fördjupad allmän lärarkompetens”. Den anses sakna
tillräcklig substans. Enligt motionärerna bör fortbildningsresurserna i första
hand satsas på ökade ämneskunskaper hos lärarna. Goda kunskaper i
ämnet ger läraren en trygghet i undervisningen som i sin tur leder till att den
blir intressant för eleverna. Likartade synpunkter framförs i motion 1988/
89:Ub817 (fp) yrkande 28. Enligt motion 1988/89:Ub808 (s) yrkande 3 bör
jämställdhetsfrågorna beredas plats i lärarfortbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

önskemålen att anordna fortbildning för att vidga lågstadielärarnas
tjänstgöring till att omfatta även årskurserna 4—7, mellanstadielärarnas
tjänstgöring till att omfatta även årskurserna 1—3 och 7, alternativt 7—9,
och högstadielärarnas tjänstgöring till att omfatta även årskurserna 4—6
samt fortbildning för att bredda ämneskompetensen hos lärarna i s.k. praktisk-estetiska
ämnen och hemspråk har ofta sin utgångspunkt i uppfattningen
att alla befintliga lärare fullt ut skall bli utbildningsmässigt jämställda
med sina nyutbildade kolleger. Som föredragande statsrådet anfört är sådana
önskemål dock inte möjliga att tillmötesgå. Den nya lärarutbildningen
skiljer sig för mycket från den hittillsvarande för att detta skall vara ett
realistiskt mål. Att fullt ut fortbilda alla befintliga lärare så att de till alla
delar får en utbildning som motsvarar den som de nya lärarna kommer att
ha, skulle vara ett så stort åtagande att det inte ens med betydligt utökade
ekonomiska resurser skulle vara möjligt att tillgodose det. Behovet av lärarvikarier
i skolväsendet på grund av fortbildningsverksamheten skulle bli
synnerligen stort. Det är heller inte i praktiken möjligt för högskoleväsendet
att vid sidan av den nya grundutbildningen ta på sig en så omfattande
uppgift. Redan den fortbildning som prioriterats kommer att ställa mycket
stora krav på högskolan. Det finns heller inte, som framhölls i 1988 års
budgetproposition, praktiska förutsättningar för lärare att mer allmänt undervisa
på nya stadier. Den prioritering av fortbildningsbehov som riksdag
och regering har gjort har skett med utgångspunkt i behov som är särskilt
viktiga när det gäller att få till stånd en förändring och en utveckling av
grundskolan. Prioriteringarna är också verklighetsanknutna eftersom de
lärare som genomgår fortbildningen i allmänhet också kan förväntas undervisa
inom de områden de fortbildas i.

Den allmänna och specialpedagogiska fortbildningen för alla, vilken
avses planeras och i princip också genomföras lokalt, har avsevärt mindre

1988/89:UbU13

10

omfattning — två eller tre veckor — än fortbildningen för ämnesfördjupning.
Till en del kan den allmänna och specialpedagogiska fortbildningen
ske på studiedagstid. Därmed kommer den att ta i anspråk endast en liten
del av fortbildningsresurserna. När det gäller fördelning av ifrågavarande
fortbildningsresurser ställs därför inte den allmänna och specialpedagogiska
fortbildningen i praktiken mot den ämnesinriktade, dvs. fortbildningen
för lågstadielärare resp. mellanstadielärare i matematik, naturorienterande
ämnen och svenska samt fortbildningen för högstadielärare i ytterligare
ämnen.

När det gäller frågan om hur behovet av fortbildning i naturorienterande
ämnen för grundskolans lärare skall tillgodoses hänvisar utskottet i första
hand till vad som redovisats i budgetpropositionen (bil. 10, s. 31—32). Utskottet
utgår från att erfarenheterna av denna och annan fortbildningsverksamhet
på det naturvetenskapliga området redovisas för riksdagen.

Jämställdhetsfrågor skall behandlas som en naturlig del i all lärarfortbildning.
Det är viktigt att lärarna uppmärksammas på betydelsen av att
undervisningen utformas så att den intresserar både flickor och pojkar och
att läraren har lika förhållningssätt mot elever av olika kön.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub240 yrkande 2 delvis, 1988/89:Ub276 yrkande 1
delvis, 1988/89:Ub330 yrkande 1, 1988/89:Ub806 yrkande 37, 1988/
89:Ub808 yrkande 3, 1988/89:Ub817 yrkande 28 och 1988/89:Ub834 yrkande
21 och utan erinran lägger proposition 1988/89:100 i denna del till
handlingarna.

Enligt motion 1988/89:Ub240 (vpk) bör vetenskapens utveckling levandegöras
inom undervisningen i de naturorienterande ämnena i grundskolan.
För att stärka undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolan och
stimulera elevernas intresse för dessa ämnen bör ett åtgärdsprogram utarbetas
(yrkande 3). När det gäller de högstadielärare i naturorienterande ämnen
som inte omfattas av den särskilda fortbildningen med anledning av
grundskollärarreformen begärs förslag om hur behovet av fortbildning
skall tillgodoses (yrkande 2 delvis).

Utskottet har inhämtat att SÖ:s kommentarmaterial när det gäller såväl
samhällsorienterande som naturorienterande ämnen i grundskolan kommer
att ges ut under höstterminen 1989. Utgivningen av detta kommentarmaterial
bör avvaktas. Ämnesfortbildning är viktig. Utskottet delar uppfattningen
att det är angeläget att lärare i naturorienterande ämnen på högstadiet
får en adekvat fortbildning. Samtidigt kan konstateras att fortbildning
av detta slag är beroende av skolhuvudmannens prioriteringar bland
många andra angelägna fortbildningsändamål. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89 :Ub240 yrkandena
2 delvis och 3.

Fortbildningsinsatserna i anslutning till den nya lärarutbildningen skall
enligt 1989 års budgetproposition ses som en naturlig fortsättning på redan
pågående lokalt utvecklingsarbete i kommunerna. Det betyder att fortbildningen
skall bekostas med statsbidraget till lokal skolutveckling. Hela detta

1988/89:UbU13

ll

bidrag kan dock inte disponeras för fortbildningsbehov i anslutning till den
nya lärarutbildningen, eftersom det också finns andra angelägna fortbildningsbehov,
t.ex. skolledarfortbildning, datafortbildning och speciallärarfortbildning.
Utöver medlen för lokal skolutveckling föreslår regeringen
därför att fr.o.m. budgetåret 1989/90 skall 50 milj.kr. anslås per år under en
tioårsperiod som särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan med
anledning av lärarutbildningsreformen, dvs. sammanlagt en halv miljard
kronor i utökade resurser.

I motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 23 föreslås ett belopp för fortbildning
som är 30 milj.kr. högre än det regeringen föreslagit. I motionerna
1988/89:Ub276 (c) yrkande I, delvis, begärs förslag om ytterligare medel
för lärarfortbildning. Också i motion 1988/89:Ub299 (vpk) yrkande 2 begärs
förslag om hur behovet av medel för lärarfortbildning på längre sikt
skall tillgodoses. Enligt motion 1988/89:Ub330 (s) yrkande 2 bör medlen
till kompletteringsfortbildning föras över till anslaget B 3. Stöd för utveckling
av skolväsendet.

Utskottet finner den av regeringen föreslagna anslagsposten Kompletteringsfortbildning
om 50 milj.kr. under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
lämpligt avvägd. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 1988/
89:Ub276 yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub299 yrkande 2, 1988/89:Ub330 yrkande
2 och 1988/89:Ub817 yrkande 23 delvis.

Lärartjänster i skolväsendet m.m.

I fråga om lärartjänster på skolområdet är huvudregeln att endast statsbidragsberättigad
undervisning får bilda underlag för statligt reglerad tjänst
sorn lärare och att sådana tjänster endast får inrättas av kommun inom den
ram som länsskolnämnd fastställt för kommunen i fråga.

I årets budgetproposition (bil. 10, s. 33) föreslås att äldre lärare, som har
svårigheter att upprätthålla hel tjänst, i viss utsträckning skall få utföra
andra arbetsuppgifter än undervisning inom ramen för statligt reglerad
lärartjänst. Uppgifter, som ligger inom den kommunala kompetensen och
som inte utgör grund för statsbidrag, föreslås således ingå i underlaget för
statligt reglerad tjänst.

Utskottet anser att förslaget kommer att gagna skolan och tillstyrker detsamma.

1 motionerna 1988/89:Ub299 (vpk) yrkande 1 och 1988/89:Ub801 (c) yrkande
4 hemställs att den statliga regleringen av skolans lärartjänster skall
bestå. Enligt motion 1988/89 :Ub249 (m) bör däremot den statliga regleringen
av lärartjänster upphöra för att det skall vara möjligt att åstadkomma en
personalpolitik som inte är stel och rigid. Kommunerna bör få utveckla
skolverksamheten så långt de själva önskar. Frågor om en flexibel organisation
när det gäller tjänster på skolans område tas också upp i motion 1988/
89:Ub282 (fp). Bl.a. måste enligt motionärerna alternativa karriärer på
kommunal nivå skapas för dem som har tjänst på skolans område men som
av olika skäl måste byta yrke helt.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

1988/89:UbU13

12

I proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning anförde föredragande
statsrådet att det är viktigt att nuvarande starka statliga reglering
av lärartjänsterna inte blir ett hinder för utveckling av skolan och för
utveckling av bl.a. personalsociala åtgärder för lärarna. Det finns skäl som
talar såväl för som mot en kommunalisering av bl.a. lärartjänsterna. I propositionen
anfördes att det väsentliga inte är om tjänsterna är statligt eller
kommunalt reglerade, utan att regleringen i avtal och på annat sätt kan
förändras så att möjligheterna blir bättre att uppnå den ökade flexibilitet i
resursutnyttjandet som bl.a. ligger bakom kraven på kommunalisering. 1
propositionen redovisas vidare att skolstyrelsen har mycket goda möjligheter
att inom ramen för av riksdag och regering givna regler genom prioriteringar
och extra satsningar ”utveckla skolverksamheten så långt den själv
och ytterst kommunens fullmäktige önskar och ger ekonomiska och andra
förutsättningar för”. Som framhålls i propositionen måste skolan kunna
anpassas efter enskilda elevers varierande förutsättningar, behov och intressen
för att kunna erbjuda varje elev en likvärdig utbildning.

Utskottet konstaterar med anledning av nämnda fyra motioner att det
självfallet bör vara möjligt att under de kommande årens utvecklingsarbete
finna former för en mer flexibel användning av lärartjänsterna på skolområdet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1988/89:Ub249, 1988/89:Ub282, 1988/89:Ub299 yrkande 1 och 1988/
89:Ub801 yrkande 4.

I motion 1988/89 :Ub299 (vpk) yrkande 3 begärs förslag om ett system med
fasta tjänster för lärarvikarier inom grundskolan. Ett motsvarande förslag
om ökad grundbemanning avseende lärare i grundskolan framförs i motion
1988/89:Ub817 (fp) yrkande 22 delvis och 100 milj.kr. föreslås för ändamålet.

Utskottet vill först erinra om att det i 1989 års budgetproposition (bil. 10,
s. 72) anges att tilläggsbidraget främst skall användas till vikariekostnader.
Det skall för redovisningsåret 1988/89 utgå med 6,6 % av bidraget till basoch
förstärkningsresurser, dvs. motsvara ett belopp av 666,2 milj.kr.

Tidsanvändningen i grundskolan har ingått som en del av den nationella
utvärderingen av skolväsendet. SÖ och sju länsskolnämnder har undersökt
lärarnas frånvaro i grundskolan. Antalet rektorsområden som deltog i tidsgranskningen
var i allmänhet fem från varje län. Rektorsområdena omfattade
samtliga tre stadier och representerade såväl glesbygd som tätort. Av
undersökningen framgår bl.a. att lärare under läsåret 1987/88 var frånvarande
av olika anledningar under i genomsnitt ca tio procent av den totala
undervisningstiden. Några påfallande skillnader mellan de olika stadierna
kunde därvid inte påvisas. Skillnaderna mellan länen var däremot framträdande,
något som i än högre grad gällde vid en jämförelse mellan de enskilda
rektorsområdena. Orsakerna till frånvaron var till drygt 50 % sjukdom,
därefter fortbildning (ca 15 %) och vård av barn (ca 13 %). Övriga frånvaroorsaker
var bl.a. tjänstledighet för fackliga uppdrag, för politiska uppdrag,
för deltagande i konferenser samt för enskilda angelägenheter (totalt
ca 15%).

För att komma till rätta med de problem som är förknippade med syste -

1988/89:UbU13

13

1** Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 13

met med korttidsvikarier finns regler i 15 kap. 8 § skolförordningen som
möjliggör inrättande av tjänster som lärarvikarie (med tillsvidareförordnande
för behörig lärare). Tjänster som lärare med numren 1—23 för lärarvikarie
skiljer sig inte från andra lärartjänster i grundskolan. Sådana tjänster
får enligt skolförordningen inrättas i den omfattning som krävs för att
tillgodose ett stadigvarande behov av ersättare för lärare. I en kommentar
till skolförordningen i denna del anför SÖ (Ökad grundbemanning avseende
lärare i grundskolan, Sk89:4 Specialinformation till skolledare) att ”syftet
med bestämmelsen är att skolstyrelserna skall kunna fast anställa så
många lärare som de av erfarenhet bedömer sig ha ett stadigvarande behov
av, vilket också bör främja kontinuiteten och kvaliteten i undervisningen.
Det blir således skolstyrelsens bedömning av behovet av en ökad grundbemanning
och inte statsbidragets storlek som avgör hur många tjänster som
lärarvikarie som kommer att inrättas i kommunen”.

En ökad grundbemanning avseende lärare i grundskolan är i mycket
beroende av kommunala initiativ. Utskottet anser det värdefullt om en
kommun inrättar tjänster för lärarvikarie utöver det antal som statsbidraget
medger och därmed åstadkommer en god skolsituation under förutsättning
att gällande behörighetsbestämmelser iakttas. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89 :Ub299
yrkande 3 och 1988/89 :Ub817 yrkande 22 delvis, det senare även när det
gäller ytterligare statliga medel för verksamheten under nästa budgetår.

Basresursmedeltalet på mellanstadiet,
förstärkningsresursens användning

Länsskolnämndernas beslut om basresurser för kommunernas skolväsende
bygger på en avvägning av ett antal faktorer där statens intresse av rimliga
kostnader för skolorganisationen är den övergripande principen, men där
också faktorer som resväg för eleverna m.m. skall beaktas. I normalfallet
utgår en basresurs för varje påbörjat 25-tal elever i var och en av årskurserna
1 — 3 och för varje påbörjat 30-tal elever i var och en av årskurserna 4—9.
Det verkliga medeltalet elever per basresurs för hela landet ligger dock
betydligt under dessa delningstal genom att antalet elever i alla kommuner
är uppdelat på många skolenheter och det är möjligt att ta hänsyn till kommunens
tätortsgrad och de geografiska förhållandena i övrigt.

För mellanstadiets del har riksdagen lagt fast en norm för medeltalet
elever per basresurs (prop. 1980/81:20, UbU 15, rskr. 120). Något motsvarande
föreligger inte beträffande lågstadiet eller högstadiet. För landet som
helhet gäller för närvarande att medeltalet elever per basresurs på mellanstadiet
inte får understiga 22,72. Enligt regeringens beslut den 17 december
1988 skall länsskolnämnderna vid fastställande av antalet basresurser enligt
13 och 14 §§ förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftskostnader för
grundskolan m.m. se till att det genomsnittliga antalet elever per basresurs
på mellanstadiet i länet inte understiger det antal elever som anges för varje
län i följande sammanställning. Förordningen tillämpas fr.o.m. redovisningsåret
1988/89.

1988/89:UbU13

14

Län Antal elever 1988/89:UbU13

Stockholms län	25,06
Uppsala län	22,43
Södermanlands län	22,93
Östergötlands län	23,38
Jönköpings län	22,08
Kronobergs län	22,35
Kalmar län	20,99
Gotlands län	17,95
Blekinge län	22,36
Kristianstads län	22,61
Malmöhus län	24,53
Hallands län	23,89
Göteborgs och Bohus län	24,15
Älvsborgs län	22,28
Skaraborgs län	23,52
Värmlands län	20,28
Örebro län	22,38
Västmanlands län	23,43
Kopparbergs län	20,66
Gävleborgs län	22,05
Västernorrlands län	21,59
Jämtlands län	18,53
Västernorrlands län	19,43
Norrbottens län	19,60

för riket 22,72

Genom normeringen av medeltalet elever per basresurs på mellanstadiet
har en följsamhet mellan minskat elevunderlag och minskade kostnader för
staten åstadkommits. Detta har, som utskottet redovisade i betänkande
UbU 1985/86:14 (s. 9), i vissa län tvingat fram drastiska åtgärder för att
uppfylla länsmedeltalet. I första hand är det därvid inte skolväsendet i
glesbygd som har drabbats, eftersom kommuner och länsskolnämnder i
stor utsträckning velat undvika nedläggning av skolor. I stället är det mellanstadieskolor
i icke-glesbygd som har fått öka sina klassmedeltal desto
mer. Detta har ibland lett till så stora klasser att antalet elever kommit att
uppgå till 32—33, dvs. något över delningstalet.

1 motionerna 1988/89:Ub276 (c) yrkande 7 och 1988/89:Ub801 (c) yrkande
5 delvis begärs att det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet skall
avskaffas. I den sistnämnda motionen föreslås vidare att undervisningen
ute i skolorna skall organiseras så, att det är högst 25 elever i varje klass. Ett
uttalande härom begärs. Även i motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 6 delvis
framförs samma förslag. Slutligen begärs i motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande
14 att riksdagen beslutar att statsbidragsbestämmelserna skall vara så
utformade att det skall vara möjligt för kommun som så önskar att utnyttja
en del av förstärkningsresursen till att minska klasserna på mellan- och
högstadierna ner till 25 elever.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet har erfarit att länsskolnämnden i Stockholms län, som omfattar
25 kommuner med totalt 620 grundskoleenheter och 159 000 elever, i skri- 15

velse till regeringen den 7 februari 1989 har redovisat att nämnden under
åren funnit det alltmer svårgenomförbart att inom den givna länsramen
ange klassorganisationer som är realistiska och förenliga med bestämmelserna
i grundskoleförordningens 6 kap. 3 §. Enligt nämnda bestämmelser
skall eleverna vid uppflyttning till högre årskurs så långt som det är möjligt
behålla sina klasskamrater och lärare. Nämnden visar i sin skrivelse att det i
länet nu inte är möjligt att — med en dominans av låg- och mellanstadieskolor
med en eller två klasser i varje årskurs — iaktta det föreskrivna basresursmedeltalet
om 25,06. Eftersom normeringen av basresursmedeltalet
måste hållas, har nämnden tvingats att bl.a. lägga ut ”insprängda B-klasser”,
även mitt i mellanstadiet. På grund av motståndet bland föräldrar och
elever mot denna typ av inte förutsedda åtgärder har skolförvaltningarna i
länet regelmässigt nödgats kompensera bortfallet av basresurser för A-klass
med förstärkningsresursinsatser.

Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1987 hos regeringen begärt att
normeringen av medeltalet elever per basresurs på mellanstadiet på sikt
successivt skall avvecklas (UbU 1986/87:12 s. 34, rskr. 1986/87:185). Denna
begäran gäller fortfarande. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 7 och 1988/89:Ub801 yrkande 5 delvis.

När det gäller förstärkningsresursens användning för att under ett läsår
minska klassers och undervisningsgruppers storlek bör erinras om att utskottet
vid ett flertal tillfällen har uttalat sig mot en sådan användning av
förstärkningsresursen, eftersom den skulle kunna medföra en minskning av
insatserna för de elever som har de största problemen i skolan. Utskottet vill
inte motsätta sig att man i viss utsträckning nyttjar förstärkningsresursen
för att under ett läsår minska klassers och undervisningsgruppers storlek
men utgår ifrån att skolstyrelsen gör en välmotiverad avvägning och inte
som utgångspunkt har en generell minskning av klassmedeltalet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 6 delvis, 1988/89:Ub801 yrkande 5
delvis och 1988/89:Ub817 yrkande 14.

Nytt statsbidragssystem för grundskolan m.m.

Enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan
m.m. lämnas bidrag till basresurser (antalet statsbidragsberättigade
lärarveckotimmar för olika basresurser framgår av bilagan till förordningen)
och till förstärkningsresurser med dels 0,5194 veckotimmar per elev för
insatser för undervisning, dels 0,1107 veckotimmar per elev för andra särskilda
insatser. Regeringen fastställer årligen veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser.
För redovisningsåret 1987/88 har veckotimpriset för
basresurser för resp. stadium fastställts till i genomsnitt 4 724 kr., 4 704 kr.
resp. 5 448 kr. samt veckotimpriset för förstärkningsresursens undervisningsbundna
del till 5 118 kr. och den icke undervisningsbundna delen till
4 350 kr. Tilläggsbidragför vissa kostnader, främst vikariekostnader, utgår
för redovisningsåret 1987/88 med 6,1 % av statsbidraget till bas- och för -

1988/89:UbU13

16

stärkningsresurser. Härutöver lämnas särskilda bidrag till viss stödundervisning,
hemspråksundervisning m.m.

Regeringen fastställer årligen belopp för skolledningsresursen. Den motsvarar
195 300 kr. redovisningsåret 1987/88. För skolledningsresurser utgår
till en kommun — utöver basen 2,662 skolledningsresurser — ett tillskott
med 0,018 skolledningsresurser för varje poäng i grundskolan t.o.m. 50
poäng och med 0,054 skolledningsresurser för varje ytterligare poäng. För
skolenheter med högstadium lämnas dessutom ett tillskott med 0,044 skolledningsresurser.
Bidrag utgår vidare till kostnader för vissa socialavgifter
(avgiftsbidraget motsvarar för redovisningsåret 1987/88 22,3 % av lönebidragen).
Slutligen minskas de sammanlagda bidragen med 2 % enligt förordningen
(1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning.

Lönekostnadspålägg beräknas med 11 % på samtliga lönebidrag och då
på det bidragsbelopp som återstår efter minskningen med 2 %. Beloppet för
lönekostnadspålägg skall tillföras statsbudgetens inkomsttitel Statliga
pensionsavgifter, netto.

Bidraget till lokal skolutveckling lämnas enligt förordningen (1982:608)
om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. Bidraget utgör 2,34 % av bidragen
till bas- och förstärkningsresurser samt till stödundervisning och
hemspråksundervisning. I den mån beloppen används till lönekostnader
ingår bidrag till socialavgifter med samma procentsatser som gäller för
sådant avgiftsbidrag till skolformen. Även detta bidrag minskas med 2 %.
Lönekostnadspålägg med 11 % beräknas på 82 % av det bidragsbelopp som
återstår efter den tvåprocentiga minskningen.

Det nuvarande statsbidraget till fristående skolor är elevrelaterat. Bidraget
per elev utgör drygt 40 % av det genomsnittliga statsbidraget per elev i
grundskolan (prop. 1982/83:1 s. 31-32, 43 och 45, UbU 1982/83:10 s. 15).

Frågor om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och godkända fristående
skolor tas upp i ett antal motioner.

Förslag om ett elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan förs fram i
motionerna 1988/89:Ub834 (m) yrkandena 1, 2 och 3 och 1988/89:Ub817
(fp) yrkande 6. Även i motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 2 begärs ett
elevrelaterat bidrag som kan disponeras fritt av den enskilda skolan. Samtliga
motionärer anser det möjligt att konstruera ett elevrelaterat bidragssystem
utan att detta skapar några besvärande omfördelningseffekter för
kommunerna i jämförelse med dagens bidragssystem. Mycket kan enligt
motionärerna vinnas på den överblick och förenkling som ett elevrelaterat
bidragssystem kan ge. I motion 1988/89:Ub255 (m) efterlyses statsbidragsformer
som ökar förutsättningarna för att driva skolor i glesbygd. Enligt
motion 1988/89:Ub313 (s) yrkande 2 bör statsbidragen till kommunerna
utformas så att deras syfte fylls utan regler som i detalj styr den praktiska
utformningen av skolverksamheten. Enligt motion 1988/89:Ub827 (s) yrkande
3 är en rättvis statsbidragstäckning för glesbygder nödvändig, om
bidragssystemet skall göras om. Likartade önskemål förs fram i motionerna
1988/89:Ub298 (fp) yrkande 4, 1988/89:Ub615 (c) yrkande 2, 1988/
89:Ub820 (mp) delvis och 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 12. Enligt motio -

1988/89:UbU13

17

nema 1988/89:Ub276 (c) yrkande 6 delvis, 1988/89:Ub801 (c) yrkande 5 1988/89:UbU13

delvis och 1988/89 :Ub332 (vpk) yrkande 5 bör delningstalet för basresurser
på mellan- och högstadierna vara 25 och inte 30 som nu. Det blir då överensstämmelse
mellan grundskolans tre stadier i detta hänseende. I motion
1988/89:Ub241 (vpk) begärs att delningstalet för B-skolans årskurser 3—4
skall vara 25. När det gäller statsbidrag till godkända fristående skolor på
grundskolenivå anförs i motionerna 1988/89:Ub204 (m) delvis, 1988/

89: Ub206 (m) yrkande 2 och 1988/89: Ub817 (fp) yrkande 7 delvis att bidrag
till sådana skolor bör utgå på i princip samma sätt som till skolor med
kommunal huvudman. I motion 1988/89:Ub339 (mp) begärs att lärarlönerna
vid waldorfskolorna snarast möjligt skall bekostas av staten. Enligt motion
1988/89:Ub817 (fp) yrkande 8 bör vid godkända fristående skolor
finnas en motsvarighet till de kommunala skolornas bidrag till lokal skolutveckling
så att stöd kan lämnas till lärarnas fortbildning. Slutligen anförs i
motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 12 att ett statsbidragssystem med basresurser
och förstärkningsresurs m.m. i enlighet med styrningsberedningens
förslag bör kunna vara tillämpbart även på godkända fristående skolor.

Utskottet har erfarit att regeringen under nästa riksmöte avser att lägga
fram förslag till ett nytt statsbidragssystem för det obligatoriska skolväsendet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Ub204
delvis, 1988/89:Ub206 yrkande 2, 1988/89:Ub241, 1988/89:Ub255, 1988/

89:Ub276 yrkandena 6 delvis och 12, 1988/89:Ub298 yrkande 4, 1988/

89:Ub313 yrkande 2, 1988/89:Ub332 yrkande 5, 1988/89:Ub339, 1988/

89:Ub615 yrkande 2, 1988/89:Ub801 yrkande 5 delvis, 1988/89:Ub817 yrkandena
6, 7 delvis och 8,1988/89:Ub820 delvis, 1988/89:Ub824 yrkandena
2 och 12,1988/89:Ub827 yrkande 3 samt 1988/89:Ub834 yrkandena 1,2
och 3.

Vissa särskilda frågor rörande fristående skolor

Enligt gällande bestämmelser är det länsskolnämnd som godkänner skola
för fullgörande av skolplikt resp. återkallar sådant beslut. Skolstyrelse skall
därvid beredas tillfälle att yttra sig före nämndens beslut. Regeringen prövar
frågan om statsbidrag till fristående skola utifrån de av riksdagen angivna
kriterierna för bidrag. För att komma i fråga för statsbidrag bör skolan
ha en prägel som gör att den i något avseende avviker från grundskolan. Det
kan vara fråga om såväl en verksamhet bedriven utifrån en särskild pedagogisk
grundsyn (t.ex. waldorfpedagogik) som en i fråga om timplaner eller
kursplaner påtagligt annorlunda upplagd verksamhet. Även skolor som
står på konfessionell grund kan komma i fråga för statsbidrag (UbU 1987/

88:14).

Enligt motion 1988/89 :Ub206 (m) yrkandena 1, 3 och 4 bör prövningsförfarandet
när det gäller statsbidrag till fristående skolor förenklas. Beslutsinstans
när det gäder statsbidrag till fristående skola bör kunna vara myndighet
inom den statliga skoladministrationen. Godkänd fristående skola
som uppfyller vissa grundläggande krav bör kunna få statsbidrag. Vidare
bör skolstyrelsen, inte länsskolnämnd, fatta beslut om godkännande av
fristående skola för skolpliktens fullgörande. 18

Utskottet anser att nu gällande princip i fråga om beslutsnivå vid statsbi -

dragsgivning m.m. tills vidare bör tillämpas. När det gäller godkännande av
fristående skolor för skolpliktens fullgörande har riksdagen under föregående
riksmöte beslutat att länsskolnämnd skall fatta sådant beslut i stället
för skolstyrelse. Det är önskvärt med en mer enhetlig praxis i dessa frågor
(UbU 1987/88:14, rskr. 1987/88:304). Utskottet avstyrker därmed motion
1988/89 :Ub206 yrkandena 1, 3 och 4.

Som framgått av det föregående är det regeringen som prövar frågan om
statsbidrag till fristående skola utifrån de kriterier som angetts av riksdagen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1988/89 :Ub279 (m),
där motionärerna begär att riksdagen skall göra ett uttalande om att bidrag
bör utgå till vissa namngivna skolor.

Beträffande tillämpningen av skollagen (1985:1100) 9 kap. 1 § vid godkännande
av fristående skola för skolpliktens fullgörande hänvisar utskottet till
vad som anförts i ärendet under föregående riksmöte (UbU 1987/88:14,
s. 10). Motion 1988/89:Ub231 (s) avstyrks därmed.

Praktisk arbetslivsorientering

I propositionen beräknas 4,1 milj.kr. för extra bidrag för studie- och yrkesorientering
och praktisk arbetslivsorientering i glesbygd.

Utskottet tillstyrker förslaget.

1 sammanhanget behandlar utskottet två motioner om den praktiska arbetslivsorienteringen.
Enligt motion 1988/89 :Ub276 (c) yrkande 11 behövs en
utvärdering av den praktiska arbetslivsorienteringen på högstadiet för att
klarlägga effekterna av att bidrag till lärarlöner inte utbetalats under de fyra
veckor då praktisk arbetslivsorientering anordnas. I motion 1988/
89:Ub284 (fp) anförs att kostnaderna för skolans praktiska arbetslivsorientering
uppgår till miljardbelopp men att bristerna i genomförandet är stora.
Platsackvisitionen sker inte sällan slumpmässigt och det pedagogiska utbytet
av verksamheten blir då ringa. SÖ bör få i uppdrag att analysera förutsättningarna
för att anordna en mer meningsfull praktisk arbetslivsorientering
än vad som hittills varit fallet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

SÖ är medvetet om att det finns vissa brister i skolans arbetslivskontakter.
Inom verket har under budgetåret 1988/89 startats ett projekt Utveckling av
skolans arbetslivskontakter. Det är treårigt och syftar till att både kvantitativt
och kvalitativt utvärdera skolans arbetslivskontakter. Inom ramen för
projektet planeras också en försöksverksamhet med utveckling av grundskolans
arbetslivskontakter.

Den praktiska arbetslivsorienteringen är en del av skolarbetstiden. Det är
enligt utskottets mening därför viktigt att den praktiska arbetslivsorienteringen
utvärderas och att SÖ lägger fram de förslag som utvärderingen ger
anledning till. Med det anförda får syftet med motionsyrkandena anses
vara i stort tillgodosett, varför motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 11 och
1988/89:Ub284 bör avslås av riksdagen.

1988/89:UbU13

19

Inriktningen av utvecklingsverksamheten med kultur i
skolan

Riksdagen har efter förslag i 1985 års budgetproposition beslutat att särskilda
medel skall avsättas för bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan.
För nästa budgetår beräknas oförändrat bidrag, 16 milj.kr. Utvecklingsarbetet
bör enligt föredragande statsrådet fortsätta och det fortsatta arbetet
inriktas på att göra kulturverksamheten till en naturlig del av det dagliga
skolarbetet.

Enligt motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 17 delvis bör det särskilda
bidraget till kulturverksamhet föras över till den undervisningsbundna delen
av förstärkningsresursen. I motion 1988/89: Ub218 (s) yrkas att en större
del av stödet bör styras över till grundskolans högstadium och gymnasieskolan.

Utskottet avstyrker motionerna 1988/89:Ub218 och 1988/89:Ub834 yrkande
17 delvis och tillstyrker regeringens förslag till inriktning av utvecklingsverksamheten
med kultur i skolan.

Disposition av viss del av bidraget till utveckling av samlad
skoldag

Av propositionen framgår att en arbetsgrupp skall tillsättas med uppgift att
följa, stimulera och påskynda utvecklingen i riktning mot ett närmande
mellan skola och barnomsorg. Arbetsgruppen bör bl.a. ha till uppgift att
med hjälp av befintliga resurser för utvecklingsarbete stödja och initiera
utvecklingsprojekt i kommuner som kan tjäna som förebild för andra kommuner.
Föredragande statsrådet har beräknat 25 milj.kr. till särskilt stimulansbidrag
för utvecklingsarbete med frågor rörande den icke-timplanebundna
delen av skoldagen budgetåret 1989/90. Regeringen bör enligt propositionen
ha möjlighet att disponera en mindre del av detta belopp för
insatser inom ramen för det arbete som arbetsgruppen avses bedriva.

I motion 1988/89: Ub817 (fp) yrkande 35 delvis föreslås att riksdagen inte
skall anslå nyss nämnda 25 milj.kr. Enligt motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande
15 delvis bör dessa medel överföras till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen.

Utskottet, som anser att bidraget till utveckling av samlad skoldag behövs
för sitt ändamål, avstyrker motionerna 1988/89:Ub817 yrkande 35 delvis
och 1988/89:Ub834 yrkande 15 delvis och tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och
högstadiet

I propositionen om skolans utveckling och styrning föreslog regeringen att
ett lokalt utvecklingsarbete skall inledas på grundskolans högstadium
fr.o.m. läsåret 1989/90. Detta arbete bör särskilt ta fasta på att utveckla mer
elevaktiva arbetsformer och arbetssätt och att få till stånd en ökad ämnessamverkan,
i första hand mellan de samhällsorienterande resp. de naturorienterande
ämnena. Det bör ankomma på resp. länsskolnämnd att avgöra
hur mycket av medlen som skall fördelas till mellanstadiet resp. högstadiet.

1988/89:UbU13

20

Ett riktmärke bör dock vara att minst en tredjedel av medlen skall fördelas 1988/89:UbU13
till utvecklingsprojekt på högstadiet. I budgetpropositionen beräknas sammanlagt
32 milj.kr. för lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och högstadiet
budgetåret 1989/90.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion 1988/

89:Ub834(m) yrkande 18 delvis, enligt vilket ifrågavarande medel bör överföras
till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.

Anslagsberäkning för budgetåret 1989/90

11987 års reviderade finansplan (prop. 1986/87:150) redovisade regeringen
vissa statsfinansiella restriktioner för löneökningar. Dessa innebar att regeringen
inför varje avtalsrörelse skulle klargöra vilket totalt utrymme för
lönekostnadsökningar som ansågs föreligga för den statliga sektorn. Varje
kostnadsökning över denna ram skulle mötas med effektivitets- och produktivitetshöjande
åtgärder eller besparingar. Riksdagen beslutade i enlighet
med regeringens förslag (FiU 1986/87:30, rskr. 1986/87:363).

Som framgått av det föregående fastställer regeringen årligen veckotimpris
för bas- och förstärkningsresurser m.m. 1 budgetpropositionen anförs
nu att kostnaderna för 1988 års statliga avtal (RÄLS 1988) översteg den av
regeringen fastställda utgiftsramen med 1 %. För grundskolans del innebär
det ett behov av indragning av statliga medel om 167 milj.kr. per budgetår i
långsiktig effekt. Den metodik som förordas för att åstadkomma detta är att
veckotimpriserna i grundskolan minskas med 1 %. Förskottsutbetalningarna
till kommunerna föreslås därför minskade. Kommunerna anses också
böra få möjlighet att minska verksamheten i grundskolan med 1 %, dock
inte när det gäller timplanebunden undervisning och insatser för elever med
särskilt behov av stöd och hjälp (hemställan 1, 2 och 3 i propositionen). Till
Bidrag till driften av grundskolor m.m. begärs i proposition 1988/89:100 för
budgetåret 1989/90 ett förslagsanslag på 17 022 000 000 kr.

Avslag på propositionen i denna del yrkas i sex motioner av fem partier,
nämligen 1988/89:Ub239 (vpk) yrkande 4,1988/89 :Ub276 (c) yrkandena 8,

9 och 10, 1988/89:Ub308 (s), 1988/89:Ub801 (c) yrkande 3, 1988/89:Ub817
(fp) yrkande 22 delvis och 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 3. Veckotimpriset
anses böra vara oförändrat och anslaget tillföras 167 milj.kr. för nästa budgetår.

Utskottet finner att föreslagen typ av utgiftsram inte är lämplig på grundskolans
område. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1988/89:Ub239
(vpk) yrkande 4,1988/89:Ub276 (c) yrkandena 8,9 och 10,1988/89:Ub308
(s), 1988/89:Ub801 (c) yrkande 3, 1988/89:Ub8l7 (fp) yrkande 22 delvis
och 1988/89 :Ub824 (mp) yrkande 3 och föreslår att riksdagen avslår samtliga
tre förslag i propositionen som rör sänkt veckotimpris m.m. och under
anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. anvisar 167 milj.kr. utöver
regeringens förslag för att täcka kostnaderna för ett återställt veckotimpris.

1 sammanhanget avstyrker utskottet utskottet motion 1988/89:Ub293 (s)
om informationsåtgärder i skolorna om innehållet i budgetpropositionen.

Utskottet utgår från att informationen i skolorna är allsidig. 2

För redovisningsåret 1988/89 beräknas kostnaden för basresurser till 7 133 1988/89:UbU13

milj. kr. och för förstärkningsresursen till 2 961 milj. kr., varav den undervisningsbundna
delen uppgår till 2 523,5 milj. kr.

Utskottet har i tidigare sammanhang (bet. 1988/89:UbUl 1 och bet. 1988/

89:UbU12) avstyrkt ett antal besparingsförslag i motion 1988/89:Ub834
(m) av innebörd att anslagen Länsskolnämnderna, Stöd för utveckling av
skolväsendet och Särskilda insatser på skolområdet (yrkandena 6,8 och 13,
samtliga delvis) skall minskas med sammanlagt 324,7 milj. kr. Under förevarande
anslag avstyrker utskottet nu samma motionärers förslag om att
medel skall överföras till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
dels från den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
(300 milj. kr., yrkande 16), dels från utvecklingsarbetet rörande den
icke timplanebundna delen av skoldagen (25 milj.kr., yrkande 15 delvis),
dels från kulturverksamheten i grundskolan (16 milj. kr., yrkande 17 delvis),
dels från lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och högstadiet (32 milj.
kr., yrkande 18 delvis). Det bör i sammanhanget upplysas om att det enligt
24 a § statsbidragsförordningen för grundskolan redan är möjligt att använda
en del av den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
till undervisningsändamål. Denna icke undervisningsbundna resurs uppgår
i dag till 437,5 milj. kr. Även yrkandena 19 och 20 i samma motion om en
minskad omfattning av hemspråksundervisningen (motsvarande 40 milj.
kr.) och yrkande 22 om en uppräkning av anslaget med 324,7 milj. kr. avstyrks.
Resultatet av motionärernas förslag innebär jämfört med regeringens
förslag en minskning med 40 milj. kr. av de samlade resurserna under
dessa fyra skolanslag (Länsskolnämnderna, Stöd för utveckling av skolväsendet,
Särskilda insatser på skolområdet, Bidrag till driften av grundskolor
m.m.). Som framgått av det föregående har utskottet nu föreslagit en
uppräkning av den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för grundskolan
med 167 milj. kr.

Av statsfinansiella skäl avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub817 (fp)
yrkande 22 delvis om ytterligare 170 milj. kr. för att förbättra undervisningssituationen
i skolan. Som utskottet anfört i det föregående bör även yrkande
23 delvis i samma motion om ytterligare 30 milj. kr. till kompletteringsfortbildning
avslås. Likaså bör riksdagen avslå yrkande 35 delvis i motionen
som rör borttagande av 25 milj. kr. till utveckling av samlad skoldag.

Av statsfinansiella skäl avstyrker utskottet även motionerna 1988/

89:Ub215 (c), 1988/89:Ub276 (c) yrkande 5,1988/89:Ub801 (c) yrkandena
1 och 2, enligt vilka grundskolan behöver tillföras 300 milj. kr. från statens
sida för att staten skall täcka ungefär hälften av huvudmännens totala kostnader
för grundskolan. På samma grund avstyrks motionerna 1988/

89:Ub276 (c) yrkande 4 och 1988/89:Ub239 (vpk) yrkande 3, i vilka begärs
att statsbidraget till studie- och yrkesorientering skall utgå med samma
veckotimpris som gäller för den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
( + 17 milj. kr.). Slutligen avstyrks motionerna 1988/

89:Ub239 (vpk) yrkande 2,1988/89:Ub276 (c) yrkande 13,1988/89:Ub326
(c) och 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 29 om särskilda medel till utveckling

av skolväsendet i glesbygd. När det gäller frågan om skolor i glesbygd vill 22

utskottet erinra om att praxis får anses vara mycket generös när det gäller
det minsta antalet elever för en skolenhet och att det i glesbygd ofta räcker
med något eller några tiotal elever på låg- och mellanstadierna. Riksdagen
har vidare vid 1987/88 års riksmöte fattat beslut om nya principer för inrättandet
av små högstadieskolor (UbU 1987/88:14, rskr. 1987/88:304).

Riksdagen bör anvisa 17 189 000 000 kr. för nästa budgetår under anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Skolans utveckling och styrning

I två motioner hävdas att inriktningen av skolans arbete bör definieras och
preciseras på ett konkretare sätt än i gällande läroplan för att man skall
kunna nå en bättre måluppfyllelse. Enligt motion 1988/89 :Ub806 (m) skall
kunskapsmålet vara det överordnade målet. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära en översyn av läroplanen för grundskolan i syfte att få en
ökad precisering av mål för och inriktning av arbetet i skolan. Undervisningen
i skolan bör vara koncentrerad på det centrala i de olika ämnena,
och annat stoff bör i största möjliga utsträckning föras bort. Skolans huvuduppgift
bör således göras tydlig och likaledes vara möjlig att genomföra.
Varje ämne på timplanen bör ha en egen kursplan. I motionen begärs också
riktlinjer för skolans fostrande uppgift. Enligt motionärerna behövs mer av
föräldrasamtal samt undervisning i etik i skolan. Skolan bör vidare förmedla
ett förhållningssätt som bygger på respekt för vårt samhälles etiska värderingar
(yrkandena 1, 2, 4 och 6). I motion 1988/89 :Ub817 (fp) yrkandena 2
och 3 anses att ingen i grundskolan bör påbörja nya moment i en ny årskurs,
om han eller hon inte dessförinnan skaffat sig erforderliga kunskaper i
tidigare moment. Det bör finnas grundkurser, fördjupningskurser m.m. i
timplanens ämnen. Vidare föreslås att det skall utarbetas förslag till en
grundskoleexamen, innebärande godkända grundkunskaper i bl.a. svenska
och matematik. Den som före skolpliktens utgång haft svårigheter att skaffa
sig dessa kunskaper bör före 18 års ålder ha rätt till kompletterande undervisning
i grundskolan eller kommunal vuxenutbildning.

Tre motioner behandlar frågor om ökat inflytande och medansvar i skolan
för elever och föräldrar. I motionerna 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 19 och
1988/89:Ub298 (fp) yrkandena 2 och 3 anförs att betydligt flera beslut än i
dag bör fattas av de kategorier som närmast är berörda av skolans verksamhet,
dvs. av elever, skolans personal och elevernas föräldrar. För att detta
skall kunna ske bör ett beslutsorgan — ett skolråd — inrättas på den enskilda
skolan. Skolrådets ansvarsområde och beslutsrätt får, menar motionärerna,
avgöras av skolstyrelsen. Även i motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande
1 föreslås att beslutsfattandet skall ske på den enskilda skolan. Enligt
motionärerna skall varje skola ha en styrelse med lika många representanter
för skolpersonal som för elever och föräldrar. Styrelsen skall ha ett
ekonomiskt ansvar och fatta beslut om skolans verksamhet. Allt arbete
inom skolan skall ses som ett gemensamt ansvar. Det skall organiseras så att
varje elev efter hand får insikt om skolans hela verksamhet och under ledning
av personal får arbetsuppgifter och växande ansvar.

Frågor om utvärdering av skolan tas upp i motion 1988/89:Ub806 (m)

1988/89:UbU13

23

yrkande 15. Motionärerna hävdar att den verkliga makten när det gäller
skolans utveckling i dag skapas genom den överblick och möjlighet till
initiativ som till stora delar ligger hos SÖ. SÖ svarar för utveckling av
läroplaner, prioriteringar när det gäller personalfortbildning, anslagsframställningar
m.m. Det är enligt motionärernas mening inte lämpligt att den
centrala myndighet, som har ansvar för att organisera verksamheten, också
ansvarar för att redovisa de övergripande resultaten. Utvärdering av skolans
inre arbete — den pedagogiska utvärderingen — bör skötas av en
fristående instans. Som förebild för ett sådant organ kan enligt motionärerna
tjäna den utvärdering i form av särskilda skolinspektioner som förekommer
i Storbritannien. En skolinspektion i Storbritannien innebär en genomgripande
granskning av allt vid en skola. Inspektörerna rapporterar sina
iakttagelser direkt till ansvarig minister. Rapporten har formen av en offentlig
handling. Inspektörerna svarar därutöver för viss rådgivning. Ibland
görs också tematiska inspektioner på flera skolor. Den offentliga inspektionsrapporten
blir således ett redskap för vägledning både i andra skolor
och inom den regionala och centrala administrationen. Motionärerna anser
att en utredning bör tillsättas med uppgift att skyndsamt lägga fram förslag
om ett system för en sådan utvärdering av den svenska skolan.

I ett antal motioner tas upp frågor om en ökad valfrihet i skolan. Enligt
motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 13 bör eleverna på grundskolans högstadium
ha större möjlighet att välja inriktning efter anlag och intresse.
Enligt motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 10 bör fördjupningskurs av
ämne på timplanen kunna läsas inom ramen för tillvalstiden. Det är enligt
motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 4 viktigt att skolor får möjlighet att
skapa en särskild ämnesprofil. Detta kan stimulera det pedagogiska förnyelsearbetet
inom ungdomsskolan. Enligt motionerna 1988/89:Ub806 (m)
yrkande 8 och 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 5 bör det fria valets princip i
fråga om skola i ökad utsträckning gälla inom det allmänna skolväsendet.
Fristående skolor kan därjämte främja mångfalden i utbildningsutbudet
inom en kommun.

Föredragande statsrådet anmälde i proposition 1988/89:4 att uppdelningen
i allmän kurs och särkild kurs i engelska och matematik tills vidare
skall vara kvar. Ett fortsatt utvecklingsarbete bör dock bedrivas med olika
grupperingar av eleverna i matematik och engelska. I motion 1988/
89:Ub332 (vpk) yrkande 9 föreslås att riksdagen skall besluta att avskaffa
dessa altemativkurser, medan det i motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 11
anses att dessa kurser behövs.

Enligt motion 1988/89 :Ub817 (fp) yrkande 21 bör eleverna få medverka i
skolans skyddsverksamhet.

Slutligen framhålls i motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 7 att boken bör
vara ett centralt läromedel i skolarbetet och att elevernas möjligheter att
tillägna sig kunskaper och en god studieteknik är mycket beroende av att de
har tillgång till egna läromedel. Motionärerna anser att alla elever skall få
centrala läromedel i form av böcker i varje ämne.

Samtliga nu redovisade motioner i detta avsnitt om skolans utveckling
och styrning väcktes under allmänna motionstiden i januari 1989. De överensstämmer
helt med motioner som väcktes under år 1988 och som utskottet

1988/89:UbU13

24

behandlade i sitt den 19 januari 1989 justerade betänkande 1988/89:UbU7 1988/89:UbU13

om skolans utveckling och styrning. Riksdagen har sedermera fattat beslut i
ärendet den 8 februari 1989 (rskr. 1988/89:95). Utskottet avstyrker motionerna
1988/89:Ub298 yrkandena 2 och 3,1988/89:Ub332 yrkande 9,1988/

89:Ub806 yrkandena 1, 2,4,6, 7, 8, 13 och 15, 1988/89:Ub817 yrkandena 2,

3,4, 5, 10, 11, 19 och 21 samt 1988/89:Ub824 yrkande 1 med hänvisning till
vad utskottet anfört i de olika ärendena i betänkandet 1988/89:UbU7 om
skolans utveckling och styrning under rubrikerna Ansvarsfördelning och
styrning på skolområdet (s. 14 —16), Elevers och föräldrar inflytande i skolan
(s. 34), En bättre utvärdering (s. 36—37), En ökad valfrihet (s. 38—40),

Alternativkurser i engelska och matematik på grundskolans högstadium
(s. 44) och Tillgången på läromedel (s. 51).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fortbildning av lärare i grundskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub240 yrkande 2
delvis, 1988/89:Ub276 yrkande 1 delvis, 1988/89:Ub330 yrkande 1,

1988/89:Ub806 yrkande 37, 1988/89:Ub808 yrkande 3, 1988/

89:Ub817 yrkande 28 och 1988/89:Ub834 yrkande 21 utan erinran
lägger proposition 1988/89:100 till handlingarna,

2. beträffande undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolan
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub240 yrkandena 2 delvis och
3,

3. beträffande särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan att

riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 1
delvis, 1988/89:Ub299 yrkande 2, 1988/89:Ub330 yrkande 2 och
1988/89:Ub817 yrkande 23, delvis, godkänner vad som förordats i
proposition 1988/89:100,

4. beträffande underlaget för statligt reglerad tjänst som lärare
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1988/89:100 har förordats
om att även verksamhet som inte är statsbidragsberättigad
skall få inräknas i en statligt reglerad tjänst som lärare,

5. beträffande statligt reglerade lärartjänster m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub249, 1988/89:Ub282,

1988/89:Ub299 yrkande 1 och 1988/89:Ub801 yrkande 4,

6. beträffande en ökad grundbemanning i skolorna i form av fasta
tjänster för lärarvikarier

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub299 yrkande 3 och 1988/

89:Ub817 yrkande 22 delvis,

7. beträffande basresursmedeltalet på mellanstadiet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89 :Ub276 yrkande 7 och 1988/

89:Ub801 yrkande 5 delvis,

8. beträffande förstärkningsresursens användning 25

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 6 delvis,
1988/89:Ub801 yrkande 15 delvis och 1988/89:Ub817 yrkande 14,

9. beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och godkända
fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub204 delvis, 1988/89:Ub206
yrkande 2,1988/89:Ub241,1988/89 :Ub255,1988/89 :Ub276 yrkandena
6 delvis och 12, 1988/89:Ub298 yrkande 4, 1988/89:Ub313 yrkande 2,
1988/89:Ub332 yrkande 5,1988/89:Ub339, 1988/89:Ub615 yrkande 2,
1988/89:Ub801 yrkande 5 delvis, 1988/89:Ub817 yrkandena 6, 7 delvis
och 8,1988/89 :Ub820 delvis, 1988/89:Ub824yrkandena2och 12,1988/
89:Ub827 yrkande 3 samt 1988/89:Ub834 yrkandena 1, 2 och 3,

10. beträffande beslutsinstans när det gäller statsbidrag till fristående
skola m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Ub206 yrkandena 1, 3 och 4,

11. beträffande uttalande om statsbidrag till vissa skolor
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub279,

12. beträffande specialmotiveringen till skollagen (1985:1100) 9 kap.

l§

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub231,

13. beträffande bidrag till verksamhet med praktisk arbetslivsorientering
i glesbygd

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1988/
89:100,

14. beträffande en utvärdering av den praktiska arbetslivsorienteringen att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 11 och
1988/89 :Ub284,

15. beträffande inriktningen av utvecklingsverksamheten med kultur
i skolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89 :Ub218 och 1988/
89:Ub834 yrkande 17 delvis utan erinran lägger proposition 1988/
89:100 till handlingarna,

16. beträffande disposition av viss del av bidraget tilt utveckling av
samlad skoldag

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub817 yrkande 35
delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 15, delvis, godkänner vad som
förordats i proposition 1988/89:100,

17. beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet
och högstadiet

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkande 18, delvis,
godkänner vad som har förordats i proposition 1988/89:100,

18. beträffande anslagsbeloppet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub239 yrkande 4,
1988/89:Ub276 yrkandena 8, 9 och 10, 1988/89:Ub308 samt 1988/
89:Ub824 yrkande 3, med anledning av motion 1988/89:Ub817 yrkande
22 delvis samt med avslag på proposition 1988/89:100 och
motionerna 1988/89:Ub215, 1988/89:Ub239 yrkandena 2 och 3,
1988/89:Ub276 yrkandena 4, 5 och 13, 1988/89:Ub293, 1988/

1988/89:UbU13

26

89:Ub326, 1988/89:Ub801 yrkandena 1, 2 och 3, 1988/89:Ub817 yrkandena
23 och 35, båda delvis, 1988/89:Ub824 yrkande 29 och
1988/89:Ub834 yrkandena 6, 8, 13, 15, 16, 17 och 18, samtliga delvis,
samt 19, 20 och 22 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 17 189 000 000 kr.,

19. beträffande skolans utveckling och styrning
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub298 yrkandena 2 och 3,
1988/89:Ub332 yrkande 9, 1988/89:Ub806 yrkandena 1, 2, 4, 6, 7, 8,
13 och 15,1988/89:Ub817 yrkandena 2, 3,4, 5,10,11,19 och 21 samt
1988/89:Ub824 yrkande 1.

Stockholm den 27 april 1989

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Ingvar
Johnsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger
Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés
(mp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman
(s) och Ylva Johansson (vpk).

Reservationer

1. Fortbildning av lärare i grundskolan (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Den allmänna”
och på s. 11 slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att lärarnas kunskaper hålls på en hög
nivå. Fortbildning och annan utbildning för ökad kunskap hos lärarna är
därför viktiga inslag i skolans personalutveckling. Det är en betydande risk
att fortbildningsresurserna nu låses till en utbildning som saknar tillräcklig
substans och som inte får det innehåll som stödjer en god kunskapsutveckling.
Utskottet har uppfattningen att den nu aktuella fortbildningen av
grundskolans lärare i första hand skall avse ämnesfördjupning. Goda kunskaper
i ämnet ger läraren en trygghet i undervisningen som i sin tur leder
till att den blir intressant för eleverna. Det är vidare viktigt att jämställdhetsfrågorna
beaktas i framför allt fortbildningen av lärare i de naturorienterande
ämnena. Utskottet anser att utbildningens kvalitet i skolan endast
kan garanteras genom tillgång till väl utbildade lärare. Vad utskottet anfört

1988/89:UbU13

27

om fortbildning av grundskolans lärare bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande fortbildning av lärare i grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub806 yrkande 37,
1988/89:Ub817 yrkande 28 och 1988/89:Ub834 yrkande 21, med anledning
av proposition 1988/89:100 samt motionerna 1988/
89:Ub240 yrkande 2 delvis och 1988/89:Ub808 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 1 delvis och 1988/
89:Ub330 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Fortbildning av lärare i grundskolan (mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Önskemålen
att” och på s. 11 slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att alla befintliga lärare — utöver den fortbildning som
riksdagen prioriterade vid 1987/88 års riksmöte — bör få tillgång till sådan
fort- och vidareutbildning att deras kompetens blir jämförbar med de nyutbildades.
Vidare bör såväl låg- som mellanstadielärare få en särskild fortbildning
i engelska. Det är slutligen viktigt att jämställdhetsfrågorna beaktas
i framför allt fortbildningen av lärare i naturorienterande ämnen. Vad
utskottet anfört om fortbildning av lärare i grundskolan bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

I. beträffande fortbildning av lärare i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 1 delvis,
med anledning av motionerna 1988/89:Ub240 yrkande 2 delvis och
1988/89:Ub808 yrkande 3 samt med avslag på proposition 1988/
89:100 och motionerna 1988/89:Ub330 yrkande 1, 1988/89:Ub806
yrkande 37, 1988/89:Ub817 yrkande 28 och 1988/89:Ub834 yrkande
21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Undervisningen i naturorienterande ämnen i
grundskolan m.m. (mom. 2)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”2 delvis och 3” bort ha följande lydelse:

För att stärka undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolan
och stimulera elevernas intresse för dessa ämnen bör ett åtgärdsprogram
utarbetas. Vidare bör regeringen, när det gäller de högstadielärare som inte
omfattas av den särskilda fortbildning som anordnas med anledning av
grundskollärarreformen, lägga fram förslag om hur behovet av fortbildning
för deras del skall tillgodoses. Bl.a. bör dessa lärare få möjlighet att ta del av

1988/89:UbU13

28

de senaste forskningsrönen på det naturvetenskapliga området för att där- 1988/89:UbU13
igenom kunna stimulera sina elever till fortsatta naturvetenskapliga studier.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels &U moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande undervisningen i naturorienterande ämnen i grundskolan
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub240 yrkandena 2 delvis
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan
(mom. 3)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c), Eva Goes (mp) och Ylva
Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”yrkande 23 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en begäran
om ytterligare medel för fortbildning. Det tillskott om 50 milj.kr. som
föreslås i propositionen utöver det reguljära beloppet till lokalt utvecklingsarbete
är inte tillfyllest. Regeringen bör för riksdagen redovisa hur behovet
av medel för lärarfortbildning på längre sikt skall tillgodoses. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan att

riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 1
delvis och 1988/89:Ub299 yrkande 2, med anledning av proposition
1988/89:100 samt motion 1988/89:Ub817 yrkande 23 delvis och med
avslag på motion 1988/89 :Ub330 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. Särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan
(mom. 3)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”yrkande 23 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör räkna upp den av regeringen föreslagna
anslagsposten om 50 milj.kr. med ytterligare 30 milj.kr. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 23 delvis,
med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Ub276 yrkande 1 delvis och 1988/89:Ub299 yrkande 2 samt 29

med avslag på motion 1988/89:Ub330 yrkande 2 som sin mening ger 1988/89:UbU13
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. En ökad grundbemanning i skolorna i form av fasta
tjänster för lärarvikarier (mom. 6)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp) och Ylva
Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”En ökad”
och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Korttidsvikarierna har länge varit ett problem i skolan. Vikarien tvingas
ofta rycka in med bara någon timmes varsel och har då ingen möjlighet att
förbereda undervisningen. Vikarien är främmande för eleverna och det är
för vikarien omöjligt att hjälpa varje elev utifrån elevens egna förutsättningar
och behov. De problem och svårigheter som i idag ofta uppkommer i
samband med att en lärare blir hastigt sjuk några dagar drabbar både elever,
lärare och korttidsvikarie.

För att komma till rätta med problemen föreslår utskottet en ökad grundbemanning.
Med fler lärare, som arbetar tillsammans i arbetslag, kan skolan
klara sig utan korttidsvikarier. Den modellen har prövats i några skolor
med gott resultat. Både lärare, elever och de som förut var ”korttidsvikarier”
gynnas av modellen med en ökad grundbemanning. ”Vikarien”, som i
den här modellen är en av klassens ordinarie lärare, känner eleverna och är
väl insatt i undervisningen. Eleverna slipper möta nya ansikten och får en
kontinuerlig undervisning av lärare som de har förtroende för.

Utskottet föreslår att regeringen ges i uppdrag att återkomma med förslag
i denna angelägna fråga.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande en ökad grundbemanning i skolorna i form av fasta
tjänster för lärarvikarier

att riksdagen med bifall till motion 1988/89 :Ub299 yrkande 3 och
med anledning av motion 1988/89:Ub817 yrkande 22 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. En ökad grundbemanning i skolorna i form av fasta
tjänster för lärarvikarier (mom. 6)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”En ökad”
och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Tilläggsbidraget omfattar innevarande budgetår 666,2 milj.kr. Det skall
användas främst till vikariekostnader. Enligt utskottets mening bör tilläggsbidraget
räknas upp med ytterligare 100 milj. kr. för att kommunerna snabbare
skall kunna bygga upp en fungerande grundbemanning i skolorna i
form av fasta tjänster för lärarvikarier. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. 30

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande en ökad grundbemanning i skolorna i form av fasta
tjänster för lärarvikarier

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 22 delvis
och med anledning av motion 1988/89:Ub299 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Basresursmedeltalet på mellanstadiet (mom. 7)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 16 slutar med ”yrkande 5 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det är nödvändigt att arbetssituationen på
mellanstadiet blir rimligare än den för närvarande är. Genom nuvarande
ordning med en låsning av basresursmedeltalet på mellanstadiet har —
allteftersom årskullarna i grundskolan minskat — utvecklingen gått därhän
att mellanstadieskolor i icke-glesbygd ibland fått öka sina klassmedeltal till
en bit över 30, dvs. till 31, 32 eller 33. Utskottet vill peka på att en likartad
låsning av basresursmedeltalet inte finns på lågstadiet eller högstadiet.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna
1988/89:Ub267 yrkande 7 och 1988/89:Ub801 yrkande 5 delvis som
sin mening ger regeringen till känna att regeringens låsning av basresursmedeltalet
på mellanstadiet bör upphävas fr.o.m. budgetåret 1991/92. Regeringen
bör utgå från att länsskolnämnderna kan ta sitt ansvar beträffande
fastställande av rimligt antal basresurser.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande basresursmedeltalet på mellanstadiet

att riksdagen med bifall till motionerna !988/89:Ub276 yrkande 7
och 1988/89:Ub801 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Förstärkningsresursens användning (mom. 8)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goes (mp) anser

dels&it den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”När det” och
slutar med ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör kommuner, rektorsområden och skolenheter
ges både friheten och ansvaret att sammansätta undervisningsgrupperna
som man lokalt finner ändamålsenligt. Mindre grupper än 30 elever leder
erfarenhetsmässigt till en bättre studiemiljö och ett lugnare arbetsklimat i
skolan. Det finns ingen anledning att riksdag och regering — som tidigare
skett — genom särskilda uttalanden skall ingripa i den lokala bestämmanderätten
i dessa hänseenden. I avvaktan på ett elevrelaterat statsbidragssystem
bör en del av förstärkningsresursen få användas för att minska storleken
på klasserna i grundskolan. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

1988/89:UbU13

31

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande förstärkningsresursens användning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub8l7 yrkande 14 och
med anledning av motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 6 delvis och
1988/89:Ub801 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och
godkända fristående skolor (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och 3” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag till
nya statsbidragsbestämmelser utifrån principen att statsbidraget skall beräknas
per elev och kunna utgå till skola oavsett om denna är kommunal
eller fristående. Av skollagen bör vidare framgå att elever och föräldrar har
rätt att välja skola.

Ett nytt bidragssystem bör vara så utformat att det garanterar kommuner
i glesbygd sådana resurser att deras små skolor kan fortleva. Det elevrelaterade
bidraget bör t.ex. kunna vara differentierat med hänsyn till den geografiska
och demografiska situationen i resp. kommun. Statsbidragssystemet
bör vidare vara så utformat att en viss miniminivå för undervisningsinsatserna
i en kommun garanteras. Det finns mycket att vinna på den överblick
och förenkling som ett elevrelaterat bidragssystem kan ge.

Vad utskottet anfört om ett elevrelaterat statsbidragssystem för grundskolan
och godkända fristående skolor på grundskolenivå bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och godkända
fristående skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub204 delvis, 1988/
89:Ub206 yrkande 2, 1988/89:Ub817 yrkandena 6, 7 delvis och 8,
1988/89:Ub824 yrkande 2, 1988/89:Ub834 yrkandena 1, 2 och 3,
med anledning av motionerna 1988/89:Ub255, 1988/89:Ub298 yrkande^
1988/89:Ub313 yrkande 2,1988/89:Ub339,1988/89:Ub615
yrkande 2, 1988/89:Ub820 delvis, 1988/89:Ub824 yrkande 12 och
1988/89:Ub827 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1988/
89:Ub241, 1988/89:Ub276 yrkandena 6 delvis och 12, 1988/-89:Ub332 yrkande 5 och 1988/89:Ub801 yrkande 5, delvis, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och
godkända fristående skolor (mom. 9)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och 3” bort ha följande lydelse:

1988/89:UbU13

32

Utskottet anser att basresurssystemet bör behållas som en beräkningsteknisk
metod när det gäller statsbidrag till grundskolan. Basresurstimmarna
bör sedan läggas samman med det antal timmar som svarar mot den undervisningsbundna
delen av nuvarande förstärkningsresurs till en undervisningsresurs.
Det bör också finnas en tilläggsresurs (motsvarande nuvarande
icke undervisningsbundna del av förstärkningsresursen) och en skolledningsresurs
samt bidrag till kostnader för vissa sociala avgifter. Utskottet
anser att regeringen vid utarbetandet av sitt förslag till statsbidragssystem
för grundskolan bör utgå från vad beredningen om ansvarsfördelning och
styrning på skolområdet föreslagit. Det är vidare enligt utskottets mening
både möjligt och lämpligt att föra över godkända fristående skolor till samma
bidragssystem. Därmed får de fristående skolorna möjlighet att verka
på likvärdiga ekonomiska villkor. Vad utskottet anfört i statsbidragsfrågan
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och godkända
fristående skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub241, 1988/
89:Ub276 yrkandena 6 delvis och 12, 1988/89:Ub332 yrkande 5,
1988/89:Ub801 yrkande 5 delvis och 1988/89:Ub817 yrkande 8, med
anledning av motionerna 1988/89:Ub298 yrkande 4,1988/89:Ub313
yrkande 2, 1988/89:Ub339, 1988/89:Ub615 yrkande 2, 1988/
89:Ub820 delvis och 1988/89:Ub824 yrkande 12 och 1988/89:Ub827
yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1988/89:Ub204 delvis,
1988/89:Ub206 yrkande 2, 1988/89:Ub255, 1988/89:Ub817 yrkandena
6 och 7 delvis, 1988/89:Ub824 yrkande 2 samt 1988/89:Ub834
yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och
godkända fristående skolor (mom. 9)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och 3” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag om en plan för
hur klasstorleken successivt skall minska till maximalt 25 elever för hela
grundskolan. Samma delningstal 25 bör gälla B-skolans årskurser 3—4.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ett nytt statsbidragssystem för grundskolan och godkända
fristående skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub241, 1988/
89:Ub276 yrkande 6 delvis, 1988/89:Ub332 yrkande 5, 1988/
89:Ub801 yrkande 5 delvis och 1988/89:Ub817 yrkande 8, med an -

1988/89:UbU13

33

ledning av motionerna 1988/89:Ub298 yrkande 4, 1988/89:Ub313
yrkande 2, 1988/89:Ub339, 1988/89:Ub615 yrkande 2, 1988/
89:Ub820 delvis, 1988/89:Ub824 yrkande 12 och 1988/89:Ub827 yrkande
3 samt med avslag på motionerna 1988/89:Ub204 delvis,
1988/89:Ub206 yrkande 2,1988/89:Ub255, 1988/89:Ub276 yrkande
12,1988/89:Ub817 yrkandena 6 och 7 delvis, 1988/89:Ub824 yrkande
2 och 1988/89:Ub834 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Beslutsinstans när det gäller statsbidrag m.m. till
fristående skola (mom. 10)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson
(c) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 19 slutar med ”och 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att prövningsförfarandet när det gäller statsbidrag till
fristående skola bör förenklas. Beslut bör kunna fattas av myndighet inom
den statliga skoladministrationen, t.ex. länsskolnämnd, när den sökande
skolan uppfyller vissa grundläggande krav och den berörda kommunen
tillstvrker ansökan. Vid avslag på ansökan skall den sökande skolan ha
möjlighet att anföra besvär hos regeringen. Skolstyrelse bör kunna fatta
beslut om godkännande av fristående skola för skolpliktens fullgörande.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande beslutsinstans när det gäller statsbidrag m.m. till
fristående skola

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub206 yrkandena 1, 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Uttalande om statsbidrag till vissa skolor (mom. 11)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels au den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Sorn framgått”
och slutar med "namngivna skolor'' bort ha följande lydelse:

Vid Annaskolan i Jönköping, Livets ords kristna skola i Uppsala, Södermalmskyrkans
grundskola i Stockholm och Viktoriaskolan i Hultsfred har
undervisning bedrivits i mer än tre år. Skolorna har godkänts för skolpliktens
fullgörande i vederbörlig ordning. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1988/89:Ub279 som sin mening ger regeringen till känna
att beslut bör fattas om statsbidrag till dessa skolor.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande uttalande om statsbidrag till vissa skolor

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub279 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU13

34

15. Inriktningen av utvecklingsverksamheten med kultur i
skolan (mom. 15)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”i skolan” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det fortsatta arbetet med kultur i skolan bör inriktas på
att göra kulturverksamheten till en naturlig del av det dagliga skolarbetet.
Enligt utskottets uppfattning bör det särskilda bidraget om 16 milj.kr. till
kulturverksamhet föras över till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels ali moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande inriktningen av utvecklingsverksamheten med kultur
i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 17 delvis,
med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89 :Ub218 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Disposition av viss del av bidraget till utveckling av
samlad skoldag (mom. 16)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Det bör ankomma på kommunerna att avgöra hur skoldagen skall utformas.
Utskottet anser att bidrag inte bör utgå för utvecklingsarbete med
frågor som rör den icke timplanebundna delen av skoldagen. Ifrågavarande
medel om 25 milj.kr. bör i stället överföras till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande disposition av viss del av bidraget till utveckling av
samlad skoldag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 15 delvis
och med avslag på proposition 1988/89:100 och motion 1988/
89:Ub817 yrkande 35 delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

17. Disposition av viss del av bidraget till utveckling av
samlad skoldag (mom. 16)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

1988/89:UbU13

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet,
som ” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

35

Det bör ankomma på kommunerna att avgöra hur skoldagen skall utformas.
Utskottet anser att bidrag inte bör utgå för utvecklingsarbete med
frågor rörande den icke timplanebundna delen av skoldagen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande disposition av viss del av bidraget till utveckling av
samlad skoldag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 35 delvis
och med avslag på proposition 1988/89:100 och motion 1988/
89:Ub834 yrkande 15 delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

18. Bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och
högstadiet (mom. 17)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”av förstärkningsresursen” bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening förrycker riktade bidrag planeringen i skolan.
Skolan får ständigt i uppgift att syssla med saker, som ofta växlar efter
tillfälliga trender i utbildningssamhället. Utskottet anser att beslut om arbetets
inriktning och om resursanvändningen bör fattas lokalt. De aktuella
medlen om 32 milj.kr. till lokalt utvecklingsarbete bör därför tillföras den
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande bidrag till lokatt utvecklingsarbete på mellanstadiet
och högstadiet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 18 delvis
och med avslag på proposition 1988/89:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

19. Anslagsbeloppet m.m. (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 15, 16 och 18

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 23 slutar med ”grundskolor m.m.” bort ha följande lydelse: För

redovisningsåret 1988/89 beräknas under grundskoleanslaget för
basresurser 7 133 milj. kr., för förstärkningsresursens undervisningsbundna
del 2 523,5 milj. kr. och för dess icke undervisningsbundna del 437,5 milj.
kr.

Utskottet föreslår — med hänvisning till vad som anförts i motion 1988/
89:Ub834 — att den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen

1988/89:UbU13

36

ökas med 697,4 milj. kr. Sammantaget anser utskottet att de i motion 1988/
89:Ub834 föreslagna överföringarna skapar ökade resurser för undervisningen
samtidigt som det lokala inflytandet över undervisningen okar.
Övriga motioner som avser medelstillskott avstyrks. Sammanlagt bör under
anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1989/90
anvisas ett förslagsanslag av 17 306 700 000 kr.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 6, 8,
13, 15, 16, 17 och 18, samtliga yrkanden delvis, samt 19, 20 och 22,
med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub215, 1988/89:Ub239 yrkandena 2, 3 och 4,
1988/89:Ub276 yrkandena 4, 5, 8, 9, 10 och 13, 1988/89:Ub293,
1988/89:Ub308,1988/89 :Ub326,1988/89:Ub801 yrkandena 1,2 och
3, 1988/89:Ub817 yrkandena 22, 23 och 35, samtliga delvis, och
1988/89:Ub824 yrkandena 3 och 29 till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
17 306 700 000 kr.,

20. Anslagsbeloppet m.m. (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 5, 7 och 17

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”För redovisningsåret”
och på s. 23 slutar med ”grundskolor m.m.” bort ha följande
lydelse:

För redovisningsåret 1988/89 beräknas under grundskoleanslaget för
basresurser 7 133 milj. kr. och för förstärkningsresursen 2 961 milj. kr. Utskottet
föreslår att förstärkningsresursen räknas upp med 70 milj. kr. Samtidigt
bör tilläggsbidraget om 666,2 milj. kr. ökas med 100 milj. kr. för att öka
kommunernas möjligheter att anställa fasta lärarvikarier och anslagsposten
Kompletteringsfortbildning om 50 milj. kr. ökas med 30 milj. kr. Regeringens
förslag om särskilda medel till utveckling av samlad skoldag bör avslås.

De motioner som därutöver avser andra medelstillskott än nyssnämnda
167 milj. kr. avstyrks. Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. bör
föras upp med 17 364 000 000 kr. för nästa budgetår.

dels ali. moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub239 yrkande 4,
1988/89:Ub276 yrkandena 8, 9 och 10, 1988/89:Ub308, 1988/
89:Ub817 yrkandena 22, 23 och 35, samtliga delvis, och 1988/
89:Ub824 yrkande 3, med avslag på proposition 1988/89:100 och
motionerna 1988/89:Ub215, 1988/89:Ub239 yrkandena 2 och 3,
1988/89:Ub276 yrkandena 4, 5 och 13, 1988/89:Ub293, 1988/
89:Ub326,1988/89:Ub801 yrkandena 1, 2 och 3, 1988/89:Ub824 yrkande
29 och 1988/89:Ub834 yrkandena 6, 8, 13, 15, 16, 17 och 18,

1988/89:UbU13

37

samtliga delvis, samt 19, 20 och 22 till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
17 364 000 000 kr.,

21. Anslagsbeloppet m.m. (mom. 18)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”För redovisningsåret”
och på s. 23 slutar med ”grundskolor m.m.” bort ha följande
lydelse:

För redovisningsåret 1988/89 beräknas under grundskoleanslaget för
basresurser 7 133 milj. kr., för förstärkningsresursen 2 961 milj. kr. Utskottet
föreslår att förstärkningsresursen tillförs 317 milj. kr., varav 300 milj. kr.
som allmän förstärkning och 17 milj. kr. för att veckotimpriset för studieoch
yrkesorienteringen skall kunna höjas. Slutligen bör 700 000 kr. anvisas
under en särskild anslagspost till ett projekt för utveckling av skolväsendet i
glesbygd.

Grundskoleanslaget bör för nästa budgetår föras upp med
17 506 700 000 kr. Övriga motioner som avser andra medelstillskott än
nyssnämnda 167 milj. kr. avstyrks.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna !988/89:Ub215, 1988/
89:Ub239 yrkandena 2, 3 och 4,1988/89:Ub276 yrkandena 4, 5, 8,9,
10 och 13, 1988/89:Ub308, 1988/89:Ub326, 1988/89:Ub801 yrkandena
1, 2 och 3 samt 1988/89:Ub824 yrkande 3, med anledning av
motion 1988/89:Ub817 yrkande 22 delvis samt med avslag på proposition
1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub293, 1988/89:Ub817
yrkandena 23 och 35, båda delvis, och 1988/89:Ub824 yrkande 29
samt 1988/89:Ub834 yrkandena 6, 8, 13, 15, 16, 17 och 18, samtliga
delvis, samt 19, 20 och 22 till Bidrag till driften av grundskolor m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
17 506 700 000 kr.,

22. Anslagsbeloppet m.m. (mom. 18)

Ylva Johansson (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”För redovisningsåret”
och på s. 23 slutar med ”grundskolor m.m.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet föreslår att förstärkningsresursen tillförs 17 milj.kr. för att
veckotimpriset för studie- och yrkesorienteringen skall kunna höjas. Slutligen
bör 25 milj.kr. anvisas under en särskild anslagspost för utveckling av
skolväsendet i glesbygd. Grundskoleanslaget bör för nästa budgetår föras
upp med 17 231 000 000 kr. Övriga motioner som avser andra medelstillskott
än nyssnämnda 167 milj.kr. avstyrks.

1988/89:UbU13

38

dets att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna l988/89:Ub215, 1988/
89:Ub239 yrkandena 2, 3 och 4, 1988/89:Ub276 yrkandena 4, 8, 9
och 10,1988/89:Ub308, 1988/89:Ub326,1988/89:Ub801 yrkandena
1, 2 och 3 och 1988/89:Ub824 yrkande 3, med anledning av motion
1988/89:Ub817 yrkande 22 delvis samt med avslag på proposition
1988/89:100 och motionerna 1988/89:Ub276 yrkandena 5 och 13,
1988/89:Ub293 samt 1988/89:Ub817 yrkandena 23 och 35, båda delvis,
och 1988/89:Ub824 yrkande 29 samt 1988/89:Ub834 yrkandena
6, 8,13,15,16,17 och 18, samtliga delvis, samt 19, 20 och 22 till Bidrag
till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 17 231 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Uttalande om statsbidrag till vissa skolor (mom. 11)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Vår uppfattning i fråga om statsbidrag till fristående skolor är, vilket
framgår av reservation 13, att sådant bidrag skall utgå till skolor som uppfyller
vissa grundläggande krav och vars ansökan tillstyrkts av kommunen.
Vi anser inte att något uttalande därutöver är nödvändigt beträffande de
skolor som berörs i motion 1988/89:Ub279.

2. Skolans utveckling och styrning (mom. 19)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Riksdagen behandlade innevarande riksmöte frågor om skolans utveckling
och styrning. I samband med den behandlingen aktualiserades de frågor
som tas upp i motion 1988/89:Ub806 yrkandena 1,2,4,6,7,8,13 och 15. Vi
hänvisar till vår tidigare anmälda uppfattning i de olika frågorna, vilken
framgår av reservationerna 1, 21, 22, 23, 25, 32 resp. 37 till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU7.

3. Skolans utveckling och styrning (mom. 19)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Riksdagen behandlade innevarande riksmöte frågor om skolans utveckling
och styrning. I samband med den behandlingen aktualiserades de frågor
som tas upp i motionerna 1988/89:Ub298 yrkandena 2 och 3 samt 1988/
89:Ub817 yrkandena 2, 3, 4, 5, 10, 11, 19 och 21. Vi hänvisar till vår tidigare
anmälda uppfattning i de olika frågorna, vilken framgår av reservationerna
1, 17, 21, 22, 23, 25 resp. 32 till utbildningsutskottets betänkande 1988/
89:UbU7.

1988/89:UbU13

39

4. Skolans utveckling och styrning (mom. 19)

1988/89:UbU13

Ylva Johansson (vpk) anför:

Riksdagen behandlade innevarande riksmöte frågor om skolans utveckling
och styrning. 1 samband med den behandlingen aktualiserades frågan om
allmän och särskild kurs i engelska och matematik, vilken tas upp i motion
1988/89:Ub332 yrkande 9. Jag hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i
denna fråga, vilken framgår av reservation 33 till utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU7.

5. Skolans utveckling och styrning (mom. 19)

Eva Goés (mp) anför:

Riksdagen behandlade innevarande riksmöte frågor om skolans utveckling
och styrning. I samband med den behandlingen aktualiserades frågan om
ökat inflytande och medansvar i skolan för elever och föräldrar vilken tas
upp i motion 1988/89:Ub824 yrkande 1. Jag hänvisar till tidigare anmäld
uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 19 till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU7.

Svenskt Tryck Stockholm 1989

40