Utbildningsutskottets betänkande
1988/89 :UbU12
Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete 1988/89
inom skolväsendet, m.m. UbU12
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, B 8.
Fortbildning m.m., B 9. Nationell utvärdering och prov och B 10. Särskilda
insatser inom skolområdet jämte motioner.
Propositionen
1. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet
Regeringen har under punkt B 7 (s. 57-58) föreslagit att riksdagen till
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 38 885 000 kr.
2. Fortbildning m.m.
Regeringen har under punkt B 8 (s. 58-61) föreslagit att riksdagen till
Fortbildning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
78 552 000 kr.
3. Nationell utvärdering och prov
Regeringen har under punkt B 9 (s. 61-64) föreslagit att riksdagen till
Nationell utvärdering och prov för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 19 655 000 kr.
4. Särskilda insatser inom skolområdet
Regeringen har under punkt B 10 (s. 64-66)
1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om undervisning i
teckenspråk för hörande elever med döva föräldrar eller döva syskon,
2. att riksdagen till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag på 321 726 000 kr.
1
1 Riksdagen 1988189.14sami. Nr 12
Motionerna
1988/89:UbU12
1988/89:Ub212 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och naturresursområdet.
1988/89:Ub260 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappades integration i skolan samt behov av särskilda
resurser för en god gymnasieutbildning,
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So252.
1988/89:Ub313 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angetts om behovet av insatser i skolan för intensifierat utvecklingsarbete
och fortbildning av skolans personal.
1988/89:Ub809 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsskolnämndernas ansvar för utbildningen av handikappade,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av integreringen av
handikappade elever i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf266.
1988/89: Ub824 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn med fysiska, psykiska och sociala handikapp,
II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning/vidareutbildning för lärare.
1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari -såvitt nu är i fråga -yrkas
11. att riksdagen beslutar att från anslaget B 7. till D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m. överföra 10 milj.kr. (delvis),
12. att riksdagen beslutar avslå att 6 milj.kr. anvisas för uppgifter i
anslutning till försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning
samt att för budgetåret 1989/90 för anslaget B 7. Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet anvisa ett reservationsanslag
av 22 885 000 kr.,
13. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna anslaget
B 10. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget B 11. Bidrag till
driften av grundskolor m.m. överföra 291 700 000 kr. till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen (delvis),
14. att riksdagen beslutar att ändra benämningen på anslag B 10 till
”Regionala åtgärder för elever med handikapp” samt för budgetåret 1989/90
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
2
Utskottet
1988/89:UbU12
1. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet
Från detta anslag bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom
ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband
därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering
och spridning av information om verksamheten. Vidare bekostas från
anslaget den centrala utvärderingen av pågående försöksverksamhet inom
gymnasieskolan (prop. 1983/84:116, 1983/84:UbU29, rskr. 1983/84:412)
samt kursplanearbete med anledning av försöksverksamheten med treåriga
yrkesinriktade studievägar (prop. 1987/88:102, 1987/88:UbU31, rskr. 1987/
88:366).
Nuvarande inriktning av forskning och utvecklingsarbete inom skolområdet
grundar sig på riksdagens beslut med anledning av proposition 1980/81:97
om skolforskning och personalutveckling. Regeringen har den 28 juli 1988
beslutat om vissa för samtliga departementsområden gemensamma budgetdirektiv
för anslagsframställningar avseende forskning inför budgetåren
1990/91-1992/93, den treårsperiod som kommer att behandlas i 1990 års
forskningsproposition. I proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och
styrning, som beslutades vid regeringssammanträdet den 30 juni 1988,
anfördes att det är motiverat att göra en samlad bedömning av om den
inriktning av forskningen avseende skolväsendet som fastställdes genom
statsmakternas beslut år 1981 alltjämt är väl avvägd. Regeringen har den 20
oktober 1988 lämnat särskilda direktiv för SÖ:s anslagsframställning avseende
forskning inför budgetåren 1990/91-1992/93.1 avvaktan på redovisningen
av dessa uppdrag bör enligt regeringens uppfattning inriktningen av SÖ:s
forskning och centrala utvecklingsarbete inom skolväsendet vara oförändrad.
I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 12 föreslås att riksdagen inte bör anslå
6 milj.kr. för SÖ:s uppgifter i anslutning till försöksverksamheten med
treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning. I samma motion yrkande 11 delvis
föreslås en överföring av medel motsvarande 10 milj.kr. från detta anslag till
anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. Enligt motionärernas
uppfattning bör statens stöd till forskning i största möjliga utsträckning
vara fritt från statlig styrning. Beträffande anslagsbeloppet bör riksdagen till
SÖ:s forsknings- och utvecklingsarbete för budgetåret 1989/90 anvisa ett
reservationsanslag på 22 885 000 kr., vilket således är 16 milj.kr. mindre än
regeringens förslag.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagen har anslagit medel (prop. 1987/88:102, 1987/88:UbU16, rskr.
1987/88:367) för en treårig försöksverksamhet avseende gymnasieskolans
yrkesinriktade studievägar. På utbildningsutskottets tillstyrkan beslöt riksdagen
att det under detta anslag skall upptas 6 milj .kr. för ett kursplanearbete
inom SÖ under medverkan av arbetsmarknadens parter och skolhuvudmännen.
Med hänsyn till att försöksverksamheten beträffande gymnasiesko
-
lans yrkesinriktade linjer ännu inte avslutats och då ett omfattande utvecklingsarbete
beträffande kursplaner m.m. för de yrkesinriktade linjerna ännu
pågår, anser utskottet att motionsyrkandet bör avslås. Likaså bör riksdagen
avslå yrkandet om en överföring av 10 milj.kr. till anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena
11 delvis och 12 till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
38 885 000 kr.
2. Fortbildning
Under anslaget beräknas medel till högskolan för lärarutbildning i Stockholm
samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå
för den verksamhet med personalutbildning för skolväsendets behov som
fortbildningsnämnderna beslutar om. Vidare beräknas medel till personalkostnader
m.m. för fortbildningsnämndernas kanslier. Från anslaget betalas
också kostnader för skolledarutbildning och för sådana övriga utbildningsinsatser
där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för genomförandet. Vidare
disponerar SÖ medel för fortbildning av fysiklärare i ämnet elektronik. Inom
anslaget disponerar SÖ även medel, som i styrande och stimulerande syfte
fördelas vidare till kommunerna för att täcka kostnader för viss utbildning,
som kommunerna själva ansvarar för. Under innevarande år fördelas således
medel till bl.a. lokala fortbildningsinsatser i anslutning till utvecklingsarbetet
i gymnasieskolan och för utbildning av lärare vid skolor som skall medverka i
den skolförlagda delen inom grundskollärarlinjen.
I samband med riksdagens ställningstagande (prop. 1987/88:100,
UbU 1987/88:13, rskr. 1987/88:204) till fortbildningsnämndernas ansvarsområden
och deras framtida omfattning vid föregående riksmöte uttalade
utskottet att det av regeringen aviserade uppdraget till SÖ och universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) även borde omfatta de ekonomiska förutsättningarna
för fortbildningsnämndernas verksamhet. Föredragande statsrådet
anför i årets budgetproposition att det skall bli möjligt att redovisa resultatet
av detta utredningsarbete i nästa års budgetproposition.
Efter förslag i regeringens proposition om äldreomsorgen inför 1990-talet
har riksdagen beslutat att särskilda medel skall avsättas för fortbildningsinsatser
bland lärare som undervisar i social servicekunskap i gymnasieskolan
(prop. 1987/88:176, SoU 1987/88:6, rskr. 1987/88:55). Somen engångsinsats
under budgetåret 1989/90 beräknas 9 milj.kr. för detta ändamål.
Beträffande anslagsbeloppetiöreslår regeringen att riksdagen till Fortbildning
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
78 552 000 kr. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
tillstyrker utskottet regeringens förslag.
I två motioner, 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 11 och 1988/89:Ub313 (s)
yrkande 1 finns förslag till fortbildning för skolans personal. I den
förstnämnda motionen anförs att rätten till återkommande fortbildning är
ett viktigt villkor i lärarutbildningen. En termins studier eller yrkespraktik
minst vart sjunde år anses vara befogat. I den sistnämnda motionen betonas
1988/89: UbU12
4
personalens stora roll för att utveckla skolan i enlighet med grundskolans
läroplan (Lgr 80). Ett intensifierat utvecklingsarbete och en förstärkt
fortbildning bör enligt motionärerna ske inom bl.a. följande områden: frågor
om skolans demokratisering, samverkan mellan skolan och hemmen samt
skolans kontakter med samhället i övrigt. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut (prop. 1987/88:100, 1987/
88 UbU12, rskr. 1987/88:203) om ett tioårigt fortbildningsprogram för
grundskolan till en beräknad kostnad av 50 milj.kr. per år under en
tioårsperiod. Utskottet kommer senare att behandla frågor om planering och
genomförande av den s.k. kompletteringsfortbildningen för grundskolans
lärare. Som föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen (s. 29)
pågår nu ett intensivt planerings- och förberedelsearbete på lokal, regional
och central nivå. Den normala strategin för denna omfattande fortbildningssatsning
- en skolbaserad fortbildning som är förankrad i faktiska behov,
lokala initiativ och lokala beslut - har enligt föredragande statsrådet skapat
ett intresse och ett engagemang till förnyelse och utveckling bland lärarna.
Då utskottet har uppfattningen att inriktningen av övrig fortbildning i hög
grad bör avgöras på det lokala planet och utifrån lokala behov finner
utskottet det inte påkallat att riksdagen nu gör något särskilt uttalande med
anledning av motion 1988/89:Ub313.
Utskottet vill till detta lägga att förslaget i motion 1988/89:Ub824 om rätt
till återkommande fortbildning för lärare motsvarande en termin minst vart
sjunde år inte är kostnadsberäknat. Inte heller finns förslag till hur en sådan
reform skulle kunna finansieras.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub313 yrkande 1 och 1988/89:Ub824 yrkande 11.
I motion 1988/89:Ub212 (s) berörs behovet av fortbildning av lärare inom
miljö- och naturresursområdet. Enligt motionärerna bör en rikstäckande
fortbildningsplan inom miljö- och naturresursområdet utarbetas. Högskolan i
Kalmar, som enligt motionären bedriver en kvalificerad utbildning inom
miljöområdet, bör i samråd med SÖ och UHÄ få i uppdrag att framlägga
förslag till en fortbildningsplan och även utarbeta förslag till kursplaner inom
miljöområdet.
Utskottet vill erinra om den förstärkning av miljöundervisningen i
grundskolan som riksdagen beslutade om vid riksmötet 1987/88 (prop.
1987/88:100, UbU 1987/88:11, rskr. 1987/88:161) och som bl.a. syftade till att
s.k. miljöpersoner skall kunna knytas till länsskolnämnderna. Enligt vad
utskottet erfarit har SÖ utarbetat en plan för att förstärka miljöundervisningen
i skolan. Utskottet utgår från att erfarenheterna av denna undervisning
beaktas vid utformningen av den nya grundskollärarutbildningen och i
kompletteringsfortbildningen för nu verksamma lärare. Det behöver inte
uteslutas att den kompetens som byggts upp vid högskolan i Kalmar när det
gäller utbildning på miljöområdet kan komma att tas i anspråk i detta
sammanhang. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub212.
1988/89: UbU 12
5
3. Nationell utvärdering och prov
Från detta anslag bekostas framställning av sådana standardprov för
grundskolan som avses i 6 kap. 10 § grundskoleförordningen (1988:655),
framställning av centrala prov för gymnasieskolan enligt 9 kap. 56 § gymnasieförordningen
(1987:743, 9 kap. 56 § ändrad genom 1988:233) samt
framställning av prov för yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan och prov för
kommunal vuxenutbildning (komvux). Vidare utgår medel för att täcka vissa
kostnader för en nationell utvärdering av elevers kunskaper, färdigheter och
attityder som riksdagen tidigare fattat beslut om (prop. 1986/87:100,
UbU 1986/87:11, rskr. 1986/87:146 och prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:13,
rskr. 1987/88:204).
På uppdrag av regeringen redovisade SÖ förra året de olika delarna i det
nationella utvärderingsprogrammet. Av detta program har en första omgång
med länsskolnämndernas särskilda granskning av vissa områden inom
skolans verksamhet genomförts. SÖ har lämnat en sammanfattande rapport
(Granskningen av skola och vuxenutbildning 1987/88- en del av en nationell
utvärdering, R 1989:1) med bl.a. underlag från länsskolnämndernas granskning
inom särskilda granskningsområden och från länsskolnämndernas
tillsyn och iakttagelser i övrigt.
När det gäller provprogrammet har SÖ i sin anslagsframställning för
budgetåret 1989/90 begärt medel för framtagande av nya typer av prov.
Föredragande statsrådet anför i propositionen att de centrala proven i
gymnasieskolan skall utgöra grund för en så rättvis betygsättning som
möjligt. Elevernas muntliga färdighet är en viktig aspekt i språkinlärningen.
De centrala proven i moderna språk har hittills inte beaktat denna aspekt.
För framtagande av prov i muntlig färdighet i engelska, tyska och franska
beräknas 450 000 kr. som engångsansvisning. Föredragande statsrådet förordar
att centrala prov i engelska och svenska för tvååriga linjer i gymnasieskolan,
vilka har funnits på försök sedan år 1976, nu bör bli obligatoriska.
Vidare bör centrala prov i komvux, vilka funnits på försök sedan läsåret
1985/86, även göras obligatoriska fr.o.m. budgetåret 1989/90.
Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 19 655 000 kr. Då
utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen tillstyrker
utskottet att riksdagen anvisar det i budgetpropositionen föreslagna beloppet
under anslaget.
4. Särskilda insatser inom skolområdet
Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag enligt förordningen
(1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser inom skolområdet (ändrad
1988:739 och 1053). SÖ fördelar de medel som anvisats under anslaget
mellan länen i huvudsak med utgångspunkt i elevantalet i grund- och
gymnasieskolorna i resp. län. Länsskolnämnderna fördelar medlen till dels
kommuner som tar på sig regionala undervisningsinsatser, dels kommuner
som har behov av resurstillskott för undervisning av handikappade och sjuka
elever eller elever med andra särskilda behov.
Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om undervis -
1988/89:UbU12
6
ning för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984 indelat i fem
planeringsregioner. I varje region finns det en planeringsberedning, som
skall samordna och planera insatserna så att befintliga resurser utnyttjas på
bästa möjliga sätt. Vid länsskolnämnden på varje regions huvudort finns en
handikappkonsulent. Dessutom finns vid länsskolnämnderna en regional
pedagogisk stödorganisation i form av konsulenter för olika handikappgrupper.
Föredragande statsrådet har i avsnittet Vissa gemensamma frågor (prop.
s. 38 f.) redovisat förslag till åtgärder i vad gäller teckenspråksundervisningen.
En sådan åtgärd är att hörande elever med döva föräldrar eller döva
syskon skall få undervisning i teckenspråk. Regeringen föreslår att planeringsberedningarna
bör ges ett samordningsansvar för utbildningsinsatser för
denna undervisning i teckenspråk. Den bör kunna erbjudas inom ramen för
de regionalt tillgängliga resurser som anvisas för planeringsberedningarnas
verksamhet. Undervisningen bör kunna anordnas på olika sätt beroende på
t.ex. tillgång på teckenspråkslärare. Det bör ankomma på planeringsberedningarna
att bedöma omfattningen av undervisningen m.m. inom ramen för
tillgängliga resurser.
Utskottet konstaterar att åtgärder nu kommer att vidtas när det gäller
teckenspråksundervisningen i skolan. Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens förslag i vad gäller undervisning i teckenspråk för hörande elever
med döva föräldrar eller döva syskon.
I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 13 delvis föreslås en överföring av
medel från detta anslag till anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. Motionärerna anser att länsskolnämndernas betydelse vid fördelningen
av statliga resurser skall tonas ner. Kommunerna själva bör disponera de
statliga resurserna för insatser som man lokalt finner mest angelägna. Mot
denna bakgrund föreslås att 291,7 milj.kr. överförs till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen under anslaget B 11. Bidrag till
driften av grundskolor m.m.
I samma motion (yrkande 14) bör förevarande anslag benämnas ”Regionala
åtgärder för elever med handikapp”. Det skall användas till länsskolnämndernas
insatser för barn och ungdomar med olika former av handikapp
inom det allmänna skolväsendet. När det gäller anslagsbeloppet bör riksdagen
för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 30 milj.kr. för
detta ändamål.
Utskottet erinrar om att riksdagens beslut (prop. 1983/84:27, UbU 1983/
84:8, rskr. 1983/84:112) om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna
skolväsendet m.m. Under förevarande anslag beräknas bl.a. medel för
regionalt stöd inom planeringsberedningarnas ansvarsområdet. Utskottet
vill även erinra om riksdagens beslut (prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:13,
rskr. 1987/88:204) om nya principer för kostnadsfördelning mellan stat,
värdkommun och hemkommun för regionala undervisningsinsatser. De nya
bestämmelserna kommer att träda i kraft från budgetåret 1989/90.
Enligt utskottets uppfattning är en regional samordning av stödinsatserna
för handikappade elever nödvändig. Ett syfte med planeringsberedningarna
och länsskolnämndernas pedagogiska stödorganisation för handikappade
1988/89: UbU 12
7
elever är att underlätta och förbättra utvecklingsmöjligheterna för elever
med funktionshinder. En överföring av medel från detta anslag till anslaget
B 11 i enlighet med förslaget i motion 1988/89:Ub834 skulle innebära att den
verksamhet, som byggts upp av planeringsberedningarna efter riksdagens
beslut år 1983 om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna
skolväsendet, inte längre kan bedrivas på ett sätt som gagnar de handikappade
eleverna.
Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att erinra
mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena
13 delvis och 14 till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag på 321 726 000 kr.
När det gäller länsskolnämndernas ansvar för utbildning av handikappade
elever anförs i motion 1988/89:Ub809 (m) yrkande 3 att länsskolnämnderna,
som fått ett ökat ansvar för handikappfrågorna, bör spela en mer pådrivande
roll än i dag.
Utskottet erinrar om dels det arbete som utförs vid de planeringsberedningar
som är knutna till vissa länsskolnämnder, dels den pedagogiska
stödorganisation för olika handikappgrupper som finns vid varje länsskolnämnd.
Utskottet vill även erinra om att riksdagen på förslag av integrationsutredningen
(SOU 1982:19) fattat beslut om särskilda s.k. resurs- och
kunskapscentra för stöd- och fortbildningsinsatser. I sin anslagsframställning
för 1989/90 (Skolväsendet och vuxenutbildningen. Del 1, Sammanfattning
s. 30) anför SÖ att det för närvarande pågår en omfattande uppbyggnad av
specialpedagogiska centra både vid specialskolorna och vid vissa regioninstitutioner
för rörelsehindrade elever.
Utskottet utgår från att länsskolnämnderna, i enlighet med sin instruktion
(1988:815) och med hänsyn till det organisatoriska samband som finns mellan
planeringsberedningarna och vissa länsskolnämnder, tar sin del av ansvaret
för utveckling, samordning och planering av utbildningen för handikappade
elever. Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1988/
89:Ub809 yrkande 3, varför det avstyrks.
Frågor om handikappade elevers integration i skolan behandlas i tre motioner.
I motion 1988/89:Ub809 (m) yrkande 4 begärs en utvärdering av
integrationen av handikappade elever i skolan. I motion 1988/89:Ub260 (c)
yrkande 2 förordas att handikappade elever skall så långt möjligt integreras i
skolan. Integration innebär, enligt motionärerna, att de handikappade
eleverna skall behandlas på samma sätt som andra elever. De skall få
möjlighet att delta i olika aktiviteter som skolan ordnar. Det kan t.ex. gälla
friluftsdagar, studiebesök och skolans kontakter med arbetslivet. I motion
1988/89:Ub824 (mp) yrkande 6 anförs att barn med fysiska, psykiska och
sociala handikapp skall i möjligaste mån integreras i den vanliga skolan.
Skolmiljön skall anpassas till dessa elever och de bör få extra stöd och hjälp
vid behov.
Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om åtgärder för elever med
1988/89 :UbU12
8
handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. (prop. 1983/84:27, UbU
1983/84:8, rskr. 1983/84:112). Utskottet anslöt sig till vad föredragande
statsrådet anförde om betydelsen av de handikappade elevernas möjligheter
till delaktighet i samhället i stort.
Utskottet har erfarit när det gäller frågan om utvärdering av integrationen i
skolan av handikappade elever, att två av SÖ finansierade forskningsprojekt
om handikappade elevers integration i grundskolan kommer att redovisas
under våren 1989. Det gäller dels integration av elever från särskolan, dels
integration av synskadade elever på grundskolans högstadium. Ytterligare
ett projekt ”Integrering av döva och gravt hörselskadade elever”, som
genomförts vid lärarhögskolan i Malmö, är slutfört och kommer att redovisas
vid senare tillfälle av SÖ. Vidare gör planeringsberedningarna kontinuerligt
analyser av handikappade elevers skolsituation, vilka redovisas i rapportform.
För elever med funktionshinder är särskilda problem förknippade med
övergången mellan skola och arbetsliv. Enligt vad utskottet erfarit genomför
SÖ för närvarande en undersökning om handikappade elevers utbildningsmöjligheter
och möjligheter till arbete efter gymnasieskolan. Vidare har SÖ
under 1988 utarbetat informationsmaterial om studie- och yrkesorientering
(syo) för elever med olika handikapp i syfte att ge idéer och råd till
syo-funktionärer och öka deras kunskap om elever med funktionshinder.
Utskottet konstaterar att ett antal projekt beträffande handikappade
elevers integration i skolan nyligen avslutats och kommer att redovisas av SÖ
inom den närmaste tiden. Utskottet finner att motionsyrkandena därmed är i
stort tillgodosedda. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub260 yrkande 2, 1988/89:Ub809
yrkande 4 och 1988/89:Ub824 yrkande 6.
Hemställan
Utskottet hemställer
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
1. beträffande anslagsbeloppet under Forskning och centralt utvecklingsarbete
inom skolväsendet
att riksdagen med bifall proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub834 yrkandena 11 delvis och 12 till Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 38 885 000 kr.,
Fortbildning m.m.
2. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Fortbildning
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
78 552 000 kr.
1988/89:UbU12
9
3. beträffande fortbildning för skolans personal
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub313 yrkande 1 och 1988/
89:Ub824 yrkande 11,
4. beträffande rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och
naturresursområdet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub212,
Nationell utvärdering och prov
5. beträffande anslagsbeloppet under Nationell utvärdering och prov
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 till Nationell
utvärdering och prov för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 19 655 000 kr.,
Särskilda insatser inom skolområdet
6. beträffande undervisning i teckenspråk för hörande elever med
döva föräldrar eller döva syskon
att riksdagen utan erinran lägger proposition 1988/89:100 i denna del
till handlingarna,
7. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom skolområdet
att
riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub834 yrkandena 13 delvis och 14 till Särskilda
insatser inom skolområdet för budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag på
321 726 000 kr.,
8. beträffande länsskolnämndernas ansvar för utbildning av handikappade
elever
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub809 yrkande 3,
9. beträffande handikappade elevers integration i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub260 yrkande 2, 1988/
89:Ub809 yrkande 4 och 1988/89: Ub824 yrkande 6.
Stockholm den 16 mars 1989
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt
(s), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wämersson
(s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c), Ylva Johansson (vpk) och My
Gillberg (mp).
1988/89:UbU12
10
Reservationer
1988/89:UbU12
1. Anslagsbeloppet under Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet (mom. 1)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Riksdagen
har” och på s. 4 slutar med ”på 38 885 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att statens stöd till
forskning i största möjliga utsträckning bör vara fritt från statlig styrning.
Ökade forskningsresurser bör i stället tillföras universiteten genom fakultetsanslagen.
Under detta anslag används efter beslut av SÖ ca hälften till
forskning om förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
Utskottet anser att sådan forskning skulle gynnas av att resurserna för den på
inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga forskningen
ökas. Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar att överföra 10 milj.kr.
till pnslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret
1989/90.
Detta anslag bör således reduceras med 10 milj.kr. Enligt utskottets
uppfattning bör anslagsbeloppet kunna reduceras ytterligare, då utskottet
avstyrker förslaget i budgetpropositionen att 6 milj.kr skall anvisas för
uppgifter i anslutning till försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad
gymnasieutbildning. Utskottet, som inte har något att erinra mot anslagsberäkningen
i övrigt, föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub834 yrkandena 11 delvis och 12 samt med anledning av proposition
1988/89:100 till anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
22 885 000 kr.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsbeloppet under Forskning och centralt utvecklingsarbete
inom skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 11 delvis
och 12 och med anledning av proposition 1988/89:100 till Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1989/
90 anvisar ett reservationsanslag på 22 885 000 kr.,
2. Fortbildning för skolans personal (mom. 3)
My Gillberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill
till” och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det bör finnas en rätt till återkommande fortbildning
för alla lärare. I den grundläggande lärarutbildningen kan inte alla aspekter
belysas tillräckligt. Lärarna måste ges möjlighet att på ett mera reglerat sätt
än hittills ta del av nya pedagogiska forskningsrön och resultat av utvecklingsarbete
m.m. Enligt utskottets uppfattning är återkommande fortbildning
11
eller praktik i näringslivet för alla lärare ett viktigt led i att förnya
grundskolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fortbildning för skolans personal
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub824 yrkande 11 och med
anledning av motion 1988/89:Ub313 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och
naturresursområdet (mom. 4)
My Gillberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill
erinra” och slutar med ”motion 1988/89:Ub212” bort ha följande lydelse:
Miljöfrågan har under de senaste åren fått en allt större betydelse i skolans
undervisning. I syfte att förbättra lärarnas förutsättningar att undervisa om
miljöfrågor på ett pedagogiskt och metodiskt bra sätt bör fortbildningen
inom detta området förstärkas. Mot denna bakgrund delar utskottet
motionärens uppfattning att en rikstäckande fortbildningsplan inom miljöoch
naturresursområdet bör utarbetas av SÖ i samråd med UHÄ. En sådan
plan bör utgå från att miljöfortbildningen koncentreras till tre högskoleorter
som har speciell kompetens inom miljöområdet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och
naturresursområdet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub212 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom skolområdet
(mom. 7)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 8 slutar med ”på 321 726 000 kr.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion 1988/89:Ub834 yrkande 13 delvis
framförda uppfattningen att kommunerna själva bör kunna avgöra var
befintliga resurser inom det allmänna skolväsendet bäst kommer till användning
på det lokala planet. Mot denna bakgrund bör 291,7 milj.kr. överföras
till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresurser under anslaget
B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.
Utskottet anser att endast en mindre del av befintliga resurser för
undervisningsinsatser för handikappade elever bör fördelas av länsskolnämnderna
efter kommunernas skiftande behov. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att anslaget B 10 benämns ”Regionala åtgärder för elever
med handikapp”. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1988/89:UbU12
12
1988/89:Ub834 yrkandena 13 delvis och 14 till Regionala åtgärder för elever
med handikapp för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
30 milj.kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser inom skolområdet
att
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 13 delvis
och 14 och med avslag på proposition 1988/89:100 till Regionala
åtgärder för elever med handikapp för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 30 000 000 kr. ,
5. Länsskolnämndernas ansvar för utbildning av handikappade
elever (mom. 8)
Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”det avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att länsskolnämnderna, som har en omfattande pedagogisk
stödorganisation i form av konsulenter för olika grupper av handikappade
elever, bör spela en mer pådrivande roll i vad gäller de handikappades
utbildning än i dag. I det utåtriktade utbildningsarbetet gentemot skolledare,
lärare och politiker är det viktigt att ta till vara den kunskap som
representanterna för handikapporganisationerna besitter. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande länsskolnämndernas ansvar för utbildning av handikappade
elever
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub809 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och
naturresursområdet (mom. 4)
Ylva Johansson (vpk) anför:
Vpk har i motion 1988/89:Ub240, som behandlas i annat sammanhang,
föreslagit åtgärder för att stärka och utveckla NO-undervisningen i skolan.
1988/89 :UbU12
13
.
Ib 88356. Slockholm 1989