Utbildningsutskottets betänkande

1988/89:UbUll

Anslag till centrala och regionala myndigheter m.m.
på skolområdet

1988/89

UbUll

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 (utbildningsdepartementet) under punkterna B 1.

Skolöverstyrelsen, B 2. Länsskolnämnderna, B 3. Stöd för utveckling av
skolväsendet, B 4. Statens institut för läromedel, B 5. Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för produktion av läromedel
jämte motioner.

Propositionen
1 .Skolöverstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 41-44) föreslagit att riksdagen till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
141 180 000 kr.

2. Länsskolnämnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 44—48) föreslagit

1. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring av skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner vad som i övrigt i propositionen har föreslagits
beträffande utseende av ledamöter i länsskolnämnderna,

3. att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 155 891 000 kr.

3.Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under punkt B 3 (s. 48-51) föreslagit att riksdagen till Stöd
för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 61 632 000 kr.

4.Statens institut för läromedel

Regeringen har under punkt B 4 (s. 51-54) föreslagit att riksdagen till
Statens institut för läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 23 916 000 kr. 1

1 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 11

5.Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

ij i ' j , • ■ > : < <• ■ y . . .

Regeringen har under punkt B 5 (s. 55) föreslagit att riksdagen till Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 10 815 000 kr.

6.Stöd för produktion av läromedel

Regeringen har under punkt B 6 (s. 56) föreslagit

1. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för
produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som i propositionen
har förordats,

2. att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 587 000 kr.

Motionerna

1988/89:Ub239 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas

1. att riksdagen till skolöverstyrelsens informationsverksamhet för budgetåret
1989/90 anslår 1 milj.kr. utöver regeringens förslag under anslaget B 1.
Skolöverstyrelsen.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att den första skolplanen skall antas under
innevarande mandatperiod,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsskolnämndernas sammansättning och ställning.

1988/89:Ub287 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari - såvitt nu
är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om erforderlig organisationsnivå på de små länsskolnämnderna.

1988/89:Ub294 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen under Bil. 10 Utbildningsdepartementet B 4. Statens
institut för läromedel anvisar ett med 600 000 kr. förhöjt belopp till

24 516 000 kr.,

2. att riksdagen under Bil. 10 Utbildningsdepartementet B 5. Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. anvisar ett med 650 000 kr. förhöjt
belopp till 11 465 000 kr.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala skolplaner.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

13. att riksdagen beslutar att inte ge bidrag till löntagarorganisationerna
inom skolans område och därmed under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen
anslår 3 444 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1988/89 :UbU 11

1988/89:Ub824av Inger Schörling m. fl. (mp) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppvärdera och stärka vissa ämnen och beslutar att för
budgetåret 1989/90 öka anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet
med 2 milj.kr. till 63 632 000 kr. för de praktiska och estetiska ämnena,
humanekologi, biologi, praktisk miljövård, barn, familj och samlevnad samt
kost, hälsa och hushållning.

1988/89: Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari-såvitt nu är i frågayrkas 4.

att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformation,

5. att riksdagen beslutar att till B 1. Skolöverstyrelsen för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 137 598 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget Bil. och den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen från anslaget B 2. överföra 6 000 000 kr.
(delvis),

7. att riksdagen beslutar att till B 2. Länsskolnämnderna för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 149 891 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att till anslaget Bil. och den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen från anslaget B 3. överföra 27 000 000 kr.
(delvis),

9. att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget Stöd för utveckling av
skolväsendet samt att till B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 34 632 000 kr.,

10. att riksdagen beslutar att till B 4. Statens institut för läromedel för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 10 016 000 kr.

Utskottet

1. Skolöverstyrelsen

I propositionen (1988/89:4) om skolans utveckling och styrning behandlades
bl.a. skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppgifter inom skolväsendet. Regeringen
föreslog därvid att SÖ:s uppgifter skall gälla frågor som avser hela
skolväsendet eller som i övrigt förutsätter nationell överblick eller särskild
kompetens. SÖ:s roll skall vara att förse regeringen med underlag för
bedömningar på lång sikt. Underlagen, presenterade bl.a. i årliga eller
fleråriga anslagsframställningar, bör grundas på resultat av forskning,
uppföljning, utvärdering och utredning samt på lokala uppslag och initiativ.
SÖ skall vidare ge stöd till skolväsendet, bedriva läroplansarbete och svara
för utvärdering samt fullgöra de uppdrag och uppgifter som regeringen
bestämmer. Riksdagen har beslutat (bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95) i
enlighet med regeringens förslag i vad gäller SÖ:s framtida uppgifter. En
samlad bedömning kommer nu att göras av kompetensbehov och organisation
för SÖ.

1988/89: UbU 11

1* Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 11

Under anslaget till SÖ finns bl.a. en anslagspost Bidrag till löntagarorganisationer,
vilken beräknas till 3 582 000 kr. Medlen avser bidrag till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformatörer och för information om
utbildning och rekrytering av handledare på arbetsplatser.

I motion 1988/89: Ub834 (m) föreslås beträffande anslagsbeloppet att
riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 137 598 000 kr., vilket i jämförelse med regeringens förslag är en
reducering med 3 582 000 kr. och motsvarar anslagsposten till löntagarorganisationernas
verksamhet. Detta bidrag bör avskaffas eftersom löntagarorganisationerna
själva bör kunna bedriva denna verksamhet i önskad
omfattning (yrkandena 4 och 5). Av samma skäl föreslås i motion 1988/
89:Ub817 (fp) yrkande 13 en minskning av förevarande anslag med
3 444 000 kr. 1 syfte att öka SÖ:s informationsverksamhet föreslås i motion
1988/89:Ub239 (vpk) yrkande 1 att riksdagen till Skolöverstyrelsen anslår 1
milj.kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att en ökad målstyrning
av skolan kräver ökade insatser för information.

Utskottet konstaterar att samarbetet mellan skolan och näringslivet
successivt har ökat. Riksdagens beslut om en treåriga försöks- och utvecklingsperiod
avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar förutsätter
bl.a. att det råder goda kontakter mellan företrädare för de enskilda
skolenheterna och företrädare för de anställda vid de företag som bl.a.
upplåter utbildningsplatser för eleverna och ansvarar för den arbetsplatsförlagda
utbildningen.

Utskottet vill vidare understryka att SÖ har en viktig roll som informationsspridare
till olika målgrupper inom skolväsendets område. Utskottet
anser dock att informationsinsatser från SÖ:s sida när det gäller utvecklingen
mot en mera målstyrd skola bör kunna ske inom befintlig medelsram. Då
utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt, föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89:Ub239 yrkande 1, 1988/89:Ub817 yrkande 13 och
1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5 till Skolöverstyrelsen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 141 180 000 kr.

2. Länsskolnämnderna

I budgetpropositionen framläggs förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) i vad gäller länsskolnämndernas sammansättning.

Länsskolnämndernas nuvarande sammansättning och därmed sammanhängande
frågor regleras delvis i skollagen, delvis i den för SÖ och
länsskolnämnderna gemensamma instruktionen för den statliga skoladministrationen
(1988:815). Grunden för bestämmelserna utgörs av riksdagens
beslut med anledning av förslag i propositionen om ny skollag m.m. (prop.
1985/86:10, del A s. 5, 55-57, 69-70 och 166, UbU 1985/86:6, rskr. 1985/
86:39). Enligt 2 kap. 3 § skollagen skall fem av länsskolnämndernas elva
ledamöter väljas av landstinget (för Gotlands län av kommunfullmäktige och
vad gäller Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län tre av landstinget och
två av kommunfullmäktige i Göteborg resp. Malmö). Ledamöter och
suppleanter som väljs på detta sätt utses för en treårsperiod räknat fr.o.m.

1988/89: UbU 11

den 1 januari året efter det att allmänna val till landsting och kommunfullmäktige
ägt rum. Detsamma gäller de ledamöter och suppleanter som utses
av regeringen resp. länsstyrelsen.

Sammansättningen av ledamöter i statliga nämnder och styrelser har
behandlats i propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (verksledningspropositionen,
prop. 1986/87:99, 1986/87:KU 29, rskr. 1986/

87:226). Enligt denna skall nomineringsförfarandet inte regleras. Ledamöterna
bör utses efter personliga förutsättningar att fylla uppgifterna.

Regeringens förslag till lag om ändring i skollagen innebär att 2 kap. 3 §
upphävs med utgången av december 1989. Vid denna ändring av skollagen
bör till lagändringen fogas en övergångsbestämmelse av innebörd att de
ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna som utsetts enligt de
upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § av landsting och vissa kommunfullmäktige
skall behålla sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte
regeringen bestämmer annat. I budgetpropositionen föreslås även att
riksdagens beslut (prop. 1985/86:10, UbU 1985/86:6, rskr. 1985/86:39) om
utseende av ledamöter i länsskolnämnderna, dvs. sådana ledamöter och
suppleanter som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige, skall
upphävas. I likhet med vad som sker för flertalet andra centrala och regionala
styrelser och nämnder kommer därmed regeringen i fortsättningen att utse
samtliga ledamöter i länsskolnämnderna. Även mandatperiodens längd
kommer att bestämmas av regeringen. Föredragande statsrådet avser att
återkomma till regeringen med förslag till behövliga ändringar i instruktionen
för den statliga skoladministrationen. Detta har samband även med den i
proposition 1988/89:4 nämnda översynen av SÖ och länsskolnämnderna
liksom med övervägandena om den regionala statliga förvaltningens framtida
organisation.

Enligt motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 3 är det angeläget att ett
länsorgan på utbildningens område kan ge en fullgod återspegling av den
politiska situationen i länet. Den centrala roll som skolan har i den allmänna
debatten gör det enligt motionärerna nödvändigt att det finns ett kompetent
lekmannaforum på länsnivå för skolfrågor. Motionärerna förordar att
länsskolnämnderna bör ha elva ledamöter, som väljs av landstingen och de
kommuner som fullgör landstingsuppgifter. I länsskolnämnden bör därutöver
ingå personalföreträdare som adjungeras till nämnden på samma sätt
som sker i andra länsorgan. Regeringens förslag i vad avser länsskolnämndernas
sammansättning avvisas.

Utskottet vill först erinra om riksdagens beslut beträffande dels frågan om
förordnandetid för ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd för tiden
fr.o.m. den 1 januari 1989 (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU4, rskr.
1988/89:22), dels en förändrad inriktning av länsskolnämndernas roll och
uppgifter (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95). Utskottet
anser vidare att riksdagens beslut med anledning av verksledningspropositionen
om sammansättningen av ledamöter i statliga styrelser och nämnder bör
följas även när det gäller länsskolnämndernas sammansättning. Detta
innebär att nomineringsförfarandet inte bör regleras.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub276 yrkande 3 antar det i

1988/89:UbUll

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser att 2 kap. 3 § skall upphöra att gälla vid utgången av december
månad 1989, m.m. Utskottet tillstyrker likaledes vad som föreslagits i
propositionen om utseende av ledamöter i länsskolnämnderna.

Riksdagen har tidigare fattat ett principbeslut om kommunala skolplaner
m.m. för att öka det kommunala och lokala ansvaret för skolverksamhetens
genomförande (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95). I
budgetpropositionen läggs förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i
vad gäller kommunfullmäktiges antagande av lokala skolplaner.

Regeringen föreslår att bestämmelser om lokala skolplaner tas in i en ny
paragraf, 2 kap. 11 §, i skollagen. Skolplaner skall antas för grundskolan och
gymnasieskolan. Den landstingskommunala gymnasieskolan berörs inte av
förslaget. Om en kommun anordnar särskola i fall som avses i 6 kap. 2 §
skollagen (1985:1100) skall skolplanen omfatta även särskolan. Enligt
lagförslaget skall skolplaner antas vart tredje år och då det år som följer
närmast efter det när allmänna val till kommunfullmäktige har ägt rum. De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989. Senast under år
1992 skall lokala skolplaner antas första gången av kommunerna. Enligt
propositionen är skolplanen i grunden ett dokument i vilket de politiskt
ansvariga på den lokala nivån skall ange de insatser som behövs för att de
nationella målen för skolan skall uppnås. Kommunen bör även kunna ta upp
andra frågor i skolplanen. Föredragande statsrådet kommer senare att
föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att utarbeta allmänna råd till kommunerna
rörande skolplanernas innehåll.

I motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 3 yrkas avslag på regeringens förslag
om upprättande av skolplaner. Motionärerna menar att det finns en
betydande risk att den föreskrivna skolplanen sväller ut till ett omfattande
dokument som binder resurser vid byråkrati i stället för att användas till
undervisning. Dessutom utarbetar kommunerna i anslutning till budgetarbetet
planer som fyller behoven av planering. I motion 1988/89:Ub276 (c)
yrkande 2 föreslås att kommunerna skall anta lokala skolplaner första gången
under innevarande mandatperiod och inte senast under år 1992, vilket anges i
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i vad gäller lokala
skolplaner.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen har, som tidigare anförts, på utskottets tillstyrkan godkänt ett
principförslag om lokala skolplaner (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7,
rskr. 1988/89:95). Utskottet finner det lämpligt att kommunen antar en lokal
skolplan vart tredje år, dvs. varje år som följer närmast efter det år när
allmänna val till kommunfullmäktige har ägt rum (1992, 1995, 1998 etc.).
Som framgår av lagförslaget är det inget som hindrar att kommunen antar
skolplan under mellanliggande år. Samtidigt som utskottet konstaterar det
instämmer utskottet i den uppfattning som framförs i propositionen,
nämligen att kommunerna bör få ordentlig tid att förbereda sig innan en
skolplan beslutas första gången. Utskottet utgår vidare från att de lokala
skolplanerna samordnas med den kommunala budgetprocessen. Utskottet
konstaterar sammanfattningsvis att det är möjligt för kommunerna att anta

1988/89:UbUll

en första skolplan under något av åren 1990-1992.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 2 och
1988/89:Ub806 yrkande 3 antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avseratt det i lagen skall införas
en ny paragraf, 2 kap. 11 §, om lokala skolplaner, m.m.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 6 delvis föreslås att en överföring görs
av medel från anslaget B2. Länsskolnämnderna till anslaget Bil. Bidrag till
driften av grundskolor m.m. Genom rationalisering av de administrativa
uppgifterna anser motionärerna att en minskning av anslaget till länsskolnämnderna
bör kunna ske med 6 milj.kr. Dessa medel bör överföras till den
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under anslaget Bil.
Beträffande anslagsbeloppet under länsskolnämnderna föreslås i samma
motion (yrkande 7) att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 149 891 000 kr.

Utskottet konstaterar att beräkningarna av anslaget till länsskolnämnderna
utgått från ett treårigt huvudförslag med fördelningen 2 % för vardera
åren 1989/90 och 1990/91 och 1 % för budgetåret 1991/92. Detta medför en
minskning av anslaget med 2 576 000 kr. förbudgetåret 1989/90. Av anslaget
för budgetåret 1988/89 har 1 048 000 kr. inte ställts till länsskolnämndernas
disposition till följd av tillämpandet av en utgiftsram. Genom de här nämnda
anslagsminskningarna åläggs länsskolnämnderna en besparing med drygt
3,6 milj.kr. för budgetåret 1989/90. Utskottet anser att ytterligare besparingar
i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:Ub834 svårligen kan
göras utan att väsentliga arbetsuppgifter drabbas.

Då utskottet inte har något att invända mot föredragande statsrådets
medelsberäkning i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena
6 delvis och 7 till Länsskolnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 155 891 000 kr.

När det gäller organisationsnivån vid de små länsskolnämnderna anförs i
motion 1988/89:Ub287 (c) yrkande 3 att regering och riksdag bör fastställa en
miniminivå för en myndighetsorganisation utifrån de krav som ställs på
myndigheten. I motionen ges exempel på organisatoriska problem vid en
mindre länsskolnämnd (Västernorrlands län) till följd av knappa ekonomiska
resurser.

Enligt vad utskottet erfarit görs en fördelning av resurserna för länsskolnämnderna
efter principer som SÖ och nämnderna tagit fram i samråd.
Därvid sammanvägs olika faktorer som t.ex. långa och korta resavstånd, få
och många elever inom länet etc. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
motion 1988/89:Ub287 yrkande 3.

3. Stöd för utveckling av skolväsendet

I inledningen till årets budgetproposition behandlas frågan om en internationalisering
av ungdomsskolan. SÖ har utarbetat ett handlingsprogram för
skolans internationalisering. Under nu aktuellt anslag föreslår regeringen

1988/89:UbUl 1

bl.a. att särskilda medel - 1,5 milj.kr. för budgetåret 1989/90 - anslås till
resestipendier för att lärare skall få möjlighet att med kolleger i andra länder
diskutera frågor som gäller den egna skolverksamheten. Föredragande
statsrådet aviserar en utredning om hur en mer regelrätt lärarutbytesverksamhet
skulle kunna anordnas med finansiellt stöd av bl.a. de nu föreslagna
resestipendierna. Vidare föreslås att vissa medel under littera H Internationellt
kulturellt samarbete överförs till detta anslag.

Enligt motion 1988/89:Ub834 (m) visar erfarenheterna att det regionala
stödet till lokal skolutveckling i kommunerna, som upptas under två
anslagsposter under förevarande anslag, inte har givit de resultat som avsågs
när bidraget infördes. Motionärerna föreslår därför att dessa bidrag avskaffas,
vilket innebär att anslagsbeloppet kan reduceras med 27 milj.kr.
(yrkande 9). Dessa medel bör överföras från ifrågavarande anslag till den
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under anslaget Bil.
Bidrag till driften av grundskolor m.m. (yrkande 8 delvis). I motion
1988/89:Ub824 (mp) yrkande 4 föreslås en ökning av anslaget med 2 milj. kr.
till 63 632 000 kr. i syfte att stärka praktiska och estetiska ämnen samt vissa
andra ämnen. Motionärerna anser att alla elever skall lära sig mera om
samspelet mellan människan och hennes fysiska och sociala miljö.

Enligt utskottets uppfattning är det regionala stödet för utveckling av
skolväsendet och bidraget till kommunernas lokala skolutveckling av stor
betydelse för de enskilda skolenheterna i kommunerna. Syftet med dessa
bidrag är bl.a. att vidareutveckla skolverksamheten på det lokala planet med
utgångspunkt i de arbetsplaner som utarbetats och antagits. Länsskolnämndernas
roll som samordnare av projekt m.m. och informationsspridare av nya
erfarenheter är därvid av stor betydelse. När det gäller den anslagsökning
som föreslås i motion 1988/89:Ub824 finner utskottet det dock inte motiverat
att riksdagen beslutar att vissa ämnen och ämnesområden i läroplanerna för
grundskolan och gymnasieskolan skall ges särskilda resurser. Utskottet utgår
från att de i motionen upptagna ämnena och ämnesområdena utvecklas i
enlighet med intentionerna i gällande kursplaner. Med hänvisning till det
anförda och då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i
övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100
och med avslag på motionerna 1988/89:Ub824 yrkande 4 och 1988/89:Ub834
yrkandena 8 delvis och 9 till Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett
förslagsanslag på 61 632 000 kr.

4. Statens institut för läromedel

Statens institut för läromedel (SIL) skall främja produktion av läromedel och
handlägga ärenden enligt förordningen (1974:439, omtryckt senast 1987:572)
om statsbidrag till produktion av vissa läromedel. SIL skall särskilt främja
utveckling och produktion av samt utge information om läromedel för bl.a.
elever med handikapp. Under anslaget föreslås extra resurser till ett antal
ändamål, bland vilka kan nämnas 300 000 kr. för personalförstärkningar för
att öka produktionen av läromedel för elever med handikapp. För att
finansiera inrättande av en tjänst som videoproducent föreslås att

1988/89:UbUll

345 000 kr. förs över från anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m. till detta anslag.

Enligt motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 10 bör verksamheten vid SIL
begränsas till insatser som avser stöd för utveckling av läromedel för
handikappade och för vissa mindre grupper där marknaden inte kan
tillgodose efterfrågan. Det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet till SIL
bör därför kunna reduceras med 13,9 milj.kr. Riksdagen bör enligt motionärerna
anvisa ett förslagsanslag på 10 016 000 kr. för SIL:s verksamhet
budgetåret 1989/90. I motion 1988/89:Ub294 (vpk) yrkande 1 föreslås att
anslaget till SIL bör utgå med 600 000 kr. utöver regeringens förslag.
Medelsökningen avser produktion av läromedel för handikappade. Detta
innebär att riksdagen till Statens institut för läromedel bör anvisa ett
förslagsanslag på 24 516 000 kr. för budgetåret 1989/90.

Utskottet anser att tillgången på läromedel för handikappade elever är av
stor betydelse för att de skall kunna få en med övriga elever likvärdig
utbildning. Utskottet stöder regeringens uppfattning att det är befogat med
en utökning av resurserna för att öka produktionen av läromedel för elever
med handikapp. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub294 yrkande 1 och
1988/89:Ub834 yrkande 10 till Statens institut för läromedel för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 23 916 000 kr.

5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

Från anslaget betalas kostnader för utveckling och produktion av samt
information om läromedel för elever med handikapp samt för minoritets- och
invandrarundervisningen. Från anslaget finansieras även kostnader för
arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta
produktionstjänster för denna verksamhet. Regeringen finner det angeläget
med ytterligare insatser för utveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp och föreslår därför att medlen för detta ändamål ökas
med 250 000 kr. för budgetåret 1989/90.

I motion 1988/89:Ub294 (vpk) yrkande 2 anförs bl.a. att bristen på läromedel
för handikappade är stor och att kvaliteten ofta är bristfällig. Motionärerna
hänvisar till SIL:s anslagsframställning för budgetåret 1989/90 i vad gäller
utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och föreslår att anslagsbeloppet
under detta anslag ökas med 650 000 kr. till 11 465 000 kr. för
budgetåret 1989/90.

Utskottet anser att ytterligare medel till utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
för här berörda elevgrupper inte nu bör anvisas utöver regeringens
förslag. Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i
övrigt, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med
avslag på motion 1988/89:Ub294 yrkande 2 till anslaget Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 10 815 000 kr.

1988/89:UbUl 1

6. Stöd för produktion av läromedel

1988/89:UbUl 1

Ur detta anslag utgår enligt förordningen (1974:439, omtryckt senast
1987:579) bidrag för produktion av läromedel i ämnen där det är brist på
lämpliga läromedel.

Utskottet föreslår att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag
till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som
förordats i budgetpropositionen.

Då utskottet beträffande anslagsbeloppet inte har något att erinra mot
medelsberäkningen under detta anslag föreslår utskottet att riksdagen till
anslaget Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 4 587 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Skolöverstyrelsen

1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub239 yrkande 1,1988/89:Ub817 yrkande 13 och
1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5 till Skolöverstyrelsen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 141 180 000 kr.,

Länsskolnämnderna

2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub276 yrkande 3 antar det i propositionen framlagda
och vid detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser att 2 kap. 3 § skall upphöra att gälla
vid utgången av december månad 1989, m.m. samt godkänner vad som
. i övrigt anförts i propositionen om utseende av ledamöter i länsskolnämnderna,

3. beträffande lokala skolplaner m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 2 och 1988/89:Ub806 yrkande 3
antar det i propositionen framlagda och vid detta betänkande fogade
förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att det i
lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 11 §, om lokala skolplaner
m.m.,

4. beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub834 yrkandena 6 delvis och 7, till Länsskolnämnderna
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
155 891 000 kr.,

5. beträffande organisationsnivån på de små länsskolnämnderna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub287 yrkande 3,

Stöd för utveckling av skolväsendet

6. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub824 yrkande 4 och 1988/89:Ub834 yrkandena 8
delvis och 9 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 61 632 000 kr..

Statens institut för läromedel

7. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub294 yrkande 1 och 1988/89:Ub834 yrkande 10
till Statens institut för läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 23 916 000 kr.,

Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

8. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub294 yrkande 2 till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 10 815 000 kr.,

Stöd för produktion av läromedel

9. beträffande förhandsbesked om visst statsbidrag

att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till Stöd för
produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i
proposition 1988/89:100,

10. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för produktion av
läromedel

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Stöd för
produktion av läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 4 587 000 kr.

Stockholm den 16 mars 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s). Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s). Berit Löfstedt
(s), Carl-Johan Wilson (fp). Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson
(s), Ulf Melin (m). Marianne Jönsson (c). Ylva Johansson (vpk) och My
Gillberg (mp).

1988/89 :UbU 11

Reservationer

1988/89:UbUll

1. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”på 141 180 000 kr. bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker en avveckling av bidraget till löntagarorganisationerna.
Då utskottet inte har något att erinra mot föredragande statsrådets
medelsberäkning i övrigt finner utskottet att medelsbehovet under förevarande
anslag bör beräknas till 137 598 000 kr. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5, med anledning
av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub817 yrkande 13 samt med
avslag på motion 1988/89:Ub239 yrkande 1 till anslaget Skolöverstyrelsen för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 137 598 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5,
med anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub817
yrkande 13 samt med avslag på motion 1988/89:Ub239 yrkande 1 till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på
137 598 000 kr.,

2. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (mom. 1)

Ylva Johansson (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”på 141 180 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att SÖ har en viktig roll som informationsspridare till olika
målgrupper. Med en ökad målstyrning av skolan krävs också ökade insatser
för information. Aktuella politiska beslut, nya pedagogiska forskningsrön,
resultat från lokalt utvecklingsarbete m.m. måste snabbt kunna spridas till
skolans personal och eleverna. Utskottet finner det därför befogat att
anslaget till SÖ ökar med 1 milj.kr. i syfte att förbättra SÖ:s informationsverksamhet.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub239 yrkande
1, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub817 yrkande 13 delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 5 till anslaget
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på
142 180 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub239 yrkande 1, med
anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna

1988/89:XJb817 yrkande 13 och 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5 till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på
142 180 000 kr.,

3. Länsskolnämndernassammansättning m.m. (mom. 2)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar med ”i länsskolnämnderna” bort ha följande lydelse:
Länsskolnämndernas sammansättning bör enligt utskottets uppfattning
bygga på lekmannastyrelsens princip. En utveckling mot större inflytande för
tjänstemän och mindre inflytande för förtroendevalda är ytterst olycklig.
Länsskolnämnderna bör ha elva ledamöter som väljs av landstingen och de
kommuner som fullgör landstingsuppgifter. Även vid en eventuell länsförvaltningsreform
bör länsskolnämnderna finnas kvar som självständiga förtroendemannaorgan.
Mot denna bakgrund bör regeringen återkomma till
riksdagen med ett förslag till lag som reglerar länsskolnämndernas sammansättning
och framtida ställning.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub276 yrkande 3 och med avslag på proposition 1988/89:100
beträffande det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser att 2 kap. 3 § skall upphöra att gälla som
sin mening ger regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub276 yrkande 3 och med
avslag på proposition 1988/89:100 beträffande dels det i propositionen
framlagda och vid detta betänkande fogade förslaget till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att 2 kap. 3 § skall
upphöra att gälla, dels utseende av ledamöter i länsskolnämnderna
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Lokala skolplaner m.m. (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund (m). Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Riksdagen
har,” och på s. 7 slutar med ”lokala skolplaner, m.m.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottet finns en betydande risk att den föreskrivna skolplanen
sväller ut till ett omfattande dokument som binder resurser vid byråkrati i
stället för att användas till undervisning. Dessutom utarbetar kommunerna i
anslutning till budgetarbetet planer som fyller behoven av planering. Mot
denna bakgrund avvisar utskottet regeringens lagförslag i denna del.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande lokala skolplaner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkande 3 och med
avslag på motion 1988/89:Ub276 yrkande 2 avslår det i proposition

1988/89:UbU 11

1988/89:100 framlagda och vid detta betänkande fogade förslaget till
lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att det i lagen skall
införas en ny paragraf, 2 kap. 11 §, om lokala skolplaner,

5. Lokala skolplaner m.m. (mom. 3)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Riksdagen
har,” och på s. 7 slutar med ”lokala skolplaner, m.m.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en kommunal skolplan är så viktig - inte minst för att
stimulera den kommunala debatten om skolan - att den bör upprättas och
antas årligen. En kommunal plan för skolan gör det kommunala ansvaret
tydligare för kommuninvånarna. Utskottet anser i likhet med vad som
anförts i motion 1988/89:Ub276 att det bör finnas goda förutsättningar för
kommunerna att kunna anta en första skolplan under innevarande mandatperiod.
I regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) bör
den ändringen göras att den föreskrivna lokala skolplanen skall antas första
gången senast den 30 juni 1991.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande lokala skolplaner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 2, med
avslag på motion 1988/89:Ub806 yrkande 3 och med anledning av
proposition 1988/89:100 antar det i propositionen framlagda och vid
detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser att det i lagen skall införas en ny paragraf,
2 kap. 11 §, om lokala skolplaner med den ändringen att 3. skall ha
följande lydelse: Skolplan som anges i 2 kap. 11 § skall antas första
gången senast den 30 juni 1991.

6. Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna (mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”på 155 891 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att länsskolnämnderna ytterligare bör kunna rationalisera
de administrativa uppgifterna. En fortsatt decentralisering av skolväsendet
bör innebära att vissa av nämndernas tidigare uppgifter kan reduceras. Mot
denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna att en minskning
av anslaget till länsskolnämnderna bör göras med 6 milj. kr. Dessa medel bör
överföras till anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. och den
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen. Riksdagen bör med
bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 6 delvis och 7 och med anledning
av proposition 1988/89:100 till Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag på 149 891 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 6 delvis

1988/89: UbUll

och 7 och med anledning av proposition 1988/89:100 till Länsskolnämnderna
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på
149 891 000 kr.,

7. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”på 61 632 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har inte länsskolnämndernas stöd till lokal
skolutveckling gett resultat i paritet med insatta resurser. Medlen till detta
ändamål bör därför avskaffas, varför anslaget kan minskas med 25 milj.kr.
Anslaget bör vidare minskas med ytterligare 2 milj.kr. då dessa medel avser
genomförandet av en utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
gymnasieutbildning. Utskottet föreslår att totalt 27 milj.kr. överförs till den
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under anslaget B 11.
Bidrag till driften av grundskolan m.m.

Riksdagen bör med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis
och 9, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion
1988/89:Ub824 yrkande 4 till Stöd för utveckling av skolväsendet för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 34 632 000 kr.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis
och 9, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub824 yrkande 4 till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
34 632 000 kr.,

8. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 6)

My Gillberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt
utskottets" och slutar med "på 61 632 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att förevarande anslag bör ökas med 2 milj.kr. för att
möjliggöra en förstärkning av praktiska och estetiska ämnen, humanekologi,
biologi, praktisk miljövård, barn- och familjekunskap, samlevnad samt kost,
hälsa och hushållning. Det är viktigt att alla elever lär sig mer om samspelet
mellan människan och hennes fysiska och sociala miljö. De bör även få
kunskaper och färdigheter i olika ämnen som förbereder dem för ett
kommande familjeliv.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

1988/89:UbUll

till motion 1988/89:Ub824 yrkande 4, med anledning av proposition 1988/
89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis och 9 till
Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 63 632 000 kr.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub824 yrkande 4, med
anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion
1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis och 9 till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
63 632 000 kr.,

9. Anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
(mom. 7)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”på 23 916 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att SIL:s uppgifter successivt har utökats och att
kostnaderna för administration m.m. blivit allt större. SIL:s utvecklingsarbete
i vad gäller läromedel av olika slag bör enligt utskottets uppfattning
koncentreras på att tillgodose skolans behov av läromedel för handikappade
och för vissa mindre grupper där marknaden inte kan tillgodose efterfrågan.
En sådan inriktning av SIL:s verksamhet bör kunna leda till besparingar,
varför anslaget bör reduceras med 13,9 milj.kr. och föras upp på riksstaten
som ett förslagsanslag på 10 016 000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 10 och med
avslag på proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub294 yrkande
1 till Statens institut för läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 10 016 000 kr.,

10. Anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
(mom. 7)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”på 23 916 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget till SIL bör utgå med 600 000 kr. utöver
regeringens förslag för produktion av läromedel för handikappade. Medelsökningen
bör finansiera vissa personalinsatser för att producera läromedel
för rörelsehindrade, döva och synskadade elever och för utvecklingsarbete
för framtagning av läro- och hjälpmedel för elever med språk-, tal- och
röststörningar.

1988/89:UbUll

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub294 yrkande 1, med anledning av proposition 1988/89:100 och
med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkande 10 till SIL för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 24 516 000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub294 yrkande 1, med
anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion
1988/89:Ub834 yrkande 10 till Statens institut för läromedel för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 24 516 000 kr.,

11. Anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på
läromedelsområdet m.m. (mom. 8)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”på 10 815 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslagsbeloppet för utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m. bör öka med 650 000 kr. utöver regeringens förslag. Medelsökningen
avser utveckling och produktion av läromedel för elever och vuxna
med olika handikapp. Med hänvisning till SIL:s anslagsframställning för
budgetåret 1989/90 bör ökade resurser avse utveckling av läromedel för döva
elever, rörelsehindrade elever, dövblinda vuxna, elever i yrkessärskolan,
handikappade invandrare samt elever med språk-, tal- och röststörningar.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub294 yrkande 2 till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
11 465 000 kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub294 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1988/89:100 till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 11 465 000 kr.,

Särskilt yttrande

Lokala skolplaner m.m. (morn. 3)

My Gillberg (mp) anför:

Med hänvisning till vad miljöpartiet de gröna anfört i bet. 1988/89:UbU7
reservation 19 om ökat inflytande och medansvar för elever och föräldrar,
bör skolplaner decentraliseras till den enskilda skolan. Det är där planering
och prioriteringar skall ske av dem som är närmast berörda. Vi anser att den

1988/89:UbUll

lokala styrelsen på skolan, som består av skolpersonal, föräldrar och elever,
skall ha det ekonomiska ansvaret. Med utgångspunkt i skollagen och
läroplanens mål och riktlinjer skall beslut om skolans verksamhet —
fördelning av resurser, klasstorlek m.m. - fattas av styrelsen.

1988/89:UbUll

Förslag till

Lagom ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985: 1100)
dels att 2 kap. 3 § skall upphöra att gälla,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 11 §,
samt närmast före 2 kap. 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Lokala skolplaner
11 §

1 varje kommun skall det finnas
en av kommunfullmäktige
antagen skolplan för de skolformer
som kommunen är huvudman
för.

Av skolplanen skall särskilt
framgå de åtgärder kommunen
avser vidta för att för skolan
uppsatta mål skall uppnås.

En skolplan skall alltid antas
varje år som följer närmast
efter det när allmänna val till
kommunfullmäktige har ägt
rum. Efter kommunens bestämmande
får skolplaner också
antas däremellan.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt gäller upphävandet av 2 kap.
3 § vid utgången av december 1989, och i övrigt den 1 juli 1989.

2. Ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna som utsetts
enligt de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § skall behålla
sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte regeringen
bestämmer annat.

3. Skolplan som anges i 2 kap. 11 § skall antas första gången
senast under år 1992.

1988/89:

Bilaga

1 i 'i

'■ • ' r. ..v ii- : "i~.\ UV. > **f?J

'■ - r* ' > i

■ ■■- -■ r V

i; ■■ i. . ■ ■ ■ • i.- -1

■ • ■ ■ ' ■■ V. v V.

*' . I •

■

gotab 88353, Stockholm 1989