Utrikesutskottets betänkande
1988/89:UU17

Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets 1988/89

område UU17

I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1988/

89:100, bil. 5, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet
m.m.), anslagen B 1—B 5 och B 8 under littera B (Bidrag till vissa
internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet),
anslagen E 4-E 7 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande)
samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte
de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av propositionen.

TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen framlägger i bilaga 5 (utrikesdepartementet) följande förslag
under littera A, B, D, E och F:

A. Utrikesdepartementet m.m.

att riksdagen

1. till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 044 435 000 kr.,

2. till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 16 647 000 kr.,

3. till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 17 311 000 kr.,

4. till Kursdifferenser för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på

I 000 kr.,

5. till Olönade konsuler för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på

II 620 000 kr.,

6. till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 38 885 000
kr.,

7. till Nordiskt samarbete för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 588 000 kr.,

1 Riksdagen 1988/89. 9sami. Nr 17

8. till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 630 000 kr.,

9. till Utredningar m.m. förbudgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 6 260 000 kr.,

10. till Officiella besök m.m. förbudgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 8 743 000 kr.,

11. till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 740 000 kr.,

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

att riksdagen

1. till Förenta nationerna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
140 963 000 kr.,

2. till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 220 000 000 kr.,

3. till Europarådet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
17 349 000 kr.

4. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 000 000 kr.,

5. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 21 000 000 kr.,

6. till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 3 543 000 kr.,

D. Information om Sverige i utlandet m.m.

1. till Svenska institutet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 54 551 000 kr.,

2. till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 42 491 000 kr.,

3. till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 14 904 000 kr.,

4. till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 4 851 000 kr.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande (E 4- E 7)

1. till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.,

2. till Interamerikanska Utvecklingsbanken för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 21 500 000 kr.,

1988/89:UU17

3. till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1989/90 anvisar ett
ramanslag på 17 665 000 kr.,

4. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till marknadsföring
får lämnas till ett belopp på högst 4 000 000 kr.,

5. till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
anslag på 2 000 000 kr.,

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

1. till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 435 000 kr.,

2. till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 432 000 kr.,

3. till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000
kr.,

4. till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 17 070 000 kr.,

5. till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 13 498 000 kr.,

6. till Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska Institutet för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 2 175 000 kr.,

Motioner

1988/89:U201 av Barbro Westerholm och Charlotte Branting (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör verka för ökad rekrytering av kvinnor till
toppbefattningar och expertgrupper inom FN och om upprättande av en
handlingsplan för detta arbete.

1988/89:U301 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1989/90 anslår 3 062 000 kronor utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 20 132 000 kronor.

1988/89:U302 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk kulturattaché
eller kulturråd i Wien med flera centraleuropeiska huvudstäder.

1988/89:U303 av Håkan Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla
generalkonsulatet i Minneapolis.

1988/89:U304 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget till Information, studier och forskning
om freds- och nedrustningssträvanden m.m. Utrikesdepartementet, F 3, för

1988/89:UU17

1* Riksdagen 1988189. 9sami. Nr 17

budgetåret 1989/90 och i framtiden fastställs till 1 promille av den årliga
försvarsbudgeten,

2. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1989/90 anslår 6 000 000 kronor
utöver vad regeringen föreslagit eller således totalt 31 000 000 kronor.

1988/89:U305 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad rekrytering
av kvinnor till toppbefattningar inom FN.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A804.

1988/89:U306 av Ingemar Eliasson och Karin Söder (fp,c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bibehållande av generalkonsulatet i Minneapolis.

1988/89:11307 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Sverige bör utträda ur Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB).

1988/89:11308 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade anslag till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändamålsinriktningen av anslaget.

1988/89:11309 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag om generella bidrag till fredsorganisationerna, i
enlighet med motionen.

1988/89:11310 av Per Gahrton (mp) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag i prop. 1988/89:100,
bil. 5, F 3.Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. anvisar 29 217 000 kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att respektive organisation för budgetåret skall beviljas det anslag
som sökts,

3. att riksdagen hos regeringen inför kommande budgetår begär en
utförligare redovisning för skälen till föreslagna bidrag till resp. organisation.

1988/89:11311 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100, bil. 5, punkt B 5 till
EFTA budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 000 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga
riksdagspartier bör vara företrädda i EFTA-delegationen,

1988/89:11312 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen, med avslag på prop. 1988/89:100, E 5, till Interamerikanska
utvecklingsbanken anvisar 0 kr..

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N325.

1988/89:UU17

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige snarast bör lämna IDB.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N325.

1988/89:U313 av Inger Schörling och Ragnhild Pohanka (båda mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående organisation av flyktinguppföljning.

1988/89:U314 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenska generalkonsulatet bör förstärkas (i Jerusalem),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en avlönad generalkonsul snarast bör utses (i Jerusalem).

1988/89:U315 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statsbidraget
till Bernadottemuseets i Pau verksamhet skall utbetalas till museets svenska
vänförening.

1988/89:U316 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till åtgärder för att främja inrättande av svenskundervisning på
högskolenivå i länder som saknar sådan och som har stor återinvandring från
Sverige.

1988/89:U317 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Ingela Mårtensson
(c,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av anslag till föreningen Sveriges Världsfederalister.

1988/89:U318 av Håkan Holmberg och Jan-Erik Wikström (c,fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av en kunskapsbank vid Institutionen för freds- och konfliktforskning
vid Uppsala universitet med inriktning på forskning och information
om militär omställning.

1988/89:U319 av Paul Ciszuk m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alternativ verksamhet till militär industri nu bör främjas,

2. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anslår 1 400 000 kr. för inrättande
av en kunskapsbank för försvarsindustrien omställning.

1988/89:U320 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till anslaget F 3.Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret
1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor,

2. att riksdagen beslutar att till anslaget D 4.Utrikespolitiska institutet
anvisa ett reservationsanslag av 5 258 000 kronor,

3. att riksdagen beslutar att till anslaget F 6.Forskningsverksamhet vid
Utrikespolitiska institutet anvisa ett reservationsanslag av 2 768 000 kronor,

4. att riksdagen beslutar att till nytt anslag anvisa 10 milj. kr. för stipendier
och kulturellt utbyte i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att 5 milj.kr. av besparingen under anslaget F 3

1988/89: UU17

överförs till utbildningsdepartementets huvudtitel för att finansiera det
föreslagna nyinrättade anslaget rörande informations- och stipendieverksamhet,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag att till anslaget B 1.Förenta
nationerna anvisa 563 000 kronor till stöd för det arbete som utförs av
enskilda organisationer m.fl.,

7. att riksdagen beslutar att till anslaget B 1.Förenta nationerna för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 140 400 000 kronor.

1988/89:U403 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att riksdagen inbjuder ledamöter till en
nordisk kommission för utvärdering av det övergripande samhällsansvaret i
samband med de svenska vapensmugglingsaffärerna enligt de i motionen
anförda principerna,

2. att riksdagen beslutar anslå 5 000 000 kr. ur anslaget F 3.Information
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. till
ovanstående kommission,

1988/89:U407 av Birgitta Hambraeus och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda
c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar inrätta en internationell kunskapsbank för frågor
vid omställning från militär till civil verksamhet, i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att 1,5 milj.kr. för budgetåret 1989/90 anvisas till
en internationell kunskapsbank ur posten F 3.Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.

1988/89:U409 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

I. att riksdagen för att möjliggöra i motionen angiven förstärkning av
programdelen Europeisk säkerhet under anslaget F 5 för budgetåret 1989/90
anslår 15 498 000 kronor,

10. att riksdagen under anslaget F 3 för budgetåret 1989/90 anslår
15 000 000 kronor,

II. att riksdagen under anslaget D 4.Utrikespolitiska institutet för
budgetåret 1989/90 anslår 5 258 000 kronor,

12. att riksdagen under anslaget F 6.Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska
institutet för budgetåret 1989/90 anslår 2 768 000 kronor.

1988/89:U411 av Gudrun Schyman och Bertil Måbrink (båda vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en kunskapsbank för omställningsfrågor
inrättas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen i kompletteringspropositionen
återkommer med förslag på en avgift för finansiering i enlighet
med motionens förslag.

1988/89:U527 av Görel Bohlin (m) vari yrkas

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att UD bör
inventera inom FN-familjen sådana organ/institutioner som är på väg att
upprättas/alternativt flyttas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att på basis av
denna inventering Sveriges FN-ambassadör bör bemyndigas att verka för att
något eller några av dessa organ/institutioner förläggs till Sverige.

1988/89:UU17

1988/89:U528 av Per Gahrton m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen av
regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk kommitté för utarbetande
av övergripande riktlinjer för en aktiv svensk global ansvarspolitik.

1988/89:U532 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå ett reservationsanslag
av 10 miljoner kronor för stipendier och kulturellt utbyte.

1988/89:U557 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen förordnar en svensk
miljöattaché i Polen,

1988/89:K614 av Berndt Ekholm (s) och Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statligt stöd till kommunal medverkan i fredsarbete av folkrörelsekaraktär.

1988/89:Kr309 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
riksradions utlandsprogram.

1988/89:N310 av Berndt Ekholm m.fl (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en
kunskapsbank om försvarsindustrien omställning från militär till civil produktion
i olika länder.

A. Utrikesdepartementet m.m.

Propositionen (s. 16-24)

Utrikesförvaltningen kommer under 1990-talet att vara mer konkurrensutsatt
än tidigare. Svårigheterna att rekrytera kompetent personal som är
beredd att under långa perioder vara stationerad utomlands kommer att öka.
Ett nära samband med detta fenomen har familjesociala och jämställdhetsproblem,
som t. ex. frågan om två makars lika möjligheter att förverkliga sig
själva inom sina olika yrkesbanor. En mera flexibel flyttningspolitik,
växeltjänstgöring och bättre ekonomiska fördelar kan vara några av de
instrument som med sannolikhet måste utnyttjas.

Skall det vara möjligt att arbeta inom en given resursram är det också
nödvändigt att överväga hur Sverige skall vara representerat i andra stater.
Utlandsmyndigheter med alltför få anställda medför en uttunning intill
meningslöshet och svårigheter att möta nya behov.

Utrikesförvaltningen skall, liksom övrig statlig förvaltning genom effektivisering
och rationalisering begränsa sina anslag. För utrikesförvaltningen
har fastlagts ett sparmål, som innebär en minskning av anslagen med 42,5
milj.kr. (i 1986/87 års prisläge) för treårsperioden 1987/88 - 1989/90. Med
hänsyn härtill fortsätter översynen av utrikesförvaltningens verksamhet, och
det kommer att bli nödvändigt att lägga ned vissa ambassader och lönade
konsulat, vilka då kommer att ersättas med honorära konsulat.

Under år 1988 har inga utlandsmyndigheter inrättats eller lagts ned. Som
närmare redovisas i propositionen avser regeringen ersätta den lönade
generalkonsulstjänsten i Minneapolis med en honorär generalkonsul. På

1988/89:UU17

motsvarande sätt planeras att generalkonsulatet i Rio de Janeiro skall
ersättas av ett honorärt konsulat. Vidare avser regeringen upprätta ett lönat
generalkonsulat i Toronto, Canada, och återinrätta ett lönat generalkonsulat
i Milano.

Som ett led i regeringskansliets verksamhetsplanering tillkallades en
särskild utredare för att lämna förslag om utrikesförvaltningens inriktning
och organisation. Utredningen har arbetat under hela år 1988 och lämnade
fram sina förslag i januari 1989.

Utskottet

Utskottet har tagit del av regeringens redogörelse för den planerade
användningen av utrikesförvaltningens resurser. Genom särskilda föredragningar
av företrädare för utrikesdepartementet har kompletterande information
inhämtats.

I förra årets budgetbetänkande (UU 1987/88:19) förutsåg utskottet att
ökande krav skulle komma att ställas på utrikesförvaltningen under perioden
framöver. Det konstaterades då att det fanns ett ökat behov av att följa den
säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde samtidigt som det kunde
förutses att nedrustningsförhandlingarna parallellt härmed skulle gå in i ett
intensivare skede. Vidare underströk utskottet att Sveriges medverkan i det
västeuropeiska ekonomiska samarbetet skulle komma att bli ett av de
främsta prioriteringsområdena framöver. I betänkandet nämndes också det
internationella miljösamarbetet som exempel på ett område som tar alltmer
resurser i anspråk.

Utskottet gör i dag samma bedömning av utvecklingen.

Den fortsatta avspänningen har lett till att förutsättningarna för en fredlig
lösning av flera internationella konflikter har ökat. Det är glädjande att den
svenska utrikesförvaltningen under det gångna året kunnat medverka aktivt i
fredssträvandena.

Det är också en svensk ambition att med utvecklingssamarbete av olika
slag delta i återuppbyggnaden av tidigare krigs- och krisdrabbade länder.
Den ökande fattigdomen i många svårt skuldtyngda afrikanska länder kräver
internationellt samordade insatser.

Den här beskrivna utvecklingen gör att kraven på utrikesförvaltningen ute
och hemma inte kommer att minska. Sedan den nu slutförda utredningen av
utrikesförvaltningens inriktning och organisation (SOU 1988:58) remissbehandlats
kommer regeringen att ta ställning till de olika förslag som framförs i
den. Utskottet har därför ingen anledning att nu göra någon närmare
bedömning av utrikesförvaltningens kommande uppgifter. Det finns emellertid
orsak att erinra om vad riksdagen tidigare uttalat, nämligen att
omfattningen av de indragningar som kan göras i utrikesförvaltningens
verksamhet noga måste vägas mot de överordnade nationella intressen som
kan komma att påverkas (UU 1987/88:19).

Utrikesförvaltningen har under senare år i likhet med andra delar av
statsförvaltningen tvingats till en hård rationalisering och i många fall
nedskärningar av verksamheten, konstaterade utskottet i ovannämnda
betänkande. Det får självfallet inte uteslutas att vissa verksamheter även

1988/89:UU17

framdeles måste skäras ned eller helt bortfalla och andra tillkomma, men det
bör enligt utskottets mening i första hand ske som led i en anpassning av
utrikesförvaltningen till nya och föränderliga uppgifter, inte som en följd av
fortsatta besparingskrav.

En effektivt fungerande utrikesförvaltning kräver tillräckliga personalresurser
och - inte minst - att utrikesförvaltningen kan erbjuda sådana
anställningsvillkor att personalen stannar kvar.

En särskild svårighet ligger i den s.k. medföljandeproblematiken, vilken
utskottet tidigare behandlat. Enligt utskottets mening måste utrikesförvaltningen
ges möjlighet att sörja för att dess anställda och medföljande makar
får acceptabla ekonomiska villkor, utomlands och hemma. Detta kan ske på
olika sätt; i första hand genom förbättrade möjligheter till yrkesarbete för
den medföljande eller genom ekonomisk kompensation för utebliven
inkomst.

Därtill kommer att den medföljandes, dvs. i de flesta fall hustruns, roll
hittills har undervärderats. Både genom eget yrkesarbete och genom
stödfunktion till den utsände spelar den medföljande en viktig roll för
utrikesförvaltningen.

I propositionen nämns att regeringen har för avsikt att ersätta den lönade
generalkonsuln i Minneapolis med en honorär generalkonsul. Detta har
föranlett två motioner: U303 (c) och U306 (fp, c). I båda motionerna erinras
om att staten Minnesota med sin huvudstad Minneapolis är svenskstaten
framför andra i USA. Därmed har denna delstat stor betydelse som
utgångspunkt för marknadsföring i USA av Sverige och svenska produkter.
Av detta skäl bör regeringen enligt motionärerna ompröva sitt beslut och
behålla generalkonsulatet i Minneapolis som svensk lönad myndighet.

Utskottet har förståelse för motionärernas invändningar mot denna
indragning. Den sker emellertid av besparingsskäl och efter noggrann
avvägning mot andra angelägna uppgifter för utrikesförvaltningen. Ett
bibehållande av en utsänd tjänsteman som chef för generalkonsulatet i
Minneapolis skulle behöva kompenseras av en motsvarande besparing på
någon annan utgiftspost. Utskottet har därtill anledning att räkna med att
den framtida svenska representationen i Minneapolis, under ledning av en
honorär generalkonsul, även fortsättningsvis i hög grad kommer att kunna
fylla funktionen som svensk stödjepunkt i USA:s svenskbygder.

Motionerna U303 (c) och U306 (fp, c) avstyrks därför.

I motion U314 (s) föreslås att svenska konsulatet i Jerusalem bör förstärkas
på så sätt att chefsposten besätts av en utsänd svensk generalkonsul - och inte
som nu en honorär generalkonsul - och ytterligare medarbetare tillförs bl.a.
för bevakning av situationen för mänskliga rättigheter på de ockuperade
områdena.

Systemet med honorära generalkonsulat och konsulat - ibland förstärkta
med en utsänd tjänsteman - används med goda resultat på många håll.
Bruket har av besparingsskäl under senare år ökat.

Utskottet delar samtidigt såväl propositionens som motionärens bedömning
att det finns behov av en förstärkning av bevakningen av denna del av

1988/89:UU17

världen. Utskottet överlämnar emellertid åt regeringen att avgöra på vilket
sätt det bäst kan ske.

Yrkande 1 i motion U314 får därmed anses besvarat medan yrkande 2
avstyrks.

I motion U302 (m) föreslås att en kulturattaché utses för bevakning av
kulturförbindelserna med de centraleuropeiska länderna med placering i
Wien och i motion U557, yrkande 6, att en miljöattaché skall placeras i
Polen.

Bevakningen av det kulturella skeendet i Central- och Östeuropa har
uppenbarligen fått ökad betydelse genom den senaste tidens utveckling. En
motsvarande bedömning kan göras på miljöområdet. Utskottet överlämmar
emellertid åt regeringen att avgöra hur den vill disponera redan knappa
resurser för denna bevakning. Riksdagen kommer att i annat sammanhang
behandla miljösamarbete och kulturellt samarbete i Europa.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna U302 och U557,
yrkande 6.

I motion U313 (mp) föreslås att Sverige innan flyktingar utvisas skall
skaffa skriftliga garantier för flyktingens säkerhet från det mottagande
landets regering. Svenska ambassaden på platsen bör ställa flyktingen under
svenskt beskydd och hålla regelbunden kontakt med flyktingen under några

år.

Enligt utskottets mening är detta förslag inte möjligt att förverkliga. De
flyktingar som återvänder till sina hemländer har inte svenskt medborgarskap
och därmed saknas folkrättsliga möjligheter för Sverige att hävda några
skyddsrättigheter mot dem. Utskottet vill därtill erinra om att en grund för
svensk flyktingpolitik är att ingen skall utvisas som kan befaras bli utsatt för
förföljelse i sitt hemland.

Motion U313 (mp) avstyrks med hänvisning till det anförda.

En annan sak är att det ingår i de svenska ambassadernas arbetsuppgifter
att allsidigt följa utvecklingen i fråga om mänskliga rättigheter i anställningslandet.
Som ett led i denna bevakning bör ambassaderna enligt utskottets
mening också följa situationen för återvändande flyktingar. De iakttagelser
som därvid görs bör bl.a. vara av intresse för de myndigheter i Sverige som
har att ta ställning i asylärenden.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motion U528 (mp) vari
föreslås att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk komitté för utarbetande
av övergripande riktlinjer för en aktiv svensk global ansvarspolitik.

Motionärerna tar som utgångspunkt den redogörelse som inleder fram -

1988/89 :UU17

ställningen i utrikesdepartementets del av budgetpropositionen och anser att
regeringens inställning i ett antal internationella frågor inte framkommer av
redogörelsen. Det borde av redogörelsen i prositionen ha framgått var
Sverige står i förhållande till stormakterna och till de små staterna.
Motionärerna efterlyser också regeringens inställning i fredsfrågorna och i
frågan om mänskliga rättigheter.

Utskottet vill med anledning av denna motion först anföra att redogörelsen
i budgetpropositionen sjävfallet inte är att betrakta som någon fullständig
beskrivning av svensk utrikespolitik och svenska ståndpunkter i internationella
frågor.

Sveriges utrikespolitik är en enhet bestående av flera delar. Däri ingår
biståndspolitik och handelspolitik, nedrustningspolitik och arbetet för
mänskliga rättigheter. Utrikespolitiken är i sin tur en del av vår säkerhetspolitik,
i vilken försvarspolitiken kan sägas vara den andra dimensionen.
Grunden för vår säkerhetspolitik är neutralitetspolitiken. Genom den
definieras bl.a. den svenska hållningen i de frågor som rör våra säkerhetspolitiska
intressen och därmed i stora delar vårt förhållande till maktblocken.

I en värld i förändring kan svensk utrikespolitik inte förbli statisk. Delar av
den ses över regelbundet. Det svenska utvecklingssamarbetet utreddes
grundligt av en parlamentarisk kommission under åren 1973-1978. Biståndet
har sedermera setts över i flera av sina delar. Det har vid dessa tillfällen gällt
att besluta hur de resurser vi velat avsätta för biståndsändamål bäst skulle
användas. På samma sätt har delar av handelspolitiken utretts. För närvarande
pågår en brett upplagd översyn av våra relationer till EG, som är vår
främste handelspartner.

Säkerhetspolitiken och användningen av totalförsvarets resurser utreds av
en parlamentariskt sammansatt försvarskommitté inför varje femårigt försvarsbeslut.

Dessa utredningar har gjorts på de områden av vår utrikespolitik som vi i
stor utsträckning själva rår över. Trots det har det inte rört sig om i verklig
mening förutsättningslösa översyner. Utrikespolitiken är i alla sina delar en
produkt av erfarenheter ur vårt folks historia, av vår geografiska belägenhet,
av nationens politiska och ekonomiska intressen, av politiska partiers och
framstående ledares idéer, av vår önskan att samarbeta med andra länder -kort sagt att vi ofrånkomligen är och även önskar vara del av ett internationellt
sammanhang.

Utrikespolitiken formuleras utåt vid olika tillfällen och på olika sätt;
genom regeringens deklarationer och uttalanden, genom riksdagens beslut,
genom ställningstaganden i FN, Europarådet, OECD, EFTA m.fl. organ,
genom våra reaktioner på händelser i andra länder. Gemensamt för de flesta
utrikespolitiska beslut är att de inte kan fattas i avskildhet från världen i
övrigt.

Utrikespolitik kan tyckas bli till genom uttalanden och utredningar, men
lika ofta är formuleringarna en kodifiering av vad som redan gäller och som
vuxit fram under lång tid. Det gäller även formuleringen ”alliansfrihet i fred
syftande till neutralitet i krig” som sammanfattar en redan tidigare bedriven
svensk politik.

Kontinuitet, öppenhet, strävan efter nationell enighet, solidaritet med
andra folk, en aktiv fredspolitik, omsorg om folkrätten, om demokratin och

1** Riksdagen 1988/89. 9sami. Nr 17

Rättelse: S. 22 rad 12 Står: milj. kr., Rättat till: kr., S. 24 rad 24 tillkommit:

Bidrag till

S. 24 rad 25 Står: 20 000 000 Rättat till: 2 000 000

1988/89:UU17

om de små nationernas rättigheter är några kännemärken för svensk
utrikespolitik, men på samma sätt som i andra länder spelar det nationella
egenintresset självfallet en överordnad roll för utrikespolitikens utformning.

Utrikespolitiken i sin helhet fastställs således inte vid något givet tillfälle.
Det gör den inte i något land. Det går enligt utskottets mening inte att utreda
sig fram till vilken utrikespolitik vi skall ha. Det går möjligen att utreda vilken
utrikespolitik vi haft och räkna med att vi under oförändrade förutsättningar i
kontinuitetens tecken skall föra ungefär samma politik i fortsättningen.

Med det anförda avstyrker utskottet förslaget i motion U528 (mp) om en
parlamentarisk utredning om utrikespolitiken.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen (s.29-33)

Sveriges ordinarie bidrag till FNs reguljära budget (anslaget B 1) för
kalenderåret 1989 beräknas till 54,8 milj. kr. Däri ingår inte kostnaderna för
FNs fredsbevarande operationer. För vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF)
beräknas Sveriges andel uppgå till ca 2,7 milj.kr. under vardera
kalenderåren 1989 och 1990 och för fredsstyrkan i södra Libanon (UNIFIL)
uppgår motsvarande belopp till ca 11,1 milj.kr.

Den fredsbevarande styrkan på Cypern (UNFICYP) finansieras med
frivilliga medel. För nästkommande budgetår räknar Sverige med ett
oförändrat bidrag på 2,8 milj.kr., vilket kommer att avräknas mot Sveriges
utestående krav på FN för vårt deltagande i UNFICYP.

Vidare föreslås att anslaget skall finansiera Sveriges andel av kostnaderna
för den planerade fredskåren i Namibia (UNTAG). Det svenska bidraget det
första året beräknas uppgå till ca 49,8 milj.kr.

Regeringen föreslår vidare att under anslaget skall upptas kostnaderna för
observatörsstyrkan i Iran-Irak (UNIIMOG) vilka beräknas uppgå till 7,5
milj.kr. samt ett belopp på 11,7 milj.kr. för fredsbevarande styrkor eller
observatörer som kan komma att bli aktuella i andra konfliktområden under
den närmaste framtiden.

Inom anslaget har också avsatts 563 000 kr. till stöd för det allmänna
FN-arbete som bedrivs av enskilda organisationer, läroanstalter m.m.

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges
medlemskap i Nordiska Ministerrådet (B 2), Europarådet (B 3), EFTA (B 5)
samt ett anslag Övriga internationella organisationer (B 8) som bl.a.
finansierar delar av Sveriges medverkan i det västeuropeiska forskningssamarbetet.
(Anslagen B 6 och B 7 behandlas av näringsutskottet.)

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag avseende anslagen B 2, B

3 och B 8.

I motion U320 (m) föreslås att det belopp på 563 000 kr. som upptas under
anslaget B 1 för stöd till det FN-arbete som bedrivs av enskilda organisationer
m.fl. i Sverige inte beviljas med motiveringen att dessa organisationers behov

1988/89:UU17

bör kunna tillfredsställas genom de bidrag samma organisationer får från
andra anslagsposter.

Utskottet gör bedömningen att den verksamhet som det nämnda beloppet
avser att finansiera är angelägen och att den inte lämpligen kan finansieras
från andra anslagsposter.

Yrkandena 6 och 7 i motion U320 (m) avstyrks därför.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom utrikesdepartementet strävanden
att så långt det är möjligt sammanföra bidragsgivning av detta slag till ett
eller ett fåtal anslag, vilket bör öka överskådligheten.

I detta sammanhang behandlas också ytterligare tre motioner som har
samband med FN.

I motion U201 (fp) och i motion U305 (fp) föreslås att regeringen skall
verka för ökad rekrytering av kvinnor till toppbefattningar och expertgrupper
inom FN och att en handlingsplan för detta ändamål skall upprättas.

Som nämns i motionen finns det redan ett antal internationellt antagna
dokument som syftar till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, vari
ingår att kvinnor skall ha lika möjligheter att nå högre befattningar. Till dessa
dokument hör handlingsprogrammet från kvinnokonferensen i Nairobi.
Avsikten är att FNs medlemsländer till FNs kvinnokommissions nästa möte
skall avlägga rapport om hur de uppfyllt målen i Nairobidokumentet. Sverige
verkar för sin del i enlighet med riktlinjerna i dessa. Genom åren har en rad
svenska kvinnor innehaft ledande befattningar i FN-organ. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att alla länder borde kunna göra mer i detta
avseende. Vad som saknas är enligt utskottets mening inte ytterligare
handlingsplaner utan i första hand en bestämd vilja från medlemsregeringarnas
sida att föreslå kvinnliga kandidater till högre poster i de internationella
organisationerna. Det är också angeläget att ledningen för organisationerna,
däribland de nationella representanterna i styrelserna, vinnlägger sig om att
få fram kvinnliga sökande även till högre befattningar. Utskottet instämmer
således helt i syftet med motionen men finner det inte meningsfullt att föreslå
att ytterligare ett internationellt dokument utarbetas.

Motionerna U201 (fp) och U305 (fp) får därmed anses besvarade.

I motion U527 (m) föreslås att regeringen tar reda på vilka FN-organ som
håller på att flyttas eller upprättas och att Sverige försöker få något eller
några av dessa organ till Sverige.

Från tid till annan har det framförts krav på att minska koncentrationen av
FN-organ till New York och vissa europeiska huvudstäder och flytta dem ut
till andra medlemsländer. Så har exempelvis u-länderna med skäl kunnat
göra gällande att några av de organ som sysslar med utvecklingsfrågor bör
ligga i en u-landsmiljö. Det har emellertid visat sig svårt att få någon
förändring till stånd. En rad praktiska och ibland politiska skäl har åberopats
för den placering FN-organen nu har. Sverige, som för närvarande endast har
två FN-institutioner (sjöfartsuniversitetet i Malmö och UNHCRs kontor i
Stockholm), skulle inte vara främmande för tanken att hysa ytterligare
FN-organ om förslag härom väcks, men har hittills inte aktivt verkat för att

1988/89:UU17

locka internationella organisationer till Sverige. Till bilden hör också att FNs
finansiella situation är sådan att nya organ inte ofta upprättas. Det föreligger
såvitt utskottet sig har bekant heller inga planer på att flytta något av de
befintliga organen.

Utskottet avstyrker därför förslaget i motion U527 (m) att nu särskilt driva
denna fråga.

Det hindrar inte att Sverige naturligtvis i framtiden bör visa positivt
intresse av att få FN-organ till vårt land.

I motion U311 (mp) föreslås att anslaget för EFTA-samarbetet (B 5) bör
förbli detsamma som innevarande år, dvs. 16 milj.kr. Motionärerna motsätter
sig den av regeringen föreslagna höjningen med 5 milj.kr. vilken
motiveras med EFTA-sekretariatets betydelse för samarbetet med EG. I
samma motion anförs att samtliga partier bör vara företrädda i EFTAdelegationen,
således även miljöpartiet.

Utskottet är av uppfattningen att samordningen av EFTA-ländernas
förbindelseer med EG är EFTA-sekretariatets viktigaste arbetsuppgift
under de närmaste åren. Utskottet anser därför att den av regeringen
föreslagna höjningen av de medel som är avsedda för EFTA är särskilt väl
motiverad.

Yrkande 1 i motion U311 avstyrks därför.

Riksdagens EFTA-delegation har enligt den överenskommelse som nu gäller
mellan EFTA-länderna 5 ordinarie ledamöter och 5 suppleanter. I en grupp
av denna storlek kan enligt i Sveriges riksdag gällande proportionalitetsregler
inte alla partier bli representerade. Utskottet anser emellertid att den
svenska EFTA-delegationen bör utvidgas så att alla riksdagspartier får
möjlighet att delta i EFTAs parlamentarikersamarbete.

Med hänvisning härtill besvaras yrkande 2 i motion U311 (mp).

D. Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 148-153)

Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om Sverige i
utlandet.

Svenska institutet bidrar till informationen om det svenska samhället
genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte, kurser,
konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter
m.m. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 54 551 000 kr.

För Riksradions programverksamhet för utlandet föreslås ett anslag på 42
491000 kr. och för Övrig information om Sverige i utlandet 14 904 000 kr. Det
sistnämnda anslaget finansierar bl.a. visst tidsskriftsstöd och delar av det

1988/89: UU17

vetenskapliga och kulturella samarbetet med Östeuropa, inkl. de baltiska 1988/89:UU17
republikerna.

Utskottet

I motion U316 (m) föreslås att regeringen skall främja svenskundervisning
vid universitetet i sådana länder till vilka betydande återflyttning av
flyktingar från Sverige sker. Syftet är att ta till vara de kontakter som
förekomsten av svensktalande personer i dessa länder innebär.

Stöd till svenskundervisning i utlandet handhas av Svenska institutet, som
innevarande budgetår disponerar ca 2,4 milj.kr. för ändamålet. Därav
används ca hälften för ekonomiskt stöd till svensklektorer utomlands och
återstoden till kurser i Sverige för studerande och lärare i svenska och till
läromedelsstöd. Det finns för närvarande högskoleundervisning i svenska i
ett 30-tal länder. Kurserna är ett inslag i den ordinarie verksamheten vid
dessa högskolor och finansieras på samma sätt som annan undervisning.

De svenska lektorerna (sammantaget ca 80) är inte anställda av Sverige
utan av verksamhetslandets undervisningsväsen. De avlönas således inte av
Sverige, men ett visst stöd till resor, expenser och kursmaterial kan utgå från
Svenska institutet, som ibland också medverkar vid tjänstetillsättningar.

Storleken av stödet varierar betydligt beroende på lokala förutsättningar.

Direkt lönebidrag utgår bara i något enstaka fall. Lektorerna har inte rätt till
tjänstledighet från sin svenska tjänst och inte samma pensionsförmåner som
svenska lärare. Den i maj 1988 avgivna utredningen om Sverigeinformation
och kultursamarbete (SOU 1988:9) föreslår ingen avgörande förändring i
fråga om stödet till svenskundervisningen utomlands.

Motionärerna torde i första hand syfta på länder i Latinamerika. Enligt vad
utskottet inhämtat finns det svenskundervisning på högskolenivå i Uruguay
och Mexico men hittills inte i andra latinamerikanska länder. Svenska
institutet har inte möjlighet att finansiera några lektorat och tar bl.a. därför
inte initiativ till inrättande av dem. Om landets eget undervisningsväsende
beslutar inrätta lärartjänster i svenska språket har Institutet möjlighet att ge
visst stöd av ovan nämnt slag.

Utskottet anser att det bl.a. av budgetskäl inte finns möjlighet att föreslå
någon väsentlig ändring av gällande ordning och avstyrker därför motion
U316 (m).

Utskottet behandlar i detta sammanhang också yrkande 8 i motion U532
(m) och yrkande 4 i motion U320 (m) i vilka det föreslås att 10 milj.kr. skall
anvisas för stipendier och kulturellt utbyte med de baltiska länderna.

Under anslagsposten D 1 (Svenska institutet) och under Utbildningsdepartementets
huvudtitel finns vissa medel avsatta bl.a. för kulturellt samarbete
med de baltiska delrepublikerna. Som framgår på annan plats i detta
betänkande kommer därtill medel från anslaget F 3 att tillfälligt utnyttjas för
folkrörelseanknutet kulturellt samarbete med vissa Östersjöländer.

Yrkande 4 i motion U320 (m) och yrkande 8 i motion U532 (m) avstyrks
därför.

Utskottet avser för övrigt att senare under detta riksmöte behandla ett
antal motioner om utveckling av närmare förbindelser med de baltiska
republikerna.

I motion Kr309 (m) föreslås att regeringen genom omprioriteringar inom
anslaget D 2 skall göra det möjligt för Sveriges utlandsradio att bedriva
permanenta sändningar på de tre baltiska språken i samma omfattning som
på andra språk.

Utskottet konstaterar med anledning härav att det för närvarande pågår
försökssändningar på estniska. Det följer emellertid av radiolagen att
programföretagen ensamma avgör vad som skall förekomma i företagets
sändningar.

I konsekvens härmed avstyrker utskottet motion Kr309.

Anslaget för Övrig information om Sverige i utlandet (D 3) används för
ambassadernas Sverige-information, för visst forskningssamarbete bedrivet
av IVA och för stöd till ett antal publikationer m.m.

Ett mindre belopp går sedan många år till Bernadotte-museet i Pau i
Frankrike. I motion U 315 (fp) föreslås att detta belopp (15 000 kronor) skall
utbetalas genom museets svenska vänförening. Utskottet behandlade och
avstyrkte ett liknande yrkande i fjol. Utskottet anser inte att riksdagen har
någon anledning att göra något ytterligare uttalande i denna utbetalningsfråga
och avstyrker motion U315.

Motionsyrkandet om en höjning av anslaget till Utrikespolitiska Institutet
(D 4) behandlas nedan eftersom motionärerna förbinder det med finansieringen
av anslaget F 3.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 4 (Krigsmaterielinspektionen),
E 6 (Importkontoret för u-landsprodukter) och E 7 (Bidrag till
Stiftelsen Östekonomiska Institutet). Anslagen E 1, E 2 och E 3 behandlas
av näringsutskottet.

Sveriges bidrag om 21,5 milj.kr. till IDB (anslaget E 5) bör som framgår av
propositionen ses i relation till övriga svenska insatser i Latinamerika och
Karibien. IDB är en finansieringskälla för utvecklingsprojekt i Latinamerika
och bedöms av staterna där ha stor betydelse som sådan. Ett svenskt utträde
skulle enligt utskottets mening inte vara till fördel för de länder i Latinamerika
som Sverige önskar stödja.

Utskottet avstyrker därför motion U307 (vpk) och yrkandena 1 och 2 i
motion U312 samt tillstyrker regeringens förslag till bidrag till IDB.

1988/89:UU17

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. 1988/89:UU17

Propositionen (s. 186-196)

För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området (F 1)
föreslår regeringen 4 435 000 kr. och för Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (F 2) 3 432 000 kr.

Regeringen föreslår vidare att anslaget för Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. (F 3) höjs från 20 till 25
milj.kr. Den föreslagna ökningen bör enligt regeringen fördelas enligt
följande tabell:

Översiktstabell för anslagsframställningar och beviljade anslag budgetåret 1988

		Beräknad ändring 1989/90
	Anslag	Anslags-	Föredraganden
	88/89	framställning
Arbetarrörelsens fredsfo-
rum	300 000	+	480 000	+	400 000
Arbetsgruppen för svensk
folkriksdag för nedrust-
ning	225 000	+	420 000	+	150 000
Dag Hammarskjöld
biblioteket	-	+	250 000		-
Kristna fredsrörelsen ...	250 000	+	390 000	+	250 000
Kvinnor för fred	125 000	+	225 000	+	75 000
Liv och fred institutet ...	(500 000 (1)	(+ 1 800 000)	(+	800 000) (2)
Myrdalsstiftelsen	(500 000 (1)	(+	200 000)	(+	200 000) (2)
Samarbete för fred	-	+	375 000	+	225 000
Svenska FN-förbundet ..	2 700 000 (3)	2 485 000 (4)	+	800 000 (5)
Svenska fredskommittén	175 000	+	57 000	+	50 000
Svenska freds- och skilje-
domsföreningen	400 000	+ 1 340 000	+	300 000
Svenska läkare mot kärn-
vapen	300 000	+	600 000	+	400 000
Svenska sektionen av In-
ternationella kvinnoför-
bundet för fred och frihet	125 000	+	85 000	+	75 000
Sveriges fredsråd	225 000	+	160 000	+	150 000
Sveriges Världsfederalis-
ter	-	+	70 000		-
Ungdomens och studen-
ternas FN-förbund	-	+	150 000		-
Utrikespolitiska förening-
arnas FN-förbund	-	+	130 000		-
Studier och forskning . ..	1 000 000 (1)	+ 2 000 000	+	1 000 000 (2)
Projektstöd	14 175 000		-	+ 1 125 000
Summa	20 000 000		9 217 000	+ 5 000 000

(1) Bidragsposten Studier och forskning fördelad med vardera 500 000 kr. till Liv och
fred institutet resp. Myrdalsstiftelsen.

(2) Av bidragsposten Studier och forskning föreslås 1 300 000 kr. gå till Liv och fred
institutet och 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen under budgetåret 1989/90.

(3) Inklusive engångsanslag på 100 000 kr.

(4) Inklusive 200 000 kr. i engångsanslag och 1 500 000 kr. som ersättning för generellt
informationsbidrag från SIDA.

(5) Inklusive engångsanslag på 200 000 kr.

Forskningsverksamheten vid Utrikespolitiska Institutet, som bekostas
med medel från anslaget F 6, kommer enligt vad som framgår av propositionen
att närmare integreras i institutets informationsverksamhet. Institutet
har genom en koncentration av ämnesområdena tagit fasta på departementets
intentioner att forskning och studier bör bedrivas med tyngdpunkt på för
Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta
regioner och problem.

Bidraget till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
föreslås uppgå till 17 070 000 kr.

Anslaget för Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
(F 5) bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt
(FOA) som syftar till att stödja utrikesdepartementets arbete i internationella
förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning. Regeringen
beräknar anslagsbehovet till 13 498 000 kr. för nästkommande budgetår.

Den planerade användningen av medlen redovisas närmare i budgetpropositionen
på s. 194.

Utskottet

Anslaget för freds- och nedrustningssträvanden (F 3) har i enlighet med
riksdagens uttalande förra riksmötet (UU1987/88:19) räknats upp ytterligare
och föreslås uppgå till 25 milj.kr. nästa budgetår. Den föreslagna användningen
av medlen framgår av ovanstående tabell. Större delen av anslaget
(15,3 milj.kr.) har av regeringen avsatts för bidrag efter ansökan till
fredsprojekt som organisationer av olika slag genomför; återstoden fördelas
som grundbidrag till i propositionen angivna organisationer.

Några motioner ifrågasätter storleken av det föreslagna anslaget. I motion
U304 (vpk) förordas att beloppet skall höjas till 31 milj.kr. och att det i
fortsättningen skall utgöra en promille av försvarskostnaderna. I motion
U310 (mp) anförs att varje organisation bör få det belopp den begärt och att
anslaget därför bör höjas till 29 217 000 kr. I samma motion föreslås att
regeringen skall lämna en utförligare redovisning för skälen till att den
stannat för de angivna bidragen. Även i motion U308 (s) föreslås att
riksdagen skall uttala att anslaget skall öka kontinuerligt till minst en
promille av försvarskostnaderna samt att ändamålet med anslaget skall ges
en vidare definition och omfatta även miljöförstörelse.

I motionerna U320 (m) och U409 (m) föreslås att anslaget bör begränsas
till 15 milj.kr. bl.a. med motiveringen att det är orimligt att olika organisationer
får stora statsbidrag samtidigt som seriös forskning för nedrustningsarbetet
och utrikesförvaltningens övriga verksamhet utsätts för nedskärningar.
De 10 milj.kr. som sålunda frigörs bör enligt motionärerna fördelas så att 1
milj.kr. tillförs Utrikespolitiska Institutet inom anslagen D 4 och F 6, 2 milj.
kr. tillförs anslaget F 5 för en förstärkning av programdelen Europeisk
säkerhet och 5 milj.kr. tillförs utbildningsdepartementets huvudtitel och där
används till ett nytt anslag rubricerat ”Information och stipendier för
samverkan med EG”.

Utskottet konstaterar med anledning av dessa motionsyrkanden att
riksdagen förra året uttalade sig till förmån för ett betydande stöd till

1988/89:UU17

fredsrörelsen. Den nu föreslagna stora ökningen ligger i linje härmed. Enligt
utskottets mening är det befogat med en gradvis uppräkning av detta anslag
tills det motsvarar en promille av försvarsanslaget. En sådan uppräkning bör
självfallet inte inkräkta på utrikesförvaltningens övriga budgetutrymme.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion U308 (s), yrkande 1
och motion U304 (vpk), yrkande 1, bör riksdagen som sin mening ge
regringen till känna.

I konsekvens med detta ställningstagande avstyrker utskottet yrkande 10 i
motion U409 (m) och yrkande 1 i motion U320 (m) som båda föreslår en
kraftig nedskärning av anslaget F 3. Därmed avstyrker utskottet också
yrkandena 1, 11 och 12 i motion U409 (m) vari föreslås att de medel som
sparas genom nedskärning av F 3-anslaget delvis skall användas för höjningar
av anslagen D 4, F 5 och F 6.

Utskottet anser det emellertid inte motiverat att redan för nästa budgetår
tillstyrka den ytterligare höjning som föreslås i motion U304 (vpk) och
motion U310 (mp).

I motion U310 (mp), yrkande 2, föreslås att respektive organisation skall
beviljas det anslag den sökt för budgetåret 1989/90. Detta skulle innebära ett
påslag på drygt 4 milj.kr.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att i budgetarbetet ingående
pröva varje bidragsansökan. Därefter får ställning tas till rimlig storlek på
bidraget.

Yrkande 2 i motion U310 (mp) avstyrks därför.

I motion U310 (mp) föreslås vidare att regeringen för riksdagen skall
redovisa skälen till att den stannat för de angivna bidragsbeloppen till
fredsorganisationerna. Utskottet kan inte dela denna uppfattning. Det bör
inte i första hand vara riksdagens uppgift att ta ställning till motiveringarna
för den exakta fördelningen av organisationsbidrag av detta slag.

Yrkande 3 i motionen avstyrks därför.

Av liknande skäl anser sig utskottet inte ha anledning att ta ställning till
frågan om bidrag till organisationen Sveriges världsfederalister. Enligt vad
utskottet inhämtat uppfyller föreningen inte de gängse kriterierna för
grundbidrag.

Motion U317 (c) avstyrks därför.

1988/89:UU17

I motion U 309 (c) föreslås att det bidragssystem som nu finns görs om så
att andelen projektstöd minskar till förmån för utbyggnad av det generella
stödet till de seriöst arbetande fredsorganisationerna. Därmed skulle samhällets
styrning av verksamheten minska.

Utskottet får med anledning därav anföra att bidragsystemets utformning
tidigare övervägts av regeringen som emellertid inte funnit skäl till förändringar.
Det nuvarande systemet är enligt utskottets mening flexibelt och
relativt väl anpassat till de krav som bör ställas på ett system för statstöd till så
skiftande och tillfälliga aktiviteter som det här huvudsakligen bör vara fråga
om. Om grundbidragen såsom föreslås i motionen ökar sin andel ytterligare
finns risk för att organisationernas bidragsberoende blir alltför stort.

Motion U309 (c) avstyrks därför.

Utskottet ställer sig också tveksamt till den breddning av anslagsdefinitionen
till miljöområdet som föreslås i yrkande 2 i motion U308. Det är enligt
utskottets mening viktigt att användningen av anslaget inte blir konturlös.
Det var överväganden av detta slag som föranledde riksdagen att år 1987
uttala att bidragen även skulle kunna användas för folkrörelseinitierad
forskning om nedrustningsfrågor.

Yrkande 2 i motion U308 avstyrks därför.

Till följd av vad utskottet ovan föreslagit om medel till anslaget F 3
avstyrker utskottet förslaget i yrkande 5 i motion U320 (m) om att överföra 5
milj. kr. från F 3 till utbildningsdepartementets huvudtitel för information om
EG-frågor. Av samma skäl avstyrks yrkandena 2 och 3 i motionen, vari
föreslås att medel som regeringen upptagit under F 3-anslaget skall överföras
till anslagen D 4 och och F 6 för förstärkning av Utrikespolitiska Institutets
verksamhet.

I motion K614 föreslås att kommunerna skall ges möjlighet att erhålla
statsbidrag för fredsarbete.

Utskottet finner inte detta förslag rimligt. Fredsrörelser av olika slag har
möjlighet att söka bidrag direkt från anslaget F 3. Både praktiska och
konstitutionella skäl kan anföras mot det förfarande som föreslås i motionen,
vilken därför avstyrks.

Ytterligare en motion föreslår att anslaget F 3 skall utnyttjas för
finansiering av andra ändamål. I motion U403 (mp) förordas att 5 milj.kr.
skall användas för att finansiera en nordisk kommission för utvärdering av
det övergripande samhällsansvaret i samband med de svenska vapensmugglingsaffärerna.

Utskottet konstaterar att dessa affärer nu utreds av svenska myndigheter.
Det vore enligt utskottets mening inte lämpligt att engagera de övriga
nordiska länderna i denna utredning på det sätt som föreslås i motionen.

1988/89:UU17

Yrkandena 1 och 2 i motion U403 avstyrks därför.

Vad gäller utnyttjandet av anslaget F 3 vill utskottet härutöver anföra
följande. Den snabba utvecklingen i Sovjetunionen har bl.a. lett till att det
uppkommit behov och möjlighet att intensifiera det kulturella samarbetet
med de baltiska republikerna. Flera motioner från olika partier har för övrigt
väckts i detta syfte. Utskottet anser att karaktären av anslaget F 3 är sådan att
det kan motiveras att regeringen det kommande budgetåret får möjlighet att
utnyttja ett belopp på högst 2 milj.kr. ur detta anslag för folkrörelseanknutet
kulturellt samarbete med vissa Östersjöländer, i första hand de baltiska
republikerna. Eftersom det rör sig om en tillfällig användning finner
utskottet det inte nödvändigt att ändra anslagets rubrik. Om det senare skulle
visa sig att kvarvarande medel under anslaget F 3 inte är tillräckliga för sitt
egentliga ändamål bör regeringen återkomma till riksdagen med en tilläggsbudget.

Flera motioner, U318 (fp), U319 (mp), N310 (s), U407 (c) och U411 (vpk),
aktualiserar ett förslag som lagts fram bl.a. av utredningen ”En politik för
nedrustning och utveckling” (Ds 1988:19) och som går ut på att en
internationell kunskapsbank om försvarsindustrien omställning vid nedrustning
skulle inrättas.

Frågan har på uppdrag av utrikesdepartementet utretts närmare av
institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, vilket
ledde till att ett förslag framlades i augusti 1988. Syftet med kunskapsbanken
skulle vara att samla praktiska erfarenheter av den övergång från militär till
civil produktion eller av nedläggning av militära enheter som vidtagits på
olika håll i världen.

Utskottet gör en positiv bedömning av detta förslag. Det kan antas att hela
detta ämnesområde kommer att få ökad betydelse i framtiden. Om militär
produktion minskas eller läggs ned till följd av nedrustningsbeslut eller av
andra skäl är det angeläget att inte själva omställningen skapar problem som
hade kunnat undvikas genom förutseende planering.

Om medel för en inledning av detta projekt inte ryms i det nu framlagda
budgetförslaget utgår utskottet från att regeringen inför nästa års budgetbehandling
prioriterar inrättandet av en kunskapsbank för omställningsfrågor
vid institutionen för freds- och konfliktfrågor vid Uppsala universitet.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna U318 (c, fp),
U319(mp), yrkande 1, U407 (c) yrkande 1, U411 (vpk), yrkande 1, och N310
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna U319 (mp), yrkande 2, U 411 (vpk), yrkande 2 och U 407 (c)
yrkande 2, som redan nu föreslår en finansiering av detta projekt avstyrks
emellertid.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) har i sin anslagsframställning
begärt en höjning med drygt 3 milj.kr. Regeringen
föreslår drygt 1 milj.kr. ipåslag. I motion U301 (vpk) föreslås att SIPRI skall
erhålla det institutet begärt med hänvisning till den för fred och avspänning

1988/89 :UU 17

viktiga forskning som institutet bedriver. Motionärerna efterlyser också en
närmare motivering i propositionen till regeringens ställningstagande.

Utskottet konstaterar att den generella budgetregeln att myndigheter skall
skära ned sina utgifter med 5 % på tre år (det s.k. huvudförslaget) inte
tillämpats på SIPRI. Av budgetskäl kan utskottet inte tillstyrka något påslag
däröver.

Motion U301 (vpk) avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

till litt. A. Utrikesdepartementet m.m.

1. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 044 435 000 kr.,

2. beträffande generalkonsulatet i Minneapolis

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:U303 och 1988/89:U306,

3. beträffande förstärkning av generalkonsulatet i Jerusalem

att riksdagen förklarar motion 1988/89:U314, yrkande 1, besvarat med
vad utskottet anfört,

4. beträffande avlönad generalkonsul i Jerusalem
att riksdagen avslår motion 1988/89:U314, yrkande 2,

5. beträffande kulturattaché i Wien

att riksdagen avslår motion 1988/89:U302,

6. beträffande miljöattaché i Polen

att riksdagen avslår motion 1988/89:U557, yrkande 6,

7. beträffande flyktinguppföljning

att riksdagen avslår motion 1988/89.U313,

8. beträffande utredning om utrikespolitiken
att riksdagen avslår motion 1988/89:U528,

9. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 16 647 000 kr.,

10. att riksdagen till Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
17 311 000 kr.,

11. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

12. att riksdagen till Olönade konsuler för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 11 620 000 kr.,

13. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 38 885 000 kr.,

14. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 588 000 kr.,

15. att riksdagen till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 630 000 kr.,

1988/89 :UU 17

16. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 6 260 000 kr.,

17. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 8 743 000 kr.,

18. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
3 740 000 kr.,

till litt. B. Bidrag till vissa internationella organisationer

19. beträffande Förenta nationerna

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:11320, yrkandena 6 och 7,
till Förenta nationerna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 140 963 000 kr.,

20. beträffande FN-organ till Sverige att riksdagen avslår motion
1988/89:U527,

21. beträffande rekrytering av kvinnor till FN att riksdagen förklarar
motion 1988/89:U201 och motion 1988/89:U305 besvarade med vad
utskottet anfört,

22. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000 kr.,

23. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 17 349 000 kr.,

24. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 16 000 000 kr.,

25. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:U311, yrkande 1, till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA ) för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag på 21 000 000 kr.,

26. beträffande EFTA-delegationen

att riksdagen förklarar motion 1988/89:U311, yrkande 2, besvarad
med vad utskottet anfört,

27. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 543 000 kr.,

till litt. D. Information om Sverige i utlandet m.m.

28. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 54 551 000 kr.,

29. beträffande svenskundervisning utomlands
att riksdagen avslår motion 1988/89:U316,

30. beträffande medel för stipendier och kulturellt utbyte

att riksdagen avslår motion 1988/89:U320, yrkande 4, och motion
1988/89:11532, yrkande 8,

31. att riksdagen till Sveriges riksradios programverksamhet för
utlandet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
42 491 000 kr.,

32. beträffande utlandssändningar på baltiska språk
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr309,

1988/89:

33. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 14 904 000 kr.,

34. beträffande Bernadotte-museet i Pau
att riksdagen avslår motion 1988/89:U315,

35. beträffande Utrikespolitiska Institutet

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:11320, yrkande 2 och
motion 1988/89:11409, yrkande 11, till Utrikespolitiska Institutet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 851 000 kr.,

till litt. E. Utrikeshandel och exportfrämjande

36. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

37. beträffande bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:11312, yrkande 1, till
Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 21 500 000 kr.,

38. beträffande utträde ur Interamerikanska utvecklingsbanken
att riksdagen avslår motion 1988/89:11307 och motion 1988/89:11312,
yrkande 2,

39. att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 17 665 000 kr.,

40. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utfästelser
om stöd till marknadsföring får lämnas till ett belopp på högst
4 000 000 kr.,

41. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag på 2 000 000 kr.,

till litt. F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

42. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 4 435 000 kr.,

43. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
3 432 000 kr.,

44. beträffande storleken på F3-anslaget m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:U304, yrkande 2, motion
1988/89:U310, yrkande 1, motion 1988/89:U320, yrkandena 1 och 5
och motion 1988/89:U409, yrkande 10, till Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.,

45. beträffande uppräkning av F 3-anslaget

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:11304, yrkande 1, och motion
1988/89: U308, yrkande 1,

46. beträffande beviljande av sökta anslag

att riksdagen avslår motion 1988/89:11310, yrkande 2,

47. beträffande motivering för bidragstilldelning
att riksdagen avslår motion 1988/89:11310, yrkande 3,

1988/89:UU17

48. beträffande bidrag till Sveriges Världsfederalister
att riksdagen avslår motion 1988/89:U317,

49. beträffande övergång till generella bidrag
att riksdagen avslår motion 1988/89:U309,

50. beträffande bidrag till miljöorganisationer

att riksdagen avslår motion 1988/89:U308, yrkande 2,

51. beträffande bidrag till kommuner
att riksdagen avslår motion 1988/89:K614,

52. beträffande nordisk kommission

att riksdagen avslår motion 1988/89:1)403, yrkandena 1 och 2,

53. beträffande samarbete med de baltiska republikerna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om användningen av anslaget F 3,

54. beträffande kunskapsbank

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:U318, motion 1988/89:U319,
yrkande 1, motion 1988/89:U407, yrkande 1, motion 1988/89:U411,
yrkande 1, och motion 1988/89:N310,

55. beträffande finansiering av en kunskapsbank

att riksdagen avslår motion 1988/89:1)319, yrkande 2, motion 1988/
89:U407, yrkande 2, och motion 1988/89:1)411, yrkande 2,

56. beträffande bidrag till S1PRI

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:1)301 till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 17 070 000 kr.,

57. att riksdagen med avslag på motion 1988/89:1)409, yrkande 1, till
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 13 498 000 kr.,

58. att riksdagen med avslag på motion 1988/89:1)320, yrkande 3
och motion 1988/89:U409, yrkande 12, till Forskningsverksamhet vid
Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 2 175 000 kr.

Stockholm den 23 februari 1989
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s),
Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina
Svensson (s), Eva Björne (m), Maria Leissner (fp), Berith Eriksson (vpk)
och Marianne Samuelsson (mp).

1988/89UU17

Reservationer

1988/89:UU17

1. Generalkonsulatet i Minneapolis

Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c) och
Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har
förståelse” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas invändningar mot denna indragning.

Det kan inte vara försvarbart att dra in den lönade generalkonsulstjänsten
just i svenskstaten Minnesota och just vid en tidpunkt då stora ansträngningar
lagts ned genom kampanjen New Sweden för att sprida kännedom om
Sverige i USA. Utskottet vill därför med bifall till motionerna U303 (c) och
U306 (fp, c) förorda att den lönade generalkonsulstjänsten behålls.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande generalkonsulatet i Minneapolis
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U303 och motion 1988/
89:U306 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Miljöattaché i Polen

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
överlämnar” och slutar med ”U557, yrkande 6.” bort ha följande lydelse:
Miljösituationen i flera av öststaterna är ytterst alarmerande och påverkar
självfallet flera länder på hela den europeiska kontinenten. Det är av största
vikt att Sverige nära följer utvecklingen särskilt i Polen på miljöområdet. En
befattning som miljöattaché vid svenska ambassaden i Warszawa bör därför
inrättas. Utskottet ansluter sig därmed till förslaget i motion U557 (mp).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande miljöattaché i Polen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U557, yrkande 6, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utredning om utrikespolitiken
Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Motionärerna
tar som” och på s. 12 slutar med ”utredning om utrikespolitiken.” bort ha
följande lydelse:

Såsom påpekas i motionen ägnas i Bilaga 5 till budgetpropositionen bara
en och en halv sida åt utrikespolitik medan utrikes/iande/ ägnas trettio.
Utskottet instämmer i motionens bedömning att svensk utrikespolitik har
ändrats från att delvis vara en internationell solidaritetspolitik, ofta i konflikt
med stormakter, och i stället kommit att präglas av exportfrämjningsverksamhet.

Liksom motionärerna anser utskottet också att det trots utförda och
pågående utredningar kring säkerhets- och handelspolitik återstår en rad
utrikespolitiska frågekomplex att granska och sätta in i ett övergripande
sammanhang.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att Sverige har ett globalt - inte
bara europeiskt - ansvar, att Sverige har ansvar för alla små folks säkerhet -inte bara för sin egen, att Sverige skall motarbeta supermakter och
supermaktsbildningar och stödja alla små folks rätt till självbestämmande.

I syfte att kartlägga hur olika delar av utrikespolitiken bäst kan samordnas
anser utskottet det väl motiverat att i enlighet med motionärernas önskemål
tillkalla en parlamentarisk utredning om svensk utrikespolitik.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande utredning om utrikespolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U528 hos regeringen begär
tillsättande av en parlamentarisk kommitté för utarbetande av övergripande
riktlinjer för en aktiv svensk global ansvarspolitik,

4. Förenta nationerna

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
gör” och slutar med ”öka överskådligheten.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är motiverat att de
nämnda organisationerna erhåller bidrag för sin verksamhet från detta anslag
och tillstyrker därför yrkandena 6 och 7 i motion U320 (m).

Anslaget B 1 bör därmed uppgå till 140 400 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande Förenta nationerna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U320, yrkandena 6 och 7
avslår budgetpropositionens förslag och till anslaget B 1. Förenta
nationerna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
140 400 000 kr.,

5. Rekrytering av kvinnor till FN

Karl-Göran Biörsmark och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Vad som saknas” och
slutar med ”anses besvarade.” bort ha följande lydelse:

Ett första steg och en bas för det fortsatta arbetet bör enligt utskottets
mening vara att Sverige utarbetar ett konkret handlingsprogram med
åtgärder som syftar till en ökad rekrytering av kvinnor till FN-organen och
andra internationella befattningar. En sådan handlingsplan skulle därefter
kunna ligga till grund för ett liknande internationellt antaget dokument.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande rekrytering av kvinnor till FN
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U201 och motion 1988/
89:U305 som sin mening ger regeringen tillkänna vad utskottet
anfört,

1988/89:UU17

6. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

1988/89:UU17

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet är
av” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte finns anledning att
den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) dessutom skall ha till
uppgift att bygga ut medlemsländernas förbindelser med EG och avstyrker
därför den extra medelstilldelning regeringen föreslår. Anslaget bör därför
förbli vid 16 milj.kr. även nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U311, yrkande 1, och med
avslag på regeringens förslag till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
16 000 000 kr.,

7. Medel för stipendier och kulturellt utbyte

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Under anslagsposten”
och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner detta förslag väl motiverat. Utvecklingen i de baltiska
länderna har inneburit att nya möjligheter öppnats för kulturella och andra
kontakter mellan Sverige och dessa länder. Det är angeläget att regeringen
tar dessa möjligheter till vara och att tillräckliga ekonomiska resurser finns
för ändamålet. Utskottet tillstyrker därför yrkande 8 i motion U532 (m) och
yrkande 4 i motion U320 (m) och föreslår att regeringen avsätter 10 milj.kr.
för stipendier och kulturellt utbyte med de baltiska länderna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande medel för stipendier och kulturellt utbyte
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U320, yrkande 4, och
motion 1988/89:U532, yrkande 8, till nytt anslag anvisar 10 milj.kr. för
stipendier och kulturellt utbyte i enlighet med vad som i motionen
anförts,

8. Utträde ur Interamerikanska utvecklingsbanken

Berith Eriksson (vpk) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Sveriges
bidrag” och slutar med ”till IDB.” bort ha följande lydelse:

Sverige har små möjligheter att påverka hur de medel som ställs till IDB:s
förfogande används, eftersom vi inte har egen representant i bankens
styrelse. I ett sådant läge har det inte stor effekt att Sverige regelbundet
motsätter sig lån till Chile.

Enligt utskottets mening kan de medel som Sverige bidrar med i IDB
användas betydligt bättre om de utgår i form av direkta bidrag till enskilda

länder eller till verksamheter i de latinamerikanska länderna som vi har
intresse av att stödja. Utskottet tillstyrker därmed motion U307 (vpk) och
yrkandena 1 och 2 i motion U312 (mp).

dels att utskottets hemställan under 37 och 38 bort ha följande lydelse:

37. beträffande bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U312, yrkande 1, och med
ändring av budgetpropositionens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

38. beträffande utträde ur Interamerikanska utvecklingsbanken
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U307 och motion 1988/
89:U312, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Storleken av anslaget F 3, m.m.

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 19 slutar med ”och F 6.” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att anslaget för fredsinformation under några få år har
stigit snabbare än något annat jämförbart anslag inom statsförvaltningen.
Endast för några få år sedan gick detta då nya anslag under beteckningen
”fredsmiljonen”. I innevarande års budget uppgår det till 20 milj.kr. och
regeringen föreslår 25 milj.kr. för nästa år.

Utskottet anser denna snabba ökning helt omotiverad mot bakgrund av de
många för Sverige angelägna verksamheter som utrikesförvaltningen har att
fullgöra. Enligt vad utskottet fått sig upplyst har dessutom utrikesdepartementet
måst finansiera en stor del av den nu föreslagna höjningen genom en
nedskärning av andra anslagsposter som direkt berör utrikesförvaltningens
centrala verksamhet. Med hänsyn härtill finner utskottet det tillräckligt att
nästa budgetårs anslag uppgår till 15 milj.kr. Det frigjorda beloppet bör
användas på det sätt som framgår av motionsbeskrivningen ovan. Motionerna
U320 och U409 tillstyrks därmed i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 35, 44, 57 och 58 bort ha följande
lydelse:

35. beträffande Utrikespolitiska Institutet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U320, yrkande 2, och
motion 1988/89:U409, yrkande 11 och med avslag på budgetpropositionens
förslag till Utrikespolitiska Institutet anvisar ett reservationsanslag
av 5 258 000 kr.,

44. beträffande storleken av anslaget F 3
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 5 i motion 1988/89:U320
och yrkande 10 i motion 1988/89:U409, med avslag på budgetpropositionens
förslag och på yrkande 2 i motion 1988/89:U304 och yrkande 1
i motion 1988/89:U310 till Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr.,

1988/89:UU17

57. beträffande Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U409, yrkande 1, och med
avslag på budgetpropositionens förslag till Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag på 15 498 000 kr.,

58. beträffande Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska Institutet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:U320, yrkande 3, och
motion 1988/89:11409 yrkande 12 till Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska
Institutet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 2 768 000 kr.,

10. Storleken av anslaget F 3

Berith Eriksson (vpk) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
anser det” och slutar med ”motion U310 (mp).” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vidare motiverat att anslaget redan nästa budgetår
räknas upp till 29,2 milj.kr. Därmed tillstyrks medelsförslaget i motion U310
(mp). Motion U304 (vpk), yrkande 2, avstyrks eftersom däri föreslås ett
något högre belopp.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande storleken av anslaget F 3

att riksdagen med bifall till medelsförslaget i motion 1988/89:U310,
yrkande 1, och med avslag på motion 1988/89:U304, yrkande 2,
motion 1988/89:U320, yrkandena 1 och 5 och motion 1988/89:U409,
yrkande 10, till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 29 217 000 kr.,

11. Uppräkning av F 3-anslaget

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 19 slutar med ”till känna.” bort ha följande lydelse:

I enlighet med den ståndpunkt utskottet intagit ovan finns det inte
anledning att göra den fortsatta uppräkning av anslaget F 3 som föreslås i
motionerna U308 (m) och U304 (vpk). Det är också främmande för svenska
budgetprinciper att höjningen av ett anslag knyts till höjningen av ett annat.
Den föreslagna kopplingen mellan försvarsanslagen och bidragen till folkrörelsernas
fredsinformation ter sig därför orimlig. Utskottet avstyrker med
hänvisning härtill motion U308 (s) och yrkande 1 i motion U304 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande uppräkning av F 3-anslaget

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:U304, yrkande 1, och

1988/89-.UU17

motion 1988/89:U308, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Övergång till generella bidrag

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
får” och slutar med ”309 (c) avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i de synpunkter som framförs i motionen. Det nu
tillämpade systemet är administrativt krävande. Det innebär ett visst mått av
godtycke och medför framför allt en styrning från samhällets sida av
organisationernas fredsarbete. Utskottet anser därför att flera skäl talar för
att regeringen ser över de nuvarande reglerna i syfte att nå fram till ett system
med generella bidrag till de seriöst arbetande fredsorganisationerna. Förebilden
bör vara de bidragsregler som gäller för kvinno- och ungdomsorganisationerna.
Därmed skulle andelen projektbidrag kunna minska väsentligt.
Utskottet bifaller med detta uttalande motion U309 (c).

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande övergång till generella bidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U309 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Nordisk kommission

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner detta förslag värdefullt. Det är av största vikt att Sverige
visar vilja och förmåga att grundligt reda ut de vapensmugglingsaffärer som i
så hög grad skadat vårt anseende. Utskottet avser att i ett senare betänkande
återkomma till frågan om krigsmaterielexporten men vill redan nu föreslå att
5 milj.kr. avsätts i den kommande budgeten för denna kommissions arbete.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U403 (mp).

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande nordisk kommission
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U403, yrkandena 1 och 2,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kunskapsbank

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet gör
en” och slutar med ”till känna.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att omständigheterna påkallar ett särskilt initiativ och
statlig finansiering av ett projekt som detta. Om krigsmaterielindustrin i
världen kommer att genomgå en omstrukturering till följd av internationell
nedrustning eller av andra skäl, är det utskottets uppfattning att i första hand

1988/89:UU17

företagen själva och industrins branschorganisationer bör göra de utredningar
som är nödvändiga för en övergång till annan tillverkning. En liknande
omställning från en industriell produktion till en annan har förekommit
tidigare och förekommer fortlöpande utan att särskilda kunskapsbanker
måste upprättas. Om det i ett senare skede skulle visa sig att denna fråga
växer till ett akut problem finns det möjlighet för regeringen att återkomma
med förslag till riksdagen, vilket nu inte har skett.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande kunskapsbank
att riksdagen avslår motion 1988/89:U318, motion 1988/89:U319,
yrkande 1, 1988/89:U407, yrkande 1, motion 1988/89:U411, yrkande
1, och motion 1988/89:N310,

15. Bidrag till SIPRI

Berith Eriksson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
SIPRI är ett fredsforskningsinstitut som vunnit internationellt erkännande.
Det är enligt utskottets mening viktigt att institutet särskilt i nuvarande
läge med snabba förändringar på den internationella scenen får tillräckliga
resurser för sitt arbete. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion U301
(vpk) vari föreslås att SIPRI skall få den medelstilldelning institutet begärt,
vilket innebär en höjning med 3,3 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande bidrag till SIPRI
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U301 och med ändring av
budgetpropositionens förslag till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 20 132 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Miljöattaché i Polen

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:

Centerpartiet har i annat sammanhang föreslagit en utbyggnad av verksamhet
med miljöattachéer. Därvid kan också det i motionen framförda
önskemålet om en miljöattaché i Polen tillgodoses.

2. Svenskundervisning utomlands

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:

Enligt moderata samlingspartiets mening är det en god idé att förbättra
möjligheterna för de flyktingar som återvänder till sina hemländer att kunna
studera svenska. Det rör sig om en grupp människor som ofta vistats en

1988/89:UU17

längre tid i Sverige och har goda kunskaper om det svenska samhället. När de
återvänder till sitt hemland kan de fungera som förmedlare av kontakter och
samarbete mellan Sverige och hemlandet.

Eftersom det i flertalet fall rör sig om u-länder, inte sällan sådana med vilka
vi redan har ett biståndssamarbete, är det naturligt om kostnaderna för en
sådan undervisning i svenska bärs av biståndsanslagen. Regeringen bör enligt
vår mening överväga en sådan ordning.

3. Utlandssändningar på baltiska språk

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:

Det är glädjande att utlandsradion försöksvis har börjat sända på baltiska
språk. Intresset för förbindelser med Sverige är mycket stort i de tre baltiska
länderna. När nu möjligheter öppnas att ta detta intresse till vara genom
utbyggda förbindelser på olika plan är det enligt vår mening en självklarhet
att också Sveriges utlandsradio gör vad som är möjligt för att bidra till dessa
närmare förbindelser. Vi är övertygade om att regelbundet återkommande
sändningar på de tre baltiska språken skulle uppskattas mycket av lyssnarna i
dessa länder.

4. Anslaget till fredsinformation

Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c) och
Maria Leissner (fp) anför:

Under behandlingen av utrikesförvaltningens anslag har utskottet upplysts
om att den föreslagna höjningen av anslaget för fredsinformation (F 3) med 5
milj.kr. till stor del finansierats genom att UD måst göra nedskärningar i
andra delar av sin verksamhet.

Detta finner vi oacceptabelt. När riksdagen förra riksmötet beslutade att
anslaget F 3 successivt skulle räknas upp var självfallet avsikten att det skulle
ske med ”friska pengar” och inte genom en motsvarande neddragning av
andra anslagsposter.

1988/89:UU17