Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

■■.": . ..'.'• r .

Utbildningsutskottets bétähkändé 1988/89:UbUll


Anslag till centrala och regionala myndigheter m.m. på skolområdet


1988/89 ' UbU 11


ÅTTONDEHUVUDTITEÄ   '   v r I    ,  /,   .

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1988/89:100 (utbildningsdepartementet) under punkterna B 1. Skolöverstyrelsen, B 2. Länsskolnämnderna-, B.3. Stöd för utveckling av skolväsendet, B 4. Statens institut förläromedel,.B 5.Utvecklingsinsatser, på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för produktion av läromedel jämte motioner.

Propositionen

1.Skolöverstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 414) föreslagit att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 141 180 000 kr.

2.Länsskolnämnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 44-48) föreslagit

1.  att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring av skollagen (1985:1100),

2.  att riksdagen godkänner vad som i övrigt i propositionen har föreslagits beträffande utseende av ledamöter i länsskolnämnderna,

3.  att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 155 891 000 kr.

3.Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under punkt B 3 (s. 48-51) föreslagit att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsan­slag på 61 632 000 kr.

4.Statens institut för läromedel

Regeringen har under punkt B 4 (s. 51-54) föreslagit att riksdagen till Statens institut för läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsan­slag på 23 916 000 kr.

1  Riksdagen 1988/89. 14.saml. Nr 11


 


S.Utvecklitigsinsätserpålärpmedelsområdetm.rn. 1988/89:UbUll

Regeringen har under punkt B 5 (s. 55) föreslagit att riksdagen till Utveck­lingsinsatser påläromedelsområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar étt . reservationsanslag på 10 815 000 kr.

6.Stöd förproduktion av läromedel

Regeringen har under punkt B 6 (s. 56) föreslagit

1.   att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som i propositionen har förordats,

2.   att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 587 000 kr:'   ; .:.                                                '

Motionerna     , v    .

1988/89:Ub239 av Lars Werriér-m'.fl:(vpk) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

1.     att riksdagen till skolöverstyrelsens informationsverksamhet för budget­
året 1989/90 anslår 1 milj:kr:utöver'regeringens förslag under anslaget B 1.
Skolöverstyrelsen.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2.   att riksdagen beslutar att den första skolplanen skall antas under innevarande mandatperiod,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsskolnämndernas sammansättning och ställning.

1988/89:Ub287 av Görel Thurdiri och Martin Olsson (båda c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erforderlig organisationsnivå på de små länsskolnämnderna.

1988/89:Ub294 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen under Bil. 10 Utbildningsdepartementet B 4. Statens
institut för läromedel anvisar ett med 600 000 kr. förhöjt belopp till
24 516 000 kr.,

2.     att riksdagen under Bil. 10 Utbildningsdepartementet B 5. Utvecklings­
insatser på läromedelsområdet m.m. anvisar ett med 650 000 kr. förhöjt
belopp till 11 465 000 kr.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala skolplaner.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

13. att riksdagen beslutar att inte ge bidrag dll löntagarorganisationerna inom skolans område och därmed under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen anslår 3 444 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.


 


1988/89: Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas       1988/89: UbU 11

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppvärdera och stärka vissa ämnen och beslutar att för budgetåret 1989/90 öka anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet med 2 milj.kr. till 63 632 000 kr. för de praktiska och estetiska ämnena, humanekologi, biologi, praktisk miljövård, barn, familj och samlevnad samt kost, hälsa och hushållning.

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4.  att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorga­nisationernas verksamhet med skolinformation,

5.  att riksdagen beslutar att till B 1. Skolöverstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 137 598 000 kr.,

6.  att riksdagen beslutar att till anslaget Bil. och den undervisningsbund­na delen av förstärkningsresursen från anslaget B 2. överföra 6 000 000 kr. (delvis),

7.  att riksdagen beslutar att till B 2. Länsskolnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 149 891 000 kr.,

8.  att riksdagen beslutar att till anslaget Bil. och den undervisningsbund­na delen av förstärkningsresursen från anslaget B 3. överföra 27 000 000 kr. (delvis),

9.  att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget Stöd för utveckling av
skolväsendet samt att till B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 34 632 000 kr.,

10. att riksdagen beslutar att till B 4. Statens institut för läromedel för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 10 016 000 kr.

Utskottet

1. Skolöverstyrelsen

I propositionen (1988/89:4) om skolans utveckling och styrning behandlades bl.a. skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppgifter inom skolväsendet. Regeringen föreslog därvid att SÖ:s uppgifter skall gälla frågor som avser hela skolväsendet eller som i övrigt förutsätter nationell överblick eller särskild kompetens. SÖ:s roll skall vara att förse regeringen med underlag för bedömningar på lång sikt. Underiagen, presenterade bl.a. i årliga eller fleråriga anslagsframställningar, bör grundas på resultat av forskning, uppföljning, utvärdering och utredning samt på lokala uppslag och initiativ. SÖ skall vidare ge stöd till skolväsendet, bedriva läroplansarbete och svara för utvärdering samt fullgöra de uppdrag och uppgifter som regeringen bestämmer. Riksdagen har beslutat (bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95) i enlighet med regeringens förslag i vad gäller SÖ:s framtida uppgifter. En samlad bedömning kommer nu att göras av kompetensbehov och organisa­tion för SÖ.

r Riksdagen 1988/89. 14 saml. Nr 11


 


Under anslaget till SÖ finns bl.a. en anslagspost Bidrag fill löntagarorganisa-     1988/89:UbUl 1 tioner, vilken beräknas till 3 582 000 kr. Medlen avser bidrag till löntagar­organisationernas verksamhet med skolinformatörer och för information om utbildning och rekrytering av handledare på arbetsplatser.

I motion 1988/89:Ub834 (m) föreslås beträffande anslagsbeloppet att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslags­anslag på 137 598 000 kr., vilket i jämförelse med regeringens förslag är en reducering med 3 582 000 kr. och motsvarar anslagsposten till löntagarorga­nisationernas verksamhet. Detta bidrag bör avskaffas efiersom löntagaror­ganisationerna själva bör kunna bedriva denna verksamhet i önskad omfattning (yrkandena 4 och 5). Av samma skäl föreslås i modon 1988/ 89:Ub817 (fp) yrkande 13 en minskning av förevarande anslag med 3 444 000 kr. I syfte att öka SÖ:s informationsverksamhet föreslås i motion 1988/89:Ub239 (vpk) yrkande 1 att riksdagen till Skolöverstyrelsen anslår 1 milj.kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att en ökad målstyr­ning av skolan kräver ökade insatser för information.

Utskottet konstaterar att samarbetet mellan skolan och näringslivet successivt har ökat. Riksdagens beslut om en treåriga försöks- och utveck­lingsperiod avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar förutsät­ter bl.a. att det råder goda kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna och företrädare för de anställda vid de företag som bl.a. upplåter utbildningsplatser för eleverna och ansvarar för den arbetsplatsför-lagda utbildningen.

Utskottet vill vidare understryka att SÖ har en viktig roll som informa-tionsspridare till olika målgrupper inom skolväsendets område. Utskottet anser dock att informationsinsatser från SÖ:s sida när det gäller utvecklingen mot en mera målstyrd skola bör kunna ske inom befintlig medelsram. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt, föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub239 yrkande 1, 1988/89:Ub817 yrkande 13 och 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 141 180 000 kr.

2. Länsskolnämnderna

I budgetpropositionen framläggs förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i vad gäller länsskolnämndernas sammansättning.

Länsskolnämndernas nuvarande sammansättning och därmed samman­hängande frågor regleras delvis i skollagen, delvis i den för SÖ och länsskolnämnderna gemensamma instruktionen för den statliga skoladmini-strationen (1988:815). Grunden för bestämmelserna utgörs av riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen om ny skollag m.m. (prop. 1985/86:10, del A s. 5, 55-57, 69-70 och 166, UbU 1985/86:6. rskr. 1985/ 86:39). Enligt 2 kap. 3 § skollagen skall fem av länsskolnämndernas elva ledamöter väljas av landstinget (för Gotlands län av kommunfullmäktige och vad gäller Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län tre av landstinget och två av kommunfullmäktige i Göteborg resp. Malmö). Ledamöter och suppleanter som väljs på detta sätt utses för en treårsperiod räknat fr.o.m.


 


den 1 januari året efter det att allmänna val till landsting och kommunfull-     1988/89:UbUll mäktige ägt rum. Detsamma gäller de ledamöter och suppleanter som utses av regeringen resp. länsstyrelsen.

Sammansättningen av ledamöter i statliga nämnder och styrelser har behandlats i propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (verks­ledningspropositionen, prop. 1986/87:99, 1986/87:KU 29, rskr. 1986/ 87:226). Enligt denna skall nomineringsförfarandet inte regleras. Ledamö­terna bör utses efter personliga förutsättningar att fylla uppgifterna.

Regeringens förslag till lag om ändring i skollagen innebär att 2 kap. 3 § upphävs med utgången av december 1989. Vid denna ändring av skollagen bör till lagändringen fogas en övergångsbestämmelse av innebörd att de ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna som utsetts enligt de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § av landsting och vissa kommunfull­mäktige skall behålla sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte regeringen bestämmer annat. I budgetpropositionen föreslås även att riksdagens beslut (prop. 1985/86:10, UbU 1985/86:6, rskr. 1985/86:39) om utseende av ledamöter i länsskolnämnderna, dvs. sådana ledamöter och suppleanter som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige, skall upphävas. I likhet med vad som sker för flertalet andra centrala och regionala styrelser och nämnder kommer därmed regeringen i fortsättningen att utse samtliga ledamöter i länsskolnämnderna. Även mandatperiodens längd kommer att bestämmas av regeringen. Föredragande statsrådet avser att återkomma till regeringen med förslag till behövliga ändringar i instruktio­nen för den statliga skoladministrationen. Detta har samband även med den i proposition 1988/89:4 nämnda översynen av SÖ och länsskolnämnderna liksom med övervägandena om den regionala statliga förvaltningens framti­da organisation.

Enligt motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 3 är det angeläget att ett länsorgan på utbildningens område kan ge en fullgod återspegling av den politiska situationen i länet. Den centrala roll som skolan har i den allmänna debatten gör det enligt motionärerna nödvändigt att det finns ett kompetent lekmannaforum på länsnivå för skolfrågor. Motionärerna förordar att länsskolnämnderna bör ha elva ledamöter, som väljs av landstingen och de kommuner som fullgör landstingsuppgifter. I länsskolnämnden bör därut­över ingå personalföreträdare som adjungeras till nämnden på samma sätt som sker i andra länsorgan. Regeringens förslag i vad avser länsskolnämn­dernas sammansättning avvisas.

Utskottet vill först erinra om riksdagens beslut beträffande dels frågan om förordnandetid för ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd för tiden fi.o.m. den 1 januari 1989 (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU4, rskr. 1988/89:22), dels en förändrad inriktning av länsskolnämndernas roll och uppgifter (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95). Utskottet anser vidare att riksdagens beslut med anledning av verksledningspropositio­nen om sammansättningen av ledamöter i statliga styrelser och nämnder bör följas även när det gäller länsskolnämndernas sammansättning. Detta innebär att nomineringsförfarandet inte bör regleras.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub276 yrkande 3 antar det i


 


propositionen framlagda förslaget till lagom ändring i skollagen (1985:1100)     1988/89:UbUll såvitt avser att 2 kap. 3 S skall upphöra att gälla vid utgången av december månad  1989, m.m.  Utskottet tillstyrker likaledes vad som föreslagits i propositionen om utseende av ledamöter i länsskolnämnderna.

Riksdagen har tidigare fattat ett principbeslut om kommunala skolplaner m.m. för att öka det kommunala och lokala ansvaret för skolverksamhetens genomförande (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95). I budgetpropositionen läggs förslag till lagom ändring i skollagen (1985:1100) i vad gäller kommunfullmäktiges antagande av lokala skolplaner.

Regeringen föreslår att bestämmelser om lokala skolplaner tas in i en ny paragraf, 2 kap. 11 8, i skollagen. Skolplanerskall antas förgrundskolan och gymnasieskolan. Den landstingskommunala gymnasieskolan berörs inte av förslaget. Om en kommun anordnar särskola i fall som avses i 6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) skall skolplanen omfatta även särskolan. Enligt lagförslaget skall skolplaner antas vart tredje år och då det år som följer närmast efter det när allmänna val till kommunfulhuäktige har ägt rum. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989. Senast under år 1992 skall lokala skolplaner antas första gången av kommunerna. Enligt propositionen är skolplanen i grunden ett dokument i vilket de politiskt ansvariga på den lokala nivån skall ange de insatser som behövs för att de nationella målen för skolan skall uppnås. Kommunen bör även kunna ta upp andra frågor i skolplanen. Föredragande statsrådet kommer senare att föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att utarbeta allmänna råd till kommuner­na rörande skolplanernas innehåll.

I motion 1988/89:Ub806 (m) yrkande 3 yrkas avslag på regeringens förslag om upprättande av skolplaner. Motionärerna menar att det finns en betydande risk att den föreskrivna skolplanen sväller ut till ett omfattande dokument som binder resurser vid byråkrati i stället för att användas till undervisning. Dessutom utarbetar kommunerna i anslutning till budgetarbe­tet planer som fyller behoven av planering. I motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 2 föreslås att kommunerna skall anta lokala skolplaner första gången under innevarande mandatperiod och inte senast under år 1992, vilket anges i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i vad gäller lokala skolplaner.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen har, som tidigare anförts, på utskottets tillstyrkan godkänt ett principförslag om lokala skolplaner (prop. 1988/89:4. bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95). Utskottet finner det lämpligt att kommunen antar en lokal skolplan vart tredje år, dvs. varje år som följer närmast efter det år när allmänna val till kommunfullmäktige har ägt rum (1992, 1995, 1998 etc). Som framgår av lagförslaget är det inget som hindrar att kommunen antar skolplan under mellanliggande år. Samtidigt som utskottet konstaterar det instämmer utskottet i den uppfattning "som framförs i propositionen, nämligen att kommunerna bör få ordentlig tid att förbereda sig innan en skolplan beslutas första gången. Utskottet utgår vidare från att de lokala skolplanerna samordnas med den kommunala budgetprocessen. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det är möjligt för kommunerna att anta


 


en första skolplan under något av åren 1990-1992.                     1988/89:UbUll

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 2 och 1988/89:Ub806 yrkande 3 antar det i propositionen framlagda förslaget till lagom ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avseratt det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 11 §, om lokala skolplaner, m.m.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 6 delvis föreslås att en överföring görs av medel från anslaget B2. Länsskolnämnderna till anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. Genom rationalisering av de administrativa uppgifterna anser motionärerna att en minskning av anslaget till länsskol­nämnderna bör kunna ske med 6 milj.kr. Dessa medel bör överföras till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under anslaget Bil. Beträffande anslagsbeloppet under länsskolnämnderna föreslås i samma motion (yrkande 7) att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 149 891 000 kr.

Utskottet konstaterar att beräkningarna av anslaget till länsskolnämnder­na utgått från ett treårigt huvudförslag med fördelningen 2 % för vardera åren 1989/90 och 1990/91 och 1 % för budgetåret 1991/92. Detta medför en minskning av anslaget med 2 576 000 kr. för budgetåret 1989/90. Av anslaget för budgetåret 1988/89 har.l 048 000 kr. inte ställts till länsskolnämndernas disposition till följd av tillämpandet av en utgiftsram. Genom de här nämnda anslagsminskningarna åläggs länsskolnämnderna en besparing med drygt 3,6 milj.kr. för budgetåret 1989/90. Utskottet anser att ytterligare besparing­ar i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:Ub834 svårligen kan göras utan att väsentliga arbetsuppgifter drabbas.

Då utskottet inte har något att invända mot föredragande statsrådets medelsberäkning i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion ]988/89:Ub834 yrkande­na 6 delvis och 7 till Länsskolnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 155 891 000 kr.

När det gäller organisationsnivån vid de små länsskolnämnderna anförs i motion 1988/89:Ub287 (c) yrkande 3 att regering och riksdag bör fastställa en miniminivå för en myndighetsorganisation utifrån de krav som ställs på myndigheten. I motionen ges exempel på organisatoriska problem vid en mindre länsskolnämnd (Västernorrlands län) till följd av knappa ekonomis­ka resurser.

Enligt vad utskottet erfarit görs en fördelning av resurserna för länsskol­nämnderna efter principer som SÖ och nämnderna tagit fram i samråd. Därvid sammanvägs olika faktorer som t.ex. långa och korta resavstånd, få och många elever inom länet etc. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet' mofion 1988/89:Ub287 yrkande 3.

3. Stöd för utveckling av skolväsendet

I inledningen till årets budgetproposition behandlas frågan om en internatio­nalisering av ungdomsskolan. SÖ har utarbetat ett handlingsprogram för skolans internationalisering. Under nu aktuellt anslag föreslår regeringen


 


bl.a. att särskilda medel - 1,5 milj.kr. för budgetåret 1989/90 - anslås till 1988/89:UbUll resestipendier för att lärare skall få möjlighet att med kolleger i andra länder diskutera frågor som gäller den egna skolverksamheten. Föredragande statsrådet aviserar en utredning om hur en mer regelrätt lärarutbytesverk­samhet skulle kunna anordnas med finansiellt stöd av bl.a. de nu föreslagna resestipendierna. Vidare föreslås att vissa medel under littera H Internatio­nellt kulturellt samarbete överförs till detta anslag.

Enligt motion 1988/89:Ub834 (m) visar erfarenheterna att det regionala stödet till lokal skolutveckling i kommunerna, som upptas under två anslagsposter under förevarande anslag, inte har givit de resultat som avsågs när bidraget infördes. Motionärerna föreslår därför att dessa bidrag avskaf­fas, vilket innebär att anslagsbeloppet kan reduceras med 27 milj.kr. (yrkande 9). Dessa medel bör överföras från ifrågavarande anslag till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. (yrkande 8 delvis). I motion 1988/89:Ub824 (mp) yrkande 4 föreslås en ökning av anslaget med 2 milj.kr. till 63 632 000 kr. i syfte att stärka praktiska och estetiska ämnen samt vissa andra ämnen. Motionärerna anser att alla elever skall lära sig mera om samspelet mellan människan och hennes fysiska och sociala miljö.

Enligt utskottets uppfattning är det regionala stödet för utveckling av skolväsendet och bidraget till kommunernas lokala skolutveckling av stor betydelse för de enskilda skolenheterna i kommunerna. Syftet med dessa bidrag är bl.a. att vidareutveckla skolverksamheten på det lokala planet med utgångspunkt i de arbetsplaner som utarbetats och antagits. Länsskolnämn­dernas roll som samordnare av projekt m.m. och informationsspridare av nya erfarenheter är därvid av stor betydelse. När det gäller den anslagsökning som föreslås i motion 1988/89:Ub824 finner utskottet det dock inte motiverat att riksdagen beslutar att vissa ämnen och ämnesområden i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan skall ges särskilda resurser. Utskottet utgår från att de i motionen upptagna ämnena och ämnesområdena utvecklas i enlighet med intentionerna i gällande kursplaner. Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub824 yrkande 4 och 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis och 9 till Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett förslagsanslag på 61 632 000 kr.

4. Statens institut för läromedel

Statens institut för läromedel (SIL) skall främja produktion av läromedel och handlägga ärenden enligt förordningen (1974:439, omtryckt senast 1987:572) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel. SIL skall särskilt främja utveckling och produktion av samt utge information om läromedel för bl.a. elever med handikapp. Under anslaget föreslås extra resurser till ett antal ändamål, bland vilka kan nämnas 300 000 kr. för personalförstärkningar för att öka produktionen av läromedel för elever med handikapp. För att finansiera   inrättande   av   en   tjänst   som   videoproducent   föreslås   att


 


345 000 kr. förs över från anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på läromedels:     1988/89:UbUll området m.m. till detta anslag.

Enligt motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 10 bör verksamheten vid SIL begränsas till insatser som avser stöd för utveckling av läromedel för handikappade och för vissa mindre grupper där marknaden inte kan tillgodose efterfrågan. Det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet till SIL bör därför kunna reduceras med 13,9 milj.kr. Riksdagen bör enligt motionä­rerna anvisa ett förslagsanslag på 10 016 000 kr. för SIL:s verksamhet budgetåret 1989/90. I motion 1988/89: Ub294 (vpk) yrkande 1 föreslås att anslaget till SIL bör utgå med 600 000 kr. utöver regeringens förslag. Medelsökningen avser produktion av läromedel för handikappade. Detta innebär att riksdagen till Statens institut för läromedel bör anvisa ett förslagsanslag på 24 516 000 kr. för budgetåret 1989/90.

Utskottet anser att tillgången på läromedel för handikappade elever är av stor betydelse för att de skall kunna få en med övriga elever likvärdig utbildning. Utskottet stöder regeringens uppfattning att det är befogat med en utökning av resurserna för att öka produktionen av läromedel för elever med handikapp. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkning­en i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub294 yrkande 1 och 1988/89:Ub834 yrkande 10 till Statens institut för läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 23 916 000 kr.

5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

Från anslaget betalas kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med handikapp samt för minoritets- och invandrarundervisningen. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta produktionstjänster för denna verksamhet. Regeringen finner det angeläget med ytterligare insatser för utveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp och föreslår därför att medlen för detta ändamål ökas med 250 000 kr. för budgetåret 1989/90.

I motion 1988/89:Ub294 (vpk) yrkande 2 anförs bl.a. att bristen på läromedel för handikappade är stor och att kvaliteten ofta är bristfällig. Motionärerna hänvisar till SIL:s anslagsframställning för budgetåret 1989/90 i vad gäller utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och föreslår att anslagsbe­loppet under detta anslag ökas med 650 000 kr. till 11465 000 kr. för budgetåret 1989/90.

Utskottet anser att ytterligare medel till utvecklingsinsatser på läromedels­området för här berörda elevgrupper inte nu bör anvisas utöver regeringens förslag. Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub294 yrkande 2 till anslaget Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservations­anslag på 10 815 000 kr.


 


6. Stöd för produktion av läromedel                            1988/89:UbUll

Ur detta anslag utgår enligt förordningen (1974:439, omtryckt senast 1987:579) bidrag för produktion av läromedel i ämnen där det är brist på lämpliga läromedel.

Utskottet föreslår att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag fill stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.

Då utskottet beträffande anslagsbeloppel inte har något att erinra mot medelsberäkningen under detta anslag föreslår utskottet att riksdagen till anslaget Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 587 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Skolöverstyrelsen

1.            beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub239 yrkande 1,1988/89:Ub817 yrkande 13 och 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 141 180 000 kr.,

Länsskolnämnderna

2.            beträffande länsskolnämndernas sammansättning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub276 yrkande 3 antar det i propositionen framlagda Och vid detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)såvitt avseratt 2 kap. 3 § skall upphöra att gälla vid utgången av december månad 1989, m.m. samt godkänner vadsom i övrigt anförts i propositionen om utseende av ledamöter i länsskol­nämnderna,

3.            beträffande lokala skolplaner m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub276 yrkande 2 och 1988/89:Ub806 yrkande 3 antar det i propositionen framlagda och vid detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 11 §, om lokala skolplaner m.m.,

4.            beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena 6 delvis och 7, till Länsskolnämnd­erna för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 155 891000 kr.,

5.         beträffande organisationsnivån på de små länsskolnämnderna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub287 yrkande 3,


10


 


Stöd för utveckling av skolväsendet                                              1988/89:UbUl 1

6.          beträffande anslagsbeloppel under Stöd för utveckling av skolvä­
sendet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub824 yrkande 4 och 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis och 9 till Stöd för utveckling av skolväsendel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 61 632 000 kr..

Statens institut för läromedel

7.          beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub294 yrkande 1 och 1988/89:Ub834 yrkande 10
till Statens institut för läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 23 916 000 kr..

Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

8.          beträffande anslagsbeloppel under Utvecklingsinsatser på  läro­
medelsområdet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub294 yrkande 2 till Utvecklingsinsatser på läro­medelsområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservations­anslag på 10 815 000 kr..

Stöd för produktion av läromedel                                                                 o

9.             beträffande förhandsbesked om visst statsbidrag

att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till Stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i proposition 1988/89:100,

10.           beträffande anslagsbeloppet under Stöd för produktion av
läromedel

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 dll Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reserva­tionsanslag på 4 587 000 kr.

Stockholm den 16 mars 1989 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson


Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s). Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärners­son (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c), Ylva Johansson (vpk) och My Gillberg (mp).


11


 


Reservationer                                                 i988/89:UbUii

1.     Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "på 141 180 000 kr. bort ha följande lydelse: Utskottet tillstyrker en avveckling av bidraget till löntagarorganisationer­na. Då utskottet inte har något att erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkning i övrigt finner utskottet att medelsbehovet under föreva­rande anslag bör beräknas till 137 598 000 kr. Utskottet föreslår att riksda­gen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5, med anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub817 yrkande 13 samt med avslag på motion 1988/89:Ub239 yrkande 1 till anslaget Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 137 598 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5, med anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub817 yrkande 13 samt med avslag på motion 1988/89:Ub239 yrkande 1 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 137 598 000 kr.,

2.     Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (mom. 1)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 141 180 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att SÖ har en viktig roll som informationsspridare till olika målgrupper. Med en ökad målstyrning av skolan krävs också ökade insatser för information. Aktuella politiska beslut, nya pedagogiska forskningsrön, resultat från lokalt utvecklingsarbete m.m. måste snabbt kunna spridas till skolans personal och eleverna. Utskottet finner det därför befogat att anslaget till SÖ ökar med 1 milj.kr. i syfte att förbättra SÖ:s informations­verksamhet.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub239 yrkande 1, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Ub817 yrkande 13 delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 5 till anslaget Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 142 180 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub239 yrkande 1, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna


12


 


1988/89:Ub817 yrkande 13 och 1988/89:Ub834 yrkandena 4 och 5 till     1988/89:UbUll Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 142 180 000 kr.,

3.     Länsskolnämndernas sammansättning m.m. (mom. 2)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill" Och på s. 6 slutar med "i länsskolnämnderna" bort ha följande lydelse:

Länsskolnämndernas sammansättning bör enligt utskottets uppfattning bygga på lekmannastyrelsens princip. En utveckling mot större inflytande för tjänstemän och mindre inflytande för förtroendevalda är ytterst olycklig. Länsskolnämnderna bör ha elva ledamöter som väljs av landstingen och de kommuner som fullgör landstingsuppgifter. Även vid en eventuell länsför­valtningsreform bör länsskolnämnderna finnas kvar som självständiga för­troendemannaorgan. Mot denna bakgrund bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag till lag som reglerar länsskolnämndernas samman­sättning och framtida ställning.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 3 och med avslag på proposition 1988/89:100 beträffande det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att 2 kap. 3 § skall upphöra att gälla som sin mening ger regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2.            beträffande länsskolnämndernas sammansättning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 3 och med avslag på proposition 1988/89:100 beträffande dels det i propositionen framlagda och vid detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att 2 kap. 3§ skall upphöra att gälla, dels utseende av ledamöter i länsskolnämnderna som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.     Lokala skolplaner m.m. (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Riksdagen har," och på s. 7 slutar med "lokala skolplaner, m.m." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet finns en betydande risk att den föreskrivna skolplanen sväller ut till ett omfattande dokument som binder resurser vid byråkrati i stället för att användas till undervisning. Dessutom utarbetar kommunerna i anslutning till budgetarbetet planer som fyller behoven av planering. Mot denna bakgrund avvisar utskottet regeringens lagförslag i denna del.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.            beträffande lokala skolplaner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub806 yrkande 3 och med              

avslag på motion 1988/89:Ub276 yrkande 2 avslår det i proposition


 


1988/89:100 framlagda och vid detta betänkande fogade förslaget till     1988/89:UbUll lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att del i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 11 S, om lokala skolplaner,

5.       Lokala skolplaner m.m. (mom. 3)

Larz Johansson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Riksdagen har," och på s. 7 slutar med "lokala skolplaner, m.m." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kommunal skolplan är så viktig - inte minst för att stimulera den kommunala debatten om skolan - att den bör upprättas och antas årligen. En kommunal plan för skolan gör det kommunala ansvaret tydligare för kommuninvånarna. Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion 1988/89:Ub276 att det bör finnas goda förutsättningar för kommunerna att kunna anta en första skolplan under innevarande mandat­period. 1 regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) bör den ändringen göras att den föreskrivna lokala skolplanen skall antas första gången senast den 30 juni 1991.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.            beträffande lokala skolplaner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 2, med avslag på motion 1988/89:Ub806 yrkande 3 och med anledning av proposition 1988/89:100 antar det i propositionen framlagda och vid detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 11 §, om lokala skolplaner med den ändringen att 3. skall ha följande lydelse: Skolplan som anges i 2 kap. 11 § skall antas första gången senast den 30 juni 1991.

6.       Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna (mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "på 155 891 000 kr." bort ha följande lydelse: Utskottet anser att länsskolnämnderna ytterligare bör kunna rationalisera de administrativa uppgifterna. En fortsatt decentralisering av skolväsendet bör innebära att vissa av nämndernas tidigare uppgifter kan reduceras. Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna att en minskning av anslaget till länsskolnämnderna bör göras med 6 milj.kr. Dessa medel bör överföras till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m. och den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen. Riksdagen bör med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 6 delvis och 7 och med anledning av proposition 1988/89:100 till Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på 149 891 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4.         beträffande anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna                     14
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 6 delvis


 


och 7 och med anledning av proposition 1988/89:100 till Länsskol-     1988/89:UbUll nämnderna  för budgetåret  1988/89  anvisar ett förslagsanslag på 149 891 000 kr.,

7.     Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "på 61 632 000 kr." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har inte länsskolnämndernas stöd till lokal skolutveckling gett resultat i paritet med insatta resurser. Medlen till detta ändamål bör därför avskaffas, varför anslaget kan minskas med 25 milj.kr. Anslaget bör vidare minskas med ytterligare 2 milj.kr. då dessa medel avser genomförandet av en utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning. Utskottet föreslår att totalt 27 milj.kr. överförs till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolan m.m.

Riksdagen bör med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis och 9, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub824 yrkande 4 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 34 632 000 kr.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppel under Stöd för utveckling av skolvä­sendet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis - och 9, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub824 yrkande 4 till Stöd för utveckling av skolväsen­det för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 34 632 000 kr.,

8.     Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 6)

My Gillberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "på 61 632 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förevarande anslag bör ökas med 2 milj.kr. för att möjliggöra en förstärkning av praktiska och estetiska ämnen, humanekologi, biologi, praktisk miljövård, barn- och familjekunskap, samlevnad samt kost, hälsa och hushållning. Det är vikdgt att alla elever lär sig mer om samspelet mellan människan och hennes fysiska och sociala miljö. De bör även få kunskaper och färdigheter i olika ämnen som förbereder dem för ett kommande familjeliv.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall


15


 


till motion 1988/89:Ub824 yrkande 4, med anledning av proposition 1988/     1988/89:UbUll 89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis och 9 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 63 632 000 kr.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6.       beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolvä­
sendet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub824 yrkande 4, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena 8 delvis och 9 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 63 632 000 kr.,

9.     Anslagsbeloppel under Statens institut för läromedel
(mom. 7)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 23 916 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att SIL:s uppgifter successivt har utökats och att kostnaderna för administration m.m. blivit allt större. SIL:s utvecklingsarbe­te i vad gäller läromedel av olika slag bör enligt utskottets uppfattning koncentreras på att tillgodose skolans behov av läromedel för handikappade och för vissa mindre grupper där marknaden inte kan tillgodose efterfrågan. En sådan inriktning av SIL:s verksamhet bör kunna leda till besparingar, varför anslaget bör reduceras med 13,9 milj.kr. och föras upp på riksstaten som ett förslagsanslag på 10 016 000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7.       beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834yrkande lOoch med
avslag på proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub294 yrkande
1 till Statens institut för läromedel för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 10 016 000 kr.,

10.    Anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
(mom. 7)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 23 916 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget till SIL bör utgå med 600 000 kr. utöver regeringens förslag för produktion av läromedel för handikappade. Medels­ökningen bör finansiera vissa personalinsatser för att producera läromedel för rörelsehindrade, döva och synskadade elever och för utvecklingsarbete för framtagning av läro- och hjälpmedel för elever med språk-, tal- och röststörningar.


16


 


Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion     1988/89:UbUll 1988/89:Ub294 yrkande 1, med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkande 10 till SIL för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 24 516 000 kr.

dels att motnent 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7.         beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub294 yrkande 1, med
anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion
1988/89: Ub834 yrkande 10 till Statens institut för läromedel för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 24 516 000 kr.,

11. Anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. (mom. 8)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 10 815 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslagsbeloppet för utvecklingsinsatser på läromedels­området m.m. bör öka med 650 000 kr. utöver regeringens förslag. Medels­ökningen avser utveckling och produktion av läromedel för elever och vuxna med olika handikapp. Med hänvisning till SIL:s anslagsframställning för budgetåret 1989/90 bör ökade resurser avse utveckling av läromedel för döva elever, rörelsehindrade elever, dövblinda vuxna, elever i yrkessärskolan, handikappade invandrare samt elever med språk-, tal- och röststörningar.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub294 yrkande 2 till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 11 465 000 kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8.         beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsinsatser på  läro­
medelsområdet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub294 yrkande 2 och med anledning av proposition 1988/89:100 till Utvecklingsinsatser på läro­medelsområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservations­anslag på 11 465 000 kr..

Särskilt yttrande

Lokala skolplaner m.m. (mom. 3)

My Gillberg (mp) anför:

Med hänvisning till vad miljöpartiet de gröna anfört i bet. 1988/89:UbU7
reservation 19 om ökat inflytande och medansvar för elever och föräldrar,
bör skolplaner decentraliseras till den enskilda skolan. Det är där planering
och prioriteringar skall ske av dem som är närmast berörda. Vi anser att den
     17


 


lokala styrelsen på skolan, som består av skolpersonal, föräldrar och elever,     1988/89:UbUll skall ha det ekonomiska ansvaret.  Med utgångspunkt i skollagen och läroplanens  mål  och  riktlinjer skall  beslut  om  skolans  verksamhet -fördelning av resurser, klasstorlek m.m. - fattas av styrelsen.


18


 


Förslag till                                                                     1988/89:UbUll

Lag om ändring i skollagen (1985: 1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985: 1100) dels att 2 kap. 3 § skall upphöra att gälla,

dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 2 kap. 11 §, samt närmast före 2 kap. 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 kap.

Lokala skolplaner

ll§

I varje kommun skall det fin­nas en av kommunfullmäktige antagen skolplan för de skolfor­mer som kommunen är huvud­man för.

Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder kommunen avser vidta för att för skolan uppsatta mål skall uppnås.

En skolplan skall alltid an­tas varje år som följer närmast efter det när allmänrm val till kommunfullmäktige har ägt rum. Efter kommunens be­stämmande får skolplaner ock­så antas däremellan.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt gäller upphävandet av 2 kap.
3 § vid utgången av december 1989, och i övrigt den 1 juli 1989.

2.   Ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna sorn ut­setts enligt de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § skall be­hålla sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte regering­en bestämmer annat.    ...

3.   Skolplan som anges i 2.kap. 11 § skall antas första gången senast under år 1992.


.19


 


*""'*  «8353, Stockholm ,999