Trafikutskottets betänkande
1988/89:TU9
Postväsende
1988/89
TU9
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas i proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen)
bilaga 8, avsnittet G. Postväsende, framförda förslag jämte motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsförslagen.
Fyra reservationer har avgetts, nämligen i fråga om användande av järnvägen
för posttransporter av c-, vpk- och mp-ledamöterna (res. 1), om insättande av
postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs av vpk- och mp-ledamöterna
(res. 2), om införande av ett bokporto av vpk-ledamoten (res. 3) samt om
vissa koncernfrågor av vpk-ledamoten (res. 4).
Två särskilda yttranden har avgetts, nämligen av mp-ledamoten i fråga om
postservice i glesbygd m.m. samt av vpk- och mp-ledamöterna i fråga om
postens verksamhet med gruppreklam.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt G. Postväsende (s. 143-153)
1. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
förordat om inriktningen av postverkets verksamhet under perioden 1990-1992,
2. att riksdagen godkänner de servicemål och ramar som föredragande
departementschefen har förordat för postverkets verksamhet under perioden
1990-1992,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om aktieförvärv som
görs av postverket,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om kapitaltillskott till
Postbolagen AB på det sätt som föredragande departementschefen har
förordat,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att beträffande Postbolagsgruppen
besluta om inköp och försäljning av aktier, bildande och avveckling av bolag
eller avveckling av verksamhet,
6. att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 574 290 000 kr.,
7. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för
budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag på 24 000 000 kr.
1 Riksdagen 1988/89.15sami. Nr 9
Motionerna
1988/89:TU9
1988/89:T223 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att postbefordran
bör ske per järnväg där så är möjligt.
1988/89:T237 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motion 1988/89: A453 (mp) anförts om post-, tele- och datakommunikation.
1988/89:T238 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:A455 (fp) anförts om postgången i skärgården.
1988/89:T241 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen uttalar att alla samverkansformer bör prövas för att ge
skärgårdens bofasta befolkning bättre postservice.
1988/89:T911 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande postverkets ansvar för en miljömässigt riktig
transportorganisation,
2. att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att
återuppta postbefordran med postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs.
1988/89:T912 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lagstiftning som innebär att posten inte skall medverka till
spridning av massreklam till hushållen.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:K414 (mp).
1988/89:T920 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om särskilt
bokporto.
1988/89:T923 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen ser över portokostnaderna i avsikt att
underlätta utlandssvenskars möjlighet att läsa svenska tidningar.
1988/89:T924 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postverkets ansvar för en miljöriktig transportorganisation,
2. att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att
återinföra postbefordran med postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs.
1988/89:T927 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postverkets stöd till frimärkssamlande som hobby,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postens stöd och service till frimärkssamlandet vid flyttning av
arbetsuppgifter från Kista till Kiruna.
2
Allmänt om postverket
1988/89:TU9
Postverket har enligt förordningen (1988:79) med instruktion för verket till
huvuduppgift att driva poströrelse, vari det ingår att (1) befordra och
distribuera brev och paket samt (2) förmedla betalningar. Posten får enligt
instruktionen också driva annan verksamhet som det har särskilda förutsättningar
för.
Postverket (posten) äger ”ensamrätt till regelbunden befordran mot avgift
av slutna brev ävensom öppna försändelser innehållande helt eller delvis
skrivna meddelanden” (postens monopol).
Verksamheten har sedan år 1985 varit organiserad i två huvudaffärsområden,
Brev och Paket samt Giro och Kassa. Under huvudkontoret i Stockholm
är posten regionalt organiserad i ett 30-tal postregioner med bl.a. ca 41 000
brevlådor, ca 2 100 postkontor, ca 2 700 lantbrevbäringslinjer och ca 7 800
stadsbrevbäringsdistrikt. Lantbrevbärarna både delar ut post i postlådor och
står till tjänst med kassaservice.
I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till ett 70-tal
”uppsamlingspostkontor”, där försändelserna sorteras och därifrån sänds
vidare till ”spridningspostkontor” i ca 40 brevområden och ca 20 paketområden.
I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för lantbrevbäring
skulle bli orimligt höga, får hushållen sin postservice genom postväskor som
sänds med reguljära transportmedel till och från ett postombud hos vilket
övriga hushåll får hämta eller lämna post.
Postens affärsidé är att posten skall finnas över hela landet och skall
förmedla brev, paket och betalningar från alla till alla.
Till posten är knutna de helägda Postbolagen AB och Fastighets AB
Certus. Postbolagen AB är moderföretag i en dotterbolagskoncern. Inom
posten finns vidare åtta särskilda resultatenheter. Posten, bolagen och de
särskilda resultatenheterna bildar en postkoncern.
Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj.kr. som är lika fördelat
med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån och med 411 milj.kr. på ett
verkskapital.
Kalenderår är verksamhetsår. Postens intäkter m.m. år 1989 beräknas bli
följande (motsvarande tal för år 1987 inom parentes), nämligen rörelseintäkter
15 200 milj.kr. (13 038 milj.kr.), resultat före avsättningar 750 milj.kr.
(594 milj. kr.) och avkastning på statslånet och verkskapitalet ca 100 milj.kr.
(94 milj.kr.).
Antalet anställda i posten var ca 66 200 per den 1 januari 1988.
Posten har i framställning till regeringen i januari i år hemställt att den
officiella benämningen postverket skall ändras till posten. Postens styrelse
har i januari i år också beslutat att de två huvudaffärsområdena skall delas i
fyra affärsområden, nämligen Brev, Paket, Postgirot samt Bank och Kassa.
Vidare har posten antagit ett åtgärdsprogram för fortsatt utveckling av
posten innefattande bl.a. organisatoriska åtgärder och utbildningsåtgärder.
3
Utskottet
1988/89: TU9
1 Former för statsmakternas styrning av postverket (posten)
Statsmakternas styrning av postens verksamhet sker genom att servicemål
och ekonomiska krav fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som
upprättas av posten.
De mål som har fastställts är mål för servicen och prisutvecklingen
beträffande s.k. normalbrev, mål för tillgängligheten till kassaservice samt
mål för det ekonomiska resultatet. Normalbrev är brev för vilka avgifterna
för befordran utgår enligt den s.k. normaltaxan. Dessa brev skall i princip
delas ut första vardagen (måndag-fredag) efter inlämningen (övernattbefordran).
Regeringen fastställer normaltaxan för befordran av brev och avgifterna
för postbefordran av tidningar m.m. Posten bestämmer övriga avgifter.
Posten har i princip beslutanderätt över samtliga investeringar och får
finansiera alla investeringar med i rörelsen tillgängliga medel.
Med stöd av ett bemyndigande av regeringen i maj 1988 har tillkallats
kommittén (K 1988:02) för utredning av statens regionalpolitiska och sociala
ansvar på tele- och postområdena (dir. 1988:11). Kommittén beräknas
komma att avsluta sitt arbete under innevarande år.
2 Inriktningen av postens verksamhet under treårsperioden
1990-1992
Föredragande departementschefen förordar - på grundval av förslag i
postens treårsplan för perioden 1990-1992- att den allmänna inriktningen av
postens verksamhet under denna treårsperiod skall innebära en fortsatt
kundorientering och en koncentration på postens grundläggande uppgifter
(av posten kallade kärnaffärerna). Kundernas efterfrågan vad gäller de
grundläggande tjänsterna bör enligt departementschefen vara styrande för
postens insatser. För posten - såsom i första hand ett serviceföretag -skall det
viktigaste målet vara att ge god service till såväl stora som små kunder i hela
landet till rimliga priser. Riksdagen föreslås godkänna vad departementschefen
sålunda har förordat.
Den föreslagna inriktningen av postens verksamhet under den kommande
treårsperioden överensstämmer med den som har godkänts för innevarande
treårsperiod, 1989-1991 (prop. 1987/88:100 bil. 8 s. 49-60, TU 12, rskr. 156).
Utskottet tillstyrker att riksdagens godkänner vad departementschefen har
förordat.
3 Servicemål och ramar för postens verksamhet under
treårsperioden 1990-1992, m.m.
3.1 Propositionsförslagen
Kvalitetsmålet för huvudaffärsområdet Brev och Paket bör enligt departementschefen
oförändrat vara att 95 % av alla normalbrev skall gå fram över
natten och servicemålet inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa att
bibehålla den höga täckningsgrad för daglig postkassaservice via postkontor
och lantbrevbärare till hushållen som i dag finns.
Föredraganden förordar som ett första resultat av en fortgående översyn
av mål och styrinstrument för posten - som utförs av en arbetsgrupp inom
regeringskansliet med företrädare för kommunikations-, finans- och civildepartementen
- att statsmakternas styrning av postverksamheten i fortsättningen
skall formuleras i något andra termer än hittills för att förhållandet
mellan målen och styrinstrumenten tydligare skall anges. Utöver att statsmakterna
lägger fast mål för servicen bör statsmakterna enligt departementschefen
formulera vissa krav på verksamheten. Dessa krav bör för närvarande
vara att posten skall som affärsverk bedriva sin verksamhet på ett så effektivt
sätt att det möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft.
Kravet på verksamhet som möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft
innefattar enligt departementschefen bl.a. att staten i form av räntebetalningar
på statslån och avkastning på statskaptial skall få tillräcklig avkastning
på pengar som tidigare har satsats i postverksamheten. För treårsperioden
1990-1992 beräknar föredraganden kravet på avkastning på statskapitalet till
ca 50 milj.kr. per år och kravet på ränta på statslånet till motsvarande belopp
per år. För att posten skall kunna klara det krav på verksamheten som
statsmakterna bör ställa måste enligt departementschefen verksamheten
bedrivas så att den över åren kan ge ett genomsnittligt överskott som
motsvarar 5 % av omsättningen. För treårsperioden beräknar departementschefen
att överskottet skall uppgå till i genomsnitt 850 milj.kr. per år.
Posten beräknar kostnaderna under treårsperioden för investeringar till
totalt ca 3,3 miljarder kronor.
Riksdagen föreslås godkänna de servicemål och ramar för postens
verksamhet under treårsperioden 1990-1992 som departementschefen har
förordat.
3.2 Motionsförslag och utskottets ställningstaganden
Några yrkanden beträffande de förordade servicemålen och ramarna framförs
inte i motioner. Däremot framförs yrkanden om transport av post på
järnväg, om postservice i glesbygder och skärgårdar, om postavgifter för
böcker och vissa tidningar, om postens befattning med gruppreklam samt om
stimulans för frimärkssamlande.
Efter behandling av motionsförslagen redovisar utskottet sitt ställningstagande
till de förordade servicemålen och ramarna.
Användande av järnvägen för posttransporter
I motion T223 (mp) yrkande 16, motion T911 (fp) yrkande 1 samt motion
T924 (mp) yrkande 1 begärs sammanfattningsvis att riksdagen skall uttala att
det är angeläget att posten använder järnväg för posttransporter i stället för
bil med hänsyn till att järnvägstransporter är mera miljövänliga än biltransporter.
För transporter av post inom de 70 uppsamlingsområdena och inom
spridningsområdena (de ca 40 brevområdena och de ca 20 paketområdena)
använder sig posten av bilar. Mellan dessa områden transporteras emellertid
- med fördelning efter vikt - ca 55 % av posten på järnväg, ca 35 % med bil
1988/89:TU9
5
och ca 15 % med flyg. Vid järnvägstransport kan posten transporteras i s.k.
postkupéer - som är järnvägsvagnar som är inredda som postsorteringskontor
och i vilka posten sorteras under transporten - eller godsvagnar av olika
slag.
Vid val av transportmedel för t.ex. övernattbefordran måste hänsyn tas till
bl.a. den tidpunkt då dagens post kan vara klar för avtransport från ett
område till ett annat område, transportavståndet, den tidpunkt då posten
senast bör anlända till det andra området för att kunna delas ut där dagen
efter inlämningen samt kostnaderna för transporten. Det kan nämnas att flyg
måste användas för att övernattbefordran av post från Stockholmsområdet
skall kunna ske till orter norr om områdena omkring Sundsvall och
Östersund.
Valet av transportmedel för posten styrs ytterst av kundernas krav på
snabba posttransporter. Det förtjänar framhållas att posten under senare år
har utsatts för ökad konkurrens genom bl.a. utvecklingen av andra medel
som snabbt överför information.
Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att föreslå att
riksdagen skall uttala sig för järnvägstransport av post såsom begärs i
motionsförslagen. Utskottet utgår från att posten även beaktar allmänna
samhällsintressen då posten väljer transportmedel och anlitar de transportmedel
som med hänsyn till olika förhållanden är lämpliga och möjliga.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Postbefordran med postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs
Den 1 juni 1987 drogs postkupéerna in på sträckan Stockholm-Boden på
grund av ändring av tågtiderna. Tågtransporten av post ersattes med
flygtransport.
I motionerna T911 (fp) och T924 (mp) begärs (yrkandena 2 i båda
motionerna) att riksdagen skall föreslå att posttransport i postkupéer skall
återinföras på sträckan Stockholm-Vännäs. Från Vännäs utgår en bandel till
Umeå. Enligt motionärerna har flygtransporten av post lett till att postutdelningen
i Umeå har senarelagts, att företagspaket inte kommer fram på ett
dygn till Umeåområdet och att transporterna har blivit dyrare. Indragningen
av postkupéerna har vidare enligt motionärerna lett till minskade sysselsättningsmöjligheter
inom posten.
Enligt under hand inhämtade uppgifter anländer den från Stockholm
flygbefordrade posten till Umeå senast omkring kl. 03.00. Sorteringen i
Umeå av denna post påbörjas omkring kl. 06.00 och utbärningen omkring kl.
09.15. Utbärningen har tidigare påbörjats omkring kl. 08.45. Senareläggningen
har främst motiverats med att ökade postmängder har krävt längre tid
för sortering.
Utskottet framhöll - vid behandlingen under förra riksmötet i TU
1987/88:12 (s. 9) av ett motionsyrkande som var likartat med de här aktuellaatt
posten inte hade utlovat att företagspaket från södra Sverige skulle
komma fram till Umeåområdet på ett dygn utan på två dygn och att någon
sysselsättningsminskning inom posten genom indragningen av postkupéerna
inte hade inträffat men däremot lett till omplacering av personal.
1988/89:TU9
6
Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen finns det inte någon anledning
för riksdagen att ta sådant initiativ som begärs i motionsförslagen. De
avstyrks följaktligen.
Postservice i glesbygder m.m.
I motion T237 (mp) begärs (yrkande 2 i här aktuell del) att riksdagen skall
uttala att posten bör bibehålla och förbättra postservicen över hela landet.
Motionärerna framhåller att varje försämring av postservicen i glesbygd gör
det svårare att bo kvar där. I motion T238 (fp) begärs (yrkande 1) att
riksdagen skall uttala att åtgärder som är ägnade att försämra postservicen i
Östergötlands skärgård bör motverkas. Var och en som bor i skärgården eller
vill bosätta sig och söka sin försörjning där bör enligt motionärerna ha rimliga
möjligheter till detta, något som emellertid försvåras genom att service av
olika slag - såsom postgång - dräs in.
Utskottet vill erinra om att posten har krav på sig att ta regionalpolitiska och
sociala hänsyn. Posten erbjuder därvid tjänster som inte ger intäkter som
täcker kostnaderna. Posten har också byggt upp vårt lands överlägset mest
utvecklade distributionsnät. Som har nämnts ovan är postens affärsidé att
posten skall finnas över hela landet och skall förmedla brev, paket och
betalningar från alla till alla. Postens ambition är bl.a. att fortsätta att vara
vårt lands mest decentraliserade företag.
För närvarande arbetar kommittén för utredning av statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på tele- och postområdena. Kommittén skall bl.a.
formulera postens regionalpolitiska och sociala ansvar. Därvid skall kommittén
granska postens riktlinjer för servicestandard i glesbygd och föreslå ev.
ändringar som bedöms motiverade.
Med hänsyn till postens viljeinriktning beträffande postservicen och till att
utredning om postservicen i glesbygd pågår bör motionsförslagen inte
föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks sålunda.
Samverkan för lokal service mellan posten och andra verksamheter
I motion T241 (c) begärs (yrkande 3) att riksdagen skall uttala att alla
samverkansformer bör prövas för att ge skärgårdsområdenas bofasta befolkning
bättre postservice. Motionärerna framhåller att posten och andra
verksamheter kan samverka för att trygga postservice och annan service i
skärgårdsområdena.
Vid behandlingen under förra riksmötet i betänkandet TU 1987/88:12 (s. 12)
av ett motionsförslag om samverkan mellan posten och andra verksamheter
nämnde utskottet att posttjänster lämnades på entreprenadbasis i ett 50-tal
butiker och i ett tiotal andra serviceinrättningar - kiosk, turiststation,
sparbank, mekanisk verkstad m.m. Som utskottet framhöll i betänkandet är
posten sålunda öppen för att samverka med andra verksamheter för att
tillhandahålla postservice. Med hänsyn härtill och till att frågor om postens
service i glesbygd utreds bör motionsförslaget inte föranleda något initiativ
från riksdagens sida. Det avstyrks sålunda.
1988/89: TU 9
Införande av ett bokporto
I motion T920 (m) erinras det om att regeringen den 22 juni 1988 har
uppdragit åt statens kulturråd att utreda folkbibliotekens fjärrlåne- och
depositionsverksamhet (se prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 369). Motionären
framhåller att införande av ett särskilt bokporto skulle vidga möjligheterna
att utnyttja fjärrlån och begär att frågan om införande av ett särskilt bokporto
skall utredas i anslutning till nämnda utredningsuppdrag.
Med anledning av motioner under förra riksmötet om införande av ett
kulturporto/bokporto m.m. - över vilka motioner kulturutskottet avgav
yttrande (KrU 1987/88:6y) - uttalade riksdagen på förslag av trafikutskottet i
betänkandet TU 1987/88:12 (s. 14-16) att de i motionerna upptagna frågorna
borde övervägas i anslutning till förutskickade överväganden om postens
regionalpolitiska och sociala ansvar. Ovannämnda kommitté för utredning
av nämnda ansvar m.m. har också fått i uppdrag att överväga frågan om
införande av ett särskilt porto för bl.a. bokförsändelser.
Motionärens önskemål har sålunda tillgodosetts. Motionen kan därför
avslås.
Portot på svenska tidningar vid prenumeration i utlandet
I motion T923 (fp) begärs en översyn av portokostnaderna för befordran av
tidningar till utlandet vid prenumeration för att underlätta för svenskar, som
för kortare eller längre perioder befinner sig utomlands, att läsa svenska
tidningar. Enligt motionärerna har portokostnaderna stigit mycket kraftigt
under senare år.
För befordran av tidningar till de övriga nordiska länderna tar posten ut
samma befordringsavgifter som vid befordran inom Sverige.
Till grund för avgifterna för internationell befordran av brevpost ligger
nivåer som anges i världspostkonventionen. Dessa nivåer är dock inte
tvingande. Upp till 50 % nedsättning på trycksaksportot enligt konventionen
får emellertid postförvaltningarna medge för utrikes befordran av tidningar
m.m. Denna nedsättning medger den svenska posten och avgifterna för
befordran av tidningar till länder utanför Norden tas sålunda ut enligt en taxa
för ”halvtariffkorsband”. Som exempel på avgifterna kan nämnas att
avgifterna för befordran av ett vardagsnummer av någon av de två stora i
Stockholm utkommande morgontidningarna uppgår för närvarande i genomsnitt
till ca 5 kr. vid ytbefordran, till nära 8 kr. vid flygbefordran inom
Europa och till ca 11 kr. vid flygbefordran utom Europa. Tidningsutgivarna
tar i sin tur ut portokostnaderna från prenumeranterna.
Såsom utskottet framhöll vid behandlingen i betänkandet TU 1987/88:12
(s. 18) av en likartad motion skall posten drivas affärsmässigt inom de ramar
för verksamheten som statsmakterna utformar. Riksdagen synes därför inte
utan tvingande skäl böra gå in på enskildheter i avgifterna för postens
tjänster. Sådana skäl föreligger enligt utskottets mening inte i här aktuellt
sammanhang. Med hänsyn härtill och till att avgifterna för i motionen
aktuella tidningsförsändelser har bestämts med iakttagande av en rabattmöjlighet
som medges i världspostkonventionen synes motionen inte böra
föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.
1988/89:TU9
8
Postens verksamhet med gruppreklam
I motion T912 (mp) begärs att posten inte skall medverka till spridning av
massreklam till hushållen. I motiveringen till förslaget (i motion 1988/
89:K414) framhåller motionären att människorna bör få rätt att ostört välja
den varuinformation som de de vill ha för att kunna göra rationella och
kunniga val vid inköp. Motionären önskar en lagstiftning om köpfrid som
bl.a. skulle innebära att posten inte skall medverka till spridning av
massreklam till hushållen.
Posten beräknas svara för 50 % när det gäller distributionen av gruppreklamen
(dvs. oadresserad post) i vårt land. Av postens försändelsintäkter om
8 606 milj.kr. under år 1987 uppgick intäkterna av postens gruppreklam till
333 milj.kr. Postens totala intäkter detta år uppgick till 13 038 milj.kr.
Intäkterna av gruppreklamen utgör sålunda ett icke oväsentligt bidrag till
postens ekonomi. Distributionen av gruppreklam har också nära anknytning
till postens grundläggande verksamhet med postdistribution. Här bör också
beaktas att om posten skulle lämna verksamheten med gruppreklam, skulle
andra företag träda in i postens ställe. Någon minskning av den reklammängd
som delas ut i allmänhetens brevinkast och bevlådor skulle inte inträffa.
Utskottet behandlade i betänkandet TU 1973:2 (s. 4-5) en motion vari
begärdes att posten skulle saluföra ett märke som hushållen skulle kunna
använda för att slippa ta emot oadresserad post. Motionen avslogs av
riksdagen på förslag av utskottet, som bl.a. framhöll att oadresserad post
innefattade inte bara varureklam o.d. utan även annan information, t.ex.
från stat, kommun, politiska partier m.fl..
Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte biträda motion T912 (mp).
Den avstyrks sålunda.
Stimulans för frimärkssamlande
Uppgiften att tillverka frimärken, distribuera dem till postkontoren samt
sälja frimärken och samlarprodukter ligger inom posten på enheten PFA
Svenska Frimärken i Stockholm (tidigare benämnd Postens Frimärksavdelning
resp. Postens Filateliavdelning). PFA Svenska Frimärken (i dagligt tal
kallad PFA), som är en av de åtta särskilda resultatenheterna inom posten, är
sedan år 1986 organiserad i två affärsområden, Produktion resp. Filateli.
Härtill kommer vissa stabsenheter samt Postmuseum i Stockholm. PFA har
för närvarande ca 210 anställda.
Med anledning av uppdrag av regeringen i mars 1988 att åstadkomma 100
arbetstillfällen i malmfältskommunerna har posten bl.a. beslutat att (1)
order- och leveranshantering samt produktion och distribution av samlarprodukter,
(2) del av frankostämplingskontoret samt (3) hanteringen av
minnespoststämplar inom PFA, vilka enheter har ca 60 anställda, skall flyttas
till Kiruna. Flyttningen skall ske under åren 1989-1991.
I motion T927 (m) påpekas att det under senare år har funnits en tendens till
att frimärkssamlandet som hobby har förlorat i attraktionskraft. Motionären
begär därför att posten skall stödja frimärkssamlandet genom att på olika sätt
bidra till en att en väl fungerande andrahandsmarknad finns (yrkande 1).
1988/89 :TU9
9
Motionären framhåller därvid bl.a. betydelsen av att olika frimärksutgåvor
begränsas och att posten stöder frimärksutställningar, frimärksmässor,
föreningsverksamhet och katalogutgivning. Motionären begär vidare att
flyttningen av PFA:s ovannämnda enheter till Kiruna skall ske på sådant sätt
att postens service till den frimärkssamlande allmänheten kan öka och att
postens stöd till bl.a. en välfungerande andrahandsmarknad förbättras
(yrkande 2).
Från PFA har inhämtats att omorganisationen i två affärsområden bl.a.
syftade till att intensifiera försäljningen i en situation då intresset för
frimärkssamlande visade en vikande tendens-en tendens som vid jämförelse
var starkare i andra länder. Marknaden har emellertid enligt PFA börjat
svänga, och PFA:s försäljning, som endast avser nya frimärken och tillbehör
till frimärkssamlande, beräknas öka under den kommande treårsperioden.
PFA framhåller att PFA på olika sätt stöder frimärkssamlande, bl.a. genom
följande aktiviteter m.m.
PFA startade i fjol en brev- och frimärksklubb för barn och gick ut med
information om klubben till ca 96 000 barn i nioårsåldern. I fjol började PFA
också ge ut tidningen ”Roligt med frimärken”. Den gavs ut i ca 500 000
exemplar för utdelning via postkontoren. Avsikten är att ”Roligt med
frimärken” skall ges ut en gång årligen. PFA ingår tillsammans med
samlarorganisationer i Nämnden för stöd åt frimärkssamlande. Nämnden
och Stiftelsen Frimärksfrämjandet, som har viss anknytning till nämnden,
står bakom den årligen återkommande ”Frimärkets dag”. I anslutning till
”Frimärkets dag” ger PFA ut ett frimärksalbum för vilket tas ut en avgift
utöver kostnaderna för albumet. Denna extra avgift tillgodoförs en fond för
stöd till frimärkssamlande. Genom en begränsad utgivning av t.ex. jubileumsfrimärken
stöds andrahandsmarknaden för sådana märken.
PFA:s insatser för att stimulera frimärkssamlande bör kunna tillgodose
motionärens önskemål. Det finns inte någon anledning att tro att flyttningen
till Kiruna av vissa enheter inom PFA i sig kommer att medföra minskade
insatser härför. Motionen bör således inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida utan kan avslås.
Servicemål och ramar för postens verksamhet
I motionerna har man inte framfört någon erinran mot de i budgetpropositionen
förordade servicemålen och ramarna för postens verksamhet under
perioden 1990-1992. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som
har förordats i dessa hänseenden utan tillstyrker att riksdagen godkänner
detta.
4 Vissa koncernfrågor
Riksdagen godkände år 1980 inrättande av Teleinvest AB som holdingbolag
för televerkets dotter- och intressebolag inom området telekommunikation,
elektronik och därmed sammanhängande verksamhetsområden (prop. 1980/
81:66, TU 9, rskr. 132). Genom inrättande av Teleinvest AB skulle
televerket ges möjligheter till en ökad flexibilitet t.ex. i fråga om samarbete
med andra företag på teleområdet. Bl.a. skulle behovet av att framdeles
1988/89:TU9
10
etablera aktiebolag helt ägda av televerket eller delägda tillsammans andra
intressenter kunna tillgodoses. Dotterbolag skulle också kunna bildas för
enskilda större projekt. År 1984 bemyndigade riksdagen regeringen att
besluta om höjningar av aktiekapitalet i Teleinvest AB och att besluta om
aktieförvärv som görs av televerket (prop. 1983/84:100 bil. 8 s. 148-159, TU
16, rskr. 249).
I årets budgetproposition framhåller departementschefen att Postbolagen
AB har som holdingbolag i postverkskoncernen i princip en likartad funktion
som Teleinvest AB har i televerkskoncernen. Med motivering att likartade
regler i fråga om höjningar av aktiekapital och om aktieförvärv bör gälla för
televerks- och postkoncernerna föreslås att riksdagen skall bemyndiga
regeringen (1) att besluta om aktieförvärv som görs av postverket samt (2) att
besluta om kapitaltillskott till Postbolagen AB. Beträffande kapitialtillskott
till Postbolagen föreslås också att regeringen inom en ram på 50 milj .kr. skall
kunna delegera beslutanderätten till postverkets styrelse. Vidare föreslås
riksdagen bemyndiga regeringen (3) att beträffande Postbolagsgruppen
besluta om inköp och försäljning av aktier, bildande och avveckling av bolag
eller avveckling av verksamhet.
Utskottet anser också att likartade regler för televerks- och postkoncernerna
bör gälla i här aktuella avseenden och tillstyrker att riksdagen lämnar de
föreslagna bemyndigandena.
5 Ersättningar till postverket för befordan av
tjänsteförsändelser och för tidningsdistribution
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 1989/90 till
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser anvisar ett
förslagsanslag på 574 290 000 kr. och till Ersättning till postverket för
tidningsdistribution ett anslag på 24 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker förslagen.
6 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av postens verksamhet
att riksdagen godkänner vad i proposition 1988/89:100 bil. 8 har
förordats om inriktningen av postverkets verksamhet under perioden
1990-1992,
2. beträffande användande av järnvägen för posttransporter
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T223 yrkande 16, 1988/
89:T911 yrkande 1 och 1988/89:T924 yrkande 1,
3. beträffande postkupéer pä sträckan Stockholm-Vännäs
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T911 yrkande 2 och 1988/
89:T924 yrkande 2,
4. beträffande postservice i glesbygd m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T237 yrkande 2 i denna del
och 1988/89:T238 yrkande 1,
5. beträffande samverkan för lokal service
att riksdagen avslår motion 1988/89:T241 yrkande 3,
1988/89:
6. beträffande införande av ett bokporto
att riksdagen avslår motion 1988/89:T920,
7. beträffande avgifter för prenumerationstidningar till utlandet
att riksdagen avslår motion 1988/89:T923,
8. beträffande postens verksamhet med gruppreklam
att riksdagen avslår motion 1988/89:T912,
9. beträffande stimulans för frimärkssamlande
att riksdagen avslår motion 1988/89:T927,
10. beträffande servicemål och ramar för postens verksamhet
att riksdagen godkänner de servicemål och ramar för postverkets
verksamhet under perioden 1990-1992 som har förordats i proposition
1988/89:100 bil. 8,
11. beträffande vissa koncernfrågor
att riksdagen såsom har förordats i proposition 1988/89:100 bil. 8
bemyndigar regeringen
a) att besluta om aktieförvärv som görs av postverket,
b) att besluta om kapitaltillskott till Postbolagen AB,
c) att beträffande Postbolagsgruppen besluta om inköp och försäljning
av aktier, bildande och avveckling av bolag eller avveckling av
verksamhet,
12. beträffande vissa ersättningar till posten
att riksdagen
a) till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 574 290 000 kr.,
b) till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag på 24 000 000 kr.
Stockholm den 21 februari 1989
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Anna Wohlin-Andersson (c), Sven-Gösta
Signell (s), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström
(s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson
(c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s) och Tom
Heyman (m).
Reservationer
1. Användande av järnvägen för posttransporter (mom.2)
Anna Wohlin-Andersson (c), Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk)
och Roy Ottosson (mp) anser
1988/89:TU9
12
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Vid val” och
slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Det mest miljövänliga och energieffektiva sättet att transportera post är
transport på järnväg. Det angelägna i att skona miljön och att spara energi
gör att posten i första hand bör välja järnvägen för transporterna av post
mellan de olika postområdena. Postens servicemål bör dock inte eftersättas.
Med hänsyn till möjligheter till postsortering i s.k. postkupéer under
resans gång, liksom möjligheter till förbättrade och snabba järnvägsförbindelser,
behöver inte nödvändigtvis postbefordran per järnväg vara ett
långsammare alternativ än t.ex. flyg.
Vad utskottet sålunda anfört om användande av järnvägen för posttransporter
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande användande av järnvägen för posttransporter
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T223 yrkande 16,
1988/89:T911 yrkande 1 och 1988/89:T924 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs (mom. 3)
Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Enligt under”
och slutar på s. 7 med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Fördelen att transporttiden kan utnyttjas för postsortering jämte de allt
större hänsyn till miljön och till vikten av att spara energi som numera måste
tas talar enligt utskottets mening starkt för att postkupéer bör användas för
posttransporter på sträckan Stockholm-Vännäs. Med hänsyn härtill och till
de i motionerna påtalade nackdelarna med postutdelningen m.m. som
framkommit sedan postkupéerna på sträckan drogs in bör postkupéerna
snarast återinföras.
Vad utskottet sålunda anfört om postkupéer på sträckan StockholmVännäs
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande postkupéer på sträckan Stockholm-Vännäs
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T911 yrkande 2 och
1988/89:T924 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Införande av ett bokporto (mom. 6)
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Motionärens
önskemål” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motionen skulle införandet av ett särskilt bokporto -som måste bli lägre än nuvarande porto för bokförsändelser - vidga
möjligheterna att utnyttja fjärrlån från depåbiblioteken. Det är därför
mycket angeläget att ett nära samråd sker mellan statens kulturråd vid
1988/89:TU9
13
utredningen av folkbibliotekens fjärrlåne- och depositionsverksamhet och
ovannämnda kommitté för utredning av statens regionalpolitiska och sociala
ansvar på tele- och postområdena vid övervägandena om ett bokporto.
Vad utskottet sålunda anfört om införande av ett bokporto bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande införande av ett bokporto
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:T920 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Vissa koncernfrågor (mom. 11)
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”föreslagna bemyndigandena” bort ha följande
lydelse:
Utskottet är inte berett tillstyrka att beslutanderätten i nämnda avseenden
skall avhändas riksdagen. Riksdagen bör därför avslå här aktuella propositionsförslag.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande vissa koncernfrågor
att riksdagen avslår proposition 1988/89:100 bil. 8 i vad avser förslag
om bemyndiganden för regeringen
a) att besluta om aktieförvärv som görs av postverket,
b) att besluta om kapitaltillskott till Postbolagen AB,
c) att beträffande Postbolagsgruppen besluta om inköp och försäljning
av aktier , bildande och avveckling av bolag eller avveckling av
verksamhet.
Särskilda yttranden
1. Postservice i glesbygd m.m. (mom. 4)
Roy Ottosson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att det är av största vikt att postservicen är bra i
hela landet. I glesbygd, t.ex. i vissa skärgårdsområden och skogsbygder, har
postservicen ofta en avgörande betydelse för bygdens blotta överlevnad. Av
och till har indragningar och försämringar aviserats, vilket som regel gett
upphov till protester och att postservicen sedermera bibehållits.på en hög
nivå.
Riksdagen bör, med skärpa, slå fast att postservicen skall vara bra för alla
människor och alla bygder i landet. Vi instämmer alltså i motionerna i detta
avseende. Vi reserverar oss dock inte mot utskottets skrivning med hänsyn
till pågående arbete inom kommittén för utredning av statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på tele- och postområdena.
1988/89:TU9
14
2. Postens verksamhet med gruppreklam (mom. 8)
Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anför:
Som motionären framhåller bör människorna själva få ostört välja den
varuinformation som de vill ha och de skall inte i hemmet behöva överösas av
reklam på olika sätt. Vi tycker lika litet som motionären om postens
medverkan till spridning av gruppreklam men har med hänsyn till att även
andra företag och företagare än posten sprider sådan reklam ansett att i första
hand andra sätt måste prövas för att minska denna verksamhet än någon form
av förbud för en av aktörerna. Vi har därför inte biträtt motionen.
1988/89:TU9
15
16932. Stockholm 1989