Trafikutskottets betänkande
1988/89:TU24 [&

Tilläggsanslag till transportforskningsberedningen 1988/89

TU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar och tillstyrker trafikutskottet förslag som framförts
i proposition 1988/89:150 bilaga 5 om tilläggsanslag på 1,5 milj.kr. för
budgetåret 1989/90 till transportforskningsberedningen för stöd till forsknings-
och utvecklingssamarbete (FoU) med EG inom programmet DRIVE.

Två med anledning av propositionsförslaget väckta motioner avstyrks av
utskottet.

Fyra reservationer har avgetts i ärendet, nämligen

- av vpk-ledamoten i fråga om avbrytande av statligt deltagande i DRIVEprojekt
(res. 1),

- av vpk-ledamoten och av mp-ledamoten vardera i fråga om det i
propositionen föreslagna tilläggsanslaget (res. 2 resp. res. 3) samt

- av vpk-ledamoten i fråga om avbrytande av statligt deltagande i projekt
inom EUREKA-programmet PROMETHEUS (res. 4).

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1988/
89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen), bilaga 5 att riksdagen under
det på sjätte huvudtiteln i avsnittet I. Transportforskning upptagna reservationsanslaget
14. Transportforskningsberedningen - utöver vad som föreslagits
i proposition 1988/89:100 bilaga 8 - för budgetåret 1989/90 anvisar
ytterligare 1 500 000 kr.

Motionerna

1988/89:T28 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen - med avslag på regeringens hemställan i kompletteringspropositionen,
bil. 5, om transportforskningen - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges engagemang med
anpassning i forskningsprogrammet ”Future of the Automobile” samt om
IT-delegationens arbete,

2. att riksdagen beslutar att allt statligt engagemang i Prometheusprojektet
och EG:s DRIVE-program skall avbrytas.

1 Riksdagen 1988189.15 sami. Nr24

1988/89:Ub39 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till forskningssamarbete med
EG enligt propositionens bilaga 5,

5. att riksdagen, därest yrkande 1 (egentligen 3) bifalles, beslutar

a) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
trafikprogrammet DRIVE.

Vissa uppgifter om EG-programmet DRIVE, m.m.
EG-programmet DRIVE

År 1986 undertecknades ett samma år av riksdagen godkänt ramavtal mellan
Sverige och de Europeiska gemenskaperna (EG) om vetenskapligt och
tekniskt samarbete (prop. 1985/86:89, UU 17, rskr. 240). Genom avtalet
skapades en bas för utvecklingen av vetenskapligt och tekniskt samarbete
mellan Sverige och EG. Man har sedermera från svensk sida engagerat sig i
olika samarbetsprojekt.

EG:s ministerråd antog i juni 1988 ett treårigt program för forsknings- och
utvecklingsarbete (FoU) på området för vägtrafikinformation och telekommunikationer
som syftar till att genom introduktion av avancerad informationsteknologi
och telekommunikation öka trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten
och effektiviteten i vägtrafiksystemet samt reducera de negativa
miljöeffekterna av vägtrafiken i Europa. Det beräknas att ca 55 000 personer
dödas och ca 1,7 milj. personer skadas per år i vägtrafiken i EG-länderna
samt att trafikstockningarna där kostar ca 500 miljarder ECU per år och
miljöföroreningarna, till vilka bilarnas avgasutsläpp bidrar, mellan 5 och 10
miljarder ECU per år (1 European Currency t/nit= ca 7 kronor). Programmet,
som benämns DRIVE (Dedicated Road /nfrastructure for Vehicle
Safety in Europé), är särskilt inriktat på frågor om infrastruktur och de
statliga myndigheternas roller i utvecklingen. Visionen i DRIVE-programmet
är en gemensam europeisk vägtrafikmiljö där förarna är bättre
informerade och "intelligenta” fordon kommunicerar och samarbetar med
väginfrastrukturen själv.

För deltagande forskare från EG-medlemsländer finns möjlighet att få
bidrag från EG-kommissionen inom en ram på 60 milj. ECU. Andra länder
får delta i olika DRIVE-projekt men utan bidrag från EG. Industrin
beräknas bidra med 40 milj. ECU till DRIVE.

I DRIVE-projekt beräknas under treårsperioden vägverket, televerket,
transportforskningsberedningen samt styrelsen för teknisk utveckling (STU)
vara engagerade på statligt svenskt håll.

Uppgifter om vissa i motion T28 (vpk) nämnda program m.m.
Rapporten ”Future of the Automobile”

Professorerna vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA Alan
Altshuler och Daniel Roos tog år 1980 initiativ till att forskargrupper
bildades i Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien, Sverige, USA och
Västtyskland för undersökningar, som från olika utgångspunkter skulle ge

1988/89:TU24

besked om de sociala konsekvenserna av bilen som en konsumentprodukt
och om bilindustrin som ett central del av världsekonomin, allt i ett
långsiktigt perspektiv. Undersökningarna genomfördes genom bl.a. intervjuer
med ledande företrädare för industri, fackföreningar och statliga
myndigheter m.m. Resultat av undersökningarna framlades år 1984 i
Rapporten ”Future of the Automobile”.

EUREKA-programmet PROMETHEUS

Företag och institutioner i 19 västeuropeiska länder (däribland Sverige) och
EG-kommissionen deltar i det s.k. EUREKA-samarbetet med mål att driva
på den tekniska och ekonomiska förnyelsen i Europa (prop. 1986/87:74 s.
141-142). Finansieringen av projekt inom Eureka-samarbetet förutsätts i
första hand ske av deltagarna själva.

Inom ramen för EUREKA-samarbetet startade biltillverkare i fem
europeiska länder år 1986 forskningsprogrammet PROMETHEUS (PROgra/V/me
for a European Traffic with Wighest Efficiency and f/nprecedented
Safety). Programmet som är åttaårigt syftar till att genom informationsteknologi
effektivisera vägtrafiken samt att minska olägenheterna i form av
olyckor, buller och avgaser. Antalet deltagare har utökats.

Forskningsprogrammet består av sju delprogram.

Den industriorienterade delen av omfattar delprogrammen PRO-CAR
(utveckling av datorer i fordonen som hjälper föraren), PRO-NET (utveckling
av kommunikationer mellan fordonens datorer) och PRO-ROAD
(utveckling av kommunikations- och informationssystem mellan vägen och
fordonsdatorerna).

Grundforskning sker inom delprogrammen PRO-ART (artificiell intelligens
för bearbetning av information), PRO-CHIP (utveckling av mikroelektronik),
PRO-COM (kommunikationslänkar för utbyte av data) och PROGEN
(totalsystem, infrastruktur, omvärld).

Från svenskt statligt håll stöder IT-delegationen (se nedan), vägverket och
STU projekt inom PROMETHEUS. Dessutom är televerket, tekniska
högskolan i Stockholm, universitetet i Linköping, Chalmers tekniska högskola
och statens väg- och trafikinstitut (VTI) m.fl. på olika sätt engagerade i
PROMETHEUS-projekt.

IT 4-programmet och IT-delegationen

Riksdagen godkände under 1986/87 års riksmöte riktlinjer för industriell
utvecklingsverksamhet - gemensam mellan staten och industriföretag - som
en del av ett nationellt informationsteknologiskt program (prop. 1986/87:74,
s. 107-116, NU 30, s. 40-44, rskr. 271). De statliga resursinsatserna för denna
del av programmet beräknades bli 495 milj.kr. för budgetåren 1987/88-1989/
90, varav 90 milj.kr. från industridepartementets huvudtitel, 150 milj.kr.
från försvarsdepartementets huvudtitel och 255 milj.kr. från televerket.
Inom denna gemensamma statliga ram och enligt en gemensam, samlad
verksamhetsplan initieras industriella utvecklingsprojekt i vilka den statliga
insatsen får uppgå till högst halva projektkostnaden.

Det informationsteknologiska handlingsprogrammet har som mål att

1988/89:TU24

1* Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 24

Sverige skall upprätthålla internationell konkurrensskraft på valda nyckelområden
och därigenom ha en bas för att tillgodogöra sig den internationella
teknikutvecklingen på andra områden.

För bl.a. planering, genomförande och uppföljning av verksamheten inom
informationsteknologiområdet inrättade regeringen (industridepartementet)
år 1987 en delegation med representanter för myndigheter och industri.
Delegationen (IT-delegationen) skall i mars månad varje år presentera en
redovisning av verksamheten inom programmet. Delegationen skall vidare
föranstalta om en oberoende utvärdering av IT4 och dess genomförande.
IT-delegationen biträds av ett kansli.

Utskottet

1 Anslag till transportforskningsberedningen för FoU inom
DRIVE-programmet

1.1 Propositionsförslaget

I proposition 1988/89:150 (kompletteringspropositionen) lägger regeringen
bl.a. fram förslag om anvisning av medel för deltagande i de Europeiska
gemenskapernas (EG:s) olika forsknings- och utvecklings-(FoU-)program. I
propositionens bilaga 5 läggs sådana förslag fram såvitt avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

Kommunikationsministern anför att flera svenska myndigheter - bl.a.
vägverket, transportforskningsberedningen (TFB) och styrelsen för teknisk
utveckling (STU) - har funnit det lämpligt att stödja svenskt deltagande i
EG-programmet DRIVE och att han delar deras bedömning. Han anför
vidare att TFB har avsatt särskilda resurser - för nästa budgetår 3 milj.kr. -för svenska forskares deltagande i projekt inom DRIVE-samarbetet. På
förslag av kommunikationsministern föreslår nu regeringen att för detta
ändamål skall under nästa budgetår ytterligare 1,5 milj.kr. ställas till TFB:s
förfogande. Regeringen föreslår att detta belopp skall anvisas under
reservationsanslaget till TFB för nästa budgetår. Riksdagen (1988/89:TU14,
rskr. 221) har tidigare i år på förslag i årets budgetproposition anvisat
37 720 000 kr. under detta anslag för nästa budgetår.

1.2 Motionsförslag och utskottets ställningstaganden

I två motioner har framförts förslag med anledning av kompletteringspropositionen
i här aktuell del.

I motion T28 (vpk) begärs (yrkande 1) att propositionsförslaget skall avslås
och att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna kritik mot
DRIVE-programmet som framförs i motionen. Kritiken innebär sammanfattningsvis
att DRIVE enligt motionärerna bygger på rapporten ”Future of
the Automobile” och är nära knutet till EUREKA-programmet PROMETHEUS
och till IT4-programmet. Mot denna bakgrund har DRIVE
enligt motionärerna en icke acceptabel koppling till såväl bil- som vapenpro -

1988/89: TU24

duktion. I motionen begärs vidare (i del av yrkande 2) att allt statligt
engagemang i DRIVE-programmet skall avbrytas.

I motion Ub39 (mp) begärs att riksdagen skall avslå propositionsförslaget
(yrkande 3) samt - om detta yrkande bifalls - att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om DRIVEprogrammet
(yrkande 5 a). Motionärerna synes med yrkandena mena att
propositionsförslaget tillstyrks under förutsättning dels att DRIVE-programmet
leder till ökad trafiksäkerhet och reducerar de negativa miljöeffekterna
från biltrafiken i Europa, dels också omfattar FoU-projekt om hur
biltrafiken kan minskas och transportarbete kan överföras till tåg och fartyg
och om hur biltrafikens nackdelar kan begränsas genom minskande transportvolymer
i samband med ökande lokal produktion.

Utskottet vill som bakgrund till sitt ställningstagande i ärendet erinra om de
beslut riksdagen har fattat om inriktningen av arbetet för ökad trafiksäkerhet
och för att nedbringa luftföroreningarna.

På förslag i proposition 1987/88:50 fattade riksdagen under förra riksmötet
beslut om trafikpolitiken inför 1990-talet (1988 års trafikpolitiska beslut). I
fråga om insatser för säkrare trafik bekräftades genom beslutet (TU
1987/88:16, rskr. 201) bl.a. de redan år 1982 godkända riktlinjerna (prop.
1981/82:81, TU 19 och 26, rskr. 231) för arbetet för trafiksäkerhet på väg,
nämligen (1) att det totala antalet dödade och skadade i trafiken (enligt
statistiska centralbyråns sammanställningar av polisrapporterade vägtrafikolyckor
682 dödade och 20 879 skadade år 1988) fortlöpande skall minskas
samt (2) att risken att dödas och skadas i trafiken fortlöpande skall minskas.

I 1988 års trafikpolitiska beslut framhölls också angelägenheten att
utnyttja modern teknologi för att öka trafiksäkerheten. Myndigheter och
organisationer med verksamhet inom trafiksäkerhetsområdet bör enligt
beslutet följa utvecklingen inom den moderna informationsteknologin och
därvid söka styra utvecklingen så att den nya teknologin förmår tillgodose
högt ställda krav på trafiksäkerhet. Tekniken bör, framhölls det i beslutet,
tillämpas som komplement till eller ersättning för mer traditionellt inriktat
trafiksäkerhetsarbete. Kommunikationsministern erinrade i detta sammanhang
(prop. 1987/88:50 s. 205) om att datorerna och informationsteknologin
redan i dag i stor utsträckning används i trafiksystemen och i fordonen och att
man nu är på väg in i nästa utvecklingsfas, som innebär att datorerna kan
knytas samman med varandra. Datorer i bilarna kommer i framtiden,
anförde kommunikationsministern, att kunna utbyta information med
datorer längs vägarna och med datorerna i de bilar som finns i närheten. Han
erinrade om att flera internationella långsiktiga FoU-program hade startats
under senare år för utveckling mot en samverkan av ”intelligenta” fordon på
”intelligenta” vägar och nämnde därvid bl.a. PROMETHEUS-programmet.

På förslag av regeringen slog riksdagen år 1985 fast att kväveoxidutsläppen
från svenska källor borde minska med 30 % till år 1995 räknat från 1980 års
nivå (prop. 1984/85:127, JoU 28, rskr. 275). Vid mitten av 1980-talet
beräknade man att fordonstrafiken svarade för två tredjedelar av kväveoxidutsläppen
i vårt land.

1988/89:

Syftet m.m. med DRIVE-programmet att genom FoU utveckla avancerad
informationsteknologi och telekommunikation som kan användas för att öka
trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten och effektiviteten i vägtrafiksystemet
samt reducera de negativa miljöeffekterna av vägtrafiken ligger enligt
utskottets mening i linje med de av riksdagen antagna riktlinjerna m.m. för
trafiksäkerhetsarbetet och för arbetet för begränsning av kväveoxidutsläppen.
I detta sammanhang bör också framhållas att stockningar i trafiken även

1 vårt land har blivit ett problem och förorsakar kostnader.

Med hänsyn härtill och till att - såsom utskottet framhållit tidigare vid
behandling av kritik mot statligt engagemang i PROMETHEUS-programmet
- det är angeläget att man från svensk sida följer FoU som bedrivs
utanför vårt land för att vi skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som
därvid kommer fram, har utskottet inte något att erinra mot att man från
statligt håll stödjer projekt inom DRIVE-programmet. Utskottet avstyrker
därmed förslaget i motion T28 (vpk) yrkande 2 (delvis) att allt statligt
engagemang i DRIVE-programmet skall avbrytas.

Det svenska ekonomiska engagemanget i DRIVE för treårsperioden beräknas
uppgå till ca 50 milj.kr., varav ca 9 milj.kr. beräknas belöpa på ettvart av
vägverket, TFB och STU, ca 4 milj.kr. på televerket samt ca 18 milj.kr. på
industrin.

Utskottet har inte något att erinra mot att TFB nästa budgetår tillförs
föreslagna ytterligare medel för att möjliggöra för svenska forskare att delta i
projekt inom DRIVE-programmet. Utskottet tillstyrker således propositionsförslaget.
Därmed avstyrker utskottet motion T28 (vpk) yrkande 1.

Utskottet kan inte biträda förslaget i motion Ub39 (mp) att som villkor för
medelsanvisning enligt propositionen skall gälla att DRIVE-projekt bl.a.
skall inriktas på överföring av transporter till tåg och fartyg och minskning av
transporter genom ökande lokal produktion. DRIVE-programmet avser
som nämnts projekt med anknytning till säkerheten m.m. i trafiken på väg
och inte frågor om användning av olika transportmedel m.m. Yrkandena i
motion Ub39 (mp) bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen utan
bör avslås.

2 Fortsatt deltagande i PROMETFIEUS-projekt

I motion T28 (vpk) begärs (i del av yrkande 2) att allt statligt engagemang i
PROMETHEUS-projekt skall avbrytas.

På förslag av utskottet i betänkandet 1988/89:TU14 (s. 8-10) har riksdagen
(rskr. 1988/89:221) nyligen avstyrkt ett likartat motionsyrkande. Utskottet
underströk att det statliga stödet till PROMETHEUS-projekt avsåg FoU
som syftade till att förbättra trafiksäkerheten och framhöll att det var
angeläget att man från svensk sida följer FoU som bedrivs utanför vårt land
för att vi skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer
fram.

Någon anledning för utskottet att ändra sitt ställningstagande finns inte.
Även det nu aktuella motionsförslaget avstyrks således.

1988/89:TU24

3 Hemställan

1988/89:TU24

Utskottet hemställer

1. beträffande deltagande i DRIVE-projekt

att riksdagen avslår motion 1988/89:T28 yrkande 2 i denna del,

2. beträffande tilläggsanslag till transportforskningsberedningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:150 bilaga 5 och med avslag på motionerna 1988/89:T28 yrkande 1
samt 1988/89:Ub39 yrkandena 3 och 5 a - med tillägg till tidigare
beslut1 - under det på sjätte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget
Transportforskningsberedningen för budgetåret 1989/90 anvisar
ytterligare 1 500 000 kr.,

3. beträffande deltagande i PROMETHEUS-projekt

att riksdagen avslår motion 1988/89:T28 yrkande 2 i denna del.

Stockholm den 25 maj 1989
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s). Olle
Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s). Margit Sandéhn
(s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Tom
Heyman (m). Anita Jönsson (s), Anders Castberger (fp) och Karin Starrin
(c).

Reservationer

1. Deltagande i DRIVE-projekt (mom. 1)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar med ”skall avbrytas” bort ha följande lydelse:
Intressenterna bakom DRIVE-programmet vill ge intrycket att DRIVE
endast syftar till att öka trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten och effektiviteten
i vägtrafiksystemet samt reducera de negativa miljöeffekterna av
vägtrafiken. Sett isolerade från bakgrunden till DRIVE är dessa syften
sådana som ingen motsätter sig. När man emellertid närmare undersöker hur
DRIVE har kommit till, vilket kortfattat redovisas i motion T28 (vpk), finner
man att det egentliga syftet med DRIVE är att gynna en fortsatt ökande
användning av bilar. Bilproducenterna kommer således att vara de som får
den allra största nyttan av DRIVE. Utveckling av avancerad informationsteknologi
m.m. som DRIVE går ut på torde också producenterna av
vapensystem komma att få stor nytta av. Vinnarna på DRIVE blir som sägs i
motionen bil- och vapenindustrin. Förlorarna blir de vanliga människorna.

'1988/89:TU14 hemställan mom. 11 a, rskr. 221.

För dem skulle det vara bättre om man använder de för DRIVE beräknade
insatserna till utveckling av kollektiva, miljövänliga trafiksystem.

Mot bakgrund av det anförda och den kritik i övrigt mot DRIVEprogrammet
som framförs i motion T28 (vpk) bör allt statligt engagemang i
programmet avbrytas.

Vad utskottet sålunda anfört om deltagande i DRIVE-projekt bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande deltagande i DRIVE-projekt

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T28 yrkande 2 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Tilläggsanslag till transportforskningsberedningen
(mom. 2)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det svenska”
och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

För de vanliga människorna och för samhället som helhet skulle det vara
bättre om man använder de för DRIVE beräknade insatserna till utveckling
av kollektiva, miljövänliga trafiksystem i stället för till FoU som gynnar biloch
elektronikindustrin, vilket DRIVE egentligen kommer att göra. DRIVE
bör därför inte stödjas och riksdagen bör inte anvisa de av regeringen
föreslagna medlen till DRIVE. Utskottet tillstyrker således motion T28
(vpk) yrkande 1.

Då det i motion Ub39 (vpk) inte föreslås ett klart avståndstagande till
DRIVE avstyrks här aktuella yrkanden i motionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tilläggsanslag till transportforskningsberedningen
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:T28 yrkande 1 avslår regeringens
förslag i proposition 1988/89:50 bilaga 5,

b) avslår motion 1988/89:Ub39 yrkandena 3 och 5 a,

3. Tilläggsanslag till transportforskningsberedningen
(mom. 2)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det svenska”
och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottets övergripande syn på samarbete i DRIVE är följande.
Utskottet har i grunden en positiv inställning till utökat forskningssamarbete
över nationsgränserna. Det är enligt utskottets mening angeläget att
bereda goda möjligheter för svenska forskare att delta även i EG:s
forskningsprojekt, som t.ex. i DRIVE-projekt. Därigenom kommer de
skilda resultaten av denna FoU även Sverige till del, och kompetensen hos
våra egna forskare kan bibehålla en hög nivå.

1988/89: TU24

Motiveringarna i kompletteringspropositionen för svenskt engagemang i
DRIVE-projekt är att DRIVE-programmet syftar till ökad trafiksäkerhet,
minskade miljöeffekter och smidigare kommunikationer för vägtrafiken i
Europa. Likväl förekommer det obekräftade uppgifter om att programmet i
stället avser att öka vägtrafiken, att bädda för ytterligare motorvägsutbyggnader,
att i övrigt ensidigt gynna bilismen på miljövänligare transportslags
bekostnad och att ingalunda sträva efter en miljövänligare trafik. Dessa
uppgifter har emellertid bestritts. Om dessa uppgifter senare skulle bekräftas,
måste man från statligt håll ompröva sin hållning till DRIVE-programmet.

Det föreslagna anslaget på 1,5 mil j. kr. som föreslås gå till DRIVE-projekt i
kompletteringspropositionen täcker cirka hälften av de kostnader som TFB
redan har utlovat genom att stå som garant för svenska forskare som har sökt
deltagande i projekt. Budgetförstärkningen innebär alltså att TFB slipper
göra vissa inskränkningar i övrig transportforskning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Ub39 (mp) att
DRIVE-projekt även bör omfatta förändringar till fördel för mer trafiksäkra
och miljövänliga transportslag, liksom även strukturella förändringar i
samhället som kan minska biltrafiken. Utskottet vill peka på att delar av den
teknik som utvecklas inom bl.a. DRIVE bör kunna utgöra utmärkta redskap
för att utveckla miljövänliga, energisnåla och trafiksäkra trafikslag som t.ex.
spårtaxi, järnvägar, trådbussar och spårvägar och bör med fördel kunna
användas till att minska transportbehov och till att undvika onödiga
transporter. En sådan teknikutveckling kan användas till att minska den
miljö- och hälsofarliga biltrafiken och samtidigt leda till större samhällsnytta
även för själva trafikarbetet.

Självklart vore det oacceptabelt om DRIVE-projekt inte fick ha en sådan
inriktning. Det skulle ju vara liktydigt med att man avser att DRIVE-projekt
skall gynna bilismens expansion. En ytterligare ökad biltrafik skulle allvarligt
undergräva möjligheterna att minska trafiksektorns negativa miljö- och
hälsoeffekter. En sådan utveckling måste enligt utskottets mening motverkas.
Från svensk sida måste man därför verka för att DRIVE-programmet i
enlighet med önskemålen i motion Ub39 (mp) även omfattar FoU-projekt
om hur biltrafiken kan minskas och transportarbete överföras till tåg och
fartyg och om hur biltrafikens nackdelar kan begränsas genom minskande
transportvolymer i samband med t.ex. ökande lokal produktion.

Sammanfattningsvis vill utskottet tillstyrka det föreslagna tilläggsanslaget
men vill föreslå att som villkor för användning av detsamma skall gälla att
medlen även används till FoU som nu nämnts.

Därmed avstyrker utskottet motion T28 (vpk) yrkande 1 vari avvisas
förslaget om ett tilläggsanslag till TFB över huvud taget.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tilläggsanslag till transportforskningsberedningen
att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:150
bilaga 5 och motion 1988/89:Ub39 yrkandena 3 och 5 a i denna del samt
med avslag på motion 1988/89:T28 yrkande 1 - med tillägg till tidigare

1988/89:TU24

beslut1 - under det på sjätte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget
Transportforskningsberedningen för budgetåret 1989/90 anvisar
ytterligare 1 500 000 kr.,

b) med bifall motion 1988/89: Ub39 yrkandena 3 och 5 a i återstående
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om användning av tilläggsanslaget,

4. Deltagande i PROMETHEUS-projekt (mom. 3)

Viola Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”På förslag”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

EG:s och bil- och elektronikindustrins PROMETHEUS-projekt subventioneras
av vägverket, televerket, olika högskolor och STU m.fl., dvs. ur
statskassan. PROMETHEUS-programmet syftar till total samordning och
satellitstyrning av Västeuropas landsvägstransporter. Utvecklingen skall
enligt projektets arkitekter ”baseras på det yppersta av vad modern
forskning och teknik kan erbjuda”. 1 1987/88 års trafikpolitiska proposition
nämns PROMETHEUS-programmet som trafiksäkerhetsarbete, vilket ger
sken av att det handlar om att förbättra villkoren för människornas vardag.

I rapporten ”Sveriges framtida transporter” (publicerad i Ds K 1987:16)
beskrivs syftet med PROMETHEUS-programmet. I visionen ingår en
tillväxtfanatisk ideologi där massbilismen helt följdriktigt utgör en viktig
utvecklingskraft: det gäller att under 2000-talet fyrfaldiga trafiken, och detta
skall bli möjligt genom en ”ekologisk vägtrafik”! För alla som insett att det
ekologiska systemet redan satt gränser för bilismen är bilden en skräckvision
om framtiden. Det datastyrda bilsamhället kommer däremot att skapa en
drömtillvaro för dem som vill göra pengar på att människor skall tvingas
använda bilen som sitt andra hem.

Rapporten om Sveriges framtida transporter spår att det kan komma att bli
lämpligt att låta 14-åringar köra bil, eftersom det blir farligt att köra moped,
när biltrafiken blir så tät. Det enda ”pris” rapporten anser att människorna
behöver betala är att de aldrig klarar sig utan det lilla datakort som är
inträdesbiljetten för varje bilist. Med denna tingest utlovas en autopilot som
träder in om och när bilistens hjärna inte klarar trafiken.

Med hänsyn till det anförda bör allt statligt engagemang i PROMETHEUS-projekt
omgående avbrytas.

Vad utskottet sålunda anfört om deltagande i PROMETHEUS-projekt
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande deltagande i PROMETHEUS-projekt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T28 yrkande 2 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89: TU24

11988/89:TU14 hemställan mom. 11 a, rskr. 221.