Trafikutskottets betänkande
1988/89: TU20

Ändring i körkortslagen (1977:477), m. m.

1988/89

TU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas och tillstyrks förslag som framförs i proposition
1988/89:134 om ändring i körkortslagen (1977:477), m.m. Förslagen syftar
i första hand till att möjliggöra snabbare körkortsingripanden i vissa
fall och till att motverka de höga olyckstalen för oerfarna förare. Fyra med
anledning av propositionen väckta motioner avstyrks. I propositionen
framlagda lagförslag redovisas i bilaga 1. Lagförslagen 1, 3 och 4 tillstyrks
av utskottet i oförändrat skick. Lagförslag 2 tillstyrks med vissa redaktionella
ändringar och redovisas med dessa i bilaga 3.

Utskottet föreslår en ändring i körkortslagen utöver de ändringar som
föreslås i propositionen, nämligen i 31 § för att möjliggöra körning av traktor
och motorredskap i vissa fall trots att traktorkortet är omhändertaget.
Förslaget redovisas i bilaga 2.

I anslutning till propositionsförslagen behandlar utskottet och avstyrker
förslag i vissa körkortsfrågor som har framförts i tolv under den allmänna
motionstiden i januari i år väckta motioner.

Vid betänkandet har fogats åtta reservationer.

1 följande frågor, som har tagits upp i motioner som väcktes under den
allmänna motionstiden i år, har reservationer med tillstyrkanden av motionsförslagen
avgetts, nämligen av

— m-ledamöterna i fråga om ny kursplan och nytt teoriprov för förarbehörighet
B, m.m. (res. 1),

— m- och fp-ledamöterna i fråga om monopolisering av läromedelsproduktion
och förarutbildning (res. 2) samt av

— vpk- och mp-ledamötema i fråga om återkommande prov för körkortshavare
(res. 3).

I följande frågor, som har tagits upp i propositionen och i de med anledning
av denna väckta motionerna, har reservationer med tillstyrkanden av
motionsförslag avgetts, nämligen av

— m-ledamöterna i fråga om införande av krav på att ny körkortshavare,
som får sitt körkort återkallat under en inledande tvåårig prövotid, skall
genomgå nytt förarprov för att få tillbaka körkortet (res. 4),

— fp-ledamötema i fråga om upphävande av möjligheten att meddela varning
i stället för att återkalla körkortet vid vissa trafiknykterhetsbrott (res.
5),

1 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 20

— m- och fp-ledamöterna i fråga om inskränkning i vissa fall av befogen- 1988/89: TU20
het för polisen att omhänderta körkort (res.6),

— c-ledamöterna i fråga om begäran om nytt förslag om befogenhet för
polisman att omhänderta körkort (res. 7) samt av

— m-ledamötema i fråga om ändring i sekretesslagen (res. 8).

Vid betänkandet har också fogats ett särskilt yttrande, nämligen av mledamöterna
beträffande förnyelse av körkort i vissa fall.

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdeparementet) har i proposition 1988/
89:134 om ändring i körkortslagen (1977:477), m. m. föreslagit riksdagen
att

dels anta inom kommunikationsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i körkortslagen (1977:477),

2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl.,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels godkänna vad föredragande departementschefen har förordat i
fråga om lämplighetsprövning för nytt körkort efter dom för rattfylleri.

Lagförslagen 2 och 4 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet
och lagförslag 3 i samråd med chefen för socialdepartementet.

Lagrådet har granskat lagförslagen.

Lagförslagen redovisas i bilaga 1 till detta betänkande.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:134

1988/89: T24 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av
institutet interimistisk återkallelse av körkort.

1988/89: T25 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att polisens utökade rätt till omhändertagande
av körkort skall inskränka sig till hastighetsöverträdelser,

2. att riksdagen beslutar att upphäva 22 § andra stycket körkortslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten för äldre bilförare att erhålla vidareutbildning.

1988/89: T26 av Rune Thorn och Elving Andersson (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar begära ett preciserat lagförslag som i lagtexten anger de

situationer då polisman direkt kan göra en indragning av körkortet enligt 1988/89: TU20
de riktlinjer som anges i motionen.

1988/89: T27 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om skyldighet att underkasta sig blodprovstagning,

2. att riksdagen avslår förslaget om att de som fått körkortet indraget
inom två år efter utfärdandet alltid skall tvingas avlägga nytt prov för att
åter få körkort,

3. att riksdagen beslutar att den som fått körkortet indraget endast på
grund av att det inte förnyats i rätt tid skall kunna få körkortet förnyat utan
att avlägga nytt prov,

4. att riksdagen beslutar att ändringen i sekretesslagen utformas i enlighet
med vad som föreslås i motionen.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1989

1988/89: T204 av Claes Roxbergh m. fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att återkommande
körkortstest bör införas.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89: FÖ704 (mp).

1988/89: T401 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (båda c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler vid
beräkning av spärrtid vid körkortsåterkallelser i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1988/89: T405 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att uppkörning för körkort skall kunna ske
även i orter där det saknas trafikljus.

1988/89: T410 av Görel Thurdin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att socialdepartementet får i uppdrag att se över körkortshanteringen
i samband med sådana kroniska sjukdomar som diabetes
m. fl.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89: Sf224 (c).

1988/89: T424 av Bo Nilsson och Gunnar Nilsson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ytterligare dokumentation och
prövning genomförs, innan trafiksäkerhetsverkets nya kursplan och teoriprov
för körkortsbehörighet B träder i kraft,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskerna för monopolisering vad avser läromedelsproduktion
för körkortsutbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförts i motionen om trafiksäkerhet och körkortsutbildning.

1988/89: T425 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av

bestämmelser så att man får framföra moped från det kalenderår man fyller
15 år.

1988/89: T428 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att förenkla hanteringen
med körkortsförfarandet vad angår diabetespatienter i linje med vad som
anförts i motion 1988/89: SO 11 (c).

1988/89: T431 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatorisk uppköming vid utbyte av körkort.

1988/89: T432 av Ulla Tillander (c) och Kjell-Ame Welin (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafiksäkerhetsverkets nya kursplan och teoriprov för körkortsbehörighet.

1988/89: T437 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om att beslut om körkortsindragning skall fattas av
allmän domstol i samband med att straff för brottet utdöms.

1988/89: T442 av Mona Saint Cyr och Carl G Nilsson (båda m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär, att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag
att redovisa ett entydigt positivt underlag, som motiverar en ny kursplan
för körkortsbehörighet B, innan kursplanen sätts i tillämpning.

1988/89: T443 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen ger trafiksäkerhetsverket i uppdrag att utarbeta nya regler som
skall gälla vid utbyte av utländskt körkort till svenskt sådant.

Bakgrund

Allmänt om körkortsingripanden, m. m.

Enligt bestämmelser i körkortslagen (1977:477, KL) kan körkortsingripanden
ske i form av (1) återkallelse av körkortet, (2) varning av körkortshavaren
och (3) omhändertagande av körkortet.

Återkallelse av körkortet och varning av körkortshavaren

De situationer, i vilka återkallelse av körkort skall ske, anges i 16 § KL.
Paragrafen återges här i sin helhet.

16 § Ett körkort skall återkallas

1. om körkortshavaren har brutit mot 1 § andra stycket eller 4 § lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 6 kap. 2 § första, andra eller
tredje stycket jämvägstrafiklagen (1985:192),

2. om körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott
och överträdelsen inte kan anses som ringa,

3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har

1988/89: TU20

visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som
gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet
fordon eller spårvagn,

4. om körkortshavaren i annat fall vid förandet av ett motordrivet fordon
eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot
rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller
brutit mot någon annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt
om överträdelsen inte kan anses som ringa,

5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende ej
bör ha körkort,

6. om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har
gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreglerna
och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund
av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon,

7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt
fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att
han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,

8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller
bevis om godkänt förarprov, *

9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort,

10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.

De brott som avses i punkt 1 är grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri, rattonykterhet
och onykterhet i spårtrafik. Hänvisningen i punkt 2 avser avvikande
från trafikolycksplats, s. k. smitning.

Bestämmelserna i 16 § gäller i tillämpliga delar också i fråga om körkortstillstånd.

1 stället för återkallelse skall körkortshavaren enligt 22 § KL meddelas varning
i sådana fall som avses i 16 § 2 —6, om varningen av särskilda skäl kan
anses vara en tillräcklig åtgärd. Vid avsevärda hastighetsöverskridanden
får emellertid varning meddelas i stället för återkallelse endast om det föreligger
synnerliga skäl. Vid sådana trafikbrott som avses i 16 § 1 får varning
bara meddelas i vissa fall. Det krävs därvid att fråga är om rattonykterhet
med en blodalkoholhalt under 0,8 promille samtidigt som omständigheterna
är mildrande. I 24 § KL finns en generell undantagsregel. Om
synnerliga skäl föreligger får nämligen återkallelse underlåtas om det kan
ske utan fara för trafiksäkerheten. Underlåtes återkallelse får varning meddelas
i stället.

Återkallelse och varning beslutas av länsrätt efter ansökan av det till länsstyrelsen
knutna allmänna ombudet för körkortsfrågor. Under vissa förutsättningar
kan en varning beslutas genom att körkortshavaren godkänner
ett föreläggande från det allmänna ombudet.

Vid återkallelse med stöd av 16 § 1—6 KL skall enligt 21 § KL bestämmas
en spärrtid på lägst en månad och högst tre år. Vid grov vårdslöshet i
trafik och rattfylleri skall spärrtiden bestämmas till lägst ett år. Körkortet
får enligt 10 § KL inte lämnas ut under tid då spärrtiden löper.

1988/89: TU20

Enligt 19 § KL skall ett körkort återkallas tills vidare i avvaktan på slutligt
avgörande av återkallelsefrågan, om det på sannolika skäl kan antas att
körkortet kommer att slutligt återkallas på någon av de grunder som avses
i 16 § 1 — 7 KL (interimistisk återkallelse). Frågan om interimistisk återkallelse
prövas av länsrätten på ansökan av det allmänna ombudet.

Ett beslut om återkallelse eller varning skall delges den som beslutet rör.
Beslut enligt KL gäller omedelbart, dvs. från beslutets dag, om inte annat
förordnas (45 § KL).

Omhändertagande av körkortet

Ett körkort kan i vissa fall omhändertas då ett trafikbrott upptäcks. Enligt
23 § KL skall så ske om körkortshavaren har gjort sig skyldig till grov
vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller
egendom eller företett tydliga tecken på påverkan av starka drycker eller
annant ämne eller om han/hon till följd av sjukdom, skada eller dylikt
saknar förutsättningar att köra på ett trafiksäkert sätt.

Vid trafiknykterhetsbrott skall körkortet dock inte omhändertas om alkoholhalten
i blodet inte kan antas ha uppgått till 0,8 promille och omständigheterna
vid brottet kan anses mildrande. Ett körkort som är omhändertaget
gäller inte.

Omhändertagandet beslutas enligt 50 § körkortsförordningen (1977:
722, KF) av polismyndighet eller åklagare. Beslutet kan meddelas på platsen
för förseelsen eller senare. Beslutet skall meddelas skyndsamt och delges
körkortshavaren.

Ingripanden beträffande traktorkort

Ovan redovisade bestämmelser om körkortsingripanden m. m. gäller enligt
31 § KL i tillämpliga delar i fråga om traktorkort.

Underlag för propositionen, m. m.

Propositionsförslagen grundar sig bl. a. på (1) körkortsutredningens (K
1986:01) betänkande (SOU 1987:43) Snabbare körkortsingripanden
m. m. och remissbehandlingen av detta, (2) den av en särskilt tillkallad
utredare år 1987 avgivna rapporten Nyblivna personbilsförare - Trafiksäkerhetsproblem
och åtgärder, (3) förslag av trafiksäkerhetsverket (TSV) år
1987 om ett förbättrat system för bilförarutbildningen och en av kommunikationsdepartementet
samma år anordnad hearing om TSV:s förslag.

Flera av förslagen i propositionen aviserades som riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetets
fortsatta bedrivande i avsnittet Säkrare trafik i den under
förra riksmötet behandlade propositionen 1987/88:50 om trafikpolitiken
inför 1990-talet.

I den nu aktuella propositionen förutskickar kommunikationsministern
att han senare i år avser att begära bemyndigande av regeringen att tillkalla
en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av i första hand kör -

1988/89: TU20

kortsutbildningen. Det kan enligt kommunikationsministern därvid finnas
anledning att även se över körkortslagstiftningen i vissa andra avseenden.

Utskottet

1 Propositionens förslag i huvudsak, m. m.

1 proposition 1988/89:134 (i det följande kallad propositionen) föreslås
ändringar i körkortslagen (1977:477, KL), lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar, lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl. (”tillsynslagen”) samt sekretesslagen (1980:100).
Förslagen syftar i första hand till att möjliggöra snabbare körkortsingripanden
i vissa fall och till att motverka de höga olyckstalen för oerfarna förare.

För att möjliggöra snabbare omhändertaganden av och återkallelser av
körkort i vissa fall föreslås ändringar i 23 § KL och i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar. En följdändring härtill föreslås i 15 § KL.

Införande av en tvåårig prövotid för nyblivna körkortshavare avses ske
genom att regeringen i den till KL knutna körkortsförordningen
(1977:722, KF) inför krav på att ny körkortshavare - som under en tvåårig
prövotid gör sig skyldig till sådana förseelser som medför återkallelse
av körkortet — skall, oavsett spärrtidens längd, avlägga nytt förarprov för
att få tillbaka körkortet.

Prövotiden avses skola anges på körkortet vilket gör att körkortet kan
tillverkas först efter det att godkänt förarprov har avlagts. Detta föranleder
förslag om införande av en ny paragraf 6 a § i KL och om ändring i 12 §
KL.

I den till justitieutskottet hänvisade propositionen 1988/89:118 om ändring
i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, m.m. har föreslagits
ändringar i 4 § i lagen som innebär att fr. o. m. den 1 juli 1989 även alkoholutandningsprov
skall kunna användas som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.
Justitieutskottet har nyligen tillstyrkt förslaget (1988/89:
JuU27). I proposition 1988/89:134 föreslås en ändring i 22 § KL som innebär
att även vid överväganden om varning alkoholutandningsprov skall
kunna beaktas.

I propositionen föreslås också att riksdagen skall godkänna att lämplighetsprövningen
i samband med körkortstillstånd efter återkallelse på grund av
trafiknykterhetsbrott skall utvidgas. Härtill är knutet förslag om ändring i
7 § KL.

Bestämmelserna om skyldighet för läkare att göra anmälan till länsstyrelse
beträffande medicinskt olämpliga körkortshavare föreslås bli flyttade från
88 § KF till en ny paragraf, 17 a §, i KL.

Med anledning av att trafiksäkerhetsverket (TSV) den 1 januari 1990 kommer
att från socialstyrelsen överta myndighetsansvaret för de trafikmedicinska
frågorna föreslås en ändring i ”tillsynslagen” som ger TSV rätt att få

1988/89: TU20

uppgifter i patientjournaler m. m. För att möjliggöra sekretesskydd i vissa
fall i körkortsärenden hos körkortsmyndighet föreslås en ändring i sekretesslagen.

De lagändringar som har samband med avsedd senareläggning av körkortstillverkningen
och överflyttande av myndighetsansvaret för de trafikmedicinska
frågorna till TSV föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. Övriga
lagändringar m. m. föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Förslagen i propositionen har med några enstaka undantag inte mött någon
erinran i motionerna.

Flera av förslagen utgör vidareutveckling av riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetets
fortsatta bedrivande, som framlades i avsnittet Säkrare trafik i
proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet och mot vilka
riksdagen inte hade något att erinra (TU 1987/88:16, rskr. 201). Denna
proposition och riksdagens beslut med anledning av densamma kallas i det
följande 1988 års trafikpolitiska beslut.

Utskottet vill redan här nämna att utskottet inte har något att erinra mot
de förslag i proposition 1988/89:134, som ej mött invändningar i motionerna.

Utskottet föreslår nedan en ändring i KL utöver dem som föreslås i propositionen,
nämligen i 31 §.

Utskottet behandlar i närmast kommande huvudavsnitt i yttrandet frågor
om ändring i körkortslagen m. m. I därefter följande två huvudavsnitt i
yttrandet behandlar utskottet två under den allmänna motionstiden
väckta motioner som avser bestämmelser i förordningen (1981:96) om
godkännande och utbyte av utländska körkort resp. övriga i propositionen
föreslagna lagändringar jämte ett motionsförslag. Slutligen redovisas i ett
särskilt avsnitt utskottets hemställan.

2 Frågor om ändring i körkortslagen, m. m.

Utskottet tar upp de olika i ärendet aktualiserade frågorna med anknytning
till KL i huvudsak i den ordningsföljd i vilken de aktuella bestämmelserna
eller frågorna behandlas i KL-.

2.1 Förarbehörighet

Åldersgräns för förande av moped

Enligt 3 § KL får moped föras endast av den som har fyllt 15 år.

1 motion T425 (s) begärs att moped skall få föras fr. o. m. det år varunder
föraren fyller 15 år. Motionären framhåller att — när det gäller att få föra
moped — den som fyller 15 år i slutet av året är eftersatt i förhållande till
kamrater som fyller 15 år i sådan tid att de kan köra moped under mopedsäsongen
under året och riskerar därmed att inte kunna vara med i kamratkretsen.

1988/89: TU20

I programplanen (trafiksäkerhetsprogram 1988) för arbetet under budgetåren
1989/90—1991/92 för det till TSV knutna rådet för samordning och
planering av trafiksäkerhetsarbetet (trafiksäkerhetsrådet) redovisas (s. 27)
att under åren 1980—1987 har sammanlagt 250 mopedister dödats i vägtrafiken.
Av dessa var en tredjedel i åldrarna 15 — 17 år. Bristande körerfarenhet
och omognad hos förarna anges ha betydelse för uppkomsten av
olyckor med moped och det påpekas att dessa omständigheter kan i och för
sig aktualisera en höjning av åldersgränsen för rätten att föra moped. Det
saknas dock enligt trafiksäkerhetsprogrammet tillräckligt underlag för att
föreslå en sådan åtgärd med hänsyn till bl. a. att en höjning av åldern inverkar
på möjligheterna att bedriva mopedundervisning inom grundskolans
ram.

Enligt underhandsuppgift från TSV diskuterar man emellertid inom verket
om inte behörighet att få föra moped bör knytas till det kalenderår
varunder föraren fyller 16 år. Detta skulle reducera den i motionen påtalade
olägenheten med den nuvarande ordningen.

I avvaktan på vad diskussionen inom TSV kan leda till bör motionen
inte föranleda något initiativ av riksdagen. Den avstyrks därmed.

Tillåtelse till körning innan körkortet har lämnats ut(6a§)

För att bästa möjliga pedagogiska effekt skall uppnås med en tvåårig prövotid
för nyblivna körkortshavare förordar kommunikationsministern att
prövotiden skall anges direkt på körkortet. Detta förutsätter emellertid att
körkortet tillverkas först efter det att godkänt förarprov har avlagts. Med
hänsyn härtill föreslås i propositionen att i KL skall tas in en ny paragraf
6 a § med bestämmelser om att den som har ett gällande körkortstillstånd
och har avlagt godkänt förarprov men vars körkort ännu inte har lämnats
ut skall utan hinder av krav på körkort i vissa paragrafer i KL få föra körkortspliktigt
fordon som om körkortet hade lämnats ut.

Någon erinran mot förslaget har inte framförts i motionerna. Utskottet har
inte heller något att erinra.

Kommunikationsministern förutskickar förslag till regeringen om anslutande
ändringar i KF:s bestämmelser om skyldighet att medföra körkort
och om utlämnande av körkort.

2.2 Villkor för körkortstillstånd/körkort

I 7—11 §§ KL har meddelats bestämmelser om körkortstillstånd — som
krävs för att körkort skall få utfärdas.

Körkortstillstånd får enligt 7 § KL meddelas endast den som med hänsyn
till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som
förare av körkortspliktigt fordon. Fråga om körkortstillstånd prövas enligt
9 § KF av länsstyrelsen.

1988/89:TU20

Införande av utvidgad lämplighetsprövning för nytt körkort efter dom för
rattfylleri (bl. a. 7 §)

Vid prövningen av de personliga förhållandena i ärende om körkortstillstånd
skall enligt 7 § KL särskilt beaktas om sökanden är känd för nyktert
levnadssätt och om det kan antagas, att han/hon såsom forare av körkortspliktigt
fordon kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn,
omdöme och ansvar i trafiken.

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skulle frågan om lämplighetsprövning,
innan körkort återlämnas eller körkortstillstånd medges för personer
som har begått trafiknykterhetsbrott, utvecklas. Kommunikationsministern
föreslår nu att den som har dömts för rattfylleri, dvs. det grövre av
trafiknykterhetsbrotten, och har fått sitt körkort återkallat skall — för att
återigen kunna få körkortstillstånd för nytt körkort — genom särskild utredning
visa att han/hon uppfyller KL:s krav på ett nyktert levnadssätt.

Körkortsutredningen föreslog följande modell för prövningen.

Den som söker körkortstillstånd skall genomgå blodprovstagning och
psykologtest. Om sökanden uppvisar acceptabla resultat, får körkortstillstånd
utfärdas. Körkortet förses emellertid med villkor att körkortshavaren
under en tvåårsperiod skall komma in med nytt blodprov och psykologtest
som skall visa acceptabla resultat. Gör inte körkortshavaren detta
eller underlåter han/hon att testa sig, bör körkortet återkallas. Återkallas
körkortet får vederbörande börja om från början.

Kommunikationsministern ansluter sig i huvudsak till vad körkortsutredningen
föreslog. Han förordar att TSV, efter bemyndigande av regeringen,
får meddela de närmare föreskrifterna om den vidgade lämplighetsprövningen.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad kommunikationsministerna
sålunda har förordat i fråga om lämplighetsprövning för nytt körkort
efter dom för rattfylleri.

Vidare föreslås i propositionen att KL skall kompletteras med bestämmelser
om skyldighet för den som söker eller innehar körkortstillstånd eller
körkort att underkasta sig läkarundersökning, blodprovstagning eller liknande
undersökning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
skall äga föreskriva begränsningar i skyldigheten, inbegripet inriktningen
av sådana undersökningar. Bestämmelserna föreslås bli upptagna
i 7 § KL, vari förutsättningarna för körkortstillstånd är angivna.

I motion T27 (m) begär man (yrkande l) att riksdagen skall avslå förslaget
om skyldighet för den som söker körkort att underkasta sig blodprovstagning
med hänsyn till att blodprovstagning är ett mycket allvarligt ingrepp i
den personliga integriteten. Enligt motionärerna bör det ankomma på sökanden
ensam att avgöra om han/hon anser sig böra underkasta sig blodprovstagning
för att visa sig lämplig för körkort.

1988/89: TU20

Körkortsutredningen konstaterar att onykterhet i trafiken och konsekvenserna
härav allmänt får anses vara det största enskilda trafiksäkerhetspro -

blemet i dag. En betydande del av dem som gör sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott
får enligt utredningen anses vara mer eller mindre beroende
av alkohol. Utredningen konstaterar vidare att lämplighetsprövningen efter
återkallelse av körkortet på grund av trafiknykterhetsbrott för närvarande
i flertalet fall inskränker sig till en kontroll i körkortsregistret. Behov
finns således enligt utredningen av en utbyggd lämplighetsprövning av
dem som efter trafiknykterhetsbrott söker körkortstillstånd.

Kommunikationsministern anser dock att en utbyggd lämplighetsprövning
med läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande undersökning
tills vidare bör avse endast dem som har dömts för rattfylleri.

Utskottet anser också att lämplighetsprövningen för nytt körkortstillstånd/körkort
för dem som dömts för trafiknykterhetsbrott bör utvidgas
men tills vidare endast avse dem som har dömts för rattfylleri.

Motionärerna synes utgå från att avsikten är att blodprovstagning skall
komma att krävas även i andra fall än sådana som har anknytning till trafiknykterhetsbrott.
Så är emellertid inte avsikten. Tills vidare skall den
utvidgade lämplighetsprövningen inte ens kunna bli aktuell för alla som
dömts för trafiknykterhetsbrott utan endast för dem som dömts för det
svårare av dessa brott, rattfylleri. I de föreslagna bestämmelserna i 7 § KL
hänvisas också till bestämmelser om begränsningar i den föreslagna skyldigheten
att underkasta sig läkarundersökning etc.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte stödja motionen i här
aktuell del.

Utformningen av de föreslagna bestämmelserna föranleder inte någon erinran
från utskottets sida.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner vad i propositionen
har förordats om lämplighetsprövning för nytt körkort efter dom för rattfylleri
samt antar i propositionen föreslagen ändring i 7 § KL. Motionsyrkandet
avstyrks därmed.

Medicinska körkoriskravför diabetiker

För prövningen av de medicinska förhållandena i ärenden om körkortstillstånd
skall sökanden ge in en hälsodeklaration och ett intyg om synprövning.
Till ansökan om behörighet att föra tung lastbil m.m. skall i stället
läkarintyg fogas.

För den som har körkortstillstånd eller körkort kan körkortstillståndet
resp. körkortet återkallas vid sjukdom etc. enligt bestämmelser i 16 § punkt
7 KL. Detta gäller enligt 31 § KL i tillämpliga delar även traktorkort.

Med stöd av bemyndiganden i KF har socialstyrelsen efter samråd med
TSV meddelat föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort,
traktorkort eller taxibehörighet (SOSFS 1984:31). Enligt dessa föreskrifter
skall körkortshavare med diabetes stå under fortlöpande läkarkontroll och
omprövning av körkortsinnehavet skall ske minst vart femte år. Efter tio
år skall omprövningen ske minst vartannat år.

1988/89: TU20

I motionerna T410 (c) och T428 (c) kritiseras det forhållandet att de som
fått sin diabetes efter det att de fått körkort kan — om sjukdomen inte blir
känd för körkortsmyndigheterna — köra utan att körkortsinnehavet omprövas
medan innehavet omprövas för dem som hade diabetes redan när
de ansökte om körkortstillstånd. Kritik framförs också mot omprövning
vartannat år då detta enligt motionärerna inte behövs med hänsyn till förbättrade
vårdmöjligheter för diabetiker. Vidare kritiseras att diabetiker
bland yrkesförare som enligt vissa övergångsbestämmelser (se
1988/89: TU 1 s. 24) har C-behörighet (för tung lastbil och ett till sådan bil
kopplat lätt släpfordon) kan förlora denna behörighet om sjukdomen blir
känd. I de båda motionerna begärs en översyn av körkortshanteringen för
diabetiker.

Utskottet behandlade i betänkandet 1988/89: TU 1 (s. 22 — 24) ett likartat
motionsförslag. Utskottet hänvisade till att det fanns anledning räkna med
att de körkortsmedicinska ärendena inom en nära framtid skulle komma
att flyttas över från socialstyrelsen till TSV och att man i samband därmed
skulle komma att överväga om gällande medicinska krav för körkort bör
ändras med hänsyn till framsteg i behandlingen av olika sjukdomar m. m.
Utskottet räknade med att frågor av den art som togs upp i motionen
skulle kunna komma att övervägas i detta sammahang, varför motionen
kunde lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Den 1 januari 1990 kommer TSV att överta myndighetsansvaret för de
trafikmedicinska frågorna. Mot denna bakgrund och efter en uppvaktning
av Svenska Diabetesförbundet har socialstyrelsen i mars i år tillsatt en arbetsgrupp,
i vilken TSV är representerad, med uppgift att före den 1 januari
1990 göra en översyn av föreskrifterna om medicinska körkortskrav för
diabetiker.

1 avvaktan på resultat av översynen bör de nu aktuella motionerna inte
föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.

2.3 Körkortsålder m. m. (12 §)

Med anledning av att, såsom nämnts ovan, förarprov och utlämnande av
körkort enligt propositionen i framtiden aves ske vid olika tidpunkter föreslås
i propositionen — förutom en ny 6 a § — även en ändring i 12 § KL.

Enligt 12 § andra stycket KL gäller för närvarande att körkort med behörigheten,
C, D eller E eller med taxibehörighet får lämnas ut endast om
sökanden har körkort med behörigheten B, såvida sökanden inte inom de
tre senaste åren har haft körkort med den behörighet som söks.

I propositionen föreslås att den i paragrafen avsedda ordningen skall
gälla för avläggande av förarprov för de angivna behörighetema.

1988/89: TU20

Någon erinran mot propositionsförslaget har inte framförts i motionerna.
Utskottet har inte heller något att erinra.

2.4 Förarprov för körkort

Kursplanen och teoriprovet för körkort med behörighet B

I 14 § KL anges de krav på kunskaper m. m. som förarprovet avser. Förarprovet
består enligt 16 § KF av förhör och körprov. Vid förarprov för körkort
med behörighet A (för motorcykel) eller B (för personbil m. m.) skall
sökanden enligt 17 § KF förete ett bevis om förarututbildning för fordonsslaget.
Undervisning i trafikskola skall enligt 65 § KF bedrivas enligt kursplaner
som TSV fastställer. Genom en nyligen gjord ändring i KF (SFS
1989:213) har regeringen bestämt att TSV:s kursplan skall följas vid privat
utbildning för B-behörighet.

År 1986 påbörjades arbete inom TSV med att ta fram en ny kursplan för
behörighet B och ett nytt teoriprov. Den gällande kursplanen hade i sina
huvuddrag gällt sedan år 1973 och teoriprovet, som omfattade 80 frågor,
hade varit i bruk sedan detta år. Teoriprovet var föråldrat och provfrågoma
var kända. I direktiven för arbetet med en ny kursplan m. m. angavs
(I) att en utökning av utbildningen skulle ske, (2) att utbildningen skulle
utöva en starkare attitydpåverkan på de unga förarna, (3) att teoriundervisningen
på trafikskolorna skulle effektiviseras samt (4) att utbildningen
skulle ta fasta på trafikens komplexa natur.

På grundval av utvecklingsarbetet fastställde TSV i december 1988 en
ny kursplan för behörigheten B (TSVFS 1988:43), som trädde i kraft den
1 april 1989. Ett nytt teoriprov beräknas bli klart för användning senare i
år.

I motionerna T424 (s), T432 (c, fp) och T442 (m) kritiseras den nya
kursplanen m. m.

I motion T424 (s) där man går mest i detalj i kritiken kritiseras TSV för att
ha utökat teoriutbildningen med huvudmomenten (1) ”Trafikens förrädiska
situationer”, som anges avse tolkning av fotografier av olika trafiksituationer,
och (2) ”Människans begränsade förmåga”, som anges bestå av
undervisning i psykologi. Motionärerna anför vidare och kritiserar att antalet
frågor i teoriprovet kommer att minskas till 40, att frågorna i stor
utsträckning gäller bildtolkning och att de till 50 % avser förrädiska trafiksituationer
och psykologi. På grundval av denna kritik begär motionärerna
(yrkande 1) att TSV skall visa stöd i dokumentation och prövning för den
nya kursplanen och ett nytt teoriprov innan de träder i kraft. 1 huvudsak
samma kritik framförs i de övriga motionerna. Yrkandet i motion T432
(c,fp) avser både kursplan och teoriprov och överensstämmer i princip
med yrkandet 1 i motion T424 (s). I motion T442 (m) avser yrkandet enbart
kursplanen men överensstämmer i denna del med yrkandena om
kursplanen i de övriga motionerna.

I propositionen påpekas (s. 29) att de nyblivna förarna utgör en mycket
stor olycksrisk i trafiken. Skillnaderna mellan nyblivna förare och mera
erfarna förare är, sägs det, påtagliga och avser bl. a. körbeteende, reaktioner
i kritiska situationer och uppfattning om egen körförmåga.

Detta gör enligt utskottets mening att det är nödvändigt vara öppen för
förändringar i utbildningen. Direktiven för utvecklingsarbetet inom TSV

1988/89: TU20

beträffande den nya kursplanen och teoriprovet för behörighet B bör enligt
utskottets mening inte ha mött några större invändningar. Om TSV lyckas
förverkliga målen för utvecklingsarbetet vet man forst sedan den nya kursplanen
och ett nytt teoriprov har tillämpats en tid. Utvärdering av en ny
utbildning är en självklar del i en utbildningsverksamhet. Utskottet utgår
från att också TSV utvärderar utbildningen enligt den nya kursplanen och
det nya teoriprov som senare i år tas i bruk.

I ett nyligen avgivet svar (prot. 1988/89:101) på en interpellation
(1988/89:171) om den nya kursplanen m.m. har kommunikationsministern
bl. a. pekat på att den i propositionen förutskickade översynen av körkortlagstiftningen
m. m. bl. a. syftar till att belysa frågor som har samband
med framtidens körkortskrav. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motion T424 (s) yrkande 1 samt motionerna T432 (c,fp) och T442
(m).

I motion T424 (s) kritiseras TSV vidare för att AB Trafik- & Undervisningsmateriel
(TRU), Landskrona, inte hade erbjudits att medverka i utarbetandet
av den nya kursplanen och att få ta del del av underlaget för ett
nytt teoriprov. Motionärerna begär (yrkande 2) att riksdagen skall uttala
sig mot en monopolisering i vad avser läromedelsproduktion för forarutbildning
som motionärerna anser förekomma. Motionärerna begär (yrkande
3) att riksdagen också skall uttala att man med ensamrätt och monopolbildning
inom läromedelsproduktionen riskerar att läromedelskvaliteten
försämras, utbildningen urholkas och forarutbildningen ytterligare
fördyras.

Från TSV har inhämtats att utvecklingsarbetet med den nya kursplanen
m. m. har skett i nära samverkan med bl. a. högskolan i Falun-Borlänge
och trafikskolornas organisationer. Fyra preliminära versioner av kursplanen
hade utarbetats och praktiskt taget alla trafikskolor i vårt land hade
haft möjlighet att ge synpunkter. Med hänvisning härtill och till att TSV
inte producerar läromedel för forarutbildningen finns det inte någon anledning
för utskottet att närmare gå in på vad motionärerna anför om monopolisering
m. m. av läromedelsproduktion och forarutbildning. Det kan
i detta sammanhang nämnas att kommunikationsministern i ovannämnda
interpellationssvar har hänvisat till att näringsfrihetsombudsmannen
(NO) prövar en anmälan mot TSV med anledning av uppgifter om näringsfrihetsbegränsande
uppträdande.

Med hänsyn till det nu anförda avstyrker utskottet även yrkandena 2 och
3 i motion T424 (s).

Orter i vilka uppkörningför körkort kan ske

Förarprovet skall enligt 14 § KL bl. a. avse körkortssökandens förmåga att
i landsvägs- och gatutrafik fora fordon av det slag ansökan avser och skall
enligt 16 § KF avläggas inför tjänsteman hos TSV. Förarprov kan också
avläggas inför befattningshavare vid försvarsmakten och lärare i gymnasieskolan.

För TSV:s regionala verksamhet finns sju distrikt med mottagningar på

1988/89: TU20

150 orter. I Västerbottens län, som ingår i TSV:s övre norra distrikt, har
TSV två stationskontor (i Umeå och i Skellefteå) samt därutöver mottagningar
på 13 orter, dit TSV:s personal kommer för att förrätta förarprov.

I motion T405 (c) sägs att det i ett utredningsförslag rörande uppkörning
för körkort förs fram att uppkörning endast skall kunna äga rum i orter där
det finns trafikljus. Detta skulle enligt motionären för Västerbottens läns
del innebära att i inlandet uppkörning skulle kunna ske endast i Lycksele,
där det finns en vägkorsning med trafikljus, samt i länet i övrigt endast i
Umeå och i Skellefteå. Med hänsyn till att en sådan begränsning av uppkörningsmöjligheterna
skulle innebära ökade kostnader för trafikskolorna
på andra orter i länet än de nämnda och för skolornas elever begär motionären
att uppkörning som hittills skall få äga rum även på mindre orter i
länet.

Utskottet avstyrkte i betänkande 1988/89: TU 1 (s. 22) ett likartat motionsförslag.
Utskottet hänvisade till att TSV:s styrelse i mars 1988 hade tagit
ställning till förslag grundade på en översyn av verkets mottagningsorter
och därvid beslutat att inga mottagningsorter skulle dras in på befintligt
förslagsunderlag. Styrelsen hade emellertid uttalat att man borde eftersträva
att mottagningarna samordnas och koncentreras i tiden. Prov för
yrkesförarbehörighet skulle däremot enligt styrelsens beslut koncentreras
till vissa orter.

Någon ändring av styrelsens ställningstagande har ej skett. Då det sålunda
inte är aktuellt med indragning av mottagningar för uppkörning för
vanliga körkort kan motionen avslås av riksdagen.

2.S Körkortets giltighet m. m.

Förnyelse av körkort i vissa fall

Enligt 15 § andra stycket KL blir ett körkort ogiltigt om det inte efter anmaning
förnyas sedan tio år förflutit från körkortets utfärdande. Om detta
underrättas körkortshavaren av TSV, som därvid sänder körkortshavaren
ett nytt körkortsunderlag.

Om körkorthavaren ändå inte ansöker om förnyelse riskerar han/hon
ingripande av bilinspektör eller polisman vid t. ex. en trafikkontroll. Visas
körkort upp och har det inte förnyats i rätt tid skall nämligen bilinspektören
eller polismannen enligt 24 § KF behålla körkortet och skriftligen anmana
körkortshavaren att inom två månader ansöka om förnyelse av körkortet
genom att underteckna ett körkortsunderlag och ge in ett välliknande
fotografi av sig själv. Följs inte anmaningen blir körkortet ogiltigt
enligt 15 § andra stycket KL. Anmaningen skall innehålla en upplysning
härom. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även om körkortshavaren
inte har medfört körkortet under färdén. Har körkortet blivit ogiltigt
måste körkort sökas i vanlig ordning för fortsatt förarbehörighet.

1 motion T27 (m) begärs (yrkande 3) att den som har fått körkortet indraget
endast på grund av att det inte har förnyats i rätt tid skall kunna få
körkortet förnyat utan att avlägga nytt prov.

1988/89: TU20

Gällande ordning med anmaningar i forsta hand av TSV och i andra hand
av bilinspektör eller polisman m. m. ger enligt utskottets mening körkortsinnehavaren
rimliga möjligheter att undvika att körkortet blir ogiltigt med
åtföljande krav på avläggande av nytt förarprov m. m. för att få nytt körkort.
Motionen bör således inte föranleda något initiativ av riksdagen utan
kan avslås.

Återkommande prov för körkortshavare

I motion T204 (mp) begärs (yrkande 3) att krav skall införas på att körkortshavaren
skall godkännas vid återkommande prov för att körkortet
skall få behållas. Detta skulle enligt motionärerna bidra till att förbättra
trafiksäkerheten.

Enligt TSV:s trafiksäkerhetsprogram 1988 (s. 76) är risken för bilförare att
dödas i trafiken cirka fem gånger större i åldersgruppen 18—19 år än i
åldersgruppen 45 — 54 år. Även bilförare äldre än 64 år löper större risk att
dödas än medelålders. Det anges att äldre bilförare är överrepresenterade
vad gäller olyckor i samband med vänstersväng, brott mot stopp- och väjningsplikt,
körning i dagsljus mot rött ljus och påkörning av gående i korsning
(s. 40).

Åtgärder i motionens syfte är att vänta.

I propositionen föreslås, som ovan har nämnts, krav på nytt förarprov
för nyblivna körkortshavare, som under en tvåårig prövotid gör sig skyldiga
till sådana förseelser som medför återkallelse av körkort.

I propositionen aviseras, som också ovan har nämnts, en översyn av i
forsta hand körkortsutbildningen. Det finns anledning räkna med att frågor
om möjligheterna till vidareutbildning för körkortshavama därvid
kommer att tas upp.

Enligt underhandsuppgift från TSV diskuterar man inom verket bl. a.
fråga om införande av prov för körkortshavare i åldrarna fr. o. m. 70 år
som har bil.

Mot bakgrund av det anförda torde motionsyrkandet kunna lämnas utan
initiativ från riksdagens sida. Det avstyrks sålunda.

Tillåtelse till körning trots att körkortet är omhändertaget (15 §)

Som angetts inledningsvis och närmare redovisas nedan i avsnittet 2.10
Omhändertagande av körkort (23 §), m. m. föreslås i propositionen möjligheter
att snabbare omhänderta körkort omfattande bl. a. utvidgade möjligheter
till omhändertagande. Omhändertas ett körkort vid brott mot en från
trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig trafikregel skall körkortshavaren dock
enligt föreslagen ändring i 23 § andra stycket KL kunna medges att köra
vidare under tre dagar.

I propositionen föreslås att 15 § KL, som innehåller bestämmelser om
körkortets giltighet, skall kompletteras med en bestämmelse att den vars
körkort är omhändertaget får fora fordon av det slag som körkortet berättigar
honom till, om han har fått medgivande enligt 23 § andra stycket KL.

1988/89: TU20

Någon erinran mot förslaget har inte framförts i motionerna. Utskottet har 1988/89: TU20
inte heller något att erinra.

2.6 Villkorlig återkallelse av körkort i vissa fall

Enligt 16 § punkt 1 KL skall som nämnts i det föregående körkort återkallas
vid trafiknykterhetsbrott, dvs. rattfylleri, rattonykterhet och onykterhet
i spårtrafik.

1 motion T24 (m) begärs införande av en ordning som innebär att återkallelse
av körkortet beslutas för den som har gjort sig skyldig till trafiknykterhetsbrott
men att han/hon får behålla körkortet tills vidare under förutsättning
att han/hon genomgår erbjuden vård för sitt alkoholberoende.

Motionären väckte under 1983/84 års riksmöte en likartad motion som
behandlades i betänkande JuU 1985/86:6. Justitieutskottet anförde bl. a.
att frivårdskommittén (Ju 1979:05) i sitt slutbetänkande (SOU 1984:32)

Nya alternativ till frihetsstraff bl. a. hade föreslagit att för missbrukare av
alkohol eller narkotika kontraktsvård — t. ex. i form av öppen poliklinisk
behandling, vård i vårdinrättningar för alkohol- eller narkotikamissbrukare
— skulle införas som en straffrättslig reaktion och att kommittén pekat
på att möjligheter öppnade sig att knyta samman körkortsåterkallelse
med kontraktsvård. Motionen avstyrktes tillsammans med andra motioner
med förslag till åtgärder mot trafiknykterhetsbrottsligheten med hänvisning
till att överläggningar pågick mellan företrädare för samtliga riksdagspartier
i syfte att nå en bred lösning på frågorna om trafiknykterhetslagstiftningen
i framtiden.

Genom ändringar i brottsbalken infördes den 1 juli 1987 möjlighet att
ådöma kontraktsvård genom en kvalificerad form av föreskrift vid skyddstillsyn
(prop. 1986/87:106, JuU 32, rskr. 279). Om förutsättningarna i övrigt
är uppfyllda kan skyddstillsyn i förening med kontraktsvård komma i
fråga som påföljd även för rattfylleri. 1 proposition 1986/87:106 erinrades
(s. 61) om att körkortsutredningen hade fått i uppdrag att undersöka om
rätten att få tillbaka körkortet efter trafiknykterhetsbrott skulle göras beroende
av om föraren kunde visa att han uppfyller körkortslagstiftningens
krav på ett nyktert levnadssätt. Körkortsutredningens förslag i denna fråga
ligger till grund för det förslag som framförs i proposition 1988/89:134 och
som utskottet behandlat ovan i avsnittet 2.2 Villkor för körkortstillstånd/
körkort.

I den förutnämnda propositionen 1988/89:118 om ändring lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott anger justitieministern (s. 14) att
hon avser att ta upp olika frågor i anslutning till trafiknykterhetsbrotten,
bl. a. påföljdsval när det gäller de grövre brotten. Det är, anför justitieministern,
uppenbart att en stor del av dem som har dömts för grövre trafiknykterhetsbrott
har alkoholproblem och att samhället har ett tydligt intresse
av att motverka återfall och att hjälpa dem som dömts att komma till
rätta med de sociala och andra problem som ofta ligger bakom brottsligheten.

De av justitieministern förutskickade övervägandena torde kunna till- 17

2 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 20

godose syftet med motionen, varför den kan lämnas utan initiativ från
riksdagens sida. Motionen avstyrks således.

2.7 Läkares anmälningsskyldighet beträffande medicinskt olämpliga körkortshavare(17a§) Om

läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren
av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha körkort, skall
läkaren enligt 88 § KF anmäla det till den länsstyrelse som har meddelat
körkortstillståndet. Innan någon anmälan görs skall emellertid läkaren underrätta
körkortshavaren. Anmälan behöver dock inte göras, om körkortshavaren
följer läkarens anvisning att avstå från att föra körkortspliktigt
fordon.

1 propositionen föreslås att dessa föreskrifter skall få lagform och därför
föras över från KF till en ny paragraf, 17 a §, i KL.

Någon erinran mot förslaget har inte framförts i motionerna. Utskottet har
inte heller något att erinra.

2.8 Spärrtid m.m.

Vid hinder mot att meddela körkortstillstånd på grund av sökandens personliga
förhållanden eller om ett körkort eller ett körkortstillstånd återkallas
med stöd av 16 § punkterna 1—6 KL skall enligt 21 § KL en spärrtid på
lägst en månad och högst tre år bestämmas. Spärrtiden utgör hinder mot
att lämna ut ett körkort.

Spärrtidens början vid körkortsåterkallelse

Ett beslut om återkallelse av körkort skall enligt 45 § KL delges den som
beslutet avser. Enligt samma paragraf gäller beslut om återkallelse och
spärrtid, liksom andra beslut enligt KL, omedelbart om inte annat förordnas.

Före den 1 juli 1981 gällde att spärrtid räknades från delgivningen av
beslut om körkortets omhändertagande, av beslut om återkallelse tills vidare
eller av beslut om slutlig återkallelse.

Sedan den 1 juli 1981 gäller att spärrtiden vid körkortsåterkallelse räknas
från beslutsdagen. I beslut om spärrtid skall enligt 38 § KF anges den
dag då spärrtiden löper ut. Som spärrtid skall enligt paragrafen även räknas
den tid under vilken körkortet eller körkortstillståndet har varit återkallat
tills vidare eller körkortet har varit omhändertaget.

I motion T401 (c) anförs att körkortshavare avsiktligt undandrar sig delgivning
av beslut om återkallelse av körkortet och således kan köra medan
spärrtiden löper. Motionärerna begär återgång till den före den 1 juli 1981
gällande ordningen.

1988/89: TU20

Regeringen har nyligen genom en ändring i KF (SFS 1989:213), som träder
i kraft den 1 juli 1989, föreskrivit att spärrtid vid körkortsåterkallelse
skall räknas från delgivning av återkallelsebeslutet. Motionsönskemålet
tillgodoses sålunda varför motionen kan lämnas utan initiativ från riksdagens
sida. Den kan således avslås.

Tvåårig prövotid m. m. för nyblivna körkortshavare

Enligt 41 § KF gäller som huvudregel att om spärrtiden vid återkallelse av
ett körkort har bestämts till — eller vid återkallelse tills vidare varat —
högst ett år, skall något förarprov inte avläggas innan körkortet lämnas ut.
Detta gäller dock inte om det i beslutet om återkallelse har förordnats att
ett sådant prov skall avläggas.

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skulle provisoriskt körkort införas för
nyblivna förare. Om den nyblivna föraren under en tvåårig försöksperiod
inte begick några grövre trafikbrott skulle han/hon få permanent körkort.
Vid grövre trafikbrott skulle det provisoriska körkortet återkallas och föraren
skulle få genomgå ny utbildning och nytt prov.

I propositionen anmäler kommunikationsministern att han avser att
konkretisera tanken på provisoriskt körkort på så sätt att han kommer att
föreslå att regeringen i KF inför bestämmelser om att ny körkortshavare
som under de två första åren av innehavet gör sig skyldig till sådana förseelser
som leder till återkallelse av körkortet han/hon — oavsett spärrtidens
längd — inte får tillbaka körkortet utan att avlägga nytt förarprov. Därefter
skall en ny tvårig prövotid gälla. Själva körkortshandlingen avses inte
göras provisorisk men för att bästa möjliga pedagogiska effekt skall uppnås
bör enligt kommunikationsministern prövotiden anges direkt på körkortet,
vilket förutsätter att körkortet tillverkas efter det att godkänt förarprov
avlagts. En sådan ordning föranleder de ovan redovisade förslagen om en
ny 6 a § i KL och ändring i 12 § KL.

I motion T27 (m) begärs (yrkande 2) att det inte alltid skall krävas att nytt
förarprov skall avläggas för att den nyblivna körkortshavaren skall få tillbaka
körkortet. Motionärerna påpekar att han/hon för den förseelse som
utgör grund för körkortsåterkallelsen straffas dels med fängelse eller böter,
dels med återkallelse av körkortet. Den nyblivna bilföraren bör enligt motionärerna
inte straffas ytterligare genom att tvingas till kostnader och tidsutdräkt
för ett nytt förarprov.

Som utskottet redan pekat på utgör de nyblivna förarna en mycket stor
olycksrisk i trafiken. Skillnaderna mellan nyblivna förare och mera erfarna
förare är som det sägs i propositionen påtaglig. Det gäller bl.a. körbeteende,
reaktioner i kritiska situationer och uppfattning om egen körförmåga.
Utskottet hade inte något att erinra mot förslaget om en prövotid
för nyblivna körkortshavare m. m. när det presenterades i 1988 års trafikpolitiska
beslut och har inte något att erinra mot att det förverkligas på det
sätt som kommunikationsministern avser att verka för. Detta innebär att

1988/89: TU20

utskottet inte kan biträda motionärernas mening att förarprov efter prövotiden
inte alltid skall krävas. Motionsyrkandet avstyrks således.

2.9 Varning av körkorts ha vare i vissa fall (22 §)

Som nämnts i det föregående får enligt 22 § KL varning meddelas i stället
för återkallelse av körkortet i vissa fall.

Enligt 22 § andra stycket KL får vid trafiknykterhetsbrott varning bara
meddelas då fråga är om en blodalkoholhalt under 0,8 promille och omständigheterna
är mildrande.

Justitieutskottet har, som nämnts ovan, nyligen i betänkandet 1988/
89: JuU27 tillstyrkt förslag i proposition 1988/89:118 om ändring i lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott, m.m. som innebär att fr. o. m.
den 1 juli 1989 även alkoholutandningsprov — vid sidan av blodalkoholprov
— skall kunna användas som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.
I proposition 1988/89:134, som avgavs något senare än proposition
1988/89:1 18, föreslås en ändring i 22 § KL som innebär att hänsyn till
alkoholutandningsprov skall — vid sidan av blodalkoholprov — kunna tas
även vid överväganden om varning. Förslagen i de båda propositionerna
bygger på samma omräkningsfaktor (2000:1), vilket bl. a.innebär att en
blodalkoholhalt av 0,8 promille motsvaras av en alkoholkoncentration på
0,4 milligram per liter utandningsluft.

I proposition 1988/89:134 föreslås sålunda att varning får meddelas vid
trafiknykterhetsbrott bara då fråga är om en alkoholkoncentration under
0,8 promille i blodet eller 0,4 milligram per liter utandningsluft samt omständigheterna
är mildrande.

I motion T25 (fp) begärs (yrkande 2) att andra stycket i 22 § KL skall
upphävas, dvs. att möjligheten att meddela varning i stället för återkallelse
av körkortet vid promillehalt under 0,8 skall slopas. Enligt motionärerna
bör körkortet alltid återkallas vid trafiknykterhetsbrott.

Utskottet är i detta sammanhang inte berett att ta ställning till vilka påföljder
som bör följa på trafiknykterhetsbrott. Som nämnts ovan har justitieministern
förutskickat att frågor med anknytning till trafiknykterhetsbrotten
skall tas upp till överväganden. Då den i motionen upptagna frågan
torde ligga inom ramen för övervägandena bör dessa avvaktas. Utskottet
avstyrker därmed motionsyrkandet.

Utskottet godtar den av kommunikationsministern förordade ändringen
i 22 § KL, vilken som framgår av det anförda, har karaktär av följdändring.
Utskottet har inte något att erinra mot utformningen av densamma.

2.10 Omhändertagande av körkort (23 §), m. m.

Enligt 23 § KL kan ett körkort i vissa fall omhändertas då ett trafikbrott
upptäcks. Omhändertagande beslutas enligt 50 § KF av polismyndighet
eller åklagare. Beslutet kan meddelas på platsen för förseelsen eller senare.
Snarast möjligt - och i fall av grov vårdslöshet i trafik eller trafiknykter -

1988/89: TU20

hetsbrott inom 48 timmar — skall beslutet sändas till den länsstyrelse som
har meddelat körkortstillstånd. När det allmänna ombudet i körkortsmål
hos länsstyrelsen har fått beslutet kan det allmänna ombudet i vissa fall
utfärda föreläggande om varning för godkännande. Om så inte sker, skall
det allmänna ombudet ansöka om körkortsingripande hos länsrätten, som
utan dröjsmål skall pröva om körkortet skall återkallas tills vidare i avvaktan
på slutligt avgörande av återkallelsefrågan eller återställas.

1 det föregående har lämnats en närmare redogörelse för när omhändertagande
kan komma i fråga m. m. till vilken hänvisas för närmare uppgifter
om nuvarande ordning.

Körkortsutredningen, som hade i uppdrag att bl. a. undersöka förutsättningarna
och formerna för omedelbara körkortsingripanden mot förare
som inte följer väsentliga trafikregler, föreslog bl. a. att polismyndighet eller
åklagare skulle få omhänderta körkort om det finns sannolika skäl för
att körkortet kommer att återkallas. I 1988 år trafikpolitiska beslut anfördes
— med hänvisning till körkortsutredningens förslag — att körkortet i
större utsträckning borde kunna omhändertas omedelbart vid överträdelser
av väsentliga trafikregler, bl. a. vid allvarliga hastighetsöverskridanden.

I propositionen föreslås nu utvidgning av möjligheterna enligt 23 § KL
att omhänderta körkortet. Körkortet skall sålunda omhändertas redan om
det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas på
grund av dels grov vårdslöshet i trafik och trafiknykterhetsbrott, dels överskridande
av högsta tillåten hastighet, körning mot rött ljus, underlåtenhet
att iaktta stopplikt, omkörning vid övergångsställe eller brott mot någon
annan från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om överträdelsen
inte kan anses som ringa.

I dag finns det inte någon uttrycklig bestämmelse om rätt att omhänderta
ett återkallat körkort, om körkortshavaren påträffas i trafiken utan
att ha blivit delgiven återkallelsebeslutet. I propositionen föreslås att i 23 §
KL också skall införas en regel om att ett körkort som är återkallat skall
omhändertas.

Som redan nämnts vid behandlingen av den föreslagna ändringen i 15 §
föreslås att i 23 § KL skall tas in bestämmelser om att den vars körkort har
omhändertagits vid sannolika skäl för återkallelse för ”avsevärd överträdelse
av någon från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel” skall kunna få
medgivande att köra under tre dagar om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten.

Propositionsförslagen om införande i KL av bestämmelser om utvidgade
möjligheter att omhänderta körkortet och om medgivande i vissa fall att
köra vidare har inte mött någon erinran i motionerna. Utskottet har inte
heller något att erinra mot föreslagna ändringar i 23 § KL.

När det däremot gäller användning av utvidgade möjligheter att omhänderta
körkort vid sannolika skäl för återkallelse för ”avsevärd överträdelse
av någon från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel” har invändningar
framförts i två motioner, nämligen beträffande befogenhet för polisen att i

1988/89: TU20

sådana fall besluta om omhändertagande. Bestämmelser om befogenhet 1988/89: TU20
attt återkalla körkort finns, som nämnts ovan, för närvarande i 50 § KF.

1 motion T25 (fp) begärs (yrkande 1) att en utökning av möjligheten för
polisen att omhänderta körkort i fall som nu sagts skall begränsas till överträdelse
som avser avsevärt överskridande av högsta tillåten hastighet.

Motionärerna framhåller att ett överskridande av högsta tillåten hastighet
kan klart konstateras i de allra flesta fallen och att praxis beträffande återkallelse
av körkort vid denna överträdelse är entydig. Frågan om skuld för
annan ”överträdelse av någon från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel”
och påföljd härför anser motionärerna inte vara lika lätt att bedöma,
varför annat brott än överskridande av högsta tillåten hastighet inte bör få
utgöra grund för beslut av polisman om återkallelse av körkort.

Kommunikationsministern anser att det knappast skulle vara konsekvent
att begränsa möjligheterna till omhändertagande av körkortet till fall av
avsevärda hastighetsöverträdelser. Den omständigheten att det vid överträdelser
av andra för trafiksäkerheten väsentliga regler inte med lika stor
säkerhet kan förutsägas huruvida körkortet kommer att återkallas eller
inte, bör enligt kommunikationsministern inte hindra ett omedelbart ingripande
i de fall då sannolikheten för en återkallelse är tillräckligt stor.

Utskottet instämmer i detta och vill liksom kommunikationsministern
framhålla att om den aktuella förseelsen är så allvarlig, att den med hög
grad av sannolikhet kommer att medföra körkortsåterkallelse även för en i
trafiksammanhang tidigare ostraffad förare, det är rimligt att körkortet kan
tas om hand på platsen.

Utskottet kan således inte stödja motionsyrkandet, vilket därmed avstyrks.

1 motion T26 (c) framhålls att det kan vara svårt för en polisman att direkt
ute på vägen avgöra om en avsevärd överträdelse av en från trafiksäkerhetssynpunkt
väsentlig regel är sådan att den kan leda till återkallelse av
körkortet. Motionärerna godtar i propositionen föreslagen ordning i nu
aktuell del som ett provisorium men yrkar att riksdagen skall begära att
regeringen återkommer med förslag, i vilket mera preciserat anges de situationer
vid vilka polisman kan besluta om omhändertagande av körkortet.

Enligt utskottets mening bör man skaffa sig erfarenhet av polismyndigheternas
tillämpning av den i propositionen föreslagna ordningen innan
fråga om ändring av denna aktualiseras. Utskottet kan således inte nu biträda
yrkandet i motion T26 (c). Motionen avstyrks således.

För att öka möjligheterna för länsrätterna att snabbt ta ställning till frågan
om interimistisk återkallelse av omhändertaget körkort föreslås i propositionen
att bestämmelserna om länsrätts domförhet skall ändras så att länsrätt
vid beslut härom är domför med en lagfaren domare ensam. Utskottet
återkommer i det följande till detta propositionsförslag, som framförs i
förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

2.11 Forum för prövning av mål om återkallelse av körkort m. m.

Länsrätten prövar enligt 40 § KL mål om återkallelse av körkort, körkortstillstånd
och traktorkort. Till grund för återkallelse till följd av brottslig
gärning skall enligt 18 § KL beträffande frågan huruvida brott föreligger
läggas lagakraftvunnen dom eller beslut om åtalsunderlåtelse.

I motion T437 (m) begärs att regeringen skall förelägga riksdagen förslag
till bestämmelser innebärande att mål om återkallelse av körkort skall prövas
av allmän domstol i samband med brottmål beträffande förseelse vid
vilken återkallelse är aktuell. Motionären kritiserar nuvarande ordning
och anför att det kan inträffa att en körkortshavare först döms till straff för
en trafikförseelse och att frågan om återkallelse av körkortet prövas först
efter en tid.

Utskottet behandlade senast i betänkande TU 1980/81:1 (s. 16—17) den i
motionen upptagna frågeställningen. I proposition 1979/80:178 hade förordats
att frågor om återkallelse av körkort på grund av trafikbrott även i
fortsättningen skulle avgöras uteslutande av de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Föredragande departementschefen anslöt sig till den bedömning
den tidigare körkortsutredningen (K 1976:02) hade redovisat i betänkandet
(SOU 1978:27) Fortsatt körkortsreform och vilken bedömning delades
av flertalet remissinstanser, nämligen att nackdelarna med en överflyttning
av mål om körkortsåterkallelse från förvaltningsdomstol till allmän
domstol var större än fördelarna. Utskottet däremot ansåg att en uppsplittring
av körkortsmålen mellan tingsrätt och länsrätt hade betydande nackdelar.
Med hänsyn till att det i propositionen lades fram förslag som syftade
till att förstärka processen i länsrätten anslöt sig emellertid utskottet
till propositionen.

Enligt underhandsuppgift har antalet balanserade körkortsmål hos länsrätterna
minskat i förhållande till tidigare, vilket torde minska den av motionären
påtalade olägenheten med uppsplittringen av körkortsmålen på
olika fora. Med hänsyn härtill och till att ett genomförande av förslagen i
propositionen om snabbare omhändertagande av körkort m. m. är ägnade
att ytterligare minska nackdelarna med uppsplittringen av målen bör motionen
inte föranleda något initiativ från riksdagens sidas. Motionen avstyrks
sålunda.

2.12 Vidareutbildning av äldre bilförare

Mot bakgrund av att äldre bilförare i likhet med unga bilförare är överrepresenterade
i statistiken över trafikolyckor begärs i motion T25 (fp) yrkande
3 att TSV — t. ex. tillsammans med studieförbunden — skall utarbeta
kursmaterial för studiecirklar riktade till äldre bilförare för att dessa skall
kunna erbjudas vidareutbildning.

Riksdagen beslutade år 1982 om riktlinjer för informationsverksamheten
inom ramen för det framtida trafiksäkerhetsarbetet, vilka innebar att TSV
i fortsättningen skulle svara för ”sakinformation” och Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande (NTF) för ”pläderande information”.

1988/89: TU20

Om TSV:s insatser för vidareutbildning för äldre bilförare kan bl. a. nämnas
följande.

TSV tog för några år sedan fram och distribuerade informationsmaterial
om risker för äldre bilförare m. m. Detta material överarbetas för närvarande.

TSV erbjuder tillsammans med trafiksäkerhetsföreningama i Stockholm,
Göteborg och Malmö, vilka är lokala organisationer inom NTF,
möjligheter för äldre att vidareutbilda sig som trafikanter.

Som nämnts ovan finns det anledning räkna med att frågor om vidareutbildning
av körkortshavare kommer att tas upp i den i propositionen
förutskickade översynen av körkortsutbildningen.

Med hänyn till den lämnade redogörelsen bör motionsyrkandet kunna
lämnas utan initiativ av riksdagen. Det avstyrks således.

2.13 Propositionsförslagen i övrigt om ändring i körkortslagen

Utformningen av propositionsförslaget till lag om ändring i körkortslagen i
den mån den inte har behandlats ovan har inte föranlett någon erinran från
utskottets sida.

2.14 Propositionsförslagens tillämplighet på traktorkort och traktorkortshavare
m. m.

Enligt 27 § KL skall bestämmelserna om meddelande av körkortstillstånd i
7, 8 och 11 §§ KL med vissa undantag tillämpas på motsvarande sätt i fråga
om utfärdande av traktorkort och enligt 31 § KL gäller bestämmelserna i
15 § första stycket, 16 och 18 —16 §§ i tillämpliga delar i fråga om traktorkort.

Vid antagande av i ärendet föreslagna ändringar i 7, 22 och 23 §§ KL
kommer paragraferna även i deras ändrade lydelse att tillämpas i frågor
om traktorkort på sätt som anges i 27 § och 31 § KL. Utskottet har inte
något att erinra häremot.

Sålunda kommer (enligt 23 § KL) bl. a. att gälla att den vars traktorkort har
omhändertagits vid sannolika skäl för återkallelse för ”avsevärd överträdelse
av någon från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel” skall kunna få
medgivande att trots omhändertagandet köra ”traktorkortspliktigt” fordon
under tre dagar om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Enligt 4
§ KL gäller som huvudregel att traktor som är försedd med gummihjul eller
motorredskap får föras på väg endast av den som har körkort eller traktorkort.
Det kan här nämnas att utskottet i betänkandet 1988/89: TU 19 har
tillstyrkt viss ändring fr. o. m. den 1 januari 1991 i 4 § KL med anledning
av förslag om ändring av klassificeringen av motorredskap och traktorer i
proposition 1988/89:48.

Den föreslagna ändringen i 15 §, varigenom paragrafen i ett tredje stycke
kompletteras med bestämmelser om behörighet att föra körkortspliktigt
fordon trots att körkortet är omhändertaget, bör ha motsvarande tillämpning
när det gäller behörighet att föra traktor eller motorredskap i fall då

1988/89: TU20

traktorkort krävs. Hänvisningen i 31 § KL till 15 § KL bör därför avse
första och tredje styckena i 15 § KL. Paragrafen bör ändras i enlighet härmed
fr. o. m. den 1 juli 1989.

3 Förslag beträffande förordningen om godkännande och utbyte
av utländska körkort

Enligt 1 § förordningen (1981:96) om godkännande och utbyte av utländska
körkort gäller ett utländskt körkort i Sverige i enlighet med sitt
innehåll. Körkortet gäller dock inte i fall bl. a. då innehavaren har varit
kyrkobokförd i Sverige sedan med än ett år. Körkortet kan då enligt 7 §
bytas ut mot svenskt om innehavaren uppfyller de personliga och medicinska
krav som anges i 7 § KL och är kyrkobokförd i Sverige. Om utbytet
avser ett körkort som är utfardat i något annat land än Danmark, Finland,
Island eller Norge får det svenska körkortet utfärdas endast i klassen B,
dvs. för personbil och lätt lastbil samt ett till sådant fordon kopplat lätt
släpfordon. Fråga om utbyte prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden
är kyrkobokförd.

1 motion T443 (fp) begärs att förarprov — ev. ett något förenklat sådant —
skall krävas för utbyte av ett utländskt körkort. I motion T431 (fp) begärs
godkänt körprov för utbytet.

Inom TSV pågår en översyn av bestämmelserna om utbyte av utländska
körkort som syftar till att krav motsvarande grundkraven för den som på
vanligt sätt ansöker om körkort skall införas. I avvaktan på resultat av
översynen avstyrks motionerna.

4 Övriga förslag till lagändringar, m. m.

4.1 Förslag till lag om ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar

För att öka möjligheterna för länsrätterna att snabbt ta ställning till frågan
om interimistisk återkallelse av omhändertagna körkort föreslås i propositionen
en ändring fr. o. m. den 1 juli 1989 i 18 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar. Ändringen innebär att länsrätt skall vara
domför med en lagfaren domare ensam även vid beslut om återkallelse tills
vidare av körkort, körkortstillstånd eller traktorkort när omhändertagande
har beslutats enligt 23 § KL.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionsförslaget. Lagändringen
bör emellertid utformas med hänsyn till följande:

Sedan propositionen avgavs har nämligen riksdagen den 3 maj i år på
förslag av socialutskottet (prop. 1988/89:123, SoU25, rskr. 227) antagit en
lag om ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar som också avser
18 § och skall träda i kraft den 1 juli 1989. På förslag i proposition
1988/89:86 kommer vidare socialförsäkringsutskottet att inom kort i betänkandet
1988/89: SfU 19 föreslå ändring i 18 § som också skall träda i

1988/89: TU20

kraft den 1 juli 1989. Socialforsäkringsutskottets betänkande beräknas
komma att behandlas av riksdagen före detta betänkande.

4.2 Förslag till lag om ändring i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl.

I propositionen föreslås ett tillägg till 7 a § i lagen (1980:11) om tillsyn över
hälso- och sjukvårdspersonalen innebärande att fr. o. m. den 1 januari 1990
införs en skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna ut uppgift
som TSV behöver för prövning av någons lämplighet att ha körkort eller
traktorkort.

Utskottet har inte något att erinra mot denna lagändring och föreslår att
den antas av riksdagen.

4.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

I propositionen föreslås att i 7 kap. sekretesslagen (1980:100) — vilket
kapitel innehåller bestämmelser om sekretess med hänsyn främst till skyddet
för enskilds personliga förhållanden — skall den 1 juli 1989 i en ny
paragraf, 31 §, införas bestämmelser om sekretess för uppgift om den enskildes
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i ärende om prövning
av hans/hennes lämplighet att ha körkort eller traktorkort, om det kan
antas att den som uppgiften rör eller någon honom/henne närstående lider
betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen, som således skall gälla med
s.k. rakt skaderekvisit — dvs. i princip (presumtion för) offentlighet —
skall dock inte gälla beslut i ärendet. I fråga om uppgift i allmän handling
skall sekretessen gälla i högst femtio år.

Förslaget motiveras med behov av att skydda integritetskänsliga uppgifter
hos körkortsmyndighet, t. ex. TSV, i körkorts- eller traktorkortsärende.

I motion T27 (m) begärs (yrkande 4) att för en patientjournal, som har
infordrats i ett körkorts- eller traktorkortsärende, sekretess skall gälla för
patientjournalen i dess helhet.

Motionärerna anser att om sekretess skulle komma att gälla bara vissa
uppgifter i en patientjournal och körkortsmyndigheten med hänvisning till
sekretess inte lämnar ut dessa uppgifter denna därmed säger att den person
som uppgifterna avser har alkoholvanor som inte är acceptabla.

Inom hälso- och sjukvården gäller enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen — med
bortseende från vissa undantag — sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd
eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider
men. I fråga om allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Sekretessen
inom hälso- och sjukvården gäller med s. k. omvänt skaderekvisit,
dvs. i princip (presumtion för) sekretess.

Ett tillmötesgående av motionsförslaget skulle innebära att sekretessen
beträffande en patientjournal blir total hos körkortsmyndighet medan så

1988/89: TU20

inte behöver vara fallet innan journalen överlämnas från hälso- och sjukvården
och efter det att den återlämnats dit.

Erfarenhet av sekretess hos körkortsmyndighetema enligt propositionens
förslag bör enligt utskottets mening avvaktas innan fråga aktualiseras
om införande där av en strängare sekretess. Utskottet avstyrker därmed
motionsforslaget.

Den i propositionen föreslagna utformningen av tillägget till sekretesslagen
föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet föreslår
att riksdagen antar förslaget till ändring i lagen.

5 Hemställan
Utskottet hemställer

Förslaget till lag om ändring i körkortslagen, m. m.

1. beträffande åldersgräns för förande av moped
att riksdagen avslår motion 1988/89: T425,

2. beträffande utvidgad lämplighetsprövning efter dom för rattfylleri
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1988/89:134 och med avslag på motion 1988/89: T27 yrkande 1

a) godkänner vad i propositionen har förordats om lämplighetsprövning
för nytt körkort efter dom för rattfylleri,

b) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
körkortslagen (1977:477), såvitt avser 7 §,

3. beträffande medicinska körkortskravför diabetiker

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T410 och 1988/89:T428,

4. beträffande ny kursplan och nytt teoriprov för körkort med behörighet
B

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T424 yrkande 1 samt
1988/89: T432 och 1988/89: T442,

5. beträffande monopolisering av läromedelsproduktion ochförarutbildning att

riksdagen avslår motion 1988/89: T424 yrkandena 2 och 3,

6. beträffande orter för uppkörning för körkort
att riksdagen avslår motion 1988/89: T405,

7. beträffande förnyelse av körkort i vissa fall

att riksdagen avslår motion 1988/89: T27 yrkande 3,

8. beträffande återkommande prov för körkortshavare
att riksdagen avslår motion 1988/89: T204 yrkande 3,

9. beträffande villkorlig återkallelse av körkort
att riksdagen avslår motion 1988/89: T24,

10. beträffande spärrtidens början vid körkortsåterkallelse
att riksdagen avslår motion 1988/89: T401,

11. beträffande tvåårig prövotid m. m. för nyblivna körkortshavare
att riksdagen med avslag på motion 1988/89: T27 yrkande 2 lämnar
utan erinran vad i propositionen anförs om tvåårig prövotid m. m. för
nyblivna körkortshavare,

12. beträffande varning av körkortshavare i vissa fall

1988/89: TU20

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionen och
med avslag på motion 1988/89: T25 yrkande 2 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477),
såvitt avser 22 §,

13. beträffande inskränkning i vissa fall av befogenhet för polisen att
omhänderta körkort

att riksdagen avslår motion 1988/89: T25 yrkande 1,

14. beträffande begäran av nytt förslag om befogenhet för polisman
att omhänderta körkort

att riksdagen avslår motion 1988/89: T26,

15. beträffande forum för mål om körkortsåterkallelser
att riksdagen avslår motion 1988/89: T437,

16. beträffande vidareutbildning av äldre bilförare
att riksdagen avslår motion 1988/89: T25 yrkande 3,

17. beträffande propositionsförslagen om körkortslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionen antar
det däri framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1977:477), i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet hemställt
ovan,

18. beträffande behörighet att föra traktor och motorredskap i vissa
fall

att riksdagen med anledning av propositionen antar av utskottet i bilaga
2 framlagda förslag till lag om ändring av körkortslagen
(1977:477),

Förslag beträffande förordningen om godkännande och utbyte av utländska
körkort

19. beträffande krav för utbyte av utländska körkort

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T431 och 1988/89:443,

Övriga förslag till lagändringar, m.m.

20. beträffande ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionen antar
det i bilaga 3 till betänkandet redovisade förslaget till lag om ändring
i lagen (1989:000) om ändring i lagen (1989:000) om ändring i
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

21. beträffande ändring i "tillsynslagen’’

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionen antar
det däri framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om
tilllsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.,

22. beträffande ändring i sekretesslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionen och
med avslag på motion 1988/89: T27 yrkande 4 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

1988/89: TU20

Stockholm den 18 maj 1989
På trafikutskottets vägnar

1988/89: TU20

Ove Karlsson

Närvarande: Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), SvenGösta
Signell (s), Görel Bohlin (m), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström
(s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson
(c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s),
Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m), Anita Jönsson (s) och Karin
Starrin (c).

Reservationer

1. Ny kursplan och nytt teoriprov för körkort med behörighet B
(mom.4)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”1 propositionen”
och på s. 14 slutar med ”och T442 (m)” bort ha följande lydelse:

Kritiken i motionerna mot den nya kursplanen och det förutskickade
nya teoriprovet är omfattande och tung. Utskottet ställer sig också tveksamt
till en förarutbildning vari man alltför mycket ”psykologiserar” utbildningen.

Kritiken mot ”psykologiserandet” av utbildningen kan sammanfattas i
att TSV inte har kunnat hänvisa till några undersökningar — vare sig inhemska
eller utländska — som styrker att undervisning i psykologi och
psykologisk terminologi samt övningar i att tolka trafikfotografier gör körkortssökandena
till trafiksäkrare förare. Flera av den nya kursplanens moment
ligger, framhålls det i kritiken, på en sådan hög abstraktionsnivå att
körkortssökande som har mindre fallenhet för teoretiska studier sannolikt
kommer att få mycket svårt att klara körkortsprovets teoridel.

Kritik framförs också för att tiden för teoriundervisningen genom den
nya kursplanen förlängs och ökar körkortssökandenas kostnader för körkorten.

Utskottet anser i överensstämmelse med motionärernas mening att TSV
före ett ikraftträdande bort visa stöd för den nya kursplanen i dokumentation
och prövning. Numera har emellertid kursplanen trätt i kraft. I denna
situation bör dock — till stöd för kursplanens fortsatta tillämpning — sådan
dokumentation m. m. som efterfrågas i motionerna framläggas med
det snaraste. Vidare bör dokumentation m. m. som efterfrågas i motionerna
i god tid före planerat ikraftträdande framläggas beträffande ett nytt
teoriprov.

Vad utskottet sålunda anfört om ny kursplan och nytt teoriprov för kör- 29

kort med behörighet B bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ny kursplan och nytt teoriprov för körkort med behörighet
B

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: T424 yrkande 1
samt 1988/89: T432 och 1988/89: T442 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfort,

2. Monopolisering av läromedelsproduktion och förarutbildning(mom.
5)

Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo
Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Från TSV”
och slutar med ”motion T424 (s)” bort ha följande lydelse:

Enligt motionen har förarbetena för den nya kursplanen inrymt risker
för att vi får en situation med ensamrätt och monopolisering när det gäller
läromedelsproduktion och förarutbildning. Huruvida risker för en sådan
situation verkligen föreligger torde emellertid klarläggas vid den prövning
som näringsfrihetsombudsmannen (NO) skall göra av en anmälan mot
TSV med anledning av uppgifter om näringsfrihetsbegränsande åtgärder i
samband med arbetet med den nya kursplanen m.m.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena understryka att ensamrätt
och monopolisering på här aktuellt område inte får förekomma.

Vad utskottet sålunda anfört om monopolisering av läromedelsproduktion
och förarutbildning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande monopolisering av läromedelsproduktion och förarutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1988/89: T424 yrkandena 2 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Återkommande prov för körkortshavare (mom. 8)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Åtgärder i”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

De redovisade uppgifterna från TSV:s trafiksäkerhetsprogram motiverar
att man — som ett led för att öka trafiksäkerheten — inför återkommande
prov för särskilt yngre och äldre bilförare för att körkortet skall få behållas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.

Vad utskottet sålunda anfört om återkommande prov för körkortshavare
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89: TU20

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande återkommande prov för körkortshavare
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: T204 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Tvåårig prövotid m. m. för nyblivna körkortshavare
(mom. 11)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Sorn utskottet”
och på s. 20 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet har inte något att erinra mot införande av en tvåårig prövotid
för nyblivna körkortshavare. Utskottet anser dock i likhet med motionärerna
att påföljderna för en förseelse som utgör grund för körkortsåterkallelse
blir alltför kraftiga om körkortshavaren — förutom fängelse eller böter
samt körkortsåterkallelse — även skall behöva satsa tid och pengar för
att avlägga ett nytt förarprov för att få tillbaka körkortet. Krav på avläggande
av nytt förarprov bör finnas i princip men avsteg från kravet bör
kunna medges.

Vad utskottet sålunda anfört om tvåårig prövotid m. m. för nyblivna
körkortshavare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande tvåårig prövotid m. m. för nyblivna körkortshavare
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: T27 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Varning av körkortshavare i vissa fall (mom. 12)

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”av densamma” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att varning i stället för återkallelse
av körkortet inte bör få komma i fråga vid trafiknykterhetsbrott.
Möjligheten härtill bör slopas genom att bestämmelserna i 22 § andra stycket
upphävs fr. o. m. den 1 juli 1989.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande varning av körkortshavare i vissa fall

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionen
och med bifall till motion 1988/89: T25 yrkande 2 beslutar att 22 § i
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1977:477) skall ha följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

1988/89: TU20

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

1988/89: TU20

22 §

I stället för att körkortet eller körkortstillståndet återkallas, skall körkortshavaren
meddelas varning i sådana fall som avses i 16 § 2 —6, om
varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Har körkortshavaren
avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet, får varning i
stället för återkallelse meddelas endast om det föreligger synnerliga skäl.

Om körkortshavaren har brutit
mot 4 § 2 mom. lagen (1951:649)
om straffför vissa trafikbrott eller 6
kap. 2 § tredje stycket järnvägstrafiklagen
(1985:192) men inte före
färdens slut hade förtärt starka drycker
i sådan mängd att alkoholkoncentrationen
under eller efter färden
uppgick till 0,8 promille i hans blod
eller 0,4 milligram per liter i hans
utandningsluft, får varning meddelas
honom i stället för återkallelse
om omständigheterna är mildrande.

6. Inskränkning i vissa fall av befogenhet för polisen att omhänderta
körkort (mom. 13)

Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo
Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Kommunikationsministern
anser” och slutar med ”därmed avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det vore otillfredsställande
att i alla fall av misstänkt ”avsevärd överträdelse av någon från trafiksäkerhetssynpunkt
väsentlig regel” överlåta till polisen att bedöma dels
skuldfrågan, dels huruvida det är sannolikt att körkortet kommer att återkallas.
När det gäller grova hastighetsöverträdelser är, som motionärerna
anför, skuldfrågan i de allra flesta fall klar och praxis avseende körkortsingripanden
är entydig. De övriga överträdelserna vid vilka polisen skulle
kunna besluta om omhändertagande är inte lika lättbedömda, vare sig i
fråga om eventuell skuld eller ”körkortsdomstols” reaktion. Polisens befogenhet
att besluta om omhändertagande av körkort vid sannolika skäl för
körkortsåterkallelse för ”avsevärd överträdelse av någon från trafiksäkerhetssynpunkt
väsentlig regel” bör därför begränsas till fall av hastighetsöverträdelser.

Vad utskottet sålunda anfört om inskränkning i vissa fall av befogenhet
för polisen att omhänderta körkort bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande inskränkning i vissa fall av befogenhet för polisen att
omhänderta körkort

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: T25 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Begäran av nytt förslag om befogenhet för polisman att
omhänderta körkort (mom. 14)

Elving Andersson och Karin Starrin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag vari mera preciserat anges i vilka fall polisman
skall få besluta om omhändertagande av körkort vid sannolika skäl för
körkortsåterkallelse för ”avsevärd överträdelse av någon från trafiksäkerhetssynpunkt
väsentlig regel”.

Vad utskottet sålunda anfört beträffande begäran av nytt förslag om befogenhet
för polisman att omhänderta körkort bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande begäran av nytt förslag om befogenhet för polisman
att omhänderta körkort

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: T26 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ändring i sekretesslagen (mom. 22)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Inom
hälso- och sjukvården” och på s. 27 slutar med ”i lagen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas invändning mot regeringens
förslag när det gäller patientjournaler. För patientjournaler som har infordrats
i körkorts- eller traktorkortsärenden bör sekretess gälla hela journalerna.
Bestämmelser härom bör tas in i den nya paragrafen i sekretesslagen.
Utskottet vill erinra om att närmare bestämmelser om vad patientjournal
omfattar finns i patientjournallagen (1985:562).

I övrigt har regeringens förslag inte föranlett någon erinran från utskottet
sida. Detta bör antas med av utskottet förordad ändring.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande ändring i sekretesslagen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionen
och med bifall till motion 1988/89: T27 yrkande 4 beslutar att 7 kap.
31 § i det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

1988/89: TU20

3 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 20

sekretesslagen (1980:100) skall ha följande såsom reservanternas för- 1988/89: TU20
slag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

7 kap.

31 §

Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort eller traktorkort för uppgift
om den enskildes hälsotillstånd
eller andra personliga förhållanden,
om det kan antas att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående
lider betydande men om
uppgiften röjs. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärendet.

1 fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst femtio
år.

Sekretess gäller i ärende om
prövning av någons lämplighet att
ha körkort eller traktorkort för uppgift
om den enskilde i patientjournal.

Sekretess gäller eljest i ärende
sorn avses i första stycket för uppgift
om den enskildes hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden,
om det kan antas att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående
lider betydande men om
uppgiften röjs. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst femtio
år.

Särskilt yttrande

Förnyelse av körkort i vissa fall (mom. 7)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anför:

Även om gällande ordning med anmaningar till körkortsinnehavama att
förnya körkortet bör kunna hindra att det inträffar att körkorten blir ogiltiga
kan det dock finnas situationer då så likväl inträffar utan att körkortshavaren
egentligen har nonchalerat anmaningama. Körkortshavaren kan
ha varit tvungen att i sitt arbete resa utomlands och vara där en tid eller
han/hon kan ha intagits på sjukhus för längre tids vård. Vi förutsätter att
TSV följer frågan mot bakgrund av nu nämnda aspekt på den.

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

1988/89: TU20

Bilaga 1

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977:477)'

dels att 7, 12, 15, 22 och 23 §§ samt rubriken närmast före 7 § skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 a och 17 a §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a §

Den som har ett gällande körkortstillstånd
och har avlagt godkänt
förarprov men vars körkort
ännu inte lämnats ut får, utan hinder
av kravet på körkort i 2 § första
stycket, 4 § första stycket och 5 §,
föra körkortspliktigt fordon som om
körkortet hade lämnats ut.

Körkortstillstånd Körkortstillstånd m. m.

7 §

Körkortstillstånd får meddelas endast den som med hänsyn till sina
personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon.

Vid prövningen av de personliga förhållandena skall särskilt beaktas om
sökanden är känd för nyktert levnadssätt och om det kan antagas, att han
såsom förare av körkortspliktigt fordon kommer att respektera trafikreglerna
och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Vid prövningen av de medicinska förhållandena skall beaktas att sökanden
har tillfredsställande trafiksyn med eller utan glasögon eller linser och
tillräcklig hörselförmåga med eller utan hörapparat för att föra fordon av
det slag ansökan avser och att sökanden även i övrigt uppfyller de medicinska
krav som bör ställas upp med hänsyn till trafiksäkerheten.

Den som söker eller innehar körkortstillstånd
eller körkort är skyldig
att underkasta sig läkarundersökning,
blodprovstagning eller annan
liknande undersökning, som
behövs för den prövning som avses i
andra och tredje styckena eller eljest
i denna lag. Om begränsningar i
skyldigheten, inbegripet den närmare
inriktningen av sådana undersökningar,
föreskriver regeringen eller
myndighet sorn regeringen bestämmer.

' Lagen omtryckt 1980:977.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §2

Sökanden skall vid tidpunkten för utlämnandet av körkort ha uppnått
en ålder av

16 år för behörigheten A,

18 år för behörigheten B,

19 år för behörigheten C,

20 år för behörigheten D,

19 år för behörigheten E,

19 år för taxibehörighet.

Körkort med behörigheten C, D
eller E eller med taxibehörighet får
lämnas ut endast om sökanden har
körkort med behörigheten B, såvida
sökanden inte inom de tre senaste
åren har haft körkort med den
behörighet som söks.

15 §3

Ett körkort gäller inte

1. innan det har lämnats ut,

2. medan det är återkallat,

3. medan det är omhändertaget,

4. om det har ersatts med ett annat körkort.

Ett körkort blir också ogiltigt, om det inte efter anmaning förnyas sedan
tio år förflutit från körkortets utfärdande.

Den vars körkort är omhändertaget
får föra fordon av det slag som
körkortet berättigar honom till, om
han har fått medgivande enligt 23 §
andra stycket.

17 a §

Om en läkare vid undersökning
av en körkortshavare finner att körkortshavaren
av medicinska skäl är
uppenbart olämplig att inneha körkort,
skall läkaren anmäla det till
den länsstyrelse som har meddelat
körkortstillståndet. Innan någon
anmälan görs skall läkaren underrätta
körkortshavaren. Anmälan behöver
dock inte göras om det finns
anledning anta att körkortshavaren
kommer att följa läkarens anvisning
att avstå från att föra körkortspliktigt
fordon.

Förarprov för behörigheten C, D
eller E eller för taxibehörighet får
avläggas endast om sökanden har
körkort med behörigheten B, såvida
sökanden inte inom de tre senaste
åren har haft körkort med den
behörighet som provet avser.

1988/89: TU20

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1985:431.

3 Senaste lydelse 1985:431

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §4

I stället för att körkortet eller körkortstillståndet återkallas, skall körkortshavaren
meddelas varning i sådana fall som avses i 16 § 2 — 6, om
varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Har körkortshavaren
avsevärt överskridit högsta tillåtna hastighet, får varning i
stället för återkallelse meddelas endast om det föreligger synnerliga skäl.

Om körkortshavaren har brutit
mot 4 § 2 mom. lagen (1951:649)
om straff för vissa trafikbrott eller 6
kap. 2 § tredje stycket järnvägstrafiklagen
(1985:192) men inte före
färdens slut hade förtärt starka
drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen
i hans blod under
eller efter färden uppgick till 0,8
promille, får varning meddelas honom
i stället för återkallelse om
omständigheterna är mildrande.

Om körkortshavaren vid förande
av ett motordrivet fordon eller en
spårvagn har gjort sig skyldig till
grov vårdslöshet eller visat uppenbar
likgiltighet för andra människors liv
eller egendom eller företett tydliga
tecken på påverkan av starka drycker
eller annat ämne, eller om han
till följd av sjukdom, skada eller
dylikt saknar förutsättningar att
föra körkortspliktigt fordon på ett
trafiksäkert sätt skall körkortet omhändertas.

Misstänks att körkortshavaren
vid förande av ett motordrivet fordon
eller en spårvagn har brutit mot
4 § lagen (1951:649) om straff för
vissa trafikbrott, och hade han före
färdens slut förtärt starka drycker i
sådan mängd att alkoholkoncentrationen
i hans blod kan antas ha uppgått
till minst 0,5 promille under
eller efter färdén, skall körkortet
omhändertas. Är det fråga om ett
brott mot 4 § 2 mom. nämnda lag,
men kan alkoholkoncentrationen
inte antas ha uppgått till 0,8 promil -

Om körkortshavaren har brutit
mot 4§ 2 mom. lagen (1951:649)
om straff för vissa trafikbrott eller 6
kap. 2 § tredje stycket jämvägstrafiklagen
(1985:192) men inte före
färdens slut hade förtärt starka
drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen
under eller efter
färdén uppgick till 0,8 promille i
hans blod eller 0,4 milligram per
liter i hans utandningsluft, får varning
meddelas honom i stället för
återkallelse om omständigheterna
är mildrande.

Ett körkort skall omhändertas

1. om körkortshavaren vid förande
av ett motordrivet fordon eller
en spårvagn har företett tydliga tecken
på påverkan av starka drycker
eller annat ämne,

2. om det på sannolika skäl kan
antas att körkortet kommer att återkallas
enligt 16 § 1 eller 4,

3. om till följd av sjukdom, skada
eller dylikt körkortshavaren saknar
förutsättningar att föra körkortspliktigt
fordon på ett trafiksäkert
sätt, eller

4. om körkortet är återkallat.

Att ett körkort inte gäller när det
är omhändertaget framgår av 15 §.
Om ett körkort skall omhändertas
på grund av brott som avses i 16 § 4,
får dock körkortshavaren medges
att trots omhändertagandet föra fordon
av det slag som körkortet berättigar
honom till. Ett sådant medgivande
skall avse en tid av tre dagar
och får lämnas om det kan ske utan
fara för trafiksäkerheten.

Misstänks att körkortshavaren

1988/89: TU20

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1986:373.

5 Senaste lydelse 1986:373.

Nuvarande lydelse

le, skall körkortet inte omhändertas
om omständigheterna vid brottet
kan anses mildrande.

Misstänks att körkortshavaren
vid förande av ett maskindrivet
spårfordon på järnväg eller tunnelbana
har brutit mot 6 kap. 2 § jämvägstrafiklagen
(1985:192), gäller
bestämmelserna i andra stycket i
tillämpliga delar.

Föreslagen lydelse

vid förande av ett maskindrivet
spårfordon på järnväg eller tunnelbana
har brutit mot 6 kap. 2 § jämvägstrafiklagen
(1985:192), gäller
bestämmelserna i första stycket 2 i
tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 a och 12 §§ den 1 januari 1990, och

i övrigt den 1 juli 1989.

1988/89: TU20

Bilaga 1

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar'
skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse
18 §2

Nuvarande lydelse

Länsrätt är domför med en lagfaren
domare ensam

1. när åtgärd som avser endast
måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne
eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt samt vid sådant förhör
i ärende enligt utlänningslagen
(1980:376) som begärts med stöd
av 57 § samma lag,

3. vid beslut som avser endast
rättelse av felräkning, felskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills
vidare av ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran
tills vidare att godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppenbart
att ett sådant beslut bör meddelas,

5. vid beslut enligt luftfartslagen
(1957:297) om försättande ur kraft
av ett certifikat, elevtillstånd eller
behörighetsbevis, när det är uppenbart
att ett sådant beslut bör meddelas,

6. vid annat beslut som inte innefattar
slutligt avgörande av mål.

Länsrätt är domför med en lagfaren
domare ensam

1. när åtgärd som avser endast
måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne
eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt samt vid sådant förhör
i ärende enligt utlänningslagen
(1980:376) som begärts med stöd
av 57 § samma lag,

3. vid beslut som avser endast
rättelse av felräkning, felskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

5. vid beslut enligt luftfartslagen
(1957:297) om försättande ur kraft
av ett certifikat, elevtillstånd eller
behörighetsbevis, när det är uppenbart
att ett sådant beslut bör meddelas,

6. vid annat beslut som inte innefattar
slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av
fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid
beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,
enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om
handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan

1988/89: TU20

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1981:1323.

2 Senaste lydelse 1988:1481.

granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift
enligt taxeringslagen (1956:623),

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6§ lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om vård av unga och 13 § lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall,

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningama med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål
enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5000 kr.,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något
körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är
uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas
eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas
eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis
skall återkallas,

11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: TU20

Bilaga 1

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl.

Härigenom föreskrivs att 7 a § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utöver vad som annars följer av
lag eller förordning är hälso- och
sjukvårdspersonal skyldig att lämna
ut

1. uppgift om huruvida någon
vistas på en sjukvårdsinrättning,
om uppgiften för särskilt fall begärs
av en domstol, åklagarmyndighet,
polismyndighet, kronofogdemyndighet
eller folkbokföringsmyndighet,

2. uppgift som behövs för en
rättsmedicinsk undersökning,

3. uppgift som socialstyrelsens
råd för vissa rättsliga sociala och
medicinska frågor behöver för sin
verksamhet,

4. uppgift om en studerande som
behövs för prövning av ett ärende
om avskiljande av denne från högskoleutbildning.

Utöver vad som annars följer av
lag eller förordning är hälso- och
sjukvårdspersonal skyldig att lämna
ut

2. uppgift som behövs för en
rättsmedicinsk undersökning,

3. uppgift som socialstyrelsens
råd för vissa rättsliga sociala och
medicinska frågor behöver för sin
verksamhet,

4. uppgift om en studerande som
behövs för prövning av ett ärende
om avskiljande av denne från högskoleutbildning,

5. uppgift som trafiksäkerhetsverket
behöver för prövning av någons
lämplighet att ha körkort eller traktorkort.

Föreslagen lydelse
7a §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1988/89: TU20

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1987:1163.

4 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)' skall införas
en ny paragraf, 7 kap. 31 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

31 §

Sekretess gäller i ärende om prövning
av någons lämplighet att ha
körkort eller traktorkort för uppgift
om den enskildes hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, om
det kan antas att den som uppgiften
rör eller någon honom närstående
lider betydande men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut
i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst femtio
år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: TU20

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1988:9.

1988/89: TU20

Bilaga 2

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att 31 § körkortslagen (1977:477)' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 §

Bestämmelserna i 15 § första Bestämmelserna i 15 § första och
stycket, 16 och 18 — 26 §§ gäller i til- tredje styckena, 16 och 18 — 26 §§

lämpliga delar i fråga om traktor- gäller i tillämpliga delar i fråga om

kort. traktorkort.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Av utskottet framlagt

Förslag till

1 Lagen omtryckt 1980:977.

Av utskottet framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen
(1989:000) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom

föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §2

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills 4. vid beslut om återkallelse tills

vidare av ett körkort, körkortstill- vidare av ett körkort, körkortstill stånd

eller traktorkort eller om väg- stånd eller traktorkort eller om vägran
att tills vidare godkänna ett ut- rån att tills vidare godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppen- ländskt körkort, när det är uppenbart
att ett sådant beslut bör bart att ett sådant beslut bör

meddelas, meddelas eller när omhänderta gande

beslutas enligt 23 § körkortslagen
(1977:477),

5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av
ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att
ett sådant beslut bör meddelas,

6. vid annat beslut som inte innebär slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som
inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om vård av unga och 13 § lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall samt mål om tillfälligt omhändertagande
enligt 37 § smittskyddslagen (1988:1472),

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål
enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

1988/89: TU20

Bilaga 3

1 Lagen omtryckt 1981:1323.

2 Nuvarande lydelse enligt 1988:1481 med beaktande av senare beslutad lydelse
(1988/89: SoU25; rskr. 227) och i prop. 1988/89:86 föreslagen lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,

10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas
eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis
skall återkallas,

11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: TU20

Bilaga 3

Innehållsförteckning 1988/89: TU20

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:134 2

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1989 3

Bakgrund 4

Allmänt om körkortsingripanden, m. m 4

Återkallelse av körkortet och varning av körkortshavaren 4

Omhändertagande av körkortet 6

Ingripanden beträffande traktorkort 6

Underlag för propositionen, m. m 6

Utskottet 7

1 Propositionens förslag i huvudsak, m. m 7

2 Frågor om ändring i körkortslagen, m. m 8

2.1 Förarbehörighet 8

2.2 Villkor för körkortstillstånd/körkort 9

2.3 Körkortsålder m.m. (12 §) 12

2.4 Förarprov för körkort 13

2.5 Körkortets giltighet m.m 15

2.6 Villkorlig återkallelse av körkort i vissa fall 17

2.7 Läkares anmälningsskyldighet beträffande medicinskt olämpliga
körkortshavare (17 a §) 18

2.8 Spärrtid m. m 18

2.9 Varning av körkortshavare i vissa fall (22 §) 20

2.10 Omhändertagande av körkort (23 §), m. m 20

2.11 Forum för prövning av mål om återkallelse av körkort m. m.. 23

2.12 Vidareutbildning av äldre bilförare 23

2.13 Propositionsförslagen i övrigt om ändring i körkortslagen ... 24

2.14 Propositionsförslagens tillämplighet på traktorkort och traktorkortshavare
m. m 24

3 Förslag beträffande förordningen om godkännande och utbyte av
utländska körkort 25

4 Övriga förslag till lagändringar, m. m 25

4.1 Förslag till lag om ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar
25

4.2 Förslag till lag om ändring i lagen om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl 26

4.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen 26

5 Hemställan 27

Reservationer 29

Särskilt yttrande 34

Bilagor 35

1. Propositionens lagförslag 35

2. Av utskottet framlagt Förslag till Lag om ändring i körkortslagen
(1977:477) 43

3. Av utskottet framlagt Förslag till lag om ändring i lagen (1989:000)
om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar 44

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989