Trafikutskottets betänkande
1988/89:TU19

Vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och
traktorer 1988/89

TU 19

Sammanfattning

1 betänkandet tillstyrker utskottet förslag i proposition 1988/89:48 om
ändringar i körkortslagen, vägtrafikskattelagen och trafikskadelagen. Förslagen
utgör ett led i arbetet på en i viss utsträckning ändrad klassificering
av motorredskap och traktorer i syfte att anpassa denna till den tekniska
och ekonomiska utvecklingen samt att undanröja vissa oklarheter som nu
finns.

I betänkandet behandlas också fyra motionsyrkanden som väckts med
anledning av propositionen och fem motionsyrkanden som väcktes under
den allmänna motionstiden innevarande år. Samtliga dessa yrkanden avstyrks.

M-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett yrkande i en m-motion
om en s. k. ungdomsbil.

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition
1988/89:48 om vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och traktorer
att riksdagen antar inom kommunikationsdepartementet upprättade
förslag till

1. lag om ändring i körkortslagen (1977:477),

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327),

3. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410).

Förslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för finansdepartementet
och förslaget under 3 har upprättats efter samråd med chefen
för justitiedepartementet.

Förslagen har granskats av lagrådet.

Lagförslagen har tagits in som bilaga till detta betänkande.

1 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 19

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:48

1988/89:Tl9 av Anna Wohlin-Andersson och Lennart Brunander (båda
c) vari yrkas att riksdagen antar sådan lydelse av vägtrafikskattelagen att
alla motorredskap som i huvudsak används i jordbruket skall beskattas
som jordbrukstraktor i enlighet med vad som angivits i motionen.

1988/89: T20 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att förändrad benämning eller klassificering som följer av beslut med anledning
av proposition 1988/89:48 ej skall medföra ökad beskattning av
berörda motorredskap och traktorer.

1988/89: T21 av Sven-Eric Lorentzon (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att traktordumprar och skötare hänförs till fordonsgruppen
motorredskap,

2. att riksdagen beslutar att s. k. allterrängfordon hänförs till fordonsgruppen
terrängmotorfordon.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1989

1988/89: T203 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att traktorer som används och utför med lastbilar jämförbart
transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället.

1988/89: T404 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de trafiksäkerhetsmässiga aspekterna vid framförande av
traktortåg på allmänna vägar.

1988/89: T444 av Hugo Bergdahl och Britta Bjelle (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bilkörkort för förare av s. k. A-traktor på väg och att bilkörkort bör
erfordras för färd på väg.

1988/89: T445 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen
framlägger förslag till regler för 16-åringars framförande av eldrivna
personbilar i enlighet med vad som anförts i motion 1988/89: Sk691 (c).

1988/89: T447 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en s. k. ungdomsbil.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i körkortslagen (1977:477), vägtrafikskattelagen
(1988:327) och trafikskadelagen (1975:1410) såvitt gäller
främst motorredskap och traktorer.

Ett motorredskap är definitionsmässigt — enligt bl. a. fordonskungörel -

1988/89:TU19

sen (1972:595) — ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
som arbetsredskap och som är konstruerat för en hastighet av högst 30
km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet. En traktor
definieras i fordonskungörelsen som ett motordrivet fordon som är inrättat
huvudsakligen för att dra ett annat fordon eller arbetsredskap och
som är konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med
svårighet kan ändras till högre hastighet.

Ifrågavarande författningsområde är så beskaffat att de förordningar eller
kungörelser som reglerar indelningen av de olika slagen av motordrivna
fordon styr vad som gäller i fråga om bl. a. förarbehörighet enligt körkortslagen,
beskattning enligt vägtrafikskattelagen och trafikansvar enligt trafikskadelagen.

Lagförslagen utgör enligt propositionen ett led i arbetet på en i viss utsträckning
ändrad klassificering av motorredskap och traktorer i syfte att
anpassa denna till den tekniska och ekonomiska utvecklingen samt att undanröja
vissa oklarheter som nu finns. På grund av författningsområdets
angivna beskaffenhet går inte lagförslagen närmare in på den ändrade klassificeringen.
Så avses i stället ske i olika författningar som beslutas av regeringen
samt genom myndighetsföreskrifter, om riksdagen antar lagförslagen.

Den huvudsakliga innebörden av de ändringar det är fråga om är att
begränsningar av fordonets högsta möjliga hastighet, den s. k. konstruktiva
hastighetsbegränsningen, inte längre blir styrande för ett fordons klassificering
som traktor eller motorredskap. Vidare kommer fler fordonstyper
än hittills att omfattas av krav på registrering enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599). I och med detta omfattas fordonen i fråga även av skatteplikt
enligt vägtrafikskattelagen och faller därmed också under bestämmelserna
i trafikskadelagen. Sistnämnda lag föreslås dessutom omfatta alla registreringspliktiga
motorredskap samt motorredskap som inte är registreringspliktiga
men vilkas tjänstevikt överstiger 2 000 kg.

De fordon som främst berörs av den utökade registreringsplikten är sådana
som normalt förekommer på de allmänna vägarna. Detta förhållande
medför att kraven — enligt körkortslagen — på förarbehörighet för dessa
fordon också bör skärpas. För motorredskap som kan framföras fortare än
30 km/tim samt för s. k. trafiktraktorer föreslås att det i fortsättningen skall
krävas minst B-behörighet. Vidare föreslås att provet för traktorkort kompletteras
med ett körprov.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Utskottet

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen. I yttrandet, som är intaget som
bilaga 5 till propositionen, framhåller lagrådet avslutningsvis det angelägna
i att de centrala författningarna på vägtrafikområdet blir föremål för
en samlad lagteknisk översyn. Det är bl. a. önskvärt — säger lagrådet — att
alla definitioner av olika fordonsslag så långt möjligt samlas i en och
samma författning och att man alltså frångår det nuvarande systemet med

1988/89:TU19

parallella och delvis ofullständiga definitioner i ett flertal olika författningar.
Vid en översyn får särskilt övervägas — betonar lagrådet — om den
författning där definitionerna av fordonsslagen tas in bör ha lags karaktär.

Utskottet delar lagrådets uppfattning och noterar med tillfredsställelse
departementschefens uttalande att han avser ta initiativ till att en översyn
kommer till stånd. Det är utskottets förhoppning att översynen skall leda
till att innebörden av de olika bestämmelserna blir så överskådlig och lätttillgänglig
som möjligt.

Skattefrågor

I motion TI9 (c) behandlas motorredskap som används inom jordbruket.
Motionärerna säger att propositionen innebär att alla motorredskap som
är tyngre än 2 000 kg skall beskattas med ett enhetligt belopp på 1 000 kr.
Skatt bör enligt motionärerna inte utgå med högre belopp än vad som avses
gälla för jordbrukstraktorer, dvs. 225 kr. per år.

Av 6 § i förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen framgår att
bl. a. motorredskap är skattepliktiga om de är eller bör vara upptagna i
bilregistret och inte är avställda. Av propositionen framgår att motorredskapen
avses indelas i två grupper. Den ena gruppen, som avses benämnas
motorredskap klass I, kommer att utgöras av fordon som huvudsakligen är
inrättade antingen som arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av
gods och som kan föras med en hastighet som överstiger 30 km/tim. Den
andra gruppen motorredskap, klass II, kommer att utgöras av olika typer
av fordon inrättade för samma syften som den nämnda gruppen men med
den skillnaden att fordonen inte kan foras fortare än 30 km/tim. Motorredskap
klass II kommer då att omfatta fordon såsom kyrkogårdstruckar,
skördetröskor, vägvältar, grävmaskiner samt sådana fordon som är avsedda
att foras av gående. Exempel på motorredskap av sistnämnda art är
vissa jordfräsar och motorgräsklippare. Registreringsskyldigheten — och
därmed skatteplikten — avses omfatta samtliga motorredskap klass I, dvs.
sådana som kan framföras fortare än 30 km/tim. För motorredskap klass II

— sådana som inte kan framföras fortare än 30 km/tim — avses nuvarande
ordning i fråga om registreringsskyldighet fortsätta att gälla. Nuvarande
ordning innebär — förenklat uttryckt — att motorredskap är registreringspliktiga
och därmed skattepliktiga endast när de används för mer än tillfälliga
transporter på de allmänna vägarna.

Av 25 § första stycket i förslaget till lag om ändring av vägtrafikskatterlagen
framgår att ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor,
om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kg. Skatten
för jorbrukstraktorer skall enligt förslaget till ändring av bilaga 1 till
vägtrafikskattelagen uppgå till 225 kr. per år.

Om en bil har byggts om till motorredskap — framgår det vidare av 25 §
andra stycket och 22 § — skall den dock beskattas som en trafiktraktor.
Detsamma skall gälla för sådana motorredskap som används för transport
av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna — förenklat uttryckt

— inte är begränsade till att avse produkter från eller förnödenheter för

1988/89:TU19

bl. a. lantbruk och skogsbruk. Skatten för trafiktraktorer är betydligt högre
än den för jordbrukstraktorer.

Andra skattepliktiga motorredskap än de som som avses i 25 § första och
andra styckena skall enligt samma paragrafs tredje stycke och bilaga 1 beskattas
med 1 000 kr. per år.

Av denna redogörelse framgår att sådana motorredskap som allmänt förekommer
inom jordbruket inte avses omfattas av någon skattskyldighet.
Motionsyrkandet synes sålunda mer än tillgodosett, varför detsamma avstyrks.

I motion T20 (m) behandlas skattekonsekvenser av att motorredskap och
traktorer får andra benämningar eller klassificeringar. Motionären har
ingen erinran mot ändrade indelningsgrunder, men understryker att någon
ökad beskattning av berörda fordon inte får bli följden härav.

Av propositionen framgår att de aviserade ändringarna i vägtrafikförfattningama
inte syftar till en ökad beskattning av motorredskap och traktorer,
men väl till att vidga beskattningsområdet.

Som exempel härpå kan anges regeringens avsikt att låta kravet på registrering
enligt bilregisterkungörelsen i fortsättningen omfatta motorredskap
klass I, utgörande fordon som huvudsakligen är inrättade antingen
som arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods och som kan föras
med en hastighet som överstiger 30 km/tim. Utskottet har ingen erinran
mot en sådan utvidgning av registreringsplikten. Som framgår av vad
utskottet anfört finns det ett samband mellan bilregisterkungörelsen och
vägtrafikskattelagen så till vida som frågan om registreringsplikt avgör om
skatt skall utgå eller inte. Utskottet finner detta samband lämpligt och kan
inte för sin del förorda att det bryts på sätt som synes föresväva motionären.
Vägtrafikskatten för ifrågavarande slag av motorredskap föreslås i
propositionen bli 1 000 kr. per år.

Skattekonsekvenser i övrigt av de ändringar i vägtrafikförfattningarna
som aviseras i propositionen innebär i huvudsak följande.

En särskild skatteskala införs för ett nytt fordonsslag, tunga terrängvagnar.
Till detta fordonsslag hänförs fordon såsom traktordumprar — som
huvudsakligen används vid anläggningsarbeten — och skötare, en fordonstyp
som används i skogsbruket för timmertransporter i terräng. Dessa
båda fordonstyper behandlas i skattehänseende för närvarande som traktorer
med släpvagn eller som lastbilar, om de har en högre konstruktiv
hastighet än 30 km/tim. Skatten för de tunga terrängvagnama skall beräknas
efter fordonens totalvikt. En tung terrängvagn som inte används för
godstransporter eller endast för transporter i jordbruk m. m. skall dock beskattas
som en jordbruksfaktor. En bestämmelse om skatteplikt även för
släpvagn eller terrängsläp till tung terrängvagn införs.

Fordonsskatten för jordbrukstraktorer, som för närvarande uppgår till
150 kr. per år om skattevikten inte överstiger 2 500 kg och annars till 225
kr. per år, sammanslås av förenklingsskäl till en enhetsskatt om 225 kr. per
år.

Sålunda nämnda och övriga skattekonsekvenser enligt propositionen av
de aviserade ändringarna av vägtrafikförfattningarna föranleder ingen er -

1988/89:TU19

fl Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 19

inran från utskottets sida. Utskottet kan följaktligen inte ansluta sig till
motionärens uppfattning att ändrade benämningar eller klassificeringar av
motorredskap och traktorer inte skall medföra några konsekvenser i beskattningshänseende.
Motionen avstyrks därför.

I motion T203 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden i år,
begärs en utredning i syfte att få till stånd bl. a. en skatteskärpningför vissa
jordbrukstraktorer. Motionärerna framhåller att vid spannmålsskörden i
Malmöhus län sker 20 % av transporterna med lastbil och ca 70 % med
traktor och vagn som tillhör odlarna. Ca 10 % sker med s.k. traktortåg,
dvs. stora traktorer som drar upp till tre vagnar, med lastvikter på bortemot
35 å 40 ton. Fordonsskatten för dessa ekipage, som i regel ägs av maskinstationer
för kommersiellt utnyttjande, uppgår endast till 225 kr. per
år. För ett lastbilsekipage med släp som lastar 30 ton kan fordonsskatt och
kilometerskatt uppgå till belopp mellan 60 000 kr. och 70 000 kr. per år.
Traktortågen omfattas inte heller av lagen (1972:435) om överlastavgift.
Nuvarande regler är inte — betonar motionärerna — anpassade till gälllande
faktiska förhållanden från kostnadsansvarighetssynpunkt. På grund
av sin från denna synpunkt sett gynnade ställning ökar transporterna med
traktortåg i en allt snabbare takt. Traktorer som används för att utföra ett
lastarbete liknande lastbilarnas bör i större utsträckning än hittills bära
sina egna kostnader gentemot samhället.

Någon sådan ändring av beskattningen som motionärerna vill ha till
stånd föreslås inte i propositionen. Inte heller föreslås att lagen om överlastavgift
skall omfatta ifrågavarande fordonskombinationer. Utskottet är
för sin del inte berett att biträda motionärernas förslag men förutsätter att
regeringen följer utvecklingen av traktortågstransportema och föreslår åtgärder,
om så skulle visa sig erforderligt. Någon riksdagens åtgärd torde
följaktligen inte nu vara erforderlig, varför motionen avstyrks.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i vägtrafikskattelagen.

Traktordumprar och skötare m. m.

I motion T21 (m) riktas invändningar mot att traktordumprar och skötare
hänförs till ett nytt fordonsslag, tunga terrängvagnar. Om förslaget genomförs
— framhåller motionären — blir det i lag förbjudet att använda skötare
på barmark och i vissa skogsföryngringar. Endast genom att en undantagsbestämmelse
införs i terrängkömingsförordningen blir det tillåtet att
använda dessa fordon för det ändamål de är konstruerade. Fortsatt skogsbruk
med de maskinella hjälpmedel som normalt förekommer blir därmed
beroende av undantag, vilka beslutas av regeringen eller en myndighet som
regeringen bestämmer. Det kan därvid inte uteslutas — betonar motionären
— att sektorsintressen kan göra sig gällande på sätt som inte är avsett.
Yrkandet är att riksdagen beslutar att traktordumprar och skötare hänförs
till fordonsgruppen motorredskap.

Den lag som motionären torde åsyfta är terrängkömingslagen
(1975:1313). Enligt den nuvarande lydelsen av lagens 1 § är körning i ter -

1988/89:TU19

räng med terrängfordon och motorfordon förbjuden i en utsträckning som
närmare anges i paragrafen. Beteckningen motorfordon omfattar inte motorredskap
enligt definitioner i terrängtrafikkungörelsen (1972:594). Med
terrängfordon förstås enligt den kungörelsen terrängmotorfordon och terrängsläp.
Terrängmotorfordon i sin tur indelas i terrängvagnar och terrängskotrar.
Syftet med motionsyrkandet är uppenbarligen att skapa en genom
lag skyddad rätt att föra traktordumprar och skötare i terräng.

I proposition 1988/89:128 om ändring i bilavgaslagen m. m. föreslår regeringen
(jordbruksdepartementet) bl. a. att 1 § terrängkömingslagen ändras
så att att den omfattar inte bara terrängfordon och motorfordon utan
motordrivna fordon över huvud taget. Paragrafen skulle därmed omfatta
bl. a. såväl terrängvagnar som motorredskap. Av 1 § terrängkömingsförordningen
(1978:594) framgår att terrängfordon och motorfordon - utan
hinder av 1 § terrängkömingslagen — får användas i bl. a. jordbruk eller
skogsbruk. Enligt vad jorbruksministem uttalar i proposition 1988/89:128
bör detta undantag från terrängkömingslagen gälla även i fortsättningen.

1 sitt betänkande 1988/89: JoU 19 med anledning av proposition
1988/89:128 föreslår jorbruksutskottet att 1 § första stycket terrängkörningslagen
skall få en annan lydelse än den av regeringen föreslagna. Enligt
regeringens förslag är körning i terräng med motordrivet fordon förbjuden i
en utsträckning som närmare anges i paragrafen. Enligt jordbruksutskottets
förslag är körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål
än jordbruk eller skogsbruk förbjuden i samma utsträckning som anges i
regeringens förslag.

Jordbruksutskottets ställningstagande torde tillgodose syftet med motionsyrkandet,
varför ett bifall till detsamma avstyrks.

I motion T21 (m) yrkas vidare att riksdagen beslutar att i. k. allterrängfordon
hänförs till fordonsgruppen terrängmotorfordon. Någon motivering
till yrkandet återfinns inte i motionen. Inte heller klargör motionären vad
han avser med beteckningen allterrängfordon.

Enligt vad utskottet erfarit är beteckningen ”allterrängfordon” en fackterm
som används som en gemensam benämning främst på vissa terrängmotorfordon
som har en tjänstevikt på högst 400 kg och som för närvarande
kan registreras som traktorer, om de byggs om bl. a. på så sätt att de
får en konstruktiv hastighetsbegränsning till högst 30 km/tim. Genom den
nuvarande lydelsen av 1 § terrängkömingslagen omfattas inte traktorer av
förbudet mot körning i terräng. Regeringens förslag till ändring av paragrafen
så att den omfattar alla motordrivna fordon — enligt den nämnda propositionen
1988/89:128 — synes tillgodose syftet med motionsyrkandet.
Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

Trafiksäkerhetsfrågor

Upphovsmännen till den ovan behandlade motionen T203 (s) lägger i motion
T404 (s), som också väcktes under den allmänna motionstiden i år,
trafiksäkerhetssynpunkter på traktortåg på allmänna vägar. Motionärerna

1988/89:TU19

framhåller att föraren av ett lastbilsekipage måste ha fyllt 20 år och ha
körkort med CE-behörighet. Vidare måste lastbilen och dess släp kontrollbesiktigas.
Traktortåg med laster upp till 30 å 40 ton får framföras på allmänna
vägar av forare som fyllt 16 år och som har traktorkörkort. Något
krav på kontrollbesiktning gäller inte för vare sig traktorn eller släpvagnarna.
Den omständigheten — framhåller motionärerna — att traktortågen
blir allt vanligare på de allmänna vägarna kan knappast vara en önskvärd
utveckling från trafiksäkerhetssynpunkt. Traktortågen bör därför likställas
med lastbilar såvitt gäller kraven på förarens kompetens och på
kontrollbesiktning.

Det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i körkortslagen
innebär att kraven på behörighet för att få föra traktorer skärps. Sålunda
föreslås att B-behörighet skall gälla för trafiktraktorer. B-behörighet gäller
bl. a. för personbil och förutsätter att föraren fyllt 18 år. Det som — enligt
vägtrafikskattelagen - utmärker en trafiktraktor är i huvudsak dels att den
har en tjänstevikt som överstiger 2 000 kg, dels att den används på allmän
väg för andra transporter än sådana som avser produkter från jord- eller
skogsbruk e.d. samt för vissa andra begränsade transportändamål. För behörighet
att föra jordbrukstraktorer, dvs. den typ av traktorer som motionärerna
närmast torde åsyfta, föreslås en skärpning så till vida som förarprovet
också kommer att omfatta bl. a. ett körprov.

För jordbrukstraktorer och släpvagnar till sådana gäller för närvarande
inte något krav på kontrollbesiktning. Någon ändring härvidlag aviseras
inte heller i propositionen.

Utskottet har inte någon erinran mot här berörda eller andra delar av
regeringens förslag till ändring i körkortslagen. Detta ställningstagande innebär
att syftet med motionen torde få anses delvis tillgodosett. Liksom i
fråga om skatteaspekterna på traktortågen förutsätter utskottet att regeringen
följer utvecklingen och att den vidtar eller föreslår åtgärder i syfte att
främja trafiksäkerheten om transporterna med traktortåg får en alltför stor
omfattning.

Sammanfattningsvis finnér utskottet inte någon riksdagens åtgärd påkallad
med anledning av motion T404 (s), varför densamma avstyrks.

I den under den allmänna motionstiden innevarande år väckta motionen
T444 (fp) framhålls att körkort med B-behörighet bör krävas för att föra
vissa till traktorer ombyggda lastbilar, s. k. A-traktorer.

Regeringens förslag innebär att A-traktorerna normalt skall hänföras till
kategorin trafiktraktorer, vilket i princip innebär att de kommer att få
framföras endast av dem som har körkort med minst B-behörighet. Till
traktorer ombyggda bilar vilkas tjänstevikt är högst 2 000 kg och som har
en konstruktiv hastighetsbegränsning till 30 km/tim avses dock även i fortsättningen
få framföras av dem som endast har traktorkort. För traktorkort
krävs för närvarande att sökanden har fyllt 16 år eller, om särskilda
skäl föreligger, 15 år och att han har avlagt ett godkänt teoriprov. Dessa
krav avses skärpas till att omfatta även ett godkänt körprov.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionen
tillgodosett, varför ett bifall till densamma avstyrks.

1988/89:TU19

Mot bakgrund av att den konstruktiva hastighetsbegränsningen slopas
för vissa typer av motordrivna fordon förutsätter utskottet att regeringen
så snart det är praktiskt möjligt utfärdar bestämmelser om periodiskt återkommande
kontroller från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt av berörda
fordon som annat än tillfälligtvis framförs på de allmänna vägarna.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i körkortslagen.

”Ungdomsbilar”

I motion T447 (m) framhålls att möjligheterna att skapa en särskild fordonskategori
för en s. k.ungdomsbil som skulle få framföras i högst 50
km/tim bör övervägas. Ungdomsbilen skulle vara en ombyggd personbil
och få föras av den som fyllt 16 år och som genomgått ett godkänt teorioch
körprov.

Syftet med motionsyrkandet tillgodoses enligt utskottets mening i lämplig
utsträckning av vad utskottet just anfört om till traktorer ombyggda
bilar, vilkas tjänstevikt är högst 2 000 kg och som har en konstruktiv hastighetsbegränsning
till 30 km/tim. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.

I motion T445 (c) begärs ett förslag av regeringen till regler för 16-åringars
framförande av eldrivna personbilar. Bilarna skulle inte kunna gå fortare än
50 km/tim och inte ha en högre tjänstevikt än 1 100 kg. För behörighet
skulle krävas godkända teori- och förarprov. I motionen framhålls vidare
att användningen av elbilar bör stimuleras på olika sätt.

Flertalet biltillverkare torde i varierande omfattning vara engagerade i
elbilsprojekt av olika slag. Anledningen till att elbilar ännu inte har introducerats
i stor skala torde vara att man ännu inte har lyckats ta fram batterier
med tillräckligt låg vikt och hög uthållighet. Intresse för elbilar finns
emellertid på olika håll. Sålunda anordnades i oktober 1987 inom EG:s
ram ett seminarium om framtidsutsikterna för elfordon i Europa. Trafiksäkerhetsverket
(TSV) följer utveckligen beträffande elbilar. Nordisk bilteknisk
kommitté — i vilken TSV är företrätt och som är ett samarbetsorgan
under Nordiskt trafiksäkerhetsråd — har bl. a. studerat ett danskt eldrivet
fordon på tre hjul med plats för förare och 1-2 barn samt med en
totalvikt av 400 kg och en maximihastighet av 40 km/tim. En förening för
dem som är intresserade av elbilar finns i vårt land — Elfordonsintressentemas
riksförbund (ELFIR).

Utskottet är inte nu berett att uttala sig till förmån för en viss typ av elbil
eller om vilka krav som bör ställas på behörighet för att föra en sådan bil.
Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Trafikansvar

Trafikskadelagen (1975:410) reglerar frågor om trafikskadeersättning och
trafikförsäkring för motordrivna fordon. När det gäller motorredskapen
tillämpas lagen på dessa endast om de är eller bör vara registrerade i bilre -

1988/89:TU19

gistret. De flesta motorredskapen är därför undantagna från trafikskadelagen
och omfattas alltså inte av trafikskadeansvaret och trafikförsäkringsplikten.

1 propositionen föreslås att alla motorredskap med en tjänstevikt över
2 000 kg skall omfattas av trafikskadelagen. Detsamma gäller vissa motorredskap
med en tjänstevikt av högst 2 000 kg. Utanför lagen faller sådana
lättare motorredskap som huvudsakligen är inrättade som arbetsredskap
och som varken är eller bör vara registrerade i bilregistret.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i trafikskadelagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande motorredskap som används inom jordbruket
att riksdagen avslår motion 1988/89: TI9,

2. beträffande skattekonsekvenser

att riksdagen avslår motion 1988/89: T20,

3. beträffande skatteskärpningför vissa jordbrukstraktorer
att riksdagen avslår motion 1988/89: T203,

4. beträffande vägtrafikskattelagen

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

5. beträffande traktordumprar och skötare

att riksdagen avslår motion 1988/89: T21 yrkande 1,

6. beträffande s. k. allterrängfordon

att riksdagen avslår motion 1988/89: T21 yrkande 2,

7. beträffande traktortåg på allmänna vägar
att riksdagen avslår motion 1988/89: T404,

8. beträffande s. k. A-traktorer

att riksdagen avslår motion 1988/89: T444,

9. beträffande körkortslagen

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i körkortslagen (1977:477),

10. beträffande en s. k.ungdomsbil

att riksdagen avslår motion 1988/89:T447 yrkande 10,

11. beträffande 16-åringars framförande av eldrivna personbilar
att riksdagen avslår motion 1988/89: T445,

12. beträffande trafikskadelagen

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410).

Stockholm den 18 maj 1989
På trafikutskottets vägnar

1988/89:TU19

Ove Karlsson

Närvarande: Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), SvenGösta
Signell (s), Görel Bohlin (m), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström
(s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson
(c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s),
Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m), Anita Jönsson (s) och Karin
Starrin (c).

Reservation

En s. k. ungdomsbil (mom. 10)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Syftet med”
och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

För närvarande kan traktorkort utfärdas för personer som fyllt 16 år.
Innehavare av traktorkort får köra dels traktor, dels bl. a. s.k. EPAtraktorer,
dvs. ombyggda bilar som registreras som traktorer. EPAtraktorer
får köras i högst 30 km/tim och torde i många fall vara ett bättre
fordonsaltemativ än motorcyklar, bl. a. med tanke på de förstnämndas
lägre olycksfrekvens. EP A-traktorer orsakar dock — på grund av den låga
hastighet med vilken de får köras — lätt trafikköer och trafikstockningar på
vägarna. Denna nackdel skulle enligt utskottets mening minska om de
unga hade tillgång till ett fordonsaltemativ — annat än den lätta motorcykeln
— som får framföras med högre hastighet än 30 km/tim.

Möjligheterna att skapa en särskild fordonskategori - en ”ungdomsbil”
— som får framföras i högst 50 km/tim bör därför även enligt utskottets
mening övervägas. Så bör ske genom regeringens försorg. Ungdomsbilen
skall kunna vara en ombyggd personbil och kunna framföras av dem som
fyllt 16 år. För behörighet att föra en sådan bil bör vidare krävas godkända
teori- och körprov.

Vad utskottet nu anfört — och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks
— bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande en s. k. ungdomsbil
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: T447 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

1988/89:TU19

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 30§§ körkortslagen (1977:477)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Denna lag gäller behörigheten att fora motorfordon, terrängmotorfor -

don, traktor och motorredskap. Behörigheten att fora motorfor-don eller terrängmotorfordon anges på följande sätt i körkort.	Behörigheten att fora motorfor-don, terrängmotorfordon, trafik-traktor eller motorredskap klass I anges på följande sätt i körkort.
Bok- Behörighet	Bok- Behörighet
stav	stav
A motorcykel	A motorcykel
B personbil, lätt	B personbil, lätt
lastbil och ett	lastbil och ett
till sådan bil	till sådan bil
kopplat lätt släp-	kopplat lätt
fordon, terrängvagn	släpfordon,
terrängvagn, trafiktraktor och motorredskap klass I C tung lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon
D buss E släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran fora personbil,
lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

Bil, terrängvagn eller motorcykel
får föras endast av den som har körkort
för fordonet. Ett körkort med
behörigheten A gäller för tung motorcykel
forst när körkortshavaren
har fyllt 18 år. Har släpfordon
kopplats till en bil skall föraren ha
körkortsbehörighet även för detta.

§3

Bil, terrängvagn, trafiktraktor,
motorredskap klass I eller motorcykel
får föras endast av den som har
körkort för fordonet. Ett körkort
med behörigheten A gäller för tung
motorcykel först när körkortshavaren
har fyllt 18 år. Har släpfordon
kopplats till en bil skall föraren ha
körkortsbehörighet även för detta.

1988/89: TU19

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1980:977.

2 Senaste lydelse 1982:1088.

3 Senaste lydelse 1985:431.

Utan hinder av forsta stycket får

1. lastbil, släpfordon eller buss foras

a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller
bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort
med behörigheten B,

b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger
rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande
fordonet samt foraren av detta har körkort med behörigheten B och har
fyllt 19 år,

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av
polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsområde
eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som
det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande
därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Traktor som är försedd med gummihjul
eller motorredskap får förås
på väg endast av den som har körkort
eller traktorkort.

Utan hinder av första stycket får
traktor eller motorredskap förås tillfälligt
utan körkort eller traktorkort
kortare sträcka på väg vid färd till
eller från arbetsplats eller mellan en
gårds ägor eller för liknande ändamål.

Sökanden får godkännas efter förarprov
endast om han i de avseenden
som anges i 14 § första stycket 1
och 2 uppfyller de krav som bör
ställas från trafiksäkerhetssynpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Traktorkort, som före ikraftträdandet har utfärdats i enlighet med äldre
föreskrifter, är fortfarande giltiga.

Jordbrukstraktor eller motorredskap
klass II får föras på väg endast
av den som har körkort eller traktorkort.

Utan hinder av första stycket får
jordbrukstraktor eller motorredskap
klass II förås tillfälligt utan körkort
eller traktorkort kortare sträcka på
väg vid färd till eller från arbetsplats
eller mellan en gårds ägor eller
för liknande ändamål.

Sökanden får godkännas efter förarprov
endast om han i de avseenden
som anges i 14 § uppfyller de
krav som bör ställas från trafiksäkerhetssynpunkt.

1988/89:TU19

Bilaga

2 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327)
dels att 5, 6, 9, 21, 22, 24 och 25 §§ samt bilaga 1 till lagen skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

5§

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten
utgör för

personbil, motorcykel,
traktor eller motorredskap,

buss, lastbil eller
annan släpvagn än
påhängsvagn

påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bruttovikt
med vilken fordonet får foras
på väg som är upplåten för
högst lOtons axeltryck eller 16 tons
boggitryck

den del av fordonets totalvikt som
vilar på dess fasta axel eller fasta
axlar, dock högst den bruttovikt
med vilken fordonet får föras på
väg som är upplåten för högst
lOtons axeltryck eller 16tons boggitryck Kan

en buss, lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika
karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst totalvikt
för fordonet. 1 fråga om lastbil som kan förses med anordning för
påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med
sådan anordning.

Föreslagen lydelse

5§

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten
utgör för

personbil, motorcykel,
traktor eller motorredskap

buss, lastbil, tung terrängvagn,
terrängsläp eller annan
släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bruttovikt
med vilken fordonet får föras
på väg som är upplåten för
högst lOtons axeltryck eller 16tons
boggitryck

den del av fordonets totalvikt som
vilar på dess fasta axel eller fasta
axlar, dock högst den bruttovikt
med vilken fordonet får förås på
väg som är upplåten för högst
lOtons axeltryck eller 16tons boggitryck -

1988/89: TU19

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller släpvagn förses
med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri
som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses
med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets
totalvikt med sådan anordning.

6§

Motorcyklar, personbilar, lastbilar,
bussar, traktorer, motorredskap
och släpvagnar är skattepliktiga,
om de är eller bör vara upptagna
i bilregistret och inte är avställda.
Påhängsvagnar med en skattevikt
över 3000 kilogram är dock inte
skattepliktiga, om de dras uteslutande
av personbilar, lastbilar eller
bussar som inte är bensin- eller gasoldrivna.

Följande fordon är skattepliktiga,
om de är eller bör vara upptagna i
bilregistret och inte är avställda,
nämligen

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar,

9. terrängsläp som dras av en sådan
tung terrängvagn som inte skall
beskattas som en jordbruksfaktor.

9§

Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som enligt bilregistret
har årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Påhängsvagnar med en skattevikt
över 3000 kilogram är inte skattepliktiga,
om de dras uteslutande av
personbilar, lastbilar eller bussar
som inte är bensin- eller gasoldrivna
eller av sådana fordon som avses i
21 § andra stycket 2.

21 §

En traktor hänförs, om annat
inte sägs i 22 §, till klass I om den

1. har en tjänstevikt över 2000
kilogram och används för transport
på väg som inte är enskild, eller

2. är en till traktor ombyggd bil.

En traktor hänförs, om annat
inte sägs i 22 §, till klass I om den
har en tjänstevikt över 2000 kilogram
och används för transport på
väg som inte är enskild.

Sorn traktor klass I beskattas också 1.

en bil som har byggts om till ett
dragfordon som inte kan framföras
med högre hastighet än 50 kilometer
i timmen och endast med svårighet
kan ändras så att den kan framföras
med högre hastighet,

2. ett fordon som är särskilt konstruerat
för att användas för på- och
avlastning av påhängsvagnar inom
hamn- och terminalområden eller
andra liknande områden.

1988/89: TU 19

Bilaga

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

Traktorer som inte skall hänföras till klass I skall hänföras till klass II.

Till klass II hänförs också en
traktor enligt 21 § 7 om den

1. uteslutande eller så gott som
uteslutande används för transport
av produkter från eller förnödenheter
för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig
växtodling eller yrkesmässigt
fiske, under förutsättning, när
det gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt
inte överstiger 15 ton, eller

2. används endast för transporter
som är begränsade till

a. transport av endast traktorn
med förare,

b. godsbefordran vid passage
över väg,

c. befordran av gods som är lastat
på traktorn,

d. befordran vid färd till eller
från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap som skall
drivas med traktorn eller av sådant
gods som behövs för driften av
traktorn eller redskapet eller som
behövs för dess förare.

Till klass II hänförs också en
traktor enligt 21 § första stycket om
den

2. används endast för transporter
som är begränsade till

a. transport av endast traktorn
med förare,

b. godsbefordran vid passage
över väg,

c. befordran av gods som är lastat
på traktorn,

24 §

Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är registrerade
här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som annars
skulle ha utgått för traktorn.

Vad som sägs i första stycket gäller
dock inte för sådana fordon som
anges i 21 § andra stycket 2.

25 §

Ett skattepliktigt motorredskap
beskattas som en jordbrukstraktor,
om det har en tjänstevikt som inte
överstiger 2000 kilogram och inte
är en till motorredskap ombyggd
bil, och i annat fall som en trafiktraktor.

Ett motorredskap beskattas som
en jordbrukstraktor, om det har en
tjänstevikt som inte överstiger
2 000 kilogram.

Om en bil har byggts om till motorredskap,
beskattas den dock som
trafiktraktor. Detsamma gäller för
sådana motorredskap som används
för transport av gods på andra vägar
än enskilda, om transporterna inte

1988/89: TU19

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

är begränsade till sådana som anges
i 22 § andra stycket.

Andra skattepliktiga motorredskap
än de som avses i forsta och
andra styckena beskattas på sätt
som framgår av bilaga l, E 4.

25 a §

En tung terrängvagn beskattas
som en jordbrukstraktor om den
inte används för transport av gods
på andra vägar än enskilda. Detsamma
gäller om en tung terrängvagn
endast används på sätt som
anges i 22§ andra stycket.

I andra fall beskattas en tung terrängvagn
på sätt som framgår av
bilaga 1, E 5.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1988:327)

Nuvarande lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i klassen

A	Motorcyklar
1	Tvåhjulig motorcykel	0-	75	100	0
	utan sidvagn	76-		125	0
2	Annan motorcykel	0-		200	0
B	Personbilar	0-	900	355	0
		901 —		445	90
C	Bussar
l	Buss som är	0-	1600	355	0
	inrättad för	1 601 —	3000	391	36
	drift endast	3001-		895	0
	med bensin
	eller gasol
2	Annan buss	0-	1600	355	0
		1 601 —	3000	391	36
		3001-	7000	895	14
		7001-	10000	1455	35
		10001-	30000	2 505	61
		30001-		14705	0
D	Lastbilar
1	Lastbil som är	0-	1600	355	0
	inrättad för	1 601 —	3000	391	36
	drift endast	3001-		895	0
	med bensin
	eller gasol

1988/89:TU19

Bilaga

Fordonsslag Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i klassen

Annan lastbil
2.1 med anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0- 1600	540	0
axlar	1601- 3000	565	25
	3001-10000	915	85
	10001-14000	6865	193
	14001 —	14585	339
med tre eller	0- 1600	540	0
flera hjul-	1601- 3000	565	25
axlar	3001-11000	915	95
	11001-15000	8515	115
	15001-18000	13115	135
	18001-23000	17165	246
	23001-27000	29465	210
	27001-	37 865	0
2.2 utan anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0- 1600	355	0
axlar	1601- 3000	391	36
	3001- 6000	895	27
	6001-10000	1 705	38
	10001-14000	3225	lil
	14001-17000	7665	199
	17001 —	13635	260
med tre eller	0- 1600	355	0
flera hjul-	1601- 3000	391	36
axlar	3001-11000	895	21
	11001-15000	2575	88
	15001-18000	6095	155
	18001-27000	10 745	194
	27001-	28205	0
Traktorer
Traktor klass 1
(trafiktraktor)	0- 1300	370	0
som inrättats	1301- 3000	425	55
för drift med	3001- 7000	1 360	95
annat drivmedel	7001-	5160	168
än dieselolja
Traktor klass I	0- 1300	680	0
(trafiktraktor)	1301- 3000	790	110
som inrättats	3001- 7000	2 660	180
för drift med	7001 —	9860	320
dieselolja
Traktor klass II	0- 2500	150	0
(jordbrukstraktor)	2501-	225	0
Släpvagnar
Släpvagnar med	0- 1000	150	0
skattevikt högst	1001- 3000	170	21
3000 kilogram

1988/89:TU19

Bilaga

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i klassen

2 Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram,
som dras av en
bensin- eller

gasoldriven bil1

med en hjulaxel	3001-	580	11
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13001-	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001 —	1 180	0

axlar

3 Kilometerskattepliktiga
släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven, om det
är fråga om

3.1 styraxel för
påhängsvagn

med en hjul-	3001-	5000	630	105
axel	5001-	8000	2 730	134
	8001-		6 750	248
med två eller	3001-	8000	610	55
flera hjul-	8001-	11000	3 360	95
axlar	11001 —	14000	6210	143
	14001 —		10 500	200

3.2 andra släp -

vagnar med en hjul-	3001- 8000	320	47
axel	8001 —	2670	80
med två hjul-	3001- 8000	310	30
axlar	8001-11000	1810	48
	11001-14000	3250	72
	14001-17000	5410	95
	17001-	8 260	105
med tre eller	3001-11000	300	19
flera hjul-	11001 - 17000	1 820	37
axlar	17001-25000	4040	62
	25001-32000	9000	81
	32001-	14670	0

1988/89:TU19

Bilaga

1 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av
en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn
även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i klassen

4 Släpvagnar med
skattevikt över
3 000 kilogram,
som dras av en
trafiktraktor
eller av ett motorredskap2
som beskattas
som en
trafiktraktor

med en hjulaxel	3001- 8000	550	45
	8001-	2 800	120
med två hjul-	3001- 8000	550	20
axlar	8001-11000	1 550	50
	11001-17000	3050	170
	17001 —	13250	250
med tre eller	3001-11000	550	20
flera hjul-	11001-14000	2150	40
axlar	14001-20000	3 350	75
	20001-25000	7 850	105
	25001-30000	13100	120
	30001-35000	19100	45
	35001-	21 350	0

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i klassen

A	Motorcyklar
1	Tvåhjulig motorcykel	0-	75	100	0
	utan sidvagn	76-		125	0
2	Annan motorcykel	0-		200	0
B	Personbilar	0-	900	355	0
		901 —		445	90
C	Bussar
1	Buss som är	0-	1600	355	0
	inrättad för	1 601 —	3000	391	36
	drift endast	3001-		895	0
	med bensin
	eller gasol
2	Annan buss	0-	1600	355	0
		1 601 —	3000	391	36
		3001 —	7000	895	14
		7001 —	10000	1455	35
		10001 —	30000	2 505	61
		30001-		14 705	0

1988/89: TU 19

Bilaga

2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en

annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i klassen

1988/89: TU19

Bilaga

D Lastbilar

1 Lastbil som är
inrättad för
drift endast
med bensin
eller gasol

2 Annan lastbil

2.1 med anordning
för påhängsvagn -

2.2 utan anordning
för påhängsvagn med

två hjulaxlar -

med tre eller
flera hjulaxlar -

E Traktorer m. m.

1 Traktor klass I
(trafiktraktor)
som inrättats
för drift med
annat drivmedel
än dieselolja

2 Traktor klass I
(trafiktraktor)
som inrättats
för drift med
dieselolja

3 Traktor klass II
(jordbruksfaktor)

0- 1600
1601- 3000
3001 —

355

391

895

med två hjul-	0- 1600	540	0
axlar	1601- 3000	565	25
	3001-10000	915	85
	10001-14000	6865	193
	14001-	14585	339
med tre eller	0- 1600	540	0
flera hjul-	1601- 3000	565	25
axlar	3001-11000	915	95
	11001-15000	8515	115
	15001-18000	13115	135
	18001-23000	17165	246
	23001-27000	29465	210
	27001-	37 865	0

0-	1 600	355	0
1 601 —	3000	391	36
3001-	6000	895	27
6001-	10000	1 705	38
10001-	14000	3225	lil
14001-	17000	7 665	199
17001-		13 635	260
0-	1600	355	0
1 601 —	3000	391	36
3001-	11000	895	21
11001 —	15000	2 575	88
15001 —	18000	6095	155
18001 —	27000	10745	194
27001-		28205	0
0-	1300	370	0
1 301 —	3000	425	55
3001-	7000	1360	95
7001-		5 160	168
0-	1300	680	0
1 301 —	3000	790	110
3001-	7000	2660	180
7001-		9 860	320

225

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i klassen

Molorredskap,
som inte beskattas
enligt punkterna

1-3	2001-	1000	0
Tung terrängvagn, som inte beskattas enligt punkt 3 med två hjulaxlar	2001- 6000	300	35
	6001-14000	1700	70
	14001-	7300	200
med tre eller	2001- 6000	300	30
flera hjul-	6001-14000	1500	50
axlar	14001-18000	5500	130
	18001-	10 700	170
Släpvagnar
Släpvagnar med	0- 1000	150	0
skattevikt högst	1001- 3000	170	21

3000 kilogram

Släpvagnar med
skattevikt över
3 000 kilogram,
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil1
med en hjulaxel

med två hjulaxlar med

tre eller
flera hjulaxlar Kilometerskattepliktiga

släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven, om det
är fråga om

3.1

3001-

3001-13000
13001 —
3001-13000
13001 —

3.2

580

580
1480
580
1 180

styraxel för
påhängsvagn
med en hjul-	3001- 5000	630	105
axel	5001- 8000	2730	134
	8001-	6750	248
med två eller	3001- 8000	610	55
flera hjul-	8001-11000	3 360	95
axlar	11001-14000	6210	143
	14001-	10500	200
andra släp-
vagnar
med en hjul-	3001- 8000	320	47
axel	8001-	2670	80

1988/89: TU 19

Bilaga

1 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av
en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dräs släpvagn
även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	grund- belopp	tilläggsbelopp för vatje helt hundra-tal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med två hjul-	3001- 8000	310	30
axlar	8001-11000	1 810	48
	11001-14000	3 250	72
	14001-17000	5410	95
	17001 —	8260	105
med tre eller	3001-11000	300	19
flera hjul-	11001-17000	1820	37
axlar	17001-25000	4040	62
	25001-32000	9000	81
	32001 —	14670	0
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller ett motor- redskap2som be- skattas som en trafiktraktor, samt släpvagnar eller terrängsläp som dras av en tung terrängvagn som beskattas enligt E 5 med en hjulaxel	3001- 8000	550	45
	8001-	2 800	120
med två hjul-	3001- 8000	550	20
axlar	8001-11000	1 550	50
	11001-17000	3050	170
	17001 —	13250	250
med tre eller	3001-11000	550	20
flera hjul-	11001-14000	2150	40
axlar	14001-20000	3 350	75
	20001-25000	7850	105
	25001-30000	13100	120
	30001-35000	19100	45
	35001-	21 350	0

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1988/89: TU 19

Bilaga

2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en

annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

3 Förslag till
Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 1 och 34§§ trafikskadelagen (1975:1410)' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1§2

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller trafikförsäkring
för motordrivet fordon och ersättning
från trafikförsäkring för skada
i följd av trafik med motordrivet
fordon (trafikskadeersättning). Lagen
tillämpas dock ej på

1. motordrivet fordon som är avsett
att föras av gående,

2. motordrivet fordon när det användes
för tävling, träning, övningsköming,
uppvisning eller liknande
ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3. motorredskap med en tjänstevikt
av högst 2 000 kg som är inrättat
huvudsakligen som arbetsredskap
och som varken är eller bör
vara registrerat i bilregistret.

Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av
annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med
motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.

1. motordrivet fordon som är avsett
att föras av gående,

2. motordrivet fordon när det användes
för tävling, träning, övningskörning,
uppvisning eller liknande
ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3. motorredskap som varken är
eller bör vara registrerat i bilregistret.

34 §3

Förare av moped skall under färd
här i landet medföra bevis om att
mopeden är trafikförsäkrad och på
anmodan visa upp detta för bilinspektör
eller polisman.

Förare av moped och förare av
motorredskap som, utan att vara registrerat
i bilregistret, omfattas av
denna lag skall under färd här i landet
medföra bevis om att fordonet
är trafikförsäkrat och på anmodan
visa upp beviset för bilinspektör eller
polisman.

Den som bryter mot första stycket döms till böter, högst ettusen kronor.
Han är dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen
styrker hos polismyndighet att han hade bevis om trafikförsäkring vid
tiden för förseelsen samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen
har berott på tillfälligt förbiseende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1 Lagen omtryckt 1977:949.

2 Senaste lydelse 1978:91.

3 Senaste lydelse 1983:309.

1988/89: TU 19

Bilaga

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989