Trafikutskottets betänkande 1988/89:TU19

Vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och traktorer

1988/89 TU19

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslag i proposition 1988/89:48 om ändringar i köfkortslagen, vägtrafikskattelagen och trafikskadelagen. Förslagen utgör ett led i arbetet på en i viss utsträckning ändrad klassificering av motorredskap och traktorer i syfte att anpassa denna till den tekniska och ekonomiska utvecklingen samt att undanröja vissa oklarheter som nu finns.

I betänkandet behandlas också fyra motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och fem motionsyrkanden som väcktes under den allmänna motionstiden innevarande år. Samtliga dessa yrkanden avstyrks.

M-ledamötema reserverar sig till förmån för ett yrkande i en m-motion om en s. k. ungdomsbil.

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1988/89:48 om vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och traktorer att riksdagen antar inom kommunikationsdepartementet upprättade förslag till

1. lagom ändring i körkortslagen (1977:477),

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

3. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410).

Förslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för finansdepartementet och förslaget under 3 har upprättats efter samråd med chefen för justitiedepartementet.

Förslagen har granskats av lagrådet.

Lagförslagen har tagits in som bilaga till detta betänkande.   .

1    Riksdagen 1988/89. 15 saml. Nr 19

Motionerna 1988/89:TU19

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:48

1988/89:TI9 av Anna Wohlin-Andersson och Lennart Bmnander (båda c) vari yrkas att riksdagen antar sådan lydelse av vägtrafikskattelagen att alla motorredskap som i huvudsak används i jordbmket skall beskattas som jordbmkstraktor i enlighet med vad som angivits i motionen.

1988/89: T20 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att förändrad benämning eller klassificering som följer av beslut med anledning av proposition 1988/89:48 ej skall medföra ökad beskattning av berörda motorredskap och traktorer.

1988/89: T21 av Sven-Eric Lorentzon (m) vari yrkas

1.     att riksdagen beslutar att traktordumprar och skötare hänförs till for-
donsgmppen motorredskap,

2.     att riksdagen beslutar att s.k. allterrängfordon hänförs till fordons-
gmppen terrängmotorfordon.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1989

1988/89: T203 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället.

1988/89: T404 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de trafiksäkerhetsmässiga aspektema vid framförande av traktortåg på allmänna vägar.

1988/89: T444 av Hugo Bergdahl och Britta Bjelle (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bilkörkort för förare av s. k. A-traktor på väg och att bilkörkort bör erfordras för färd på väg.

1988/89: T445 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag till regler för 16-åringars framförande av eldrivna personbilar i enlighet med vad som anförts i motion 1988/89: Sk691 (c).

1988/89: T447 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en s. k. ungdomsbil.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i körkortslagen (1977:477), vägtrafikskattelagen (1988:327) och trafikskadelagen (1975:1410) såvitt gäller främst motorredskap och traktorer. Ett motorredskap är definitionsmässigt — enligt bl. a. fordonskungörel-

sen (1972:595) - ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen 1988/89:TU19 som arbetsredskap och som är konstmerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet. En traktor definieras i fordonskungörelsen som ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon eller arbetsredskap och som är konstmerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet.

Ifrågavarande författningsområde är så beskaffat att de förordningar eller kungörelser som reglerar indelningen av de olika slagen av motordrivna fordon styr vad som gäller i fråga om bl. a. förarbehörighet enligt körkortslagen, beskattning enligt vägtrafikskattelagen och trafikansvar enligt trafikskadelagen.

Lagförslagen utgör enligt propositionen ett led i arbetet på en i viss utsträckning ändrad klassificering av motorredskap och traktorer i syfte att anpassa denna till den tekniska och ekonomiska utvecklingen samt att undanröja vissa oklarheter som nu finns. På gmnd av författningsområdets angivna beskaffenhet går inte lagförslagen närmare in på den ändrade klassificeringen. Så avses i stället ske i olika författningar som beslutas av regeringen samt genom myndighetsföreskrifter, om riksdagen antar lagförslagen.

Den huvudsakliga innebörden av de ändringar det är fråga om är att begränsningar av fordonets högsta möjliga hastighet, den s. k. konstmltiva hastighetsbegränsningen, inte längre blir styrande för ett fordons klassificering som traktor eller motorredskap. Vidare kommer fler fordonstyper än hittills att omfattas av krav på registrering enligt bilregisterkungörelsen (1972:599). I och med detta omfattas fordonen i fråga även av skatteplikt enligt vägtrafikskattelagen och faller därmed också under bestämmelsema i trafikskadelagen. Sistnämnda lag föreslås dessutom omfatta alla registreringspliktiga motorredskap samt motorredskap som inte är registreringspliktiga men vilkas tjänstevikt överstiger 2 000 kg.

De fordon som främst berörs av den utökade registreringsplikten är sådana som normalt förekommer på de allmänna vägama. Detta förhållande medför att kraven — enligt körkortslagen — på förarbehörighet för dessa fordon också bör skärpas. För motorredskap som kan framföras fortare än 30 km/tim samt för s. k. trafiktraktorer föreslås att det i fortsättningen skall krävas minst B-behörighet. Vidare föreslås att provet för traktorkort kompletteras med ett körprov.

Ändringama föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Utskottet

Lagrådet har yttrat'sig över lagförslagen. I yttrandet, som är intaget som bilaga 5 till propositionen, framhåller lagrådet avslutningsvis det angelägna i att de centrala författningarna på vägtrafikområdet blir föremål för en samlad lagteknisk översyn. Det är bl. a. önskvärt - säger lagrådet - att alla definitioner av olika fordonsslag så långt möjligt samlas i en och samma författning och att man alltså frångår det nuvarande systemet med

parallella och delvis ofullständiga definitioner i ett flertal olika författ- 1988/89:TU19 ningar. Vid en översyn får särskilt övervägas — betonar lagrådet — om den författning där definitionerna av fordonsslagen tas in bör ha lags karaktär. Utskottet delar lagrådets uppfattning och noterar med tillfredsställelse departementschefens uttalande att han avser ta initiativ till att en översyn kommer till stånd. Det är utskottets förhoppning att översynen skall leda till att innebörden av de olika bestämmelsema blir så överskådlig och lätt-tillgänglig som möjligt.

Skattefrågor

I motion TI9 (c) behandlas motorredskap som används inom jordbruket. Motionärema säger att propositionen innebär att alla motorredskap som är tyngre än 2 000 kg skall beskattas med ett enhetligt belopp på 1 000 kr. Skatt bör enligt motionärema inte utgå med högre belopp än vad som avses gälla för jordbmkstraktorer, dvs. 225 kr. per år.

Av 6 § i förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen framgår att bl.a. motorredskap är skattepliktiga om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda. Av propositionen framgår att motorredskapen avses indelas i två gmpper. Den ena gmppen, som avses benämnas motorredskap klass I, kommer att utgöras av fordon som huvudsakligen är inrättade antingen som arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods och som kan föras med en hastighet som överstiger 30 km/tim. Den andra gmppen motorredskap, klass II, kommer att utgöras av olika typer av fordon inrättade för samma syften som den nämnda gmppen men med den skillnaden att fordonen inte kan föras fortare än 30 km/tim. Motorredskap klass II kommer då att omfatta fordon såsom kyrkogårdstmckar, skördetröskor, vägvältar, grävmaskiner samt sådana fordon som är avsedda att föras av gående. Exempel på motorredskap av sistnämnda art är vissa jordfräsar och motorgräsklippare. Registreringsskyldigheten — och därmed skatteplikten — avses omfatta samtliga motorredskap klass I, dvs. sådana som kan framföras fortare än 30 km/tim. För motorredskap klass 11

— sådana som inte kan framföras fortare än 30 km/tim — avses nuvarande
ordning i fråga om registreringsskyldighet fortsätta att gälla. Nuvarande
ordning innebär - förenklat uttryckt - att motorredskap är registrering
spliktiga och därmed skattepliktiga endast när de används för mer än till
fälliga transporter på de allmänna vägama.

Av 25 § första stycket i förslaget till lag om ändring av vägtrafikskatter-lagen framgår att ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kg. Skatten för jorbmkstraktorer skall enligt förslaget till ändring av bilaga 1 till vägtrafikskattelagen uppgå till 225 kr. per år.

Om en bil har byggts om till motorredskap — framgår det vidare av 25 § andra stycket och 22 § — skall den dock beskattas som en trafiktraktor. Detsamma skall gälla för sådana motorredskap som används för transport av gods på andra vägar än enskilda, om transportema - förenklat uttryckt

— inte är begränsade till att avse produkter från eller fömödenheter för

bl. a. lantbmk och skogsbmk. Skatten för trafiktraktorer är betydligt högre     1988/89:TUl 9 än den för jordbmkstraktorer.

Andra skattepliktiga motorredskap än de som som avses i 25 § första och andra styckena skall enligt samma paragrafs tredje stycke och bilaga 1 beskattas med 1 000 kr. per år.

Av denna redogörelse framgår att sådana motorredskap som allmänt förekommer inom jordbmket inte avses omfattas av någon skattskyldighet. Motionsyrkandet synes sålunda mer än tillgodosett, varför detsamma avstyrks.

I motion T20 (m) behandlas skattekonsekvenser av att motorredskap och traktorer får andra benämningar eller klassificeringar. Motionären har ingen erinran mot ändrade indelningsgmnder, men understryker att någon ökad beskattning av berörda fordon inte får bli följden härav.

Av propositionen framgår att de aviserade ändringama i vägtrafikför-fattningama inte syftar till en ökad beskattning av motorredskap och traktorer, men väl till att vidga beskattningsområdet.

Som exempel härpå kan anges regeringens avsikt att låta kravet på registrering enligt bilregisterkungörelsen i fortsättningen omfatta motorredskap klass I, utgörande fordon som huvudsakligen är inrättade antingen som arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods och som kan föras med en hastighet som överstiger 30 km/tim. Utskottet har ingen erinran mot en sådan utvidgning av registreringsplikten. Som framgår av vad utskottet anfört finns det ett samband mellan bilregisterkungörelsen och vägtrafikskattelagen så till vida som frågan om registreringsplikt avgör om skatt skall utgå eller inte. Utskottet finner detta samband lämpligt och kan inte för sin del förorda att det bryts på sätt som synes föresväva motionären. Vägtrafikskatten för ifrågavarande slag av motorredskap föreslås i propositionen bli 1 000 kr. per år.

Skattekonsekvenser i övrigt av de ändringar i vägtrafikförfattningama som aviseras i propositionen innebär i huvudsak följande.

En särskild skatteskala införs för ett nytt fordonsslag, tunga terrängvagnar. Till detta fordonsslag hänförs fordon såsom traktordumprar — som huvudsakligen används vid anläggningsarbeten — och skötare, en fordonstyp som används i skogsbmket för timmertransporter i terräng. Dessa båda fordonstyper behandlas i skattehänseende för närvarande som traktorer med släpvagn eller som lastbilar, om de har en högre konstmktiv hastighet än 30 km/tim. Skatten för de tunga terrängvagnama skall beräknas efter fordonens totalvikt. En tung terrängvagn som inte används för godstransporter eller endast för transporter i jordbmk m. m. skall dock beskattas som en jordbmkstraktor. En bestämmelse om skatteplikt även för släpvagn eller terrängsläp till tung terrängvagn införs.

Fordonsskatten för jordbmkstraktorer, som för närvarande uppgår till 150 kr. per år om skattevikten inte överstiger 2 500 kg och annars till 225 kr. per år, sammanslås av förenklingsskäl till en enhetsskatt om 225 kr. per år.

Sålunda nämnda och övriga skattekonsekvenser enligt propositionen av de aviserade ändringama av vägtrafikförfattningama föranleder ingen er-

tl    Riksdagen 1988/89. 15 saml Nr 19

inran från utskottets sida. Utskottet kan följaktligen inte ansluta sig till     1988/89:TU19 motionärens uppfattning att ändrade benämningar eller klassificeringar av motorredskap och traktorer inte skall medföra några konsekvenser i beskattningshänseende. Motionen avstyrks därför.

1 motion T203 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden i år, begärs en utredning i syfte att få till stånd bl. a. en skatteskärpning för vissa jordbrukstraktorer. Motionärema framhåller att vid spannmålsskörden i Malmöhus län sker 20 % av transportema med lastbil och ca 70 % med traktor och vagn som tillhör odlama. Ca 10 % sker med s.k. traktortåg, dvs. stora traktorer som drar upp till tre vagnar, med last vikter på bortemot 35 å 40 ton. Fordonsskatten för dessa ekipage, som i regel ägs av maskinstationer för kommersiellt utnyttjande, uppgår endast till 225 kr. per år. För ett lastbilsekipage med släp som lastar 30 ton kan fordonsskatt och kilometerskatt uppgå till belopp mellan 60 000 kr. och 70 000 kr. per år. Traktortågen omfattas inte heller av lagen (1972:435) om överlastavgift. Nuvarande regler är inte - betonar motionärema - anpassade till gäll-lande faktiska förhållanden från kostnadsansvarighetssynpunkt. På gmnd av sin från denna synpunkt sett gynnade ställning ökar transportema med traktortåg i en allt snabbare takt. Traktorer som används för att utföra ett lastarbete liknande lastbilamas bör i större utsträckning än hittills bära sina egna kostnader gentemot samhället.

Någon sådan ändring av beskattningen som motionärema vill ha till stånd föreslås inte i propositionen. Inte heller föreslås att lagen om överlastavgift skall omfatta ifrågavarande fordonskombinationer. Utskottet är för sin del inte berett att biträda motionärernas förslag men fömtsätter att regeringen följer utvecklingen av traktortågstransportema och föreslår åtgärder, om så skulle visa sig erforderiigt. Någon riksdagens åtgärd torde följaktligen inte nu vara erforderlig, varför motionen avstyrks.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen.

Traktordumprar och skötare m. m.

I motion T21 (m) riktas invändningar mot att traktordumprar och skötare hänförs till ett nytt fordonsslag, tunga terrängvagnar. Om förslaget genomförs - framhåller motionären - blir det i lag förbjudet att använda skötare på barmark och i vissa skogsföryngringar. Endast genom att en undantagsbestämmelse införs i terrängkömingsförordningen blir det tillåtet att använda dessa fordon för det ändamål de är konstmerade. Fortsatt skogsbmk med de maskinella hjälpmedel som normalt förekommer blir därmed beroende av undantag, vilka beslutas av regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer. Det kan därvid inte uteslutas - betonar motionären - att sektorsintressen kan göra sig gällande på sätt som inte är avsett. Yrkandet är att riksdagen beslutar att traktordumprar och skötare hänförs till fordonsgmppen motorredskap.

Den lag som motionären torde åsyfta är terrängkömingslagen (1975:1313). Enligt den nuvarande lydelsen av lagens 1 § är köming i ter-

rang med terrängfordon och motorfordon förbjuden i en utsträckning som 1988/89:TU 19 närmare anges i paragrafen. Beteckningen motorfordon omfattar inte motorredskap enligt definitioner i terrängtrafikkungörelsen (1972:594). Med terrängfordon förstås enligt den kungörelsen terrängmotorfordon och terrängsläp. Terrängmotorfordon i sin tur indelas i terrängvagnar och terräng-skotrar. Syftet med motionsyrkandet är uppenbarligen att skapa en genom lag skyddad rätt att föra traktordumprar och skötare i terräng.

I proposition 1988/89:128 om ändring i bilavgaslagen m. m. föreslår regeringen (jordbmksdepartementet) bl. a. att 1 § terrängkömingslagen ändras så att att den omfattar inte bara terrängfordon och motorfordon utan motordrivna fordon över huvud taget. Paragrafen skulle därmed omfatta bl. a. såväl terrängvagnar som motorredskap. Av 1 § terrängkömingsförordningen (1978:594) framgår att terrängfordon och motorfordon — utan hinder av 1 § terrängkömingslagen — får användas i bl.a. jordbmk eller skogsbmk. Enligt vad jorbmksministem uttalar i proposition 1988/89:128 bör detta undantag från terrängkömingslagen gälla även i fortsättningen.

I sitt betänkande 1988/89: JoU 19 med anledning av proposition 1988/89:128 föreslår jorbmksutskottet att I § första stycket terrängkör-ningslagen skall få en annan lydelse än den av regeringen föreslagna. Enligt regeringens förslag är körning i terräng med motordrivet fordon förbjuden i en utsträckning som närmare anges i paragrafen. Enligt jordbmksutskot-tets förslag är köming i terräng med motordrivet fordonyo> annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk förbjuden i samma utsträckning som anges i regeringens förslag.

Jordbmksutskottets ställningstagande torde tillgodose syftet med motionsyrkandet, varför ett bifall till detsamma avstyrks.

I motion T21 (m) yrkas vidare att riksdagen beslutar att s. k. allterrängfordon hänförs till fordonsgmppen terrängmotorfordon. Någon motivering till yrkandet återfinns inte i motionen. Inte heller klargör motionären vad han avser med beteckningen allterrängfordon.

Enligt vad utskottet erfarit är beteckningen "allterrängfordon" en fackterm som används som en gemensam benämning främst på vissa terrängmotorfordon som har en tjänstevikt på högst 400 kg och som för närvarande kan registreras som traktorer, om de byggs om bl. a. på så sätt att de får en konstmktiv hastighetsbegränsning till högst 30 km/tim. Genom den nuvarande lydelsen av 1 § terrängkömingslagen omfattas inte traktorer av förbudet mot köming i terräng. Regeringens förslag till ändring av paragrafen så att den omfattar alla motordrivna fordon - enligt den nämnda propositionen 1988/89:128 - synes tillgodose syftet med motionsyrkandet. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

Trafiksäkerhetsfrågor

Upphovsmännen till den ovan behandlade motionen T203 (s) lägger i motion T404 (s), som också väcktes under den allmänna motionstiden i år, trafiksäkerhetssynpunkter på traktortåg på allmänna vägar. Motionärema

framhåller att föraren av ett lastbilsekipage måste ha fyllt 20 år och ha I988/89:TU19 körkort med CE-behörighet. Vidare måste lastbilen och dess släp kontroll-besiktigas. Traktortåg med laster upp till 30 ä 40 ton får framföras på allmänna vägar av förare som fyllt 16 år och som har traktorkörkort. Något krav på kontrollbesiktning gäller inte för vare sig traktom eller släpvagnarna. Den omständigheten — framhåller motionärema — att traktortågen blir allt vanligare på de allmänna vägama kan knappast vara en önskvärd utveckling från trafiksäkerhetssynpunkt. Traktortågen bör därför likställas med lastbilar såvitt gäller kraven på förarens kompetens och på kontrollbesiktning.

Det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i körkortslagen innebär att kraven på behörighet för att få föra traktorer skärps. Sålunda föreslås att B-behörighet skall gälla för trafiktraktorer. B-behörighet gäller bl. a. för personbil och fömtsätter att föraren fyllt 18 år. Det som — enligt vägtrafikskattelagen — utmärker en trafiktraktor är i huvudsak dels att den har en tjänstevikt som överstiger 2 000 kg, dels att den används på allmän väg för andra transporter än sådana som avser produkter från jord- eller skogsbmk e.d. samt för vissa andra begränsade transportändamål. För behörighet att föra jordbmkstraktorer, dvs. den typ av traktorer som motionärerna närmast torde åsyfta, föreslås en skärpning så till vida som förar-provet också kommer att omfatta bl. a. ett körprov.

För jordbmkstraktorer och släpvagnar till sådana gäller för närvarande inte något krav på kontrollbesiktning. Någon ändring härvidlag aviseras inte heller i propositionen.

Utskottet har inte någon erinran mot här berörda eller andra delar av regeringens förslag till ändring i körkortslagen. Detta ställningstagande innebär att syftet med motionen torde få anses delvis tillgodosett. Liksom i fråga om skatteaspekterna på traktortågen fömtsätter utskottet att regeringen följer utvecklingen och att den vidtar eller föreslår åtgärder i syfte att främja trafiksäkerheten om transportema med traktortåg får en alltför stor omfattning.

Sammanfattningsvis finner utskottet inte någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av motion T404 (s), varför densamma avstyrks.

I den under den allmänna motionstiden innevarande år väckta motionen T444 (fp) framhålls att körkort med B-behörighet bör krävas för att föra vissa till traktorer ombyggda lastbilar, 5. k. A-traktorer.

Regeringens förslag innebär att A-traktorenia normalt skall hänföras till kategorin trafiktraktorer, vilket i princip innebär att de kommer att få framföras endast av dem som har körkort med minst B-behörighet. Till traktorer ombyggda bilar vilkas tjänstevikt är högst 2 000 kg och som har en konstmktiv hastighetsbegränsning till 30 km/tim avses dock även i fortsättningen få framföras av dem som endast har traktorkort. För traktorkort krävs för närvarande att sökanden har fyllt 16 år eller, om särskilda skäl föreligger, 15 år och att han har avlagt ett godkänt teoriprov. Dessa krav avses skärpas till att omfatta även ett godkänt körprov.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionen tillgodosett, varför ett bifall till densamma avstyrks.

Mot bakgmnd av att den konstmktiva hastighetsbegränsningen slopas     1988/89:TU19 för vissa typer av motordrivna fordon fömtsätter utskottet att regeringen så snart det är praktiskt möjligt utfärdar bestämmelser om periodiskt återkommande kontroller från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt av berörda fordon som annat än tillfälligtvis framförs på de allmänna vägama.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen.

"Ungdomsbilar"

I motion T447 (m) framhålls att möjlighetema att skapa en särskild fordonskategori för en s: k.ungdomsbil som skulle få framföras i högst 50 km/tim bör övervägas. Ungdomsbilen skulle vara en ombyggd personbil och få föras av den som fyllt 16 år och som genomgått ett godkänt teori-och körprov.

Syftet med motionsyrkandet tillgodoses enligt utskottets mening i lämplig utsträckning av vad utskottet just anfört om till traktorer ombyggda bilar, vilkas tjänstevikt är högst 2 000 kg och som har en konstmktiv hastighetsbegränsning till 30 km/tim. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.

I motion T445 (c) begärs ett förslag av regeringen till regler för 16-åringars framförande av eldrivna personbilar. Bilama skulle inte kunna gå fortare än 50 km/tim och inte ha en högre tjänstevikt än 1 100 kg. För behörighet skulle krävas godkända teori- och förarprov. I motionen framhålls vidare att användningen av elbilar bör stimuleras på olika sätt.

Flertalet biltillverkare torde i varierande omfattning vara engagerade i elbilsprojekt av olika slag. Anledningen till att elbilar ännu inte har introducerats i stor skala torde vara att man ännu inte har lyckats ta fram batterier med tillräckligt låg vikt och hög uthållighet. Intresse för elbilar finns emellertid på olika håll. Sålunda anordnades i oktober 1987 inom EG:s ram,ett seminarium om framtidsutsiktema för elfordon i Europa. Trafiksäkerhetsverket (TSV) följer utveckligen beträffande elbilar. Nordisk bilteknisk kommitté — i vilken TSV är företrätt och som är ett samarbetsorgan under Nordiskt trafiksäkerhetsråd — har bl. a. studerat ett danskt eldrivet fordon på tre hjul med plats för förare och 1 —2 bam samt med en totalvikt av 400 kg och en maximihastighet av 40 km/tim. En förening för dem som är intresserade av elbilar finns i vårt land — Elfordonsintressen-temas riksförbund (ELFIR).

Utskottet är inte nu berett att uttala sig till förmån för en viss typ av elbil eller om vilka krav som bör ställas på behörighet för att föra en sådan bil. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Trafikansvar

Trafikskadelagen (1975:410) reglerar frågor om trafikskadeersättning och trafikförsäkring för motordrivna fordon. När det gäller motorredskapen tillämpas lagen på dessa endast om de är eller bör vara registrerade i bilre-

gistret. De flesta motorredskapen är därför undantagna från trafikskadela-     1988/89:TU 19 gen och omfattas alltså inte av trafikskadeansvaret och trafikförsäkringsplikten.

I propositionen föreslås att alla motorredskap med en tjänstevikt över 2 000 kg skall omfattas av trafikskadelagen. Detsamma gäller vissa motorredskap med en tjänstevikt av högst 2 000 kg. Utanför lagen faller sådana lättare motorredskap som huvudsakligen är inrättade som arbetsredskap och som varken är eller bör vara registrerade i bilregistret.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i trafikskadelagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande motorredskap som används inom jordbruket att riksdagen avslår motion 1988/89: T19,

2. beträffande skattekonsekvenser

att riksdagen avslår motion 1988/89: T20,

3. beträffande skatteskärpning för vissa jordbrukstraktorer att riksdagen avslår motion 1988/89: T203,

4. beträffande vägtrafikskattelagen

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

5.       beträffande traktordumprar och skötare

att riksdagen avslår motion 1988/89: T21 yrkande 1,

6.       beträffande s. k. allterrängfordon

att riksdagen avslår motion 1988/89: T21 yrkande 2,

7. beträffande traktortåg på allmänna vägar att riksdagen avslår motion 1988/89: T404,

8. beträffande i. k. A-traktorer

att riksdagen avslår motion 1988/89: T444,

9.       beträffande körkortslagen

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477),

10.       beträffande en s. k.ungdomsbil

att riksdagen avslår motion 1988/89: T447 yrkande 10,

11.    beträffande 16-åringars framförande av eldrivna personbilar
att riksdagen avslår motion 1988/89: T445,

\2. beträffande trafikskadelagen att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410).

Stockholm den 18 maj 1989 På trafikutskottets vägnar

Ove Karlsson 10

Närvarande: Ove Karisson (s), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Sven- 1988/89:TU19 Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Länder (s), Yngve Wemersson (s), Tom Heyman (m), Anita Jönsson (s) och Karin Starrin (c).

Reservation

En s. k. ungdomsbil (mom. 10)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böijar med "Syftet med" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

För närvarande kan traktorkort utfärdas för personer som fyllt 16 år. Innehavare av traktorkort får köra dels traktor, dels bl.a. s.k. EPA-traktorer, dvs. ombyggda bilar som registreras som traktorer. EPA-traktorer får köras i högst 30 km/tim och torde i många fall vara ett bättre fordonsaltemativ än motorcyklar, bl.a. med tanke på de förstnämndas lägre olycksfrekvens. EP A-traktorer orsakar dock — på gmnd av den låga hastighet med vilken de får köras - lätt trafikköer och trafikstockningar på vägama. Denna nackdel skulle enligt utskottets mening minska om de unga hade tillgång till ett fordonsaltemativ — annat än den lätta motorcykeln — som får framföras med högre hastighet än 30 km/tim.

Möjlighetema att skapa en särskild fordonskategori — en "ungdomsbil" - som får framföras i högst 50 km/tim bör därför även enligt utskottets mening övervägas. Så bör ske genom regeringens försorg. Ungdomsbilen skall kunna vara en ombyggd personbil och kunna framföras av dem som fyllt 16 år. För behörighet att föra en sådan bil bör vidare krävas godkända teori- och körprov.

Vad utskottet nu anfört — och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande en s. k. ungdomsbil att riksdagen med bifall till motion 1988/89: T447 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

11

Propositionens lagförslag 1988/89: tu 19

Bilaga 1  Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 30§§ körkortslagen (1977:477)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfordon, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfor- Behörigheten att föra motorfor
don e//er terrängmotorfordon anges don, terrängmotorfordon, trafik-
på följande sätt i körkort. traktor eller motorredskap klass I

anges på följande sätt i körkort.

Bok- Behörighet	Bok	- Behörighet
stav	stav
A     motorcykel	A	motorcykel
B     personbil, lätt	B	personbil, lätt
lastbil och ett		lastbil och ett
till sådan bil		till sådan bil
kopplat lätt släp-		kopplat lätt
fordon, terrängvagn		släpfordon, terrängvagn, trafiktraktor och motorredskap klass I

C     tung lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon

D    buss

E     släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

Bil, terrängvagn eller motorcykel Bil,   terrängvagn,   trafiktraktor,

får föras endast av den som har kör- motorredskap klass I eller motorcy-

kort för fordonet. Ett körkort med kel får föras endast av den som har

behörigheten A gäller för tung mo- körkort för fordonet. Ett körkort

torcykel först när körkortshavaren med behörigheten A gäller för tung

har fyllt   18  år.   Har  släpfordon motorcykel först när körkortshava-

kopplats till en bil skall föraren ha ren har fyllt 18 år. Har släpfordon

körkortsbehörighet även för detta. kopplats till en bil skall föraren ha

körkortsbehörighet även för detta.

' Lagen omtryckt 1980:977.
- Senaste lydelse 1982:1088.
Senaste lydelse 1985:431. 12

Utan hinder av första stycket får 1988/89: TU 19

1.  lastbil, släpfordon eller buss föras Bilaga

a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B,

b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger mm i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B och har fyllt 19 år,

2.     motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av
polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsområde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Traktor som är försedd med gum- Jordbrukstraktor eWer motorred-

mihjul eller motorredskap får föras skåp klass II får föras på väg endast

på väg endast av den som har kör- av den som har körkort eller trak-

kort eller traktorkort. torkort.

Utan hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

traktor eller motorredskap föras till- jordbrukstraktor eller motorredskap

falligt utan körkort eller traktorkort klass II föras tillfälligt utan körkort

kortare sträcka på väg vid färd till eller traktorkort kortare sträcka på

eller från arbetsplats eller mellan en väg vid färd till eller från arbets-

gårds ägor eller för liknande ända- plats eller mellan en gårds ägor eller

mål. för liknande ändamål.

30 §
Sökanden får godkännas efter fö- Sökanden får godkännas efter fö
rarprov endast om han i de avseen- rarprov endast om han i de avseen
den som anges i \4första stycket I den som anges i 14§ uppfyller de
och 2 uppfyller de krav som bör krav som bör ställas från trafiksä-
ställas från trafiksäkerhetssyn- kerhetssynpunkt.
punkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Traktorkort, som före ikraftträdandet har utfärdats i enlighet med äldre föreskrifter, är fortfarande giltiga.

13

2 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327) dels att 5, 6, 9, 21, 22, 24 och 25 §§ samt bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a §, av följande lydelse.

1988/89: TU19 Bilaga

Nuvarande lydelse

5§

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten utgör för

personbil, motorcykel, traktor eller motorredskap,

buss, lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bmt-tovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck

påhängsvagn

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck

Kan en buss, lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Föreslagen lydelse

5§

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten utgör för

personbil, motorcykel, traktor eller motorredskap

buss, lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bmttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck

14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn, terrängsläp eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

1988/89: TU 19 Bilaga

Motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, motorredskap och släpvagnar är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller ga-soldrivna.

6§

Följande fordon är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda, nämligen

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar,

9. terrängsläp som dras av en sådan tung terrängvagn som inte skall beskattas som en jordbrukstraktor

9§ Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som enligt bilregistret har årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är inte skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller gasoldrivna eller av sådana fordon som avses i 21 § andra stycket 2.

En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den

1. har en tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild, eller

2. är en till traktor ombyggd bil.

21 §

En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den har en tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild.

Som traktor klass I beskattas också

1. en bil som har byggts om till ett dragfordon som inte kan framföras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen och endast med svårighet kan ändras så att den kan framföras med högre hastighet,

2. ett fordon som är särskilt konstruerat jor att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden.

15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

1988/89: TU 19 Bilaga

Traktorer som inte skall hänföras till klass I skall hänföras till klass II.

Till klass II hänförs också en traktor enligt 21 § 7 om den

1. uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbmk, skogsbmk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, när det gäller skogsbmk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton, eller

2. används endast för transporter som är begränsade till

a. transport av endast traktorn
med förare,

b. godsbefordran vid passage
över väg,

c. befordran av gods som är las
tat på traktorn,

d. befordran vid färd till eller
från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap som skall
drivas med traktorn eller av sådant
gods som behövs för driften av
traktorn eller redskapet eller som
behövs för dess förare.

Till klass II hänförs också en traktor enligt 21  första stycket om den

1. uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller fömödenheter för lantbmk, skogsbmk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under fömtsättning, när det gäller skogsbmk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton, eller

2. används endast för transporter som är begränsade till

a. transport av endast traktorn
med förare,

b. godsbefordran vid passage
över väg,

c. befordran av gods som är las
tat på traktorn,

d. befordran vid färd till eller
från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap som skall
drivas med traktom eller av sådant
gods som behövs för dri{\en av
traktom eller redskapet eller som
behövs för dess förare.

24 § Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är registrerade här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som annars skulle ha utgått för traktorn.

Vad som sägs i första stycket gäller dock inte för sådana fordon som anges i 21 § andra stycket 2.

25 §

Ett skattepliktigt motorredskap beskattas söm en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram och inte är en till motorredskap ombyggd bil, och i annat fall som en trafiktraktor.

Ett motorredskap beskattas som en jordbmkstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilogram.

Om en bil har byggts om till motorredskap, beskattas den dock som trafiktraktor Detsamma gäller för sådana motorredskap som används för transport av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna inte

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

är begränsade till sådana som anges i 22 § andra stycket.

Andra skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra styckena beskattas på sätt som framgår av bilaga I, E 4.

25 a §

En tung terrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den inte används för transport av gods på andra vägar än enskilda. Detsamma gäller om en tung terrängvagn endast används på sätt som anges i 22 § andra stycket.

I andra fall beskattas en tung terrängvagn på sätt som framgår av bilaga 1, E 5.

1988/89: TU 19 Bilaga

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1988:327)

Nuvarande lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt,		Skatt, kronor
	kilogram
			grund-	tilläggsbelopp
			belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A   Motorcyklar
1    Tvåhjulig motorcykel	0-	75	100	0
utan sidvagn	76-		125	0
2    Annan motorcykel	0-		200	0
B   Personbilar	0-	900	355	0
	901-		445	90
C   Bussar
1    Buss som är	0-	1600	355	0
inrättad för	1601-	3000	391	36
drift endast	3001-		895	0
med bensin
eller gasol
2    Annan buss	0-	1600	355	0
	1601-	3000	391	36
	3001-	7000	895	14
	7001-	10000	1455	35
	10001-	30000	2 505	61
	30001-		14 705	0
D   Lastbilar
1    Lastbil som är	0-	1600	355	0
inrättad för	1601-	3000	391	36
drift endast	3001-		895	0
med bensin
eller gasol

17

			-                   1988/89-TT 11 q
Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor                                   1..             '
	kilogram		....................           Bilaga
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2    Annan lastbil
2.1  med anordning
för påhängs-
vagn
med tvä hjul-	0-   1600	540	0
axlar	1601-  3000	565	25
	3001-10000	915	85
	10001-14000	6865	193
	14001-	14585	339
med tre eller	0-   1600	540	0
flera hjul-	1601-  3000	565	25
axlar	3001-11000	915	95
	11001-15000	8515	115
	15001-18000	13115	135
	18001-23000	17165	246
	23001-27000	29465	210
	27001-	37865	0
2.2 utan anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0-   1600	355	0
axlar	1601-  3000	391	36
	3001- 6000	895	27
	6001-10000	1705	38
	10001-14000	3225	111
	14001-17000	7 665	199
	17001-	13635	260
med tre eller	0-   1600	355	0
flera hjul-	1601-  3000	391	36
axlar	3001-11000	895	21
	11001-15000	2 575	88
	15001-18000	6095	155
	18001-27000	10 745	194
	27001-	28205	0
E   Traktorer
1    Traktor klass I
(trafiktraktor)	0-   1300	370	0
som inrättats	1301-  3000	425	55
för drift med	3001-  7000	1360	95
annat drivmedel	7001-	5 160	168
än dieselolja
2    Traktor klass I	0-   1300	680	0
(trafiktraktor)	1301-  3000	790	110
som inrättats	3001-  7 000	2 660	180
för drift med	7001-	9 860	320
dieselolja
3   Traktor klass II	0- 2500	150	0
(jordbrukstraktor)	2501-	225	0
F   Släpvagnar
1    Släpvagnar med	0-   1000	150	0
skattevikt högst	1001-  3000	170	21
3000 kilogram

18

				1988/89: TU 19
Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor		M.     .•    \J   V/*      \mf    .     *          *        -       .*■      .
	kilogram	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen	Bilaga
2    Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram.
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil'
med en hjulaxel	3001-	580	11
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13001-	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001-	1 180	0
axlar
3    Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven, om del
är fråga om
3.1  styraxel för
påhängsvagn
med en hjul-	3001-  5000	630	105
axel	5001-  8000	2 730	134
	8001-	6 750	248
med två eller	3001-  8000	610	55
flera hjul-	8001-11000	3 360	95
axlar	11001-14000	6210	143
	14001-	10500	200
3.2 andra släp-
vagnar
med en hjul-	3001-  8000	320	47
axel	8001-	2670	80
med två hjul-	3001-  8000	310	30
axlar	8001-11000	1810	48
	11001-14000	3 250	72
	14001-17000	5410	95
	17001-	8260	105
med tre eller	3001-11000	300	19
flera hjul-	11001-17000	1820	37
axlar	17001-25000	4040	62
	25001-32000	9000	81
	32001-	14670	0

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

19

Fordonsslag	Skattevikt,	Ska», kronor                                1988/89:TU19
	kilogram		Bilaga
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
4    Släpvagnar med
skattevikt över
3 000 kilogram.
som dras av en
trafiktraktor
eller av ett motor-
redskap- som be-
skattas som en
trafiktraktor
med en hjulaxel	3001-  8000	550	45
	8001-	2800	120
med två hjul-	3001-  8000	550	20
axlar	8001-11000	1550	50
	11001-17000	3050	170
	17001-	13250	250
med tre eller	3001-11000	550	20
flera hjul-	11001-14000	2 150	40
axlar	14001-20000	3 350	75
	20001-25000	7 850	105
	25001-30000	13 100	120
	30001-35000	19100	45
	35001-	21350	0
Föreslagen lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A   Motorcyklar
1    Tvåhjulig motorcykel	0-       75	100	0
utan sidvagn	76-	125	0
2    Annan motorcykel	0-	200	0
B   Personbilar	0-     900	355	0
	901-	445	90
C   Bussar
1    Buss som är	0-   1600	355	0
inrättad för	1601-  3000	391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2    Annan buss	0-   1600	355	0
	1601-  3000	391	36
	3001-  7000	895	14
	7001-10000	1455	35
	10001-30000	2 505	61
	30001-	14 705	0

■ Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

20

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grund-       tilläggsbelopp belopp      för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

1988/89: TU 19 Bilaga

D   Lastbilar
1    Lastbil som är	0-	-   1600	355	0
inrättad för	1601-	-  3000	391	36
drift endast	3001-		895	0
med bensin
eller gasol
2    Annan lastbil
2.1  med anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0-	-   1600	540	0
axlar	1601-	-  3000	565	25
	3001-	-10000	915	85
	10001-	■14000	6865	193
	14001-		14585	339
med tre eller	0-	-   1600	540	0
flera hjul-	1601-	-  3000	565	25
axlar	3001-	-11000	915	95
	11001-	-15000	8515	115
	15001-	-18000	13115	135
	18001-	-23000	17165	246
	23001-	-27000	29465	210
	27001-		37 865	0
2.2 utan anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0-	■   1600	355	0
axlar	1601-	■  3000	391	36
	3001-	- 6000	895	27
	6001-	-10000	1705	38
	10001-	■14000	3 225	111
	14001-	■17000	7 665	199
	17001-		13635	260
med tre eller	0-	■   1600	355	0
flera hjul-	1601-	■  3000	391	36
axlar	3001-	■ 11000	895	21
	11001-	■15000	2575	88
	15001-	■18000	6095	155
	18001-	■27000	10745	194
	27001-		28 205	0
E   Traktorer m.m.
1    Traktor klass I
(trafiktraktor)	0-	1300	370	0
som inrättats	1301-	3000	425	55
för drift med	3001-	7000	1360	95
annat drivmedel	7001-		5160	168
än dieselolja
2   Traktor klass I	0-	1300	680	0
(trafiktraktor)	1301-	3000	790	110
som inrättats	3001-	7000	2 660	180
för drift med	7001-		9860	320
dieselolja
3   Traktor klass II
(jordbrukstraktor)	0-		225	0

21

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor                            '    1988/89: TU 19
	kilogram		----------------    Bilaga
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
4   Motorredskap.
som inte beskattas
enligt punkterna
1-3	2001-	1000	0
5    Tung terrängvagn.
som inte beskattas
enligt punkt 3
med två hjula.xlar	2001- 6000	300	35
	6001-14 000	1700	70
	14001-	7300	200
med tre eller	2001- 6000	300	30
flera hjul-	6001-14000	1500	50
axlar	14001-18000	5500	130
	18001-	10 700	170
F   Släpvagnar
1    Släpvagnar med	0-   1000	150	0
skattevikt högst	1001-  3000	170	21
3000 kilogram
2    Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram.
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil'
med en hjulaxel	3001-	580	11
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13001-	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001-	1 180	0
axlar
3    Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven, om det
är fråga om
3.1  styraxel för
påhängsvagn
med en hjul-	3001-  5000	630	105
axel	5001-  8000	2 730	134
	8001-	6750	248
med två eller	3001-  8000	610	55
flera hjul-	8001-11000	3 360	95
axlar	11001-14000	6210	143
	14001-	10500	200
3.2 andra släp-
vagnar
med en hjul-	3001-  8000	320	47
axel	8001-	2670	80

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

				1988/89: TUI9
Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor		A,     \J \Jt   J -   •      M.     *_-/    &   .
	kilogram	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen	Bilaga
med två hjul-	3001-  8000	310	30
axlar	8001-11000	1810	48
	11001-14000	3 250	72
	14001-17000	5410	95
	17001-	8 260	105
med tre eller	3001-11000	300	19
flera hjul-	11001-17000	1820	37
axlar	17001-25000	4040	62
	25001-32000	9000	81
	32001-	14670	0
4    Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram.
som dras av en
trafiktraktor
eller ett motor-
redskapsom be-
skattas som en
trafiktraktor.
samt släpvagnar
eller terrängsläp
som dras av en
tung terrängvagn
som beskattas
enligt E 5
med en hjulaxel	3001-  8000	550	45
	, 8001-	2 800	120
med två hjul-	3001-  8000	550	20
axlar	8001-11000	1550	50
	11001-17000	3050	170
	17001-	13 250	250
med tre eller	3001-11000	550	20
flera hjul-	11001-14000	2 150	40
axlar	14001-20000	3 350	75
	20001-25000	7 850	105
	25001-30000	13100	120
	30001-35000	19100	45
	35001-	21350	0

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

23

3 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att I och 34§§ trafikskadelagen (1975:1410)' skall ha följande lydelse.

1988/89: TU 19 Bilaga

Nuvarande lydelse

1 Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadéersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1.     motordrivet fordon som är av
sett att föras av gående,

2. motordrivet fordon när det användes för tävling, träning, öv-ningskörning, uppvisning eller liknande ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3. motorredskap som varken är eller bör vara registrerat i bilregistret.

Föreslagen lydelse

1

Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet fordon som är avsett att föras av gående,

2. motordrivet fordon när det användes för tävling, träning, öv-ningskörning, uppvisning eller liknande ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3. motorredskap med en tjänstevikt av högst 2 000 kg som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och som varken är eller bör vara registrerat i bilregistret.

Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon.av annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.

34 §3 Förare av moped skall under färd här i landet medföra bevis om att mopeden är trafikförsäkrad och på anmodan visa upp detta för bilinspektör eller polisman.

Förare av moped och förare av motorredskap som, utan att vara registrerat i bilregistret, omfattas av denna lag skall under färd här i landet medföra bevis om att fordonet är trafikförsäkrat och på anmodan visa upp beviset för bilinspektör eller polisman.

Den som bryter mot första stycket döms till böter, högst ettusen kronor. Han är dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen styrker hos polismyndighet att han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott på tillfälligt förbiseende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 1977:949. - Senaste lydelse 1978:91.  Senaste lydelse 1983:309.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

24