Trafikutskottets betänkande
1988/89:TU16

Järnvägstrafik

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet med ett undantag, regeringens förslag
till medelsanvisningar för nästa budgetår.

Förslagen innebär bl. a. att

— 2 595 milj. kr. anvisas för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar,

— 583,3 milj. kr. anvisas för nyinvesteringar i stomjärnvägar,

— 583,8 milj. kr. anvisas för köp av olönsam persontrafik,

— 97.7 milj. kr. anvisas för driftbidrag till trafikhuvudmännen,

— 455 milj. kr. anvisas för utveckling av godstrafik.

Utskottet föreslår att riksdagen under ett särskilt anslag anvisar 65 milj. kr.
för investeringar på västkustbanan, vilket innebär 40 milj. kr. mer än vad
regeringen föreslagit. Utskottet anser att medlen skall användas för dubbelspårsutbyggnaden
på sträckan Göteborg—Kungsbacka under förutsättning
att de lokala och regionala intressenterna i Göteborgsregionen tillsammans
bidrar med en tredjedel av kostnaderna för denna utbyggnad.
Om de lokala och regionala intressenterna inte går med på detta bör enligt
utskottets mening de anvisade medlen få användas för investeringar på
andra delar av västkustbanan.

Utskottet anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att handläggningsordningen
för statens upphandling av olönsam järnvägstrafik bör
ändras.

Ett stort antal motioner har behandlats som avser utbyggnad och upprustning
av skilda bandelar samt förbättring av SJ:s service i fråga om tidtabeller,
vagnmateriel m. m. Utskottet avstyrker dessa motioner med hänvisning
till att banverket beslutar om investeringar på stomnätet och länsstyrelserna
om investeringar på länsjärnvägarna. Utskottet framhåller vidare
att riksdagen och regeringen inte bör ha synpunkter på frågor om tågstopp,
tågtidtabeller, priser, vagnmateriel och andra servicefrågor.

Med anledning av utskottets ställningstagande har 57 reservationer och 6
särskilda yttranden avgivits.

1988/89:
TU 16

1 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 16

Propositionen

1988/89:TU16

Regeringen föreslår i proposition 1988/89: 100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt D. Järnvägstrafik (s. 74 — 112) samt punkterna
H6. och H7. (s. 174—175)

1. att riksdagen godkänner den av föredragande departementschefen
föreslagna ramen för banverkets upplåning i riksgäldskontoret år 1990,

2. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
förordat om mål för statensjärnvägar,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om vilka regler som
skall gälla för statens järnvägars borgensåtaganden,

4. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 2 595000000 kr.
(punkt Dl.),

5. att riksdagen godkänner att en kostnadsram på 2698000000 kr. för
drift och vidmakthållande beräknas för kalenderåret 1990 (punkt Dl.),

6. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 583 300000 kr. (punkt D2.),

7. att riksdagen godkänner att en investeringsram på 605 500000 kr.
anvisas för investeringar i stomjärnvägar för kalenderåret 1990 (punkt
D2.),

8. att riksdagen till Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 94000000 kr. (punkt
D3.),

9. att riksdagen till Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 25000000 kr. (punkt
D4.),

10. att riksdagen till Järn vägsinspektionen för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 10300000 kr. (punkt D5.),

11. att riksdagen godkänner en kostnadsram för järnvägsinspektionen
på 10600000 kr. för kalenderåret 1990 (punkt D5.),

12. att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 42400000 kr. (punkt D6.),

13. att riksdagen till Banverket: Omlokaliseringskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 18000000 kr. (punkt D7.),

14. att riksdagen till Ersättning till statensjärnvägar för utveckling av
godstrafik för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
455000000 kr. (punkt D8.),

15. att riksdagen godkänner att statens järnvägar tillförs utdelning från
AB Swedcarrier i enlighet med vad föredragande departementschefen har
anfört (punkt D9.),

16. att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr. (punkt D9.),

17. att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på järnväg för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 583 800000 kr.
(punkt H6.),

18. att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
persontrafik på järnväg för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 97 650000 kr. (punkt H7.),

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1989/90 vid
behov omfördela medel mellan anslagen H6. Köp av interregional persontrafik
på järnväg och H7. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av
viss persontrafik på järnväg (punkt H7).

Motionerna

1988/89:T202 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om järnvägsförbindelse till Arlanda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fjärrtågsstation vid norra stambanan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Svealandsbanan och en upprustning av Södertälje södra,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om järnvägsförbindelse till Kapellskär.

1988/89:T205 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafiken mellan Kristianstad och Hässleholm,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
i övrigt anförts om den spårbundna trafiken.

1988/89:T206 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (båda c)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare resurser till västkustbanan i syfte att påskynda
dubbelspår längs hela sträckan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av en tunnel genom Hallandsåsen.

1988/89:T209 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:A408 (fp) anförts om behov av fortsatt utbyggnad av spårbunden
trafik i Stockholms län, även efter att nu påbörjade projekt är färdiga.

1988/89:7210 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av ökade järnvägspolitiska insatser för att behålla
och utveckla Kalmar läns samtliga järnvägslinjer.

1988/89:7211 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sammanslagning
av vägverket och banverket.

1988/89:7U16

1988/89:T213 av Tom Heyman m. fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en företagsekonomisk kalkyl för en utbyggnad
av järnvägen.

1988/89:T215 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om järnvägens roll i det framtida transportsystemet,

10. att riksdagen beslutar att planeringen av investeringar i järnvägens
infrastruktur skall inriktas på en omfattning om 40 miljarder kronor fram
till år 2000 varvid finansiering söks enligt de riktlinjer som angetts i
motionen, samt att planeringen föreläggs riksdagen,

11. att riksdagen beslutar öka anslaget D4. Särskilda nyinvesteringar i
stomjärnvägar med 147 milj. kr. för fortsatt dubbelspårsutbyggnad på
Västkustbanan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Bohusbanan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om banan Boden —Haparanda,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om banverkets taxesättning i förhållande till länshuvudmännen,

15. att riksdagen beslutar att driftmedel som tillförs länshuvudmännen
för järnvägstrafik endast skall få användas för detta ändamål,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Inlandsbanan med bibanor,

17. att riksdagen beslutar att en eventuell framtida flyttning av bana
mellan stomnätet och kompletteringsnätet skall ske genom riksdagsbeslut,

18. att riksdagen beslutar öka anslaget H6. Köp av interregional persontrafik
på tåg med 70 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar öka anslaget H7. Ersättning till trafikhuvudmännen
för köp av viss persontrafik på järnväg med 7 milj. kr.,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av kombitrafik och utveckling av terminaler i
hela järnvägsnätet,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vagnlasttrafik och industrispår.

1988/89:T216 av Olof Johansson m.fl (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motion
1988/89:FÖ503 (c) anförts om järnvägsnätets roll ur totalförsvarssynpunkt.

1988/89:T217 (delvis) av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1988/89:Jo217 (c)
anförts om kommunikationerna i Malmöhus län.

1988/89:TU16

1988/89:T218 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den spårbundna trafiken.

1988/89:T219 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en plan för utbyggnad av pendeltågstrafiken in mot Göteborg.

1988/89:T223 av Claes Roxbergh m. fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att SJ åter ska göras till ett renodlat järnvägsföretag
genom att SJ:s buss- och åkeriverksamhet säljs ut,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett utvecklingsprogram
för regionaltrafik på länsjärnvägarna bör genomföras under
en femårsperiod med statligt stöd,

9. att riksdagen hos regeringen begär att banverket får i uppdrag att se
över banavgifterna enligt vad som angivits i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att persontågstrafiken
bör återupptas vid många järnvägsstationer så att det åtminstone
finns en järnvägsstation i vaije kommun genom vilken järnvägen
passerar,

II. att riksdagen beslutar att banan Sundsvall — Långsele skall överföras
till stombanenätet och att i samband därmed en särskild persontrafiksatsning
skall genomföras enligt vad som angivits i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att snabbtåg
skyndsamt bör inrättas på sträckan Stockholm —Sundsvall,

13. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt banverket

a) att utredning och projektering av en förlängd ostkustbana över Örnsköldsvik,
Umeå, Piteå och Luleå med snabbtågsstandard, skyndsamt
genomförs,

b) att en ny ostkustbana i södra Sverige från Norrköping till Västervik,
Kalmar och Karlskrona skyndsamt utreds och projekteras,

c) att projektering av Svealands- och Götalandsbanoma skyndsamt påbörjas,

d) att även projektering av en utbyggd Västerdalbana till Sälen skyndsamt
påbörjas,

14. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt banverket

a) att bygga ut västkustbanan till tvåspårighet mellan Malmö och Uddevalla,
och att bygga ut Bohusbanan vidare hela vägen till Oslo,

b) att även i övrigt bygga ut den spårbundna trafiken i Västsverige,

c) att börja bygga ut Mälarbanan,

15. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt banverket att elektrifiera
och även i övrigt förbättra järnvägsbanorna Nässjö—Oskarshamn,
Karlskrona —Kristianstad (Blekinge kustbana) och Malmö —Ystad,

17. att riksdagen beslutar att göra Dellenbanan till en särskild försöksjärnväg
enligt vad som angivits i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att särskilda
lågprissatsningar för persontrafik per järväg bör genomföras enligt vad
som angivits i motionen.

1988/89:TU16

1988/89:T224 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89: A437 (fp) anförts om utvecklingen av järnvägstrafik i nedre Norrland.

1988/89:T226 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Inlandsbanan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustningsbehovet av järnvägen Svanskog—Åmål,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustningsbehovet av NKlJ-banan.

1988/89:T228 av Kjell Ericsson m. fl. (c,m,fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre kommunikationer för Värmland i samband med
investeringar i Svealandsbanan och Mälarbanan, Karlstad —Kil —Göteborg
samt Karlstad —Charlottenberg—Oslo,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadsansvaret för pendeltrafiken inom Värmland.

1988/89:T229 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljövänlig trafiksäker arbetspendling på korta och långa
sträckor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länshuvudmännens förutsättningar att ta över ansvaret för
regionalpolitisk! motiverad persontrafik på stomjärnvägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nedläggningen av NKlJ-jämvägen.

1988/89:T230 av Ulla Johansson m. fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av investeringar i järnvägen Göteborg—Kalmar/
Karlskrona,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särbehandling av länstrafik på stomjärnvägar.

1988/89:T231 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fullständig utbyggnad av Svealandsbanan och Mälarbanan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Hallsberg som mellansvensk terminal för godstransporter.

1988/89:T232 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om behovet av
en revidering av SJ:s taxepolitik för att uppnå en utjämning i regionalpolitisk!
syfte,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sovvagnstrafiken
till övre Norrland garanteras av staten och därmed även sovvagnstrafik
till Lycksele,

1988/89:TU16

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fortsatt upprustning av stambanan norr om
Ånge,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvärbanornas betydelse för den regionala utvecklingen inte
minst för transport av tungt gods,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att sträckan Vännäs—Umeå tillförs stomnätet.

1988/89:T234 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens upphandling av järnvägstrafik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av affärsverket SJ till aktiebolag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om privatfinansiering av Arlandabanan,

7. att riksdagen beslutar anslå 50 milj. kr. till Särskilda nyinvesteringar i
stomjärnvägar (anslag D4.),

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter för banverket att lånefinansiera nyinvesteringar
i järnvägar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avyttring av Swedcarriers dotterbolag.

1988/89:7235 av Claes Roxbergh m. fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen ökar anslaget Dl. Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar till 3015000000 kr., vilket innebär en ökning med 420000000
kr.,

8. att riksdagen ökar anslaget D2. Nyinvesteringar i stomjärnvägar till
2083 300000 kr., vilket innebär en ökning med 1 500000000 kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om viss samordning av anslagen Dl., D2. och B4.,

10. att riksdagen okar anslaget D8. Ersättning till statensjärnvägar för
utveckling av godstrafik till 655000000 kr., vilket innebär en ökning med
200000000 kr.,

11. att riksdagen ökar anslaget H6. Köp av interregional persontrafik på
järnväg till 883 800000 kr., vilket innebär en ökning med 300000000 kr.

1988/89:T240 av Arne Kjörnsberg m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya finansieringsformer för bannätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i kommande års budgetarbeten pröva väsentligt höjda
anslag till olönsam persontrafik på järnväg.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89:Jo864 (s).

1988/89:T242 av Kjell-Ame Welin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om järnvägarnas utnyttjande i Skåne,

1988/89:TU16

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- 1988/89:TL
nen anförts om järnvägstunnel genom Hallandsåsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional godsterminal i Hässleholm.

1988/89:T243 av Görel Bohlin m. fl. (m) vari yrkas

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheterna till privat finansiering bör tas tillvara som ett sätt att genomföra
angelägna projekt, såväl väg- som spårprojekt,

5. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att underlätta
trafikarbetet i Stockholmsregionen.

1988/89:T245 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas
2. .att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:A466 (fp) anförts om vikten av satsningar på såväl stomjärnvägarna
som ett pendeltågsnät med stationer.

1988/89:T247 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnornas behov av en utbyggd kollektivtrafik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Blekinge kustbana skall tillhöra stomjärnvägsnätet samt
rustas upp i enlighet med detta,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i
motionen anförts om de ytterligare banor som skall garanteras utveckling
genom att tillhöra stomjärnvägsnätet,

4. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts beslutar om
insatser för att bibehålla och utveckla Västkustbanan, Bohusbanan, Västerdalsbanan,
Frykdalsbanan, en förlängd och kompletterad Inlandsbana,

5. att riksdagen beslutar att de satsningar som i motionen anförts om
järnvägstrafiken i övrigt skall inrymmas i det handlingsprogram som bl. a.
banverket skall presentera före utgången av 1989.

1988/89:T248 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen till anslaget D8. Ersättning till SJ för utveckling av

godstrafik för budgetåret 1989/90 anslår 425 milj. kr.,

5. att riksdagen till anslaget H6. Köp av interregional persontrafik på

järnväg för budgetåret 1989/90 anslår 483,8 milj. kr.

1988/89:T250 av Margareta Winberg m. fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på järnvägar i Jämtlands län.

1988/89:T251 av Margareta Fogelberg och andre vice talman Christer
Eirefelt (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergång från landsvägs- till järnvägstransport av containers
i transittrafik,

2. att riksdagen beslutar anslå 50 milj. kr. till Särskilda nyinvesteringar i
stomjärnvägar (anslag D4.),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter för banverket att lånefinansiera nyinvesteringar
i järnvägar.

1988/89:T254 av Filip Fridolfsson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:A483 (m) anförts om Svealandsbanan, Mälarbanan och Arlandabanan.

1988/89:T256 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tågstopp i Skutskär och Bålsta,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av upprustning av järnvägen Hargshamn —Örbyhus.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89:A487 (fp).

1988/89:T258 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att järnvägen
ges en prioriterad ställning i trafiksystemet, samt får en politiskt och
fackmässigt orienterad ledning,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att påbörja ett
program för industrispårbygge och vagnslasttrafik,

13. att riksdagen beslutar anslå under punkterna DL, D2. samt D8. ett
med 40% förhöjt belopp i förhållande till regeringens förslag,

14. att riksdagen beslutar anslå under punkt D4.,

200000000 kr. utöver regeringens förslag,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avyttring
av SJ-verkstäder m. m. ej bör ske,

19. att riksdagen beslutar öka, i förhållande till regeringens förslag,
anslagen under rubrik H6. samt H7.

1988/89:T413 (delvis) av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder
för att komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren i Norrbottens
län.

1988/89:T501 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på järnvägstrafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyade förhandlingar mellan SJ och transportrådet som
bör leda till att de tolv nedläggningsdrabbade dagturerna på Kristianstads—
Hässleholmsbanan kan räddas.

1988/89:T502 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tågtrafikens fördelar ut miljö-, hälso-, energi-, säkerhetsoch
bekvämlighetssynpunkt,

1988/89:TU 16

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny bedömningsgrund för banverkets investeringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om låga avgifter för att utnyttja rälsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre samordning av tågtider,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att trafiken Borlänge — Mora också i framtiden skall drivas
i SJ:s regi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att trafiken Storlien —Östersund också i framtiden skall
drivas i SJ:s regi,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att trafiken Gävle—Borlänge —Frövi också i framtiden
skall drivas i SJ:s regi,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av Västerdalsbanan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återupptagandet av persontrafiken Mora —Älvdalen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Inlandsbanan också i framtiden skall tillhöra stomnätet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av och återupptagande av persontrafiken på
Bollnäsbanan,

12. att riksdagen beslutar att statsbidrag i samband med överlåtelse av
tågtrafik endast får användas till tåg.

1988/89:T503 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikföring på
linjen Nässjö—Jönköping—Falköping under trafikåret 1989/90.

1988/89:T504 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att påskynda
upprustningen av Malmbanans södra omlopp.

1988/89:T505 av Maud Björnemalm m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att projekten
Mälarbanan och Svealandsbanan fullföljs i sin helhet.

1988/89:T506 av Karl-Erik Persson m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om upprustning av Mälarbanan,

2. att riksdagen beslutar att återuppta persontrafik på sträckan Ställdalen—Kil.

1988/89:T507 av Iris Mårtensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillräckliga
resurser till banverket för att stödja länstrafiksatsningar i tågtrafiken.

1988/89:TU16

1988/89:T508 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
tidigarelägga medel ur tiomiljarderanslaget för investeringar i Mälarbanan.

1988/89:T509 av Evert Svensson m. fl. (s,m,fp,c,vpk,mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en upprustning av Bohusbanan med förlängning till Norge.

1988/89:T510 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pendeltrafik Borås — Göteborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en Götalandsbana,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om persontrafiken på bansträckningen Vänersborg—Borås —
Varberg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av persontransporter på banan ”Kust till Kust”,
Göteborg—Borås — Karlskrona — Kalmar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade godstransporter på järnväg i Västsverige,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny prispolitik hos SJ.

1988/89:T511 av Ingvar Johnsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att järnvägen
Göteborg—Mellerud —Kornsjö bör rustas upp.

1988/89:T512 av Åke Selberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av
järnvägstrafiken i norra Sverige.

1988/89:T513 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en Arlandabana att, i enlighet med vad i motionen
anförts, helt eller delvis finansieras av näringslivet.

1988/89:T514 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hänföra sträckan Åkers Styckebruk — Strängnäs till stomjärnvägsnätet.

1988/89:T515 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
fortsatt utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår.

1988/89:T516 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne Andersson
(båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av Norge—Vänerlänken.

1988/89:T517 av Sigge Godin m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
snabb utbyggnad och upprustning av sovvagnstrafiken på Norrland.

1988/89:TU16

1988/89:T518 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om
pendeltågstrafik inom Skaraborgs län utreds,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lämpliga
pendeltågslinjer i Skaraborgs län skall vara:

a) Falköping—Jönköping—Nässjö,

b) Skövde — Flallsberg,

c) Skövde —Alingsås,

d) Lidköping—Skara — Skövde — Karlsborg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pendeltågstrafiken
skall upprätthållas så att tågen stannar vid de småstationer
som finns längs bansträckningen eller åtminstone en gång per kommun
som banan passerar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pendelstågstrafiken
upprätthålls från tidig morgon till sen kväll med minst avgång
en gång per timme under veckans alla dagar.

1988/89:T519 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att persontrafiken på banan mellan Skövde och
Karlsborg skall återupptas, att detta bör ske efter en upprustning av banan
så att ASEA:s XI O-tåg kan användas, att tidtabeller skall anpassas till
tågen på järnvägen mellan Stockholm och Göteborg samt att anpassning
av tidtabeller skall ske till de skiftgående på resp. orts industrier och
vårdinrättningar.

1988/89:T520 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NKlJ-banans
framtid.

1988/89:T521 av Karin Israelsson och Stina Eliasson (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnämning av inlandsbanan till nationaljärnväg.

1988/89:T522 av Sven-Erik Alkemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
bibehållen trafik på kust till kustbanan samt om fortsatt upprustning av
bana och material.

1988/89:T523 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsättningarna
för en järnväg mellan Lidköping och Skövde skall utredas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en järnväg
Lidköping-Skövde skall ha tidtabeller som ger goda anslutningar till
tågen utmed järnvägen mellan Stockholm och Göteborg samt Kinnekullebanan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att denna
järnväg skall kunna bli en viktig godstrafikled.

1988/89:T524 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om persontrafiken i Norrland,

1988/89:TU16

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om godstrafiken i Norrland,

3. att riksdagen beslutar att tillföra banverket 300 milj. kr. för iordningställande
av banan Stockholm —Sundsvall för snabbtåg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om underhåll av bandelen Sundsvall —Härnösand —Långsele.

1988/89:T525 av Ulla Samuelsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ombyggnad av järnvägsbanken och elektrifiering av järnvägen på sträckan
Nykroppa —Kristinehamn.

1988/89:T526 av Ingrid Hasselström Nyvall och Charlotte Branting (båda
fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av och satsningen på järnvägslinjen Kalmar/
Karlskrona — Göteborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om järnvägslinjen Växjö —Alvesta.

1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c,m,fp,vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inlandsbanans och tvärbanornas betydelse för den regionala
utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafikavgifterna på inlandsbanan och tvärbanoma,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begär förslag om ett program
för lägre trafikavgifter på inlandsbanan och tvärbanorna i enlighet med
vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett regionalpolitisk!
investeringsprogram för upprustning av inlandsbanan och tvärbanorna
samt tåg- och vagnmaterial i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:T528 av Barbro Sandberg (fp) och Rosa Östh (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tågstopp i Uppsala län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av viss jämvägssträcka.

1988/89:T529 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en samlad lösning av Göteborgsregionens framtida
järnvägsfrågor som både medger en stark utveckling av den inomregionala
trafiken och tillgodoser den nationella och internationella trafikens långsiktiga
behov.

1988/89:T530 av Birger Andersson och Rosa Östh (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering och utbyggnad av en
Mälarbana i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:T531 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt
järnvägstrafik på NKlJ-banan.

1988/89:TU16

1988/89:T532 av Barbro Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att järnvägen till och från Hargshamn införs i stomnätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att synpunkterna på medelstilldelning skall beaktas i den
kommande investeringsplaneringen.

1988/89:T533 av Berndt Ekholm m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en särskild utredningsman utses för Götalandsbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den i yrkande 1 föreslagna utredningen får pröva olika
finansieringsformer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Götalandsbanan prövas ingå i långsiktsplanen 1991 —
2000 för stomjämvägsnätet.

1988/89:T534 av Hans Gustafsson m. fl. (s,m,c,vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
någon omklassificering av Blekinge kustbana icke får ske förrän banan
rustats upp till modem standard.

1988/89:T535 av Marianne Andersson m. fl. (c,s,m,mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tåguppehåll i Vårgårda,

2. att riksdagen - därest yrkande 1 avslås - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om SJ:s och banverkets
ansvar för matartrafik till snabbtågen.

1988/89:T536 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna att stombanan Kristianstad —
Hässleholm bibehålls i oförändrad omfattning,

2. att riksdagen ger regeringen till känna att kustbanan Kristianstad —
Karlskrona i Blekinge elektrifieras.

1988/89:T537 av Kenth Skårvik och Ingela Mårtensson (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att banverket snarast tillförs medel för att kunna fortsätta
ombyggnaden av Västkustbanan till dubbelspårig järnväg.

1988/89:T538 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar behålla följande järnvägssträckor i stomnätet:
Borlänge —Mora, Borlänge — Malung, Borlänge—Gävle,

2. att riksdagen beslutar att sträckan Borlänge — Sälen skall byggas ut
sista sträckan och elektrifieras i hela sin sträckning,

3. att riksdagen beslutar att sträckan Sälen — Särna — Idre skall byggas ut
i en andra etapp,

4. att riksdagen beslutar att sträckan Mora —Älvdalen skall utnyttjas
även för persontrafik,

5. att riksdagen beslutar att banan Mora —Vansbro —Lesjöfors åter
skall sättas in i järnvägsnätet.

1988/89:TU16

1988/89:T539 av Hans Nyhage och Rolf Dahlberg (båda m) vari yrkas att 1988/89:TU16
riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att återuppbygga
Sveriges forsta egentillverkade lok ”Förstlingen”.

1988/89:T540 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett forskningsprojekt inom järnvägssektorn.

1988/89:T541 av Karin Starrin och Stina Eliasson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare en dubbeltur längs norra stambanan,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om snabbtåg längs
norra stambanan.

1988/89:T542 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till utvecklingsplan för miljövänliga och trafiksäkra
godstransporter med bl. a. följande innehåll:

a) elektrifiering av industri- och stickspår i industriområden med stora
godsflöden,

b) nyanläggning av industrispår,

c) utveckling av nya gasdrivna växellok.

1988/89:T543 av Bertil Måbrink och Viola Claesson (båda vpk) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att göra bandelen Hudiksvall—Ljusdal
(Dellenbanan) till frijärnväg.

1988/89:T544 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fortsatta satsningar på ”Kust till kustbana”,

2. att riksdagen beslutar ändra statsbidragsreglerna till förmån för
kortväga järnvägstrafik på stomjärnvägsnätet.

1988/89:T545 av Ivar Franzn m. fl. (c,m,fp,mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utvidga banverkets upplåningsrätt hos riksgäldskontoret
för budgetåret 1989/90 med 147 milj. kr. till totalt 1357
milj. kr. under förutsättning att pengarna investeras i Västkustbanans utbyggnad
till dubbelspår,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om järnvägslinjen Halmstad —Nässjö.

1988/89:T546 av Ulla Tillander och Rune Thorn (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av investeringsmedel för utbyggnad av västkustbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Landskronas anslutning till Västkustbanan.

1988/89:T547 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att banverket
bör överta ansvaret för underhåll och breddning när det gäller järnvägssträckan
Deje —Hagfors,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ eller 1988/89:TU16
NK1J bör ha ansvaret för trafiken.

1988/89:T548 av Per Gahrton (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att ett alternativ med fyra spår längs
befintlig bansträckning söderut från Stockholm för höghastighetståg i stället
för Grödingebana, bör utredas.

1988/89:T549 av Rune Thorn m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tar initiativ till en samlad lösning av järnvägsfrågorna i Västsverige
med tillgodoseende av såväl internationella, som nationella och
regionala behov.

1988/89:T550 av Ingbritt Irhammar m. fl. (c,s,m,mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bibehållande av järnvägsturer på Västkustbanan sträckan Båstad —Ängelholm
— Åstorp — Malmö/Lund.

1988/89:T551 av Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av pendeltågstrafiken till Herrljunga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten till tågstopp för pendeltågstrafik i Vårgårda.

1988/89:T552 av Jan Jennehag (vpk) och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Ådalsbanans utveckling.

1988/89:T553 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till principbeslut om hur trafiken i Västerdalälvens dalgång
skall byggas ut i framtiden, och då i första hand om en ny järnväg skall
byggas eller om en upprustning av vägnätet skall prioriteras.

1988/89:T554 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att banverket bör få rätt att ta upp lån på
den öppna marknaden även för investeringar i bananläggningar, samt att
lånen skall få finansieras genom förhöjda avgifter på de bandelar vilka
finansierats med dessa lån.

1988/89:T555 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att SJ får i uppdrag att använda del av utvecklingsbidraget till vad
som anförts i motionen.

1988/89:T556 av Hans Leghammar och Kent Lundgren (båda mp) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att verka enligt vad i motionen anförts.

1988/89:T557 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
bättre järnvägstransporter på järnvägslinjen Karlskrona/Kalmar—Alvesta
— Göteborg.

1988/89:T558 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning
av järnvägen Uddevalla— Herrljunga — Borås.

1988/89:T560 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att konsekvenserna av och kostnaderna för
en ny bansträckning och ett nytt stationsbygge inom Ängelholms kommun
bör utredas.

1988/89:T562 av Bo Forslund m. fl. (s,m,fp,c,vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skyndsamt inrättande av en snabbtågsförbindelse mellan Sundsvall och
Stockholm.

1988/89:T563 av Görel Thurdin m. fl. (c,m,fp,vpk,mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en parlamentarisk utredning som får i uppdrag
att utreda en Ostkustbana med sträckning efter Norrlandskusten mellan
Sundsvall och Luleå.

1988/89:T564 av Leif Marklund och Roland Brännström (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omprövning av SJ:s banavgifter.

1988/89:T565 av Sven Lundberg m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de tåg som skall ställas till länstrafikhuvudmännens
förfogande för trafik på elektrifierade banor bör vara eldrivna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att länstrafikhuvudmännen bör ges möjlighet att välja
mellan vagnmateriel eller bidrag motsvarande den kapitalkostnad SJ tidigare
fått ersättning från staten för.

1988/89:T916 av Lars-Ove Hagberg (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om statsbidrag till kollektivtrafiksatsningar i Dalarna.

1988/89:A465 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c)
vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att godsbanan
Mjölby —Väderstad skall rustas upp och vara kvar i drift så länge kommunen
så önskar.

1988 års trafikpolitiska beslut

1988 års trafikpolitiska beslut syftade bl. a. till att skapa förutsättningar för
järnvägen att spela en viktig roll som ett konkurrenskraftigt, miljövänligt
och energisnålt transportmedel. En rad åtgärder vidtogs som syftar till att
stärka järnvägens konkurrenskraft. Statens järnvägar delades upp i ett
affärsverk (SJ) med ansvar för tågtrafiken och ett banverk med ansvar för
infrastrukturen. En ”vägtrafikmodell” infördes vilket innebär att SJ och
andra trafikutövare skall betala avgifter för utnyttjandet av bannätet.
Investeringsplaneringen av infrastrukturen skall ha en samhällsekonomisk

1988/89:TU16

2 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 16

inriktning. Järnvägsnätet har delats upp i ett nät av stomjärnvägar och 1988/89:TU16
länsjärnvägar. Trafikhuvudmännen får trafikeringsrätten för persontrafik
på länsjärnvägarna. Staten skall köpa sådan interregional persontrafik på
stomnätet som är regionalpolitisk! önskvärd men som inte kommer till
stånd på företagsekonomiska grunder. SJ skall koncentrera sin affärsverksamhet
till järnvägstrafiken och rekonstrueras ekonomiskt för att därigenom
ges förutsättningar som tryggar en konkurrenskraftig framtida utveckling.
SJ skall av egen kraft förbättra sitt resultat med minst 1 miljard
kronor fram till år 1992.

Utskottet

1 Mål för järn vägspolitiken m. m.

I motion T215 (c) framhålls, beträffande målen för järnvägspolitiken, att
en samhällsekonomiskt underbyggd upprustning av spårbunden trafik radikalt
skulle förbättra järnvägens konkurrenskraft för både passagerare
och gods. Målsättningen bör vara att öka SJ:s persontrafik med minst 20 —

25% och att minst 25 — 35% av godstrafiken på väg skall styras över till
järnväg.

I motion T258 (vpk) framhålls att järnvägen måste gynnas på bekostnad
av sina konkurrenter (vägtrafik, luftfart). Den måste därför enligt motionärerna
ges en positiv särbehandling när det gäller resurstilldelning.

I motion T502 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs om tågtrafikens fördelar ur miljö-, hälso-,
energi-, säkerhets- och bekvämlighetssynpunkt. Vidare framhålls i
motionen att dessa fördelar borde vägas in då banverket gör en samhällsekonomisk
bedömning av olika järnvägsprojekt.

Som framgår av den tidigare redovisningen var en av utgångspunkterna
för 1988 års trafikpolitiska beslut att järnvägen rätt utnyttjad är ett
miljövänligt och energisnålt masstransportmedel som har en viktig roll att
spela i framtidens trafiksystem. En rad åtgärder beslutades som syftar till
att stärka järnvägens konkurrenskraft. Det gäller såväl organisatoriska
förändringar som betydande ekonomiska avlastningar. Utskottet som förutsätter
att såväl person- som godstrafiken kommer att utvecklas positivt
som en följd av dessa åtgärder är dock inte berett att fastlägga några
bestämda mål om hur mycket denna trafik skall öka. Beträffande kombitrafiken
är dock målsättningen enligt budgetpropositionen att den år 2000
skall uppgå till 10 miljoner ton per år. Utskottet vill vidare framhålla att de
fördelar som järnvägen har enligt motion T502 (c) beaktas då banverket
gör sina samhällsekonomiska bedömningar av olika investeringsprojekt.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker de nu behandlade motionsyrkandena.

1 motion T258 (vpk) framhålls också att regering och riksdag måste utöva
en kontinuerlig ledning över jämvägssystemet och inte undandra sig sitt
ansvar genom bolagisering och utförsäljningar. Vidare anförs i motionen 18

att järnvägens ledning inte skall vara kommersiell utan politisk och facklig,
eftersom endast en politisk ledning av järnvägen kan mobilisera tillräckligt
med stöd bland allmänhet och organisationer. Motionärerna framhåller
också att arbetet på att åter göra järnvägen till en sammanhållen enhet
omedelbart måste påbörjas.

I motion T247 (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att en satsning på järnvägen också är en satsning på kvinnorna.
Enligt motionärerna är det kvinnorna som tar tåget och männen bilen.

Det trafikpolitiska beslutet innebar att statensjärnvägar delades upp i ett
banverk och ett affärsverk (SJ) med ansvar för trafiken. Banverket skall
vid sina investeringsbeslut göra samhällsekonomiska bedömningar. I
banverkets styrelse ingår också representanter för politiska partier. SJ skall
däremot drivas efter företagsekonomiska principer. Enligt utskottets mening
är denna ansvarsfördelning en nödvändig förutsättning för att SJ skall
kunna utvecklas till ett modernt, effektivt och kundinriktat trafikföretag.
Utskottet som förutsätter att regeringen vid rekonstruktionsperiodens slut
år 1992 bl. a. kommer att utvärdera nu genomförda organisationsförändringar
avstyrker med det anförda yrkandet i motion T258 (vpk) i nu
behandlade delar.

Den förstärkning av järnvägens konkurrenskraft som det trafikpolitiska
beslutet innebär kommer självfallet många kvinnor till godo. Något särskilt
uttalande om detta från riksdagens sida anser utskottet inte erforderligt.
Motion T247 (vpk) avstyrks därför i denna del.

I motion T234 (fp) framhålls att SJ måste utformas som ett aktiebolag.

Utskottet är, mindre än ett år efter det att riksdagen beslutat om en
uppdelning av statensjärnvägar i ett banverk med ansvar för infrastrukturen
och ett affärsverk (SJ) med ansvar för trafiken, inte berett föreslå
riksdagen att omvandla SJ till ett aktiebolag. Motionsyrkandet avstyrks
därför.

I motion T211 (s) yrkas att riksdagen uttalar sig för att en sammanslagning
av vägverket och banverket övervägs.

Organisationskommittn för inrättande av statens banverk skulle enligt
sina direktiv pröva för- och nackdelar med en sammanslagning mellan
banverket och vägverket (Dir. 1987:52). Kommittn framhöll i sin rapport
att det inte går att förena ambitionerna om nysatsningar inom järnvägen,
bevarad effektivitet och drägliga arbetsförhållanden för personalen med
ytterligare förändringar av banverkets struktur och organisation utöver
den beslutade — och världsunika — delningen mellan trafikföretag och
infrastrukturhållare och den förestående omlokaliseringen till Borlänge.

Utskottet anser, bl. a. med hänvisning till organisationskommittns utlåtande,
att frågan om en sammanslagning av vägverket och banverket inte
nu bör aktualiseras. Motionen avstyrks därför av utskottet.

1988/89:TU16

2 Överflyttning av banor till stomnätet

1988/89:TU 16

I motion T215 (c) yrkas att Bohusbanan och banan Boden—Haparanda
fors över till stomnätet med syfte att knyta
samman det nordiska järnvägsnätet.

I motion T247 (vpk) yrkas att Bohusbanan, Västerdalsbanan och Frykdalsbanan
förs till stomnätet.

I motion T223 (mp) yrkas att banan Sundsvall—Långsele överförs till
stomnätet.

1 motion T532 (s) yrkas att järnvägen till och från Hargshamn införs i
stomnätet.

1 motion T514 (fp) yrkas att sträckan Akers Styckebruk—Strängnäs
hänförs till stomnätet.

I motion T538 (mp) yrkas att riksdagen beslutar behålla järnvägssträckorna
Borlänge—Mora, Borlänge—Malung och Borlänge— Gävle i stomnätet.

I motion T232 (fp) yrkas att riksdagen beslutar att banan VännäsUmeå
även framdeles skall ingå i stomnätet.

1988 års trafikpolitiska beslut innebar att järnvägsnätet delades in i
stomjärnvägar och länsjärnvägar. Till stomnätet fördes sådana banor som
har person- och godstrafik som är av nationell och internationell betydelse.
Vid avgränsningen av stomnätet valdes i första hand bandelar där trafikunderlaget
för persontrafiken medger minst fem dagliga dubbelturer. För
att få en rimlig geografisk täckning av landet fördes till detta nät även vissa
banor av regionalpolitisk betydelse som har mindre trafik. I stomnätet
ingår dessutom vissa sammanbindande godsbanor.

Till länsjärnvägarna fördes dels banor som har lokal och regional persontrafik
och i de flesta fall även godstrafik dels

ett 50-tal banor där enbart godstrafik förekommer. Till denna grupp fördes
även de banor där inte längre någon trafik upprätthålls.

Indelningen av järnvägsnätet i stomjärnvägar och länsjärnvägar framgår
av bifogade karta.

Riksgränsen

, Skellefteå

isköldsvik

jndsvall

idiksvall

iderhamn

Charlottenber

pDkholm

odertälje

Jynäshamn

Kornsi

^Oxelösund

| Västervik

Götebc

irshamn:

Varberg

Halmsta*

Ängelholf

Helsingborg?!

Landskrona!

lrishamn

Karlskrona

TRAFIKERAT BANNÄT 1987-06-30

Stomjärnvägar

Inlandsbanan

Malmbanan

Länsjärnvägar med både
person- och godstrafik

Länsjärnvägar med enbart
godstrafik

1988/89:TU16

Utskottet behandlade förslagen att föra Bohusbanan och bandelen Boden—Haparanda
till stomnätet för ett år sedan (TU 1987/88:19). Då
framhöll utskottet att det är självklart att bl. a. ett nordiskt perspektiv
måste läggas på investeringsplaneringen. 1 detta syfte förs regelbundet
diskussioner mellan såväl de nordiska regeringarna som de nordiska järnvägsföretagen.
Det var därför enligt utskottets mening inte nödvändigt att
föra vissa banor till stomnätet för att åstadkomma ett nordiskt samarbete
på järnvägsområdet. Yrkandena avstyrktes därför av utskottet.

Utskottet som inte ändrat uppfattning i frågan avstyrker motionsyrkandena
om att föra Bohusbanan och bandelen Boden —Haparanda till stomnätet.

Utskottet avstyrker även yrkandet i motion T247 (vpk) att föra Västerdalsbanan
till stomnätet. Utskottet anser att trafiken på banan är av lokal och
regional karaktär.

Av samma skäl avstyrks yrkandet i motion T247 (vpk) att föra Fryksdalsbanan
till stomnätet.

Enligt utskottets mening är även trafiken på banan Sundsvall — Långsele av
den karaktären att banan bör tillhöra länsjärnvägarna. Yrkandet i motion
T223 (mp) att föra banan till stomnätet avstyrks därför.

Utskottet avstyrker även övriga yrkanden om överföring av banor från
länsjärnvägsnätet till stomnätet och yrkanden om att riksdagen skall uttala
att vissa banor skall kvarstå i stomnätet. Det trafikpolitiska beslutet innebär
att det ankommer på banverket att i sin löpande verksamhet successivt
följa upp den beslutade avgränsningen efter samråd med berörda intressenter.
Beslut om stomnätets avgränsning fattas av regeringen.

1 motion T215 (c) yrkas att framtida flyttningar mellan stomnätet och
länsjärnvägarna skall ske genom riksdagsbeslut.

Som framgår av den tidigare redovisningen är det numera regeringen
som beslutar om stomnätets avgränsning. Riksdagen fattade, på trafikutskottets
förslag, beslut om detta så sent som i maj 1988. Utskottet som inte
ändrat uppfattning i frågan avstyrker motionen i denna del.

3 Trafikavgifter för banutnyttjandet

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skall företag som driver trafik på
statliga järnvägar betala avgifter för att de utnyttjar infrastrukturen. Avgifterna
är uppdelade i en fast och en rörlig del. De rörliga avgifterna skall
spegla de samhällsekonomiska marginalkostnaderna enligt samma
grundprincip som för övriga trafikföretag. För att beräkna marginalkostnaderna
har bandelarna delats in i två typer. Såsom bantyp 1 betecknas
spåranläggningar som huvudsakligen består av skarvfritt spår med fjädrande
rälsbefästning och makadamballast. Övriga spåranläggningar tillhör
bantyp II. Avgifterna är högst för bantyp II.

De fasta avgifterna utgår som en årlig avgift för alla järnvägsfordon som
är i trafik på liknande sätt som fordonsskatten för den tunga landsvägstrafiken.
Regeringen fastställer såväl de rörliga som fasta avgifterna vilka

1988/89:TU16

betalas in till statsverket. Avgifterna, som för år 1990 beräknas uppgå till
ca 900 milj. kr., täcker inte statens utgifter för infrastrukturen.

1 motion T215 (c) framhålls att det är angeläget att taxan på stomlinjenätet
snarast utformas i syfte att underlätta framväxten av en livskraftig spårbunden
lokal och regional trafik.

1 motion T223 (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att banverket
får i uppdrag att se över banavgifterna. Enligt motionärerna bör dessa
baseras på marginalkostnaden, dvs. den extra kostnad en viss trafik förorsakar.
De anser vidare att banavgifterna inte får sättas så att t. ex. motorvagnar
på glest trafikerade banor drabbas av orimligt höga kostnader.

I motion T210 (c) yrkas att taxan för länshuvudmännens utnyttjande av
banorna sätts till ett lågt närmast symboliskt belopp. Den får heller inte,
enligt motionärerna, innehålla kvalitetsklassificeringar som innebär att de
sämsta bandelarna också blir de dyraste att trafikera för länshuvudmännen.

1 motion T502 (c) framhålls att det är angeläget att rälsen används så
mycket som möjligt och att avgiften bör anpassas därefter.

Enligt motion T512 (s) måste de timmertransporter som går från inlandet
till kusten få tillfredsställande konkurrensvillkor så att inte dessa tunga
transporter förs över till landsväg. Prisberäkningarna bör därför ske enligt
priszon I, dvs. samma villkor som gäller för stomlinjenätet.

I motionerna T527 (c,m,fp,vpk), T564 (s) och T232 (fp) begärs att
trafikavgifterna sätts ned på inlandsbanan och tvärbanorna.

I den trafikpolitiska propositionen föreslogs att bandelarna skulle delas in i
tre typer. Mot bakgrund av att detta förslag, enligt utskottets mening,
skulle medföra regionalpolitiska konsekvenser som inte kunde accepteras
föreslog utskottet att bantyp II skulle vara den högsta avgiftsklassen för
banutnyttjandet (TU 1987/88:19). Detta blev också riksdagens beslut
(rskr. 260). Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa utecklingen
och vidta de korrigeringar som är nödvändiga.

Regeringen har den 23 februari 1989 uppdragit åt banverket att snarast
lämna förslag till en reviderad avgiftssättning som bättre bidrar till att
främja regional balans.

En stor del av banorna i skogslänen har fått avgifter som är högre än vad
som gäller för landet i övrigt. Enligt utskottets mening är det bra att
regeringen gett banverket i uppdrag att se över avgiftssättningen av regionalpolitiska
skäl. Utskottet, som förutsätter att översynen kan genomföras
skyndsamt, anser att syftet med motionsyrkandena till väsentlig del är
tillgodosett. De bör därför kunna lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens
sida.

4 Anslaget H6. Köp av interregional persontrafik på järnväg

I stomnätet ingår bandelar där en kommersiellt utbyggd persontrafik inte
kan erbjudas. Staten genom transportrådet skall därför enligt förra årets
trafikpolitiska beslut fortsättningsvis trygga sådan interregional persontra -

1988/89:TU16

fik på järnväg som inte kan upprätthållas på affärsmässiga grunder men 1988/89:TU16
som har en klar regionalpolitisk betydelse.

Transport rådet och SJ träffade den 15 december 1988 ett avtal om
statens upphandling av tågtrafik. För 688 milj. kr. upphandlades regionalpolitisk!
viktig trafik på diverse stomjärnvägar (prop. 1988/89:100 bil. 8
s. 79), nattåg på övre Norrland, persontrafik på inlandsbanan och malmbanan
samt i princip dagens persontrafik på länsjärnvägar där inte trafikhuvudmännen
ännu övertagit ansvaret.

Härutöver har transportrådet och SJ kommit överens om en rådrumsbeställning
på 120 milj. kr. för att, som en övergångsåtgärd under trafikåret
1989/90, bibehålla viss tågtrafik i avvaktan på trafikhuvudmännens
ställningstagande till framtida trafik. Rådrumsbeställningen finansieras
genom att SJ gör en avräkning mot den avkastning som skall inlevereras
till staten för år 1993.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen anvisar 583,8 milj. kr. under
anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg. Avtalet mellan
transportrådet och SJ förutsätter att riksdagen beviljar dessa medel.

I motionerna T215 (c), T235 (mp) och T258 (vpk) yrkas att riksdagen
under anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg anvisar 70
milj. kr., 233,5 resp. 300 milj. kr. utöver regeringens förslag för att därmed
undvika trafikindragningar på stomnätet. I motion T248 (m) yrkas att
riksdagen anvisar 100 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen.

I motion T229 (s) begärs att statens ekonomiska ramar och tillämpningsreglerna
för dessa ses över av regionalpolitiska skäl.

1 motion T240 (s) framhålls att anslaget till olönsam trafik åtminstone
under en övergångsperiod måste höjas väsentligt.

I motionerna T210 (c), T510 (c) och T522 (s) begärs att trafiken på
banan Göteborg —Kalmar/Karlskrona åtminstone bibehålls på nuvarande
nivå. Om detta inte är möjligt med nuvarande anslagsnivå, måste denna
ökas enligt den förstnämnda motionen.

I motion T228 (c,m,fp) framhålls att det är statens ansvar att sköta
pendeltrafiken med tåg i Värmlands län.

I motionerna T205 (m), T501 (c) och T536 (mp) riktas kritik mot att
avtalet mellan transportrådet och SJ kommer att leda till trafikindragningar
på bandelen Kristianstad —Hässleholm. Det begärs därför att trafiken
skall upprätthållas i tillfredsställande omfattning (motion T205) resp. bibehållas
på nuvarande nivå (motionerna T501 och T536).

1 motion T503 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att de 4 dubbelturer på linjen Nässjö —Jönköping—Falköping som
inte omfattas av avtalet skall ingå i den s. k. rådrumsbeställningen.

I motion T502 (c) framhålls att riksdagen bör upphäva rätten för transportrådet
att förhandla bort trafiken på banorna Borlänge —Mora, Storlien—Östersund
och Gävle —Borlänge —Frövi. Den skall enligt motionärerna
också i framtiden drivas i SJ:s regi.

I motion T541 (c) yrkas att ytterligare en dubbeltur sätts in längs norra
stambanan.

I motion T517 (fp) yrkas att en snabb utbyggnad och upprustning av
sovvagnstrafiken på Norrland genomförs.

I motion T232 (fp) framhålls att sovvagnstrafiken till övre Norrland och
därmed även till Lycksele måste garanteras av staten.

På stomnätet förekommer interregional persontrafik som inte är lönsam.
Om staten vill att sådan trafik skall tryggas skall den trafiken enligt det
trafikpolitiska beslutet upphandlas av transportrådet. Utskottet anser att
detta är en riktig princip. Om SJ åläggs att upprätthålla olönsam trafik
utan ersättning försvårar man för SJ att agera som ett självständigt trafikföretag
som skall uppfylla vissa lönsamhetskrav.

Utskottet anser att det avtal som slutits mellan staten och SJ innebär att
regionalpolitisk! viktig trafik, bl. a. nattåg på övre Norrland, kunnat tryggas.
Utskottet tillstyrker därför att riksdagen anvisar 583,8 milj. kr. under
anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg. En begränsad indragning
av trafik på stomnätet, vilket avtalet torde medföra, bör enligt
utskottets mening accepteras av kostnads- och effektivitetsskäl.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

Utskottet vill beträffande handläggningsordningen för trafikupphandlingen
på stomnätet anföra följande.

I den trafikpolitiska propositionen föreslog regeringen att riksdagen
skulle anvisa 274 milj. kr. för trafikupphandling på stomnätet under första
halvåret 1989. I årets budgetproposition föreslås, som framgår ovan, att
riksdagen anvisar 583,8 milj. kr. för upphandling under trafikåret 1989/90.
Inte i någon av propositionerna redovisas enligt utskottets mening ett
tillräckligt beslutsunderlag. Utskottet anser att regeringen fortsättningsvis
bör ange vilken trafik som den föreslagna medelsanvisningen avser att
trygga liksom den trafik och kostnaderna härför som SJ offererat men som
transportrådet och regeringen inte anser bör köpas av staten. Det är vidare
enligt utskottets mening angeläget att kostnaderna för den olönsamma
järnvägstrafiken öppet redovisas för varje bandel. Därmed kan konsekvenserna
av olika medelstilldelningar bedömas.

Vad utskottet anfört om handläggningsordningen för trafikupphandlingen
på stomnätet bör av riksdagen ges regeringen till känna.

I motion T234 (fp) framhålls att upphandlingen av trafiktjänsterna bör ske
i konkurrens. De bör läggas ut på entreprenad till andra trafikanordnare än
SJ om det visar sig mera kostnadseffektivt, anser motionärerna.

Riksdagen har bemyndigat regeringen eller myndighet som regeringen
beslutar att bestämma i frågor som rör rätten att trafikera järnvägsnätet.
På stomnätet skall enligt den trafikpolitiska propositionen SJ ha trafikeringsrätten
för såväl person- som godstrafiken. Trafikhuvudmännen kan
dock på kortare avgränsade delar av stomnätet få viss trafikeringsrätt för
sådan persontrafik som är av lokal och regional karaktär. Om en trafikhuvudman
får en sådan trafikeringsrätt står det honom fritt att anlita olika
entreprenörer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i denna
del.

1988/89:TU 16

5 Anslaget H7. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av 1988/89:TU16
viss persontrafik på järnväg

Som en följd av 1988 års trafikpolitiska beslut har regeringen den 11 maj
1988 godkänt principöverenskommelsen om lokal och regional kollektivtrafik
på järnväg m. m. Enligt denna överenskommelse får regeringen eller
den myndighet som regeringen förordnar (transportrådet) teckna överenskommelse
med trafikhuvudmännen om ersättning till dessa för övertagande
av ansvaret för trafikförsörjningen på en angiven sträcka. Ersättningens
storlek skall motsvara SJ:s kostnad vid övertagandet för att upprätthålla
den aktuella tågtrafiken. Ersättningen utgår oavsett val av färdmedel.
Trafikhuvudmännen skall utan krav på ersättning få överta viss rullande
materiel, i huvudsak äldre motorvagnar, från SJ. Trafikhuvudmännen
skall senast den 1 juli 1990 bestämma sig för om de vill ingå avtal med
staten om övertagande av trafikförsörjningen på berörda sträckor.

Statsbidraget till trafikhuvudmännen finansieras från anslaget Ersättning
till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik pä järnväg. I
avvaktan på trafikhuvudmännens ställningstagande — dock längst till den
1 juli 1990 — utbetalas de anvisade medlen direkt till SJ.

1 budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår anvisar
97,65 milj. kr. samt att regeringen vid behov får omfördela medel mellan
detta anslag och anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg.

I motionerna T215 (c) och T258 (vpk) föreslås att riksdagen anvisar
7 milj. kr. resp. 39,06 milj. kr. utöver regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion T916 (vpk) begärs att Dalatrafik får ett extra anslag för drift
och investeringar på 100 milj. kr. för att upprätthålla en bra kollektivtrafik.

1 motion T510 (c) yrkas att staten genom bidrag till länets kollektivtrafik
möjliggör ett större tågåkande på banan Vänersborg —Borås —Varberg.

Den ovan redovisade principöverenskommelsen om lokal och regional
kollektivtrafik på järnväg m. m. träffades mellan staten, Landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen.

Parterna var därvid eniga om att trafikhuvudmännens ersättning, om de
tar över trafikansvaret, skall motsvara SJ:s kostnad vid övertagandetillfället.
Utskottet, som anser att överenskommelsen bör ligga fast, tillstyrker
därför förslaget i propositionen att riksdagen bör anvisa 97,65 milj. kr.
under anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik
på järnväg. Vidare tillstyrks förslaget i propositionen att regeringen
bör bemyndigas att vid behov omfördela medel mellan detta anslag och
anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionsyrkandena om att
riksdagen bör anvisa större bidrag.

I motionerna T210 (c), T215 (c) och T502 (c) begärs att bidraget till
trafikhuvudmännen endast skall kunna användas till tågtrafik. Någon möjlighet
att flytta medlen till busstrafik bör enligt motionerna inte finnas.

Principöverenskommelsen mellan staten, Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen förutsätter att
bidrag utgår till trafikhuvudmännen, om han övertar ansvaret för trafikförsörjningen
på viss sträcka, oavsett val av färdmedel under avtalsperioden.
Trafikhuvudmännen kan således välja att fortsätta att köra tåg på
sträckan eller ersätta tågtrafiken med buss.

Utskottet anser detta vara en riktig princip. Beslut om hur den lokala
och regionala trafiken skall utformas fattas bäst av trafikhuvudmännen.
Förslagen i motionerna att statsbidraget endast skall kunna användas för
tågtrafik innebär ett brott mot principöverenskommelsen och skulle därmed
i avsevärd utsträckning försvåra möjligheterna att föra över ansvaret
för den lokala och regionala trafikförsörjningen på trafikhuvudmännen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade
motionsyrkandena om att statsbidrag endast skall utgå för tågtrafik.

I motionerna T230 (s), T526 (fp) och T544 (c) yrkas att bidrag även utgår
till trafikhuvudmännen om de driver lokal och regional trafik på stomnätet.

Den tidigare refererade principöverenskommelsen innebär att bidrag till
trafikhuvudmännen utgår om de tar över ansvaret för trafikförsörjningen
på länsjämvägama. För lokal och regional trafik på stomjämvägarna utgår
inget bidrag. Bakom överenskommelsen står bl. a. Svenska Lokaltrafikföreningen
som företräder trafikhuvudmännen.

Utskottet menar att förutsättningar skapats för trafikhuvudmännen att
under rimliga ekonomiska villkor ta över ansvaret för den lokala och
regionala tågtrafiken. Enligt utskottets mening finns det nu inget skäl för
riksdagen att besluta om ytterligare bidrag. Motionsyrkandena avstyrks
därför.

I motion T565 (s) yrkas att de tågsom skall ställas till trafikhuvudmännens
förfogande för trafik på elektrifierade banor skall vara eldrivna. Vidare
begärs att trafikhuvudmännen ges möjlighet att välja mellan vagnmateriel
och bidrag motsvarande den kapitalkostnad SJ tidigare fått ersättning för
från staten.

Enligt principöverenskommelsen skall trafikhuvudman, som tar över
trafikeringsrätten på en länsjärnväg, utan krav på ersättning få överta viss
rullande materiel, i huvudsak äldre motorvagnar från SJ.

Utskottet som förutsätter att regeringen kommer att se till att staten
håller denna del av överenskommelsen finnér ingen anledning för riksdagen
att göra de uttalanden som begärs i motionen. Utskottet avstyrker
därför motionen.

1 motion T223 (mp) framhålls att ett utvecklingsprogram för regionaltrafik
på länsjämvägama bör genomföras under en femårsperiod med statligt
stöd. Länsjämvägama bör enligt motionärerna bli långsiktigt attraktiva
för länstrafikbolagen eller privata intressenter.

Enligt det trafikpolitiska beslutet ansvarar trafikhuvudmännen för all
lokal och regional persontrafik. Som redovisats ovan utgår driftbidrag till
huvudmännen om de övertar trafikansvaret på länsjämvägama. Investeringar
i länsjämvägama finansieras över anslaget Byggande av länstrafik -

1988/89:TU16

anläggningar. Dessa principer har accepterats av såväl staten som företrädare
för kommunförbunden och trafikhuvudmännen.

Riksdagen ställde sig bakom de angivna principerna för mindre än ett år
sedan. Som exempel på större investeringsprojekt som möjliggjorts på
länsjärnvägarna år 1989 nämns i budgetpropositionen sträckorna
Malmö—Ystad. Ludvika —Västerås, Västerhaninge —Nynäshamn, Nässjö—Åseda,
Jönköping—Vaggeryd och Älvsbyn —Piteå.

Enligt utskottets mening finns nu goda förutsättningar för trafikhuvudmännen
att driva tågtrafik på länsjärnvägar. Något utvecklingsprogram
med statligt stöd är utskottet inte berett att förorda. Yrkandet härom
avstyrks därför.

6 Anslag till banverket

6.1 Dl. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar

Från anslaget finansieras banverkets kostnader för drift och vidmakthållande
av det statliga järnvägsnätet. Under innevarande budgetår anvisas
dessa medel under två anslag, nämligen D1. Drift och underhåll av statliga
järnvägar och D2. Reinvesteringar i stomjärnvägar.

Enligt budgetpropositionen finns det ett betydande behov av underhållsåtgärder
inom järnvägsområdet, delvis till följd av inträffade eftersläpningar.
Kommunikationsministern föreslår att 2 595 milj. kr. anvisas för
nästa år och att en kostnadsram på 2 698 milj. kr. fastställs för kalenderåret

1990.

I motionerna T235 (mp) och T258 (vpk) föreslås att riksdagen under detta
anslag anvisar 420 milj.kr. resp. 1 038 milj. kr. (40%) utöver regeringens
förslag.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.
Härav följer att motionsyrkandena avstyrks i denna del. Vidare tillstyrker
utskottet den föreslagna kostnadsramen för år 1990.

6.2 D2. Nyinvesteringar i stomjärnvägar

I den trafikpolitiska propositionen angavs att som riktpunkt för banverkets
planering bör gälla en medelsram för nyinvesteringar om 10 miljarder
kronor under den närmaste tioårsperioden. Riksdagen ställde sig bakom
detta uttalande.

I motion T215 (c) yrkas att planeringen av investeringar i järnvägens
infrastruktur skall inriktas på en omfattning av 40 miljarder kronor fram
till år 2000.

Utskottet anser att det finns en rad nybyggnadsprojekt som är angelägna
att genomföra. Det är emellertid dyrt att bygga nya järnvägar. Kostnaderna
för att bygga Arlandabanan, Mälarbanan/Svealandsbanan, upprustning
för snabbtåg Göteborg—Malmö —Stockholm och Stockholm —Sundsvall
samt utbyggnad på norra stambanan och västkustbanan har beräknats till
över 13 miljarder kronor i 1990 års prisnivå. För att finansiera angelägna

1988/89:TU16

investeringsprojekt torde det därför vara nödvändigt att andra intressenter 1988/89:TU 16
än staten medverkar.

Enligt utskottets mening står det klart att investeringsramen på 10 miljarder
kronor avser de investeringar som banverket finansierar över statsbudgeten.
1 ramen skall således inte inräknas de insatser som andra intressenter
kan bidra med. Det betyder att de totala nyinvesteringarna kan bli
avsevärt större om t. ex. kommuner och företag medverkar till att finansiera
olika investeringar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion T215 (c) i
denna del.

Kommunikationsministern föreslår att 583,3 milj. kr. anvisas för nästa
budgetår under anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar och att kostnadsramen
för år 1990 fastställs till 605,5 milj. kr.

1 motion T235 (mp) yrkas att riksdagen för nästa budgetår anvisar 1 500
milj. kr. utöver regeringens förslag. Banverket bör få använda anslaget
även till investeringar i länsjärnvägar och på inlandsbanan samt till drift
och vidmakthållande av statliga järnvägar.

1 motion T258 (vpk) yrkas att riksdagen anvisar 233,3 milj.kr. (40%)
utöver regeringens förslag.

I motion T507 (s) yrkas att tillräckliga resurser anvisas banverket för att
stödja länstrafiksatsningar i tågtrafiken på stomnätet.

Utskottet tillstyrker för sin del såväl regeringens förslag till medelsanvisning
som den föreslagna investeringsramen för år 1990. De nu behandlade
motionsyrkandena avstyrks därför av utskottet.

6.3 D3. Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader

Från anslaget finansieras dels banverkets kapitalkostnader för lån för de
s.k. SL-investeringarna i Stockholmsområdet i enlighet med 1983 års
överenskommelse mellan Stockholms läns landsting (SLL), SJ och staten,
dels avskrivningskostnaden för eldriftsanläggningar.

Kommunikationsministern föreslår att riksdagen anvisar 94 milj. kr.
under anslaget för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

6.4 D4. Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar (västkustbanan)

Från anslaget betalas utbyggnad av dubbelspår på västkustbanan i enlighet
med den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning.

Banverket anger i sin anslagsframställning att en fortsatt utbyggnad av
dubbelspår på norra delen av västkustbanan (Göteborg—Veinge) tillhör de
högst prioriterade nysatsningsprojekten. Banverket hemställer därför om
att 180 milj. kr. anvisas för verksamhetsåret 1990 (ca 100 milj. kr. för
budgetåret 1989/90), dvs. en medelsanvisning som överstiger de 25 milj.

kr. som enligt tidigare riksdagsbeslut återstår att anvisa inom ramen för
den nordiska handlingsplanen.

Kommunikationsministern delar banverkets uppfattning att en fortsatt
satsning på västkustbanan är angelägen. Han anser emellertid inte att det
finns ekonomiskt utrymme att höja anslagen utöver de ramar som lades
fast i det trafikpolitiska beslutet. Han förordar därför att under detta
anslag 25 milj. kr. anvisas för nästa budgetår. De fortsatta insatserna på
västkustbanan får bedömas av banverket vid dess prioritering mellan olika
projekt.

I motionerna T215 (c) och T258 (vpk) yrkas att riksdagen under anslaget
anvisar 147 milj. kr. resp. 200 milj. kr. utöver regeringens förslag.

1 motionerna T234 (fp) och T251 (fp) yrkas att riksdagen anvisar 25
milj. kr. utöver regeringens förslag.

I motion T545 (c,m,fp,mp) begärs att riksdagen utvidgar banverkets
upplåningsrätt hos riksgäldskontoret med 147 milj. kr. under förutsättning
att pengarna används för utbyggnad av dubbelspår på västkustbanan.

I motion T213 (m) yrkas att en företagsekonomisk komplettering av den
pågående utredningen om järnvägstrafiken längs västkusten görs.

I motion T223 (mp) yrkas att banverket får i uppdrag att bygga ut
västkustbanan till tvåspårighet mellan Malmö och Uddevalla.

Även i motionerna T206 (c), T247 (vpk), T515 (s), T537 (fp) och T546
(c) framhålls att en fortsatt utbyggnad av dubbelspår på västkustbanan är
mycket angelägen att genomföra. 1 motion T546 (c) anförs också att
Landskrona bör anslutas till västkustbanan.

I motionerna T206 (c) och T242 (fp) framhålls att en järnvägstunnel
genom Hallandsåsen bör byggas.

1 motion T560 (mp) begärs att kostnaderna för en ny bansträckning och
ett nytt stationsbygge inom Ängelholms kommun utreds.

Nordiska ministerrådet har utarbetat ett förslag om ett starkare Norden —
Ekonomisk handlingsplan 1989—1992. Nordiska Rådet har ställt sig bakom
handlingsplanen. 1 planen avgränsas sex prioriterade nordiska infrastrukturområden.
Ett av dessa områden är den södra delen av svenska
västkusten. I förslaget sägs om detta område att en fortsatt utbyggnad och
upprustning av västkustbanan är mest angelägen. Den låga standarden på
huvuddelen av västkustbanan är i dag ett klart hinder mot en effektivisering
av järnvägstrafiken inom Norden och med kontinenten. Inte minst
hämmas kombitrafikens utveckling, framhålls det vidare. I Nordiska ministerrådets
förslag förutsätts att infrastrukturprojekt som västkustbanan
finansieras av resp. land.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet det motiverat att särskilda
insatser görs för att påskynda utbyggnaden av dubbelspår på västkustbanan.
De återstående kostnaderna för att färdigställa dubbelspårsutbyggnaden
mellan Göteborg och Kungsbacka uppgår till ca 405 milj. kr. i
löpande priser. Banverkets och regionens målsättning är att denna etapp
skall var färdigbyggd år 1992.

Dubbelspår på bandelen mellan Göteborg och Kungsbacka skulle inte
bara ha stor betydelse för SJ:s person- och godstrafik utan även för kom -

1988/89:TU16

munerna i Göteborgsregionen, eftersom pendeltrafik därmed skulle kunna
etableras på denna bandel.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den uppgörelse som år 1983
slöts mellan staten, SJ och Stockholms läns landsting om upprustning och
trafikering av pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen. Enligt uppgörelsen
skall landstinget bl. a. svara för 65% av kapitalkostnaderna för en
omfattande utbyggnad av två nya spår.

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening rimligt att staten
via särskild medelstilldelning, banverket och närmast berörda lokala och
regionala intressenter delar på kostnaden (ca 405 milj. kr.) för utbyggnaden
av dubbelspåret till Kungsbacka. Utskottet har erfarit att banverket är
berett att göra de omprioriteringar som krävs för att banverket inom
ramen för ordinarie medel skall kunna finansiera en tredjedel av kostnaderna
(ca 135 milj. kr. i löpande priser) fram till år 1992.

Skälet för de lokala och regionala intressenterna att betala en del av
kostnaderna för dubbelspårsutbyggnaden skulle, som framgår ovan, vara
att pendeltågstrafik därmed kan etableras på sträckan mellan Göteborg
och Kungsbacka. Ett motiv för staten att bidra med särskilda medel är de
uttalanden som Nordiska Rådet gjort om västkustbanans betydelse. Ett
annat motiv för staten är att miljösituationen på västkusten motiverar
särskilda insatser. En tidigareläggning av pendeltågstrafiken mellan Göteborg
och Kungsbacka bidrar enligt utskottets mening till en förbättrad
miljö genom att biltrafik förs över till järnväg.

Om banverket å ena sidan och de lokala och regionala intressenterna å
andra sidan är beredda att svara för var sin tredjedel av kostnaderna för
dubbelspårsutbyggnaden mellan Göteborg och Kungsbacka anser utskottet
att resterande belopp bör finansieras från anslaget D4. Särskilda nyinvesteringar
i stomjärnvägar. Utskottet föreslår därför att under detta anslag
för nästa budgetår anvisas 65 milj. kr., dvs. 40 milj. kr. mer än vad regeringen
föreslagit. Det bör ankomma på banverket att undersöka om intressenterna
i Göteborgsregionen är beredda att svara för en tredjedel av
kostnaderna för den aktuella dubbelspårsutbyggnaden.

Om det inte är möjligt för banverket att nå en uppgörelse med de lokala
och regionala intressenterna i Göteborgsregionen bör enligt utskottets
mening de medel som anvisas under anslaget D4. få användas för investeringar
på andra delar av västkustbanan. Om en uppgörelse går att nå
förutsätter detta att resterande del av kostnaderna för statens särskilda
insatser anvisas från anslaget D4. kommande budgetår.

Utskottets ställningstagande, som av riksdagen bör ges regeringen till
känna, innebär att syftet med de nu behandlade motionsyrkandena till
väsentlig del blir tillgodosett. Något uttalande från riksdagen om Landskronas
anslutning till västkustbanan, tunnel genom Hallandsåsen eller om
en utredning av ny bansträckning genom Ängelholm anser utskottet inte
erforderligt.

1988/89:TU16

6.5 D5. Järnvägsinspektionen

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen anvisar 10,3 milj. kr. för nästa
budgetår samt godkänner en kostnadsram på 10,6 milj. kr. för kalenderåret

1990.

Utskottet tillstyrker såväl den föreslagna medelsanvisningen som den
föreslagna kostnadsramen.

6.6 D6. Banverket: Försvarsuppgifter

Från anslaget betalas vissa kostnader inom järnvägssektorn för uppgifter
inom den civila delen av totalförsvaret.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår anvisar

42,4 milj. kr.

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning.

I motion T216 (c) framhålls att det är angeläget att den framtida bedömningen
av person- och godstransporter beaktar behovet av kommunikationer
i en kris- och krigssituation.

Inom den civila delen av försvaret är transportrådet ansvarig myndighet
för transporterna. Det åligger därvid transportrådet att, efter samråd med
bl. a. banverket och SJ, se till att transporterna under kriser och krig har en
hög effektivitet och tillfredsställande funktionssäkerhet. I princip all verksamhet
inom totalförsvaret är beroende av transporter. Transportrådet
samverkar nära med såväl överbefälhavaren som överstyrelsen för civil
beredskap.

Med det anförda synes syftet med motionsyrkandet vara tillgodosett.
Det kan därför lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

6.7 D7. Banverket: Omlokaliseringskostnader

Från anslaget betalas merkostnader i samband med utlokaliseringen av
banverkets huvudkontor till Borlänge.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att för nästa budgetår anvisa 18
milj. kr.

7 Finansiering av banverkets investeringar

Banverket har möjlighet att ta upp lån i riksgäldskontoret för finansiering
av eldriftsanläggningar och de s. k. SL-investeringarna. Därutöver får upplåning
ske för produktionsutrustning samt för rörelsekapital. Kommunikationsministern
föreslår att riksdagen godkänner att ramen för denna upplåning
för år 1990 anges till 1210milj.kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna ramen för banverkets upplåning i
riksgäldskontoret.

I motion T215 (c) framhålls att det bör övervägas att banverket får tillgodogöra
sig medel från försäljningar av mark och andra anläggningar för
nyinvesteringar, att verket bör undersöka möjligheterna att genom sam -

1988/89:TU16

verkan med kommuner och landsting och/eller enskilda företag åstadkomma
delfinansiering samt att möjligheter bör åstadkommas att finansiera
investeringar av denna långsiktiga karaktär genom upplåning. Enligt motionen
visar kapitalmarknaden att det bör vara möjligt att genom emission
av järnvägsobligationer finansiera ett betydligt ambitiösare investeringsprogram
än vad direktfinansiering över statsbudgeten medger.

I motion T554 (m) yrkas att banverket får rätt att ta upp lån på den
öppna marknaden även för investeringar i bananläggningar, samt att lånen
skall få finansieras genom förhöjda avgifter på de bandelar vilka finansierats
med dessa lån.

I motionerna T234 (fp), T240 (s), T243 (m) och T251 (fp) framhålls att
banverket bör ges möjlighet att lånefinansiera nyinvesteringar eller att
möjligheterna till privat finansiering bör tas till vara som ett sätt att
genomföra angelägna spårprojekt.

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skall staten finansiera infrastrukturens
drift och underhåll liksom investeringar. För dessa ändamål disponerar
banverket särskilda anslag. Banverket har rätt att ta upp lån i riksgäldskontoret
för att kunna finansiera investeringar utan hinder av tillfällig
brist på anslagsmedel vid budgetårsskifte. Kostnaderna för lånen belastar
slutligen de anslag som banverket disponerar. Härutöver kan andra intressenter
bidra till investeringar antingen genom att lämna bidrag utan krav
på återbetalning eller genom att förskottera medel som senare får återbetalas
av banverket.

Det är SJ som äger mark och fastigheter. Banverket äger endast vissa
byggnader som används för produktionen. SJ får enligt det trafikpolitiska
beslutet sälja fastigheter och anläggningar och använda intäkterna för den
finansiella rekonstruktion av SJ som måste genomföras. Banverket kan
alltså inte disponera dessa medel för investeringar.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1987/88:20 behandlat en
motion i vilken föreslås att riksgäldskontoret för SJ:s räkning skall ta upp
ett premieobligationslån om 3 miljarder kronor att användas för järnvägsinvesteringar.

Finansutskottet anser att som grundläggande princip bör gälla att full
förräntning bör kunna påräknas om ett affärsverk skall få finansiera investeringar
vid sidan av statsbudgeten direkt via riksgäldskontoret. Av finansutskottets
betänkande framgår vidare att regeringen i maj 1988 uppdrog åt
den kommitté (Dir. 1988:26) som skall se över riksgäldskontorets uppgifter
och organisation att göra en samlad bedömning av formerna för de
affärsdrivande verkens finansiering av sina investeringar. Kommittén
skall bl. a. överväga om det finns skäl att samla emissionsverksamheten till
riksgäldskontoret.

Kommittén kommer att avrapportera denna del av sitt uppdrag före den
1 juli 1989. Frågan om finansiering av järnvägsinvesteringarna och andra
affärsverks investeringar kommer således att behandlas av regeringen detta
år.

Beträffande förslaget i motion T554 (m), att banverket skall kunna finansiera
lån för investeringar på vissa bandelar genom förhöjda avgifter, förut -

1988/89:TU16

3 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 16

sätter utskottet att banverket aktualiserar frågan hos regeringen, om verket
anser detta vara en bra metod att finansiera angelägna investeringsprojekt.
Det är regeringen som fastställer avgifterna.

Med hänvisning till det anförda påkallar, enligt trafikutskottets mening,
inte de nu behandlade motionsyrkandena någon åtgärd från riksdagens
sida. De avstyrks därför.

8 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar

Samhällsekonomisk investeringsplanering

I en rad motioner förekommer krav på upprustning och utbyggnad av
skilda bandelar. Innan dessa yrkanden behandlas vill utskottet erinra om
de principer för en samhällsekonomisk investeringsplanering som riksdagen
lade fast förra året i samband med det trafikpolitiska beslutet.

Enligt detta beslut skall investeringar i järnvägens infrastruktur genomföras
efter det att en allsidig samhällsekonomisk prövning gjorts av varje
objekt. Även investeringsplaneringen för länsjärnvägar skall ske på samhällsekonomiska
grunder.

En huvuduppgift för banverket är att ta fram en investeringsplan för
hela bannätet där olika projekt värderas och prioriteras. Med utgångspunkt
i denna plan är det möjligt för SJ och andra intressenter, t. ex.
trafikhuvudmännen, att med egna medel bekosta tidigareläggning av angelägna
investeringsobjekt.

Investeringar på stomnätet beslutas av banverket enligt de ramar och
riktlinjer som riksdag och regering anger. I planeringen skall, förutom med
SJ, regelmässigt samråd ske med olika lokala och regionala intressenter,
t. ex. länsstyrelser, kommuner och trafikhuvudmän.

När det gäller investeringsplaneringen på länsjärnvägama skall avvägningen
mellan väg- och jämvägsutbyggnader ske på länsplanet där kunskapen
om investeringsbehoven finns. Banverkets långsiktiga investeringsplanering
skall ske enligt tioåriga planperioder som revideras efter samma
tidsintervaller som gäller för vägplaneringen.

Banverket arbetar för närvarande med en tioårsplan för perioden
1991—2000. Denna plan skall inlämnas till regeringen senast den 1 januari

1991.

Vid sidan av tioårsplanen arbetar banverket med en treårsplan för
perioden 1991 — 1993 som kommer att ingå i den anslagsframställning som
skall lämnas till regeringen senast den 1 september 1990.

Utskottet anser för sin del det väsentligt att grunderna för den av
riksdagen beslutade investeringsplaneringen ligger fast. Banverket skall
således besluta om investeringar på stomnätet efter det att en samhällsekonomisk
bedömning av aktuella objekt gjorts. Denna bedömning redovisas
i en av verket upprättad investeringsplan. Andra intressenters villighet att
delta i finansieringen av olika objekt kan påverka banverkets bedömning
av när investeringarna skall genomföras. Beslut om investeringar på länsjärnvägarna
fattas av länsstyrelserna.

1988/89:TU 16

Arlandabanan

1988/89:TU16

I motionerna T202 (c), T234 (fp), T243 (m) T254 (m) och T513 (m)
framhålls att Arlandabanan är ett angeläget projekt som bör genomforas. I
motion T202 (c) anförs vidare att ett alternativ till att bygga längs stambanan
är att bygga om Roslagsbanan till normalspår och förlänga den från
Lindholmen till Arlanda och Märsta. I flera av motionerna (T234, T243
och T513) framhålls att privata finansieringsalternativ bör prövas.

Av banverkets anslagsframställning framgår att infrastrukturkostnaden för
en spåranslutning mellan Stockholms Central och Arlanda kan beräknas
till ca 2200 milj. kr. Till detta kommer ca 700 milj. kr. för en förlängning
från Arlanda åter till stambanan. En förprojektering pågår i syfte att ge
underlag för slutligt ställningstagande till projektets finansiering.

Utskottet uttalade i samband med det trafikpolitiska beslutet för ett år
sedan att Arlandabanan är ett av de projekt som förenar kraven på samhällsekonomisk
betydelse med viktiga miljö- och regionalpolitiska effekter,
samtidigt som det bidrar till att öka effektiviteten i järnvägssystemet.

Banverket har gjort en preliminär bedömning av den samhällsekonomiska
nyttan av vissa större projekt. Denna bedömning visar att Arlandabanan
har den största lönsamheten. Även utskottet anser att det är angeläget
att så snart som möjligt erhålla en järnvägsförbindelse till Arlanda. Det bör
emellertid, i enlighet med den beslutsordning som riksdagen lagt fast,
ankomma på banverket att efter en samhällsekonomisk prövning besluta i
frågan. Som framgår av den tidigare redovisningen föreligger inget hinder
för privata intressenter att medverka i finansieringen av projektet för att
därigenom påskynda dess genomförande.

Av det anförda följer att de nu behandlade motionsyrkandena om Arlandabanan
inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks
därför av utskottet.

Vissa övriga projekt i Stockholms och Uppsala län

1 motion T548 (mp) begärs att ett alternativ med fyra spår söderut från
Stockholm längs befintlig bansträckning utreds som alternativ till den
planerade Grödingebanan.

I motion T243 (m) framhålls att Södertäljes roll som knutpunkt bör
stärkas bl. a. genom att stambanan ges en tillfredsställande sträckning och
Södertälje Syd blir fjärrtågsstation.

Den 24 augusti 1988 slöts ett avtal mellan staten, SJ, banverket samt
Stockholms läns landsting och Södertälje kommun om utbyggnaden av
järnvägen på sträckningen Flemingsberg—Järna. Avtalet innebär att järnvägen
dras via Håga och Södertälje och att stationsanläggningar vid Södertälje
Syd byggs för fjärrtåg och lokaltåg. Denna linjesträckning är ca 240
milj. kr. dyrare än tidigare planerad sträckning (Hallsfjärdsaltemativet)
som inte knöt an till Södertälje. Avtalet reglerar hur dessa merkostnader
skall finansieras. En förutsättning för avtalet är att en eventuell anslutning
av den s. k. Eskilstunabanan till Södertälje Syd-altemativet bekostas av

Södermanlands läns landstingskommun och en eller flera av Eskilstuna,
Nyköpings och Strängnäs kommuner med 70 milj. kr.

Motionsyrkandet om Södertälje Syd synes med det anförda tillgodosett.
Motion T243 (m) kan därför enligt utskottets mening lämnas utan särskild
åtgärd av riksdagen i denna del.

Utskottet, som inte ser något skäl föreligga att av regeringen begära en
utredning om det alternativ till linjesträckning som beskrivs i motion
T548 (mp), avstyrker motionen.

1 motion T202 (c) framhålls att en avsevärt bättre trafikstandard för norra
delen av Storstockholm skulle erhållas genom att förlägga en fjärrtågsstation
till Märsta, Upplands Väsby eller Sollentuna.

Detta är enligt utskottets mening en fråga för i första hand SJ att avgöra.
SJ-överväger för närvarande var en jjärrtågsstation, Stockholm Nord, bör
förläggas. Utskottet avstyrker motionen.

1 motion T202 (c) framhålls vidare att regeringen bör pröva frågan att
bygga en ny järnväg som förbinder Kapellskär och Norrtälje med stomnätet.
Därmed skulle det vara möjligt att föra över transittrafik från Finland till
Sverige från lastbil till järnväg.

Beslut om planeringen och inriktningen av järnvägsinvesteringar bör
fattas på det sätt som utskottet tidigare förordat. Motionsyrkandet avstyrks
därför av utskottet.

I motion T209 (fp) framhålls att utbyggnaden av spårnätet i Stockholm för
fjärrtåg och pendeltåg bör fortsätta även efter det att nu påbörjade projekt
är färdiga.

Av samma skäl som redovisats ovan avstyrker utskottet motionsyrkandet
om utbyggnaden av spårnätet i Stockholm.

I motion T256 (fp), T528 (fp,c) och T532 (s) begärs att en upprustning sker
av banan Örbyhus—Hargshamn med hänvisning till den nya färjelinjen
mellan Hargshamn och Nystad i Finland. I den sistnämnda motionen
begärs också att vägförbindelserna till Hargshamn rustas upp.

1 början av år 1989 öppnades färjelinjen mellan Hargshamn och Nystad.
Den trafikeras för närvarande med en färja som enbart tar lastbilar. I
september detta år kommer en andra faija att sättas in som även kan ta
järnvägsvagnar. Banan är en länsjärnväg. Det betyder att banverket svarar
för underhållet medan länsstyrelsen fattar beslut om nyinvesteringar.
Länsstyrelsen beslutar även om investeringar på länsvägar.

Utskottet som inte finnér skäl föreligga att frångå gällande beslutsordning
avstyrker motionerna i denna del.

Mälarbanan och Svealandsbanan

I ett flertal motioner framhålls att Mälarbanan och Svealandsbanan är
angelägna projekt som bör genomföras. Det gäller motionerna T202 (c),
T223 (mp), T231 (fp), T243 (m), T254 (m), T505 (s), T506 (vpk), T508
(fp) och T530 (c).

1988/89:TU16

I motion T508 (fp) begärs att medel ur tiomiljardersanslaget tidigareläggas
för investeringar i Mälarbanan. I motionerna T243 (m) och T530 (c)
framhålls att olika finansieringsformer bör prövas.

I motion T231 (fp) framhålls betydelsen av att en utbyggnad av bandelarna
Strängnäs —Eskilstuna och Örebro — Karlskoga genomförs. Enligt
motion T505 (s) måste Örebro, Karlskoga och Hallsberg omfattas av
projekten. I motion T506 (vpk) framhålls att Mälarbanan bör byggas ut till
Hallsberg, Karlskoga och vidare till Kristinehamn.

Utskottet har tidigare framhållit att Mälarbanan och Svealandsbanan är
intressanta projekt och att den tätbefolkade Mälarregionen är ett av de
områden i Sverige där en utbyggd kapacitet av SJ:s persontrafik och
minskade restider skulle kunna få betydande effekter i form av ökat
tågresande (TU 1987/88:19).

För den s. k. Mälarbanan (norr om Mälaren) föreligger ett omfattande
utredningsmaterial av såväl samhällsekonomisk som företagsekonomisk
karaktär. Utredningar föreligger även för Svealandsbanan (söder om Mälaren).
Banverket har beräknat investeringskostnaden för de första etapperna
såväl norr som söder om Mälaren till ca 4,2 miljarder kronor.

Regeringen har vidare den 19 januari 1989 utsett en statlig forhandlingsman
för att åstadkomma en lösning av frågan om utbyggnaden av järnvägstrafiken
runt Mälaren. Han skall ta initiativ till överläggningar mellan
de olika parterna om en ekonomisk lösning som möjliggör utbyggnad helt
eller delvis. Förhandlingsmannen skall också studera etapplösningar samt
olika finansieringsalternativ.

Enligt utskottets mening bör resultatet av förhandlingsmannens arbete
avvaktas. 1 enlighet med den beslutsordning som riksdagen lagt fast ankommer
det sedan på banverket att avgöra frågan om utbyggnad av spåren
runt Mälaren. Frågan om upprustning av Södertälje Södra, som tas upp i
motion T202 (c), ankommer det på SJ att avgöra.

Av det anförda följer att motionerna inte påkallar någon åtgärd från
riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet.

Götalandsbanan

Götalandsbanan är ett idéprojekt infor 2000-talet till en ny järnvägsförbindelse
söder om Vättern. Den innefattar en nybyggd 15 mil lång järnväg
Borås —Ulricehamn —Jönköping—Tranås. Banan binder samman denna
region med Göteborgsområdet, Norrköping—Linköping och Storstockholmsområdet.
Projektet har utarbetats av närmast berörda kommuner
och länsstyrelser.

1 motion T223 (mp) yrkas att projektering av Götalandsbanan skyndsamt
påbörjas.

I motion T247 (vpk) framhålls att Götalandsbanan bör inrymmas i
banverkets kommande handlingsplan.

I motion T510 (c) framhålls att för Sjuhäradsbygden skulle Götalandsbanan
ha mycket stor betydelse.

1988/89:TU16

I motion T533 (s) yrkas att regeringen utser en särskild utredningsman
för Götalandsbanan, att denna utredningsman prövar olika finansieringsformer
samt att banan prövas ingå i den långsiktsplan 1991—2000 som
banverket tar fram.

Utskottet anser att det närmast ankommer på banverket att utifrån samhällsekonomiska
bedömningar avgöra behovet av en Götalandsbana. Enligt
utskottets mening bör inte riksdagen uttala sig i frågan. Motionsyrkandena
avstyrks därför.

Småland

1 motion T210 (c) framhålls att staten måste ta sitt ansvar för att järnvägarna
i Kalmar län kan utvecklas till ett konkurrenskraftigt trafikmedel.
Motionärerna anser att minst 150 milj. kr. bör tillföras länshuvudmannen
för investeringar i länsjärnvägarna under den närmaste treårsperioden.

I motion T223 (mp) yrkas att regeringen uppdrar åt banverket att
elektrifiera och även i övrigt förbättra banan Nässjö—Oskarshamn.

De banor som tas upp i motionerna är länsjärnvägar. Det betyder att
banverket svarar för underhållet medan investeringsbeslut fattas av länsstyrelsen.
Investeringarna finansieras från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar.
De regionala intressenterna har därmed givits stort inflytande
över hur tillgängliga investeringsmedel skall utnyttjas.

Utskottet, som inte är berett att förorda att gällande beslutsordning skall
frångås, avstyrker motionerna i denna del.

Kust-till-kust-banan (Kalmar/Karlskrona—Göteborg)

I motionerna T210 (c), T230 (s), T522 (s), T526 (fp), T544 (c), och T557
(c) framhålls att kust-till-kust-banan är en viktig förbindelselänk mellan
sydöstra Sverige och västkusten. Det yrkas i motionerna att en upprustning
av banan genomförs och att modernt vagnmateriel sätts in.

Kust-till-kust-banan hör till stomnätet. Det innebär att det är banverket
som, inom de ramar som riksdag och regering anger, beslutar om underhåll
och nyinvesteringar på banan. Banverket skall därvid samråda med olika
lokala och regionala intressenter, t. ex. länsstyrelser, kommuner och trafikhuvudmän.
Det ankommer på SJ att besluta om vilket vagnmateriel som
skall användas.

Enligt utskottets mening är detta en riktig beslutsordning. Riksdagen
bör därför inte ta något initiativ med anledning av motionerna. De avstyrks
därför i denna del av utskottet.

Blekinge kustbana

Länsstyrelsen i Blekinge län har utrett järnvägslinjen Karlskrona —Kristianstads
(Blekinge kustbana) standard och utvecklingsmöjligheter. Länsstyrelsen
förordar det s. k. elektrifieringsalternativet som kostar ca 500
milj. kr.

1988/89:TU16

I motion T534 (s,m,c,vpk) yrkas att någon omklassificering av Blekinge
kustbana inte får göras förrän banan rustats upp till modern standard.
Enligt motionärerna var vreden och förvåningen stor i länet när det framkom
att transportrådet och SJ endast några månader efter riksdagens
beslut förhandlade om en omklassificering av banan från stomjärnväg till
länsjärnväg.

I motion T247 (vpk) yrkas att Blekinge kustbana skall tillhöra stomnätet
och att staten skall ta sitt ansvar för att banan rustas upp till fullt modern
och bekväm standard. Motionärerna tar avstånd från transportrådets och
SJ-ledningens uppfattning att banan bör tas bort från stomnätet.

I motionerna T223 (mp) och T536 (mp) yrkas att banan rustas upp och
elektrifieras.

Riksdagen beslutade i maj 1988 att Blekinge kustbana skall tillhöra stomnätet.
Det betyder att det är banverket som beslutar om underhåll och
upprustning av banan inom ramen för de medel som anvisas av riksdag
och regering. Banverkets beslut skall grundas på en samhällsekonomisk
bedömning och tas efter samråd med olika lokala och regionala intressenter.

Enligt det trafikpolitiska beslutet ankommer det vidare på banverket att
följa upp indelningen i järnvägsnätet i stomjärnvägar och länsjärnvägar
och i denna fråga ha samråd med berörda intressenter. Beslut om förändringar
i indelningen fattas av regeringen.

När det gäller upprustning och underhåll av Blekinge kustbana anser
utskottet att den av riksdagen fastlagda beslutsordningen skall gälla.

Som framgår ovan är det inte transportrådet och SJ som beslutar om
överflyttning av banor från stomnätet till länsjärnvägarna. Sådana beslut
fattas av regeringen. Utskottet förutsätter för sin del att om frågan skulle
bli aktuell att föra över Blekinge kustbana till länsjärnvägarna, samråd
kommer att ske med kommuner, länsstyrelse och trafikhuvudman.

Med det anförda anser utskottet att de nu behandlade motionsyrkandena
om Blekinge kustbana inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida. De avstyrks därför av utskottet.

Skåne

I motionerna T217 (c), T223 (mp) och T242 (fp) yrkas att bandelen
Malmö —Ystad elektrifieras.

I motionerna T217 (c), T242 (fp) och T501 (c) framhålls att satsningar
bör göras på vissa järnvägslinjer i Skåne bl. a. för att etablera pendeltågstrafik.

I motion T205 (m) framhålls att en bättre samordning av kollektivtrafiken
i Skåne bör åstadkommas liksom en tillfredsställande anslutning till
järnvägens riksnät.

I motion T550 (c,s,m,mp) begärs att vissa turer på sträckan Båstad —
Ängelholm — Åstorp — Malmö/Lund bibehålls.

1988/89:TU16

Enligt utskottets mening berör de frågor som aktualiseras i motionerna den
lokala och regionala järnvägstrafiken i Skåne. Dessa frågor bör därför i

första hand aktualiseras av trafikhuvudmännen i samråd med SJ och
banverket. Länsstyrelserna får genom det trafikpolitiska beslutet bestämma
om utnyttjandet av anslaget för investeringar i länstrafikanläggningar.
Därigenom har det regionala inflytandet över tillgängliga investeringsmedel
ökat.

Utskottet, som inte anser att riksdagen bör ta något initiativ med anledning
av motionerna, avstyrker desamma, i nu behandlade delar.

Bohusbanan

I motion T509 (s,m,fp,c,vpk,mp) begärs att i det fortsatta planeringsarbetet
avseende investeringar i järnvägsnätet innefattas en upprustning av
Bohusbanan med förlängning till Norge. Enligt motionärerna är det mycket
stora trafikflöden i stråket Göteborg—Oslo och en betydande ökning
kan väntas. Mot denna bakgrund anser de att det är helt nödvändigt att
trafiksystemet i denna region utformas så att järnvägens roll förstärks.

Även i motionerna T215 (c), T223 (mp) och T247 (vpk) framhålls att
Bohusbanan bör rustas upp och förlängas till Norge.

Förbindelsen Göteborg —Oslo går i dag via Mellerud och Kornsjö. Motionärerna
anser att ytterligare ett alternativ, en förlängd Bohusbana, bör
byggas.

Utskottet har erfarit att banverket, SJ och Norges statsbaner (NSB)
beslutat utreda hur järnvägsförbindelsen mellan Göteborg och Oslo bör
utformas. Därvid kommer för- och nackdelar mellan del två huvudalternativen
på svensk sida att bedömas.

Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningen avvaktas. Beslut
om investeringar på Bohusbanan bör därefter tas inom ramen för den
samhällsekonomiska investeringsplanering som riksdagen beslutat om förra
året.

Av det anförda följer att motionerna inte bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida. De avstyrks därför i denna del av utskottet.

Göteborg— Kornsjö

I motionerna T245 (fp), T511 (s) och T516 (c) framhålls att järnvägen
Göteborg —Mellerud —Kornsjö bör rustas upp. I den sistnämnda motionen
begärs att regeringen tillsätter en utredning.

Den i motionerna behandlade banan är en del av järnvägsförbindelsen
Göteborg—Oslo. Som framgår av redovisningen ovan har banverket, SJ
och Norges statsbaner (NSB) beslutat att tillsammans utreda frågan om
hur denna förbindelse bör utformas i framtiden. Utskottet anser att resultatet
från denna utredning bör inväntas. Banverket får sedan besluta om
vilka upprustningar som skall göras av bandelen Göteborg —Kornsjö. Av
det anförda följer att motionerna avstyrks i denna del.

1988/89:TU16

Vissa övriga projekt i Västsverige

I motionerna T529 (vpk) och T549 (c) yrkas att regeringen tar initiativ till
en samlad lösning av järnvägsfrågorna i Västsverige som tillgodoser såväl
internationella som nationella och regionala behov.

I motion T219 (fp) begärs att en plan för utbyggnad av pendeltrafiken in
mot Göteborg utarbetas.

I motion T218 (fp) framhålls att banorna Uddevalla —Herrljunga och
Göteborg—Borås bör rustas upp.

I motion T223 (mp) framhålls att förbindelserna kring Göteborg och
Trestad (Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla) behöver förbättras.

I motion T247 (vpk) framhålls att satsningar på linjerna Varberg—
Borås —Herrljunga—Vänersborg—Uddevalla —Strömstad bör göras.

I motion T510 (c) begärs att järnvägen mellan Borås och Göteborg
rustas upp för pendeltrafik och trafikeras med tåg som kan hålla hög
hastighet. Motionären anser att banan bör ges en sträckning förbi Landvetter
flygplats.

I motionerna T535 (c,s,m,mp)ochT551 (fp) framhålls att pendeltågstrafiken
utefter västra stambanan bör byggas ut till Herrljunga. Enligt den
förstnämnda motionen bör SJ och banverket ta ett större ansvar för
matartrafiken till snabbtågen. I den sistnämnda motionen begärs också att
pendeltågen gör uppehåll i Vårgårda.

I motion T558 (c) yrkas att järnvägen Uddevalla —Herrljunga —Borås
rustas upp.

I motion T245 (fp) framhålls att pendeltrafik bör förekomma på linjerna
Uddevalla —Vänersborg—Herrljunga —Borås—Göteborg resp. Vårgårda—Alingsås—Göteborg—Göta
Älv-dalen mot Trollhättan —Vänersborg.

De yrkanden som framförs i motionerna berör i huvudsak frågan hur
pendeltrafiken med tåg skall utformas i Västsverige. Enligt det trafikpolitiska
beslutet från förra året har numera trafikhuvudmännen ansvar även
för den lokala och regionala järnvägstrafiken. Utskottet anser därför att
det i första hand ankommer på trafikhuvudmännen att, i samråd med
banverket och SJ, ta de initiativ om pendeltrafiken på järnväg som de
anser nödvändiga. Om så skulle anses erforderligt kan regeringen tillsätta
en utredningsman utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Något
beslut av riksdagen med anledning av motionsyrkandena är enligt
utskottet inte erforderligt. De avstyrks därför.

Skaraborgs län

1 motion T518 (mp) yrkas att frågan om pendeltågstrafik inom Skaraborgs
län utreds och att riksdagen ger regeringen till känna att lämpliga linjer är
Falköping—Jönköping—Nässjö, Skövde—Hallsberg, Skövde — Alingsås
samt Lidköping—Skara —Skövde —Karlsborg. Vidare framhålls att pendeltågstrafiken
skall upprätthållas så att tågen stannar vid de småstationer
som finns längs bansträckningen eller åtminstone en gång per kommun
som banan passerar samt att trafiken skall upprätthållas från tidig morgon
till sen kväll med minst en avgång per timme under veckans alla dagar.

I motion T519 (mp) yrkas att persontrafiken på banan mellan Skövde
och Karlsborg återupptas, att detta bör ske efter en upprustning av banan
så att XI O-tåg kan användas samt att tidtabellerna skall anpassas till tågen
på järnvägen mellan Stockholm och Göteborg och till de skiftgående på
resp. orts industrier och vårdinrättningar.

I motion T523 (mp) framhålls att förutsättningarna för en järnväg
mellan Lidköping och Skövde bör utredas, att en sådan järnväg skall ha
tidtabeller som ger goda anslutningar till tågen utmed järnvägen mellan
Stockholm och Göteborg och Kinnekullebanan samt att denna järnväg
skulle kunna bli en viktig godstrafikled.

Utskottet anser att detta är frågor som berör den lokala och regionala
trafiken i Skaraborgs län. De bör därför i första hand bedömas av trafikhuvudmännen.
Utskottet avstyrker motionerna.

Värmland

I motion T228 (c,m,fp) framhålls att genom förbättringar av bandelen
Örebro —Karlstad —Charlottenberg och införande av snabbtåg skulle
Värmland få en klar förbättring av kommunikationerna med Stockholmsområdet.

I motion T229 (s) framhålls att en bekväm arbetspendling kan åstadkommas
genom snabba och säkra kommunikationer på järnvägsnätet
Charlottenberg—Kil —Karlstad —Kristinehamn. Motionärerna anser det
också angeläget med snabba förbindelser till den planerade snabbtågsförbindelsen
Stockholm — Hallsberg—Göteborg.

De i motionerna behandlade banorna ligger på stomnätet. Det ankommer
därför på banverket och SJ att avgöra frågor om upprustning resp. vilka
tåg och vagnar som skall utnyttjas i trafiken. Frågor om lokal och regional
trafik på stomnätet får i första hand avgöras av trafikhuvudmännen.

Utskottet anser inte att motionerna bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. De avstyrks därför.

I motionerna T247 (vpk) och T525 (s) framhålls att det s. k. Nykroppaprojektet
bör genomföras.

Nykroppaprojektet innebär en sammanlänkning av Bergslagsbanan och
inlandsbanan i Nykroppa samt banupprustning och elektrifiering av sträckan
Nykroppa —Kristinehamn.

Enligt det trafikpolitiska beslutet tillhör banan Nykroppa —Kristinehamn
länsjämvägama. De regionala intressenterna har därmed givits möjligheter
att själva besluta om investeringar. Utskottet anser att riksdagen
inte bör uttala sig i dessa frågor och avstyrker därför motionerna.

1 motion T247 (vpk) yrkas vidare att insatser görs för att utveckla Fryksdalsbanan.

Av samma skäl som utskottet redovisat ovan avstyrks motionsyrkandet
om Fryksdalsbanan.

1988/89:TU16

I motion T226 (c) framhålls att det är nödvändigt att en upprustning av
banan Svanskog—Åmål kommer till stånd.

Banan tillhör länsjämvägarna. En eventuell upprustning av banan kan
därmed finansieras från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar.
Länsstyrelsen beslutar om hur tillgängliga medel från anslaget skall utnyttjas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen i denna del.

NKIJ (Deje-Hagfors)

I motion T226 (c) framhålls att enligt beslut av Uddeholm kommer den
privatägda smalspåriga järnvägen mellan Deje och Hagfors att läggas ner
år 1990. Motionärerna anser att staten bör satsa 60 milj. kr. från SJ:s
anslag för utveckling av godstrafik för att banan skall kunna breddas.

I motion T229 (s) framhålls att möjligheterna för SJ att överta trafikansvaret
bör utredas.

I motionerna T520 (fp) och T531 (s) framhålls att den fortsatta trafiken
bör garanteras genom statligt stöd.

I motion T547 (mp) yrkas att banverket tar över ansvaret för underhåll
och breddning samt att SJ eller NKIJ bör ha ansvaret för trafiken.

Regeringen gav den 16 mars 1989 banverket i uppdrag att från samhällsekonomiska
utgångspunkter skyndsamt göra en analys av NKIJ och pröva
förutsättningarna för att införliva banan i det statliga järnvägsnätet.

Utskottet som anser att resultatet av banverkets utredning bör avvaktas
avstyrker de nu behandlade motionsyrkandena.

Bergslagspendeln (Ludvika— Västerås)

I motion T247 (vpk) framhålls att en snabb utbyggnad och garantier för
driften av Bergslagspendeln är nödvändig.

I motion T916 (vpk) yrkas att Berslagspendeln i utbyggnadsplanerna får
erforderliga medel i sådan tid att det inte blir några förseningar på dalasidan.

Bandelen Ludvika —Västerås, Bergslagspendeln, tillhör länsjämvägarna.
Efter beslut av trafikhuvudmännen har pendeltrafik på Bergslagspendeln
inletts i början av detta år. Investeringar på banan finansieras från anslaget
Byggande av länstrafikanläggningar.

Utskottet anser att motionerna inte påkallar någon åtgärd från riksdagens
sida. De avstyrks därför.

Västerdalsbanan

En arbetsgrupp bestående av vissa kommuner, länsstyrelsen i Kopparbergs
län samt företag verksamma i Sälenfjällen har utarbetat ett förslag om
upprustning, elektrifiering och förlängning av Västerdalsbanan till Sälen.

1988/89:TU16

I motionerna T223 (mp), T247 (vpk), T502 (c), T538 (mp) och T916 (vpk)
yrkas att den ovan angivna upprustningen och förlängningen av Västerdalsbanan
genomförs. I motion T538 (mp) framhålls vidare att sträckan
Sälen —Särna —Idre bör byggas ut i en andra etapp.

Västerdalsbanan är en länsjärnväg. Investeringar på banan finansieras från
anslaget för byggande av länstrafikanläggningar. De lokala och regionala
intressenterna har därmed stort inflytande över hur tillgängliga investeringsmedel
skall utnyttjas.

Med det anförda anser utskottet att de nu behandlade motionsyrkandena
inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av
utskottet.

I motion T553 (fp) yrkas att regeringen utarbetar förslag till principbeslut
om hur trafiken i Västerdalälvens dalgång skall byggas ut i framtiden, och
då i första hand om en ny järnväg skall byggas eller om en upprustning av
vägnätet skall prioriteras.

Investeringar i såväl länsjärnvägar som länsvägar finansieras från anslaget
för byggande av länstrafikanläggningar. Besluten grundas på samhällsekonomiska
bedömningar. Sådana bedömningar görs även vid beslut av
vägverket om byggande av riksvägar.

Med det anförda anser utskottet inte att något principbeslut av det slag
som begärs i motionen är erforderligt. Motionen avstyrks därför av utskottet.

Dellenbanan (Ljusdal—Hudiksvall)

I motionerna T223 (mp), T540 (c) och T543 (vpk) yrkas att Dellenbanan
görs till en särskild försöksjärnväg. Motionärerna hänvisar till de utredningar
som utförts av föreningen Dellenbanans vänner. De frågor som
föreningen vill ha besvarade gäller bl. a. vilken utvecklingspotential en
svensk länsjärnväg har samt vilken den sammantagna effekten blir för en
länsjärnvägs ekonomi om man samtidigt utvecklar teknik, organisation,
säkerhetsordning, tågföring, marknadsföring m. m.

På uppdrag av Dellenbanans vänner har en utredning genomförts som
syftar till att undersöka om Dellenbanan kan utnyttjas för en modern
regionaltrafik på järnväg. Utredningen har överlämnats till länsstyrelsen i
Gävleborgs län som kommer att inhämta synpunkter från trafikhuvudmännen
och berörda kommuner.

Enligt utskottets mening ankommer det i första hand på trafikhuvudmännen,
i samarbete med SJ och olika forskningsorgan, att ta de initiativ
som begärs i motionerna. Beslut om en eventuell upprustning av banan
fattas av länsstyrelsen. Med hänvisning till det anförda avstyrks de nu
behandlade motionsyrkandena om Dellenbanan.

Snabbtåg Stockholm—Sundsvall

Länsstyrelserna i Västernorrlands och Gävleborgs län samt Sundsvalls,
Hudiksvalls, Söderhamns och Gävle kommuner har genomfört en utred -

1988/89:TU16

ning om snabbtåg Stockholm —Sundsvall. Enligt utredningen är projektet
både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. De berörda
länsstyrelserna och kommunerna upplever det som livsnödvändigt för
landsändans utveckling att påskynda utbyggnaden av snabbtågförbindelsen
i fråga.

I motionerna T223 (mp), T224 (fp), T247 (vpk), T524 (c) och T562
(s,m,fp,c,vpk) yrkas att snabbtåg skyndsamt inrättas på sträckan Stockholm—Sundsvall.
1 motion T524 (c) yrkas vidare att riksdagen anvisar
banverket 300 milj. kr. för erforderliga investeringar på banan. Yrkandena
motiveras bl. a. med att snabbtåg skulle för regionen innebära en kraftig
ökning av tågresandet, näringslivet skulle förstärkas, möjligheterna att
dagpendla skulle öka, tillgängligheten till högre utbildning skulle öka och
miljö- och trafiksäkerheten skulle förbättras.

Utskottet har från banverket erfarit att den upprustning av banan som är
nödvändig att genomföra för att snabbtåg skall kunna sättas i trafik kostar
ca 300 milj. kr. Banverket har också uppgett att projektet är högt prioriterat.
SJ är för sin del berett att sätta in den vagnmateriel som krävs.

Enligt utskottets mening står det klart att ett snabbtåg mellan Stockholm
och Sundsvall skulle få mycket stor betydelse för kommunerna längs den
södra Norrlandskusten. Utskottet utgår från att banverket vid sin samhällsekonomiska
prövning av projektet beaktar de regionalpolitiska effekterna.
Investeringskostnaderna är som framgår ovan relativt begränsade.

Med hänvisning till det anförda och till den av riksdagen fastställda
ordningen för investeringsplaneringen påkallar inte de nu behandlade
motionsyrkandena någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför
av utskottet.

Norra stambanan m. m.

1 motion T224 (fp) yrkas att norra stambanan rustas upp och att linjen
Östersund —Ljusdal —Bollnäs —Gävle —Stockholm på sikt knyts till
snabbtågsnätet.

I motion T232 (fp) yrkas att en fortsatt upprustning av norra stambanan
görs norr om Ånge.

I motion T247 (vpk) yrkas att en kraftig upprustning genomförs på norra
stambanan inkl. anslutningssträckorna Vännäs —Umeå och Bastuträsk —
Skellefteå.

1 motion T250 (s) framhålls att norra stambanan bör rustas upp samt att
erforderliga investeringar bör göras på sträckan Östersund —Storlien.

I motion T512 (s) framhålls att det är viktigt att bygga bort de flaskhalsar
som finns på norra stambanan.

I motion T541 (c) yrkas att regeringen tillsätter en utredning om snabbtåg
längs norra stambanan.

1988/89:

Banverket genomför för närvarande ett upprustningsprogram för cirka en
miljard kronor på norra stambanan. Större delen av investeringsmedlen

satsas på sträckan Ånge —Boden. Investeringarna är nödvändiga om SJ
skall klara en förväntad ökning av godstransporterna.

Banverket har i olika sammanhang framhållit att upprustningsarbetet på
norra stambanan är ett av de mest prioriterade projekten i landet. Utskottet
som anser att norra stambanan har mycket stor betydelse för det
svenska och då i forsta hand det norrländska näringslivet delar denna
uppfattning. Någon åtgärd från riksdagens sida är enligt utskottets mening
inte påkallad med hänvisning till pågående upprustningsarbeten och den
av riksdagen fastlagda beslutsordningen för investeringar i infrastrukturen.
Frågor om snabbtåg och annan persontrafik på norra stambanan och
angränsande banor ankommer det närmast på SJ och banverket att avgöra.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna i denna del.

Inlandsbanan

I motionerna T215 (c) och T216 (c) framhålls att hela inlandsbanans
fortbestånd måste garanteras, inte minst av försvarsskäl. Enligt den förstnämnda
motionen bör inlandsbanan med bibanor ges en permanent ställning
genom att föras till stomnätet.

I motion T247 (vpk) yrkas att inlandsbanan och de tre anslutningsbanoma
Forsmo —Hoting, Stomman — Hällnäs samt Arvidsjaur—Jörn förs
till stomnätet och att en upprustning på 20 milj. kr. genomförs. Det yrkas
vidare att inlandsbanan skall omfatta hela sträckan mellan Kristinehamn
och Gällivare.

Även i motion T226 (c) begärs att inlandsbanan skall omfatta hela
sträckan Kristinehamn —Gällivare och att en upprustning genomförs.

I motion T521 (c) yrkas att inlandsbanan utnämns till nationaljärnväg
och att staten svarar för kostnaderna.

I motion T538 (mp) yrkas att banan Mora —Vansbro —Lesjöfors åter
skall sättas in i järnvägsnätet.

I motion T502 (c) yrkas att inlandsbanan skall tillhöra stomnätet.

I motion T527 (c,m,fp,vpk) framhålls att inlandsbanan och tvärbanorna
har stor betydelse för den regionala utvecklingen och att regeringen bör
lägga fram förslag till ett regionalpolitisk! investeringsprogram för upprustning
av inlandsbanan och tvärbanoma samt för tåg- och vagnmateriel.

I motion T232 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om tvärbanornas betydelse för den
regionala utvecklingen inte minst för transport av farligt gods.

I motion T250 (s) yrkas att medel bör ställas till förfogande för en
ordentlig upprustning av inlandsbanan.

Utskottet uttalade i samband med det trafikpolitiska beslutet från år 1988
att inlandsbanan mellan Mora och Gällivare har ett klart samhällsintresse
och att den därför bör finnas kvar (TU 1987/88:19). Utskottet avstyrkte
då motionsyrkanden om att inlandsbanetrafiken skulle omfatta hela sträckan
Gällivare —Kristinehamn och att inlandsbanan skulle föras till stomnätet.
Vidare avstyrkte utskottet vid detta tillfälle motionsförslag om att
inlandsbanan också skulle omfatta de tre tvärbanorna.

1988/89:TU16

Utskottet ställde sig bakom förslag i den trafikpolitiska propositionen
att det borde prövas om persontrafiken på inlandsbanan kan bedrivas på
ett sådant sätt att lokala och regionala intressenter samt turistorganisationer
medverkar.

Regeringen har mot denna bakgrund i juni 1988 tillkallat en särskild
förhandlingsman med uppdrag att pröva hur trafiken på inlandsbanan kan
utvecklas i former som främjar en ökad turisttrafik.

Utskottet anser för sin del att resultatet av förhandlingsmannens arbete
bör avvaktas.

Inlandsbanan sorterar organisatoriskt under banverket som också täcker
kostnaderna för underhåll och investeringar. Det ankommer därför på
banverket att utifrån en samhällsekonomisk bedömning besluta om investeringar
på banan.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

Ostkustbanan

I motion T223 (mp) yrkas att banverket utreder och projekterar en förlängd
ostkustbana över Örnsköldsvik, Umeå, Piteå och Luleå med snabbtågsstandard.

I motion T247 (vpk) framhålls att en förlängning av ostkustbanan från
Sundsvall via Umeå upp till Luleå är en viktig del i upprustningen av
järnvägsnätet i norra Sverige och att den därför bör inrymmas i banverkets
handlingsprogram.

I motion T563 (c,m,fp,vpk,mp) framhålls att det är viktigt att utreda en
snabbtågsförbindelse Stockholm — Luleå. Enligt motionärerna har frågan
om den framtida järnvägstrafiken så stor regionalpolitisk och miljömässig
betydelse att den inte kan överlämnas till SJ. De yrkar därför att en
parlamentarisk utredning tillsätts som får i uppdrag att utreda en utbyggnad
av ostkustbanan med sträckning efter Norrlandskusten mellan Sundsvall
och Luleå.

I likhet med vad utskottet anförde för ett år sedan är utskottet inte berett
att uttala sig om behovet av en utbyggnad av ostkustbanan. Det ankommer
i första hand på banverket att besluta i denna typ av frågor. Utskottet kan
inte heller ställa sig bakom kravet på att en parlamentarisk utredning bör
tillsättas med uppgift att utreda behovet av en förlängd ostkustbana.

Utskottet avstyrker de nu behandlade motionsyrkandena.

Malmbanan

I motion T247 (vpk) framhålls att SJ bör åläggas att göra större insatser för
att bibehålla och utveckla både gods- och persontransporterna på malmbanan.

I motion T504 (s) framhålls att det är väsentligt att de nu pågående
upprustningsarbetena på malmbanans södra omlopp påskyndas.

1988/89:TU16

Av budgetpropositionen framgår att en gemensam svensk —norsk malmbanedelegation
har tillsatts. Delegationens uppgift är i första hand att
underlätta rationaliseringsarbetet genom att så snart som möjligt kartlägga
vilka åtgärder som är nödvändiga för att trygga en fortsatt verksamhet vid
LKAB, malmbanan, Ofotenbanan och Narviks hamn.

På malmbanans södra omlopp mellan Gällivare och Boden pågår för
närvarande ett omfattande upprustningsarbete. Det program som banverket
arbetar efter innebär att ett fullständigt spårbyte skall ha genomförts
under första hälften av 1990-talet. Enligt utskottets mening ankommer det
på banverket att besluta om investeringar på banan och på SJ att bestämma
om utformningen av trafiken. Motionsyrkandena avstyrks därför av
utskottet.

I motion T413 (m) framhålls bl. a. att det behövs fler fasta renstängsel
utefter malmbanan.

Utskottet behandlade frågan om tågdödade renar i sitt betänkande TU
1987/88:19. Då framhöll utskottet att de renstängsel som finns utmed
banorna i Norrbotten till stor del finansierats med sysselsättningsmedel
och att detta i första hand är en sak för arbetsmarknadsmyndigheterna och
SJ att avgöra.

Utskottet som inte ändrat uppfattning i frågan avstyrker motionen i
denna del.

Vissa övriga projekt

I motion T223 (mp) yrkas att en ny ostkustbanan i södra Sverige från
Norrköping till Västervik, Kalmar och Karlskrona
skyndsamt utreds och projekteras.

Det ankommer enligt utskottets mening i första hand på banverket att
avgöra denna typ av frågor. Motionen avstyrks därför av utskottet i nu
behandlad del.

I motionerna T502 (c) och T538 (mp) yrkas att persontrafiken återupptas
på bandelen Mora—Älvdalen.

Banan tillhör länsjämvägarna. Frågan om persontrafik på banan bör
därför i första hand avgöras av trafikhuvudmännen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna i denna del.

I motionerna T223 (mp), T524 (c) och T552 (vpk,mp) yrkas att underhåll
och upprustningar av såväl bana som vagnmateriel genomförs på bandelen
Sundsvall—Härnösand—Långsele för att därigenom kunna trygga och utveckla
persontrafiken.

Riksdagen beslutade förra året att bandelen skall tillhöra länsjämvägarna.
Banverket svarar därmed för underhållet av banan, medan nyinvesteringar
finansieras från anslaget för byggande av länstrafikanläggningar
efter beslut av länsstyrelsen. Trafikhuvudmännen skall ansvara för driften
av persontrafiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena
om bandelen Sundsvall —Långsele.

1988/89:TU16

I motion T502 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till 1988/89:TU16
känna vad som i motionen anförts om upprustning och återupptagande av
persontrafiken på Bollnäsbanan.

I motion T555 (c) yrkas att SJ skall använda en del av sitt utvecklingsbidrag
för godstrafik för investeringar på bandelen Bollnäs —Edsbyn.

De frågor som aktualiseras i motionerna är av lokal och regional karaktär.
De bör därför avgöras av länsstyrelsen och trafikhuvudmännen. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.

I motion T506 (vpk) yrkas att persontrafiken återupptas på sträckan
Ställdalen-Kil.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att detta är en
fråga främst för trafikhuvudmännen att avgöra.

I motion T545 (c,m,fp,mp) framhålls att tillräckliga medel bör avsättas för
underhåll och upprustning av järnvägslinjen Halmstad—Nässjö.

I motion A465 (c) yrkas att godsbanan Mjölby— Väderstad rustas upp
och blir kvar i drift så länge kommunen så önskar.

Båda dessa bandelar tillhör länsjärnvägarna. Banverket svarar för
underhållet, medan investeringar på banorna finansieras från anslaget för
byggande av länstrafikanläggningar efter beslut av länsstyrelsen. Med hänvisning
härtill avstyrks motionerna av utskottet i nu behandlade delar.

9 Statensjärnvägar

9.1 Mål och restriktioner

SJ har under hösten 1988 gjort en grundlig inventering av affärsverket.

Analysen och de åtgärder som SJ avser genomföra presenteras i en affärsplan
för åren 1989 — 1991.

Kommunikationsministern tillstyrker den allmänna inriktningen av SJkoncernens
åtgärdsprogram som innebär en tydlig kundorientering med
järnvägstrafiken som bas för verksamheten.

Med hänsyn till att SJ ännu inte kunnat ta fram underlag för en mer
utvecklad målformulering i likhet med vad som etablerats hos andra
affärsverk inom kommunikationsområdet anser kommunikationsministern
att de övergripande mål och restriktioner som angetts av riksdagen i
1988 års trafikpolitiska beslut för SJ bör gälla även framgent till rekonstruktionsperiodens
utgång år 1992.

Enligt budgetpropositionen innebär detta bl. a. att SJ-koncernen gentemot
kunderna skall kännetecknas av hög servicegrad, komfort, kapacitet
och effektivitet. SJ-koncemen skall koncentrera sin affärsverksamhet till
järnvägstrafiken där den kan utvecklas till att bli rationell och lönsam. För
godstrafiken skall eftersträvas en snabb utveckling så att godsvolymen
inom kombitrafiken år 2000 uppgår till minst 10 miljoner ton/år. Det
ekonomiska resultatet skall successivt förbättras så att SJ-koncemen kan
ge en sådan lönsamhet efter självfinansieringskravet att avkastning kan ske
till staten efter rekonstruktionsperiodens utgång år 1992. Prissättningen
skall ses över för att främja affärsmässighet och därmed bidra till nödvändig
förbättring av det ekonomiska resultatet.

4 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 16

Kommunikationsministern anser vidare att en restriktion i form av ett
soliditetsmål bör anges för SJ. Han anser att det ännu inte finns underlag
för att slutligt ta ställning till vilket mål som bör anges i ett längre perspektiv.
I avvaktan på en mer preciserad affärsplan förordas i budgetpropositionen
att soliditetsmålet för affärsverket SJ anges till 40% som en undre
gräns för perioden 1989 —1991.

Vad kommunikationsministern i dessa delar anfört om mål för SJ har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

9.2 Godstrafik

I budgetpropositionen föreslås att 455 milj. kr. anvisas under anslaget
Ersättning till statensjärnvägar för utveckling av godstrafik. Bidraget skall
bl. a. användas för att utveckla nya transportlösningar såsom kombinerade
lastbils- och järnvägstransporter. Ett annat viktigt syfte med ersättningen
är att bidra till att tillförsäkra landets olika delar en tillfredsställande
standard i deras transportförsörjning. Detta inbegriper även andra trafiklösningar
än kombitrafik, t. ex. utveckling av systemtransporter med
vagnslastvagnar av olika slag. Det särskilda utvecklingsbidraget skall successivt
avvecklas.

1 motionerna T235 (mp) och T258 (vpk) yrkas att riksdagen anvisar 200
milj. kr. resp. 182 milj. kr. utöver regeringens förslag till medelsanvisning.
I motion T248 (m) yrkas att riksdagen anvisar 30 milj. kr. mindre än vad
regeringen föreslagit.

Utskottet tillstyrker för sin del den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.
Härav följer att motionerna avstyrks i denna del.

I motion T215 (c) framhålls att kombitrafiken som i dag bara utgör 10% av
SJ:s godstransport bör omfatta 30 — 40% om tio år. Vidare anförs att SJ
bör stödja regionalpolitisk! viktig och utvecklingsbar vagnslasttrafik. Stödet
till kombitrafiken bör inte få användas till att lägga om vagnslasttrafik
till kombitrafik. SJ bör vidare enligt motionärerna uppmuntra industrispår.

I motionerna T258 (vpk) och T542 (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag i syfte att påbörja ett program för industrispårbygge
och vagnslasttrafik. Enligt motionärerna skall ett sådant program bl. a.
innehålla elektrifiering av industri- och stickspår, nyanläggning av industrispår
och utveckling av gasdrivna växellok.

1 motion T251 (fp) framhålls att det är önskvärt att snart nå fram till
system för att enkelt föra över billaster till järnväg så att genomgångstrafiken
med tunga fordon minimeras.

I motion T524 (c) yrkas att SJ utvecklar godstrafiken i Norrland i stället
för att avveckla den.

1988/89.TU16

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skall SJ av egen kraft förbättra sitt
resultat med minst 1 miljard kronor fram till år 1992. Av SJ:s affärsplan
framgår att SJ:s vagnslast- och kombitrafik uppvisar förluster på åtskilliga
hundra milj. kr. år 1988. Den dåliga ekonomiska situationen förklaras
bl. a. av en överdimensionerad infrastruktur, produkter som inte är marknadsanpassade,
försvagade relationer till utlandet och fundamentala problem
med prissättningen.

För att stärka godstrafikens konkurrenskraft har SJ beslutat om ett
omfattande åtgärdsprogram som redovisas i affärsplanen för åren 1989 —

1991. Huvudinriktningen av de årgärder som SJ planerar kan sammanfattas
enligt följande:

— effektivisering av vagnslasttrafiken,

— koncentration av kombitrafiken,

— utveckling av speciallösningar för stora transporter,

— marknadsorientering,

— utveckling av effektiva informationssystem.

SJ kommer att införa tidtabellsbundna heltåg mellan bestämda fasta orter.
På sikt räknar SJ med att all hantering av enstaka godsvagnar har upphört
inte bara i Sverige utan även i övriga delar av världen. Transporterna till
och från godsterminalerna för vidare befraktan med heltåg sker i samarbete
med åkerierna. För att förstärka marknadsföringen har SJ påbörjat
etableringen av s. k. kundcentra på ett 20-tal platser i landet. SJ kommer
själv att erbjuda sina tjänster för såväl systemtransporter som kombitrafik
till de ca 200 största kunderna. Försäljningen av transporter till övriga
kunder skall ske via speditionsföretag.

SJ skall satsa på ett 10-tal större och effektiva kombiterminaler som
kompletteras med ett antal mindre terminaler. De mindre kan komma att
drivas av t. ex. åkerier. SJ kommer att tillsammans med berörda kunder
göra en översyn av transportflödet på bandelar med liten transportvolym.
Lönsamma transporter på järnväg kommer att behållas, medan i andra fall
alternativa transportlösningar som kombinerade lastbils- och järnvägstransporter
kommer att övervägas.

Temporärt räknar SJ med att åtgärdsprogrammet kommer att innebära
att järnvägen genom omläggning av olönsam vagnslasttrafik kommer att
reducera sin totala transportvolym. En överflyttning beräknas dock kunna
ske till system- och kombitrafik som sett över en längre tidsperiod innebär
ökade järnvägstransporter.

1988 års trafikpolitiska beslut innebar att en rad åtgärder genomfördes
som har gett järnvägen förutsättningar att spela en viktig roll som ett
konkurrenskraftigt, miljövänligt och energisnålt transportmedel. 1 samband
med detta beslut uttalades att SJ skall sträva efter att få så stora
marknadsandelar som möjligt men att det skall ske inom ramen för en
tågtrafikrörelse som drivs på sunda företagsekonomiska grunder.

Som redovisats ovan befinner sig SJ:s godstrafik i en mycket svår situation.
SJ har för avsikt att genomföra ett omfattande åtgärdsprogram för att
komma till rätta med problemen. Det är utskottets bestämda uppfattning
att om SJ inte tillåts göra de effektiviseringar som är nödvändiga, utan av

1988/89:TU16

ägaren staten tvingas kvar i en ineffektiv och resursslukande organisation,
så kommer det på sikt att innebära att SJ:s godstrafik inte kan hävda sig på
transportmarknaden. Detta skulle leda till såväl betydande ekonomiska
förluster som minskade transportmängder.

Enligt utskottets mening måste nu SJ få möjlighet att visa att det i
affärsplanen redovisade åtgärdsprogrammet kommer att leda till att SJ:s
godstrafik kommer att bli lönsam och att den även på sikt kommer att öka
i volym.

Av det anförda foijer att de nu behandlade motionerna inte påkallar
någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet.

I motion T231 (fp) framhålls att den satsning som påbörjats i syfte att göra
Hallsberg till en mellansvensk terminal för kombitrafik och övriga godstransporter
måste fullföljas.

I motion T242 (fp) yrkas att lokaliseringen av en regional godsterminal
till Hässleholm bör övervägas.

I motion T250 (s) framhålls att en terminal för vagnslast- och kombitrafik
bör uppföras i Östersund.

SJ har för avsikt att köra godståg för kombitrafik enligt en speciell tidtabell
mellan åtta orter i Sverige. På dessa orter kommer huvudterminaler i SJ:s
regi att etableras. En av huvudterminalerna kommer att placeras i Örebro
eller Hallsberg. Dessa huvudterminaler kommer att kompletteras med ett
antal mindre terminaler. SJ överlägger med såväl åkare, företag som
kommuner om var de mindre terminalerna skall lokaliseras.

Utskottet anser att det är SJ:s sak att utifrån marknadsekonomiska
bedömningar avgöra var olika terminaler skall lokaliseras. Motionerna
avstyrks därför av utskottet i denna del.

I motion T510 (c) framhålls att om SJ inte i egen regi kan ta hand om
godstransporterna borde möjligheten öppnas för andra intressenter att
sköta godstransporterna på en viss bandel.

Enligt det trafikpolitiska beslutet har regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer bemyndigats att besluta i frågor som rör rätten
att trafikera järnvägsnätet. Av den trafikpolitiska propositionen
(1987/88:50) framgår att SJ skall ha trafikenngsrätten för godstrafiken
både på stomnätet och länsjärnvägarna.

Utskottet anser mot denna bakgrund att inget hinder för regeringen
föreligger att ge trafikeringsrätten till annan intressent om SJ inte vill
utnyttja den. Motionsyrkandet påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida.
Det avstyrks därför.

9.3 Persontrafik

Enligt SJ:s affärsplan för åren 1989— 1991 kommer för persontrafiken en
omfattande kundanpassning att göras som innebär en satsning på linjer
där järnvägen har förutsättningar att erbjuda en konkurrenskraftig produkt.

SJ har för avsikt att köpa 175 nya sitt-, sov- och restaurangvagnar

1988/89:TU16

samtidigt som 700 äldre vagnar byggs om till modern standard. I fordonsprogrammet
ingår vidare att snabbtågen skall tas i drift våren 1990 på
sträckan Stockholm — Göteborg. De kortar restiden på sträckan med en
timme till tre timmar och skall kunna köras med en hastighet av 200
km/tim. Före år 1994 överväger SJ att köra snabbtåg från Stockholm även
på Dalarna, Östergötland, Karlstad, nedre Norrland och Malmö samt
mellan Göteborg och Malmö. På vissa av dessa sträckor kommer en
variant av snabbare tåg att inforas som kan köra med en maximal hastighet
av 160 km/tim.

Ett 50-tal stationer skall rustas upp. Upprustningen är avsedd att ge bl. a.
en fräsch interiör och exteriör, förstärkta informationsmöjligheter, effektiv
bagagehantering, bättre parkeringsmöjligheter, kommersiell service och
smidig anslutning till buss och taxi.

En prisdifferentering har genomförts (röda och svarta avgångar) som
innebär starkare inslag av marknadsprissättning.

SJ:s persontrafik avser att ge hög prioritet åt samarbetet med trafikhuvudmännen.

I motion T223 (mp) yrkas att SJ genomför särskilda lågprissatsningar för
persontrafiken.

I motion T510 (c) framhålls att SJ bör lära av stinsen i Limmared som
genom att sänka priserna fick resenärerna att strömma till.

I motion T524 (c) framhålls att SJ inte har tagit regionalpolitiska hänsyn
när det gäller billiga och dyra avgångar. Motionärerna begär att SJ får
rimliga förutsättningar både tidsmässigt och prismässigt.

I motion T556 (mp) yrkas att en utredning tillsätts med uppgift att
överväga vilket lågprissystem som är bäst och som samtidigt blir smidigt
att kombinera med länstrafikbolagens system.

I motion T502 (c) begärs att tågtiderna bättre skall passa de resande. I
motionen ges exempel på vad motionärerna anser vara dålig samordning.

I motion T512 (s) framhålls att det är viktigt att sovvagnstrafiken på
Norrland får bättre vagnar, turtätheten blir godtagbar, servicen på tågen
blir bättre och prispolitiken utformas så att tåget blir konkurrenskraftigt i
norra Sverige.

I motion T224 (fp) framhålls att Ljusdal bör utrustas till en knutpunkt
för tåganslutning till busstrafik till Härjedalen samt att en förutsättning för
att resenärerna skall välja att åka tåg är att tidtabellerna är tillförlitliga och
anpassade till resenärernas önskemål.

I motion T223 (mp) yrkas att persontågstrafiken återupptas vid många
järnvägsstationer så att det åtminstone finns en järnvägsstation i varje
kommun genom vilken järnvägen passerar.

I motion T256 (fp) framhålls att det vore rimligt att tågen norrut stannade
i Skutskär åtminstone vid några turer samt att några tåg om dagen bör
stanna i Bålsta.

I motion T528 (fp, c) framhålls att det är viktigt att underlätta för
tågpendling Tierp —Uppsala genom tågstopp i Tierp. Vidare anförs att det
borde vara möjligt att organisera viss pendeltrafik mellan Enköping och
Stockholm med uppehåll i Bålsta och Kungsängen.

1988/89:TU16

I motion T535 (c, s, m, mp) yrkas att i första hand de ordinarie tågen gör 1988/89:TU 16
ett lämpligt antal uppehåll i Vårgårda.

Utskottet anser att det trafikpolitiska beslutet från år 1988 gett SJ möjligheter
att utvecklas till ett modernt, effektivt och kundinriktat trafikföretag
med en sådan lönsamhet att det kan överleva av egen kraft. En grundförutsättning
för detta beslut var att ge SJ stor frihet att självständigt agera på
transportmarknaden. Om staten inte av samhällsekonomiska skäl kan
acceptera nedläggning av viss trafik kan denna trafik köpas med hjälp av
anslag över statsbudgeten. Vidare gör banverket samhällsekonomiska bedömningar
vid beslutet om underhåll och investeringar.

Med detta synsätt blir rollfördelningen klar. SJ agerar företagsekonomiskt
som i princip vilket trafikföretag som helst, medan staten svarar för
den samhällsekonomiska bedömningen. Denna rollfördelning medför enligt
utskottets mening att riksdag och regering inte bör ha synpunkter på
frågor om tågstopp, tidtabeller, priser, vagnmateriel och andra servicefrågor.
Om statsmakterna uttalade sig i denna typ av frågor skulle SJ:s
möjligheter att utvecklas till ett konkurrenskraftigt och lönsamt trafikföretag
allvarligt försvåras.

Av det anförda följer att samtliga nu behandlade motionsyrkanden
avstyrks av utskottet.

9.4 SJ-koncernen, inkl. anslaget D9.

I budgetpropositionen framhålls att för borgensåtaganden, bl. a. i samband
med fastighetsförvaltning, bör regeringens och riksdagens kontroll kunna
komma till uttryck genom fastställande av soliditetsmål. Enligt propositionen
kan SJ behöva ställa borgen dels för affärsverkets åtagande, dels för
annans åtagande. I de fall SJ ställer borgen för eget åtagande motsvaras
borgen av ett lån som belastar soliditeten. På motsvarande sätt bör borgen
som ställs för annans åtagande ges inom ramen för den fastlagda soliditeten.

Departementschefen föreslår att SJ med denna förutsättning ges möjlighet
att lämna borgensförbindelse utan att någon särskild beloppsgräns
behöver anges. Han anser vidare att det bör ankomma på regeringen att
närmare ange hur borgensåtagandena bör regleras.

Utskottet har ingen erinran mot departementschefens förslag beträffande
SJ:s borgensåtaganden.

SJ ger, från anslaget D9. Ersättning till statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier, ersättning motsvarande det belopp som
SJ:s förvaltningsbolag AB Swedcarrier vid avyttring av vissa verksamheter
betalar i skatt på grund av att inget koncernförhållande enligt aktiebolagslagens
mening finns med SJ.

I budgetpropositionen föreslås att SJ på motsvarande sätt som vid
avyttring av verksamheter ges möjlighet till att föra över obeskattade
koncernbidrag från AB Swedcarrier. Detta föreslås ske genom att SJ disponerar
det formella 1 000-kronorsanslaget D9 även i samband med en

extraordinär utdelning av obeskattade vinstmedel. Möjligheten bör dock
enligt departementschefen tidsbegränsas till att gälla under budgetåret
1989/90 och avse överföring vid ett tillfälle av erforderliga medel.

Utskottet tillstyrker såväl den föreslagna medelsanvisningen som den av
regeringen föreslagna användningen av anslaget.

1 motion T223 (mp) yrkas att SJ görs till ett renodlat järnvägsföretag
genom att SJ:s buss- och åkeriverksamhet säljs ut.

Enligt det trafikpolitiska beslutet skall SJ kraftsamla sina resurser till att
utveckla järnvägstrafiken. 1 den trafikpolitiska propositionen (1987/
88:50) framhålls att det är naturligt att sådan verksamhet som inte stärker
järnvägens konkurrensmöjligheter avskiljs från koncernen. Riksdagen
ställde sig bakom detta uttalande (TU 1987/88:19, rskr. 260).

Utskottet som inte ändrat uppfattning anser att det bör ankomma på
SJ:s koncernstyrelse att besluta i dessa frågor. Motionsyrkandet avstyrks
därför av utskottet.

1 motion T234 (fp) begärs att SJ:s ledning ges möjlighet att avyttra ett antal
av Swedcarriers dotterbolag, i första hand de som är artfrämmande och
som inte utgör affärsmässiga komplement till den huvudsakliga transportverksamheten
på järnvägen.

Som framgår ovan skall enligt det trafikpolitiska beslutet SJ koncentrera
sin verksamhet till järnvägstrafiken och sälja ut verksamhet som inte
stärker järnvägens konkurrensmöjligheter. SJ:s koncernstyrelse har redan
bemyndigande att besluta om utförsäljning av dotterbolag. Motionen påkallar
ingen åtgärd från riksdagens sida varför den avstyrks av utskottet.

1 motion T258 (vpk) yrkas att någon avyttring av SJ-verkstäder ej bör ske.

I den trafikpolitiska propositionen framhölls att en omprövning bör ske
successivt av verksamheter som kan ombesörjas utanför SJ genom samarbete
eller genom marknadsmässig upphandling om detta skulle vara mer
effektivt. Regeringen fick bemyndigande av riksdagen att medge SJ att
avyttra verksamhet i enlighet med dessa riktlinjer.

SJ och ABB-ägda AGEVE har bildat ett gemensamt bolag för tyngre
godsvagnsunderhåll i Östersund och Göteborg. Verksamheten vid SJ:s
verkstad i Gävle förs samtidigt över till Östersund medan verkstaden i
Bollnäs övertas av AGEVE. SJ har tagit detta beslut efter överläggningar
med de fackliga organisationerna.

Utskottet anser i enlighet med tidigare riksdagsbeslut att riksdagen inte
bör uttala sig i dessa frågor. Motionen avstyrks därför av utskottet i denna
del.

9.5 Sveriges första lokomotiv

I motion T539 (m) yrkas att regeringen låter utreda möjligheterna att
återuppbygga Sveriges första egentillverkade lok Förstlingen.

Utskottet som anser detta vara en fråga för SJ att avgöra avstyrker
motionen.

1988/89:TU16

10 Hemställan

1988/89:TU16

Utskottet hemställer

Mål för järnvägspolitiken m. m.

1. beträffande målen för järnvägspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T215 yrkande 9, 1988/
89:T258 yrkande 2 i denna del och 1988/89:T502 yrkandena 1 och

2. beträffande politisk ledning av järnvägen m. m.

att riksdagen avslår motion 1988/89: T258 yrkande 2 i denna del,

3. beträffande järnvägen och kvinnorna

att riksdagen avslår motion 1988/89: T247 yrkande 1,

4. beträffande SJ som aktiebolag

att riksdagen avslår motion 1988/89: T234 yrkande 5,

5. beträffande sammanslagning av vägverket och banverket
att riksdagen avslår motion 1988/89: T211,

Överflyttning av banor till stomnätet

6. beträffande Bohusbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T215 yrkande 12 i denna
del och 1988/89: T247 yrkande 3 i denna del,

7. beträffande bandelen Boden — Haparanda

att riksdagen avslår motion 1988/89: T215 yrkande 13,

8. beträffande Västerdalsbanan

att riksdagen avslår motion 1988/89: T247 yrkande 3 i denna del,

9. beträffande Fryksdalsbanan

att riksdagen avslår motion 1988/89: T247 yrkande 3 i denna del,

10. beträffande bandelen Sundsvall — Långsele

att riksdagen avslår motion 1988/89: T223 yrkande 11 i denna del,

11. beträffande järnvägen till och från Hargshamn
att riksdagen avslår motion 1988/89: T532 yrkande 1,

12. beträffande bandelen Åkers Styckebruk—Strängnäs
att riksdagen avslår motion 1988/89: T514,

13. beträffande bandel arna Borlänge—Mora, Borlänge—Malung
och Borlänge— Gävle

att riksdagen avslår motion 1988/89:T538 yrkande 1,

14. beträffande bandelen Vännäs—Umeå

att riksdagen avslår motion 1988/89: T232 yrkande 7,

15. beträffande riksdagsbeslut vid stomnätets avgränsning
att riksdagen avslår motion 1988/89: T215 yrkande 17,

Trafikavgifter för banutnyttjandet

16. beträffande trafikavgifter

att riksdagen lämnar motionerna 1988/89:T210 yrkande 3 i denna
del, 1988/89: T215 yrkande 14, 1988/89: T223 yrkande 9, 1988/
89:T232 yrkande 2, 1988/89: T502 yrkande 3, 1988/89: T512 i denna
del, 1988/89:T527 yrkandena 2 och 3 och 1988/89:T564 utan
särskild åtgärd,

Anslag till transportrådet m. m.

17. beträffande köp av interregional persontrafik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1988/89: T205 yrkande 3, 1988/89: T210 yrkande 3 i
denna del, 1988/89: T215 yrkande 18, 1988/89: T228 yrkande 3,

1988/89: T229 yrkande 2, 1988/89: T232 yrkande 4, 1988/89: T235
yrkande 11, 1988/89: T240 yrkande 2, 1988/89: T248 yrkande 5,
1988/89: T258 yrkande 19 i denna del, 1988/89: T501 yrkande 2,
1988/89:T502 yrkande 5-7, 1988/89:T503, 1988/89:T510 yrkande
4, 1988/89: T517 yrkande 1, 1988/89: T522 i denna del, 1988/
89:T536 yrkande 1 samt 1988/89: T541 yrkande 1 till Köp av interregional
persontrafik på järnväg för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 583800000 kr.,

18. beträffande handläggningsordningen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

19. beträffande upphandling i konkurrens

att riksdagen avslår motion 1988/89: T234 yrkande 4,

20. beträffande ersättning till trafikhuvudmännen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1988/89: T215 yrkande 19, 1988/89: T258 yrkande 19 i
denna del, 1988/89:T510 yrkande 3 och 1988/89:T916 i denna del
till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på
järnväg för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
97650000 kr.,

21. beträffande bemyndigande att omfördela medel mellan anslag
att riksdagen godkänner regeringens förslag att bemyndiga regeringen
att för budgetåret 1989/90 vid behov omfördela medel mellan
anslagen H6. Köp av interregional persontrafik på järnväg och H7.
Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på
järnväg,

22. beträffande bidrag endast till tågtrafik

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T210 yrkande 3 i denna
del, 1988/89: T215 yrkande 15 och 1988/89: T502 yrkande 12,

23. beträffande bidrag till trafik på stomnätet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T230 yrkande 4, 1988/
89:T526 yrkande 2 och 1988/89: T544 yrkande 2,

24. beträffande tåg till trafikhuvudmännens förfogande
att riksdagen avslår motion 1988/89: T565,

25. beträffande utvecklingsprogram för länsjärnvägarna
att riksdagen avslår motion 1988/89: T223 yrkande 8,

Anslag till banverket

26. beträffande anslag till drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar

att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1988/89: T235 yrkande 7 och 1988/89: T258 yrkande 13 i denna

1988/89:TU16

del till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 2 595000000 kr.,

b) med bifall till regeringens förslag godkänner att en kostnadsram
på 2 698 000 000 kr. för drift och vidmakthållande beräknas för
kalenderåret 1990,

27. beträffande medelsram för nyinvesteringar

att riksdagen avslår motion 1988/89: T215 yrkande 10 i denna del,

28. beträffande anslag till nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1988/89: T235 yrkandena 8 och 9, 1988/89: T258 yrkande 13 i
denna del och 1988/89: T507 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 583 300000
kr.,

b) med bifall till regeringens förslag godkänner en investeringsram
för nyinvesteringar i stomjärnvägar på 605 500000 kr. för kalenderåret
1990,

29. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning
till banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 94000000 kr.,

30. beträffande västkustbanan

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1988/89: T206 yrkande 1 och 2, 1988/89: T213 yrkande 3, 1988/
89:T215 yrkande 11, 1988/89: T223 yrkande 14 i denna del, 1988/
89: T234 yrkande 7, 1988/89: T242 yrkande 2, 1988/89: T247 yrkande
4 i denna del, 1988/89: T251 yrkande 2, 1988/89: T258 yrkande
14, 1988/89:T515, 1988/89:T537, 1988/89:T545 yrkande 1, 1988/
89:T546 och 1988/89: T560 till Särskilda nyinvesteringar i
stomjärnvägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 65000000 kr. enligt de riktlinjer som utskottet angivit,

31. beträffande anslag till järnvägsinspektionen
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag till Järnvägsinspektionen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 10300000 kr.,

b) med bifall till regeringens förslag godkänner en kostnadsram på
10600000 kr. för kalenderåret 1990,

32. beträffande anslag tillförsvarsuppgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Banverket:
Försvarsuppgifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 42 400 000 kr.,

33. beträffande kommunikationer i en kris- eller krigssituation
att riksdagen lämnar motion 1988/89: T216 yrkande 2 i denna del
utan särskild åtgärd,

34. beträffande anslagför omlokaliseringskostnader

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Banverket: Omlokaliseringskostnader
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 18000000 kr.,

1988/89:TU16

35. beträffande banverkets upplåning i riksgäldskontoret

att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna ramen för
banverkets upplåning i riksgäldskontoret år 1990,

36. beträffande finansiering av banverkets investeringar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T215 yrkande 10 i denna
del, 1988/89: T234 yrkande 8, 1988/89: T240 yrkande 1, 1988/
89:T243 yrkande 4 i denna del, 1988/89: T251 yrkande 3 och 1988/
89:T554,

Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar

37. beträffande Arlandabanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T202 yrkande 1, 1988/
89:T234 yrkande 6, 1988/89:T243 yrkande 5 i denna del, 1988/
89:T254 yrkande 1 i denna del och 1988/89: T513,

38. beträffande Södertälje Syd

att riksdagen lämnar motion 1988/89: T243 yrkande 5 i denna del
utan särskild åtgärd,

39. beträffande Grödingebanan

att riksdagen avslår motion 1988/89: T548,

40. beträffande Jjärrtågsstation Stockholm Nord
att riksdagen avslår motion 1988/89: T202 yrkande 2,

41. beträffande järnvägsförbindelse till Kapellskär
att riksdagen avslår motion 1988/89: T202 yrkande 4,

42. beträffande utbyggnaden av spårnätet i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1988/89: T209 yrkande 3,

43. beträffande bandelen Örbyhus—Hargshamn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T256 yrkande 3, 1988/
89:T528 yrkande 2 och 1988/89: T532 yrkande 2,

44. beträffande Mälarbanan och Svealandsbanan

att riksdagen avslår motionernaa 1988/89: T202 yrkande 3, 1988/
89:T223 yrkandena 13 i denna del och 14 i denna del, 1988/
89:T231 yrkande 3, 1988/89: T243 yrkande 5 i denna del, 1988/
89:T254 yrkande 1 i denna del, 1988/89: T505, 1988/89: T506 yrkande
1, 1988/89: T508 och 1988/89: T530,

45. beträffande Götalandsbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkande 13 i denna
del, 1988/89: T247 yrkande 5 i denna del, 1988/89: T510 yrkande 2
och 1988/89: T533,

46. beträffande vissa bandelar i Småland

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T1988/89: T210 yrkande 3
i denna del och 1988/89: T223 yrkande 15 i denna del,

47. beträffande kust-till-kust-banan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T210 yrkande 3 i denna
del, 1988/89: T230 yrkande 3, 1988/89: T522 i denna del, 1988/
89: T526 yrkande 1, 1988/89: T544 yrkande 1 och 1988/89: T557,

48. beträffande Blekinge kustbana

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkande 15 i denna
del, 1988/89: T247 yrkande 2, 1988/89: T534 och 1988/89: T536
yrkande 2,

1988/89:TU16

49. beträffande elektrifiering av banan Malmö— Ystad

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T217 i denna del, 1988/
89:T223 yrkande 15 i denna del och 1988/89: T242 yrkande 1 i
denna del,

50. beträffande vissa övriga bandelar i Skåne m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T205 yrkande 4, 1988/
89:T217 i denna del, 1988/89: T242 yrkande 1 i denna del, 1988/
89.T501 yrkande 1 och 1988/89: T550,

51. beträffande upprustning och utbyggnad av Bohusbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T215 yrkande 12 i denna
del, 1988/89: T223 yrkande 141 denna del, 1988/89: T247 yrkande 4
i denna del och 1988/89: T509,

52. beträffande bandelen Göteborg— Kornsjö

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T245 yrkande 2 i denna
del, 1988/89: T511 och 1988/89: T516,

53. beträffande vissa övriga projekt i Västsverige

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T218 yrkande 3, 1988/
89:T219 yrkande 1, 1988/89: T223 yrkande 14 i denna del, 1988/
89:T245 yrkande 2 i denna del, 1988/89: T247 yrkande 5 i denna
del, 1988/89: T510 yrkande 1, 1988/89: T529, 1988/89: T535 yrkande
2, 1988/89: T549, 1988/89: T551 och 1988/89: T558,

54. beträffande järnvägen i Skaraborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T518, 1988/89: T519 och
1988/89: T523,

55. beträffande förbättring av kommunikationerna i Värmlands
län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T228 yrkande 2 och 1988/
89:T229 yrkande 1,

56. beträffande Nykroppaprojektet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T247 yrkande 5 i denna
del och 1988/89: T525,

57. beträffande upprustning av Frykdalsbanan

att riksdagen avslår motion 1988/89: T247 yrkande 4 i denna del,

58. beträffande banan Svanskog-Åmål

att riksdagen avslår motion 1988/89: T226 yrkande 3,

59. beträffande banan Deje—Hagfors

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T226 yrkande 4, 1988/
89:T229 yrkande 3, 1988/89: T520, 1988/89: T531 och 1988/
89: T547,

60. beträffande Bergslagspendeln

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T247 yrkande 5 i denna
del och 1988/89: T916 i denna del,

61. beträffande upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkande 13 i denna
del, 1988/89: T247 yrkande 4 i denna del, 1988/89: T502 yrkande 8,
1988/89: T538 yrkandena 2 och 3 samt 1988/89: T916 i denna del,

62. beträffande principbeslut om trafiken i Västerdalälvens dalgång -

1988/89:TU16

att riksdagen avslår motion 1988/89: T553,

63. beträffande Dellenbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkande 17, 1988/
89:T540 och 1988/89: T543,

64. beträffande snabbtåg Stockholm —Sundsvall

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkande 12, 1988/
89:T224 yrkande 1 i denna del, 1988/89: T247 yrkande 5 i denna
del, 1988/89: T524 yrkande 3 och 1988/89: T562,

65. beträffande norra stambanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T224 yrkande 1 i denna
del, 1988/89: T232 yrkande 5, 1988/89: T247 yrkande 5 i denna del,
1988/89:T250 yrkande 3 i denna del, 1988/89: T512 i denna del och
1988/89: T541 yrkande 2,

66. beträffande inlandsbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T215 yrkande 16, 1988/
89:T216 yrkande 2 i denna del, 1988/89: T226 yrkande 2, 1988/
89:T232 yrkande 6, 1988/89: T247 yrkande 4 i denna del, 1988/
89:T250 yrkande 3 i denna del, 1988/89:T502 yrkande 10, 1988/
89:T521, 1988/89:T527 yrkandena 1 och 4 samt 1988/89:T538
yrkande 5,

67. beträffande ostkustbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkande 13 i denna
del, 1988/89:T247 yrkande 5 i denna del och 1988/89:T563,

68. beträffande malmbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T247 yrkande 5 i denna
del och 1988/89: T504,

69. beträffande renstängsel utefter malmbanan

att riksdagen avslår motion 1988/89: T413 i denna del,

70. beträffande ny ostkustbana i södra Sverige

att riksdagen avslår motion 1988/89: T223 yrkande 13 i denna del,

71. beträffande bandelen Mora—Älvdalen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T502 yrkande 9 och 1988/
89:T538 yrkande 4,

72. beträffande upprustning av bandelen Sundsvall—Långsele—
Härnösand

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkande 11 i denna
del, 1988/89: T524 yrkande 4 och 1988/89: T552,

73. beträffande Bollnäsbanan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T502 yrkande 11 och
1988/89:T555,

74. beträffande bandelen Ställdalen —Kil

att riksdagen avslår motion 1988/89: T506 yrkande 2,

75. beträffande bandel arna Halmstad—Nässjö och Mjölby-Väderstad att

riksdagen avslår motionerna 1988/89: T545 yrkande 2 och 1988/
89: A465 yrkande 2,

1988/89:TU16

Mål för SJ

76. beträffande mål för statens järnvägar

att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen härom
anfört,

Godstrafik och persontrafik

77. beträffande anslaget för utveckling av godstrafik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1988/89: T235 yrkande 10, 1988/89: T248 yrkande 3
och 1988/89: T258 yrkande 13 i denna del till Ersättning till statens
järnvägar för utveckling av godstrafik för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 455000000 kr.,

78. beträffande SJ:s godstrafik

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T215 yrkandena 20 och
21, 1988/89: T251 yrkande 1, 1988/89: T258 yrkande 12, 1988/
89:T524 yrkande 2 och 1988/89: T542,

79. beträffande terminaler för kombitrafik m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T231 yrkande 4, 1988/
89:T242 yrkande 3 och 1988/89: T250 yrkande 3 i denna del,

80. beträffande rätten att trafikera järnvägsnätet
att riksdagen avslår motion 1988/89: T510 yrkande 5,

81. beträffande SJ:s persontrafik

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: T223 yrkandena 10 och
18, 1988/89: T224 yrkande 1 i denna del, 1988/89: T256 yrkande 1,
1988/89: T502 yrkande 4, 1988/89: T510 yrkande 6, 1988/89: T512 i
denna del, 1988/89:T524 yrkande 1, 1988/89:T528 yrkande 1,
1988/89: T535 yrkande 1 och 1988/89:7556,

SJ-koncernen

82. beträffande borgensåtaganden

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om vilka regler som
skall gälla för statens järnvägars borgensåtaganden,

83. beträffande utdelning från AB Swedcarrier

att riksdagen godkänner att statens järnvägar tillförs utdelning från
AB Swedcarrier på det sätt som föredragande departementschefen
förordat,

84. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning
till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

85. beträffande SJ.s buss- och åkeriverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89: T223 yrkande 7,

86. beträffande avyttring av dotterbolag

att riksdagen avslår motion 1988/89: T234 yrkande 9,

87. beträffande SJ.s verkstäder

att riksdagen avslår motion 1988/89: T258 yrkande 15,

1988/89:TU16

88. beträffande Sveriges första lokomotiv
att riksdagen avslår motion 1988/89: T539.

Stockholm den 13 april 1989

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m),
Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö
(m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Jarl
Lander (s), Anita Jönsson (s), Rune Thorén (c) och Hans Lindforss (mp).

Reservationer

1. Målen för järnvägspolitiken (morn. 1)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Eldriven järnvägstrafik är det mest energieffektiva och miljövänliga
transportmedel som finns i landet. Starka skäl talar därför för att kraftfulla
satsningar görs under de närmaste åren för att ge vårt land ett modernt och
effektivt järnvägsnät anpassat till dagens och morgondagens situation.

För att kunna åstadkomma ett sådant järnvägsnät krävs mångdubbelt
större investeringar än de 10 miljarder kronor under de närmaste tio åren
som riksdagen beslutade om i samband med förra årets trafikpolitiska
beslut. Bara utbyggnaderna av vissa större projekt såsom Grödingebanan,
västkustbanan, Arlandabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan, norra stambanan,
spårkapaciteten genom Stockholm samt nödvändig spårupprustning
för snabbtågen beräknas kosta ca 16,5 miljarder kronor.

Ett av de viktigaste trafikpolitiska målen måste vara att i så stor utsträckning
som möjligt föra över godstransporter från landsväg till järnväg.
Ett sätt att åstadkomma detta är att utveckla kombitrafiken. Detta får
dock enligt utskottets mening inte innebära att godstrafiken läggs ner på de
medellånga avstånden. Utskottet anser därför att den omfattande nedläggning
av godstrafik som SJ beslutat om och som SJ planerar att genomföra
inte kan accepteras. Huvudstrategin bör vara att satsa på vagnslasttrafik
som via ett finfördelat nät når ut till kunderna. Detta kräver i sin tur en
omfattande anläggning av industrispår.

En betydande utglesning av persontrafiken har genomförts under senare
år. Banor har lagts ner och många turer har dragits in. Denna utveckling
kan enligt utskottets mening inte accepteras. Betydligt större statliga insat -

1988/89:TU16

ser krävs därför för att trygga och utveckla samhällsekonomiskt och socialt 1988/89:TU16
motiverad persontrafik även då denna är företagsekonomiskt olönsam.

Utskottet anser det vidare nödvändigt att genom statliga insatser höja
standarden på länsjärnvägarna för att därigenom skapa möjligheter till en
ökad kollektivtrafik på järnväg.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna T215
(c), T258 (vpk) och T502 (c) i denna del till väsentlig del blir tillgodosett,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande målen för järnvägspolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T215 yrkande
9, 1988/89:T258 yrkande 2 i denna del och 1988/89:T502 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

2. Politisk ledning av järnvägen m. m. (mom. 2)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Det
trafikpolitiska” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att regering och riksdag måste
utöva en kontinuerlig ledning över järn vägssystemet och inte undandra
sig sitt ansvar genom bolagisering och utförsäljning. Endast en politisk
ledning kan mobilisera tillräckligt opinionsmässigt stöd bland allmänhet
och organisationer för järnvägens långsiktiga överlevnad och utveckling.

Utskottet anser vidare att uppdelningen av SJ i ett banverk och ett
trafikföretag var olycklig. Järnvägen måste åter bli en sammanhållen enhet
som ansvarar för trafik, banor och verkstäder. Arbetet för en återgång till
en sammanhållen organisation bör inledas omedelbart.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T258 (vpk) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande politisk ledning av järnvägen m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T258 yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

3. SJ sorn aktiebolag (mom. 4)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i
Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T234 (fp) att det
är viktigt att SJ får en organisation och en juridisk struktur som under -

lättar för företaget att möta tidens krav. Det innebär att SJ bör utformas 1988/89:TU16
som ett aktiebolag med den större flexibilitet och självständighet som
därmed skulle uppnås. SJ behöver därmed inte nödvändigtvis privatiseras.

Skäl kan dock finnas att pröva frågan om delat ägarskap.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T234 (fp) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande SJ som aktiebolag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T234 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Bohusbanan och bandelen Boden —Haparanda (mom. 6
och 7)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”till stomnätet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att såväl Bohusbanan som bandelen Boden —Haparanda
bör föras till stomnätet. Med dessa förslag vill utskottet markera vikten av
att järnvägstrafiken planeras i ett nordiskt helhetsperspektiv.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T215 (c) och
T247 (vpk) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Bohusbanan

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T215 yrkande 12 i
denna del och 1988/89:T247 yrkande 3 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

7. beträffande bandelen Boden — Haparanda

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

5. Västerdalsbanan (mom. 8)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”regional karaktär” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att Västerdalsbanan bör
överföras till stomnätet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T247 (vpk) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

5 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 16

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Västerdalsbanan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T247 yrkande 3 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfort,

6. Fryksdalsbanan (mom. 9)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Av
samma” och slutar med ”till stomnätet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att Fryksdalsbanan bör överföras
till stomnätet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T247 (vpk) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande Fryksdalsbanan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T247 yrkande 3 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

7. Bandelen Sundsvall —Långsele (morn. 10)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion T223 (mp) att bandelen Sundsvall
— Långsele bör överföras till stomnätet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bandelen Sundsvall—Långsele

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T223 yrkande 11 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

8. Riksdagsbeslut vid stomnätets avgränsning (morn. 15)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om överflyttning av bandelar mellan stomjärnvägarna
och länsjärn vägarna har så stor betydelse att beslut härom bör
fattas av riksdagen. Därmed skapas enligt utskottets mening vissa garanti -

1988/89:TU16

er för att bandelar inte läggs ned i onödan. Så kan bli fallet om regeringen
överfor en bana från stomnätet till länsjämvägama och trafikhuvudmännen
inte har ekonomiska möjligheter att fortsätta driften trots att
denna är samhällsekonomiskt lönsam.

Vad utskottet nu anfort, vilket innebär att motion T215 (c) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande riksdagsbeslut vidstomnätets avgränsning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfort,

9. Köp av interregional persontrafik (mom. 17)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T248 (m) att riksdagen under
anslaget Köp av interregional persontrafik bör anvisa 483,8 milj. kr., dvs.
100 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

Utskottets ställningstagande innebär att samtliga övriga motionsyrkanden
som nu behandlats avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande köp av interregional persontrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T248 yrkande 5, med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1988/89:T205 yrkande 3, 1988/89:T210 yrkande 3 i denna del,
1988/89:T215 yrkande 18, 1988/89:T228 yrkande 3, 1988/89:T229
yrkande 2, 1988/89:T232 yrkande 4, 1988/89:T235 yrkande 11,
1988/89:T240 yrkande 2, 1988/89:T258 yrkande 19 i denna del,
1988/89:T501 yrkande 2, 1988/89:T502 yrkandena 5-7,

1988/89:T503, 1988/89:T510 yrkande 4, 1988/89:7517 yrkande 1,
1988/89:T522 i denna del, 1988/89:T536 yrkande 1 och
1988/89:7541 yrkande 1 samt med avslag på motion 1988/89:T248
yrkande 5 till Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 483 800000 kr.,

10. Köp av interregional persontrafik (mom. 17)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Avtalet mellan SJ och transportrådet innebär att vissa turer inte köptes.
Det gäller viss nattågstrafik till övre Norrland, en enkeltur Storlien —

1988/89:TU16

Östersund, sovtåget till Oslo mellan Kil och Charlottenberg samt vissa 1988/89:TU16
turer på banorna Jönköping —Nässjö, Kalmar/Karlskrona —Göteborg,

Kristianstad —Hässleholm och Östersund —Sundsvall.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T215 (c) att riksdagen bör anvisa
70 milj. kr. utöver regeringens förslag för att möjliggöra köp även av denna
trafik. Härav följer att motion T248 (m) avstyrks.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med övriga motionsyrkanden
helt eller delvis blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande köp av interregional persontrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 18, med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1988/89:T205 yrkande
3, 1988/89:T210 yrkande 3 i denna del, 1988/89:T228 yrkande
3, 1988/89:T229 yrkande 2, 1988/89:T232 yrkande 4,

1988/89:T235 yrkande 11, 1988/89:T240 yrkande 2, 1988/89:T258
yrkande 19 i denna del, 1988/89:T501 yrkande 2, 1988/89:T502
yrkandena 5-7, 1988/89:T503, 1988/89:T510 yrkande 4,

1988/89:T517 yrkande 1, 1988/89:1522 i denna del, 1988/89:T536
yrkande 1 och 1988/89:T541 yrkande 1 samt med avslag på motion
1988/89:T248 yrkande 5 till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
653 800000 kr.,

11. Köp av interregional persontrafik (morn. 17)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det, i avvaktan på att en utbyggnad av
järnvägsnätet kan ske, nödvändigt att upprätthålla befintlig persontrafik.

Utskottet anser därför att riksdagen under anslaget Köp av interregional
persontrafik på järnväg bör anvisa 300 milj. kr. mer än vad regeringen
föreslagit.

Vad utskottet nu anfört innebär att motion T235 (mp) tillstyrks i denna
del och syftet med yrkandet i motion T258 (vpk) om högre anslag blir
tillgodosett. Även syftet med övriga nu behandlade motionsyrkanden om
bibehållande av persontrafik torde bli tillgodosett i och med utskottets
ställningstagande. Motion T248 (m) avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande köp av interregional persontrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T235 yrkande 11, med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1988/89:T205 yrkande
3, 1988/89:T210 yrkande 3 i denna del, 1988/89:T215 yrkande
18, 1988/89:T228 yrkande 3, 1988/89:T229 yrkande 2, 6g

1988/89:T232 yrkande 4, 1988/89:T240 yrkande 2, 1988/897258
yrkande 19 i denna del, 1988/89:T501 yrkande 2, 1988/89:T502
yrkandena 5-7, 1988/89:7503, 1988/89:T510 yrkande 4,

1988/89:7517 yrkande 1, 1988/897522 i denna del, 1988/897536
yrkande 1 och 1988/897541 yrkande 1 samt med avslag på motion
1988/897248 yrkande 5 till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
883000000 kr.,

12. Upphandling i konkurrens (mom. 19)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i
Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T234 (fp) att
upphandlingen av trafiktjänsterna bör ske i konkurrens och läggas ut på
entreprenad till andra trafikanordnare än SJ om det visar sig mer kostnadseffektivt.
Ett öppet anbudsförfarande bör ingå i rutinerna för upphandlingen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T234 (fp) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande upphandling i konkurrens

att riksdagen med bifall till motion 1988/897234 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

13. Ersättning till trafikhuvudmännen (mom. 20)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Den ovan”
och slutar med ”större bidrag” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T215 (c) att riksdagen under
anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på
järnväg bör anvisa 7 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit, dvs. det
belopp som transportrådet hemställt om i sin anslagsframställning. Utskottets
ställningstagande innebär att motion T258 (vpk) delvis blir tillgodosedd
i denna del. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande ersättning till trafikhuvudmännen

att riksdagen med bifall till motion 1988/897215 yrkande 19, med
anledning av regeringens förslag och motion 1988/897258 yrkande
19 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/897510 yrkande
3 och 1988/897916 i denna del till Ersättning till trafikhuvudmännen
för köp av viss persontrafik på järnväg för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 104650000 kr.,

1988/89:

14. Ersättning till trafikhuvudmännen (mom. 20)

1988/89:TU16

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Den ovan”
och slutar med ”större bidrag” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T258 (vpk) att riksdagen under
anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på
järnväg bör anvisa 40% mer än vad regeringen föreslagit, dvs. 136,71
milj. kr. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med övriga motionsyrkanden
torde bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande ersättning till trafikhuvudmännen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T258 yrkande 19 i
denna del samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1988/89:T215 yrkande 19, 1988/89:T510 yrkande 3 och
1988/89:T916 i denna del till Ersättning till trafikhuvudmännen för
köp av viss persontrafik på järnväg för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 136 710000 kr.,

15. Bidrag endast till tågtrafik (mom. 22)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”för tågtrafik” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att bidraget
till trafikhuvudmännen endast bör utgå till tågtrafik. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med en redovisning för vilka konsekvenser detta får
för principöverenskommelsen mellan staten, kommunförbunden och
Svenska lokaltrafikföreningen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T215 (c) och
T502 (c) tillstyrks och syftet med motion T210 (c) blir tillgodosett i denna
del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bidrag endast till tågtrafik

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T215 yrkande 15
och 1988/89:T502 yrkande 12 samt med anledning av motion
1988/89:T210 yrkande 3 i denna del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

16. Bidrag till trafik på stomnätet (mom. 23)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
menar” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att rättviseskäl talar för att bidrag till trafikhuvudmännen
bör utgå även om de bedriver lokal och regional trafik på stomnätet.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag
om ett sådant bidragssystem.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna tillstyrks i denna
del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande bidrag till trafik pä stomnätet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T230 yrkande 4,
1988/89:T526 yrkande 2 och 1988/89:T544 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

\1. Tåg till trafikhuvudmännens förfogande (mom. 24)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
som” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslagen i motionen att de tåg som skall ställas till
trafikhuvudmännens förfogande bör vara eldrivna och att huvudmännen
bör ges möjlighet att välja mellan vagnmateriel och bidrag motsvarande
den kapitalkostnad SJ tidigare fått ersättning från staten för.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande tåg till trafikhuvudmännens förfogande

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T565 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

18. Utvecklingsprogram för länsjärnvägarna (mom. 25)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Enligt det”
och på s. 28 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en statlig satsning bör
göras på länsjärnvägarna under en femårsperiod. Avsikten skall vara att
utveckla den regionala trafiken så att länsjärnvägarna långsiktigt blir attraktiva
för trafikhuvudmännen eller privata intressenter.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionen tillstyrks i denna
del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utvecklingsprogram för länsjärnvägarna

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T223 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

1988/89:TU16

19. Anslag till drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar (mom. 26)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”år 1990” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T258 (vpk) att riksdagen för nästa
budgetår bör anvisa 40% utöver regeringens förslag, dvs. 3633 milj.kr.
Kostnadsramen för kalenderåret 1990 bör anges till 3 780 milj. kr. Syftet
med motion T235 (mp) blir med detta ställningstagande tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande anslag till drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:T258 yrkande 13 i denna del
samt med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89:T235 yrkande 7 till Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
3633000000 kr.,

b) med anledning av regeringens förslag godkänner att en kostnadsram
på 3 780000000 kr. för drift och vidmakthållande beräknas
för kalenderåret 1990,

20. Anslag till drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar (mom. 26)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”år 1990” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T235 (mp) att riksdagen under
detta anslag bör anvisa 420 milj. kr. utöver regeringens förslag för nästa
budgetår, dvs. 3015 milj. kr. Kostnadsramen för kalenderåret 1990 bör
anges till 3 135 milj. kr. Syftet med motion T258 (vpk) blir därmed delvis
tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande anslag till drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:T235 yrkande 7 samt med
anledning av regeringens förslag och motion 1988/89:T258 yrkande
13 i denna del till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 3015000000
kr.,

b) med anledning av regeringens förslag godkänner att en kostnadsram
på 3 135000000 kr. för drift och vidmakthållande beräknas
för kalenderåret 1990,

1988/89:TU16

21. Medelsram för nyinvesteringar (mom. 27)

1988/89:

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet menar att det står klart att den investeringsram på 10 miljarder
kronor under de närmaste tio åren som riksdagen lagt fast inte på långa
vägar ger utrymme för den mycket kraftfulla förnyelse som erfordras om
järnvägen skall kunna hävda sig i framtiden. En summering av de femton
nya projekt som redovisades i den trafikpolitiska propositionen slutade på
närmare 30 miljarder kronor. Vid en investeringsnivå i enlighet med
riksdagsbeslutet kan därför flera av de mest lönsamma och intressanta
projekten för att förnya järnvägsnätet fullbordas först en bra bit efter
sekelskiftet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör slå fast att inriktningen
bör vara en investeringsram på 40 miljarder kronor fram till år
2000. Utskottet avser då investeringar som finansieras över statsbudgeten.
Det betyder att de sammanlagda investeringarna kan bli större om andra
intressenter, t. ex. kommuner och företag, medverkar till finansieringen.

Utskottets ställningstagande innebär att många av förslagen i motionerna
om investeringar i nya banor och upprustningar av befintliga banor
torde kunna genomföras före år 2000. En del av projekten kan genomföras
betydligt tidigare än så. Utskottet tänker bl. a. på följande projekt: Arlandabanan,
Mälarbanan, Svealandsbanan, utbyggnad av spårkapaciteten genom
Stockholm, norra stambanan, spårupprustning för snabbtåg till Göteborg,
Malmö och Sundsvall, västkustbanan, Bohusbanan, kust-till-kustbanan,
Blekinge kustbana och inlandsbanan.

Enligt den beslutsordning som riksdagen bestämt är det emellertid
banverket som efter en samhällsekonomisk prövning skall avgöra hur
tillgängliga investeringsmedel skall användas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T215 (c) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande medelsram för nyinvesteringar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 10 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

22. Anslag till nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 28)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T258 (vpk) att
de sammanlagda behoven av person- och godstransporter samt av fjärr -

och närtrafik fordrar omfattande investeringar i bannät, el- och signalsystem,
fordon och kringanläggningar.

Den av riksdagen fastlagda investeringsramen på 10 miljarder kronor på
tio år är enligt utskottets mening helt otillräcklig. Utskottet anser att
inriktningen bör vara att staten över statsbudgeten finansierar investeringar
på 45 miljarder kronor under den närmaste tioårsperioden. En sådan
högre ram skulle möjliggöra att många av de angelägna investeringsprojekt
som förs fram i motionerna skulle kunna genomföras relativt skyndsamt.

För att uppnå en investeringsram på 45 miljarder kronor är det nödvändigt
att riksdagen under detta anslag anvisar betydligt mer pengar än vad
regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motion T258
(vpk) att riksdagen för nästa budgetår bör anvisa 816,6 milj. kr., dvs. en
ökning med 40% i förhållande till regeringens förslag. Investeringsramen
för kalenderåret 1990 bör anges till 847,7 milj. kr. Utskottet tillstyrker
även förslaget i motion T235 (mp) att anslaget skall få användas för
investeringar i länsjärnvägar och på inlandsbanan samt till drift och vidmakthållande
av statliga järnvägar.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med övriga motionsyrkanden
torde bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande anslag till nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1988/89:T235 yrkande 9 och
1988/89:T258 yrkande 13 i denna del samt med anledning av regeringens
förslag och motionerna 1988/89:T235 yrkande 8 och
1988/89:T507 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 816600000 kr.,

b) med anledning av regeringens förslag godkänner en investeringsram
för nyinvesteringar i stomjärnvägar på 847 700000 kr. för
kalenderåret 1990,

23. Anslag till nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 28)
Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som böljar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den medelsram för nyinvesteringar på 10 miljarder
kronor under tio år som riksdagen beslutade om i samband med det
trafikpolitiska beslutet förra året är helt otillräcklig. Om järnvägen skall
kunna öka personresorna och ta över godstransporter från lastbilarna
krävs mångdubbelt större investeringar.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T235 (mp) att ett
investeringsprogram på ca 65 miljarder kronor, varav 40 miljarder kronor
för nya banor, bör genomföras fram till sekelskiftet. Ett sådant program
ger utrymme att genomföra flertalet av de angelägna projekt som tas upp i
de motioner som utskottet senare kommer att behandla. En sådan medelsram
gör det också möjligt att höja standarden på många av länsjämvägar -

1988/89:TU16

na för att därigenom skapa möjligheter till en ökad kollektivtrafik på 1988/89:TU 16
järnväg.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T235 (mp) att riksdagen för nästa
budgetår bör anvisa 2083,3 milj.kr., dvs. 1500 milj.kr. mer än vad
regeringen föreslår. Investeringsramen för kalenderåret 1990 bör anges till
2162,6 milj. kr. Vidare tillstyrks förslaget i motionen att anslaget även
skall få användas för investeringar i länsjärnvägar och på inlandsbanan
samt till drift och vidmakthållande av statliga järnvägar. Utskottets ställningstagande
innebär att syftet med övriga motionsyrkanden blir tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande anslag till nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:T235 yrkandena 8 och 9 samt
med anledning av regeringens förslag och motionerna 1988/89:T258
yrkande 13 i denna del och 1988/89:T507 till Nyinvesteringar i
stomjärnvägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 2083 300000 kr.,

b) med anledning av regeringens förslag godkänner en investeringsram
på 2 162 600000 kr. för kalenderåret 1990,

24. Västkustbanan (mom. 30)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”inte erforderligt” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att en fortsatt
utbyggnad av dubbelspår på västkustbanan är mycket angelägen att
genomföra. Banverket har i sin anslagsframställning begärt att ca 180
milj. kr. för verksamhetsåret 1990 anvisas under anslaget Särskilda nyinvesteringar
i stomjärnvägar för den fortsatta dubbelspårsutbyggnaden på
sträckan Göteborg—Kungsbacka (ca 100 milj. kr. för budgetåret 1989/90).

Den totala kostnaden för återstående del av denna utbyggnad är ca 405
milj. kr. Målsättningen för både banverket och regionen är att utbyggnaden
skall vara klar år 1992. När så är fallet kommer pendeltågstrafik att
kunna etableras på sträckan.

Utskottet anser, mot bakgrund av miljösituationen i Göteborgsområdet,
att det är nödvändigt att föra över så mycket biltrafik som möjligt till
järnvägen. Enligt utskottets mening bör därför banverket erhålla den medelsanvisning
som verket begärt för att dubbelspårsutbyggnaden till
Kungsbacka skall kunna genomföras i den takt som planeras. Det betyder
att riksdagen under anslaget Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar bör
anvisa 100 milj. kr. för nästa budgetår. Kvarstående kostnader, då hänsyn
också tagits till hur mycket banverket kan bidra med från ordinarie anslag,
får anvisas från detta anslag kommande budgetår.

I samband med förra årets trafikpolitiska beslut uttalade riksdagen att
staten skall ta ett särskilt ansvar för planeringen och tillkomsten av infrastruktur
som svarar mot nationella och internationella transportbehov.
Enligt utskottets mening står det klart att västkustbanan är en järnvägsträcka
som svarar mot sådana behov, varför det är ett statligt ansvar att
svara för underhåll och utbyggnad på denna bana. Däremot får berörda
kommuner bl. a. svara för kostnaderna för de tåg och de stationsupprustningar
som är nödvändiga för pendeltågstrafiken.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga nu behandlade
motionsyrkanden helt eller delvis torde bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande västkustbanan
att riksdagen med med anledning av regeringens förslag och motionerna
1988/89:T206 yrkandena 1 och 2, 1988/89:T213 yrkande 3,
1988/89:1215 yrkande 1 1, 1988/89:T223 yrkande 14 i denna del,
1988/89:T234 yrkande 7, 1988/89:T242 yrkande 2, 1988/89:T247
yrkande 4 i denna del, 1988/89:T251 yrkande 2, 1988/89:T258
yrkande 14, 1988/89:T515, 1988/89:T537, 1988/89:7545 yrkande
1, 1988/89:T546 och 1988/89:T560 till Särskilda nyinvesteringar i
stomjärnvägar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 100000000 kr.,

25. Västkustbanan (mom. 30)

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 böijar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”inte erforderligt” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det väsentligt att en fortsatt utbyggnad av dubbelspåret
på västkustbanan kan genomföras. Enligt utskottets mening bör inte minst
mot bakgrund av det stora behov som finns att minska biltätheten i
Göteborgsområdet dubbelspåret mellan Göteborg och Kungsbacka färdigställas
så snart som möjligt. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionerna
T234 (fp) och T251 (fp) att riksdagen för nästa budgetår bör anvisa
50 milj. kr. under anslaget Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar, dvs.
25 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit.

Härutöver är det möjligt för banverket att lånefinansiera delar av investeringen.
Kostnaderna för dessa lån kan senare avräknas från banverkets
investeringsram.

Med det anförda anser utskottet att utbyggnaden av bandelen Göteborg—Kungsbacka
kan förverkligas i enlighet med banverkets planer.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med övriga motionsyrkanden
till väsentlig del blir tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande västkustbanan
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T234 yrkande 7
och 1988/89:7251 yrkande 2 samt med anledning av regeringens

1988/89:TU16

förslag och motionerna 1988/89:T206 yrkandena 1 och 2,

1988/89:T213 yrkande 3, 1988/89:7215 yrkande 11, 1988/89:7223
yrkande 14 i denna del, 1988/89:7242 yrkande 2, 1988/89:T247
yrkande 4 i denna del, 1988/89:T258 yrkande 14, 1988/89:7515,
1988/89:T537, 1988/89:T545 yrkande 1, 1988/89:T546 och

1988/89:T560 till Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.,

26. Kommunikationerna i en kris- eller krigssituation (mom.
33)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Inom den”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion T216 (c) att riksdagen bör ge
regeringen till känna att behovet av kommunikationer i en kris- eller
krigssituation bör beaktas vid beslut om nedläggningar av person- och
godstrafik på järnväg. Järnvägsnätet har enligt utskottets mening stor
betydelse för totalförsvaret.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande kommunikationerna i en kris- eller krigssituation
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T216 yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

27. Finansiering av banverkets investeringar (mom. 36)

Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i
Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Beträffande
förslaget” och på s. 34 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

Såsom framhålls bl. a. i motionerna T234 (fp) och T554 (m) är det enligt
utskottets mening angeläget att ge banverket ökade möjligheter att lånefinansiera
delar av investeringsverksamheten. Banverket bör därför beviljas
möjlighet att uppta lån på den privata marknaden. Banverket får på detta
sätt större självständighet att göra prioriteringar inom den investeringsram
för de kommande tio åren som riksdagen fastställde år 1988. Kostnaderna
för lånen får räknas av från investeringsramen. Banverket ges på detta sätt
ökade möjligheter att själv avgöra olika projekts placering i tiden.

Utskottet anser vidare att banverket bör ges möjlighet, såsom begärs i
motion T554 (m), att betala kapitalkostnaderna för lån till investeringar
med hjälp av förhöjda avgifter på den bandel som omfattas av investeringen.
Därmed skulle också på detta område likställdhet uppnås med vägtrafi -

1988/89:TU16

ken, vilket var ett av syftena med bildandet av banverket och införandet 1988/89:TU16
av den s.k. vägtrafikmodellen.

Utskottets förslag till friare former för finansiering av banverkets investeringar
i kombination med ansträngningar från banverket och SJ att få
andra intressenter såsom kommuner och företag att bidra till kostnaderna
för olika investeringsprojekt torde innebära att jämvägsinvesteringar för
betydligt mer än 10 miljarder kronor kan genomföras under de närmaste
tio åren.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med de nu behandlade
motionsyrkandena till väsentlig del blir tillgodosett, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande finansiering av banverkets investeringar
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T215 yrkande
• 10 i denna del, 1988/89:T234 yrkande 8, 1988/89:T240 yrkande 1,

1988/89:T243 yrkande 4 i denna del, 1988/89:7251 yrkande 3 och
1988/89:T554 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

28. Grödingebanan (mom. 39)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion T548 (mp) går den föreslagna sträckningen av
Grödingebanan genom naturkänsliga områden som har klassats som riksintresse
ur friluftssynpunkt.

Utskottet anser mot denna bakgrund att möjligheten bör prövas att
bygga de två nya spåren längs befintlig spårsträckning, varvid särskilt bör
prövas om spåret kan gå underjord i Tumbaområdet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T548 (m) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande Grödingebanan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T548 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

29. Järnvägsförbindelse till Kapellskär (mom. 41)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Beslut om”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T202 (c) att regeringen bör överväga
möjligheterna till en ny järnvägsförbindelse som förbinder Kapellskär
och Norrtälje med stombanenätet. 78

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T202 (c) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande järnvägsförbindelse till Kapellskär
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T202 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

30. Bandelen Örbyhus —Hargshamn (mom. 43)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”1 böljan”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på att jämvägsfaijor kommer att sättas in mellan
Hargshamn och Nystad i Finland. För att klara den ökande järnvägstrafiken
bör såsom framhålls i motionerna banan mellan Örbyhus och Hargshamn
rustas upp.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna blir
tillgodosett i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande bandelen Örbyhus—Hargshamn

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T256 yrkande
3, 1988/89:T528 yrkande 2 och 1988/89:T532 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

31. Mälarbanan och Svealandsbanan (mom. 44)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett så omfattande utredningsmaterial om Mälarbanan
föreligger att en utbyggnad bör inledas så snart som möjligt. Vidare
bör en projektering av Svealandsbanan skyndsamt påbörjas. Ett genomförande
av de två projekten skulle avsevärt förstärka järnvägens konkurrenskraft
gentemot bilismen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T223 (m) tillstyrks i
denna del och övriga motionsyrkanden till väsentlig del torde bli tillgodosedda,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande Mälarbanan och Svealandsbanan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T223 yrkandena 13 i
denna del och 14 i denna del samt med anledning av motionerna
1988/89:T202 yrkande 3, 1988/89:1231 yrkande 3, 1988/89:T243
yrkande 5 i denna del, 1988/89:T254 yrkande 1 i denna del,
1988/89-.T505, 1988/89:T506 yrkande 1, 1988/89:T508 och
1988/89:T530 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

1988/89:TU16

32. Götalandsbanan (mom. 45)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med den uppfattning som framförs i motionerna
T223 (mp) och T247 (vpk) att Götalandsbanan är ett angeläget projekt att
genomföra. Enligt utskottets mening bör projektet inrymmas i den investeringsplan
för åren 1991—2000 som banverket för närvarande utarbetar.
En projektering av banan bör skyndsamt påbörjas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionsyrkandena
blir tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande Götalandsbanan

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande
13 i denna del, 1988/89:T247 yrkande 5 i denna del, 1988/89:T510
yrkande 2 och 1988/89:T533 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

33. Vissa bandelar i Småland (mom. 46)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 bodar med ”De banor”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion T223 (mp) att bandelen Nässjö—
Oskarshamn bör upprustas till modern standard. Utskottet delar vidare
den uppfattning som framförs i motion T210 (c) att det är angeläget att
upprusta banan Hultsfred —Linköping.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T223 (mp) tillstyrks i
denna del och motion T210 (c) delvis blir tillgodosedd, bör av riksdagen
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande vissa bandelar i Småland

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T223 yrkande 15 i
denna del och med anledning av motion 1988/89:T210 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

34. Kust-till-kust-banan (mom. 47)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 böijar med ”Kust-tillkust-banan”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

En utredning om kust-till-kust-banan som initierats bl. a. av landshövdingarna
i de sex länen längs banan visar att denna bana är en viktig
förbindelselänk mellan Sydostsverige och västkusten. Utredningen visar

1988/89:TU16

att restiden mellan Karlskrona/Kalmar och Göteborg kan förkortas med 1988/89:TU16
30 minuter genom ett förbättrat underhåll av banan. Om dessutom modernt
vagnmateriel sätts in kan restiden förkortas ytterligare.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i utredningen och motionerna
att banan bör rustas upp och moderna vagnar utnyttjas för trafiken.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionsyrkandena
blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande kust-till-kust-banan

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T210 yrkande
3 i denna del, 1988/89:T230 yrkande 3, 1988/89:T522 i denna del,

1988/89:T526 yrkande 1, 1988/89:T544 yrkande 1 och

1988/89:T557 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

35. Blekinge kustbana (mom. 48)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Riksdagen
beslutade” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Blekinge kustbana fördes till stomnätet så sent som för ett år sedan
vilket innebär att banverket har ansvar för underhåll och upprustning av
banan. Enligt utskottets mening är förutsättningarna för ett ökat resande
på Blekinge kustbana gynnsamma då befolkningstätheten längs banan är
stor. För att kunna öka resandet krävs dock att banan rustas upp. Utskottet
anser därför att en upprustning och elektrifiering av Blekinge kustbana
skyndsamt bör genomföras.

Tran sport rådet och SJ har kommit överens om att Blekinge kustbana
bör föras över till länsjämvägarna mindre än ett år efter riksdagsbeslutet
att banan skall tillhöra stomnätet. Enligt utskottets mening skulle detta
innebära en dödsdom för banan, särskilt om en överföring skulle ske innan
banan har rustats upp. Utskottet anser att riksdagen bör uttala att Blekinge
kustbana även fortsättningsvis skall tillhöra stomnätet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionsyrkandena
blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande Blekinge kustbana

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande
15 i denna del, 1988/89:T247 yrkande 2, 1988/89:T534 och
1988/89:T536 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

6 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 16

36. Elektrifiering av banan Malmö —Ystad (mom. 49)

1988/89:TU 16

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 40 slutar med ”behandlade delar” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att banan Malmö —Ystad bör elektrifieras så snart som
möjligt. Därigenom ökar möjligheterna för järnvägstrafiken på banan att
konkurrera med bilismen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T217 (c), T223
(mp) och T242 (fp) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen
till känna. Övriga motionsyrkanden om järnvägstrafiken i Skåne avstyrks
med hänvisning till att det ankommer på trafikhuvudmännen att besluta i
dessa frågor.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande elektrifiering av banan Malmö— Ystad
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T217 i denna del,
1988/89:T223 yrkande 15 i denna del och 1988/89:T242 yrkande 1 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

37. Upprustning och utbyggnad av Bohusbanan (mom. 51)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Kenth Skårvik (fp), Rune
Thorén (c) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är en strategiskt viktig fråga att erhålla bra
järnvägsförbindelser mellan Göteborg och Oslo för att därigenom utveckla
järnvägen till ett bra alternativ till vägtrafiken på E6:an. Den nuvarande
enkelspåriga förbindelsen till Oslo via Kornsjö är inte tillräcklig.

Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i motionerna att
Bohusbanan bör rustas upp och förlängas till Norge. Därigenom skulle helt
nya möjligheter skapas för en konkurrenskraftig person- och godstrafik på
järnväg. Stora miljövinster skulle uppnås genom att landsvägstrafiken
skulle kunna begränsas. Regeringen bör snarast uppta diskussioner med
den norska regeringen om järnvägsförbindelserna mellan Göteborg och
Oslo.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionsyrkandena blir tillgodosedda,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande upprustning och utbyggnad av Bohusbanan
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T215 yrkande
12 i denna del, 1988/89:T223 yrkande 14 i denna del, 1988/89:T247
yrkande 4 i denna del och 1988/89:T509 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

38. Vissa övriga projekt i Västsverige (mom. 53)

1988/89:TU16

Kenth Skårvik (fp), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c), Viola
Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”De
yrkanden” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Miljösituationen är mycket allvarlig i Västsverige. Av bl. a. detta skäl
finns det i Göteborgsregionen ett starkt intresse av att bygga ut jämvägssystemet.
På sikt torde det vara nödvändigt att genomföra en dubbelspårsutbyggnad
på samtliga fem järnvägslinjer som i dag går till Göteborg. På
dessa järnvägslinjer förekommer såväl lokal och regional trafik som betydelsefull
nationell och internationell trafik.

1 början av 1980-talet tillsatte regeringen en förhandlingsman som fick i
uppdrag att lösa frågorna om pendeltågstrafiken i Storstockholm (den s. k.
Strängöverenskommelsen). Regeringen har vidare utsett en förhandlingsman
för att åstadkomma en lösning av frågan om utbyggnaden av järnvägstrafiken
runt Mälaren.

Utskottet anser att regeringen även bör ta ett liknande initiativ för att
finna en samlad lösning av jämvägsfrågorna i Västsverige.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med de nu behandlade
motionsyrkandena torde bli tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:

53. beträffande vissa övriga projekt i Västsverige
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T218 yrkande
3, 1988/89:T219 yrkande 1, 1988/89:T223 yrkande 14 i denna del,
1988/89:T245 yrkande 2 i denna del, T247 yrkande 5 i denna del,
1988/89:T510 yrkande 1, 1988/89:T529, 1988/89:T535 yrkande 2,
1988/89:T549, 1988/89:T551 och 1988/89:T558 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

39. Nykroppaprojektet (mom. 56)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Enligt det”
och slutar med ”därför motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Nykroppaprojektet bör inrymmas i banverkets kommande
investeringsplaner.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionsyrkandena
tillgodoses, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande Nykroppaprojektet
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T247 yrkande
5 i denna del och 1988/89:T525 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

40. Upprustning av Fryksdalsbanan (mom. 57)

1988/89:TU16

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Av
samma” och slutar med ”om Fryksdalsbanan” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion T247 (vpk) att en upprustning av
Fryksdalsbanan bör inrymmas i banverkets investeringsplaner.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande upprustning av Fryksdalsbanan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T247 yrkande 4 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

41. Bergslagspendeln (morn. 60)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att tillräckliga
medel måste avsättas för en upprustning av banan.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna i
denna del tillgodoses, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande Bergslagspendeln

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T247 yrkande
5 i denna del och 1988/89:T916 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

42. Upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan (mom.
61)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 som börjar med
”Västerdalsbanan är” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en förlängning av Västerdalsbanan till Sälen är
väsentligt av turist-, miljö- och regionalpolitiska skäl. Banverket bör därför
ges i uppdrag att skyndsamt påbörja en sådan projektering.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna i denna del helt
eller delvis blir tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. beträffande upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande
13 i denna del, 1988/89:T247 yrkande 4 i denna del, 1988/89:T502

yrkande 8, 1988/89:T538 yrkandena 2 och 3 samt 1988/89:T916 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

43. Dellenbanan (mom. 63)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”om Dellenbanan” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att få reda på vilken utvecklingspotential
som en länsjärnväg har om man utvecklar såväl teknik som
organisation, säkerhetsordning, tågföring, marknadsföring m.m
Utskottet tillstyrker därför förslagen i motionerna att Dellenbanan bör
göras till försöksjärnväg. Banan är lämplig för ett sådant försök eftersom
den är normalspårig, med ett befolkningsunderlag som ligger i gränsskiktet
för bärkraftig persontrafik.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:

63. beträffande Dellenbanan

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T223 yrkande 17,
1988/89:T540 och 1988/89:T543 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

44. Snabbtåg Stockholm —Sundsvall (mom. 64)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

En snabbtågsförbindelse mellan Stockholm och Sundsvall skulle få mycket
stor betydelse för kommunerna längs den södra Norrlandskusten.
Såsom utredningen om snabbtåget visar skulle

— tågresandet mer än fördubblas,

— näringslivet stärkas,

— de lokala arbetsmarknaderna vidgas,

— området bli intressant som alternativ till Stockholmsregionen,

— tillgängligheten till högre utbildning öka,

— miljö- och trafiksäkerheten förbättras.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till de begränsade kostnaderna
anser utskottet att banverket bör genomföra nödvändig banupprustning så
att snabbtåget kan sättas i trafik så snart som möjligt.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionsyrkandena
blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:

64. beträffande snabbtåg Stockholm — Sundsvall

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande

1988/89:TU16

12, 1988/89:T224 yrkande 1 i denna del, 1988/89:T247 yrkande 5 i 1988/89:TU16
denna del, 1988/89:T524 yrkande 3 och 1988/89:T562 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

45. Norra stambanan (mom. 65)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 som börjar med
”Banverket har” och på s. 46 slutar med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

Såsom framhålls i motion T247 (vpk) är en upprustning av norra stambanan
en viktig förutsättning för en ökad godstrafik på järnväg. För
närvarande är kapacitetstaket nått på vissa bandelar. En kraftig upprustning
av norra stambanan krävs därför liksom av vissa anslutningsbanor.

Utskottet ställer sig vidare bakom yrkandet i motion T541 (c) att regeringen
bör låta utreda förutsättningarna för snabbtåg på banan mellan Stockholm
och Östersund.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna i denna del till
väsentlig del blir tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande norra stambanan
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T224 yrkande
1 i denna del, 1988/89:T232 yrkande 5, 1988/89:T247 yrkande 5 i
denna del, 1988/89:T250 yrkande 3 i denna del, 1988/89:7512 i
denna del och 1988/89:7541 yrkande2som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

46. Inlandsbanan (mom. 66)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att stor oklarhet har uppstått om inlandsbanans framtid
som en följd av 1988 års trafikpolitiska beslut. En rad skäl — trafikpolitiska,
försvarspolitiska, regionalpolitiska, näringspolitiska, miljöpolitiska
och turistmässiga — talar för att inlandsbanans fortbestånd garanteras.

Enligt utskottets mening bör banan omfatta hela sträckan mellan Kristinehamn
och Gällivare samt de tre tvärbanorna Forsmo—Hoting, Storuman
—Hällnäs och Arvidsjaur—Jörn. Inlandsbanan bör vidare föras till
stomnätet. Därigenom tryggas banans framtid samtidigt som banverket
ges ansvar för banans underhåll liksom för nödvändig upprustning, vilken
utskottet förutsätter skyndsamt kommer till stånd.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att de nu behandlade motionsyrkandena
om inlandsbanan till väsentlig del blir tillgodosedda, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande lydelse:

66. beträffande inlandsbanan

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T215 yrkande
16, 1988/89:T216 yrkande 2 i denna del, 1988/89:T226 yrkande 2,
1988/89:T232 yrkande 6, 1988/89:T247 yrkande 4 i denna del,
1988/89:T250 yrkande 3 i denna del, 1988/89:T502 yrkande 10,
1988/89:T521, 1988/89:T527 yrkandena 1 och 4 samt

1988/89:T538 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfort,

47. Ostkustbanan (mom. 67)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med ”1 likhet”
och på s. 45 slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en förlängning av ostkustbanan från Sundsvall via
Örnsköldsvik och Umeå till Luleå skulle ha stor betydelse för utvecklingen
i Norrland. Regeringen bör därför uppdra åt banverket att utreda en
förlängd ostkustbana med inriktning på att en projektering skall kunna
påbörjas inom ett par år.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna i
denna del blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:

67. beträffande ostkustbanan

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande
13 i denna del, 1988/89:T247 yrkande 5 i denna del och
1988/89:T563 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

48. Malmbanan (mom. 68)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”På
malmbanans” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T247 (vpk) att SJ
måste åläggas att göra större insatser för att bibehålla och utveckla både
gods- och personaltransporterna.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T247 (vpk) tillstyrks i
denna del och syftet med motion T504 (s) torde bli tillgodosett, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:

68. beträffande malmbanan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T247 yrkande 5 i denna
del och med anledning av motion 1988/89:T504 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

1988/89:

49. Ny ostkustbana i södra Sverige (mom. 70)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Det
ankommer” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion T223 (mp) behövs en ny ostkustbana i södra
Sverige från Norrköping till Västervik, Kalmar och Karlskrona. Utskottet
tillstyrker därför yrkandet i motionen att regeringen låter utreda och
projektera en sådan bana.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. beträffande ny ostkustbana i södra Sverige
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T223 yrkande 13 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

50. Upprustning av bandelen Sundsvall —Långsele —
Härnösand (mom. 72)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Riksdagen
beslutade” och slutar med ”bandelen Sundsvall — Långsele” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att underhåll
och upprustning av såväl bana som vagnmateriel bör genomföras för
att därigenom trygga och utveckla persontrafiken.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionsyrkandena
blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. beträffande upprustning av bandelen Sundsvall — Långsele—
Härnösand

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande
11 i denna del, 1988/89:T524 yrkande 4 och 1988/89:T552 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

51. Anslaget för utveckling av godstrafik (mom. 77)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottetss yttrande som på s. 50 böijar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T248 (m) att riksdagen bör anvisa
425 milj. kr., dvs. 30 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Härav
följer att övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:

77. beträffande anslaget för utveckling av godstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T248 yrkande 3 med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna

1988/89:TU16

1988/89:T235 yrkande 10 och 1988/89:T258 yrkande 13 i denna del
till Ersättning till statens järnvägar för utveckling av godstrafik för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 425000000
kr.,

52. Anslaget för utveckling av godstrafik (mom. 77)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion T235 (mp) att riksdagen under
detta anslag bör anvisa 655 milj. kr., dvs. 200 milj. kr. mer är vad regeringen
föreslagit. Härav följer att yrkandet i motion T258 (vpk) blir tillgodosett
medan yrkandet i motion T248 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:

77. beträffande anslaget för utveckling av godstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T235 yrkande 10, med
anledning av motion 1988/89:T258 yrkande 13 i denna del samt
med avslag på regeringens förslag och motion 1988/89:T248 yrkande
3 till Ersättning till statens järnvägar för utveckling av godstrafik
anvisar ett reservationsanslag på 655000000 kr.,

53. SJ:s godstrafik (mom. 78)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”1988 års”
och på s. 52 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det inte minst av miljöpolitiska skäl är nödvändigt
att öka godstransporterna på järnväg. Det gäller inte minst kombitrafiken
som i dag bara utgör 10% av SJ:s godstransporter. Som framhålls i motion
T215 (c) bör målsättningen vara att kombitrafiken skall motsvara 30 —
40% av SJ:s godstransporter om tio år. Större delen av dagens bilbuma
transittrafik bör kunna gå med tåg.

SJ har beslutat att lägga ned ett stort antal godsterminaler. Det betyder
att det i stora delar av Sveriges inland kommer att saknas terminaler vilket
leder till en överflyttning av gods från järnväg till lastbil. En sådan utveckling
strider enligt utskottets mening mot riksdagens trafikpolitiska beslut
som markerade vikten av att öka godstransporterna på järnväg. SJ har
vidare planer på att lägga ned ytterligare ett stort antal godsterminaler i
södra Sverige.

Utskottet anser att vissa terminaler behöver läggas ned som ett led i en
nödvändig rationaliseringsprocess. Det är emellertid ytterst tveksamt om
de av SJ redovisade planerna på nedläggningar kan accepteras av miljöskäl.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en redovisning
av vilka miljöpolitiska och andra effekter som uppstår till följd av SJ:s
planer beträffande godstrafiken.

Som framhålls i motion T215 (c) är en relativt sett stor andel av kombi 7

Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 16

1988/89:TU16

trafiken före detta vagnslasttrafik. En del av statens stöd till SJ:s godstrafik 1988/89:TU 16
bör därfor utnyttjas för att utveckla vagnlasttrafiken så att den kan bibehållas
på relativt trafikstarka godstrafikbanor som t. ex. Skövde —Karlsborg,
Falköping—Tidaholm, Mellerud —Bengtsfors, Armhem —Lilla Edet,

Åmål —Svanskog och Bollnäs—Edsbyn. Stödet till kombitrafiken bör inte
få användas till att i första hand lägga om vagnslasttrafik till kombitrafik.

Utskottet anser det vidare angeläget att SJ uppmuntrar industrispår.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T215 (c) tillstyrks i
denna del och övriga motionsyrkanden till väsentlig del blir tillgodosedda,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande SJ:s godstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkandena 20 och
21 samt med anledning av motionerna 1988/89:T251 yrkande 1,

1988/89:T258 yrkande 12, 1988/89:T524 yrkande 2 och

1988/89:T542 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

54. SJ:s godstrafik (mom. 78)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”1988 års”
och på s. 52 slutar med ”av utskottet ” bort ha följande lydelse:

Möjligheten att uppnå det blygsamma målet om en 30-procentig minskning
av kväveutsläppen beror till stor del på om det går att styra över
godstrafik från landsvägarna till järnvägarna.

Som framhålls i motion T542 (vpk) har lastbilarna i dag i praktiken
monopol på lokala transporter upp till 10 mil och dominerar helt på
regional nivå (10 - 30 mil). 1 dag pågår en massiv överföring av gods, bl. a.
malm och skogsråvara, från järnväg till lastbil i norra Sverige. Transportrådets
prognoser visar att järnvägen kommer att förlora ytterligare godsvolymer
till lastbilarna.

Denna utveckling är dels ett resultat av många års försummelser i fråga
om investeringar dels en följd av den marknadsanpassning av SJ som blev
ett resultat av 1988 års trafikpolitiska beslut. De uteblivna investeringarna
har lett till en situation där en växande andel av järnvägsnätet drabbas av
hastighetsbegränsningar, ofta med en högsta tillåten hastighet som understiger
den som gällde på 1950-talet.

För att öka godstransporterna på järnväg krävs att en utvecklingsplan
för miljövänliga och trafiksäkra godstransporter tas fram. En sådan utvecklingsplan
skall bl. a. innehålla förslag om elektrifiering av industrioch
stickspår i industriområden med stora godsflöden, nyanläggning av
industrispår samt utveckling av nya gasdrivna växellok.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T258 (vpk) och
T542 (vpk) tillstyrks i denna del och övriga motionsyrkanden till väsentlig
del blir tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande SJ.s go'ds'trafik
att riksdagen med bifall tili motionerna 1988/89:T258 yrkande 12
och 1988/89:T542 samt med anledning av motionerna
1988/89:T215 yrkandena 20 och 21, 1988/89:T251 yrkande 1 och
1988/89:T524 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

55. SJ:s persontrafik (mom. 81)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

1988 års trafikpolitiska beslut innebär att staten ställde hårda lönsamhetskrav
på SJ, vilket har inneburit att SJ enbart satsar på de mest
vinstrika linjerna. Det har också inneburit att SJ genomfört prishöjningar
vilket stimulerar folk att åka bil. Utskottet delar den uppfattning som
framförs i motion T223 (mp) att lönsamhetskravet på SJ bör omprövas så
att det blir möjligt att utveckla en service- och lågprisprofil som innebär att
SJ kan bli hela svenska folkets järnväg.

Utskottet kan också ställa sig bakom yrkandet i motion T556 (mp) att
regeringen bör tillsätta en utredning som skall ta reda på vilket lågprissystem
som är bäst och som på ett smidigt sätt går att samordna med
länstrafikbolagens biljettsystem.

Utskottet tillstyrker vidare förslaget i motion T223 (mp) att det bör
finnas åtminstone en järnvägsstation i varje kommun genom vilken järnvägen
passerar. Det innebär att persontrafiken bör återupptas vid många
stationer.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T223 (mp) och
T556 (mp) tillstyrks i denna del och övriga motionsyrkanden helt eller
delvis blir tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande SJ.s persontrafik
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T223 yrkandena 10
och 18 och 1988/89:T556 samt med anledning av motionerna
1988/89:T224 yrkande 1 i denna del, 1988/89:T256 yrkande 1,
1988/89:T502 yrkande 4, 1988/89:T510 yrkande 6, 1988/89:7512 i
denna del, 1988/89:T524 yrkande 1, 1988/89:T528 yrkande 1 och
1988/89:T535 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

56. SJ:s buss- och åkeriverksamhet (mom. 85)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Enligt det”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

1988/89:TU16

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T223 (mp) att SJ
bör göras till ett renodlat järnvägsföretag. SJ:s buss- och åkeriverksamhet
bör därför säljas ut. På så sätt kan SJ mer effektivt satsa på järnvägstrafik,
utan att snegla på alternativa, företagsekonomiskt kanske mer lönsamma,
satsningar på vägtrafik.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionen tillstyrks i denna
del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande lydelse:

85. beträffande SJ:s buss- och åkeriverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T223 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

57. SJ:s verkstäder (mom. 87)

Viola Claesson (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”1 den” och
slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att järnvägen skall vara en sammanhållen enhet. Det
gäller trafik, bana och verkstäder. Mot denna bakgrund bör, enligt utskottets
mening, någon utförsäljning av SJ:s verkstäder inte komma i fråga.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T258 (vpk) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse:

87. beträffande SJ.s verkstäder
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T258 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

Särskilda yttranden

1. Medelsram för nyinvesteringar (mom. 27)

Viola Claesson (vpk) anför:

I motion T258 (vpk) framhålls att ett tioårigt investeringsprogram på 45
miljarder kronor bör genomföras. Något formellt yrkande härom finns
emellertid inte i motionen. Av detta skäl stöder jag centerns yrkande om
en investeringsram på 40 miljarder kronor fram till år 2000. Vpk står dock
självfallet fast vid sin uppfattning om att ett investeringsprogram på 45
miljarder kronor bör genomföras under tio år.

2. Medelsram för nyinvesteringar (mom. 27)

Hans Lindforss (mp) anför:

1 motion T235 (mp) framhålls att ett investeringsprogram på 65 miljarder
kronor bör genomföras fram till sekelskiftet, varav 40 miljarder kronor för
nya banor. Något formellt yrkande härom finns emellertid inte i motionen.

1988/89:TU16

Jag stöder därför centerns yrkande om en investeringsram på 40 miljarder 1988/89:TU16
kronor fram till år 2000. Miljöpartiet de gröna har dock inte ändrat
uppfattning om behovet av ett program på 65 miljarder kronor.

3. Finansiering av banverkets investeringar (mom. 36)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:

Enligt motion T215 (c) bör det övervägas att ge banverket möjligheter att
tillgodogöra sig medel från försäljningar av mark och andra anläggningar
för nyinvesteringar. Det framhålls vidare att banverket bör undersöka
förutsättningarna att genom samverkan med kommuner och landsting
och/eller enskilda företag åstadkomma delfinansiering av olika projekt
samt att möjligheter bör skapas att finansiera investeringar av långsiktig
karaktär genom upplåning. Det anförs också att kapitalmarknaden visar
att det bör vara möjligt att genom emission av järnvägsobligationer finansiera
ett betydligt ambitiösare investeringsprogram än vad direktfinansiering
över statsbudgeten medger.

Riksgäldskontoret skall se över formerna för de affarsdrivande verkens
finansiering av sina investeringar. Kommittén kommer att avrapportera
denna del av sitt uppdrag före den 1 juli 1989. Med hänvisning härtill
avstår vi från att reservera oss till förmån för de yrkanden om finansiering
av banverkets investeringar som förs fram i motion T215 (c).

4. Bandelen Örbyhus —Hargshamn (mom. 43)

Kenth Skårvik (fp), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c) och Rune
Thorén (c) anför:

1 likhet med motionärerna anser vi det angeläget att godstransporterna så
långt möjligt förs över från landsväg till järnväg. Inte minst gäller detta
transittrafik. Det är därför positivt att järnvägsfärjor kommer att sättas in
mellan Hargshamn och Nystad i Finland. Banan behöver rustas upp.

Eftersom vi anser att beslut om underhåll och upprustning av banan bör
tas av banverket och länsstyrelsen avstår vi emellertid från att reservera
oss.

5. Blekinge kustbana (mom. 48)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:

1 motionerna T247 (vpk) och T534 (s,m,c,vpk) framhålls att riksdagen bör
uttala att Blekinge kustbana bör kvarstå i stomnätet.

Vår uppfattning är att frågor om överflyttning av banor mellan stomjärnvägarna
och länsjärnvägarna har så stor betydelse att beslut härom bör
fattas av riksdagen. (Se reservation 8). Härav följer att något särskilt
uttalande om att Blekinge kustbana bör kvarstå i stomnätet inte är erforderligt.

6. Mål för statensjärnvägar (mom. 76)

1988/89:TU16

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anför:

Vi har i ett flertal reservationer till detta betänkande framfört synpunkter
som strider mot de mål för SJ som regeringen vill att riksdagen skall ställa
sig bakom. För att undvika en upprepning av dessa synpunkter avstår vi i
detta sammanhang från att reservera oss mot vad departementschefen
anfört om målen för SJ.

Översikt över motionernas behandling

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

1988/89: T

utskottets utskottets reservation

yttrande s. hemställan mom. nr

202 yrk. 1	35	37
yrk. 2	36	40
yrk. 3	36	44	31
yrk. 4	36	41	29
205 yrk. 3	24	17	9, 10, 11
yrk. 4	39	50
206 yrk. 1	30	30	24, 25
yrk. 2	30	30	24, 25
209 yrk. 3	36	42
210 yrk. 3	20,24,26,38 16, 17,22,46,47	9, 10, 11, 15, 33, 34
211	19	5
213 yrk. 3	30	30	24, 25
215 yrk. 9	18	1	1
yrk. 10	28, 32	27, 36	21,27
yrk. 11	30	30	24, 25
yrk. 12	20,40	6,51	4, 37
yrk. 13	20, 48	7	4
yrk. 14	23	16
yrk. 15	26	22	15
yrk. 16	46	66	46
yrk. 17	22	15	8
yrk. 18	24	17	9, 10, 11
yrk. 19	26	20	13, 14
yrk. 20	50	78	53, 54
yrk. 21	50	78	53, 54
216 yrk. 2	32, 46	33, 66	26, 46
217 delvis	39	49, 50	36
218 yrk. 3	41	53	38
219 yrk. 1	41	53	38
223 yrk. 7	55	85	56
yrk. 8	27	25	18
yrk. 9	23	16
yrk. 10	53	81	55
yrk. 11	20, 48	10, 72	7, 50
yrk. 12	45	64	44
yrk. 13	36, 37, 44, 47,
	48	44, 45,61,67, 70	31, 32, 42, 47,49
yrk. 14	30,36,40,41 30,44,51,53	24, 25, 31, 37, 38
yrk. 15	38, 39	46, 48, 49	33, 35, 36
yrk. 17	44	63	43
yrk. 18	53	81	55
224 yrk. 1	45,53	64, 65, 81	44, 45, 55
226 yrk. 2	46	66	46
yrk. 3	43	58
yrk. 4	43	59
228 yrk. 2	42	55
yrk. 3	24	17	9, 10, 11
229 yrk. 1	42	55
yrk. 2	24	17	9, 10, 11
yrk. 3	43	59
230 yrk. 3	38	47	34
yrk. 4	27	23	16
231 yrk. 3	36	44	31
yrk. 4	52	79
232 yrk. 2	23	16
yrk. 4	25	17	9, 10, 11
yrk. 5	45	65	45
yrk. 6	46	66	46
yrk. 7	20	14
234 yrk. 4	25	19	12

1988/89:TU16

Bilaga

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i 1988/89.TU 16

1988/89: T Bilaga

utskottets utskottets reservation

yttrande s. hemställan mom. nr

yrk. 5	19	4
yrk. 6	35	37
yrk. 7	30	30
yrk. 8	33	36
yrk. 9	55	86
235 yrk. 7	28	26a
yrk. 8	29	28a
yrk. 9	29	28a
yrk. 10	50	77
yrk. 11	24	17
240 yrk. 1	33	36
yrk. 2	24	17
242 yrk. 1	39	49, 50
yrk. 2	30	30
yrk. 3	52	79
243 yrk. 4 delvis	33	36
yrk. 5 delvis	35, 36	37, 38, 44
245 yrk. 2	40,41	52, 53
247 yrk. 1	19	3
yrk. 2	39	48
yrk. 3	20	6, 8, 9
yrk. 4	30. 40, 42, 44,
46	30,51,57,61,66
yrk. 5	37, 41, 42, 43,
45, 47	45, 53, 56, 60, 64, 65, 67, 68
248 yrk. 3	50	77
yrk. 5	24	17
250 yrk. 3	45, 46, 52	65, 66, 79
251 yrk. 1	50	78
yrk. 2	30	30
yrk. 3	33	36
254 yrk. 1	35, 36	37, 44
256 yrk. 1	53	81
yrk. 3	36	43
258 yrk. 2	18	1, 2
yrk. 12	50	78
yrk. 13	28, 29, 50	26a, 28a, 77
yrk. 14	30	30
yrk. 15	55	87
yrk. 19	24, 26	17, 20
413 delvis	48	69
501 yrk. 1	39	50
yrk. 2	24	17
502 yrk. 1	18	1
yrk. 2	18	1
yrk. 3	23	16
yrk. 4	53	81
yrk. 5	24	17
yrk. 6	24	17
yrk. 7	24	17
yrk. 8	44	61
yrk. 9	48	71
yrk. 10	46	66
yrk. 11	49	73
yrk. 12	26	22
503	24	17
504	47	68
505	36	44
506 yrk. 1	36	44
yrk. 2	49	74
507	29	28a
508	36	44

24, 25
27

19, 20
22, 23
22, 23
51, 52
9, 10, 11
27

9, 10, 11

24, 25

4, 5,6

24, 25, 37, 40, 42, 46

32, 38, 39,41,44, 45,
47, 45
51, 52
9, 10, 11
45,46
53, 54
24, 25
27
31
55
30
1, 2
53, 54

19, 20, 22, 23,51,52
24, 25
57

9, 10, 11, 13, 14

9, 10, 11
1
1

9, 10, 11
9, 10, II
9, 10, 11
42

9, 10, 11
48
31
31

22, 23

31 96

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

Bilaga

1988/89:TU16

	utskottets yttrande s.	utskottets hemställan mom.	reservation nr
509	40	51	37
510 yrk. 1	41	53	38
yrk. 2	37	45	32
yrk. 3	26	20	13, 14
yrk. 4	24	17	9, 10, 11
yrk. 5	52	80
yrk. 6	53	81	55
511	40	52
512	23,45,53	16, 65, 81	45, 55
513	35	37
514	20	12
515	30	30	24, 25
516	40	52
517 yrk. 1	25	17	9, 10, 11
518	41	54
519	42	54
520	43	59
521	46	66	46
522	24, 38	17,47	9, 10, 11, 34
523	42	54
524 yrk. 1	53	81	55
yrk. 2	50	78	53, 54
yrk. 3	45	64	44
yrk. 4	48	72	50
525	42	56	39
526 yrk. 1	38	47	34
yrk. 2	27	23	16
527 yrk. 1	46	66	46
yrk. 2	23	16
yrk. 3	23	16
yrk. 4	46	66	46
528 yrk. 1	53	81	55
yrk. 2	36	43	30
529	41	53	38
530	36	44	31
531	43	59
532 yrk. 1	20	11
yrk. 2	36	43	30
533	38	45	32
534	39	48	35
535 yrk. 1	54	81	55
yrk. 2	41	53	38
536 yrk. 1	24	17	9, 10, 11
yrk. 2	39	48	35
537	30	30	24, 25
538 yrk. 1	20	13
yrk. 2	44	61	42
yrk. 3	44	61	42
yrk. 4	48	71
yrk. 5	46	66	46
539	55	88
540	44	63	43
541 yrk. 1	24	17	9, 10, 11
yrk. 2	45	65	45
542	50	78	53, 54
543	44	63	43
544 yrk. 1	38	47	34
yrk. 2	27	23	16
545 yrk. 1	30	30	24, 25
yrk. 2	49	75
546	30	30	24, 25
547	43	59
548	35	39	28

1 QXR/XQ'TT 11 fi

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

1988/89: T Bilaga

utskottets utskottets reservation

yttrande s. hemställan mom. nr

549	41	53	38
550	39	50
551	41	53	38
552	48	72	50
553	44	62
554	33	36	27
555	49	73
556	53	81	55
557	38	47	34
558	41	53	38
560	30	30	24, 25
562	45	64	44
563	47	67	47
564	23	16
565	27	24	17
916 delvis	26, 43, 44	20, 60, 61	13, 14,41,42
A 465 yrk. 2	49	75

Innehållsförteckning 1988/89:TU16

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

1988 års trafikpolitiska beslut 17

Utskottet 18

1 Mål för jämvägspolitiken m.m 18

2 Överflyttning av banor till stomnätet 20

3 Trafikavgifter för banutnyttjandet 22

4 Anslaget H6. Köp av interregional persontrafik på järnväg . . 23

5 Anslaget H7. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss

persontrafik på järnväg 26

6 Anslag till banverket 28

6.1 Dl. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar .... 28

6.2 D2. Nyinvesteringar i stomjärnvägar 28

6.3 D3. Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader .. 29

6.4 D4. Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar (västkustbanan)
29

6.5 D5. Järnvägsinspektionen 32

6.6 D6. Banverket: Försvarsuppgifter 32

6.7 D7. Banverket: Omlokaliseringskostnader 32

7 Finansiering av banverkets investeringar 32

8 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar 34

Samhällsekonomisk investeringsplanering 34

Arlandabanan 35

Vissa övriga projekt i Stockholms och Uppsala län 35

Mälarbanan och Svealandsbanan 36

Götalandsbanan 37

Småland 38

Kust-till-kust-banan (Kalmar/Karlskrona —Göteborg) .... 38

Blekinge kustbana 38

Skåne 39

Bohusbanan 40

Göteborg—Kornsjö 40

Vissa övriga projekt i Västsverige 41

Skaraborgs län 41

Värmland 42

NK1J (Deje —Hagfors) 43

Bergslagspendeln (Ludvika—Västerås) 43

Västerdalsbanan 43

Dellenbanan (Ljusdal — Hudiksvall) 44

Snabbtåg Stockholm — Sundsvall 44

Norra stambanan m. m 45

Inlandsbanan 46

Ostkustbanan 47

Malmbanan 47

Vissa övriga projekt 48

9 Statensjärnvägar 49

9.1 Mål och restriktioner 49

9.2 Godstrafik 50

9.3 Persontrafik 52

9.4 SJ-koncernen, inkl. anslaget D9 54

9.5 Sveriges första lokomotiv 55

10 Hemställan 56 99

Reservationer 63 1988/89:TU16

1. Målen för järn vägspolitiken (c, vpk,mp) 63

2. Politisk ledning av järnvägen m. m. (vpk) 64

3. SJ som aktiebolag (m,fp) 64

4. Bohusbanan och bandelen Boden — Haparanda (c,vpk,mp) .. 65

5. Västerdalsbanan (vpk) 65

6. Fryksdalsbanan (vpk) 66

7. Bandelen Sundsvall-Långsele (vpk, mp) 66

8. Riksdagsbeslut vid stomnätets avgränsning (c,vpk,mp) .... 66

9. Köp av interregional persontrafik (m) 67

10. Köp av interregional persontrafik (c) 67

11. Köp av interregional persontrafik (vpk,mp) 68

12. Upphandling i konkurrens (m,fp,mp) 69

13. Ersättning till trafikhuvudmännen (c,mp) 69

14. Ersättning till trafikhuvudmännen (vpk) 70

15. Bidrag endast till tågtrafik (c, vpk,mp) 70

16. Bidrag till trafik på stomnätet (mp) 70

17. Tåg till trafikhuvudmännens förfogande (mp) 71

18. Utvecklingsprogram för länsjämvägama (vpk,mp) 71

19. Anslag till drift och vidmakthållande av statliga järnvägar

(vpk) 72

20. Anslag till drift och vidmakthållande av statliga järnvägar (mp) 72

21. Medelsram för nyinvesteringar (c,vpk,mp) 73

22. Anslag till nyinvesteringar i stomjärnvägar (vpk) 73

23. Anslag till nyinvesteringar i stomjärnvägar (mp) 74

24. Västkustbanan (c,vpk,mp) 75

25. Västkustbanan (fp) 76

26. Kommunikationerna i en kris- eller krigssituation (c,vpk,mp) 77

27. Finansiering av banverkets investeringar (m,fp) 77

28. Grödingebanan (mp) 78

29. Järnvägsförbindelse till Kapellskär (vpk,mp) 78

30. Bandelen Örbyhus —Hargshamn (mp) 79

31. Mälarbanan och Svealandsbanan (vpk,mp) 79

32. Götalandsbanan (vpk,mp) 80

33. Vissa bandelar i Småland (vpk,mp) 80

34. Kust-till-kust-banan (vpk,mp) 80

35. Blekinge kustbana (vpk,mp) 81

36. Elektrifiering av banan Malmö—Ystad (vpk,mp) 82

37. Upprustning och utbyggnad av Bohusbanan (fp,c,vpk,mp) . . 82

38. Vissa övriga projekt i Västsverige (fp,c,vpk,mp) 83

39. Nykroppaprojektet (vpk,mp) 83

40. Upprustning av Fryksdalsbanan (vpk,mp) 84

41. Bergslagspendeln (vpk,mp) 84

42. Upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan (vpk,mp) .. 84

43. Dellenbanan (vpk,mp) 85

44. Snabbtåg Stockholm —Sundsvall (vpk,mp) 85

45. Norra stambanan (vpk,mp) 86

46. Inlandsbanan (c,vpk,mp) 86

47. Ostkustbanan (vpk,mp) 87

48. Malmbanan (vpk) 87

49. Ny ostkustbana i södra Sverige (mp) 88

50. Upprustning av bandelen Sundsvall —Långsele—Härnösand
(vpk,mp) 88

51. Anslaget för utveckling av godstrafik (m) 88

52. Anslaget för utveckling av godstrafik (vpk,mp) 89 100

53. SJ:s godstrafik (c,mp) 89 1988/89: TUI 6

54. SJ:s godstrafik (vpk) 90 Bilaga

55. SJ:s persontrafik (vpk,mp) 91

56. SJ:s buss- och åkeriverksamhet (mp) 91

57. SJ:s verkstäder (vpk) 92

Särskilda yttranden 92

1. Medelsram för nyinvesteringar (vpk) 92

2. Medelsram för nyinvesteringar (mp) 92

3. Finansiering av banverkets investeringar (c) 93

4. Bandelen Örbyhus—Hargshamn (c,fp) 93

5. Blekinge kustbana (c) 93

6. Mål för statens järnvägar (c,vpk,mp) 94

Bilaga

Översikt över motionernas behandling 95

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

101