Trafikutskottets betänkande
1988/89 :TU14

Transportforskning

1988/89
TU 14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas i proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen)
bilaga 8, avsnittet I. Transportforskning, framförda förslag jämte
motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionförslagen.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer.

C-, vpk- och mp-ledamöterna har reserverat sig i fråga om ”Just-In-Timesystem”
(res. 1),

m-ledamöterna i fråga om en ”bilsocial” utredning (res. 2),
vpk-ledamoten i fråga om deltagande i Prometheus-projekt, m.m. (res. 3),
vpk- och mp- ledamöterna i frågor om utredning om ett alleuropeiskt
järnvägssystem (res. 4), tidsplan för utveckling av nytt regionaltåg/ny
motorvagn (res. 5), stöd för minibusstrafik, m.m. (res. 7) och utveckling av
kollektivtrafiken, m.m. (res. 8) samt

mp-ledamoten i fråga om medel för utveckling av nytt regionaltåg/ny
motorvagn (res. 6).

Vidare har till betänkandet fogats ett särskilt yttrande av fp-ledamöterna i
fråga om tidsplan för utveckling av nytt regionaltåg/ny motorvagn.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt I. Transportforskning (s. 176-183)

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt II.),

2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 41 960 000 kr. (punkt 12.),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att förordna om att försörjningen
av kapital till löpande investeringar vid statens väg- och trafikinstitut i
fortsättningen skall ske med anlitande av driftmedel under självkonsolideringsansvar,

4. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss
basutrustning för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
5 000 000 kr. (punkt 13.),

1 Riksdagen 1988/89.15 sami. Nr 14

5. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1989/
90 anvisar ett reservationsanslag på 37 720 000 kr. (punkt 14.),

6. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen
att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt
under budgetåren 1990/91 och 1991/92 inom en ram av
24 000 000 kr. resp. 17 000 000 kr. (punkt 14.).

Motionerna

1988/89:T207 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning och
utveckling inom området kollektivtrafik initieras i enlighet med motionens
förslag,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk kommission
tillsätts med uppdrag att utreda förutsättningarna för en alternativ produktion
för bilindustrin, baserad på kollektiva transporter,

4. att riksdagen hos regeringen begär att den i yrkande 3 föreslagna
kommissionen också får till uppgift att utreda förutsättningarna för ett
alleuropeiskt järnvägssystem.

1988/89:T215 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en analys av hur utvecklingen av
Just-In-Time-system påverkar samhällsstrukturen med avseende på bl.a.
sårbarhet, energiåtgång, miljöeffekter och regional fördelning av arbete och
näringsliv samt korrelationen mellan ”Just-in-time” och företagsbeskattning.

1988/89:T223 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till intensifierad
forskning och utveckling av miljövänliga fordon och trafiksystem enligt vad
angivits i motionen.

1988/89:T235 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar införa ett nytt anslag 15. Forskning och
utveckling av miljövänliga och energisnåla transporter med 100 000 000 kr.,
och föreskriver att detta anslag ska användas på det sätt som angetts i
motionen.

1988/89:T447 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en bilsocial utredning.

1988/89:T517 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att igångsätta en utveckling av ett
nytt regionaltåg/ny motorvagn,

3. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att avdela 70 milj.kr. av
riksdagens utvecklingsanslag på 100 milj.kr. till utveckling av ett nytt
regionaltåg/motorvagn.

1988/89:T813 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen uttalar att televerkets engagemang i det så kallade
Prometheus-projektet avbryts.

1988/89: TU 14

1988/89:T908 av Karl-Erik Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag i syfte att möjliggöra för kommuner eller länstrafikbolag
som vill introducera vätgasdrivna fordon att få statliga lån för detta.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:N230 (vpk).

1988/89:T910 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tar fram ett tidsbegränsat ekonomiskt
utvecklingsstöd för minibusstrafik till de kommuner som vill genomföra
servicelinjer med minibussar,

2. att riksdagen begär att regeringen informerar kommunerna om minibussarnas
möjligheter och de stödmöjligheter som kommer att utvecklas som
följd av förslaget i yrkande 1.

1988/89:T917 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar om ett anslag på 50 milj.kr. till Transportforskningsberedningen
i syfte att förbereda införandet av automatiskt spårsystem.

1988/89:T926 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att omgående avbryta allt statligt engagemang i
projektet Prometheus samt att projektet omgående avbryts,

2. att riksdagen beslutar att de resurser som i dag används till under 1
nämnt projekt skall överföras till forskningsprojekt som gynnar miljövänliga
kollektivtrafiksystem.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89:N368 (vpk).

Bakgrund

De statliga satsningarna på forskning och utveckling i vårt land finansieras via
anslag direkt till högskolorna, via anslag till forskningsråd - som fördelar
medel främst efter inomvetenskapliga kriterier - samt via anslag till
sektorsansvariga myndigheter som även de i stor utsträckning förlägger sin
forskning till högskolorna. Utskottet kommer i den följande framställningen
att använda förkortningen FoU för forsknings- och utvecklingsarbete och
häri i förekommande fall även innefatta arbete med demonstrationsprojekt

o.d.

År 1984 inleddes en ordning med att riksdagen på grundval av förslag av
regeringen beslutar om treårsprogram för forskningen. Det första treårsprogrammet,
som avsåg perioden 1984/85-1986/87, lades fram i proposition
1983/84:107, till vilken var fogade bilagor med förslag avseende forskningen
inom berörda departements verksamhetsområden.

I bilaga 4 avseende kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
konstaterades att många olika organ var delaktiga i den svenska transportforskningen
såsom bl.a. transportforskningsdelegationen och kollektivtrafikbetedningen
vilka stödde FoU samt statens väg- och trafikinstitut (VTI)
som bedrev egen FoU. På förslag i propositionsbilagan godkände riksdagen
(TU 1983/84:30, rskr. 386) bl.a. att transportforskningsdelegationen och
kollektivtrafikberedningen den 1 juli 1984 skulle sammanföras till en ny
myndighet, transportforskningsberedningen (TFB).

1988/89:TU14

1 * Riksdagen 1988/89.15 sami. Nr 14

Rättelse: S. 14 rad 8-10 utgår. Rad 11 Står: 10 Rättat till 9-10

År 1987 lades forskningsprogrammet för perioden 1987/88-1989/90 fast.
Beträffande FoU inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
beslöts bl.a. (prop. 1986/87:80 bil. 5, TU 27, rskr. 290) att trafikens
effekter på miljön skulle vara en huvudpunkt inom den framtida transportforskningen
vilket bl.a. skulle innebära en ökad satsning på järnvägsorienterad
forskning som ett led i en satsning på miljövänliga transportalternativ.
Vissa ökade resurser anvisades till TFB och till VTI.

På förslag i proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet (s.
138-141,257-259 och 398) beslöt riksdagen under förra riksmötet i fråga om
transportforskningen (TU 1987/88:18, rskr. 202) bl.a. om förstärkning av
järnvägsforskningen samt anvisade på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 ett reservationsanslag till Stöd till utvecklingsarbete och
demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken på 100 milj.kr. att disponeras
av TFB.

I propositionen angavs att engångsanslaget i första hand skulle användas
till konkreta försök med fordon och fordonskomponenter för den kollektiva
trafiken, terminaler och hållplatser samt olika lednings-, informations- och
beställningssystem på området. Projekten förutsattes i princip vara samfinansierade
med intressenter på tillverkar- och användarsidan. Det förutsattes
att TFB i frågor rörande anslaget skulle samråda med styrelsen för teknisk
utveckling (STU) m.fl. Medel inom anslaget skulle också kunna utnyttjas för
utveckling och teknikupphandling av nya fordon för lokal och regional
persontrafik på järnväg med hänsyn till att den tillgängliga motorvagnsparken,
såväl den dieseldrivna som den eldrivna, i fråga om bl.a. vikt och
komfort var långt ifrån optimal från vare sig ekonomisk synpunkt eller från
resandesynpunkt. Föredragande departementschefen förutsatte att en del av
utvecklingsarbetet skulle kunna ske hos VTI samt i samband med företag i
järnvägsbranschen. Han förutsatte också att angelägna projekt skulle kunna
samfinansieras av TFB och berörda avnämare och andra intressenter. Som
exempel på ett angeläget projekt angav han utveckling av ett lätt och
energieffektivt fordon för lokal och regional trafik.

Det har förutskickats att regeringen under våren 1990 skall förelägga
riksdagen en ny proposition om forskning.

Utskottet

1 Anslag till statens väg- och trafikinstitut, m.m.

Anslag till verksamheten

Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI) finansieras dels med
bidrag direkt över statsbudgeten över reservationsanslaget Bidrag till statens
väg- och trafikinstitut, dels med ersättning för uppdragsforskning för vilken
verksamhet finns förslagsanslaget Statens väg- och trafikinstitut. Bidraget
över statsbudgeten är avsett att täcka kostnader för myndighetsuppgifter vid
VTI och för VTI:s egen FoU-verksamhet.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår till Statens

1988/89:TU14

väg- och trafikinstitut anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. och till Bidrag till
statens väg- och trafikinstitut ett reservationsanslag på 41 960 000 kr.

Utskottet tillstyrker propositionsförslagen.

Medel till utrustning

Medel till utrustning vid VTI anvisas för närvarande under reservationsanslaget
Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, under vilket anslag 500000 kr.
har anvisats för innevarande budgetår.

Kommunikationsministern anför bl.a. att det för en fortsatt gynnsam
utveckling av verksamheten vid VTI är angeläget att VTI har möjlighet att
göra nödvändiga investeringar i ny teknik m.m. och att en möjlighet att
åtminstone delvis åstadkomma detta är att utvidga uppdragsverksamheten i
syfte att stärka VTI:s ekonomi. Kommunikationsministern förordar därför
att den samlade verksamheten vid VTI så långt möjligt skall bedrivas så att
investeringsutgifterna kan finansieras inom ramen för VTI:s ekonomi och
föreslår att VTI:s behov av löpande investeringar fortsättningsvis får
finansieras med avskrivnings- och överskottsmedel. Detta innebär enligt
kommunikationsministern att utrustningsanslaget kan avskaffas och all
medelstilldelning till VTI sker via reservationsanslaget Bidrag till statens
väg- och trafikinstitut. Det bör enligt kommunikationsministern ankomma
på regeringen att besluta om de närmare förutsättningarna för den fortsatta
finansieringen av VTI:s investeringar över bidragsanslaget. I budgetpropositionen
föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att förordna om att försörjningen
av kapital till löpande investeringar vid VTI i fortsättningen skall ske
med anlitande av driftmedel under självkonsolideringsansvar.

Kommunikationsministern anför vidare att VTI emellertid under överskådlig
tid kommer att sakna möjlighet att med avskrivnings- och överskottsmedel
göra mer omfattande investeringar i VTI:s basutrustning. Mot
bakgrund av de omfattande reinvesteringsbehov som VTI för närvarande har
föreslås därför i budgetpropositionen att 5 000 000 kr. för nästa budgetår
anvisas under ett nytt reservationsanslag Statens väg- och trafikinstitut:
Återanskaffning av viss basutrustning.

Utskottet tillstyrker propositionsförslagen.

2 Anslag till transportforskningsberedningen, m.m.

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att planera, initiera,
stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som
rör transporter, trafik och trafiksäkerhet. TFB:s verksamhet är indelad i
områdena (1) övergripande frågor, (2) persontransporter, (3) godstransporter
(4) trafiksäkerhet samt (5) information och dokumentation.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen dels under reservationsanslaget
Transportforskningsberedningen för nästa budgetår anvisa 37 720 000
kr., dels medge att regeringen bemyndigar TFB att besluta om statligt stöd
till forskning, utveckling och demonstrationsobjekt under budgetåren 1990/
91 och 1991/92 inom en ram av 24 000 000 kr. resp. 17 000 000 kr.

I elva motioner framförs förslag avseende FoU på transportområdet, m.m.

1988/89:TU14

Utskottet behandlar förslagen i här aktuell del av ärendet under följande
rubriker, nämligen (1) En analys av ”Just-In-Time”-systems påverkan på
samhällsstrukturen, (2) En ”bilsocial” utredning, (3) Fortsatt deltagande i
Prometheus-projekt, m.m., (4) Viss användning av anslaget Stöd till
utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken, m.m.,
(5) Ekonomiskt stöd till kommuner för inrättande av minibusstrafik, (6)
Anslaget till TFB, m.m. samt (7) Utveckling av kollektivtrafiken, m.m.

En analys av ’’Just-in-Time”-systemspåverkan på samhällsstrukturen

Vid organiserandet av materialflödena (materialadministration, MA) från
råvaruleverantörerna via olika förädlingssteg till de slutliga förbrukarna av
de färdiga produkterna går utvecklingen mot ökad snabbhet, tidsprecision,
lagerrationalisering och högt kapacitetsutnyttjande av människor och anläggningar,
dvs. man tillämpar vad som kallas Just-In-Time-principer.
Kännetecknande för Just-In-Time-system är bl.a. att företagen minskar sin
lagerhållning av varor. I stället förlitar man sig på tidsprecision vid leveranser
från underleverantörer o.d.

I motion T215 (c) pekar motionärerna på att företagen genom att ersätta
lagerhållning av komponenter och insatsvaror för produktion med snabba
och säkra transporter från leverantörerna ställer stora krav på landsvägs- och
järnvägstransporterna, vilka krav bl.a. innebär att allt fler transporter måste
ske på dagtid och konkurrera med persontrafik om tillgänglig kapacitet.
Motionärerna framhåller att det mycket snabba utnyttjandet av Just-InTime-system
dock inte har föregåtts av någon analys av samhällseffekterna
av användningen av sådana system. Motionärerna begär därför (yrkande 5)
en analys av hurén mera allmän övergång till Just-In-Time-system påverkar
samhällsstrukturen med avseende på bl.a. energiåtgång, miljöeffekter,
regional fördelning av arbete och av näringsliv samt - om denna påverkan
leder till samhällsekonomiska kostnader och snedvridna prioriteringar - en
analys i frågan om det är skattesystemets lagervärderingsregler som medverkar
till att framkalla företagsekonomiska beslut som får sådana effekter.

De frågor som tas upp i motionen har under senare tid varit föremål för
ingående diskussioner mellan trafikmyndigheter, forskningsinstitutioner och
forskningsstödjande organ, bl.a. TFB.

Efter överläggningar och seminarier har man inom TFB utarbetat nya
program där forskningsbehov inventerats i syfte att analysera dessa nya
utvecklingstendenser.

Inom ett program för godstransporter och materialadministration har
särskilt uppmärksammats de samhällsekonomiska konsekvenserna av MAkraven
på transporter. Här påtalas att utvecklingen mot frekventa mindre
sändningar har försämrat kapacitetsutnyttjandet av fordon och lastbärare
som i sin tur kan innebära ett ökat trafikarbete och i tätexploaterade
områden orsaka flaskhalsar i trafiksystemet. Avsikten med forskningsinsatserna
är här att studera samband mellan trafikarbete, energiförbrukning och
miljöstörningar. Man tar också upp frågan om företagens benägenhet att
flytta från perifera lägen mot viktigare delar av transportleder och termina -

1988/89:TU14

ler, vilket kan innebära en ökad lokalisering av företag mot syd- och
väst-Sverige.

Inom TFB har vidare utarbetats ett särskilt forskningsprogram för trafik
och miljö som täcker mark- och flygtransporter där kunskapsläget och
forskningsbehovet inom olika delområden har preciserats.

Även för energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn
har ett program utarbetats. I detta behandlas, förutom åtgärder som syftar
till energibesparande åtgärder, även problem som gäller transportsystemets
sårbarhet i händelse av t.ex. oväntade prishöjningar på olja eller störningar i
oljetillförseln vid en krissituation.

En översyn av de grundläggande dragen i företagsskattesystemet görs av
kommittén (Fi 1985:06) med uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen.
Kommittén behandlar bl.a. frågor om lagervärdering. Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1989.

Den utredningsverksamhet som sålunda pågår eller förestår i frågor som
tas upp i motionen synes kunna tillgodose motionärernas önskemål. Motionsyrkandet
synes därför inte böra föranleda något initiativ från riksdagens
sida. Det avstyrks sålunda.

En ”bilsodal” utredning

I motion T447 (m) begärs (yrkande 2) att en ”bilsocial” utredning skall
tillsättas. Motionärerna famhåller att det är av stor vikt att få fram uppgifter
om bilens betydelse för hela eller delar av Sveriges befolkning, hur olika
statliga ingrepp och ökade kostnader påverkar hushållen samt vilka regionaloch
fördelningspolitiska effekter som blir resultatet.

Bilen har successivt fått ökad betydelse i trafikförsörjningen såsom en följd
av bl.a. den allmänna välståndsökningen, de ökade resbehoven, utbyggnader
och förbättringar av vägnätet samt de kvalitativa egenskaper som bilen
erbjuder - rörlighet, valfrihet, bekvämlighet. Personbilen möjliggör i regel
direkt färd mellan start- och målpunkt. Den som har tillgång till bil når också
ett väsentligt större utbud i fråga om sysselsättning och service.

Bilens betydelse för de enskilda människorna beräknas också öka i
fortsättningen. I rapporten Sveriges framtida transporter (jämte rapporten
Transporter i en osäker framtid publicerad i Ds K 1987:16) beräknas den
svenska normalfamiljen komma att i början av 2000-talet använda en
femtedel av de disponibla inkomsterna för kommunikation, en andel som då
beräknas överstiga matens resp. bostadens andel av disponibel inkomst.
Transporterna i egen bil beräknas öka på bekostnad av köpta kommunikationstjänster
till att omfatta drygt 80 % av hushållens kommunikationsbudget.

Vid behandlingen under förra riksmötet (TU 1987/88:18 s. 6) av ett
motionsförslag som var likartat med det här aktuella redogjorde utskottet för
olika forskningsrapporter och -projekt som är ägnade att förbättra kunskapsläget
om bilens roll i samhället. Utskottet hänvisar till denna redogörelse.
Bl.a. framhöll utskottet resvaneundersökningar som har utförts av statistiska
centralbyrån - den första år 1978 och den andra avseende tiden maj 1984-maj

1988/89:TU14

1985, publicerad i Statistiska meddelanden Til SM8701 - samt studier som
bygger på resvaneundersökningarna.

I överensstämmelse med den mening utskottet uttalade med anledning av
motionsförslaget under förra riksmötet anser utskottet att kunskapsläget
genom de olika undersökningarna håller på att förbättras vad gäller bilens
roll i samhället, varför det inte är befogat att en särskild bilsocial utredning
tillsätts. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Fortsatt deltagande i Prometheus-projekt, m.m.

Riksdagen godkände under 1986/87 års riksmöte riktlinjer för industriell
utvecklingsverksamhet, gemensam mellan staten och industriföretag, som en
del av ett nationellt informationsteknologiskt program (prop. 1986/87:74 s.
107-116. NU 30 s. 40-44, rskr.271). Den statliga resursinsatsen för denna del
av programmet (IT 4) beräknades bli 495 milj.kr. Finansieringen sker över
försvars- och industrihuvudtitlarna samt från televerket. Den statliga insatsen
i industriella utvecklingsprojekt får uppgå till högst halva projektkostnaden.
För att planera, leda och låta genomföra och följa upp verksamheten har
en delegation för industriell utveckling inom informationsteknologiområdet
(IT-delegationen) inrättats med representanter för myndigheter och industri.

I proposition 1986/87:74 lämnades även en redogörelse (s.141-142) för det
s.k EUREKA-samarbetet. I detta deltar företag och institutioner i 19
västeuropeiska länder (däribland i Sverige) och EG-kommissionen med mål
att driva på den tekniska och ekonomiska förnyelsen i Europa. Finansieringen
av projekt inom EUREKA-samarbetet förutsätts i första hand ske av
deltagarna själva med eget kapital eller genom insatser på kapitalmarknaden.
Statligt stöd till förstudier och projektgenomförande skulle enligt
redogörelsen kunna erhållas från styrelsen för teknisk utveckling (STU) och
från industrifonden.

Inom ramen för EUREKA-samarbetet startade biltillverkare i fem
europeiska länder år 1986 forskningsprogrammet Prometheus (Erogra/wme
for a European Traffic with F/ighest Efficiency and t/nprecedented Safety).
Programmet, som är åttaårigt, syftar till att genom informationsteknologi
effektivisera vägtrafiken samt att minska olägenheterna i form av olyckor,
buller och avgaser. Antalet deltagare har utökats och innefattar numera
Europas viktigaste bil-och elektronikindustrier. Forskningsprogrammet består
av sju delprogram av vilka industrin har tagit hand om tre (PRO-CAR,
PRO-NET och PRO-ROAD) och fyra avser mera grundläggande forskningsprojekt
(PRO-ART, PRO-CHIP, PRO-COM och PRO-GEN). Inom
ramen för IT4-programmet stöder IT-delegationen ekonomiskt fem projekt
inom PROMETHEUS olika delprogram. Dessutom utgår bidrag från
vägverket och STU. På olika sätt engagerade i ett eller flera av dessa projekt
är dessutom på statlig sida televerket, tekniska högskolan i Stockholm,
universitetet i Linköping, Chalmers tekniska högskola och VTI.

I tre vpk-motioner vänder sig motionärerna mot satsningen på Prometheusprojekt
m.m.

I motion T813 (vpk) begärs (yrkande 3) att televerkets engagemang i

1988/89:TU14

Prometheus-projekt skall avbrytas. Motionärerna anser att televerket - för
att göra sig oberoende av utlandet i fråga om komponenter - bör satsa på
industriella komponentprojekt i stället för att engagera sig i Prometheusprojekt.

I motion T926 (vpk) begärs att allt statligt engagemang i Prometheusprojekt
skall avbrytas (yrkande 1) och att de statliga resurser som avses för
dessa projekt i stället skall användas för forskningsprojekt som gynnar
miljövänliga kollektivtrafiksystem (yrkande 2). Motionärerna vänder sig
mot uppläggningen av Prometheus-samarbetet samt kritiserar den satsning
som man genom detta samarbete gör från svensk sida på bilismen med dess
negativa effekter på människornas hälsa och på miljön.

I motion T207 (vpk) vänder sig motionärerna också mot den ekonomiska
satsning på bilismen som sker genom deltagandet i EUREKA:s Prometheusprojekt.
Motionärerna anser att resurserna bör föras över till helt andra
teknikprojekt än bil- och försvarsindustrins. De framhåller att exempel från
andra länder visar hur tekniker utan anknytning till transportindustrin lyckas
med att ta fram lämpliga lösningar för kollektivtrafiken. Motionärerna begär
att en grupp av forskare och tekniker, som är fristående från industrin, skall
få i uppdrag att hitta okonventionella trafiklösningar som leder bort från
massbilism, trafikdöd och ekologiska katastrofer (yrkande 2). Ev. internationellt
samarbete bör gruppen enligt motionärerna söka utanför EUREKA:s
bilprojekt. Motionärerna begär vidare att en parlamentarisk kommission
skall tillsättas med uppdrag att utreda förutsättningarna för en alternativ
produktion för bilindustrin i form av produktion för kollektiva transporter
(yrkande 3) samt att denna kommission också får till uppgift att utreda
förutsättningarna för ett alleuropeiskt järnvägssystem (yrkande 4).

Utskottet avstyrkte under förra riksmötet (TU 1987/88:18 s. 7-8) ett
motionsyrkande vari man begärde att statligt stöd inte skulle ges till
Prometheus-projekt. Utskottet underströk att det statliga stödet avsåg FoU
som syftade till att förbättra trafiksäkerheten och framhöll att det var
angeläget att man från svensk sida följer FoU som bedrivs utanför vårt land
för att vi skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer
fram. Någon anledning att nu inta en annan mening har utskottet inte.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om att deltagande från statlig
sida i Prometheus-projekt skall upphöra. Härav följer att utskottet även
avstyrker motionsförslagen om att statliga medel, som används för Prometheus-projekt,
i stället skall användas för framtagning av okonventionella
kollektiva trafiklösningar samt att en grupp forskare och tekniker och en
parlamentarisk kommission skall tillkallas för att utreda förutsättningarna
för en alternativ produktion för bilindustrin, baserad på kollektiva transporter.
Det kan framhållas att TFB stöder ett forskningsprojekt ”Alternativa
bansystem för kollektivtrafik” inom institutionen för trafikplanering vid
tekniska högskolan i Stockholm, i vilket man arbetar med frågor om sådana
transportsystem på separat bana som inte kan betecknas som järnvägssystem,
konventionella tunnelbanesystem eller konventionella spårvägssystem.

1988/89: TU 14

Någon anledning att nu genom en parlamentarisk kommission låta utreda
förutsättningarna för framtagning av ett järnvägsssystem som skall kunna få
alleuropeisk användning finns enligt utskottets mening inte. Utskottet
avstyrker således även motionsförslaget härom.

Viss användning av anslaget Stöd till utvecklingsarbete och
demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken, m.m.

I motion T517 (fp) begärs att utvecklingen av ett nytt regionaltåg/en ny
motorvagn för länstrafiken på järnväg skall ingångsättas så att tillverkning
kan ske i början av 1990-talet (yrkande 2) och att 70 milj.kr. av anslaget (på
100 milj.kr.) skall avdelas för utvecklingsarbetet (yrkande 3).

TFB:s styrelse fastställde i februari i år dels ett program för utveckling av
lokal och regional tågtrafik och fordon, dels ett program för utveckling av
lokal och regional kollektivtrafik.

Enligt programmet för utveckling av lokal och regional tågtrafik och
fordon kommer våren 1989 - efter programskrivning under hösten 1988 - att
utgöra en utredningsetapp och tiden från senhösten 1988 till år 1993 att
utgöra en utvecklings- och demonstrationsetapp. Man är ännu inte beredd att
fastlägga den tidpunkt när nya fordon, framtagna med stöd av TFB, kan vara
klara för leverans.

Programmet får anses i huvudsak tillgodose motionärernas önskemål i
yrkandet 2. Yrkandet bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen
utan kan avslås.

Samtidigt med att TFB:s styrelse fattade beslut om nämnda program
beslutade styrelsen att av engångsanslaget på 100 milj.kr. för stöd till
utvecklingsarbete och demonstrationsobjekt inom kollektivtrafiken skall
tills vidare 30 milj.kr. användas för utveckling av lokal och regional tågtrafik
och fordon och 30 milj.kr. för utveckling av lokal och regional kollektivtrafik.
Om användning av återstoden av anslaget, 40 milj.kr., avser TFB:s
styrelse att senare besluta.

Utskottet är inte berett att nu förorda att sammanlagt 70 milj.kr. av
anslaget skall användas för utveckling av ett nytt regionaltåg/motorvagn
såsom föreslås i yrkande 3 i motionen. Detta yrkande avstyrks också.

Ekonomiskt stöd till kommuner för inrättande av minibusstrafik

I olika kommuner - med början i Borås kommun - har inom den lokala
kollektivtrafiken inrättats s.k. servicelinjer, som är linjer som trafikeras med
små, lättillgängliga fordon som kan komma djupt in i bostadsområden och
nära besöksmål av typ sjukhus, servicecentraler, läkarstationer m.m. Dessa
linjer har dessutom kunnat ta resenärer som tidigare har varit beroende av
den kommunala färdtjänsten.

I motion T910 (mp) erinras om introduktionen av minibusstrafik i olika
kommuner. För att utvecklingen av sådan trafik skall stimuleras begär
motionären att ett tidsbegränsat ekonomiskt utvecklingsstöd för minibusstrafik
skall få utgå till de kommuner som vill införa servicelinjer med
minibussar (yrkande 1) samt - om sådant stöd får utgå - att kommunerna

1988/89:TU14

informeras om minibussars möjligheter och om att ett ekonomiskt utvecklingsstöd
för minibusstrafik kan erhållas (yrkande 2).

I proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet lämnades i
anslutning till förslag om ett bidrag till ökad handikappanpassning av
kollektivtrafik (s.287-291 och s. 383) en redogörelse för småbussars möjligheter
i kollektivtrafiken, bl.a. omnämndes servicelinjerna i Borås.

Propositionsförslaget antogs av riksdagen (TU 1987/88:20 s. 33-35, rskr.
297), som till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisade ett reservationsanslag
på 110 milj. kr. för att användas för bidrag till bl.a. handikappanpassning
av kollektivtrafik. Enligt den sedermera beslutade förordningen
(1988:932) om statsbidrag till handikappanpassning av viss kollektivtrafik
och transportrådets allmänna råd (1988:1) om statsbidraget kan bidrag, i mån
av tillgång på anslagna medel, lämnas trafikhuvudman med 50 % av
kostnaderna för bl.a. särskilda investeringar för införande av servicelinjer.

Utskottet är inte berett att föreslå att ekonomiskt stöd härutöver skall
kunna utgå till kommunerna för inrättande av minibusstrafik. Utskottet
avstyrker sålunda yrkandet 1 i motionen. Härav följer att utskottet även
avstyrker yrkandet 2.

Här kan nämnas att TFB i december 1988 - i rapporten ”Flera små i stället
för en stor”. Förstudie om småbussar i reguljär linjetrafik (TFB-meddelande
nr 72) - framlade resultatet av en analys av förutsättningarna för småbussar i
reguljär linjetrafik i vårt land. Enligt rapporten medför småbussar ett antal
positiva effekter, främst vad gäller trafikstandard och trafikmiljö, medan
kostnaderna vid ett bibehållande av kapaciteten grovt sett fördubblas.
Rapporten utmynnar i ett förslag till försöksverksamhet i Helsingborg med
start under budgetåret 1989/90. Enligt underhandsuppgift från TFB är man
inom TFB beredd att - under vissa förutsättningar - lämna visst bidrag till en
försöksverksamhet i Helsingborg.

Anslaget till TFB, m.m.

Någon erinran har inte framförts i motionerna mot i budgetpropositionen
föreslagen medelsanvisning till TFB m.m. Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen samt förslaget om medgivande beträffande beslut om
statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsobjekt.

Utveckling av kollektivtrafiken, m.m.

I fyra motioner förs fram förslag om FoU beträffande nya drivmedel och nya
fordonssystem m.m. i kollektivtrafiken och om ekonomiskt stöd härför.

I motion T908 (vpk) begärs att kommuner och länstrafikbolag som vill
introducera fordon med motorer som drivs med vätgas skall få statliga lån för
detta. I motiveringen för förslaget - i motion N230 (vpk) - framhålls att då
motorer drivs med vätgas, som har framställts genom elektrolys av vatten,
erhålls som avgas vattenånga samt att både bensinmotorer och dieselmotorer
kan byggas om till vätgasdrift.

I motion T917 (vpk) påpekas att kostnaderna för förare av fordonen i
kollektivtrafiken för närvarande utgör ca 70 % av den lokala kollektivtrafi -

1988/89:TU14

kens driftkostnader. System med förarlösa fordon på spår för kollektivtrafik
bör därför enligt motionärerna prövas. Sådana system har enligt motionärerna
också den fördelen att de kan göras småskaliga samtidigt som de har en
hög kapacitet. Då sådana system representerar en ny teknik som medför
stora initialkostnader krävs enligt motionärerna ett statligt stöd till kommuner
som vill inrätta ett sådant system för att de skall våga satsa på det.
Motionärerna begär (yrkande 2) därför att riksdagen skall anvisa 50 milj.kr.
att disponeras av TFB för förberedelser för införande av automatiskt
spårsystem.

I motion T223 (mp) begärs (yrkande 3) förslag till utvidgad, fördjupad och
intensifierad FoU beträffande energieffektiva och miljövänliga motorfordon
och transportsystem och i motion T235 (mp) begärs dessutom (yrkande 13)
att ett anslag 15. Forskning och utveckling av miljövänliga och energisnåla
transporter på 100 milj.kr. skall tas upp i statsbudgeten. Enligt motionärerna
bör det föreslagna anslaget användas för att ta fram t.ex. transportmedel som
drivs med vätgas eller med biogas, system med spårtaxi samt nya metoder för
rening av avgaser.

En studie som syftat till att utreda förutsättningarna för att genomföra ett
försök med vätgasdrivna bussar i Karlstad har genomförts med stöd av TFB
och i maj 1988 rapporterats i TFB-meddelande nr 48 Vätgasdrivna bussar.
Förstudie i Karlstad. En studie motsvarande den som utförts i Karlstad har
Uppsalabuss AB låtit utföra. Dessa studier har främst avsett frågor om
produktion av vätgas och distribution av gasen till den plats där bussar skall
tankas.

I april 1988 bildades en arbetsgrupp bestående av företrädare för TFB,
Studsvik AB (Studsvik Energi), Karlstads Lokaltrafik AB och Uppsalabuss
AB för att klarlägga de fordonstekniska frågorna i samband med framtagning
av ett par försöksbussar för vätgasdrift. Med anknytning till arbetsgruppen
görs en fordonsteknisk studie, vars resultat beräknas komma att framläggas
inom kort.

I förordet till ”Karlstad-rapporten” framhåller TFB bl.a. att de olika
problem med vätgasdrift som återstår att lösa är större än för andra
alternativa drivmedel men att i gengäld möjligheterna på längre sikt
förmodlingen också är större. Enligt underhandsuppgift från TFB torde en
tillämpning av vätgasteknik i större skala inte vara möjlig inom de närmaste
10-20 åren. En introduktion i kollektivtrafiken av fordon för vätgasdrift kan
således ännu inte vara aktuell. Motion T908 (vpk) bör därför inte föranleda
något initiativ från riksdagens sida. Den avstyrks således.

Avsevärda medel till utveckling av kollektivtrafiken m.m. anvisades av
riksdagen under förra riksmötet på förslag i proposition 1987/88:50.

Sålunda anvisades 100 milj.kr. till stöd för utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt
inom kollektivtrafiken och 110 milj.kr. till handikappanpassning
av kollektivtrafik. För dessa medelsanvisningar har utskottet
lämnat närmare redogörelser ovan.

Vidare anvisades 85 milj.kr. till investeringar i trafikmedel m.m. i lokal
och regional kollektiv persontrafik som främjar miljö, samordning och
energieffektivitet under reservationsanslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar.
Vid anmälan av förslaget till denna medelsanvisning anförde

1988/89: TU 14

kommunikationsministern bl. a. (s. 68) att detta statsbidrag på sikt bör i första
hand användas för att stimulera fram en trafik som är mindre miljöfarlig än
den dieseldrivna - såsom spårbunden trafik, blandformer mellan eldrift och
dieseldrift, fordon med energiåtervinningssystem, drift med naturgas m.m. -med hänsyn till att även de senaste generationerna av dieselmotorer som
finns på marknaden fortfarande släpper ut mutagena kolväten och partiklar.
En fortsatt medelsanvisning på 85 milj.kr. föreslås i budgetpropositionen
(s.47-48) för nästa budgetår. Medlen disponeras av transportrådet.

Utvecklingen inom de olika områden som berörs i motionerna T223 (mp),
T235 (mp) och T917 (vpk) bevakas av TFB. När det gäller statligt stöd till
FoU-projekt på dessa områden får de i vanlig ordning konkurrera om de
stöd- och finansieringsmöjligheter som står till buds. Dessa är, som visats
ovan, av avsevärd omfattning. Här skall även beaktas att stöd till FoUprojekt
kan utgå inom ramen för anslaget till TFB liksom från anslag som
disponeras av STU m.fl. Utskottet kan således inte förorda att på statsbudgeten
skall uppföras de ytterligare anslag för FoU, som föreslås i här aktuella
delar av motionerna T235 (mp) och T917 (vpk). Dessa motionsförslag och
här aktuellt förslag i motion T223 (mp) avstyrks således.

3 Hemställan

Utskottet hemställer

Anslag till statens väg- och trafikinstitut (VTI), m.m.

1. beträffande anslag till VTI, m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100

a) till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

b) till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 41 960 000 kr.,

c) bemyndigar regeringen att förordna om att försörjningen av
kapital till löpande investeringar vid statens väg- och trafikinstitut i
fortsättningen skall ske med anlitande av driftmedel under självkonsolideringsansvar,

d) till Statens väg och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000
kr.,

Anslag till transportforskningsberedningen (TFB), m.m.

2. beträffande ”Just-In-Time”-system

att riksdagen avslår motion 1988/89:T215 yrkande 5,

3. beträffande en ”bilsocial” utredning

att riksdagen avslår motion 1988/89:T447 yrkande 2,

4. beträffande deltagande i Prometheus-projekt, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T207 yrkandena 2 och 3,
1988/89:T813 yrkande 3 samt 1988/89:T926,

5. beträffande utredning om ett alleuropeiskt järnvägssystem
att riksdagen avslår motion 1988/89:T207 yrkande 4,

1988/89:TU14

6. beträffande tidsplan för utveckling av nytt regionaltåglny motorvagn att

riksdagen avslår motion 1988/89:T517 yrkande 2,

7. beträffande medel för utveckling av nytt regionaltåglny motorvagn
att riksdagen avslår motion 1988/89:T517 yrkande 3,

8. beträffande stöd för minibusstrafik, m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:T910,

9-10. beträffande anslaget till TFB, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100

a) till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 37 720 000 kr.,

b) medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen
att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och
demonstrationsprojekt under budgtetåren 1990/91 och 1991/92 inom
en ram av 24 000 000 kr. resp. 17 000 000 kr.,

11. beträffande utveckling av kollektivtrafiken, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T223 yrkande 3, 1988/
89:T235 yrkande 13, 1988/89:T908 och 1988/89:T917 yrkande 2.

Stockholm den 21 mars 1989
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m). Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m),
Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c), Viola
Claesson (vpk), Jarl Lander (s), Rune Thorén (c) och Hans Lindforss (mp).

Reservationer

1. ”Just-In-Time”-system (mom. 2)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Rune Thorén (c) och Hans
Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”De frågor” och
på s. 7 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller i motionen har tillämpningen av Just-InTime-system
- med dessas krav på snabba och säkra transporter av

1988/89: TU 14

komponenter och insatsvaror för produktionen - lett till att allt fler
godstransporter på väg och järnväg går på dagtid och till att över huvud taget
stora krav på kommunikationssystemen ställs, till förfång bl.a. för persontrafiken.
Någon utredning av samhällseffekterna vid tillämpning av Just-InTime-system
har inte föregått införandet. Utskottet ansluter sig därför till
motionärernas mening att en analys nu bör göras av hur utvecklingen av
Just-In-Time-system påverkar samhällsstrukturen med avseende på bl.a.
sårbarhet, energiåtgång, miljöeffekter och regional fördelning av arbete och
näringsliv samt av korrelationen mellan Just-In-Time-system och företagsbeskattning.

Vad utskottet sålunda anfört om Just-In-Time-system bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ”Just-In-Time”-system

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. En ”bilsocial” utredning (mom. 3)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Vid
behandlingen” och på s. 8 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande
lydelse:

I Sverige är situationen numera den att fungerande individuella transporter
är en förutsättning för att samhället skall fungera. Bilismen har en central
betydelse i ett högindustrialiserat och till ytan stort land som Sverige.

En konkurrenskraftig kollektivtrafik är emellertid tillgänglig endast i
storstadsregionerna. Utanför storstäderna är bilen ofta det enda kommunikationsmedlet.
Undersökningar visar t.ex. att på Norrlands landsbygd kan 80
% av alla bilister inte utnyttja kollektivtrafiken för sina arbetsresor.
Barnfamiljerna, inte minst i glesbygderna, får emellertid allt svårare att klara
av sitt bilinnehav ekonomiskt.

Det är enligt utskottets uppfattning av stor vikt att få fram mer heltäckande
uppgifter om bilens betydelse för hela och delar av Sveriges befolkning, hur
olika statliga ingrepp och ökade kostnader påverkar hushållen samt vilka
regional- och fördelningspolitiska effekter som blir resultatet. Ytterligare
kostnadshöjningar kan resultera i att många tvingas avstå från sitt bilinnehav.
Det skulle innebära stora standardförluster för de flesta familjer. Allt detta
motiverar att en särskild bilsocial utredning genomförs. Såsom föreslås i
motionen bör en bilsocial utredning tillsättas och lägga fram sitt resultat
skyndsamt.

Vad utskottet således anfört om en bilsocial utredning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande en ”bilsocial” utredning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T447 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: TU 14

3. Deltagande i Prometheus-projekt, m.m. (morn. 4)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”konventionella spårvägssystem” bort ha följande
lydelse:

EG:s och bil- och elektronikindustrins Prometheusprojekt subventioneras
avvägverket, televerket, olika högskolor och STU m.fl., dvs. ur statskassan.
Prometheus syftar till total samordning och satellitstyrning av Västeuropas
landsvägstransporter. Utvecklingen skall enligt projektets arkitektur ”baseras
på det yppersta av vad modern forskning och teknik kan erbjuda”. I
1987/88 års trafikpolitiska proposition nämns Prometheus-programmet som
ett trafiksäkerhetsarbete, vilket ger sken av att det handlar om att förbättra
villkoren i människornas vardag. Detta är dimridåer för att dölja de verkliga
syften som bl.a. bilindustrin har.

I rapporten ”Sveriges framtida transporter” beskrivs syftet med Prometheus-projektet.
I visionen ingår en tillväxtfanatisk ideologi där massbilismen
helt följdriktigt utgör en viktig utvecklingskraft: det gäller att under
2000-talet fyrfaldiga trafiken och detta skall bli möjligt genom en ”ekologisk
vägtrafik”! För alla som insett att det ekologiska systemet redan satt gränser
för bilismen är bilden en skräckvision om framtiden. Det datastyrda
bilsamhället kommer däremot att skapa en drömtillvaro för dem som vill
göra pengar på att människor skall tvingas använda bilen som sitt andra hem.

Rapporten om Sveriges framtida transporter spår att det kan komma att bli
lämpligt att låta 14-åringar köra bil, eftersom det blir farligt att köra moped,
när biltrafiken blir så tät. Det enda ”pris” rapporten anser att människorna
behöver betala är att de aldrig klarar sig utan det lilla datakort som är
inträdesbiljetten för varje bilist. Med denna tingest utlovas en autopilot som
träder in om och när bilistens hjärna inte klarar trafiken.

Sammantaget anser utskottet - i överensstämmelse med den mening som
framförs i motionerna T813 (vpk) yrkande 3 och T926 (vpk) yrkande 1 - att
statligt stöd och engagemang till FoU med anknytning till Prometheusprogrammet
omgående bör avbrytas.

De statliga resurser som satsas och avses satsas i Prometheus-projekt bör i
stället i enlighet med vad som föreslås i yrkandena 2 i motionerna T926 (vpk)
och T207 (vpk) satsas i FoU som gynnar miljövänliga kollektivtrafiksystem
som leder bort från massbilism, trafikdöd och ekologiska katastrofer. Som
också föreslås i sistnämnda motion (i yrkande 3) bör en parlamentarisk
kommission tillsättas med uppdrag att utreda förutsättningarna för en
alternativ produktion för bilindustrin, baserad på kollektiva transporter.

Vad utskottet sålunda anfört om deltagande i Prometheus-projekt, m.m.
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande deltagande i Prometheus-projekt, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T207 yrkandena 2 och
3, 1988/89:T813 yrkande 3 samt 1988/89:T926 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:TU14

4. Utredning om ett alleuropeiskt järn vägssystem (mom. 5)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Någon
anledning” och slutar med ”motionsförslaget härom” bort ha följande
lydelse:

Inom vårt land har vi en stor potential i fråga om industrier för framtagning
av nya produkter på transportområdet och vi har stor erfarenhet när det
gäller att utnyttja nya idéer och ny teknik på detta område. Svensk
medverkan vid utvecklandet av ett alleuropeiskt järn vägssystem bör kunna
ligga inom ramen för våra möjligheter. Såsom föreslås i motionen bör därför
förutsättningarna för framtagning av ett sådant system närmare utredas
genom en parlamentarisk kommission.

Vad utskottet sålunda anfört om ett alleuropeiskt järnvägssystem bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utredning om ett alleuropeiskt järnvägssystem

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T207 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Tidsplan för utveckling av nytt regionaltåg/ny motorvagn
(mom. 6)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Programmet
får” och slutar med ”kan avslås” bort ha följande lydelse:

Enligt detta program kan ett nytt regionaltåg/ny motorvagn inte vara
framtagen för tillverkning i början av 1990-talet. Som framhålls i motionen
behöver länstrafikhuvudmännen ett nytt regionaltåg/ny motorvagn som kan
tillverkas redan då. Utvecklingen av ett nytt regionaltåg/ny motorvagn bör
därför igångsättas med detta tidsperspektiv.

Vad utskottet sålunda anfört om tidsplan för utveckling av nytt regionaltåg/ny
motorvagn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande tidsplan för utveckling av nytt regionaltåg/ny motorvagn att

riksdagen med bifall till motion 1988/89 :T517 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Medel för utveckling av nytt regionaltåg/ny motorvagn
(mom. 7)

Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks också” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att inom kollektivtrafiken prioritera järnvägstrafik. För
att länshuvudmännen skall kunna bedriva rationell persontrafik på länsjärn -

1988/89:TU14

vägarna krävs ett nytt lätt regionaltåg. Om ej ett sådant finns tillgängligt inom
rimlig tid, föreligger stor risk för nedläggning av stora delar av den
järnvägsbaserade persontrafiken i landet. Hög kompetens och bred erfarenhet
av tåg- och motorvagnsbyggen finns inom den svenska industrin, varför
en fullskalig prototyp bör kunna var framtagen inom en tvåårsperiod. Därför
bör 70 milj.kr. av engångsanslaget användas för utveckling av ett nytt
regionaltåg/ny motorvagn.

Vad utskottet sålunda anfört om medel för utveckling av nytt regionaltåg/
ny motorvagn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medel för utveckling av nytt regionaltåglny motorvagn
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T517 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Stöd för minibusstrafik, m.m. (mom. 8)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”i Helsingborg” bort ha följande lydelse:

Som TFB framhåller i sin rapport är kostnaderna höga för minibusstrafik.
Enligt utskottets mening bör därför alla trafikhuvudmän som inför sådan
trafik kunna under den första tiden få ett mera generöst bidrag än det som
kan utgå från det under förra riksmötet anvisade statsbidraget. Regeringen
bör således återkomma till riksdagen med förslag om erforderlig medelsanvisning.
När riksdagen har beslutat om en ökad ram för bidrag till
minibusstrafik bör kommunerna informeras om de förbättrade stödmöjligheterna.
Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört om stöd för minibusstrafik, m.m. bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande stöd för minibusstrafik, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T910 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Utveckling av kollektivtrafiken, m.m. (mom. 11)

Viola Claesson (vpk) och Hans Lindforss (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”1 förordet”
och på s. 13 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör FoU beträffande nya drivmedel och fordonssystem
m.m. för kollektivtrafiken i huvudsak främjas såsom motionärerna
föreslår.

Riksdagen bör således som sin mening ge regeringen till känna att förslag
bör föreläggas riksdagen om långivning till kommuner och länstrafikbolag
som vill introducera vätgasdrivna fordon.

Fou beträffande energieffektiva och miljövänliga motorfordon och transportsystem
- såsom t. ex. nya avgasreningsmetoder för fordonsmotorer,

1988/89: TU 14

fordon med motorer som drivs med vätgas eller biogas och automatiserad
trafik på spår - bör utvidgas, fördjupas och intensifieras och riksdagen bör för
detta ändamål anvisa ett reservationsanslag på 100 milj. kr. att disponeras av
TFB.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utveckling av kollektivtrafiken, m.m.
att riksdagen

a) med bifall till motion T908 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om statliga lån för introduktion av
vätgasdrivna bussar,

b) med anledning av motionerna 1988/89:T223 yrkande 3, 1988/
89:T235 yrkande 13 och 1988/89:T917 yrkande 2 till Utveckling av
kollektivtrafiken för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 100 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Tidsplan för utveckling av nytt regionaltåg/ny motorvagn
(mom. 6)

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anför:

Vi vill understryka det angelägna i att man skyndsamt utvecklar ett nytt
regionaltåg/en ny motorvagn för länstrafiken på järnväg. Huvudmännen för
länstrafiken behöver ett nytt regionaltåg/en ny motorvagn. Man riskerar att
huvudmännens möjligheter att finansiera regional tågtrafik minskar allteftersom
tiden går. Viktigt är också att erforderliga medel anvisas för
projektet.

1988/89TU14

gotab 88409, Stockholm 1989