Trafikutskottets betänkande
1988/89:TU13
Trafiksäkerhet
1988/89
TU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas i proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen)
bilaga 8, avsnittet C. Trafiksäkerhet framförda förslag jämte motionsförslag
med anknytning till propositionsförslagen. Utskottet avser att vid
senare tillfälle behandla sådana under den allmänna motionstiden i år väckta
motionsförslag i trafiksäkerhetsfrågor som inte har anknytning till förslagen i
budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker här aktuella
motionsförslag.
Till betänkandet har fogats sju reservationer.
Fp-, c-, vpk- och mp-ledamöterna har reserverat sig i fråga om en
informationskampanj om hastighetsgränserna (res. 1), vpk-ledamoten i
fråga om stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete (res. 2), fp-ledamöterna
i fråga om storleken på medelsanvisningen till bidrag till NTF (res. 3),
c-, vpk- och mp-ledamöterna i frågor om bidrag till motorbyte i dieselmotordrivna
lastbilar och bussar (res. 4) och om bidrag till reningsutrustning på
nya lastbilar och bussar (res. 5), vpk- och mp-ledamöterna i fråga om
användande av Lemi-systemet o.d. för avgasrening (res. 6) samt mpledamoten
i fråga om bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar (res.
7).
Till betänkandet har vidare fogats två särskilda yttranden, nämligen av
mp-ledamoten i fråga om stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete (nr 1)
och av m-, fp- och c-ledamöterna i fråga om användande av Lemi-systemet
o.d.för avgasrening (nr 2).
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt C. Trafiksäkerhet (s. 55-73)
1. att riksdagen godkänner att ett treårigt budgetsystem för trafiksäkerhetsverket
(TSV) införs,
2. att riksdagen godkänner att TSV:s verksamhet helt avgiftsfinansieras
och de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna för
avgiftsfinansieringen,
3. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade ekonomiska ramarna för verksamheten inom TSV,
1 Riksdagen 1988/89.15 sami. Nr 13
4. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
anfört om inleverans av TSV:s intäkter och bemyndigar regeringen att
besluta om avvikelse härifrån,
5. att riksdagen godkänner att underskottet i startbalansen avvecklas på
det sätt som föredragande departementschefen har föreslagit,
6. att riksdagen godkänner att medel får överföras mellan anslagen Cl. och
C2. i enlighet med vad föredragande departementschefen har anfört,
7. att riksdagen godkänner den av föredragande departementschefen
förordade organisationen för den trafikmedicinska verksamheten,
8. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade riktlinjerna för stöd till de allmänna ombuden,
9. att riksdagen till Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö,
Fordon och Trafikant för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr. (punkt Cl.),
10. att riksdagen godkänner den av föredragande departementschefen
förordade inriktningen av verksamheten inom verksamhetsområdena Samordning,
Trafikmiljö, Fordon och Trafikant (punkt Cl.),
11. att riksdagen till Trafiksäkerhetsverket: Bil-och körkortsregister m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt C2.),
12. att riksdagen godkänner den av föredragande departementschefen
förordade inriktningen av verksamheten inom verksamhetsområdet Register
(punkt C2.),
13. att riksdagen till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag på 29 400 000 kr. (punkt
C3.),
14. att riksdagen till Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och
bussar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 112 500 000 kr.
(punkt C4.),
15. att riksdagen till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr. (punkt C5.).
Motionerna
1988/89:T215 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att bidraget för byte till miljövänligare fordon
också skall kunna utgå till motorbyte i befintliga fordon.
1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket och trafiksäkerhetsverket
får i uppdrag att genomföra en omfattande informationskampanj
beträffande hastigheterna inför sommarsäsongen 1989.
1988/89:T234 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar anslå 30,2 milj. kr. i bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande (anslag C3.).
1988/89:T235 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen ökar anslaget C5. Bidrag till reningsutrustning på gamla
personbilar till 100 000 000 kr. vilket innebär en ökning med 50 000 000 kr.
1988/89:TU13
2
1988/89:T258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
10. att riksdagen beslutar att 50 % (15 milj.kr.) av anslaget till NTF avsätts
till en fond för alternativt trafiksäkerhetsarbete.
1988/89:T417 av Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder för att ändra rutinerna för enskilda personers kontakt med
bilregistret.
1988/89:T446 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att anslaget C5. om stimulansbidrag för insättande av avgasrening på gamla
bilar höjs med 50 milj.kr.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:Jo967 (mp).
1988/89:T447 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av bestämmelserna för att erhålla stimulansbidrag
för avgasutsläppsminskningar inom den befintliga bilparken.
1988/89:T914 av Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till käna vad i motionen
anförts om enkla tillämpningsregler i samband med statsbidrag för inrättande
av katalytisk rening för äldre bilar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om typintyg för parallellimporterade bilar.
1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen anförts
om stimulans för investering i katalysatorer på begagnade bilar.
1988/89:Jo838 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att reningsmetoder som bygger på principen att
tillföra ämnen till bränsle-luft blandningen tillåts under förutsättning att de
på ett nöjaktigt sätt kan uppvisa dokumentation på att reningen på så vis blir
bättre än vad som annars vore fallet,
2. att riksdagen beslutar att bidrag om högst 1 500 kr. skall utgå till den som
med denna, i motionen föreslagna, metod förbättrar sin bils avgasrening.
Bakgrund
Trafiksäkerhetsverket (TSV) är central förvaltningsmyndighet för frågor om
säkerheten i vägtrafiken och skall särskilt svara för samordningen av
trafiksäkerhetsarbetet. TSV svarar också för (1) bil- och körkortsregistreringen,
(2) frågor om körkort, förarutbildning och förarprov, (3) frågor om
trafik på väg och i terräng, (4) frågor om fordons beskaffenhet och utrustning
samt (5) information om bestämmelser om trafiksäkerhet.
För att bistå TSV i uppgiften att samordna trafiksäkerhetsarbetet har ett
råd för samordning och planering (trafiksäkerhetsrådet) knutits till TSV. I
rådet ingår - förutom generaldirektören för TSV - en företrädare på
motsvarande nivå för envar av rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, vägverket,
transportforskningsberedningen, skolöverstyrelsen, Landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
1988/89:
främjande (NTF). Dessa myndigheter och organisationer är på olika sätt
engagerade i trafiksäkerhetsarbetet.
I varje län finns en regional samordningsgrupp vars sammansättning i
princip motsvarar sammansättningen av trafiksäkerhetsrådet. Således ingår
företrädare för TSV-distrikt, länsskolnämnd, polismyndighet, länsstyrelse,
vägförvaltning, landsting, Kommunförbundets länsavdelning och länets
trafiksäkerhetsförbund.
TSV skall varje år lämna regeringen en programplan för trafiksäkerhetsrådets
arbete under de kommande tre budgetåren. Den senaste, Trafiksäkerhetsprogram
1988, avser perioden 1889/90-1991/92.
TSV:s verksamhet finansieras för närvarande över tre anslag.
Från det nuvarande förslagsanslaget Cl. Trafiksäkerhetsverket: Trafik
och administration betalas kostnaderna för TSV:s insatser för samordning
och planering av trafiksäkerheten samt åtgärder för att förbättra trafikmiljön
och säkerheten för oskyddade trafikanter m.m. Anslaget finansieras över
statsbudgeten. För innevarande budgetår har 30,353 milj.kr. anvisats under
anslaget.
Från det nuvarande förslagsanslaget C2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon
och körkort betalas i huvudsak TSV:s kostnader för arbetet med frågor om
fordons beskaffenhet och utrustning samt om körkort, förarutbildning och
förarprov. Från det nuvarande förslagsanslaget C3. Trafiksäkerhetsverket:
Bil- och körkortsregister m.m. betalas i huvudsak TSV:soch länsstyrelsernas
kostnader för bil-, körkorts- och yrkestrafikregister. Verksamheten inom
ramen för anslagen C2. och C3. finansieras genom avgifter, varför i
statsbudgeten endast ett formellt belopp av 1 000 kr. har anvisats under
ettvart av anslagen. Avgifterna utgår i huvudsak enligt förordningen
(1972:648) med taxa för trafiksäkerhetsverket. Inkomsterna och utgifterna
innevarande budgetår beräknas för verksamheten inom ramen för anslaget
C2. till 106,2 milj.kr. resp. 107,5 milj. kr. samt i motsvarande hänseenden
beträffande anslaget C3. till 445,0 milj. kr.resp. 417,3 milj.kr. 5 % av influtna
avgifter skall tillföras inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens
verksamhet i statsbudgeten. För innevarande budgetår beräknas ca 25
milj.kr. tillföras denna inkomstitel. Av den registerhållningsavgift som tas ut
enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) och som är 42 kr. per år för varje bil
m.m. skall 10 kr. tillföras inkomsttiteln 2517Trafiksäkerhetsavgift i statsbudgeten.
Inberäknat tillskott av 20 kr. av engångsregisteravgiften för terrängfordon
beräknas inkomsterna under denna titel för innevarande budgetår
uppgå till ca 55 milj.kr. På grund av ändrade redovisningsprinciper (periodisering
av inkomster och utgifter) fr.o.m. budgetåret 1986/87 uppvisade
TSV:s balansräkning vid utgången av detta budgetår en skuld avseende
förutbetalda avgifter på 165 080 190 kr.
Med hänsyn till den följande framställningen bör det här erinras om att
ADB-utrustning för TSV och andra myndigheter finansieras och redovisas
över reservationsanslaget till Anskaffning av ADB-utrustning på trettonde
huvudtiteln (civildepartementet). Enklare ADB-utrustning direktfinansieras
dock av myndigheterna.
1988/89: TU 13
4
NTF är den riksorganisation som företräder och samordnar det frivilliga
trafiksäkerhetsarbetet. NTF:s medlemmar utgörs i huvudsak av riksorganisationer
samt av länens trafiksäkerhetsförbund och trafiksäkerhetsföreningarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö. NTF får bidrag från staten över det
nuvarande anslaget C4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande. I övrigt finansieras NTF:s verksamhet med bidrag från försäkringsbranschen,
med medlemsavgifter och med inkomster från försäljningsverksamhet.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande förslagen i avsnittet C. Trafiksäkerhet i
årets budgetproposition - i den ordning de framförs i budgetpropositionen -jämte därtill knutna motionsförslag.
1. Trafiksäkerhetsverkets styrning, organisation och ekonomi,
m.m.
Med motivering att ett treårigt budgetsystem möjliggör en långsiktig
planering av TSV:s arbete och ger regeringen och riksdagen förutsättningar
för en bättre och mer effektiv styrning av TSV förordas i budgetpropositionen
(i punkt 1 i hemställan på s. 62-63) att TSV på försök skall inordnas i ett
sådant system för perioden 1989/90-1991/92.
Det föreslås också i budgetpropositionen att en effektiv målstyrning av
TSV:s verksamhet skall komma till stånd. Verksamheten indelas i verksamhetsområdena
Samordning, Trafikmiljö, Fordon, Trafikant och Register.
De motsvaras av nuvarande verksamhetsområden dock att de nuvarande
Trafik och Administration i huvudsak bildar verksamhetsområdena Samordning
och Trafikmiljö. Utskottet återkommer vid behandlingen av anslagen
till TSV för nästa budgetår till propositionsförslagen om mål för de olika
verksamhetsområdena.
Det nuvarande anslaget Cl. Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration
- från vilket som nämnts TSV:s insatser avseende samordning och
planering av trafiksäkerheten samt åtgärder för förbättring av trafikmiljön
och säkerheten för oskyddade trafikanter m.m. betalas - motsvarar med för
närvarande 30,353 milj.kr. endast 5 % av TSV:s totala utgifter. Med
motivering att insatserna och åtgärderna som betalas från anslaget ytterst är
betingade av fordonstrafiken anser kommunikationsministern att kostnadsansvaret
för dessa insatser och åtgärder bör föras över på fordonsägarna
genom att den trafiksäkerhetsavgift om 10 kr., som ingår i dagens registerhållningsavgift
på 42 kr, används för ändamålet. Flärigenom kan enligt
kommunikationsministern TSV:s hela verksamhet avgiftsfinansieras. I propositionen
föreslås också (i del av punkt 2) att så skall ske samt att TSV:s
nuvarande tre anslag skall ersättas med två 1 000-kronorsanslag.
Det förordas att utvecklingen av TSV:s avgifter skall vara jämn över tiden
och att full kostnadstäckning skall råda inom varje verksamhetsområde.
Balanserade vinstmedel föreslås få tas i anspråk om volymerna minskar
oförutsett och avskrivningsmedel bör få disponeras för ersättningsinvesteringar
som rör anläggningstillgångar. Det förordas emellertid att expansions
-
1988/89: TU 13
5
1* Riksdagen 1988189.15 sami. Nr 13
investeringar skall beslutas av regeringen och riksdagen. Den nuvarande
ordningen för investeringar i ADB-utrustning - dvs. via ovannämnda anslag
på trettonde huvudtiteln till Anskaffning av ADB-utrustning - bör enligt
propositionen bibehållas tills vidare. Eventuella överskottsmedel från TSV:s
verksamhet bör föras över till verkskapitalet. I propositionen begärs (i del av
punkt 2 samt i punkt 3) att riksdagen skall godkänna de sålunda förordade
riktlinjerna för avgiftssfinansieringen och för de ekonomiska ramarna för
verksamheten inom TSV.
Av de avgiftsbelopp som TSV uppbär beräknas som nämnts ca 55 milj.kr.
bli inlevererade till statsverket under innevarande år som ett bidrag till
finansieringen av verksamheten hos andra myndigheter som deltar i trafiksäkerhetsarbetet.
Det förordas i budgetpropositionen (i punkt 4) att bidrag till
dessa kostnader även i fortsättningen skall levereras in till inkomsttitel på
statsbudgeten, att bidraget skall motsvara 9 % av TSV:s intäkter men att
regeringen skall äga besluta om avvikelse härifrån under treårsperioden
1989/90-1991/92.
I propositionen förordas (i punkt 5) att det ovannämnda underskottet på
165 080 190 kr. i TSV:s balansräkning - som alltså utgör ett underskott i
”startbalansen” vid ingången av nästa budgetår - då skall avvecklas genom
att en inkomsttitel i statsbudgeten belastas samtidigt som medel till motsvarande
belopp sätts in på ett spärrat räntelöst konto hos riksgäldskontoret.
Riksdagen föreslås vidare (i punkt 6) godkänna att medel vid behov får
överföras mellan de båda nya 1 000-kronorsanslagen.
Kommunikationsministern föreslår också att myndighetsansvaret för de
trafikmedicinska frågorna den 1 januari 1990 skall föras över från socialstyrelsen
till TSV - och hänföras till TSV:s verksamhetsområde Trafikant.
Kostnaderna för personal m.m. för dessa uppgifter beräknas till 1,1 milj.kr.
per år och föreslås bli finansierade genom avgifter inom verksamhetsområdet
Trafikant, till vilket den trafikmedicinska verksamheten föreslås bli hänförd.
I propositionen begärs (i punkt 7) att den förordade organisationen för den
trafikmedicinska verksamheten skall godkännas.
Riksdagen föreslås slutligen godkänna (i punkt 8) i propositionen förordade
riktlinjer för stöd till de hos länsstyrelserna anställda allmänna ombuden i
körkortsfrågor, vilka riktlinjer innebär att TSV den 1 juli 1989 från
länsstyrelsernas organisationsnämnd skall överta uppgiften att genom fortbildning,
administrativt stöd och råd bistå de allmänna ombuden. Kommunikationsministern
anmäler att han, om förslaget godkänns, kommer att
återkomma till regeringen med förslag till de författningsändringar m.m. som
behövs.
Någon erinran mot de här redovisade förslagen i budgetpropositionen har
inte framförts i motionerna. Utskottet har inte heller något att erinra mot
förslagen. Enligt utskottets mening bör inordnandet av TSV i ett treårigt
budgetsystem, en effektiv målstyrning och avgiftssfinansering av TSV:s
verksamhet fullt ut bidra till att öka kreativiteten, flexibiliteten och
långsiktigheten i trafiksäkerhetsarbetet, något som också framhålls i propositionen.
Utskottet tillstyrker således de här redovisade propositionsförslagen.
1988/89:TU13
6
2. Anslag Cl. Trafiksäkerhetsverket: Samordning,
Trafikmiljö, Fordon och Trafikant, m.m.
I budgetpropositionen föreslås, som nämnts ovan, att hittillsvarande tre
anslag för medelsanvisning till TSV fr.o.m. nästa budgetår skall ersättas med
två 1 000-kronors förslagsanslag. Det ena av de nya anslagen är ett
förslagsanslagCl. Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö, Fordon
och Trafikant avseende TSV:s motsvarande verksamhetsområden. Den
trafikmedicinska verksamheten avses som nämnts bli hänförd till verksamhetsområdet
Trafikant.
Kommunikationsministern föreslår att målen för TSV:s arbete inom
nämnda verksamhetsområden skall vara följande, nämligen
(1) beträffande verksamhetsområdet Samordning att samordningsverksamheten
genom samordning med berörda myndigheter, organisationer och
företag skall leda till en ökad effektivitet i det samlade trafiksäkerhetsarbetet
för att öka graden av uppfyllelse av riksdagens mål för trafiksäkerhetsarbetet,
(2) beträffande verksamhetsområdet Trafikmiljö att TSV skall verka för en
säker trafikmiljö,
(3) beträffande verksamhetsområdet Fordon att de fordon som trafikerar
våra vägar skall vara trafiksäkra och miljövänliga och att enhetliga regler
med andra länder skall eftersträvas samt
(4) beträffande verksamhetsområdet Trafikant att TSV skall verka för mer
trafiksäkra förare som uppfyller de lämplighetskriterier och krav som
körkortslagen föreskriver och som är särskilt medvetna om oskyddade
trafikanters och barns situation i trafiken samt sin egen begränsade förmåga
som nyblivna förare. Riksdagen föreslås godkänna den sålunda förordade
inriktningen av verksamheten inom de olika verksamhetsområdena.
Intäkterna för här aktuella verksamhetsområden beräknas nästa budgetår
uppgå till 155,3 milj.kr. och kostnaderna till 153,7 milj.kr.
I motionerna framförs inte någon erinran mot regeringens förslag. Däremot
framförs ett förslag om en informationskampanj beträffande fordonshastigheterna.
En informationskampanj om hastighetsgränserna
I motion T222 (fp) anförs bl.a. att det är utomordentligt angeläget att tillse att
de gällande hastighetsgränserna efterlevs. Om så sker skulle detta enligt
motionärerna innebära att belastningen på miljön från motorfordonens
utsläpp skulle minska. Motionärerna begär därför (yrkande 6) att statens
naturvårdsverk och TSV skall få i uppdrag att inför sommarsäsongen 1989
genomföra en omfattande informationskampanj.
Det är som motionärerna anför viktigt att hastighetsbestämmelserna
efterlevs. Inte minst är det angeläget att genom information söka påverka
trafikanterna.
Det bör framhållas att hastighetsanpassning också utgör ett av de områden
som i TSV:s Trafiksäkerhetsprogram 1988 prioriteras i det samordnade
trafiksäkerhetsarbetet. Inom ramen för denna del av trafiksäkerhetspro
-
1988/89: TU 13
7
grammet skall bl.a. TSV informera om hastighetsgränser och företa hastighetsmätningar
samt NTF under år 1989 försätta den Dämpa farten-kampanj
som NTF startade år 1986. Även andra myndigheter kommer att under
innevarande och nästa budgetår delta i arbetet för hastighetsanpassning hos
trafikanterna. Bl.a. ökar polisen hastighetsövervakningen och gör försök
med automatiserad hastighetsövervakning. I de regionala samordningsgrupperna
under trafiksäkerhetsrådet prioriteras insatser för förbättrad hastighetsanspassning.
Nämnda informations- och andra åtgärder för att åstadkomma en bättre
hastighetsanpassning torde kunna tillgodose motionärernas önskemål varför
motionen inte bör föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
Medelsanvisning och inriktning av TSV:s verksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för och inriktning av
verksamheten inom TSV:s här aktuella verksamhetsområden.
3. Anslag C2. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister
m.m.
Anslaget C2. är det andra av de två nya 1 000-kronors förslagsanslag som
skall ersätta hittillsvarande tre anslag för medelsanvisning till TSV. Anslaget
skall omfatta TSV:s verksamhetsområde Register.
Kommunikationsministern föreslår att målet för TSV:s arbete inom detta
verksamhetsområde skall vara att TSV:s informationssystem - dvs. bil-,
körkorts- och yrkestrafikregistren - skall tjäna som administrativt stöd för i
första hand statens styrning och kontroll av vägtrafiken samt för uppbörd av
medel samt att registerverksamheten skall inriktas på att informationssystemens
användbarhet fortlöpande skall förbättras som planeringsunderlag för
trafiksäkerhetsarbetet.
Intäkterna för verksamhetsområdet Register beräknas nästa budgetår
uppgå till 482,9 milj.kr. och kostnaderna till 445,3 milj.kr.
I motionerna framförs inte någon erinran mot regeringens förslag. Däremot
framförs ett förslag om sättet för tillhandahållande av uppgifter i bilregistret
om en bils ägare.
Tillhandahållande av uppgifter i bilregistret om en bils ägare
Chassinumret eller motsvarande beteckning och registreringsnumret för ett
fordon skall enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) föras in i bilregistret
liksom uppgifter om ägaren (namn och adress m.m.). Sekretess gäller inte för
uppgift i bilregistret.
I motion T417 (s) anförs att en person som har brottsligt syfte kan genom
förfrågan till bilregistret få uppgift om vem som är ägare till en bil som han
avser att stjäla och han kan sedan med denna uppgift skaffa personbevis e.d.
beträffande bilägaren och med användande av personbeviset e.d. skaffa sig
duplettnycklar till bilen. För att motverka tillgrepp av bilar på detta sätt
begär motionären att rutinerna för kontakt med bilregistret skall ändras så att
1988/89.TU13
8
den som vill ha uppgifter från bilregistret måste vända sig till polisen för att 1988/89:
genom dennas förmedling få uppgifterna.
Utskottet har tidigare under riksmötet i betänkandet 1988/89:TU1 (s.
16-18) behandlat en motion med samma syfte som den här aktuella. I den
tidigare behandlade motionen begärdes bl.a. att sekretess skulle gälla för
uppgift i bilregistret om chassinummer eller motsvarande beteckning och att
man skulle slopa gällande krav på att chassinummer eller motsvarande
beteckning skall vara angivet på registreringsskylt på bil. Motionen avstyrktes.
Utskottet redogjorde för och hänvisade bl.a. till att man inom både
motorbranschen och låssmedsföretagen verkade för att skärpa kontrollen vid
beställning av duplettnyckar för bilar och till ett av rikspolischefen lett
projekt Samverkan mot brott vari bl.a. uppmärksammats det i motionen
påtalade tillvägagångssättet för biltillgrepp.
Med hänvisning till de sålunda redovisade åtgärderna avstyrker utskottet
även den här aktuella motionen.
Medelsanvisning och inriktning av TSV:s verksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för och inriktning av
verksamheten inom TSV:s verksamhetsområde Register.
4. Anslag C3. Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande
NTF hemställde i sin anslagsframställning om 30,2 milj.kr. i bidrag från
staten för verksamheten under nästa budgetår. På förslag av kommunikationsministern
föreslår regeringen en uppräkning av bidraget till NTF med
drygt 4 % i förhållande tili bidraget 28,2 milj.kr. för innevarande budgetår,
dvs. en uppräkning till 29,4 milj.kr.
I en motion begärs att en del av bidraget till NTF skall användas till stöd för
visst alternativt trafiksäkerhetsarbete och i en annan motion att ett större
bidrag skall anvisas än det regeringen har föreslagit.
Stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete
I motion T258 (vpk) begärs (yrkande 10) att 15 milj.kr. av bidraget till NTF
för nästa budgetår skall avskiljas och bilda en fond som skall användas för
stöd till alternativt trafiksäkerhetsarbete. Motionärerna avser härmed stöd
till sådana föreningar som arbetar för sänkning av hastighetsgränser, för
utveckling av kollektivtrafiken och för överföring av godstrafik från landsväg
till järnväg och båt.
NTF har räknat med att under nästa budgetår använda ca 17,3 milj.kr för
särskilda aktiviteter, ca 25,1 milj.kr. för s.k. basverksamhet och ca 9,4
milj.kr. för försäljningsverksamhet, totalt ca 51,8 milj.kr. Av beloppet för
basverksamhet avses ca 11,7 milj. kr. skola användas för regional och lokal
verksamhet. Budgetförslaget är slutresultatet av en sammanvägning av olika
önskemål om aktiviteter som framförts inom det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet.
Utskottet är inte berett föreslå att statens bidrag skall användas på sätt
som föreslås i motionsyrkandet. Det avstyrks således.
Bidragets storlek
1988/89: TU 13
I motion T234 (fp) begärs (yrkande 3) att NTF för nästa budgetår skall få den
uppräkning av bidraget som NTF har begärt, dvs. ett bidrag med 30,2 milj .kr.
Utskottet är inte berett att förorda en större uppräkning av bidraget till
NTF än den regeringen föreslår, nämligen en uppräkning med 1,2 milj.kr. till
29,4 milj.kr. Motionsyrkandet avstyrks således.
5. Anslag C4. Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och
bussar, m.m.
Vid mitten av 1980-talet beräknade man att fordonstrafiken svarade för två
tredjedelar av kväveoxidutsläppen i vårt land. På förslag av regeringen slog
riksdagen då fast att kväveoxidutsläppen från svenska källor borde minska
med 30 % till år 1995 räknat från 1980 års nivå (prop. 1984/1985:127, JoU 28,
rskr. 275). Senare samma år beslutade riksdagen om skärpta krav för
avgasrening på personbilar (prop. 1985/86:61, JoU 11, rskr. 101). Beslutet
innebar att krav som skulle motsvara gällande federala krav i USA skulle
införas i Sverige frivilligt fr.o.m. 1987 års bilmodeller och obligatoriskt
fr.o.m. 1989 års modeller. För att stimulera till köp av personbilar som
uppfyllde de skärpta avgaskraven sattes försäljningsskatten (accisen) ned på
sådana personbilar av 1987 och 1988 års modeller som uppfyllde dessa krav
(prop. 1985/86:145, SkU 41, rksr. 237).
Gällande krav på avgasrening av bilar finns i bilavgaslagen (1986:1386).
Lagens grundläggande syfte är att förebygga att skador uppstår på människors
hälsa och i miljön till följd av utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen
från bilar och andra motordrivna fordon. Lagen, som är utformad som en
ramlag, ger regeringen och underställda myndigheter möjligheter att meddela
preciserade och detaljerade föreskrifter. Sådana föreskrifter har meddelats
i bilavgasförordningen (1987:586) som kompletteras med föreskrifter av
statens naturvårdsverk - i vissa frågor efter samråd med TSV. Föreskrifterna
innehåller bl.a. bestämmelser om högsta utsläppsvärden för olika ämnen och
om provningsmetoder.
Under förra riksmötet anmälde regeringen - i proposition 1987/88:50 om
trafikpolitiken inför 1990-talet (s. 65-68) och proposition 1987/88:85 om
miljöpolitiken inför 1990-talet (s. 114-122) - att strävan var att skärpta
avgaskrav skulle införas obligatoriskt för lätta lastbilar och bussar fr.o.m.
1992 års modeller samt för tunga lastbilar och bussar fr.o.m. 1994 års
modeller. Kraven skulle för båda kategorierna lastbilar och bussar i stort
motsvara de krav som avsågs gälla federalt i USA för 1990 års modeller. De
obligatoriska kraven borde emellertid enligt regeringen föregås av två år av
frivillig tillämpning, varför köpare av nya bussar och lastbilar borde
stimuleras att anskaffa fordon som uppfyller de skärpta avgaskraven genom
ett ekonomiskt stöd inom en sammanlagd bidragsram av 450 milj.kr.
Bidraget skulle administreras av TSV. Riksdagen hade inte något att erinra
(TU 1987/88:23 s. 8-9, rskr. 324 resp. JoU 1987/88:23 s. 87-88, rskr. 373).
Då - såsom sålunda har förutskickats - ett system med bidrag till
reningsutrustning på lätta lastbilar och bussar avses skola gälla för 1990 och 1988/89:TU13
senare års modeller och därför bör träda i kraft den 1 juli 1989, då 1990 års
modeller börjar introduceras, föreslås i budgetpropositionen att riksdagen
för nästa budgetår under ett förslagsanslag till Bidrag till reningsutrustning
på nya lastbilar och bussar skall anvisa 112,5 milj.kr. för bidrag till köpare av
lätta bussar och lastbilar som uppfyller kommande obligatoriska avgaskrav.
Det föreslås att kostnaderna för TSV:s administration av bidraget och AB
Svensk Bilprovnings kostnader i sammanhanget också skall betalas från
anslaget. För tunga fordon förutsätts bidrag skola utgå för 1992 och senare
års modeller.
Kommunikationsministern anmäler att han samt miljö- och energiministern
avser att återkomma till regeringen med förslag om föreskrifter om
skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar, om bidragets omfattning i tiden,
årsmodeller samt om bidragens storlek för olika fordon m.m.
Någon erinran mot den föreslagna medelsanvisningen har inte framförts i
motionerna. Däremot har ett motionsförslag framförts om bidrag till byte av
dieselmotorer.
Fråga om bidrag till motorbyte i dieselmotordrivna lastbilar och bussar
I motion T215 (c) begärs (yrkande 6) att bidrag skall utgå till byte av motorer i
fordon som drivs med dieselmotorer.
I anslutning till att trafikutskottet i betänkandet TU 1987/88:23 (s. 8-9) och
jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1987/88:23 (s. 89) redovisade regeringens
avsikt beträffande skärpning av avgaskraven för lastbilar och bussar
avstyrkte utskotten motionsförslag som var likartade med det nu aktuella.
Båda utskotten erinrade om att - när det gäller bussar - bidrag inom en ram
av 85 milj.kr. avsågs kunna utgå till investeringar i trafikmedel m.m. i lokal
och regional kollektiv persontrafik som främjar miljö, samordning och
energieffektivitet från reservationsanslaget Byggande av länstrafikanläggningar
för budgetåret 1988/89 (prop. 1987/88:50 s. 68, 260 och 380, TU 20 s.
29-32). I budgetpropositionen föreslås att 85 milj.kr. anvisas för bidrag till
investeringar i trafikmedel m.m. även för nästa budgetår under reservationsanslaget
Byggande av länstrafikanläggningar.
Bestämmelser om bidrag till sådana investeringar har meddelats i förordningen
(1988:933) om statsbidrag till vissa investeringar som rör kollektiv
persontrafik. Transportrådet har meddelat allmänna råd (1988:2) om
tillämpningen av förordningen. Statsbidraget, som utgår till kommuner och
trafikhuvudmän, lämnas i mån av tillgång på anslagna medel med 50 % av
kostnaderna för bidragsberättigade åtgärder. Bidrag kan lämnas bl.a. för
såväl nyanskaffning som upprustning av äldre rullande materiel. Villkor för
bidrag är bl.a. att förutskickade avgaskrav på tunga fordon uppfylls.
Ansökningar om bidrag prövas av länsstyrelsen. Transportrådet betalar ut
bidragen.
Även när det gäller det nu aktuella motionsyrkandet får utskottet erinra
om den möjlighet som sålunda finns för bidrag till upprustning av äldre
bussar.
Man torde kunna räkna med att möjlighet till bidrag från det nu föreslagna
här aktuella anslaget kan komma att finnas, om byte av dieselmotor m.m. på
en lastbil eller buss görs så att lastbilen resp. bussen i alla avseenden uppfyller
de skärpta avgaskraven på en ny lastbil resp. buss.
Med hänsyn till det anförda synes motionsförslaget inte böra föranleda
något initiativ av riksdagen. Det avstyrks sålunda.
Medelsanvisning
Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen.
6. Anslag C5. Bidrag till reningsutrustning på äldre
personbilar, m.m.
Påförslag av jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1987/88:23 (s. 90-91) gav
riksdagen (rskr. 373) under förra riksmötet regeringen till känna att
avgasrening på begagnade bilar borde stimuleras. Jordbruksutskottet anförde
att den bilpark som finns i dag kommer under många år att släppa ut
kväveoxider i betydande omfattning. Även om blott en del av dessa bilar kan
förses med katalytisk avgasrening och även om denna rening inte kan bli lika
effektiv som den som krävs enligt bilavgaslagen (1986:1386) för nya bilar, var
det enligt utskottets mening angeläget att de åtgärder vidtogs som är möjliga
för att nedbringa utsläppen. Med hänsyn härtill fann utskottet att ett stöd
med 1 000 kr. per bil borde kunna utgå till bilägare som låter installera
reningsutrustning som medför en 40-procentig minskning av utsläppen.
I årets budgetproposition föreslås med hänvisning till nämnda beslut av
riksdagen att 50 milj.kr. skall anvisas för nästa budgetår till bidrag till
reningsutrustning på äldre personbilar under ett särskilt anslag härför.
Kommunikationsministern anför bl.a. att det i huvudsak endast är bilar
som redan kan köras på blyfri bensin som blir aktuella för installation av ny
reningsutrustning och att bidraget - 1000 kr. per bil - bara till en del kommer
att täcka den totala kostnaden för bilägaren.
TSV avses administrera bidraget. Regeringen har enligt kommunikationsministern
uppdragit åt statens naturvårdsverk att utarbeta föreskrifter för
godkännande m.m. av avgasrenande utrustning, och verket skall lämna
förslag i sådan tid att föreskrifter kan börja tillämpas den 1 juli 1989.
Kommunikationsministern anmäler att han samt miljö- och energiministern
avser att återkomma till regeringen med förslag till de författningsändringar
m.m. som behövs.
Kommunikationsministern beräknar kostnaderna för bidrag under nästa
budgetår till 50 milj.kr., vilket beräknas räcka för ca 50 000 bilar. Han
förordar att TSV:s kostnader för administration av bidraget samt AB Svensk
Bilprovnings kostnader i sammanhanget skall betalas från det föreslagna
anslaget.
I sex motioner framförs förslag med anknytning till propositionsförslaget,
nämligen förslag om villkor för bidrag och om storleken av medelsanvisning
under anslaget.
1988/89: TU 13
12
Krav på viss teknik för avgasrening för att bidrag skall utgå
1988/89-.TU13
I motion T447 (m) begärs (yrkande 5) att det inte skall krävas att viss teknik
används för avgasreningen för att bidrag skall utgå.
I gällande bilavgasbestämmelser ställs krav på att utsläppen av vissa ämnen
inte överstiger vissa värden men inte krav på att biltillverkare skall använda
en viss teknik för att uppnå avgasreningen. Det finns därför inte någon
anledning tro att krav på viss teknik skall användas för avgasreningen för att
här aktuella bidrag skall kunna utgå. Något initiativ av riksdagen med
anledning av motionsyrkandet synes inte vara påkallat. Motionsyrkandet
avstyrks sålunda.
Användande av system med vissa kemikalier för avgasrening, m.m.
I motion Jo838 (mp) begärs ( yrkande 1) att bidrag skall få utgå vid
användande av system för avgasrening som bygger på att ämnen tillförs
bränsle-luftblandningen för motorn dock under förutsättning att det kan
dokumenteras att reningen därigenom blir bättre än vad som annars skulle
vara fallet (yrkande 1). Motionärerna omnämner att Lemi AB, HisingsBacka,
har lanserat ett sådant system. Vidare begär motionärerna (yrkande
2) att bidrag skall få utgå med upp t.o.m. 1 500 kr. per bil vid användande av
sådant system för avgasrening.
Fråga om användande av AB Lemis system för avgasrening har prövats inom
ramen för nuvarande avgasbestämmelser. Statens naturvårdsverk har sålunda
genom beslut år 1986 och 1988 avslagit en ansökan av Lemi AB om
undantag från gällande avgasbestämmelser för installation av Lemi-systemet
i begagnade bilar. Regeringen avslog i september 1988 ett överklagande av
verkets beslut.
Enligt detta ärende innebär Lemi-systemet i korthet att en delström av
insugningsluften till motorn passerar en behållare med väteperoxidlösning.
Den därigenom befuktade luften påstås förbättra förbränningen i motorn
och därmed minska utsläpp av avgasföroreningar.
Naturvårdsverket anförde i ärendet bl.a. att bilavgasbestämmelsernas
miljöeffekt framför allt tryggas genom det ansvar för bilens avgasrening som
åvilar den som har avgascertifierat bilen. Dispens för reningsutrustning av
det aktuella slaget skulle enligt verket urholka ansvarsprinciperna i bestämmelserna,
och väsentliga miljöeffekter skulle gå förlorade. Verket anförde
vidare att det av Lemi AB redovisade underlaget var otillräckligt för att
bedöma systemets funktion.
Den 6 oktober 1988 framställdes till miljö- och energiministern en
interpellation (1988/89:6) om åtgärder för att möjliggöra att Lemi-systemet
skulle kunna utnyttjas på den svenska marknaden. I svar den 17 oktober 1988
(prot. 1988/89:17, 14 §) anförde energi- och miljöministern bl.a. att
riksdagen och regeringen formulerade målen för miljöpolitiken men att det
inte var en uppgift för riksdagen och regeringen att värdera miljöeffekten av
speciella utsläppsbegränsande tekniker. Den uppgiften åvilade, framhöll
miljö- och energiministern, främst naturvårdsverket. I svaret redogjorde hon
bl.a. för den gjorda dispensprövningen avseende Lemi-systemet.
Det är inte en uppgift för riksdagen att bedöma vilka metoder för avgasrening
på äldre personbilar som bör berättiga till bidrag från det föreslagna nya
anslaget. Avgasreningen på nya bensinmotordrivna personbilar bygger på
användning av katalysatorer. I motionen förespråkas ett system för avgasrening
av äldre personbilar som innebär att kemikalier tillsätts insugningsluften.
Det torde även finnas andra metoder genom vilka man kan uppnå
begränsningar av skadliga utsläpp från personbilarna. För att emellertid
användningen av en viss metod för avgasrening på äldre personbilar - t.ex.
den i motionen förespråkade metoden - skall kunna berättiga till bidrag
måste som ett förstahandsvillkor gälla att den avgasrenande effekten är
tillräcklig och bestående samt har visats på ett tillfredsställande sätt.
Som nämnts har statens naturvårdsverk fått i uppdrag att utarbeta
föreskrifter för godkännande m.m. av installationer av sådan avgasrenande
utrustning för äldre personbilar som bör berättiga till bidrag. Utskottet utgår
från att verkets överväganden bl.a. omfattar den metod som motionärerna
förespråkar.
I avvaktan på förutskickade föreskrifter i ämnet avstyrker utskottet
yrkande 1 i motionen. Härav följer att utskottet också avstyrker yrkande 2 i
motionen.
Utformningen av bidragsbestämmelser
I motion T914 (fp) begärs (yrkande 1) att bestämmelserna om bidrag till
reningsutrustning på äldre personbilar skall bli enkla och obyråkratiska för
att bilägarna inte skall avskräckas från att utnyttja möjligheten till bidrag.
Någon anledning att tro att bidragsbestämmelserna i sig kommer att
avhålla någon bilägare från att söka bidrag torde inte finnas. Motionsyrkandet
kan därför avslås.
Bidragsbeloppet
I motion Jo807 (m) begärs att bidrag skall få utgå med mera än 1 000 kr. per
bil. För att man skall uppnå för miljön nödvändiga effekter är det enligt
motionärerna viktigt med ett större bidrag.
Utskottet kan inte biträda motionsförslaget vilket sålunda avstyrks.
Medelsanvisning
I motionerna T235 (mp) yrkande 6 och T446 (mp) begärs att riksdagen under
det nya anslaget skall anvisa 50 milj.kr. mera än vad regeringen har
föreslagit, dvs. 100 milj.kr.
Utskottet är inte berett förorda större medelsanvisning än den som
regeringen har föreslagit. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag
och avstyrker motionsyrkandena.
7. Avgasrening m.m. för direktimporterade bilar
Utan att vara registrerat får en bil inte brukas. För godkännande vid
registreringsbesiktning eller vid typbesiktning krävs bl.a. att bilen uppfyller
kraven i bilavgaslagstiftningen. Kraven är strängare för senare årsmodeller
1988/89: TU 13
14
av bilarna än för tidigare årsmodeller. För bilar av 1989 eller senare års 1988/89:TU13
modell gäller de strängaste kraven. För denna kategori bilar gäller bl.a.
följande. Det bör nämnas att kraven för närvarande inte gäller för bilar med
en totalvikt över 3 500 kg. Bilar av 1989 års modell började introduceras på
marknaden i juli 1988.
En bil för bensin-, motorgas- eller dieseldrift skall omfattas av ett
avgascertifikat och ett intyg av tillverkaren om att bilen överensstämmer med
det godkända certifierade utförandet. Vidare skall tillverkaren gentemot
bilägaren ha åtagit sig att intill dess bilen har körts mer än 80 000 km eller är
äldre än fem år kostnadsfritt avhjälpa brister i anordningarna för avgasrening
om bilen vid myndighetskontroll visar sig inte uppfylla kraven enligt
bilavgaslagstiftningen m.m. I fråga om fordon som har tillverkats utomlands
svarar tillverkarens ställföreträdare här för förpliktelserna enligt nämnda
lagstiftning m.m.
Om bilen tas in genom s.k. direktimport kan bilen godkännas under vissa
förutsättningar. I vissa tekniska avseenden är kraven mindre stränga än för
de bilar som marknadsförs av tillverkaren eller dennes generalagent.
Normalt gäller emellertid att kravet på godtagbar avgasrening skall vara
uppfyllt. Detta skall styrkas antingen genom intyg av tillverkaren eller dennes
ställföreträdare i Sverige eller genom intyg utfärdat av AB Svensk Bilprovning
från en särskild kontroll (mot avgift som bilägaren får står för) vilken
visar att identifierad bil och motor från avgasreningssynpunkt överensstämmer
med en angiven fordonstyp i angiven s.k. motorfamilj som har godkänts i
Sverige. Bilen omfattas inte av tillverkarens särskilda åtagande beträffande
avhjälpande av brister utan bilägaren får själv stå för att bilen uppfyller
kraven.
Direktimporten av bilar har ökat kraftigt. Med bortseende från bilar som
importeras som flyttsaker omfattade direktimporten av bilar för eget bruk år
1986 ca 2 780 bilar, år 1987 ca 5 410 bilar och år 1988 ca 11 20Ö bilar. Det
förekommer att en och samma person under ett år direktimporterar flera
bilar. Inom TSV övervägs en begränsning av möjligheten direktimportera
bilar så att en och samma person får direktimportera endast en bil per år.
I motion T914 (fp) framförs ett yrkande (yrkande 2) som syftar till att en
utredning skall ske om möjligheterna att ålägga biltillverkaren ansvar i
ovannämnda hänseenden för direktimporterade bilar. Enligt motionärerna
är direktimport av bilar vanlig, och anledningen är att bilarna därigenom kan
köpas till lägre pris än vid köp på bilmarknaden i Sverige.
På förslag av jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1987/88:23 (s. 88)
avslog riksdagen under förra riksmötet ett motionsförslag som hade med det
här aktuella närliggande syfte. Trafikutskottet är inte heller berett att
tillstyrka det nu aktuella motionsförslaget. Det avstyrks således.
15
8. Hemställan
1988/89: TU 13
Utskottet hemställer
Trafiksäkerhetsverkets (TSV.s) styrning, organisation och ekonomi, m.m.
1. beträffande TSV.s styrning, organisation och ekonomi, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 8
a) godkänner att ett treårigt budgetsystem införs,
b) godkänner att TSV:s verksamhet helt avgiftsfinansieras och
godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för avgiftsfinansieringen,
c) godkänner de i propositionen förordade ramarna för verksamheten
inom TSV,
d) godkänner vad i propositionen har anförts om inleverans av
TSV:s intäkter och bemyndigar regeringen att besluta om avvikelse
härifrån,
e) godkänner att underskottet i startbalansen avvecklas på det sätt
som har föreslagits i propositionen,
f) godkänner att medel får överföras mellan de nya anslagen Cl. och
C2. i enlighet med vad som har anförts i propositionen,
g) godkänner den i propositionen förordade organisationen för den
trafikmedicinska verksamheten,
h) godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för stöd till
de allmänna ombuden,
Anslag till TSV och bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF), m.m.
2. beträffande en informationskampanj om hastighetsgränserna
att riksdagen avslår motion 1988/89:T222 yrkande 6,
3. beträffande TSV.s verksamhetsområden Samordning, Trafikmiljö,
Fordon och Trafikant
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 8
a) till Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö, Fordon och
Trafikant för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.,
b) godkänner den i propositionen förordade inriktningen av verksamheten
inom verksamhetsområdena Samordning, Trafikmiljö, Fordon
och Trafikant,
4. beträffande tillhandahållande av uppgifter från bilregistret
att riksdagen avslår motion 1988/89:T417,
5. beträffande TSV.s verksamhetsområde Register
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 8
a) till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
b) godkänner den i propositionen förordade inriktningen av verksamheten
inom verksamhetsområdet Register,
6. beträffande stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete
att riksdagen avslår motion 1988/89:T258 yrkande 10,
7. beträffande bidrag till NTF
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 8 och med avslag på motion 1988/89:T234 yrkande 3 till
Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag på 29 400 000 kr.,
Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och bussar, m.m.
8. beträffande bidrag till motorbyte i dieselmotordrivna lastbilar och
bussar
att riksdagen avslår motion 1988/89:T215 yrkande 6,
9. beträffande bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och
bussar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 8 till Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och
bussar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 112 500 000
kr.,
Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar, m.m.
10. beträffande krav pä viss teknik för avgasrening
att riksdagen avslår motion 1988/89:T447 yrkande 5,
11. beträffande användande av Lemi-systemet o.d. för avgasrening
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo838,
12. beträffande utformningen av bidragsbestämmelser
att riksdagen avslår motion 1988/89:T914 yrkande 1,
13. beträffande bidragsbeloppet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo807,
14. beträffande bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 8 och med avslag på motionerna 1988/89:T235 yrkande 6
och 1988/89:T446 till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.,
15. beträffande avgasreningskrav m.m. för direktimporterade bilar
att riksdagen avslår motion 1988/89:T914 yrkande 2.
Stockholm den 14 mars 1989
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m),
Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Elving Andersson (c), Roy Ottosson (mp), Jarl
Lander (s), Anders Castberger (fp). Rune Thorén (c) och Jan Strömdahl
(vpk).
1988/89: TU 13
17
Reservationer
1988/89TU13
1. En informationskampanj om hastighetsgränserna (mom. 2)
Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Roy Ottosson (mp), Anders
Castberger (fp), Rune Thorén (c) och Jan Strömdahl (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Det är” och på
s. 8 slutar med ”kan avslås” bort ha följande lydelse:
Det är som motionärerna framhåller mycket angeläget med hänsyn till
trafiksäkerheten och miljön att en omfattande informationskampanj om
vikten av hastighetsanpassning sker inför sommarsäsongen 1989. Som
motionärerna föreslår bör TSV och statens naturvårdsverk få i uppdrag att
genomföra en sådan kampanj.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beräffande en informationskampanj om hastighetsgränserna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T222 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete (mom. 6)
Jan Strömdahl (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”NTF har” och
slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionen måste det grundläggande målet för trafiksäkerhetsarbetet
vara att tillgodose människans behov av att leva i ett så
trafiksäkert samhälle som möjligt, vilket bl.a. kräver sänkta hastigheter,
utveckling av kollektivtrafiken och överföring av godstrafik från landsväg till
järnväg och båt. Många frivilliga miljö- och trafikföreningar arbetar redan
för att vinna gehör för sådana krav och därmed för en bättre trafiksäkerhet
men har knappa resurser för arbetet. Av bidraget till NTF för nästa budgetår
bör därför 15 milj.kr. avsättas till en fond som NTF skall använda till stöd för
sådana föreningar som verkar för detta slag av alternativt trafiksäkerhetsarbete.
Vad utskottet sålunda anfört om stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T258 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Bidrag till NTF (mom. 7)
Kenth Skårvik och Anders Castberger (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet är mycket värdefullt och angeläget.
NTF bör därför få det bidrag som NTF har anhållit om för nästa budgetår.
Motionsförslaget tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande bidrag till NTF
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 8 och med bifall till motion 1988/89:T234 yrkande 3
till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
för budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag på 30 200 000 kr.,
4. Bidrag till motorbyte i dieselmotordrivna lastbilar och
bussar (mom. 8)
Elving Andersson (c), Roy Ottosson (mp), Rune Thorén (c) och Jan
Strömdahl (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Även när”
och på s. 12 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Medlen som har anvisats till investeringar i trafikmedel i lokal och regional
kollektiv persontrafik som främjar miljö, samordning och energieffektivitet
avser ett begränsat slag av fordon och är dessutom knappt tilltagna. De medel
som föreslås anvisade till bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och
bussar bör få användas även för motorbyte i dieselmotordrivna lastbilar och
bussar. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande bidrag till motorbyte i dieselmotordrivna lastbilar och
bussar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och bussar
(mom. 9)
under förutsättning av bifall till reservation 4
Elving Andersson (c), Roy Ottosson (mp), Rune Thorén (c) och Jan
Strömdahl (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”föreslagna medelsanvisningen” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att bidrag från det i budgetpropositionen
föreslagna anslaget C4. Bidrag till reningsutrustning på nya bilar och
bussar bör få utgå även till byte av motorer i befintliga dieselmotordrivna
lastbilar och bussar. Anslaget bör därför benämnas Bidrag till reningsutrustning
på lastbilar och bussar. Den i budgetpropositionen föreslagna storleken
på medelsanvisningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.
1988/89:
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande bidrag till reningsutrustning på nya lastbilar och
bussar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 8 till Bidrag till reningsutrustning på lastbilar och
bussar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 112 500 000
kr.,
6. Användande av Lemi-systemet o.d. för avgasrening (mom.
11)
Roy Ottosson (mp) och Jan Strömdahl (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Fråga om”
och på s. 14 slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör redan nu - såsom föreslås i motionen - uttala att en
reningsmetod som bygger på principen att ämnen tillförs bränsle-luftblandningen
för motorn bör berättiga till bidrag om det nöjaktigt kan dokumenteras
att rening genom denna metod blir bättre än vad som annars skulle vara
fallet samt att bidrag skall kunna utgå med högst 1 500 kr. per bil vid
användande av sådan metod.
Vad utskottet sålunda anfört om Lemisystemet o.d. för avgasrening bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande användande av Lemi-systemet o.d. för avgasrening
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Jo838 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar (mom. 14)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att en bidragsram på 50 milj.kr.
är alltför begränsad. Såsom föreslås i motionerna bör 100 milj.kr. anvisas för
ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 8 och med bifall till motionerna 1988/89:T235
yrkande 6 och 1988/89:T446 till Bidrag till reningsutrustning på äldre
personbilar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
100 000 000 kr.,
1988/89:TU13
20
Särskilda yttranden
1988/89: TU 13
1. Stöd till visst alternativt trafiksäkerhetsarbete (mom. 6)
Roy Ottosson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att trafiksäkerhetsarbetet i större utsträckning
måste inriktas mot att stimulera de trafiksäkrare trafikslagen på de trafikfarligas
bekostnad. Det betyder att kollektivtrafiken och spårbundna transporter
i synnerhet bör gynnas. Såväl gods- som persontrafik bör överföras från
väg till järnväg. Ett annat viktigt inslag i trafiksäkerhetsarbetet bör vara att
arbeta för sänkta hastigheter såväl på landsbygden som i tätorter.
Vi i miljöpartiet motsätter oss inte anslaget till NTF i dagsläget. Men
verksamheten bör ses över såväl vad gäller eventuella anslag till andra
organisationer som verkar för ett trafiksäkrare samhälle, som NTF:s
fortsatta roll i trafiksäkerhetsarbetet. Vi i miljöpartiet har för avsikt att
återkomma med förslag om detta till nästa allmänna motionstid.
2. Användande av Lemi-systemet o.d. för avgasrening (mom.
11)
Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i
Malmö (m), Elving Andersson (c). Anders Castberger (fp) och Rune Thorén
(c) anför:
Avgasreningskraven skärptes för bensin- och motorgasdrivna bilar fr.o.m.
1976 års modell och skärptes ytterligare för sådana bilar fr.o.m. 1989 års
modell, för vilka i princip krävs katalysatorer. Motionärerna är missnöjda
med att en bil med Lemi-systemet för avgasrening fr.o.m. 1976 års modell
inte godkänns från avgasreningssynpunkt medan en bil enligt motionärerna
kan godkännas, om avgasreningen sker genom att avgaser återförs till
motorns förbränningsrum.
Vi har förståelse för motionärernas missnöje, då man svårligen kan förstå
att en metod för rening som bygger på annan teknik än den ”etablerade” inte
skall kunna godkännas, om metoden har gynnsam effekt.
Vid övervägandena om villkor för det nya bidraget till reningsutrustning på
äldre personbilar måste man vara öppen för att olika reningsmetoder finns.
Det som bör vara utslagsgivande måste vara att en viss metod har effekt, inte
att den bygger på viss teknik.
21