Trafikutskottets betänkande
1988/89:TU12

Sjöfart

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet samtliga förslag under avsnittet Sjöfart i
budgetpropositionens bilaga 8. Förslagen avser inriktningen av sjöfartsverkets
verksamhet, dess resultat-, pris- och servicemål samt investeringar och
soliditetsmål - allt under perioden 1989-1991. Förslagen avser vidare
medelsanvisningar till ett flertal sjöfartsändamål. Den största medelsanvisningen
- 550 milj.kr. - gäller Bidrag till svenska rederier. Förslaget skall ses
mot bakgrund av riksdagens beslut under våren och hösten 1988 om vissa
sjöfartspolitiska åtgärder.

I ett avsnitt av betänkandet om sjöfartspolitikens allmänna inriktning
avstyrks m-, fp- och c-yrkanden om införandet av ett svenskt internationellt
fartygsregister samt om upphävande av den s.k. flagglagen. I det sammanhanget
avstyrks också ett vpk-förslag om ett riksdagsuttalande mot ett sådant
register. Förslagen följs upp med reservationer från resp. håll.

Yrkanden i m- och fp-motioner om avslag på regeringens förslag till
medelsanvisning för Fritidsbåtsregister och om upphävande av lagen om detta
register avstyrks samt följs upp med en gemensam m-, fp-reservation och en
mp-reservation.

Totalt behandlar utskottet ett sjuttiotal motionsyrkanden i en mångfald av
olika sjöfartsfrågor. Alla yrkandena avstyrks.

24 reservationer är fogade till betänkandet. Förutom de redan nämnda gäller
reservationerna följande frågor och partier.

- Bevarande av fyren på Svenska Högarna (vpk).

- Omfattningen av färjetrafiken till Gotland (fp,c,vpk och mp).

- Taxesättningen i färjetrafiken på Gotland (vpk och mp).

- Trafikråd för Gotland (c).

- Bro över Falsterbokanalen (vpk och mp).

- Stöd till svenska rederier (m och fp).

- Avskaffande av nuvarande driftsubvention till svensk sjöfart (m).

- Sjöfartens betydelse för totalförsvaret (c).

- Långsiktig strategi för svensk sjöfart (vpk).

- Uppdrag åt transportrådet (vpk).

- Samhällsägt rederi (vpk).

- Förbud mot supertankers i Östersjön (mp).

- Fartygstransporter av oljeprodukter (vpk och mp).

1988/89

TU12

1 Riksdagen 1988189.15 sami. Nr 12

- Utredning om farledsverksamheten (m).

- Utredning om lotsningsbestämmelserna (m).

- Forskning och utveckling (dels fp, dels vpk).

- Kustbevakning och sjöräddning (vpk).

- Kustsjöfart och sjöfart på inre vattenvägar m.m. (vpk och mp).

Reservationen Stöd till svenska rederier (m och fp) gäller en av regeringen
föreslagen medelsanvisning på 25 milj.kr. Den gäller däremot inte den av
regeringen föreslagna medelsanvisningen på 550 milj.kr. för Bidrag till
svenska rederier. Enligt reservationen Uppdrag åt transportrådet (vpk) bör
rådet förklara varför det i ett utkast till en rapport föreslagit införandet av ett
svenskt internationellt fartygsregister.

Till betänkandet är också fogat fem särskilda yttranden om bevarande av
fyren på Svenska Högarna, omfattningen av färjetrafiken till Gotland,
transportstöd för Vänersjöfarten, förbud mot supertankers i Östersjön samt
om kustbevakning och sjöräddning.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt E. Sjöfart (s. 113-129)

1. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
förordat om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden
1989-1991 (s. 113-118),

2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och servicemål för sjöfartsverkets
verksamhet som föredragande departementschefen har förordat för
perioden 1989-1991 (s. 113-118),

3. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
anfört om sjöfartsverkets investeringar och soliditetsmål under perioden
1989-1991 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån (s.
113-118),

4. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 132 770 000 kr. (punkt El., s.
118-120),

5. att riksdagen till Fritidsbåtsregister för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 19 000 000 kr. (punkt E2., s. 120-121),

6. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 37 000 000 kr. (punkt E3., s. 121-122),

7. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt E4., s. 122-123),

8. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
föreslagna riktlinjerna för finansiering av Handelsflottans kultur- och
fritidsråd (punkt E5., s. 123-125),

9. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt E5., s. 123-125),

10. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen har
anfört i fråga om beslut om ersättning till Trollhätte kanalverk (punkt E6., s.
125-126),

1988/89.-TU12

2

11. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 60 500 000 kr. (punkt E6., s. 125-126),

12. att riksdagen till Stöd till svenska rederier för budgetåret 1989/90
anvisar ett förlagsanslag på 25 000 000 kr. (punkt E7., s. 126-127),

13. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 550 000 000 kr. (punkt E8., s. 127-128),

14. att riksdagen till Bro över Falsterbokanalen för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 26 400 000 kr. (punkt E9., s. 128-129).

Motionerna

1988/89:T209 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bemanningsplanen
för Stockholms skärgård måste omprövas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot höghastighetsbåtar i linjetrafik.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89:A408 (fp).

1988/89:T210 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att främja kustsjöfarten i Kalmar län.

1988/89:T216 av Olof Johansson m.fl (c) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motion 1988/
89:Fö503 (c) anförts om sjöfartens roll ur totalförsvarssynpunkt.

1988/89:T218 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forskningsinstitut för svensk sjöfart och dess framtid.

1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till naturvårdsverket om att lägga fram förslag till skärpta
miljökrav för sjöfarten.

1988/89:T225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett svenskt internationellt
sjöfartsregister i enlighet med vad i motionen anförts,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
nuvarande driftssubvention till svensk sjöfart i enlighet med vad i motionen
anförts.

1988/89:T227 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program och en
långsiktig strategi för svensk sjöfart,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett öppet
register ej är förenligt med svensk sjöfartspolitik,

3. att riksdagen hos regeringen begär att transportrådet får i uppdrag att
redovisa varför man ej följt riksdagens beslut,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att bilda ett samhällsägt
rederibolag,

1988/89:TU12

3

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att i ett
brett perspektiv satsa på forskning och utveckling inom sjöfartsområdet,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att utöka och samordna
resurserna för sjöräddning och kustbevakning i enlighet med vad i motionen
anförts.

1988/89:T234 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen avslår regeringens förslag under anslaget E7., Stöd till
svenska rederier, om 25 milj.kr.,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett svenskt internationellt
skeppsregister,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flagglagen,

17. att riksdagen upphäver lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister,

18. att riksdagen avslår förslaget om att till Fritidsbåtsregister (E2) för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 19 milj.kr.

1988/89:T238 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp) vari
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:A455 (fp) anförts om supertankers i Östersjön.

1988/89:T239 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
sjötransportstöd bör införas för att bevara konkurrenskraften för den
miljövänliga Vänersjöfarten.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:A456 (m).

1988/89:T245 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89:466 (fp) anförts om betydelsen av kanaltrafiken från transport- och
miljösynpunkt.

1988/89:T248 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avskaffar anslaget E2. Fritidsbåtregister,

2. att riksdagen avskaffar anslaget E7. Stöd till svenska rederier.

1988/89:T256 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1988/89: A487 (fp) anförts om betydelsen av en ny hamn i Kalmarviken.

1988/89:T258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en bro över Falsterbokanalen,
anslaget E9., om 26 400 000 kr.

1988/89:T601 av Birthe Sörestedt och Karin Wegestål (båda s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av förarbevis och
fastställande av nedre åldersgräns för framförande av motorbåtar, som har
stor motorstyrka.

1988/89:T602 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna och uttalar att
bestämmelserna för frakt och lossning av oljeprodukter på köl ses över,

1988/89: TU 12

4

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att säkerställa att
14-statsöverenskommelsens del om hamnstadskontroll efterföljs,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att säkerställa att
beställare/mottagare inom landet av råolja i så hög grad som möjligt gör sig
underkunniga om tankfartygens lämplighet för laster av detta slag.

1988/89 :T603 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen upphäver lagen (1987:773) om fritidsbåtregister,

2. att riksdagen avslår anslaget E2. att till Fritidsbåtsregister anvisa ett
förslagsanslag på 19 000 000 kr.

1988/89:T604 av Jan-Erik Wikström och Anne Wibble (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen upphäver lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister,

2. att riksdagen avslår förslaget om att till Fritidsbåtregister (E2) för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 19 000 000 kr.

1988/89:T605 av Reynoldh Furustrand och Olle Svensson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ändrad lagstiftning avseende flyttning av fartyg.

1988/89:T606 av Ewy Möller (m) och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att de reguljära
färjeförbindelserna sommartid mellan Västervik och Visby återupptas.

1988/89:T607 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Jan Hyttring (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om upprustning
av Dalslands kanal.

1988/89:T608 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att omedelbart slopa registreringen av fritidsbåtar,

2. att riksdagen beslutar att förslagsanslag på 19 000 000 kr. till Fritidsbåtsregister
för budgetåret 1989/90 slopas.

1988/89:T609 av Gunhild Bolander (c) och Ulla Pettersson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till strandningslag i enlighet med vad i
motionen anförts.

1988/89:T610 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att lagen om fritidsbåtsregister avskaffas,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Fritidsbåtsregister för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 19 000 000 kr.

1988/89:T611 av Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté för att
utreda statsisbrytarnas framtida lokalisering.

1988/89:T612 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utformar ett svenskt internationellt
sjöfartsregister enligt intentionerna i motionen och därefter återkommer
med ett lagförslag om inrättandet av ett svenskt internationellt sjöfartsregister,

1988/89:TU12

5

2. att riksdagen beslutar att avveckla flagglagen.

1988/89:T613 av Sigge Godin m.fl. (fp,m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen i Härnösands kommun,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en lokalisering av
isbrytarflottan till Härnösand.

1988/89:T614 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av
reguljär turisttrafik mellan Öland och Gotland samt mellan Västervik och
Gotland.

1988/89:T615 av Gunhild Bolander och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om färjetrafik mellan Grankullavik-Visby och mellan Västervik-Visby.

1988/89:T616 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett system för
platsreservationer enligt motionens intentioner skall utredas och tas i bruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det skall tas
fram ett speciellt transportstöd enligt intentionerna i motionen.

1988/89:T617 av Ewy Möller (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att lagen
om fritidsbåtsregister avskaffas.

1988/89:T618 av Sonja Rembo (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet och inriktningen av en svensk sjöfartspolitik,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av finansieringsvillkoren
vid investeringar i fartyg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den tekniska standarden i inköpt utländskt andrahandstonnage,

5. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1977:494) om tillstånd till
överlåtelse av fartyg,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknisk utveckling och säkerhet,

7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av befälsutbildningen i
enlighet med vad i motionen anförts,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder ifråga om
forskning och utveckling inom det marina området i enlighet med vad i
motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sjöfartens infrastruktur,

10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lotsbestämmelserna
i enlighet med vad i motionen anförts,

11. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag beträffande
utformningen av ett svenskt internationellt register,

13. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
internationellt samarbete.

1988/89: TU 12

6

1988/89:T619 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till svenskt internationellt
skeppsregister,

2. att riksdagen beslutar att upphäva flagglagen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om farledsverksamheten,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lotsverksamheten.

1988/89:T620 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppfyllandet av innehållet i de principiella utgångspunkterna i
avtalet om Gotlandstrafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett särskilt trafikråd eller delegation underställd regeringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om taxesättningens anpassning till SJ:s prissättning såvitt avser
Gotlandstrafiken.

1988/89:T621 av Berith Eriksson och Viola Claesson (båda vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om upprustning av sjölederna
till hamnarna i Uppsala, Enköping och Håbo.

1988/89:T709 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar
att avräkningen mot fyravgifterna till HKF:s verksamhet inte får överstiga 9

%.

1988/89:T710 av Alf Wennerfors och Gösta Bohman (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bevarandet av Svenska Högarna.

1988/89:T715 av Margo Ingvardsson och Jan Strömdahl (båda vpk) vari yrkas
att riksdagen beslutar anslå erforderliga medel för upprustning av fyren
Svenska Högarna i enlighet med vad anförts i motion 1988/89:Kr349 (vpk).

Utskottet

1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.

Sjöfartsverket har inom transportsektorn till uppgift att svara för väsentliga
delar av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i dessa
samt för att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva
former. Därtill svarar sjöfartsverket för säkerheten ombord på svenska
fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas huvudsakligen på
handelssjöfartens intressen, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen
skall beaktas.

Den 1 juli 1987 ombildades sjöfartsverket till affärsverk. Statsmakternas
styrning av verksamheten sker genom att ekonomiska mål och servicemål
fastställs på grundval av rullande treårsplaner. Verket tillämpar fr.o.m. år
1988 kalenderårsredovisning. Kostnader som inte skall ingå i handelssjöfartens
betalningsansvar finansieras genom anslag över statsbudgeten.

1988/89:TU12

7

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner vad föredragande departementschefen förordat om inriktningen
av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1989-1991,

2. godkänner de resultat-, pris- och servicemål för verksamheten som
förordats för perioden 1989-1991,

3. godkänner vad som anförts om sjöfartverkets investeringar och
soliditetsmål under perioden 1989-1991 samt bemyndigar regeringen att
besluta om avvikelser därifrån.

Av propositionen framgår att sjöfartsverket i sin treårsplan angivit mål för
samtliga verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten
under perioden 1989-1991. Sålunda anges t.ex. som mål för verksamheten
med farleder och utmärkning en säker vägledning av sjöfarten i Sverige
omgivande farvatten samt att säkerställa framkomlighet vid svåra passager
och underlätta intagning av fartyg vid nedsatt sikt och vintersjöfartsförhållanden.
Verksamheten skall under treårsperioden inriktas på en fortsatt
rationalisering av fyrdriften och anpassningar av farledsutmärkningen med
hänsyn till ändrad trafikstruktur och säkerhetsproblem. Som mål för
lotsningen anges bl.a. att alla hamnar av någon betydelse för handelssjöfarten
skall kunna påräkna lotsningsservice. För isbrytningen anges som mål att
sjöfart skall kunna bedrivas året runt på alla väsentliga hamnar. Målet för
sjöräddningen är att efterforskning och räddning av människor i sjönöd och
sjuktransporter från fartyg skall kunna utföras under alla väderleksförhållanden
och inom de vattenområden som räddningstjänstlagen och internationella
överenskommelser anger. Föredragande departementschefen säger sig
godta den av verket föreslagna allmänna inriktningen och omfattningen av
verksamheten under treårsperioden samt föreslagna servicemål.

Som övergripande ekonomiskt mål anger sjöfartsverket liksom tidigare
full kostnadstäckning för den del av verksamheten som omfattas av
handelssjöfartens betalningsansvar. Det ekonomiska resultatet bör tillgodose
statsmakternas krav på avkastning på verkets fasta statskapital enligt
fastställd avkastningsränta. Beträffande prissättningen anges som mål bl.a.
att höjningar av de allmänna sjöfartsavgifterna skall hållas inom inflationsramen.
Vidare föreslår verket investeringar till ett belopp av 317 milj.kr. under
treårsperioden, vilket innebär en kraftig ökning av investeringsmedlen, med
en från 85 % till 75 % minskad soliditet som följd. Departementschefen
finner ej skäl revidera de mål för ekonomiskt resultat och prissättning som
verket ställt upp för treårsperioden 1989-1991. Han är däremot inte beredd
att nu tillstyrka verkets förslag om en sänkning av nuvarande soliditetsmål.
Tills vidare bör därför verkets investeringsplan utgå från nuvarande soliditetsmål
på 85 %. Detta innebär att verkets investeringsplan för år 1989 kan
fullföljas.

I motion T209 (fp) framhålls att några ytterligare nedskärningar i sjöfartsverkets
bemanning av Stockholms yttre skärgård inte bör ske. Övervakningen
bör i stället förbättras av sysselsättnings- och säkerhetspolitiska skäl men
också med hänsyn till fritidsbåtarnas säkerhet.

Motionerna T710 (m) och T715 (vpk) gäller fyrverksamheten. I båda
motionerna framhålls att fyren Svenska Högarna har ett stort kulturhistoriskt

1988/89: TU 12

8

värde. Den byggdes och togs i bruk år 1874. Konstruktör var överfyringenjören
Gustaf von Heidenstam, far till Verner von Heidenstam. Fyren
avbemannades år 1968 men finns alltjämt kvar, ehuru den saknar betydelse
för yrkessjöfarten. Enligt motionärerna vill sjöfartsverket, som äger fyren,
inte bekosta en upprustning med ca 400 000 kr. utan planerar att låta riva den.

I m-motionen framhålls att detta inte får ske och i vpk-motionen yrkas att att
riksdagen beslutar anslå erforderliga medel för upprustningen.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden erinra om
de krav som ställs på sjöfartsverket att fortlöpande vidta åtgärder i
rationaliserande och effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens
olika intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka avgiftshöjningarna
så långt som möjligt. I de fall sådana rationaliseringsåtgärder medför
personalinskränkningar gäller förordningen (1982:136) om handläggning av
vissa personalfrågor i statlig verksamhet utmed rikets kuster. Den handläggningsordning
som förordningen föreskriver, och som bl.a. innebär att
regeringen i sista hand kan pröva planerade personalminskningar inom
ifrågavarande verksamhet, innebär enligt utskottets mening att dessa får en
allsidig bedömning. Det kan tilläggas att sjöfartsverket - enligt vad utskottet
erfarit - nu inte har några planer på personalinskränkningar i Stockholms
skärgård.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet för sin del ej skäl till något
sådant riksdagens uttalande som begärs i motion T209 (fp). Yrkandet härom
avstyrks följaktligen. Förslaget i propositionen - att riksdagen godkänner
vad som förordas om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet - tillstyrks i
den del som nu är i fråga.

Vad utskottet anfört om de krav som ställs på sjöfartsverket gäller också
fyrdriften. Självfallet måste denna anpassas till förändringar i sjöfartens
struktur och servicebehov. En byggnad, vilken - såsom fyren på Svenska
Högarna - tillhör staten kan emellertid enligt förordningen (1988:1229) om
statliga byggnadsminnen m.m. förklaras som statligt byggnadsminne, om
den är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller ingår i ett
kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Frågan om en
byggnad skall förklaras för statligt byggnadsminne prövas av regeringen efter
framställning från riksantikvarieämbetet. När en byggnad förklaras för
statligt byggnadsminne anger regeringen genom skyddsföreskrifter på vilket
sätt byggnaden skall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden den inte
får ändras.

Frågan om bevarande av fyren på Svenska Högarna bereds - enligt vad
utskottet erfarit - för närvarande av riksantikvarieämbetet. I ett yttrande till
ämbetet framhåller sjöfartsverket att det i dag förvaltar 32 byggnadsminnesmärken,
huvudsakligen fyrar. Några av dessa gör inte längre tjänst som
säkerhetsanstalter för sjöfarten, men verket vårdar och underhåller dem med
medel från den sjöfart de ej längre betjänar. Vidare framhåller verket att
fyren på Svenska Högarna inte är unik. S.k. Heidenstamfyrar i drift finns
enligt verket på Häradsskär, Kapelludden, Faludden, Utklippan och Sandhammaren.
De fyra sistnämnda är byggnadsminnesmärken. Utöver de nu
nämnda finns dessutom Heidenstamfyrar bevarade på bl.a. Måseskär, Pater

1988/89:TU12

9

Noster och Rödkallen. Renoveringskostnaden för fyren på Svenska Högarna
uppskattas av verket till ca 550 000 kr. och den årliga drifts- och underhållskostnaden
till ca 70 000 kr.

I sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1987/88:21 om kulturmiljövård,
vari bl.a. bereddes lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., framhöll
kulturutskottet att det är nödvändigt att man inom hela den statliga
organisationen - inkl. de statliga affärsverken - lever upp till de krav som
ställs på insatser för skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta
uttalande samt bestämmelserna i den nämnda förordningen är enligt
utskottets mening ägnade att säkerställa att frågan om bevarandet av fyren på
Svenska Högarna får en allsidig bedömning. Det förtjänar också nämnas att
kulturutskottet bereder två motioner, vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att fyren bör förklaras för statligt
byggnadsminne. Trafikutskottet har för sin del ingen del ingen erinran mot
att rationaliseringen av fyrdriften fortsätter - inom den ram som kan komma
att bestämmas av regeringen med stöd av förordningen om statliga byggnadsminnen.
Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner vad som
förordas i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet,
såvitt gäller fyrdriften, och avstyrker motion T710 (m).

Vidare avstyrker utskottet motion T715 (vpk) om ett anslag för upprustning
av fyren Svenska Högarna.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen
om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1989—
1991 i ovan ej berörda delar. Vidare tillstyrks regeringens förslag i fråga om
verkets resultat-, pris- och servicemål, investeringar och soliditetsmål.

2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

Från anslaget betalas kostnader inom sjöfartsverkets ansvarsområde som
inte skall ingå i handelssjöfartens betalningsskyldighet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en medelsanvisning på
132 770 000 kr. för nästa budgetår.

3 Anslaget Fritidsbåtsregister m.m.

Regeringen föreslår att 19 milj. kr. anvisas under anslaget för nästa budgetår.
Det framhålls att den principiella utgångspunkten vid fastställande av
registeravgiften - 30 kr. för år 1988 - var att avgiftsintäkterna de närmaste
åren skulle täcka hela driftskostnaden för registret inkl. en periodiserad del
av uppläggningskostnaden. Vidare förutsattes att det färdiga registret skulle
komma att omfatta 400 000 båtar. Per den 31 juli 1988 hade emellertid
registerbevis skickats ut för endast ca 154 000 båtar. Eftersom registeruppbyggnaden
går betydligt långsammare än förutsett, täcker för närvarande
inkomsterna inte uppläggningskostnaderna. Departementschefen godtar
sjöfartsverkets förslag om en oförändrad registeravgift för år 1989. Han
framhåller vidare att det är angeläget att verket med berörda myndigheter
diskuterar vilka åtgärder som bör vidtas för att påskynda registreringen av de
fritidsbåtar som återstår.

1988/89:TU12

10

I motionerna T234 (fp), T248 (m), T603 (m), T604 (fp), T608 (m), T610 (m)
och T617 (m) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till medelsanvisning.
I flertalet av dessa motioner begärs också ett upphävande av lagen
(1987:773) om fritidsbåtsregister eller att riksdagen beslutar slopa registreringen
av fritidsbåtar.

I motion T608 (m) framhålls att det nu - ett år efter registrets införande -står klart att detta blivit ett stort misslyckande såväl ekonomiskt som
administrativt. Orsakerna torde stå att söka dels i det förhållandet att
registreringen uppfattas som onödig, byråkratisk och dessutom som en
inkörsport till en framtida båtskatt, dels i att polisen sagt sig inte ämna
prioritera jakt på registerskolkare. Även om samtliga 350 000 båtar hade
registrerats - fortsätter motionären - hade influtna medel inte räckt till att
finansiera administrationen. Mycket tyder på att budgetmedel även kommande
år måste ställas till förfogande, om inte årsavgiften avsevärt höjs.
Eftersom kostnaderna för såväl skattebetalarna som båtägarna enligt
motionärens uppfattning inte står i rimlig proportion till den nytta som en
registrering kan medföra, bör riksdagen besluta slopa registreringen. Liknande
synpunkter framförs i de övriga motionerna.

Lagen om fritidsbåtsregister (prop. 1986/87:121) bereddes av kulturutskottet.
I sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1986/87:22 (rskr. 347)
sammanfattade utskottet de skäl för regeringens förslag som redovisades i
propositionen i följande punkter.

1. Ett register är framför allt till nytta för de myndigheter - bl.a.
kustbevakningen och sjöpolisen - som är verksamma i kontrollen av
ordningen och säkerheten till sjöss.

2. Det statistiska material som kan tas fram med hjälp av registren kan
tjäna som underlag i frågor som rör trafik med fritidsbåtar. Statistiken kan
vidare användas i planeringen av hamnbyggnationer och annan samhällelig
båtservice.

3. Ett fritidsbåtsregister kan underlätta tillämpningen av bestämmelserna
om betalningsansvar i lagen om flyttning av fartyg i allmän hamn.

4. Ett register kan få betydelse om i framtiden av säkerhets- och
naturvårdsskäl behovet aktualiseras av speciella bestämmelser avseende
hastighet m.m. för vissa båt- och motortyper eller för vissa regioner.

5. Ett fritidsbåtsregister är en förutsättning för införandet av obligatorisk
ansvarsförsäkring.

6. Genom ett register kan båtägare nås med enkäter av betydelse för att
underlätta och effektivisera planering och insatser för båtlivet.

7. Båtägare kan genom ett fritidsbåtsregister nås med information om bl.a.
aktuell lagstiftning, sjösäkerhetsfrågor och naturvård.

8. Ett register ger samhället bättre möjligheter att kontrollera och styra
hanteringen av uttjänta båtar, något som är av särskild betydelse sedan
plasten fått ett genombrott som skrovmaterial.

9. Ett register kan få stor betydelse för kontroll av att skatter och tullar
erläggs för importerade fritidsbåtar.

10. Ett fritidsbåtsregister kan möjliggöra en mera verksam inkomst- och
förmögenhetsskattekontroll och göra kronofogdemyndighetens indrivningsverksamhet
effektivare.

1988/89: TU 12

11

Kulturutskottet fann dessa skäl sammantaget ha en sådan tyngd att de, i
förening med vad lagutskottet i ett yttrande hade anfört om behovet av en
obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar, motiverade att
riksdagen antog regeringens lagförslag.

Trafikutskottet gör för sin del ingen annan bedömning av betydelsen av
ifrågavarande lagstiftning. Yrkandena om ett upphävande av lagen om
fritidsbåtsregister avstyrks därför. Vidare avstyrks yrkandena om att riksdagen
skall besluta om avskaffande av anslaget för registret. Utskottet har inte
heller någon erinran mot anslagsberäkningen och tillstyrker därför den av
regeringen föreslagna medelsanvisningen. I likhet med departementschefen
vill utskottet betona det angelägna i att sjöfartsverket med berörda myndigheter
diskuterar vilka åtgärder som bör vidtas för att påskynda registreringen
av de fritidsbåtar som återstår.

4 Anslaget Transportstöd för Gotland m.m.

Från anslaget ges statsbidrag till trafiken till sjöss till och från Gotland.
Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran i färjetrafiken på
Gotland och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Vidare ges från anslaget ett
bidrag till vissa transportföretag för att täcka de merkostnader som inte
kompenseras av det s.k. Gotlandstillägget.

I propositionen föreslås en medelsanvisning på 37 milj.kr. för nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Omfattningen av färjetrafiken till Gotland behandlades i proposition
1985/86:105 (TU 26, rskr. 347). Riksdagens beslut innebar att den statsunderstödda
trafiken skulle fortsätta på en nordlig och en sydlig linje. Sedan
den 1 januari 1988 drivs färjetrafiken på Gotland av N & T Gotlandslinjen
AB med stöd av en av regeringen meddelad koncession. De ekonomiska
mellanhavandena mellan staten och Nordström & Thulin AB regleras i ett
avtal mellan parterna. Av avtalet - i offentliggjorda delar - framgår att
koncessionstrafiken förutsätts avse trafik mellan Nynäshamn och Visby och
omvänt (norra linjen) samt mellan Oskarshamn/Västervik och Visby och
omvänt (södra linjen). Antalet enkelturer i koncessionstrafiken förutses på
norra linjen uppgå till ca 900 per år och på södra linjen till ca 800 per år.
Rederiet har rätt att driva koncessionstrafik utöver den turlista som staten
fastställer. Inkomster från sådana turer tillfaller rederiet utöver sådant
beräknat bortfall av intäkter i av staten fastställda turer som kan beräknas ha
uppstått på grund tilläggstrafiken. Rederiet drev sådan tilläggstrafik under
sommaren 1988 med katamaranen Vindile mellan Nynäshamn och Visby
samt mellan Västervik och Visby. Vindile visade sig emellertid mindre
lämplig för trafiken och kommer inte att användas i fortsättningen. Linjen
Västervik-Visby kommer inte heller att trafikeras under innevarande år.

I motion T606 (m,c) framhålls att regeringen bör vidta åtgärder så att de
reguljära färjeförbindelserna mellan Västervik och Visby under sommartid
återupptas.

I motionerna T614 (fp) och T615 (c) betonas vikten från bl.a. turismsynpunkt
av reguljär färjetrafik mellan Öland och Gotland samt mellan
Västervik och Gotland.

1988/89: TU 12

12

I motion T620 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om uppfyllandet av innehållet i de
principiella utgångspunkterna i avtalet om färjetrafiken på Gotland. Motionären
framhåller bl.a. att avtalet mellan staten och Nordström & Thulin AB
innebär ett löfte om kompletterande trafik under högsäsong och att
regeringen nu har möjlighet att leva upp till förväntningarna på en
sommartrafik med färja mellan Västervik och Visby samt mellan Öland och
Gotland.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden framhålla
att det ovan nämnda riksdagsbeslutet innebär att staten tar ett ekonomiskt
ansvar för ett visst basutbud i färjetrafiken på Gotland, bestående av trafik
mellan Nynäshamn och Visby samt mellan Oskarshamn och/eller Västervik
och Visby. Enligt vad utskottet erfarit har det tonnage som används i trafiken
mellan Oskarshamn och Visby tillräcklig kapacitet för att transportera
samtliga resande på den linjen samt på linjerna mellan Västervik och Visby
och mellan Öland och Gotland. Vidare finner inte rederiet en trafik mellan
Västervik och Visby eller mellan Öland och Gotland företagsekonomiskt
motiverad. Härtill kommer att en sådan trafik försvagar underlaget för
trafiken på linjen Oskarshamn-Visby och därmed möjligheterna att nå
lönsamhet i den trafiken. Med försvagad lönsamhet ökar behovet av
statsbidrag. Utskottet erinrar om det trafikpolitiska målet att erbjuda
medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker
och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnad (prop. 1987/88:50, TU 13, rskr. 159). Basutbudet i färjetrafiken och
flygförbindelserna med Gotland synes väl ägnade att motsvara de krav som
denna målsättning innebär. Med det sagda avstyrks samtliga de motionsyrkanden
som nu är i fråga.

I motion T620 (c) framhålls att taxesättningen i färjetrafiken till Gotland bör
anpassas till SJ:s prissättning.

Riktlinjer för fastställande av taxor i färjetrafiken till Gotland behandlades
i den nämnda propositionen 1985/86:106 om färjetrafiken till Gotland. I
propositionen föreslogs att den dåvarande bindningen av persontaxan i
färjetrafiken till SJ-taxan skulle slopas och persontrafikavgifterna i stället
fastställas med hänsyn främst till trafikens kostnadsutveckling, anspråken på
kapacitet och komfort, trafikens marknadsmässiga villkor samt det av
riksdagen anvisade anslaget. Statens bidrag till Gotlandstrafiken bör -betonades det i propositionen - även i framtiden i första hand komma
gotlänningarna till godo. Övriga trafikanter bör betala efter principen att den
som ställer anspråk på kapacitet skall betala för den, eftersom bidragsnivån i
hög grad påverkas av den trafik som tonnaget måste dimensioneras för.
Sammanfattningsvis förordades i propositionen en kraftfull prisdifferentiering.

I sitt av riksdagen godkända betänkande med anledning av propositionen
(TU 1985/86:26, rskr. 347) sade sig utskottet kunna instämma i vad som
anfördes i propositionen om riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken.
Vidare framhölls i betänkandet att även utskottet fann det
angeläget att statens bidrag till trafiken i första hand kommer gotlänningarna

1988/89 :TU12

13

till godo. Utskottet sade sig därför utgå från att taxesättningen för dem skulle
få en sådan utformning att kostnaden för en färjeresa mellan Gotland och
fastlandet eller vice versa ej i väsentlig mån skulle avvika från den
genomsnittliga kostnaden för en resa av motsvarande längd på fastlandet.
Med hänsyn till turismens betydelse för Gotland sade sig utskottet också
förutsätta att prisdifferentieringen skulle förenas med andra åtgärder i syfte
att vidmakthålla och stärka turismens roll.

Utskottet finner för sin del ej skäl att ompröva ifrågavarande riksdagsbeslut
och avstyrker därför motionsyrkandet. Det bör tilläggas att nuvarande
taxesättning i färjetrafiken har fått en utformning som synes svara mot det av
utskottet i det nämnda betänkandet uttalade önskemålet.

I motion T616 (mp) begärs ett särskilt transportstöd för Gotland. Stödet
skulle innebära att en resa till eller från ön aldrig skulle kosta en enskild eller
en familj mer än bensinkostnaden för att köra bil med oblyad bensin på en
vägsträcka motsvarande avståndet mellan Nynäshamn och Visby.

Motionärens önskemål tillgodoses enligt utskottets mening i rimlig utsträckning
genom nuvarande taxesättning i färjetrafiken på Gotland. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion T616 (mp) framhålls också att ett system för platsreservationer i
färjetrafiken pä Gotland - vilket närmare beskrivs i motionen - bör införas.

Utskottet utgår från att rederiet ser till att platsreservationer görs på ett
ändamålsenligt sätt. Något riksdagens uttalande i frågan synes inte böra
komma i fråga, varför yrkandet härom avstyrks.

I motion T620 (c) begärs inrättandet av ett trafikråd för Gotland. Till stöd för
sitt önskemål åberopar motionären att Gotlandstrafiken och ändringar i
denna har största tänkbara regionalpolitiska dignitet.

Enligt vad utskottet erfarit finns till transportrådet knutet en samrådsgrupp
för vissa planeringsfrågor -1.ex. tidtabeller - som gäller färjetrafiken
till Gotland. I gruppen ingår b.la. företrädare för länsstyrelsen på Gotland,
Gotlands kommun samt turistnäringen och näringslivet i övrigt. Något
ytterligare samrådsorgan synes inte erforderligt, varför utskottet avstyrker
motionsyrkandet.

5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Handelsflottans
pensionsanstalt för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd m.m.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och
genomför kultur- och fritidsverksamheter för sjöfolk.

I propositionen föreslås att kostnaderna för rådets verksamhet skall
avräknas mot fyravgifterna och att över statsbudgeten skall anvisas ett
belopp om 1 000 kr. Avräkningen bör dock inte utgöra mer än 9 % av
fyravgifterna. Eftersom fyravgifterna är beroende av trafikens omfattning
kan - framhåller departementschefen - avräkningen på högst 9 % komma att

1988/89: TU 12

14

bli otillräcklig för finansiering av HKF:s budgeterade verksamhet. Han
förordar därför att regeringen, om så krävs, får göra avsteg från denna
procentavräkning för finansieringen av verksamheten under budgetåret
1989/90.

I motion T709 (c) säger motionären att det för närvarande är svårt att finna
ett annat sätt att finansiera HKF:s verksamhet än det av regeringen
föreslagna. Det är dock inte rimligt - betonar motionären - att mer än 9 % av
fyravgifterna skall gå till denna verksamhet. Om så sker innebär det att den
miljövänliga och energisnåla sjöfarten otillbörligt missgynnas i jämförelse
med andra transportgrenar.

Utskottet utgår från att en högre avräkning från fyravgifterna än med 9 %
kan komma i fråga endast om regeringen bedömer det som synnerligen
angeläget. Vidare förutsätter utskottet att alla möjligheter tillvaratas att
rationalisera HKF:s verksamhet, så att avräkningen underskrider ett belopp
som svarar mot 9 % av fyravgifterna. Med det sagda tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för finansiering
av HKF:s verksamhet. Vidare tillstyrker utskottet förslaget till
medelsanvisning. Genom vad utskottet anfört torde syftet med motionen få
anses i huvudsak tillgodosett. Utskottet avstyrker därför ett bifall till
densamma.

7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse
enligt statsmakternas beslut om att slopa de särskilda passageavgifterna
för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24, TU 6, rskr. 61). Riksdagen har därefter
beslutat (prop. 1985/86:100 bil. 8, TU 14, rskr. 228) att kostnaderna skall
betalas av staten.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 60,5 milj.kr. för nästa budgetår.
Härav avser 55,2 milj.kr. ersättning till kanalverket och 5,3 milj.kr.
ersättning till seglationsstyrelsen. Eftersom kanalverket tillämpar kalenderårsredovisning
kommer regeringens beslut om driftstat före kalenderårets
början att omfatta del av kalenderår för vilken riksdagen vid tidpunkten för
beslut om driftstat inte anvisat något anslag. Departementschefen förordar
därför, i likhet med tidigare år, att riksdagen godkänner att ersättningen från
anslaget även i fortsättningen får beslutas för kalenderår.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner det som anförts i propositionen
om beslut om ersättning till Trollhätte kanalverk och den föreslagna
medelsan visningen.

I motion T239 (m) framhålls att ett transportstöd för Vänersjöfarten bör
införas.

I motion T245 (fp) framhålls betydelsen av godstrafiken på Göta älv och
Trollhätte kanal som ett miljövänligt transportalternativ. Vidare betonar
motionärerna att trafiken medverkar till en fortsatt industrialisering runt
hela Vänerområdet.

Fr.o.m. år 1986 har transportstödet utvidgats genom att ett särskilt bidrag
lämnas för transporter av vissa varor till hamnar vid Norrlandskusten samt

1988/89:TU12

15

vid Vänern och Mälaren (”hamntransportstödet”). Vidare överväger regionalpolitiska
kommittén (I 1987:02) enligt vad utskottet erfarit bl.a. utformningen
av ett regionalpolitisk stöd för Vänerområdet. Kommittén beräknas
avge sitt slutbetänkande i maj innevarande år. I avvaktan på resultatet av
kommitténs arbete synes motionsyrkandena inte böra föranleda någon
riksdagens åtgärd, varför desamma avstyrks.

8 Anslaget Bro över Falsterbokanalen

I propositionen framhålls att Falsterbokanalen tillkom under åren 1940-1941
som ett led i de åtgärder som vidtogs för att trygga säkerheten för
handelssjöfarten under kriget. Kanalen förvaltas av sjöfartsverket. I sjöfartsverkets
förvaltningsansvar ingår även en öppningsbar bro över kanalen på
väg 100. Öppethållande av kanalen är för närvarande främst motiverat av
fritidsbåtstrafikens behov. Driften av kanalen är inte lönsam. Bron över
kanalen är i mycket dåligt skick. Vägverket, som svarar för teknisk
inspektion m.m. av bron, och sjöfartsverket har i en gemensam skrivelse till
regeringen förordat att en ny bro byggs och framhållit att en nybyggnad blir
mer ekonomisk än en ombyggnad. Kostnaden för en ny bro beräknas till 60
milj.kr. Departementschefen delar verkens bedömning och föreslår att
vägverket övertar huvudmannaskapet i samband med att den befintliga bron
ersätts med en ny. Han säger sig vidare ha erfarit att medel för en ombyggnad
delvis kan anslås inom ramen för det s.k. bärighetsprogrammet. Han har
även beräknat 1 milj.kr. under vägverkets anslag för försvarsuppgifter för
detta ändamål. För resterande del föreslår departementschefen att ett
reservationsanslag på 26,4 milj.kr. anvisas till vägverket för byggande av en
ny bro.

I motion T258 (vpk) yrkas avslag på den föreslagna medelsanvisningen.
Motionärerna framhåller att trafikförsörjningen av de tre golfbanorna och
den glesa villa- och fritidsbebyggelsen väster om kanalen inte motiverar en så
stor vägsatsning. De akuta bristerna på kanalbron får åtgärdas med
sedvanliga reparationsinsatser, och med enkelriktning på bron kommer
påfrestningarna på den att minska.

Utskottet finner för sin del ej skäl att ifrågasätta vägverkets, sjöfartsverkets
och departementschefens bedömning att en nybyggnad utgör den mest
ekonomiska lösningen för att komma till rätta med problemet med bron över
Falsterbokanalen. Då inte heller anslagsberäkningen givit utskottet anledning
till erinran tillstyrks regeringens förslag och avstyrks motionsyrkandet.

9 Anslaget Stöd till svenska rederier

Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop.
1981/82:217, TU 37, rskr. 437). Beslutet innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd
till svenska rederier. Stödet grundas i normalfallet på den sjömansskatt som
inbetalts åren 1982-1985.1 nu förevarande proposition föreslås en medelsanvisning
på 25 milj.kr. för nästa budgetår.

I motion T234 (fp) yrkas avslag på förslaget till medelsanvisning och i
motion T248 (m) yrkas att riksdagen beslutar om avskaffande av anslaget. I

1988/89:TU12

16

båda motionerna hänvisas till att riksdagen under år 1988 fattade beslut om
stödåtgärder för sjöfarten och till att regeringen för genomförandet av dessa
åtgärder begär en medelsanvisning på 550 milj.kr. för nästa budgetår. Det
gamla stödet bör därför nu tas bort.

Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet erinra om att det
nämnda riksdagsbeslutet år 1982 innebär att år 1985 är det sista kvalifikationsåret
för ifrågavarande stöd och att detta inte kan utgå längre än till år
1992. Utskottet finner för sin del ej skäl att nu ompröva beslutet. Med
hänvisning härtill, och då departementschefens anslagsberäkning inte givit
utskottet anledning till erinran, tillstyrks regeringens förslag och avstyrks
motionsyrkandena.

10 Anslaget Bidrag till svenska rederier samt den allmänna
inriktningen av Sveriges internationella sjöfartspolitik

Våren 1988 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska åtgärder
(prop. 1987/88:129, TU 27, rskr. 337). Beslutet innebar att ett särskilt stöd
lämnas till svenska rederier för att sänka den del av redarnas bemanningskostnader
som avser sociala avgifter. Bidraget har införts fr.o.m. den 1
januari 1989 med 38 000 kr. per helårsanställd sjöman sysselsatt på svenskt
handelsfartyg i fjärrfart. Kalenderåret 1988 utgör första kvalifikationsår. För
detta bidrag föreslås i propositionen en medelsanvisning på 300 milj.kr. för
nästa budgetår. I december 1988 beslutade riksdagen att utöver nämnda
bidrag införa ett särskilt statsbidrag till svenska rederier som motsvarar den
sjömansskatt som inbetalas för sjömän sysselsatta på svenska handelsfartyg i
fjärrfart (prop. 1988/89:56, TU6, rskr. 85). Kostnaderna för nästa budgetår
beräknas i propositionen till 250 milj.kr. Förslaget till medelsanvisning
omfattar därmed totalt 550 milj.kr.

Utskottet tillstyrker detta förslag.

I motion T225 (m) framhålls att formen med ett kontantstöd inte är rätt väg
att gå för att stödja den svenska sjöfarten. Det är angeläget att denna -fortsätter motionärerna - på samma sätt som annan svensk industri har klara
och entydiga regler för den verksamhet den bedriver och att dessa regler inte
ändras för varje nytt budgetår. Yrkandet är att riksdagen hos regeringen
begär ett förslag till avskaffande av nuvarande driftsubvention till svensk
sjöfart. Samma motionärer begär vidare i ett yrkande, som bereds av
skatteutskottet, att riksdagen hos regeringen begär förslag till reduktion av
de sociala avgifterna och till slopad sjömansskatt för sjömän vid tjänstgöring
på svenska fartyg i fjärrfart.

I samband med att utskottet under fjolåret beredde regeringens förslag till
stöd för svensk sjöfart enligt de båda nämnda propositionerna behandlade
utskottet också motionsyrkanden om att kontantstödet - i avvaktan på
införandet av ett svenskt internationellt fartygsregister - borde ersättas av
sänkta socialavgifter och slopad sjömansskatt. Utskottet tillstyrkte regeringens
förslag och avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen beslutade i enlighet
med utskottets förslag. Utskottet finner ej skäl ompröva riksdagens beslut
och avstyrker motionsyrkandet.

1988/89:TU12

17

2 Riksdagen 1988189.15sami. Nr 12

I motion T216 (c) yrkas att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om sjöfartens betydelse för totalförsvaret. Motionärerna
framhåller att den svenska handelsflottan har minskat med drygt 80 % mellan
åren 1975 och 1986. Inte minst av beredskapsskäl - betonar motionärerna -måste Sverige utveckla en positiv sjöfartspolitik.

Även i motion T618 (m) berörs handelssjöfartens betydelse från försvarssynpunkt.
Vidare framhåller motionären att de stödåtgärder, varom riksdagen
beslutade under år 1988, har medfört att situationen för närsjöfartsflottan
har förbättrats. Åtgärderna är emellertid enligt motionären inte ägnade
att ge sjöfartsnäringen de internationellt konkurrenskraftiga villkor och fasta
spelregler som behövs för att få till stånd en expansion av större transoceant
tonnage under svensk flagg. Det är därför hög tid för en genomtänkt svensk
sjöfartspolitik.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om
riksdagens uttalanden åren 1987 och 1988 om behovet av åtgärder för att
bibehålla en svensk handelsflotta av rimlig omfattning (TU 1987/88:8, rskr.
107, resp. prop. 1987/88:127, TU 27, rskr. 337). Till grund för dessa
uttalanden låg bl.a. överväganden om nödvändigheten av att trygga Sveriges
transportförsörjning i krissituationer. De stödåtgärder som riksdagen beslutade
om under fjolåret - och som resulterat i det av utskottet ovan tillstyrkta
regeringsförslaget till en medelsanvisning på 550 milj.kr. för nästa budgetårär
enligt utskottets mening väl ägnade att tillgodose den av riksdagen
fastställda målsättningen för sjöfartspolitiken. Utskottet ser därför inget skäl
till att riksdagen nu gör något ytterligare uttalande av den art som begärs i
motionerna och avstyrker yrkandena härom.

I motion T227 (vpk) framhålls behovet av ett program och en långsiktig
strategi för svensk sjöfart. Ett sådant sjöfartspolitiskt program skall enligt
motionärerna i sin tur utgöra en del av ett heltäckande industriellt utvecklingsprogram,
som tar till utgångspunkt att Sverige måste kunna fortsätta att
hävda sin nationella suveränitet och människors rätt till meningsfulla
arbeten.

Enligt utskottets mening skall de stödåtgärder för svensk sjöfart som
riksdagen beslutade om under år 1988 ses mot bakgrund av bl.a. sådana
överväganden som kommer till uttryck i motionen. Något sådant riksdagens
uttalande som motionärerna begär torde därför inte behöva komma i fråga.
Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Frågan om införande av ett svenskt internationellt fartygsregister behandlas i
flera motioner. Vad förespråkarna av ett sådant register syftar till är att
stärka den svenska handelsflottans internationella konkurrenskraft genom
att inom ramen för s.k. lokala avtal göra det möjligt att sänka bemanningskostnaderna.
Lokala avtal innebär att utländska besättningar kan anställas
på fartyg på grundval av kollektivavtal som tecknas med de fackliga
organisationerna i sjöfolkets hemländer.

Önskemål om införandet av ett svenskt internationellt fartygsregister
framförs i motionerna T225 (m), T234 (fp), T612 (c), T618 (m) och T619 (m).

1988/89: TU 12

18

I motion T227 (vpk) begärs ett riksdagsuttalande mot införande av ett
svenskt internationellt fartygsregister.

I m-, fp- och c-motionerna framhålls bl.a. att åtta europeiska länder,
däribland Norge och Danmark, upprättat internationella register och att
Sverige bör följa dessa länders exempel. Vidare framhålls att så gott som hela
det svenskägda beståndet av stora bulk- och tankfartyg nu finns under andra
flaggor och att detta är oacceptabelt från beredskapssynpunkt. Ett svenskt
internationellt register är också - betonar motionärerna- en förutsättning för
att svenskflaggat tonnage skall kunna vara med i konkurrensen i den
transoceana bulk- och tanksjöfarten. Denna svarar för 80 % av världssjöfarten,
sett till godsvolymer och transportprestationer. Ett svenskflaggat
engagemang inom denna sektor skulle enligt motionärerna kunna tillföra
Sverige ett betydligt ökat sjöfartsnetto.

Utskottet vill med anledning av detta och övriga motionsyrkanden, vari
begärs införande av ett svenskt internationellt fartygsregister, erinra om att
den frågan behandlades i proposition 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska
åtgärder och i utskottets betänkande TU 1987/88:27. Föredragande departementschefen
konstaterade att sjöarbetsmarknadens parter hade diskuterat
saken men inte kunnat nå någon enighet. Han framhöll vidare att ett svenskt
internationellt register skulle kunna sänka redarnas kostnader till en
internationellt konkurrenskraftig nivå och att en sådan kostnadsnivå torde
vara avgörande för förutsättningarna att kunna bedriva en lönsam tank- och
bulksjöfart med stort tonnage i vidsträckt oceanfart. Departementschefen
var likväl inte beredd att förorda en internationell registerlösning för svenskt
vidkommande. Han slog samtidigt fast att inom tank- och bulksjöfarten är
den internationella kostnadsnivån i fråga om bemanning så låg att det skulle
kräva närmast orimliga stödåtgärder för att driva denna sjöfart med svensk
bemanning. Utskottet och riksdagen godtog dessa bedömningar.

Vidare vill utskottet erinra om att det så sent som i december 1988 ånyo
behandlade frågan om ett svenskt internationellt fartygsregister i det av
riksdagen godkända betänkandet 1988/89:TU6. Utskottet vidhåller sin där
uttalade uppfattning att ett svenskt internationellt fartygsregister skulle
kunna innebära att man på svenska fartyg underlåter att tillämpa svenska
lagregler på väsentliga områden - inte minst det arbetsrättsliga - i en
utsträckning som synes oförenlig med svensk rättsuppfattning. Med det
sagda avstyrks samtliga de m-, fp- och c-motionsyrkanden som nu är i fråga.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår att riksdagen redan uttalat att den
motsätter sig införandet av ett svenskt internationellt fartygsregister. Något
ytterligare sådant uttalande torde därför inte vara erforderligt, varför
yrkandet härom - i motion T227 (vpk) - avstyrks.

I motion T227 (vpk) framhålls också att transportrådet i en rapport nyligen
föreslagit införandet av ett svenskt internationellt fartygsregister. Motionärerna
vill att regeringen ger i uppdrag åt transportrådet att redovisa
varför man inte följt riksdagens beslut i frågan.

Enligt vad utskottet erfarit behandlas i ifrågavarande rapport möjligheterna
att förbättra den svenska sjötransportkapaciteten i internationella krissituationer
och i krig. I en första preliminär version av rapporten, som inte

1988/89:TU12

19

hade underställts rådets styrelse, återfinns det förslag som motionärerna
erinrar om. Det finns inte med i den slutliga versionen av rapporten. Med
hänvisning härtill finner utskottet det för sin del överflödigt att transportrådet
får det begärda uppdraget. Yrkandet härom avstyrks följaktligen.

I motion T618 (m) framhålls att Sverige i internationella sammanhang bör
arbeta för en sundare utveckling av sjöfartens internationella konkurrensvillkor.
Ett ohämmat utnyttjande av Iågkostnadsbemanning, subventioner till
varv, infrastruktur och sjöfart jämte olika former av protektionism präglar
enligt motionären näringen.

Utskottet kan i och för sig instämma i vad motionären anfört om det
angelägna i en sundare utveckling av sjöfartens internationella villkor.
Utskottet förutsätter också att Sverige på det internationella planet verkar
härför. Det bör emellertid erinras om att utskottet i det föregående har
hemställt att riksdagen för nästa budgetår till Bidrag till svenska rederier
anvisar 550 milj.kr., och att detta bidrag enligt utkottets mening utgör en
alternativ, teknisk lösning för att åstadkomma den sänkning av sociala
avgifter och den befrielse från sjömansskatt som motionären själv önskar få
till stånd. Vidare begär motionären själv införandet av ett svenskt internationellt
fartygsregister i syfte att göra det möjligt för svensk sjöfartsnäring att
kunna konkurrera på internationella villkor genom minskade bemanningskostnader.
Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Lagen (1977:494) om tillstånd till överlåtelse av fartyg - den s.k .flagglagen -föreskriver att svenskt registreringspliktigt skepp eller andel däri inte får
överlåtas utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, om skeppet genom överlåtelsen upphör att vara svenskt. Lagen
gällde ursprungligen till utgången av juni 1978. Giltighetstiden har emellertid
förlängts vid flera tillfällen, senast i december 1986 (prop. 1986/87:29, TU 4,
rskr. 48).

I motionerna T234 (fp), T612 (c), T618 (m) och T619 (m) uttalas önskemål
om upphävande av lagen. I c-motionen framhålls att rederierna inte vill
flagga hem sina fartyg så länge vi har en lag som förhindrar dem att flagga ut
igen, när förhållandena så kräver. Därför motverkar flagglagen de sjöfartspolitiska
åtgärder som riksdagen beslutade om under fjolåret och som nu
börjar verka inom rederinäringen.

Flagglagen upphör att gälla med utgången av innevarande år, om inte
riksdagen antar ett förslag om att dess giltighetstid skall förlängas. Den
frågan bereds - enligt vad utskottet erfarit - för närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet förutsätter att regeringen kommer att redovisa sitt
ställningstagande för riksdagen i god tid före den 1 januari 1990.1 avvaktan
på att så sker synes någon riksdagens åtgärd inte erforderlig, varför
motionsyrkandena avstyrks.

1988/89: TU 12

20

11 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor

1988/89:

11.1Frågor med övervägande internationell anknytning

Samhällsägt rederi

Enligt motion T227 (vpk) bör regeringen förelägga riksdagen förslag om att
bilda ett samhällsägt rederibolag.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen - senast i det av riksdagen godkända
betänkandet TU 1987/88:27 - behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med
samma innebörd som det som nu är i fråga. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i frågan och avstyrker motionsyrkandet.

Vissa miljöskyddsaspekter

I motion T209 (fp) begärs - under åberopande av naturvårdshänsyn - ett
förbud mot höghastighetsbåtar i linjetrafik i Stockholms skärgård.

Frågor om hastighetsbegränsningar för fartygstrafiken i skärgården avgörs
av länsstyrelsen i samråd med bl.a. sjöfartsverket under beaktande av
naturvårdsintressen m.m. Det lätta tonnage som används i den katamarantrafik
- som motionären torde åsyfta - innebär för övrigt enligt sjöfartsverkets
bedömning mindre olägenheter från miljöskyddssynpunkt än de stora
Finlandsbåtarna. Utskottet kan för sin del inte finna något riksdagens
uttalande i frågan påkallat och avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion T222 (fp) framhålls att naturvårdsverket bör få i uppdrag att lägga
fram fram förslag till skärpta miljökrav för sjöfarten.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen uppdragit åt sjöfartsverket att i
samråd med naturvårdsverket kartlägga sjöfartens miljöeffekter och utarbeta
förslag till åtgärder för att minska sjöfartens miljöföroreningar. Uppdraget
skall redovisas senast den 15 maj 1990. Någon riksdagens åtgärd synes med
hänvisning till det anförda inte erforderlig, varför motionsyrkandet avstyrks.

I motion T238 (fp) begärs ett förbud mot supertankers i Östersjön.

Den sålunda aktualiserade frågan behandlades i proposition 1980/81:119
om miljösäkrare sjötransporter (bil. 2). Föredragande departementschefen
framhöll att det saknas tillräckligt underlag att från svensk sida vidta ensidiga
restriktioner mot stora tankfartyg i Östersjön. En sådan åtgärd skulle också -framhöll han vidare - endast få marginell betydelse, eftersom andra
Östersjöstater har betydligt större råoljeimport än Sverige. Det hänvisades
också till de krav som numera ställs på konstruktionen hos stora tankfartyg
och som bl.a. medför att lasten delas upp i flera avskilda lastutrymmen.
Härigenom motverkas risk för stort lastläckage vid en eventuell olycka.
Vidare erinrades om det internationella samarbetet inom Internationella
sjöfartsorganisationen (IMO) och inom ramen för Östersjösamarbetet - som
bedrivs med stöd av en konvention mellan samtliga Östersjöstater - om
skydd av Östersjöns marina miljö. Samarbetet syftar till - framhöll departementschefen
- att genom olika åtgärder, såsom lotsning i såväl öppen sjö som
farleder, farleds- och fartygsförbättringar, positionsrapportering och trafikövervakning,
ytterligare höja säkerheten och minska olycksrisken. Dessa

bedömningar lämnades utan erinran av utskottet och riksdagen (TU
1980/81:31, rskr. 422). Det bör tilläggas att - enligt vad utskottet erfarit -oljetransporter med s.k. supertankers numera inte förekommer till svenska
hamnar vid Östersjön. Utskottet finner ej skäl ompröva riksdagens ställningstagande
och avstyrker motionsyrkandet.

I motion T602 (fp) begärs en översyn av bestämmelserna om fartygstransporter
av oljeprodukter. Vidare begärs ”åtgärder i syfte att säkerställa att
14-statsöverenskommelsens del om en hamnstadskontroll efterföljs”. Slutligen
begärs också åtgärder i syfte att säkerställa att beställare/mottagare inom
landet av råolja i så hög grad som möjligt gör sig underkunniga om
tankfartygens lämplighet för sådana laster. Till stöd för yrkandena åberopas
en incident med ett iranskt tankfartyg, som i november 1988 var på väg in till
kajen vid Scanraff i Brofjorden med en last av 220 000 ton råolja. Tankern
hade, innan den nådde det svenska målet, lossat en del av lasten i Rotterdam,
där de holländska myndigheterna fann en mängd allvarliga fel. Felen
rapporterades dock inte till sjöfartsverket, trots att en sådan rapporteringsskyldighet
föreligger enligt den nämnda överenskommelsen.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden till en början framhålla att
sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna i 13 andra västeuropeiska länder är
parter i en överenskommelse av år 1982 om hamnstatskontroll. Samarbetet
syftar till att säkerställa att fartyg av alla nationaliteter som besöker någon av
de 14 staternas hamnar uppfyller vissa internationellt överenskomna krav på
säkerhet och på goda arbetsförhållandena för de ombordvarande. Ett fartyg
kan underkastas inspektioner av olika slag, och om dessa ger vid handen att
fartyget har brister av betydelse för säkerheten, den marina miljön eller de
ombordanställdas hälsa, får det hållas kvar i hamn till dess bristerna
avhjälpts. Om detta inte är möjligt, kan nyttjandeförbud utfärdas. Samarbetet
gör det också möjligt för de berörda myndigheterna att - på grundval av
en rapport från någon av dem - företa en inspektion av ett fartyg som t.ex.
misstänks ha gjort sig skyldigt till ett oljeutsläpp. Utskottet förutsätter att
sjöfartsverket inom ramen för sitt samarbete med de övriga västeuropeiska
sjöfartsmyndigheterna verkar för att tillgodose intentionerna med ifrågavarande
överenskommelse i största möjliga utsträckning. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen torde därför inte erfordras. Följaktligen
avstyrker utskottet motionen.

Farledsutmärkning och lotsning

I motion T619 (m) erinras om att staten genom sjöfartsverket svarar för
utprickning och farleder utmed kusterna. Motionärerna vill ha en utredning
om farledsverksamheten för att det skall undersökas om inte tillsyn av
farledsutprickning m.m. kan skötas av den industri eller hamnförvaltning
som har nytta av leden.

Enligt vad utskottet erfarit förekommer det på flera håll utmed våra kuster
att kommuner eller industriföretag svarar för farledsutprickning och tillsyn
av denna i sådana fall där sambandet mellan trafiken och en viss hamn är
otvetydigt. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte erforderlig, varför
motionsyrkandet avstyrks.

1988/89:TU12

22

I motionerna T618 (m) och T619 (m) begärs en utredning ont lotsningsbestämmelserna
i syfte att begränsa kravet på lotsning då det gäller fartyg
med väl befaret befäl.

Riksdagen beslutade år 1981 (prop. 1980/81:119 bil.2, TU 31, rskr. 422) att
inom ramen för ett handlingsprogram för miljösäkrare sjötransporter införa
ett s.k. behovsanpassat lotstvång. Sjöfartsverket skulle därvid svara för
utformningen. Riksdagens beslut innebär att frågan om lotstvång skall
prövas med utgångspunkt i farledsförhållandena, fartygets utrustning och
bemanning samt lastens miljöfarlighet. Ett principiellt lotstvång föreligger i
sådana farleder som sjöfartsverket bedömer vara svårnavigabla eller riskabla
från miljösynpunkt. Undantag från lotstvånget i sådana farleder får emellertid
medges bl.a. med hänsyn till fartygets storlek, konstruktion, utrustning
och beskaffenhet samt till befälhavarens kännedom om farleden och
språkkunskaper i den nödvändiga komunikationen med lotsplats eller
trafikinformationscentral.

De riktlinjer som riksdagen lagt fast för det behovsanpassade lotstvånget
bör enligt utskottets mening ge tillräckligt utrymme för såväl en smidig
tillämpning som för undantag från tvånget, när detta är motiverat från miljöoch
sjösäkerhetssynpunkt. Utskottet, som förutsätter att sjöfartsverket
tillämpar lotsningsbestämmelserna i enlighet med de av riksdagen angivna
intentionerna, kan sålunda inte finna den begärda översynen erforderlig.
Motionsyrkandena avstyrks därför.

Forskning och utveckling

Enligt motion T218 (fp) bör en forskningscentral upprättas i Göteborg för
forskning om miljöaspekter på sjöfarten, tonnagetyper och fraktformer samt
om sjöfartens ställning i ett framtida expansivt samhälle med rivna gränser
mellan nationerna.

I motion T227 (vpk) framhålls att forskning och utveckling med ensidig
inriktning på sjöfartsteknologi är otillräcklig. Forskningen bör enligt motionärerna
utgå från en helhetssyn på transportekonomi, där olika transportsystem
bedöms ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, från energi- och miljösynpunkt
samt med hänsyn till regionala behov och total samhällsnytta.

I motion T618 (m) framhålls att det är angeläget att tillgodose fraktkundernas
ökande krav på snabba transporter av hög kvalitet till låga kostnader. Det
är därför enligt motionären ett oavvisligt krav att Sverige har en egen
forskning och utveckling på sjöfartsområdet. Insatserna bör inte enbart gälla
fartygskonstruktion utan också lasthan tering ombord och i land, logistik och
marknadskännedom.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom transportforskningsberedningen
(TFB) ett arbete inom vilket såväl den svenska exportindustrins som
sjöfartens och hamnarnas framtida roll och konkurrensmöjligheter uppmärksammas.
Särskild tonvikt läggs därvid på hur den internationella
handelsutvecklingen och liberaliseringen på transportområdet kan påverka
och ändra konkurrensförutsättningarna för olika transportmedel. För att
bedöma sjöfartens liksom andra transportmedels framtida roll och möjligheter
kommer studier att ske med särskild hänsyn till de logistik- och
materialadministrativa kvalitetskrav som exportindustrin ställer för att få

988/89: TU 12

23

kostnadseffektiva transporttjänster med en för avsättningsmarknaderna
anpassad utformning, innefattande bl.a. hög tidsprecision. I ett annat
påbörjat projekt studeras möjligheterna för svenska hamnar att i framtiden
utveckla nya tjänster genom att i större utsträckning än för närvarande
ombesörja lagerhållning av export- och importgods. Inom ramen för denna
problematik planeras också forskningsverksamhet för att effektivisera
godshantering både i hamnledet och ombord på fartyg. TFB har vidare
påbörjat ett projekt i syfte att utveckla ett tekniskt och ekonomiskt
faktaunderlag för ett modernt svenskt närsjöfartsfartyg. För att tillgodose
nya strängare miljökrav studeras även alternativ med dubbelskrov för
oljetransporter i Vänern. Studien beräknas vara avslutad instundande höst
och förväntas ge svenska rederier inom närsjöfarten ett underlag för
planering och kalkylering av egna fartyg som kan konkurrera med utländskt
tonnage i motsvarande fraktrelationer. TFB har också utarbetat särskilda
program för forskning rörande transport- och samhällsekonomi samt energioch
trafikmiljöfrågor, allt i syfte att allsidigt kunna analysera de olika
transportslagens effektivitet, energiförbrukning och miljöegenskaper med
utgångspunkt i ett samhällsekonomiskt synsätt. Slutligen vill utskottet också
erinra om det ovan nämnda uppdraget för sjöfartsverket att i samråd med
naturvårdsverket utarbeta förslag till åtgärder för att minska sjöfartens
miljöföroreningar.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet för sin del de krav på
forsknings- och utvecklingsinsatser inom sjöfartsområdet som framställs i de
tre motionerna väl tillgodosedda. Utskottet finner det därför inte erforderligt
att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av något av de tre
motionsyrkandena. Samtliga dessa avstyrks följaktligen.

Sjöbefälsutbildning

I motion T618 (m) begärs en översyn av sjöbefälsutbildningen. Enligt
motionären är det mot bakgrund av den förändring som skett i den svenska
handelsflottans sammansättning på senare år nödvändigt att sjöbefälsutbildningen
breddas så att ämnen vid sidan av de traditionellt sjöbefälsinriktade i
ökad utsträckning tillförs läroplanen. Särskilt angeläget är det - betonar
motionären - att de blivande sjöbefälen bibringas ekonomiska och juridiska
insikter.

Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om att den
högre sjöbefälsutbildningen numera är förlagd till högskolan i Kalmar och
Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Utbildningen ges enligt vad
utskottet erfarit på en sjökaptenslinje, en styrmanslinje och en radiokommunikationslinje.
Samtliga linjer omfattar inslag av arbetsrätt, sjörätt samt
samhälls- och företagsekonomi. Därtill erbjuds eleverna valfria kurser som
gör det möjligt för dem att ytterligare förkovra sig i bl.a. ämnen av det
nämnda slaget. Utbildningens innehåll styrs kvalitativt i mycket hög grad av
internationella överenskommelser.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet, som förutsätter att berörda
högskolestyrelser fortlöpande beaktar behovet av en ändamålsenlig
sjöbefälsutbildning, för sin del inte finna annat än att syftet med motionsyrkandet
måste anses tillgodosett. Det avstyrks följaktligen.

1988/89:TU12

24

Fartygsbemanning

1988/89:TU12

I motion T618 (m) behandlas också bemanningsfrågor. Motionären framhåller
att man i olika sjöfartsländer minskar fartygsbesättningarna i syfte att
reducera rederiernas driftskostnader. Det svenska regelverket på området
måste - betonar motionären - tillämpas och anpassas så att det möjliggör
försöksverksamhet och en dynamisk utveckling. Såväl arbetstagare som
arbetsgivare bör medverka i sjöfartsmyndighetens arbete med dessa frågor.

Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om att
riksdagen i september 1987 antog en fartygssäkerhetslag (prop. 1987/88:3,
TU 6, rskr. 42). Enligt bestämmelser i 5 kap. i lagen (1988:49) har
sjöfartsverket att i samråd med organisationer som företräder redare och de
ombordanställda att inom de krav som sjösäkerheten ställer fastställa
minimibemanning för varje enskilt fartyg. Då ifrågavarande lagbestämmelser
synes tillgodose syftet med motionsyrkandet torde detta inte påkalla
någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

Fartygs konstruktion och utrustning

I motion T618 (m) framhålls vidare att anskaffandet av utlandsägda fartyg av
god standard bör underlättas. Sjöfartsverkets regler om fartygs konstruktion
och utrustning bör därför anpassas till internationellt godtagna regler.

Enligt vad utskottet erfarit företar sjöfartsverket fortlöpande en sådan
anpassning som motionären kräver. Internationellt samarbete har enligt
verkets bedömning medfört en nära nog enhetlig europeisk fartygsstandard.
Utskottet finner ej skäl ifrågasätta denna bedömning och avstyrker därför
motionsyrkandet.

Fartygsfinansiering

I motion T618 (m) framhålls även att internationellt jämförbara villkor för
finansiering av såväl nybyggt som andrahandstonnage måste utredas och
övervägas.

Som utskottet anfört i det föregående beslutade riksdagen under fjolåret
om ett ekonomiskt stöd för den svenska handelssjöfarten. Utskottet
vidhåller sin i det sammanhanget redovisade uppfattning att sjöfartspolitiska
åtgärder i främsta hand bör inriktas på att sänka bemanningskostnaderna.
Tillräckliga skäl att föreslå åtgärder i syfte att sänka rederiernas kapitalkostnader
synes inte heller nu föreligga, varför utskottet avstyrker motionsyrkandet.

11.2 Sjöfartspolitiska frågor med övervägande nationell anknytning

Kustbevakning och sjöräddning

I motion T227 (vpk) framhålls att resurserna för sjöräddning och kustbevakning
måste samordnas bättre än vad som sker i dag. En effektivare
organisation skulle kunna uppnås - säger motionärerna - genom en
organisation liknande den amerikanska Coast Guard, dock utan motsvarande
militära uppbyggnad. En sådan måste få omfattande befogenheter till
fartygsinspektion och kontroll av sjösäkerheten samt för kontroll av det

fiffelflaggade tonnage som gör våra kuster och farvatten osäkra. Staten skall
stå för kostnaderna, betonar motionärerna.

Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om att
sjöfartsinspektionen inom sjöfartsverket har till uppgift att se till att kraven
på fartygs säkerhet och skydd mot vattenföroreningar uppfylls med beaktande
av internationell standard. Tillsynen gäller fartyg av alla nationaliteter
som anlöper svenska hamnar. Frågor av det slag som motionärerna
aktualiserar behandlas av kommittén (Fi 1987:08) med uppdrag att utarbeta
förslag till ny organisation m.m. för kustbevakningen. Kommitténs slutbetänkande
väntas föreligga under våren 1989. Med hänvisning till det anförda
och i avvaktan på resultatet av nämnda betänkande synes någon riksdagens
åtgärd ej påkallad med anledning av motionsyrkandet, varför detta avstyrks.

Statsisbrytarnas lokalisering

I motion Töll (c) begärs att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté
för att utreda statsisbrytarnas framtida lokalisering. Motionärerna vill att
minst hälften av statsisbrytarna skall lokaliseras till norrländska hamnar.

I motion T613 (fp,m) framhålls att staten har ett ansvar för att lämplig
verksamhet lokaliseras till Härnösand och att en lokalisering av isbrytarflottan
dit skulle utgöra ett utmärkt komplement till den militära verksamhet
som redan är etablerad i kommunen.

Utskottet erinrar om att sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk, om att
kostnaderna för isbrytarkapaciteten omfattas av handelssjöfartens betalningsansvar
och om att riksdagen år 1987 antog vissa riktlinjer för riksdagens
och regeringens styrning av affärsverken och deras bolag (prop. 1986/87:99
om ledningen av den statliga förvaltningen, KU 29, rskr. 226). Dessa
riktlinjer innebär att styrningen bör ske på grundval av rullande treårsplaner
och att riksdagen och regeringen koncentrerar sin styrning till att fastställa
servicemål, ekonomiska mål, t.ex. räntabilitets-och soliditetsmål, och andra
mål samt beslutar om riktlinjer för verksamheten. Som utskottet framhållit
inledningsvis om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet är servicemålet
för isbrytningen att sjöfart skall kunna bedrivas året runt på alla väsentliga
hamnar. Enligt utskottets mening bör verket självt bedöma huruvida en
annan lokalisering av statsisbrytarna än den nuvarande skulle kunna främja
tillgodoseendet av de krav som statsmakternas målstyrning innebär. Med det
sagda avstyrks motionerna.

Kustsjöfart och sjöfart på inre vattenvägar m.m.

I motion T210 (c) framhålls att kustsjöfarten är ett miljövänligt och säkert
transportmedel. Det ligger därför i hela nationens intresse - säger motionärerna
- att transporter kan lyftas över från framför allt vägarna till
kustsjöfarten, eftersom detta är miljöriktigt och samhällsekonomiskt lönsamt.
Trafikpolitiken bör utformas så att en överföring till mer transport med
kustsjöfart blir naturligen självklar.

Även i motion T621 (vpk) betonas det angelägna i åtgärder som bidrar till
att föra över gods som transporteras på landsväg till kustsjöfart och även till

1988/89:TU12

26

insjö- och kanaltrafik. Motionärerna vill få till stånd en utredning om
upprustning av sjölederna till hamnarna i Uppsala, Enköping och Håbo.
Dessa tre kommuner berörs enligt motionärerna kraftigt av den expansion
som pågår i regionen. Deras hamnar har emellerid ingen anslutning till
Mälarleden. Om de på nytt kunde nås av de mindre fartyg som kan bli
aktuella skulle det innebära en satsning av stor betydelse för framtiden.

I motion T256 (fp) framhålls vikten av att ett förslag till en ny hamn i
Kalmarviken i Håbo kommun får en seriös prövning.

Frågan om trafikens kostnadsansvar, dvs. hur skatter och avgifter inom
trafiksektorn bör utformas, gavs en central ställning i den trafikpolitiska
proposition som riksdagen behandlade våren 1988. Den av riksdagen
fastslagna grundprincipen (prop. 1987/88:50 bil. 1,TU 13,rskr. 159) är att de
avgifter som tas ut av trafiken som ersättning för utnyttjandet av den av
samhället tillhandahållna infrastrukturen skall utformas så att de täcker de
totala samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till. För att
stimulera en utveckling i miljövänlig riktning bör alla trafikslag belastas med
kostnaderna för den miljöpåverkan de förorsakar. Skatter och avgifter som
inte är trafikpolitiskt motiverade skall utformas likformigt för olika
transportalternativ.

Det finns inte - betonades i beslutet - någon anledning från statens sida att
ingripa i företagens val av transportlösningar. Kundernas krav måste få styras
av de fördelar som olika transportalternativ kan erbjuda. Vid den bedömningen
är det inte enbart undervägskostnaden som är avgörande. Varans
värde, få omlastningar, kundens krav på leveransstorlek, punktlighet,
tidsfaktorn och risk för godsskador är exempel på faktorer som styr det
slutliga valet. Näringslivets förändrade krav på transportsystem har styrt
efterfrågan mot relativt snabba och samtidigt mer frekventa transporter. För
närsjöfarten ligger den huvudsakliga konkurrensfördelen i att kunna transportera
relativt stora godsmängder vid ett och samma tillfälle.

Vad nu sagts om de förändrade konkurrensförutsättningarna för sjöfarten
gäller enligt utskottets mening även sjöfarten på inre vattenvägar. Utskottet
erinrar vidare om att det i det trafikpolitiska beslutet slogs fast att staten även
fortsättningsvis skall ansvara för att sjöfarten har tillgång till ett farledssystem
med god framkomlighet och hög säkerhet som medger trafik året runt på
samtliga väsentliga hamnar (prop. 1987/88:50, bil. 1, TU 17, rskr. 246).
Standard och servicenivå i fråga om farledshållningen måste - betonas det i
beslutet - anpassas till trafikens omfattning för att hålla kostnaderna på en
rimlig nivå.

Vad slutligen gäller den i motion T256 (fp) berörda frågan om en ny hamn i
Kalmarviken vill utskottet erinra om det i fjolårets trafikpolitiska beslut även
slogs fast att staten inte bör styra hamninvesteringarna. Ärendet synes helt
vara en kommunal angelägenhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks de c-, vpk- och fp-yrkanden som
nu är i fråga.

I motion T607 (c) yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag
om upprustning av Dalslands kanal.

Frågan synes kunna prövas inom ramen för det regelsystem som gäller för
bidrag till beredskapsarbete. Någon riksdagens åtgärd är utskottet för sin del
inte berett att förorda, varför motionen avstyrks.

1988/89 :TU 12

27

Sjöfartens infrastruktur

1988/89: TU 12

I motion T618 (m) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om sjöfartens infrastruktur. Motionären
framhåller bl.a.följande.

- Principerna för farledsverksamheten och avgiftsfinansieringen bidrar till
att permanenta en otidsenlig hamnstruktur och en avsevärd överkapacitet,
där konkurrensen hamnarna emellan i många fall upprätthålls genom
icke obetydliga tillskott av kommunalskattemedel i syfte att av näringsoch
regionalpolitiska skäl vidmakthålla hamnverksamheten.

- Belastningen på sjöfarten av kostnader för såväl investeringar som drift
av för trafiken nödvändiga anläggningar motsvaras inte av ett liknande
kostnadsansvar för de trafikslag som konkurrerar om samma gods,
huvudsakligen järnvägen, men också lastbilstrafiken.

- Statsmakterna har bortsett från det förhållandet att svenska hamnar
måste konkurrera med hamnar på kontinenten, vilka i sin tur åtnjuter
subventioner och inte belastas med avgifter liknande de svenska.

- Det bör vara en strävan för statsmakterna att åstadkomma sådana regler
att de naturliga förutsättningarna för de olika trafikmedlen kommer till
sin rätt och ej neutraliseras genom en ogynnsam avgiftsbeläggning.

I sitt av riksdagen godkända betänkande TU 1987/88:17 behandlade
utskottet ett motionsyrkande med samma innebörd som det nu aktuella.
Utskottet framhöll där - som nämnts - att staten inte bör styra hamninvesteringarna
och att hamnägarna har ett gemensamt ansvar att undvika
överkapacitet inom hamnväsendet. Vidare fann utskottet det förenat med
stora svårigheter att utforma något praktiskt tillämpbart avgiftssystem för
handelssjöfarten som på ett bättre sätt än det gällande uppfyller de allmänna
principerna för trafikens kostnadsansvar. Det gällande avgiftssystemet borde
därför bibehållas av hänsyn till det trafikpolitiska målet att bygga upp
transportsystemet så att det bidrar till regional balans. Utskottet har inte
ändrat uppfattning i frågan och avstyrker därför motionsyrkandet.

12 Övriga frågor

Behörighetskrav förförare av fritidsbåtar

I motion T601 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av förarbevis och fastställande av en nedre åldersgräns för
framförande av motorbåtar som har stor motorstyrka.

Enligt kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare av större
fritidsbåtar får fritidsbåt, vars skrov har en största längd av minst tolv meter
och en största bredd av minst fyra meter, föras endast av den som har
skepparexamen. Enligt vad utskottet erfarit avläggs ca 4 500 skepparexamina
varje år. Omkring 80 % av dessa avser fritidsbåtsägare. För förande av
fritidsbåtar, som är mindre än dem som omfattas av den nämnda kungörelsen,
finns inga direkta kompetenskrav utfärdade. Sjöfartsverket har emellertid
sedan år 1961 administrerat en verksamhet som syftar till att stimulera
fritidsbåtsförare att frivilligt lära sig navigation och sjövägsregler. Bevis om
förvärvade kunskaper och färdigheter utfärdas i form av ett förarintyg. 1

januari 1987 hade omkring 260 000 sådana intyg utfärdats. Sjöfartsverket har
tillsammans med Svenska båtunionen, Svenska seglarförbundet och Svenska
kryssarklubben bildat en ideell förening med namnet ”Nämnden för
båtlivsutbildning”. Nämnden överväger för närvarande vissa förslag till
kunskapskrav för rorsmän på snabba båtar. Utskottet förutsätter att
nämnden och sjöfartsverket - så snart sådana krav fastställts - redovisar ett
ställningstagande till frågan om att göra kunskapskraven obligatoriska för
berörda båtförare. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionen.

Flyttning av fartyg och vrak

I motion T605 (s) framhålls att man i Eskilstuna kommun sedan år 1981 haft
problem med ett sjunket fartyg som ligger på grunt vatten i närheten av
gästhamnen. Enligt motionärerna har kommunen inte lagliga möjligheter att
flytta fartyget. En ändring av lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän
hamn bör därför komma till stånd.

I motion T609 (c,s) framhålls att M/S Benguela sedan mars år 1983 står på
grund norr om farleden in till Klintehamn på Gotlands västkust. Lasten och
kvarvarande drivmedel har avlägsnats från fartyget, som numera betraktas
som vrak. Någon fara för fiske eller vattenmiljö anses inte föreligga. Vraket
är inte heller till skada för sjöfarten. Det finns därmed enligt motionärerna
inga lagliga möjligheter att tvinga fram en flyttning av vraket. Motionärerna
vill att regeringen förelägger riksdagen ett förslag till strandningslag- baserat
på förslag i betänkandet Farliga vrak (SOU 1975:81) - för att avhjälpa den
bristen.

Av proposition 1985/86:122 om flyttning av fartyg i allmän hamn framgår
att det finns bestämmelser som ger möjlighet att skaffa undan eller på
liknande sätt ta hand om lämnade fartyg i flera olika författningar.
Kungörelsen (1951:321) om undanröjande av för sjöfarten eller fisket
hinderliga vrak torde inte vara tillämplig på något av de i de båda motionerna
relaterade fallen. Som föredragande departementschefen framhåller kan
däremot kommunerna - i fall som det här synes vara fråga om -ingripa med
stöd av bl.a. naturvårdslagen (1964:822) eller renhållningslagen (1979:596)
eller, om ägaren inte är känd och fartyget kan anses övergivet, lagen
(1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd. I den mån ersättning för
flyttningen inte går att ta ut av ägare eller ur fartyg får kostnaden -understryks det i propositionen - tas ut av kommunen.

Någon riksdagens åtgärd med anledning av de båda motionerna synes -med hänvisning till det anförda - inte påkallad. Dessa avstyrks följaktligen.

13 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sjöfartsverkets bemanning av Stockholms yttre skärgård att

riksdagen med avslag på motion 1988/89:T209 yrkande 4 godkänner
den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under
perioden 1989-1991 som förordas i propositionen,

1988/89:TU12

29

2. beträffande fyrverksamheten

att riksdagen dels med avslag på motion 1988/89:T710 godkänner den
inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under perioden
1989-1991 som förordas i propositionen, dels avslår motion 1988/
89:T715,

3. beträffande inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i övrigt
att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet
under perioden 1989-1991 som förordas i propositionen och som ej
omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

4. beträffande resultatmål m.m.

att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och servicemål för sjöfartsverkets
verksamhet för perioden 1989-1991 som förordas i propositionen,

5. beträffande investeringar m.m.

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om sjöfartsverkets
investeringar och soliditetsmål under perioden 1989-1991
samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,

6. beträffande medelsanvisning för vissa tjänster

att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 132 770 000 kr.,

7. beträffande fritidsbåtsregister
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1988/89:T234 yrkande 18, 1988/89:T248 yrkande 1, 1988/89:T603
yrkande 2, 1988/89:T604 yrkande 2, 1988/89:T608 yrkande 2 och
1988/89:T610 yrkande 2 till Fritidsbåtsregister för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 19 000 000 kr.,

b) avslår motionerna 1988/89:T234 yrkande 17, 1988/89:T603
yrkande 1, 1988/89:T604 yrkande 1, 1988/89:T608 yrkande 1, 1988/
89:T610 yrkande 1 och 1988/89:T617,

8. beträffande medelsanvisning för transportstöd till Gotland

att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 37 000 000 kr.,

9. beträffande omfattningen av färjetrafiken till Gotland

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T606, 1988/89:T614, 1988/
89:T615 och 1988/89:T620 yrkande 1,

10. beträffande taxesättningen i färjetrafiken på Gotland
att riksdagen avslår motion 1988/89:T620 yrkande 3,

11. beträffande särskilt transportstöd för Gotland
att riksdagen avslår motion 1988/89:T616 yrkande 2,

12. beträffande platsreservationer i färjetrafiken på Gotland
att riksdagen avslår motion 1988/89:T616 yrkande 1,

13. beträffande trafikråd för Gotland

att riksdagen avslår motion 1988/89:T620 yrkande 2,

14. beträffande medelsanvisning för handelsflottans pensionsanstalt
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

1988/89: TU 12

30

15. beträffande finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1988/89:T709 godkänner de riktlinjer härom som föreslås i
propositionen,

16. beträffande medelsanvisning till Handelsflottans kultur- och
fritidsråd

att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

17. beträffande beslut om ersättning till Trollhätte kanalverk
att riksdagen godkänner vad som härom anförs i propositionen,

18. beträffande medelsanvisning för ersättning till viss kanaltrafik
att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 60 500 000 kr.,

19. beträffande transportstöd för Vänersjöfarten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T239 yrkande 2 och 1988/
89:T245 yrkande 1,

20. beträffande medelsanvisning för brobyggnad över Falsterbokanalen att

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1988/89:T258 yrkande 5 till Bro över Falsterbokanalen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 26 400 000 kr.,

21. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska rederier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1988/89:T234 yrkande 13 och 1988/89:T248 yrkande 2 till
Stöd till svenska rederier för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 25 000 000 kr.,

22. beträffande medelsanvisning för bidrag till svenska rederier
att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 550 000 000 kr.,

23. beträffande avskaffande av nuvarande driftsubvention till svensk
sjöfart

att riksdagen avslår motion 1988/89:T225 yrkande 27,

24. beträffande sjöfartens betydelse för totalförsvaret m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T216 yrkande 3 och 1988/
89:T618 yrkande 1,

25. beträffande långsiktig strategi för svensk sjöfart
att riksdagen avslår motion 1988/89:T227 yrkande 1,

26. beträffande ett svenskt internationellt fartygsregister

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T225 yrkande 26, 1988/
89:T227 yrkande 2, 1988/89:T234 yrkande 14, 1988/89:T612 yrkande

1, 1988/89:T618 yrkande 11 och 1988/89:T619 yrkande 1,

27. beträffande uppdrag åt transportrådet

att riksdagen avslår motion 1988/89:T227 yrkande 3,

28. beträffande sundare utveckling av sjöfartens internationella
konkurrensvillkor

att riksdagen avslår motion 1988/89:T618 yrkande 13,

29. beträffande flagglagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T234 yrkande 15, 1988/
89:T612 yrkande 2,1988/89:T618 yrkande 5 och 1988/89:T619 yrkande

2,

1988/89:TU12

31

30. beträffande samhällsägt rederi

att riksdagen avslår motion 1988/89:T227 yrkande 5,

31. beträffande förbud mot höghastighetsbåtar i linjetrafik
att riksdagen avslår motion 1988/89:T209 yrkande 5,

32. beträffande skärpta miljökrav för sjöfarten

att riksdagen avslår motion 1988/89:T222 yrkande 3,

33. beträffande förbud mot supertankers i Östersjön
att riksdagen avslår motion 1988/89:T238 yrkande 6,

34. beträffande fartygstransporter av oljeprodukter
att riksdagen avslår motion 1988/89:T602,

35. beträffande utredning om farledsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1988/89:T619 yrkande 3,

36. beträffande utredning om lotsningsbestämmelserna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T618 yrkande 10 och 1988/
89:T619 yrkande 4,

37. beträffande forskning och utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T218 yrkande 5, 1988/
89:T227 yrkande 6 och 1988/89:T618 yrkande 8,

38. beträffande sjöbefälsutbildning

att riksdagen avslår motion 1988/89:T618 yrkande 7,

39. beträffande fartygsbemanning

att riksdagen avslår motion 1988/89:T618 yrkande 6,

40. beträffande fartygs konstruktion och utrustning
att riksdagen avslår motion 1988/89:T618 yrkande 4,

41. beträffande fartygs finansiering

att riksdagen avslår motion 1988/89:T618 yrkande 3,

42. beträffande kustbevakning och sjöräddning
att riksdagen avslår motion 1988/89:T227 yrkande 7,

43. beträffande statsisbrytarnas lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T611 och 1988/89:T613,

44. beträffande kustsjöfart och sjöfart pä inre vattenvägar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T210 yrkande 5, 1988/
89:T256 yrkande 2 och 1988/89:T621,

45. beträffande Dalslands kanal

att riksdagen avslår motion 1988/89:T607,

46. beträffande sjöfartens infrastruktur

att riksdagen avslår motion 1988/89:T618 yrkande 9,

47. beträffande behörighetskrav för förare av fritidsbåtar
att riksdagen avslår motion 1988/89:T601,

48. beträffande flyttning av fartyg och vrak

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T605 och 1988/89:T609.

Stockholm den 7 mars 1989
På trafikutskottets vägnar

1988/89: TU 12

Birger Rosqvist

32

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle 1988/89:
Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson
(s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Tom
Heyman (m), Anders Castberger (fp), Rune Thorén (c) och Karin Starrin

(c).

Reservationer

1. Fyrverksamheten (mom. 2)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Vad utskottet”
och på s. 10 slutar med ”Svenska Högarna” bort ha följande lydelse:

Sjöfartsverkets rationaliseringsåtgärder får emellertid enligt utskottets
mening inte innebära att oersättliga kulturvärden - såsom fyren på Svenska
Högarna - tillspilloges. Regeringen bör därför låta beräkna kostnaden för att
renovera fyren och för att underhålla den samt därefter återkomma till
riksdagen med förslag till medelsanvisning.

Vad utskottet nu anfört - och som torde tillgodose syftet med motionerna
T710 (m) och T715 (vpk) - bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fyrverksamheten
att riksdagen med anledning av det som anförs i propositionen om
inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under perioden
1989-1991 samt motionerna 1988/89:T710 och 1988/89:T715 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. Fritidsbåtsregister (mom. 7)

Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom
Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Lagen om”
och på s. 12 slutar med ”sorn återstår” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del helt ansluta sig till de överväganden som talar för
att avskaffa anslaget till Fritidsbåtsregister och upphäva lagstiftningen
härom. Det kan enligt utskottets mening inte vara rimligt att polisen, som har
betydligt angelägnare uppgifter att sköta, avsätter resurser för att få
försumliga båtägare att betala 30 kronor till statskassan. Och de försumliga är
ju - föga överraskande - ganska många.

Utskottet avstyrker följaktligen regeringens förslag till medelsanvisning
och tillstyrker motionerna T234 (fp) yrkande 18, T248 (m) yrkande 1, T603
(m) yrkande 2, T604 (fp) yrkande 2, T608 (m) yrkande 2 och T610 (m)
yrkande 2.

Vidare vill utskottet framhålla att regeringen snarast bör förelägga riksdagen
förslag om upphävande av den lagstiftning som reglerar registrering av
fritidsbåtar.

3 Riksdagen 1988189.15 sami. Nr 12

Vad utskottet nu anfört - och som torde tillgodose syftet med motionerna
T234 (fp) yrkande 17, T603 (m) yrkande 1, T604 (fp) yrkande 1, T608 (m)
yrkande 1, T610 (m) yrkande 1 och T617 (m) - bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande fritidsbåtsregister
att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1988/89:T234 yrkande 18, 1988/
89:T248 yrkande 1,1988/89:T603 yrkande 2,1988/89:T604 yrkande 2,
1988/89:T608 yrkande 2 och 1988/89:T610 yrkande 2 avslår regeringens
förslag att riksdagen till Fritidsbåtsregister för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 19 000 000 kr.,

b) med anledning av motionerna 1988/89:T234 yrkande 17, 1988/
89:T603 yrkande 1,1988/89:T604 yrkande 1,1988/89:T608 yrkande 1,
1988/89:T610 yrkande 1 och 1988/89:T617 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Fritidsbåtsregister (morn. 7)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Lagen om”
och på s. 12 slutar med ”sorn återstår” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i flera motioner uttalade uppfattningen att fritidsbåtsregistret
måste ses som ett ekonomiskt och administrativt misslyckande.
Utskottet avstyrker därför den av regeringen föreslagna medelsanvisningen
och tillstyrker motionerna T234 (fp) yrkande 18, T248 (m) yrkande 1, T603
(m) yrkande 2, T604 (fp) yrkande 2, T608 (m) yrkande 2 och T610 (m)
yrkande 2.

Fritidsbåtar som kan gå fortare än 10 knop bör dock omfattas av en statlig
reglering, innebärande beskattning och krav på kompetensbevis för förare.

Vad utskottet nu anfört - och som i viss mån torde tillgodose syftet med de
övriga motionsyrkanden som nu är i fråga - bör av riksdagen ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande fritidsbåtsregister
att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1988/89:T234 yrkande 18, 1988/
89:T248 yrkande 1,1988/89:T603 yrkande 2,1988/89:T604 yrkande 2,
1988/89:T608 yrkande 2 och 1988/89:T610 yrkande 2 avslår regeringens
förslag att riksdagen till Fritidsbåtsregister för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 19 000 000 kr.,

b) med anledning av motionerna 1988/89:T234 yrkande 17, 1988/
89:T603 yrkande 1,1988/89:T604 yrkande 1,1988/89:T608 yrkande 1,
1988/89:T610 yrkande 1 och 1988/89:T617 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

1988/89 :TU 12

34

4. Omfattningen av färjetrafiken till Gotland (mom. 9)

Hugo Bergdahl (fp), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Anders
Castberger (fp), Rune Thorén (c) och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn inte minst till turismens utomordentligt stora betydelse för
Gotland är det enligt utskottets mening angeläget att regeringen vidtar
åtgärder för att öka utbudet av färjeförbindelser till ön. Särskilt angeläget är
det att året-runt-trafiken till Visby från Nynäshamn och Oskarshamn
kompletteras med förbindelser sommartid från Grankullavik på Öland och
från Västervik.

Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna T606 (m,c), T614 (fp) och
T615 (c). Syftet med motion T620 (c) yrkande 1 torde, genom vad utskottet
anfört, få anses i huvudsak tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande omfattningen av färjetrafiken till Gotland
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T606, 1988/89:T614
och 1988/89:T615 samt med anledning av motion 1988/89:T620
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

5. Taxesättningen i färjetrafiken på Gotland (mom. 10)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Riktlinjer
för” och på s. 14 slutar med ”uttalade önskemålet” bort ha följande lydelse:
Riksdagen fattade år 1974 beslut om att taxesättningen i Gotlandstrafiken
skulle följa principen för taxesättning på järnvägen, eftersom färjan för
gotlänningarna är både väg och järnväg. Denna princip har sedermera
frångåtts och norra och södra linjen har samma taxa. För det gotländska
näringslivets och turismens utvecklingsmöjligheter är det nödvändigt att en
skälig prissättning i färjetrafiken tillämpas. Utskottet förordar därför, i likhet
med motionären, en återgång till en prissättning likvärdig med SJ:s och
tillstyrker motionsyrkandet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande taxesättningen i färjetrafiken på Gotland
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T620 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

6. Trafikråd för Gotland (mom. 13)

Rune Thorén och Karin Starrin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

1988/89:TU12

35

Enligt utskottets mening bör den särskilde utredare som regeringen
tillkallat för att se över transportrådets verksamhet även överväga den av
motionären aktualiserade frågan.

Vad utskottet sålunda anfört - och som i huvudsak torde tillgodose syftet
med motionsyrkandet - bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande trafikråd för Gotland
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:T620 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

7. Medelsanvisning för brobyggnad över Falsterbokanalen
(mom. 20)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av regeringen föreslagna
satsningen på en ny bro synes omotiverad med hänsyn till det förhållandevis
ringa behovet. De alternativa åtgärder som motionärerna föreslår synes
utskottet till fyllest.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet och avstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande medelsanvisning för brobyggnad över Falsterbokanalen att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:T258 yrkande 5 avslår
regeringens förslag,

8. Stöd till svenska rederier (mom. 21)

Rolf Clarkson (m), Hugo Bergdahl (fp), Sten Andersson i Malmö (m), Tom
Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ifrågavarande statsbidrag
nu bör avvecklas och tillstyrker motionsyrkandena. Regeringens förslag till
medelsanvisning avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska rederier

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T234 yrkande 13 och
1988/89:T248 yrkande 2 avslår regeringens förslag,

1988/89:TU12

36

9. Avskaffande av nuvarande driftsubvention till svensk sjöfart 1988/89:TU 12
(mom. 23)

Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att subventioner av svenskt
näringsliv - däri inbegripet sjöfartsnäringen - bör undvikas. Riksdagens
beslut under år 1988 om ett kontantstöd till svensk sjöfart bör därför
omprövas i samband med att regeringen förelägger riksdagen förslag till
alternativa lösningar på näringens problem.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande avskaffande av nuvarande driftsubvention till svensk
sjöfart

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T225 yrkande 27 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Sjöfartens betydelse för totalförsvaret m.m. (mom. 24)

Rune Thorén och Karin Starrin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkandena härom” bort ha följande lydelse:

Den svenska handelsflottan har minskat från 613 fartyg om sammanlagt
12,9 milj. dödviktton år 1975 till 438 fartyg om 2,2 milj. dödviktton år 1986-en kapacitetsminskning på drygt 80 %. Inte minst av beredskapsskäl måste
Sverige enligt utskottets mening utveckla en positiv sjöfartspolitik. Att med
en så kraftigt decimerad handelsflotta planera för ökad import i ett
avspärrningsläge synes inte realistiskt. Det är också angeläget att upprätthålla
kusttrafiken.

Vad utskottet nu anfört - och som torde tillgodose syftet med motionsyrkandena
- bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande sjöfartens betydelse för totalförsvaret m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T216 yrkande 3
och 1988/89:T618 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

11. Långsiktig strategi för svensk sjöfart (morn. 25)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 30 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande
lydelse:

Det är även enligt utskottets mening angeläget att regeringen förelägger
riksdagen ett sjöfartspolitiskt program med den i motionen angivna inrikt -

ningen. Utskottet tillstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande långsiktig strategi för svensk sjöfart

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T227 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

12. Ett svenskt internationellt fartygsregister (morn. 26)

Rolf Clarkson (m), Hugo Bergdahl (fp). Sten Andersson i Malmö (m), Tom
Heyman (m), Anders Castberger (fp), Rune Thorén (c) och Karin Starrin (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”T227 (vpk) - avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig helt till de överväganden som enligt m-, fp- och
c-motionerna talar för att Sverige bör införa ett internationellt fartygsregister.
Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen
förslag härom. Av det anförda följer att motionerna T225 (m), T234 (fp),
T612 (c), T618 (m) och T619 (m) i de delar som nu är i fråga tillstyrks. Motion
T227 (vpk) i här berörd del avstyrks.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande ett svenskt internationellt fartygsregister

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T225 yrkande 26,
1988/89:T234 yrkande 14, 1988/89:T612 yrkande 1, 1988/89:T618
yrkande 11 och 1988/89:T619 yrkande 1 samt med avslag på motion
1988/89:T227 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

13. Ett svenskt internationellt fartygsregister (mom. 26)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”T227 (vpk) - avstyrks” bort ha följande lydelse:
Kravet på ett internationellt fartygsregister bör enligt utskottets mening
inte ses som annat än ett cyniskt uttryck för redarkapitalets profithunger. Det
bör därför med större eftertryck än som tidigare skett avvisas av riksdagen
såsom fullständigt oförenligt med svensk sjöfartspolitik.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion T227 (vpk) såvitt nu är i fråga
samt avstyrker yrkandena i m-, fp- och c-motionerna.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande ett svenskt internationellt fartygsregister
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T227 yrkande 2 samt med
avslag på motionerna 1988/89:T225 yrkande 26,1988/89:T234 yrkande
14, 1988/89:T612 yrkande 1, 1988/89:T618 yrkande 11 och 1988/
89:T619 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

1988/89: TU 12

38

14. Uppdrag åt transportrådet (mom. 27)

1988/89:

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt vad”
och på s. 20 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening minst sagt anmärkningsvärt att en statlig
myndighet i en officiell publikation framlägger ett förslag som riksdag och
regering klart tagit avstånd från, ett förslag som innebär att Sveriges
beredskap skall höjas genom att göra sjöfarten laglös ur arbetsrättssynpunkt.
Bakgrunden till rådets märkliga agerande bör snarast klarläggas genom att
regeringen ger rådet det i motionen begärda uppdraget. Med det sagda
tillstyrker utskottet motionsyrkandet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande uppdrag åt transportrådet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T227 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen til känna vad utskottet härom anfört,

15. Flagglagen (mom. 29)

Rolf Clarkson (m), Hugo Bergdahl (fp), Sten Andersson i Malmö (m), Tom
Heyman (m), Anders Castberger (fp), Rune Thorén (c) och Karin Starrin (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Flagglagen
upphör” och slutar med ”motionsyrkandena avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Flagglagen begränsar enligt utskottets mening på ett högst olyckligt sätt de
svenska rederiernas handlingsfrihet när det gäller att disponera tonnaget.
Detta innebär nackdelar på en marknad där flexibilitet och rörlighet är
viktiga förutsättningar för framgång. Härtill kommer - som framhålls i
motion T612 (c) - att lagen motverkar syftet med de sjöfartspolitiska
åtgärder som riksdagen beslutade om under fjolåret.

Regeringen bör därför utan dröjsmål förelägga riksdagen förslag om
upphävande av lagen. Förslaget bör föreläggas riksdagen i så god tid att lagen
kan upphöra att gälla den 1 juli innevarande år.

Vad utskottet nu anfört - och som torde tillgodose syftet med motionsyrkandena
- bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande flagglagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T234 yrkande 15,
1988/89:T612 yrkande 2, 1988/89:T618 yrkande 5 och 1988/89:T619
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

16. Samhällsägt rederi (mom. 30)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör konkurrenskraften gentemot den omfattande
utflaggningen mötas med mer genomgripande förändringar än dem regering
och riksdag hittills åstadkommit. En sådan viktig förändring skulle vara att
skapa ett samhällsägt rederi, som, till skillnad från Zenit, skulle ha en
offensiv inriktning. Förberedelser för bildandet av ett sådant rederi bör
genom regeringens försorg nu komma till stånd och förslag härom snarast
möjligt föreläggas riksdagen.

Med det sagda tillstyrket utskottet motionsyrkandet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande samhällsägt rederi
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T227 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

17. Förbud mot supertankers i Östersjön (mom. 33)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Den sålunda”
och på s. 22 slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att all trafik med supertankers i
Östersjön måste avvisas. Ett haveri med olja eller annat miljöfarligt ämne
skulle ge obotliga skador. Det är vidare - som framhålls i motionen -angeläget att oljeskyddet och saneringsberedskapen är så goda att vi i full
utsträckning klarar olyckor av detta slag.

Vad utskottet sålunda anfört - och som innebär att utskottet tillstyrker
motionsyrkandet - bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande förbud mot supertankers i Östersjön
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T238 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

18. Fartygstransporter av oljeprodukter (mom. 34)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening med hänsyn till behovet av att skydda den
marina miljön synnerligen angeläget att alla åtgärder vidtas för att förhindra
katastrofer och tillbud till sjöss. Motionärernas förslag till åtgärder synes väl
avvägt och bör därför ges regeringen till känna för verkställighet. Med det
sagda tillstyrker utskottet motionen.

1988/89:TU12

40

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande fartygstransporter av oljeprodukter

att riksdagen med bifall till motion 1988/89-.T602 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

19. Utredning om farledsverksamheten (mom. 35)

Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit förekommer det på flera håll utmed kusterna
att hamnförvaltningar eller industriföretag svarar för farledsutmärkning och
tillsyn av denna. Det synes emellertid angeläget att en fullständig kartläggning
görs av möjligheterna att i största möjliga utsträckning låta tillsynen av
farledsutmärkningen ske på sätt som föreslås i motionen. I samband med en
sådan utredning bör vidare förslag läggas fram om en motsvarande reducering
av sjöfartsavgifter. Vad utskottet nu anfört - och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks - bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande utredning om farledsverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T619 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

20. Utredning om lotsningsbestämmelserna (mom. 36)

Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Riksdagen
beslutade” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Reglerna för lotsning är enligt utskottets mening schablonartade och
motsvarar inte näringens och sjösäkerhetens krav. Enligt vad utskottet
erfarit har det i flera fall inträffat att den lots som anlitas har väsentligt mindre
erfarenhet av den farled det gäller än befälhavaren ombord. I andra fall har
behöriga lotsar inte funnits att tillgå på den aktuella platsen, men lotstvång
har ändå ansetts föreligga och lotsavgift har måst betalas. Eftersom beslut om
dispens från reglerna delegerats till respektive sjöfartsområde, ges utrymme
för godtycke och varierande tillämpningar på olika platser utmed kusten.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda erforderligt att en
utredning om lotsverksamheten kommer till stånd genom regeringens
försorg och tillstyrker sålunda motionsyrkandena.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande utredning om lotsningsbestämmelserna

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T618 yrkande 10 och
1988/89:T619 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

1988/89:TU12

41

21. Forskning och utveckling (mom. 37)

1988/89:TU12

Hugo Bergdahl och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Enligt vad”
och på s. 24 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T218 (fp) uttalade uppfattningen att en
forskningscentral för uppgifter av den art som anges i motionen bör
tillskapas. Eftersom ett miljöpolitiskt centrum planeras på S:t Jörgens
sjukhus i Göteborg bör en förläggning av centralen dit övervägas.

Vad utskottet nu anfört - och som torde tillgodose syftet med samtliga de
motionsyrkanden som nu är i fråga - bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T218 yrkande 5,
1988/89:T227 yrkande 6 och 1988/89:T618 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

22. Forskning och utveckling (mom. 37)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Enligt vad”
och på s. 24 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om inriktningen av forskningen
och utvecklingen på sjöfartsområdet. Vidare vill utskottet understryka
behovet av forskning om en ändrad inriktning på produktionen av nuvarande
flotta.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i vpk-motionen. Syftet med
yrkandena i m- och fp-motionerna torde genom utskottets ställningstagande
få anses i huvudsak tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T227 yrkande 6 samt med
anledning av motionerna 1988/89:T218 yrkande 5 och 1988/89:T618
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

23. Kustbevakning och sjöräddning (mom. 42)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”detta avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att resurserna för sjöräddning
och kustbevakning behöver samordnas bättre än vad som sker i dag. En
organisation av den art, med de uppgifter och den finansiering som
motionärerna föreslår synes ändamålsenlig. Utskottet vill också understryka

vikten av att samtliga ombordanställda ges utbildning i brandskydd och
säkerhetstjänst. På fartygen krävs också en brand- och säkerhetsjourstyrka.
Ökade insatser krävs vidare för att höja säkerheten i samband med farliga
laster. Även dessa insatser bör bekostas av staten. En svensk variant av Coast
Guard skulle kunna sköta materiel- och säkerhetsinspektioner samt kontroll
av besättningarnas utbildning och behörighet. Regeringen bör enligt utskottets
mening låta utreda här berörda frågor och återkomma till riksdagen med
förslag som tillgodoser utskottets önskemål.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att utskottet tillstyrker
motionsyrkandet - bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande kustbevakning och sjöräddning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T227 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

24. Kustsjöfart och sjöfart på inre vattenvägar m.m. (mom.

44)

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det från miljö- och energisynpunkt
är angeläget att trafikpolitiken utformas så att godstransporter i
större utsträckning förs över från landvägstransporter till sjöfart - såväl
internationellt som nationellt. Ett enda fartyg med en lastkapacitet på 800-1 000 ton kan ersätta 40 å 50 stycken 20-tons lastbilar eller 20 å 25
järnvägsvagnar. En upprustning av sjölederna till hamnarna i Uppsala,
Enköping och Håbo skulle enligt utskottets mening utgöra ett värdefullt
bidrag till främjandet av en trafikpolitik som syftar till att utnyttja våra
många inre vattenvägar i betydligt större utsträckning än för närvarande. En
utredning om möjligheterna att åstadkomma en sådan upprustning bör
därför även enligt utskottets mening komma till stånd.

Utskottet delar vidare den i motion T256 (fp) uttalade uppfattningen om
vikten av att förslaget till en ny hamn i Kalmarviken får en seriös prövning.

Med det anförda tillstyrker utskottet samtliga de motionsyrkanden som nu
är i fråga.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande kustsjöfart och sjöfart på inre vattenvägar m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T210 yrkande 5,
1988/89:T256 yrkande 2 och 1988/89:T621 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

1988/89:TU12

43

Särskilda yttranden

1988/89:TU12

1. Fyrverksamheten (mom. 2)

Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Anders Castberger (fp),
Rune Thorén (c) och Karin Starrin (c) anför:

Som framgår av betänkandet kan regeringen med stöd av förordningen
(1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. förklara en byggnad såsom
fyren på Svenska Högarna för statligt byggnadsminne. Det är vår förhoppning
att regeringen skall utnyttja denna möjlighet.

2. Omfattningen av färjetrafiken till Gotland (mom. 9)

Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anför:

Enligt vår mening bör avtalet - i sin helhet - mellan Nordström & Thulin AB
och staten offentliggöras. Vi anser vidare att färjetrafiken på Gotland skall
kunna bedrivas i fri konkurrens.

3. Transportstöd för Vänersjöfarten (mom. 19)

Roy Ottosson (mp) anför:

I avvaktan på resultatet av det arbete som regionalpolitiska kommittén
bedriver är inte heller jag beredd att nu förorda införandet av ett transportstöd
för Vänersjöfarten. Jag delar dock helt den i motionerna T239 (m) och
T245 (fp) uttalade uppfattningen att Vänersjöfarten har stor betydelse som
ett energieffektivt och miljövänligt alternativ till landsvägstransporter. Det
är enligt min mening viktigt att fartygstransporterna på Vänern inte förs över
till landsvägstransporter.

4. Förbud mot supertankers i Östersjön (mom. 33)

Rune Thorén och Karin Starrin (båda c) anför:

I vår motion Jo797 (c) erinrar vi om den havsmiljökonferens som kommer att
anordnas av Nordiska rådet hösten 1989. Vi framhåller också att konferensen
bör följas av en särskild konferens om Östersjön. En sådan Östersjökonferens
utgör enligt vår mening ett lämpligt forum för att diskutera förslaget i
motion T238 (fp) om ett förbud mot supertankers i Östersjön.

5. Kustbevakning och sjöräddning (mom. 42)

Rune Thorén och Karin Starrin (båda c) anför:

Det är enligt vår mening angeläget att planeringen av sjöräddnings- och
kustbevakningsinsatser och att investeringar för sådana insatser samordnas
på ett bättre sätt än som sker i dag.

44

Innehållsförteckning 1988/89:TU12

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 7

1 Inriktningenavsjöfartsverketsverksamhetm.m. 7

2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster 10

3 Anslaget Fritidsbåtsregisterm.m 10

4 Anslaget Transportstöd för Gotland m.m 12

5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt 14

6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd m.m 14

7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m 15

8 Anslaget Bro över Falsterbokanalen 16

9 Anslaget Stöd till svenska rederier 16

10 Anslaget Bidrag till svenska rederier samt den allmänna inriktningen
av Sveriges internationella sjöfartspolitik 17

11 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor 21

11.1 Frågor med övervägande internationell anknytning 21

Samhällsägt rederi 21

Vissa miljöskyddsaspekter 21

Farledsutmärkning och lotsning 22

Forskning och utveckling 23

Sjöbefälsutbildning 24

Fartygsbemanning 25

Fartygs konstruktion och utrustning 25

Fartygsfinansiering 25

11.2 Sjöfartspolitiska frågor med övervägande nationell anknytning
25

Kustbevakning och sjöräddning 25

Statsisbrytarnas lokalisering 26

Kustsjöfart och sjöfart på inre vattenvägar m.m 26

Sjöfartens infrastruktur 28

12 Övriga frågor 28

Behörighetskrav för förare av fritidsbåtar 28

Flyttning av fartyg och vrak 29

13 Hemställan 29

Reservationer 33

Särskilda yttranden 44

45