Socialutskottets betänkande
1988/89: SoU22

Ändrad beslutsordning för hälso- och 1988/89

sjukvårdens ansvarsnämnd SoU22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i proposition 1988/89:84
om ändrad beslutsordning för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd samt
en med anledning av propositionen väckt motion. Vidare behandlas tre
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1989.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag som innebär att ordföranden
i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) får möjlighet att avgöra
disciplinärenden när det är uppenbart att ärendet inte kan leda till disciplinpåföljd.
Syftet med lagändringen är att förenkla handläggningen vid
HSAN. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.1 anslutning härtill
avstyrker utskottet ett motionsyrkande (mp) om avslag på propositionen.

Utskottet avstyrker vidare i betänkandet ett motionsförslag (fp) om att
HSAN i framtiden bör behandla frågor om hur döda tas om hand i hälsooch
sjukvården eftersom tillsynsutredningen har i up*pdrag att utreda
denna fråga.

En motion angående behovet av kontaktperson för psykiskt sjuka (fp)
avstyrks eftersom frågan förväntas bli behandlad i en proposition under
nästa riksmöte.

Slutligen avstyrks ett motionsförslag (vpk) om inrättandet av en patientombudsman.
De förtroendenämnder som sedan 1980 finns i varje landstingskommun
fullgör enligt utskottet i huvudsak de uppgifter som skulle
åligga en patientombudsman.

Propositionen

I proposition 1988/89:84 om ändrad beslutsordning för hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta förslag till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.

Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga.

1 Riksdagen 1988/89. 12 sami. Nr 22

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1988/89:Soll av Anita Stenberg (mp) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1988/89:84.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989

1988/89:So449 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handläggning av ärenden rörande omhändertagande av
döda i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

1988/89:So464 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om kontaktperson för psykiskt sjuka.

1988/89:So505 av Gudrun Schyman och Margo Ingvardsson (båda vpk)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en
patientombudsman i enlighet med motionen.

Utskottet

Bakgrund

Enligt 12 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-och sjukvårdspersonalen
m. fl. (tillsynslagen) får disciplinpåföljd åläggas den som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter
vad som åligger honom i yrkesutövning, om felet inte är ringa. Frågan om
disciplinansvar enligt lagen prövas av en särskild nämnd, HSAN. Nämnden
består av en ordförande och åtta andra ledamöter. Enligt 21 § tillsynslagen
är nämnden beslutsför med ordförande och sex andra ledamöter.
Frågan om disciplinansvar enligt tillsynslagen för hälso- och sjukvårdspersonalen
m. fl. prövas av HSAN på anmälan av socialstyrelsen, JO, JK,
ifrågavarande patient eller en nära anhörig, om patienten är oförmögen att
själv anmäla skadan. Ansvarsnämndens beslut enligt tillsynslagen får överklagas
hos kammarrätten enligt närmare föreskrifter i tillsynslagen.

I enlighet med regeringens bemyndigande den 12 mars 1987 tillkallades
utredningen (S 1987:03) för översyn av bestämmelserna om tillsyn över
hälso- och sjukvårdspersonalen, m. m. (tillsynsutredningen). Den särskilde
utredaren skall överväga om förenklingar kan göras i bestämmelserna om
HSAN:s verksamhet. Vidare skall bl. a. prövas om tillsynslagen bör förtydligas
såvitt rör personalens iakttagande av respekt och skyddande av
integritet vid omhändertagande av avlidna och vilket ansvar sjukvårdshuvudmännen
bör ha för att omhänderta avlidna samt om personalens
bemötande av anhöriga till patienter och avlidna bör omfattas av tillsynslagen.

1988/89: SoU22

Utredningen kommer att avlämna ett delbetänkande som rör HSAN:s
verksamhet och eventuella förenklingar i bestämmelserna under hösten
1989. Ett slutbetänkande väntas tidigast sommaren 1990.

Regeringen uppdrog dessutom den 28 januari 1988 åt statskontoret att i
samråd med HSAN genomföra en översyn av vissa administrativa frågor
m. m. vid HSAN. Syftet med uppdraget var att på kort tid få fram förslag
om åtgärder som kunde förenkla HSAN:s arbete och göra det möjligt att
handlägga ärendena snabbare.

Statskontoret överlämnade i juni 1988 rapporten HSAN-88 Handläggning—Administration—Organisation—Samverkan—Teknikstöd
m.m. vid
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (1988:4). Statskontoret har i denna
rapport lämnat vissa förslag som i huvudsak syftar till en förenkling av
handläggningsordningen för ärenden vid nämnden. HSAN, socialstyrelsen
och riksrevisionsverket har tillstyrkt statskontorets förslag att ordföranden
får avgöra vissa ärenden i sak om det är uppenbart att ärendet inte kan
leda till någon disciplinpåföljd. Tillsynsutredningen har förklarat sig beredd
att med förtur behandla den del av sitt uppdrag som rör HSAN.
Utredningen förordar emellertid att beslut om att genomföra förslaget om
ändrad beslutsordning inte fattas förrän utredningen har utrett andra
viktiga faktorer i sammanhanget.

Förslaget

I propositionen föreslås att tillsynslagen ändras så att ordföranden i HSAN
ensam kan fatta beslut som innebär att ett disciplinärende avgörs i sak, om
det är uppenbart att ärendet inte kan leda till någon disciplinpåföljd.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1989. Skälet till detta förslag är
att antalet inkommande ärenden sedan hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
kom till den 1 juli 1980 har ökat från ca 700 per år till drygt 1 300
budgetåret 1987/88. Antalet avgjorda ärenden har också ökat, dock inte i
samma takt, varför ärendebalansen ökat. Balansen omfattade 1 658 ärenden
den 1 juli 1988. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende
beräknades då ligga på ca 16,5 månader. Detta förhållande kan, anför
föredraganden, inte anses tillfredsställande för vare sig anmälaren eller
den anmälda. Antalet ärenden förväntas i framtiden, enligt statskontorets
bedömning, årligen uppgå till ca 1 500. 1 omkring 600 av dessa kommer
det, enligt statskontoret, att framstå som uppenbart att talan inte kan
bifallas och att beslut således skall kunna fattas av ordföranden. Vidare
beräknas omkring 200 ärenden gälla omedelbara överlämnanden, överskridande
av preskriptionstiden eller återtagande av anmälan m.m. för
vilka ett förenklat beslutsfattande också bör kunna tillämpas. Kvar blir ca
700 ärenden som kommer att kräva nämndens ställningstagande.

Även när ordföranden ensam kan avgöra ärenden skall nuvarande föreskrifter
gälla för utredning och handläggning. Ett ordförandebeslut skall
vidare kunna överklagas till kammarrätten enligt samma regler som gäller
för andra beslut av nämnden.

Den föreslagna möjligheten till ordförandebeslut omfattar inte behörighetsärenden.
Att ordföranden ensam kan avgöra ett disciplinärende i sak

1988/89: SoU22

11 Riksdagen 1988/89. 12 sami Nr 22

utesluter inte att ärendet ändå lämpligen prövas av nämnden i dess helhet.
Ärenden som anhängiggjorts av socialstyrelsen, JO eller JK på grund av att
en prövning av disciplinansvaret har bedömts påkallad, förutses enligt
propositionen aldrig kunna avgöras i sak av ordföranden ensam. Det bör
knappast heller förekomma att ärenden, där muntlig förhandling äger
rum, avgörs av ordförandebeslut. Ärenden som har avgjorts av ordföranden
ensam skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

I motion 1988/89:Sol 1 av Anita Stenberg (mp) yrkas avslag på propositionen
med motiveringen att tillsynsutredningens utredningsresultat inte bör
föregripas och att inte beslut i ärendet skall fattas förrän det är utrett hur
HSAN bör vara sammansatt. Dessutom finner motionären det osäkert ur
rättssäkerhetssynpunkt att ordföranden ensam kommer att besluta i mer
än hälften av de till HSAN inlämnade ärendena.

Utskottet anser det angeläget att minska ärendebalansen vid HSAN och
förkorta handläggningstidema. Ärendebalansen är för närvarande mycket
stor och den genomsnittliga handläggningstiden över 16 månader. En
förenkling av handläggningen skulle leda till snabbare beslut till förmån
både för anmälaren och de anmälda. Utskottet anser att den i propositionen
föreslagna ändringen i tillsynslagen har en begränsad räckvidd även
om den kan komma att tillämpas i ett stort antal ärenden. Ändringen bör
kunna genomföras utan att rättssäkerheten eftersätts. Härtill bidrar att den
förenklade handläggningen enbart kan leda till friande beslut. Beslutet kan
överklagas enligt samma regler som beslut av nämnden i dess helhet.
Ordföranden och dennes ersättare har erfarenhet som domare. De förslag
som statskontoret lagt fram kommer i sin helhet — även i fråga om olika
beslutsnivåer — att bli föremål för tillsynsutredningens fortsatta överväganden.
När tillsynsutredningen lägger fram sitt förslag kan det bli aktuellt
med mer genomgripande förändringar av handläggningsordningen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om en ändring
i tillsynslagen. Motion Sol 1 (mp) avstyrks.

Omhändertagande av döda

I motion 1988/89:So449 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
handläggning av ärenden rörande omhändertagande av döda i hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd (yrkande 1). Motionären anför att reglerna för
omhändertagande av döda bör ses över. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
handlägger enbart ärenden som berör levande. I framtiden bör
nämnden också enligt motionären behandla frågor om hur döda tas om
hand.

HSAN har tidigare enligt den praxis som utvecklats av nämnden, inte
prövat ärenden som rör omhändertagande av avlidna. Regeringsrätten har
dock visat två sådana mål åter till ansvarsnämnden för ny behandling (RÅ
1986 ref. 92). Regeringsrätten ansåg att målen borde ha prövats i sak av

1988/89: SoU22

ansvarsnämnden, eftersom klagomålen rörde åtgärder som ålegat resp.
vidtagits av hälso- och sjukvårdspersonalen i dess yrkesutövning.

I direktiven till tillsynsutredningen anges att den särskilda utredaren
bl. a. skall överväga om tillsynslagen bör förtydligas såvitt rör personalens
iakttagande av respekt och skyddande av integritet, t. ex. vid omhändertagande
av avliden i avvaktan på bisättning och begravning, om personalens
bemötande av anhörig till patienten och avliden bör omfattas av tillsynslagen
och vilket ansvar sjukvårdshuvudmännen bör ha för att omhänderta
avliden i avvaktan på bisättning och begravning.

Utskottet anser att motionären får anses tillgodosedd genom tillsynsutredningens
uppdrag. Något initiativ av riksdagen med anledning av motion
So449 (fp) behövs inte. Motionen avstyrks således.

Kontaktperson för psykiskt sjuka

I motion !988/89:So464 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (båda
fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om kontaktperson för psykiskt sjuka. Kontaktperson enligt socialtjänstlagen
erbjuds inför planering av utskrivning från psykiatrisk vård eller som
ett led i behandling av psykiskt sjuka. Men för psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt
kan med gällande lagstiftning ofta inte vård eller hjälp beredas
den sjuke i tid. Det är enligt motionärerna angeläget att en utanförstående
person kan hålla kontakt med den sjuke och även föranstalta om vård, när
så behövs.

I betänkandet 1988/89:SoU2 anförde utskottet med anledning av en motion
med samma innehåll och av samma motionärer bl.a att utskottet delar
uppfattningen att det finns behov av att ge särskild uppmärksamhet till
sådana psykiskt sjuka människor som saknar sjukdomsinsikt och som inte
alltid med stöd av gällande lagstiftning kan beredas adekvat hjälp och
vård. Utskottet hänvisade emellertid till att tvånget inom psykiatrin är
föremål för en omfattande översyn. Utskottet hänvisade vidare till att
socialberedningen i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och
rättsäkerheten behandlat frågan om kontaktperson för patienter inom den
psykiatriska vården. Utskottet fann mot den bakgrunden inte skäl till
något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen
motion So464 (fp).

Patientombudsman

I motion 1988/89:So505 av Gudrun Schyman och Margo Ingvardsson
(båda vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet
av en patientombudsman i enlighet med motionen. Motionärerna
anför att patienter inom sjukvården utgör en svag och utsatt grupp i
samhället. I patientens kontakter med förtroendenämnden, ansvarsnämnden,
patientförsäkring och läkemedelsförsäkring kan det vara mycket svårt

1988/89: SoU22

att få rättelse eller ersättning vid felbehandling eller behandlingsskador.
För att ge patienter möjlighet till inflytande och rättssäkerhet i vården
behövs enligt motionen ett fristående, opartiskt ombud, en patientombudsman.

Enligt lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården
skall det inom vaije landstingskommun och kommun som inte tillhör
landstingskommun finnas en eller flera förtroendenämnder. Nämnderna
skall främja kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal
och förmedla den hjälp till patienten som förhållandena påkallar. De
skall verka för att patienternas rättigheter tas till vara och att deras integritet
skyddas. Nämnden har även till uppgift att för de ansvariga påpeka
eventuella behov av resurser inom ett visst område.

Utskottet gör följande bedömning. Förtroendenämnderna tillkom för
att tillgodose önskemål liknande dem som motionärerna nu för fram.
Tjänstemännen vid nämnden skulle ha den direkta kontakten med patienterna
och fylla funktionen av patientombudsman. Syftet med att lägga
ansvaret på en landstingskommunal nämnd var att ge verksamheten den
tyngd som kunde behövas för att med kraft ta sig an patienternas sak och
intressen. Ett av skälen till att inte en statlig organisation valdes var att
man ville undvika att skapa ett onödigt motsatsförhållande mellan huvudmannen
och personalen å sin sida och patienterna å sin. Förtroendenämnderna
var forst en försöksverksamhet men har sedemera permanentats
(prop. 1985/86:136, SoU 21, rskr. 218). Avsikten är att frågan om förtroendenämndernas
verksamhet skall prövas i samband med frågan om ny
lagstiftning om tvånget inom psykiatrin.

Utskottet anser sammanfattningsvis att förtroendenämnderna i huvudsak
fullgör de uppgifter som skulle åligga en patientombudsman. Utskottet vill
därför inte ta något initiativ med anledning av motion So505 varför
motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslaget om ändring i lagen om tillsyn över hälsooch
sjukvårdspersonalen m.jl.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1988/89:Sol 1, antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl.,

2. beträffande omhändertagande av döda

att riksdagen avslår motion 1988/89:So449 yrkande 1,

3. beträffande kontaktperson för psykiskt sjuka
att riksdagen avslår motion 1988/89:So464,

1988/89: SoU22

4. beträffande patientombudsman
att riksdagen avslår motion 1988/89:So505.

Stockholm den 11 april 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s),
Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson
(s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Ingegerd Anderlund (s),
Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c),
Gudrun Schyman (vpk), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Marianne
Samuelsson (mp).

Reservationer

1. Förslaget om ändring i lagen om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl. (mom.l)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”Motion Soll (mp) avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att beslut om ändrad beslutsordning i hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd inte bör fattas förrän den av regeringen tillsatta
tillsynsutredningen har utrett andra närliggande frågor, nämligen hur
nämnden bör vara sammansatt och om beslut också bör kunna fattas med
ett färre antal nämndledamöter. Eftersom tillsynsutredningen avser att
med förtur behandla de frågor som berör HSAN, skulle ett avvaktande av
utredningsarbetet endast innebära en kortare fördröjning. Enligt tillsynsutredningen
skulle en ev. förändring baserad på utredningens förslag kunna
tillämpas fr.o. m. den 1 januari 1990. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionen och föreslår att riksdagen avslår propositionen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande förslaget om ändring i lagen om tillsyn över hälsooch
sjukvårdspersonalen m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sol 1 avslår proposition
1988/89:84.

2. Patientombudsman (mom. 4)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 6 som böijar med ”Utskottet
gör följande bedömning” och slutar med ”varför motionen avstyrks” bort
ha följande lydelse:

1988/89: SoU22

Utskottet anser att förtroendenämndernas verksamhet inte till fullo
fyller de krav på hjälp och stöd som patienter kan behöva i sin kontakt
med hälso- och sjukvårdens myndigheter. Det behövs enligt utskottet ett
från sjukvården fristående och opartiskt ombud, en patientombudsman,
som patienten skall kunna vända sig till med förtroende för att få information
och framföra klagomål. Ombudsmannen skall förmedla information
och bevaka patienters och handikappades rättigheter, samt hjälpa patienter
att klaga på vård och behandling som de utsätts för. Specialbevakning
av tvångsintagningar och tvångsvård bör ingå i ombudsmannens uppgifter,
liksom att bevaka forsknings- och läkemedelsetiska frågor. Ombudsmannen
skall också ha möjlighet att utreda klagomål och ta upp olika
frågor med den som är ansvarig för vården. Genom en sådan ombudsman
kommer patientens medinflytande och rättssäkerhet att stärkas. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande patientombudsman
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So505 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89: SoU22

I proposition 1988/89:84 framlagt lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl.

Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Ansvarsnämnden är beslutför med ordförande och sex andra ledamöter.
Till sammanträde med nämnden skall samtliga ledamöter kallas. Anmäler
ledamot förfall, skall ersättare för honom kallas.

Ordföranden får ensam fatta be- Ordföranden får ensam fatta beslut
som ej innefattar slutligt avgör- slut som inte innefattar slutligt

ande i sak. Vad som nu har sagts gäl- avgörande i sak. Detta gäller inte beier
inte beslut enligt 16 § eller utdö- slut enligt 16 § eller utdömande av

mande av vite enligt 27 § andra vite enligt 27 § andra stycket. Beslut

stycket. som innebär att ett ärende om disci plinansvar

avgörs i sak får fattas av
ordföranden ensam, om det är uppenbart
att ärendet inte kan leda till
någon disciplinpåföljd.

Ärenden som har avgjorts enligt andra stycket skall anmälas vid nästa
sammanträde med nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: SoU22
Bilaga

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989