Socialutskottets betänkande
1988/89:SoU18

Bidrag till barnomsorg

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1988/89:100, bil. 7
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag för budgetåret 1989/90
under F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg. I anslutning härtill behandlas
ett stort antal motionsyrkanden beträffande barnomsorgen.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till medelsanvisning.

Med anledning av motioner (s, fp, vpk) föreslår utskottet att regeringen
ges till känna vad utskottet anfört om överväganden beträffande statsbidraget
till kommunerna för fortbildning inom barnomsorgen.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 27 reservationer.

FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1988/89:100 bil. 7

Regeringen har under punkten F 1 (s. 113-115) föreslagit att riksdagen till
Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 10 330 000 000 kr. Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del
av vad som i propositionen anförts om statsbidrag till periodiskt anordnad
barnomsorg.

Motioner

1988/89:So545 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om betydelsen av en familjepolitik som ger sådan valfrihet att andra
familje- och kulturmönster än det svenska respekteras.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf547.

1988/89:So601 av Ann-Cathrine Haglund och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att deltidsförskolan
skall utvecklas till en skolförberedande förskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolan skall
vara huvudman för en sådan förskola,

1988/89

S0UI8

1 Riksdagen 1988/89.12 sami. Nr 18
Rättelse: S. 1 rad 15 Står: 28 Rättat till: 27

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen
skall utforma det pedagogiska programmet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
skolförberedande träningen på daghemmen skall ha samma inriktning och
huvudman som den skolförberedande förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att diskrimineringen
av deltidsförskolan i statsbidragshänseende skall upphöra,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alternativa
skolförberedande förskolor skall ha ett med andra förskolor likvärdigt
statsbidrag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att benämningen
förskola endast skall användas för en skolförberedande förskola.

1988/89:So604 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att svenska kyrkans och andra deltidsförskolor
som drivs av annan huvudman än kommunen skall få samma statsbidrag som
de kommunala deltidsförskolorna,

2. att riksdagen beslutar att även svenska kyrkans heltidsförskolor skall få
samma statsbidrag som de kommunala heltidsförskolorna.

1988/89:So605 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående barnomsorg i svenska kyrkans regi.

1988/89:So607 av Carl Bildt n.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett för alla förskolor likvärdigt bidrag införs
från och med den 1 juli 1992,

2. att riksdagen beslutar att inrätta en skolförberedande förskola i enlighet
med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att den skolförberedande verksamheten på
daghemmen skall ha skolstyrelsen som huvudman från och med den 1 juli
1992.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub214.

1988/89:So609 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära ett förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen
med en sådan inriktning som anges i motionen.

1988/89:So610 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande ändring av förordningen 1987:860.

1988/89:So611 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att kommunala dagbarnvårdare skall få räkna in
även egna barn i underlaget för tjänsten på samma villkor som för andras
barn,

2. att riksdagen beslutar att även andra hemmavarande föräldrar skall ha
rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn på samma villkor som
annan kommunal dagbarnvårdare.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf251.

1988/89 :SoU 18

1988/89:So612 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolstyrelsen
skall ansvara för verksamheten i förskolan under året närmast före skolstarten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att det pedagogiska programmet för förskolan
bygger på och syftar till att hos barnen inpränta den respekt för medmänniskors
självbestämmande, lika värde och integritet som vilar på bl.a. kristen
grund,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragsregler för
barnomsorgen som inte missgynnar familjedaghemmen och som vidare bör
vara neutrala gentemot olika huvudmän och även möjliggöra statsbidrag för
alternativa deltidsförskolor liksom för daghem öppna kortare tid än åtta
timmar enligt vad i motionen anförs.

1988/89:So613 av Olof Johansson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lag till vårdnadsbidrag och
följdändringar i annan lagstiftning samt därav följande förändringar av
statsbidraget till barnomsorgen under våren 1989 i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
kommunerna åläggs utbetala statsbidrag till icke-kommunala daghem som
uppfyller grundläggande kvalitetskrav.

Yrkande 1 behandlas även i bet. 1988/89:SoU17.

1988/89:So618 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att regler som nu gäller mellan enskild
anordnare och kommun enligt SFS 1987:860 även skall gälla mellan stat och
kommun.

1988/89:So619 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om lika villkor för enskild och kommunal barnomsorgsverksamhet för
att erhålla det statliga bidraget för fortbildning av personal.

1988/89:So620 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
kompletterande personalgrupp inom barnomsorg och grundskola, nämligen
danspedagogen.

1988/89:So622 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett ”krispaket” för
barnomsorgen där två av inslagen skall vara en lag om rätt till förskola för alla
barn och ett avskaffande av den s.k. lex Pysslingen.

1988/89:So623 av Margit Sandéhn och Marianne Carlström (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att göra en inventering i kommunerna av hur
statsbidraget till fortbildning har utnyttjats och hur resurserna har fördelats
mellan de olika barnomsorgsformerna.

1988/89:SoU18

1988/89:So625 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda m)
vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till dagbarnvårdares
egna barn i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:So626 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statsbidrag bör kunna utgå till barnomsorg i svenska
kyrkans regi.

1988/89:So628 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om företagsdaghem i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:So630 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av barnomsorgen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvaliteten i barnomsorgen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rekrytering av personal till barnomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativ i barnomsorgen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorg med svenska kyrkan som huvudman,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om familjedaghemmen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolbarnsomsorgen.

1988/89:So631 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till lag som garanterar alla
barns rätt till plats i daghem och fritidshem t.o.m. 12 års ålder Snarast
föreläggs riksdagen och att därvid beaktas vad som i motionen sägs om
inriktningen mot kollektiv kommunal barnomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
för samhällets utbyggnad av daghem och fritidshem bör vara 25 000 nya
platser i daghem och 15 000 nya platser i fritidshem under budgetåret
1989/90,

3. att riksdagen till utbyggnad av daghem och fritidshem för budgetåret
1989/90 anslår 1 202 000 000 kr. utöver regeringens förslag, eller totalt 11 532
000 000 kr.,

4. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att göra avvecklingsplaner
för familjedaghemmen i takt med att dag- och fritidshem byggs ut,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till för kommunerna bindande
kvalitetsnormer i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förändring av
statsbidragen till barnomsorgen i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen beslutar att anordningsbidrag skall utgå med 300 000 kr.
per 15 platser tills utbyggnadsbehovet av daghem och fritidshem är täckt,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av barnomsorgsavgiften
med 0,24 % till 2,44 %,

1988/89 :SoU 18

9. att riksdagen hos regeringen ber om förslag om extra förstärkningsresurser
till barnomsorg i bostadsområden med svåra sociala problem och till
daghem i glesbygd,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regler för allmän
behörighet införs för personal med arbete i barngrupp inom barnomsorgen,

11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bereda redan
anställd personal som saknar formell behörighet möjlighet att med bibehållen
lön erhålla sådan behörighet,

12. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att utarbeta enhetliga
normer för barnomsorgsavgifter enligt vad som anförs i motionen.

1988/89:So632 av Göran Åstrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en förändring
av förskolans pedagogiska program.

1988/89:So633 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en effektiv barnomsorgsplanering.

1988/89:So634 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas
barnomsorgsplanering.

1988/89:So635 av Gösta Lyngå (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att en kommitté bör utses för att ta fram ett flexibelt
system för barnomsorg, som ger kommunerna ekonomiska möjligheter att
själva välja sitt utbud.

1988/89:So639 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att erfarenheter om alternativ barnomsorg sammanställs och att
information därom ges till kommunerna.

Utskottet
Allmän bakgrund

Riksdagen beslutade år 1985 om principerna för att förverkliga en rätt för alla
barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års
ålder till dess de börjar skolan (prop. 1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr. 27).

För varje barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall
rätten avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperativ eller familjedaghem.
För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande
skall rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Den
angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som
innebär att barnomsorgen för alla barn inom åldersgruppen är fullt utbyggd
senast år 1991.

Våren 1987 beslutade riksdagen om nya statsbidragsregler för barnomsorgen,
vilka trädde i kraft den 1 januari 1988 (prop. 1986/87:117, SoU 35, rskr.
336).

1988/89:SoU18

Enligt det nya systemet utgår statsbidrag till daghem, fritidshem och
deltidsgrupper med en enhetlig summa för varje femtontal barn som är
inskrivna. Som inskrivna barn i daghem medräknas endast de barn som
skrivits in i institutioner som är öppna minst 8 timmar varje vardag under hela
året. I avdelnings-/enhetsbidraget ingår medel för insatser för barn med
särskilda behov och medel för fortbildningsinsatser för personalen. Utöver
grundbidraget per avdelning-/enhet utgår ett särskilt bidrag för varje
nattöppen avdelning på daghem. Bidrag utgår också för öppen förskola.

För barn som är inskrivna i familjedaghem utgår ett bidrag per inskrivet
barn. Beloppet varierar beroende på omsorgstidens längd.

Statsbidrag för kommunal barnomsorg utgår från den 1 januari 1988 enligt
förordningen (1987:860) om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg för
inskrivna barn i följande omsorgsformer och med följande belopp.

Bidrag kr.
per år

445000

15 000

15000
10000
5000
150000

195000

25000

15000

10000

30000

16500

7500

Daghem

För varje femtontal inskrivna barn

- varav för barn med behov av
särskilt stöd

- varav för fortbildning av anställda i:

* daghem

* familjedaghem

* deltidsförskola/öppen förskola
Därutöver för varje nattöppen avdelning

Fritidshem

För varje femtontal inskrivna barn

- varav för öppen fritidsverksamhet

- varav för barn med behov av särskilt
stöd

- varav för fortbildning av anställda i
fritidshem/öppet fritidshem

Deltidsgrupp

För varje femtontal inskrivna barn
Öppen förskola

För varje enhet som hålls öppen minst
tre dagar per vecka

Familjedaghem

För barn inskrivna minst 7 tim./dag
För barn inskrivna mindre än 7 tim./dag

1988/89:SoU18

Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas till kommunen
enligt samma regler som för kommunalt driven verksamhet. De delar som
avser insatser för barn med behov av särskilt stöd resp. fortbildning
förmedlas av kommunen till den som driver barnomsorgen endast i den mån
denna har kostnader för den verksamhet som avses. Förutsättningen för att
statsbidrag skall lämnas till alternativa barnomsorgsformer är att dessa finns
upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådant
daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt
tar ansvaret för sina barn (föräldrakooperativ), en sammanslutning som har
anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik
eller arbetar på liknande ideella grunder. Statsbidrag lämnas således inte till
barnomsorgsverksamhet som bedrivs i vinstsyfte. Inte heller utgår statsbidrag
för barnomsorg i svenska kyrkans regi eller till deltidsförskolor som inte
drivs i kommunal regi.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts årligen medel för
lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut av
regeringen.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2 % av
avgiftsunderlaget.

Socialstyrelsen har i mars 1987 utkommit med ett pedagogiskt program för
förskolan (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3) och i mars 1988 med
skriften Kommunala familjedaghem (Allmänna råd från socialstyrelsen
1988:4). Programmet följs nu upp i kommunerna som utarbetar kommunala
riktlinjer för den pedagogiska verksamheten. Socialstyrelsen har vidare i
uppdrag att utforma ett kompletterande material till det pedagogiska
programmet för förskolan för de äldre förskolebarnen. Styrelsen har också
utarbetat ett pedagogiskt program för fritidshem (Allmänna råd från
socialstyrelsen 1988:7).

Statsbidragsregler för barnomsorgen
Statsbidragets storlek

I motion So613 av Olof Johansson m.fl. (c, m, fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om lag till vårdnadsbidrag och följdändringar i
annan lagstiftning samt därav följande förändringar av statsbidraget till
barnomsorgen under våren 1989 i enlighet med vad som anförts i motionen.
(yrkande 1 delvis). Yrkandet ingår som en del i motionärernas förslag om
familjepolitik för ökad valfrihet. I motionen föreslås att ett vårdnadsbidrag
om 15 000 kr. per barn och år skall införas för alla barn mellan 1 och 7 år samt
att statsbidragen till kommunerna för barnomsorgen minskas med motsvarande
12 000 kr. per heltidsplats, dock högst det belopp som utgår i dag.
Kommunerna skall få samma belopp som i dag till verksamheten genom att
de förutsätts höja avgifterna i barnomsorgen i motsvarande utsträckning.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:SoU17 avstyrkt motionärernas förslag
om införande av vårdnadsbidrag. Utskottet avstyrker följaktligen även
motionsyrkandet i den del som avser en minskning av statsbidraget (yrkande
1 delvis).

1988/89:SoU18

Principerna för statsbidragsgivningen m.m.

1988/89:SoU18

I motion So613 av Olof Johansson m.fl. (c, mp, fp) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att kommunerna
åläggs utbetala statsbidrag till icke-kommunala daghem som uppfyller
grundläggande kvalitetskrav (yrkande 2). Yrkandet ingår som en del i
motionärernas förslag om familjepolitik för ökad valfrihet. En av målsättningarna
med motionärernas förslag är att skapa ökad valfrihet för barnfamiljerna
bl.a. genom att göra det möjligt för föräldrarna att själva välja den
form av barnomsorg de föredrar.

I motion S06OI av Ann-Cathrine Haglund och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (båda m) yrkas att regeringen ges till känna att alternativa
skolförberedande förskolor skall ha ett med andra förskolor likvärdigt
statsbidrag (yrkande 6).

I motion So628 av Bertil Persson (m) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om företagsdaghem i enlighet med vad som sägs i motionen.
Motionären förordar statsbidrag även till privata daghem knutna till bolag
m.fl.

Närliggande yrkanden framställs i motion So630av Ulla
Där begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om utbyggnaden
av barnomsorgen (yrkande I). I motionen anförs att barnomsorgen skall
byggas ut till full behovstäckning. Detta skall dock enligt motionärerna inte
ske genom en ensidig satsning på barnomsorg utanför hemmet och utan
tillgodoseende av behovet av en vårdnadsersättning. Motionärerna vill ge
större utrymme för mångsidighet genom såväl daghem som familjedaghem,
drivna av kommuner, kooperativ, ideella föreningar eller enskilda. Man skall
inte på förhand bestämma proportionerna mellan dessa olika former utan det
skall föräldrarna göra. I samma motion begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om familjedaghemmen (yrkande 6). Motionärerna anför
att familjedaghemmen är ett nödvändigt alternativ i den kommunala
barnomsorgen. De är flexibla, lätta att inrätta och tillgodoser väl önskemål
från många föräldrar. En plats i familjedaghem måste enligt motionärerna i
sig vara likvärdig med en plats i daghem eller fritidshem och inte först om den
kombineras med en plats i öppen förskola eller öppet fritidshem. Slutligen
hemställs i samma motion att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolbarnsomsorgen (yrkande 7). Motionärerna
framhåller på samma sätt som då det gäller barnomsorgen fördelarna
med en mångsidig skolbarnomsorg och pekar särskilt på familjedaghemmen
som ett utmärkt alternativ till fritidshemsverksamhet i institutionaliserad
form.

I motion So545 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att regeringen ges till
känna vad i motionen anförs om betydelsen av en familjepolitik som ger
sådan valfrihet att andra familje- och kulturmönster än det svenska respekteras
(yrkande 2). Motionärerna hänvisar till att det är angeläget för invandrarkvinnorna
att familjepolitiken utformas så att den ger valfrihet mellan olika
barnomsorgsformer.

I motion So607 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att ett
för alla förskolor likvärdigt bidrag införs från och med den 1 juli 1992
(yrkande I).

I motion S06OI av Ann-Cathrine Haglund och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (båda m) yrkas att regeringen ges till känna att diskrimineringen
av deltidsförskolan i statsbidragshänseende skall upphöra (yrkande 5). De
nya statsbidragsreglerna till barnomsorgen innebär att statsbidrag utbetalas
till daghem som är öppna minst 8 timmar om dagen. Till deltidsförskolor och
öppna förskolor utgår statsbidrag med väsentligt lägre belopp. Motionärerna
framhåller att detta medför att antalet förskolor öppna mellan 4 och 8 timmar
minskar.

Sistnämnda synpunkter förs även fram i motion So612 av Carl Bildt m.fl
(m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragsregler
för barnomsorgen som inte missgynnar familjedaghemmen och som
vidare bör vara neutrala gentemot olika huvudmän och även möjliggöra
statsbidrag för alternativa deltidsförskolor liksom för daghem öppna kortare
tid än åtta timmar enligt vad i motionen anförs (yrkande 4).

I motion So609 av Roland Larsson (c) yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära ett förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen
med en sådan inriktning som anges i motionen. Motionären anför att
statsbidraget bör ändras på så sätt att det utgår procentuellt i förhållande till
en godkänd bruttokostnad med samma procentsats för både daghem och
familjedaghem.

I motion So622 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett ’'krispaket” för barnomsorgen där ett av
inslagen skall vara ett avskaffande av den s.k. lex Pysslingen (yrkande 1
delvis). Motionärerna vänder sig bl.a. mot bestämmelserna som inte medger
statsbidrag till daghem som drivs i vinstsyfte.

I motion So635 av Gösta Lynga (mp) yrkas att regeringen ges till känna att
en kommitté bör utses för att ta fram ett flexibelt system för barnomsorg, som
ger kommunerna ekonomiska möjligheter att själva välja sitt utbud.
Motionärerna anför att en kommitté bör utses för att ta fram ett bättre system
för varierande barnomsorg och ett statsbidragssystem som inte i sig själv
profilerar kommunernas val av omsorgsutbud.

I motion So631 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en förändring av statsbidraget till barnomsorgen
i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 6). Enligt motionärernas
mening skall statsbidragen till barnomsorgen vara utformade så att de gynnar
både en kraftig kvantitativ utbyggnad och en kvalitativ sådan. Motionärerna
föreslår därför dels ett driftsbidrag som skall utgå med 75 % av de faktiska
driftskostnaderna och på så sätt täcka personalkostnaderna, dels ett anordningsbidrag.
För att finansiera den nödvändiga utbyggnaden och driftskostnaderna
föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften från nuvarande 2,2 %
till 2,44 % av löneunderlaget (yrkande 8).

Enligt de statsbidragsregler som nu gäller och om vilka riksdagen beslutade
våren 1987 kan statsbidrag utgå till alternativa daghem och fritidshem enligt
samma regler som för kommunalt driven verksamhet. Förutsättningen för att
statsbidrag skall lämnas till alternativa barnomsorgsformer är att dessa finns
upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådant

1988/89: SoU 18

daghem eller fritidshem är ett föräldrakooperativ, en sammanslutning som
har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av
pedagogik eller arbetar på liknande ideella grunder.

För daghem med såväl kommunal som enskild huvudman gäller att de, för
att medräknas som daghem, skall hållas öppna minst åtta timmar per dag och
att verksamheten skall bedrivas fortlöpande. Frågan om öppettiderna
behandlades av utskottet i samband med införandet av det nu gällande
statsbidragssystemet (Soll 1986/87:35 s. 12-13). Utskottet fann att som
villkor för statsbidrag borde gälla en undre gräns för öppethållande och
denna gräns borde enligt utskottets mening bestämmas så att tillsynsbehovet
för barn till föräldrar som arbetar sex timmar per dag skall kunna tillgodoses.
För kommunala institutioner med kortare öppettider utgår bidrag för
deltidsförskola.

I budgetpropositionen (bil. 7 s. lil) erinrar statsrådet Lindqvist om att
finansministern i finansplanen anfört att han efter ytterligare överväganden
och beredning av kommunalekonomiska frågor avser återkomma till dessa i
1989 års kompletteringsproposition. Även statsbidragen till den kommunala
barnomsorgen kommer att diskuteras i de överläggningar som kommer att
äga rum mellan företrädare för regeringen och Svenska kommunförbundet.
Statsrådet Lindqvist uppger vidare att han avser att återkomma till regeringen
omkring dessa frågor i anslutning till behandlingen av kompletteringspropositionen.

När utskottet förra våren behandlade motioner om principerna för
statsbidragsgivningen till barnomsorgen föreslog en utskottsmajoritet bestående
av m-, fp- och c-ledamöterna med ordförandens utslagsröst att
riksdagen med anledning av motioner (m, fp, c) skulle ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om förslag till nytt statsbidragssystem för
barnomsorgen. Utskottet anförde att statsbidraget bl.a. bör vara neutralt
gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman, att familjedaghem och
deltidsförskola inte får diskrimineras, att statsbidragssystemet inte ensidigt
bör gynna långa vistelsetider samt att kommunerna bör vara skyldiga att
uppta alla alternativa omsorgsformer som uppfyller kvalitetskraven i barnomsorgsplanerna.
Utskottets s-ledamöter reserverade sig till förmån för
avslag på samtliga motionsförslag angående principerna för statsbidragssystemet.
Vpk-ledamoten reserverade sig till förmån för vpk:s förslag (SoU
1987/88:13). Riksdagen biföll s-reservationen (rskr. 179).

Utskottet gör nu följande överväganden.

I propositionen om förskola för alla barn (prop. 1984/85:209) framhölls att
samhällsutvecklingen på många sätt förändrat barnens uppväxtvillkor, vilket
kommit att ställa stora krav på barnomsorgen och ytterligare understryka att
omsorgen behövs för barnens skull. Det underströks i propositionen att
barnomsorgen nu medvetet måste inriktas på att bli en del av en god
uppväxtmiljö för alla barn.

I propositionen fastslogs principen om alla barns rätt att fr.o.m. ett och ett
halvt års ålder och fram till skolstarten delta i en kommunal förskoleverksamhet.
Rätten skulle avse daghem eller familjedaghem eller, för barn vars
föräldrar inte förvärvsarbetar eller studerar, öppen förskola eller deltids -

1988/89:SoU18

grupp. Statsbidragssystemet ansluter till dessa principer. Statsbidrag utgår
numera till alternativa daghem och fritidshem enligt samma regler som gäller
för kommunal verksamhet under förutsättning att verksamheterna finns
upptagna i kommunens barnomsorgsplan. Det gäller därvid att verksamheten
inte får drivas i vinstsyfte.

Utskottet kan inte godta förslaget att statsbidrag skall utgå även till
barnomsorg som drivs i vinstsyfte eftersom en sådan form av barnomsorg
innebär risk för segregation av omsorgen och för att oseriösa företag lockas
att etablera sig. Vad beträffar annan enskilt bedriven barnomsorg har
utskottet liksom tidigare en positiv inställning. Statsbidrag utgår också redan
till sådan barnomsorg enligt samma regler som gäller för kommunal
verksamhet under de förutsättningar som tidigare angivits. En förutsättning
är sålunda att det enskilda daghemmet/fritidshemmet finns upptaget i
kommunens barnomsorgsplan, en annan att detta följer de regler om
öppettider som gäller även för kommunalt driven verksamhet. Utskottet
anser liksom tidigare att kommunen såsom ansvarig för organisationen och
planeringen av barnomsorgen själv måste få avgöra vilka alternativa
verksamheter som bör tas upp i kommunens barnomsorgsplan.

Motionsförslagen innebär en inte närmare analyserad omfördelning av
statsbidraget genom att bidrag föreslås utgå till alla omsorgsformer oavsett
huvudman. Förslagen i motionerna är också ofullständiga i fråga om de
förhållanden som skall berättiga till bidrag.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna So545 (m)
yrkande 2, S06OI (m) yrkandena 5 och 6, So607 (m) yrkande 1, So609 (c),
So612 (m) yrkande 4, So613 (c, m, fp) yrkande 2, So628 (m) samt So630 (c)
yrkandena 1, 6 och 7.

Utskottet kan vidare inte förorda det av motionärerna i motion So622
föreslagna ”krispaketet” där ett av inslagen är införande av statsbidrag för
daghem som drivs i vinstsyfte. Motion So622 (fp) i nu aktuell del avstyrks
därför (yrkande 1 delvis).

Utskottet anser inte att en kommitté bör utses med det syfte som anges i
motion So635 (mp). Motionen avstyrks därför.

Förslaget i motion So631 (vpk) yrkande 6 att införa ett driftsbidrag med
75 % av de faktiska driftskostnaderna skulle enligt utskottet medföra en
mycket betydande höjning av de statliga utgifterna för barnomsorgen. En
sådan höjning kan utskottet av statsfinansiella skäl inte ställa sig bakom.
Även detta motionsyrkande avstyrks således.

Mot bakgrund av detta ställningstagande avstyrker utskottet även motionen
So631 yrkande 8 om en höjning av barnomsorgsavgiften för att finansiera
den föreslagna ändringen av driftsbidraget.

Ändringar i nuvarande statsbidragsregler

Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi

I motion So604 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att svenska kyrkans heltidsförskolor skall få samma
statsbidrag som de kommunala heltidsförskolorna (yrkande 2) samt att

1988/89: S0UI8

riksdagen beslutar att svenska kyrkans och andra deltidsförskolor som drivs
av annan huvudman än kommunen skall få samma statsbidrag som de
kommunala deltidsförskolorna (yrkande 1).

I motion So605 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) yrkas att
regeringen ges till känna vad i motionen anförts angående barnomsorg i
svenska kyrkans regi.

I motion So626 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda
fp) yrkas att regeringen ges till känna vad i motionen anförts om att
statsbidrag bör kunna utgå till barnomsorg i svenska kyrkans regi.

I motion So630av Ulla
vad i motionen anförts om barnomsorg med svenska kyrkan som huvudman
(yrkande 5).

Frågan om statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi behandlades
ingående i betänkandet SoU 1986/87:35 s. 15-17. Utskottet hänvisade därvid
till proposition 1986/87:117 om statsbidrag till barnomsorgen och anförde
följande.

Svenska kyrkans församlingar är jämställda med primärkommuner med egen
beskattningsrätt. Det är vanligt att en församling bedriver verksamhet bland
barn och ungdomar. Den fråga som aktualiseras i propositionen är om
statsbidrag skall utgå till svenska kyrkans församlingar för en verksamhet
som motsvarar den som den borgerliga kommunen enligt en särskild
lagstiftning är ålagd. Statsrådet Lindqvist anför såvitt nu är i fråga (prop.
s. 15) att kyrkans roll när det gäller verksamhet av detta slag enligt hans
mening är av så stor principiell betydelse att ställning därtill bör tas i ett större
sammanhang. I avvaktan därpå är han inte beredd att förorda särskilda regler
om statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi.

Det påpekas dock i propositionen att det inte finns något hinder för
enskilda medlemmar inom en församling tillhörande svenska kyrkan att bilda
en föräldraförening eller annan ideell förening med uppgift att driva daghem
eller fritidshem med en speciell inriktning. Statsbidrag kan därvid lämnas på
samma villkor som för kommuner och frikyrkliga trossamfund.

Mot bakgrund av det anförda och vad i övrigt hade anförts i propositionen var
inte heller utskottet berett att förorda särskilda regler om statsbidrag för
barnomsorg i svenska kyrkans regi. Utskottet tillstyrkte sålunda propositionen
i aktuell del och avstyrkte motionerna.

Vid frågans behandling vid förra riksmötet förklarade utskottet att det inte
ändrat uppfattning beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans
regi och avstyrkte motionerna (m, fp, c) i ämnet (SoU 1987/88:13 s. 12).

Enligt utskottets mening har det inte framkommit något som föranleder ett
ändrat ställningstagande i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna
So604 (m) yrkandena 1 och 2, So605 (c), So626 (fp) och So630 (c) yrkande

Fortbildning

I motion So619 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (båda fp) yrkas
att regeringen ges till känna vad i motionen anförs om lika villkor för enskild
och kommunal barnomsorgsverksamhet för att erhålla det statliga bidraget

1988/89:SoU18

för fortbildning av personal. Motionärerna anför att fortbildningsverksamheten
inom kommunernas barnomsorg generellt sett inte har den omfattning,
utformning och långsiktiga planering som kan krävas. De i statsbidraget
ingående fortbildningsmedlen bör därför vara prestationsrelaterade även
för barnomsorg i kommunal regi.

Liknande synpunkter framförs i motion S06I8 av Berith Eriksson (vpk),
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regler
som nu gäller mellan enskild anordnare och kommun enligt SFS 1987:860
även skall gälla mellan stat och kommun.

I motion So623 av Margit Sandéhn och Marianne Carlström (båda s) yrkas
att regeringen ges till känna vad i motionen anförts om behovet av att göra en
inventering i kommunerna av hur statsbidraget till fortbildning har utnyttjats
och hur resurserna har fördelats mellan de olika barnomsorgsformerna.
Enligt motionärerna är det av vikt att undersöka om en tvingande skrivning
skulle ge bättre förutsättningar för personalen att få sin fortbildning enligt
riksdagsbeslutet.

Enligt de gällande statsbidragsreglerna ingår i bidragsbeloppet till daghem
och fritidshem en viss summa som är avsedd för fortbildning av anställda. Då
det gäller de alternativa daghemmen och fritidshemmen förmedlas de delar
av statsbidraget som avser bl.a. fortbildning till den som driver barnomsorgen
endast i den mån denne har kostnader för den verksamhet som avses.

I sitt svar den 14 december 1987 på interpellation 1987/88:122 om
fortbildningsbidraget för barnomsorgspersonal framhöll statsrådet Bengt
Lindqvist bl.a. att han skulle studera effekterna av statsbidraget under det
kommande året och se om det just när det gäller fördelningen av fortbildningspengarna
finns anledning att åstadkomma en förändring samt att
regeringen således skulle återkomma till frågan senare.

När en motsvarande motionsfråga behandlades i riksdagen våren 1988
avstyrkte utskottet motionen mot denna bakgrund (SoU 1987/88:13 s. 14).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en väl fungerande fortbildning
är ett viktigt instrument för personalutvecklingen inom barnomsorgen.
Verksamheten är vidare av stor vikt för att ge det pedagogiska programmet
ett lokalt genomslag. En ökad satsning på fortbildning är angelägen också för
att minska den omfattande personalomsättningen inom barnomsorgen.

Enligt utskottets uppfattning tyder mycket på att det nuvarande statsbidraget
till fortbildning inom barnomsorgen inte har lett till avsett resultat, vilket
är mycket oroande. Utskottet anser därför att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med en redovisning av hur fortbildningen anordnats
i kommunerna och vilka åtgärder som erfordras.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning av
motionerna So619 (fp), S06I8 (vpk) och So623 (s).

Särskilda förstärkningsresurser

I motion So631 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen
ber om förslag om extra förstärkningsresurser till barnomsorg i bostadsområden
med svåra sociala problem och till daghem i glesbygd (yrkande 9).

1988/89:SoU18

I driftsbidraget till daghem och fritidshem ingår en viss summa för barn med
behov av särskilt stöd. Några riktlinjer för vilka tilläggsresurser som skall
finnas vid integration av t.ex. hörselskadade barn på daghem finns inte och
inte heller vilka extra resurser som kan krävas om socialt handikappade barn
ingår i en grupp.

Ett yrkande snarlikt det som nu framställs i motion So631 behandlades
senast våren 1988 av utskottet i betänkandet SoU 1987/88:13 s. 14 f.
Utskottet hänvisade därvid till det tidigare betänkandet SoU 1986/87:35, vari
utskottet delade uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma att
barngruppernas storlek och personalsammansättningen kan behöva variera
beroende på bl.a. den sociala strukturen i bostadsområdena. Enligt utskottets
uppfattning var dock kommunerna själva bäst lämpade att göra dessa
avvägningar. Utskottet påpekade även att det inom ramen för bidraget till
barnomsorgen har beräknats medel för barn med behov av särskilt stöd. Mot
bakgrund av det anförda avstyrkte utskottet det då aktuella yrkandet om
förstärkningsresurser till bostadsområden med svåra sociala problem.

Vid förra riksmötet avstyrkte utskottet motionen (vpk) i frågan och
erinrade på nytt om att medel för barn med behov av särskilt stöd redan utgår
inom ramen för gällande statsbidragssystem.

Utskottet vidhåller sin inställning och avstyrker därför motion So631 (vpk)
yrkande 9.

Dagbarnvårdares rätt att räkna in egna förskolebarn i underlaget för
anställning som dagbarnvårdare m.m.

I motion So610 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp) yrkas att
regeringen ges till känna vad i motionen anförts beträffande ändring av
förordningen 1987:860.

I motion Soöll av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkas att riksdagen beslutar
att kommunala dagbarnvårdare skall få räkna in även egna barn i underlaget
för tjänsten på samma villkor som för andras barn (yrkande 1) samt att
riksdagen beslutar att även andra hemmavarande föräldrar skall ha rätt att
bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn på samma villkor som annan
kommunal dagbarnvårdare (yrkande 2).

Motionärerna framhåller att familjedaghemmen är ett värdefullt alternativ
inom barnomsorgen. För att tillgodose föräldrarnas önskemål om familjedaghemsplatser
samt för att underlätta rekryteringen av dagbarnvårdare bör
dagbarnvårdarnas yrkesroll stärkas och deras villkor förbättras. Dagbarnvårdarna
måste självfallet tillerkännas rätt till kommunal barnomsorg för sina
barn på samma grunder som övriga förvärvsarbetande. Enligt motionärerna
skall statsbidrag kunna utgå även för dagbarnvårdarens egna barn som är
inskrivna i kommunal barnomsorg och som samtidigt med dagbarn vistas i
dagbarnvårdarens hem.

I motion Soöll (mp) yrkande 2 begärs en generell rätt för hemmavarande
föräldrar med barn att bli dagbarnvårdare.

1 motion So625 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda m)
yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till dagbarnvårdares
egna barn i enlighet med vad i motionen anförts. Motionärerna hänvisar till
den s.k. Uppsalamodellen som godkänts i ett kammarrättsavgörande.

1988/89: S0UI8

Kommunerna får enligt denna dom betala dagbarnvårdare för deras egna
barn. Dagbarnvårdaren måste dock ha minst lika många timmar för andra
barn som för sina egna. Enligt motionärerna bör andra lösningar sökas för att
även dessa familjer skall bli delaktiga i det allmännas stöd. Som en följd av
domen bör statsbidrag utgå även för dagbarn vårdarens egna barn.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med samma syfte
som de nu aktuella, senast våren 1988 i betänkandet SoU 1987/88:13 s. 15 f.

Vid behandlingen våren 1986 framförde utskottet uppfattningen att
mycket talade för att ersättning till dagbarnvårdare för vård av egna barn
borde betraktas som ett förtäckt vårdnadsbidrag (SoU 1985/86:30 s. 23).
Utskottet hänvisade vidare till att regeringsrätten flera gånger fastslagit att
vårdnadsbidrag inte är någon kommunal angelägenhet och att utgivandet
därav således strider mot 1 kap. 4 § kommunallagen. Utskottet tilläde att det
här inte bara är fråga om den kommunala kompetensen att besluta om
arrangemang av angivet slag, utan även om kommunens möjligheter att
uppbära statsbidrag för verksamheten. Utskottet ansåg för sin del att
dagbarnvårdares tillsyn av egna barn inte kan jämställas med att kommunen
tillhandahåller platser inom barnomsorgen. Statsbidrag borde sålunda inte
utgå till kommunen i ett sådant fall, oavsett den rättsliga bedömningen.

Utskottet behandlade våren 1987 förslag till nya statsbidragsregler för
barnomsorgen. I propositionen (prop. 1986/87:117 s. 14) anförde statsrådet
Lindqvist att han med kommunalt familjedaghem avsåg att en dagbarnvårdare
är anställd av kommunen för att i sitt eget hem vårda andra föräldrars barn
under 13 år. Som inskrivna barn medräknas inte dagbarnvårdarens egna
barn. Utskottet delade den i propositionen framförda uppfattningen.
Riksdagen följde utskottet.

Vid frågans behandling våren 1988 förklarade utskottet att det inte hade
ändrat sin uppfattning att ersättning till dagbarnvårdare för vård av egna barn
kan betraktas som ett förtäckt vårdnadsbidrag, vilket inte är någon kommunal
angelägenhet. Vad gällde utskottets principiella syn på en allmän
vårdnadsersättning erinrade utskottet om vad som hade anförts i utskottets
betänkande SoU 1987/88:12 om ekonomiskt stöd till barnfamiljer. Utskottet
ansåg inte heller att det fanns skäl att ändra statsbidragsreglerna i aktuellt
avseende (SoU 1987/88:13 s. 16).

Frågan har nyligen behandlats i frågesvar av statsrådet Lindqvist (snabbprot.
1988/89:12 s. 95 f. resp. 1988/89:36 s. 83).

Utskottet anser inte heller nu att det finns skäl att ändra statsbidragsreglerna
i aktuellt avseende. Motionerna So610 (c, fp), Soöll (mp) yrkande 1 och
So625 (m) avstyrks därför. Utskottet kan inte biträda den långtgående
generella rätt till ersättning som föreslås i motion Soöll (mp) yrkande 2,
varför yrkandet avstyrks.

Vid riksmötet 1986/87 behandlade utskottet motioner om statsbidrag till s.k.
skördedaghem m.fl. Utskottet konstaterade att socialstyrelsens tillämpningsföreskrifter
innebär att statsbidrag skall utgå för s.k. skördedaghem
men inte för andra former av barnomsorg som ordnas under viss del av året.
Utskottet ansåg att regeringen borde överväga en mera generell lösning på

1988/89:SoU18

det problem som togs upp i motionerna och återkomma till riksdagen med
förslag. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört (SoU 1986/87:35, rskr. 336).

Riksdagen har nu beretts tillfälle att ta del av vad som i årets budgetproposition
anförts om statsbidrag till periodiskt anordnad barnomsorg. I syfte
att stimulera kommunerna att mer generellt tillgodose behovet av periodisk
barnomsorg bör, enligt det föredragande statsrådets mening, statsbidrag för
barn med behov av sådan omsorg beräknas per faktisk omsorgsvecka med ett
belopp som motsvarar statsbidraget i resp. omsorgsform räknat per vecka.
Den nya ordningen beräknas bli tillämpad fr.o.m. den 1 juli 1989 (prop. s.
114 f.).

Utskottet konstaterar att regeringens förslag ligger väl i linje med
riksdagens uttalande. Det anförda bör därför inte föranleda något särskilt
uttalande från riksdagens sida.

Kvalitetsnormer m.m.

I motion So631 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till för kommunerna bindande kvalitetsnormer i enlighet med
vad som anförts i motionen (yrkande 5). Motionärerna föreslår att det skall
utarbetas för kommunerna bindande kvalitetsnormer för barnomsorgen
beträffande ytkrav, gruppstorlek, personaltäthet och fasta vikarier.

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn underströks också att
det är kommunen som beslutar i frågor av organisatorisk art, t.ex. när det
gäller barngruppernas storlek, personaldimensionering, lokalutformning
m.m. I propositionen framhölls dock att socialstyrelsen även fortsättningsvis
noggrant bör följa utvecklingen i kommunerna i dessa frågor (s. 17).
Riksdagen delade propositionens bedömning (SoU 1985/86:5 s. 9, rskr. 27).

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat liknande yrkanden,
senast våren 1988 i betänkandet SoU 1987/88:13 s. 17 f.

Vid frågans behandling våren 1987 hänvisade utskottet till tidigare i olika
sammanhang gjorda uttalanden att kommunerna vad gäller barnomsorgsverksamheten
inte bör bindas av detaljerade föreskrifter som fastslagits av
statsmakterna (SoU 1986/87:35 s. 25). Utskottet erinrade även om tidigare
uttalanden att detta innebar att ett stort ansvar lades på kommunerna då det
gällde kvalitetskraven på barnomsorgen och om att borttagande av vissa
statliga regler inte fick leda till en kvalitativ utarmning av förskolan.

När frågan behandlades vid förra riksmötet vidhöll utskottet sitt tidigare
ställningstagande.

Utskottet står alltjämt fast vid denna bedömning och avstyrker motion So631
(vpk) yrkande 5.

Utbyggnaden av barnomsorgen

I motion So631 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos
regeringen begär att förslag till lag som garanterar alla barn rätt till plats i
daghem och fritidshem t.o.m. 12 års ålder snarast skall föreläggas riksdagen
och att det därvid skall beaktas vad i motionen sägs om inriktningen mot

1988/89:SoU18

kollektiv kommunal barnomsorg {yrkande 1). Motionärerna anser att alla
barn t.o.m. 12 års ålder skall ha rätt till vistelse i daghem och fritidshem just
för att denna barnomsorg är utvecklande för barnen. En lagreglering av
rätten till barnomsorg skulle påskynda utbyggnaden. Vidare anser motonärerna
att resurserna för en utbyggd och kvalitativt bra barnomsorg skall
läggas på daghem och fritidshem. Antalet familjedaghemsplatser bör
minskas och ersättas med platser i daghem och fritidshem. De kvinnor som
nu arbetar som dagmammor bör erbjudas utbildning för att sedan arbeta i
den kollektiva barnomsorgen. Familjedaghemmen kan dock vara ett alternativ
för vissa barn (allergiker m.fl.) samt utgöra en praktisk omsorgsform i
glesbygd. I samma motion föreslås att riksdagen hos regeringen begär
initiativ till att göra upp avvecklingsplaner för familjedaghemmen i takt med
att dag- och fritidshem byggs ut (yrkande 4).

I motion So622 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett ”krispaket” för barnomsorgen där ett av
inslagen skall vara en lag om rätt till förskola för alla barn (yrkande 1 delvis).
Motionärerna framhåller att en sådan lag är en tydlig signal från riksdagen i
fråga om utbyggnaden. En förutsättning för en sådan lag är dock att de hinder
som i dag finns för dem som vill utveckla barnomsorgsverksamhet rivs.

I samband med behandlingen av proposition 1984/85:209 om förskola för alla
barn behandlade utskottet frågor om såväl lagstadgad rätt till förskoleplats
som utbyggnadens inriktning (Soll 1985/86:5 s. 8-9). I propositionen
uttalade socialministern att han hade för avsikt att under utbyggnadsperioden
och senast år 1991 återkomma till regeringen i fråga om lagstiftning för
att garantera alla barn en rätt till barnomsorgsplats. Något formellt förslag till
riksdagen framlades inte i den delen.

Utskottet uppfattade för sin del socialministerns uttalande som en kraftig
markering av den vikt regeringen lägger vid den fortsatta utbyggnaden.
Utskottet sade sig dela den synen. Något skäl för riksdagen att redan vid den
aktuella tidpunkten uttala sig i frågan om behov av eller innehåll i en
eventuell lagstiftning förelåg enligt utskottets mening inte, varför den då
aktuella motionen (vpk) avstyrktes i motsvarande del.

Statsrådet Lindqvist har senare (prop. 1986/87:117) erinrat om att han
senast år 1991 avser att återkomma till regeringen med förslag om lagstadgad
rätt till förskola för alla barn.

Förra våren behandlade utskottet en motion (vpk) motsvarande den nu
aktuella vpk-motionen. Utskottet avstyrkte därvid motionen (SoU 1987/
88:13 s. 18 f.).

I årets budgetproposition (bil. 7 s. 110 f.) anför statsrådet Lindqvist
följande.

Under de senaste åren har det skett en kraftig utbyggnad av den kommunala
barnomsorgen. Mellan åren 1980 och 1987 ökade antalet barn i daghem,
fritidshem och familjedaghem med ca 160 000 eller närmare 55 %. Utbyggnaden
fortsätter för att i enlighet med riksdagens beslut nå full behovstäckning
år 1991.

Enligt barnomsorgsundersökningen år 1988 fick 468 000 barn - 71 % av
alla förskolebarn - del av barnomsorg i form av daghem, familjedaghem,

1988/89 :SoU 18

2 Riksdagen 1988189.12 sami. Nr 18

deltidsgrupp eller öppen förskola. Om man inte räknar in de barn som är
hemma med en föräldraledig förälder, fick ca 80 % av barnen del av
barnomsorgen.

Av samma undersökning framgår att kösituationen har förbättrats. År
1988 stod 55 000 barn i kö, jämfört med 75 000 år 1986 och 137 000 år 1980.
Ca hälften av de 55 000 barn som stod i kö år 1988 var under 18 månader.
Barnomsorgsundersökningen visar också att för 90 % av de barn som står i
kö önskas plats i kommunalt daghem. I kö för plats i alternativ barnomsorg
fanns ca 2 700 barn.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsatt. Enligt barnomsorgsundersökningen
hade 154 000 barn besökt någon av de ca 1 100 öppna förskolorna
vid något tillfälle i januari 1988.

I ett frågesvar den 13 oktober 1988 framhöll statsrådet Lindqvist att
socialdepartementet noggrant kommer att följa och analysera utvecklingen i
de enskilda kommunerna för att närmare kartlägga situationen. Om en sådan
analys motiverar särskilda åtgärder skulle han föreslå sådana. Han framhöll
att frågan om lagstiftningen i det kommande arbetet blir antingen ett medel
att nå målet, nämligen genom att ett mycket klart besked ges till kommunerna,
eller också en bekräftelse på att vi nu är framme vid en situation där vi kan
erbjuda denna möjlighet som en faktisk rätt för alla barn. Man kan alltså se
lagstiftningsfrågan som antingen medel eller mål, anförde statsrådet (snabbprot.
1988/89:9 s. 67 f.).

Svenska kommunförbundet har under hösten 1988 i en förfrågan till
kommunerna sökt ringa in kommunernas egna bedömningar av utbyggnadsläget.
Förbundet drar slutsatsen av svaren att de flesta kommuner har
ambitionen att nå full behovstäckning. Tveksamheten rör i många fall
förutsättningarna att nå målet inom den stipulerade tidpunkten och några
kommuner förutser en förskjutning av målet med något eller några år. Ett
stort antal kommuner är oroade över den snabba kostnadsutvecklingen,
personalförsörjningen m.m. Kommunförbundet har i en skrivelse den 5
december 1988 pekat på kommunernas problem med barnomsorgsutbyggnaden
och begärt initiativ vad gäller kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun samt överläggningar med regeringen kring övriga problem som rör
utbyggnaden.

Utskottet konstaterar att det under senare år skett en kraftig utbyggnad av
barnomsorgen. Det är självfallet av stor vikt att utbyggnaden fortskrider i en
sådan takt att utbyggnadsmålet för barnomsorgen kan klaras till år 1991.
Problemen med kraftiga kostnadsökningar och svårigheter med personalrekryteringen
ger därför anledning till oro. Utbyggnadstakten följs emellertid
noga av regeringen som också har överläggningar med Svenska kommunförbundet
i frågan. Utskottet anser det därför inte erforderligt för närvarande
med något initiativ från riksdagens sida om lagstiftning om rätt till förskola
och avstyrker motion So631 (vpk) yrkande 1 delvis samt motion So622 (fp)
yrkande 1 delvis.

Utskottet avstyrker motion So631 även i de delar denna avser utbyggnadens
inriktning (yrkande 1 delvis) och en avvecklingsplan för familjedaghemmen
(yrkande 4).

1988/89:SoU18

I motion So631 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att regeringen ges till känna
att målsättningen för samhällets utbyggnad av daghem och fritidshem bör
vara 25 000 nya platser i daghem och 15 000 nya platser i fritidshem under
budgetåret 1989/90 (yrkande 2).

Med anledning av ett liknande yrkande våren 1986 uttalade utskottet att
det ankom på kommunerna att på grundval av SCB:s efterfrågeundersökningar
och förhållanden i den enskilda kommunen bestämma utbyggnadstakten
med målet att barnomsorgen skall vara fullt utbyggd år 1991. Utskottet
avstyrkte därmed motionen (SoU 1985/86:30 s. 12).

Utskottet fann vid behandlingen våren 1988 av ett yrkande (vpk) i frågan
inte skäl att uppställa ett mål av det slag som föreslogs (SoU 1987/88:13
s. 19).

Utskottet kan inte heller nu biträda det förslag som läggs i motion So631
(vpk) yrkande 2. Utskottet avstyrker därför motionen i nu aktuell del.

I motion So631 föreslås vidare att riksdagen beslutar att anordningsbidrag
skall utgå med 300 000 kr. per 15 platser tills utbyggnadsbehovet av daghem
och fritidshem är täckt (yrkande 7). Anordningsbidraget skall vara en hjälp
för kommunerna att förverkliga utbyggnadsmålet förskola för alla senast år
1991.

I syfte att stimulera utbyggnaden av daghem och fritidshem beslutade
riksdagen i december 1985 om ett tillfälligt bidrag till anordnande av daghem
och fritidshem. Bidraget utgick per avdelning i daghem och fritidshem där
byggnadsarbeten hade igångsatts under tiden 1 juli 1985-30 juni 1986 och
slutförts senast den 31 december 1986. Bidraget utgick med 300 000 kr. eller,
vid ombyggnad, högst 50 % av de faktiska kostnaderna.

Riksdagen behandlade motsvarande yrkande våren 1987 i betänkandet
SoU 1986/87:35. Utskottet anförde att det i och för sig var positivt till den
stimulans till utbyggnad av barnomsorgen som ett anordningsbidrag skulle
utgöra. Ett sådant anordningsbidrag fick dock övervägas i särskild ordning,
bl.a. från sysselsättningspolitiska och statsfinansiella synpunkter.

Utskottet var inte heller våren 1988 berett att förorda ett anordningsbidrag
(SoU 1987/88:13 s. 19). Utskottet står fast vid denna inställning och
avstyrker motion So631 (vpk) yrkande 7.

Information om alternativ barnomsorg

I motion So639 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) begärs ett tillkännagivande
av vad i motionen anförts om behovet av att erfarenheter om alternativ
barnomsorg sammanställs och att information därom ges till kommunerna.
Om kommunerna skall klara av att bygga ut barnomsorgen till full
behovstäckning utan att kvaliteten försämras måste man, enligt motionärerna,
finna alternativa vägar för att lösa barnomsorgsproblemet. Många
föräldrar efterfrågar också alternativ barnomsorg, t.ex. daghem drivna av
föräldrakooperativ eller kyrkor eller förskolor med en speciell pedagogik.
Då sådan alternativ barnomsorg ofta kan bedrivas till lägre kostnad med en
hög kvalitet, finns det starka skäl att stimulera verksamheten. Det bör enligt

1988/89:SoU18

motionärernas mening vara en uppgift för socialstyrelsen att för kommunernas
räkning sammanställa ett informationsmaterial över alternativa barnomsorgsformer.

I motion So630 av Ulla Tillander m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alternativ i
barnomsorgen (yrkande 4). Motionärerna framhåller att föräldrar fritt bör få
välja omsorgsform bland alla de alternativ som tillgodoser vissa grundläggande
kvalitativa krav. Många föräldrar har dock enligt motionärerna fått erfara
att det kan vara besvärligt att starta alternativ barnomsorg. Det borde därför
vara en uppgift för socialstyrelsen att för kommunernas räkning sammanställa
ett informationsmaterial över alternativa barnomsorgsformer som kommit
till stånd runt om i landet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner som tagit upp
frågor om information om alternativ barnomsorg m.m., senast i betänkandet
SoU 1987/88:13 s. 20, vari hänvisades till betänkandet SoU 1986/87:35
s. 37-38. Utskottet delade i sist nämnda betänkande den i den då aktuella
motionen framförda uppfattningen att alternativen till kommunal barnomsorg
kan ge viktiga impulser till den kommunala verksamheten. Utskottet
avstyrkte emellertid motionen med hänvisning till att information på
området redan förelåg.

Utskottet konstaterade i betänkandet SoU 1987/88:13 att kännedomen om
den alternativa barnomsorgen torde ha förbättrats under senare år. Förutom
det informationsmaterial som utskottet tidigare hade redovisat hänvisades
till att socialstyrelsen utgivit allmän information om det gällande statsbidragssystemet
samt föreskrifter för tillämpningen av de nya bestämmelserna
(meddelandeblad 31/87). Detta gällde för såväl kommunal som alternativ
barnomsorg. Utskottet ansåg därför inte att det fanns behov av något
riksdagsinitiativ.

Enligt utskottets mening har det inte inträffat något som föranleder en
ändrad bedömning från utskottets sida, varför motionerna So639 (c) och
So630 (c) yrkande 4 avstyrks.

Barnomsorgstaxor

I motion So631 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs initiativ till att enhetliga
normer för barnomsorgsavgifter utarbetas i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 12). Motionärerna påpekar att taxorna varierar kraftigt
mellan olika kommuner, vilket är orättvist och orättfärdigt. Enligt motionärerna
bör all barnomsorgsverksamhet vara avgiftsfri för föräldrarna och i
stället finansieras över skatten. Överläggningar bör därför komma till stånd
mellan staten och kommunerna i syfte att trappa ner avgifterna med sikte på
nolltaxa inom en femårsperiod.

Utskottet behandlade såväl våren 1987 som våren 1988 motionsyrkanden
som överensstämmer med det nu aktuella yrkandet. Utskottet hänvisade år
1987 bl.a. till att regeringen då nyligen givit socialstyrelsen i uppdrag att
belysa orsakerna till den sociala snedrekryteringen till kommunal barnomsorg.
Utskottet ansåg vidare att regeringen borde ta upp förnyade diskussio -

1988/89:SoU18

ner med Svenska kommunförbundet omkring barnomsorgstaxornas utformning
med målet att skillnaderna i taxor mellan kommunerna utjämnas. Vad
utskottet anfört gavs regeringen till känna (SoU 1986/87:35).

Vid riksmötet 1987/88 anförde utskottet följande (SoU 1987/88:13 s. 21).

Som utskottet tidigare i olika sammanhang framhållit ligger utformningen av
taxorna för bl.a. barnomsorgen inom ramen för den kommunala självstyrelsen,
varför riksdagen inte har anledning att gå in på det närmare innehållet i
taxorna. Dock bör enligt utskottets uppfattning en större enhetlighet i

taxorna eftersträvas. Som redovisats ovan har socialstyrelsen fastställt

en arbetsplan för sitt uppdrag att belysa orsakerna till den sociala snedfördelningen
inom den kommunala barnomsorgen. Däri ingår som ett delprojekt
barnomsorgsavgifternas betydelse för olika föräldragrupper. Enligt vad
utskottet inhämtat pågår dessutom samtal mellan regeringen och Svenska
kommunförbundet om barnomsorgstaxorna.

Utskottet anser att det i avvaktan på resultatet av det pågående arbetet inte
finns anledning till något riksdagsinitiativ då det gäller utformningen av
taxorna för den kommunala barnomsorgen. Utskottet vill dock understryka
att socialstyrelsens översyn bör genomföras skyndsamt.

Socialstyrelsens uppdrag angående den sociala snedfördelningen inom den
kommunala barnomsorgen skall vara avslutat under våren 1989.

Riksrevisionsverket fick den 24 mars 1988 i uppdrag att belysa vissa frågor
angående de kommunala avgifterna inom bl.a. barnomsorg. Arbetet kommer,
enligt vad utskottet har erfarit, att redovisas inom kort.

Utskottet anser det angeläget att utjämna skillnaderna i taxor mellan
kommunerna. Utskottet erinrar om sina tidigare uttalanden i frågan.
Avgiftsfrågan uppmärksammas emellertid av regeringen i det fortlöpande
arbetet angående barnomsorgen. Frågan har även varit föremål för en analys
inom riksrevisionsverket och socialstyrelsen. Riksrevisionsverkets redovisning
kommer inom kort att överlämnas till regeringen, medan socialstyrelsens
redovisning väntas senare under våren. Någon åtgärd från riksdagens
sida är sålunda inte erforderlig. Utskottet avstyrker därför motion So631
(vpk) yrkande 12.

Skolförberedande verksamhet

I motion SoöOl av Ann-Cathrine Haglund och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) läggs flera förslag fram som rör en skolförberedande förskola.
Enligt motionärerna har de flesta barn behov av en motsvarighet till den
forna lekskolan, som förberedelse inför skolstarten. Barn behöver en
pedagogisk, välstrukturerad och systematisk träning som förberedelse för
skolan, anser motionärerna. Barnens nyfikenhet och intresse av att lära
måste tas till vara och stimuleras i homogena grupper och på ett helt annat
sätt än som kan ske i barnomsorgen - hur bra den än är. Motionärerna
hemställer att deltidsförskolan utvecklas till en skolförberedande förskola
(yrkande 1), att skolan blir huvudman för en sådan förskola (yrkande 2), att
skolöverstyrelsen utformar det pedagogiska programmet för denna skola
(yrkande 3), att den skolförberedande träningen på daghemmen skall ha
samma inriktning och huvudman som den skolförberedande förskolan
(yrkande 4) samt att benämningen förskola endast används för en skolförberedande
förskola (yrkande 7).

3 Riksdagen 1988189.12 sami. Nr 18

Rättelse: S. 27 rad 34 Står: två motioner Rättat till: en motion. Rad 1-9 nedifrån:
Texten utgår

1988/89: SoU 18

I motion So607 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs att riksdagen beslutar att
inrätta en skolförberedande förskola i enlighet med vad som anförts i
motionen (yrkande 2) samt att riksdagen beslutar att den skolförberedande
verksamheten på daghemmen skall ha skolstyrelsen som huvudman från och
med den 1 juli 1992 (yrkande 3).

I motion So612 av Carl Bildt m.fl. (m) föreslås att regeringen ges till känna
att skolstyrelsen skall ansvara för verksamheten i förskolan under året
närmast före skolstarten (yrkande 2).

Motionsyrkanden (m) med samma innehåll som de nu aktuella motionerna
behandlades senast av utskottet i betänkandet SoU 1987/88:13. I samband
med propositionen om förskola för alla barn avstyrkte utskottet då aktuella
motionsyrkanden av liknande lydelse och anförde (SoU 1985/86:5 s. 26).

Enligt propositionen (s. 13) kan förskolan genom en mer strukturerad
verksamhet för de äldre barnen lägga en god grund för arbetet i skolan. Sett
från barnens utgångspunkter måste förskolan och skolan utgöra delar i en
helhet, där hänsyn bör tas till barnens successiva utveckling och till det
förhållandet att barnen utvecklas i olika takt. Frågan om samverkan mellan
förskola och skola har nyligen utretts av Förskola-skola-kommittén
(U 1981:01). Enligt socialministern finns det anledning att närmare återkomma
till samspelet mellan förskolans och skolans innehåll och arbetsformer
efter det att kommitténs förslag remissbehandlats. Det kan exempelvis gälla
områden som ur detta perspektiv särskilt behöver beaktas i pedagogiska
program för förskolan.

Förskola-skola-kommittén lade fram sitt slutbetänkande SOU 1985:22 i
juni 1985. Där föreslås bl.a. att SÖ och socialstyrelsen bör få i uppdrag att
tillsammans och med utgångspunkt i av riksdagen fastlagt gemensamt mål
stimulera och främja den pedagogiska utvecklingen i förskolans olika former
och i skolan (betänkandet s. 176). I detta arbete skall tonvikten läggas vid
några av åldersgrupperna närmast före och efter skolstarten.

Utskottet delar socialministerns uppfattning att beredningen av Förskolaskola-kommitténs
förslag bör avvaktas innan slutgiltig ställning tas i de frågor
om förskolans innehåll som berör övergången till skolans lågstadium.
Utskottet ser det emellertid som angeläget att undvika en splittring av
förskoleverksamheten. Hithörande frågor bör därför beredas inom socialdepartementet
så att en helhetssyn kan anläggas på förskolans innehåll.

Förskoia-skola-kommitténs slutbetänkande bereds fortfarande i regeringskansliet.

Utskottet vidhåller - i likhet med förra riksmötet (SoU 1987/88:13 s. 23) -sin tidigare inställning i dessa frågor och avstyrker således motion So601 (m)
yrkandena 2, 3 och 4 samt motionerna So607 (m) yrkandena 2 och 3 samt
So612 (m) yrkande 2.

I betänkandet SoU 1986/87:35 behandlades yrkandet att deltidsförskolan
bör utvecklas till en skolförberedande förskola. Enligt utskottets mening
borde beredningen av Förskola-skola-kommitténs förslag avvaktas också
innan ställning tas i de frågor om förskolans innehåll som berör övergången
till skolans lågstadium, varför det då aktuella motionsyrkandet avstyrktes.
Utskottet underströk emellertid vikten av att skolförberedande verksamhet
bedrivs inom daghem och deltidsgrupper. Utskottet erinrade om att i det
pedagogiska programmet för förskolan poängteras bl.a. betydelsen av att ge
de äldre barnen stöd för deras läs- och skrivutveckling (programmet s. 32)

1988/89:SoU18

samt att förskolan skall bidra till att barnen utvecklar grundläggande begrepp
om tid, matematik, förståelse av fysikaliska och kemiska orsakssamband
m.m. (s. 29).

Utskottet vidhåller även beträffande detta yrkande sitt tidigare ställningstagande
(jfr SoU 1987/88:13) och avstyrker motion SoöOl (m) även i denna del
(yrkande 1).

Slutligen anser motionärerna i motion SoöOl (m) att samlingsbegreppet
barnomsorg är den korrekta benämningen på daghem, familjedaghem o.d.
Benämningen förskola bör enligt motionärerna endast användas för en
skolförberedande, mer strukturerad verksamhet.

Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande våren 1988 avstyrkte
utskottet yrkandet med hänvisning till tidigare uttalanden i betänkandet
SoU 1985/86:30 s. 19-20. Utskottet uttalade vid riksmötet 1985/86 att det
skulle vara en alltför snäv begränsning av begreppet förskola om denna
benämning reserverades för deltidsgrupperna. Även i daghem bedrivs en
strukturerad pedagogisk verksamhet, påpekade utskottet. Utskottet delade
dock motionärernas uppfattning att det ibland råder en viss förvirring vid
användningen av begreppen barnomsorg, förskoleverksamhet, barnomsorgens
förskoleverksamhet osv. Utskottet redovisade vidare en genomgång av
innebörden av de olika benämningarna.

Utskottet står fast vid sin tidigare inställning i denna fråga och avstyrker
sålunda motion SoöOl (m) yrkande 7.

Den pedagogiska inriktningen m.m.

I motion So612 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att det
pedagogiska programmet för förskolan bygger på och syftar till att hos
barnen inpränta den respekt för medmänniskors självbestämmande, lika
värde och integritet som vilar på bl.a. kristen grund (yrkande 3).

I motion So632 av Göran Åstrand (m) yrkas att regeringen ges till känna
vad i motionen anförts om vikten av en förändring av förskolans pedagogiska
program. Motionären framhåller bl.a. vikten av inlärning och respekt för
tystnad.

Motionsyrkanden med samma krav som nu framförts i motion So612 yrkande
3 behandlades utförligt av utskottet i betänkandet SoU 1986/87:35 s. 34-36.
Utskottet erinrade därvid inledningsvis om att i det pedagogiska programmet
för förskolan anges att den ideologi - den människosyn och samhällssyn -som socialtjänsten och därmed också förskolan skall omfatta anges i 1 §
socialtjänstlagen (SoL). Utskottet anförde vidare.

Nyckelorden där är demokrati, solidaritet, jämlikhet och ansvar. Där anges
också att verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt
och integritet. I det pedagogiska programmet hänvisas också till
12 § SoL enligt vilken socialnämnden bl.a. skall verka för att barn och
ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden samt i nära samarbete
med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam
fysisk och social utveckling hos barn och ungdom.

1988/89:SoU18

Det pedagogiska programmet bygger i dessa delar på vad som i proposition
1984/85:209 om förskola för alla barn uttalas som det övergripande målet för
barnomsorgen. Riksdagen godtog dessa uttalanden (SoU 1985/86:5, rskr
27).

Enligt utskottets mening överensstämde den redovisade definitionen av det
övergripande målet för barnomsorgen med de krav som framställts i då
aktuell motion, vilken därmed inte påkallade något uttalande av riksdagen i
ifrågavarande del.

Detta är alltjämt utskottets inställning. Motion So612 (m) yrkande 3 avstyrks
därför. Enligt utskottets uppfattning bör det som anförs i motion So632 (m)
inte föranleda en revidering av förskolans pedagogiska program. Motionen
avstyrks därför.

I motion So630 av Ulla Tillander m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om kvaliteten i barnomsorgen (yrkande 2). I motionen
framhålls att barnomsorgens pedagogik bör utarbetas tillsammans med
föräldrarna och så att barnen får kontakt med bl.a. de vardagssysslor som
förekommer i hem och familj. Det framhålls vidare att det är viktigt att
barnen får kunskap om de etiska grunder som vårt samhälle vilar på och
bakgrunden till de traditioner som finns i vårt samhälle. Slutligen understryks
att förskolebarnen för sin utveckling i hög grad är beroende av stabila
vuxenrelationer.

Socialstyrelsen avser att med stöd av en forskargrupp och en expertgrupp
utforma ett kompletterande material till det pedagogiska programmet för
förskolan för de äldre förskolebarnen. Arbetet skall vara avslutat under år
1989. Socialstyrelsen redovisade förra året ett pedagogiskt program för
fritidshem. Socialstyrelsen har vidare utarbetat allmänna råd för familjedaghemmen
under år 1988.

När motsvarande motionsyrkande behandlades i utskottet våren 1988
hänvisades till att det i det pedagogiska programmet för förskolan sägs
följande om föräldrarnas roll.

Föräldrarna kan ge bidrag till planeringen genom sin kunskap om de egna
barnen och om närmiljön. Föräldrarna ska också ha möjligheter att ge
synpunkter på den övergripande planeringen, på hur verksamheten genomförs
och utvärderas. För att bedöma verksamhetens mer konkreta och
realistiska mål, dess innehåll och metoder krävs goda kunskaper om barn,
hur barn lär och utvecklas och hur en pedagogisk verksamhet utformas.
Denna kunskap har personalen. Föräldrarnas roll blir att komplettera med
synpunkter på verksamheten utifrån sina perspektiv. Föräldrarnas möjligheter
att ge synpunkter underlättas genom att de deltar i verksamheten när så är
möjligt. De två kontaktdagarna per år som ingår i föräldraförsäkringen är här
till god hjälp. Personalen bör på alla sätt uppmuntra och underlätta
föräldrarnas deltagande i verksamheten.

Föräldrarna bör erbjudas möjlighet att ge synpunkter i organiserade och
av dem själva väl kända former så att alla föräldrar kan framföra sina åsikter.

I avsnittet ”Närsamhälle, vardagsliv och övriga samhällsfrågor” (programmet
s. 38) framhålls bl.a. följande. Genom att barnen själva deltar i
vardagssysslor och skötsel av gemensamma ting i förskolan fyller de en egen
uppgift och tar eget ansvar. Genom att barnen mer och mer får del i

1988/89:SoU18

vardagslivets praktiska göromål får de grundläggande kunskap om städning,
disk, klädvård, matlagning, förvaring, enkla reparationer m.m.

Utskottet (SoU 1987/88:13 s. 27) fann att de krav som framställs i motionen
väl överensstämmer med förskolans pedagogiska program. Motionen påkallade
därför inte något uttalande av riksdagen i denna del. Utskottet vidhåller
denna uppfattning och avstyrker motion So630 (c) yrkande 2.

Tillgången på barnomsorgspersonal m.m.

I motion So630 av Ulla Tillander m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om behovet av ett åtgärdsprogram för rekrytering av
personal till barnomsorgen (yrkande 3).

Åtgärder har vidtagits, såväl i kommunerna som centralt, för att minska den
stora personalomsättningen och underlätta rekryteringen. Här kan nämnas
att socialstyrelsen under 1988 redovisat rapporten Varför slutar personalen
inom barnomsorgen (Socialstyrelsen redovisar 1988:9). Socialstyrelsen har
där gjort en sammanställning av olika rapporter i ämnet och försökt reda ut
orsaker och verkningar. Enligt rapporten går det inte att ange en enkel orsak
till att personal slutar. I stället är det sannolikt många orsaker som samverkar
och uppträder i olika kombinationer.

Bristen på förskollärare kommer enligt socialstyrelsens beräkningar att
röra sig mellan, i det lägsta alternativet, 6 500 och, i det högsta, 13 200
årsarbetare. Vad gäller bristen på fritidspedagoger beräknar man att den
kommer att ligga mellan 1 300 och 2 400 årsarbetare.

Socialstyrelsen har även vidtagit åtgärder för att stimulera forskningen på
området och förbättra statistiken över personalomsättningen.

Rekryteringskampanjer med medverkan av socialdepartementet, socialstyrelsen,
UHÄ, Svenska kommunförbundet och berörda fackliga organisationer
har genomförts för att förbättra personalrekryteringen till barnomsorgen.
En ny kampanj avses att genomföras våren 1989.

De överläggningar kring utbyggnaden av barnomsorgen m.m. som förs
mellan regering och Svenska kommunförbundet omfattar även personalrekryteringsfrågan.

Personalförsörjningsfrågorna behandlades utförligt i utskottets betänkanden
SoU 1986/87:35 s. 38-40 och SoU 1987/88:13 s. 27 f.

Vid förra riksmötet anförde utskottet följande (SoU 1987/88:13 s. 28).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att personalsituationen inom
barnomsorgen alltjämt är mycket oroande trots de olika åtgärder som
vidtagits. Det är också besvärande att andelen män inom barnomsorgen har
minskat. Om riksdagsbeslutet om en plats för alla barn i kommunal
barnomsorgsverksamhet senast år 1991 skall kunna förverkligas är det
givetvis en förutsättning att utbildad personal finns tillgänglig.

Insatser för att förbättra rekryteringen till utbildningar med inriktning på
yrken inom barnomsorgen har gjorts och antalet utbildningsplatser har
utökats. Utredningar pågår också för att klarlägga orsakerna till de många
avgångarna från yrken inom barnomsorgen. Enligt utskottets uppfattning
innebär de åtgärder som vidtagits och den uppföljning som årligen görs av
socialstyrelsen i praktiken ett ”program” för att barnomsorgens behov av
utbildad personal skall kunna tillgodoses. Något riksdagsinitiativ är därför
inte erforderligt.

1988/89:SoU18

Utskottet konstaterar att problemen med personalförsörjningen inom barnomsorgen
engagerar såväl kommunala instanser som centrala statliga
organ. Frågan berör också i hög grad arbetsmarknadens parter. Mot
bakgrund av den uppmärksamhet som ägnas frågan anser utskottet det
obehövligt med ett riksdagsinitiativ och avstyrker därför motion So630 (c)
yrkande 3.

I en motion, So631 av Lars Werner m. fl. (vpk), tas frågor om kompetens och
fortbildning för barnomsorgspersonal upp.

Motionärerna begär dels förslag som innebär att regler för allmän
behörighet för personal med arbete i barngrupp inom barnomsorgen införs
(yrkande 10), dels att - som en följd av detta yrkande - redan anställd
personal inom utbildningsyrket som saknar formell behörighet bereds
möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet (yrkande 11).

Dessa förslag har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlats och avstyrkts av
utskottet, senast i betänkandet SoU 1987/88:13 s. 29.

När det gäller regler för allmän behörighet för personal utan formell
behörighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet har utskottet
tidigare avstyrkt sådana yrkanden med hänvisning till att det skulle strida mot
kommunernas frihet att ordna barnomsorgen om riksdagen skulle fatta
beslut om särskilda behörighetsregler eller om att viss andel av personalen
skulle ha genomgått visst slag av utbildning (se bl.a. SoU 1983/84:18 s. 20).
Vid sin behandling av motsvarande yrkanden våren 1987 hänvisade utskottet
vidare till att UHÄ har i uppdrag att se över fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna
och att förslag till förändrad utbildning hade remissbehandlats
och vid tidpunkten bearbetades inom UHÄ.

Motionsyrkanden i ämnet avstyrktes även våren 1988.

I årets budgetproposition (bil. 10 s. 219) anför statsrådet Bodström att han
inte är beredd att föreslå regeringen att göra den mycket stora ekonomiska
satsning, som en förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen
innebär. I stället bör utbildningsplanerna revideras inom nuvarande ramar
med beaktande av socialstyrelsens pedagogiska program för barnomsorgen.
Utbildningsutskottet har inte avvikit från detta ställningstagande (1988/
89:UbU22).

Utskottet anser inte att det inträffat något som bör föranleda en ändrad
bedömning från utskottets sida i frågan om införande av behörighetskrav.
Utskottet avstyrker motion So631 (vpk) yrkandena 10 och 11.

I motion So620 av Görel Bohlin (m) begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kompletterande
personalgrupp inom barnomsorg och grundskola, nämligen danspedagogen.

Socialstyrelsens pedagogiska program för förskolan tar upp rytmik, dansoch
rörelselekar (s. 34 f.).

Utskottet delar motionärens uppfattning att dans och rytmik är viktiga
inslag i barnomsorgsverksamheten. Utskottet kan dock inte förorda ett
riksdagsinitiativ i syfte att mer systematiskt knyta danspedagoger till
förskolan. Motion So620 (m) avstyrks därför.

1988/89:SoU18

I motion So633 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (båda s) begärs att 1988/89:SoU18

regeringen ges till känna vad i motionen anförts om en effektiv barnomsorgs planering.

Även i motion So634 av Gunnar Thollander m.fl. (s) begärs att regeringen
ges till känna vad i motionen anförts om kommunernas barnomsorgsplanering.

Motionärerna pekar på att ersättning från föräldraförsäkringen inte utgår
till de föräldrar som har barn i familjedaghem då dagbarnvårdarens eget barn
blir sjukt. Problemet bör enligt motionärerna lösas genom t.ex. vikariepooler
för dagbarnvårdare. Regeringen bör överväga en stimulans för
vikarieplaneringen.

Problemen som tas upp i motionerna har vid flera tillfällen behandlats i
socialförsäkringsutskottet. I betänkandet SfU 1987/88:16 s. 10 f. avstyrkte
utskottet motioner i frågan och anförde följande.

Utskottet har stor förståelse för de problem som påtalas i motionerna. Enligt
utskottets uppfattning finns emellertid en betydande risk att en utvidgning av
rätten till tillfällig föräldrapenning på det sätt som anges i motionerna skulle
inverka menligt på kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen och att
socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av det kommunala ansvaret.

Utskottet vill därför än en gång understryka betydelsen av att den som
förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, tillser att ersättare
finns tillgänglig i sådana situationer som avses i motionerna. Detta gäller i
fråga om tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn
och i än högre grad vid stängning av daghem.

Socialutskottet delar denna bedömning och förutsätter att kommunerna
beaktar dessa problem i sin planering av barnomsorgen. Utskottet avstyrker
därför motionerna So633 (s) och So634 (s).

Medelsanvisningen m.m.

I proposition 1988/89:100 bil. 7 beräknas anslaget under F 1. Bidrag till
kommunal barnomsorg för budgetåret 1989/90 uppgå till 10 330 milj.kr.

Under anslaget har beräknats oförändrat 2,5 milj.kr. till socialstyrelsen för
fortbildningsinsatser och medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom
barnomsorgen.

Anslagets storlek och fördelningen av medlen berörs i en motion.

I motion So631 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen till utbyggnad
av daghem och fritidshem för budgetåret 1989/90 anslår 1 202 000 000 kr.
utöver regeringens förslag, eller totalt 11 532 000 000 kr. (yrkande 3).

Utskottet kan inte biträda den i motion So631 (vpk) yrkande 3 föreslagna
ökningen av anslaget, varför detta motionsyrkande avstyrks.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Hemställan

1988/89:SoU18

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidragets storlek

att riksdagen avslår motion 1988/89:So613 yrkande 1 delvis,

2. beträffande principerna för statsbidragsgivningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So545 yrkande 2, 1988/
89:So601 yrkandena 5 och 6,1988/89:So607 yrkande 1,1988/89:So609,
1988/89:So612 yrkande 4, 1988/89:So613 yrkande 2,1988/89:So628
samt 1988/89:So630 yrkandena 1, 6 och 7,

3. beträffande krispaket för barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1988/89:So622 yrkande 1 delvis,

4. beträffande en kommitté för översyn av statsbidragen
att riksdagen avslår motion 1988/89:So635,

5. beträffande höjt driftsbidrag

att riksdagen avslår motion 1988/89:So631 yrkande 6,

6. beträffande en höjning av barnomsorgsavgiften
att riksdagen avslår motion 1988/89:So631 yrkande 8,

7. beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So604, 1988/89:So605, 1988/
89:So626 och 1988/89:So630 yrkande 5,

8. beträffande statsbidrag till fortbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So618, 1988/
89:So619 och 1988/89:So623 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

9. beträffande förstärkningsresurser till sociala problemområden
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:So631 yrkande 9,

10. beträffande dagbarnvårdares tillsyn av egna barn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So610,1988/89:So611 yrkande
1 och 1988/89: So625,

11. beträffande generell föräldraförmån vid tillsyn av egna barn
att riksdagen avslår motion 1988/89:So611 yrkande 2,

12. beträffande statsbidrag till periodiskt anordnad barnomsorg
att riksdagen beslutar att vad som anförts i propositionen om
statsbidrag till periodiskt anordnad barnomsorg inte skall föranleda
något riksdagens uttalande,

13. beträffande bindande kvalitetsnormer

att riksdagen avslår motion 1988/89:So631 yrkande 5,

14. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So622 yrkande 1 delvis och
1988/89:So631 yrkande 1 delvis,

15. beträffande inriktning mot vissa omsorgsformer

att riksdagen avslår motion 1988/89 :So631 yrkande 1 delvis och
yrkande 4,

16. beträffande målsättning för utbyggnad under 1989190
att riksdagen avslår motion 1988/89:So631 yrkande 2,

17. beträffande anordningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1988/89 :So631 yrkande 7,

18. beträffande information om alternativ barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So639 och 1988/89:So630
yrkande 4,

19. beträffande barnomsorgstaxor

att riksdagen avslår motion 1988/89:So631 yrkande 12,

20. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So601 yrkandena 2, 3 och 4,
1988/89:So607 yrkandena 2 och 3 samt 1988/89:So612 yrkande 2,

21. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola

att riksdagen avslår motion 1988/89:So601 yrkande 1,

22. beträffande användningen av benämningen förskola
att riksdagen avslår motion 1988/89:So601 yrkande 7,

23. beträffande grunderna för det pedagogiska programmet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So612 yrkande 3, 1988/
89:So630 yrkande 2 och 1988/89:So632,

24. beträffande åtgärdsprogram för personalförsörjningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:So630 yrkande 3,

25. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1988/89:So631 yrkandena 10 och 11,

26. beträffande danspedagoger i barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1988/89:So620,

27. beträffande planering med hänsyn till dagbarnvårdares barns
sjukdom

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:So633 och 1988/89:So634,

28. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1988/89:So631 yrkande 3 till Bidrag till kommunal barnomsorg för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 10 330 000 000 kr.

Stockholm den 14 mars 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten
Svensson (m). Aina Westin (s), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m),
Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s),
Sinikka Bohlin (s). Maj-Inger Klingvall (s), Göran Engström (c) och Roland
Larsson (c).

4 Riksdagen 1988/89. 12 sami. Nr 18

Rättelse: S. 29 rad 32-33 Står: motionerna och Rättat till: motion S. 40 rad

27-28 Står: 26 Rättat till: 24 S. 41 rad 1-2 Står:27 Rättat till: 25 Rad 13-14
Står: 30 Rättat till: 28 Reservation 28: Utgår

1988/89:SoU18

Reservationer

1988/89:SoU18

1. Statsbidragets storlek (mom.l)

Under förutsättning av bifall till reservation nr 1 i utskottets betänkande
1988l89:SoU17

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Göran Engström (c) och
Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i betänkandet 1988/89:SoU17 om ekonomiskt stöd till
barnfamiljer tillstyrkt i motion So613 framlagt förslag om införande av ett
beskattningsbart vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år för alla barn
mellan 1 och 7 år. Härvid förutsätts också att avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader upp till 15 000 kr. per barn och år införs. Mot
bakgrund härav tillstyrker utskottet nu aktuellt motionsyrkande (m, fp och c)
att statsbidraget till barnomsorgen minskas med 12 000 kr. per förskolebarn
som nu är statsbidragsgrundande. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande statsbidragets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:So613 yrkande 1 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Principerna för statsbidragsgivningen (mom. 2)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Göran Engström (c) och
Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 11 börjar med ”Utskottet kan” och
slutar med ”yrkandena 1, 6 och 7” bort ha följande lydelse:

De statsbidragsregler som trädde i kraft den 1 januari 1988 eliminerar vissa
av det tidigare systemets brister. Grundläggande invändningar kvarstår
dock. Systemet är inte neutralt gentemot olika omsorgsformer och huvudmän.
Dessutom består diskrimineringen av de enskilda alternativen, även
om regeringen tvingats ge med sig när det gäller föräldrakooperativ och viss
ideellt driven barnomsorg. Föräldrarna har fortfarande inte möjlighet att på
jämbördiga villkor välja andra former av barnomsorg än de som erbjuds av
kommunen.

Vidare innebär nuvarande regler om en öppettid av 8 timmar som
förutsättning för bidrag att de deltidsöppna daghemmen mister sina statsbidrag
eller endast erhåller det bidrag som kommer deltidsförskolan till del.

Riksdagen bör enligt utskottets mening hos regeringen begära att ett
förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen skyndsamt utarbetas
och framläggs för riksdagen. Vägledande principer vid utarbetandet av ett
sådant förslag bör vara att statsbidraget skall vara neutralt gentemot alla

omsorgsformer oavsett huvudman samt administrativt lätthanterligt. Familjedaghemmen
och deltidsförskolan får inte diskrimineras. Statsbidragssystemet
bör inte ensidigt gynna långa vistelsetider. Vidare bör kommunerna vara
skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta alla alternativa omsorgsformer
som uppfyller de kvalitetskrav som alltid måste ställas.

Vad utskottet nu anfört om förslag till nytt statsbidragssystem för
barnomsorgen bör riksdagen med anledning av motionerna So545 yrkande 2,
S06OI yrkandena 5 och 6, So607 yrkande 1, So609, So612 yrkande 4, So613
yrkande 2, So628 samt So630 yrkandena 1, 6 och 7 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande principerna för statsbidragsgivningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So545 yrkande 2,
1988/89:So601 yrkandena 5 och 6, 1988/89:So607 yrkande 1, 1988/
89:So609, 1988/89:So612 yrkande 4, 1988/89:So613 yrkande 2, 1988/
89:So628 samt 1988/89:So630 yrkandena 1,6 och 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Krispaket för barnomsorgen (mom. 3)

Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 11 börjar med ”Utskottet kan
vidare” och slutar med ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det krävs författningsändringar
för att medge barnomsorg i enskild regi. Sådana ändringar bör utgöra
en del i ett ”krispaket” för barnomsorgen med syfte att nå en väl fungerande
omsorg och full behovstäckning. Detta bör regeringen ges till känna med
anledning av motion So622 (fp) yrkande 1 i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande krispaket för barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So622 yrkande 1 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. En kommitté för översyn av statsbidragen (mom. 4)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 11 börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inställningen i motion So635 (mp) att en kommitté bör
utses för att ta fram ett system för varierande barnomsorg och ett
statsbidragssystem som inte låser formerna för barnomsorgen. Detta bör
regeringen ges till känna med anledning av motionen.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande en kommitté för översyn av statsbidragen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So635 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

1988/89:SoU18

5. Höjt driftsbidrag (mom. 5)

1988/89: S0UI8

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 11 börjar med ”Förslaget i” och
slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidraget till barnomsorgen utformas så
att det blir en verklig stimulans för kommunerna att bygga ut verksamheten.
Bidragskonstruktionen bör vidare vara sådan att den gynnar en kvalitativt
bra barnomsorg. Utskottet anser därför att statsbidraget bör kopplas ihop
med bindande miniminormer för personaltäthet, ytnormer och barngruppsstorlekar.
För att säkra den kvantitativa utbyggnaden av barnomsorgen bör
ett driftsbidrag utgå med 75 % av de faktiska driftkostnaderna och på så sätt
täcka personalkostnaderna. Regeringen bör snarast framlägga förslag till
ändrade statsbidragsregler i enlighet härmed. Detta bör ges regeringen till
känna.

Till frågan om ett temporärt anordningsbidrag och bidrag till insatser för
barn i sociala problemområden återkommer utskottet i det följande.
Utskottet tillstyrker således motion So631 (vpk) yrkande 6.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:

5. beträffande höjt driftsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: So631 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. En höjning av barnomsorgsavgiften (mom. 6)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 11 börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”av driftsbidraget” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utbyggnadsbehovet tillstyrker utskottet även motion
So631 yrkande 8 om en höjning av barnomsorgsavgiften för att finansiera
bl.a. den föreslagna ändringen av driftsbidraget.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande en höjning av barnomsorgsavgiften

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi (mom. 7)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Göran Engström (c) och
Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 12 börjar med ”Frågan om” och
slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Många föräldrar har en stark önskan att deras barn skall få del av kristen
förskoleverksamhet. Hittills har dock kyrkliga församlingar nekats statsbidrag
för sin barnomsorgsverksamhet. Utskottet anser det viktigt att behovet
av barnomsorg med kristen inriktning tillgodoses. Enligt utskottets mening
bör därför svenska kyrkans församlingar jämställas med andra trossamfunds

församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag till barnomsorgsverksamhet.

Vad utskottet här anfört om att statsbidrag skall utgå även till förskolor
som drivs av församlingar inom svenska kyrkan bör riksdagen med anledning
av de nu aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So604, 1988/
89:So605,1988/89 :So626 och 1988/89:So630 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Förstärkningsresurser till sociala problemområden m.m.
(mom. 9)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 14 börjar med ”Ett yrkande” och
slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

För barn med särskilda behov utgår ett visst särskilt bidrag. Förutom detta
särskilda bidrag borde enligt utskottets mening de bostadsområden som har
särskilt svåra sociala problem få extra förstärkningsresurser. Dessa bidrag
skall utgå efter ansökan och fördelas av socialstyrelsen.

Vad utskottet nu anfört om särskilda förstärkningsresurser bör riksdagen
med anledning av motion So631 (vpk) yrkande 9 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande förstärkningsresurser till sociala problemområden
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Dagbarnvårdares tillsyn av egna barn (mom. 10)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Anita Stenberg (mp),
Göran Engström (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 15 börjar med ”Vid behandlingen”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Den s.k. Uppsalamodellen har godkänts efter kommunalbesvär i ett
avgörande av kammarrätten i Stockholm. Enligt utskottets mening bör det
vara möjligt för de kommuner som så önskar att ersätta dagbarnvårdare även
för vård av egna barn. Statsbidrag skall i sådana fall kunna utgå även för
dagbarnvårdarens egna barn som är inskrivna i kommunal barnomsorg och
som samtidigt med dagbarn vistas i dagbarnvårdarens hem. Vad utskottet nu
anfört bör ges regeringen till känna med anledning av de aktuella motionerna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande dagbarnvårdares tillsyn av egna barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So610, 1988/

1988/89 :SoU 18

89:So611 yrkande 1 och 1988/89:So625 sorn sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

10. Generell föräldraförmån vid tillsyn av egna barn (mom.

11)

Anita Stenberg (mp), Göran Engström (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 15 börjar med ”Utskottet kan” och
slutar med ”yrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inställningen i motion Soöll (mp) yrkande 2 att hemmavarande
föräldrar skall kunna erbjudas förmånen att bli kommunala dagbarnvårdare
åt det egna barnet. Enligt utskottets uppfattning är det en kommunal
angelägenhet att avgöra barnomsorgens former och anställningsvillkor.
Detta bör regeringen ges till känna med anledning av den aktuella
motionen.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa:

11. beträffande generell föräldraförmån vid tillsyn av egna barn
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So611 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Bindande kvalitetsnormer (mom. 13)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 16 börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta att kvalitetskraven på barnomsorgen sänkts. För
att kvaliteten inom barnomsorgen skall kunna upprätthållas och utvecklas
måste det införas bindande miniminormer i fråga om barngruppernas storlek
och personaltätheten. Ytnormer måste återinföras. För åldersgrupperna
3-12 år inom förskolan och fritidshemmen bör grupperna inte vara större än
15 barn. För de s.k. småbarnsgrupperna, i åldrarna upp till 3 år, bör antalet
inte överstiga 10 barn. När det gäller s.k. utvidgad syskongrupp, barn från 0,5
år till 12 år, bör barnantalet vara 12-15, beroende på åldersfördelningen i
gruppen. Det är viktigt att antalet barn i grupperna inte är för stort, men det
är också viktigt att barngrupperna i största möjliga utsträckning hålls ihop
under hela förskoleperioden. Att barnen har en fast grupptillhörighet under
en lång tid är väsentligt för trygghet och kontinuitet i deras tillvaro. Vidare
bör de rekommendationer för personaltäthet som socialstyrelsen utfärdat
gälla. Det innebär 0,4 personal per barn i åldrarna 0,5-3 år, 0,20 i åldrarna
3-7 år och 0,17 i åldrarna 7-12 år. Förutom bindande normer för den
ordinarie personalen behövs normer för fasta vikarier. Dimensioneringen av
dessa bör vara en vikarie på 5 anställda. Ytnormen måste återinföras och
fastställas till 9,0-9,5 kvm per plats.

Utskottet tillstyrker således motion So631 (vpk) yrkande 5.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande bindande kvalitetsnormer
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

1988/89:SoU18

12. Lagstadgad rätt till förskoleplats (mom. 14)

Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 18 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”yrkande 1 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nu är erforderligt med
ett tydligt besked till kommunerna i fråga om barnomsorgsutbyggnaden. Ett
sådant besked bör ges i form av en lag om rätt till förskola för alla barn.
Samtidigt måste de hinder som i dag finns för dem som vill utveckla
barnomsorgen rivas. Främsta hindret utgörs av den s.k. lex Pysslingen. Vad
utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning av motion
So622 (fp) yrkande 1 delvis och med avslag på motion So631 (vpk) yrkande 1 i
motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: So622 yrkande 1 delvis
och med avslag på motion 1988/89:So631 yrkande 1 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

13. Lagstadgad rätt till förskoleplats (mom. 14)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 18 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”yrkande 1 delvis” bort ha följande lydelse:
Vad gäller frågan om lagstiftning för att garantera alla barn en rätt till
förskoleplats delar utskottet den uppfattning som framförts i motion So631
(vpk) yrkande 1 i motsvarande del, nämligen att riksdagen så snart det kan
ske bör besluta om lagstadgad rätt till plats i barnomsorgen. En sådan
lagstiftning skulle, menar utskottet, påskynda den nödvändiga utbyggnaden.
Regeringen bör därför snarast framlägga erforderliga lagförslag för riksdagen.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning av
motion So631 (vpk) yrkande 1 delvis och med avslag på motion So622 (fp)
yrkande 1 i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 1 delvis
och med avslag på motion 1988/89:So622 yrkande 1 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. Lagstadgad rätt till förskoleplats (motiveringen till mom.
14)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

att det avsnitt i betänkandet som på s. 18 börjar med ”Utskottet konstaterar”
och slutar med ”yrkande 1 delvis” bort ha följande lydelse:

Enligt 17 § SoL skall kommunen genom en planmässig utbyggnad av

1988/89:SoU18

förskoie- och fritidshemsverksamheten sörja för att de barn som på grund av
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad
får sådan omvårdnad när inte behovet tillgodoses på annat sätt. Med de
borgerligas förslag till vårdnadsbidrag och rättvisa statsbidrag för alla
alternativa daghemsformer som fyller kvalitetskraven avlastas trycket på den
kommunala barnomsorgen. Kommunen skulle därigenom få väsentligt
bättre möjligheter att tillgodose efterfrågan från familjer som föredrar
kommunal barnomsorg.

Något behov av lagstadgad rätt till kommunal barnomsorg uppkommer
därvid inte. Utskottet avstyrker därför motionerna So631 (vpk) yrkande 1
delvis och So622 (fp) yrkande 1 delvis.

15. Inriktning mot vissa omsorgsformer (mom. 15)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 18 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den bästa omsorgsformen
för flertalet förskoie- och skolbarn är daghem och fritidshem. Utbyggnaden
av samhällets barnomsorg bör därför ske i form av daghem och fritidshem.
Familjedaghemmen bör avvecklas och platserna ersättas med daghemsplatser.
De kvinnor som nu arbetar som dagmammor bör erbjudas utbildning för
att sedan arbeta i den kollektiva barnomsorgen. Någon utbyggnad av
deltidsförskolan bör inte stimuleras.

Vad utskottet nu anfört bör i enlighet med motion So631 yrkande 1 delvis
och yrkande 4 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa:

15. beträffande inriktning mot vissa omsorgsformer

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 1 delvis
och yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

16. Målsättning för utbyggnad under 1989/90 (mom. 16)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Med anledning”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion So631 (vpk) att
barnomsorgen inte byggs ut i den takt som behövs för att täcka alla barns
behov. En kraftig utbyggnad måste alltså ske. Utskottet tillstyrker därför
motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig för målsättningen att
25 000 daghems- och 15 000 fritidshemsplatser byggs under budgetåret
1989/90.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande målsättning för utbyggnad under 1989190

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

1988/89:SoU18

17. Anordningsbidrag(mom. 17)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Riksdagen
behandlade” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att ett anordningsbidrag bör införas
för dag- och fritidshem för att säkra den kvantitativa och kvalitativa
utbyggnaden av barnomsorgen. Bidraget bör utgå med 300 000 kr. per
nybyggd avdelning i dag- och fritidshem och vara en hjälp för kommunerna
att förverkliga utbyggnadsmålet förskola för alla barn senast år 1991.
Riksdagen bör enligt utskottets mening uttala sig för inrättandet av ett sådant
bidrag.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande anordningsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18. Information om alternativ barnomsorg (mom. 18)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid
Hemmingsson (m). Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Göran Engström (c) och
Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”yrkande 4 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns flera skäl att
stimulera och utveckla alternativa barnomsorgsformer. De erfarenheter som
i dag finns av alternativ barnomsorg bör tas till vara. Utskottet anser att detta
är en uppgift för socialstyrelsen och att socialstyrelsen också bör svara för
informationen till kommunerna om alternativ barnomsorgsverksamhet. Den
information som i dag utgår i detta hänseende är alltför knapphändig. Vad
utskottet här anfört om socialstyrelsens uppgifter i fråga om alternativ
barnomsorgsverksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

18. beträffande information om alternativ barnomsorg

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So639 och
1988/89:So630 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

19. Barnomsorgstaxor (morn. 19)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 20 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 21 slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas i motion So631 (vpk) principiella uppfattning
att all barnomsorgsverksamhet bör vara avgiftsfri för föräldrarna och i
stället finansieras över skatten. Enligt utskottets mening bör överläggningar

1988/89:SoU18

komma till stånd mellan staten och kommunerna i syfte att trappa ner
avgifterna med sikte på nolltaxa inom en femårsperiod. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med anledning av motion So631 (vpk) yrkande 12 ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa:

19. beträffande barnomsorgstaxor

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

20.Barnomsorgstaxor (motiveringen till mom. 19)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

att det avsnitt i betänkandet som på s. 21 börjar med ”Utskottet anser” och
slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att utjämna skillnaderna i taxor mellan
kommunerna. Utskottet erinrar om sina tidigare uttalanden i frågan.
Utskottet vill här erinra om att det i tidigare sammanhang i motioner (m)
framhållits som angeläget att kommunerna verkar för införandet av en
enhetstaxa i kommunen. Utskottet delar den inställningen. Detta bör ges
regeringen till känna.

Avgiftsfrågan uppmärksammas av regeringen i det fortlöpande arbetet
angående barnomsorgen. Någon åtgärd från riksdagens sida därutöver är
sålunda inte erforderlig för närvarande. Utskottet avstyrker därför motion
So631 (vpk) yrkande 12.

21. Skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet (mom. 20)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 22 börjar med ”Motionsyrkanden
(m)” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnen före skolstarten
behöver en bättre förberedelse för skolan än vad som erbjuds i dag.
Skolstyrelsen bör därför ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan
som förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före skolstarten,
och skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utforma det pedagogiska
programmet för denna del av verksamheten. Detta bör riksdagen med
anledning av motionerna So601 (m) yrkandena 2, 3 och 4, So607 (m)
yrkandena 2 och 3 samt So612 (m) yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So601 yrkandena
2, 3 och 4, 1988/89:So607 yrkandena 2 och 3 samt 1988/89:So612
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

1988/89:SoU18

22. Deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola (mom. 21)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 22 börjar med ”1 betänkandet”
och på s. 23 slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barn behöver en pedagogisk,
välstrukturerad och systematisk träning som förberedelse för skolan.
Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras i
homogena grupper. Deltidsförskolan bör därför utvecklas till en mer
skolförberedande förskola. Detta bör riksdagen med anledning av motion
SoöOl (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So601 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

23. Användningen av benämningen förskola (mom. 22)

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 23 börjar med ”Vid behandlingen”
och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion SoöOl (m) yrkande 7 att benämningen
förskola bör reserveras för en skolförberedande verksamhet som
förbereder barnen för lågstadiet under året före skolstarten. Detta bör
regeringen ges till känna med anledning av motionen.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa:

22. beträffande användningen av benämningen förskola

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So601 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

24. Grunderna för det pedagogiska programmet m.m. (mom.
23)

Sten Svensson (m), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m), Göran
Engström (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 24 börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”avstyrks därför” bort utgå.

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 24 börjar med ”När motsvarande”
och på s. 25 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att barnen på ett naturligt sätt får
kontakt med vuxenvärlden och de vardagssysslor som förekommer i hem och
familj. Utskottet anser att det är angeläget att barnen får kunskap om de
etiska grunder som vårt samhälle vilar på. Det pedagogiska programmet skall
utgå ifrån att varje människa är unik och har ett egenvärde. Det skall bygga

1988/89:SoU18

på den tradition av humanism och medmänsklighet som grundas på kristna
värderingar. All barnomsorg måste genomsyras av dessa grundprinciper.
Utskottet vill slutligen i detta sammanhang understryka vikten av stabila
vuxenkontakter i barnomsorgen.

Det anförda bör ges regeringen till känna med anledning av motionerna
So612 (m) yrkande 3, So630 (c) yrkande 2 och So632 (m).

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa:

23. beträffande grunderna för det pedagogiska programmet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:So612 yrkande 3,
1988/89:So630 yrkande 2 och 1988/89:So632 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

25. Åtgärdsprogram för personalförsörjningen (mom. 24)

Göran Engström och Roland Larsson (båda c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 25 börjar med ”Personalförsörjningsfrågorna”
och på s. 26 slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Vissa insatser för att förbättra rekryteringen till utbildningar med inriktning
på yrken inom barnomsorgen har visserligen gjorts och antalet
utbildningsplatser har utökats. Utredningar pågår också för att klarlägga
orsakerna till de många avgångarna från yrken inom barnomsorgen. Detta
kommer dock knappast att vara tillräckligt för att barnomsorgens behov av
utbildad personal skall kunna tillgodoses. Enligt utskottets mening finns
anledning att befara att personalsituationen inom barnomsorgen kan komma
att förvärras ytterligare de närmaste åren om man inte redan nu planerar för
ett omfattande åtgärdsprogram. Det är angeläget att underlag för ett sådant
program snarast tas fram. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So630 (c) yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa:

24. beträffande åtgärdsprogram för personalförsörjningen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So630 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

26. Behörighet för personal inom barnomsorgen (mom. 25)
Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 26 börjar med ”Dessa förslag” och
slutar med ”yrkandena 10 och 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är ytterst väsentligt att personalen inom barnomsorgen
är utbildad för sin uppgift. Enligt utskottets mening bör det ankomma på
regeringen att lämna förslag till riksdagen som innebär att regler för allmän
behörighet för personalen inom barnomsorgen införs. Regeringen bör även
vidta åtgärder i syfte att bereda redan anställd personal som saknar formell
behörighet möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet. Vad
utskottet nu anfört bör i enlighet med motion So631 (vpk) yrkandena 10 och
11 ges regeringen till känna.

1988/89 :SoU 18

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställan:

25. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So631 yrkandena 10
och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

27. Medelsanvisningen (mom. 28)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 27 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”medelsanvisningen” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det tidigare redovisade utbyggnadsbehovet tillstyrker
utskottet den i motion So631 (vpk) yrkande 3 föreslagna medelsanvisningen.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa:

28. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1988/89:So631 yrkande 3 till Bidrag till kommunal barnomsorg
förbudgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 11 532 000 000 kr.

1988/89:SoU18

Innehållsförteckning i988/89:SoUi8

Sammanfattning 1

Proposition 1988/89:100 bil. 7 1

Motioner 1

Utskottet 5

Allmän bakgrund 5

Statsbidragsregler för barnomsorgen 7

Statsbidragets storlek 7

Principerna för statsbidragsgivningen m.m 8

Ändringar i nuvarande statsbidragsregler 11

Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi 11

Fortbildning 12

Särskilda förstärkningsresurser 13

Dagbarnvårdares rätt att räkna in egna förskolebarn i

underlaget för anställning som dagbarnvårdare m.m 14

Kvalitetsnormer m.m 16

Utbyggnaden av barnomsorgen 16

Information om alternativ barnomsorg 19

Barnomsorgstaxor 20

Skolförberedande verksamhet 21

Den pedagogiska inriktningen m.m 23

Tillgången på barnomsorgspersonal m.m 25

Medelsanvisningen m.m 27

Hemställan 28

Reservationer 30

gotab 88534, Stockholm 1989