Socialutskottets betänkande
1988/89:SoU14
Hälsoupplysning m.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till medelsanvisning för bidrag
till hälsoupplysning och medelsanvisningar för internationell samverkan,
vilka tillstyrks av utskottet. I anslutning härtill behandlas ett antal motionsyrkanden
om åtgärder mot tobaksbruket, om kostupplysning samt om
preventivmedelsrådgivning m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet föreslår vidare att regeringen ges till känna vad utskottet anfört
om parlamentarisk medverkan i tobaksutredningen. Häremot reserverar sig
s-ledamöterna.
Till betänkandet har fogats 22 reservationer.
FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1988/89:100 bil. 7
Regeringen har under punkt E 13 (s. 95 och 96) och punkterna I 1-1 3 (s.
164-166) föreslagit att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar
E 13 till Bidrag till hälsoupplysning m.m. ett reservationsanslag på 3 620 000
kr.,
II till Bidrag till Världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt
samarbete m.m. ett förslagsanslag på 26 812 000 kr.,
I 2 till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag på
723 000 kr.,
13 till Medverkan i EG:s aktionsprogram mot cancer ett reservationsanslag
på 1 000 000 kr.
Motioner
1988/89:So308 av Margareta Winberg m.fl. (s,m,c,fp,vpk,mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
angivits för att minska tobaksmissbruket bland kvinnor.
1988/89:So408 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att preventivmedel
bör göras avgiftsfria,
1
1988/89
SoU14
1 Riksdagen 1988189.12 sami. Nr 14
2. att riksdagen hos regeringen begär ett specialdestinerat statsbidrag för
att trygga utbyggnaden av preventivmedelsrådgivningen och den abortförebyggande
verksamheten,
3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bättre trygga
samordningen av det abortförebyggande arbetet inom socialstyrelsen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att preventivmedelsrådgivningen
bör byggas ut både kvantitativt och kvalitativt i enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör
vidtas för att engagera läkare och barnmorskor i skolornas sex- och
samlevnadsundervisning.
1988/89:So418 av Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om samlade åtgärder för att begränsa tobaksbruket och dess
skadeverkningar.
1988/89:So442 av Hans Göran Franck och Margareta Winberg (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förbättrad sexualinformation vid sjukhusen vid
handikapp och sjukdom.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89 :Sf264.
1988/89:So443 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att informera allmänheten om kostens betydelse för
hälsan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kunskaper om kosten förbättras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att storkökspersonalens kunskaper om kosten förbättras.
1988/89:So446 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp,m,c) vari yrkas
2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kuratorskontakt och efterkontroll,
3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativa rådgivningsbyråer,
4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyndsamma initiativ för att minska antalet aborter.
1988/89:So451 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att rökning på sjukhus, tunnelbanor, järnvägsstationer,
i skolor samt på andra offentliga platser förbjuds i lag,
2. att riksdagen beslutar att restauranger och andra liknande privata
inrättningar avsedda för allmänheten skall åläggas hålla minst 50 % av
sittplatserna helt rökfria. Tillåts rökning i en del av inrättningen skall fullgod
ventilation installeras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokaler för
fritidsutövande skall planeras så att passiv rökning minimeras,
1988/89:SoU14
2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tillämpningsföreskrifter
skall utarbetas som normerar ovanstående bestämmelser.
1988/89:So457 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den skall verka för att ungdomsmottagningar
inrättas i varje kommun.
1988/89:So465 av Birger Schlaug (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär ett lagförslag om barns rätt till rökfri miljö samt en bred analys av ett
lagförslags fördelar och nackdelar.
1988/89:So470 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
förbättrade informativa och förebyggande åtgärder för att minska antalet
aborter.
1988/89:So472 av Birthe Sörestedt och Marianne Carlström (båda s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en ökad abortförebyggande verksamhet,
2. att riksdagen begär förslag till åtgärder för att minska antalet aborter.
1988/89:So477 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
återupprättande av ett institut för folkhälsan och en intensifiering av det
förebyggande hälsoarbetet.
1988/89:So479 av Karin Falkmer och Elisabeth Fleetwood (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett samlat åtgärdsprogram för att begränsa tobaksbruket.
1988/89:So482 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att målet för insatserna mot tobaksskadorna bör
vara en halvering av tobakskonsumtionen till år 2000,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att dra in det extra bidraget
för tobaksinformation och även för nästkommande budgetår beviljar 3
milj.kr. för detta syfte,
3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för rökfria familjedaghem i
enlighet med vad som föreslås i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en kampanj mot snusning,
5. att riksdagen hos regeringen begär att alla slags tobaksvaror upphör att
klassificeras som livsmedel,
6. att riksdagen hos regeringen begär att cancerkommitténs förslag om
produktkontroll av tobaksvaror genomförs.
1988/89:So499 av Ragnhild Pohanka och Anita Stenberg (båda mp) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att H-byrån på socialstyrelsen ges sådana resurser
att den kan verka som en motor för denna verksamhet i hela landet och
samtidigt ha en kontrollerande funktion.
1988/89:So536 av Karin Falkmer och Elisabeth Fleetwood (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
1988/89:SoU14
3
anförts om en formell svensk anslutning till EG-ländernas handlingsprogram
i kampen mot cancer.
1988/89:So547 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (båda mp) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att öka satsningarna på hälsoupplysning enligt
motionens syfte.
1988/89:So617 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en lag som skyddar barn inom all barnomsorg -även familjedaghem - från passiv rökning.
Utskottet
Från anslaget E13 bekostas upplysningsverksamhet genom vissa organisationer
bl.a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar
(NTS) och Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU). Regeringen
beslutar efter förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av
tillgängliga medel till dessa organisationer.
Socialstyrelsens medel för hälsoupplysningsverksamhet och medel för
tidskriften Vigor fördes fr.o.m. budgetåret 1987/88 över till anslagspunkten
E 1 från att tidigare ha tagits upp under det särskilda reservationsanslaget
Bidrag för hälsoupplysning.
I budgetpropositionen framhålls att folkrörelser och organisationer har en
viktig uppgift i hälsoupplysningen. Enligt socialministerns mening är det
viktigt att se hälsoupplysningen som en del av ett folkbildningsarbete som
syftar till att fördjupa befolkningens kunskaper om hälsorisker och bredda
intresset för hälsofrämjande verksamhet. Det är därför av avgörande
betydelse att samhällets insatser inom hälsoupplysningen bedrivs i samarbete
med folkrörelser och organisationer. Härigenom ökar förutsättningarna för
en mer nyanserad debatt och opinionsbildning i hälsopolitiska frågor, som
kan bli en motvikt till den ur ett hälsopolitiskt perspektiv ofta ofullständiga
och förenklade människosyn som präglar vissa delar av t.ex. den kommersiella
reklamen och massmediautbudet, vars genomslagskraft är stor hos
bl.a. barn och ungdom, anförs det i propositionen (bil. 7 s. 96).
Åtgärder för minskat tobaksbruk
Utskottet har årligen behandlat olika motionsförslag senast våren 1988. I
proposition 1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården,
m.m., behandlad av utskottet i betänkandet SoU 1984/85:28, lämnades en
utförlig redovisning för tobaksfrågan och regeringens syn härpå.
Förbud mot rökning i offentliga lokaler m.m.
I motion So451 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen beslutar att
rökning på sjukhus, tunnelbanor, järnvägsstationer, i skolor samt på andra
offentliga platser förbjuds i lag (yrkande 1), att riksdagen beslutar att
restauranger och andra liknande privata inrättningar avsedda för allmänheten
skall åläggas hålla minst 50 % av sittplatserna helt rökfria. Tillåts rökning
1988/89:SoU14
4
i en del av inrättningen skall fullgod ventilation installeras (yrkande 2), att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokaler för fritidsutövande
skall planeras så att passiv rökning minimeras (yrkande 3), samt att
regeringen ges till känna att tillämpningsföreskrifter skall utarbetas som
normerar ovanstående bestämmelser (yrkande 4).
Den statliga tobakskommittén (S 1977:03) lade i delbetänkandet (Ds S
1978:7) Rökfria miljöer fram ett förslag till en lag om begränsning av
tobaksrökningen i offentliga lokaler. Förslaget utgjorde en punkt i ett
åtgärdsprogram som föreslogs i tobakskommitténs slutbetänkande (SOU
1981:18) Minskat tobaksbruk. Vid remissbehandlingen av betänkandena fick
lagförslaget ett blandat mottagande av de olika remissinstanserna. Den
dåvarande regeringen ansåg inte att en tvingande lagstiftning, som den
tobakskommittén föreslagit, var det lämpligaste sättet att åstadkomma fler
rökfria miljöer. I stället fick socialstyrelsen och arbetarsskyddsstyrelsen i
uppdrag att utfärda rekommendationer om rökfria miljöer.
Arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen utfärdade därefter år 1983
allmänna råd om begränsning av tobaksrökning i lokaler av gemensamhetskaraktär
(AFS 1983:10). Utgångspunkten för de allmänna råden är att en
rökfri miljö skall vara det normala och att en rökares önskan att få röka får
vika för andras önskemål om en rökfri miljö. I råden rekommenderas
rökfrihet i offentliga lokaler och väntlokaler. Olika undersökningar av de
allmänna rådens genomslagskraft har därefter vidtagits. Fortfarande pågår
uppföljningar.
År 1984 genomförde socialstyrelsen en enkät som berörde drygt 2000
statliga arbetsplatser. Enkäten visade bl.a. att av tio statliga arbetsplatser har
åtta infört någon form av begränsning av rökningen. Endast en mindre andel
av arbetsplatserna följde de allmänna råden fullt ut. De myndigheter som
infört regler om rökning efter tillkomsten av de allmänna råden hade
generellt sett regler som bättre överensstämde med målsättningen i råden.
Dessförinnan utförde socialstyrelsen en enkät om rökning inom barnomsorgen.
Under våren 1986 genomförde socialstyrelsen ytterligare en enkät om
rökfria miljöer som riktades till alla sjukhus och vårdcentraler. Flertalet
sjukvårdsinrättningar uppgav att någon form av rökregler gällde för lokalerna.
Generella regler var i särklass vanligast, dvs. rökning förbjöds utom på
särskilt angivna platser. Personalen hade i de flesta fall själva beslutat om
reglerna. Vårdcentralerna var mer restriktiva än sjukhusen till rökning.
Socialstyrelsen har genomfört ytterligare en enkät som visar att det är relativt
många väntlokaler för tåg, buss och flyg som fortfarande saknar rökregler.
Arbetsmarknadens parter tillsammans med arbetarskyddsstyrelsen och
socialstyrelsen påbörjade hösten 1987 en kampanj under mottot ”Rökfritt på
jobbet” i syfte att få igång aktiviteter på arbetsplatserna för att nedbringa
tobaksbruket och skapa regler för detta. Kampanjen pågår under två år och
har sin grund i lokala initiativ och åtgärder. Till grund för diskussionerna
skall ligga arbetarskyddsstyrelsens och socialstyrelsens allmänna råd. Inom
ramen för kampanjen skickar de fackliga organisationerna LO, TCO och
SACO/SR bl.a. ut en enkät till huvudskyddsombud och regionala skyddsombud
tillsammans med en uppmaning att kontakta arbetsgivarna om rökfrågan.
1988/89:SoU14
5
Enkäten kommer att följas upp. Resultatet av kampanjen är avsett att
utvisa om de allmänna råden behöver skärpas.
Regeringen gav i maj 1988 en särskild utredare (S 1988:01) i uppdrag att
överväga och föreslå olika åtgärder för att ytterligare minska tobaksbruket
(dir. 1988:23). Utredaren har antagit benämningen tobaksutredningen.
Utredningen skall bl.a. överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att
tillförsäkra allmänheten tillgång till rökfria miljöer i gemensamhetslokaler
och på allmänna kommunikationsmedel. Enligt direktiven bör utredningen
också överväga om överträdelser mot regler om rökning skall kunna
straffläggas. Arbetet skall vara slutfört före utgången av 1989.
Vidare kan nämnas att Nordiska rådet rekommenderat Nordiska ministerrådet
att bl.a. utreda mer restriktiva regler i Norden i fråga om rökning i
offentliga lokaler och på offentliga kommunikationsmedel. Vad beträffar
situationen i övriga nordiska länder kan noteras att det i Norge, Finland och
Island råder förbud mot rökning i offentliga lokaler.
När utskottet förra våren behandlade motioner i frågan om rökfria miljöer
anförde utskottet att uppföljningarna av de allmänna råden om begränsning
av tobaksrökning visar att åtgärderna för att hindra rökning i sådana lokaler
fortfarande är otillräckliga på många håll. Det fanns, anförde utskottet,
därför anledning att överväga om det behövs ytterligare insatser för att
påskynda utvecklingen mot rökfrihet i offentliga lokaler och på arbetsplatser,
vilken enligt utskottets mening gick alltför långsamt. Utskottet förutsatte
att regeringen skulle beakta denna fråga och vid behov ta initiativ till
åtgärder. Skulle fortsatta åtgärder inte ge resultat uteslöt utskottet inte att
lagstiftning kunde behövas. Med hänvisning till det anförda avstyrkte
utskottet motionerna i ämnet (SoU 1987/88:19 s. 6).
Utskottet vill åter betona att utgångspunkten för överväganden i saken måste
vara att ingen mot sin vilja skall behöva exponeras för tobaksrök. Rökning
bör således inte förekomma i offentliga lokaler och andra lokaler avsedda för
gemensamt bruk. Det mest verkningsfulla medlet för att nå en sådan
rökfrihet är självfallet en allmän attitydförändring till rökningen. Ett arbete
med detta syfte pågår också. Det kan också konstateras att allmänhetens
inställning till rökning i offentliga och liknande lokaler förändrats, vilket
medfört att önskemål om rökfrihet nu normalt respekteras. Det erfordras
dock ytterligare åtgärder för att hindra rökning i lokaler för gemensamt bruk.
En översyn av åtgärder för att tillförsäkra allmänheten tillgång till rökfria
miljöer i sådana lokaler genomförs för närvarande av tobaksutredningen.
Översynen omfattar även frågan om överträdelser mot regler om rökning
skall kunna straffbeläggas. I avvaktan på resultatet av tobaksutredningens
översyn anser utskottet det inte erforderligt med något riksdagsinitiativ i
saken. Motion So451 (mp) avstyrks därför.
Rökfri barnomsorg m.m.
I motion So482 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för rökfrihet på familjedaghem (yrkande 3).
I motion So617 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs en lag som skyddar
barn inom all barnomsorg, även familjedaghem, från passiv rökning.
1988/89:SoU14
6
I motion So465 av Birger Schlaug (mp) begärs ett lagförslag om barns rätt
till en rökfri miljö och en analys i frågan.
I arbetarskyddsstyrelsens och socialstyrelsens allmänna råd om begränsning
av tobaksrökning görs särskilda markeringar beträffande både barnomsorgen
och skolan. Där framhålls att ett minskat tobaksbruk bland barnomsorgspersonal
och föräldrar är angeläget med tanke på barnens hälsa. Om
skolan sägs att det är viktigt att skolmiljön utformas så att den blir ett stöd
mot impulser att använda tobak. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, SÖ,
har var för sig utfärdat kommentarer till de allmänna råden beträffande
barnomsorgen resp. skolan.
I meddelandeblad nr 36/84 till kommunerna anför socialstyrelsen följande.
För barnomsorgens vidkommande bör de allmänna råden tolkas så, att det är
av utomordentlig betydelse att skapa en rökfri uppväxt för barn. Dels finns
det direkta hälsorisker med passiv rökning och dels utgör barnomsorgspersonal
en förebild för barnen. Att skapa en helt rökfri barnomsorg bör vara
slutmålet.
Rent praktiskt innebär detta således att man inte bör röka i daghemmets,
fritidshemmets respektive familjedaghemmets lokaler och inte heller utomhus
när man arbetar med barn. Det är därför önskvärt att personal som
arbetar med barn inte röker under yrkesutövandet.
I de allmänna råden sägs också att barnomsorgen i sin dagliga verksamhet
både bör ha ett ansvar för och en möjlighet att ge föräldrar och barn
information om tobakens hälsorisker. Det ankommer därför på kommunen
att medverka till att all berörd personal ges de kunskaper som behövs för att
förmedla en sådan information samt att i samverkan med företrädesvis
primärvården ge dem som önskar tillgång till rökawänjningsstöd.
I meddelandebladet redovisar socialstyrelsen vidare resultatet av en enkät
om dittillsvarande arbete mot tobaksbruket inom kommunernas barnomsorg,
vilket genomförts av socialstyrelsens byrå för hälsoupplysning. Vid
enkäten framkom bl.a. att tobaksfrågan var en i hög grad aktuell fråga för de
flesta förskolor och att man i flera kommuner hade en målsättning som
stämde överens med de allmänna råden. Ur enkätresultatet kunde också
utläsas att en del kommuner redan avskaffat rökrummet i förskolan. I allt fler
kommuner tillgodosågs även icke-rökande föräldrars önskemål om rökfritt
familjedaghem.
SÖ har meddelat kompletterande allmänna råd om begränsning av
tobaksrökning i skolan (SÖ-FS 1985:170).
Socialstyrelsen har vidare utarbetat informationsskrifter om rökning och
barn för personal i barnomsorgen samt föräldrar och blivande föräldrar.
Även i utbildningen av förskollärare och barnskötare inskärps vikten av att
rökning inte sker där barn vistas.
Utskottet behandlade våren 1988 ett motionsyrkande om förskole- och
skolbarns rätt till rökfria miljöer. Utskottet betonade därvid vikten av att
utfärdade riktlinjer följs uop av såväl de ansvariga centrala statliga myndigheterna
som de Kommunala. Utskottet fann dock inre skäl till något initiativ
från riksdagens sida (SoU 1987/88:19 s. 7).
1988/89:SoU14
7
I ett frågesvar den 13 januari 1989 om rökfria familjedaghem hänvisade
dåvarande socialministern till tobaksutredningens arbete (snabbprot. 1988/
89:50 s. 7 f.).
Det är, enligt utskottets mening, av såväl medicinska som pedagogiska skäl
särskilt angeläget att uppnå rökfrihet i lokaler där barn vistas. Betydelsen av
en rökfri barnomsorg understryks också i allmänna råd från socialstyrelsen
och i utbildningen av personal inom barnomsorgen. Utskottet förutsätter att
råden för såväl familjedaghem som annan barnomsorg om rökfrihet följs upp
av kommunerna. Redan vid rekryteringen av familjedaghem bör således
frågan om rökning tas upp. Även socialstyrelsen bör fortlöpande följa
efterlevnaden av råden om rökfrihet. Den sittande tobaksutredningen har,
som tidigare nämnts, att överväga åtgärder för att begränsa rökningen i
lokaler avsedda för gemensamt bruk. Med hänvisning till det sagda avstyrker
utskottet motion So482 (fp) yrkande 3.
Utskottet ställer sig tveksam till värdet av att i lag generellt reglera barns
rätt till en rökfri miljö. Med hänsyn härtill och till vad som tidigare anförts
avstyrker utskottet därför motion So465 (mp). Utskottet kan inte heller
förorda ett initiativ från riksdagens sida om lagstiftning för att hindra rökning
inom barnomsorgen. Även motion So617 (mp) avstyrks sålunda.
Mål för arbetet mot tobaksbruket
I motion So482 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkas att riksdagen skall besluta
att målet för insatserna mot tobaksskadorna bör vara en halvering av
tobakskonsumtionen fram till år 2000 (yrkande 1).
Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är rökningen den största enskilda
undvikbara orsaken till ohälsa och för tidiga dödsfall i länder som Sverige. År
1984 antog medlemsländerna i WHO:s Europaregion, däribland Sverige, 38
hälsopolitiska mål för arbetet med ”Hälsa för alla år 2000”. Dessa mål är
avsedda att utgöra en bas för utformningen av nationella hälsopolitiska
strategier. I WHO:s Europastrategi föreslås konkreta mål för samhällets
arbete mot tobaksskadorna, t.ex. att 80 % av befolkningen inte röker eller att
den nationella tobakskonsumtionen minskas med 50 %. Enligt motionärerna
bör sådana nationella mål utarbetas och officiellt antas i Sverige.
Förslag till konkreta mål för arbetet mot tobaksskadorna har förts fram
tidigare av olika utredningar. Socialstyrelsens tobaksutredning ansåg att
statsmakterna borde fastställa som slutmål för sitt tobaksprogram att
cigarettkonsumtionen skulle nedbringas till samma relativa omfattning som
den hade på 1920-talet och att konsumtionen av övriga tobaksvaror inte
skulle tillåtas öka (betänkandet Tobaksrökning, 1973). Målet skulle vara
uppnått år 2000.
Tobakskommittén föreslog att tobakskonsumtionen skulle minskas totalt
så att senast år 1990 högst 30 % resp. senast år 2000 högst 15 % av den vuxna
befolkningen använder tobak vanemässigt (SOU 1981:18 Minskat tobaksbruk).
Förslagen ledde dock inte till att några konkreta mål fastställdes.
En fempartimotion, i vilken det bl.a. begärdes en officiell tobakspolitik
med fastställande av såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för arbetet mot
1988/89:SoU14
8
tobaksbruk, behandlades av riksdagen i anslutning till proposition 1984/
85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m. Utskottet
avstyrkte motionen med hänvisning till den utförliga behandling åtgärder
mot tobaksbruk fått i propositionen (SoU 1984/85:28 s. 19).
Vid behandling våren 1987 av motioner i ämnet konstaterade utskottet att
arbetet mot tobaksbruket har mycket hög hälsopolitisk prioritet och bedrivs
på en rad områden. Utskottet hänvisade till att några verkliga meningsskiljaktigheter
när det gäller inriktningen av samhällets fortsatta åtgärder inte
förelåg vid riksdagens behandling av propositionen om utvecklingslinjer för
hälso- och sjukvården och motionerna. Mot bakgrund härav såg utskottet
inte skäl att förorda uppställandet av övergripande mål, vilka med nödvändighet
måste bli mycket allmänt formulerade och inte tjäna till mycket
ledning för det praktiska arbetet (SoU 1986/87:20 s. 7 f.). När saken åter
behandlades våren 1988 vidhöll utskottet sin tidigare inställning (SoU
1987/88:19 s. 8).
Enligt utskottets mening har frågan inte tillförts något som föranleder en
ändrad bedömning från utskottets sida. Motion So482 (fp) yrkande 1
avstyrks sålunda.
Åtgärder mot snusning
I motion So482 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en kampanj mot snusning (yrkande 4).
Konsumtionen av snus har fördubblats sedan slutet av 1960-talet och ökar för
närvarande stadigt med ett par procent om året (socialstyrelsens folkhälsorapport,
1987:15 s. 128).
Världshälsoorganisationen (WHO) har efterlyst kraftigare restriktioner
mot det alltmer utbredda snusandet i världen.
I socialstyrelsens PM 1988:4 Snus - en hälsorisk, rapport från ett
expertmöte, redogörs för snusets hälsorisker, snusvanornas utveckling och
internationella ställningstaganden (förbud mot ”fuktigt” snus har införts i
några länder).
Socialstyrelsen har vidare satsat på åtgärder riktade till särskilda målgrupper,
som värnpliktiga och skolungdom. Medel har gått till TV- och
videoinformation, lärarhandledning, tidningsannonser och bidrag till NTS
för en ungdomsbroschyr om snus.
Tobaksutredningen bör enligt direktiven ägna uppmärksamhet åt åtgärder
för att påverka den ökande användningen av snus.
Under förra riksmötet behandlade utskottet motioner med krav på
åtgärder mot den ökade snusningen. Utskottet delade därvid uppfattningen
att det är angeläget att åtgärder vidtas för att vända konsumtionskurvan för
snus nedåt, men avstyrkte motionerna med hänvisning till socialstyrelsens
initiativ på området (SoU 1987/88:19 s. 11).
Enligt utskottets mening är det angeläget att informationen om tobakens
skadeverkningar även tar upp hälsoriskerna med snusning. En sådan
information bör i första hand inriktas mot ungdomar. Problemen med den
ökade användningen av snus har uppmärksammats av bl.a. socialstyrelsen.
1988/89:SoU14
9
1* Riksdagen 1988189.12 sami. Nr 14
Åtgärder mot snusning övervägs även inom tobaksutredningen. Utskottet 1988/89:SoU14
anser det därför inte erforderligt med något riksdagsinitiativ med anledning
av motion So482 (fp) yrkande 4, vilket yrkande sålunda avstyrks.
Produktkontroll m.m.
I motion So482 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att alla slags tobaksvaror upphör att klassificeras som
livsmedel (yrkande 5) samt att riksdagen hos regeringen begär att cancerkommitténs
förslag om produktkontroll av tobaksvaror genomförs (yrkande
6).
För tobaksvaror gäller lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration
på tobaksvaror. Socialstyrelsen har tillsyn över efterlevnaden av
lagstiftningen. Styrelsen kan också meddela ytterligare föreskrifter i ämnet
(se SOSFS (M) 1978:13).
Snus och tuggtobak anses som livsmedel i livsmedelslagens bemärkelse och
kan därför kontrolleras med avseende på hälsorisker som sammanhänger
med både naturligt förekommande och tillsatta ämnen (jfr prop. 1971:61 s.
182 och SOU 1970:6).
Cancerkommittén förordar i sitt betänkande Cancer, orsaker, förebyggande
m.m. (SOU 1984:67) att möjligheterna till produktkontroll av tobaksvaror
förbättras (s. 420 f.). Kommittén berör olika organisatoriska lösningar för
kontrollen utan att lägga fram förslag till reglering och organisation.
Utskottet anser att den i motionen aktualiserade frågan om produktkontroll
av tobaksvaror bör belysas närmare. Frågan kan tas upp av tobaksutredningen
vid den pågående översynen av åtgärder för minskat tobaksbruk. Enligt
utskottets uppfattning krävs det emellertid inte något särskilt initiativ från
riksdagens sida i frågan. Motion So482 (fp) yrkandena 5 och 6 avstyrks
därför.
Åtgärdsprogram mot tobak m.m.
Några motioner tar upp allmänna åtgärder för att minska tobaksbruket i form
av ett samlat åtgärdsprogram samt informations- och upplysningsinsatser. En
av motionerna tar särskilt sikte på tobaksbruket bland kvinnor.
I motion So418 av Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) yrkas att
regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om samlade åtgärder för
att begränsa tobaksbruket och dess skadeverkningar.
I motion So479 av Karin Falkmer och Elisabeth Fleetwood (båda m) yrkas
att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om ett samlat
åtgärdsprogram för att begränsa tobaksbruket.
Motionärerna anser att bl.a. frågor om rökfria lokaler, upplysning och
information, begränsning av försäljningsställen för tobaksvaror, pris och
grund för konsumentprisindex samt utformning av varningstexter bör
behandlas i ett samlat grepp.
I motion So308 av Margareta Winberg m.fl. (s, m, c, fp, vpk, mp) yrkas att
regeringen ges till känna vad som i motionen angivits för att minska
tobaksbruket bland kvinnor. 10
Motionärerna pekar bl.a. på behovet av upplysning och insatser på
barnavårdscentraler m. m. samt riktade insatser till kvinnor i gruppen över 35
år.
1977 års tobakskommitté lämnade i sitt slutbetänkande (SOU 1981:18)
Minskat tobaksbruk förslag till åtgärdsprogram på tobaksområdet.
I proposition 1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården,
m.m. redovisade vidare regeringen sin syn på de fortsatta åtgärderna mot
tobaksbruket. Bl.a. förordades en intensifierad informationsverksamhet om
tobakens skadeverkningar, inriktad på barn och ungdom, samt särskilda
uppföljningsåtgärder vad gäller rökvanorna och därtill knutna hälsoeffekter.
Den framlagda redovisningen i nämnda proposition ansågs av utskottet
tillgodose syftet med en motion om åtgärdsprogram (SoU 1984/85:21 s. 4, jfr
SoU 1984/85:28).
Socialstyrelsen redovisade hösten 1987 en folkhälsorapport som bl.a. tar
upp tobaksfrågan (Socialstyrelsen redovisar 1987:15). I rapporten berörs
såväl prispolitik som information om rökningens skadeverkningar.
Tobaksutredningen har, som nämnts i det föregående, fått i uppdrag att
överväga
- vilka åtgärder som kan vidtas för att tillförsäkra allmänheten tillgång till
rökfria miljöer i gemensamhetslokaler och på allmänna kommunikationsmedel
-
hur priset på tobak påverkar tobakskonsumtionen
- frågan om förbud mot tobaksreklam
- vilka ytterligare insatser som kan göras för att minska rökning och annat
tobaksbruk.
När frågan om ett åtgärdsprogram senast behandlades i utskottet (bet.
SoU 1987/88:19 s. 10 f.) anförde utskottet följande.
I arbetet med att förebygga ohälsa har insatserna mot tobaksbruket mycket
hög prioritet. Här förutsätts en mångfald åtgärder, bl.a. avseende information,
prispolitik och marknadsföring. Tyngdpunkten i tobakspolitiken ligger
emellertid på information och upplysning om tobakens skadeverkningar.
Utskottet vill mot bakgrund av det stora folkhälsoproblem som tobaksbruket
utgör understryka vikten av en fortsatt systematisk satsning mot tobak.
Särskilt viktigt är ett fortsatt målmedvetet upplysningsarbete i syfte att
förändra den allmänna inställningen till tobaksrökning och motverka rökdebut
framför allt hos ungdomar. Utskottet konstaterar att motionärernas
önskemål går i samma riktning. Någon skillnad i principiellt synsätt finns inte
mellan motionärerna och utskottet.
När det gäller frågan om det eventuella behovet av riksdagsinitiativ vill
utskottet erinra om att åtgärder mot tobaksbruket redan är starkt prioriterade
i det förebyggande hälsoarbetet och att vikten av åtgärder på tobaksområdet
kraftigt markerats av regeringen i den tidigare nämnda propositionen om
utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården. Tobaksfrågorna har även tagits
upp i socialstyrelsens folkhälsorapport, vilken ligger till grund för den
skrivelse om folkhälsan som regeringen inom kort kommer att avlämna till
riksdagen. Utskottet vill dessutom erinra om det utredningsuppdrag på
tobaksområdet som för närvarande övervägs inom regeringskansliet.
Med hänvisning till det anförda och till de olika åtgärder på området som
vidtagits av bl.a. socialstyrelsen anser utskottet att tobaksfrågorna redan är
1988/89:SoU14
11
väl uppmärksammade. Ett initiativ från riksdagens sida ter sig därför
överflödigt.
Rökningen är ett av de stora folkhälsoproblemen och påkallar en rad insatser
på skilda områden. Utskottet anser det därför angeläget att ett samlat
åtgärdsprogram utarbetas. Härvid bör inte minst kvinnors tobaksbruk
uppmärksammas. Tobaksutredningen har fått i uppgift att överväga åtgärder
för att begränsa tobakskonsumtionen.
Tobaksutredningens uppdrag omfattar de centrala tobakspolitiska frågeställningarna.
Utskottet anser därför att utredningsarbetet bör ske under
parlamentarisk medverkan. Detta bör ges regeringen till känna.
Genom det anförda kan syftet med motionerna So418 (c) och So479 (m)
anses tillgodosett. Dessa motioner avstyrks således. Även motion So308 (s,
m, c, fp, vpk och mp) får anses tillgodosedd genom utredningsarbetet och
avstyrks därför.
I motion So482 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) begärs att riksdagen avslår
regeringens förslag om att dra in det extra bidraget för tobaksinformation och
även för nästkommande budgetår beviljar 3 milj.kr. för detta syfte (yrkande
2). Motionärerna hänvisar bl.a. till att informationsverksamheten är i behov
av medel för att ersätta en årlig tilldelning från allmänna arvsfonden om 2
milj.kr. samt en extra resursförstärkning uppgående till 1 milj.kr. per år.
Medel för socialstyrelsens tobaksinformation beräknas fr.o.m. budgetåret
1987/88 under anslaget E 1 Socialstyrelsen i stället för som tidigare under det
särskilda hälsoupplysningsanslaget (E 13).
För innevarande budgetår och de två föregående budgetåren har socialstyrelsen,
genom ett särskilt regeringsbeslut, disponerat 2 milj.kr. årligen i
bidrag från allmänna arvsfonden för tobaksinformation till unga. Något
motsvarande beslut för budgetåret 1989/90 och framåt i tiden föreligger inte.
Informationen om tobaksbrukets skadeverkningar är ett viktigt inslag i
hälsoupplysningen med hänsyn till de stora hälsoriskerna med rökning.
Informationen är också ett prioriterat område inom socialstyrelsen.
Utskottet kan konstatera att socialstyrelsens medel för tobaksinformation är
beroende av prioriteringen inom ramen för anslaget E 1. Utfallet av denna
prioritering föreligger ännu inte. Mot bakgrund av att åtgärder för begränsning
av tobakskonsumtion utgör ett prioriterat område inom styrelsen finner
utskottet det inte erforderligt med åtgärder från riksdagens sida i frågan.
Motion So482 (fp) yrkande 2 avstyrks därför.
Medverkan i EG:s handlingsprogram mot cancer
I motion So536 av Karin Falkmer och Elisabeth Fleetwood (båda m) yrkas att
regeringen ges till känna vad i motionen anförts om en formell svensk
anslutning till EG-ländernas handlingsprogram mot cancer. Motionärerna
önskar en formell svensk anslutning till EG-kommissionens handlingsprogram
mot cancer.
EG-kommissionen presenterade för något år sedan ett brett upplagt
handlingsprogram mot cancer. Inom ramen för programmet föreslås åtgär
-
1988/89:SoU14
12
der för att minska tobaksrökningen. Som eftersträvansvärda mål har angivits
bl.a. att medlemsländerna senast den 1 januari 1993 skall ha förbjudit
tobaksreklam, försäljning av tobaksvaror på flygplatser och färjor samt
rökning i offentliga lokaler. Även pris- och skatteproblematiken tas upp.
Ytterligare moment i programmet är bl.a. TV-information och proklamerandet
av år 1989 som ”cancerår”. En särskild kommitté som består av ledande
cancerforskare inrättades för arbetet med programmet. Sverige är sedan
1987 representerat i kommittén genom en observatör.
Programmets forskningsdel är en del av EG:s medicinska forskningsprogram,
i vilket medicinska forskningsrådet (MFR) sedan flera år deltar. I årets
budgetproposition bil. 7 s.166 anför det föredragande statsrådet att ett ökat
svenskt engagemang är väsentligt och föreslår att överläggningar tas upp om
en bredare svensk medverkan i programmet under dess andra etapp åren
1990-1994. Ett reservationsanslag för nästa budgetår föreslås med 1 000 000
kr. (I 3).
En liknande motion behandlades förra våren av socialutskottet i yttrande
till utrikesutskottet (SoU 1987/88:5v s. 4). Utskottet ansåg därvid det
värdefullt med ett samarbete mellan Sverige och EG för att nå en
konsumtionsbegränsning.
Utrikesutskottet anförde i betänkandet UU 1987/88:24 s. 48 att det inte såg
något hinder mot att Sverige på olika sätt deltar i det aktuella samarbetet.
Riksdagen följde utrikesutskottet.
Socialutskottet anser det väsentligt med ett ökat svenskt engagemang i EG:s
handlingsprogram mot cancer och tillstyrker därför den föreslagna medelsanvisningen
(I 3). Syftet med motion So536 (m) får härigenom anses
tillgodosett. Motionen avstyrks därför.
Sex-och samlevnadsinformation m.m.
Abortförebyggande åtgärder
Ett antal motioner tar upp den abortförebyggande verksamheten. Motionärerna
pekar bl.a. på behovet av en utbyggd preventivmedelsrådgivning.
Särskilt framhålls behovet av rådgivning och information för unga.
I motion So470 av Ines Uusmann m.fl. (s) yrkas att regeringen ges till
känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrade informativa och
förebyggande åtgärder för att minska antalet aborter. Motionärerna efterlyser
bl.a. specialdestinerade medel i form av ”projektpengar” från socialstyrelsen
till berörda huvudmän.
I motion So472 av Birthe Sörestedt och Marianne Carlström (båda s) yrkas
att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om behovet av en
ökad abortförebyggande verksamhet (yrkande 1) samt att riksdagen begär
förslag till åtgärder för att minska antalet aborter (yrkande 2). Motionärerna
vill ha ökade informationsinsatser - särskilt till vissa grupper som ungdomar
och invandrare - och pekar på brister i hälso- och sjukvårdens preventivmedelsrådgivning.
I motion So457 av Ragnhild Pohanka (mp) begärs att regeringen ges till
känna att den skall verka för att ungdomsmottagningar inrättas i varje
kommun.
1988/89:SoU14
13
I motion So408 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att preventivmedelsrådgivningen bör
byggas ut både kvantitativt och kvalitativt i enlighet med vad som anförts i
motionen (yrkande 4).
I motion So446 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp,m,c) begärs att
regeringen ges till känna vad i motionen anförts om kuratorskontakt och
efterkontroll (yrkande 2), att regeringen ges till känna vad i motionen anförts
om alternativa rådgivningsbyråer (yrkande 3) samt att regeringen ges till
känna vad i motionen anförts om skyndsamma initiativ för att minska antalet
aborter (yrkande 4). Motionärerna anför bl.a. att socialstyrelsens förslag till
åtgärder kan tjäna som riktlinje för sistnämnda initiativ.
Mellan var tredje och var fjärde graviditet avbryts i dag genom abort. En
påtaglig ökning av antalet aborter kan iakttas dels bland yngre kvinnor i
allmänhet, dels bland yngre kvinnor som tidigare gått igenom en eller flera
aborter. Inom gruppen tonåringar är det främst bland 17-18-åringarna som
aborterna ökar mest.
År 1984 och 1985 var antalet aborter under 31 000 per år. År 1987 var
antalet 34 700. Ökningen har fortsatt även under 1988 då det sammanlagt
gjordes ca 37 500 aborter.
De regionala skillnaderna i abortfrekvens är stora. Storstäderna har
dubbelt så hög frekvens (räknat som antal aborter per 1 000 fertila kvinnor)
som t.ex. Jönköpings, Kristianstads och Skaraborgs län.
Samtidigt med abortökningen kan konstateras en förändrad användning
av preventivmedel. Konsumtionen av p-piller går ner, särskilt bland unga
kvinnor och tonåringar.
Det finns ett 90-tal ungdomsmottagningar i landet. Ett 30-tal av dessa har
tillkommit under de senaste åren. Ungefär 50 % av mottagningarna har
öppet en dag i veckan eller mindre. Öppettiderna och de verksamma
yrkesgrupperna vid mottagningarna varierar. En barnmorska som kan ge
preventivmedelsrådgivning finns dock knuten till alla mottagningar.
Hösten 1988 lade socialstyrelsen fram en preliminär rapport om abortsituationen
i landet. I rapporten redogör styrelsen för abortutvecklingen de
senaste åren och diskuterar tänkbara orsaker till ökningen av antalet aborter.
I slutet av rapporten lämnas förslag till abortförebyggande åtgärder.
Socialstyrelsen avser nu att utarbeta ett program för abortförebyggande
åtgärder där målgrupper, förslag till åtgärder, innehåll och metoder i
upplysningen närmare kommer att diskuteras mot bakgrund av den utvecklingen.
Redovisningen skall i första hand rikta sig till landsting och
kommuner.
För att markera behovet av insatser på området anordnade socialstyrelsen
våren 1988 bl.a. en konferens för landstingspolitiker m.fl. om smittskydd,
sexualitet och samlevnad.
I proposition 1984/85:48 om familjeplanering och abortvård som behandlades
av utskottet våren 1985 uttalade det föredragande statsrådet den
uppfattningen att varje sjukvårdshuvudman borde erbjuda en god preventivmedelsrådgivning
åt dem som är bosatta inom sjukvårdsområdet. Där sades
också att planeringen av rådgivningen liksom i fråga om all annan hälso- och
1988/89:SoU14
14
sjukvård borde ske med utgångspunkt i de behov som finns inom varje enskilt 1988/89:
sjukvårdsområde. Statsrådet konstaterade dock att preventivmedelsrådgivningen
är mycket ojämnt fördelad över landet och att det därför på vissa
områden finns ett behov av utbyggnad. I propositionen hänvisades vidare till
vissa av abortkommitténs föreslagna åtgärder för att öka preventivmedelsrådgivningens
kapacitet.
Utskottet konstaterade i sitt betänkande med anledning av nämnda
proposition (SoU 1984/85:11 s. 18) att en fullgod rådgivningsnivå av
abortkommittén beräknats till 500 besök per 1 000 fertila kvinnor, dvs.
hälften av alla fertila kvinnor årligen. Utskottet uttalade vidare att det ålåg
sjukvårdshuvudmännen att erbjuda en god preventivmedelsrådgivning åt
dem som är bosatta inom sjukvårdsområdet. Utskottet anslöt sig i övrigt till
propositionens bedömning och ansåg det inte erforderligt med någon åtgärd
från riksdagens sida.
Motionsyrkanden om preventivmedelsrådgivning och abortförebyggande
verksamhet behandlades av utskottet senast i betänkandet SoU 1987/88:19.
Frågorna hade tidigare under riksmötet 1987/88 behandlats i betänkandet
SoU 1987/88:2 samt även berörts i betänkandet SoU 1987/88:1.
Motioner, likartade de nu aktuella, avstyrktes därvid med hänvisning till
sjukvårdshuvudmännens ansvar och de initiativ som tagits av socialstyrelsen,
SÖ och försvarets sjukvårdsstyrelse.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ökningen av antalet aborter
främst bland unga kvinnor är oroande. Det är enligt utskottets mening
nödvändigt att vidta åtgärder för att bromsa ökningen och få till stånd en
minskning av antalet aborter. Det abortförebyggande arbetet på lokal nivå är
därvid av den största betydelse. Åtskilliga tecken tyder emellertid på att
detta arbete i landstingen inte längre bedrivs i samma omfattning som
tidigare.
Bakgrunden härtill torde bl.a. vara de ökade insatser som barnmorskor
m.fl. har måst göra som en följd av det ökade barnafödandet, den ökade
uppmärksamheten på sexuellt överförbara sjukdomar och den utvidgade
undersökningsaktiviteten för att tidigt upptäcka cancer hos kvinnor.
Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att landsting och
kommuner noga analyserar behovet av preventivmedelsrådgivning och
andra åtgärder för att minska antalet aborter och vidtar kraftfulla åtgärder
för att åstadkomma en minskning. Dessa åtgärder är angelägna av flera skäl
framför allt med tanke på att en abort utgör en traumatisk upplevelse för
kvinnan.
Framför allt socialstyrelsen, men även SÖ och försvarets sjukvårdsstyrelse,
har viktiga roller i det abortförebyggande arbetet på central nivå. Utskottet
ser positivt på socialstyrelsens arbete med att utarbeta ett program för det
abortförebyggande arbetet. Enligt utskottets uppfattning är syftet med
motionerna So470 (s), So472 (s) och So446 (fp) yrkande 4 i huvudsak
tillgodosett genom socialstyrelsens arbete med ett abortförebyggande program.
Motionsyrkandena avstyrks därför.
Vikten av återbesök och rådgivning efter abort uppmärksammas i
socialstyrelsens rapport om abortutvecklingen som utgör underlag för
styrelsens fortsatta arbete i frågan. Motion So446 (fp) yrkande 2, vari begärs
ett tillkännagivande om efterkontroll, bör därför inte föranleda något särskilt
uttalande från riksdagen. Yrkandet avstyrks således.
Utskottet anser vidare att det inte är påkallat med åtgärder från riksdagens
sida med anledning av motion So408 (vpk) yrkande 4.
Enligt utskottets mening är det angeläget att ungdomsmottagningarnas
verksamhet förstärks och byggs ut. Utskottet kan dock inte förorda ett
initiativ från riksdagens sida i fråga om inrättande av sådana mottagningar i
varje kommun. Motion So457 (mp) avstyrks därför.
Enligt utskottets uppfattning saknas tillräcklig erfarenhet av det abortförebyggande
arbete som bedrivs vid alternativa rådgivningsbyråer i Sverige för
att ge underlag för ett sådant initiativ som begärs i motion So446 (fp) yrkande
3. Yrkandet avstyrks därför.
I motion So408 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att regeringen ges till känna
att preventivmedel bör göras avgiftsfria (yrkande 1).
Ett motsvarande yrkande behandlades i utskottets betänkanden SoU
1987/88:2 och 19. Utskottet konstaterade därvid att regeringen följer
p-pillerförsälj ningen och förutsatte att erforderliga åtgärder vidtas om
abortfrekvensen skulle öka som en följd av höga kostnader för p-piller.
Även socialförsäkringsutskottet behandlade frågan i sitt betänkande SfU
1987/88:22 s. 18 och delade därvid socialutskottets bedömning.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan och avstyrker motion
So408 (vpk) yrkande 1.
I samma motion yrkas vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att åtgärder bör vidtas för att engagera läkare och barnmorskor i
skolans sex- och samlevnadsundervisning (yrkande 5), att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att bättre trygga samordningen av det
abortförebyggande arbetet inom socialstyrelsen (yrkande 3) samt slutligen
att riksdagen hos regeringen begär ett specialdestinerat statsbidrag för att
trygga en utbyggnad av preventivmedelsrådgivningen och den abortförebyggande
upplysningsverksamheten (yrkande 2).
Ett motionsyrkande motsvarande yrkande 5 behandlades senast i betänkande
SoU 1987/88:19. Utskottet avstyrkte motionen och hänvisade till att
utskottet behandlat frågan tidigare i betänkandet SoU 1987/88:1 s. 15 och
därvid anfört följande.
Utskottet konstaterar att frågan om sex- och samlevnadsundervisningen i
skolan nu fått förnyad aktualitet hos skolöverstyrelsen. Det råder enighet
mellan SÖ och socialstyrelsen om de åtgärder som behöver vidtas för att
förbättra undervisningen. Insatser planeras redan för innevarande budgetår.
Utskottet anser mot denna bakgrund att resultaten av det nu pågående
arbetet bör avvaktas. Utskottet vill emellertid erinra om vad som ovan
redovisats om utökad information särskilt till ungdomar i fråga om sex och
samlevnad, sexuellt överförbara sjukdomar samt preventivmedel. Klamydia
och övriga här aktuella sjukdomar - även HIV-infektionen - har gjort sådan
undervisning än angelägnare än tidigare. Läkare, sköterskor och barnmorskor
spelar självfallet en viktig roll när det gäller att informera om dessa nya
1988/89:SoU14
16
hälsorisker. Utskottet ser det som självklart att man försöker att på lämpligt 1988/89:
sätt utnyttja sådan medicinsk fackkunskap i sex- och samlevnadsundervis
ningen.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motion So408 (vpk)
yrkande 5.
De frågor som tas upp i yrkandena 2 och 3 behandlades senast i betänkandet
SoU 1987/88:19 s. 15.
I fråga om samordningen av det abortförebyggande arbetet inom socialstyrelsen
hänvisade utskottet till att det i första hand ankommer på styrelsen att
överväga vilket samordningsbehov som finns och hur det kan tillgodoses
inom ramen för givna resurser. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker därför motion So408 (vpk) yrkande 3.
Utskottet ser inte något skäl att ompröva sitt tidigare ställningstagande (se
SoU 1987/88:19 s. 15) att avstyrka ett specialdestinerat statsbidrag för
preventivmedelsrådgivning vid sidan av systemet för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
och avstyrker sålunda även motion So408 (vpk) yrkande
2.
I motion So442 av Hans Göran Franck och Margareta Winberg (båda s) yrkas
att regeringen ges till känna behovet av förbättrad sexualinformation vid
sjukhusen vid handikapp och sjukdom. Motionärerna anför att det vid varje
sjukhus bör finnas en ansvarig för förbättrad information om sexualitet,
samlevnad och hjälpmedel i sexuallivet vid handikapp och sjukdom.
Hjälpmedelsutredningen (S 1986:04, dir. 1986:31) tillsattes 1986 med uppgift
att se över frågan om hjälpmedel för handikappade. Enligt uppgift kan
utredningen väntas beröra den i motionen aktualiserade frågan. Handikappinstitutet
har utarbetat en rapport om hjälpmedel i sexuallivet för män och
kvinnor med funktionshinder som av regeringen överlämnats till hjälpmedelsutredningen.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren
sutredningen. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1989.
Den nyligen tillsatta handikapputredningen (S 1988:03, dir. 1988:53) kan
också komma att behandla ämnet. Utredningen bör enligt direktiven vara
avslutad under år 1990.
Utskottet konstaterar att frågan om sexualinformation till handikappade
m.fl. för närvarande övervägs. I avvaktan på utredningsresultaten bör inte
motion So442 (s) föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen
avstyrks sålunda.
Kostupplysning m. m.
I motion So443 av Marianne Carlström m.fl. (s) yrkas att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om information till allmänheten om
kostens betydelse för hälsan (yrkande 1), att regeringen ges till känna vad
som i motionen anförts om att kunskapen om kosten bör förbättras (yrkande
2) samt att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om att
storkökspersonalens kunskaper om kosten bör förbättras (yrkande 3).
Motionärerna pekar på vikten av upplysning och utbildning om kostens
betydelse för hälsan.
Bl.a. socialstyrelsen, livsmedelsverket och SPRI har under senare tid utgivit
skrifter i detta ämne.
Socialstyrelsen och livsmedelsverket gav 1986 ut boken Kost, Motion och
Hälsa. Dessförinnan hade socialstyrelsen publicerat rapporten Folkhälsa och
livsmedelspolitik (Socialstyrelsen redovisar 1984:14) och allmänna råd från
socialstyrelsen (1985:11) Kost på sjukhus och inom social omsorg. Senast har
kostfrågan tagits upp i styrelsens folkhälsorapport (Socialstyrelsen redovisar
1987:15 s. 131 f.).
LO har i samarbete med socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet nyligen inlett ett femårigt projekt för en bättre hälsa -såväl i arbete som på fritid - bland LO-medlemmarna. Arbetet bedrivs med
stöd från socialdepartementet. Med projektet vill man väcka ökat engagemang
och delaktighet i förhållanden som påverkar hälsan. Inom ramen för
projektet bevakas också kostfrågorna.
Socialstyrelsen och livsmedelsverket inrättade 1987 en expertgrupp för
kost- och hälsofrågor. Inom expertgruppen bedrivs t.ex. metodutveckling i
syfte att konstruera, pröva och hitta bra modeller för kostupplysning. I
samarbete med Umeå universitet har ett utvecklingsarbete påbörjats inom
barnomsorgen. Detta arbete skall ligga till grund för en fortsatt verksamhet
som socialstyrelsen vill initiera inom landsting, kommuner och näringslivet.
Svenska kommunförbundet, socialstyrelsen, livsmedelsverket och skolöverstyrelsen
arbetar tillsammans för att fö bättra skolmåltiderna.
Socialstyrelsen har i samarbete med institutet för storhushåll (ISR)
utarbetat en typmatsedel för lunchrestauranger. För storhushållens del har
socialstyrelsen även utarbetat en kostskrift i samarbete med Dagligvaruleverantörers
Förbunds Storhushållssektion (DLF).
Det kan även påpekas att livsmedelsverket för närvarande utarbetar ett
system för s.k. symbolmärkning av livsmedel.
Kostfrågorna behandlas även i beredningen för livsmedels- och näringsfrågor
inom regeringskansliet.
Folkhälsogruppen, ett rådgivande organ till hälso- och sjukvårdsberedningen
under socialdepartementet, ägnar också uppmärksamhet åt frågor
om kost och hälsa.
Utskottet behandlade frågan om kostens betydelse i vården senast i
betänkandet SoU 1987/88:19 s. 12 f. och avstyrkte därvid den då aktuella
motionen.
Utbildningsutskottet har behandlat ett flertal motioner om utbildning i
kost- och hälsofrågor i betänkandena UbU 1987/88:7 och 31 samt 1988/
89:UbU2.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av kostupplysning och
utbildning på området. Kostupplysningen utgör ett centralt inslag i folkhälsoarbetet,
och frågorna har också uppmärksammats hos såväl berörda centrala
myndigheter som på lokal nivå, inom landsting m.m. Mot bakgrund av det
arbete som bedrivs kring kostfrågorna är det, enligt utskottets mening, inte
erforderligt med ett initiativ från riksdagens sida. Motion So443 (s) avstyrks
därför.
1988/89:SoU14
18
I motion So477 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om ett återupprättande av ett institut för
folkhälsan och en intensifiering av det förebyggande hälsoarbetet.
Motioner med motsvarande innehåll behandlades utförligt i betänkandet
SoU 1986/87:16 s. 7 f. och senare i betänkandet Soll 1987/88:16 s. 9 f.
I betänkandena redovisades dels de uppgifter som det tidigare institutet för
folkhälsan hade, dels på vilket sätt dessa uppgifter numera förts över till bl.a.
socialstyrelsen, livsmedelsverket, naturvårdsverket och statens miljömedicinska
laboratorium. Utskottet underströk vikten av en aktiv hälsoupplysning
och behovet av information kring kostvanorna och deras betydelse för
folkhälsan. Utskottet hänvisade till fördelningen av ansvaret på olika
myndigheter och ansåg inte att det framkommit något som skulle motivera en
principiell förändring i dessa hänseenden. Utskottet framhöll dock betydelsen
av att kostfrågorna får en effektiv bevakning. Motionerna avstyrktes.
Utskottet anser inte att det framkommit något som föranleder ett ändrat
ställningstagande från utskottets sida och avstyrker motion So477 (fp).
Resurser för hälsoupplysning m.m.
I motion So499 av Ragnhild Pohanka och Anita Stenberg (båda mp) begärs
att riksdagen beslutar att H-byrån på socialstyrelsen ges sådana resurser att
den kan verka som en motor för denna verksamhet i hela landet och samtidigt
ha en kontrollerande funktion (yrkande 1). Motionärerna pekar på vikten av
förebyggande psykosocialt hälsoarbete.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utarbetat underlag till hälsopolitiska
handlingsprogram mot psykisk ohälsa. Flera landsting och kommuner
har utarbetat hälsopolitiska handlingsprogram för att förebygga psykisk
ohälsa och även psykosocial utslagning av barn och ungdom.
I utredningsrapporten Socialstyrelsen i förändring (Ds 1988:74) föreslås
som huvudalternativ en ny organisation med en enhet för förebyggande
hälsoarbete. Denna bör, enligt rapporten, inrikta sitt arbete på kunskapsförmedling
till huvudmännen och andra organisationer samt till ”professionella”
grupper av skilda slag (s. 98 f.). I rapporten anförs att tyngdpunkten i
socialstyrelsens hälsoupplysning bör, i likhet med vad som framhålls i
socialstyrelsens anslagsframställan för budgetåret 1989/90, förskjutas mot ett
mer samhällsinriktat arbete.
En proposition i frågan om socialstyrelsens framtida organisation kommer
enligt uppgift att överlämnas inom kort.
Utskottet anser att det är av största betydelse att arbetet med att förebygga
ohälsa hos befolkningen fortsätter och att arbetet kan intensifieras. Socialstyrelsens
hälsoupplysningsverksamhet utgör en viktig del i det förebyggande
hälsoarbetet på central nivå.
Enligt utskottets mening bör beredningen inom regeringskansliet av förslaget
till en ny organisation för socialstyrelsen avvaktas innan riksdagen
överväger något initiativ i frågan. Motion So499 (mp) yrkande 1 avstyrks
därför.
1988/89:SoU14
19
I motion So547 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (båda mp)
begärs att riksdagen beslutar att öka satsningarna på hälsoupplysningar
enligt motionens syfte (yrkande 1). Motionärerna tar i motionen upp
alternativa vårdformer och förebyggande åtgärder.
Alternativmedicinkommittén (S 1984:04, dir. 1984:46) kommer enligt vad
utskottet har erfarit att ta upp frågor om information kring alternativ vård i
sitt slutbetänkande som beräknas bli överlämnat under 1989.
Utskottet anser att resultatet av kommitténs arbete inte bör föregripas
genom något uttalande från riksdagens sida i frågan. Motion So547 (mp)
yrkande 1 avstyrks därför.
Utskottet tillstyrker de föreslagna medelsanvisningarna (E 13, I 1 och I 2),
vilka inte mött några erinringar i form av motioner.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förbud mot rökning i offentliga lokaler
att riksdagen avslår motion 1988/89 :So451,
2. beträffande rökfria familjedaghem
att riksdagen avslår motion 1988/89:So482 yrkande 3,
3. beträffande lag om barns rätt till en rökfri miljö
att riksdagen avslår motion 1988/89:So465,
4. beträffande lag om rökfri barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1988/89:So617,
5. beträffande mål för arbetet mot tobaksbruket
att riksdagen avslår motion 1988/89:So482 yrkande 1,
6. beträffande kampanj mot snusning
att riksdagen avslår motion 1988/89:So482 yrkande 4,
7. beträffande produktkontroll av tobaksvaror m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:So482 yrkandena 5 och 6,
8. beträffande parlamentarisk medverkan i tobaksutredningen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
9. beträffande åtgärdsprogram mot tobak
att riksdagen avslår motion 1988/89:So418 och motion 1988/
89:So479,
10. beträffande åtgärdsprogram inriktat på kvinnor
att riksdagen avslår motion 1988/89:So308,
11. beträffande medel för tobaksinformation
att riksdagen avslår motion 1988/89:So482 yrkande 2,
12. beträffande medelsanvisningen till Medverkan i EG:s aktionsprogram
mot cancer
att riksdagen till Medverkan i EG:s aktionsprogram mot cancer för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,
13. beträffande EG:s handlingsprogram mot cancer
att riksdagen avslår motion 1988/89: So536,
1988/89:SoU14
20
14. beträffande abortförebyggande arbete
att riksdagen avslår motion 1988/89:So446 yrkande 4, motion 1988/
89:So470 och motion 1988/89:So472,
15. beträffande efterkontroll
att riksdagen avslår motion 1988/89:So446 yrkande 2,
16. beträffande utbyggnad av preventivmedelsrådgivningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:So408 yrkande 4,
17. beträffande ungdomsmottagningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:So457,
18. beträffande alternativa rådgivningsbyråer
att riksdagen avslår motion 1988/89:So446 yrkande 3,
19. beträffande kostnadsfria preventivmedel
att riksdagen avslår motion 1988/89 :So408 yrkande 1,
20. beträffande sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen avslår motion 1988/89:So408 yrkande 5,
21. beträffande samordning av det abortförebyggande arbetet
att riksdagen avslår motion 1988/89:So408 yrkande 3,
22. beträffande specialdestinerat statsbidrag
att riksdagen avslår motion 1988/89:So408 yrkande 2,
23. beträffande sexualinformation till handikappade m.fl.
att riksdagen avslår motion 1988/89:So442,
24. beträffande kostupplysning
att riksdagen avslår motion 1988/89:So443,
25. beträffande ett institut för folkhälsan
att riksdagen avslår motion 1988/89:So477,
26. beträffande resurser för hälsoupplysning m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:So499 yrkande 1,
27. beträffande hälsoupplysning om alternativ vård m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:So547 yrkande 1,
28. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Världshälsoorganisationen
samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m.
att riksdagen till Bidrag till Världshälsoorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 26 812 000 kr.,
29. beträffande medelsanvisningen till Vissa internationella kongresser
i Sverige
att riksdagen till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 723 000 kr.,
30. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till hälsoupplysning
m.m.
att riksdagen till Bidrag till hälsoupplysning m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 3 620 000 kr.
Stockholm den 14 mars 1989
På socialutskottets vägnar
1988/89:SoU14
Daniel Tarschys
21
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten 1988/89: SoU 14
Svensson (m), Aina Westin (s). Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m),
Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m). Gudrun Schyman (vpk),
Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikk:' Dohlin (s), Maj-Inger
Klingvall (s), Barbro Westerholm (fp), Göran Engström (c) och Roland
Larsson (c).
Reservationer
1. Förbud mot rökning i offentliga lokaler (mom. 1)
Anita Stenberg (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill” och
slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet tvingas konstatera att information och opinionsbildning endast
delvis haft avsedd effekt när det gäller rökning i offentliga lokaler och på
platser avsedda för gemensamt bruk. Det måste därför till ett lagstadgat
förbud mot rökning i offentliga lokaler så att alla, inte minst allergiker och
astmatiker, utan hälsorisker kan vistas i de utrymmen där de har rätt att vara.
Restauranger och andra liknande privata inrättningar avsedda för allmänheten
skall åläggas hålla minst hälften av sittplatserna helt rökfria. Lokaler för
fritidsutövande skall planeras så att passiv rökning minimeras. Tillämpningsföreskrifter
bör utarbetas som normerar dessa förhållanden.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So451 (mp) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
1. beträffande förbud mot rökning i offentliga lokaler
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So451 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Rökfria familjedaghem (mom.2)
Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med ”Det är” och slutar
med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att lokaler för barnomsorg är miljöer där det är särskilt
angeläget att uppnå rökfrihet. Dels har barnomsorgspersonal ett ansvar som
normbildare för barn, dels är hälsoriskerna med passiv rökning numera
vetenskapligt belagda. Det bör vara självklart att föräldrar som så begär
alltid får plats i familjedaghem där det inte röks. Regeringen bör initiera
åtgärder så att denna rätt säkerställs. Vad utskottet här anfört om en rökfri
barnomsorg bör riksdagen med anledning av motion So482 (fp) yrkande 3 ge
regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
2. beträffande rökfria familjedaghem
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So482 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Lag om rökfri barnomsorg (mom.4)
Anita Stenberg (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med ”Utskottet kan ” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att lokaler för barnomsorg är miljöer där det är särskilt
angeläget att uppnå rökfrihet. Dels har barnomsorgspersonal ett ansvar som
normbildare för barn, dels är hälsoriskerna med passiv rökning numera
vetenskapligt belagda. Det bör vara självklart att föräldrar som så begär
alltid får plats i familjedaghem där det inte röks. Rätten till en rökfri
barnomsorg bör regleras i lag.
dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa
4. beträffande lag om rökfri barnomsorg
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: So617 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Mål för arbetet mot tobaksbruket (mom.5)
Daniel Tarschys (fp). Anita Stenberg (mp), Barbro Westerholm (fp), Göran
Engström (c) och Roland Larsson (c) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 8 börjar med ”En fempartimotion”
och på s. 9 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fastställandet av klara mål för insatserna mot tobaksskadorna
skulle kunna vara en sporre för det konkreta arbetet. Sådana mål
har för övrigt fastställts för alkoholpolitiken. Regeringen bör därför ge
socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta konkreta hälsopolitiska mål för
samhällets arbete att minska tobaksbruket. Dessa mål bör föreläggas
riksdagen för godkännande. Vad utskottet här anfört med anledning av
motion So482 (fp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
5. beträffande mål för arbetet mot tobaksbruket
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: So482 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Kampanj motsnusning (mom. 6)
Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med ”Enligt utskottets
mening är” och på s. 10 slutar med ”sålunda avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Trots att snuset inte fått något internationellt fäste tog WHO i juni 1987
upp frågan om snus i ett veckolångt möte. Där fastslogs att det inte råder
något tvivel om snusets skadlighet. Det är både hälsofarligt och beroendeframkallande.
Därför blir WHO:s rekommendation: ”Totalförbjud snuset i
alla länder där det inte redan är vanligt förekommande!” Snusningen bland
ungdomar m.fl. blir allt vanligare i Sverige. Denna utveckling måste brytas.
1988/89 :SoU 14
23
Utskottet anser att det är dags att genomföra samma kampanj mot snuset
som under många år pågått mot rökning. Socialstyrelsen bör ges detta
uppdrag. Detta bör regeringen ges till känna med anledning av motion So482
(fp) yrkande 4.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
6. beträffande kampanj mot snusning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So482 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfort,
6. Produktkontroll av tobaksvaror m.m. (mom. 7)
Daniel Tarschys (fp), Barbro Westerholm (fp), Göran Engström (c) och
Roland Larsson (c) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 10 som börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att livsmedelverket inte bedömt det som
realistiskt att med stöd av livsmedelslagen förbjuda s.k. rökfri tobak, dvs.
snus och tuggtobak, trots de uppenbara häloriskerna. För övriga rökverk
finns över huvud inga bestämmelser om produktkontroll. Utskottet anser att
alla tobaksvaror bör underkastas särskild produktkontroll. Snus och tuggtobak
bör därvid inte klassas som livsmedel. Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna med anledning av motion So482 (fp) yrkandena 5 och
6.
dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa
7. beträffande produktkontroll av tobaksvaror m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So482 yrkandena 5
och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
7. Parlamentarisk medverkan i tobaksutredningen (mom.8)
Bo Holmberg, Anita Persson, Aina Westin, Ingrid Andersson, Ingegerd
Anderlund, Jan Andersson, Sinikka Bohlin, Maj-Inger Klingvall (alla s)
anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med ”Tobaksutredningens
uppdrag” och slutar med ”till känna” bort utgå,
dels att mom. 8 under utskottets hemställan bort utgå.
8. Medel för tobaksinformation (mom. 11)
Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med ”Informationen
om” och slutar med ”yrkande 2 avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Socialstyrelsens tobaksinformation är ett viktigt inslag i folkhälsoarbetet.
Det är därför oacceptabelt med minskade resurser till denna verksamhet.
Utskottet anser att verksamheten bör tilldelas förstärkta resurser även under
kommande år. På snar sikt bör upplysningen om tobakens skadeverkningar
1988/89 :SoU 14
24
få ett väsentligt, permanent resurstillskott.Vad utskottet nu anfört med
anledning av motion So482 (fp) yrkande 2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa
11. beträffande medel för tobaksinformation
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So482 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
9. Abortförebyggande arbete (mom. 14)
Daniel Tarschys (fp), Barbro Westerholm (fp), Anita Stenberg (mp), Göran
Engström (c) och Roland Larsson (c) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 15 som börjar med ”Framför allt” och
slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att socialstyrelsen nyligen, i en rapport föranledd av
den alarmerande ökningen av antalet aborter, angett en rad tänkbara
åtgärder för att minska antalet aborter. Enligt utskottets uppfattning är
situationen sådan att det krävs ett samlat initiativ i frågan från statsmakternas
sida. Regeringen bör därför skyndsamt ta initiativ till åtgärder för att minska
antalet aborter. Socialstyrelsens rapport bör därvid ligga till grund för detta
initiativ.Detta bör regeringen ges till känna med anledning av motion 446
(fp) yrkande 4. Med hänsyn härtill erfordras inte något riksdagsinitiativ med
anledning av motionerna So470 (s) och So472 (s). Dessa motioner avstyrks
därför.
dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa
14. beträffande abortförebyggande arbete
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So446 yrkande 4 och
med avslag på motionerna 1988/89:So470 och 1988/89:472 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Efterkontroll (mom. 15)
Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 15 börjar med ”Vikten av” och på
s. 16 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det mycket otillfredsställande att patienten
efter en abort nu normalt inte ges tillfälle att träffa kurator eller erbjuds
efterkontroll. Regeringen bör därför ta initiativ i syfte att uppfylla abortkommitténs
intention om kuratorskontakt och efterkontroll. Detta bör regeringen
ges till känna med anledning av motion So446 yrkande 2.
dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa
15. beträffande efterkontroll
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: So446 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
1988/89:SoU 14
25
11. Utbyggnad av preventivmedelsrådgivningen (mom. 16) 1988/89:SoU 14
Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 16 som börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att en fullgod rådgivningsverksamhet av 1980 års
abortkommitté beräknas till 500 besök per 1 000 fertila kvinnor och år, dvs.
hälften av alla fertila kvinnor årligen (SOU 1983:31, Familjeplanering och
abort, s. 271). Det behövs enligt utskottets mening en norm för att trygga
utbyggnaden av rådgivningen. Utskottet vill erinra om att 1980 års abortkommitté
kunde konstatera att ca 25 % av de fullföljda graviditeterna var
oplanerade - ej önskade - graviditeter. Denna höga siffra beror enligt
utskottets mening bl.a. på en dåligt utbyggd preventivmedelsrådgivning.
Utskottet anser att de sjukvårdsansvariga bör åläggas att bygga ut rådgivningen
efter ovannämnda dimension. Utskottet vill vidare framhålla att
själva kännedomen om möjligheterna till preventivmedelsrådgivning är en
viktig faktor för att nå större bredd på preventivmedelsrådgivningen. Det är
därför angeläget att den uppsökande verksamheten som påbörjats på
ungdomsgårdar, arbetsplatser och regementen intensifieras då denna har
visat sig mycket värdefull. Utskottet anser vidare att åtgärder bör vidtas så att
de värnpliktiga vid alla regementen kan erbjudas undervisning i sex- och
samlevnadsfrågor och få preventivmedelsrådgivning.
Vad utskottet nu anfört om en utbyggnad av preventivmedelsrådgivningen
bör riksdagen ge regeringen till känna med anledning av motion So408 (vpk)
yrkande 4.
dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa
16. beträffande utbyggnad av preventivmedelsrådgivningen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So408 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Ungdomsmottagningar (mom. 17)
Anita Stenberg (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 16 som börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”So457 (mp) avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Ungdomsmottagningarna har, enligt utskottets uppfattning, en framskjuten
roll i det abort- och sjukdomsförebyggande arbetet. Mot bakgrund av de
ökande problemen med sexuellt överförbara sjukdomar och stigande
aborttal är det särskilt viktigt att nätet av ungdomsmottagningar är väl
utbyggt. Ungdomsmottagningar bör därför skyndsamt inrättas i varje
kommun. Detta bör regeringen ges till känna med anledning av motion
So457 (mp).
dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa
17. beträffande ungdomsmottagningar
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So457 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Alternativa rådgivningsbyråer (mom. 18)
Daniel Tarschys (fp), Barbro Westerholm (fp), Anita Stenberg (mp), Göran
Engström (c) och Roland Larsson (c) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 16 som börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”Yrkandet avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
I Sverige växer för närvarande fram en alternativ rådgivningsverksamhet
för abortförebyggande insatser. Verksamheten drivs som ekumeniska samarbetsprojekt
efter norsk framgångsrik modell. De projekt som är på gång i
Sverige bör enligt utskottets mening uppmuntras och följas med stor
uppmärksamhet. Detta bör regeringen ges till känna med anledning av det
aktuella motionsyrkandet.
dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa
18. beträffande alternativa rådgivningsbyråer
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: So446 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
14. Kostnadsfria preventivmedel (mom.19)
Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 16 som börjar med ”Ett motsvarande”
och slutar med ”(vpk) yrkande 1” bort ha följande lydelse:
En utbredd preventivmedelsrådgivning, god tillgänglighet och kostnadsfria
preventivmedel är grundläggande faktorer för att nedbringa abortfrekvensen
i vårt land. 1980 års abortkommitté påvisade i sitt betänkande att
ansvaret för familjeplanering och födelsekontroll till stor del vilar på
kvinnorna.
Många undersökningsresultat visar att kvinnorna lever under sämre
ekonomiska villkor än männen. Kvinnor har högre arbetslöshetstal, finns i
låglöneyrken och har lägre lön än män inom samma yrkeskategori. För att få
större bredd på preventivmedelsanvändningen och därmed sannolikt också
lägre aborttal bör preventivmedlen göras kostnadsfria.
Detta bör riksdagen med anledning av motion So408 (vpk) yrkande 1 ge
regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa
19. beträffande kostnadsfria preventivmedel
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So408 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
15. Sex- och samlevnadsundervisning (mom.20)
Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 16 börjar med ”Ett motionsyrkande”och
på s. 17 slutar med ”(vpk) yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att antalet sexuellt överförda sjukdomar ökar bland unga
människor är det enligt utskottet angeläget att kunskap om dessa sjukdomar
ges i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Läkare, barnmorskor och
1988/89 :SoU 14
27
sköterskor är bäst lämpade att förmedla denna specifika del av undervisningen.
Förutsättningar måste skapas så att det kan bli möjligt för dessa att
medverka i skolan.
Detta bör med anledning av motion So408 (vpk) yrkande 5 riksdagen ge
regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa
20. beträffande sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: So408 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
16. Samordning av det abortförebyggande arbetet (mom.21)
Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 17 som börjar med ”1 fråga” och slutar
med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Ett intensifierat upplysningsarbete i sex- och samlevnadsfrågor är i hög
grad angeläget. Utskottet anser därför att socialstyrelsen måste ges erforderliga
resurser för att kunna samordna det abortförebyggande arbetet på ett
effektivt sätt. Detta bör regeringen ges till känna. Motion So408 (vpk)
yrkande 3 tillstyrks därför.
dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:
21. beträffande samordning av det abortförebyggande arbetet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So408 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
17. Specialdestinerat statsbidrag (mom. 22)
Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 17 som börjar med ”Utskottet ser” och
slutar med ”(vpk) yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Tidigare har landstingen fått en särskild ersättning för preventivmedelsrådgivningen.
Nu finns i stället ett schabloniserat statsbidrag för landstingens
hela hälso- och sjukvårdsverksamhet. En utbyggnad av preventivmedelsrådgivningen
är enligt utskottets mening nödvändig. För att en sådan skall
komma till stånd måste en särskild stimulans ges. Som föreslås i här aktuell
del i motion So408 (vpk) yrkande 2 bör ett specialdestinerat statsbidrag utgå
till sjukvårdshuvudmännen för att trygga en utbyggd abort- och preventivmedelsrådgivning.
Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion
So408 (vpk) yrkande 2.
dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa
22. beträffande specialdestinerat statsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So408 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
1988/89:SoU14
28
18. Sexualinformation till handikappade m.fl. (mom.23)
Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 17 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Sexualinformationen vid sjukhus till handikappade m.fl. är i hög grad
försummad. För att nå en genomgripande förändring i dessa frågor krävs det
på sikt sannolikt en attitydförändring inom sjukvården. Ett verksamt medel
att snabbt få till stånd förbättrad information är, enligt utskottets mening, att
tillsätta en person vid varje sjukhus som ansvarig för dessa frågor. Detta bör
regeringen ges till känna med anledning av motion So442 (s).
dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa
23. beträffande sexualinformation till handikappade m.fl.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So442 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
19. Kostupplysning (motiveringen till mom.24)
Göran Engström och Roland Larsson (båda c) anser att det avsnitt i
betänkandet på s. 18 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med
”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av kostupplysning
och utbildning på området. Utskottet konstaterar att det föreligger stora
brister i ämnet vad gäller såväl grund- och yrkesutbildning som fortbildning.
Utskottet förutsätter dock att berörda myndigheter i andra sammanhang blir
uppmärksammade på detta förhållande. Motion So443 (s) bör därför inte nu
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.
20. Ett institut för folkhälsan (mom.25)
Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 19 som börjar med ”1 betänkandena”
och slutar med ”So477 (fp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion So477 (fp) att det krävs en aktiv
hälsoupplysning i syfte att påverka det svenska folkets kostvanor. Såväl för
en kvalificerad bevakning av folkhälsoaspekterna vid utformningen av den
offentliga politiken på olika områden som för en systematisk upplysningsverksamhet
vore det enligt utskottet ändamålsenligt att återupprätta ett
statligt institut för folkhälsan. Ett fristående institut skulle ge hälsoupplysningfunktioner
en ökad auktoritet. Enligt utskottets mening bör riksdagen
hos regeringen begära ett förslag om ett återinrättande av ett statens institut
för folkhälsan.
dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa
25. beträffande ett institut för folkhälsan
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So477 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
1988/89:SoU14
29
21. Resurser för hälsoupplysning m.m. (mom.26)
Anita Stenberg (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 19 som börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Ett intensifierat förebyggande hälsoarbete är i hög grad angeläget.Utskottet
anser därför att socialstyrelsen måste ges erforderliga resurser för att
kunna stimulera och kontrollera detta arbete på ett effektivt sätt. Detta bör
regeringen ges till känna. Motion So499 (mp) yrkande 1 tillstyrks därför.
dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa
26. beträffande resurser för hälsoupplysning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So499 yrkande 1 som
sin'mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
22. Hälsoupplysning om alternativ vård m.m. (mom.27)
Anita Stenberg (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 20 som börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Hälsoupplysning med sikte på alternativa vårdformer behöver förstärkas
kraftigt. Regeringen bör därför skyndsamt ta initiativ på området för att få till
stånd ökade satsningar. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av
motion So547 (mp) yrkande 1.
dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa
27. beträffande hälsoupplysning om alternativ vård m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So547 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
1988/89:SoU 14
30
Innehållsförteckning 1988/89
Sammanfattning I
Proposition 1988/89:100 bil. 7 1
Motioner j
Utskottet 4
Åtgärder för minskat tobaksbruk 4
Förbud mot rökning i offentliga lokaler m.m 4
Rökfri barnomsorg m.m g
Mål för arbetet mot tobaksbruket 8
Åtgärder mot snusning 9
Produktkontroll m.m 10
Åtgärdsprogram mot tobak m. m 10
Medverkan i EG:s handlingsprogram mot cancer 12
Sex- och samlevnadsinformation m.m 13
Abortförebyggande åtgärder 13
Kostupplysning m.m 17
Resurser för hälsoupplysning m.m 19
Hemställan 20
Reservationer 22
■
gotab 88501, Stockholm 1!