Socialutskottets betänkande
1988/89:SoU12

Anslag till Socialdepartementet m.m.

1988/89
SoU 12

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till medelsanvisningar
till Socialdepartementet m.m., såvitt avser punkterna A 1-A 4: Socialdepartementet,
Utredningar m.m.. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
och Informationsförsörjning. I anslutning härtill behandlas
ett antal motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker medelsanvisningarna och avstyrker motionerna.
Utskottets m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån
för motionsförslag (m och fp) om en utvärdering av socialtjänstlagen m.m.
M-, fp- och c-ledamöterna reserverar sig också gemensamt till förmån för
olika motionsförslag (m, fp och c) om en kartläggning m.m. av alkoholmissbrukets
familjesociala skador. Samma ledamöter reserverar sig vidare
gemensamt till förmån för motionsförslag (fp och c) om alkoholforskning
m.m. Utskottets c-ledamöter samt vpk- och mp-ledamöterna reserverar sig
gemensamt till förmån för motionsförslag (c) om forskning kring åldrandet.
M- och fp-ledamöterna avger särskilda yttranden om forskningen kring
åldrandet. Mot utskottets ställningstagande beträffande en översyn av de
sociala rättigheterna reserverar sig utskottets vpk-ledamot och beträffande
motiveringen till nämnda ställningstagande reserverar sig utskottets sledamöter.

FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1988/89:100 bil. 7

Regeringen har under punkterna A 1-A 4 (s. 14-17) föreslagit att riksdagen
för budgetåret 1989/90 anvisar

A 1 till Socialdepartementet ett förslagsanslag på 29 131 000 kr.,

A 2 till Utredningar m.m. ett reservationsanslag på 28 660 000 kr.,

A 3 till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet ett
reservationsanslag på 40 112 000 kr.,

A 4 till Informationsförsörjning ett reservationsanslag på 1 270 000 kr.

1 Riksdagen 1988189.12sami. Nr 12

Motioner

1988/89:SoU12

1988/89:So207 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en vetenskaplig kartläggning av drogmissbrukets
medicinska, ekonomiska och sociala skadeverkningar med särskilt
beaktande av barns situation i missbrukarhem.

1988/89:So215 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär en noggrann kartläggning av
drogmissbrukets familjesociala skador, främst barnens lidande i missbrukarhem,
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen av regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
forskarnas förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna.

1988/89:So225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
forskningsinsatserna kring åldrandet förstärks.

1988/89:So229 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av utökad forskning om kvinnligt missbruk.

1988/89:So248 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en parlamentarisk utvärdering av socialtjänstreformen.

1988/89:So251 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kartläggning av skadeverkningar för barn som växer upp i
missbruksmiljö.

1988/89:So253 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om behovet av kartläggning av alkoholskadornas omfattning,

6. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av barnens situation i
missbrukarhemmen i enlighet med det anförda.

1988/89:So254 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att forskningsinsatserna
kring åldrandet förstärks,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf307.

1988/89:So276 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Ann-Cathrine
Haglund (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en allsidig
utvärdering och översyn av socialtjänstlagen enligt vad i motionen anförts.

1988/89:So301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och statistik,

7. att riksdagen hos regeringen begär en initiering av ett större forskningsprojekt
om barns villkor i missbrukarmiljöer.

1988/89:So319 av Ulla Johansson och Kjell Nilsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om att stimulera social forskning om dagens levnadsförhållanden och
på lämpligt sätt göra resultaten tillgängliga.

1988/89:So325 av Gudrun Schyman m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att tillsätta en "Försvarskommitté för sociala rättigheter”
i enlighet med motionens förslag.

1988/89:So331 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
utvärdering och behandlingsforskning inom socialtjänsten.

1988/89:So516 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett projekt inom den sociala forskningen för att utvärdera hälso- och
sjukvårdslagens tillämpning i ett helt landstingsområde.

1988/89:So522 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
att en folkhälsovetenskaplig forskningsfond inrättas.

Utskottet

Utvärdering av socialtjänstlagen m.m.

1 motion So248 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en parlamentarisk utvärdering av socialtjänstreformen.
Motionärerna anför bl.a. att särskild vikt bör läggas vid sådana delar av
reformen som inte har behandlats av parlamentariska utredningar. Motionärerna
lämnar exempel på några frågor som förtjänar ytterligare uppmärksamhet
vid en utvärdering. En sådan fråga är den s.k. helhetssynen. En
annan är i vilken utsträckning besvärsprövningen bör ligga hos rättsliga resp.
politiska instanser. Det kan vidare, enligt motionärerna, finnas skäl att
precisera socialtjänstlagen beträffande möjligheterna att ställa upp villkor
för socialbidrag. Även socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen
samt statsbidragens roll för socialtjänsten tas upp i motionen.

I motion So276 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Ann-Cathrine
Haglund (båda m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en allsidig
utvärdering och översyn av socialtjänstlagen. Motionärerna anser att en
sådan utvärdering bör avse bl.a. frågan om ramlagstiftning, huruvida rätten
till bistånd bör ges en mera entydig bestämning samt hur den s.k.
helhetssynen och bestämmelserna om kommunens yttersta ansvar har
fungerat.

Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1979/80:1 Om socialtjänsten uttalade
utskottet att en så omfattande reform borde bli föremål för systematisk
utvärdering. Inte minst viktigt var att studera hur socialtjänstreformens
grundläggande intentioner förverkligas i den praktiska tillämpningen. Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets hemställan att ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om tillsättande av en parlamentarisk beredning
för att bl.a. följa och utvärdera den sociala vårdlagstiftningen (SoU
1979/80:24, rskr. 142).

1988/89: SoU 12

Socialberedningen (S 1980:07) tillsattes därefter för att verkställa den av
riksdagen begärda utredningen. Beredningen har avlämnat tio betänkanden,
såvitt nu är av intresse bl.a. om vistelsekommunens ansvar och frågor om
överklagande (SOU 1986:19, Aktuella socialtjänstfrågor) samt om villkor
för socialbidrag och den s.k. helhetssynen (SOU 1987:22, Missbrukarna,
Socialtjänsten, Tvånget). I januari 1988 beslutade regeringen att socialberedningens
arbete skulle upphöra och uppdrog samtidigt åt socialstyrelsen att
genomföra en utvärdering av socialtjänstlagen. Uppdraget gäller särskilt
verksamheten bland barn och ungdom, ersättning till familjehemsföräldrar
m.m., familjerådgivning och samarbetssamtal samt socialtjänstens insatser
för vissa grupper med socialbidragsberoende. I beslutet anförs bl.a. följande.

Socialstyrelsen bör mot redovisad bakgrund utvärdera socialtjänstlagstiftningens
praktiska tillämpning beträffande barn och ungdom, främst utsatta
grupper. Den verksamhet som sker inom angränsande områden, t.ex. hälsooch
sjukvården och förskolan, bör också beaktas. I uppdraget ingår att
redovisa en analys av uppväxtvillkoren för barn och ungdomar, varvid s.k.
utslagningsmekanismer särskilt bör dokumenteras.

Socialstyrelsen bör kartlägga omfattning och karaktär av de problem som
finns i dag. Invandrarbarnens uppväxtvillkor bör särskilt uppmärksammas.

Socialtjänstens verksamhet bland barn och ungdom bör utvärderas i
förhållande till de problem och de behov som finns. Samtliga tre huvudfunktioner,
strukturinriktade, allmänna och individuella insatser bör beaktas.

Socialstyrelsen bör mot bakgrund av de resultat som en kartläggning och
utvärdering enligt ovan ger lämna förslag om vilka förändringar som är
erforderliga för att socialtjänstens mål och syften skall anses uppfyllda med
särskild hänsyn till utsatta grupper. Som utgångspunkt bör gälla att den
sociala lagstiftningen skall ligga fast i sina huvuddrag.

Socialstyrelsen bör i sina överväganden särskilt beakta behovet av
specialiserade insatser och av metodutveckling. Frågor om ett effektivare
utnyttjande av tillgängliga resurser bör behandlas liksom frågor om lämplig
avvägning mellan olika vårdformer med hänsyn till de behov som finns.
Förslag bör lämnas om hur förbättrad samverkan mellan olika samhällsorgan
skall kunna komma till stånd. Socialtjänstens samverkan med såväl barn- och
ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin bör i detta sammanhang särskilt
bedömas.

Behovet av statistik, forskning och annan dokumentation och hur sådan
bör utformas för att åstadkomma underlag för en fortlöpande uppföljning
och utvärdering av socialtjänsten bör bedömas. Socialstyrelsen bör vidare
precisera hur en fortlöpande utvärdering av den praktiska verksamheten på
såväl kommunal som nationell nivå kan utformas.

Vad gäller socialtjänstlagens tillämpning i individuella fall bör socialstyrelsen
särskilt överväga behovet av förstärkt tillsyn på olika nivåer.

Socialstyrelsen bör vidare redovisa synpunkter vad gäller utbildning och
handledning för såväl berörda personalkategorier som för förtroendevalda.

Socialstyrelsen bör - med beaktande av lagstiftningens grundläggande syften
- redovisa möjligheterna att ersätta eller kombinera socialbidrag med mera
aktiva insatser. Särskilt bör övervägas hur sådana insatser kan infogas i en
mera långsiktig behandlingsplan. I arbetet bör ingå en kartläggning och
analys av pågående verksamhet i kommunerna. Socialstyrelsen bör beakta

1988/89:SoU12

pågående utveckling av samarbetet mellan socialtjänst och arbetsförmedling 1988/89:SoU12
m.fl. Socialstyrelsen bör i sammanhanget analysera effekterna av olika
förslag för såväl den statliga som den kommunala ekonomin.

Socialstyrelsens uppdrag skall vara slutredovisat senast den 1 januari 1990.

Delegationen för social forskning (DSF) prioriterar forskning som belyser
socialtjänstlagen ur olika aspekter. Uppföljning och analys av socialtjänstlagens
effekter är ett viktigt forskningsområde för delegationen.

Likalydande motionsyrkanden behandlades av utskottet i betänkandet
SoU 1987/88:18 (s. 4 f.). Utskottet konstaterade bl.a. att en allmän
utvärdering av socialtjänstlagen är en synnerligen omfattande utredningsuppgift
och att olika övergripande utredningar på detta område pågått sedan
början av 1970-talet. Utskottet ställde sig tveksamt till om den fortsatta
uppföljningen av reformen borde ske på samma sätt. Utskottet konstaterade
vidare att formerna för den fortsatta uppföljningen av reformen är en fråga
som omfattas av socialstyrelsens nu aktuella uppdrag varför den borde anstå
till dess resultatet härav redovisats. Flera av de frågeställningar som togs upp
i de aktuella motionerna berörs av socialstyrelsens utvärdering, vilken alltså i
stor utsträckning tillgodosåg motionsönskemålen påpekade utskottet. Motionerna
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i denna fråga. Utskottet noterar
att flera av de frågeställningar som tas upp i motionerna berörs av
socialstyrelsens utvärdering. Resultatet av socialstyrelsens utvärdering bör
därför avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna So248 (fp) och So276 (m).

I motion So325 av Gudrun Schyman m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att tillsätta en ”Försvarskommitté för sociala rättigheter”.
Motionärerna anför att försvaret av välfärden och de sociala rättigheterna
bör ha samma höga prioritet som försvarsfrågorna. Kommitténs arbete
bör enligt motionärerna bl.a. avse en granskning av planeringssystemet inom
vård- och omsorgsområdet samt överväganden och förslag till inriktning och
utveckling av vården och omsorgen, både vad gäller organisations- och
personalfrågor.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det finns en rad allvarliga brister
inom vård, omsorg och annan social service. Dessa måste angripas med stor
energi. Utskottet tror emellertid inte att en enda snabbt arbetande utredning
kan gripa över hela detta komplex. Utskottet avstyrker följaktligen motion
So325 (vpk).

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen till Utredningar
m.m.

Alkoholforskning

I motion So207 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
vetenskaplig kartläggning av drogmissbrukets medicinska, ekonomiska och
sociala skadeverkningar med särskilt beaktande av barns situation i missbrukarhem
(yrkande 1). Motionärerna anför att mer än 100 000 barn lever i 5

1* Riksdagen 1988189.12sami. Nr 12

missbrukarhem. Barnens situation har enligt motionärerna förvärrats i takt
med att antalet alkoholiserade kvinnor ökat. Barnen i de familjer där det
förekommer ett s.k. dolt missbruk är särskilt utsatta, påpekar motionärerna.

I motion So215 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) yrkas att
riksdagen av regeringen begär en noggrann kartläggning av drogmissbrukets
familjesociala skador, främst barnens lidande i missbrukarhem (yrkande 1),
samt att riksdagen av regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
forskarnas förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna
(yrkande 2). Motionärerna anför att det finns forskare med stor kompetens
och erfarenhet som dessutom har färdiga projektplaner. Det är möjligt att på
kort tid få fram ett ovärderligt underlag för de åtgärder som behöver vidtas,
framhåller motionärerna.

I motion So251 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av
skadeverkningar för barn som växer upp i missbruksmiljö (yrkande 10).
Enligt motionärerna tyder mycket på att de mest utsatta barnen fått det
sämre under 1980-talet. Som en tänkbar orsak nämner motionärerna att
antalet yngre missbrukare, och bland dem kvinnor med minderåriga barn,
ökat. Den nya sekretesslagen och socialtjänstlagen kan också ha bidragit till
att stödåtgärder uteblir eller försenas enligt motionärerna.

I motion So253 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en kartläggning av barnens situation i missbrukarhemmen
(yrkande 6). Kartläggningen bör enligt motionärerna exempelvis avse frågan
om omhändertagande av barn och stödinsatser för familjen och den
missbrukande parten eller parterna.

I motion So301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en initiering av ett större forskningsprojekt om barns
villkor i missbrukarmiljöer (yrkande 7).

I proposition 1986/87:80 om forskning som lämnades våren 1987 uttalades
(bil. 4, socialdepartementet, s. 3 jämfört med s. 8) att behovet av forskning är
stort inom hela drogområdet. Särskilt eftersatt är forskningen inom alkoholområdet,
i synnerhet med hänsyn till alkoholskadornas höga samhällskostnader
och konsekvenser i allmänhet. En viktig aspekt då det gäller behandlingsforskning
är enligt propositionen missbrukarnas sociala omgivning, bl.a. hur
människor som lever i missbrukarnas omedelbara närhet påverkar och
påverkas. I forskningspropositionen föreslogs vidare att det inom den
temaorienterade forskningen vid universitetet i Linköping den 1 juli 1987
skulle inrättas ett nytt tema Barn, för att behandla barns villkor i samhället.

Delegationen för social forskning (DSF) är beredningsorgan till regeringen
för bidrag från det aktuella anslaget. Delegationen har också till uppgift
att initiera och stimulera forsknings- och utvecklingsarbete inom socialdepartementets
ansvarsområde. DSF har i sin verksamhetsplan för perioden
1987/88-1989/90 prioriterat forskning om missbrukarna, deras familjer och
anhöriga. För att stimulera forskning om socialt utsatta barn har DSF år 1988
utarbetat ett forskningsprogram om missbrukarna och deras familjer.

1988/89:SoU12

Delegationen har särskilt uppmärksammat forskning om missbrukets konsekvenser
för familjen och familjens roll i behandlings- och rehabiliteringsarbetet.
I november 1988 beslöt DSF att avsätta särskilda medel till forskning som
kan hänföras till det antagna forskningsprogrammet. I juni 1988 anordnade
DSF ett seminarium om forskningsbehovet kring missbrukarna och deras
familjer. En skrift innehållande forskningsprogrammet samt en rapport från
seminariet har utarbetats av delegationen (Missbrukarna och deras familjer,
1988).

I betänkandet SoU 1987/88:18 (s. 10 f.) behandlades flera motioner med
samma innehåll som de nu aktuella. Utskottet anförde bl.a. följande.

Utskottet kan konstatera att forskning i det aktuella ämnet är mycket
angelägen och kan beskriva både de anhörigas villkor och deras roll för
utvecklingen av missbruket. Särskilt viktigt är det enligt utskottets mening att
barnens utsatta situation belyses. Hittills har, enligt vad utskottet erfarit,
forskningen beträffande de anhöriga till missbrukare varit relativt begränsad.
Utskottet hälsar därför DSF:s prioritering av forskningsområdet med
tillfredsställelse. Utskottet vill i övrigt liksom förra året erinra om uttalandena
i forskningspropositionen om forskningsbehovet samt inrättandet av
temat Barn vid universitetet i Linköping.

Utskottet ansåg det inte erforderligt med något sådant initiativ från
riksdagens sida som begärdes i motionerna varför dessa avstyrktes. Riksdagen
följde utskottet.

Utskottet har tidigare uttalat att forskning i ämnet är angelägen och att det är
särskilt viktigt att barnens utsatta situation belyses. Det är därför enligt
utskottets mening värdefullt att ett forskningsprogram som tar sikte på dessa
problem nu har tagit form. Mot bakgrund härav anser utskottet det inte
erforderligt med något sådant initiativ av riksdagen som begärs i motionerna.
Utskottet avstyrker således motionerna So207 (m) yrkande 1, So215 (c)
yrkandena 1 och 2, So251 (fp) yrkande 10, So253 (c) yrkande 6 samt So301
(fp) yrkande 7.

I motion So229 av Ulla Pettersson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av utökad
forskning om kvinnligt missbruk (yrkande 4). Såväl i dryckesmönster som i
missbrukets uppkomst, upptäcktsrisk, omfattning och konsekvenser skiljer
sig kvinnorna från männen. Ett av de största problemen är enligt motionärerna
att den kunskapsgrund som krävs för att skapa ett system av adekvata
åtgärder mot kvinnligt missbruk inte räcker till samt att kunskaperna inte är
systematiserade.

För att få en samlad bild av den vård som erbjuds missbrukande kvinnor gick
socialstyrelsen 1985 ut med en förfrågan till samtliga socialförvaltningar och
hem för vård eller boende. Svaren har dokumenterats i socialstyrelsens skrift
Vård för kvinnliga missbrukare (Socialstyrelsen redovisar 1987:4).

Enligt delegationen för social forskning (DSF) har man på senare tid
uppmärksammat skillnaderna mellan manliga och kvinnliga missbrukare ur
olika aspekter. I ett forskningsprojekt har likheter och olikheter mellan män
och kvinnor synliggjorts med avseende på situationen under behandlingen

1988/89:SoU12

och på situationen ett år efter behandlingen. Forskningsresultaten visar på
signifikanta skillnader mellan män och kvinnor.

Sedan en tid tillbaka finns också en särskild stiftelse vars verksamhet är
inriktad på kvinnligt missbruk, nämligen Kvinnoforum - Institut för missbruksfrågor
ur kvinnoperspektiv.

DSF menar att trots att det bedrivs viss forskning om kvinnligt missbruk så
är denna otillräcklig.

I betänkandet SoU 1986/87:28 (s. 7 f.) behandlade utskottet två motioner
om behovet av forskning om kvinnors alkoholmissbruk. Utskottet hänvisade
därvid till betänkandet SoU 1985/86:18 (s. 12-13), vari utskottet redovisade
resultatet av en inventering av svensk drogforskning utförd av Svenska
föreningen för alkohol- och drogforskning (SÄD). Av inventeringen framgick
bl.a. att kvinnor med alkoholproblem var den målgrupp som visades det
största intresset inom området för behandlingsforskning sett till antalet
studier. Inom området för den sociala alkoholforskningen fanns enligt
SAD:s rapport ett speciellt intresse riktat mot flickornas alkoholkonsumtion
och dess utveckling. Utskottet (SoU 1986/87:28) anförde vidare att även
Nordiska nämnden för alkohol- och drogfrågor (NÅD) presenterat kvinnoforskning
kring rusmedel i en forskningsrapport och även ordnat seminarier i
frågan. NÅD hade under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammat
forskning om kvinnors missbruk, framhöll utskottet. Utskottet delade
motionärernas uppfattning att kvinnors alkoholproblem är ett viktigt forskningsområde.
Med hänsyn till vad som anförts fann emellertid utskottet att
något initiativ av riksdagen inte var påkallat. Motionerna avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet.

Utskottet har tidigare som sin mening uttalat att kvinnors alkoholproblem är
ett viktigt forskningsområde. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det är
särskilt angeläget att forskning bedrivs om de speciella problem som kvinnor
möter i samband med alkoholmissbruk. Enligt utskottets mening kan det
förutsättas att DSF även i fortsättningen uppmärksammar dessa frågor. DSF
har redan prioriterat forskning om missbrukarna, deras familjer och
anhöriga. Utskottet anser inte att det är erforderligt med något sådant
initiativ från riksdagens sida som begärs i motionen. Utskottet avstyrker
därför motion So229 (s) yrkande 4.

I motion So253 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av kartläggning
av alkoholskadornas omfattning (yrkande 3). Alkoholframkallade dödsfall
och våldsbrott tillhör enligt motionärerna de alkoholskador som hittills
kunnat mätas någorlunda tillförlitligt. Kunskap om övriga alkoholrelaterade
skador är fragmentariska, menar motionärerna som också hänvisar till de
kostnader samhället drabbas av på grund av alkoholbruket.

I motion So301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om forskning och
statistik (yrkande 6). Motionärerna framhåller bl.a. vikten av en förstärkt
alkoholforskning och en systematisk utvärdering och uppföljning av alkoholpolitiken
för att ge bättre underlag för samhällets åtgärder. Som exempel på
områden där det föreligger brister nämner motionärerna hembränningens

1988/89:SoU12

omfattning, effekterna av olika alkoholpolitiska åtgärder, av alkoholens
betydelse i samband med brott, orsaken till att människor blir alkoholberoende
samt den ekonomiska alkoholforskningen m.m.

Socialstyrelsen har i rapporten Alkohol och sjukvård (Socialstyrelsen
redovisar 1987:5) redovisat dels en undersökning om alkoholbetingat
sjukvårdsutnyttjande, dels ett hälsopolitiskt handlingsprogram angående
hälso- och sjukvårdens möjligheter att tidigt upptäcka och ta hand om
patienter med hög alkoholkonsumtion. Även behovet av forsknings- och
utvecklingsarbete diskuteras (s. 106 f.). Vidare har socialstyrelsen i rapporten
Alkohol och Olycksfall (Socialstyrelsen redovisar 1988:4) redovisat en
genomgång av den kunskap och de undersökningar som finns på området.
Bl.a. diskuteras statistiken inom drogområdet samt olycksfallsstatistiken (s.
56-57).

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) verkar
bl.a. för att kunskaperna om alkoholproblemen fördjupas. I sin rapportserie
redovisade CAN våren 1987 aktuell forskning om alkohol och narkotika samt
återkommande undersökningar och statistik på området (Rapport 87,
Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige).

Socialberedningen föreslog i betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna,
Socialtjänsten, Tvånget att statistiska centralbyrån skulle ges i uppdrag att i
samråd med socialstyrelsen genomföra en översyn av statistiken i syfte att
göra den mer tillförlitlig och mer användbar för planeringen av vårdresurserna.
Beredningen föreslog vidare att DSF skulle få i uppdrag att lägga upp ett
forskningsprogram som kan belysa frågeställningar bl.a. beträffande tvångsvårdens
metoder. Propositionen med anledning av utredningsbetänkandet
(prop. 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare m.m.) behandlades
av utskottet i betänkandet SoU 1987/88:25. Det föredragande statsrådet
anförde i propositionen att hon avsåg att återkomma till regeringen med
förslag dels om att DSF skulle få i uppdrag att lämna förslag till ett
forskningsprogram inom området, dels om att ge SCB i uppdrag att i samråd
med socialstyrelsen lämna förslag till förändringar och omprioriteringar av
den aktuella statistiken och åtgärder i syfte att säkerställa att erforderliga
statistiska uppgifter kan samlas in (s. 237).

DSF beslöt i november 1988 att anta ett särskilt program för angelägen
alkoholforskning med social-, samhälls- och beteendevetenskaplig inriktning.
Fem tjänster har inrättats för att stärka den långsiktiga kunskapsutvecklingen
och kompetensuppbyggnaden inom områdena Behandling och
rehabilitering samt Alkoholbruk och missbruk. Satsningen på social-,
samhällsvetenskaplig- och beteendevetenskaplig alkoholforskning kommer
enligt delegationen att fortsätta även under de närmast kommande åren.

I betänkandet SoU 1987/88:18 behandlade utskottet flera motioner med
liknande innehåll som de nu aktuella. Utskottet gjorde följande bedömning
(s. 14).

Forskning med anknytning till alkoholproblematiken är ett sedan flera år
prioriterat forskningsområde. Då alkoholmissbruket är det helt dominerande
sociala och medicinska problemet i vårt land är det motiverat med
ytterligare ansträngningar för att intensifiera forskningen på detta område

1988/89:SoU12

och förbättra det kunskapsunderlag som finns bl.a. i form av statistik.
Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål går i samma riktning.
Enligt utskottets mening finns ingen motsättning mellan motionerna och de
prioriteringar som för närvarande gäller beträffande alkoholforskningen.
Beträffande statistiken på området vill utskottet erinra om socialberedningens
förslag i denna del, vilken behandlas i den proposition om tvångsvård av
vuxna missbrukare m.m. som nyligen avlämnats till riksdagen. I sammanhanget
finns även skäl att peka på att socialstyrelsen som centralt ansvarig
myndighet har att bevaka att alkoholstatistiken har en lämplig utformning
med hänsyn till de olika ändamål för vilka den behövs. Vidare är frågor om
våld och missbruk, den oregistrerade konsumtionen av hembränt m.m.
aktuella hos AN-rådets särskilda beredningsgrupp. Utskottet utgår med
hänsyn till det anförda från att det fortsatta arbetet med att förbättra
kunskapsunderlaget på alkoholområdet kommer att bedrivas på ett sätt som
tillgodoser här aktuella motioner.

Motionerna avstyrktes och riksdagen följde utskottet.

Utskottet gör följande bedömning.

Alkoholmissbruket är det dominerande sociala och medicinska problemet i
vårt land. Ytterligare ansträngningar behövs för att intensifiera forskningen
på området. Utskottet anser det därför mycket tillfredsställande att DSF:s
prioriteringskommitté för alkohol och andra beroendeframkallande medel
nu har utarbetat ett program för alkoholforskning med social-, samhälls- och
beteendevetenskaplig inriktning. Mot bakgrund av den satsning som pågår
när det gäller alkoholforskningen anser utskottet det inte erforderligt med
något riksdagens initiativ i frågan. Motion So301 (fp) yrkande 6 avstyrks
därför.

Utskottet kan mot bakgrund av det anförda inte heller förorda något initiativ
från riksdagens sida med anledning av motion So253 (c) yrkande 3. Motionen
avstyrks därför såvitt nu är i fråga.

I motion So331 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
utvärdering och behandlingsforskning inom socialtjänsten. Motionärerna
framhåller det angelägna i att utvärderingar görs beträffande olika behandlingsinsatser
samt att ytterligare resurser satsas på behandlingsforskning.

I betänkandet SoU 1987/88:18 (s. 14 f.) behandlades en motion angående
forskning om olika vård- och behandlingshem. Av betänkandet framgår bl.a.
att DSF:s prioriteringskommitté för alkohol och andra beroendeframkallande
medel i sitt program beträffande alkoholforskning har anfört att högsta
prioritet bör ges forskning som inriktas på effektiviteten hos olika behandlingsmetoder
samt utveckling av nya behandlingsmetoder. Kommittén ansåg
att det behövdes ytterligare forskning om frivillighet kontra tvång i vården.
Vidare framgår att ett omfattande forskningsprojekt avseende behandling av
klienter inom narkomanvården som påbörjades 1981 och har finansierats av
DSF skulle avslutas hösten 1988. Utskottet uttalade att inom behandlingsforskningen
bör forskning kring olika former av vård- och behandlingshem
för missbrukare ha en framskjuten plats. Utskottet noterade i denna del det
förslag som framlagts av socialberedningen om att DSF skulle få i uppdrag att

1988/89:SoU12

lägga upp ett forskningsprogram som kunde belysa frågeställningar bl.a.
beträffande tvångsvårdens metoder. Utskottet ansåg inte att det fanns behov
av något riksdagens initiativ i frågan och avstyrkte därför motionen.
Riksdagen följde utskottet.

Regeringen har nu gett DSF i uppdrag att inom missbruksområdet
utarbeta ett program för forskning om konsekvenserna av tvångsvård för
vuxna missbrukare. Forskningen skall belysa tvångsvårdens resultat och
effekter för olika grupper av missbrukare jämfört med utebliven vård och
med andra, frivilliga behandlingsinsatser. Forskningen skall också syfta till
att utveckla innehåll och metoder i behandlingsarbetet med tvångsvårdade
missbrukare. Uppdraget skall redovisas till regeringen innevarande år.

Utskottet konstaterar att arbetet med att utforma ett forskningsprogram
inom det aktuella området redan har aktualiserats. Motionen får därför anses
vara tillgodosedd. Utskottet avstyrker således motion So331 (s).

Forskning kring åldrandets problem

Yrkanden om att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
forskningsinsatserna kring åldrandet förstärks framställs i motionerna So225
av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 8 och So254 av Agne Hansson och
Marianne Jönsson (båda c) yrkande 1.

I Äldreberedningens betänkande (SOU 1987:21) Äldreomsorg i utveckling
lämnas en redogörelse för forskningen på området (s. 168 f.). Forskningen
om äldres levnadsförhållanden och om service och vård till äldre finansieras
framför allt av Delegationen för social forskning (DSF). Andra finansiärer är
Medicinska forskningsrådet (MFR), Riksbankens jubileumsfond (RBJ),
Byggforskningsrådet (BFR) samt Humanistiskt-Samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR). Forskningsrådsnämnden (FRN) har bl.a. samordnat
finansieringen av vissa större projekt. På några orter, t.ex vid universiteten
i Göteborg, Lund och Uppsala, finns grupper av forskare från olika
institutioner som genom informella kontakter utbyter erfarenheter. I
Göteborg arbetar en grupp bl.a. med populationsstudien 70-åringar i
Göteborg. Gerontologiskt centrum i Lund är en stiftelse som i samverkan
med universitetet bedriver forskning främst inom det beteendevetenskapliga
området. I Lund finns en stiftelse som bildats av länets kommuner, landsting
och universitet och som bedriver kommunalekonomisk forskning där även
äldreomsorgen ingår. I Stockholm finns ett liknande kommunalt engagemang".
Vid Uppsala universitet pågår ett tvärvetenskapligt samarbete mellan
socialmedicinska institutionen och enheten för forskning inom primärvård
och socialtjänst. Institutet för gerontologi i Jönköping bedriver forskning,
utbildning och rådgivning. Vid institutet finns sex fasta forskartjänster med
beteendevetenskaplig inriktning. Forskningen är tvärvetenskaplig.

Propositionen 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-talet, som hade
äldreberedningens betänkande som underlag, behandlades av socialutskottet
i betänkandet 1988/89:SoU6. I propositionen konstateras att ökade
kunskaper behövs för att kunna utveckla äldreomsorgen. Det anses därför
angeläget med satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet inom

1988/89:SoU12

äldreområdet. Bl.a. på grund av äldreforskningens tvärvetenskapliga karaktär
bör det enligt propositionen utarbetas ett samlat program på liknande sätt
som skett inom handikappforskningen.

DSF stöder forskning som rör åldrandet och äldres levnadsförhållanden
samt behovet av service och vård. Hemtjänstens organisation, dess betydelse
för pensionärer och personal och därmed dess kvalitet är föremål för ett
flertal studier. Det förändringsarbete som samhället bedriver mot öppna
vård- och boendeformer har under de senaste åren kommit att utvärderas i
ett flertal projekt, speciellt för gruppen åldersdementa. Forskning bedrivs
också om äldres sociala nätverk samt om samspelet mellan informella och
formella omsorgssystem. Inom demensområdet har DSF finansierat tio
studier, och sedan 1988 har en stor epidemiologisk studie om åldrande,
minne och demens tillkommit. Projektet, som beräknas vara avslutat år
2002, bedrivs vid Umeå universitet.

Regeringen gav i februari 1988 DSF och FRN i uppdrag att utarbeta ett
sådant forskningsprogram som nämns i äldrepropositionen. Detta skall
innehålla en kartläggning och värdering av nuvarande äldreforskning samt
förslag till samordning och prioriteringar av angelägna områden för den
fortsatta forskningen. Programmet skall även redovisa förslag till åtgärder
för att stärka den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom området.
Arbetet skall bedrivas i nära kontakt med berörda forskningsråd och
sektorsforskningsorgan, och uppdraget skall redovisas för regeringen senast
den 15 september 1989.

Utskottet behandlade våren 1988 i betänkandet SoU 1987/88:18 (s. 18 f.)
motioner om forskning kring åldrandets problem. Utskottet konstaterade
därvid att det föreligger ett stort behov av forskning kring åldrandet.
Utskottet välkomnade därför det uppdrag som lämnats till DSF och FRN
beträffande ett forskningsprogram i ämnet. I avvaktan härpå fann utskottet
inte skäl för åtgärder från riksdagens sida. Motionerna avstyrktes. Riksdagen
följde utskottet.

Mot bakgrund av den forskning som pågår och planeras på området anser
utskottet att det inte föreligger skäl för det initiativ som förordas i
motionerna So225 (c) yrkande 8 och So254 (c) yrkande 1, vilka sålunda
avstyrks.

Övrig forskning

I motion So516 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett projekt inom den sociala forskningen för att utvärdera hälso- och
sjukvårdslagens tillämpning i ett helt landstingsområde. Motionärerna anför
bl.a. att ett forskningsprogram snarast bör genomföras för att belysa
Skaraborgsmodellen ur ett helhetsperspektiv.

En likalydande motion behandlades i betänkandet SoU 1986/87:28 (s. 18).
Utskottet anförde följande.

1988/89:SoU12

Såsom ovan nämnts är forskning om primärvården ett prioriterat forskningsområde.
DSF ger också stöd till ett flertal olika forskningsprojekt, vilka bl.a.

rör hälsoövervakning, omhändertagande, vårdkonsumtion m.m. inom primärvården.
Det bör emellertid överlämnas åt berörda ansvariga myndigheter
att göra erforderliga prioriteringar mellan olika ansökningar och på
sedvanligt sätt bedöma vilka forsknings- och utvecklingsprojekt som bör
beviljas medel.

Motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är väsentligt att erfarenheter
från olika modeller för vårdverksamhet och skilda former för samverkan
tas till vara och ges spridning. Utskottet vidhåller emellertid sitt tidigare
ställningstagande att det bör överlämnas åt berörda myndigheter att göra de
erforderliga prioriteringarna mellan olika forsknings- och utredningsprojekt.
Utskottet avstyrker därför motion So516 (c).

I motion So522 av Anita Johansson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
att en folkhälsovetenskaplig forskningsfond inrättas. Motionärerna anför
bl.a. att ökade kunskaper om ohälsans villkor och hur dessa villkor kan
påverkas är helt nödvändiga förutsättningar för att kunna komma till rätta
med ohälsans sneda klassfördelning.

I forskningspropositionen (1986/87:80 bil. 4, s. 6) redovisas bedömningar
som gjorts av en arbetsgrupp till hälso- och sjukvårdsberedningen inom
socialdepartementet. Enligt arbetsgruppen kräver det förebyggande arbetet
inom hälso- och sjukvården kunskaper om bl.a. de samhälleligt påverkbara
orsakerna till klasskillnaderna i ohälsan. Detta är, enligt arbetsgruppen, ett
av flera eftersatta och outvecklade forskningsfält som måste stärkas, om de
folkhälsopolitiska ambitionerna skall kunna fullföljas. De forskningsdiscipliner
som arbetar med folkhälsovetenskaplig inriktning behöver stärkas
finansiellt och organisatoriskt, menade arbetsgruppen, som föreslog att
under den kommande tvåårsperioden förutsättningar för olika förstärkningsåtgärder
skulle utredas. Statsrådet Bengt Lindqvist instämde i arbetsgruppens
förslag (prop. s. 8).

Socialstyrelsen fick år 1985 regeringens uppdrag att i samråd med bl.a.
statistiska centralbyrån och Landstingsförbundet sammanställa och utge en
folkhälsorapport. En sådan rapport skall utarbetas vart tredje år, och den
första rapporten har publicerats genom socialstyrelsens skrift Socialstyrelsen
redovisar 1987:15. Uppdraget har sin bakgrund i riksdagens beslut med
anledning av proposition 1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och
sjukvården m.m. (SoU 1984/85:28, rskr. 400).

En motion om klass och ohälsa behandlades i utskottets betänkande SoU
1986/87:28 (s. 13). Utskottet fann det klarlagt att det finns stora klyftor i
hälsoavseende mellan olika sociala grupper. Utskottet såg därför positivt på
att behovet av forskning om de samhälleligt påverkbara orsakerna till
klasskillnaderna i ohälsan uppmärksammades i forskningspropositionen.
Utskottet hade erfarit att DSF redan gav stöd till flera forskningsprojekt som
undersöker dessa samband, bl.a. till en undersökning vid Stockholms
universitet, vars syfte är att belägga och förklara socialt betingade variationer
i ohälsa mellan olika befolkningsgrupper samt till forskning vid Karolinska

1988/89:SoU12

institutet om sambandet mellan samhälle, välfärd och hälsa. Forskning om
sambandet mellan klass och ohälsa bedrivs också vid bl.a. institutet för
psykosocial miljömedicin och Tema hälso- och sjukvården i samhället vid
universitetet i Linköping. Omfattande studier av yrkesrelaterade sjukdomar
bedrivs vid arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning. Det bör, anförde
utskottet, ankomma på ansvariga myndigheter att bedöma vilka forskningsprojekt
som bör beviljas medel från anslaget till forsknings- och utvecklingsarbete.
Med hänsyn härtill, till innehållet i forskningspropositionen och
pågående forskningsprojekt avstyrkte utskottet motionen. Riksdagen följde
utskottet.

Behovet av ökade insatser till stöd för en välfärdspolitiskt motiverad
forskning om skillnader i ohälsa och vårdkonsumtion mellan olika befolkningsgrupper
har påtalats av DSF. Det stora problemet är enligt delegationen
inte bristen på pengar utan bristen på kvalificerade forskare och
handledare. Utskottet har erfarit att DSF stöder forskning som syftar till att
belysa hälsoutvecklingen i befolkningen och dess beroende av sociala,
ekonomiska och fysiska förhållanden, såväl i människors närmiljö som i
samhället i stort.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den folkhälsovetenskapliga
forskningen är mycket angelägen. Med hänsyn till innehållet i den nämnda
forskningspropositionen och det arbete som pågår för att bl.a. kartlägga
hälsoutvecklingen hos olika befolkningsgrupper kan utskottet inte tillstyrka
det förslag som framläggs i motion So522 (s). Motionen avstyrks sålunda.

I motion So319 av Ulla Johansson och Kjell Nilsson (båda s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att stimulera forskning om dagens levnadsförhållanden och på lämpligt sätt
göra resultaten tillgängliga. Motionärerna anför bl.a. att det är dags för en ny
undersökning av barns och ungdomars situation för att utröna orsaken till en
gryende disharmoni.

DSF prioriterar i sin verksamhetsplan för perioden 1987/88- 1989/90 viss
forskning inom området barn-, ungdoms- och familjepolitik. Det gäller
forskning om barnomsorg och om unga människors situation. När det gäller
unga människor prioriteras forskning utifrån barns, ungdomars och familjers
eget perspektiv. Dels prioriteras vårdnadsfrågor, adoptionsfrågor och frågor
om särskilt utsatta barn och ungdomar, dels utvecklingspsykologiska problem,
socialisationsfrågor för barn som är 10 år och äldre samt frågor om de
ungas försörjning.

I betänkandet SoU 1987/88:18 (s. 15 f.) behandlades en motion om barns
och ungdomars livsvillkor. Utskottet redogjorde bl.a. för förslaget i forskningspropositionen
att ett tema Barn inom den temaorienterade forskningen
vid universitetet i Linköping skulle inrättas den 1 juli 1987. Forskningen där
skulle behandla barns villkor i samhället. Enligt propositionen fanns det på
flera håll i landet inom skilda discipliner god forskning om barns villkor men
ingen institution som har till uppgift att samla forskningen om barn.
Härigenom försvårades möjligheterna att till fullo utnyttja resultaten från
den forskning som bedrivs och se dem i ett mer samlat perspektiv. Vid

1988/89:SoU12

temaforskningen kan man enligt propositionen långsiktigt och effektivt ta till
vara och förvalta egen och andras forskning och också stimulera forskningen
om barn på andra håll i landet. Utskottet hänvisade vidare till den av DSF
prioriterade forskningen. Utskottet, som betonade forskningsområdets
betydelse, ansåg att motionsyrkandena i huvudsak tillgodosågs genom
inrättandet av ett tema Barn vid universitetet i Linköping. Motionen
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Det är enligt utskottets mening angeläget att barns villkor i samhället får en
noggrann genomlysning. Det är därför tillfredsställande att DSF prioriterar
forskning om unga människors situation i olika hänseenden. Det finns enligt
utskottets uppfattning anledning anta att motionärernas önskemål kommer
att tillgodoses genom det arbete som pågår utan att riksdagen tar något
initiativ. Utskottet avstyrker sålunda motion So319 (s).

Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna medelsanvisningarna till
Socialdepartementet, Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
och Informationsförsörjning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering av socialtjänstlagen

att riksdagen avslår motion 1988/89 :So248 och motion 1988/
89:So276,

2. beträffande försvarskommitté för sociala rättigheter
att riksdagen avslår motion 1988/89:So325,

3. beträffande medelsanvisningen till Utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 28 660 000 kr.,

4. beträffande forskning om barn i missbrukarfamiljer

att riksdagen avslår motion 1988/89:So207 yrkande 1, motion 1988/
89:So215 yrkandena 1 och 2, motion 1988/89:So251 yrkande 10,
motion 1988/89:So253 yrkande 6 och motion 1988/89:So301 yrkande
7,

5. beträffande forskning om kvinnligt missbruk

att riksdagen avslår motion 1988/89:So229 yrkande 4,

6. beträffande alkoholforskning m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:So301 yrkande 6,

7. beträffande kartläggning av alkoholskadornas omfattning
att riksdagen avslår motion 1988/89:So253 yrkande 3,

8. beträffande behandlingsforskning

att riksdagen avslår motion 1988/89:So331,

9. beträffande forskning kring åldrandet

att riksdagen avslår motion 1988/89:So225 yrkande 8 och motion
1988/89 :So254 yrkande 1,

10. beträffande forskning om den s.k. Skaraborgsmodellen
att riksdagen avslår motion 1988/89:So516,

1988/89:SoU12

11. beträffande folkhälsovetenskaplig forskning
att riksdagen avslår motion 1988/89:So522,

12. beträffande social forskning om unga människors situation
att riksdagen avslår motion 1988/89:So319,

13. beträffande medelsanvisningen till Socialdepartementet

att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 29 131 000 kr.,

14. beträffande medelsanvisningen till Forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet

att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
40 112 000 kr.,

15. beträffande medelsanvisningen till Informationsförsörjning

att riksdagen till Informationsförsörjning för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 1 270 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten
Svensson (m), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m),
Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita
Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Maj-Inger
Klingvall (s).

Reservationer

1. Utvärdering av socialtjänstlagen (mom. 1)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m). Ulla Tillander (c), Per Stenmarck
(m), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Rosa Östh
(c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 5 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”So276 (m).” bort ha följande lydelse:
Socialtjänstlagen betecknades vid tillkomsten som en ”målinriktad ramlag”.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat att tillämpningen av
ramlagar måste följas upp och utvärderas. Även när socialtjänstlagen antogs
av riksdagen underströks vikten av en kontinuerlig uppföljning (SoU
1979/80:24 och 1979/80:44 s. 105 f.).

Denna uppgift anförtroddes socialberedningen. Trots att uppdraget att
utvärdera hela reformen inte var fullgjort har regeringen lagt ned socialberedningen.
Vissa utvärderingsuppgifter har överlämnats till socialstyrelsen.

1988/89: SoU 12

Enligt utskottets mening bör riksdagen begära en parlamentarisk utvärdering
och översyn av socialtjänstlagen. Mot bakgrund av att åtskilliga frågor
har utretts bl.a. av socialberedningen och äldreberedningen kan det vara
lämpligt att vid en sådan utvärdering lägga särskild vikt vid sådana delar av
reformen som inte har behandlats av parlamentariska utredningar. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande utvärdering av socialtjänstlagen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So248 och motion
1988/89:So276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Försvarskommitté för sociala rättigheter (mom. 2)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 5 börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”So325 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Eftersom vården och omsorgen intar en central roll i samhället, är det
enligt utskottets mening oacceptabelt att dessa frågor behandlas med sådan
iskyla som skett i regeringens budgetförslag. Försvaret av välfärden och de
sociala rättigheterna bör ha högsta prioritet. Utskottet anser därför att
regeringen bör tillsätta en kommitté för att bereda underlag för riksdagsbeslut
om planerings- och personalfrågor inom vården och omsorgen under år
1989. Arbetet bör avse en granskning av planeringssystemet samt förslag till
åtgärder för att öka säkerheten och stabiliteten i planeringen. Vidare bör
arbetet omfatta förslag till inriktning och utveckling av vården och omsorgen,
både vad gäller organisations- och personalfrågor. Kommittén bör vara
sammansatt av representanter för de politiska partierna och företrädare för
de olika personalkategoriernas fackliga organisationer.

Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion So325 (vpk).

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande försvarskommitté för sociala rättigheter

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So325 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Försvarskommitté för sociala rättigheter (motiveringen till
mom. 2)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Johnny Ahlqvist, Rinaldo
Karlsson, Jan Andersson, Sinikka Bohlin och Maj-Inger Klingvall (alla s)
anser att det avsnitt i betänkandet som på s. 5 börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”So325 (vpk).” bort ha följande lydelse:

Regeringen beslutade i maj 1987 att inrätta en ny hälso- och sjukvårdsberedning
med statsministern som ordförande. I beredningen skall dessutom ingå
socialministern och utbildningsministern samt representanter för Landstingsförbundet
och företrädare för den medicinska sakkunskapen. Hälsooch
sjukvårdsberedningen skall ta upp frågor på området som är av stor vikt

1988/89:SoU 12

från nationella utgångspunkter. Avsikten med beredningen är att man skall 1988/89:SoU12
skapa en bättre framförhållning när det gäller ny kunskap av stor betydelse
för människors hälsa och vård och uppmärksamma områden där kunskapsoch
resursmässiga skäl talar för en koncentration till något eller några ställen
i landet. Beredningen skall behandla frågor om läkarfördelningen och den
högspecialiserade vården och då beakta kostnads- och effektivitetsaspekter.

Beredningen skall vidare verka för att människors hälsa sätts in i ett bredare
välfärdspolitiskt sammanhang. I årets budgetproposition (bil. 7, s. 66) anförs
att beredningen avser att ägna struktur- och personalförsörjningsfrågorna
inom hälso- och sjukvården stor uppmärksamhet under den närmaste tiden.

Regeringen har också tillsatt en särskild folkhälsogrupp under hälso- och
sjukvårdsberedningen. Gruppens uppgift är inte i första hand att göra
ytterligare utredningar utan att på grundval av tillgänglig kunskap initiera
lämpliga åtgärder och verka för att få dem genomförda.

Landstingsförbundet inledde våren 1987 ett stort projekt när det gäller
personalförsörjningsfrågorna. Projektet går ut på att stimulera och komplettera
landstingen i deras arbete med personalrekryteringen.

Med anledning av budgetpropositionen för budgetåret 1988/89 (1987/

88:100, bil. 7) beslutade riksdagen att godkänna regeringens förslag till
riktlinjer för huvudinriktningen av socialstyrelsens verksamhet (Soli 1987/

88:16, rskr. 200). Enligt propositionen skall socialstyrelsens uppgift i första
hand vara att inom ramen för tillsynsansvaret utveckla former och metoder
för en systematiserad uppföljning och utvärdering av kommunernas och
landstingens verksamhet. Vidare skall socialstyrelsen främja en hög kvalitet
och en god resursanvändning i vården och omsorgerna genom olika
planerings- och kunskapsunderlag. Vidare har socialstyrelsen en viktig
funktion när det gäller att förutse den framtida utvecklingen inom socialtjänsten
och sjukvården.

Inom socialdepartementet har en översyn genomförts för att precisera och
konkretisera socialstyrelsens roll och uppgifter. Resultatet av översynen har
presenterats i rapporten Ds 1988:74, Socialstyrelsen i förändring. I årets
budgetproposition anges att socialstyrelsen skall få en viktig uppgift att
genom kunskapssammanställningar, nulägesbeskrivningar och jämförande
analyser påverka utvecklingen hos sjukvårdshuvudmännen så att resurserna
kan utnyttjas bättre, köerna avvecklas och vården bli mer tillgänglig (bil. 7, s.

67). Den nya organisationen för socialstyrelsen föreslås bli genomförd
fr.o.m. den 1 juli 1990. En proposition är aviserad till den 31 mars i år.

I betänkandet SoU 1987/88:18 (s. 3 f.) behandlade utskottet en motion vari
bl.a. yrkades att regeringen skulle ges till känna att en kommission med
uppgift att utreda situationen inom vårdsektorn borde tillsättas. Utskottet
konstaterade att hälso- och sjukvårdsberedningen och socialstyrelsen utgör
naturliga organ för en kontinuerlig översyn med sikte på hela vårdsektorn
samt att närmare analyser av enskilda problemområden pågår i flera fall. Att
göra en snabb översyn av hela vårdområdet i ett sammanhang torde, enligt
utskottets mening, vara i det närmaste ogörligt. Utskottet avstyrkte därför
motionen. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet behandlade i betänkandet SoU 1987/88:22 ett stort antal
motionsyrkanden om den framtida rekryteringen av personal till vårdområ -

det. När det gäller planeringsfrågorna anförde utskottet (s. 15) bl.a. att
planeringen av hälso- och sjukvården i och för sig främst är en angelägenhet
för sjukvårdshuvudmännen men att staten självfallet även här har ett ansvar.
Utskottet erinrade om det gemensamma arbete som sker inom ramen för den
nya hälso- och sjukvårdsberedningen.

I proposition 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-talet, som behandlades
av utskottet i betänkandet 1988/89:SoU6, presenterades regeringens syn
på mål och riktlinjer samt förslag till utveckling av äldreomsorgen. När det
gäller samordningen av samhällets insatser för äldre anfördes att samordningen
behöver utvecklas och att målet därvid bör vara att åstadkomma ett
mer sammanhållet ansvar. En särskild delegation skulle bereda frågan om
förändringar av huvudmannaskapet samt andra förändringar i syfte att
åstadkomma ett mer enhetligt ansvar. Inriktningen borde vara att de
förändringar som blir aktuella skall kunna genomföras fr.o.m. den 1 januari
1991. Personalfrågorna inom äldreomsorgen behandlades också ingående.
Kommuner och landsting bör enligt propositionen ge hög prioritet åt
personalpolitiska insatser inom äldreomsorgen. Ett särskilt uppdrag till
socialstyrelsen aviserades. Styrelsen skall sålunda inom två år redovisa en
uppföljning och utvärdering på personalområdet. Det påpekades också att
regeringen inlett ett internt utredningsarbete i syfte att analysera den
nuvarande situationen och bedöma förutsättningarna för den framtida
personalförsörjningen inom hela service- och vårdsektorn.

Vid behandlingen av äldrepropositionen framhöll utskottet (1988/
89:SoU6, s. 8) bl.a. att samordningsfrågorna, oavsett hur huvudmannaskapsfrågan
löses, alltjämt kommer att vara av utomordentligt stor betydelse.
Kommuner och landsting måste dimensionera sjukvård och sociala insatser
så att de äldres faktiska behov kan tillgodoses, anförde utskottet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att personalförsörjningen liksom
planeringen och samordningen är av mycket stor betydelse för vården och
omsorgen och kräver en skyndsam behandling. Detta har utskottet också vid
flera tillfällen framhållit. Närmare analyser av olika problemområden pågår.
Så sent som förra våren konstaterade utskottet att hälso- och sjukvårdsberedningen
samt socialstyrelsen är de naturliga organen för en kontinuerlig
översyn av vårdsektorn i stort. Utskottet avstyrker motion So325 (vpk) mot
bakgrund av vad som nu anförts.

4. Forskning om barn i missbrukarfamiljer (mom. 4)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck
(m), Ingrid Hemmingsson (m). Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Rosa Östh
(c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”(fp) yrkande 7.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att forskning i det aktuella
ämnet är mycket angelägen och att det därvid är särskilt viktigt att undersöka
förhållandena för barn i missbrukarfamiljer. En sådan kartläggning som
föreslås i de nu aktuella motionerna bör därför genomföras, och erforderliga

1988/89:SoU12

resurser bör ställas till forskarnas förfogande för lösande av de föreslagna
forskningsuppgifterna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande forskning om barn i missbrukarfamiljer
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So207 yrkande 1,
motion 1988/89:So215 yrkandena 1 och 2, motion 1988/89:So251
yrkande 10, motion 1988/89:So253 yrkande 6 och motion 1988/
89:So301 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Alkoholforskning m.m. (mom. 6 och 7)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck
(m), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Rosa Östh
(c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 10 börjar med ”Alkoholmissbruket
är” och slutar med ”nu är i fråga.” bort ha följande lydelse:

En effektiv information om alkoholens skadeverkningar förutsätter exakt
och aktuell kunskap om dessa verkningar. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det behövs ytterligare forskningsinsatser på detta område.
Bl.a. är det viktigt att undersöka vilka medicinska, ekonomiska och sociala
skador som alkoholmissbruket gett upphov till. Forskning behövs också om
olika metoder att förebygga missbruk. En förbättrad alkoholstatistik bör
utvecklas. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av de nu aktuella
motionerna ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 6 och 7 bort hemställa

6. beträffande alkoholforskning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So301 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande kartläggning av alkoholskadornas omfattning

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So253 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Forskning kring åldrandet (mom. 9)

Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk) och Anita
Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 12 börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”sålunda avstyrks.” bort ha följande lydelse:
Forskningsresultat rörande äldres situation saknas i stor utsträckning i dag.
Den forskning som bedrivs i Sverige har pågått under en mycket kort period,
drygt 10 år. Detta medför att de beslut som fattas rörande äldre i stor
omfattning sker utan basfakta när det gäller äldres sjukdomspanorama.

Det är bara på ett fåtal platser i landet som det i dag sker någon ordentlig
undersökning av äldre med ett åldersdement beteende. Normalt för äldres
utveckling är inte att bli äldreförvirrad. Men alltför många äldre får den

1988/89:SoU12

allmänna diagnosen demens och placeras då i sådana vårdformer som man
anser vara de rätta med hänsyn till diagnosen. Många äldre far genom detta
förfarande mycket illa, och vården ges i felaktiga former.

Det finns många orsaker till ett åldersdement beteende och som det är av
största vikt att diagnostisera. Alzheimers sjukdom - som på ett mycket
påfrestande sätt drabbar den sjuke och de anhöriga - skulle om diagnosen
sattes tidigt kunna medföra en betydligt bättre vårdsituation för den sjuke
och ett bättre omhändertagande från de anhörigas sida.

Hjärninfarkter och Huntings chorea är andra sjukdomar som orsakar ett
dement beteende. Även bristsjukdomar beroende på tarmfel och alkoholmissbruk
orsakar demens. Det finns i dag alltför små kunskaper om detta i
sjukvården. Om kunskapen fanns, skulle de äldres situation förbättras.

Regeringen bör få i uppdrag att pröva hur forskningsinsatserna kring
åldrandet kan förstärkas, så att beslut kan fattas och insatser ske utifrån en
adekvat kunskapsnivå. Detta bör regeringen ges till känna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande forskning kring åldrandet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So225 yrkande 8 och
motion 1988/89:So254 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Forskning om åldrandet

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anför:

Det finns enligt vår mening ett mycket stort behov av vidgade kunskaper om
åldrandet och dess sjukdomar. Vi vill i sammanhanget hänvisa till motion
1988/89:So233 angående vården och omsorgen om de äldre samt till motion
1988/89:So480 om sjukvårdens anpassning till ålderssjukdomar m.m.

2. Forskning om åldrandet

Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anför:

Kunskaperna om demenssjukdomarna är alltför små, och det är därför enligt
vår mening viktigt att stödja fortsatt forskning inom detta område. Vi vill i
sammanhanget hänvisa till motion 1988/89:So459 om demenssjuka samt till
reservation nr 21 i utskottets betänkande 1988/89:SoU6 om äldreomsorgen
inför 90-talet.

1988/89SoU12

Innehållsförteckning 1988/89:SoU12

Sammanfattning • • 1

Proposition 1988/89:100 bil. 7 1

Motioner 2

Utskottet 3

Utvärdering av socialtjänstlagen m.m 3

Alkoholforskning 5

Forskning kring åldrandets problem 11

Övrig forskning I2

Hemställan 15

Reservationer 1«

Särskilda yttranden 21

gotab 88349, Stockholm 1989