Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1988/89: SfU 17

Invandring

TIONDE HUVUDTITELN
Propositionerna
Proposition 1988/89:100

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. E Invandring m.m. föreslagit riksdagen att

1. i avvaktan på särskild proposition om resurser för statens invandrarverk
till Statens invandrarverk för budgetåret 1989/90 beräkna ett förslagsanslag
på 122 113 000 kr.

2. i avvaktan på särskild proposition om resurser för statens invandrarverk
till Informationsverksamhet för budgetåret 1989/90 beräkna ett reservationsanslag
på 19 973 000 kr.

3. till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 15 596 000 kr.

4. i avvaktan på särskild proposition om resurser för statens invandrarverk
till Översättningsservice beräkna ett förslagsanslag på 200 000 kr.

5. i avvaktan på särskild proposition om resurser för statens invandrarverk
till Överföring och mottagning av flyktingar m.m. för budgetåret 1989/90
beräkna ett förslagsanslag på 1 212 000 000 kr.

6. till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 957 500 000 kr.

7. till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2 343 000 kr.

Proposition 1988/89:105

Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition 1988/89:105
om ny organisation, hantering av asylärenden och resurser för statens
invandrarverk m.m. föreslagit riksdagen att

1. anvisa anslag under tionde huvudtitelns litt. E. Invandring m.m. för
budgetåret 1989/90 enligt den struktur som föreslagits i propositionen,

2. till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 259 400 000 kr.,

3. till Förläggningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 1 331 900 000 kr, 1

1988/89

SfU17

1 Riksdagen 1988/89. 11 sami. Nr 17

4. till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 12 000 000 kr.,

5. till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1989/90
anvisa ett reservationsanslag på 13 858 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988/89

1988/89:Sf266 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hjälp och stöd till handikappade flyktingar.

1988/89:Sf502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att höja antalet kvotflyktingar till 1 750,

3. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anslår 1 214 600 000 kr. på anslaget
E 5 Överföring och mottagning av flyktingar m.m.,

4. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anslår 1 965 660 000 kr. på anslaget
E 6 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.,

13. att riksdagen som sin mening begär att invandrarverket ånyo påminns
om sitt uppdrag i riksdagsbeslut avseende dokumentation och spridning av
praxis vid behandling av ansökningar om uppehållstillstånd,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppföljning av avvisade asylsökande,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om asylsökande barns rätt till barnhälsovård,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av psykiatriska team i landstingen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående vikten av förkortade väntetider i asylärenden,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ensamma flyktingbarn,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om omfattningen av biståndet till asylsökande,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till handikappade asylsökande,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om accepterande av kommunplats,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om uppföljning av förslag från FN:s konvention mot
rasism.

1988/89:Sf505 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att
alla riksdagspartier är representerade i styrelsen för statens invandrarverk.

1988/89:Sf507 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att göra förläggningen i Hofors till en fast förläggning.

1988/89:SfU 17

2

1988/89:Sf509 av Isa Halvarsson och Lars De Geer (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en permanentning av
flyktingförläggningen i Lesjöfors bör komma till stånd.

1988/89:Sf510 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att det blir möjligt för
diskrimineringsombudsmannen att beivra diskriminering särskilt på arbetsmarknaden,

4. att riksdagen hos regeringen begär att diskrimineringslagstiftningens
effekter kontinuerligt utvärderas i syfte att skärpa rättstillämpningen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att kommissionens mot rasism och
främlingsfientlighet arbete följs upp genom att permanenta organ får
fortsätta de delar av verksamheten som syftat till att stödja antirasistiska
krafter.

1988/89:Sf511 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att flyktingkvoten för den
organiserade överföringen av flyktingar till Sverige höjs till 3 000 personer
per år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
asylsökande som finns i landet skall ha rätt till allmän sjukvård,

5. att riksdagen till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
för budgetåret 1989/90 anslår 133 milj. kr. utöver regeringens förslag
avseende genomgångsbostäder för asylsökande och flyktingar, vård av barn
utan egen vårdnadshavare, samt vissa transportkostnader, eller således
2 090 500 000 kr.,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda medel avsedda
för landstingens ökade insatser för vård av flyktingars psykiska och psykosomatiska
sjukdomar.

1988/89: Sf512 av Erkki Tammenoksa och Hans Göran Franck (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom ramen
föranslaget E 2. Informationsverksamhet (prop. 1988/89:100 bil. 12) bör vid
fördelningen medel anvisas dels till SÖ för särskilda åtgärder för synskadade
invandrare, dels till Stiftelsen Invandrartidningen för att göra det möjligt att
ge ut Invandrartidningen på kassett.

1988/89:Sf513 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av ett genomtänkt förberedelseprogram för återvändande
flyktingar,

2. att riksdagen anslår ett fast belopp på 400 000 kr. till i motionen
presenterade projekt, att tas ur anslaget ”Bidrag till vissa avgränsade
projekt” (prop. 1988/89:100 bil. 12 s. 162).

1988/89:Sf514 av Hans Nyhage (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till anslaget E 2. Informationsverksamhet
(prop. 1988/89:100, bil. 12) för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 19 708 000 kr.,

1988/89:SfU 17

3

2. att riksdagen beslutar att till anslaget E 3. Åtgärder för invandrare
(prop. 1988/89:100, bil. 12) för budgetåret 1989/90 anvisa ett med 265 000 kr.
förhöjt reservationsanslag på 15 861 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att Immigranternas Riksförbund skall erhålla
statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer
fr.o.m. budgetåret 1989/90.

1988/89:Sf515 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till åtgärder för invandrare avseende bidrag till den
centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer för budgetåret
1989/90 anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen till åtgärder för invandrare avseende stöd till verksamhet
bland invandrarkvinnor inom invandrarorganisationerna för budgetåret
1989/90 anslår 2 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen till åtgärder för invandrare avseende bidrag till vissa
avgränsade projekt för budgetåret 1989/90 anslår 3 000 000 kr. utöver
regeringens förslag,

4. att riksdagen till åtgärder för invandrare för budgetåret 1989/90 således
anslår sammanlagt 23 596 000 kr.

1988/89:Sf516 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda
flyktingförläggningar för barnfamiljer.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So251.

1988/89:Sf518 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära förslag om den framtida inriktningen av och de
förstärkta stödåtgärderna till frivilligt återvändande av flyktingar från
Latinamerika i enlighet med vad som anges i motionen.

1988/89:Sf521 av Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av nya och
klarläggande regler i flyktingmottagandet, vad gäller funktionshindrade
asylsökande och flyktingar, för att möjliggöra nödvändiga förbättringar inom
området.

1988/89:Sf522 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
handikappade asylsökande får behandling och rehabilitering.

1988/89:Sf525 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering av hur de övergripande målen för invandrarpolitiken
uppfylls inom olika samhällssektorer.

1988/89:Sf526 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av ett genomtänkt förberedelseprogram för återvändande
flyktingar,

1988/89 :SfU 17

4

2. att riksdagen anslår ett fast belopp på 400 000 kr. till i motionen
presenterade projekt att tas ur anslaget ”Bidrag till vissa avgränsade
projekt” (prop. 1988/89:100 bil. 12 s. 162).

1988/89:Sf527 av Lahja Exner och Berndt Ekholm (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statsbidrag till invandrarorganisationernas centrala verksamhet.

1988/89: Sf529 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om utarbetande av
program för flyktingmottagande.

1988/89:Sf533 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett förslag till
förberedelseprogram för återvändande flyktingar,

2. att riksdagen beslutar att till det i motionen angivna projektet anvisa
400 000 kr. inom ramen för anslaget E 3. Åtgärder för invandrare (prop.
1988/89:100 bil. 12).

1988/89:Sf534 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den svenska
flyktingkvoten för budgetåret 1989/90 bör öka med 500 flyktingar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering och planering.

1988/89:Sf538 av Lola Björkquist (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bättre fungerande information till de asylsökande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av psykoterapeutiskt skolad personal,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att SIV sluter sina avtal med undervisningsanordnare på
ett välplanerat sätt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av aktiviteter för flyktingarna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att SIV utarbetar normer för hälsoundersökningar och
journaler, så att samma system kan tillämpas över hela landet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att journalerna måste följa flyktingarna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entreprenadavtal.

1988/89:Sf541 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flyktingkvoten
för innevarande budgetår kraftigt bör höjas så att chilenska medborgare i
västentligt större utsträckning kan få en eventuell fristad i enlighet med vad
som anges i motionen.

1988/89: SfU17

5

1988/89:Sf544 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om varaktiga
bostäder i regionala mottagningscentra för flyktingar.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo276.

1988/89:Sf545 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att tolken skall godkännas av flyktingen,

12. att riksdagen beslutar att olika ideella och medborgarorganisationer
skall få arbeta inne i de planerade stora flyktingslussarna,

13. att riksdagen beslutar att olika läkare och advokater skall få arbeta
inom förläggningarna delar av sin arbetstid.

1988/89:Sf547 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om flyktingkvoten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om väntetiderna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om åtgärder för att häva bristen på bostäder för flyktingar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om den statliga ersättningen till kommunerna för åtgärder för
flyktingar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behovet av att kommunerna tillerkänns större frihet i valet av hur
de statliga flyktingbidragen skall användas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behovet av stöd och hjälp till invandrare som vill etablera sig som
företagare,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om stöd och hjälp till flyktingar som är handikappade,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om betydelsen av att organisationernas och enskildas engagemang tas
till vara,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om nödvändigheten av att flyktingar som fått uppehållstillstånd så
långt möjligt inte särbehandlas i förhållande till svenska medborgare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behovet av ökad beredskap för framtida återvandring.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1988/89 och
överlämnad från utbildningsutskottet

1988/89:Ub327 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande särskilda
åtgärder för synskadade invandrare.

1988/89:SfU17

6

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1988/89 och
överlämnad från konstitutionsutskottet

1988/89:K443 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förbud mot etnisk
diskriminering i arbetslivet,

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:105

1988/89:Sfl8 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 20 milj. kr. utöver
regeringens förslag till statens invandrarverks förvaltningskostnader eller
således 279 400 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 3 milj. kr. till
psykolog- och kuratorsverksamhet vid förläggningarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det som i
motionen sägs om det nödvändiga med tillfälliga genomgångsbostäder för
flyktingar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om samordning mellan arbetsförmedling och det kommunala flyktingmottagandet,

1988/89:Sfl9 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om ett värdigt mottagande som ett mål för flyktingmottagningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att utvärdering av den nya organisationen också bör ske i ett
flyktingperspektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om vikten av meningsfull sysselsättning för flyktingarna i utredningsslussarna,

4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 279 400 000 kr. på
anslaget E 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader,

5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 16 800 000 kr. på
anslaget E 4. Överföring av flyktingar m.m.,

6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 1,6 milj. kr. till
fyra nya tjänster med psykosocial kompetens vid utredningsslussarna.

1988/89:Sf20 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om invandrarverkets
ekonomiska ansvar för nämnda verksamhet.

1988/89:Sf21 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen till statens
invandrarverks förvaltningskostnader anvisar för budgetåret 1989/90 ett i
förhållande till regeringens förslag med 20 milj. kr. höjt förslagsanslag om
279 400 000 kr.

1988/89:Sf22 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om de anslag och den anslagsfördelning som
föreslås i propositionen, med tillägg av de 20 milj. kr. statens invandrarverk
krävt,

1988/89:SfU17

7

2. att riksdagen beslutar att polisen inte skall ha en central roll vid
flyktingmottagandet,

3. att riksdagen beslutar att polisens roll skall överföras till civila och
asylnämnders ledamöter,

4. att riksdagen beslutar att alla som före den 1 januari 1988 vistades i
Sverige skall få stanna här,

5. att riksdagen beslutar att alla som vistats i Sverige minst ett år skall få
uppehållstillstånd här.

1988/89:Sf23 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till Statens
invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett med
20 000 000 kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens förslag eller
279 400 000 kr.

Utskottet

Inledning

Den 1 januari 1985 infördes ett nytt system för mottagande av asylsökande
och flyktingar i Sverige (prop. 1983/84:124, SfU 27, rskr. 295). Reformen
innebar bl.a. att statens invandrarverk övertog det statliga ansvaret för
överföring och mottagande av flyktingar i Sverige. Vidare fick invandrarverket
i uppdrag att träffa överenskommelser med kommuner om mottagande
av asylsökande och flyktingar mot statlig ersättning.

Regeringen inledde under år 1987 ett översynsarbete inom invandrar- och
flyktingpolitiken. Arbetet syftar till att radikalt förkorta handläggningstiderna
i utlänningsärenden och till att därmed minska påfrestningarna för dem
som väntar på beslut samt att begränsa samhällets kostnader för åtgärder
under väntetiden. Syftet är vidare att få till stånd en effektivare flyktingmottagning.

Som ett led i detta arbete har två särskilda utredare tillsatts, lagutredningen,
som haft i uppdrag att göra en i första hand teknisk översyn av
utlänningslagen, och asylärendeutredningen, som haft i uppdrag att se över
organisation och rutiner för handläggningen av utlänningsärenden. Utredarna
har i januari 1988 slutredovisat sina arbeten i betänkandena (SOU 1988:1)
Översyn av utlänningslagen resp. (SOU 1988:2) Kortare väntan.

I arbetet har även ingått en översyn av statens invandrarverks organisation.
En särskild utredare, organisationsutredningen (SIV 89), har i februari
1988 - med beaktande av bl.a. de förslag som lämnats i de ovannämnda
betänkandena - redovisat ett förslag om principerna för hur invandrarverkets
verksamhet för tillståndsprövning och flyktingmottagandet i övrigt skall
organiseras. Denna utredning har legat till grund för regeringens förslag till
och riksdagens godkännande av riktlinjer för invandrarverkets organisation
(prop. 1987/88:158, SfU 28, rskr. 339). Enligt riktlinjerna skall i huvudsak
invandrarverkets funktioner för mottagande av asylsökande och flyktingar
organiseras i regioner. Den nya organisationen skall kunna träda i kraft den
1 juli 1989.

En utgångspunkt för budgetförslagen i proposition 1988/89:105 har varit

1988/89:SfU17

8

att det förslag till utlänningslag, som då prövades av lagrådet, kommer att
gälla fr.o.m. den 1 juli 1989 i all den utsträckning som regelsystemet påverkar
organisation och resursbehov under budgetåret 1989/90. Regeringen har
härefter avgivit proposition 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.
Förslaget kommer att behandlas av utskottet senare under våren.

I proposition 1988/89:105 föreslås att den hittills gällande anslagsstrukturen
för statens invandrarverk och för övriga ändamål inom invandringsområdet
renodlas och anpassas till bl.a. verkets nya organisation. Vad gäller
invandrarverkets organisation föreslås att medel anvisas över två anslag - ett
anslag för central förvaltning i Norrköping, regionkontoren samt utredningsoch
beslutsfunktionerna vid utredningsslussarna och ett anslag för förläggningsverksamheten.
Förändringen av anslagen redovisas utförligt i propositionen.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna anslagsstrukturen.

El. Statens invandrarverks förvaltningskostnader

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandraroch
medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet.
Verket utövar bl.a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 §
utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som
regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Verket har
också huvudansvaret för överföring och mottagning av flyktingar och för
mottagning av asylsökande. Verket skall vidare fortlöpande bevaka behovet
av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och
språkliga minoriteter.

Enligt riktlinjerna för invandrarverkets organisation och i enlighet med
vad som anförs i proposition 1988/89:105 skall bl.a. följande gälla.

Utredningsslussar skall inrättas för utredningar i asylärenden. Till slussarna,
där de asylsökande bor under utredningen, koncentreras polisens
utredningsresurser så att utredningen normalt skall kunna genomföras inom
två veckor från ansökan. Vid utredningsslussarna bör finnas personal från
invandrarverket för handläggning av och beslut i asylärenden. Personal från
invandrarverket skall i direkt anslutning till polisens utredning göra en
sortering i klara ärenden och andra ärenden samt omgående fatta beslut i de
klara ärendena. I ärenden som inte är så klara att det är möjligt att ge den
sökande tillstånd redan vid utredningsslussarna eller att direkt avvisa
vederbörande, skall invandrarverket normalt fatta beslut senast inom sex
veckor från det att polisens utredning är slutförd. Detta förutsätter att den
asylsökandes offentliga biträde utan dröjsmål kommer in med yttrande.
Asylärenden bör också kunna handläggas inom en huvudenhet för tillståndsoch
medborgarskapsärenden vid verkets centrala förvaltning. En asylsökande
som inte har en bostad ordnad hos någon nära anhörig inkvarteras på s.k.
asylförläggning till dess att frågan om han eller hon får stanna i landet är
slutgiltigt avgjord.

Vidare skall invandrarverkets funktioner för mottagande av asylsökande
och flyktingar organiseras i regioner. Inom varje region bör finnas ett kontor
som svarar för det direkta samarbetet med kommunerna för bl.a. utplace -

1988/89:SfU 17

9

ringen av flyktingar i kommunerna samt för ledningen av förläggningsverksamheten.

Utredningsslussar kommer att finnas i Flen, Carlslund, Mölndal och
Malmö, och regionkontor skall inrättas i Sundsvall (norra regionen), Flen
(östra regionen), Mölndal (västra regionen) och Alvesta (södra regionen).

I propositionen anges att invandrarministern noga avser att följa och
analysera resultaten av reformarbetet mot bakgrund av uppgifter om:

- tillströmningen av asylsökande,

- polisens möjligheter att snabbt klara utredningarna - framför allt vid
utredningsslussarna - och verkställighet av fattade utvisningsbeslut,

- invandrarverkets och regeringskansliets handläggningstider,

- takt och kontinuitet i utplaceringen av flyktingar i kommunerna; förläggningssituationen,

- kostnadsutvecklingen.

Vidare anges att om aviserade kostnadseffektiviseringar riskerar att utebli
måste åtgärder vidtas i syfte att säkerställa ett framgångsrikt genomförande.
Enligt vad föredragande statsrådet har erfarit kommer det att finnas
beredskap hos regeringen att snabbt korrigera insatserna i de avsnitt där
målen äventyras. Dessa åtgärder kan komma att avse alla faserna: invandringspolitikens
utformning, formerna för tillståndsprövningen och dess
effektivitet samt det kommunala flyktingmottagandet.

I motion Sfl9 anför Maria Leissner m.fl. att målen för invandrarverkets
nya organisation och syftet med att ge invandrarverket ytterligare resurser
även bör vara att de som kommer till Sverige och ansöker om asyl skall få ett
värdigt mottagande. Motionärerna anser mot denna bakgrund att uppföljningen
av reformarbetet även skall ske ur ett flyktingperspektiv. Motionärerna
begär i yrkandena 1 och 2 att detta ges regeringen till känna.

Enligt utskottets mening är det en grundläggande målsättning även för
ifrågavarande reformarbete att flyktingarna får ett värdigt mottagande.
Något tillkännagivande med anledning av motion Sf 19 yrkandena 1 och 2 är
därför inte erforderligt.

Som tidigare nämnts omfattar anslaget Statens invandrarverks förvaltningskostnader
medel för verkets centrala förvaltning i Norrköping, regionkontoren
samt utrednings- och beslutsfunktionerna vid utredningsslussarna.
I proposition 1988/89:105 föreslås att under anslaget för budgetåret 1989/90
anvisas ett förslagsanslag på 259 400 000 kr. Därvid har personalbehovet
bedömts till ca 620 årsarbetskrafter och lönerna för dessa beräknats till 138,5
milj. kr. För omkostnader har beräknats 50,4 milj. kr. avseende olika
expensutgifter, informationsåtgärder, internutbildning och reseutgifter
m.m. Vidare har för det inledande verksamhetsåret beräknats 5 milj. kr. för
en s.k. extrastyrka för att den betydande balansen av specialärenden så snart
som möjligt skall arbetas av. Under det första året skall verket även få
disponera 5 milj. kr. för en tillfällig förstärkning av regionkontoren.

Ytterligare resurser till invandrarverket utöver regeringens förslag föreslås
i motionerna Sf 18 yrkande 1 av Lars Werner m.fl., Sfl9 yrkande 4 av Maria
Leissner m.fl., Sf21 av Rune Backlund m.fl., Sf22 yrkande 1 av Ragnhild
Pohanka m.fl. och Sf23 av Sten Svensson m.fl. I samtliga motioner begärs att
ytterligare 20 milj. kr. anslås till invandrarverkets förvaltningskostnader.

1988/89:SfU17

10

Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att invandrarverket
får ett betydande resurstillskott till sin verksamhet. Invandrarverkets
begäran om medelstilldelning har dock inte bifallits fullt ut. Utskottet vill
understryka vikten av att de satsningar som nu görs i olika avseenden för att
förbättra flyktingmottagandet får avsedd effekt. Det är av största betydelse
att handläggningstiderna i asylärenden kraftigt förkortas och att utplaceringen
av flyktingar i kommunerna påskyndas. Mot denna bakgrund anser
utskottet att invandrarverket redan nu bör få ytterligare resurser för
budgetåret 1989/90. Såväl för kostnader för personal till regionkontoren som
för kostnader för utbildning, resor, information m.m. bör ytterligare medel
beräknas. Utskottet anser att det är rimligt att invandrarverket i enlighet med
vad motionärerna föreslagit erhåller ytterligare 20 milj. kr. Riksdagen bör
därför med bifall till ifrågavarande motioner till Statens invandrarverks
förvaltningskostnader anvisa 279 400 000 kr.

I motion Sf512 (delvis) anför Erkki Tammenoksa och Hans Göran Franck
att det i vissa fall uppstår extra kostnader som inte täcks av statsbidragen för
svenskundervisning för invandrare. Det inträffar bl.a. när en synskadad
person skall delta i undervisningen eftersom läromedel måste läsas in på
kassett och material måste produceras på punktskrift. Lärarna måste även få
råd och handledning och möjlighet att lära sig punktskrift. Motionärerna
anser att medel måste finnas för sådana kostnader. Skolöverstyrelsen, som
har ansett sig behöva 500 000 kr. för handikappade deltagare i grund-sfi, har
inte beviljats några medel. Motionärerna föreslår därför att inom ramen för
anslaget E 2. Informationsverksamhet bör medel tilldelas skolöverstyrelsen
för särskilda åtgärder för synskadade invandrare och att detta ges regeringen
till känna. Även Marianne Jönsson framhåller i motion Ub327 (delvis) att
särskilda medel behövs för att synskadade invandrares rätt till svenskundervisning
skall kunna tillgodoses.

Utskottet vill inledningsvis instämma i vad motionärerna anfört om vikten
av att synskadade invandrare kan delta i svenskundervisning. Vad gäller
särskilda medel för sådant ändamål noterar utskottet att det i budgetpropositionen
angivna anslaget E 2. Informationsverksamhet i proposition 1988/
89:105 föreslås uppdelat så att anslagsposten invandrarverkets informationsverksamhet
ingår under anslaget E 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader
medan anslagsposten avseende invandrartidningen får ett eget
anslag under E 6. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen. Anslagsposten
invandrarverkets informationsverksamhet beräknades tidigare till 6 115 000
kr. Utskottet anser att frågan om medel för skolöverstyrelsen inte bör prövas
i förevarande sammanhang, och utskottet är inte berett förorda att 500 000
kr. från anslaget under E 1 tilldelas skolöverstyrelsen för ifrågavarande
ändamål. Utskottet vill erinra om den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen
som innebär att varje organ i samhället skall se till att dess verksamhet
blir tillgänglig för alla. Utskottet vill dessutom erinra om att en kommitté har
tillsatts med uppgift att utreda vissa frågor om samhällets stöd till människor
med funktionshinder, handikapputredningen (dir. 1988:53). Kommittén har
bl.a. till uppgift att särskilt beakta situationen och behoven för personer med
invandrarbakgrund och som har omfattande funktionshinder. Med det

1988/89 :SfU 17

11

anförda avstyrker utskottet motionerna Sf512 och Ub327 i nu behandlade
delar.

Bengt Westerberg m.fl. anför i motion Sf502 att den ovissa väntan som de
långa handläggningstiderna i asylärenden medför i många fall orsakar ångest
och depressioner. Det är enligt motionärerna därför angeläget att väntetiderna
i asylärenden nu förkortas. Särskilt bör ärenden som rör familjer med barn
behandlas skyndsamt och än mer angeläget är det att ensamma barns
asylansökningar behandlas med förtur. Motionärerna begär att det anförda
ges regeringen till känna (yrkande 23 och yrkande 24 i motsvarande del).
Även Sten Svensson m.fl. begär i motion Sf547 yrkande 4 ett tillkännagivande
om vikten av att väntetiderna förkortas. Vidare begär Lola Björkquist i
motion Sf538 yrkande 2 ett tillkännagivande om bättre information till de
asylsökande så att de får veta när deras ärende beräknas tas upp och varför
det eventuellt dröjer.

Målsättningen för det pågående reformarbetet är att polisens utredning i
asylärenden i regel skall vara klar inom två veckor och att invandrarverket
normalt skall fatta beslut senast inom sex veckor från det polisens utredning
slutförts. Utskottet anser att förutsättningarna för att detta mål skall uppnås
är mycket goda. Mot denna bakgrund anser utskottet att något riksdagens
uttalande med anledning av motionerna Sf502 yrkande 23 och yrkande 24 i
motsvarande del, Sf547 yrkande 4 och Sf538 yrkande 2 inte är påkallat.

I motion Sf22 yrkande 2 av Ragnhild Pohankam.fl. vänder sig motionärerna
mot att polisen har en central roll i flyktingmottagandet. Motionärerna
anser (yrkande 3) att polisens roll skall överföras till civila ledamöter i
asylnämnder. Motionärerna anser vidare (yrkande 4) att alla som vistades i
Sverige den 1 januari 1988 skall få stanna här och dessutom (yrkande 5) att
alla som har vistats i Sverige under minst ett år skall få uppehållstillstånd.

Regeringens förslag till ny utlänningslag (prop. 1988/89:86) bygger på att
utredningarna i asylärenden även fortsättningsvis i första hand skall göras av
polismyndighet. Som ovan angivits skall propositionen behandlas av utskottet
senare under våren. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang
förorda en ändring vad gäller polisens roll i utredningsarbetet. Detsamma
gäller frågan om inrättande av asylnämnder. Utskottet avstyrker därför bifall
till motion Sf22 yrkandena 2 och 3.

Regeringen beslöt i december 1988 att den som har ansökt om asyl före den
1 januari 1988 skall få uppehållstillstånd, om inte särskilda skäl i det enskilda
fallet talar däremot. Syftet med denna praxisändring var bl.a. att bidra till att
balanserna av asylärenden skulle kunna arbetas bort. Utskottet är inte berett
tillstyrka en utvidgning av denna tillämpning och avstyrker motion Sf22
yrkandena 4 och 5.

I motion Sf502 yrkande 13 tar Bengt Westerberg m.fl. upp frågan om att
invandrarverket systematiskt skall dokumentera och sprida praxis vid
behandling av ansökningar om uppehållstillstånd.

Utskottet har förståelse för att arbetet med en dokumentation av praxis i
asylärenden kan medföra vissa problem, inte minst beroende på att
förhållandena i de asylsökandes hemländer förändras. Som anges i proposition
1988/89:105 s. 7 ställer emellertid en decentraliserad handläggning av
asylärenden till utredningsslussarna stora krav på att huvudenhetens ledning

1988/89:SfU17

12

ser till att det blir en enhetlig praxis vid alla utredningsslussar och att
ändringar i praxis och aktuell länderkunskap sprids till personalen vid
utredningsslussarna. Utskottet utgår därför från att frågan om en dokumentation
och spridning och praxis utanför invandrarverket blir aktuell inom
verket i samband med denna decentralisering. Något uttalande från riksdagens
sida med anledning av motion Sf502 yrkande 13 är mot denna bakgrund
inte erforderligt.

Bengt Westerberg m.fl. föreslår i motion Sf502 yrkande 16 att invandrarverket
skall vara skyldigt att t.ex. genom stickprovskontroller följa upp vad
som händer med utvisade asylsökande efter hemkomsten.

Utskottet har tidigare avstyrkt liknande motionsyrkanden (se senast SfU
1987/88:21). Utskottet framhöll därvid att ett avlägsnandebeslut förutsätter
att det står klart att utlänningen inte löper risk för förföljelse eller
motsvarande. Mot den bakgrunden föreföll det inte rimligt att göra en
organiserad uppföljning av vad som händer personer som blir avlägsnade ur
landet. Skulle det i något fall komma fram uppgifter om att en avlägsnad
person skulle ha råkat illa ut fanns det däremot anledning att undersöka vad
som hänt, och utskottet hade erfarit att så sker i praktiken.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker därför bifall till
motion Sf502 yrkande 16.

I motion Sf502 yrkande 28 anför Bengt Westerberg m.fl. att den tilltagande
bostadsbristen har medfört att allt fler flyktingar sitter kvar på förläggningarna
i väntan på utplacering i kommunerna. Samtidigt finns det ett antal
kommuner framför allt i norra Sverige som inte kunnat få så många flyktingar
som de skrivit avtal om. Motionärerna föreslår därför att möjlighet bör finnas
att dra in asylbiståndet när en flykting har varit erbjuden en kommunplats i
minst tre månader och ej accepterat platsen. Motionärerna begär att det
anförda ges regeringen till känna.

Utskottet anser att det är nödvändigt för ett effektivt flyktingmottagande
att flyktingarna förmås att anta erbjudna kommunplatser. Utskottet anser
dock inte att reglerna för asylbiståndet, som endast utgår till utlänning som
inte har beviljats uppehållstillstånd, eller annat ekonomiskt bistånd skall
användas i detta syfte. I proposition 1988/89:105 (s. 4) anför föredragande
statsrådet att flyktingarna själva måste inse att man inte kan ha ett helt fritt
val i fråga om bosättning, arbete, utbildning etc. Hon har dock stor förståelse
för att man efter månader av väntan och oro som asylsökande kan ha svårt att
se klart på detta. Det är därför alldeles nödvändigt att både invandrarverkets
och andra myndigheters personal gentemot flyktingarna kan tydliggöra de
förutsättningar och ”spelregler” som gäller i praktiken. Det måste göras med
klarhet och realism men också med insiktsfullhet och medkänsla. Utskottet
delar denna uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf502 yrkande 28.

I motion Sf505 påpekar Lars Werner m.fl. att vänsterpartiet kommunisterna
saknas i den parlamentariskt sammansatta styrelsen för statens invandrarverk.
Enligt motionärerna bör samtliga riksdagspartier vara representerade i
styrelser för statliga verk för att få insyn i verksamheten och kunna ta ansvar
för att av riksdagen fattade beslut följs. De begär därför ett tillkännagivande
till regeringen om vikten av att alla riksdagspartier är representerade i
invandrarverkets styrelse.

1988/89:SfU17

13

Utskottet behandlade denna fråga i betänkandet SfU 1987/88:28. Utskottet
anförde därvid följande.

I proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, den s.k.
verksledningspropositionen, behandlades frågor som gäller riksdagens och
regeringens insyn i och styrning av de statliga myndigheternas verksamhet. I
propositionen angavs bl.a. att regeringen alltid borde vara fri att avgöra en
styrelses sammansättning. Därför borde inte heller nomineringsförfarandet
regleras. Förfarandet med att regeringen i vissa fall inhämtade förslag från
riksdagspartier och intresseorganisationer borde däremot bestå.

Vid konstitutionsutskottets behandling av propositionen angav utskottet
(se KU 1986/87:29 s. 32) att en lekmannastyrelses sammansättning måste
bestämmas av regeringen från fall till fall med beaktande av de uppgifter som
myndigheten i fråga har. Utskottet förutsatte vidare att det allmänna
medborgerliga omdöme som företräds av personer i de folkvalda församlingarna
får en stark representation i lekmannastyrelserna.

Utskottet ansåg mot bakgrund av det anförda att frågan om sammansättningen
av invandrarverkets styrelse får ankomma på regeringen. Utskottet
vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf505.

E 2. Förläggningskostnader

Från anslaget finansieras förläggningsverksamheten vid invandrarverkets
slussförläggningar, de fasta asylförläggningarna och de tillfälliga förläggningar
som den fasta organisationen vid behov kan kompletteras med.

I proposition 1988/89:105 anges att invandrarverket driver fem fasta och
omkring 60 tillfälliga förläggningar. Behovet av fast förläggningskapacitet
bedöms uppgå till 4 600 belagda platser inkl. den förläggningskapacitet som
skall finnas vid utredningsslussarna. Antalet fasta asylförläggningar kommer
därför att ökas till 18 och antalet tillfälliga förläggningar att minska i
motsvarande mån.

I propositionen anges vidare att verksamheten vid förläggningarna bör
utformas så att de asylsökande ges ett mottagande som är anpassat till deras
behov. I förläggningsverksamheten bör man motverka att tristess, isolering
och passivisering uppstår under väntetiden. Man måste ta vederbörlig hänsyn
till att många asylsökande kan ha svåra upplevelser bakom sig. Barnens och
barnfamiljernas situation bör ägnas särskild uppmärksamhet.

I propositionen föreslås att under anslaget för förläggningskostnader
anvisas ett förslagsanslag på 1 331 900 000 kr. Därvid har medelsbehovet för
den fasta förläggningsorganisationen beräknats till 512,7 milj. kr. och för
tillfälliga förläggningsplatser till knappt 820 milj. kr.

I motion Sfl9 yrkande 6 av Maria Leissner m.fl. framhåller motionärerna
att det är angeläget att personal med psykosocial kompetens kan knytas till i
första hand de fyra utredningsslussarna men på sikt även till de övriga fasta
förläggningarna. Kuratorer skulle t.ex. kunna bistå flyktingarna med kontakter
med sjukvården. Motionärerna föreslår att som ett första steg 1,6 milj.
kr. anslås så att utredningsslussarna kan få var sin tjänst med sådan
kompetens. I motion Sf 18 yrkande 2 av Lars Werner m.fl. föreslås att 3 milj.
kr. anslås att användas för psykolog- och kuratorsverksamhet vid de olika
förläggningarna. Vidare påtalar Lola Björkquist i motion Sf538 yrkande 3

1988/89:SfU17

14

behovet av att psykoterapeutiskt skolad personal finns tillgänglig vid
förläggningarna. Hon begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet är av kostnadsskäl inte berett tillstyrka att särskilda medel
beräknas för psykosocial verksamhet vid utredningsslussarna och de övriga
förläggningarna. Utskottet tillstyrker däremot regeringens förslag till medelstilldelning
under anslaget. Frågan om vilken personal som skall finnas vid
de olika förläggningarna får därför lösas inom ramen för detta anslag.
Utskottet vill dock erinra om att den hälso- och sjukvård som bedrivs vid
förläggningarna sker genom landstingen. Detta redovisas utförligare under
avsnitt E 5 nedan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sfl9
yrkande 6, Sfl8 yrkande 2 och Sf538 yrkande 3.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf516 ett tillkännagivande om att
särskilda flyktingförläggningar bör inrättas för barnfamiljer. Man kan
därigenom undvika att barnfamiljerna måste flytta mellan olika förläggningar,
vilket är särskilt viktigt eftersom många av flyktingbarnen tidigare har
varit utsatta för separationer från nära anförvanter. Vidare kan verksamheten
vid sådana förläggningar anpassas till barnens behov. I motion Sf502
yrkande 24 (delvis) av Bengt Westerberg m.fl. anför motionärerna att de
ensamma flyktingbarnen måste placeras i den form, t.ex. grupphem eller
familj, som är bäst med tanke på barnens bästa och motionärerna begär att
detta ges regeringen till känna.

Vad gäller förslaget att särskilda förläggningar skall inrättas för barnfamiljer
vill utskottet peka på att även andra hänsyn måste tas vid placering av
asylsökande och flyktingar på förläggningar. Många gånger är det språkgruppen
som bör avgöra var en person bör placeras. I proposition 1988/89:100,
bil. 12, s. 56-58, redovisar föredragande statsrådet sin syn på flyktingbarnens
situation. Statsrådet framhåller bl.a. att invandrarverket driver ett särskilt
utvecklingsprojekt i syfte att ge barnen en så bra tillvaro som möjligt under
vistelsen på förläggningarna. När det gäller ensamma flyktingbarn, som ofta
har problem som kräver särskilda stödinsatser, understryker statsrådet att en
placering i familjehem i många fall kan vara bättre än en tillvaro på en
institution av något slag. Vidare anges att socialstyrelsen avser att närmare se
över vissa frågor rörande ensamma flyktingbarn, bl. a. frågor om grupphem.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna Sf516 och Sf502
yrkande 24 (delvis) inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion Sf 19 yrkande 3 av Maria Leissner m.fl. påtalar motionärerna
vikten av att meningsfull sysselsättning kan erbjudas flyktingarna i utredningsslussarna
och förläggningarna och detta gäller även om väntetiderna i
asylärenden förkortas. Motionärerna begär att det anförda ges regeringen till
känna. Även Lola Björkquist begär i motion Sf538 yrkande 5 ett tillkännagivande
om vikten av aktiviteter för flyktingarna. Hon anför vidare (yrkande 4)
att undervisningen i svenska och samhällskunskap är oerhört viktig och anser
att avtalen med dem som skall leda undervisningen måste skötas på ett
välplanerat sätt. I yrkande 8 begär hon ett tillkännagivande om att
flyktingslussar och förläggningar skall kunna läggas ut på entreprenad och
således drivas av annan än staten.

Som ovan angivits har invandrarministern uttalat att man i förläggningsverksamheten
bör motverka att tristess, isolering och passivisering uppstår.

1988/89 :SfU 17

15

En särskild arbetsgrupp arbetar för närvarande med att undersöka hur
meningsfull verksamhet kan organiseras vid förläggningarna. Något riksdagens
uttalande med anledning av motionerna Sfl9 yrkande 3 och Sf538
yrkande 5 är därför inte erforderligt.

Svenskundervisningen vid förläggningarna sker fr.o.m. den 1 juli 1988
genom uppdragsavtal i huvudsak enligt läroplanen för grund-sfi. Utskottet
förutsätter att undervisningen kommer att bedrivas på ett bra sätt och
avstyrker bifall till motion Sf538 yrkande 4.

Utskottet konstaterar att det redan i dag finns förläggningar som drivs
såväl i privat regi som av organisationer. Mot denna bakgrund anser utskottet
att motion Sf538 yrkande 8 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion Sf545 begär Inger Schörling m.fl. (yrkande 8) att tolken skall
godkännas av flyktingen. Vidare begär motionärerna (yrkande 12) att
Amnesty International, Röda korset, Rädda barnen och olika medborgargrupper
skall få arbeta bland de asylsökande i flyktingslussarna. Detta skall
även (yrkande 13) gälla läkare och advokater.

Ett tolkuppdrag bygger på ett förtroende mellan tolken och flyktingen och
utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det är viktigt att tolken
godkänns av flyktingen. Det kan dock inte uteslutas att bristen på tolkar i
vissa fall kan medföra att en flykting inte är helt nöjd med sin tolk. Enligt
utskottets uppfattning är emellertid något uttalande i frågan från riksdagens
sida inte erforderligt. Motion Sf545 yrkande 8 bör därför avslås.

Utskottet utgår ifrån att såväl olika organisationer som läkare och
advokater skall kunna arbeta inom flyktingslussarna och asylförläggningarna.
Utskottet anser att yrkandena 12 och 13 i motion Sf545 får anses
tillgodosedda i denna del.

Karin Starrin och Gunnar Björk framhåller i motion Sf507 fördelarna med
den flyktingförläggning som sedan januari 1987 finns i Hofors och motionärerna
begär ett tillkännagivande om att förläggningen bör göras till en fast
förläggning. I motion Sf509 understryker Isa Halvarsson och Lars De Geer
fördelarna med flyktingförläggningen i Lesjöfors. En permanentning av
denna förläggning skulle enligt motionärerna vara riktig och rationell, vilket
bör ges regeringen till känna.

Utskottet anser att frågan om vilka flyktingförläggningar som skall vara
fasta bör avgöras av invandrarverket och avstyrker bifall till motionerna
Sf507 och Sf509.

E 3. Åtgärder för invandrare

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten vid de riksorganisationer
för invandrare som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag
enligt förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer
samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer. Vidare
utgår bidrag till avgränsade projekt och till viss publikationsverksamhet som
sker inom sammanslutningar bland invandrare.

Grunderna för organisationsstödet och för bidrag till avgränsade projekt
lades fast år 1986 (prop. 1985/86:98, SfU 20, rskr. 301). Stödet till
organisationerna utformades på samma sätt som stödet till folkrörelserna,

1988/89: SfU 17

16

och organisationerna kan själva välja sin verksamhetsinriktning. Stödet
bygger på en indelning i stödklasser efter organisationernas medlemsantal
och kan utgå till riksorganisationer som har minst 1 000 medlemmar som
själva individuellt har visat att de vill tillhöra organisationerna.

I proposition 1988/89:100 anges att en utvärdering av den nuvarande
ordningen för stöd till riksorganisationerna nyligen inletts av invandrarverket.
Föredragande statsrådet räknar med att utvärderingen skall leda till att
stödets nuvarande utformning ses över. Till anslagsposten, som har räknats
om för att möta allmänna kostnadsökningar för organisationernas del
föreslås 11 780 000 kr. Däremot har det enligt föredraganden inte funnits
statsfinansiellt utrymme för ett medelstillskott som gör det möjligt att med
tillämpning av gällande förordning ge bidrag till några nya organisationer.
Anslagsposten Avgränsade projekt m.m. som beräknas till 3 661 000 kr. har
- utöver omräkning för att möta kostnadsökningar - höjts med 2 milj. kr.
bl.a. för att projekt som påbörjats med stöd från kommissionen mot rasism
och främlingsfientlighet skall kunna följas upp. Medelstilldelningen bör
också enligt föredraganden, ge ökat utrymme för frågor rörande återvandringsprojekt.
Samtidigt bör det också bli möjligt för invandrarverket att ge
fortsatt utvecklingsstöd till chilenska riksorganisationer. Till anslagsposten
Viss publikationsverksamhet föreslås 155 000 kr. Sammantaget föreslås att
under anslaget anvisas’ett reservationsanslag på 15 596 000 kr.

Lars Werner m.fl. anför i motion Sf515 att organisationsstödet till
invandrarorganisationernas kulturella verksamhet, stöd till verksamhet till
invandrarkvinnor och stöd till vissa avgränsade projekt bör anslagsmässigt
prioriteras. Motionärerna begär att anslaget E 3 skall höjas med 8 milj. kr. till
23 596 000 kr. (yrkande 4). Av den föreslagna höjningen belöper 3 milj. kr.
på ett ökat bidrag till den centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer
(yrkande 1), 2 milj. kr. på ett särskilt stöd till verksamhet bland
invandrarkvinnor inom invandrarorganisationerna (yrkande 2) och 3 milj.
kr. på ökat bidrag till vissa avgränsade projekt (yrkande 3).

Riksdagen har under en följd av år avslagit motionsyrkanden med krav på
medelsökning av motsvarande storleksordning till de ifrågavarande anslagsposterna.
Utskottet har därvid bl.a. hänvisat till angelägenheten av återhållsamhet
med statens utgifter. Något statsfinansiellt utrymme för den i motion
Sf515 föreslagna höjningen av anslaget E 3 finns inte heller för budgetåret
1989/90 och utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena i fråga.

Möjligheten att skapa finansiellt utrymme för att ge bidrag till de nya
riksorganisationer som uppfyller kraven för bidrag enligt den nämnda
förordningen (1986:472) tas upp i två motioner. Lahja Exner och Berndt
Ekholm framhåller i motion Sf527 att det ur invandrarpolitiska, jämlikhetsoch
rättvisesynpunkter är synnerligen viktigt, att organisationer som uppfyller
de uppställda villkoren och kraven enligt förordningen inte utestängs från
bidragssystemet. Budgetförslaget ter sig enligt motionärerna oförklarligt när
det inte ger utrymme för bidrag till nya organisationer samtidigt som
bidragen till organisationer som redan erhåller bidrag räknats upp och
bidragen till vissa avgränsade projekt m.m. kraftigt ökas. I stället borde man,
anser motionärerna, genom en omfördelning kunna komma till ett rättvisare
resultat och de begär ett tillkännagivande härom. Hans Nyhage åberopar i

1988/89:SfU17

17

2 Riksdagen 1988189.11 sami. Nr 17

motion Sf514 att SIV två år i rad föreslagit att regeringen skall bevilja
Immigranternas Riksförbund i Borås organisationsstöd. Eftersom förbundet
uppfyller de krav som finns för bidrag begär motionären i yrkande 3 att
riksdagen fattar beslut om att bidrag skall utgå till förbundet och i yrkande 2
att till anslaget E 3 skall anvisas ytterligare 265 000 kr., som enligt yrkande 1 i
motionen skall överföras från anslaget E 2. Informationsverksamhet.

Utskottet anser att det finns skäl att avvakta resultatet av SIV:s utvärdering
av organisationsstödet och är därför inte nu berett att tillstyrka en
omfördelning av resurserna inom anslaget E 3 eller att medel överförs från
annat anslag. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna Sf527 och
Sf514.

I tre motioner begärs ökade medel för att inom ramen för bidrag till
avgränsade projekt m.m. kunna stödja projekt för flyktingar som vill
återvända till sitt hemland. I motionerna Sf513 av Ragnhild Pohanka, Sf526
av Karin Israelsson och Sf533 av Hans Göran Franck m .fl., samtliga yrkande
2, begärs att riksdagen beslutar anslå ytterligare 400 000 kr. för medel till
Sociala Missionens/Diakonias projekt kring återvändandefrågor. I motionen
framhålls att de båda organisationerna arbetar med program som stöder
återvändande av flyktingar till Latinamerika och att projektet hittills till
större delen finansierats genom frivilliga gåvor och endast till en mindre del
genom projektanslag från statens invandrarverk. Enligt motionärerna är det
av stor vikt för projektets fortsatta arbete och utveckling att medel ställs till
förfogande i en storleksordning som gör arbetet meningsfullt.

I samma motioner ävensom i motionerna Sf518 och Sf547 berörs närmare
hur återvändandet till hemlandet skall förberedas. I motionerna Sf513, Sf526
och Sf533 lämnas en närmare redogörelse för Sociala Missionen/Diakonias
arbetsprogram för flyktingar som vill återvända till sitt hemland. Mot
bakgrund av utformningen av detta program begärs (yrkande 1) ett
tillkännagivande av vad som anförts i motionerna om vikten av ett
genomtänkt förberedelseprogram för återvändande flyktingar. I motion
Sf518 av Anita Johansson m.fl. begärs att regeringen skall lägga fram ett
förslag om dels den framtida inriktningen av dels förstärkta stödåtgärder till
ett frivilligt återvändande av flyktingar från Latinamerika i enlighet med vad
motionärerna angett i motionen. I denna framhålls bl.a. att det individuella
stödet till flyktingar bör förstärkas och utvidgas, att stödet måste börja med
åtgärder medan flyktingen fortfarande är kvar i landet, att flyktingar måste få
rätt till utbildningsbidrag för att genomgå specialinriktade kurser som ger
kunskaper om sysselsättningsskapande projekt med kooperativ eller folkbildningsanknytning,
att särskilda medel måste ställas till förfogande för att
ta fram studiematerial för sådana kurser, att det svenska biståndet till
program i ursprungsländerna måste öka och att därvid de organisationer som
arbetar med folkbildning i Sverige får ett ökat inflytande. I motion Sf547
slutligen av Sten Svensson m.fl. begärs i yrkande 14 ett tillkännagivande av
nödvändigheten av en god beredskap för återvandring och att återinvandringsfrågorna
bör ägnas ökad uppmärksamhet i det internationella samarbetet.

I budgetpropositionen (bil. 12 s. 55) tar föredraganden upp frågan om
svenska insatser för återvandrade flyktingar och erinrar om att en särskild

1988/89 :SfU 17

18

arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet i april 1988 lagt fram en
rapport i frågan (Ds 1988:33) Återvandringsfrågor-en genomgång. Efter att
ha tagit del av arbetsgruppens förslag och de synpunkter som därefter
framförts på förslaget menar föredraganden att insatserna bör bygga på
följande utgångspunkter.

- All återvandring skall självfallet vara frivillig. Omfattande ekonomiska
bidrag till återvandrare skulle kunna uppfattas som påtryckningar för att
förmå dem att lämna Sverige.

- En inriktning på en positiv integration i Sverige ger flyktingen bästa
möjliga förutsättning för framtiden, vare sig han stannar i Sverige eller
väljer att återvandra. En god invandrarpolitik blir därigenom också en
god återvandrarpolitik.

- En återvandring bör vara noga planerad och förberedd. Attförsöka med
en återvandring och misslyckas blir ett ytterst kännbart bakslag. Betydelsen
av att ha en ordnad tillvaro i Sverige bakom sig blir då ännu tydligare.

- Det stöd som lämpligen kan ges - på individuell basis -åt flyktingar som
har återvandrat bör ses som en del av det svenska humanitära biståndet.

Med dessa utgångspunkter bör en svensk återvandrarpolitik, enligt föredragandens
mening, ha följande inriktning.

Nyanlända flyktingar bör tidigt förmås att inse betydelsen av att planera
för en tillvaro i Sverige, när det t.ex. gäller arbete, studier och kunskaper i
svenska språket. Det är därför viktigt att personal som arbetar med
flyktingar, t.ex. vid flyktingförläggningar och arbetsförmedlingar liksom i
skolor, själv har denna insikt. Flyktingars egna organisationer har en viktig
uppgift att sprida egna erfarenheter om exil och återvandring. - Återvandringen
bör vara väl planerad och förberedd. Planeringen måste i första hand
göras av flyktingen själv och hans familj. Föredraganden framhåller här den
viktiga roll som många enskilda organisationer spelar för att förbereda
flyktingar för återvandringen. Bl. a. för att möjliggöra för sådana organisationer
att i ökad omfattning arbeta för att hjälpa återvandrare föreslås en ökning
av de medel som står till invandrarverkets förfogande till avgränsade projekt.

- Återresebidrag skall, liksom hittills, kunna utgå efter individuell prövning
för att ersätta kostnader för resa, uppehälle under resan samt vissa
transporter. Bidrag bör inte heller fortsättningsvis utgå till flyktingar som har
fått svenskt medborgarskap. Sverige bör vidare på sätt som hittills med
biståndsmedel stödja program för flyktingar som har återvandrat. Föredraganden
utgår från att de behov som föreligger så långt möjligt beaktas inom
beredningen för humanitärt bistånd som avses få ytterligare migrationspolitisk
sakkunskap.

I vissa situationer kan, anför föredraganden, återvandringen till enskilda
länder komma att öka väsentligt. Det kan då finnas särskilt stora behov av
information om förhållandena i ursprungsländerna. Invandrarverket bör få i
uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för att ge återvandrande
flyktingar sådan information genom förmedling av svensk myndighet eller på
annat sätt. Invandrarverket bör vidare få i uppdrag att tillsammans med
studieförbund och flyktingorganisationer medverka till att ytterligare underlag
tas fram till studiecirkelmaterial om exilens villkor och återvandring.

1988/89:SfU17

19

Inom ramen för Sveriges deltagande i internationellt samarbete bör
återvandringsfrågor även i fortsättningen ges stor uppmärksamhet.

I propositionen har som ovan nämnts anslagsposten för avgränsade
projekt höjts väsentligt inför nästa budgetår och föredraganden har räknat
med att medelstilldelningen också bör ge ökat utrymme för frågor rörande
återvandringsprojekt. Utskottet anser med hänsyn härtill att några ytterligare
medel i enlighet med vad som begärts i motionerna Sf513, Sf526 och Sf533
inte bör tillföras anslaget och utskottet avstyrker bifall till dessa motioner.

Vad härefter gäller insatser för återvändande flyktingar instämmer
utskottet i vad föredraganden anfört om utgångspunkterna för insatserna och
inriktningen av svensk återvandringspolitik.

Uttalandena överensstämmer i väsentliga delar med vad som framhållits i
de förevarande motionerna om vikten av en god planering inför återvändandet.
Utskottet utgår också från att frågor och problem kring återvändning
fortlöpande följs upp inom regeringskansliet och att åtgärderna anpassas till
den faktiska utvecklingen inom området. Med det anförda får yrkandena i
motionerna Sf513, Sf526, Sf533 och motionerna Sf518 och Sf547 yrkande 14
anses besvarade.

Utskottet behandlar under detta avsnitt också motion Sf525 av Rune
Backlund m.fl. vari begärs en utvärdering av hur de övergripande målen för
invandrarpolitiken uppfylls inom olika samhällssektorer. Motionärerna
menar att målen för invandrarpolitiken - jämlikhet, valfrihet och samverkan
- i dag inte är uppfyllda på flera viktiga samhällsområden och de ger olika
exempel härpå i motionen. Om en ordentlig utvärdering görs av hur de
invandrarpolitiska riktlinjerna efterlevs i samhället bör enligt motionärerna
resultatet härav redan nu kunna ligga till grund för ett åtgärdsprogram som
kan genomföras under första hälften av 1990-talet.

De övergripande målen för invandrarpolitiken lades ånyo fast vid 1985/86
års riksmöte (prop. 1985/86:98, SfU 21, rskr. 301). Samtidigt bekräftades
principen om att varje statlig myndighet inom sitt område har samma ansvar
för invandrare som för övriga befolkningen och betonades att kommuner och
landsting har en central roll för genomförandet av invandrarpolitiken och ett
ansvar för att invandrare får en med andra likvärdig behandling inom den
kommunala verksamheten. Den nämnda propositionen innehöll en genomgång
av de olika samhällssektorerna varvid skilda delområden lyftes fram och
riktlinjer gavs för det fortsatta arbetet med att förverkliga invandrarpolitikens
mål. Enligt utskottets mening saknas anledning att redan nu göra en
utvärdering av hur de uppsatta målen uppfyllts inom olika samhällssektorer
och utskottet avstyrker bifall till motion Sf525.

E 4. Överföring av flyktingar m.m.

Från anslaget finansieras organiserad överföring till Sverige av flyktingar,
bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resa från
Sverige för bosättning i annat land samt bidrag enligt förordningen
(1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till
Sverige.

Anslagsposten för organiserad överföring till Sverige av flyktingar har i

1988/89: SfU 17

20

proposition 1988/89:100 beräknats till 6,5 milj. kr. Beräkningsgrunden för
överföringen bör enligt propositionen vara 1 250 personer (den s.k. flyktingkvoten)
varvid föredraganden förutsatt att regeringen därutöver, liksom
tidigare, kan besluta om överföring och övriga åtgärder som bedöms
nödvändiga under budgetåret.

För bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land
beräknas 2,5 milj. kr. och för bidrag till flyktingar för anhörigas resor till
Sverige högst 3 milj. kr. I proposition 1988/89:105 har under anslaget E 4
föreslagits ett förslagsanslag på 12 000 000 kr.

I ett flertal motioner föreslås att flyktingkvoten skall höjas. I motion Sf502
av Bengt Westerberg m.fl. begärs i yrkande 2 ett beslut av riksdagen att höja
kvoten till 1 750 personer och i yrkande 3 att anslaget till följd härav höjs med
2,6 milj. kr. En motsvarande kvot förespråkas i motion Sf 19 (yrkande 5) av
Maria Leissner m.fl. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf511 yrkande 2
förslag från regeringen om att flyktingkvoten skall höjas till 3 000 personer
per år. Sten Svensson m.fl. i motion Sf547 begär (yrkande 2) ett tillkännagivande
om att flyktingkvoten bör ökas.

Hans Göran Franck m.fl. begär i motion Sf534 dels ett tillkännagivande
om att flyktingkvoten bör ökas med 500 personer för budgetåret 1989/90, dels
ett tillkännagivande av innebörd att flyktingar från Latinamerika och
Mellersta Östern skall prioriteras vid överföringen av flyktingar och att
kvotuttagningen inte bör omfatta ekonomiska flyktingar samt att det är
erforderligt att göra en planering för en successiv utökning av flyktingkvoten.
I motion Sf541 likaledes av Hans Göran Franck m.fl. begärs ett tillkännagivande
om att flyktingkvoten bör höjas kraftigt redan för innevarande
budgetår så att chilenska medborgare i väsentligt större utsträckning kan få
en eventuell fristad i Sverige.

Flyktingkvoten har sedan år 1976 angetts till ca 1 250 personer per år.
Antalet faktiskt överförda flyktingar har däremot varierat mellan åren.
Sålunda har såväl år 1987 som år 1988 kvoten överskridits med ca 200
personer. Dessutom har ytterligare ett antal personer beviljats inresetillstånd
som kvotflyktingar. Under år 1988 har överföring av kvotflyktingar huvudsakligen
skett från Latinamerika och Sydvästasien/Mellanöstern. Även för
innevarande år har regeringen slagit fast att överföringen huvudsakligen skall
ske från dessa delar av världen. På grund härav och då också i årets
budgetproposition förutsatts att regeringen - utöver den nämnda kvoten på
1 250 personer - kan besluta om överföring och övriga åtgärder som bedöms
nödvändiga under budgetåret, avstyrker utskottet såväl motionsyrkandena
om att riksdagen nu skall besluta om en högre flyktingkvot som motionsyrkanden
om att flyktingar från Latinamerika och Mellersta Östern skall
prioriteras vid överföringen.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker förslaget i proposition
1988/89:105 om medelsanvisning till anslaget E 4.

1988/89:SfU17

21

E 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.

Från anslaget finansieras ersättning enligt förordningen (1984:683) om statlig
ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar.

Ersättning lämnas för ekonomiskt bistånd som kommunen utgivit till
flyktingar från det de beviljats uppehållstillstånd och under därpå följande
tre år samt till asylsökande. För ekonomiskt bistånd till sjuka och handikappade
flyktingar och till flyktingar som fyllt 60 år då de fick uppehållstillstånd
kan ersättning lämnas under längre tid än tre år. Vidare utgår schablonersättning
till kommuner som har träffat överenskommelse med invandrarverket
om mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Utöver schablonersättningarna
kan särskilda bidrag lämnas för speciella insatser eller för
täckande av speciella kostnader.

Vidare lämnas enligt 14-17 §§ ersättning till sjukvårdshuvudmännen för
sjukvårdskostnader och kostnader för hälsoundersökningar. Invandrarverket
kan slutligen enligt 24 § samma förordning i särskild ordning utge
ersättning till kommunerna för bl.a. kostnader för kollektiva genomgångsbostäder
för asylsökande.

Ersättning till kommunerna för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
(1980:620) och lagen (1988:13) om bistånd åt asylsökande m.fl. baseras
på de faktiska kostnaderna och utbetalas till den kommun som lämnat
hjälpen i fråga, medan schablonbidraget däremot betalas till den kommun
som tagit emot flyktingen eller den asylsökande enligt avtal med invandrarverket.
Fr.o.m. budgetåret 1987/88 kan emellertid särskilda bidrag enligt den
nämnda förordningen om statlig ersättning ges bl.a. till kommuner vars
kostnader för flyktingmottagandet har ökat särskilt påtagligt till följd av stor
s.k. sekundäromflyttning från andra kommuner.

Ersättning lämnas också i särskild ordning till kommunerna för bl.a.
kostnader för kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande och - försöksvis,
se proposition 1988/89:100, bil. 12 (s. 51),-även för genomgångsbostäder
för flyktingar med uppehållstillstånd (se prop. 1987/88:150 bil. 5 s. 17,
SfU 32, rskr. 379).

I proposition 1988/89:100, bil. 12 (s. 50 f), anges att år 1985 ca 14 000
flyktingar och asylsökande togs emot i 137 kommuner, år 1986 ca 14 700 i 197
kommuner och år 1987 ca 18 000 i 245 kommuner. För åren 1988 och 1989 har
invandrarverket slutit avtal med 264 resp. 255 kommuner om närmare 17 000
platser för vartdera året. Trots kommunernas insatser finns emellertid enligt
propositionen alltjämt ett mycket stort behov av ytterligare kommunplatser
för flyktingmottagningea- Ca 13 000 personer av vilka knappt 3 000 redan
hade fått uppehållstillstånd vistades på förläggningar i början av innevarande
år, medan ca 1 100 asylsökande vistades i kommunerna i väntan på plats på
förläggning.

Omfattningen av statens ekonomiska ansvar för kommunernas flyktingmottagning
tas upp i motion Sf547 av Sten Svensson m.fl. Motionärerna
påpekar att många invandrare har svårt att få arbete trots den nuvarande
bristen på arbetskraft och att kommunerna därför får väsentligt ökade
socialbidragskostnader. Detta förhållande medverkar enligt motionärerna

1988/89:SfU17

22

till att många kommuner är tveksamma till att ta emot fler flyktingar. En
längre tids statligt ekonomiskt ansvar för flyktingmottagandet bör därför
övervägas. En förutsättning för att det statliga stödet skall upphöra kan enligt
motionärerna vara att flyktingen fått ett arbete, som han kan försörja sig på.
Motionärerna anför vidare att kommunerna bör ha större frihet att använda
de bidrag som utgår, t.ex. till utbildning varvad med beredskapsarbete eller
liknande mot någon form av flyktinglön. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande
om behovet att förlänga tiden för statens ekonomiska ansvar för
flyktingmottagandet och i yrkande 7 ett tillkännagivande om behovet av
större frihet för kommunerna i valet av hur de statliga flyktingbidragen skall
användas.

Enligt proposition 1988/89:100, bil. 12 (s. 51), pågår inom regeringskansliet
en översyn av ordningen för ersättningar till kommunerna. Syftet är att
det system som gäller sedan år 1985 skall bli effektivare och rättvisare och
därmed mera attraktivt från kommunal utgångspunkt, utan att det leder till
statsfinansiellt oacceptabla konsekvenser. Avsikten är enligt vad utskottet
erfarit att det nya systemet skall kunna träda i kraft den 1 januari 1990.
Utskottet, som i detta sammanhang också vill framhålla de stora satsningar
som görs för att förbättra flyktingars/invandrares ställning på arbetsmarknaden,
utgår från att frågan om förlängd tid för den statliga ersättningen och om
bidragens konstruktion kommer att övervägas vid översynen. Motion Sf547
yrkandena 6 och 7 behöver därför enligt utskottets uppfattning inte föranleda
något uttalande av riksdagen.

I tre motioner tas frågan om genomgångsbostäder för flyktingar upp. Sten
Svensson m.fl. anser i motion Sf547 att kommunerna kortsiktigt bör sänka
ambitionsnivån i fråga om standard vad gäller bostäder till flyktingar och
anordna genomgångsbostäder i småhus, paviljonger, ombyggda skolor och
institutioner tills man kan möta behovet genom det vanliga bostadsbyggandet.
Motionärerna begär i yrkande 5 ett tillkännagivande härom. Sylvia
Pettersson m.fl. anser i motion Sf544 att försöksverksamheten med regionala
mottagningscentra måste permanentas och utökas väsentligt samt begär ett
tillkännagivande härom. I motion Sfl8 yrkande 3 begär Lars Werner m.fl. ett
tillkännagivande om det nödvändiga i att staten finansierar tillfälliga
genomgångsbostäder och att dessa lokaliseras till de kommuner som har en
efterfrågan på arbetskraft och i övrigt förutsättningar att klara av flyktingarnas
harmoniska anpassning i samhället.

Svårigheterna att få fram bostäder i kommunerna är en av anledningarna
till att så många flyktingar med uppehållstillstånd blir kvar på förläggningarna.
I syfte att öka flyktingmottagningen i kommunerna har invandrarverket
fått vidgade och delvis nya möjligheter att åstadkomma ytterligare mottagningserbjudanden
från kommunerna. Verket kan sålunda, som ovan berörts,
försöksvis ge kommunerna en viss ersättning för kostnader för genomgångsbostäder
även för flyktingar med uppehållstillstånd. Som också ovan berörts
pågår även en översyn av ersättningssystemet. Enligt utskottets uppfattning
kommer därvid att beaktas behovet av kommunplatser och frågan om hur
behovet skall tillgodoses. Utskottet utgår från att så sker utan något
riksdagens tillkännagivande. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna
Sf547 yrkande 5, Sfl8 yrkande 3 och Sf544.

1988/89 :SfU 17

23

I motion Sf547 av Sten Svensson m.fl. begärs vidare (yrkande 13) ett
tillkännagivande att flyktingar som fått uppehållstillstånd så långt möjligt
inte skall särbehandlas i förhållande till svenskar. Som exempel nämner
motionärerna att bosättningslån bör utgå i stället för bidrag och att flyktingar
inte heller bör ges förtur i bostadskö utan att ett system med övergångsbostäder
är att föredra.

Vad beträffar frågan om övergångsbostäder hänvisar utskottet till vad som
nyss anförts. I frågan om bosättningslån till flyktingar vill utskottet, liksom
vid sin behandling av liknande motionsyrkanden vid förra årets riksmöte
(SfU 1987/88:21 s. 21), understryka att flyktingar som har erhållit uppehållstillstånd
har rätt till bidrag från socialtjänsten för sin bosättning under samma
förutsättningar som övriga kommuninnevånare. Detta gäller även bistånd
från socialtjänsten i andra hänseenden. Utskottet är inte berett att förorda
någon ändring i gällande bestämmelser, och utskottet avstyrker med det
anförda bifall till motion Sf547 yrkande 13.

I motion Sf547 anför Sten Svensson m.fl. också att många flyktingar
kommer från länder med en stark hantverks- och företagartradition och att
detta är värdefullt för Sverige. Eftersom det inte är lätt för invandrare att
sätta sig in i all byråkrati som omgärdar driften av egna företag, anser
motionärerna att kommunernas invandrarbyråer/enheter bör hjälpa flyktingar/invandrare
att få kontakt med lämplig instans som kan ge dem
nödvändig information, och motionärerna begär i yrkande 8 ett tillkännagivande
om behovet av stöd och hjälp till invandrare som vill etablera sig som
företagare.

Enligt utskottets mening är det givetvis viktigt att invandrarbyråer och
andra organ som har till uppgift att ge flyktingar den hjälp och det stöd som
de behöver för att etablera sig i arbetslivet orienterar om de informationskanaler
som finns och även kan förmedla erforderliga kontakter. Utskottet
anser emellertid att något riksdagens uttalande härom inte behövs och
avstyrker bifall till motion Sf547 yrkande 8.

I motion Sfl8 vill Lars Werner m.fl. fästa uppmärksamheten på det
förhållandet att enskilda företag eller arbetsförmedlingen - också den
ambulerande arbetsförmedlingen - värvar folk från förläggningarna till olika
företag vid sidan om det kommunala flyktingmottagandet. Detta skapar
enligt motionärerna stora svårigheter för den enskilde flyktingsamordnaren
men också för den aktuella kommunen, och motionärerna begär i yrkande 4
ett tillkännagivande om behovet av samordning mellan arbetsförmedling och
det kommunala flyktingmottagandet så att inte onödiga svårigheter och
missförstånd uppstår.

Utskottet understryker gärna behovet av god samordning inom flyktingmottagandet,
exempelvis mellan arbetsförmedling och kommun. Utskottet
utgår emellertid från att berörda myndigheter har sin uppmärksamhet på
detta behov och att den nya organisationen av invandrarverket kommer att
underlätta samordning. Något riksdagens uttalande med anledning av
motion Sfl8 yrkande 4 är enligt utskottets uppfattning inte erforderligt.

I motion Sf529 föreslår Kjell-Arne Welin att invandrarverket får i uppdrag
att utarbeta program för kommunernas flyktingmottagande. Han framhåller
att en del kommuner har underlättat flyktingmottagandet genom bl.a.

1988/89: SfU 17

24

fadderverksamhet. Information till kommuninnevånarna om hur flyktingmottagandet
går till har även underlättat flyktingens situation. Motionären
begär ett tillkännagivande i frågan.

Sten Svensson m.fl. anför i motion Sf547 att olika organisationers
engagemang i flyktingfrågor bör tas till vara. Organisationerna bör t.ex.
kunna delta aktivt i informationsarbetet, inte minst för att motverka rasism
och främlingsfientlighet, och även kunna organisera fadderverksamhet och
fritidsverksamhet. Motionärerna begär i yrkande 12 ett tillkännagivande om
att såväl organisationernas som enskildas engagemang bör tas till vara.

Utskottet konstaterar att många kommuner redan i dag har ett program för
sitt flyktingmottagande. Det finns även särskilda länssamordnare som
kommunerna kan anlita i dessa frågor. Utskottet vill även erinra om att
regionaliseringen av invandrarverkets flyktingmottagning kommer att medföra
ett ökat samarbete mellan invandrarverket och kommunerna. Utskottet
konstaterar vidare att olika organisationer redan i dag utnyttjas i flyktingmottagandet.
Något uttalande med anledning av motionerna Sf529 och Sf547
yrkande 12 är således inte erforderligt.

Ett flertal motioner behandlar frågor som rör sjuka eller handikappade
asylsökande och flyktingar.

I motion Sf511 yrkande 4 av Lars Werner m.fl. begärs ett tillkännagivande
till regeringen om att asylsökande skall ha rätt till allmän sjukvård. Vidare
begärs i yrkande 6 förslag om särskilda medel för landstingens ökade insatser
för vård av flyktingars och asylsökandes psykiska och psykosomatiska
sjukdomar. I motion Sf502 yrkande 20 av Bengt Westerberg m.fl. anförs att
det är barnen som särskilt drabbas av att en asylsökande endast har rätt till
akutsjukvård. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att
asylsökande barn skall ha rätt till barnhälsovård. De påtalar även vikten av
att psykiska störningar förebyggs och behandlas och anser att barnexpertis
bör kopplas in från första början av utredningen. Motionärerna anser också
att alla landsting bör ha kompetens för sådan behandling t.ex. i form av
psykiatriska team. I yrkande 22 begärs att detta ges regeringen till känna.
Motionärerna anför vidare i yrkande 27 att personalen på förläggningen bör
ta initiativ till att en handikappad asylsökande får de tekniska hjälpmedel han
är berättigad till. Som exempel nämns en blind asylsökande som vill delta i
svenskundervisning. Ett tillkännagivande begärs även i denna del.

I motion Sf266 yrkande 4 av Carl Bildt m.fl. framhålls vikten av att
rehabiliterande insatser sätts in redan under den tid en handikappad
asylsökande väntar på uppehållstillstånd. Motionärerna anser att förtydliganden
behövs av vem som skall ansvara för och bekosta rehabiliteringen.
Detta bör ges regeringen till känna. I motion Sf547 yrkande 11 begär Sten
Svensson m.fl. tillkännagivande av samma innebörd. Även Maja Bäckström
i motion Sf521 och Erkki Tammenoksa i motion Sf522 begär tillkännagivanden
om förbättringar av behandlingen och rehabiliteringen av handikappade
asylsökande och flyktingar.

I motion Sf538 yrkande 6 av Lola Björkquist anför motionären att
invandrarverket bör utarbeta normer för hälsoundersökningar och journaler,
så att samma system tillämpas över hela landet. Hon anför vidare i

1988/89:SfU17

25

yrkande 7 att journalerna måste följa flyktingarna för att förhindra onödiga
undersökningar och provtagningar. Det torde då också vara lättare för
invandrarverket att kontrollera kostnaderna för verksamheten. Motionären
begär tillkännagivanden härom.

I motion Sf20 påtalar Barbro Sandberg de speciella krav som torterade
flyktingar ställer på flyktingmottagningen. Hon anför att på flera håll i landet
har särskilda centra upprättats med inriktning på att ta hand om tortyroffer.
Sedan några år tillbaka finns en sådan mottagning i Uppsala. Mottagningen
har till en början drivits med stöd av projektmedel från invandrarverket.
Medlen har successivt minskat. Under föregående år har landstinget och
kommunen bidragit med medel. Kommunen har emellertid beslutat att dra
in anslaget och detta medför att verksamheten kan komma att upphöra.
Motionären anser mot denna bakgrund att invandrarverket även fortsättningsvis
bör ta ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och att detta bör ges
regeringen till känna.

En asylsökande har endast rätt till akut sjukvård, akut tandvård, förlossningsvård
och vård vid abort. Socialstyrelsen har utgivit Allmänna råd 1988:8
om hälsovård för flyktingar och asylsökande. I råden anges vissa riktlinjer för
vad som avses med akutvård, bl.a. att den asylsökandes behov av vård måste
bedömas i perspektivet av att det kan dröja flera månader innan han har
möjlighet att få annan vård än akutvård och att detta har särskilt stor
betydelse när det gäller barn. I råden anges vidare att en hälsoundersökning
bör göras så snart som möjligt efter personens ankomst till Sverige. När det
gäller barn bör hälsoundersökningen i allmänhet innefatta läkarundersökning.
Hälsoundersökningen bör ses som en familjeutredning där undersökning
av barn och föräldrar så långt möjligt samordnas. Barn under 7 år bör
dessutom snarast, helst redan under tiden på förläggningen, få kontakt med
barnhälsovården så att en barnhälsovårdsjournal kan upprättas. Skolbarn
bör på samma sätt få kontakt med skolhälsovården.

Socialstyrelsen har vidare i en rapport den 1 augusti 1988 ”Flyktingbarnens
behov av stödinsatser från socialtjänsten samt hälso- och sjukvården”
föreslagit bl.a. att ett speciellt team för barn- och ungdomspsykiatri inriktat
på flyktingbarns behov och situation inrättas i varje sjukvårdsregion.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om asylsökandes rätt till allmän
sjukvård, se senast SfU 1987/88:21. Utskottet har därvid anfört att akut
sjukvård i princip bör vara tillräcklig så länge det inte står klart att den
asylsökande får stanna i landet. Utskottet, som även beaktar socialstyrelsens
rekommendationer om vad som skall hänföras till akutvård och att handläggningstiderna
i asylärenden nu kommer att förkortas, vidhåller sin tidigare
uppfattning att den begränsning till akut sjukvård som gäller för asylsökande
i princip är tillräcklig. Flyktingar har däremot rätt till allmän sjukvård, och
följaktligen erhåller landstingen ersättning för vård av flyktingars psykiska
och psykosomatiska sjukdomar. Härutöver kan landstingen erhålla särskilda
bidrag från invandrarverket för extraordinära vårdinsatser för handikappade
flyktingar och andra flyktingar med särskilda behov.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf511 yrkandena 4 och 6.

Med hänvisning till vad socialstyrelsen anfört i sina allmänna råd om
omfattning av akutsjukvård och hälsoundersökning av barn och till styrelsens

1988/89:SfU17

26

rekommendation om barn- och ungdomspsykiatriska team anser utskottet
att motion Sf502 yrkandena 20 och 22 får anses tillgodosedda.

Vad gäller handikappade asylsökande och flyktingar har socialstyrelsen i
sina allmänna råd 1988:8 angivit att handikappade och långvarigt sjuka,
förutom en fullständig hälsoutredning, bör utredas med hänsyn till försörjningsförmåga
och rehabiliteringsbehov.

Ersättning för handikapp kan utgå bl.a. enligt 5 § förordning om bistånd åt
asylsökande i form av särskilt bidrag till kostnader som uppstår på grund av
särskilt behov, t.ex. för handikapputrustning. Invandrarverket och länsstyrelsernas
organisationsnämnd håller på att utarbeta allmänna råd till denna
förordning. Ersättning till kommunerna för socialbidrag till handikappade
flyktingar kan även utgå för längre tid än som annars gäller.

Utskottet vill vidare erinra om att den tidigare nämnda handikapputredningen
också skall beakta behoven för personer med invandrarbakgrund som
har omfattande funktionshinder.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
Sf502 yrkande 27, Sf266 yrkande 4, Sf547 yrkande 11, Sf521 och Sf522.

Utskottet anser att hanteringen av journaler m.m. är en fråga för
vederbörande landsting, som bör kunna lösas i samråd med invandrarverket.
Motion Sf538 yrkandena 6 och 7 bör därför inte föranleda något uttalande
från riksdagen.

Beträffande det ekonomiska ansvaret för den psykiatriska mottagningen i
Uppsala vill utskottet nämna att socialutskottet i sitt nyligen avgivna
betänkande 1988/89:SoU15 har behandlat motioner om särskilda centra för
rehabilitering av tortyroffer. Socialutskottet har påtalat vikten av att
invandrare och flyktingar med smärtsamma erfarenheter från tiden före
ankomsten till Sverige kan erhålla en god och efter deras behov anpassad
vård. Socialutskottet har ansett det rimligt att staten övergångsvis bidrar till
uppbyggnaden av särskilda stödverksamheter för flyktingar och invandrare
med svåra psykiska och fysiska men. Socialutskottet anser därför att
regeringen bör överväga hur staten kan stödja en uppbyggnad av sådana
verksamheter i landstingens eller frivilligorganisationernas regi. Socialutskottet
föreslår att vad sålunda anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet anser att syftet med motion Sf20 får anses tillgodosett med vad
socialutskottet sålunda uttalat.

Det ekonomiska biståndet till asylsökande utgår enligt en särskild lag
(1988:153) om bistånd åt asylsökande. Sådant bistånd lämnas i form av
kostnadsfri bostad, dagbidrag och särskilt bidrag enligt närmare bestämmelser
i förordningen (1988:157) om bistånd åt asylsökande. Den kostnadsfria
bostaden tillhandahålls normalt i form av logi i en statlig förläggning eller i en
genomgångsbostad i en kommun. Dagbidraget skall tillförsäkra den asylsökande
en skälig levnadsnivå. Särskilt bidrag kan avse kostnader för
vinterkläder, glasögon, kosttillskott, medicin, akut tandvård, handikapputrustning,
spädbarnsutrustning och andra hjälpmedel som är nödvändiga för
en dräglig livsföring. Sådant bidrag kan också lämnas till lokala resor som
bedöms särskilt angelägna. - Flyktingar med uppehållstillstånd får däremot

1988/89 :SfU 17

27

ekonomiskt bistånd i form av socialbidrag enligt 6 § socialtjänstlagen
(1980:620), dvs. på samma sätt som andra som bor eller vistas i kommunen.

Kommunen har enligt 3 § socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de
som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta
ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

I motion Sf502 av Bengt Westerberg m.fl. anförs att lagen om bistånd åt
asylsökande konstruerades för en situation där handläggningstiderna för
asylärenden skulle vara fyra månader eller kortare och att man ännu inte är i
närheten av den målsättningen. De asylsökande behöver enligt motionärerna
bättre hjälp även under väntetiden, t.ex. psykoterapi eller kontaktperson
på grund av de upplevelser de bär med sig. Asylsökande som får vänta mer än
fyra månader bör därför ha rätt till bistånd i den vida bemärkelse som
förutsätts enligt socialtjänstlagen, och motionärerna begär i yrkande 26 ett
tillkännagivande härom.

I proposition 1987/88:80 om bistånd åt asylsökande, m.m. framhölls
sambandet mellan invandrarverkets nya organisation, förkortade handläggningstider
och den nya biståndsformen. I propositionen redogjordes för
pågående utredningsarbete med målet att handläggningstiden inte skulle
överstiga två månader från ansökningsdagen till dess invandrarverket fattade
beslut i ett asylärende och inte heller överstiga två månader från det att ett
ärende kom in till regeringen till dess regeringen fattade beslut. Målet för
handläggningstiderna inom den nya mottagningsorganisationen, som avses
träda i kraft den 1 juli 1989, har dock i åtskilliga sammanhang angivits vara
två veckor för utredning och fram till beslut i s.k. klara ärenden, två månader
fram till beslut av invandrarverket i andra ärenden och sex månader fram till
beslut av regeringen vid överklaganden, allt räknat från dagen för asylansökan.
- Utskottet underströk i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1987/88:17 över proposition 1987/88:80 vikten av att handläggningstiderna i
asylärenden och därmed väntetiderna för de asylsökande förkortas samt såg
det framlagda förslaget om bistånd åt asylsökande som ett viktigt led i detta
arbete. Utskottet betonade vid behandlingen av kravet på den asylsökande
att vistas i anvisad förläggning eller kommun att rimliga handläggningstider
inte bara var ett motiv för lagens införande utan också till viss del en
förutsättning för att lagen skulle kunna tillämpas på avsett sätt.

Handläggningstiderna för asylärendena har inom ramen för förberedelserna
för den nya organisationen för mottagning av asylsökande redan
förkortats. Den nya organisationen avses vara genomförd den 1 juli 1989.
Förutsättningarna för att målet för handläggningstiderna i fortsättningen
skall kunna uppfyllas är enligt utskottets uppfattning goda. Utskottet anser
med hänsyn till det anförda att någon sådan ändring av biståndsrätten enligt
lagen om bistånd åt asylsökande som motionärerna begär nu inte bör
genomföras. Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf502 yrkande 26.

Ersättningen till kommunerna under budgetåret 1989/90 beräknas i budgetpropositionen
till drygt 1,3 miljarder kronor för ekonomiskt bistånd, till 415
milj. kr. i schablonersättningar till kommuner som träffat överenskommelse
med invandrarverket om mottagande av flyktingar och aylsökande och till 30

1988/89: SfU17

28

milj. kr. som särskilda bidrag. Ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för
vissa hälsoundersökningar och för akut sjukvård för asylsökande som inte är
inskrivna på förläggning m.m. beräknas till 40 milj. kr. och särskilda bidrag
för speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar
med särskilda behov till 2,5 milj. kr. Slutligen beräknas ersättningar för
kollektiva genomgångsbostäder m.m. till 170 milj. kr. Sammanlagt föreslås
anvisat ett förslagsanslag på 1 957,5 milj. kr.

170 milj. kr. av anslaget avser alltså ersättning för kostnader för kollektiva
genomgångsbostäder m.m. I beloppet ingår ersättning till kommuner för
vård av barn utan egna vårdnadshavare samt vissa transportkostnader. Detta
innebär enligt propositionen en ökning med 35 milj. kr. jämfört med
föregående budgetår. Ökningen anges vara nödvändig för att skapa tillfälliga
lösningar åt de flyktingar som befinner sig på förläggningarna och som på
grund av bostadsbristen inte får plats i en kommun. Invandrarverket
beräknade kostnaderna i denna del till 303 milj. kr., varav kostnaderna för
genomgångsbostäder för flyktingar till 233 milj. kr.

I motion Sf511 anför Lars Werner m.fl. att invandrarverkets målsättning
enligt principbeslut om ny organisation att avarbeta tillståndsärenden och
minska beläggningen på förläggningarna helt kommer att styras av hur verket
kan påverka kommunerna i fråga om tillfälliga och snabba bostadslösningar
utanför det reguljära bostadsbeståndet. Motionärerna begär (yrkande 5)
med hänvisning därtill att riksdagen under anslaget skall anvisa ytterligare
133 milj. kr. utöver regeringens förslag.

I motion Sf502 av Bengt Westerberg m.fl. begärs (yrkande 4) att under
anslaget skall anvisas 1 965 660 000 kr. Den föreslagna ökningen är en följd
av förslaget i samma motion om att flyktingkvoten skall ökas med 500
personer.

Utskottet konstaterar att redan regeringens förslag till medelsanvisning
innebär en ökning av anslaget till bl.a. kollektiva genomgångsbostäder.
Verksamheten med sådana bostäder även åt flyktingar med uppehållstillstånd
bedrivs på försök. Utskottet anser inte att det nu finns anledning att
höja anslaget i detta avseende, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf511
yrkande 5.

Utskottet konstaterar vidare att i den mån en överföring kommer till stånd
under nästa budgetår av ett större antal flyktingar än som beräknas i
propositionen har regeringen möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottet ser därför ingen anledning att nu frångå regeringens förslag till
medelsanvisning under förevarande anslag och avstyrker följaktligen bifall
till motion Sf502 yrkande 4.

E 6. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

Verksamheten vid Stiftelsen Invandrartidningen bedrivs fr.o.m. budgetåret
1988/89 i delvis nya former (prop. 1987/88:110, SfU 24, rskr. 301). Stiftelsen
har en långtgående frihet att utforma sitt redaktionella program. Prenumerationsavgift
kan tas ut och intäkter skapas genom kommersiella annonser.
Bestämmelser för tidningsverksamheten finns i stiftelsens stadgar och i ett

1988/89: SfU 17

29

avtal mellan staten och stiftelsen. Statsbidraget till stiftelsen ökade kraftigt
under budgetåret 1988/89.

Medel för detta bidrag anvisades tidigare under anslaget Informationsverksamhet
men föreslås fr.o.m. budgetåret 1989/90 anvisas under eget
anslag. Till anslaget föreslås anvisat ett reservationsanslag på 13 858 000 kr.,
varvid beaktats att stiftelsen bör kompenseras för avvecklingen av tjänstebrevsrätten
och för de merkostnader som följer av nya taxeprinciper för
utnyttjande av det statliga redovisningssystemet S. Vidare har räknats in
kompensation för prishöjningar.

I två motioner tas upp frågan om synskadades möjligheter att ta del av
Invandrartidningen. Motionärerna framhåller att tidningen - eftersom den
ger värdefull information till invandrare och dessutom används i undervisningen
i svenska för invandrare - bör ges ut på kassett. Erkki Tammenoksa
och Hans Göran Franck begär i motion Sf512 (delvis) med hänsyn till att det
råder speciella ansvars- och finansieringsprinciper avseende handikappade
ett tillkännagivande om att inom ramen för anslaget Informationsverksamhet
vid fördelningen medel bör anvisas till Stiftelsen Invandrartidningen för
att göra det möjligt att ge ut tidningen på kassett. Marianne Jönsson begär i
motion Ub327 (delvis) ett tillkännagivande om att Invandrartidningen bör
ges ut på kassett.

Utskottet anser liksom motionärerna att det vore av stort värde för
synskadade invandrare om Invandrartidningen gavs ut även på kassett. En
sådan åtgärd är emellertid kostsam och får övervägas inom ramen för
stiftelsens ekonomiska resurser, och utskottet anser inte att motionerna
Sf512 och Ub327 i dessa delar bör föranleda något riksdagens uttalande.

E 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.

Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskriminering
jämte kansli och för nämnden mot etnisk diskriminering.

Regeringen föreslår att till myndigheterna anvisas ett förslagsanslag på
2 343 000 kr. Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och
utskottet tillstyrker förslaget.

Ombudsmannen (DO), som inrättades fr.o.m. budgetåret 1986/87 (prop.
1985/86:98, SfU 20, rskr. 301), har till uppgift att motverka etnisk diskriminering
i första hand inom arbetslivet men även på andra områden av
samhällslivet. DO skall dels ge råd i individuella fall, dels genom bl.a.
överläggningar och information arbeta för att gällande rättsregler på
området iakttas och för att kartlägga behovet av ytterligare åtgärder mot
etnisk diskriminering. I de individuella fallen skall DO genom bl.a. råd och
upplysningar medverka till att den som anser sig ha blivit diskriminerad kan
ta till vara sina rättigheter. DO får vid vite förelägga arbetsgivare att komma
till överläggningar och lämna upplysningar. Om ytterligare lagstiftning eller
andra åtgärder behövs, skall DO lämna rapport till regeringen om detta. I
samband med att myndigheterna inrättades, förutsattes att deras verksamhet
skulle utvärderas inom tre år.

I årets budgetproposition aviserade föredragande statsrådet att den
planerade utvärderingen av DO.s verksamhet skulle påbörjas under våren

1988/89:SfU17

30

1989 och resultatet läggas till grund för beslut om verksamheten fr.o.m.
budgetåret 1990/91.

Under hösten 1987 tillsatte regeringen en kommission (A 1987:05) mot
rasism och främlingsfientlighet. Kommissionens uppgift var att pröva vilka
ytterligare åtgärder som borde vidtas för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet
samt att stimulera till sådana åtgärder. En stor del av kommissionens
arbete har avsett informationsinsatser av olika slag, bidrag till projekt
och insatser av olika grupper och organisationer, som kan engageras i
arbetet. I budgetpropositionen angavs att kommissionens rapport med
förslag skulle komma i början av år 1989.

I motion Sf502 av Bengt Westerberg m.fl. anförs att FN-konventionen mot
rasism i vad den avser straffsanktioner vid diskriminering i arbetslivet samt
talemöjlighet och skadeståndsrätt för dem som diskriminerats bör följas upp
och utredas i samband med en översyn av DO:s verksamhet. Motionärerna
begär (yrkande 31) ett tillkännagivande till regeringen om uppföljning av
dessa förslag.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf510 (yrkande 2) att regeringen lägger
fram ett lagförslag så att DO kan beivra diskriminering särskilt på arbetsmarknaden.
Ett liknande yrkande om förbud mot diskriminering i arbetslivet
framställs i motion K443 (yrkande 2) av Hans Göran Franck m.fl. I motion
Sf510 begärs vidare (yrkande 4) att diskrimineringslagstiftningens effekter
kontinuerligt utvärderas i syfte att skärpa rättstillämpningen samt (yrkande
5) att kommissionens mot rasism och främlingsfientlighet arbete följs upp
genom att permanenta organ får fortsätta de delar av verksamheten som
syftat till att stödja antirasistiska krafter.

Regeringen fastställde den 9 februari i år direktiv (dir. 1989:4) för en
utvärdering av verksamheten hos ombudsmannen och nämnden mot etnisk
diskriminering. Enligt direktiven bör den preliminära utgångspunkten vara
att DO:s funktion skall bibehållas. Utredaren bör dock vara oförhindrad att
påvisa behovet av eller föreslå förändringar av verksamhetens inriktning,
dess organisation eller av gällande regler på området. I direktiven erinras om
att en viktig anledning till tillsättandet av DO var invandrarnas svårigheter
och diskriminering på arbetsmarknaden. Att motverka diskriminering av
arbetssökande bedömdes som en central uppgift. Utredaren bör värdera
huruvida denna betoning på förhållandena i arbetslivet har avspeglat sig i
DO:s verksamhet. - I fråga om enskilda ärenden bör utredaren kartlägga
vilka typer av ärenden som förekommit och vilka metoder som använts när
det gällt att ge de personer som vänt sig till DO råd och hjälp samt försöka
värdera om dessa personer genom DO:s existens fått större möjligheter att ta
till vara sina rättigheter än annais. - I fråga om DO:s generella åtgärder,
såsom opinionsbildning, utbildning och information, bör utredaren överväga
deras betydelse och överensstämmelse med syftet för DO:s verksamhet. De
bör även avvägas mot de åtgärder som vidtas av andra myndigheter som har
liknande uppgifter.

Den parlamentariska kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet
avlämnade i mars sin slutrapport (SOU 1989:13 och 14) Mångfald mot
enfald, del I och II. Del I utgör kommissionens huvudrapport, medan
kommissionens förslag rörande lagstiftning och rättstillämpning redovisas

1988/89: SfU 17

31

närmare i del II. Dessa förslag har utarbetats av kommissionens expertgrupp
under DO:s ledning.

I rapporten redovisar kommissionen erfarenheterna av sitt arbete och sina
förslag. Inom skolområdet avser föreslagna insatser främst organisationsmedverkan
i skolan, läromedel, utbildning och fortbildning av lärare och
skolledare samt lokalt utvecklingsarbete i skolan och lärarutbildningen.
Inom forskningsområdet föreslås vidareutveckling av pågående forskning
samt förstärkning av resurserna såväl för sektorsforskningen inom invandrarområdet
som för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. I frågan om
fördelning av medel föreslås en ny modell för stöd till information och
opinionsbildning, liksom grundstöd för organisationer vars huvudsakliga
uppgift är arbete mot rasism. Vidare föreslås extra insatser inom folkbildningen.
- Kommissionen nämner (del I s. 108) att många organisationer och
enskilda har framfört önskemål om att kommissionen borde permanentas i
någon form och att det borde finnas ett samordnande organ med övergripande
ansvar för frågor om diskriminering och etniska relationer. Kommissionen
anser dock att behovet väl tillgodoses inom den nuvarande organisationen
och ser inget skäl för inrättande av något nytt statligt organ. Kommissionen
pekar på att invandrarverket redan i dag har ansvaret för information
kring etniska relationer och att vissa problem kan komma att lösas efter hand
som DO:s arbete blir mer känt för allmänheten, liksom arbetsfördelningen
mellan DO och invandrarverket. Kommissionen anser vidare bl.a. att
myndigheterna kontinuerligt bör se över sina regler och rutiner, så att risker
för institutionell diskriminering av etniska minoriteter undanröjs. Kommissionen
framhåller härutöver kommunernas, organisationernas och enskildas
ansvar för de etniska relationerna.

Förslagen rörande lagstiftning och rättstillämpning avser främst förbud
mot rasistiska organisationer, skärpning av vissa straffregler i brottsbalken,
lagstiftning mot etnisk diskriminering i arbetslivet samt lagstiftning rörande
närradion.

I fråga om etnisk diskriminering i arbetslivet anför kommissionen (del I
s. 96, jfr del II s. 88) att lagstiftning mot sådan diskriminering åter bör
övervägas. Som skäl pekar kommissionen på att invandrarna är en utsatt
grupp på arbetsmarknaden, att en lagstiftning med förbud mot etnisk
diskriminering och möjlighet till skadestånd för dem som kränks svarar mot
kravet på rättsmedel och ekonomisk gottgörelse enligt rasdiskrimineringskonventionen
samt att lagstiftning skulle öka möjligheten till kraftfullt
ingripande för att stävja diskriminering från en tredskande arbetsgivares
sida. Kommissionen erinrar om att DO inrättades för att bl.a. kartlägga
behovet av ytterligare åtgärder mot etnisk diskriminering, och kommissionen
ser ingen anledning att föregripa utvärderingen av DO:s verksamhet
med egna slutsatser beträffande förekomsten av etnisk diskriminering i
arbetslivet. - Kommissionen föreslår också (del I s. 97, jfr del II s. 94) att
möjligheten till grupptalan och rätt till skadestånd vid brottet hets mot
folkgrupp bör utredas. Som skäl anförs att vid det nämnda brottet och det
däremot svarande tryckfrihetsbrottet saknas möjlighet till gottgörelse för
dem som utsatts för yttringar av rasism, eftersom brottet i rättspraxis
bedömts inte ha någon målsägande.

1988/89:SfU 17

32

De frågor om diskriminering i arbetslivet som tas upp i motionerna Sf502
yrkande 31, Sf510 yrkande 2 och K443 yrkande 2 berörs således av förslag i
kommissionens rapport. Dessa frågor rör också i hög grad DO:s verksamhet.
Utskottet anser att beredningen av rapporten och utvärderingen av DO:s
verksamhet bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena.

I DO:s uppgifter ligger, som nämnts, att kartlägga behovet av ytterligare
åtgärder mot etnisk diskriminering samt att rapportera om ytterligare
lagstiftning eller andra åtgärder behövs. Den i motion Sf510 yrkande 4
begärda kontinuerliga utvärderingen av diskrimineringslagstiftningens effekter
ligger enligt utskottets mening väl inom dessa uppgifter. Frågan berörs
sålunda också av utvärderingen av DO:s verksamhet, och utskottet avstyrker
bifall till motionsyrkandet.

Frågan om ett permanent organ mot rasism och främlingsfientlighet tas,
som nämnts, upp i kommissionsrapporten. Som kommissionen påpekat finns
myndighetsansvar för etniska relationer både hos invandrarverket och hos
DO. Utskottet avstyrker bifall också till motion Sf510 yrkande 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppföljning av reformarbetet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sfl9 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande anslag till statens invandrarverks förvaltningskostnader
m.m.

dels att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:105 i denna del
anvisar anslag under tionde huvudtitelns litt. E. Invandring m.m. för
budgetåret 1989/90 enligt den struktur som föreslagits i propositionen,
dels att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sfl8 yrkande 1,
1988/89:Sfi9 yrkande 4, 1988/89:Sf21, 1988/89:Sf22 yrkande 1 och
1988/89:Sf23 och med anledning av propositionerna 1988/89:100 och
1988/89:105 till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 279 400 000 kr.,

3. beträffande medel för synskadade invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf512 i denna del och
1988/89:Ub327 i denna del,

4. beträffande handläggningstider i asylärenden

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 23 och yrkande
24 i denna del, 1988/89:Sf547 yrkande 4 och 1988/89:Sf538 yrkande
2,

5. beträffande polisens roll i utredningsarbetet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf22 yrkandena 2 och 3,

6. beträffande s.k. amnestibeslut

att riksdagen avslår motion 1988/89: Sf22 yrkandena 4 och 5,

7. beträffande publicering av praxis

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf502 yrkande 13,

8. beträffande uppföljning av enskilda ärenden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf502 yrkande 16,

1988/89:SfU17

33

3 Riksdagen 1988189. 11 sami. Nr 17

9. beträffande accepterande av kommunplats

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf502 yrkande 28,

10. beträffande invandrarverkets styrelse
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf505,

11. beträffande anslag till förläggningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:105 i denna del och
med anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Sfl9 yrkande 6, 1988/89:Sfl8 yrkande 2 och
1988/89:Sf538 yrkande 3 till Förläggningskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 331 900 000 kr.,

12. beträffande placering av barnfamiljer och ensamma barn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf516 och 1988/89:Sf502
yrkande 24 i denna del,

13. beträffande meningsfull sysselsättning i förläggningarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sfl9 yrkande 3 och 1988/
89:Sf538 yrkande 5,

14. beträffande svenskundervisning vid förläggningarna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf538 yrkande 4,

15. beträffande förläggningar pä entreprenad

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf538 yrkande 8,

16. beträffande godkännande av tolk

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf545 yrkande 8,

17. beträffande advokaters m.fl. arbete inom förläggningarna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf545 yrkandena 12 och 13,

18. beträffande val av fasta förläggningar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf507 och 1988/89:Sf509,

19. beträffande bidrag till nya invandrarorganisationer

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf514 yrkande 3 och 1988/
89:Sf527,

20. beträffande anslag till åtgärder för invandrare

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 i denna del och
med avslag på motionerna 1988/89:Sf515, 1988/89:Sf514 yrkandena 1
och 2, 1988/89:Sf513 yrkande 2, 1988/89:Sf526 yrkande 2 och 1988/
89:Sf533 yrkande 2 till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 15 596 000 kr.,

21. beträffande återvandring

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sf513 yrkande 1, 1988/
89:Sf526 yrkande 1, 1988/89:Sf533 yrkande 1, 1988/89:Sf518 och
1988/89:Sf547 yrkande 14,

22. beträffande utvärdering av målen för invandrarpolitiken
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf525,

23. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf502 yrkande 2, 1988/89:Sf511
yrkande 2, 1988/89:Sf534, 1988/89:Sf541 yrkande 2, 1988/89:Sf547
yrkande 2,

24. beträffande anslag till överföring av flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:105 i denna del och
med anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motio -

1988/89 :SfU 17

34

nema 1988/89:Sf502 yrkande 3 och 1988/89:Sfl9 yrkande 5 till
Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 12 000 000 kr.,

25. beträffande förlängd ersättningstid för kommunerna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf547 yrkande 6,

26. beträffande friare resursutnyttjande för kommunerna
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Sf547 yrkande 7,

27. beträffande genomgångsbostäder för flyktingar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf544,1988/89:Sf547 yrkande
5 och 1988/89:Sfi8 yrkande 3,

28. beträffande särbehandling av flyktingar

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Sf547 yrkande 13,

29. beträffande information om företagsetablering
att riksdagen avslår motion 1988/89: Sf547 yrkande 8,

30. beträffande samordning vid arbetsförmedling
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Sf 18 yrkande 4,

31. beträffande fadderverksamhet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf529 och 1988/89:Sf547
yrkande 12,

32. beträffande akutsjukvård m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf511 yrkandena 4 och 6,

33. beträffande barnhälsovård

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf502 yrkandena 20 och 22,

34. beträffande handikappade asylsökande och flyktingar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 27, 1988/
89:Sf266 yrkande 4, 1988/89:Sf547 yrkande 11, 1988/89:Sf521 och
1988/89:Sf522,

35. beträffande journalhantering

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf538 yrkandena 6 och 7,

36. beträffande centra för tortyroffer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf20,

37. beträffande bistånd ät asylsökande

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf502 yrkande 26,

38. beträffande anslag till ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 i denna del och
med avslag på motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 4 och 1988/89:Sf511
yrkande 5 till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 957 500 000 kr.,

39. beträffande kassettutgivning av Invandrartidningen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf512 i denna del och
1988/89:Ub327 i denna del,

40. beträffande bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:105 i denna del och
med anledning av proposition 1988/89:100 till Statsbidrag till Stiftelsen
Invandrartidningen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 13 858 000 kr.,

1988/89 :SfU 17

35

41. beträffande anslag till ombudsmannen mot etnisk diskriminering
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 i denna del till
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 343 000 kr.,

42. beträffande diskriminering i arbetslivet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 31, 1988/
89:Sf510 yrkande 2 och 1988/89:K443 yrkande 2,

43. beträffande utvärdering av diskrimineringslagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Sf510 yrkande 4,

44. beträffande organ mot rasism och främlingsfientlighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf510 yrkande 5.

Stockholm den 11 april 1989
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Sigge
Godin (fp), Lena Öhrsvik (s). Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s),
Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), RuneBacklund (c),
Margö Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s),
Christina Pettersson (s), Maria Leissner (fp) och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Handläggningstider i asylärenden (mom. 4)

Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Målsättningen
för” och slutar med ”är påkallat.” bort ha följande lydelse:

Även om en hel del åtgärder har vidtagits för att förkorta handläggningstiderna
i asylärenden är dessa fortfarande alltför långa. Den ovissa väntan som
de långa handläggningstiderna medför kan i många fall orsaka ångest och
depressioner. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att väntetiderna
i asylärenden nu förkortas. Särskilt bör ärenden som rör familjer med barn
behandlas skyndsamt och än mer angeläget är det att ensamma barns
asylansökningar behandlas med förtur. Det anförda bör regeringen med
bifall till motion Sf502 yrkandena 23 och 24 (delvis) ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande handläggningstider i asylärenden
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 23 och
yrkande 24 i denna del och 1988/89:547 yrkande 4 samt med anledning

1988/89 :SfU 17

36

av motion 1988/89:Sf538 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Polisens roll i utredningsarbetet (mom. 5)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”och 3.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har de flesta asylsökande en rädsla för poliser och
uniformerad personal eftersom de i sina hemländer har varit utsatta för
förföljelse, hot och tortyr. De skall därför inte förhöras av poliser vid
asylutredningen. Den inledande utredningen bör i stället göras av särskilda
asylnämnder. Asylnämnderna kan bestå av en domare som ordförande samt
lekmän eller sakkunniga t.ex. inom medicin, psykologi eller i internationella
frågor. Vad utskottet med anledning av motion Sf22 sålunda anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande polisens roll i utredningsarbetet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Sf22 yrkandena 2 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. S.k. amnestibeslut (mom. 6)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Regeringen
beslöt” och slutar med ”och 5.” bort ha följande lydelse:

Regeringen har i december 1988 beslutat att den som har ansökt om asyl
före den 1 januari 1988 skall få uppehållstillstånd, om inte särskilda skäl i det
enskilda fallet talar däremot. Utskottet anser att denna s.k. amnesti skall
omfatta alla som vistades i Sverige den 1 januari 1988. Vidare bör enligt
utskottets mening de som har vistats i Sverige under minst ett år få
uppehållstillstånd. Detta bör med anledning av motion Sf22 yrkandena 4 och
5 som sin mening ges regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande s.k. amnestibeslut

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Sf22 yrkandena 4 och
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Uppföljning av enskilda ärenden (mom. 8)

Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 16.” bort ha följande lydelse:

Det finns i dag inga uppgifter om vad som sker med de asylsökande som
trots uttalad rädsla för att återvända ändå tvingas göra detta. Utskottet anser
att invandrarverket bör åläggas att genom t.ex. stickprovskontroller följa

1988/89:SfU 17

37

upp vad som händer med dem efter hemkomsten. Det anförda bör riksdagen
med bifall till motion Sf502 yrkande 16 ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande uppföljning av enskilda ärenden
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf502 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Invandrarverkets styrelse (mom. 10)

Margö Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motion Sf505.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att samtliga riksdagspartier
är representerade i invandrarverkets styrelse. De kan härigenom få insyn i
verksamheten och ta ansvar för att av riksdagen fattade beslut följs.
Utskottet anser därför att även vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet
de gröna i fortsättningen bör ingå i invandrarverkets styrelse. Detta bör
riksdagen med bifall till motion Sf505 ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande invandrarverkets styrelse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf505 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Anslag till förläggningskostnader (mom .11)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det vid de olika förläggningarna bör finnas tillgång till
kvalificerad psykolog- och kuratorshjälp och för detta ändamål bör för
budgetåret 1989/90 anslås ytterligare 3 milj. kr. till Förläggningskostnader.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till förläggningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sfl8 yrkande 2 och med
anledning av propositionerna 1988/89:100 och 1988/89:105 och motionerna
1988/89:Sfl9 yrkande 6 och 1988/89:Sf538 yrkande 3 till
Förläggningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 334 900 000 kr.,

7. Anslag till förläggningskostnader (mom.11)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det vid förläggningarna finnas tillgång till

1988/89:SfU17

38

personal med psykosocial kompetens som kan hjälpa de asylsökande och
flyktingarna med kontakter med sjukvården och med andra problem.
Utskottet anser att sådan kompetens i första hand bör finnas vid de fyra
utredningsslussarna och för detta ändamål bör för budgetåret 1989/90 anvisas
ytterligare 1,6 milj. kr. till Förläggningskostnader.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till förläggningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sfl9 yrkande 6 och med
anledning av propositionerna 1988/89:100 och 1988/89:105 och motionerna
1988/89:Sfi8 yrkande 2 och 1988/89:Sf538 yrkande 3 till
Förläggningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 333 500 000 kr.,

8. Placering av barnfamiljer och ensamma barn (morn. 12)

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Ett stort antal barn har under senare tid kommit ensamma till Sverige.
Oftast är det pojkar som flyr undan krigstjänst, men många flyr också av
politiska skäl. Enligt utskottets mening måste beslut om var ett ensamt barn
skall placeras fattas med tanke på barnets bästa. Vissa barn mår t.ex. bäst av
att placeras i grupphem medan andra bör placeras i en familj. Det anförda
bör med bifall till motion Sf502 yrkande 24 (delvis) ges regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande placering av barnfamiljer och ensamma barn

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf502 yrkande 24 i denna
del och med avslag på motion 1988/89:Sf516 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Godkännande av tolk (mom. 16)

Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Ett
tolkuppdrag” och slutar med ”därför avslås.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett tolkuppdrag måste bygga på ett förtroende mellan
tolken och flyktingen. I enlighet med vad som anförts i motion Sf545 måste
det därför slås fast att tolken skall godkännas av flyktingen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande godkännande av tolk
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Sf545 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:SfU17

39

10. Advokaters m.fl. arbete inom förläggningarna (mom. 17) 1988/89:SfU17

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet
utgår” och slutar med "denna del.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att de asylsökande kan få
tillgång till advokater och läkare som är särskilt lämpade att hantera
asylsökandes problem. Utskottet anser därför att alla läkare och advokater
skall ha rätt att arbeta inom förläggningarna. Även olika organisationer som
Amnesty International, Röda korset och Rädda barnen samt olika medborgargrupper
bör få arbeta bland de asylsökande inom förläggningarna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande advokaters m.fl. arbete inom förläggningarna
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf545 yrkandena 12
och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anslag till åtgärder för invandrare (mom. 20)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Riksdagen
har” och slutar med "i fråga." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den verksamhet som får bidrag från
anslaget Åtgärder för invandrare ha hög prioritet vid medelstilldelningen.
Utskottet föreslår därför att för organisationsstöd anslås ytterligare 5 milj.
kr., varav 3 milj. kr. för den centrala verksamheten vid invandrarorganisationer
och 2 milj. kr. för kvinnoverksamhet inom organisationerna. Vidare bör
till avgränsade projekt anslås ytterligare 3 milj. kr. Totalt bör anslaget
således ökas med 8 milj. kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslag till åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf515 och med anledning
av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motionerna 1988/
89:Sf514 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Sf513 yrkande 2, 1988/89:Sf526
yrkande 2 och 1988/89:Sf533 yrkande 2 till Åtgärder för invandrare
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 23 596 000
kr.,

12. Anslag till åtgärder för invandrare (mom. 20)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 som börjar med "I
propositionen” och slutar med "dessa motioner.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att Sociala missionens/Diakonias projekt
kring återvändande frågor får fortsatt stöd från invandrarverket och då i en
storleksordning som gör arbetet meningsfullt. Projektverksamheten under
1989/90 beräknas kosta 700 000 kr., och utskottet anser det rimligt att ett
ytterligare belopp av 400 000 kr. tilldelas anslagsposten Avgränsade projekt

m.m. för den ifrågavarande projektverksamheten. Anslaget Åtgärder till
invandrare bör till följd härav beräknas till 15 996 000 kr.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslag till åtgärder för invandrare

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf513 yrkande 2,

1988/89:Sf526 yrkande 2 och 1988/89:Sf533 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motionerna
1988/89:Sf514 yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Sf515 till Åtgärder för
invandrare för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
15 996 000 kr.,

13. Återvandring (mom. 21)

Sigge Godin (fp), Rune Backlund (c), Ragnhild Pohanka (mp), Maria
Leissner (fp) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Vad
härefter” och slutar med ”anses besvarade.” bort ha följande lydelse:

I motionerna Sf513, Sf526 och Sf533 har närmare redogjorts för det
arbetsprogram för återvändande flyktingar som utarbetats av Sociala missionen/Diakonia.
Utskottet anser att detta väl genomtänkta program är mycket
värdefullt som en förebild för hur förberedelsearbetet för en återvandring
skall bedrivas i fortsättningen och riksdagen bör som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande återvandring

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Sf513 yrkande 1,
1988/89:Sf526 yrkande 1 och 1988/89:Sf533 yrkande 1 och med avslag
på motionerna 1988/89:Sf518 och 1988/89:Sf547 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Utvärdering av målen för invandrarpolitiken (mom. 22)

Rune Backlund (c), Ragnhild Pohanka (mp) och Marianne Jönsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”De
övergripande” och slutar med ”motion Sf525.” bort ha följande lydelse:

I motion Sf525 har framhållits att de invandrarpolitiska målen-jämlikhet,
valfrihet och samverkan - som lades fast av riksdagen första gången redan
1975 inte uppfylls så som var tänkt. En rad exempel från olika samhällssektorer
visar detta. Utskottet anser därför att en ordentlig utvärdering av hur de
invandrarpolitiska målen uppfylls inom olika samhällssektorer bör göras så
att utvärderingens resultat kan ligga till grund för ett åtgärdsprogram som
kan genomföras under första hälften av 1990-talet.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande utvärdering av målen för invandrarpolitiken

1988/89:SfU17

41

4 Riksdagen 1988/89. II sami. Nr 17

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf525 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Flyktingkvoten (mom. 23)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Hans Dau (alla m) och Ragnhild Pohanka
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Flyktingkvoten
har” och slutar med ”vid överföringen.” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den stora mängd flyktingar som under många år har
befunnit sig i flyktingläger, främst i Asien och Latinamerika, anser utskottet
att flyktingkvoten bör ökas. Detta bör riksdagen med bifall till motion Sf547 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf547 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 2 och 1988/89:Sf534
yrkande 1 och med avslag på motionerna 1988/89:Sf511 yrkande 2,
1988/89:Sf534 yrkande 2 och 1988/89:Sf541 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Flyktingkvoten och anslag till överföring av flyktingar m.m.
(mom. 23 och 24)

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Flyktingkvoten
har” och slutar med "anslaget E 4.” bort ha följande lydelse:

Flyktingkvoten har sedan år 1976 legat stilla på nivån 1 250 personer per
år. Samtidigt är tillgången på platser för kvotflyktingar hälften så stor som
efterfrågan, och UNHCR har stora svårigheter att placera ut de flyktingar
som är i behov av en fristad. Härtill kommer att Sverige de senaste två åren
har kunnat bereda plats åt ca 250 fler flyktingar än vad som anges i kvoten.
Utskottet anser mot denna bakgrund att tiden nu är mogen för att öka
flyktingkvoten med 500 personer till 1 750 personer under nästa budgetår.
De ytterligare medel som behöver tillföras anslaget E 4 till följd av den
föreslagna ökade överföringen av kvotflyktingar kan beräknas till 2,6 milj.
kr.

dels att momenten 23 och 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 2 och
1988/89:Sf534 yrkande 1 och med anledning av motion 1988/89:Sf547
yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1988/89:Sf511 yrkande 2,
1988/89:Sf534 yrkande 2 och 1988/89:Sf541 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande anslag till överföring av flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf502 yrkande 3 och med
anledning av propositionerna 1988/89:105 och 1988/89:100 och motion

1988/89:SfU17

42

1988/89:Sfl9 yrkande 5 till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 14 600 000 kr.,

17. Flyktingkvoten (morn. 23)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Flyktingkvoten
har” och slutar med ”vid överföringen." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den sedan år 1976 oförändrade kvoten för den
organiserade överföringen av flyktingar till Sverige bör höjas till 3 000
personer i enlighet med vad som föreslagits i motion Sf511. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sf511 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 2, 1988/89:Sf534,
1988/89:Sf541 yrkande 2 och 1988/89:Sf547 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Förlängd ersättningstid för kommunerna (mom. 25)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Enligt
proposition” och slutar med ”av riksdagen.” bort ha följande lydelse:
Kommunerna får i dag ersättning från staten för bistånd som lämnas
flykting t.o.m. tredje året efter det år uppehållstillstånd beviljats. Eftersom
många invandrare har svårt att få arbete inom denna tid har kommunerna
därefter ofta fått ta det ekonomiska ansvaret enligt socialtjänstlagen.
Socialbidragskostnaderna har därigenom ökat mycket starkt. Detta förhållande
men även svårigheten att skaffa bostäder åt flyktingarna har medfört
att många kommuner är tveksamma till att ta emot fler flyktingar. Utskottet
anser därför att riksdagen hos regeringen bör begära en utredning om
kommunernas möjligheter att få statlig ersättning för ekonomisk hjälp till
flyktingar under längre tid än nu gäller.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande förlängd ersättningstid för kommunerna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf547 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Friare resursutnyttjande för kommunerna (mom. 26)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Rune Backlund
(c) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Enligt
proposition” och slutar med ”av riksdagen.” bort ha följande lydelse:

1988/89:SfU17

43

Utskottet anser att kommunerna bör få större frihet att utnyttja de resurser
som satsas på flyktingmottagningen. Kommunerna bör t.ex. kunna ordna
utbildning varvad med beredskapsarbete eller liknande mot någon form av
”flyktinglön”. Utskottet anser att detta bör beaktas av regeringen vid den
pågående översynen av ifrågavarande bestämmelser. Det anförda bör med
bifall till motion Sf547 yrkande 7 ges regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande friare resursutnyttjande för kommunerna

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf547 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Genomgångsbostäder för flyktingar (mom. 27)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Svårigheterna
att” och slutar med ”och Sf544.” bort ha följande lydelse:

Ett stort problem inom flyktingmottagningen är att så många flyktingar
som redan har uppehållstillstånd tvingas bo kvar i flyktingförläggningar
därför att kommunerna inte anser sig kunna ta emot dem, bl.a. på grund av
brist på bostäder. Enligt utskottets uppfattning bör ambitionsnivån kortsiktigt
kunna sänkas vad gäller bostäder till flyktingar och genomgångsbostäder
kunna anordnas i ombyggda skolor och liknande, till dess behovet kan mötas
genom det vanliga bostadsbyggandet. Möjligheterna att ge kommunerna
ersättning för kostnaden för genomgångsbostäder bör därför tas till vara.

Det anförda bör med bifall till motion Sf547 yrkande 5 ges regeringen till
känna. Härigenom tillgodoses också i viss mån syftet med motionerna Sf544
och Sfl8 yrkande 3.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande genomgångsbostäder för flyktingar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf547 yrkande 5 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sf 18 yrkande 3 och 1988/89:Sf544
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Genomgångsbostäder för flyktingar (mom. 27)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Svårigheterna
att” och slutar med ”och Sf544.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är en förutsättning för att hela omorganisationen av
flyktingmottagningen skall fungera att bostadsfrågan löses. Problemet med
bristen på bostäder är det allra största hindret för kommunplacering och gör
att ca 5 000 personer som har fått politisk asyl fortfarande finns i olika
förläggningar. Utskottet vill därför understryka nödvändigheten av att staten
finansierar tillfälliga genomgångsbostäder och att dessa lokaliseras till de
kommuner som har en efterfrågan på arbetskraft och i övrigt har förutsättningar
att klara av flyktingarnas harmoniska anpassning i samhället.

Det anförda bör med bifall till motion Sfl8 yrkande 3 ges regeringen till

1988/89:SfU17

44

känna. Därigenom tillgodoses också i viss mån motionerna Sf544 och Sf547 1988/89:SfU17

yrkande 5.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande genomgångsbostäder för flyktingar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sfl8 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sf544 och 1988/89:Sf547 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Särbehandling av flyktingar (mom. 28)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”yrkande 13.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att svenska medborgare och flyktingar som fått uppehållstillstånd
så långt möjligt bör behandlas lika. I annat fall kan främlingsfientlighet
underblåsas. Med anledning härav och med tanke på de ökade
kostnaderna för flyktingmottagningen och flyktingens självkänsla anser
utskottet att flyktingarna i stället för bidrag till kostnaderna för sin bosättning
i Sverige skall få bosättningslån. Flyktingarna bör inte heller få förtur i
bostadskön. Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall till motion Sf457
yrkande 13 ges regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande särbehandling av flyktingar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf547 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Information om företagsetablering (mom. 29)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 8.” bort ha följande lydelse:

Många flyktingar kommer från länder med en stark hantverks- och
företagartradition. Genom att underlätta för flyktingen att starta en egen
verksamhet kan gamla hantverk återupplivas i Sverige. För att göra detta
möjligt bör invandrarna få information om svenska förhållanden t.ex. genom
kontakt med småföretag, företagsorganisationer eller invandrare som redan
startat företag. Kommunernas invandrarbyråer bör kunna förmedla dessa
kontakter. Det anförda bör med bifall till motion Sf547 yrkande 8 ges
regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande information om företagsetablering

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf547 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

45

24. Samordning vid arbetsförmedling (mom. 30)

1988/89:SfU17

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
understryker” och slutar med ”inte erforderligt.” bort ha följande lydelse:
Enligt vad som anförts i motion Sfl8 värvar såväl enskilda företag som
arbetsförmedlingen arbetskraft direkt från flyktingförläggningarna. Detta
sker vid sidan om det kommunala flyktingmottagandet. Utskottet anser att
en samordning måste ske mellan denna arbetsförmedling och kommunernas
flyktingmottagning så att inte missförstånd eller andra svårigheter uppstår.
Det anförda bör med bifall till motion Sfl8 yrkande 4 ges regeringen till
känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande samordning vid arbetsförmedling

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sfl8 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Fadderverksamhet m.m. (mom. 31)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Rune Backlund
(c) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”inte erforderligt.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det engagemang som olika organisationer som
Amnesty International, Röda korset, Rädda barnen, olika samfund och
svenska kyrkan har visat i flyktingmottagandet bör tas till vara. Organisationerna
bör t.ex. kunna delta aktivt i informationsarbetet, inte minst för att
motverka rasism och främlingsfientlighet. Organiserandet av s.k. fadderverksamhet
och fritidsverksamhet är också lämpliga uppgifter för ideella
organisationer. Utskottet anser att regeringen tillsammans med organisationerna
bör se över på vilket sätt organisationernas informationskanaler,
länderkunskap och ideella engagemang bäst kan tas till vara. Det anförda bör
riksdagen med bifall till motion Sf547 yrkande 12 ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande fadderverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf547 yrkande 12 och med
avslag på motion 1988/89:Sf529 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

26. Akutsjukvård m.m. (mom. 32)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och 6.” bort ha följande lydelse:

Den akutsjukvård som i dag ges en asylsökande är enligt utskottets
uppfattning helt otillräcklig. Utskottet anser därför att en asylsökande bör ha
samma rätt till sjukvård som den som är bosatt i landet. Utskottet anser

vidare att särskilda medel bör tilldelas landstingen för vård och behandling av
asylsökandes och flyktingars psykiska och psykosomatiska sjukdomar. Det
anförda bör med bifall till motion Sf511 yrkandena 4 och 6 ges regeringen till
känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande akutsjukvård m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf511 yrkandena 4 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Barnhälsovård (mom. 33)

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Med
hänvisning” och på s. 27 slutar med ”anses tillgodosedda.” bort ha följande
lydelse:

Asylsökande har rätt till sjukvård endast i form av akut vård. Enligt
utskottets mening är det viktigt att särskilt barnen får en god sjukvård. De
bör därför få tillgång till barnhälsovård. Utskottet anser vidare att barnexpertis
bör kopplas in redan vid inledningen av en asylutredning. Det är därför
viktigt att det finns kompetens och erfarenhet av flyktingbarns situation. I
flera landsting har prövats olika modeller med psykiatriska team för arbetet
med flyktingbarnen, och enligt utskottets mening bör sådana psykiatriska
team finnas vid alla landsting. Det anförda bör med bifall till motion Sf502
yrkandena 20 och 22 ges regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande barnhälsovård

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf502 yrkandena 20 och 22
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Handikappade asylsökande och flyktingar (mom. 34)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m). Hans Dau (m),
Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”och Sf522.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att handikappade asylsökandes och flyktingars problem
bör uppmärksammas särskilt. Det är viktigt att rehabiliterande insatser sätts
in redan under den tid den handikappade väntar på uppehållstillstånd.
Vidare bör personalen på förläggningarna ta initiativ till att de handikappade
får tillgång till de hjälpmedel de behöver och har rätt till enligt lagen om
asylbistånd. Det måste även klargöras vem som har ansvaret för att
rehabiliteringen genomförs och vem som skall bekosta den. Det anförda bör
ges regeringen till känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande handikappade asylsökande och flyktingar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 27,

1988/89:

1988/89:Sf266 yrkande 4, 1988/89:Sf547 yrkande 11, 1988/89:Sf521
och 1988/89:Sf522 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

29. Journalhantering (mom. 35)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”från riksdagen.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att invandrarverket bör utarbeta normer för hälsoundersökningar
och journaler, så att samma system tillämpas över hela landet. Det
är vidare viktigt att journalerna följer flyktingarna om de flyttar till annan
förläggning så att onödiga undersökningar och provtagningar förhindras.
Det anförda bör med bifall till motion Sf538 yrkandena 6 och 7 ges regeringen
till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande journalhantering
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf538 yrkandena 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Bistånd åt asylsökande (mom. 37)

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”1
proposition” och slutar med ”yrkande 26.” bort ha följande lydelse:
Asylbiståndslagen konstruerades för en situation där handläggningstiderna
skulle vara högst fyra månader men handläggningstiderna är för närvarande
betydligt längre. Visserligen är målsättningen att handläggningstiderna
starkt skall förkortas, men detta har ännu inte förverkligats. Utskottet anser
att de asylsökande inte kan klara sig med detta begränsade bistånd under
längre tid, och enligt utskottets mening bör därför lagen ändras så att en
asylsökande som fått vänta på beslut mer än fyra månader får asylbistånd som
motsvarar vad som skulle ha utgått enligt socialtjänstlagen. Det anförda bör
med bifall till motion Sf502 yrkande 26 ges regeringen till känna.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande bistånd åt asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf502 yrkande 26 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Anslag till ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m. (mom. 38)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
konstaterar vidare” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

1988/89:SfU17

48

Till följd av att utskottet ovan förordat en ökning av flyktingkvoten bör
riksdagen under anslaget anvisa 1 965 660 000 kr.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande anslag till ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf502 yrkande 4 och med
anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motion
1988/89:Sf511 yrkande 5 till Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 965 660 000 kr.,

32. Anslag till ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m. (mom. 38)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
konstaterar att” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

För att invandrarverket skall kunna förkorta handläggningstiderna i
asylärenden och vistelsetiderna i förläggningar måste kommunerna kunna
lösa bostadsfrågan genom tillfälliga bostadslösningar utanför det reguljära
bostadsbeståndet. Utskottet anser mot denna bakgrund att i enlighet med
vad som anförs i motion Sf511 bör ytterligare 133 milj. kr. anslås för
kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande och flyktingar, för vård av
barn utan egen vårdnadshavare samt för vissa transportkostnader.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande anslag till ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sf511 yrkande 5 och med
anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motion
1988/89:Sf502 yrkande 4 till Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 090 500 000 kr.,

33. Diskriminering i arbetslivet (mom. 42)

Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”De frågor”
och slutar med ”till motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

Som utskottet ovan redogjort för föreslår kommissionen mot rasism och
främlingsfientlighet att lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet åter bör
övervägas. I likhet med motionärerna i motion Sf502 anser utskottet att
FN-konventionen mot rasism i vad den avser straffsanktioner vid diskriminering
i arbetslivet samt talemöjlighet och skadeståndsrätt för dem som
diskriminerats bör följas upp och utredas i samband med översynen av DO:s
verksamhet. Detta bör med bifall till yrkande 31 i motionen ges regeringen
till känna. Härigenom tillgodoses också i viss mån motionerna Sf510 yrkande
2 och K443 yrkande 2.

1988/89:SfU17

49

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

42. beträffande diskriminering i arbetslivet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf502 yrkande 31 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sf510 yrkande 2 och 1988/89:K443
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

34. Diskriminering i arbetslivet (mom. 42)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”De frågor”
och slutar med ”till motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

Som utskottet ovan redogjort för föreslår kommissionen mot rasism och
främlingsfientlighet att lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet åter bör
övervägas. I likhet med motionärerna i motion Sf510 anser utskottet att det
är viktigt att samhället entydigt tar avstånd från avarter av nationalkänsla och
patriotism. Detta innebär bl.a. att diskriminering på arbetsmarknaden måste
kunna beivras. Utskottet anser därför att regeringen snarast bör lägga fram
förslag som gör det möjligt för DO att beivra särskilt sådan diskriminering.

Det anförda bör med bifall till yrkande 2 i motionen ges regeringen till
känna. Härigenom tillgodoses också i viss mån motionerna Sf502 yrkande 31
och K443 yrkande 2.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

42. beträffande diskriminering i arbetslivet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf510 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sf502 yrkande 31 och 1988/89:K443
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

35. Utvärdering av diskrimineringslagstiftningen (moni. 43)

Margö Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”1 DO:s” och
slutar med ”till motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att invandrarfientlighet och
rasistiska tendenser motarbetas och förebyggs. Utskottet anser därför att
diskrimineringslagstiftningens effekter kontinuerligt bör utvärderas i syfte
att skärpa rättstillämpningen på området. Det anförda bör med bifall till
motion Sf510 yrkande 4 ges regeringen till känna.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

43. beträffande utvärdering av diskrimineringslagstiftningen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf510 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:SfU17

50

/

36. Organ mot rasism och främlingsfientlighet (mom. 44)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det arbete som har utförts inom kommissionen mot
rasism och främlingsfientlighet bör följas upp genom ett permanent organ.
Detta bör riksdagen med bifall till motion Sf510 yrkande 5 ge regeringen till
känna.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande organ mot rasism och främlingsfientlighet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf510 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag till statens invandrarverks förvaltningskostnader
m.m.

Doris Håvik, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Ingegerd
Elm, Margareta Persson, Maud Björnemalm och Christina Pettersson (alla
s) anför:

Utskottet har konstaterat att regeringens förslag innebär att invandrarverket
har fått ett betydande resurstillskott till sin verksamhet. I propositionen har
angivits att invandrarministern avser att noga följa resultatet av reformarbetet
mot bakgrund av uppgifter om såväl asylärendehanteringen som förläggningssituationen
och kostnadsutvecklingen. I propositionen har vidare
angivits att regeringen kommer att ha beredskap att snabbt vidta åtgärder om
målen för reformarbetet äventyras. Vi anser mot denna bakgrund att
regeringens förslag till medelsanvisning är till fyllest. Emellertid delar vi
utskottets mening att det är av största betydelse att handläggningstiderna i
asylärenden nu kraftigt förkortas och att utplaceringen av flyktingar i
kommunerna påskyndas. Vi har därför inte velat motsätta oss att ytterligare
medel redan nu anslås till invandrarverkets förvaltningskostnader.

2. Handläggningstider i asylärenden

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anför:

Vi vill understryka vikten av att handläggningstiderna i asylärenden förkortas.
Med hänsyn till de olika åtgärder som har vidtagits eller planeras för att
nå målet om en kraftigt förkortad handläggningstid, t.ex. omorganisationen
av invandrarverket med decentraliserad handläggning, anser vi att detta bör
kunna förverkligas. Moderaterna har bl.a. genom sin motion Sf23 om ökad
anslagstilldelning till invandrarverket medverkat till detta.

1988/89:SfU17

51

3. Polisens roll i utredningsarbetet

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anför:

Vi delar uppfattningen i motion Sf22 att polisen inte skall ha en central roll i
asylärendehanteringen. Vi välkomnar därför att regeringen i sitt förslag till
ny utlänningslag föreslår att invandrarverket i fortsättningen skall fatta
beslut i alla avvisningsärenden. Vi anser emellertid att invandrarverket på
sikt skall få ansvaret för hela utredningen och alla beslut i asylärenden, vilket
även skulle vara i linje med UNHCR:s rekommendation om hanteringen av
asylärenden, men avstår från att reservera oss till förmån för motion Sf22
yrkande 2.

4. Polisens roll i utredningsarbetet

Margö Ingvardsson (vpk) anför:

Jag delar uppfattningen i motion Sf22 att polisen inte skall ha en central roll i
asylärendehanteringen. Vänsterpartiet kommunisterna har i en motion väckt
med anledning av proposition 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.
närmare utvecklat sin uppfattning om polisens roll, och jag har därför inte
reserverat mig i frågan i detta sammanhang.

5. Publicering av praxis

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anför:

Vi vill understryka betydelsen av att invandrarverket snarast bör låta
sammanställa och publicera praxis i asylärenden. Med hänsyn till att
praxisfrågan bör bli aktuell med anledning av invandrarverkets regionalisering
fr.o.m. den 1 juli 1989 avstår vi dock från att reservera oss i denna del.

6. Meningsfull sysselsättning i förläggningarna

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans Dau (m),
Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner (fp) anför:

Vi anser att det är mycket angeläget att de aylsökande och flyktingarna i
förläggningarna har en meningsfull sysselsättning. Åtgärder bör vidtas för att
motverka förekomsten av tristess, isolering och passivisering. Åtgärderna
bör även syfta till att underlätta flyktingens inträde i det svenska samhället
och arbetslivet. Bl.a. bör de asylsökande och flyktingarna kunna delta i
arbetet på förläggningarna. Med hänsyn till att en särskild arbetsgrupp är
tillsatt för att undersöka hur meningsfull verksamhet kan organiseras vid
förläggningarna avstår vi från att reservera oss i frågan. Vi utgår därvid från
att även frågan om svenskundervisning vid förläggningarna får en bra
lösning.

1988/89:SfU17

52

7. Återvandring

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anför:

Vi delar föredragande statsrådets uppfattning att invandrarverket bör ges i
uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för repatriering och vill med
detta yttrande ytterligare understryka vikten av att det finns en god
beredskap för återvandring och att frågor härom bör ägnas ökad uppmärksamhet
i det internationella samarbetet.

8. Genomgångsbostäder för flyktingar
Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anför:

Vi anser att det är en förutsättning för att omorganisationen av flyktingmottagningen
skall fungera att bostadsfrågan löses. Problemet med bristen på
bostäder är det allra största hindret för att flyktingar skall kunna tas emot i
kommunerna och det är därför av största vikt att frågan löses. Så länge som
bristen på vanliga bostäder är stor måste tillfälliga lösningar i form av t.ex.
genomgångsbostäder komma till stånd. Eftersom försöksverksamhet med
statlig ersättning för genomgångsbostäder pågår, avstår vi emellertid nu från
något yrkande i frågan.

9. Centra för tortyroffer

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans Dau (m)
och Maria Leissner (fp) anför:

Vi anser att staten bör ta ett ökat ansvar för verksamheter av typ centra för
tortyroffer och detta oavsett om de bedrivs inom den allmänna sjukvården
eller genom olika organisationers försorg. Socialutskottet har nyligen uttalat
att regeringen bör överväga hur staten kan stödja en uppbyggnad av särskilda
stödverksamheter för flyktingar och invandrare med svåra psykiska och
fysiska men. Socialutskottet har föreslagit att riksdagen som sin mening ger
regeringen detta till känna. Mot denna bakgrund avstår vi från att reservera
oss till förmån för motion Sf20.

10. Kassettutgivning av Invandrartidningen

Rune Backlund och Marianne Jönsson (båda c) anför:

Vi delar utskottets uppfattning att det vore av stort värde för synskadade
invandrare om Invandrartidningen gavs ut även på kassett. Som utskottet
anfört anser vi dock att detta för närvarande måste övervägas inom ramen för
befintliga resurser.

1988/89:SfU17

53

Innehållsförteckning

1988/89 :SfU 17

Propositionerna 1

Motionerna 2

Utskottet 8

Inledning 8

E1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader 9

E 2. Förläggningskostnader 14

E 3. Åtgärder för invandrare 16

E4. Överföring av flyktingar m.m 20

E5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. 22

E 6. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 29

E7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m 30

Hemställan 33

Reservationer

1.Handläggningstider i asylärenden (fp, mp) 36

2. Polisens roll i utredningsarbetet (mp) 37

3.S.k. amnestibeslut (mp) 37

4.Uppföljning av enskilda ärenden (fp, mp) 37

5.Invandrarverkets styrelse (vpk, mp) 38

6. Anslag till förläggningskostnader (vpk) 38

7. Anslag till förläggningskostnader (mp) 38

8.Placering av barnfamiljer och ensamma barn (fp) 39

9. Godkännande av tolk (fp, mp) 39

10.

11. Anslag till åtgärder för invandrare (vpk) 40

12. Anslag till åtgärder för invandrare (mp) 40

13. Återvandring(fp, c, mp) 41

14. Utvärdering av målen för invandrarpolitiken (c, mp) 41

15. Flyktingkvoten (m, mp) 42

16. Flyktingkvoten och anslag till överföring av flyktingar m.m. (fp) .. 42

17. Flyktingkvoten (vpk) 43

18. Förlängd ersättningstid för kommunerna (m) 43

19. Friare resursutnyttjande för kommunerna (m, c) 43

20. Genomgångsbostäder för flyktingar (m) 44

21. Genomgångsbostäder för flyktingar (vpk) 44

22. Särbehandling av flyktingar (m) 45

23. Information om företagsetablering (m) 45

24. Samordning vid arbetsförmedling (vpk) 46

25. Fadderverksamhet m.m.(m,c) 46

26. Akutsjukvård m.m. (vpk) 46

27. Barnhälsovård (fp) 47

28. Handikappade asylsökande och flyktingar (m, fp, mp) 47

29. Journalhantering (mp) 48

30. Bistånd åt asylsökande (fp) 48

31. Anslag till ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m.m. (fp) 48 ^

32. Anslag till ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar 1988/89:SfU17

m.m. (vpk) 49

33. Diskriminering i arbetslivet (fp, mp) 49

34. Diskriminering i arbetslivet (vpk) 50

35. Utvärdering av diskrimineringslagstiftningen (vpk, mp) 50

36. Organ mot rasism och främlingsfientlighet (vpk) 51

Särskilda yttranden

1 .Anslag till statens invandrarverks förvaltningskostnader m.m. (s) .. 51

2.Handläggningstider i asylärenden (m) 51

3. Polisens roll i utredningsarbetet (fp) 52

4. Polisens roll i utredningsarbetet (vpk) 52

5. Publicering av praxis (fp) 52

6.Meningsfull sysselsättning i förläggningarna (m, fp, mp) 52

7.Återvandring(m

8.Genomgångsbostäderförflyktingar(fp

9.Centra för tortyroffer (m, fp) 53

10. Kassettutgivning av Invandrartidningen (c) 53

55

gotab 88690, Stockholm 1989