Socialforsakringsutskottets

u ... i A

betankande ^

1988/89: SfU16 1988/89

Vissa socialforsäkringsfrågor SfU16

Propositionerna
Proposition 1988/89:111

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1988/89: lil om utlandssvenskarnas
avgifter vid sjukvård i Sverige, m. m. föreslagit riksdagen
att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1988: 881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring,

4. lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension.

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om tjänstemannabeslut i vissa ärenden enligt lagen (1976: 380) om
arbetsskadeförsäkring.

Proposition 1988/89:112

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1988/89:112 med förslag
till ny lag om ersättning till smittbärare föreslagit riksdagen att anta i
propositionen framlagda förslag till

1. lag om ersättning till smittbärare,

2. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

3. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa,

4. lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,

6. lag om ändring i lagen (1988:1468) om ändring i semesterlagen
(1977:480),

7. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 1

1 Riksdagen 1988/89. 11 sami. Nr 16

8. lag om ändring i lagen (1988:1530) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

9. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.

Lagförslagen återfinns i bilaga 2 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988/89

1988/89:Sf201 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsgivarens ”vetorätt” och om en översyn av reglerna
för delpension.

1988/89:Sf314 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlandsboende
pensionärers sjukvårdskostnader vid besök i Sverige.

1988/89:Sf328 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en översyn av reglerna
om delpension för egenföretagare.

1988/89:Sf336 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att för nytillkommande ersättningsnivån i delpensioneringen
fr. o. m. den 1 januari 1990 skall vara 50%,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi214.

1988/89:Sf349 av Anne Wibble (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ändrad utformning
av lagen om delpensionsförsäkring i syfte att underlätta politiskt
arbete.

1988/89:Sf404 av Barbro Sandberg m. fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär en ändring i 3 kap. 5 § lagen om
allmän försäkring enligt vad som i motionen anförts.

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:111

1988/89:Sf24 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att studerande med högre vilande SGI räknat
per timme jämfört med studietids-SGI efter ansökan skall få aktivera en
vilande SGI fr. o. m. den femtonde dagen av sjukfallet under sommarferier.

1988/89:Sf25 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till särskilda avgiftsregler för utlandssvenska pensionärers
sjukvård i Sverige i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:SfU 16

1988/89:Sf26 av Sigge Godin m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:111 i den del som avser
utlandssvenskarnas avgifter vid sjukvård i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en total översyn av socialförsäkringssystemet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:112

1988/89:Sf27 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag som syftar till att även de fasta kostnaderna ersätts
för egenföretagare som hindras från att förvärvsarbeta på grund av smittskyddsbestämmelserna.

1988/89:Sf28 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett garantibelopp skall finnas som ersättningsform
till smittbärare,

2. att riksdagen beslutar att alla med frivillig sjukförsäkring också skall
kunna tillerkännas smittbärarpenning.

Utskottet

Proposition 1988/89:111

Utlandssvenskarnas avgifter för sjukvård i Sverige

I 1 kap. 3 § lagen om allmän försäkring (AFL) föreskrivs att försäkrad
enligt denna lag är dels svenska medborgare, dels personer som utan att
vara svenska medborgare är bosatta i riket. En försäkrad som lämnar
Sverige skall fortfarande anses vara bosatt i riket, om utlandsvistelsen är
avsedd att vara längst ett år. Vidare anges att, om regeringen inte föreskriver
annat, den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för
arbete för arbetsgivarens räkning skall anses bosatt i riket under hela
utsändningstiden även om denna är avsedd att vara längre än ett år. Detta
gäller även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år.

I 2 kap. AFL regleras den allmänna försäkringens sjukvårdsförmåner. I
kapitlets 8 § anges att om en försäkrad som inte är bosatt i Sverige har
erhållit sådan vård som avses i 3 — 5 §§, dvs. tandvård, sjukhusvård,
läkarvård eller annan sjukvårdande behandling, utges sjukvårdsersättning
endast om vårdbehovet har uppkommit under vistelse i Sverige.

I andra fall än som avses i 2 kap. 8 § AFL har en utlandssvensk således
inte rätt till sjukvårdsförmåner enligt AFL. Enligt en rekommendation
från Landstingsförbundet kan de dock i vissa fall erhålla sjukhusvård mot
en avgift av 55 kr. per dag i sitt tidigare hemlandsting. Någon motsvarande
rekommendation avseende öppen vård och tandvård finns inte.

1 propositionen anges att nuvarande regler är svåröverskådliga och i
många fall har kommit att uppfattas som orättvisa. Föredragande statsrådet
anför att det inte är adekvat att utge förmåner från den svenska
sjukförsäkringen för personer som inte är bosatta i Sverige och för vilka

1988/89:SfU16

socialavgifter inte betalas. Han anför vidare att det saknas sociala skäl för 1988/89:SfU16
att generellt ge svenska medborgare bosatta utomlands vård i Sverige på
den svenska försäkringens bekostnad. Dessutom kan medborgare i vissa
andra länder göra anspråk på sjukvårdsförmåner enligt svensk lagstiftning.

Mot denna bakgrund föreslås att utlandssvenskarnas rätt till sjukvårdsförmåner
vid vistelse i Sverige inte längre skall regleras i AFL utan grundas på
en överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.

Till propositionen har fogats en överenskommelse som den 18 november
1988 har trälfats mellan företrädare för regeringen och Landstingsförbundet.
Överenskommelsen, som avser förmåner för svenska medborgare
som är bosatta utomlands och som inte enligt 1 kap. 3 § AFL eller enligt
socialkonvention med främmande makt skall anses bosatta i Sverige,
innebär i huvudsak följande.

Huvudmännen åtar sig att utanför den allmänna försäkringens ram ge
utlandssvenskar, som inte har sina sjukvårdskostnader i Sverige täckta på
annat sätt, vård på villkor som skall intas i en rekommendation från
Landstingsförbundet till sjukvårdshuvudmännen. Rekommendationen
skall i allt väsentligt överensstämma med ett förslag som har bifogats
överenskommelsen och gälla fr. o. m. den 1 juli 1989. Enligt den nya
ordningen skall för akut öppen sjukvård tillämpas samma patientavgift
som för inomlänspatienter, för närvarande högst 60 kr. för läkarvårdsbesök.
För akut sluten vård skall avgiften motsvara det högsta sjukpenningavdraget
för sjukpenningförsäkrade, dvs. 55 kr. per vårddag. Dessa
avgifter gäller under förutsättning att vården söks inom det landsting där
vårdbehovet uppkommer. Vid vårdbehov som uppkommit utomlands
eller som inte är av akut slag skall patientavgiften vid öppen vård normalt
vara sex gånger inomlänspatientens avgift och vid sluten sådan vård, om
vården söks inom det tidigare hemlandstinget, normalt tio gånger det
högsta sjukpenningavdraget för sjukpenningförsäkrade.

Även utlandssvenskarnas tand vårdsavgifter regleras genom överenskommelsen.
Vid akut tandvård skall patientavgiften motsvara den avgift
som gäller för försäkrade patienter och vid annan tandvård den som gäller
för oförsäkrade.

Från ovanstående regler görs undantag för vissa personer, nämligen för
medföljande svenska familjemedlemmar till den som omfattas av utsändningsregel
i socialförsäkringskonvention, för svensk missionär eller präst
som är anställd i ett utvecklingsland och för personer som är anställda på
volontärvillkor eller motsvarande för biståndsarbete i utvecklingsland genom
enskild svensk organisation eller folkrörelse. Dessa personer har rätt
till sjukvård mot samma avgift som gäller för inomlänspatienter om vården
söks inom den landstingskommun där personen i fråga var kyrkobokförd
vid utflyttningen från Sverige.

I motion Sf26 riktar Sigge Godin m. fl. kritik mot regeringens förslag till
ändrade regler om utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner. Motionärerna
anser till en början att det kan uppfattas som en trygghetsmässig försämring
att en lagreglerad förmån ersätts av en avtalsgrundad. Vidare saknas
entydiga definitioner av en rad använda begrepp. De ifrågasätter även
avgränsningen av de grupper som enligt avtalet skall särbehandlas, t. ex. 4

präster, missionärer och volontärer. Det är enligt motionärerna dessutom
svårt att få en uppfattning om hur avgiftsförändringarna kommer att slå,
och de framhåller att kontakter och utbyte mellan länderna inte får försvåras
genom sjukvårdsavgifterna. De begär därför i yrkande 1 att det nu
föreliggande förslaget avslås och att regeringen skall återkomma med ett
mer genomarbetat förslag om utlandssvenskarnas sjukvårdsavgifter.

Sten Svensson m.fl. anser i motion Sf25 att svenska pensionärer som är
bosatta i utlandet och inte omfattas av utländska försäkringar eller av
konventioner bör erhålla sjukvård i Sverige på samma villkor som en här
bosatt pensionär. Motionärerna framhåller att pensionärerna i regel under
sin aktiva tid har betalat sjukförsäkringsavgifter och landstingsskatt som
skall bidra till sjukvårdskostnaderna även under pensionstiden. Pensionärer
som bosätter sig utomlands i samband med pensioneringen har i
allmänhet ingen möjlighet att erhålla sjukförsäkring på privat väg. Till
detta kommer att svenska pensioner i nyare dubbelbeskattningsavtal beskattas
i Sverige med full statlig skatt samt 10 procents kommunal- och
landstingsskatt. Motionärerna begär att regeringen återkommer med förslag
om pensionärernas rätt till sådana sjukvårdsförmåner. Även Margit
Gennser anser i motion Sf314 av nämnda skäl att utlandsboende pensionärer
bör få sjukvård i Sverige på samma villkor som pensionärer bosatta
här, och hon begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet delar statsrådets uppfattning att utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner
i fortsättningen bör regleras genom en överenskommelse
mellan regeringen och sjukvårdshuvudmännen. Utformningen av den träffade
överenskommelsen bör enligt utskottet inte medföra några nämnvärda
tillämpningsproblem. I motion Sf26 har ifrågasatts avgränsningen av
den grupp (missionärer, volontärer m. fl.) som enligt avtalet i vissa fall
skall erlägga lägre vårdavgifter. Utskottet har för närvarande ingen erinran
mot avgränsningen av denna grupp men vill erinra om att riksförsäkringsverket
har i uppdrag att kartlägga möjligheterna att förbättra hemvändande
volontärers och andra gruppers sociala skydd. Uppdraget skall redovisas
till regeringen den 1 juli 1989.

En utökning av utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner i Sverige
i enlighet med vad som föreslås i motionerna Sf25 och SO 14 måste
enligt utskottets mening innebära ökade kostnader för sjukförsäkringen
eller statsbudgeten. Utskottet är därför inte berett förorda att svenska
pensionärer som är bosatta utomlands skall erhålla sjukvård i Sverige på
samma villkor som en pensionär bosatt i riket.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att utlandssvenskarnas
sjukvårdsförmåner i Sverige inte längre skall regleras i AFL utan
genom en överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen. Lagtekniskt
bör detta emellertid komma till uttryck genom en ändring av 2 kap. 8 §
AFL, av vilken bör framgå att ersättning enligt 2 kap. AFL inte utges för
annan försäkrad än den som är bosatt i riket. Utskottet godtar vidare att
utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner i huvudsak får den omfattning
som framgår av propositionen. Eftersom en utlandssvensk fortfarande
skall ha rätt till förmåner i vissa fall enligt lagen (1981:49) om begränsning
av läkemedelskostnader, m. m„ föreslår utskottet i förtydligande syfte en

1988/89:SfU16

förändring i denna lags 8 §. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna
Sf26 yrkande 1, Sf25 och SOM.

Beräkning av sjukpenning för vissa studerande

En studerande som uppbär studiestöd får vid sjukdom under studietiden
behålla sitt studiestöd.

Enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 1 AFL får den sjukpenninggrundande
inkomsten inte sänkas under tid då den försäkrade bedriver studier för
vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen, studiestöd enligt lagen om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen om utbildningsbidrag
för doktorander. Sjukpenning under studietiden får dock inte utges på
grundval av denna SGI (vilande SGI). I 5 § fjärde stycket föreskrivs
däremot att en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall vid sjukdom
under utbildningstiden få sin sjukpenning beräknad på grundval av enbart
den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna
tid, s. k. studietids-SGl. Vid sjukdom under sommarferier kan sjukpenning
fr. o. m. den femtonde sjukdagen i stället utges på grundval av den
vilande SGI-n om denna SGI är högre. Den vilande SGI-n aktiveras även
när studietiden är avslutad eller när ett definitivt studieavbrott görs.

1 propositionen föreslås att sjukpenning (och tillfällig föräldrapenning)
för studerande med studiestöd av administrativa skäl skall timberäknas
för hela sjukperioden och inte endast för de första fjorton dagarna. I
konsekvens härmed skall möjligheten att under sommarferier aktivera en
vilande SGI slopas för denna kategori. Däremot bör den vilande SGI-n
aktiveras för en försäkrad studerande som blir sjuk och därför under
sommarferierna inte kan uppbära föräldrapenning eller som under sådan
tid är arbetslös och inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund
av sjukdom, eftersom sjukpenningen i dessa fall alltid skall kalenderdagberäknas.

Lars Werner m. fl. påpekar i motion Sf24 att vissa studerande kommer
att få sämre sjukersättning genom förslaget. Det gäller t. ex. studerande
som under ferietid väljer ett arbete som är bra ur praktiksynpunkt men
som ger lägre inkomst. Motionärerna begär därför att regeringen skall
återkomma med förslag om att en studerande med högre vilande SGI
räknat per timme jämfört med studietids-SGI efter ansökan skall få aktivera
den vilande SGI-n fr. o. m. den femtonde dagen av sjukfallet.

Utskottet konstaterar att de föreslagna reglerna medför att en studerande
under sommarferierna kommer att få sjukpenning motsvarande i huvudsak
90% av sitt faktiska inkomstbortfall. Utskottet är inte berett förorda
att högre sjukersättning skall utgå i de fall motionärerna avser, och
utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf24.

I motion Sf404 yrkande 4 begär Barbro Sandberg m. fl. sådan ändring i 3
kap. 5 § AFL att även den som inte uppbär studiestöd utan själv finansierar
sina studier skall ha rätt att ha sin sjukpenninggrundande inkomst
vilande.

1988/89:SfU16

Utskottet konstaterar att reglerna om vilande SGI och studietids-SGI
bygger på rätten för en studerande att under sjukdom behålla sitt studiestöd.
Utskottet är därför inte berett att tillstyrka ett frångående av kravet
på att den studerande skall uppbära angivet studiestöd. Utskottet konstaterar
dessutom, liksom vid behandlingen av motsvarande yrkande i betänkande
SfU 1987/88:20, att även den som enbart uppbär bidragsdelen av
de olika stödformerna har rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst
under studietiden. Utskottet vill vidare erinra om att enligt riksförsäkringsverkets
kungörelse (RFFS 1981:5) om sjukpenninggrundande inkomst
den som är ledig från sin anställning för studier inom det egna
yrkesområdet eller i annat fall för högst ett år bedriver studier inom det
egna yrkesområdet skall ha kvar sin SGI. Om vederbörande inte uppbär
studiestöd gäller i dessa fall ingen begränsning av rätten att under utbildningstiden
erhålla sjukpenning enligt denna SGI.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf404 yrkande 4.

Delpension

Rätt till delpension förutsätter att den försäkrade i princip under en
ramtid av ett år omedelbart före delpensioneringen skall ha förvärvsarbetat
i minst fem månader. I propositionen föreslås den anpassningen till i
budgetpropositionen föreslagna nya regler inom arbetslöshetsförsäkringen
att den försäkrade under ramtiden skall ha arbetat minst 75 dagar fördelade
på minst fyra månader.

Utskottet noterar att riksdagen den 5 april 1989 beslutat om motsvarande
ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring och tillstyrker propositionen
i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även de motioner om delpensionsförsäkringen
som väckts under den allmänna motionstiden.

I motion SB36 yrkande 2 begär Carl Bildt m. fl. att kompensationsnivån
inom delpensionsförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1990 sänks till 50%
för nytillkommande delpensionstagare. De därigenom frigjorda medlen
bör enligt motionärerna överföras till statsbudgeten.

Delpensionsförsäkringen för arbetstagare trädde i kraft den 1 juli 1976.
Delpensionsnivån bestämdes vid reformens införande till 65% av den
försäkrades pensionsunderlag men sänktes fr. o. m. år 1981 till 50% av
pensionsunderlaget. När kompensationsnivån fr. o. m. den 1 juli 1987
skulle återställas till den ursprungliga nivån, 65% av pensionsunderlaget,
uttryckte utskottet sin tillfredsställelse med att detta kunde ske (se SfU
1986/87:13). Utskottet påpekade bl. a. att antalet delpensionstagare hade
mer än halverats sedan kompensationsgraden sänktes den 1 januari 1981
och att minskningen av antalet delpensionstagare främst hänförde sig till
personer med lägre inkomster.

Med hänsyn inte minst till de effekter en sänkning av kompensationsnivån
tidigare fått anser utskottet att nivån även fortsättningsvis bör vara
65%. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf336 yrkande 2.

Karin Israelsson m. fl. begär i motion Sf328 yrkande 3 en översyn av

1988/89:SfU16

reglerna för delpension för egenföretagare. Motionärerna anser att en
lantbrukare skall kunna erhålla delpension vid en arbetstidsminskning av
samma omfattning som gäller för löntagare eller i vart fall om lantbrukaren
minskar sin arbetstid och sin inkomst genom att slopa en produktionsgren,
exempelvis en djurbesättning. En lantbrukare kan nämligen ha svårt att
minska sin arbetsinsats med så mycket som hälften. Motionärerna anser
vidare att ett annat inkomstbegrepp bör tillämpas för lantbrukare, och de
tar därvid upp den avvecklingsersättning som en lantbrukare kan få när
han lägger ned sin mjölkproduktion. Enligt motionärerna är möjligheterna
små för lantbrukaren att få delpension utan avdrag för avvecklingsersättningen
eftersom man inte tar hänsyn till att avvecklingsersättningen också
skall ersätta de fasta kostnader lantbrukaren har i form av bl. a. räntor och
avbetalningar på jordbruksfastigheten.

Som villkor för delpension gäller för anställda att arbetstiden måste
minskas med minst fem timmar i veckan medan egna företagare måste
minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften. Arbetstiden skall för
såväl anställda som egna företagare efter arbetstidsminskningen uppgå till
i genomsnitt minst 17 timmar och högst 35 timmar i veckan.

Pensionsunderlaget utgör för en anställd skillnaden mellan hans genomsnittliga
förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst
som han kan antas ha tills vidare efter arbetstidsminskningen. För
egna företagare är pensionsunderlaget i regel hälften av den genomsnittliga
förvärvsinkomsten före arbetstidsminskningen. Inkomsten före arbetstidsminskningen
beräknas schablonmässigt för samtliga försäkrade med ledning
av de tre högsta av de fem senaste årens pensionspoäng. Överstiger
den förvärvsinkomst som egenföretagaren efter arbetstidsminskningen
kan antas tills vidare ha hälften av den tidigare inkomsten, minskas
pensionsunderlaget med hänsyn härtill.

Frågan om en översyn av reglerna om delpension till egenföretagare i
samma syfte som avses i motion Sf328 behandlades av utskottet under
föregående riksmöte (se SfU 1987/88:25). Beträffande kravet på arbetstidsminskningen
hänvisade utskottet därvid till att pensionsberedningen i
sitt betänkande (SOU 1986:47) Deltidspension, översyn med förslag till
ändringar i delpensioneringen, hade framhållit att försäkringskassorna
hade betydande svårigheter vid bedömningen av arbetstidsminskningen
för en egenföretagare. Beredningen föreslog därför att nuvarande regler om
arbetstidsförkortning för egenföretagare tills vidare borde kvarstå. Enligt
beredningen kunde det inte komma i fråga att införa särregler om arbetstidsminskningen
för en viss grupp egenföretagare som lantbrukare.

Vad härefter gällde frågan om ett annat inkomstbegrepp för lantbrukare
i delpensionshänseende anförde utskottet, med särskild betoning på systemet
med avvecklingsersättning till mjölkproducenter, i huvudsak följande.

Avvecklingsersättningen beskattas som inkomst av jordbruksfastighet.
Den kommer därvid att ingå som en av flera poster i bokföringen av
jordbruksfastigheten. Förvärvsinkomsten för en lantbrukare som erhåller
avvecklingsersättning kommer därför enligt utskottets mening att bli beroende
av bl. a. i vilken omfattning denne har kvar fasta kostnader som
hänför sig till den tidigare mjölkproduktionen. Utskottet, som förutsatte

1988/89:Sf(J16

att riksförsäkringsverket noga följer tillämpningen av ifrågavarande regler,
ansåg inte att det fanns skäl att förorda ett särskilt inkomstbegrepp för
lantbrukare i delpensionshänseende.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till motion
Sf328 yrkande 3.

I motion Sf349 framhåller Anne Wibble att reglerna om delpension
medför att möjligheterna till kommunalt förtroendeuppdrag är starkt begränsade,
såväl genom villkoret att en bisyssla skall ha utförts varaktigt
före arbetstidsminskningen som genom beräkningen av inkomstminskningen.
Motionären begär ett tillkännagivande om ändring i lagen i syfte
att underlätta politiskt arbete.

Vid bedömning av rätten till delpension kan under vissa förutsättningar
bortses från en bisyssla. Härvid gäller att den försäkrade skall ha utfört
bisysslan varaktigt före arbetstidsminskningen. Arbetstiden för bisysslan
får högst uppgå till i genomsnitt tio timmar per arbetsvecka och får ej
utökas inför eller efter arbetstidsminskningen. Vidare skall inkomsten för
bisysslan understiga en och en halv gånger det basbelopp som gäller för
året. Tiden för bisysslan skall dock inräknas i den längsta arbetstid om 35
timmar per vecka som gäller som villkor för rätt till delpension.

Som tidigare angivits utgör pensionsunderlaget för en anställd skillnaden
mellan hans genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen
och den förvärvsinkomst som han efter arbetstidsminskningen kan
antas ha tills vidare. För den som fått sin rätt till delpension bedömd med
bortseende från en bisyssla skall inkomsten från bisysslan inte beaktas vid
fastställande av pensionsunderlaget.

Utskottet erinrar om att uppdragstagare fr. o. m. den 1 juli 1987 i delpensionshänseende
jämställs med anställda. Härigenom har möjligheterna
att få delpension ökat för en person med politiska eller fackliga uppdrag.
Till grund för lagändringen låg pensionsberedningens tidigare nämnda
betänkande SOU 1986:47. Beredningen, som ifrågasatte behovet av bisyssleregler,
hade avvisat tanken på att införa särregler för uppdragstagare
med politiska och fackliga förtroendeuppdrag (s. 108). Utskottet konstaterar
vidare att delpensionen i princip skall ersätta 65% av delpensionärens
inkomstbortfall. Med beaktande härav är utskottet inte berett förorda en
ändring av bisysslereglerna så att inkomster genom politiska uppdrag skall
särbehandlas, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf349.

I motion Sf201 begär Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén ett
tillkännagivande till regeringen om arbetsgivarens ”vetorätt” och om en
översyn av reglerna för deltidspension. Motionärerna påpekar att en arbetstagare
som önskar få delpension inte har någon lagfäst rätt att få
övergå till deltidsarbete. Det finns enligt motionärerna uppgifter om att
arbetsgivare vägrat anställda deltidspension med motiveringar som varit
svåra att förstå. I sådana situationer borde det vara möjligt för arbetstagaren
att i särskild instans kunna få prövad skäligheten i en sådan vägran.
Motionärerna anser vidare att en utvärdering av delpensionssystemet bör
ske utifrån dessa aspekter.

Utskottet behandlade frågan om rätten till deltidsarbete i sitt betänkande
SfU 1987/88:25. Utskottet hänvisade därvid till att pensionsberedning -

1988/89:SfU16

en i sitt betänkande SOU 1986:47 hade funnit att företag m.fl. på arbetsmarknaden
visat stor beredvillighet att tillgodose efterfrågan på deltidsarbete
för personer i åldern 60—64 år och att söka lösa de praktiska problem
som kunnat uppstå i samband med arbetstagares övergång till deltid. Olika
avtal hade också träffats mellan arbetsmarknadens parter med anledning
av delpensionsreformen. Några egentliga problem i detta hänseende syntes
enligt beredningen inte ha uppkommit.

Utskottet anser mot bakgrund av pensionsberedningens bedömning att
motion Sf201 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Övriga förslag

I propositionen föreslås vidare följande lagändringar.

— Sjukpenning enligt AFL eller LAF skall timberäknas också när den
försäkrade genomgår rehabilitering.

— Sjukpenningavdrag skall kunna göras vid s. k. kontraktsvård även när
staten svarar för vårdkostnaden.

— En ändring av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg skall gälla
fr. o. m. den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som
föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden.

I propositionen anförs vidare att regeringen avser att förordna att tjänsteman
hos försäkringskassan i stället för socialförsäkringsnämnd skall få
avgöra ärenden om ifrågasatt recidiv av en tidigare godkänd arbetsskada.
Detta skall gälla om det nya sjukfallet har inträffat inom ett år från det att
ett tidigare sjukfall — som socialförsäkringsnämnd godkänt som arbetssjukdom
— upphört.

Med anledning av förslagen om timsjukpenning under rehabilitering
och det förenklade beslutsförfarandet vid recidiv av arbetsskada anför
Sigge Godin m.fl. i motion Sf26 att förslagen illustrerar hur komplicerade
och svåröverskådliga dessa system är och hur angeläget det är att genomföra
en total översyn. Motionärerna motsätter sig inte propositionens förslag
men efterlyser en total översyn av sjukförsäkringen och övriga delar av
socialförsäkringssystemet. De begär i yrkande 2 att det anförda ges regeringen
till känna.

Utskottet har i sina av riksdagen nyligen godkända betänkanden
1988/89:SfU 14 om sjukförsäkringen m.m. och 1988/89:SfU 11 om arbetsskadeförsäkringen
avstyrkt motionsyrkanden med krav på en översyn av
dessa försäkringar. Utskottet finnér inte anledning för riksdagen att på
grund av nu förevarande lagförslag frångå sin tidigare uppfattning, och
motion Sf26 yrkande 2 bör därför avslås.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i nu behandlade delar.

Smittbärarersättning (proposition 1988/89:112)

I proposition 1988/89:112 föreslås att 1956 års lag om ersättning åt smittbärare
fr. o. m. den 1 juli 1989 ersätts av en ny lag. Ersättning till smittbärare
skall även fortsättningsvis utges av allmänna medel, och samtliga
ärenden skall handläggas av försäkringskassorna.

1988/89:SfU 16

Lagen skall gälla smittbärare, och härmed avses liksom hittills dels den
som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin
arbetsförmåga till följd av sjukdomen, dels den som för eller kan antas föra
smitta utan att vara sjuk i den smittsamma sjukdomen.

Någon uppdelning mellan tillfälliga och kroniska smittbärare skall inte
längre göras. Ersättning till en smittbärare skall kunna utges i form av
smittbärarpenning och resekostnadsersättning. Smittbärarpenning skall
kunna utges till den som måste avstå från förvärvsarbete på grund av
beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslagen eller anslutande föreskrifter.
Ersättning skall även kunna utges till den som måste avstå från
förvärvsarbete på grund av läkarundersökning eller hälsokontroll som
företas utan att beslut enligt de nämnda lagstiftningarna har fattats men
som syftar till att utröna om han är smittad av en samhällsfarlig sjukdom
eller har en sjukdom e.d. som kan göra livsmedel som han hanterar
otjänligt till människoföda.

Smittbärarpenning utges med ett belopp som motsvarar den sjukpenning
och det sjukpenningtillägg som smittbäraren enligt AFL är berättigad
till vid sjukdom. För den som inte är sjukpenningförsäkrad bestäms smittbärarpenningen
till det belopp som sjukpenningen skulle ha utgjort om
kravet på inskrivning i försäkringskassan hade varit uppfyllt. Det garantibelopp
om 15 kr. per dag som enligt nuvarande lag utges till den som helt
saknar inkomst eller endast har en obetydlig inkomst slopas. Smittbärarpenning
utges i form av hel eller halv förmån.

Sten Svensson m.fl. framhåller i motion Sf27 att ett myndighetsbeslut
enligt smittskyddsbestämmelsema skall tillgodose ett gemensamt samhällsintresse.
Enligt motionärerna skall samhället därför täcka även de
fasta kostnader som en egenföretagare drabbas av när han genom ett
sådant beslut är förhindrad att förvärvsarbeta. Motionärerna begär att
regeringen skall lägga fram förslag om ersättningsregler.

I propositionen anges att Sveriges tandläkarförbund i sitt remissyttrande
har påtalat att smittbärarpenningen inte erbjuder någon kompensation för
vissa kostnader som är hänförliga till en privatpraktiserande tandläkares
praktik, t. ex. hyror och löner till personal. Med anledning härav anför
departementschefen att en lösning på sådana problem inte lämpligen bör
ges inom ramen för en lagstiftning av förevarande slag.

Utskottet konstaterar att — bortsett från den frivilliga sjukpenningen —
den allmänna sjukpenningens konstruktion ligger till grund för beräkningen
av den föreslagna smittbärarpenningen. En egenföretagare får därför
ersättningen i huvudsak beräknad med ledning av tidigare års taxerade
inkomster. Utskottet delar därför departementschefens bedömning att
frågan om ersättning för egenföretagarnas fasta kostnader inte bör lösas
inom ramen för ifrågavarande lagstiftning. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att inom riksförsäkringsverket för närvarande pågår en översyn
av reglerna om egenföretagares sjukpenninggrundande inkomst. Utskottet
vill vidare erinra om att i kungörelse (1956:296) om ersättning av statsmedel
i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse möjlighet finns till
ersättning i vissa fall där det har ansetts obilligt att den enskilde själv skall
svara för förlusterna. Enligt kungörelsen ersätts i huvudsak förluster för

1988/89:SfU16

förstörda varor och förluster på grund av driftsavbrott eller annat intrång i
näringen. Under vissa förutsättningar kan ersättning lämnas för utbetalda
löner till personal som på grund av stängning av rörelsen inte har kunnat
beredas arbete. Ersättning kan också lämnas för vissa utgifter som blivit
onyttiga till följd av ingripandet, t. ex. hyra för lokal som inte har kunnat
utnyttjas.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf27.

I motion Sf28 begär Karin Israelsson m. fl. i yrkande 1 att smittbärarpenning
liksom nu skall kunna utgå på en garantinivå. Härigenom får bl. a.
feriearbetande och studerande ett behövligt grundskydd. Vidare begär
motionärerna i yrkande 2 att smittbärarpenning även skall beräknas efter
den frivilliga sjukförsäkringen.

I propositionen anger departementschefen beträffande garantinivån
bl. a. följande (s. 33).

Den konstruktion som jag har föreslagit innebär vidare att garantibeloppet
på 15 kr. per dag bortfaller. Häremot skulle kunna invändas att ett beslut
om t. ex. isolering i hemmet avser att tillgodose det allmännas intresse och
att ett visst garantibelopp skulle kunna utgöra en viss motivation för den
som är att anse som smittbärare att följa beslutet. Ett garantibelopp enligt
hittillsvarande modell blir emellertid knappast av sådan storlek att det kan
antas utgöra någon väsentlig drivfjäder. Det bör i detta sammanhang
också uppmärksammas att samhällets trygghetsanordningar i övrigt har
radikalt förbättrats under den tid som förflutit sedan 1956 års lag om
ersättning åt smittbärare trädde i kraft.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att en särskild garantinivå
inom smittbärarersättningen inte längre skall finnas. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion Sf28 yrkande 1.

Utskottet konstaterar att smittbärarpenning utges med ett belopp som
motsvarar smittbärarens sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt AFL.
Ersättningen skall således beräknas på såväl den obligatoriska som den
frivilliga sjukförsäkringen, vilket i propositionen även framgår av specialmotiveringen
till 4 § (s. 47 — 48). Yrkande 2 i motion Sf28 får därför anses
tillgodosett.

Hemställan

Utskottet hemställer

Proposition 1988/89:111

1. beträffande utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:111 och med
avslag på motion 1988/89:Sf26 yrkande 1 antar av utskottet i bilaga
3 framlagda förslag till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt
avser 2 kap. 8 § och punkt 2 övergångsbestämmelserna,

b. lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader,
m. m.,

1988/89:SfU16

2. beträffande utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf25 och 1988/89:Sf314,

3. beträffande aktivering av vilande SGI
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf24,

4. beträffande vilande SGI vid självfinansierade studier
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf404 yrkande 4,

5. beträffande kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf336 yrkande 2,

6. beträffande delpension till lantbrukare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf328 yrkande 3,

7. beträffande delpension vid politiskt arbete
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf349,

8. beträffande rätt till deltidsarbete

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf201,

9. beträffande översyn av socialförsäkringssystemet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf26 yrkande 2,

10. beträffande recidiv av arbetsskada

att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1988/89:111
anförts om tjänstemannabeslut i vissa ärenden enligt lagen
(1976: 380) om arbetsskadeförsäkring,

11. beträffande lagförslagen
att riksdagen

dels antar det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring i de delar som inte
berörts under moment 1 ovan,

dels antar de i proposition 1988/89: lil framlagda och i bilaga 1
såsom lagförslag 1, 3, 4 och 5 intagna förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

b. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

d. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

Proposition 1988/89:112

12. beträffande ersättning för egenföretagares fasta kostnader
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf27,

13. beträffande smittbärarpenning på garantinivå

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:112 och med avslag
på motion 1988/89:Sf28 antar det i propositionen framlagda
och i bilaga 2 såsom lagförslag 1 intagna förslaget till lag om ersättning
till smittbärare,

14. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i proposition 1988/89:112 framlagda och i
bilaga 2 såsom lagförslag 2 — 9 intagna förslagen till

a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

b. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa,

1988/89:SfU 16

c. lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen 1988/89:SfU16
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

d. lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

e. lag om ändring i lagen (1988:1468) om ändring i semesterlagen
(1977:480),

f. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

g. lag om ändring i lagen (1988:1530) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

h. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.

Stockholm den 27 april 1989
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s),

Sigge Godin (fp). Karin Israelsson (c). Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser
(m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Hans Dau (m), Rune
Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Maud
Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist (s) och Maria
Leissner (fp).

Reservationer

1. Utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner (morn. 1)

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 6 slutar med ”och SOU.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening medför regeringens förslag att utlandssvenskarnas
trygghet försämras genom att en lagreglerad förmån ersätts av en
avtalsgrundad. Utskottet vill även framhålla att en rad begrepp som används
i avtalet med Landstingsförbundet inte är definierade. Vidare måste
ifrågasättas den avgränsning som gjorts av grupper som enligt avtalet skall
särbehandlas (missionärer, volontärer m. fl.). Av avtalet och det bifogade
förslaget till rekommendationer är det dessutom svårt att få en uppfattning
om hur avgiftsförändringarna kommer att slå. Utskottet anser att det är av
stor betydelse att de regler som gäller för utlandssvenskars sjukvård inte
utformas så att de på något sätt försvårar ett utökat bistånd, svenska
företags rekryteringsmöjligheter i andra länder eller någon annan form av
internationalisering. Kontakter och utbyte mellan länderna får således inte
försvåras genom sjukvårdsavgifterna. Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att propositionens förslag till förändrade regler för utlandssvenskarnas
sjukvårdsförmåner bör avslås. 14

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf26 yrkande 1 avslår
förslaget i proposition 1988/89:111 om att 2 kap. 8 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall upphöra att gälla,

2. Utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner
(mom. 2)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”En utökning”
och på s. 6 slutar med ”och Sf314.” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att svenska pensionärer, som är bosatta i utlandet,
i regel under sin aktiva tid har betalat sjukförsäkringsavgifter och landstingsskatt
i Sverige. De har härigenom bidragit till sjukvårdskostnaderna
även för den kommande pensionstiden. Av betydelse är dessutom att
svenska pensioner enligt nyare dubbelbeskattningsavtal beskattas i Sverige
med full statlig skatt samt 10 procents kommunal- och landstingsskatt.
Vidare har pensionärer som bosätter sig utomlands i samband med pensioneringen
i allmänhet ingen möjlighet att erhålla sjukförsäkring på privat
väg. Mot denna bakgrund anser utskottet att svenska pensionärer, som är
bosatta i utlandet och inte omfattas av utländska försäkringar eller av
konventioner, bör erhålla sjukvård i Sverige på samma villkor som en här
bosatt pensionär. Utskottet anser att denna rätt i likhet med övriga pensionärers
rätt skall vara inskriven i lag och inte enbart regleras genom en
överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen. Regeringen bör snarast
återkomma med lagförslag om de utlandssvenska pensionärernas rätt till
sjukvårdsförmåner i enlighet härmed.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf25 och
1988/89:Sf314 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Vilande SGI vid självfinansierade studier (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans Dau
(m) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening bör en försäkrad få ha sin sjukpenninggrundande
inkomst vilande under den tid han bedriver studier som berättigar till
studiestöd i form av t. ex. studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd.
Det bör således inte vara en förutsättning att han faktiskt uppbär
sådant stöd. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till riksdagen härom.

1988/89:SfU16

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande vilande SG1 vid självfinansierade studier

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf404 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen
(mom. 5)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med ”Delpensionsförsäkringen för” och slutar med ”yrkande 2.” bort ha

följande lydelse:

De i motion S036 föreslagna besparingarna inom delpensionsförsäkringen
är naturliga mot bakgrund av de omfattande skattesänkningar som
moderata samlingspartiet föreslagit. En försäkrad kan härigenom vid en
kompensationsnivå inom delpensioneringen på 50% minska sin arbetstid
utan alltför kännbara ekonomiska konsekvenser. Genom en sänkning av
kompensationsnivån förhindras även den höjning av delpensionsavgiften
som annars inom kort blir nödvändig. Utskottet anser således att kompensationsnivån
inom delpensionsförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1990
åter bör sänkas till 50% av pensionsunderlaget. De därigenom frigjorda
socialförsäkringsmedlen bör tillgodogöras statsbudgeten.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf336 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Delpension till lantbrukare (mom. 6)

Gullan Lindblad (m). Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau
(m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med ”Frågan om” och på s. 9 slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande

lydelse:

För lantbrukarna, liksom för övriga egenföretagare, gäller att de för att
få delpension måste minska sin arbetstid med minst hälften. En lantbrukare
kan dock ha svårt att minska sin arbetstid med så mycket. Regeringen
bör därför göra en översyn av reglerna för delpension för egenföretagare.
Översynen bör omfatta frågan om en lantbrukare kan beviljas delpension
vid en arbetstidsminskning av samma omfattning som gäller för löntagare
eller om han kan få delpension när han minskar sin arbetstid och inkomst
genom att slopa en produktionsgren, t. ex. en djurbesättning.

En lantbrukare kan få avvecklingsersättning när han säljer sina kor och
lägger ned mjölkproduktionen. Om han samtidigt begär delpension lägger
försäkringskassan i många fall bruttoersättningen till den framtida förvärvsinkomsten.
Kassan tar således inte hänsyn till att avvecklingsersättningen
också skall ersätta vissa fasta kostnader. Delpensionen beräknas

1988/89:SfU 16

därför på ett lägre underlag än det faktiska inkomstbortfallet. Med hänsyn
till det anförda anser utskottet att den ovan förordade översynen av
reglerna för delpension för egenföretagare även bör avse frågan om ett
annat inkomstbegrepp bör tillämpas när det gäller lantbrukares möjlighet
till delpension i dessa fall.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion S028
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande delpension till lantbrukare

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf328 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

6. Delpension vid politiskt arbete (mom. 7)

Sigge Godin och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som böljar

med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”motion Sf349.” bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att bestämmelserna om bisyssla är förenade med
så stora inskränkningar att möjligheterna för en delpensionär att ha t. ex.
kommunalt förtroendeuppdrag är starkt begränsade. Eftersom ett av villkoren
är att den försäkrade har utfört bisysslan varaktigt före arbetstidsminskningen
får en person som har ett kommunalt förtroendeuppdrag
redan i samband med delpensioneringen andra ekonomiska villkor än den
person som t. ex. efter ett val vill åta sig ett uppdrag som han eller hon inte
tidigare hade. Möjligheterna att få delpension för den som redan har ett
kommunalt förtroendeuppdrag kan dessutom bero på att ersättningen för
uppdraget varierar mellan kommunerna. Utskottet anser att det är viktigt
att människor uppmuntras att engagera sig i politiskt arbete och delpensionsreglerna
bör därför ändras i detta syfte. Det anförda bör ges regeringen
till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande delpension vid politiskt arbete

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf349 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Översyn av socialförsäkringssystemet (mom. 9)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans Dau
(m) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar

med ”Utskottet har” och slutar med ”därför avslås.” bort ha följande

lydelse:

I propositionen läggs fram förslag till vissa förändringar rörande bl. a.
sjukpenningberäkning vid rehabilitering och förenklad prövning av arbets -

1988/89:SfU16

2 Riksdagen 1988/89. 11 sami. Nr 16

skaderecidiv. Utskottet konstaterar med anledning härav att timsjukpenningreformen
har medfört att hela sjukpenningsystemet blivit komplicerat
med konsekvenser för såväl de försäkrade som försäkringskassorna. Aven
arbetsskadeförsäkringen är komplicerad och arbetsbelastningen i försäkringskassorna
är fortfarande mycket stor. För närvarande är handläggningstiden
i arbetsskadeärenden i genomsnitt ca 11 månader. Mot denna
bakgrund anser utskottet att en total översyn av sjukförsäkringen och
övriga delar av socialförsäkringssystemet bör komma till stånd.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande översyn av socialförsäkringssystemet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf26 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ersättning för egenföretagares fasta kostnader (morn. 12)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser
(m), Hans Dau (m), Rune Backlund (c) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar

med ”Utskottet konstaterar” och på s. 12 slutar med ”motion Sf27.” bort

ha följande lydelse:

En smittbärare måste avhålla sig från förvärvsarbete för att tillgodose ett
gemensamt samhällsintresse. Enligt utskottets mening bör smittbäraren av
denna anledning erhålla ersättning inte bara för sin inkomstförlust utan,
vad gäller egenföretagare, även för fasta kostnader som han kan ha under
denna tid för t. ex. hyror och löner till personal. Utskottet konstaterar att
den föreslagna smittbärarpenningen inte täcker dessa kostnader och regeringen
bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

12. beträffande ersättning för egenföretagares fasta kostnader
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf27 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Smittbärarpenning på garantinivå (morn. 13)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser
(m), Hans Dau (m). Rune Backlund (c), Ragnhild Pohanka (mp) och
Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar

med ”1 propositionen” och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att en smittbärare för närvarande har rätt att
erhålla ersättning med lägst 15 kr. per dag. Denna ersättning är av betydelse
bl. a. för feriearbetande och studerande. Ett borttagande av denna
garantinivå skulle dessutom medföra problem vid övergången till det nya
systemet. Utskottet anser därför att garantinivån bör behållas i den nya

1988/89:SfU16

lagen och att regeringen snarast bör återkomma med förslag om en garantinivå
som skall gälla fr. o.m. den 1 juli 1989.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

13. beträffande smittbärarpenning på garantinivå
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:112 och motion
1988/89:Sf28 yrkande 1 samt med avslag på motion
1988/89:Sf28 yrkande 2

dels antar det i propositionen framlagda och i bilaga 2 såsom lagförslag
1 intagna förslaget till lag om ersättning till smittbärare,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner
Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Jag delar den uppfattning som framförts i motionerna Sf25 och SOM att
svenska pensionärer, som är bosatta i utlandet, i regel under sin aktiva tid
genom att betala sjukförsäkringsavgifter och landstingsskatt i Sverige har
bidragit till sjukvårdskostnaderna även för den kommande pensionstiden.
De betalar dessutom i många fall skatt i Sverige på den svenska pensionen.
Jag anser att detta bör beaktas vid fastställandet av de utlandssvenska
pensionärernas sjukvårdsavgifter, och jag avser att senare återkomma i
denna fråga.

1988/89:SfU16

I proposition 1988/89:111 framlagda
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring'

dels att 3 kap. 5 § och punkt 1 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 16, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5§

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och,
om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes
årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 §
andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos
kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden,
arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse
för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag
beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän 14 dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.
Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än
som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller grundläggande svenskundervisning
för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

1988/89:SfU16

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:120.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller
vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett
år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan, vid
sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att
hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart
det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande
förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan
vår- och hösttermin, då den försäkrade
inte uppbär studiesocial förmån
som anges i tredje stycket 1,
skall dock sjukpenningen för tid efter
utgången av en sådan period om
14 dagar som anges i 10§ beräknas
på den sjukpenninggrundande inkomst
som följer av första —tredje
styckena, om sjukpenningen blir
högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggrundande inkomsten
enligt fjärde stycket.

För en försäkrad som avses i 10
c § första stycket 1 eller 2 skall dock
under studieuppehåll mellan våroch
hösttermin, då den försäkrade
inte uppbär studiesocial förmån
som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande
inkomst som
följer av första —tredje styckena,
om sjukpenningen blir högre än
sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande
inkomsten enligt
fjärde stycket.

1} Denna lag träder i kraft, i fråga
om 16 kap. 5 § femte stycket den

1 januari 1989, och i övrigt den 1
januari 1990.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga
om 16 kap. 5 § femte stycket den 1
januari 1989 och i fråga om 3 kap.
5§ femte stycket den 1 juni 1989,
samt i övrigt den 1 januari 1990.

16. Den nya föreskriften i 3 kap.
5§ femte stycket tillämpas första
gången på sjukdomsfall som inträffar
ejler ikraftträdandet.

1988/89:SfU16

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1988:1537.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1

dels att 2 kap. 8 §2 skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 10, 10 c och 15 §§ samt 4 kap. 14 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

10§3

För den dag då anmälan om sjuk- För den dag då anmälan om sjukdomsfallet
gjordes hos den allmän- domsfallet gjordes hos den allmänna
försäkringskassan och de följan- na försäkringskassan och de följande
13 dagarna i sjukperioden utges de 13 dagarna i sjukperioden utges

sjukpenning som svarar mot sjuk- sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande
inkomst av an- penninggrundande inkomst av anställning
endast under förutsättning ställning endast under förutsättning

att den försäkrade skulle ha utfört att den försäkrade skulle ha utfört

förvärvsarbete om han inte hade förvärvsarbete om han inte hade

varit sjuk. varit sjuk. För en försäkrad som av ses

i 5 § tredje stycket 1 skall vad
som har sagts nu gälla även för tid
efter de första 14 dagarna av sjukperioden.
Vid beräkningen av sjukpenning
skall 10 a och 10 b§§ tillämpas.

Utges sjukpenning för tid före an- Om sjukpenning utges för tid före
mälan skall dock vad som föreskrivs anmälan skall den första ersätti
första stycket gälla som om den ningsdagen anses som sjukanmäl forsta

ersättningsdagen var sjukan- ningsdag.

mälningsdag.

Med tid för förvärvsarbete enligt forsta stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,

3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller
undervisning som anges i 5§ tredje stycket 2 eller uppbär korttidsstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349), och

4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.

10 c §4

Utan hinder av föreskrifterna i 10— 10 b §§ beräknas sjukpenning enligt
4 § första stycket när den försäkrade

1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling
samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som
svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten,

2. skall uppbära sjukpenning för 2. skall uppbära sjukpenning för
tid då annars havandeskapspen- tid då annars havandeskapspen -

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse av 2 kap. 8 § 1984:686.

3 Senaste lydelse 1987:223.

4 Senaste lydelse 1987:223.

1988/89:SfU16

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ning eller föräldrapenning skulle ha
uppburits, eller
3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling
av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.

ning eller föräldrapenning skulle ha
uppburits,

3. skall uppbära sjukpenning med
tillämpning av 8§ andra stycket, eller 4.

är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling
av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.

Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst
som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpenning
som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4§ första stycket.

15 §5

Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade

a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår militär
grundutbildning för kvinnor;

b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1980:621) med
särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 1 § andra stycket 2
eller tredje stycket sagda lag;

c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;

d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom tagits
om hand på det allmännas bekostnad;

e) vistas utomlands i annat fall än då den försäkrade insjuknar medan
han utför arbete som ett led i en här i riket bedriven verksamhet eller som
sjöman anställd på svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller i fall
som avses i 8§ andra stycket reser till utlandet med försäkringskassans
medgivande.

För varje dag då en försäkrad bereds
vård i ett sådant hem för vård
eller boende eller familjehem enligt
socialtjänstlagen (1980:620) som
ger vård och behandling åt missbrukare
av alkohol eller narkotika,
skall sjukpenningen på begäran av
den kommun som svarar för vårdkostnaderna
minskas på det sätt
som framgår av 4§ andra stycket.
Det belopp som sjukpenningen
minskas med skall betalas ut till
kommunen.

För varje dag då en försäkrad bereds
vård i ett sådant hem för vård
eller boende eller familjehem enligt
socialtjänstlagen (1980:620) som
ger vård och behandling åt missbrukare
av alkohol eller narkotika,
skall sjukpenningen på begäran av
den som svarar för vårdkostnaderna
minskas på det sätt som framgår
av 4§ andra stycket. Det belopp
som sjukpenningen minskas med
skall betalas ut till den på vars begäran
minskningen har gjorts.

Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses
under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt
och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.

4 kap.

14§6

Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från förvärvsarbete.
Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till en

1988/89:SfU16

Bilaga 1

5 Senaste lydelse 1987:376.

6 Senaste lydelse 1987:223.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den
tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7 §
andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Tillfällig föräldrapenning beräknas,
för den tid som förmånen avser,
enligt 3 kap. 10 a § när den
skall utges på grundval av sjukpenninggrundande
inkomst av anställning
och enligt 10 b § nämnda kapitel
när den skall utges på grundval
av sjukpenninggrundande inkomst
av såväl anställning som annat förvärvsarbete.
I fall som avses i 3 kap
5 § femte stycket beräknas tillfällig
föräldrapenning dock inte på grundval
av den sjukpenninggrundande
inkomst som följer av första — tredje
styckena i den paragrafen.

Tillfällig föräldrapenning som utges på grundval av enbart inkomst av
annat förvärvsarbete beräknas enligt 3 kap. 4 § forsta stycket.

Tillfällig föräldrapenning utges
med belopp som svarar mot förälderns
sjukpenning och beräknas, för
den tid som förmånen avser, enligt
3 kap. 10 a § när den skall utges på
grundval av sjukpenninggrundande
inkomst av anställning och enligt
10 b § nämnda kapitel när den skall
utges på grundval av sjukpenninggrundande
inkomst av såväl anställning
som annat förvärvsarbete.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 10§ och 4 kap. 14§ den 1
juni 1989, samt i övrigt den 1 juli 1989.

2. De upphävda föreskrifterna i 2 kap. 8§ gäller fortfarande i fråga om
vård som lämnats före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 3 kap. 10 och 10 c §§ gäller fortfarande i fråga om
sjukdomsfall som har inträffat före ikraftträdandet.

1988/89:SfU 16

Bilaga 1

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 a och 5 c§§ lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.
5a§2

Medför arbetsskada att den försäkrade
insjuknar efter samordningstidens
slut utges sjukpenning,
som svarar mot sjukpenningunderlag
i form av inkomst av anställning,
för den dag då anmälan om
sjukdomsfallet gjordes hos den allmänna
försäkringskassan och de
följande 13 dagarna i sjukperioden
endast under förutsättning att den
försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete
om han inte hade varit
sjuk. För en försäkrad som avses i 3
kap. 5 § tredje stycket 1 lagen
(1962:381) om allmän försäkring
skall vad som har sagts nu gälla
även för tid efter de första 14 dagarna
av sjukperioden. Vid beräkningen
av sjukpenning skall 5 b och 5
c §§ tillämpas.

Utges sjukpenning för tid före an- Om sjukpenning utges för tid före

mälan skall dock vad som föreskrivs anmälan skall den första ersätti
första stycket gälla som om den ningsdagen anses som sjukanmälförsta
ersättningsdagen var sjukan- ningsdag.
mälningsdag.

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,

3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller
undervisning som anges i 3 kap. 5§ tredje stycket 2 lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller uppbär korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349), och

4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.

Har en påbörjad period om högst 14 dagar som avses i 3 kap. 10 § första
stycket lagen om allmän försäkring inte avslutats före samordningstidens
utgång, skall sjukpenning som utges från arbetsskadeförsäkringen för sjukperioden
beräknas med tillämpning av föreskrifterna i denna paragraf
samt 5 b och 5 c §§, dock för högst det antal dagar som återstod vid
samordningstidens utgång.

1988/89:SfU16

Bilaga 1

‘Lagen omtryckt 1977:264.
2Senaste lydelse 1987:225.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5c§3

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 5 a § svarar mot ett
sjukpenningunderlag i form av inkomst av såväl anställning som annat
förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt följande.
Den del av sjukpenningen som grundar sig på inkomst av anställning
beräknas enligt 5 b § första — femte styckena. Den del som grundar sig på
inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 5 § tredje stycket.

Utan hinder av föreskrifterna i
första stycket samt 5 a och 5 b §§
beräknas sjukpenning enligt 5§
tredje stycket

1. när den försäkrade skall uppbära
sjukpenning med tillämpning av
6 kap. 5 §, och

2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §
första stycket 1, 2 och 4 samt andra
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 5 a § den 1 juni 1989 och
beträffande 3 kap. 5 c § den 1 juli 1989.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sjukdomsfall som har

inträffat före ikraftträdandet.

Utan hinder av föreskrifterna i
första stycket samt 5 a och 5 b §§
beräknas sjukpenning enligt 5§
tredje stycket i fall som avses i 3
kap. 10 c § lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

1988/89:SfU16

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1988:1538.

4 Förslag till
Lagom ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Försäkrad för delpension är den
som är bosatt i Sverige och under
en ramtid av ett år omedelbart före
den dag då pension avses börja utgå
eller den tidigare dag då ansökan
görs har förvärvsarbetat i minst
fem månader enligt bestämmelserna
om arbetsvillkor i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
eller lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd. Av dessa
lagar föijer att tid då sökanden av
däri angivna anledningar har varit
hindrad att arbeta ej inräknas vid
bestämmande av ramtid. Som arbetshinder
räknas vid tillämpning
av denna paragraf även arbetslöshet
vid vilken ersättning har utgått
enligt någon av nämnda lagar.

Denna lag träder i
fortfarande i ärenden
dandet.

3§

Försäkrad för delpension är den
som är bosatt i Sverige och under
en ramtid av ett år omedelbart före
den dag då pension avses börja utgå
eller den tidigare dag då ansökan
görs har förvärvsarbetat i minst 75
dagar fördelade på minst fyra månader
enligt bestämmelserna om
arbetsvillkor i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring. Tid då sökanden
har varit hindrad att arbeta
av anledning som sägs i den lagen
eller i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd inräknas inte
vid bestämmande av ramtid. Som
arbetshinder räknas vid tillämpning
av denna paragraf även arbetslöshet
vid vilken ersättning har utgetts
enligt någon av nämnda lagar.

kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter tillämpas
om delpension som avses börja utgå före ikraftträ -

1988/89:SfU 16

Bilaga 1

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §2

Där ej annat följer av vad ovan
sägs skall vad i lagen om allmän
försäkring eller eljest är stadgat om
folkpension äga motsvarande
tillämpning med avseende å förmån
enligt denna lag. Ökning av kommunalt
bostadstillägg skall dock
gälla från och med den månad
varunder anledning till ökningen
uppkommit.

Om något annat inte följer av föreskrifterna
i det föregående, skall
vad som sägs i lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller annan författning
om folkpension tillämpas
på motsvarande sätt på en förmån
enligt denna lag. En förändring av
förmånen skall dock gälla från och
med den månad under vilken de förhållanden
har uppkommit som föranleder
ändringen, om förhållandena
avser hela den månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter tillämpas
fortfarande när anledning till ändringen av förmånen har uppkommit före
ikraftträdandet.

1988/89:SfU16

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

2 Senaste lydelse 1979:129.

I proposition 1988/89:112 framlagda
1 Förslag till

1988/89:

Bilaga 2

Lag om ersättning till smittbärare

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel
till smittbärare.

Med en smittbärare förstås i lagen

1. den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha
förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen,

2. den som för eller kan antas föra smitta utan att vara sjuk i en
smittsam sjukdom.

2 § Ersättning utges i form av smittbärarpenning och resekostnadsersättning: Frågor

om ersättning handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna.

Smittbärarpenning

3 § En smittbärare har rätt till smittbärarpenning, om han måste avstå
från förvärvsarbete på grund av

1. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda
lag, eller

2. läkarundersökning eller hälsokontroll som smittbäraren genomgår
utan att beslut enligt 1 har fattats men som syftar till att klarlägga om han
är smittad av en samhällsfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta,
ett sår eller en annan skada som kan göra livsmedel som han hanterar
otjänligt till människoföda.

4 § Smittbärarpenning utges med ett belopp som motsvarar smittbärarens
sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Om smittbäraren inte är sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän
försäkring och inte heller skulle ha varit det om försäkringskassan känt till
samtliga förhållanden, bestäms smittbärarpenningen till det belopp sjukpenningen
skulle ha utgjort om den hade beräknats enligt föreskrifterna i
den lagen. Smittbärarpenning enligt detta stycke beräknas dock alltid utan
hänsyn till föreskrifterna i 3 kap. 10 — 10 b §§ nämnda lag. Som inkomst av
anställning får i fall som avses nu räknas även ersättning för eget arbete
från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk
juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands.

5 § Hel smittbärarpenning utges till en smittbärare som måste avstå helt
från förvärvsarbete. Halv smittbärarpenning utges till en smittbärare som
arbetar högst hälften av den tid han annars skulle ha arbetat.

6 § Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den
utsträckning förmånerna utges för samma tid:

1. sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre lagstiftning,

2. havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner enligt lagen om
allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning
och ledighet för närståendevård,

3. livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller lagen om statligt
personskadeskydd eller motsvarande äldre författning som smittbäraren
får på grund av att han är smittbärare,

4. ersättning enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring som
smittbäraren får på grund av att han är smittbärare.

7 § Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare
som avses i 1 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning för tid som
avses i 3 § utges smittbärarpenning endast till den del denna överstiger
inkomsten.

8 § Smittbärarpenning får sättas ned eller dras in om smittbäraren inte
foijer forhållningsregler som har getts med stöd av smittskyddslagen
(1988:1472) eller särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
sistnämnda lag.

9 § I fråga om smittbärarpenning tillämpas även följande föreskrifter i
lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

2 kap. 11 § första stycket om åtgärder för rehabilitering,

3 kap. 3 § om ersättning när förtidspension utges m. m.,

3 kap. 4 § andra stycket om minskning av ersättning vid sjukhusvård,

3 kap. 6 § om anmälan av inkomstförhållanden m. m.,

3 kap. 10 § tredje stycket om tid som skall jämställas med tid för
förvärvsarbete,

3 kap. 15 § första stycket a) —d) samt andra och tredje styckena om
ersättning när värnpliktstjänstgöring fullgörs m. m.,

3 kap. 16 § om arbetsgivarinträde,

3 kap. 17 § om indragning eller nedsättning av ersättning.

Resekostnadsersättning

10 § En smittbärare har rätt till skälig ersättning för resekostnader i
samband med läkarundersökning, hälsokontroll, vård, behandling eller
annan motsvarande åtgärd som sker på grund av bestämmelserna i smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter
som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.

Ersättning enligt forsta stycket utges inte till den del ersättning för resan
kan utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller motsvarande äldre lagstiftning.

Ansökan och beslut om ersättning

11 § En ansökan om ersättning skall göras skriftligen hos den allmänna
försäkringskassa som anges i 12 §.

Till en ansökan om smittbärarpenning som grundas på beslut enligt 3 § 1
skall fogas en kopia av beslutet eller ett intyg med uppgift om beslutets
innehåll.

Till en ansökan om smittbärarpenning som grundas på förhållande som
anges i 3 § 2 eller en ansökan om resekostnadsersättning skall fogas ett
intyg om den företagna åtgärden.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

12 § Frågor om förmåner prövas av den allmänna försäkringskassa hos
vilken smittbäraren är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han
uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Är smittbäraren inte inskriven och skulle han inte heller under nämnda
förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, skall ärendet
handläggas av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde beslut
enligt 3 § 1 har fattats. 1 fall som avses i 3 § 2 och i ärende om resekostnadsersättning
skall ärendet handläggas av den försäkringskassa inom vars
verksamhetsområde läkarundersökningen, hälsokontrollen, vården, behandlingen
eller den motsvarande åtgärden har skett.

Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa
att handlägga ärendet.

Återbetalningsskyldighet

13 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av ersättning, om
den som tagit emot ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet
att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat
sätt har förorsakat att ersättning har utgetts felaktigt eller med för högt
belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har utgetts felaktigt
eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.
Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan medge befrielse helt eller
delvis från återbetalningsskyldighet.

Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får
kassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i
avräkning på vad som har utgetts för mycket.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon av en
allmän försäkringskassa har ålagts återbetalningsskyldighet för en ersättning
som har utgetts på grund av en annan författning.

Överklagande m. m.

14 § Föreskrifterna i 20 kap. 10— 13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt
om överklagande av försäkringskassas och försäkringsrätts beslut tillämpas
även i ärende om ersättning enligt denna lag. Omprövningen skall i
försäkringskassan göras av en socialfÖrsäkringsnämnd, om beslutet gäller
en fråga som avses i 8 eller 13 § eller i 3 kap. 17 § eller 20 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring.

Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla omedelbart,
om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som
har att pröva beslutet.

Övriga bestämmelser om ersättning m. m.

15 § I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrifter
i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

18 kap. 2 § om riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 5 § om preskription,

20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 7 § om skadestånd,

20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet,

1988/89:SfU16

Bilaga 2

20 kap. 9 a § om undantag från sekretess,
20 kap. 16 § om verkställighetsfÖreskrifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989, då lagen (1956:293) om
ersättning åt smittbärare skall upphöra att gälla.

2. Äldre föreskrifter om rätt till ersättning och ersättningens beräknande
tillämpas fortfarande på ersättningsfall som inträffat före ikraftträdandet.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

2 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att det i studiestödslagen (1973:349)' skall inforas
en ny paragraf, 9 kap. 7 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

7§

Vad som föreskrivs i denna lag
om studiestöd för tid under vilken
den studerande på grund av sjukdom
är helt oförmögen att bedriva
sina studier skall även gälla för tid
under vilken denne är att anse som
smittbärare enligt lagen (1989:000)
om ersättning till smittbärare och
på grund av beslut enligt smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter
som har meddelats med stöd
av sistnämnda lag är helt oförmögen
att bedriva sina studier.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

1 Lagen omtryckt 1987:303.

3 Riksdagen 1988/89. 11 samt. Nr 16

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Bestämmelserna i 7 kap. 1, 2, 4— Bestämmelserna i 7 kap. 1, 2, 4 —

5 a, 7 — 9 och 16 — 20 §§ och 9 5 a, 7 —9 och 16 —20 §§ och 9 kap.

kap. 1 — 3 §§ studiestödslagen 1 — 3 och 7 §§ studiestödslagen

(1973:349) skall tillämpas på sär- (1973:349) skall tillämpas på särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslo- skilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
sa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

1 Senaste lydelse 1985:479.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
i paragrafens lydelse enligt lagen (1989:000) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §'

Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit
hindrad att arbeta på grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år
eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i
minst fem månader,

3. nykterhetsvård på anstalt,

4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,

5. vård av eget barn eller adoptiv- 5. vård av eget barn eller adoptivbarn
som inte har fyllt två år. barn som inte har fyllt två år,

6. beslut enligt smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av sistnämnda
lag.

Detsamma gäller tid då försäkrad har åtnjutit föräldrapenningförmån
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta
på grund av

1. värnpliktstjänstgöring,

2. arbetsmarknadsutbildning,

3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs
med tid under vilken förvärvsarbete har utförts.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

1 Lydelse enligt riksdagens beslut (prop. 1988/89:100, bilaga 12, AU 11, rskr. 138).

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
i paragrafens lydelse enligt lagen (1989:000) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §'

Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit
hindrad att arbeta på grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller
som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst
fem månader,

3. nykterhetsvård på anstalt,

4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,

5. vård av eget barn eller adoptiv- 5. vård av eget barn eller adoptivbarn
som inte har fyllt två år. barn som inte har fyllt två år,

6. beslut enligt smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av sistnämnda
lag.

Detsamma gäller tid då sökanden har åtnjutit föräldrapenningförmån
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta
på grund av

1. värnpliktstjänstgöring,

2. arbetsmarknadsutbildning,

3. yrkesinriktad rehabilitering,

i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete
har utförts.

Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

1 Lydelse enligt riksdagens belsut (prop. 1988/89: 100, bilaga 12, AU 11, rskr. 138). 36

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:1468) om ändring i
semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) i paragrafens
lydelse enligt lagen (1988:1468) om ändring i nämnda lag samt övergångsbestämmelserna
till ändringslagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m. m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning
utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3
och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd
sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder,
180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning
utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag,

3. ledighet på grund av risk för 3. ledighet på grund av risk för
överförande av smitta, om arbets- överförande av smitta, om arbetstagaren
är berättigad till ersättning tagaren är berättigad till ersättning

enligt lagen (1956:293) om ersätt- enligt lagen (1989:000) om ersättning
åt smittbärare, i den mån från- ning till smittbärare, i den mån

varon under intjänandeåret icke frånvaron under intjänandeåret

överstiger 180 dagar, icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön,
om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen till väsentlig
del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i
den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller med
stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning
och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning, eller
ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han fyllt
tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap
råder eller beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten,
i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60
dagar,

7. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet förgrundläggande
svenskundervisning för invandrare, eller

8. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90
dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har
arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet
frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter
infallande dag av frånvaroperiod icke rätt till semesterlön.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

4 Riksdagen 1988/89. 11 sami. Nr 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1. Denna lag träder i kraft den 1
1989. juli 1989.

2. Äldre bestämmelser skall gälla
i fråga om ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

7 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § 1 morn., punkt 14 av anvisningarna till
21 §, punkt 9 av anvisningarna till 24 § samt punkt 9 av anvisningarna till
28 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

1 morn.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits från fast driftställe;
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 10000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen för ersättning enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäk- (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om ar- ring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och lagen betsskadeförsäkring och lagen

(1956:293) om ersättning åt smitt- (1989:000) om ersättning till smittbärare
samt enligt annan lag eller bärare samt enligt annan lag eller

författning, som utgått till någon författning, som utgått till någon

vid sjukdom eller olycksfall i arbete vid sjukdom eller olycksfall i arbete

eller på grund av militärtjänstgö- eller på grund av militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen ring eller i fall som avses i lagen

(1977:265) om statligt personska- (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om deskydd eller lagen (1977:267) om

krigsskadeersättning till sjömän; krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån

1988/89:SfU16

Bilaga 2

' Senaste lydelse 1986:1113.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet här i riket eller
rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket eller tillbehör till sådan
fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som
innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt
för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i
sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §,
dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels
av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3
mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår
som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga
bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;
b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 21 §

14.2 Sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet
om sjukpenningen
grundas på inkomst, som hänför sig
till jordbruksfastighet och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomst uppgår
till 6000 kronor eller högre belopp
för år. Till intäkt av jordbruksfastighet
hänföres under nämnda förutsättningar
också ersättning enligt
lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare.

14. Sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen

(1977:265) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömijn utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet
om sjukpenningen
grundas på inkomst, som hänför sig
till jordbruksfastighet och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomst uppgår
till 6000 kronor eller högre belopp
för år. Till intäkt av jordbruksfastighet
hänföres under nämnda förutsättningar
också ersättning enligt
lagen (1989:000) om ersättning till
smittbärare.

till 24

9.3 Sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1977:
265) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän utgör skat -

9. Sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:
265) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän utgör skat -

1988/89:SfU16

Bilaga 2

2 Senaste lydelse 1979:1157.

3 Senaste lydelse 1979:1157.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tepliktig intäkt av annan fastighet tepliktig intäkt av annan fastighet

om sjukpenningen grundas på in- om sjukpenningen grundas på inkomst,
som hänför sig till annan komst, som hänför sig till annan

fastighet och för sig eller tillsam- fastighet och för sig eller tillsammans
med annan sjukpenninggrun- mans med annan sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till 6000 dande inkomst uppgår till 6000

kronor eller högre belopp för år. kronor eller högre belopp för år.

Till intäkt av annan fastighet hän- Till intäkt av annan fastighet hän fores

under nämnda förutsättning- fores under nämnda förutsättningar
också ersättning enligt lagen ar också ersättning enligt lagen

(1956:293) om ersättning åt smitt- (1989:000) om ersättning till smittbärare.
bärare.

till 28 §

9.4 Sjukpenning enligt lagen 9. Sjukpenning enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring,

lagen (1954:243) om yrkesska- lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380) om deförsäkring, lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring, lagen (1977: arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:

265) om statligt personskadeskydd 265) om statligt personskadeskydd

och lagen (1977:267) om krigsska- och lagen (1977:267) om krigsska deersättning

till sjömän utgör skat- deersättning till sjömän utgör skattepliktig
intäkt av rörelse om sjuk- tepliktig intäkt av rörelse om sjukpenningen
grundas på inkomst, penningen grundas på inkomst,

som hänför sig till rörelse och för som hänför sig till rörelse och för

sig eller tillsammans med annan sig eller tillsammans med annan

sjukpenninggrundande inkomst sjukpenninggrundande inkomst

uppgår till 6000 kronor eller högre uppgår till 6000 kronor eller högre

belopp för år. Till intäkt av rörelse belopp för år. Till intäkt av rörelse

hänfores under nämnda förutsätt- hänfores under nämnda förutsättningar
också ersättning enligt lagen ningar också ersättning enligt lagen

(1956:293) om ersättning åt smitt- (1989:000) om ersättning till smittbärare.
bärare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid
1990 års taxering. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

4 Senaste lydelse 1979:1157. 41

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:1530) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) i lydelse enligt lagen (1988:1530) om ändring i
nämnda lag samt övergångsbestämmelserna till ändringslagen skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 §

12. Sjukpenning enligt lagen 12. Sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring,

lagen (1954:243) om yrkesska- lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380) om deförsäkring, lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring, lagen (1977: arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:

265) om statligt personskadeskydd 265) om statligt personskadeskydd

och lagen (1977:267) om krigsska- och lagen (1977:267) om krigsska deersättning

till sjömän utgör skat- deersättning till sjömän utgör skattepliktig
intäkt av tjänst om sjuk- tepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen
grundas på inkomst, penningen grundas på inkomst,

som hänför sig till tjänst och för sig som hänför sig till tjänst och för sig

eller tillsammans med annan sjuk- eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomst uppgår penninggrundande inkomst uppgår

till 6 000 kronor eller högre belopp till 6 000 kronor eller högre belopp

för år. Till intäkt av tjänst hänföres för år. Till intäkt av tjänst hänföres

under nämnda förutsättningar under nämnda förutsättningar

också ersättning enligt lagen också ersättning enligt lagen

(1956:293) om ersättning åt smitt- (1989:000) om ersättning till smittbärare
samt annan lag eller författ- bärare samt annan lag eller författning,
som utgått annorledes än på ning, som utgått annorledes än på

grund av försäkring, som nyss grund av försäkring, som nyss

sagts, till någon vid sjukdom eller sagts, till någon vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller på grund av olycksfall i arbete eller på grund av

militärtjänstgöring. militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring
samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan
del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid grundutbildning
för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar
egen rörelse, ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i
ungdomslag hos offentliga arbetsgivare samt stöd enligt 6 § förordningen
(1983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m. m.
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag
likställda.

Denna lag träder i kraft, i fråga
om 19 och 20 §§ den 1 januari
1989, och i övrigt den 1 juli 1989
samt tillämpas första gången vid
1990 års taxering. Bestämmelserna
om kottar skall dock tillämpas första
gången vid 1989 års taxering.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga
om 19 och 20 §§ den 1 januari
1989, och i övrigt den 1 juli 1989
samt tillämpas första gången vid
1990 års taxering. Bestämmelserna
om kottar skall dock tillämpas första
gången vid 1989 års taxering.

2. Äldre bestämmelser skall gälla
i fråga om ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning ät smittbärare.

1988/89:SfU 16

Bilaga 2

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av
utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige
Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Som skattepliktig intäkt för forskaren tas upp 70 procent av sådan lön av
anställningen eller uppdraget för vilken han är skattskyldig i Sverige.

Med lön likställs sjukpenning och
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd samt ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare ävensom till
intäkt av tjänst enligt 32 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
hänförlig ersättning, som i annan
form än livränta har utgått på
grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med
tjänsten, allt under förutsättning att
ersättningen helt eller till huvudsaklig
del grundar sig på anställningen
eller uppdraget.

Med lön likställs sjukpenning och
föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd samt ersättning
enligt lagen (1989:000) om
ersättning till smittbärare ävensom
till intäkt av tjänst enligt
32 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) hänförlig ersättning,
som i annan form än livränta har
utgått på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband
med tjänsten, allt under förutsättning
att ersättningen helt eller
till huvudsaklig del grundar sig på
anställningen eller uppdraget.

1988/89:SfU16

Bilaga 2

Av utskottet framlagda

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2 kap 8 §, 3 kap. 10, 10 c och 15 §§ samt 4 kap.
14 § lagen (1962:381) om allmän försäkring 1 skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

2 kap.

8 §2

Har en försäkrad som inte är bosatt
i Sverige erhållit sådan vård
som avses i 3—5 §§, utges sjukvårdsersättning
endast om vårdbehovet
har uppkommit under vistelse i riket.

Har en försäkrad som avses i första
stycket rätt till ersättning för vården
enligt annan författning eller utländsk
lagstiftning eller på grund av
överenskommelse med främmande
makt, skall ersättningen dras av
från motsvarande ersättning enligt
denna lag.

3 kap.

10§3

Utges sjukpenning för tid före anmälan
skall dock vad sorn föreskrivs
i första stycket gälla som om den
första ersättningsdagen var sjukanmälningsdag.

Ersättning enligt detta kapitel utges
inte för annan försäkrad än den
som är bosatt i Sverige.

För den dag då anmälan om sjukdomsfallet
gjordes hos den allmänna
försäkringskassan och de följande
13 dagarna i sjukperioden utges
sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande
inkomst av anställning
endast under förutsättning
att den försäkrade skulle ha utfört
förvärvsarbete om han inte hade
varit sjuk. För en försäkrad som avses
i 5 § tredje stycket 1 skall vad
som har sagts nu gälla även för tid
efter de första 14 dagarna av sjukperioden.
Vid beräkningen av sjukpenning
skall 10 a och 10 b §§ tillämpas.

Om sjukpenning utges för tid före
anmälan skall den första ersättningsdagen
anses som sjukanmälningsdag.

1988/89:SfU16

Bilaga 3

1 Lagen omtryckt 1982:120.

3 Senaste lydelse 1984:686.

3 Senaste lydelse 1987:223.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,

3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller
undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttidsstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349), och

4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.

10 c §4

Utan hinder av föreskrifterna i 10— 10 b §§ beräknas sjukpenning enligt
4§ första stycket när den försäkrade

2. skall uppbära sjukpenning för 2. skall uppbära sjukpenning för

tid då annars havandeskapspen- tid då annars havandeskapspenning
eller föräldrapenning skulle ha ning eller föräldrapenning skulle ha

uppburits, uppburits, eller

3. skall uppbära sjukpenning med 3. är inskriven vid arbetsmark tillämpning

av 8§ andra stycket, el- nadsinstitut eller efter förmedling

ler av en arbetsmarknadsmyndighet

4. är inskriven vid arbetsmark- genomgår yrkesutbildning,
nadsinstitut eller efter förmedling

av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.

15§5

Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade

a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår militär
grundutbildning för kvinnor;

b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1980:621) med
särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 1 § andra stycket 2
eller tredje stycket sagda lag;

. c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;

d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom tagits
om hand på det allmännas bekostnad;

För varje dag då en försäkrad be- För vaije dag då en försäkrad bereds
vård i ett sådant hem för vård reds vård i ett sådant hem för vård

eller boende eller familjehem enligt eller boende eller familjehem enligt

socialtjänstlagen (1980:620) som socialtjänstlagen (1980:620) som

ger vård och behandling åt miss- ger vård och behandling åt miss -

1988/89:SfU16

Bilaga 3

4 Senaste lydelse 1987:223.

5 Senaste lydelse 1987:376.

Nuvarande lydelse

brukare av alkohol eller narkotika,
skall sjukpenningen på begäran av
den kommun som svarar för vårdkostnaderna
minskas på det sätt
som framgår av 4§ andra stycket.
Det belopp som sjukpenningen
minskas med skall betalas ut till
kommunen.

Föreslagen lydelse

brukare av alkohol eller narkotika,
skall sjukpenningen på begäran av
den som svarar för vårdkostnaderna
minskas på det sätt som framgår
av 4§ andra stycket. Det belopp
som sjukpenningen minskas med
skall betalas ut till den på vars begäran
minskningen har gjorts.

Utan hinder av forsta stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses
under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt
och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.

4 kap.

14 f

Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från förvärvsarbete.
Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till en
förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den
tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7§
andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Tillfällig föräldrapenning beräknas,
för den tid som förmånen avser,
enligt 3 kap. 10 a § när den
skall utges på grundval av sjukpenninggrundande
inkomst av anställning
och enligt 10 b § nämnda kapitel
när den skall utges på grundval
av sjukpenninggrundande inkomst
av såväl anställning som annat förvärvsarbete.
I fall som avses i 3 kap
5 § femte stycket beräknas tilljällig
föräldrapenning dock inte på grundval
av den sjukpenninggrundande
inkomst som följer av första —tredje
styckena i den paragrafen.

Tillfällig föräldrapenning som utges på grundval av enbart inkomst av
annat förvärvsarbete beräknas enligt 3 kap. 4 § första stycket.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 10 § och 4 kap. 14 § den 1
juni 1989, samt i övrigt den 1 juli 1989.

2. Äldre föreskrifter i 2 kap. 8 § gäller fortfarande i fråga om vård som
lämnats före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 3 kap. 10 och 10 c §§ gäller fortfarande i fråga om
sjukdomsfall som har inträffat före ikraftträdandet.

1988/89:SfU16

Bilaga 3

b Senaste lydelse 1987:223.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m. m.

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader,
m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Rätt till förmåner enligt denna Rätt till förmåner enligt denna

lag har den som är sjukförsäkrad lag har den som är försäkrad enligt

enligt lagen (1962:381) om allmän 1 kap. 3 § första stycket lagen

försäkring. Rätt till förmåner enligt (1962:381) om allmän försäkring.

1 och 3-5 §§ har även den som, Rätt till förmåner enligt 1 och 3-5

utan att vara bosatt i Sverige, har §§ har även den som, utan att vara

anställning i allmän eller enskild bosatt i Sverige, har anställning i

tjänst här. allmän eller enskild tjänst här.

Lagen gäller inte för den som får sjukhusvård, som avses i 2 kap. 4 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

För en försäkrad som är bosatt utom Sverige gäller förmånerna enbart
när han vistas här.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:SfU16

Bilaga 3

Innehållsförteckning 1988/89:SfU 16

Propositionerna 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Proposition 1988/89:111 3

Utlandssvenskarnas avgifter för sjukvård i Sverige 3

Beräkning av sjukpenning för vissa studerande 6

Delpension 7

Övriga förslag 10

Smittbärarersättning (proposition 1988/89:112) 10

Hemställan 12

Reservationer 14

1. Utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner (fp) 14

2. Utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner (m) 15

3. Vilande SGI vid självfinansierade studier (m, fp) 15

4. Kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen (m) 16

5. Delpension till lantbrukare (m, c) 16

6. Delpension vid politiskt arbete (fp) 17

7. Översyn av socialförsäkringssystemet (m, fp) 17

8. Ersättning för egenföretagares fasta kostnader (m, fp, c) 18

9. Smittbärarpenning på garantinivå (m, fp, c, mp) 18

Särskilt yttrande 19

Utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner (mp) 19

Bilaga 1 I proposition 1988/89: lil framlagda lagförslag 20

Bilaga 2 1 proposition 1988/89:112 framlagda lagförslag 29

Bilaga 3 Av utskottet framlagda lagförslag 45

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989