Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1988/89:SfU15

Studiestöd

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1988/89:100, bil. 10
(utbildningsdepartementet) under litt. E Studiestöd m.m. upptagna anslagen
E 1-E 7, jämte motioner.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:100, bil. 10 under litt. E Studiestöd
m.m. föreslagit riksdagen
(E 1) godkänna att 39 200 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90 används för att
delvis finansiera anslaget,

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1989/90
anvisa ett ramanslag på 107 152 000 kr.,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
17 734 000 kr.,

(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 2 030 400 000 kr.,

(E 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 2 107 000 000 kr.,

(E 5) anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E 5) anta förslag till lag om ändring i lagen (1983:271) om ändrade
återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån,

(E 5) anta förslag till lag om upphävande av lagen (1983:271) om ändrade
återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån,

(E 5) godkänna vad som förordats om förlängd försöksverksamhet med
friare resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden och med kollektiv
ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisationer,

(E 5) godkänna att 1 245 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90 används för att
finansiera anslaget,

(E 5) till Vuxenstudiestödet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett
reservationsanslag på 1 245 000 000 kr.,

1

1988/89

SfU15

1 Riksdagen 1988/89.11 samt. Nr 15

(E 6) godkänna att 55 050 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90 används för att
finansiera anslaget,

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 132 753 000 kr.,

(E 7) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 3 300 000 kr. för budgetåret 1990/91 som
förordats,

(E 7) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 104 587 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988/89

1988/89:Sf401 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förutsättningarna
för studielön med friår som ett första steg samt förbättrade ekonomiska
villkor för gymnasieelever,

2. att riksdagen beslutar att inkomsterna från feriearbete under juniaugusti
inte skall ingå i beräkningsunderlaget för rätt att uppbära studiemedel,

3. att riksdagen beslutar att till vuxenstudiestöd för budgetåret 1989/90
anslå 508 milj. kr. utöver regeringens förslag eller totalt 1 753 milj. kr.,

4. att riksdagen beslutar att höja arbetsgivaravgiften till vuxenstudiestödet
med 0,1 %.

1988/89:Sf402 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om studiebidrag för
gymnasieelever som bedriver utlandsstudier.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub806.

1988/89:Sf403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen under
anslaget E 5, Vuxenstudiestöd m.m., anslår 60 500 000 kr. mindre än vad
regeringen föreslagit.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub233.

1988/89:Sf404 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
föreslå hur man skall åstadkomma en jämnare fördelning av SVUX samt
undersöka konsekvenserna av nuvarande regler för rekrytering av kvinnor,

2. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att utreda hur
ett rättvisare barntillägg skall utformas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pensionärers möjlighet till internatbidrag,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget E 7 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål anslå 200 000 kr. utöver regeringens förslag,

6. att riksdagen under anslaget E 3 Studiehjälp m.m. anslår 15 milj. kr.
utöver regeringens förslag för att möjliggöra studier utomlands med studiebidrag.

1988/89 :SfU 15

2

1988/89:Sf405 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen sorn sin 1988/89:SfU15

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av samtliga vuxenstudiestöd.

1988/89:Sf406 av Ulf Melin och Hans Dau (båda m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever
som deltar i verksamhet vid de ”regionala idrottsgymnasierna” i Eksjö,

Jönköping och Vetlanda tilldelas studiestöd.

1988/89:Sf407 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel till
elever vid Påhlmans Handelsinstitut.

1988/89:Sf408 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att skapa en
”pott” vid CSN för en senare fördelning av vuxenstudiestöd.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub813.

1988/89:Sf409 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till nytt studiemedelssystem i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89:Sf410 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
framförts beträffande besparingar och rationaliseringar inom studiemedelssektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
framförts beträffande Västernorrlands läns behov av sysselsättningstillfällen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
framförts om CSN:s förutsättningar att samordna den studiesociala administrationen.

1988/89:Sf411 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga
studiemedel till elever vid Skillebyholmsskolan.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo258.

1988/89:Sf412 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vidgning av
möjligheten att inge kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub263.

1988/89:Sf413 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en höjning av fribeloppet i enlighet med vad
som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inkomstbegreppet i studiemedelshanteringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bankernas medverkan i medelshanteringen,

4. att riksdagen beslutar om avskrivning av studiemedel i enlighet med vad
som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar om studiebidrag vid gymnasiala studier utomlands
i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av inackorderingstillägg,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resekostnadsersättning till gymnasieelever,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reserabatter för studerande,

9. att riksdagen beslutar om en översyn av vuxenstudiestödet i enlighet
med vad som i motionen anförts,

10. att riksdagen till Studiemedel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 2 327 000 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag
med 220 milj. kr. förhöjt belopp.

1988/89:Sf414 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att studiebidrag för studier utomlands skall utgå i
enlighet med CSN:s förslag,

2. att riksdagen beslutar tillföra anslaget E 3 Studiehjälp för ändamålet
utlandsstudier 20 000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar tillföra anslaget E 4 Studiemedel m.m.
200 000 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna under anslaget
E 5 Vuxenstudiestöd m.m.. Uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt
Planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
avskaffas,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5 till särskilt vuxenstudiestöd
för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5 till korttidsstudiestöd för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 162 000 000 kr.,

7. att riksdagen beslutar godkänna att 1 025 000 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90
används för att finansiera anslaget E 5 Vuxenstudiestöd m.m.,

8. att riksdagen beslutar att till E 5 Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret
1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 1 025 000 000 kr.,

9. att riksdagen beslutar godkänna att 54 450 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90
används för att finansiera anslaget E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

10. att riksdagen beslutar att till E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 130 153 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub834.

1988/89:Sf415 av Lola Björkquist och Charlotte Branting (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om studiemedel till elever som studerar vid Marionetteatern.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub769.

1988/89:Sf416 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att CSN får i uppdrag att ta fram och kostnadsberäkna ett

1988/89 :SfU 15

4

förslag som innebär att ferieinkomst inte skall inräknas i fribeloppet vid
ansökan om studiemedel.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub712.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1988/89 och
överlämnad från utbildningsutskottet

1988/89:Ub250 av Barbro Sandberg och Sigge Godin (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
teckenspråksundervisning för syskon till döva barn.

Utskottet

El. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden
beräknas i propositionen till 39 200 000 kr. I propositionen begärs godkännande
av att ett motsvarande belopp av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att
delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget E 1 anvisas ett
ramanslag av 107 152 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i denna del.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter och avgifter till kronofogdemyndigheter
och tingsrätter för viss kravverksamhet.

1 propositionen föreslås att till anslaget E 2 för budgetåret 1988/89 skall
anvisas ett förslagsanslag av 17 734 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

E3. Studiehjälpm.m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för studiehjälp.

Studiehjälpen består av studiebidrag och olika tillägg. Studiebidraget är
samordnat med det allmänna barnbidraget och utgår för närvarande med 485
kr. per månad. Inackorderingstillägg utgår till elever som måste bo inackorderade
på studieorten med 810-1 630 kr. per månad. Extra tillägg utgår efter
en ekonomisk prövning med 220-660 kr. per månad. Elever som är
berättigade till studiehjälp har även möjlighet att få studielån.

Ersättning för kostnader för gymnasieelevers resor till och från skolan
utges till länstrafikbolagen som har ansvaret för resorna.

I propositionen framhålls att regeringen i särskilda direktiv den 9 juni 1988

1988/89:SfU 15

5

uppdragit åt CSN att prioritera förändringar av studiehjälpssystemet för
budgetperioden 1990/91-1992/93. På grund härav bör större omläggningar av
regelsystemet övervägas först när resultatet av nämndens fördjupade analys
inom detta område föreligger. Enligt propositionen är det dock uppenbart att
inackorderingstillägget inte är tillräckligt stort, varför det bör höjas betydligt
mer än vad som motiveras enbart av prisomräkning. Inackorderingstillägget
föreslås därför höjt från den 1 juli 1989 till lägst 890 och högst 1 790 kr. per
månad.

Även beträffande det extra tillägget föreslås vissa förändringar. Det
ekonomiska underlaget räknas upp med 5 000 kr. vilket innebär att maximalt
tillägg beviljas vid årsinkomster under 60 000 kr. och att rätten till tillägg
upphör om inkomsten överstiger 100 000 kr. I de fall eleven har en från
föräldrarna fristående ekonomi skall hänsyn inte längre tas till föräldrarnas
ekonomi. Vidare skall någon prövning av makes ekonomi inte längre ske vid
beviljande av extra tillägg och studielån.

I motion Sf401 av Lars Werner m.fl. (yrkande 1 delvis) begärs att en
utredning tillsätts som skall lägga fram förslag om förbättrade ekonomiska
villkor för gymnasieelever.

Såsom ovan nämnts har CSN fått i uppdrag av regeringen att prioritera
förändringar av studiehjälpen. Utskottet anser därför inte att det nu
föreligger något behov av någon ytterligare utredning på området utan
resultatet av CSN:s uppdrag bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför bifall
till motion Sf401 yrkande 1 i motsvarande del.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf413 att motionärerna delar
uppfattningen att inackorderingstillägget måste höjas. De anser emellertid
inte att uppräkningen är tillräcklig utan ser höjningen som en etapp i en
stegvis ökning och begär ett tillkännagivande härom (yrkande 6).

Även i denna fråga anser utskottet att resultatet av CSN:s uppdrag bör
avvaktas och motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Ulf Melin och Hans Dau begär i motion Sf406 ett tillkännagivande av att
elever som deltar i verksamhet vid de regionala idrottsgymnasierna i Eksjö,
Jönköping och Vetlanda skall erhålla inackorderingstillägg.

Antalet platser vid idrottsgymnasier bestäms av regeringen. För nästa läsår
föreslås en utvidgning till 700 platser. Det ankommer därefter på skolöverstyrelsen
(SÖ) att i samråd med riksidrottsförbundet besluta om vilka
idrottsgrenar och kommuner som skall omfattas av verksamheten. Elever
som måste vara inackorderade vid utbildning på idrottsgymnasier erhåller
inackorderingstillägg. Vid sidan av idrottsgymnasierna har genom kommunala
initiativ tillskapats s.k. regionala idrottsgymnasier där elever från det
egna och angränsande län erbjuds möjlighet till idrottsträning. Denna är
förlagd utanför den egentliga gymnasieundervisningen och sker således på
fritiden. Eftersom de regionala idrottsgymnasierna inte är sanktionerade av
regeringen och SÖ, har elever som sökt sig till dessa gymnasier vägrats
inackorderingstillägg efter det att CSN år 1986 övertog prövningen från
kommunerna av rätten till sådana tillägg.

Av propositionen (bil. 10 s. 100) framgår att SÖ avser att återkomma i
nästa års anslagsframställning med den analys av bl.a. de s.k. regionala

1988/89 :SfU 15

6

idrottsgymnasierna som verket för närvarande arbetar med. Utskottet anser
att resultatet av denna analys bör avvaktas och avstyrker bifall till motion
Sf406.

I propositionen erinras om att CSN i samråd med Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet samt Svenska lokaltrafikföreningen förbereder en
försöksverksamhet när det gäller ersättningar för gymnasieelevernas resor.
En av de viktigare frågorna i försöksverksamheten är enligt propositionen att
undersöka om den nuvarande sexkilometersgränsen kan avskaffas. Denna
uppfattning delas av motionärerna i motion Sf413 av Ann-Cathrine Haglund
m.fl. som dock anser det nödvändigt att då också ta hänsyn till de
förhållanden som råder och den gräns som tillämpas inom grundskolan. Inte
minst viktigt är det enligt motionärerna att observera de stora avvikelser som
finns mellan storstäder och glesbygd och att en åtgärd som kan vara lönsam i
Stockholm kan få stora ekonomiska konsekvenser i mindre glesbygdskommuner.
Motionärerna begär (yrkande 7) ett tillkännagivande härom.

Utskottet utgår från att den fråga motionärerna tagit upp kommer att bli
belyst i försöksverksamheten. Utskottet anser därför att det finns skäl att
avvakta denna verksamhet och att motion Sf413 yrkande 7 inte behöver
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Studiehjälp för studier i ett land utanför Norden kan endast beviljas svensk
medborgare om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk
läroanstalt. För studier vars allmänna inriktning motsvarar svensk gymnasieskola
beviljas i enlighet härmed inte studiehjälp. Om den studerandes
föräldrar är bosatta utomlands beviljas dock studiehjälp för gymnasiala
studier i det land där föräldrarna bor.

Frågan om rätten till studiebidrag vid studier utomlands tas upp i fyra
motioner. I motion Sf402 av Carl Bildt m.fl. begärs ett tillkännagivande om
att studiebidrag bör kunna utgå för studier utomlands under ett år medan i
motionerna Sf404 yrkande 6 av Barbro Sandberg m.fl. och Sf413 yrkande 5
och Sf414 yrkandena 1 och 2 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. begärs beslut i
frågan och att medel härför bör anslås med, enligt motion Sf404,15 milj. kr.
och, enligt motion Sf414, 20 milj. kr.

CSN föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 att studiebidrag
skulle kunna utgå för ett års studier på gymnasial nivå utomlands
även om motsvarande utbildning finns i Sverige. Detta skulle till en början
gälla alla elever som studerade utomlands via de organisationer som
arrangerar utbyte med utländska skolor och som med konsumentverket
undertecknat ”Överenskommelse om Internationella ungdomsutbyten”.
Enligt CSN borde även studerande som reser utomlands för studier på annat
sätt kunna beviljas studiebidrag om den studerande kunde visa att utbildningen
hade godtagbar kvalitet.

När utskottet vid föregående riksmöte prövade frågan om rätt till
studiehjälp utomlands förklarade sig utskottet i och för sig positivt till att
studiehjälp kunde utgå under något års gymnasiestudier utomlands. I likhet
med vad departementschefen uttalade i budgetpropositionen 1987/88:100
ansåg utskottet dock att en utökning av möjligheterna att erhålla studiebidrag
för studier utomlands då inte kunde genomföras av statsfinansiella skäl.
Utskottet anser sig nu böra vidhålla denna inställning, men vill erinra om att

1988/89:SfU15

7

frågan ryms inom CSN:s ovannämnda uppdrag att prioritera studiehjälpen.
Det finns därvid enligt utskottets uppfattning anledning att närmare överväga
effekterna av den gränsdragning inom studiehjälpen som gjorts i
motionerna, dvs. om endast studiebidrag skall kunna utgå vid utlandsstudier
eller om även studiehjälpens olika tillägg och studielån skall kunna utgå. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf402, Sf404 yrkande 6,
Sf413 yrkande 5 och Sf414 yrkandena 1 och 2.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget
Studiehjälp m.m.

E4. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen
och studielån enligt 4 och 7 kap. studiestödslagen. Under anslaget skall
fr.o.m. nästa budgetår också anvisas medel för sådana kostnader för
avskrivning och inlösen av äldre statsgaranterade studielån som för innevarande
budgetår anslagits under E 7. Kostnader för avskrivning och inlösen av
vissa studielån med statlig kreditgaranti.

Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår till högskolestuderande
och till studerande över 20 år i gymnasieskolan och består av en bidragsdel
och en lånedel. Fr.o.m. den 1 januari 1989 gäller delvis nya regler om
tilldelning och återbetalning av studiemedel (prop. 1987/88:116, SfU 26,
rskr. 328-329). Studiemedel vid heltidsstudier utgår numera med 170 % av
basbeloppet per läsår, varav studiebidraget utgår med 50 % av basbeloppet.
Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes inkomst. Prövningen
för den som studerar heltid under fem månader per kalenderhalvår
medför att studiemedlen reduceras med 50 % av den del av inkomsten som
under första halvåret överstiger 40 % av basbeloppet och under andra
kalenderhalvåret 55 % av basbeloppet (fribelopp). Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.
Reduktionen av studiemedel avser i första hand bidraget och därefter
lånemedlen. Med inkomst avses sammanräknad inkomst vid taxering till
statlig inkomstskatt.

I ett flertal motioner återkommer förslag till förändringar av studiemedelssystemet
som framfördes redan vid riksdagsbehandlingen av proposition
1987/88:116.

I motion Sf409 av Rune Backlund m.fl. begärs förslag om ett nytt
studiestödssystem som innebär att en skattepliktig studielön skall utgå med
100 % av basbeloppet. Studielönen bör kompletteras med statsgaranterade
lån på 80 % av basbeloppet, slopad inkomstprövning och avdragsgilla
litteraturkostnader. Även Lars Werner m.fl. förordar i motion Sf401 att ett
system med studielön införs på lite längre sikt. Som ett första steg kan enligt
motionärerna ett friår på högskolan införas, under vilket studiemedlen helt
utgår som bidrag om kraven på en studieprestation om 24 poäng under detta
år är uppfyllt. Motionärerna begär (yrkande 1 delvis) en utredning av
förutsättningarna att införa studielön i enlighet med det anförda.

Motioner av motsvarande slag prövades som nämnts av riksdagen vid
behandlingen av proposition 1987/88:116 varvid riksdagen på förslag av

1988/89: SfU 15

8

utskottet biföll regeringens förslag om ett reformerat studiemedelssystem
som numera trätt i kraft. Utskottet ansåg sig då, mot bakgrund av den
kostnadsökning med ca 300 milj. kr. som regeringens förslag innebar, inte
kunna medverka till att ytterligare öka statens kostnader genom att införa
studielön i enlighet med motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller denna inställning och föreslår att riksdagen avslår
motionerna Sf409 och Sf401 yrkande 1 i motsvarande del.

Tre motioner berör reglerna för inkomstprövning. I motion Sf401 av Lars
Werner m.fl. yrkande 2 begärs ett beslut av riksdagen att ferieinkomsten
under juni-augusti inte skall påverka studiemedlens storlek medan AnnCathrine
Haglund m.fl. i motion Sf413 yrkande 1 begär beslut om en höjning
av fribeloppet med 10 procentenheter per kalenderhalvår. I den senare
motionen begärs också ett tillkännagivande om att inkomstprövningen - och
också den inkomstrelaterade återbetalningen av studiemedel - skall ske i
förhållande till den studerandes taxerade inkomst (yrkande 2). Bengt
Westerberg m.fl. begär i motion Sf416 att CSN skall få i uppdrag att ta fram
och kostnadsberäkna ett förslag om att ferieinkomst inte skall inräknas i
fribeloppet vid inkomstprövningen.

Även motionsyrkanden av detta slag avslogs av riksdagen på förslag av
utskottet vid behandlingen av proposition 1987/88:116. Reglerna för inkomstprövning
hade dessförinnan varit föremål för analys av studiestödsutredningen
som inte föreslog någon ändring i gällande system. Utskottet vill
erinra om att genom den högre fribeloppsgräns som gäller vid studier under
andra kalenderhalvåret har hänsyn tagits till att ferieinkomster till största
delen tjänas in under juli-augusti. De nuvarande schabloniserade reglerna är
också administrativt hanterliga, medan ett system där man helt bortser från
ferieinkomster förutsätter en ingående prövning i varje enskilt fall av under
vilken tidsperiod inkomsten tjänats in. Innevarande års fribeloppsgränser,
11 160 kr. under vårterminen (5 månader) och 19 530 kr. under höstterminen
(4,5 månader) sedan hänsyn tagits till schablonavdraget 3 000 kr. vid inkomst
av tjänst, ger också enligt utskottets uppfattning ett betydande utrymme
såväl för ferieinkomster som inkomster under terminerna. Utskottet kan på
grund av det anförda inte tillstyrka förslagen i motionerna Sf401 yrkande 2,
Sf413 yrkande 1 eller Sf416 om ändrade inkomstprövningsregler.

Även förslaget i motion Sf413 yrkande 2 om ändrat inkomstbegrepp
avstyrks av utskottet, eftersom en prövning som utgår från taxerad inkomst,
där inkomsten kan ha reducerats genom avdrag för underskott, inte uppfyller
kraven på rättvisa mellan olika kategorier studerande.

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt studiestöd är att
utbildningen är statlig, statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det
ankommer på regeringen att besluta om vid vilka utbildningar eleverna kan
uppbära studiestöd, och utbildningarna i fråga återfinns i förteckningar som
bilagts studiestödsförordningen.

I tre motioner begärs tillkännagivande av att elever som genomgår vissa
utbildningar skall erhålla studiemedel. De elever det gäller är enligt motion
Sf407 av Karl-Göran Biörsmark elever vid Påhlmans Handelsinstitut, enligt
motion Sf411 av Ylva Annerstedt elever vid Skillebyholmsskolan och enligt
motion Sf415 av Lola Björkquist och Charlotte Branting elever vid Marionetteatern.

1988/89:SfU15

9

Utskottet anser att det måste ankomma på regeringen att efter ansökan
från vederbörande utbildningsanordnare pröva förutsättningarna för rätt till
studiemedel för de nämnda eleverna. Motionerna Sf407, Sf411 och Sf415 bör
därför avslås av riksdagen.

De nya återbetalningsreglerna för studielånen är inkomstrelaterade.
Återbetalningen av studiemedlen påbörjas tidigast sex månader efter det att
studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4 % av den
återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst enligt taxeringen för statlig
inkomstskatt året före återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler
gäller för låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för
studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas därvid till
avdragseffekterna i skattesystemet och ett mindre påslag för administrationskostnader
görs.

Liksom tidigare finns möjlighet att i vissa fall få uppskov med återbetalningen.
Studieskulden skrivs av vid dödsfall och vid 65 års ålder. Den som har
studielån från studier på grundskole- eller gymnasial nivå kan få en del av
lånen avskrivna om han eller hon också uppburit lån för minst tre terminers
studier på eftergymnasial nivå. Avskrivning medges därvid med högst en
tredjedel av studielånet per termin och får avse högst tre terminer.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf413 yrkande 4 ett beslut om
att studieskulder skall avskrivas med 6 % av basbeloppet per termin för
gymnasiala studier och med samma belopp för uppnådda 20 poäng vid
postgymnasiala studier. Rätten till avskrivning bör gälla för den som
uppburit studiemedel för minst sex terminers heltidsstudier. För den som
avlägger doktorsexamen bör skulden avskrivas med en summa motsvarande
ett basbelopp.

Även denna fråga prövades av riksdagen vid behandlingen av proposition
1987/88:116. Utskottet konstaterade då att förslaget innebar en subvention
för den som genomgått längre utbildning oavsett vederbörandes betalningsförmåga.
Utskottet som ansåg att det saknades skäl att införa en sådan
subventionering avstyrkte bifall till ett motionsyrkande i frågan och riksdagen
följde utskottet. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare
inställning och avstyrker bifall till motion Sf413 yrkande 4.

I motion Sf413 yrkande 3 begär motionärerna också ett tillkännagivande
om att bankerna bör få tillfälle att erbjuda sina tjänster vid hanteringen av
studielånen. Härigenom skulle man få underlag för en bedömning av om
bankernas medverkan kan medföra fördelar för de studerande och också
konkurrenskraft i förhållande till riksgäldskontorets medelshantering.

När ett motionsyrkande i samma syfte behandlades i anslutning till
behandlingen av proposition 1988/89:116 framhöll utskottet att studiemedelskommittén
förutsättningslöst prövat olika alternativ för medelshantering
och då funnit att riksgäldskontoret kan sköta upplåningen till en lägre
kostnad än vad bankerna kan. En av anledningarna härtill var att staten som
långivare inte är förknippad med någon kreditrisk. Utskottet hade inte någon
annan uppfattning i frågan och tillstyrkte propositionens förslag om att
riksgäldskontoret skulle svara för upplåningen av medel för studielångivningen.
Detta blev också riksdagens beslut. Någon anledning till ändring av
beslutet finns inte enligt utskottet, varför även yrkande 3 i motion Sf413 bör
avslås.

1988/89:SfU15

10

I motion Sf414 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. beräknar motionärerna de
budgetmässiga effekterna av sina förslag om ändringar i studiemedelssystemet
till 200 milj. kr. De begär därför i yrkande 3 att det av regeringen
föreslagna anslaget till studiemedel m.m. skall höjas med motsvarande
belopp. I motion Sf413 av samma motionärer begärs i yrkande 10 att anslaget
skall bestämmas till 2 327 milj. kr.

Utskottet, som ovan avstyrkt bifall till motionärernas förslag på studiemedelsområdet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget
Studiemedel m.m. och avstyrker bifall till motionerna Sf413 yrkande 3
och Sf414 yrkande 10.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt motion Sf410 av Sigge
Godin. Motionären erinrar om att frågan om ett administrativt samarbete
mellan högskolan och studiestödsorganisationen länge varit aktuell för CSN.
Enligt motionären bör det finnas administrativa och organisatoriska samband
i ett flertal uppräknade funktioner, men ännu har inte någon mer
omfattande samverkan/samordning kommit till stånd mellan högskolan och
studiestödsmyndigheterna i den löpande utbildningsadministrationen. Motionären
ger en rad exempel på hur en bättre samordning skulle kunna
genomföras som skulle ge vinster även på studiemedelssidan. Den i motionen
skisserade samordningen ger, enligt motionären, självklart ett antal arbetstillfällen
till Sundsvall, där det finns tillgång till kvalificerad datapersonal.
CSN har därför goda möjligheter att åta sig att utveckla en bättre samordning
inom den studiesociala sektorn. Motionären begär ett tillkännagivande av
vad som i motionen anförts beträffande dels besparingar och rationaliseringar
inom studiemedelssektorn (yrkande 1), dels Västernorrlands läns behov
av sysselsättningstillfällen (yrkande 2) och dels CSN:s förutsättningar att
samordna den studiesociala administrationen (yrkande 3).

Utskottet vill erinra om att CSN under flera år arbetat med rationaliserings-
och effektivitetsprogram med goda resultat. Det studiesociala informationssystemet
(STIS) innehåller den mest aktuella och fullständiga
informationen om studerande på olika utbildningsnivåer i landet. CSN har
också inlett ett samarbete med såväl högskole- som övriga skolmyndigheter
för att myndigheterna skall kunna dra gemensamma fördelar av registret. I
samband med att CSN övertog studiehjälpshanteringen från kommuner och
landsting övertog CSN också en hel del av den statistikinmatning som legat
på kommunerna. Utskottet vill också framhålla att i de särskilda direktiv som
CSN fått om att prioritera studiehjälpshanteringen har frågorna kring
samarbetet på utbildningsområdet när det gäller informationsinhämtning
och statistikbearbetning särskilt uppmärksammats.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att något tillkännagivande med
anledning av motion Sf410 inte är påkallat.

E5. Vuxenstudiestöd m.m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bestrids förutom utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd även bidrag som utgår för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet och utbildning av
studieorganisatörer och information om vuxenstudiestöd m.m.

1988/89:SfU15

11

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften, som för
närvarande utgör 0,27 % av den totala lönesumman. Avgiften erläggs endast
i form av arbetsgivaravgift. Genom vuxenutbildningsavgiften finansieras -förutom vuxenstudiestöd och administrationen av dessa - anslaget C 7 Bidrag
till viss central kursverksamhet samt till viss del anslagen C 4 Bidrag till
studieförbunden m.m. och E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar.
Tillgängligt utrymme under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret
1988/89 beräknas i propositionen till 1 245 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå i form av särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd
och internatbidrag.

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till studerande på
grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår
yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet utgår med dels en bidragsdel, dels
en lånedel. Bidragsdelen utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund
till alla stödtagare, nämligen 65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m. budgetåret
1984/85 är dock stödet differentierat. Medlem i arbetslöshetskassa erhåller
liksom tidigare ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av utbildningsbidraget.
Den som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för barn
erhåller dessutom barntillägg med 0,09 % av basbeloppet per barn och dag.
Till övriga studerande utgår vuxenstudiebidrag med 32,5 % av utbildningsbidraget.
Barntillägg utgår inte till denna grupp. Utöver bidragsdelen kan
särskilt vuxenstudiestöd utgå i form av studielån med så stort belopp att det
sammanlagda vuxenstudiestödet motsvarar vad den studerande skulle erhållit
i utbildningsbidrag.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag utgår vid kortare utbildningar
såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar vid komvux eller folkhögskola.
Korttidsstudiestödet utgår med 46 kr. per timme och internatbidraget
med 235 kr. per dygn.

Departementschefen beräknar att 890,5 milj. kr. kan avsättas till det
särskilda vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat antal studerande skall
få tillgång till stödet. Utrymmet för korttidsstudiestöd beräknas till 226 milj.
kr. varvid en höjning av stödbeloppen föreslås, för korttidsstudiestöd till 50
kr. per timme och för internatbidraget till 250 kr. per dygn. För bidrag till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknas 44 milj. kr. och för
kostnader för planering m.m. av uppsökande verksamhet och utbildning av
fackliga studieorganisatörer 16,5 milj. kr. Utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd
till arbetslösa beräknas till 68 milj. kr. Sammanlagt föreslås i
propositionen att till anslaget Vuxenstudiestöd m.m. skall anvisas ett
reservationsanslag på 1 245 000 000 kr.

Det finansiella utrymmet för vuxenstudiestöd berörs i tre motioner. I
motion Sf401 av Lars Werner m.fl. yrkande 4 begärs att riksdagen beslutar
höja vuxenutbildningsavgiften med 0,1 procentenheter. Härigenom skulle
enligt motionärerna ges utrymme för ytterligare ca 8 000 personer att studera
med särskilt vuxenstudiestöd samtidigt som resurser skulle frigöras för
förbättringar för studerande på högskolenivå. Anslaget bör-vid en höjning
av vuxenutbildningsavgiften - beräknas till 1 753 000 000 kr. (yrkande 3).
Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf414 i besparingssyfte att

1988/89:SfU15

12

utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd skall vara oförändrat 800 milj. kr.
(yrkande 5). Motionärerna motsätter sig också en höjning av korttidsstudiestödets
belopp, varför utrymmet för denna stödform bör minskas till 162
milj. kr. (yrkande 6). Vidare föreslår motionärerna att anslagsposterna för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser och planering av uppsökande
verksamhet m.m. avvecklas (yrkande 4) och att medel till särskilt vuxenstudiestöd
skall beräknas till oförändrat 61 milj. kr. Till följd härav bör till
anslaget anvisas 1 025 000 000 kr. (yrkandena 7 och 8). Besparingen på
anslaget E 5, 220 milj. kr., bör enligt motionärerna i stället användas för
ytterligare finansiering av anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden. Slutligen
begär Lars Leijonborg m.fl. i motion Sf403 att under anslaget skall anslås
60,5 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Även dessa motionärer vill
avveckla anslagsposterna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och
planering av sådan verksamhet m.m. Medel för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser och i bostadsområdena bör enligt motionärerna i stället
avsättas till studieförbunden (C 4.) med 10 milj. kr.

Utskottet har senast under föregående riksmöte i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1987/88:20 avslagit ett motionsyrkande om en
höjning av vuxenutbildningsavgiften med hänvisning till samhällsekonomin.
Utskottet anser sig inte heller nu kunna förorda ett högre avgiftsuttag och
avstyrker bifall till motion Sf401 yrkande 4. I samma betänkande erinrade
utskottet, i anslutning till motionsyrkanden om besparingar inom vuxenstudiestödet,
om att på grund av det statsfinansiella läget efter hand betydande
belopp i besparingssyfte hade förts över från vuxenutbildningsmedlen till
folkbildningsändamål. Utskottet motsatte sig en sådan urholkning av
vuxenstudiestödet som de då aktuella motionsförslagen innebar. Av samma
skäl motsätter sig utskottet nu de i motionerna Sf414 yrkandena 4-6 och
motion Sf403 föreslagna överföringarna av avgiftsmedel. Den i propositionen
föreslagna höjningen av korttidsstudiestödet är enligt utskottets uppfattning
rimlig med hänsyn till det inkomstbortfall korttidsstuderande får
vidkännas. Det är också angeläget att medel avsätts för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser och planering m.m. eftersom sådan verksamhet
och planering är grundläggande för verksamheten och därför måste ske
fortlöpande. Beträffande medel till särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa
vill utskottet erinra om att i propositionen har beräknats medel härför enligt
det utrymme som den för ändamålet bestämda andelen av vuxenutbildningsavgiften,
0,014 %, medger. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till
motionsyrkandena i fråga och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget E 5.

Barbro Sandberg m.fl. anser i motion Sf404 att differentieringen av det
särskilda vuxenstudiestödet beroende på om den studerande är medlem av
arbetslöshetskassa eller ej är onödig. Motionärerna begär i yrkande 1 ett
tillkännagivande om att det inom ramen för en utredning dels bör övervägas
hur man skall kunna åstadkomma en jämnare fördelning av de särskilda
vuxenstudiestöden, dels bör utredas vilka konsekvenser de nuvarande
reglerna fått för rekryteringen av kvinnor till vuxenutbildning. Vidare begär
motionärerna i yrkande 2 att CSN skall få i uppdrag att utreda hur en reform
skall kunna genomföras som medger att barntillägg utgår på lika villkor till
alla studerande med särskilt vuxenstudiestöd.

1988/89:

I propositionen erinras om att en översyn av de särskilda vuxenstudiestöden
och deras regelsystem aviserades redan i förra årets budgetproposition
mot bakgrund av de förändringar som skulle vidtas inom studiemedelssystemet.
Regeringen har den 2 februari i år uppdragit åt CSN att genomföra den
aviserade översynen. Vid uppdragets fullgörande bör beaktas en promemoria
som bilagts regeringsbeslutet och som upprättats inom utbildningsdepartementet.
Enligt promemorian bör CSN vid översynen utvärdera differentieringen
av stöden och belysa vilka förändringar i rekryteringsmönstret som
differentieringen har åstadkommit. CSN bör också analysera om det finns
skäl för att behålla möjligheten för den som inte är medlem av arbetslöshetskassa
att erhålla särskilt vuxenstudiestöd. Även frågan om barntillägg bör
behandlas. CSN bör ta ställning till om det skall finnas ett särskilt barntillägg
inom vuxenstudiestödssystemet eller om barnfamiljernas speciella försörjningsproblem
kan lösas på annat sätt.

Utskottet finner, med hänsyn till att de frågor som motionärerna tagit upp
kommer att behandlas i översynen, att yrkandena 1 och 2 i motion Sf404 får
anses tillgodosedda.

Ansökan om korttidsstudiestöd kan göras såväl av enskild person som
kollektivt av fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare.
Fr.o.m. år 1987 har pensionärs- och handikapporganisationer fått möjlighet
att under en tvåårig försöksperiod göra kollektiv ansökan om korttidsstudiestödens
internatbidrag. I propositionen föreslås att försöksperioden
förlängs till utgången av år 1990 i avvaktan på den slutliga utvärdering av
erfarenheterna som CSN aviserat till våren 1989.

I motion Sf404 (yrkande 3) av Barbro Sandberg m.fl. begärs att försöksverksamheten
med kollektiv ansökan om internatbidrag från pensionärsorganisationerna
skall avslutas. Som skäl härför anges att de begränsade
resurserna för vuxenstudiestödet bör användas för att finansiera studier för
personer i arbetsaktiv ålder.

Larz Johansson m.fl. begär i motion Sf412 ett tillkännagivande om att
möjligheten att inge kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd bör vidgas till
att gälla även egenföretagarorganisationer såsom LRF och Småföretagens
riksorganisation. Detta skulle enligt motionärerna förenkla ansökningsförfarandet
för personer som saknar studietradition och erfarenhet av studiestöd
och underlätta för dem att delta i t.ex. internatkurser vid folkhögskola.

Frågan om rätten för pensionärsorganisationer att göra kollektiv ansökan
om internatbidrag har behandlats av utskottet inför riksdagens godkännande
av försöksverksamheten 1985/86 och därefter senast under föregående
riksmöte (SfU 1987/88:20). Utskottet framhöll därvid att utskottet inte ville
motsätta sig att även pensionärsorganisationerna fick möjlighet till kollektiv
ansökan eftersom det endast var fråga om en tvåårig försöksverksamhet.
Utskottet erinrade också om att någon övre åldersgräns för det dåvarande
dagstudiestödet inte fanns och att det bland ålders- och förtidspensionärer
fanns ett stort antal kortutbildade. Utskottet framhöll dock att med de
begränsade resurser som vuxenstudiestödet har bör stödet företrädesvis utgå
till dem som är i aktiv ålder.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört och då resultatet av CSN.s
utvärdering av försöksverksamheten beräknas föreligga under innevarande

1988/89: SfU 15

14

år biträder utskottet att försöksverksamheten förlängs till utgången av år
1990 och avstyrker bifall till motion Sf404 yrkande 3.

Även frågan om kollektiv ansökan från företagarorganisationer behandlades
i utskottets betänkande SfU 1987/88:20. Utskottet erinrade då om att
egenföretagare har rätt att ansöka om internatbidrag men däremot inte
korttidsstudiestöd. Utskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka en utvidgning av
möjligheterna till kollektiv ansökan av internatbidrag med hänvisning till att
resultatet av den ovan nämnda försöksverksamheten för handikapp- och
pensionärsorganisationer borde avvaktas. Utskottet vidhåller denna inställning
och avstyrker bifall till motion Sf412.

Enligt riktlinjer som riksdagen godkände i fjol (prop. 1987/88:100, SfU
1987/88:20, rskr. 216) för länsfördelningen av medel för vuxenstudiestöd och
uppsökande verksamhet på arbetsplatser fördelas medlen för särskilt vuxenstudiestöd
med hänsyn enbart till utbildningsstrukturen, medan medlen för
korttidsstudiestöd fördelas med hänsyn till såväl utbildningsstrukturen som
till förekomsten av skiftarbete. Medlen för uppsökande verksamhet fördelas
med hänsyn till utbildningsstrukturen, men viss hänsyn bör också tas till
glesbygdslän med stora avstånd.

Roland Sundgren m.fl. anför i motion Sf408 att medel för vuxenstudiestöd
blir outnyttjade då vissa län inte förbrukat sin tilldelning samtidigt som medel
saknas i andra län. En enkel metod för att få en rättvisare fördelning är att
CSN skapar en form av ”pott” för en senare fördelning eller omfördelning.
Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

De problem motionärerna tar upp har sin grund i att efterfrågan på
vuxenstudiestöd är betydligt större än de ekonomiska resurserna för sådana
stöd. Fördelningen mellan länen måste därför ske efter vissa prioriteringsgrunder.
Det finns emellertid inget som hindrar CSN att reservera medel för
en senare fördelning eller göra en omfördelning av medel som inte
förbrukats, och utskottet förutsätter att CSN prövar lämpligheten härav.
Utskottet anser på grund härav att något tillkännagivande med anledning av
motion Sf408 inte är påkallat.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt två motionsyrkanden om
en översyn av vuxenstudiestödet.

I motion Sf405 av Berit Oscarsson m.fl. tar motionärerna upp olika
förhållanden inom vuxenstudiestödet som begränsar möjligheterna för alla
som behöver vuxenutbildning att få vuxenstudiestöd och som motiverar en
översyn av vuxenstudiestödet. Motionärerna pekar på att vuxenutbildningsavgiften
numera används för att finansiera även andra ändamål. De anser att
hela avgiften bör användas för sitt ursprungliga ändamål och att i en
finansieringsdiskussion även bör aktualiseras frågan om en avgift från
egenföretagare, som i dag har möjlighet att utnyttja vissa av stöden. Även det
särskilda vuxenstudiestödet till arbetslösa bör ses över men det kan
ifrågasättas om ett generellt stöd behövs i rådande arbetsmarknadsläge.
Korttidsstudiestödets nivå utgör också ett problem på grund av att inkomstbortfallet
inte täcks. Ett annat problem är detaljregleringen av stödets
användning. Motionärerna anser att den översyn som aviserats av det
särskilda vuxenstudiestödet har ett alltför begränsat perspektiv och att man i
stället bör försöka nå en helhetssyn för vuxenstudiestödsområdet. Motionä -

1988/89:SfU15

15

rerna begär ett tillkännagivande av vad som anförts om behovet av en
översyn av samtliga vuxenstudiestöd.

Även motionärerna i motion Sf413 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. anser
att en översyn av vuxenstudiestödet bör företas men från andra utgångspunkter.
De framhåller att korttidsstudiestödet och den uppsökande verksamheten
främst är inriktad på att tillgodose de fackliga organisationernas behov av
att utbilda sina medlemmar i fackliga frågor, men också behov av att utbilda
sina förtroendevalda. Den egentliga målgruppen för stödet, personer som
har kort grundutbildning och besvärliga arbetsförhållanden, nås enligt
motionärerna ej av stödet. Riksdagen bör därför (yrkande 9) besluta om en
översyn av korttidsstudiestödet i syfte att bättre ge den primära målgruppen
den utbildning de behöver. Motionärerna ifrågasätter också vuxenutbildningsavgifternas
lämplighet som instrument för finansiering av verksamheten
och anser att även denna fråga bör bli föremål för en bredare översyn.

Utskottet vill i anslutning till vad som anförts i motion Sf413 erinra om de
uttalanden som gjordes i föregående års budgetproposition. I denna
framhölls att målen för korttidsstudiestöden låg fast och att stöden med
prioritet skulle ges till sökande med kort tidigare utbildning och stort behov
av utbildning och stöd. Förutom kort utbildning skulle svåra arbetsförhållanden
vara de viktigaste kriterierna. Vidare framhölls att korttidsstudiestöden i
större utsträckning borde kunna beviljas för grundläggande studier i
allmänna ämnen, typ svenska, engelska, matematik och samhällskunskap.
Rena funktionsutbildningar borde enligt propositionen i första hand finansieras
med andra medel än vuxenstudiestöd. Utskottet instämde i vad som
anförts i propositionen om prioritetsgrunderna för korttidsstudiestödet (se
SfU 1988/89:20). Någon utredning med den inriktning som begärts i motion
Sf413 yrkande 9 är därför enligt utskottets uppfattning inte påkallad.

Utskottet anser däremot att de frågeställningar som tagits upp i motion
Sf405 är värda beaktande. Sedan vuxenstudiestödet beslöts år 1975 har
någon bredare översyn inte företagits och de förhållanden som reformen då
grundades på eller som senare föranlett förändringar av vuxenstudiestödssystemet
kan ha förändrats under den tid som gått. I tidigare försöksverksamheter
och i utredningar som avsett begränsade delar av stödet har också tagits
fram en rad förslag som har visat på olika behov av förändring av
vuxenstudiestödet. Utskottet anser därför att det kan finnas skäl för
regeringen att vidga översynen av det särskilda vuxenstudiestödet till att avse
även andra delar av vuxenstudiestödet. I arbetet med en sådan översyn är det
enligt utskottets uppfattning viktigt att man tar till vara de kunskaper och
erfarenheter på området som finns hos arbetsmarknadens parter.

Vad utskottet anfört om en översyn bör riksdagen som mening ge
regeringen till känna med anledning av motion Sf405.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från förevarande anslag bestrids utgifter för timersättning för deltagare i
grundutbildning för vuxna och vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
samt vid grundläggande svenskundervisning för invandrare. Stödet utgår
med 46 kr. per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från

1988/89: SfU 15

16

arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande

1 utbildningen. Till övriga studerande utgår stödet med 13 kr. per timme.

1 propositionen föreslås att en ny anslagspost införs under anslaget E 6 för
att täcka utgifter för ett studiesocialt stöd till föräldrar till döva eller gravt
hörselskadade barn som vill delta i kurser i teckenspråk. Stödet bör kunna
utgå i stort sett efter den modell som gäller korttidsstudiestöd och internatbidrag.
Avsikten är att CSN skall få i uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen
utarbeta ett förslag till stödets slutliga utformning. Kostnaderna för
stödet i fråga beräknas till 3 200 000 kr. vilket under ett år ger utrymme för ca
300 föräldrar att delta i 15 dagars teckenspråksutbildning.

Vidare föreslås i propositionen att den högre timersättningen höjs till 50
kr. per timme. Den del av kostnaderna under anslaget som skall finansieras
genom vuxenutbildningsavgiften beräknas i propositionen till 55 050 000 kr.
och det totala anslagsbehovet till 132 753 000 kr.

Barbro Sandberg och Sigge Godin anför i motion Ub250 att även
möjligheten för syskon till döva eller gravt hörselskadade barn att delta i
teckenspråksundervisning bör prövas i CSN:s arbete med stödets slutliga
utformning, och de begär ett tillkännagivande härom till regeringen.

De resurser som föreslås för studiestöd vid teckenspråksundervisning är
beräknade för att täcka inkomstbortfall och inackorderingsavgift för föräldrar
som deltar i undervisningen. En utvidgning av rätten till ersättning till
andra familjemedlemmar innebär att ytterligare resurser måste avsättas
under anslagsposten för att undvika en prioritering mellan sökandena till
stöden. Utskottet är nu inte berett medverka härtill och avstyrker bifall till
motion Ub250.

1 motion Sf414 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkandena 9 och 10)
begärs till följd av att motionärerna förordar en oförändrad timersättning att
54 450 000 kr. av vuxenutbildningsmedel skall användas för att finansiera
anslaget och att anslaget skall beräknas till 130 153 000 kr.

Utskottet har ovan tillstyrkt en höjning av korttidsstudiestödet till 50 kr.
per timme, och utskottet anser i konsekvens härmed att en motsvarande
höjning bör ske av den högre timersättningen vid vissa vuxenutbildningar.
Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag till medelsanvisning under
anslaget E 6 och avstyrker bifall till motion Sf414 yrkandena 9 och 10.

E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för
studerande. Tillsynen över studerandehälsovården utövas av universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ). Vidare bestrids från anslaget stöd till produktion
av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade
eller dyslektiker. Detta bidrag disponeras av talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB). Slutligen bestrids från anslaget bidrag för
reserabatter till studerande. Medlen härför disponeras av CSN.

För bidrag till studerandehälsovård har i propositionen beräknats ett
medelsbehov av 9 004 000 kr. Bidraget till TPB för studielitteratur har
beräknats till 10 783 000 kr. och bidraget till reserabatter för studerande till
84 800 000 kr. Till anslaget E 7 föreslås i enlighet härmed anvisat ett
förslagsanslag på 104 587 000 kr.

2 Riksdagen 1988/89.11 sami. Nr 15

1988/89 :SfU 15

17

I motion Sf404 av Barbro Sandberg m.fl. yrkande 5 begärs att ytterligare
200 000 kr. skall anvisas under anslaget som bidrag till studerandehälsovård.
Motionärerna framhåller att inom ramen för studerandehälsovården erbjuds
de studerande medicinsk och psykiatrisk hjälp särskilt anpassad till deras
behov och att detta motiverar en uppräkning av anslaget.

Utskottet vill till att börja med erinra om att en särskild utredare nyligen
tillkallats för att utreda konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande av
kårobligatoriet m.m. (dir. 1989:8). Utredaren bör visa hur de studerandes
behov av bl.a. hälsovård, kurativa insatser och motionsidrott tillgodoses och
även klarlägga ekonomiska förhållanden inkl. ekonomiskt stöd från stat,
landsting och kommuner. När det gäller studerandehälsovården skall
utredaren analysera och lämna förslag till hur denna verksamhet lämpligen
kan organiseras.

De riktlinjer för studerandehälsovården som för närvarande gäller (prop.
1982/83:129, SfU 25, rskr. 386) innebär att tyngdpunkten bör ligga på
förebyggande, sociala och kurativa insatser. De studerandes behov av
somatisk och psykiatrisk vård bör huvudsakligen tillgodoses inom ramen för
den offentliga hälso- och sjukvården. När riktlinjerna antogs förutsattes att
såväl de studerande som landstingskommunerna och kommunerna skulle ge
bidrag till verksamheten.

Propositionens förslag innebär att statens bidrag räknats upp med 4 %
vilket är en något högre löne- och prisomräkning än vad som är normalt för
liknande anslag till vilka staten ger bidrag. Skäl för en ytterligare uppräkning
av bidraget föreligger inte enligt utskottets uppfattning. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag till medelsanvisning under anslaget E 7 och avstyrker
bifall till motion Sf404 yrkande 5.

I motion Sf413 yrkande 8 tar Ann-Cathrine Haglund m.fl. upp vissa frågor
om reserabatter till studerande. Motionärerna påpekar att i områden där
järnvägsförbindelserna är dåliga och busstrafik i SJ:s regi saknas blir de
studerande i huvudsak utestängda från förmånen av reserabatt. CSN bör
därför få medel för att i första hand kunna göra avtal med länstrafikbolag i
dessa områden. Även avtal med Linjeflyg/S AS bör övervägas när avstånden
är långa och alternativ trafik inte finns. Motionärerna begär ett tillkännagivande
härom till regeringen.

Enligt vad utskottet erfarit verkar CSN för att åtgärda de problem
motionärerna tagit upp och förhandlingar pågår om avtal med vissa
trafikbolag. Något tillkännagivande med anledning av motion Sf413 yrkande
8 anser utskottet därför inte påkallat.

Utskottet har ingen erinran mot de delar av propositionen som inte berörts
ovan.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden

1. att riksdagen godkänner att 39 200 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1989/90 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m.m.,

1988/89: SfU 15

18

2. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett ramanslag på 107 152 000 kr.,

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

3. att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 17 734 000 kr.,

Studiehjälp m.m.

4. beträffande utredning om bättre villkor för gymnasieelever

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf401 yrkande 1 i motsvarande
del,

5. beträffande inackorderingstillägg

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf413 yrkande 6,

6. beträffande inackorderingstillägg vid regionala idrottsgymnasier
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf406,

7. beträffande gymnasieelevers resor

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf413 yrkande 7,

8. beträffande studiebidrag vid utlandsstudier och anslag till studiehjälp
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Sf402, 1988/89:Sf404 yrkande 6, 1988/89:Sf413 yrkande 5
och 1988/89:Sf414 yrkandena 1 och 2 till Studiehjälp m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 030 400 000 kr.,

Studiemedel

9. beträffande studielön

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf401 yrkande 1 i motsvarande
del och 1988/89:Sf409,

10. beträffande inkomstprövning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf401 yrkande 2, 1988/
89:Sf413 yrkande 1 och 1988/89:Sf416,

11. beträffande inkomstbegreppet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf413 yrkande 2,

12. beträffande studiemedel vid vissa utbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf407, 1988/89:Sf411 och
1988/89: Sf415,

13. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf413 yrkande 4,

14. beträffande bankernas medverkan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf413 yrkande 3,

15. beträffande samordnad administration
att riksdagen avslår motion 1988/89: Sf410,

16. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Sf413 yrkande 10 och 1988/89:Sf414 yrkande 3 till Studiemedel
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 107 000 000 kr.,

1988/89 :SfU 15

19

Vuxenstudiestöd m.m.

17. beträffande höjning av vuxenutbildningsavgiften
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf401 yrkande 4,

18. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Sf401 yrkande 3, 1988/89:Sf414 yrkandena 4-8 och 1988/
89:Sf403, dels godkänner att 1 245 000 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1989/90 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m.,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 1 245 000 000 kr.,

19. beträffande differentiering av särskilt vuxenstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf404 yrkandena 1 och 2,

20. beträffande kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1988/89:Sf404 yrkande 3 godkänner vad som förordats om förlängd
försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden
och med kollektiv ansökan om internatbidrag för
handikapp- och pensionärsorganisationer,

21. beträffande kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf412,

22. beträffande länsfördelning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf408,

23. beträffande översyn av vuxenstudiestödet

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Sf413 yrkande 9 och med
anledning av motion 1988/89:Sf405 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. lag om ändring i lagen (1983:271) om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån,

3. lag om upphävande av lagen (1983:271) om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån,

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

25. beträffande teckenspråksundervisning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub250,

26. beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1988/89:Sf414 yrkandena 9 och 10, dels godkänner att 55 050 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1989/90 används för att finansiera delar av anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid
vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 132 753 000 kr.,

1988/89:SfU 15

20

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

27. beträffande bidrag till vissa studiesociala ändamål

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1988/89:Sf404 yrkande 5 dels till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
104 587 000 kr., dels medger att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 3 300 000
kr. för budgetåret 1990/91 som förordats i propositionen,

28. beträffande rese rabatter till studerande

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf413 yrkande 8.

Stockholm den 21 mars 1989
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s),
Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof
Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m),
Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk),
Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s) och
Maria Leissner (fp).

Reservationer

1. Inackorderingstillägg (mom. 5)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Även i” och
slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den höjning som föreslås av inackorderingstillägget är
väl motiverad. Det är emellertid angeläget att tillägget även fortsättningsvis
höjs, och utskottet ser förslaget i propositionen endast som en etapp i en
stegvis ökning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande inackorderingstillägg
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf413 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89SfU15

21

3 Riksdagen 1988/89.11 sami. Nr 15

2. Inackorderingstillägg vid regionala idrottsgymnasier
(mom. 6)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m). Hans Dau
(m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Antalet
platser” och på s. 7 slutar med ”sådana tillägg.” bort ha följande lydelse:
De regionala idrottsgymnasierna i Eksjö, Jönköping och Vetlanda har
utvecklats i samarbete med länsskolnämnd, berörda kommuner och specialidrottsförbund
både på regional- och riksnivå. Såväl SÖ som Sveriges
riksidrottsförbund (RF) har yttrat sig för en femårig försöksverksamhet och
uttalat behovet av ekonomiskt stöd i form av inackorderingsstöd, men CSN
har avslagit en framställning härom från SÖ. Den tolkning som CSN gjort av
gällande bestämmelser om inackorderingstillägg har fått oacceptabla följder
för berörda kommuner, och möjligheten för dessa regionala idrottsgymnasier
att fortleva har kraftigt minskat. Utskottet anser att, i och med att en
försöksverksamhet har inletts som fått stöd av SÖ, försöksverksamheten
också bör kompletteras med en möjlighet till studiehjälp i form av
inackorderingstillägg. Utskottet tillstyrker således bifall till motion Sf406.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande inackorderingstillägg vid regionala idrottsgymnasier
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sf406 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Gymnasieelevers resor (mom. 7)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att man vid den försöksverksamhet
som nu förbereds när det gäller ersättning för gymnasieelevers resor tar
hänsyn till förhållanden i olika delar av landet och till den kilometergräns
som tillämpas i grundskolan. Inte minst viktigt är att man observerar de stora
olikheter som existerar mellan storstäder och glesbygd. En åtgärd som kan
vara lönsam i Stockholm med väl utbyggd kollektivtrafik, kan i mindre
glesbygdskommuner få stora ekonomiska konsekvenser. Utskottet tillstyrker
således bifall till motion Sf413 yrkande 7.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande gymnasieelevers resor

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf413 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:SfU15

22

4. Studiebidrag vid utlandsstudier och anslag till studiehjälp
m.m. (mom. 8)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg
(fp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”När utskottet”
och på s. 8 slutar med ”Studiehjälp m.m.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att internationella kontakter i form av studier utomlands
är viktiga. Utskottet föreslår därför som ett första steg till en ökad
internationalisering att studiebidrag skall kunna utgå under ett års studier på
gymnasial nivå utomlands under de förutsättningar som CSN föreslagit.
Regeringen bör snarast lägga fram förslag till riksdagen så att de nya reglerna
kan träda i kraft den 1 juli 1989. Utskottets förslag om studiebidrag
utomlands kan beräknas kosta ca 20 milj. kr. per år varför regeringens förslag
till studiehjälp m.m. bör räknas upp med motsvarande belopp.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande studiebidrag vid utlandsstudier och anslag till studiehjälp
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf414 yrkandena 1 och 2
och med anledning av propositionen och motionerna 1988/89:Sf402,
1988/89:Sf404 yrkande 6 och 1988/89:Sf413 yrkande 5 till Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 050 400 000 kr.,

5. Studielön (mom. 9)

Karin Israelsson och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Motioner av”
och på s. 9 slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

I reservation 1 till utskottets betänkande SfU 1987/88:26 framfördes stark
kritik mot regeringens förslag i proposition 1987/88:116 till nytt studiemedelssystem
eftersom det viktigaste problemet - skuldkrisen - inte löstes
genom förslaget. Det nya systemet medför att studieskulden, trots full
återbetalning, kan växa under 20-30 år för vissa akademikergrupper om
deras löneutveckling blir svag. Det gäller framför allt grupper med lång
studietid och låg inkomst, t.ex. bibliotekarier och socionomer. Vissa grupper
kommer aldrig att kunna betala tillbaka skulden. Detta beror på att i det
föreslagna systemet skall 4 % av inkomsten årligen användas för amortering
på studielånen medan räntan kommer att bli högre (utan avdragsrätt).
Således kommer studieskulden att växa så länge som årslönen är mindre än
skulden.

Utskottet anser att den enda rimliga lösningen är att införa en beskattad
studielön på 100 % av basbeloppet kompletterad med statsgaranterade lån
på 80 % av basbeloppet. Därutöver bör enligt utskottets mening ett
återbetalningspliktigt barntillägg utgå i avvaktan på att ett generellt ekono -

1988/89: SfU15

23

miskt stöd till barnfamiljer i form av vårdnadsbidrag införs. Vidare bör såväl
studielön som statsgaranterade lån utgå utan någon prövning mot egen
inkomst. Utskottet förutsätter också att införandet av en beskattad studielön
innebär att litteraturkostnader blir avdragsgilla. Beträffande återbetalning
av det statsgaranterade lånet anser utskottet - med hänsyn till den
begränsade skuldbörda som det nu förordade systemet innebär - att
nuvarande inkomstrelaterade regler kan accepteras, dock med den ändringen
att inkomstbegreppet skall vara taxerad inkomst.

Utskottet anser således att riksdagen bör begära ett förslag med studielön i
enlighet med det anförda. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande studielön
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf409 och med avslag på
motion 1988/89: Sf401 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Studielön (mom. 9)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Motioner av”
och slutar på s. 9 med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

I reservation 2 till utskottets betänkande SfU 1987/88:26 framhölls att
förslaget i proposition 1987/88:166 inte löste de grundläggande problemen i
studiemedelssystemet och inte heller motsvarande kommande behov. I det
nya systemet har subventioner flyttats från återbetalningssidan till bidragsdelen
och totalbeloppen. Därmed kvarstår problemen med den tunga skuldbördan
efter studierna. Skulden blir orimligt och orättvist stor vid utbildningar
som leder till yrken med lägre löneutveckling. Inför 1990-talet står högskolan
dessutom inför problemet med minskade ungdomskullaroch därmed ökande
konkurrens med näringslivet om ungdomarna. Det långsiktiga målet för att
lösa dessa problem är att införa studielön för alla som studerar på högskolan.

På kort sikt bör ett första friår införas då den studerande skall få
tillgodoräkna sig studiemedlen som bidrag om en studieprestation motsvarande
24 poäng på två terminer uppnåtts. Uppfylls inte denna studieprestation
omvandlas bidraget till studielön till den del det skulle utgått som
studielån i gällande system.

1985 års studiemedelskommitté utredde inte de samhälleliga effekterna av
ett studielönesystem. En utredning bör därför tillsättas med uppgift att
utreda förutsättningarna för att ersätta nuvarande studiemedelssystem med
studielön och som en första etapp införa ett friår enligt den ovan angivna
modellen. Det anförda bör med bifall till motion Sf401 yrkande 1 i
motsvarande del ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande studielön
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf401 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på motion 1988/89:Sf409 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:SfU15

24

7. Inkomstprövning (mom. 10)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Även
motionsyrkanden” och slutar med ”ändrade inkomstprövningsregler.” bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör prövningen av rätt till studiemedel mot
egen inkomst på sikt upphöra. Därmed understryks att studiemedelssystemet
är ett generellt system. En avskaffad inkomstprövning skulle också
medföra besparingar i administrationen och underlätta hanteringen för den
enskilde. Risken för att en avskaffad prövning skulle leda till att de
studerande förvärvsarbetar så mycket jämsides med studierna att dessa
skulle försummas är ringa, eftersom rätten till studiemedel är knuten till
deltagande i undervisningen och viss studietakt. Om tillfredsställande
studieresultat uppnås bör det enligt utskottets mening vara den enskildes sak
att i övrigt disponera sin tid. En reform måste emellertid av kostnadsskäl
genomföras successivt. Som ett första etappmål anser utskottet att fribeloppsgränserna
bör höjas med 10 procentenheter för vartdera halvåret
fr.o.m. den 1 januari 1989, och regeringen bör därför snarast framlägga
förslag härom. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande inkomstprövning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sf413 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1988/89:Sf401 yrkande 2 och 1988/89:Sf416
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Inkomstprövning (morn. 10)

Barbro Sandberg (fp), Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp)
och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Även
motionsyrkanden” och slutar med ”ändrade inkomstprövningsregler.” bort
ha följande lydelse:

Eftersom studiemedel endast kan utgå under studietid bör enligt utskottets
uppfattning en studerande ha möjlighet att skaffa sig inkomst under ferietid
utan att detta påverkar möjligheten till studiemedel under terminerna.
Regeringen bör därför låta CSN utreda hur ett system där ferieinkomsterna
är undantagna från inkomstprövningen av studiemedel kan utformas och
vilka ökade kostnader detta skulle medföra samt därefter återkomma till
riksdagen med förslag i frågan.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande inkomstprövning
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf401 yrkande 2 och
1988/89:Sf416 och med anledning av motion 1988/89:Sf413 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:SfU15

25

9.Inkomstbegreppet (mom. 11)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau
(m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Även
förslaget” och slutar med ”kategorier studerande.” bort ha följande lydelse:
Det inkomstbegrepp som tillämpas inom studiemedelssystemet, sammanräknad
inkomst, innebär bl.a. att underskotts- och förlustavdrag som
uppkommit t.ex. på grund av innehav av villa och rörelse ej får tillgodoräknas.
Sålunda drabbas enligt utskottets mening exempelvis barnfamiljer, som
ofta om möjligt väljer att bo i en egen villa, samt vissa nyetablerade egna
företagare.

Även om någon absolut rättvisa ej går att uppnå i dylika sammanhang
anser utskottet att taxerad inkomst bättre än sammanräknad inkomst speglar
den enskildes ekonomiska situation och således bör användas som inkomstbegrepp
vid prövning av såväl rätten till studiemedel som vid återbetalning av
studielån. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag
härom.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande inkomstbegreppet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf413 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Avskrivning av studielån (mom. 13)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Ärendena”
och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att den som under lång tid har avstått från
arbetsinkomster på grund av studier har dragit på sig en extra stor
skuldbörda. Det är därför motiverat att staten avskriver en del av denna
skuld. Därmed främjas också rekryteringen till de mer krävande studierna,
och de sociala hinder som föreligger motverkas. Rätt till avskrivning bör
enligt utskottets mening gälla alla som uppburit studiemedel för minst sex
terminers heltidsstudier eller deltidsstudier av motsvarande total omfattning.
De sex terminerna skall kunna gälla såväl gymnasiala som postgymnasiala
studier och behöver inte omfatta en sammanhängande tidsperiod. Avskrivning
bör ske med 6 % av basbeloppet per termin för gymnasiala studier och
med 6 % av basbeloppet per uppnådda 20 poäng för postgymnasiala studier.

I syfte att stimulera till ökad forskning anser utskottet också att en särskild
avskrivning av skulden bör göras för den som avlägger doktorsexamen.
Därvid bör en skuldavskrivning ske med en summa som motsvarar ett
basbelopp.

Regeringen bör snarast framlägga förslag om avskrivning av studieskulden
i enlighet med det anförda.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande avskrivning av studielån
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf413 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89 :SfU 15

26

11. Bankernas medverkan (mom. 14)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Hans Dau (m) Barbro Sandberg
(fp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”När ett” och
slutar med ”bör avslås.” bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte övertygat om att en statlig studielånshantering genom
riksgäldskontorets försorg är den mest effektiva modellen. Erfarenheten
visar att andra lösningar ofta är mer rationella. Utskottet anser därför att
bankväsendet snarast bör få tillfälle att erbjuda sina tjänster så att en
bedömning kan ske om deras medverkan erbjuder fördelar för de studerande,
i form av t.ex. service, och om en sådan medverkan är ekonomiskt
konkurrenskraftig. Detta bör med bifall till motion Sf413 yrkande 3 ges
regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande bankernas medverkan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf413 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 16)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservationerna 7, 9 och 10 -

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
som” och slutar med ”yrkande 10.” bort ha följande lydelse:

De förslag som lagts fram i reservationerna 7,9 och 10 beräknas kosta 200
milj. kr. varför propositionens förslag till anslag för studiemedel m.m. bör
räknas upp med motsvarande belopp.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande anslag till studiemedel m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/
89:Sf413 yrkande 10 och 1988/89:Sf414 yrkande 3 till Studiemedel
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 307 000 000 kr.,

13. Höjning av vuxenutbildningsavgiften (mom. 17)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

För att öka möjligheterna att använda utbildning av vuxna som ett
fördelningspolitiskt instrument anser utskottet det nödvändigt att öka de
ekonomiska resurserna. Vuxenutbildningsavgiften bör därför ökas från
nuvarande 0,27 % till 0,37 % av den totala lönesumman. Utskottet beräknar
de därigenom ökade intäkterna till 508 milj. kr. Dessa medel bör användas
till ett ökat antal vuxenstudiestöd för en höjning av den allmänna utbildningsnivån.

1988/89:SfU15

27

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande höjning av vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf401 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom. 18)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”1 samma” och
slutar med ”Anslaget E 5.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf414 att betydande besparingar
bör kunna göras inom vuxenstudiestödet för att frigöra avgiftsmedel för
finansiering av studieförbundens verksamhet. För särskilt vuxenstudiestöd
bör endast anvisas 800 milj. kr. och för korttidsstudiestöd 162 milj. kr. Medel
bör inte längre anvisas för kostnader för uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer eftersom tidigare års insatser på dessa
områden får anses tillräckliga. Till anslaget bör därför anvisas ett belopp som
är 220 milj. kr lägre än som föreslagits av regeringen, eller sammanlagt
1 025 000 000 kr.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf414 yrkandena 4-8 och
med anledning av propositionen och motion 1988/89:Sf403 samt med
avslag på motion 1988/89:Sf401 yrkande 3 dels godkänner att
1 025 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1989/90 används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 025 000 000
kr.,

15. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom. 18)

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”1 samma”
och slutar med ”anslaget E 5.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör de studieförbund, som bl.a. genom sina
medlemsorganisationer har etablerad kontakt med de flesta arbetsplatser ha
tillräckliga resurser för att utan extra statsbidrag verka på arbetsplatserna
med uppsökande verksamhet rn.m. Ett visst extra bidrag kan dock behövas
för insatser på arbetsplatser med få medarbetare. Utskottet delar därför
uppfattningen i motion Sf403 att sådana medel som enligt propositionen
föreslås för planering och genomförande av uppsökande verksamhet, 60,5
milj. kr., inte bör anvisas under anslaget E 5. Vuxenstudiestöd. I stället bör
10 000 000 kr. ges till studieförbunden för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser och i bostadsområden, och förslag härom har lagts fram i
motion Ub233.

1988/89 :SfU 15

28

Medel för Vuxenstudiestöd m.m. bör till följd av utskottets förslag ovan
beräknas med 1 184 500 000 kr.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf403 och med anledning
av propositionen och motion 1988/89:Sf414 yrkandena 4-8 samt med
avslag på motion 1988/89:Sf401 yrkande 3, dels godkänner att
1 184 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
1 184 500 000 kr.,

16. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom. 18)

Margo Ingvardsson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation
13 - att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf401 yrkande 3 och med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1988/
89:Sf414 yrkandena 4-8 och 1988/89:Sf403 dels godkänner att
1 753 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
1 753 000 000 kr.,

17. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m.
(mom. 20)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau
(m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Maria Leissner (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Frågan om”
och på s. 15 slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det inte rimligt att de begränsade resurser som står till
förfogande för vuxenstudiestödet används till internatbidrag för kurser som
riktar sig till ålderspensionärer. Medlen skall i stället användas för att
finansiera studier för personer i arbetsaktiv ålder. Pensionärer bör som
alternativ för sin studieverksamhet kunna erhålla stöd från studieförbunden.
Med hänsyn härtill bör försöksverksamheten vad gäller pensionärsorganisationernas
rätt att kollektivt ansöka om internatbidrag upphöra och i
fortsättningen endast omfatta handikapporganisationerna.

1988/89:SfU 15

29

4 Riksdagen 1988/89.11 sami. Nr 15

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf404 yrkande 3 och med
avslag på propositionen i motsvarande del dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om kollektiv ansökan från
pensionärsorganisationer, dels godkänner vad som förordats om
förlängd försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande
vuxenstudiestöden och med kollektiv ansökan om internatbidrag för
handikapporganisationer,

18. Översyn av vuxenstudiestödet (mom. 23)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”inte påkallad.” bort ha följande lydelse:

Den översyn som CSN fått i uppdrag att genomföra beträffande det
särskilda vuxenstudiestödet bör enligt utskottets uppfattning även omfatta
systemet med en särskild vuxenutbildningsavgift och det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa. Vidare kan det ifrågasättas om reglerna för
korttidsstudiestödet verkligen innebär att stödet går till den avsedda
målgruppen. Utskottet anser därför att det finns anledning att se över även
dessa regler. Vad utskottet anfört bör med bifall till motion Sf413 yrkande 9
ges regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande översyn av vuxenstudiestödet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sf413 yrkande 9 och med
avslag på motion 1988/89:Sf405 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

19. Lagförslagen (mom. 24)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservation 14- att utskottet under moment 24 bort
hemställa

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen att
5 kap. 5 § studiestödslagen skall ha oförändrad lydelse,

2. lag om ändring i lagen (1983:271) om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån,

3. lag om upphävande av lagen (1983:271) om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån,

1988/89 :SfU 15

30

20. Teckenspråksundervisning (mom. 25)

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”De anser”
och slutar med ”motion Ub250.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förslaget om ett studiesocialt stöd till förälder som
genomgår utbildning i teckenspråk är ett steg i rätt riktning. Man måste dock
se familjen som en helhet och ge även syskon till döva eller gravt
handikappade barn möjlighet att tillsammans med föräldrarna få teckenspråksutbildning.
CSN bör därför vid den slutliga utformningen av stödet
beakta att även syskon bör få kostnaderna för vistelsen ersatta. Vad utskottet
sålunda anfört bör med bifall till motion Ub250 ges regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande teckenspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub250 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (mom. 26)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och 10.” bort ha följande lydelse:

I reservation 14 har utskottet förordat att korttidsstudiestödets högre
belopp skall vara oförändrat 46 kr. i timmen. I konsekvens härmed bör inte
heller den högre timersättningen vid vissa vuxenutbildningar höjas. Anslaget
bör därför beräknas till 130 153 000 kr. och den del som skall finansieras
genom vuxenutbildningsavgiften till 54 450 000 kr.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf414 yrkandena 9 och 10
och med anledning av propositionen dels godkänner att 54 450 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1989/90 används för att finansiera delar av anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid
vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 130 153 000 kr.,

22. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 27)

Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö
Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Propositionens
förslag” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna uppräkningen av anslaget täcker enligt
utskottets uppfattning inte de kostnadsökningar som studerandehälsovården

1988/89:SfU 15

31

har. Utskottet anser därför att ytterligare 200 000 kr. bör anvisas under
anslaget för bidrag till studerandehälsovården.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande bidrag till vissa studiesociala ändamål

att riksdagen med bifall till 1988/89:Sf404 yrkande 5 och med
anledning av propositionen, dels till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
104 787 000 kr., dels medger att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 3 300 000
kr. för budgetåret 1990/91 som förordats i propositionen,

23. Reserabatter till studerande (mom. 28)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Hans Dau (alla m) och Ragnhild Pohanka
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”inte påkallat.” bort ha följande lydelse:

Reaktionerna på det rabattsystem som införts för studerande som reser
med SJ:s tåg och bussar är i huvudsak positiva. Det finns emellertid stora
områden i landet där de studerande inte har möjlighet att få reserabatt på
grund av att områdena är glest eller inte alls trafikerade av SJ. Utskottet
anser därför att CSN måste få tillräckliga medel för att i första hand träffa
avtal med länstrafikbolag som trafikerar områden där de studerande inte kan
utnyttja SJ:s reserabatter. Det bör också övervägas om inte avtal skall träffas
med Linjeflyg/SAS i de fall avstånden är mycket stora och alternativa
kommunikationer i det närmaste är obefintliga. Vad utskottet anfört bör
med bifall till motion Sf413 yrkande 8 ges regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande reserabatter till studerande

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf413 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever
Margo Ingvardsson (vpk) anför:

I motion Sf401 av Lars Werner m.fl. har begärts att en utredning tillsätts som
skall lägga fram förslag om förbättrade villkor för gymnasieelever. Med
hänsyn till att CSN fått i uppdrag av regeringen att prioritera förändringar
inom studiehjälpen har jag anslutit mig till utskottets uppfattning att
resultatet av detta uppdrag bör avvaktas och ansett att frågan om huruvida en
utredning behövs, i enlighet med vad som begärts i motion Sf401, får anstå
tills vidare.

1988/89:SfU15

32

2. Studielön

1988/89:SfU15

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

I reservationerna 5 och 6 har frågan om studielön tagits upp. Miljöpartiet
arbetat för närvarande med ett förslag om medborgarlön och arbetet härmed
ligger i linje med förslagen om studielön. Jag avser att återkomma i frågan om
studielön när partiets arbete med medborgarlön är slutfört.

3. Inkomstprövning

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:

Vi har i reservation 5 begärt att ett system med beskattad studielön skall
införas. Med ett sådant system bortfaller behovet av särskilda inkomstprövningsregler.
Vi har därför inte något yrkande om att nuvarande inkomstprövningsregler
bör ändras.

4. Studiemedel vid vissa utbildningar

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anför:

Enligt gällande regler kan studiemedel utgå till privata skolor om skolan
antingen har statligt stöd eller står under statlig tillsyn.

I motion 1988/89:Sf407 yrkas att studiemedel skall utgå till elever vid
Påhlmans handelsinstitut.

Vi anser att motionens krav är berättigat men konstaterar att studiemedel
kan utgå till berörda elever om skolan är beredd att bli ställd under statlig
tillsyn. Vi avstår därför från något yrkande i frågan.

5. Studiemedel vid vissa utbildningar

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anför:

I motionerna Sf411 och Sf415 har begärts att studiemedel skall kunna utgå till
studerande vid Skillingbyholmsskolan resp. Marionetteatern. Utbildningarna
i fråga är inte statsunderstödda och står inte under statlig tillsyn. Utskottet
har avstyrkt bifall till motionerna med motiveringen att det måste ankomma
på regeringen att efter ansökan från vederbörande utbildningsanordnare
pröva förutsättningarna för rätt till studiemedel för de nämnda eleverna.

För Skillebyholmsskolans vidkommande begärdes år 1987 hos regeringen
att skolan skulle ställas under statlig tillsyn och att eleverna skulle bli
studiemedelsberättigade. Denna begäran har emellertid inte bifallits av
regeringen. Med hänsyn till den inriktning undervisningen vid skolan har och
till att elever vid lärarutbildningen vid Rudolf Steiner-seminariet är berättigade
till statliga studiemedel har vi svårt att förstå regeringens ställningstagande
beträffande Skillebyholmsskolan.

Såvitt gäller den utbildning av dockteaterelever som bedrivs vid Marionetteatern
har i motion Ub769 begärts att utbildningen i fråga skall

administreras av Dramatiska institutet genom att en dockteaterlinje inrättas
där. Eleverna skulle då bli berättigade till statligt studiestöd. Motionen har
ännu inte behandlats varför vi nu inte finner anledning till något yrkande i
frågan.

1988/89 :SfU 15

34

Förslag till 1988/89:SfU15

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) Bllaga

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1
dels att 3 kap. 7 och 12 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 1, 5 och 8
§§, 9 kap. 2 och 6 §§ samt punkt 8 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1975: 359) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1988: 877)
om ändring i nämnda lag skall införas två nya punkter, 2 a och
b, av följande lydelse.

3 kap.

7 §2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inackorderingstillägg utgår
med lägst 810 och högst 1 630
kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Närmare föreskrifter om
inackorderingstillägg meddelas
av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

Inackorderingstillägg utgår
med lägst 890 och högst 1 790
kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Närmare föreskrifter om
inackorderingstillägg meddelas
av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

12 §3

Studielån kan beviljas studerande som är i behov av studiehjälp
utöver dem som han fått med stöd av övriga bestämmelser
om studiehjälp.

Vid bedömandet av behovet
av studielån skall för studerande
som är ogift den studerandes
och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden och
för studerande som är gift den
studerandes och hans makes
ekonomiska förhållanden beaktas.

Vid bedömandet av behovet
av studielån skall för studerande
som är ogift den studerandes
och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden och
för studerande som är gift den
studerandes ekonomiska förhållanden
beaktas.

^ Lagen omtryckt 1987:303.
'Senaste lydelse 1988: 270.
3 Senaste lydelse 1988:877.

35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det föreligger särskilda skäl och den studerande har brutit
sambandet med föräldraekonomin, får dock, från och med månaden
efter den under vilken den studerande fyller 18 år, hänsyn
tas enbart till den studerandes ekonomiska förhållanden.

4 kap.

3 §

Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för
vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den
studerande ej uppbära studiemedlen för denna tid. Har den studerande
redan uppburit studiemedel för sådan tid gäller 7 kap.
20 §.

Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken
utbildningsarvode under lärarutbildning, utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för
doktorander utgår, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen
meddelar.

Studiemedel utgår inte för
tid för vilken den studerande
fullgör tjänstgöring enligt
värnpliktslagen (1941:967),
lagen (1966: 413) om vapenfri
tjänst, civilförsvarslagen

(1960: 74) eller lagen
(1980:1021) om militär grundutbildning
för kvinnor eller
fullgör utbildning till reservofficer.

5 kap.

5 §4

Korttidsstudiestöd utgör 46 Korttidsstudiestöd utgör 50

kronor för varje timme. kronor för varje timme.

6 kap.

1 §

Internatbidrag kan utgå till Internatbidrag kan utgå till

studerande som vid folkhög- studerande som deltar i utbild skola

deltar i kurs av det slag ning av det slag som bestäms

som bestäms av regeringen av regeringen eller den myn eller

den myndighet som rege- dighet som regeringen utser,

ringen utser.

1988/89:

Bilaga

4 Senaste lydelse 1988: 270.
0 Senaste lydelse 1988: 270.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §5

Internatbidrag utgör 235 Internatbidrag utgör 250
kronor för varje dygn. kronor för varje dygn.

8 §6

Har en facklig organisation ansökt om internatbidrag för fördelning
mellan vissa arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället
för till den studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor,
kost och logi för den studerande.

3. För varje kurs får bidra- 3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till gen dock aldrig beräknas till
högre belopp än som motsvarar högre belopp än som motsvarar

235 kronor i genomsnitt för 250 kronor i genomsnitt för

varje dygn och varje studeran- varje dygn och varje studerande
som har rätt till bidraget. de som har rätt till bidraget.

9 kap.

2 §7

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt
belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket
utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 §
och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma
gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap. 44 § och 7
kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt
3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället
var omyndig, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den
omyndiges förmyndare.

På studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på
särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt
första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen
uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två pro -

1988/89:

Bilaga

B Senaste lydelse 1988: 270.

' Senaste lydelse 1988: 1269.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

centenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former
av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta
enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter
det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan
den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet
att betala räntan.

I samband med återkrav får
också tas ut avgift för avise ring
enligt föreskrifter som regeringen
meddelar.

6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om försöksverksamhet i fråga om studiestöd
enligt denna lag. I sådana föreskrifter får göras avvikelser
från bestämmelser i lagen. Försöksverksamheten får dock
inte innebära försämringar i fråga om förutsättningarna för studiestöd
som har beviljats en studerande enligt lagens bestämmelser.

Försöksverksamhet får avse
även korttidsstudiestöd och internatbidrag
på andra villkor
än som föreskrivs i 5 resp. 6
kap.

8. Under år för vilket studiestöd
i annan form än timstudiestöd
och dagstudiestöd utgår
till den studerande med
stöd av de nya bestämmelserna
är den studerande ej skyldig
att erlägga ränta eller amortering
på studielån som han fått
enligt studiehjälpsreglementet
(1964: 402). Ränta på studielån,
som belöper på sådant år,
erlägges med lika stora annuiteter
under den i amorteringsplanen
för lånet fastställda
amorteringstiden.

8.8 Under år för vilket studiestöd
i annan form än korttidsstudiestöd
och internatbidrag
utgår till den studerande
med stöd av de nya bestämmelserna
är den studerande ej
skyldig att erlägga ränta eller
amortering på studielån som
han fått enligt studiehjälpsreglementet
(1964: 402). Ränta på
studielån, som belöper på sådant
år, erläggs med lika stora
annuiteter under den i amorteringsplanen
för lånet fastställda
amorteringstiden.

1988/89:SfU15

Bilaga

Till 1975:359.

38

Nuuarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a.9 För den som återbetalar
studiestöd enligt aldre föreskrifter
skall årsbeloppet för ett
augiftsår (avgiftsår d), utan
hinder av bestämmelserna om
återbetalningstid i 8 kap. 5 §
och beräkning av årsbelopp i 8
kap. 24 §, beräknas på det sätt
som anges i 8 kap. 25 § första
stycket och 26 § första och
andra styckena, om den återbetalningsskyldige
under närmast
föregående avgiftsår (avgiftsår
c)

1. frivilligt återbetalat minst
1 000 kronor,

2. fått befrielse från del av
kvarstående återbetalningsskyldighet
enligt 8 kap. 60 §
med minst 1 000 kronor, eller

3. fått återbetalningspliktiga
studiemedel återkrävda enligt
9 kap. 2 § med minst 1 000 kronor.

Vid tillämpningen av första
stycket får årsbeloppet inte beräknas
till högre belopp än som
eljest skulle ha beräknats.

Hänvisningarna till studiestödslagen
i första stycket avser
lagen i dess lydelse före den
1 januari 1989.

2 b.10 Återbäring enligt 8
kap. 74 § i dess lydelse före den
1 januari 1989 skall ske endast
om det belopp som den åter betalningsskyldige
erlagt såsom
preliminär avgift överstiger
motsvarande slutlig avgift med
minst 100 kronor.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 2 § samt övergångsbestämmelserna
2 a och b till lagen (1988: 877) om ändring i studiestödslagen
den 1 januari 1990, samt i övrigt den 1 juli 1989.

Övergångsbestämmelsen 2 b till lagen (1988: 877) om ändring
i studiestödslagen tillämpas första gången i fråga om bestämmande
av slutlig avgift för avgiftsåret 1990.

■» Till 1988:877.
iu Till 1988:877.

1988/89:SfU 15

Bilaga

39

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983: 271) om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:271) om ändrade
återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l§

En låntagare, som har beviljats studielån enligt studiehjälpsreglementet
(1964: 402), kan begära att lånet jämte ränta skall
återbetalas som om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel
enligt studiestödslagen (1973: 349).

I sådana fall gäller bestäm- I sådana fall gäller bestämmelserna
i 8 kap. studiestöds- melserna i 8 kap. studiestödslagen
och i denna lag. lagen i dess lydelse före den 1

januari 1989 och i denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2. Bestämmelsen i 1 § i dess nya lydelse skall tillämpas för hela
förändringsåret 1989.

3. Utan hinder av 2 § gäller att en ansökan om ändrade återbetalningsvillkor
för förändringsåret 1990 får göras till utgången
av år 1989.

1988/89:SfU 15

Bilaga

40

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983: 271) om ändrade
återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån

Härigenom föreskrivs att lagen (1983: 271) om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1989. Dock får ändrade återbetalningsvillkor
med stöd av lagen medges även för förändringsåret 1990.

Beträffande lån som har fått ändrade återbetalningsvillkor
med stöd av lagen skall lagen fortsätta att tillämpas.

1988/89:SfU15

Bilaga

41

Innehållsförteckning 1988/89:SfU15

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 5

E 1. Centrala studiestödsnämnden 5

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av

studiesocialt stöd 5

E 3. Studiehjälp m.m 5

E 4. Studiemedel m.m 8

E 5. Vuxenstudiestöd m.m 11

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 16

E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 17

Hemställan 18

Reservationer 21

1. Inackorderingstillägg (m) 21

2. Inackorderingstillägg vid regionala idrottsgymnasier(m, c) 22

3. Gymnasieelevers resor (m) 22

4. Studiebidrag vid utlandsstudier och anslag till studiehjälp m.m. (m,

fp) 23

5. Studielön (c) 23

6. Studielön (vpk) 24

7. Inkomstprövning (m) 25

8. Inkomstprövning (fp, vpk, mp) 25

9. Inkomstbegreppet (m, c) 26

10. Avskrivning av studielån (m) 26

11. Bankernas medverkan (m, fp) 27

12. Anslag till studiemedel m.m. (m) 27

13. Höjning av vuxenutbildningsavgiften (vpk) 27

14. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m) 28

15. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (fp) 28

16. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (vpk) 29

17. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m.(m, c, fp) 29

18. Översyn av vuxenstudiestödet (m) 30

19. Lagförslagen (m) 30

20. Teckenspråksundervisning(fp) 31

21. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (m) 31

22. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (c, fp, vpk, mp) 31

23. Reserabatter till studerande (m, mp) 32

Särskilda yttranden 32

1. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever (vpk) 32

2. Studielön (mp) 33

3. Inkomstprövning (c) 33

4. Studiemedel vid vissa utbildningslinjer (m) 33

5. Studiemedel vid vissa utbildningar (fp) 33

Bilaga

35

42

88478, Stockholm 1989