Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1988/89:SfU12

Föräldraförsäkringen

1988/89

SfU12

FEMTE HUVUDTITELN
Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 1988/
89:69 om en utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet
samt motioner i anslutning härtill. Utbyggnaden föreslås ske i tre etapper
och vara helt genomförd den 1 juli 1991, då föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse skall kunna utges under 18 månader sammanlagt för
föräldrarna med ett belopp motsvarande förälderns sjukpenning. I propositionen
läggs ett lagförslag fram avseende den första etappen, som föreslås bli
genomförd den 1 juli 1989. Föräldrar med barn födda under oktober 1988
eller senare skall få föräldrapenning för ytterligare 90 dagar med belopp på
sjukpenningnivå. Genom övergångsregler får föräldrar med barn födda
under augusti eller september 1988 föräldrapenning med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning under ytterligare 30 resp. 60 dagar. Vidare skall
föräldrapenning kunna tas ut till dess barnet har fyllt åtta år eller till den
senare tidpunkt då det har avslutat det första skolåret. I fråga om den
tillfälliga föräldrapenningen föreslås att de s.k. kontaktdagarna får tas ut till
utgången av det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år. I propositionen
föreslås även riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av försäkringen och
vissa ändringar i föräldraledighetslagen.

I betänkandet behandlas även regeringens förslag om medelsanvisning till
föräldraförsäkringen samt skilda motionsyrkanden med anknytning till
försäkringen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Propositionerna
Proposition 1988/89:69

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1988/89:69 om utbyggnad
av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet föreslagit riksdagen
att

1

1 Riksdagen 1988189.11 sami. Nr 12

1. dels anta i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2. dels godkänna att ett belopp av 2 500 000 kr. ur anslaget C 2. Bidrag till
föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 får disponeras för särskilda
informationsinsatser,

3. dels godkänna de riktlinjer som i propositionen förordats för den
fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen och för övergångsreglernas
utformning.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts om ersättningsdagar på garantinivån under den första etappen av
utbyggnaden.

Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i samma proposition
föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Proposition 1988/89:100

Regeringen har i proposition 1988/89:100, bil. 7 (socialdepartementet) litt. C
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m., under C 2 föreslagit riksdagen att till
Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 2 004 000 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:69

1988/89:Sf9 av Olof Johansson m.fl (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1988/89:69 vad avser föräldraförsäkringen.

1988/89:SflO av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag i proposition 1988/89:69 att arbetsgivare som inte går med på att
förlägga daglig föräldraledighet på det sätt som arbetstagaren begärt skall
underrätta den lokala fackliga organisationen om beslutet.

1988/89:Sfll av Evert Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som har anförts i motionen om
nödvändigheten av en höjning av garantibeloppet inom föräldraförsäkringen.

1988/89:Sfl3 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en månad av den med tre månader förlängda
föräldraförsäkringen kvoteras till den vårdnadshavare som ej använt huvuddelen
av tiden i de fall det finns två vårdnadshavare,

2. att riksdagen beslutar att den kvoterade tiden för den vårdnadshavare
som ej använt huvuddelen av tiden skall vara fyra månader när föräldraförsäkringen
är utbyggd till 18 månader,

3. att riksdagen hos regeringen begär en plan för utbyggnad av kontaktdagarna
enligt motionens förslag,

1988/89:SfU12

2

4. att riksdagen beslutar att de besök, sorn föräldrar till handikappade barn
gör i förebyggande/behandlande syfte, bedöms som besök i samhällets
förebyggande barnhälsovård och berättigar till tillfällig föräldrapenning,

5. att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning skall utgå samtidigt
till bägge föräldrarna vid habiliteringsbesök och utbildning med anledning av
barnets handikapp.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988/89

1988/89:Sf202 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
förordats om komplettering av föräldraförsäkringen avseende avbytarservice
för gravida lantbrukarkvinnor.

1988/89:Sf204 av Mona Sahlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om garantinivån i
föräldraförsäkringen.

1988/89:Sf206 av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (båda fp) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen gör en översyn av biståndspersonalens
sociala skyddsnät.

1988/89:Sf211 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid den
tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

2. att riksdagen beslutar att kontaktdagarna kan tas ut för alla barn oavsett
omsorgsform.

1988/89:Sf212 av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredning av tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares
barn.

1988/89:Sf214 av Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för att föräldrar
skall kunna vårda egna barn och få särskild föräldrapenning då familjedaghemmet
är stängt på grund av sjukdom.

1988/89:Sf246 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om att föräldrapenning skall utgå till föräldrakooperativ.

1988/89:Sf251 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen till den 1 juli 1991
förlängs till 24 månader på sätt som finns angivet i motionen,

2. att riksdagen i en första etapp beslutar att från den 1 juli 1989 förlänga
föräldraförsäkringen till 14 månader med ersättning på sjukpenningnivå och
10 månader på garantinivå,

3. att riksdagen beslutar att rätten till ersättning fördelas mellan föräldrarna
så att vardera föräldern från 1 juli 1989 måste ta ut minst två månader, från
1 juli 1990 minst fyra och från 1 juli 1991 minst sex månader av ersättningen
på sjukpenningnivå, dock på sådant sätt att ensamförälder skall ha rätt att ta
ut hela ersättningen.

1988/89:SfU12

3

1988/89:Sf253 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition om utbyggd föräldraförsäkring
vad gäller hemställan i socialdepartementets bilaga,

2. att riksdagen beslutar att garantinivån inom föräldraförsäkringen från
den 1 januari 1989 skall uppgå till 1/365 av basbeloppet om dagen.

Motiveringarna återfinns i motion 1988/89:So612.

1988/89:Sf260 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagändring som ger alla föräldrar rätt till tillfällig
föräldrapenning för kontaktbesök i barnets dagliga vistelsemiljö utom
hemmet.

1988/89:Sf261 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för att
föräldrapenning vid tillfällig vård av barn ska kunna utgå till båda föräldrarna
till handikappade barn samtidigt vid habiliteringsbesök och föräldrautbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådant förtydligande i nuvarande
lagtext att de i yrkande 1 föreslagna reglerna tillämpas lika över hela landet.

1988/89:Sf288 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av utvidgad föräldrapenning till föräldrar med utvecklingsstörda
barn.

1988/89:Sf294 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialförsäkringsskyddet
för svenskar med tjänstgöring utomlands.

1988/89:Sf306 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
vårdbidrag och ersättning enligt föräldraförsäkringen skall kunna utgå
samtidigt enligt det anförda.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So252.

1988/89:Sf308 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär
förslag hos regeringen om förlängning av mäns fristående rätt till ersättning i
samband med barns födelse från tio till tretton dagar.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A804.

1988/89:Sf309 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att slopa 90-dagarsgränsen för tillfällig föräldrapenning
för de i motionen nämnda familjerna,

5. att riksdagen beslutar om en ändring av 4 kap. 11 § andra stycket lagen
om allmän försäkring i enlighet med vad som anförs i motionen så att tillfällig
föräldrapenning utgår även till föräldrar som uppbär vårdbidrag,

6. att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning skall utgå till
föräldrar som tillfälligt tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda sjukt
hemmaboende, vuxet handikappat barn,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande i 4 kap.
10 § lagen om allmän försäkring så att föräldrar garanteras rätt till ledighet
och ersättning från föräldraförsäkringen för att delta i barns rehabilitering,

1988/89:SfU12

4

habilitering och utbildning för föräldrar till barn med handikapp i enlighet 1988/89:SfU12
med vad som i motionen anförs.

Motiveringarna återfinns i motion 1988/89:So255.

1988/89:Sf310 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om alla föräldrars möjlighet att överlåta rätten till tillfällig
föräldrapenning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av reglerna för tillfällig föräldrapenning så att denna rätt
kan utnyttjas när ett daghem stängs eller när dagbarn vårdares eget barn är
sjukt.

Motiveringarna återfinns i motion 1988/89:So622.

1988/89:Sf336 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1990 i enlighet med
motionens förslag införa nya regler i föräldraförsäkringen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi214.

1988/89:Sf347 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av 3 kap. 5 § lagen om
allmän försäkring som innebär återgång till den tidigare regeln om sjukpenningskydd
under den tid den försäkrade enligt lag är berättigad till hel
föräldraledighet.

1988/89:Sf363 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av garantibeloppet i
föräldraförsäkringen enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

Motioner överflyttade från arbetsmarknadsutskottet

1988/89:A704 av Kersti Johansson och Rosa Östh (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om en utvidgning av rätten till tjänstledighet för föräldrar i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:A705 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
rätt till förkortning av arbetstiden.

1988/89: A730 av Daniel Tarschys och Charlotte Branting (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar utvidga rätten till hel ledighet för vård av barn till
dess att barnet har fyllt tre år,

2. att riksdagen beslutar utvidga rätten till förkortning av arbetstiden till
tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess att barnet har fyllt tolv år.

1988/89:A731 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan lagändring att den rätt till förkortning av arbetstiden till tre
fjärdedelar av ordinarie arbetstid som stadgas i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn ändras till en rätt till valfri förkortning ned till tre
fjärdedelar av ordinarie arbetstid.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So622.

1988/89:A741 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen initierar en undersökning syftande till att belysa de faktorer som
påverkar föräldrars möjlighet att nyttja rätten till ledighet för vård av barn.

De med anledning av proposition 1988/89:69 väckta motionerna 1988/
89:Sfl2 av Stina Gustavsson (c) och 1988/89:Sfl3 yrkande 6 av Lars Werner
m.fl. (vpk) kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang.

Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över proposition 1988/89:69 vad
avser bilaga 2 om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn m.m. samt motionerna 1988/89:SflO, 1988/89:A704, 1988/89:A705,
1988/89:A730, 1988/89: A731 och 1988/89:A741. Arbetsmarknadsutskottets
yttrande, 1988/89:AU2y, återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

Utskottet

Föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen, som infördes år 1974, omfattar numera ersättningsförmånerna
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

Försäkringsförmånerna har successivt byggts ut och föräldrapenning med
anledning av barns födelse utgår för närvarande under tolv månader, varav
nio månader med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och tre
månader med garantibelopp.

Tillfällig föräldrapenning, som kan utgå för barn upp till 16 år, utgår under
högst 90 dagar per år. För barn mellan 12 och 16 år gäller dock särskilda
förutsättningar. Tillfällig föräldrapenning kan även utgå för kontaktdagar för
barn mellan fyra och tolv år. Sådan ersättning utgår högst för två dagar per
barn och år. Härutöver har pappan en självständig rätt till tio ersättningsdagar
med anledning av barns födelse.

Havandeskapspenning kan utgå till gravida kvinnor som har fysiskt
påfrestande arbetsuppgifter och som inte kan omplaceras till ett mindre
ansträngande arbete. Havandeskapspenning utges tidigast fr.o.m. den
sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och
längst t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt. Ersättning utgår med
belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning till barns födelse eller
adoptivbarns ankomst. Under 270 av dessa dagar utges föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. 90 % av den sjukpenninggrundande
inkomsten per dag, dock lägst med ett garantibelopp som för
närvarande är 60 kr. Under resterande 90 dagar utges ersättning med
garantibeloppet. Modern har rätt till föräldrapenning tidigast fr.o.m. den
sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.
Ersättningen utges efter barnets födelse till den av föräldrarna som till
huvudsaklig del vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare har

1988/89:SfU 12

6

vardera föräldern alltid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning. Denna
rätt kan dock överlåtas på den andra föräldern. Förälder som är ensam
vårdnadshavare har rätt till samtliga 360 dagar med föräldrapenning.
Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år.

I proposition 1988/89:69 framhålls att den ökade förvärvsfrekvensen bland
kvinnorna och det påvisade intresset hos föräldrar att förena förvärvsarbete
med vård och ansvar för barn bör leda till att samhället underlättar för
föräldrarna att förena föräldraskapet med en insats på arbetsmarknaden. En
utökad och därmed förbättrad föräldraförsäkring är enligt föredragande
statsrådet det bästa sättet att förverkliga föräldrarnas ambitioner i det här
avseendet. Det är också mycket viktigt att båda föräldrarna får möjlighet att
ta ansvar för barnets vård och utveckling. Föräldrarna måste därför ges
ekonomiska möjligheter att ta detta ansvar. Ersättning från föräldraförsäkringen
på förälderns sjukpenningnivå ger sådana möjligheter. Med en
föräldraförsäkring som täcker inkomstbortfallet under ett och ett halvt år och
en rätt till barnomsorgsplats från det barnet är ett och ett halvt år ökas den
ekonomiska och sociala tryggheten påtagligt för barnfamiljerna.

Mot denna bakgrund föreslås att föräldraförsäkringen byggs ut till att
omfatta föräldrapenning under 18 månader med en ersättning som motsvarar
förälderns sjukpenning. Utbyggnaden bör ske i etapper och vara helt
genomförd den 1 juli 1991.1 den första etappen, som föreslås bli genomförd
den 1 juli 1989, byggs försäkringen ut med tre månaders ersättning på
sjukpenningnivå. I den andra etappen, som föreslås bli genomförd den 1 juli
1990, byts de 90 dagarna med ersättning på garantinivå ut mot en ersättning
under samma tid på sjukpenningnivå. I den sista etappen förlängs försäkringen
den 1 juli 1991 med ytterligare tre månaders ersättning på sjukpenningnivå.
De särskilda ersättningsdagarna vid flerbarnsbörd skall dock vara
oförändrade till antal och belopp.

I propositionen föreslås följande övergångsregler. De i etapp ett tillkommande
90 föräldrapenningdagarna med ersättning på sjukpenningnivån
föreslås gälla barn födda under oktober 1988 eller senare. För barn födda i
september 1988 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1988
utökas antalet dagar med 30. Övergångsregler vid utbyggnaden av etapp två
och tre bör utformas på motsvarande sätt. När de 90 dagarna med
föräldrapenning på garantinivå under den andra etappen övergår till dagar
med föräldrapenning på sjukpenningnivå får därför föräldrar med barn
födda under oktober 1989 eller senare samtliga kvarstående garantidagar
utbytta mot dagar på sjukpenningnivå. För barn födda i september 1989 får
högst 60 dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 får utbytet avse högst
30 dagar. Den ytterligare utökning av föräldraförsäkringen med 90 dagars
ersättning på sjukpenningnivå som skall ske i den tredje etappen bör gälla
barn födda under oktober 1990 eller senare. För barn födda i september 1990
utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1990 utökas antalet
dagar med 30.

Det i propositionen framlagda lagförslaget omfattar endast den första
etappen av utbyggnaden. För den fortsatta utbyggnaden begärs riksdagens
godkännande av de riktlinjer som förordats i propositionen.

Utbyggnaden av etapp ett kommer enligt propositionen att kosta 2 300

1988/89:SfU12

7

milj. kr., etapp två 1 950 milj. kr. och etapp tre 2 480 milj. kr.

I propositionen föreslås vidare att föräldrapenningen får tas ut längst till
dess barnet har fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat
första skolåret. Detta skall gälla för alla föräldrar som vid ikraftträdandet den
1 juli 1989 har kvar föräldrapenningdagar för barn födda den 1 juli 1985 eller
senare, dvs. barn som inte har uppnått nuvarande åldersgräns om fyra år när
den nya regeln träder i kraft.

Nuvarande bestämmelser om att föräldrapenning under de första 180
dagarna av ersättningstiden utges med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning bibehålls under den första etappen av utbyggnaden. Det blir
således inte möjligt att under denna tid ta ut ömsom dagar med föräldrapenning
på sjukpenningnivå, ömsom dagar med föräldrapenning på garantinivå.

De tre partiledarna för m, fp och c yrkar i motion Sf9 av Olof Johansson
m.fl. avslag på propositionen vad avser föräldraförsäkringen. Motionärerna
anser att den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen är otillräcklig
när det gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen. Motionärerna
hänvisar till att de i motion So613 begärt att ett beskattningsbart vårdnadsbidrag
i stället skall införas fr.o.m. den 1 januari 1990. Vårdnadsbidraget
skall utgå med 15 000 kr. per barn och år för alla barn mellan ett och sju år
och kombineras med en avdragsrätt vid beskattningen för styrkta barnomsorgskostnader
upp till detta belopp och minskade statsbidrag till kommunerna
för barnomsorgen med 12 000 kr. per heltidsplats. Ett vårdnadsbidrag
enligt denna modell skulle enligt motionärerna öka valfriheten för småbarnsföräldrar
och ge dem mer tid för barnen. Härtill kommer att resurserna för
barnomsorgen skulle fördelas rättvist över landet. Med samma motivering
begär även Carl Bildt m.fl. i motion Sf253 yrkande 1 avslag på regeringens
förslag om en utbyggnad av föräldraförsäkringen.

I motion Sf251 av Claes Roxbergh m.fl. föreslås en mer långtgående
utbyggnad av föräldraförsäkringen. Motionärerna begär i yrkande 1 att
föräldraförsäkringen till den 1 juli 1991 förlängs till att utgå med ersättning
motsvarande förälderns sjukpenningbelopp under 24 månader. Även denna
utbyggnad bör ske i etapper. Till att börja med bör försäkringen byggas ut
med ytterligare fem månaders ersättning på sjukpenningnivå och sju
månader på garantinivå. I yrkande 2 begär motionärerna därför att
föräldrapenning fr.o.m. den 1 juli 1989 utgår med ersättning på sjukpenningnivå
under 14 månader och på garantinivå under 10 månader. Den fortsatta
utbyggnaden bör därefter ske genom att fem månader på garantinivå byts ut
mot fem månader på sjukpenningnivå såväl den 1 juli 1990 som den 1 juli
1991.

Enligt utskottets mening är det angeläget att stödet till småbarnsfamiljerna
förstärks. Stödet skall göra det möjligt för föräldrarna att själva vårda barnet
under den första tiden och därefter kombinera förvärvsarbete med vården av
barnet. Av betydelse härför är såväl storleken av det ekonomiska stödet som
utbyggnaden av samhällets barnomsorg. Utskottet anser att det ekonomiska
stödet i första hand bör vara konstruerat så att det kan täcka föräldrarnas
inkomstbortfall medan barnet är litet. Därigenom får även den förälder som
har högst inkomst möjlighet att ta ansvar för vården av barnet. Utskottet

1988/89:SfU12

8

välkomnar därför regeringens förslag om att föräldraförsäkringen skall
byggas ut till 18 månader. Av kostnadsskäl bör dock utbyggnaden ske i
etapper och utskottet anser att förslaget i denna del är väl avvägt. Detta gäller
även de föreslagna övergångsreglerna. Utskottet anser det således inte
möjligt att för närvarande bygga ut försäkringen snabbare eller längre än vad
som föreslås i propositionen. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av
att planerna för utbyggnaden av samhällets barnomsorg fullföljs. Såsom
anförts i propositionen innebär planerna för utbyggnaden av barnomsorgen
att kommunerna inte skall minska omfattningen av den barnomsorg som
gäller barn under ett och ett halvt år. Enligt utskottets mening måste detta
gälla även vid en utbyggnad av föräldraförsäkringen i enlighet med föreliggande
förslag. Utskottet tillstyrker således lagförslaget i denna del ävensom
riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden.

Den förlängda ersättningstiden medför att föräldrapenning behöver kunna
tas ut under längre tid än som nu gäller. Utskottet tillstyrker därför även
förslaget att föräldrapenning skall kunna tas ut till dess barnet har fyllt åtta år
eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat första skolåret.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till såväl motionerna Sf9 och
Sf253 yrkande 1 som motion Sf251 yrkandena 1 och 2.

I två motioner begärs att tiden för föräldrapenning fördelas mellan
föräldrarna, kvoteras. I motion Sfl3 av Lars Werner m.fl. begär motionärerna
att i de fall då det finns två vårdnadshavare skall en viss del av den
förlängda ersättningstiden reserveras för den förälder som ej utnyttjat
huvuddelen av tiden. Motionärerna begär i yrkande 1 att en månad av den
med tre månader förlängda ersättningstiden skall reserveras för sådan
förälder och i yrkande 2 att fyra månader skall reserveras på detta sätt när
föräldraförsäkringen är utbyggd till 18 månader. Även Claes Roxbergh m.fl.
begär i motion Sf251 yrkande 3 att rätten till ersättning kvoteras mellan
föräldrarna. Motionärerna föreslår att vardera föräldern från den 1 juli 1989
måste ta ut minst två månader, från den 1 juli 1990 minst fyra och från den 1
juli 1991 minst sex månader av ersättningen på sjukpenningnivå. Ensamförälder
skall dock ha rätt att ta ut hela ersättningen.

I propositionen framhålls att papporna använder sig av föräldraförsäkringen
i relativt stor omfattning. Föredragande statsrådet anser därför att man i
stället för kvotering i första hand bör göra ytterligare informationsansträngningar
för att få till stånd de attitydförändringar som behövs för att öka
pappornas insatser i vården av sina barn. Han föreslår att 2,5 milj. kr. ur
anslaget till försäkringen får disponeras för informationsinsatser i samband
med genomförandet av de nya reglerna inom föräldraförsäkringen. Medlen
bör framför allt användas för informationsinsatser i syfte att öka pappornas
uttag av föräldrapenning.

Utskottet konstaterar att pappornas intresse av att utnyttja föräldraförsäkringen
successivt ökat. Utskottet är därför inte berett att nu förorda en
kvotering, eftersom en sådan skulle begränsa föräldrarnas möjligheter att
själva fördela föräldraledigheten på det i deras situation mest ändamålsenliga
sättet. Utskottet delar därför den bedömning som föredragande statsrådet
gör att man i första hand genom informationsinsatser bör söka förmå
papporna att i ökad omfattning utnyttja försäkringen. Denna bedömning

1988/89:SfU12

9

överensstämmer med den utskottet tidigare gjort när frågan om kvotering
behandlats (se senast SfU 1987/88:16). Utskottet avstyrker därför bifall till
motionerna Sfl3 yrkandena 1 och 2 samt Sf251 yrkande 3.

Utskottet godtar vidare vad som anförts om att föräldrapenning under de
första 180 dagarna liksom hittills skall utges på sjukpenningnivå, i synnerhet
som denna bestämmelse bara får betydelse t.o.m. den 1 juli 1990.

I motion Sf336 yrkande 4 (delvis) yrkar Carl Bildt m.fl. i besparingssyfte
att kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen skall sänkas till 80 % av
den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den 1 januari 1990. Förslaget
skall enligt motionärerna ses mot bakgrund av de omfattande skattesänkningar
som moderaterna föreslagit. Besparingseffekten bör tillgodogöras
statsbudgeten.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om en sänkning av
kompensationsnivån, se senast SfU 1987/88:16. Utskottet har därvid hänvisat
till att en sänkning av kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen till
80 % skulle innebära ett alltför kännbart ingrepp i försäkringsskyddet vid
föräldraledighet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således
bifall till motion Sf336 yrkande 4 såvitt nu är i fråga.

I ett flertal motioner begärs en höjning av garantinivån.

I motion Sf253 yrkande 2 av Carl Bildt m.fl. påpekas att garantinivån inom
föräldraförsäkringen inte följer löneutvecklingen och att eftersläpningen
drabbar de försäkringsmässigt sämre ställda. Motionärerna anser att garantinivån
bör knytas till basbeloppet och bestämmas till 1/365 av detta. Samma
motionärer begär i motion Sf336 yrkande 4 (delvis) att en förändring av
garantinivån enligt denna modell skall genomföras fr.o.m. den 1 januari
1990.

Evert Svensson m.fl. begär i motion Sfll ett tillkännagivande om
nödvändigheten av en höjning av garantibeloppet. Motionärerna anför att
garantibeloppet efter den planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen
den 1 juli 1990 endast kommer att gälla den som inte har haft inkomster som
berättigar till föräldrapenning enligt sjukpenningnivån. Den kategori föräldrar
det här framför allt gäller är unga som ännu inte kommit in på
arbetsmarknaden, föräldrar som varit lediga för studier och glesbygdsföräldrar
där båda inte arbetar utom hemmet. Även Mona Sahlin begär i motion
Sf204 ett motsvarande tillkännagivande. Vidare föreslår Ivar Franzén och
Rolf Kenneryd i motion Sf363 att garantibeloppet skall höjas, förslagsvis till
100 kr.

Utskottet har senast i betänkandet SfU 1987/88:16 behandlat frågan om en
anknytning av garantinivån till basbeloppet. Utskottet ansåg då att garantinivån
inte kunde bestämmas enbart genom att basbeloppsutvecklingen tilläts
slå igenom automatiskt. Även andra omständigheter måste tas med i
beräkningen, såsom det statsfinansiella läget och behovet av andra familjepolitiska
åtgärder inom och utom föräldraförsäkringen. Utskottet, som
vidhåller denna uppfattning, anser att något utrymme för ytterligare
förbättringar inom föräldraförsäkringen för närvarande inte finns. Däremot
utgår utskottet från att en förnyad prövning av möjligheterna att höja
garantinivån sker i samband med att lagförslag utarbetas för nästa utbyggnadsetapp
av försäkringen.

1988/89:SfU12

10

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf253 yrkande 2,
Sf336 yrkande 4 såvitt nu är i fråga, Sfi 1, Sf204 och Sf363.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion Sf246 om föräldrapenning
vid arbete i föräldrakooperativt daghem. I motionen anför Gunnar
Björk och Karin Starrin att försäkringskassan i visst fall har vägrat föräldrar
rätt till föräldrapenning när de har arbetat i ett föräldrakooperativt daghem. I
villkoren ingick att alla föräldrar skulle fullgöra två arbetsveckor per år vid
föräldrakooperativet. Enligt motionärerna har försäkringskassan ansett att
föräldrarna därvid utfört förvärvsarbete. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om att förälder skall ha rätt till föräldrapenning i dessa lägen.

Utskottet konstaterar att en förutsättning för utgivande av föräldrapenning
är att föräldern inte förvärvsarbetar. Från riksförsäkringsverket har
utskottet inhämtat att den arbetsinsats föräldern gör i föräldrakooperativet
jämställs med förvärvsarbete i de fall föräldern genom arbetsinsatsen får en
lägre avgift för barnomsorgen. En bedömning görs dock från fall till fall.

Utskottet är införstått med att rätten till föräldrapenning måste avgöras
med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Något uttalande från
riksdagens sida bör därför inte göras med anledning av motion Sf246.
Utskottet utgår dock från att riksförsäkringsverket följer tillämpningen.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete
för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av sjukdom eller smitta
hos barnet eller barnets vårdare eller vid besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård. Under de nämnda förutsättningarna kan tillfällig föräldrapenning
också utges för vård av barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall
barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn, och vård- eller tillsynsbehovet inte
grundat rätt till vårdbidrag. För barn under 240 dagar utges tillfällig
föräldrapenning endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller
om barnet vårdas på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning kan utges under
högst 90 dagar per barn och år. Vid sjukdom hos barnets ordinarie vårdare
kan dock ersättning utgå under högst 60 dagar. Utöver dessa dagar har en
fader rätt till sammanlagt tio dagars föräldrapenning i samband med barns
födelse.

Tillfällig föräldrapenning utges också till föräldrar till barn som fyllt fyra
men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med
föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskola eller
fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.
För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och
år.

I proposition 1988/89:69 föreslås att rätten att ta ut kontaktdagar förlängs
t.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

I motion Sf9 av Olof Johansson m.fl. har som tidigare nämnts begärts
avslag på propositionen vad avser föräldraförsäkringen.

Under föregående riksmöte uttalade utskottet enhälligt att regeringen
borde lägga fram förslag som gör det möjligt för föräldrar att ta ut
kontaktdagar för besök i barnets skola varje termin t.o.m. det kalenderår

1988/89:SfU12

11

sorn barnet fyller tolv år. Vad utskottet anfört gav riksdagen sorn sin mening
regeringen till känna (SfU 1987/88:16, rskr. 145). Utskottet anser att
riksdagen bör vidhålla sin tidigare uppfattning. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag och avstyrker motion Sf9 i motsvarande del.

I motion Sf309 yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. begärs att tillfällig
föräldrapenning skall kunna utgå under obegränsat antal dagar för det fåtal
familjer som på grund av mycket svåra omständigheter tvingas utnyttja den
tillfälliga föräldrapenningen under lång tid. Om det blir fråga om vård av
permanent karaktär bör enligt motionärerna en samordning ske med andra
ersättningsformer.

Rätten till tillfällig föräldrapenning utökades fr.o.m den 1 juli 1988 från 60
till 90 dagar per barn och år. Utskottet uttalade vid behandlingen av förslaget
härom (se SfU 1987/88:16) att detta särskilt med hänsyn tagen till att
utskottet i betänkandet SfU 1987/88:15 hade tillstyrkt införandet av en
fjärdedels vårdbidrag skulle innebära en avsevärd förbättring för den
aktuella gruppen barn och föräldrar. Utskottet ansåg sig inte kunna förorda
ett slopande av begränsningen av antalet dagar. Utskottet utgick dock ifrån
att utvecklingen på området även fortsättningsvis skulle följas inom ramen
för riksförsäkringsverkets uppföljningsverksamhet.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till motion
Sf309 yrkande 4.

I motion Sf309 yrkande 7 anför Bengt Westerberg m.fl. att föräldrar till
barn med funktionsnedsättning skall garanteras rätt till ledighet och ersättning
från föräldraförsäkringen när de deltar i barns rehabilitering eller
habilitering samt när de deltar i utbildning för föräldrar till barn med
handikapp. Motionärerna begär ett förtydligande i lagen härom. Även Lars
Werner m.fl. begär i motion Sfl3 yrkande 4 att de besök som föräldrar till
handikappade barn gör i förebyggande/behandlande syfte skall berättiga till
tillfällig föräldrapenning.

Vid sin behandling av liknande motionsyrkanden under föregående
riksmöte anförde utskottet i betänkande SfU 1987/88:6 bl.a. följande:

Utskottet konstaterar att den tillfälliga föräldrapenningen i flertalet fall kan
användas när en förälder tillsammans med sitt barn gör institutionsbesök
eller deltar i utbildning om barnets handikapp eller sjukdom. Utbildning av
föräldrarna sker ofta i samband med barnets behandling. Utskottet konstaterar
vidare att de s. k. kontaktdagarna kan användas vid sådana institutionsbesök
eller för utbildning där barnet inte medföljer föräldern. Kontaktdagarna
är emellertid begränsade till att avse barn mellan fyra och tolv år, och
ersättning kan således inte utgå till förälder till barn under fyra år som
behöver göra institutionsbesök eller delta i utbildning om inte barnet deltar
samtidigt. Vidare kan konstateras att behovet att utnyttja kontaktdagar för
institutionsbesök eller för utbildning om barnets handikapp begränsar
förälderns möjlighet att utnyttja kontaktdagar för besök i förskola, skola
eller annan samhällets barnomsorg.

Enligt utskottets mening är det angeläget att föräldrar till handikappade
och svårt sjuka barn kan få ersättning för sin inkomstförlust när de måste
avstå från förvärvsarbete för att göra institutionsbesök eller för att inhämta
kunskaper och färdigheter för att barnet skall få en god omvårdnad även i de
fall barnet inte är närvarande. Med hänsyn härtill anser utskottet att det finns
skäl att göra en översyn av gällande bestämmelser om rätten till tillfällig
föräldrapenning i nu angivet syfte.

1988/89:SfU12

12

Vad utskottet sålunda anförde gavs regeringen till känna. Riksförsäkringsverket
har härefter fått i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna.
Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 juni 1989.

Riksförsäkringsverket har under år 1988 givit ut Allmänna råd 1988:11
Föräldrapenningförmåner. I råden anges bl.a. följande. Riksförsäkringsverket
rekommenderar att tillfällig föräldrapenning betalas ut när en förälder
som har ett sjukt eller handikappat barn tillsammans med barnet besöker en
institution (t.ex. habiliteringsklinik, specialskola m.m.) eller på annat sätt
medverkar i den behandling av barnet som barnets sjukdom eller handikapp
kräver. Det gäller också de föräldrar som tillsammans med barnet besöker en
institution eller deltar i kurser som anordnas av sjukvårdshuvudman eller
besöker en specialskola för att lära sig vårda ett sjukt eller handikappat barn.
En förutsättning är att kursen huvudsakligen är inriktad på utbildning och
information om barnets sjukdom eller handikapp. När en förälder deltar i en
kurs eller utbildning utan att barnet är närvarande kan kontaktdagarna
användas.

Utskottet konstaterar ånyo att ersättning enligt föräldraförsäkringen i de
flesta fall bör kunna utgå i de situationer motionärerna avser. Utskottet
räknar med att frågan ytterligare kan klarläggas genom den ovan redovisade
översynen av bestämmelserna och något uttalande från riksdagens sida är
därför inte påkallat. Motionerna Sf309 yrkande 7 och Sfl3 yrkande 4 bör
således avslås.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf309 yrkande 6 att tillfällig
föräldrapenning skall kunna utges även till föräldrar som tillfälligt tvingas
avstå från förvärvsarbete för att vårda hemmaboende, vuxet handikappat
barn på grund av att barnet är sjukt. Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin anför
i motion Sf288 (delvis) att även föräldrar till ungdomar i ungdomsskolan
behöver ha rätt till ersättning då barnet vid sjukdom behöver vårdas i
hemmet. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet har vid tidigare behandling av frågan om tillfällig föräldrapenning
vid vård av vuxna handikappade barn (se senast SfU 1986/87:17)
hänvisat till att ersättning från den allmänna försäkringen till handikappade
personer som är 16 år eller äldre utges i form av handikappersättning och
förtidspension. I speciella situationer kan även ersättning för anhörigvård
utges. Utskottet, som vidhåller sin uppfattning att vårdbehovet för vuxna
personer inte bör lösas inom föräldraförsäkringens ram, avstyrker bifall till
motionerna Sf309 yrkande 6 och Sf288 i denna del.

Tillfällig föräldrapenning kan utges till båda föräldrarna för samma barn
och tid under följande förutsättningar. Ersättning kan utgå till båda
föräldrarna för samma barn och tid om de följer med ett barn som lider av
allvarlig sjukdom till läkare. Detsamma gäller om båda föräldrarna som en
del i behandlingen av barnet behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av
läkare ordinerad behandling. Dessutom kan ersättning för kontaktdagar
utgå till båda föräldrarna, dvs. i samband med föräldrautbildning, besök i
barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom
samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Lars Werner m.fl. anför i motion Sfl3 yrkande 5 att det är viktigt att båda
föräldrarna samtidigt kan närvara vid exempelvis behandling och instruktion

1988/89:SfU12

13

hos sjukgymnast, logoped och besök på lekotek. Det är också nödvändigt att 1988/89:SfU12
föräldrarna samtidigt kan delta i en utbildning som rör barnets funktionsnedsättning.
Motionärerna begär därför att tillfällig föräldrapenning skall utgå
samtidigt till båda föräldrarna vid habiliteringsbesök och vid utbildning med
anledning av barnets handikapp. Ett motsvarande yrkande framförs i motion
Sf261 yrkande 1 av Hans Dau. Motionären begär även i yrkande 2 att
lagtexten förtydligas så att tillämpningen blir lika över hela landet.

Utskottet har förståelse för att föräldrarna många gånger anser sig behöva
delta samtidigt vid barnets rehabilitering eller habilitering och vid utbildning
med anledning av barnets sjukdom eller handikapp. Som ovan angivits kan
ersättning för kontaktdagar, som kan utgå vid bl.a. föräldrautbildning, redan
i dag utgå till båda föräldrarna samtidigt. Vad gäller ersättning i övrigt i de
situationer motionärerna tar upp anser utskottet att den översyn av
bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning som enligt ovan pågår inom
riksförsäkringsverket bör avvaktas. Motionerna Sfl3 yrkande 5 och Sf261
yrkandena 1 och 2 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Sf306 av Olof Johansson m.fl. begärs att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå samtidigt med vårdbidrag. Motionärerna anför att det för
närvarande inte är formellt möjligt att kombinera vårdbidrag med tillfällig
föräldrapenning enligt föräldraförsäkringsreglerna. När barnet blir akut
sjukt anser sig föräldrarna därför ofta tvingade att lösa frågan genom egen
sjukskrivning. I motion Sf309 yrkande 5 av Bengt Westerberg m.fl. begärs en
ändring av lagen i enlighet med vad socialförsäkringsutskottet uttalade i
frågan under föregående riksmöte. Härigenom skall tillfällig föräldrapenning
kunna utgå även för det handikapp som ligger till grund för vårdbidraget.

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt tolv men inte sexton år
kan endast utgå för vård- eller tillsynsbehov som inte grundat rätt till
vårdbidrag. Vid behandling av frågan om möjligheterna att erhålla tillfällig
föräldrapenning för barn i dessa åldrar samtidigt med vårdbidrag uttalade
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1987/88:16 följande:

Enligt gällande regler kan tillfällig föräldrapenning inte utges för vård- eller
tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag. Detta innebär emellertid inte
att det förhållandet att vårdbidrag utgår för ett barn utesluter rätt till tillfällig
föräldrapenning för vård av samma barn. Av förarbetena till den lag
varigenom rätten till tillfällig föräldrapenning utsträcktes till vård av barn
som fyllt tolv år framgår bl.a. följande (prop. 1984/85:78 s. 68). För barn, för
vilka vårdbidrag utges, kan tillfällig föräldrapenning endast komma i fråga
om det särskilda tillsynsbehov som uppkommit inte ligger till grund för
vårdbidraget utan innebär ett utökat tillfälligt tillsynsbehov. Försäkringskassan
måste således göra en utredning om rätten att uppbära tillfällig
föräldrapenning i de fall där vårdbidrag utges, om det inte klart framgår av
läkarutlåtande eller andra handlingar att det är fråga om sådant tillfälligt
behov.

Utskottet anser att av det återgivna uttalandet framgår att tillfällig
föräldrapenning väl kan utges för vård av barn i de fall som avses i
motionerna, även om vårdbidrag utgår för barnet. Utskottet förutsätter att -i den mån oklarhet föreligger om reglernas tillämpning - riksförsäkringsverket
tillser att erforderlig information ges till försäkringskassorna.

Med hänvisning till det ovan anförda anser utskottet att något riksdagens
uttalande med anledning av motionerna Sf306 och Sf309 yrkande 5 inte
erfordras.

Rätt till föräldrapenning tillkommer förälder. Med förälder likställs
rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivförälder, den med vilken en
förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor
tillsammans. Vad gäller tillfällig föräldrapenning likställs med förälder även
den som förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden
samt fosterförälder.

I motion Sf310 yrkande 1 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett tillkännagivande
om att alla föräldrar bör ha möjlighet att överlåta rätten till tillfällig
föräldrapenning. Motionärerna påpekar att det i vissa fall kan vara svårt för
föräldrarna att ta ledigt från arbetet när ett barn är sjukt. Det kan vara lättare
att anlita någon annan närstående för vård av barnet. Motionärerna anser
därför att den utredning om ensamstående och ensamboende föräldrars
behov av att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning som för närvarande
pågår bör utvidgas till att omfatta alla föräldrar.

Utskottet har i sitt betänkande SfU 1987/88:6 förklarat sig införstått med
att speciellt ensamstående och ensamboende föräldrar hade ett stödbehov
vid barns sjukdom som inte täcktes av föräldraförsäkringens regelsystem.
Utskottet var av principiella skäl tveksamt till möjligheten att överlåta rätten
till tillfällig föräldrapenning till någon närstående eftersom det kunde befaras
att en sådan utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning skulle medföra
att kommunerna ytterligare minskade sin utbyggnad av barnvårdarverksamheten
och att socialförsäkringen således fick ta över kommunernas ansvar.
Vidare kunde ett genomförande av förslaget medföra såväl administrativa
som tillämpningsmässiga problem. Utskottet ville dock inte motsätta sig att
en förutsättningslös utredning kom till stånd för att klarlägga ensamstående
och ensamboende föräldrars behov av att kunna överlåta rätten till tillfällig
föräldrapenning till annan närstående. Utredningen borde enligt utskottet
bl.a. redovisa de administrativa konsekvenserna av en sådan åtgärd och
kostnaderna för försäkringen. Vidare borde en kartläggning ske av ensamföräldrarnas
utnyttjande av de kommunala barnvårdarresurserna. Vad
utskottet sålunda anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(rskr. 58).

Riksförsäkringsverket har av regeringen fått i uppdrag att göra den
begärda utredningen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1
juni 1989. Socialstyrelsen skall redovisa den begärda kartläggningen av
utnyttjandet av barnvårdarresurserna den 1 april 1989.

Med hänvisning till de tveksamheter utskottet gav uttryck för vid
behandlingen av frågan om en överlåtelserätt är utskottet inte berett att
förorda en utvidgning av utredningsuppdraget till att omfatta alla föräldrar.
Motion Sf310 yrkande 1 bör därför avslås.

Tre motioner berör rätten till tillfällig föräldrapenning i de fall en förälder
måste avstå från förvärvsarbete till följd av sjukdom hos annan än barnet eller
dess vårdare. Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf310 yrkande 2 ett
tillkännagivande om att tillfällig föräldrapenning skall kunna utnyttjas när ett
daghem stängs eller när dagbarnvårdares eget barn är sjukt. Motionärerna

1988/89:SfU12

15

anför att det visserligen är kommunens ansvar att se till att ersättare finns 1988/89 :SfU12

tillgänglig men i situationer där detta inte fungerar drabbar det ändå

småbarnsföräldrarna ekonomiskt. Vidare begär Karin Israelsson och Martin

Olsson i motion Sf212 en utredning om tillfällig föräldrapenning då

dagbarn vårdares egna barn blir sjuka. Även Ingbritt Irhammar och Gunnar

Björk begär i motion Sf214 en sådan utredning.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning i de nämnda situationerna
behandlades av utskottet i betänkandet SfU 1987/88:16. Utskottet hänvisade
därvid till vad utskottet tidigare uttalat (se SfU 1986/87:17) i frågan om
ersättning när dagbarnvårdares barn är sjukt, nämligen att föräldraförsäkringsutredningen
hävdat att en utvidgning av bestämmelserna på grund av
sjukdom eller smitta hos den ordinarie vårdarens barn skulle medföra en
betydande utvidgning av försäkringen. Utredningen var för sin del framför
allt av kostnadsskäl inte beredd att föreslå en sådan utvidgning. Utskottet har
bl.a. mot denna bakgrund avstyrkt motioner med krav på ersättning vid
sjukdom hos den ordinarie vårdarens barn. Utskottet har också pekat på att
den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, har ett
ansvar för att ersättare fanns tillgänglig för att sköta barnet i nu aktuella
situationer.

Utskottet vill åter igen uttala sin förståelse för de problem som påtalas i
motionerna. Enligt utskottets uppfattning finns emellertid en betydande risk
att en utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning i de situationer som
avses i motionerna skulle inverka menligt på kommunernas ansvarstagande
för barnomsorgen och att socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av
det kommunala ansvaret. Utskottet har erfarit att personalbristen inom den
kommunala barnomsorgen är särskilt stor i Stockholm, Göteborg och Malmö
men att personalbristen ökar även på andra håll i landet. Utskottet vill därför
understryka att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen,
har ansvar för att ersättare finns tillgänglig i sådana situationer som
avses i motionerna. Detta gäller i fråga om tillfällig föräldrapenning vid
sjukdom hos dagbarnvårdares barn och i än högre grad vid stängning av
daghem. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf310
yrkande 2, Sf212 och Sf214.

Villkoren för utnyttjande av kontaktdagar har föranlett flera motionsyrkanden.

I motion Sf211 yrkande 1 av Karin Israelsson begärs att uttaget av
kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två dagar per
barn och år utan att de totalt 16 kontaktdagarna skall kunna tas ut vid
tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom detta skapas enligt
motionären större valfrihet för barnfamiljerna.

Vidare begär Lars Werner m.fl. i motion Sfl3 yrkande 3 en plan för
utbyggnad av kontaktdagarna. Motionärerna anser inte att det finns skäl att
begränsa kontaktdagarna till barn i åldern fyra till tolv år. Kontaktdagarna
behövs nämligen även för barn under fyra år då de är inskrivna i
barnomsorgen. Det finns också skäl till föräldranärvaro i skolan på högstadiet.
Vid vissa tillfällen behövs dessutom fler kontaktdagar än två per barn
och år, t.ex. vid inskolning i barnomsorg eller skolans lågstadium.

Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin anför i motion Sf288 (delvis) att 16

föräldrar till utvecklingsstörda barn behöver få rätt till kontaktdagar för 1988/89:SfU12
besök i skola, fritidshem, elevhem o. d. under hela skoltiden. Föräldrarna
behöver även rätt till ersättning när de följer med äldre barn vid bl.a.
sjukvårdsbesök.

Utskottet har tidigare och senast i sitt betänkande SfU 1987/88:16 av
framför allt kostnadsskäl avvisat motionsförslag om införande av ett större
antal kontaktdagar. Likaså har utskottet avvisat motionsförslag om ett
valfritt uttag av dagarna. Utskottet har ansett att en jämn fördelning av
kontaktdagarna ökar möjligheterna för föräldrar, förskola och skola att
upprätthålla en god kontakt under en viktig period av barnets uppväxttid.

Med hänsyn härtill har utskottet inte heller varit berett att förorda att rätten
att utnyttja kontaktdagar utsträcks till att omfatta vare sig barn på högstadiet
eller barn under fyra år.

Utskottet vidhåller den ovan redovisade inställningen. Utskottet vill erinra
om att när det gäller barn under fyra år kan föräldrapenning med anledning
av barns födelse utnyttjas i dessa situationer. Med den föreslagna förändringen
att föräldrapenning skall kunna tas ut till dess barnet fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då barnet slutat första skolåret vidgas möjligheterna till
ersättning i sådana sammanhang. Utskottet förutsätter därvid att föräldrapenning
skall kunna tas ut i samband med barnets skolstart på samma sätt
som tidigare gällde för särskild föräldrapenning.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf211 yrkande 1,

Sf 13 yrkande 3 och Sf288 i motsvarande del.

Karin Israelsson begär i motion Sf211 yrkande 2 att tillfällig föräldrapenning
skall utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som
utnyttjas. Kontaktdagarna kan inte utnyttjas för besök i privata daghem,
vilket enligt motionärerna skapar orättvisor för de föräldrar som är helt
hänvisade till privata omsorgsformer i och med att den kommunala
barnomsorgen inte täcker efterfrågan. Motsvarande yrkande har även
Charlotte Cederschiöld i motion Sf260. Hon påpekar att behovet för
föräldrar att se hur deras barn har det på dagarna är minst lika stort inom den
privata som inom den kommunala barnomsorgen.

Utskottet behandlade senast ett liknande yrkande i sitt betänkande SfU
1987/88:16. Utskottet var då inte berett att förorda en utvidgning av rätten till
s.k. kontaktdagar till besök i förskoleverksamhet som inte faller inom
samhällets barnomsorg. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
därför bifall till motionerna Sf211 yrkande 2 och Sf260.

I motion Sf308 av Bengt Westerberg m.fl. anför motionärerna att den
nuvarande s.k. pappaledigheten utnyttjas i stor omfattning. Motionärerna
anser att männens fristående rätt till ersättning i samband med ett barns
födelse stegvis bör byggas ut till tjugo dagar. I ett första steg föreslås att
ledigheten byggs ut till tretton dagar.

Utskottet är av främst kostnadsskäl inte berett att tillstyrka motion
Sf308.

Övriga frågor om föräldraförsäkringen

Utskottet behandlar under detta avsnitt till en början frågan om rätt till
föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner efter arbete utomlands.

2 Riksdagen 1988189.11 sami. Nr 12

För rätt till föräldrapenning gäller att föräldern skall ha varit inskriven hos
allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före den dag
för vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Föräldrapenning för de första
180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning om
föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över
garantinivån.

För att vara inskriven i allmän försäkringskassa skall man vara bosatt i
riket. Försäkrad som lämnar Sverige anses bosatt i riket om utlandsvistelsen
är avsedd att vara längst ett år. Arbetstagare som sänds till ett annat land av
en statlig arbetsgivare anses dock bosatt i Sverige under hela utsändningstiden.
Detta gäller även medföljande make och barn under 18 år.

Även rätten till andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas av att
vederbörande arbetat utomlands.

Bengt Harding Olson och Elver Jonsson anför i motion Sf206 att personer
som arbetar inom biståndsverksamhet skall ha ett socialt skydd av samma
omfattning som följer av arbete som utförs inom landet. Särskilt nödvändigt
är det med likställighet mellan personal som är anställd av staten och sådan
som är anställd av enskilda eller ideella organisationer. Motionärerna begär
därför en översyn av biståndspersonalens sociala skyddsnät. I motion Sf294
av Karl-Göran Biörsmark anförs att det blir allt vanligare att svenskar åtar sig
internationella uppdrag av olika slag innebärande att de vistas längre eller
kortare tid utomlands. Vid återvändandet till Sverige finner de att de blivit
avförda från den svenska försäkringen. Särskilt olyckligt drabbar detta de
hemvändande genom kvalifikationskraven inom föräldraförsäkringen. Motionärerna
begär därför ett tillkännagivande om socialförsäkringsskyddet för
svenskar med tjänstgöring utomlands.

Vid behandling av en motion om rätten till sjuk- och föräldrapenning för
s.k. volontärer som återvänder till Sverige efter viss tids utlandstjänstgöring
förordade utskottet, se SfU 1986/87:5, att en kartläggning skulle genomföras
av vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra de hemvändande
volontärernas sociala skydd. Utskottet påpekade att därvid måste beaktas att
det kan finnas andra grupper som också har starka skäl för att få ett bättre
skydd vid hemkomsten och att problem med gränsdragningar i detta
hänseende måste lösas. Utskottet framhöll vidare angelägenheten av att, om
en lösning på problemen kan ske inom ramen för lagen om allmän försäkring,
den i socialförsäkringssammanhang principiellt viktiga frågan om kopplingen
mellan förmåner och avgifter belyses. Vad utskottet anfört gav riksdagen
som sin mening regeringen till känna. Riksförsäkringsverket har fått i
uppdrag att genomföra den begärda kartläggningen. Uppdraget skall
redovisas till regeringen den 1 juli 1989.

Utskottet anser att den pågående kartläggningen bör avvaktas och
avstyrker bifall till motionerna Sf206 och Sf294.

Utskottet behandlar vidare frågan om en förälders sjukpenningskydd i
samband med ledighet för värd av barn, som tas upp i motion Sf347 av
Charlotte Cederschiöld m.fl. Motionärerna påpekar att förälder har rätt till
ledighet från anställning för vård av barn tills barnet är ett och ett halvt år.

1988/89: SfU 12

18

Däremot gäller enligt 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring skyddet mot att
få den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) sänkt endast till dess barnet
fyller ett år. Den förälder som är barnledig mer än ett år tar därför en
betydande ekonomisk risk. Det vore rimligt att sjukpenningskyddet bevaras
under den tid den försäkrade enligt lag är berättigad till hel ledighet från sitt
arbete för vård av barn. Särskilt viktigt är detta eftersom målet för
utbyggnaden av barnomsorgen är att barntillsyn skall erbjudas barn som fyllt
ett och ett halvt år. En förlängning av sjukpenningskyddet bör enligt
motionärerna lämpligen genomföras i samband med den föreslagna utbyggnaden
av föräldraförsäkringen. Motionärerna begär att sjukpenningskydd
skall föreligga under hela den tid den försäkrade enligt lag är berättigad till
hel föräldraledighet.

Enligt 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. har
förälder rätt till hel ledighet till dess barnet har blivit ett och ett halvt år. Före
år 1986 gällde enligt föreskrifter som utfärdats av riksförsäkringsverket att en
förälders SGI inte fick sänkas under den tid en förälder var helt eller delvis
ledig från sitt förvärvsarbete för vård av barn, som inte hade uppnått ett och
ett halvt års ålder. Enligt föreskrifterna skulle detsamma även gälla under
den tid en förälder i oavbruten följd var ledig och erhöll hel föräldrapenning
eller en andel därav som åtminstone svarade mot arbetstidens nedsättning. I
proposition 1984/85:78 föreslogs att rätten att ha kvar sin SGI skulle gälla till
dess barnet uppnått ett års ålder. Denna bestämmelse skulle tas in i lagen om
allmän försäkring. I propositionen framhölls att de dåvarande bestämmelserna
medförde att en kvinna, som under 18-månadersperioden stadigvarande
började förvärvsarbeta i mindre omfattning än tidigare, kunde bli berättigad
till föräldrapenning för tillfällig vård av barn eller sjukpenning med högre
belopp än hennes inkomstbortfall gav anledning till. Bestämmelserna borde
därför ändras. Vid utskottets behandling av förslaget erinrade utskottet i sitt
betänkande SfU 1984/85:12 om att sjukpenning och tillfällig föräldrapenning
i princip avser att ersätta den vid varje tillfälle uppkomna inkomstförlusten.
Utskottet fann mot denna bakgrund att propositionens förslag, som även
innebar ett förstärkt skydd för föräldrapenningen, var väl avvägt.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 gäller således enligt 3 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring att den sjukpenninggrundande inkomsten inte får sänkas under
den tid den försäkrade är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av
barn som inte fyllt ett år. Riksförsäkringsverket har härefter i Allmänna råd
1988:11 Föräldrapenningförmåner beträffande SGI fr.o.m. barnets ettårsdag
angivit följande. När en förälder i oavbruten följd är ledig från sitt
förvärvsarbete och uppbär hel föräldrapenningförmån rekommenderar
riksförsäkringsverket att SGI-n inte sänks. Riksförsäkringsverket rekommenderar
att SGI-n inte heller sänks för den som i oavbruten följd har
förkortad arbetstid och uppbär föräldrapenningförmån som minst svarar mot
arbetstidens nedsättning.

Av vad ovan redovisats framgår att den förälder som tar ut all föräldrapenning
i en sammanhängande period inte skall få sin SGI sänkt under denna tid.
Den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen till 15 månader kommer
således inte att medföra något försämrat sjukpenningsskydd för den
föräldraledige under sådana omständigheter. Utskottet är inte berett förorda

1988/89:SfU12

19

att även den, som efter föräldraledighet mer stadigvarande återgår i
förvärvsarbete men i mindre omfattning än tidigare, skall ha kvar sin SGI
efter det barnet fyllt ett år. Utskottet förutsätter emellertid att frågan om hur
bestämmelserna om sjukpenningsskyddet skall regleras övervägs i samband
med den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Något uttalande
från riksdagens sida är därför inte erforderligt och utskottet avstyrker bifall
till motion Sf347.

Utskottet behandlar slutligen i detta avsnitt motion Sf202 av Stina Gustavsson
och Kersti Johansson om gravida lantbrukarkvinnor. Motionärerna
anför att lantbrukarkvinnor enligt dagens avbytarsystem kan få avbytare
under 60 dagar till en särskild havandeskapstaxa som för närvarande är högst
340 kr. per dag för abonnenter och högst 400 kr. per dag för övriga. Med
hänsyn till den fysiskt ansträngande arbetsmiljön som dessa kvinnor har
anser motionärerna det angeläget att föräldraförsäkringen kompletteras med
en regel om rätt för kvinnan att erhålla avbytare till en taxa motsvarande
föräldrapenningen resp. havandeskapspenningen.

Föräldraförsäkringen är uppbyggd efter målsättningen att ersättningen
skall motsvara 90 % av inkomstbortfallet i samband med ledighet på grund av
graviditet eller för vård av barn. Utskottet kan inte förorda att i föräldraförsäkringen
införs undantagsbestämmelser för sådana situationer som motionärerna
åsyftar. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf202.

Anslagsberäkningen

Under anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen beräknas den del av
kostnaderna för föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag,
eller 15 %. Övriga kostnader täcks genom socialavgifter.

I proposition 1988/89:100 föreslås att under anslaget för budgetåret
1989/90 skall anvisas ett förslagsanslag av 2 004 000 000 kr. I detta belopp
ingår även den del av kostnaden under budgetåret av den nu föreslagna
förlängningen av föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag.

I proposition 1988/89:69 begärs vidare godkännande av att ur anslaget för
budgetåret 1989/90 får disponeras 2,5 milj. kr. för informationsinsatser i
samband med genomförandet av de nya reglerna. Medlen bör framför allt
användas för informationsinsatser i syfte att öka pappornas uttag av
föräldrapenning.

Utskottet, som ovan har tillstyrkt förslaget om en utbyggd föräldraförsäkring,
har inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning under femte
huvudtiteln till anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen. Utskottet har
heller ingen erinran mot att 2,5 milj. kr. avsätts för informationsinsatser på
sätt som angivits.

Föräldraledighetslagen

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen)
ger arbetstagare rätt till ledighet som förälder eller därmed
likställd vårdnadshavare. Enligt 3 § har arbetstagaren rätt till ledighet för
vård av barn dels i form av hel ledighet tills barnet har fyllt ett och halvt år,

1988/89: SfU12

20

dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal
arbetstid tills barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet
har avslutat det första skolåret. 14 § stadgas vidare att arbetstagaren har rätt
till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningförmån
enligt 4 kap. lagen om allmän försäkring och till förkortning av
arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär
halv eller fjärdedels föräldrapenning. Kvinnor har dessutom rätt till ledighet
viss tid före och efter en förlossning och är berättigade till ledighet för
amning.

Beträffande ledighetens förläggning m.m. anges i 6 § bl.a. att ledighet får
delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Ledighet skall enligt 8 §
förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning av arbetstiden till
hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen
spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl föranleder
annat. Vidare skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren beträffande
ledighetens förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande
frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation inte har
ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa
frågor i den mån inte annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan
arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens
början eller slut. Har beslut om ledighetens förläggning träffats på annat sätt
än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för denne
skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet.

I proposition 1988/89:69 föreslås inga ändringar beträffande ledighetsrättens
omfattning men däremot om förläggningen av den dagliga föräldraledigheten.
Således föreslås att antalet tillåtna ledighetsperioder under ett
kalenderår vidgas från två till tre. Utan arbetstagarens samtycke skall den
dagliga ledigheten inte få delas upp, utan den skall i så fall förläggas antingen
till arbetsdagens början eller dess slut. I de fall arbetsgivaren och arbetstagaren
inte kommer överens om hur den dagliga ledigheten skall förläggas utan
förläggningen bestäms ensidigt av arbetsgivaren föreslås vidare att arbetsgivaren
skall vara skyldig att underrätta även arbetstagarens fackliga organisation
om sitt beslut. Avsikten är att de fackliga organisationerna härigenom
skall få bättre möjligheter att stödja medlemmarna när de får problem med
förläggningen av föräldraledigheten. Underrättelseskyldigheten föreslås bli
skadeståndssanktionerad.

I detta avsnitt behandlas en motion som väckts med anledning av
propositionen. Vidare behandlas ett antal motioner om föräldraledighet som
väckts under den allmänna motionstiden 1988/89 och som överflyttats från
arbetsmarknadsutskottet. Nämnda utskott har avgivit yttrande över motionerna.

Kjell Johansson yrkar i motion SflO att regeringens förslag om underrättelse
till den fackliga organisationen avslås. Motionären anför att förslaget
framför allt för de mindre företagen medför en ytterligare skyldighet i de
redan arbetskrävande arbetsrättsliga regelverken. En bättre lösning vore att
de fackliga organisationerna ökade sin information till medlemmarna.

I propositionen anges att ett problem i den nuvarande lagstiftningen har
varit att de fackliga organisationerna inte alltid fått möjlighet att stödja sina

1988/89 :SfU 12

21

medlemmar vid tvister om förläggning av ledighet. En orsak till detta anges
vara att en arbetstagare uppfattar sin begäran om ledighet som en personlig
angelägenhet snarare än en facklig och därför inte begär stöd av den fackliga
organisationen. Genom att underrättelseskyldigheten nu föreslås utvidgad
får organisationen bättre möjligheter att stödja den enskilde arbetstagaren.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande godtagit den avvägning av
arbetstagar- och arbetsgivarintressena som innefattas i regeringens ställningstagande
på denna punkt.

Socialförsäkringsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning i
denna del. Utskottet tillstyrker således lagförslaget om vidgad underrättelseskyldighet
och avstyrker bifall till motion SflO. Utskottet tillstyrker även
lagförslaget i övrigt.

I flera motioner begärs att rätten till hel ledighet resp. rätten till förkortad
arbetstid förlängs.

Kersti Johansson och Rosa Östh yrkar i motion A704 liksom Daniel
Tarschys och Charlotte Branting i motion A730 såväl att rätten till hel
ledighet skall förlängas tills barnet har fyllt tre år som att rätten till förkortad
arbetstid skall utsträckas att gälla tills barnet har fyllt tolv år. Även Anita
Persson och Birthe Sörestedt yrkar i motion A705 att rätten till förkortad
arbetstid skall gälla tills barnet har fyllt tolv år.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande hänvisat till att motsvarande
yrkanden återkommande har behandlats av utskottet och att utskottet i dessa
sammanhang har ställt sig avvisande till tanken att förlänga den obetalda
ledigheten. I yttrandet hänvisar utskottet vidare till att en utbyggnad av
föräldraförsäkringen kommer att vidga rätten till föräldraledighet med
ekonomisk kompensation. Arbetsmarknadsutskottet anser med hänsyn
härtill att riksdagen inte har anledning att frångå sina tidigare ställningstaganden.

Socialförsäkringsutskottet, som delar den bedömning arbetsmarknadsutskottet
gjort, avstyrker bifall till motionerna A704, A730 och A705.

I motion A731 av Bengt Westerberg m.fl. föreslås att det införs möjlighet
till en valfri förkortning av arbetstiden ned till tre fjärdedelar av arbetstiden.

Föräldraledighetslagens bestämmelser om rätt till förkortad arbetstid
innebär att arbetstagaren har att välja mellan att antingen arbeta på heltid
eller på tre fjärdedelstid. I propositionen anges beträffande frågan om en
valfri nedtrappning av arbetstiden däremellan att fördelarna för arbetstagarna
av en ökad valfrihet får vägas mot olägenheterna för arbetsgivarna i
personalplaneringen. Vidare framhålls att ledighet mellan trekvartstid och
heltid redan förekommer genom överenskommelser, antingen i kollektivavtal
eller direkt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kraven på ökad
valfrihet tillgodoses i viss mån genom den föreslagna utbyggnaden av
föräldraförsäkringen och den föreslagna utvidgningen av antalet ledighetsperioder.
Departementschefen anser att frågan om hur ledighetsreglerna
framdeles bäst skall samordnas med föräldraförsäkringens bestämmelser
ytterligare bör analyseras. Av intresse är här den treåriga studie som pågår
inom arbetslivscentrum, arbetet inom arbetstidskommittén samt ett femårigt
program som inom kort kommer att startas inom ramen för arbetsmiljöfondens
verksamhet.

1988/89:SfU12

22

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande hänvisat till vad som anförts i
propositionen om behovet av ytterligare analys i frågan och avstyrkt
motionsyrkandet.

Socialförsäkringsutskottet delar uppfattningen att frågan om en arbetstidsförkortning
mellan heltid och trekvartstid ytterligare behöver analyseras och
avstyrker bifall till motion A731.

I motion A741 föreslår Karl Hagström en undersökning som skall belysa
föräldrars möjligheter att utnyttja rätten till ledighet. Som exempel på frågor
för undersökningen anger motionären hur arbetstider, lön och karriär
påverkas och om det finns utsagda eller outsagda påtryckningar att inte ta ut
ledighet.

Med hänvisning till den tidigare nämnda treåriga studie som pågår vid
arbetslivscentrum och som avser hur föräldraledighetslagen tolkas och
tillämpas av de lokala parterna på arbetsmarknaden och av enskilda anställda
anser arbetsmarknadsutskottet att syftet med motionen får anses vara
tillgodosett.

Socialförsäkringsutskottet har inte anledning att ha någon annan uppfattning
i frågan och avstyrker därför bifall till motion A741.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m.
tolfte året

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:69 i motsvarande delar
och med avslag på motionerna 1988/89:Sf9, 1988/89:Sf253 yrkande 1
och 1988/89:Sf251 yrkandena 1 och 2 dels antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring, dels godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen
för den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen och för övergångsreglernas
utformning,

2. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf251 yrkande 3 och 1988/
89:Sfl3 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf336 yrkande 4 i motsvarande
del,

4. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf253 yrkande 2, 1988/
89:Sf336 yrkande 4 i motsvarande del, 1988/89:Sfll, 1988/89:Sf204
och 1988/89:Sf363,

5. beträffande föräldrakooperativt daghem
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf246,

6. beträffande antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf309 yrkande 4,

7. beträffande institutionsbesök

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf309 yrkande 7 och 1988/
89:Sfl3 yrkande 4,

1988/89 :SfU 12

23

8. beträffande vård av vuxet, handikappat barn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sf309 yrkande 6 och 1988/
89:Sf288 i motsvarande del,

9. beträffande ersättning till båda föräldrarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sfl3 yrkande 5 och 1988/
89:Sf261,

10. beträffande tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf306 och 1988/89:Sf309
yrkande 5,

11. beträffande tillfällig föräldrapenning till annan närstående än
förälder

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf310 yrkande 1,

12. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf310 yrkande 2, 1988/
89:Sf212 och 1988/89:Sf214,

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf211 yrkande 1,

14. beträffande ökat antal kontaktdagar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sfi3 yrkande 3 och 1988/
89:Sf288 i motsvarande del,

15. beträffande rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sf211 yrkande 2 och 1988/
89:Sf260,

16. beträffande förlängd pappaledighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf308,

17. beträffande socialförsäkringsskyddet efter utlandstjänstgöring
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf206 och 1988/89:Sf294,

18. beträffande sjukpenningskydd under föräldraledighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf347,

19. beträffande avbytare för gravida lantbrukarkvinnor
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf202,

20. beträffande medelsanvisningen till föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100, bil. 7, litt. C 2, till
Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 2 004 000 000 kr.,

21. beträffande informationsinsatser

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:69 i denna del
godkänner att ur anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen för
budgetåret 1989/90 får disponeras 2 500 000 kr. för särskilda informationsinsatser,

22. beträffande underrättelse till arbetstagarorganisation

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:69 i motsvarande del
och med avslag på motion 1988/89:SflO antar i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.,

23. beträffande ledighetsrätten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A704, 1988/89:A730 och
1988/89:A705,

1988/89:SfU12

24

24. beträffande arbetstid mellan heltid och tre fjärdedelstid
att riksdagen avslår motion 1988/89:A731,

25. beträffande möjligheterna att utnyttja föräldraledighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:A741.

Stockholm den 7 mars 1989
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Sigge
Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m),
Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp), Rune
Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Maud
Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m) och Bo
Finnkvist (s).

Reservationer

1. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte
året (mom. 1)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser
(m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt
utskottet” och på s. 9 slutar med ”och 2.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är otillräckligt att bygga ut föräldraförsäkringen när
det gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen. Utskottet anser att det
förslag till vårdnadsbidrag som bl.a. motionärerna i motion Sf9 av Olof
Johansson m.fl. hänvisar till är ett bättre alternativ eftersom det ökar
valfriheten för barnfamiljerna under hela förskoleperioden när det gäller hur
barnomsorgen skall lösas. Stödet är dessutom lika för alla barn.

Enligt förslaget skall vårdnadsbidraget utgå med 15 000 kr. per barn och år
för alla barn mellan ett och sju år och kombineras med en avdragsrätt vid
beskattningen för styrkta barnomsorgskostnader upp till detta belopp och
minskade statsbidrag till kommunerna för barnomsorgSn med 12 000 kr. per
heltidsplats. Vårdnadsbidraget bör enligt motionärerna införas fr.o.m. den 1
januari 1990.

Utskottet anser att ett vårdnadsbidrag enligt denna modell skulle förstärka
valfriheten i barnomsorgen genom att föräldrarna själva disponerar 15 000
kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet av barnomsorg. Vårdnadsbidraget
kan antingen användas för att betala nuvarande barnomsorgsplats,
vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare, eller för att utveckla föräldradrivna
kooperativ eller andra privata lösningar etc. Den ökade valfriheten ger även

1988/89 :SfU12

25

förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande inom barnomsorgen. Detta 1988/89:
skapar utrymme för fler platser och kvalitetsförbättringar. Vårdnadsbidraget
ger vidare småbarnsfamiljerna större möjligheter att utnyttja den lagstadgade
rätten till arbetstidsförkortning och ger därmed mer tid för barnen. Härtill
kommer att resurserna för barnomsorgen kommer att fördelas rättvist över
landet.

Utskottet anser att i avvaktan på att ett system med vårdnadsbidrag enligt
denna modell införs bör föräldraförsäkringen inte byggas ut ytterligare.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet regeringens
förslag till utbyggd föräldraförsäkring. Vad utskottet anfört bör vidare ges
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m.
tolfte året

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:69 i motsvarande
delar och motionerna 1988/89:Sf9 och 1988/89:Sf253 yrkande 1 och
med avslag på motion 1988/89:Sf251 yrkandena 1 och 2 antar i bilaga 3
framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte
året (mom. 1)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 9 slutar med ”och 2.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att föräldrar måste få mera tid att umgås med sina barn och
kunna ta del i omsorgen om barnen. Föräldrar skall också ha möjlighet att
välja tillsynsform för sina barn. Det är därför angeläget att föräldraförsäkringen
byggs ut. Regeringens förslag till en utbyggnad av försäkringen till 18
månader är dock inte tillräckligt. Enligt utskottets mening bör försäkringen
byggas ut till 24 månader. Av kostnadsskäl måste dock detta ske i etapper.

Utskottet anser att det förslag till utbyggnad som föreslås i motion Sf251 av
Claes Roxbergh m.fl. är väl avvägt.

I enlighet med detta förslag anser utskottet att föräldraförsäkringen skall
förlängas till 24 månader att utgå med sjukpenningbelopp. Som ett första led
bör försäkringen byggas ut så att ersättning utgår på sjukpenningnivå under
14 månader och garantinivå under 10 månader. Utskottet anser att regeringen
snarast bör återkomma med förslag till en sådan utbyggnad. Reglerna bör
kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1990.1 avvaktan härpå bör regeringens
lagförslag antas. Utskottet anser vidare att den fortsatta utbyggnaden
därefter bör ske genom att fem månader på garantinivå byts ut mot fem
månader på sjukpenningnivå såväl den 1 juli 1990 som den 1 juli 1991.
Utbyggnaden bör även förses med lämpliga övergångsregler. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Sf251 yrkandena 1
och 2 som sin mening ge regeringen till känna som riktlinjer för den fortsatta
utbyggnaden.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m.
tolfte året

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Sf251 yrkandena 1 och
2 och proposition 1988/89:69 i motsvarande delar samt med avslag på
motionerna 1988/89:Sf9 och 1988/89:Sf253 yrkande 1 dels antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring, dels beträffande riktlinjerna för den
fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen och övergångsreglernas
utformning som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Kvoter ad föräldraledighet (mom. 2)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 propositionen”
och på s. 10 slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

Under år 1985 tog endast 22 % av fäderna ut föräldraledighet under
barnets första levnadsår. Det finns inget som tyder på att uttaget ökat sedan
dess. Utskottet anser att en kvotering av föräldraledigheten behövs som stöd
för männen för att de i större utsträckning än för närvarande skall stanna
hemma hos sina barn under deras första år. Detta är viktigt både för
kvinnornas situation på arbetsmarknaden och för männens syn på arbetsfördelningen
i hemmet. En lämplig avvägning synes vara att en månad av den
med tre månader nu föreslagna förlängningen av föräldraförsäkringen
reserveras för fäderna i de familjer där det finns två vårdnadshavare. Den
kvoterade tiden bör därefter successivt förlängas så att den uppgår till fyra
månader när försäkringen är fullt utbyggd den 1 juli 1991. Regeringen bör
snarast återkomma med förslag i enlighet härmed. Vad sålunda anförts bör
riksdagen med anledning av motion Sfi 3 yrkandena 1 och 2 ge regeringen till
känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sfl3 yrkandena 1
och 2 och 1988/89:Sf251 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Kvoterad föräldraledighet (mom. 2)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 propositionen”
och på s. 10 slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det både för barnens och pappornas skull är ytterst
angeläget att papporna är hemma en tid hos barnen när de är små. Under år
1987 tog 29 % av papporna i familjer med gifta förvärvsarbetande föräldrar

1988/89:

ut föräldrapenning under barnens två första levnadsår, en alltför låg andel av 1988/89: SfU12
fäderna. Utskottet anser mot denna bakgrund att en kvotering av föräldraledigheten
behövs som stöd för männen för att de i större utsträckning än för
närvarande skall stanna hemma hos sina barn under deras första år. En
lämplig avvägning synes vara att fr.o.m. den 1 juli 1989 kvoteras två månader
av den föräldrapenning som utgår på sjukpenningnivå. Den kvoterade tiden
bör öka vartefter föräldraförsäkringen byggs ut och fr.o.m. den 1 juli 1990
uppgå till minst fyra månader och fr.o.m. den 1 juli 1991 uppgå till minst sex
månader av föräldrapenningen. Regeringen bör snarast återkomma med
förslag i enlighet härmed. Vad sålunda anförts bör riksdagen med anledning
av motion Sf251 yrkande 3 ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sf251 yrkande 3
och 1988/89:Sfl3 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (mom.

3)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att målet för den ekonomiska politiken ytterst är att öka
den enskildes frihet och välfärd. Det förutsätter god tillväxt, stabila priser
och arbete åt alla. Dessa mål kan nås endast med en politik som stärker
marknadshushållning och avlägsnar de tillväxthinder som under lång tid
byggts in i den svenska ekonomin. De viktigaste åtgärderna för att öka
ekonomisk dynamik och flexibilitet är sänkta marginalskatter och sänkt
skattetryck. Den i motion Sf336 yrkande 4 föreslagna åtgärden bör ses som
en del i ett större reformprogram för förstärkt marknadsekonomi. Det i
motionen framlagda förslaget om en sänkning av kompensationsnivån inom
bl.a. föräldraförsäkringen påverkar-med hänsynstagande till moderaternas
förslag till omfattande skattesänkningar - enligt utskottets uppfattning inte
nämnvärt den sociala standarden. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motion Sf336 om att den generella ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen
sänks till 80 %. Besparingseffekten av detta bör som anförs i motionen
tillgodogöras statsbudgeten. Det bör ske genom en omfördelning av
avgiftsuttaget. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändring i enlighet
med det anförda i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1990.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Sf336 yrkande 4 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort,

28

6. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 4)

1988/89:SfU 12

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 11 slutar med ”och Sf363.” bort ha följande lydelse:
Ersättningen enligt garantinivån visar enligt utskottets uppfattning en
tendens att släpa efter i värde. Höjningen den 1 januari 1987 från 48 kr. till 60
kr. återställer inte värdet. Detta drabbar främst de sämst ställda familjerna.
En regel bör därför införas som gör att garantinivån automatiskt följer med
förändringen av penningvärdet. För att åstadkomma detta bör ersättningen
enligt garantinivån fr.o.m. den 1 januari 1990 bestämmas till en trehundrasextiofemtedel
av basbeloppet. Eftersom föräldrapenning kan utgå inte bara
med helt utan också med halvt eller fjärdedels belopp bör ersättningen per
hel dag enligt garantinivån avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt
delbart med fyra. Den närmare utformningen av erforderliga bestämmelser
bör ankomma på regeringen.

Vad utskottet sålunda anfört bör med anledning av motionerna Sf336
yrkande 4 i denna del och Sf253 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sf336 yrkande 4 i
motsvarande del, 1988/89:Sf253 yrkande 2, 1988/89:Sfll, 1988/
89:Sf204 och 1988/89:Sf363 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 4)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 11 slutar med ”och Sf363.” bort ha följande lydelse:
Garantibeloppet inom föräldraförsäkringen är för närvarande 60 kr. per
dag. I och med den planerade utbyggnaden av försäkringen kommer
garantibeloppet att fr.o.m. den 1 juli 1990 avse endast dem som inte har haft
inkomster som berättigar till föräldrapenning enligt sjukpenningnivån.
Garantibeloppet kommer därför i fortsättningen att gälla främst unga
personer som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden och föräldrar som
varit lediga för studier, dvs. de som redan har en svag ekonomi. Utskottet
anser att det mot denna bakgrund är nödvändigt att garantibeloppet höjs.
Det anförda bör med bifall till motionerna Sfll och Sf204 ges regeringen till
känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sfll och 1988/
89:Sf204 och med anledning av motionerna 1988/89:Sf253 yrkande 2,
1988/89 :Sf336 yrkande 4 i motsvarande del och 1988/89: Sf363 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29

8. Föräldrakooperativt daghem (mom. 5)

1988/89 :SfU 12

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”föijer tillämpningen.” bort ha följande lydelse:
Motionärerna har påpekat att föräldrar som startar föräldrakooperativt
daghem i vissa fall vägras rätten till föräldrapenning när föräldern avstår från
sitt arbete för att delta i vården av sitt barn vid daghemmet. Utskottet anser
att detta är otillfredsställande. Avsikten med de föräldrakooperativa daghemmen
är att föräldrarna skall få större inflytande och engagemang i vården
av barnet. Enligt utskottets mening skall föräldrapenning därför kunna utgå
när föräldern deltar i arbetet vid föräldrakooperativet. Det anförda bör med
bifall till motion Sf246 ges regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande föräldrakooperativt daghem

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
(mom. 6)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Rätten till”
och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det antal dagar under vilka tillfällig föräldrapenning
kan utgå nyligen har höjts från 60 till 90 dagar per barn och år. För det
fåtal familjer som på grund av mycket svåra omständigheter tvingas utnyttja
den tillfälliga föräldrapenningen under lång tid är emellertid 90 dagar inte
alltid tillräckligt. Utskottet anser därför att maximeringen av dagantalet helt
bör slopas för dessa familjer. Detta bör riksdagen med anledning av motion
Sf309 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf309 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Institutionsbesök (mom. 7)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”således avslås.” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla betydelsen av att föräldrar till barn med handikapp
deltar i barnets rehabilitering/habilitering. Föräldrarna måste emellertid ges
ekonomisk möjlighet härtill och utskottet anser att föräldrarna i dessa fall bör
vara garanterade rätt till tillfällig föräldrapenning. Tydliga bestämmelser om
rätten till ersättning i dessa fall bör utformas och regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed. Vad sålunda anförts

bör riksdagen med bifall till motion Sf309 yrkande 7 och med anledning av 1988/89:SfU12
motion Sfl3 yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande institutionsbesök

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf309 yrkande 7 och med
anledning av motion 1988/89 :Sf 13 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Vård av vuxet, handikappat barn (mom. 8)

Sigge Godin (fp), Barbro Sandberg (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet

har” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Tillfällig föräldrapenning kan i dag utgå för vård av barn som fyllt 12 men
inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. För denna
grupp av barn upphör detta tillsynsbehov naturligtvis inte när barnet blir 16
år. Enligt utskottets mening är det därför nödvändigt att tillfällig föräldrapenning
kan utgå även för hemmaboende vuxet, handikappat barn då
föräldern måste avstå från förvärvsarbete på grund av att barnets tillstånd
försämrats. Regeringen bör snarast utforma och lägga fram förslag i enlighet
härmed. Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna Sf309
yrkande 6 och Sf288 i denna del ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande vård av vuxet, handikappat barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sf309 yrkande 6
och 1988/89:Sf288 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Ersättning till båda föräldrarna (mom. 9)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Barbro
Sandberg (fp), Margö Ingvardsson (vpk) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är av stor betydelse att båda föräldrarna till barn
med funktionsnedsättning kan delta i de kurser som anordnas med anledning
av barnets handikapp. Om båda föräldrarna deltar kan de lära sig att på bästa
sätt stimulera barnets utveckling men de kan också stödja och hjälpa
varandra i en svår livssituation. Detsamma gäller andra typer av habiliteringsinsatser,
exempelvis sjukgymnastik eller inprovning och användande av
hjälpmedel. Om båda föräldrarna deltar ökar möjligheterna att ge barnet bra
vård och träning i hemmet. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till
ändring av nuvarande regler i enlighet härmed. Utskottet anser att det
anförda med anledning av motion Sfl3 yrkande 5 och Sf261 bör ges
regeringen till känna.

31

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ersättning till båda föräldrarna

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Sfi 3 yrkande 5
och 1988/89:Sf261 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag (mom.
10)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Rune
Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Tillfällig
föräldrapenning” och på s. 15 slutar med ”inte erfordras.” bort ha följande
lydelse:

I 4 kap. 11 § lagen om allmän försäkring stadgas att tillfällig föräldrapenning
inte kan utgå för vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till
vårdbidrag. Utskottet har erfarit att denna bestämmelse tillämpas så att de
föräldrar som har vårdbidrag ofta vägras tillfällig föräldrapenning när
barnets tillstånd blir försämrat och barnet kräver särskild tillsyn. Utskottet
anser att nämnda stadgande i klargörande syfte bör kompletteras med en
bestämmelse att tillfällig föräldrapenning kan utgå även för det handikapp
som ligger till grund för vårdbidraget vid en tillfällig försämring av tillståndet.
Regeringen bör snarast utforma och lägga fram förslag till en sådan
förändring av lagen. Det anförda bör med anledning av motionerna Sf306
och Sf309 yrkande 5 ges regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Sf306 och 1988/
89:Sf309 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. Tillfällig föräldrapenning till annan närstående än förälder
(mom. 11)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”därför avslås.” bort ha följande lydelse:

Såsom ovan framgått har utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
SfU 1987/88:6 förordat att en förutsättningslös utredning kommer till
stånd för att klarlägga ensamstående och ensamboende föräldrars behov av
att kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan närstående.

Enligt utskottets mening bör den utredning som pågår om ensamstående
och ensamboende föräldrars behov av att kunna överlåta rätten till tillfällig
föräldrapenning till annan närstående utvidgas till att omfatta alla föräldrar.

Vad utskottet med anledning av motion Sf310 yrkande 1 sålunda anfört bör
ges regeringen till känna.

1988/89: SfU 12

32

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande tillfällig föräldrapenning till annan närstående än
förälder

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf310 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem m.m.
(mom. 12)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp), Rune
Backlund (c) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”och Sf214.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldrapenning
inte kan utgå till förälder vars barn inte kan tas emot av dagbarnvårdaren på
grund av att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Om problemet inom den
kommunala barnomsorgen inte kan lösas genom omplacering till någon
annan dagbarnvårdare som känner barnet, tvingas en förälder att stanna
hemma utan rätt till ersättning. Detsammma gäller när ett daghem stängs på
grund av sjukdom hos personalen eller av andra plötsligt uppkommande
orsaker. Mot denna bakgrund anser utskottet att en utredning bör tillsättas
med uppgift att lägga fram förslag i de nu aktuella hänseendena. Det anförda
bör med bifall till motionerna Sf310 yrkande 2, Sf212 och Sf214 ges
regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf310 yrkande 2,
1988/89:Sf212 och 1988/89:Sf214 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 13)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser
(m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst
antal per år utan att det totala antalet dagar bör kunna tas ut när som helst
under den tid då barnets ålder berättigar till sådan ersättning. Härigenom
skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att ta en längre
tids ledighet vid t.ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Detta bör
med anledning av motion Sf211 yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf211 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89 :SfU 12

33

3 Riksdagen 1988189.11 sami. Nr 12

17. Ökat antal kontaktdagar m.m. (mom. 14)

1988/89:SfU12

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sfl3 att två
kontaktdagar per barn och år är otillräckligt vid inskolning på daghem eller
vid skolstarten. Dessutom bör kontaktdagar kunna tas ut även för barn under
fyra år vid inskolning i samhällets barnomsorg. Utskottet har ovan tillstyrkt
regeringens förslag att kontaktdagar får tas ut t.o.m. det kalenderår barnet
fyller tolv år men enligt utskottets mening bör åldersgränsen höjas ytterligare
så att kontaktdagar kan tas ut även när barnet går på högstadiet. Utskottet
anser att en plan för en sådan utbyggnad av kontaktdagarna bör upprättas.
Det anförda bör med bifall till motion Sfl3 yrkande 3 och med anledning av
motion Sf288 i denna del ges regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande ökat antal kontaktdagar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sfl3 yrkande 3 och med
anledning av motion 1988/89:Sf288 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (mom. 15)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser
(m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”och Sf260.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör tillfällig föräldrapenning utgå för kontaktdagar
oavsett vilken bamomsorgsform som utnyttjas. Det finns ingen
anledning att från förmånen utesluta föräldrar som har sina barn i ett privat
familjehem. Detta gäller så mycket mer som förhållandet på många håll är
sådant att kommunen inte kan erbjuda barnomsorg utan hänvisar föräldrarna
till privat verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att utforma och
snarast lägga fram förslag härom. Det anförda bör med bifall till motion
Sf260 och med anledning av motion Sf211 yrkande 2 ges regeringen till
känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf260 och med anledning
av motion 1988/89:Sf211 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

34

19. Förlängd pappaledighet (mom. 16)

1988/89 :SfU 12

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”motion Sf308.” bort ha följande lydelse:

Av de nuvarande tio s.k. pappadagarna tas i genomsnitt ut nio dagar.
Detta är enligt utskottets mening mycket positivt och utskottet anser att det
finns skäl att bygga ut dessa särskilda ersättningsdagar. Målet är att männens
fristående rätt till ersättning skall utökas till tjugo dagar. Som ett första led i
denna utbyggnad föreslår utskottet att ersättningstiden förlängs till tretton
dagar. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen
med förslag till sådan förlängning. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Sf308 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande förlängd pappaledighet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf308 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

20. Avbytare för gravida lantbrukarkvinnor (morn. 19)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Föräldraförsäkringen
är” och slutar med ”motion Sf202.” bort ha följande lydelse:
Lantbruksarbetet är allmänt sett fysiskt mycket påfrestande och för
gravida kvinnor är arbetet särskilt krävande. I dag finns möjlighet för en
gravid kvinna att under högst 60 dagar få avbytare i lantbruksarbetet till en
särskild havandeskapstaxa. Kostnaden för avbytare är för närvarande högst
340 kr. per dag för dem som abonnerar på avbytartjänst och högst 400 kr. per
dag för övriga. Utskottet måste konstatera att det för kvinnan i regel innebär
en betydande merutgift att anlita avbytare, eftersom den genomsnittliga
ersättningen från föräldraförsäkringen klart understiger beloppen i havandeskapstaxan.
Vidare måste konstateras att 60 dagars ledighet i samband
med havandeskapet inte är tillräckligt. Av hänsyn till kvinnans hälsa måste
ledigheten i normalfallet tas ut före barnets födelse, men ersättare behövs i
betydande omfattning även efter nedkomsten. Utskottet anser att arbetsförhållandena
inom lantbruket är sådana att en lantbrukarkvinna bör kunna
erhålla avbytare till en kostnad som inte överstiger hennes ersättning från
föräldraförsäkringen. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till riksdagen
i frågan. Det anförda bör med bifall till motion Sf202 ges regeringen till
känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande avbytare för gravida lantbrukarkvinnor
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf202 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

35

21. Underrättelse till arbetstagarorganisation (mom. 22)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser
(m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”1
propositionen” och på s. 22 slutar med ”i övrigt.” bort ha följande lydelse:
Det aktuella regeringsförslaget innebär att om arbetsgivaren och arbetstagaren
inte kommer överens om hur den dagliga ledigheten skall förläggas så
skall arbetsgivarens beslut delges inte bara arbetstagaren själv utan även den
lokala fackliga organisation som arbetstagaren tillhör. Detta är en tveksam
ordning. Om arbetstagaren inte på eget initiativ vänder sig till sin organisation
i denna sak kan det bero på att arbetstagaren mer ser den som en
personlig angelägenhet än en facklig fråga.

Det är vidare så att ledighetsrätten enligt föräldraledighetslagen tillkommer
arbetstagarna i lika mån utan avseende på om de tillhör en facklig
organisation. Med den föreslagna regeln kommer de arbetstagare som av
skilda anledningar inte är fackligt organiserade att få en annan rättslig
ställning än de som är fackligt organiserade. Detta är inte förenligt med
sedvanliga rättsliga principer.

Man måste vidare ta hänsyn till en aspekt som anläggs i motion SflO,
nämligen att underrättelseskyldigheten blir en ny regel att hålla reda på i det
omfattande arbetsrättsliga regelverket. Att följa detta regelverk i alla dess
detaljer är redan i dag en besvärlig uppgift inte minst för de mindre
företagen. För sådana företag innebär dessutom den föreslagna skadeståndssanktioneringen
att de på nya grunder kan komma att ådra sig s.k. informella
skadestånd, en sanktionsform som starkt kritiserats i skilda sammanhang.

På grund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå lagförslaget
i denna del, dvs. i vad avser ändringarna i 8 § tredje stycket och 13 §.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande underrättelse till arbetstagarorganisation
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:SflO och med anledning av
proposition 1988/89:69 i motsvarande del antar i bilaga 4 framlagt
förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.,

22. Ledighetsrätten (mom. 23)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Rune
Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
har” och slutar med ”och A705.” bort ha följande lydelse:
Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet från sina
anställningar till dess barnet har uppnått en ålder av ett och ett halvt år.
Många föräldrar anser att barn i ett- och tvåårsåldern bör vårdas i hemmet.
Skälet är bl.a. att barn utvecklas olika och att en del mår bättre av att vistas i
sin hemmiljö. Det kan också vara så att barnomsorgen är otillräckligt
utbyggd i kommunen. På dessa skäl bör rätten till hel ledighet förlängas tills
barnet har fyllt tre år.

1988/89:SfU12

36

Rätten till förkortad arbetstid är uppskattad och utnyttjas av många 1988/89:SfU12
föräldrar. Alla barn är emellertid inte mogna att före tolvårsåldern klara sig
själva före och efter skoldagen. Med hänsyn härtill och till att utbyggnaden av
fritidshemmen fortfarande är eftersatt i många kommuner bör rätten till
förkortad arbetstid utsträckas tills barnet har fyllt tolv år.

I sammanhanget kan erinras om att staten för sina tjänstemän medger hel
ledighet tills barnet har fyllt tre år om det finns särskilda skäl för det.

Förkortad arbetstid skall medges ”i regel” tills barnet har fyllt tolv år med
möjlighet att förlänga den partiella tjänstledigheten även för tid därefter (8 §
tjänstledighetsförordningen 1984: lil).

Utskottet anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt
utarbeta förslag om lagändring i de angivna hänseendena.

Med tillstyrkan av motionerna A704, A730 och A705 föreslår utskottet att
vad utskottet anfört ges regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ledighetsrätten

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A705 och med anledning
av motionerna 1988/89:A704 och 1988/89:A730 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Arbetstid mellan heltid och tre fjärdedelstid (mom. 24)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
har” och slutar med ”motion A731.” bort ha följande lydelse:

Den i motion A731 föreslagna rätten att förkorta arbetstiden ned till tre
fjärdedelar av normal arbetstid överensstämmer med vad som har förordats i
den departementspromemoria som propositionen utgår från. Promemorians
förslag har emellertid inte förts vidare i propositionen. Det innebär att
regeringen avstår från en förändring som ytterligare skulle öka valfriheten
och göra det möjligt för en förälder att välja att arbeta t.ex. sju timmar om
dagen om det är det för barnomsorgen och familjeekonomin mest lämpliga.

De olägenheter som kan uppstå för arbetsgivaren kan inte anses överväga
de fördelar det innebär för föräldrar att på detta vis ytterligare kunna forma
vardagen efter den egna familjens behov. Utskottet anser därför att
motionens lagstiftningsyrkande bör bifallas.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande arbetstid mellan heltid och tre fjärdedelstid

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:A731 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37

4 Riksdagen 1988/89.11 sami. Nr 12

Särskilda yttranden

1988/89:SfU12

1. Socialförsäkringsskyddet efter utlandstjänstgöring

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Barbro
Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Bertil Persson (m) anför:

Socialförsäkringsskyddet för personer som har arbetat utomlands är i vissa
fall bristfälligt och inte minst gäller detta föräldraförsäkringen. Vi anser att
det är angeläget att främst de s.k. volontärerna snarast erbjuds ett bättre
skydd. Med hänsyn till att en utredning för närvarande pågår inom
riksförsäkringsverket om vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra deras
skydd, och då denna utredning skall redovisas till regeringen den 1 juli 1989,
avstår vi emellertid från att reservera oss.

2. Sjukpenningskydd under föräldraledighet

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anför:

I lagen om allmän försäkring finns inskrivet att den fastställda SGI-n i
allmänhet inte får sänkas medan en förälder är helt eller delvis ledig från
förvärvsarbete för vård av barn och barnet inte har fyllt ett år. Som utskottet
har redovisat har riksförsäkringsverket utfärdat rekommendationer att
förälder under vissa angivna förutsättningar kan ha kvar sin SGI även efter
det att barnet fyllt ett år.

Vi anser att i lagen om allmän försäkring bör tas in föreskrifter som
överensstämmer med de nämnda rekommendationerna. Med hänsyn till att
denna fråga lär komma att aktualiseras i samband med den fortsatta
utbyggnaden av föräldraförsäkringen avstår vi dock från att reservera oss.

38

I proposition 1988/89:69 framlagda

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4kap. 3, 6 och 10§§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §2

Föräldrapenning med anledning Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under av ett barns födelse utges under

högst 360 dagar sammanlagt för högst 450 dagar sammanlagt För

föräldrarna. föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180dagar för
varje barn utöver det forsta.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder
rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första
stycket angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv
uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och
andra styckena.

En förälder kan avstå rätt att uppbära Föräldrapenning till förmån för
den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning
görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.

Föräldrapenning utges inte för Föräldrapenning utges längst till

barn som fyllt /yra år. dess barnet har fyllt åtta år eller till

den senare tidpunkt då barnet har
avslutat det första skolåret.

6§»

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första Föräldrapenning för de forsta

180 dagarna utges med belopp mot- 180 dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, svarande förälderns sjukpenning,

beräknad enligt 3kap. med undan- beräknad enligt femte stycket, om

tag av 5§.fjärde och femte styckena föräldern under minst 240dagar i

samt 10a och 10bjj§, om föräldern följd före barnets födelse eller den

under minst 240dagar i följd före beräknade tidpunkten härför har

barnets födelse eller den beräknade varit försäkrad för en sjukpenning

tidpunkten härför har varit forsäk- över garantinivån,

rad För en sjukpenning över garantinivån.

Utöver vad som anges i andra Utöver vad som anges i andra

stycket utges föräldrapenning för stycket utges föräldrapenning för

varje barn för 90 dagar med belopp varje barn För 180 dagar med bemotsvarande
förälderns sjukpen- lopp motsvarande förälderns sjuk ning,

beräknad enligt 3 kap. med penning, beräknad enligt femte

undantag av 5/>‘ fjärde och femte stycket, och 90 dagar med belopp

styckena samt 10a och 10b§§, och enligt garantinivån.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1985:87.

1 Senaste lydelse 1987:223.

1988/89:SfU12

Bilaga 1

39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarns- Vid flerbarnsbörd utges föräldrabörd
enligt 3§ andra stycket berak- penning enligt 3§ andra stycket för

nas enligt tredje stycket. 90 dagar med belopp motsvarande

förälderns sjukpenning, beräknad
enligt femte stycket, och 90 dagar
med belopp enligt garantinivån.

När föräldrapenning enligt andra-fjärde
styckena skall utges med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning,
skall beräkningen ske enligt
3 kap. med undantag av 5 § fjärde
och femte styckena samt 10 a och 10 b
§§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst
på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan
sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom
yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete
för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och
beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom
nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas
på motsvarande sätt.

I0§4

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn,
som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder
besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning
att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig
föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges
tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet
är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

En förälder till barn som fyllt
fyra men inte tolv år har rätt till
tillfällig föräldrapenning även när
föräldern avstår från förvärvsarbete
i samband med föräldrautbildning,
besök i barnets skola eller besök
i förskole- eller fritidshemsverksamhet
inom samhällets barnomsorg
i vilken barnet deltar (kontaktdagar).

En förälder till barn som fyllt
fyra år har, till och med det kalenderår
under vilket barnet Jyller tolv
år, rätt till tillfällig föräldrapenning
även när föräldern avstår från förvärvsarbete
i samband med föräldrautbildning,
besök i barnets skola
eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet
inom samhällets
barnomsorg i vilken barnet deltar
(kontaktdagar).

1988/89:SfU12

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1988:130.

40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår
från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid
förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i
tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio
år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att
adoptera det.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2.1 fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda före oktober
1988 gäller 4 kap. 3§ första stycket och 6§ tredje stycket i den äldre
lydelsen. För vård av barn som är fött under augusti eller september 1988
utges dock föräldrapenning för ytterligare 30 respektive 60dagar med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Det utökade antalet dagar
gäller vid flerbarnsfödsel endast ett barn.

3. Äldre föreskrift i 4 kap. 3§ sjätte stycket gäller fortfarande i fråga om
vård av barn som är födda den 1 juli 1985 eller tidigare.

1988/89:SfU12

Bilaga 1

41

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m. m.

Härigenom föreskrivs att 6, 8och 13§§ lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m. m.1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Ledighet får delas upp på högst
två perioder för varje kalenderår.
Berör ledighetsperiod mer än ett
kalenderår, skall den hänföras till
det kalenderår under vilket ledigheten
har påbörjats.

6§2

Föreslagen lydelse

Ledigheten får delas upp på högst
tre perioder för varje kalenderår.
Berör en ledighetsperiod mer än ett
kalenderår, skall den hänföras till
det kalenderår under vilket ledigheten
har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning eller tillfällig
föräldrapenning enligt 4kap. 4§ andra stycket, 10 eller 11 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmelserna
i första stycket.

8§

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid
skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej
särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med
arbetstagaren beträffande ledighetens
förläggning under dagen och
andra med ledigheten sammanhängande
frågor, om förhandling
med arbetstagarens organisation ej
har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren
i dessa frågor i den mån ej annat
har avtalats. Arbetsgivaren får
dock ej utan arbetstagarens samtycke
förlägga ledigheten till annan
tid än arbetsdagens början eller
slut.

Har beslut i fråga som avses i
andra stycket träffats på annat sätt
än genom överenskommelse med
arbetstagaren eller företrädare för
arbetstagaren, skall arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren om beslutet.
Underrättelsen skall om möjligt
lämnas senast två veckor före ledighetens
början.

Arbetsgivaren skall samråda med
arbetstagaren beträffande ledighetens
förläggning under dagen och
andra med ledigheten sammanhängande
frågor, om förhandling
med arbetstagarens organisation ej
har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren
i dessa frågor i den mån ej annat
har avtalats. Arbetsgivaren får
dock ej utan arbetstagarens samtycke
dela upp ledigheten under arbetsdagen
elter förlägga den till annan
tid än arbetsdagens början eller
slut.

Har beslut i fråga som avses i
andra stycket träffats på annat sätt
än genom överenskommelse med
arbetstagaren eller företrädare för
arbetstagaren, skall arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren och dennes
lokala arbetstagarorganisation
om beslutet. Underrättelsen skall
om möjligt lämnas senast två veckor
före ledighetens början.

1988/89:SfU12

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1985:90.

42

Nuvarande lydelse

En arbetsgivare som bryter mot
denna lag skall betala arbetstagaren
skadestånd för den förlust som
uppkommer och för den kränkning
som har skett.

Föreslagen lydelse

En arbetsgivare som bryter mot
denna lag skall betala skadestånd
för den förlust som uppkommer
och för den kränkning som har
skett.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:SfU12

Bilaga 1

43

Arbetsmarknadsutskottets yttrande Magf?SfU12

1988/89:AU2y

Föräldraledighet

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen
och förstärkt föräldraledighet i vad avser bilaga 2 om ändring i lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. jämte tre med
anledning härav väckta motioner.

Under allmänna motionstiden 1989 har därjämte väckts fem till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motioner om föräldraledighet, nämligen
1988/89:A704 av Kersti Johansson och Rosa Östh (båda c), 1988/89: A705 av
Anita Persson och Birthe Sörestedt (båda s), 1988/89:A730 av Daniel
Tarschys och Charlotte Branting (båda fp), 1988/89:A731 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) samt 1988/89: A741 av Karl Hagström (s). Med överlämnande
av dessa motioner får utskottet anföra följande.

Inledning

Föräldraledighetslagen ger arbetstagare rätt till ledighet i deras egenskap av
föräldrar eller därmed likställda vårdnadshavare. Ledigheten kan tas ut dels
som hel ledighet tills barnet har fyllt ett och halvt år, dels som förkortning av
arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid (”6 timmars arbetsdag”).
Rätten till förkortad arbetstid gäller tills barnet har fyllt åtta år eller har
avslutat sitt första skolår. Kvinnor har vidare rätt till ledighet viss tid före och
efter en förlossning och är berättigade till ledighet för amning.

Dessutom ger lagen rätt till ledighet förden tid under vilken arbetstagaren
har rätt till föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring.
Detta innebär bl.a. att om föräldrapenningen byggs ut så ökar rätten till
ledighet. Möjligheterna att ta ut föräldrapenning som hel, halv eller
fjärdedels föräldrapenning ger motsvarande möjligheter att variera ledighetsuttaget.

De aktuella regeringsförslagen i proposition 69 går inte in på ledighetsrättens
omfattning utan gäller hur den dagliga föräldraledigheten, dvs. förkortningen
av arbetstiden, skall förläggas och förfarandet då arbetsgivaren och
arbetstagaren inte är överens om hur denna ledighet skall förläggas. Detta
har föranlett förslag i ett par av motionerna som i övrigt särskilt gäller
ledighetsrättens omfattning.

44

Ledighetsperioder m. m.

Regeringen föreslår att antalet tillåtna ledighetsperioder under ett kalenderår
vidgas från två till tre (6 §). Utan arbetstagarens samtycke skall den dagliga
ledigheten inte få delas upp, utan den skall i så fall förläggas antingen till
arbetsdagens början eller dess slut (8 § andra stycket). Utskottet tillstyrker
förslagen. Frågan om uppdelning av den dagliga ledigheten mot arbetstagarens
vilja har utskottet tidigare behandlat i betänkandet AU 1985/86:5 (s.
15).

I de fall arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om hur den
dagliga ledigheten skall förläggas utan förläggningen bestäms ensidigt av
arbetsgivaren är det endast arbetstagaren som behöver underrättas om
beslutet. Regeringen föreslår att arbetsgivaren i sådana fall skall vara skyldig
att underrätta även arbetstagarens fackliga organisation om sitt beslut (8 §
tredje stycket). Underrättelseskyldigheten föreslås bli skadeståndssanktionerad
(13 §).

Kjell Johansson (fp) yrkar i motion 1988/89:SflO att regeringens förslag
skall avslås i denna del.

Syftet med den föreslagna tilläggsbestämmelsen i 8 § är att ge de fackliga
organisationerna bättre möjligheter att stödja medlemmarna när de får
problem med förläggningen av föräldraledigheten. En av orsakerna till att
stödet uteblir är enligt propositionen att arbetstagaren uppfattar sin begäran
om ledighet som en personlig angelägenhet snarare än en facklig och att
organisationerna därför inte får kännedom om förekommande problem.

Det är vidare att märka att den underrättelseskyldighet som förordades i
den departementspromemoria som ligger till grund för regeringens förslag
(DsA 1987:6) gick längre. I promemorian föreslogs nämligen att arbetsgivaren
skulle ha sakliga skäl för sitt beslut och på begäran redovisa dem
skriftligt. Därmed öppnades möjlighet för arbetstagaren och den fackliga
organisationen att som en sista utväg påkalla domstolsprövning av ledighetens
förläggning. Dessa förslag i departementspromemorian fullföljs dock
inte i propositionen. Den avvägning av arbetstagar- och arbetsgivarintressena
som innefattas i regeringens ställningstagande på denna punkt godtas av
utskottet, som alltså tillstyrker lagförslaget i motsvarande delar och samtidigt
avstyrker motion SflO.

Ledighetsrätten

Sorn ovan nämnts ger föräldraledighetslagen rätt till hel ledighet tills barnet
har fyllt ett och ett halvt år. Rätten till förkortad arbetstid gäller tills barnet
har fyllt åtta år.

Kersti Johansson och Rosa Östh (båda c) i motion 1988/89: A704 och
Daniel Tarschys och Charlotte Branting (båda fp) i motion 1988/89:A730
yrkar att rätten till hel ledighet skall förlängas tills barnet har fyllt tre år.
Samma motionärer yrkar vidare liksom Anita Persson och Birthe Sörestedt
(båda s) i motion 1988/89:A705 att rätten till förkortad arbetstid skall
utsträckas att gälla tills barnet har fyllt tolv år.

Motsvarande yrkanden har återkommande behandlats av arbetsmarknadsutskottet,
senast i betänkandena AU 1987/88:5 och 20. Utskottet har i

1988/89:SfU12

Bilaga 2

45

dessa sammanhang ställt sig avvisande till tanken att förlänga den obetalda
ledigheten. Utbyggnaden av föräldraförsäkringen enligt regeringens förslag i
den föreliggande propositionen kommer som tidigare sagts att vidga rätten
till föräldraledighet med ekonomisk kompensation. Utskottet anser med
hänsyn härtill att riksdagen inte har anledning att frångå sina tidigare
ställningstaganden utan avstyrker därmed de förevarande motionerna.

Arbetstid mellan trekvartstid och heltid

Föräldraledighetslagens bestämmelser om rätt till förkortad arbetstid innebär
att arbetstagaren har att välja mellan att antingen arbeta på heltid eller på
tre fjärdedelstid. I det här sammanhanget bortses från möjligheten att arbeta
på halvtid under den tid då arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning. Det
finns enligt lagen inte någon rätt för arbetstagaren att begära en förkortning
av arbetstiden som ligger mellan tre fjärdedels arbetstid och hel arbetstid,
t.ex. fyra femtedelar av den normala arbetstiden. I propositionen diskuteras
en ökad valfrihet i detta hänseende, men något förslag härom läggs inte fram.
Folkpartiet föreslår däremot i motion 1988/89:A731 att det införs möjlighet
till en valfri förkortning av arbetstiden ned till tre fjärdedelar av arbetstiden.

Motionsyrkandet överensstämmer med vad som har förordats i den
tidigare nämnda departementspromemorian. I propositionen invänds att
ledighet mellan trekvartstid och heltid redan förekommer genom överenskommelser,
antingen i kollektivavtal eller direkt mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Valfriheten ökar vidare genom föräldraförsäkringens utbyggnad
och den ovan redovisade utvidgningen av antalet ledighetsperioder.
Fördelarna för arbetstagarna av en ökad valfrihet, sägs vidare i propositionen,
får vägas mot olägenheterna för arbetsgivarna i personalplaneringen.
Frågan hur ledighetsreglerna framdeles bäst skall samordnas med föräldraförsäkringens
bestämmelser bör ytterligare analyseras och den ökade
valfriheten i fråga om arbetstider belysas närmare innan förändringar
föreslås. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför motionens
yrkande om en lagändring på denna punkt.

Lagförslaget i återstående del

Återstående del av det aktuella lagförslaget från regeringen (rubrik, ingress
och ikraftträdandebestämmelse) lämnas av utskottet utan erinran.

Skydd mot omplacering m.m.

I motion 1988/89: A741 föreslår Karl Hagström (s) en undersökning som skall
belysa föräldrars möjligheter att utnyttja rätten till ledighet. Som exempel på
frågor för undersökningen anger motionären hur arbetstider, lön och karriär
påverkas och om det finns utsagda eller outsagda påtryckningar att inte ta ut
ledighet.

Såsom sägs i propositionen (s. 21) har arbetslivscentrum beviljats medel
från arbetsmiljöfonden för en treårig studie av hur föräldraledighetslagen
tolkas och tillämpas av de lokala parterna på arbetsmarknaden och av
enskilda anställda. Detta är ett arbete som pågår. Därmed får syftet med

1988/89 :SfU12

Bilaga 2

46

motionen anses vara tillgodosett, och densamma påkallar inte någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 februari 1989
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Kjell Nilsson (s), Sonja Rembo (m),
Marianne Stålberg (s), Lahja Exner (s). Gustav Persson (s), Sten Östlund
(s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Anna
Horn af Rantzien (mp), Monica Öhman (s), Erik Holmkvist (m), Göran
Engström (c), Ulf Melin (m), Sigge Godin (fp) och Karl-Erik Persson (vpk).

Avvikande meningar

1. Ledighetsperioder m.m.

Sonja Rembo (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Erik
Holmkvist (m), Göran Engström (c), Ulf Melin (m) och Sigge Godin (fp)
anser att den del av avsnittet Ledighetsperioder m.m. som börjar med
”Syftet med” och slutar med ”motion Sf 10” bort ha följande lydelse:

Det aktuella regeringsförslaget innebär att om arbetsgivaren och arbetstagaren
inte kommer överens om hur den dagliga ledigheten skall förläggas så
skall arbetsgivarens beslut delges inte bara arbetstagaren själv utan även den
lokala fackliga organisation som arbetstagaren tillhör. Detta är en tveksam
ordning. Om arbetstagaren inte på eget initiativ vänder sig till sin organisation
i denna sak kan det bero på att arbetstagaren mer ser den som en
personlig angelägenhet än en facklig fråga.

Det är vidare så att ledighetsrätten enligt föräldraledighetslagen tillkommer
arbetstagarna i lika mån utan avseende på om de tillhör en facklig
organisation. Med den föreslagna regeln kommer de arbetstagare som av
skilda anledningar inte är fackligt organiserade att få en annan rättslig
ställning än de som är fackligt organiserade. Detta är inte förenligt med
sedvanliga rättsliga principer.

Man måste vidare ta hänsyn till en aspekt som anläggs i motion SflO,
nämligen att underrättelseskyldigheten blir en ny regel att hålla reda på i det
omfattande arbetsrättsliga regelverket. Att följa detta regelverk i alla dess
detaljer är redan i dag en besvärlig uppgift inte minst för de mindre
företagen. För sådana företag innebär dessutom den föreslagna skadeståndssanktioneringen
att de på nya grunder kan komma att ådra sig s.k. informella
skadestånd, en sanktionsform som starkt kritiserats i skilda sammanhang.

På grund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå lagförslaget
i denna del, dvs. i vad avser ändringarna i 8 § tredje stycket och 13 §.

1988/89:SfU 12

Bilaga 2

47

2.Ledighetsrätten

Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Göran Engström (c) och Sigge
Godin (fp) anser att den del av avsnittet Ledighetsrätten som börjar med
”Motsvarande yrkanden” och slutar med ”förevarande motionerna” bort ha
följande lydelse:

Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet från sina
anställningar till dess barnet har uppnått en ålder av ett och ett halvt år.
Många föräldrar anser att barn i ett- och tvåårsåldern bör vårdas i hemmet.
Skälet är bl.a. att barn utvecklas olika och att en del mår bättre av att vistas i
sin hemmiljö. Det kan också vara så att barnomsorgen är otillräckligt
utbyggdi kommunen. På dessa skäl bör rätten till hel ledighet förlängas tills
barnet har fyllt tre år.

Rätten till förkortad arbetstid är uppskattad och utnyttjas av många
föräldrar. Alla barn är emellertid inte mogna att före tolvårsåldern klara sig
själva före och efter skoldagen. Med hänsyn härtill och till att utbyggnaden av
fritidshemmen fortfarande är eftersatt i många kommuner bör rätten till
förkortad arbetstid utsträckas tills barnet har fyllt tolv år.

I sammanhanget kan erinras om att staten för sina tjänstemän medger hel
ledighet tills barnet har fyllt tre år om det finns särskilda skäl för det.
Förkortad arbetstid skall medges ”i regel” tills barnet har fyllt tolv år med
möjlighet att förlänga den partiella tjänstledigheten även för tid därefter (8 §
tjänstledighetsförordningen 1984: lil).

Utskottet anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt
utarbeta förslag om lagändring i de angivna hänseendena.

Med tillstyrkan av motionerna A704 (c), A705 (s) och A730 (fp) föreslår
utskottet att vad utskottet anfört ges regeringen till känna.

3. Arbetstid mellan trekvartstid och heltid

Charlotte Branting (fp) och Sigge Godin (fp) anser att den del av avsnittet
Arbetstid mellan trekvartstid och heltid som börjar med ”Motionsyrkandet
överensstämmer” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Den i motion A731 föreslagna rätten att förkorta arbetstiden ned till tre
fjärdedelar av normal arbetstid överensstämmer med vad som har förordats i
den departementspromemoria som propositionen utgår från. Promemorians
förslag har emellertid inte förts vidare i propositionen. Det innebär att
regeringen avstår från en förändring som ytterligare skulle öka valfriheten
och göra det möjligt för en förälder att välja att arbeta t.ex. sju timmar om
dagen om det är det för barnomsorgen och familjeekonomin mest lämpliga.

De olägenheter som kan uppstå för arbetsgivaren kan inte anses överväga
de fördelar det innebär för föräldrar att på detta vis ytterligare kunna forma
vardagen efter den egna familjens behov. Utskottet anser därför att
motionens lagstiftningsyrkande bör bifallas.

1988/89:SfU12

Bilaga 2

48

Särskilt yttrande
Ledighetsrätten

1988/89 :SfU12

Bilaga 2

Anna Horn af Rantzien (mp) anför:

Miljöpartiet har yrkat att man bör gå längre med utbyggnaden av
föräldraförsäkringen än regeringen har gjort så att föräldrapenning skall
kunna utges under 24 månader. Detta yrkande behandlas av socialförsäkringsutskottet.
Vid bifall till miljöpartiets förslag kommer föräldraledigheten
att förlängas i motsvarande mån och föräldrarna kommer därmed att få
avsevärt bättre möjligheter att ta hand om vårdnaden av sina barn när de
önskar göra det själva och detta är önskvärt för barnens bästa.

49

I reservation 1 framlagt
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

10 §

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som
inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder
besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under
förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig
föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig
föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är
stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

En förälder till barn som fyllt fyra En förälder till barn som fyllt fyra
men inte tolv år har rätt till tillfällig år har, till och med det kalenderår

föräldrapenning även när föräldern under vilket barnet fyller tolv år, rätt

avstår från förvärvsarbete i samband till tillfällig föräldrapenning även när

med föräldrautbildning, besök i bar- föräldern avstår från förvärvsarbete

nets skola eller besök i förskole- eller i samband med föräldrautbildning,

fritidshemsverksamhet inom sam- besök i barnets skola eller besök i

hällets barnomsorg i vilken barnet förskole- eller fritidshemsverksam deltar

(kontaktdagar). het inom samhällets barnomsorg i

vilken barnet deltar (kontaktdagar).

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från
förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen,
biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar
för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption
anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:SfU12

Bilaga 3

50

I reservation 21 framlagt
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 och 8 §§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet
för vård av barn, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Ledighet får delas upp på högst Ledigheten får delas upp på högst
två perioder för varje kalenderår, tre perioder för varje kalenderår.

Berör ledighetsperiod mer än ett Berör en ledighetsperiod mer än ett

kalenderår, skall den hänföras till kalenderår, skall den hänföras till

det kalenderår under vilket ledighe- det kalenderår under vilket ledigheten
har påbörjats. ten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning eller tillfällig
föräldrapenning enligt 4 kap. 4 § andra stycket, 10 eller 11 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmelserna i första
stycket.

8§

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall
dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej
särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med
arbetstagaren beträffande ledighetens
förläggning under dagen och
andra med ledigheten sammanhängande
frågor, om förhandling med
arbetstagarens organisation ej har
ägt rum. Uppnås ej överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren i dessa
frågor i den mån ej annat har avtalats.
Arbetsgivaren får dock ej utan
arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten
till annan tid än arbetsdagens
början eller slut.

Arbetsgivaren skall samråda med
arbetstagaren beträffande ledighetens
förläggning under dagen och
andra med ledigheten sammanhängande
frågor, om förhandling med
arbetstagarens organisation ej har
ägt rum. Uppnås ej överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren i dessa
frågor i den mån ej annat har avtalats.
Arbetsgivaren får dock ej utan
arbetstagarens samtycke dela upp
ledigheten under arbetsdagen eller
förlägga den till annan tid än arbetsdagens
början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom
överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren,
skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen
skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

1988/89:

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Innehållsförteckning 1988/89:SfU 12

Sammanfattning 1

Propositionerna 1

Motionerna 2

Utskottet 6

Föräldraförsäkringen 6

Föräldrapenning 6

Tillfällig föräldrapenning 11

Övriga frågor om föräldraförsäkringen 17

Anslagsberäkningen 20

Föräldraledighetslagen 20

Hemställan 23

Reservationer 25

1. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte året (m,

fp, c) 25

2. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte året
(mp) 26

3. Kvoterad föräldraledighet (vpk) 27

4. Kvoterad föräldraledighet (mp) 27

5. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (m) 28

6. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (m) 29

7. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mp) 29

8. Föräldrakooperativt daghem (c) 30

9. Antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning (fp) 30

10. Institutionsbesök (fp) 30

11. Vård av vuxet, handikappat barn (fp, mp) 31

12. Ersättning till båda föräldrarna (m, fp, vpk) 31

13. Tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag (fp, c) 32

14. Tillfällig föräldrapenning till annan närstående än förälder (fp) ... 32

15. Tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem m.m. (c, fp,

mp) 33

16. Flexibelt uttag av kontaktdagar (m, fp, c) 33

17. Ökat antal kontaktdagar m.m. (vpk) 34

18. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (m, fp, c) 34

19. Förlängd pappaledighet (fp) 35

20. Avbytare för gravida lantbrukarkvinnor (c) 35

21. Underrättelse till arbetstagarorganisation (m, fp, c) 36

22. Ledighetsrätten (fp, c) 36

23. Arbetstid mellan heltid och tre f j ärdedelstid (fp) 37

Särskilda yttranden

1. Socialförsäkringsskyddet efter utlandstjänstgöring (m, fp, mp) .... 38

2. Sjukpenningskydd under föräldraledighet (m) 38

Bilaga 11 proposition 1988/89:69 framlagda lagförslag 39

Bilaga 2 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1988/89: AU2y 44

Bilaga 31 reservation 1 framlagt lagförslag 50

Bilaga 41 reservation 21 framlagt lagförslag 51

gotab 88301, Stockholm 1989

52