FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1988/89:100, bil. 7 anslagen D 1. Bidrag till sjukförsäkringen och D 5. Bidrag till ersättning för närståendevård jämte motioner om sjukpenningfrågor. Vidare behandlas proposition 1988/89:83 om nedsättning i särskilda fall av avgiften för pensionärer vid sjukhusvård och i anslutning härtill fyra motioner från den allmänna motionstiden och fyra motioner som väckts med anledning av, propositionen. Utskottet tillstyrker förslagen i propositionerna. Med anledning av två motioner som väckts med anledning av proposition 1988/89:83 hemställer utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen. I övrigt avstyrker utskottet bifall till behandlade motioner. Till betänkandet har avgivits elva reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionerna

Proposition 1988/89:100 . .

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1988/89:100, bil, 7 föreslagit riksdagen att deb under punkt D 1 (s. 57-58) till Bidrag fill sjukförsäkringen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 7 811 000 000 kr., deb under punkt D 5 (s, 62) till Bidrag till ersättning vid närståendevård för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.

Proposition 1988/89:83

Regeringen har i proposition 1988/89:83 föreslagit riksdagen att anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag,till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.

1 Riksdagen 1988/89. 11 saml. Nr 14

Motionerna i988/89:SfUi4

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988/89

1988/89:Sf238 av Anita Modin och Barbro Evermo Palmeriund (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om ersättning för arbetsresor i stället för utbetalning av sjukersättning.

1988/89:Sf241 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin rnening ger regeringen till känna att läkarintyg vid sjukdom skall behövas först från den elfte dagen i stället för som i dag den åttonde.

1988/89:Sf242 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar återinföra friåret för sjukhusvård när det gäller ålderspensionärer.

1988/89:Sf256 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av 21 kap. AFL såvitt avser frivillig sjukförsäk- . ring i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89;Sf268 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att ålderspensionärernas

friar i sjukvården återinförs. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So225.

1988/89:Sf271 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om att införande av begreppet partiell sjukskrivning införs i enlighet med Trelleborgsprojektet.

1988/89:Sf283 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 juli 1989 återinföra rätten för pensionärer att vistas ett år på sjukhus utan avgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de pensionärer som förbrukat sitt fria år på sjukhus skall erlägga avgifter enligt det nya avgiftssystemet som trädde i kraft den 1 januari 1989,

3. att riksdagen under anslaget Bidrag fill allmän sjukvård m.m. anslår ett i förhållande till regeringens förslag höjt anslag med 300 000 000 kr. för budgetåret 1989/90, för införandet av ett avgiftsfritt år för pensionärer vid sjukhusvård.

1988/89:Sf286 av Ingbritt Irhammar och Stina Eliasson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel sjukskrivning i rehabiliterande syfte.

1988/89:Sf307 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut att slopa ålderspensionärer
nas friar i sjukvården.

1988/89:Sf315 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande arbetsgivarinträde i
sjukförsäkringen under de 14 första sjukdagarna.

1988/89:Sf317 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger 1988/89:SfU14 regeringen till känna vad som i motionen anförts om att sjukpenning för företagare bör utgå efter den inkomst på vilken avgiften till sjukförsäkringen är grundad.

1988/89:Sf321 av Kjell Ericsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om egenföretagarnas beräkningsgrund för sjukpenning.

1988/89:Sf328 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en möjlighet införs till en frivillig sjukförsäkring för egenföretagare.

1988/89:Sf330 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare grader av sjukskrivning utöver de nu gällande.

1988/89:Sf334 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av en effektiv insjuknandedag från den 1 juli 1989 enligt vad som anförts i motionen.

1988/89:Sf336 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att från och med den 1 januari 1990 i enlighet med motionens förslag införa nya regler i sjukpenningförsäkringen.

3. att riksdagen beslutar omfördela medel från socialförsäkringssektorn till statsbudgeten i enlighet med vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi214.

1988/89:Sf353 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regerin'en begär skyndsamt förslag till sådana
förändringar i det nya sjukpenningsystemet att överkompensation undviks
och att det blir administrativt hanteriigt,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ett visst arbetsgivarin
träde i sjukpenningförsäkringen i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:S069 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av sjukförsäkringen enligt

de riktlinjer som anges i mofionen. Motiveringen återfinns i mofion 1988/89 :Fi223.

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:83

1988/89:Sfl4 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med anledning av proposifion 1988/89:83 beslutar upphäva
sitt tidigare beslut att slopa ålderspensionärernas friar i sjukvården,

2. att riksdagen, därest yrkande 1 ej bifalles, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpningen av reglerna om
nedsatt avgift i sjukvården.

1988/89:Sfl5 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att förmögenhet placerad i bostadsrätt, bostad på jordbruksfastighet eller småhusfastighet som utnyttjas som egen bostad icke skall påverka bedömningen av en pensionärs ekonomiska situation vid bedömning av avgiftsbefrielse vid sjukhusvård.

1988/89:Sfl6 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar, 1988/89:SfU14 att förmögenhet placerad.i bostadsrätt, småhus, egen bostad på jordbruksfastighet samt fritidshus inte skall påverka bedömningen om avgiftsbefrielse för pensionärer vid sjukhusvärd.

1988/89:Sfl7 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen,till känna att undantagandepensionärerna generellt bör befrias frän sjukvårdsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pensionärer bör ges möjlighet att söka nedsättning för sjukvärdsavgifter även för kortare tid än en månad. ■: '

Utskottet

Sjukpenningförsäkringen ■ : .

Allmänt

Den som är försäkrad enligt lagen om'allmän försäkring (AFL) och bosatt i Sverige skall vara inskriven hos allmän försäkringskassa fr.o.m. den månad då hon eller han fyller 16 år. Inskrivningen medför rätt till sjukpenning om den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 6 000 kr.. Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den inkomst i pengar eller vissa naturaförmåner som den försäkrade kan antas för år räknat komma att tills vidare erhålla av eget arbete, antingen på grund av anställning eller genom annat förvärvsarbete.

Sjukpenning utgår vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst hälften. Om den försäkrade är föremål för rehabiliteringsåtgärd, skall arbetsförmågan anses nedsatt 1 den mån åtgärden hindrar henne eller honom att utföra förvärvsarbete. Vid fullständijg nedsättning av arbetsförmågan utges hel sjukpenning och i annat fall halv sjukpenning; Sjukpenningen avses normalt ge 90 % kompensation för det inkomstbortfall som sjukdomen orsakar.

Fr.o.m. den 1 december 1987 gäller nya regler för beräkning av ersättning
frän sjukpenningförsäkringen vid korttidssjukdom. De nya reglerna innebär
att ersättning utgår även för insjuknandedagen. För anställda utgår sjukpen
ningen enligt en särskild beräkningsmetod med timberäkning för sjukperio
der som varar högst 14 dagar och för de första 14 dagarna av en sjukperiod.
Ersättningen har anpassats till den ordinarie arbetstiden eller motsvarande
normala arbetstid dä den försäkiäde skulle ha utfört'förvärvsarbete om han
inte blivit sjuk. Ersättningen utges enbart för de dagar då den försäkrade
avstår från förvärvsarbete och fastställs med den sjukpenninggrundande
inkomsten som utgångspunkt. Ersättningen per timme beräknas som kvoten
av 90 % av den sjukpenninggrundande- inkomsten och den försäkrades
årsarbetstid, dvs. den ordinarie tid som den försäkrade beräknas utföra
förvärsarbete mätt i timmar per är: ■

Kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen m.m. 1988/89:SfU14

I syfte att åstadkomma besparingar inom sjukförsäkringen begärs i motion Sf336 av Carl Bildt m.fl. yrkande 1 att kompensationsnivån fr.o.m. den 1 januari 1990 sänks till 80 % under de första 89 dagarna av en sjukperiod, dock under högst detta antal dagar per år. I motionen begärs vidare (yrkande 3) att denna besparing ävensom i samma motion föreslagna besparingar inom föräldraförsäkringen och delpensionsförsäkringen skall tillgodogöras statsbudgeten genom omfördelning av avgiftsuttaget.

I motion Sf334 av Sigge Godin m.fl. föreslås i avvaktan på resultatet av den i motion Sf369 (se s. 9) begärda översynen av sjukförsäkringen att en effektiv insjuknandedag återinförs fr.o.m. den 1 juli 1989. Denna bör kombineras med en spärregel som innebär aft vid upprepat sjukfall inom 30 dagar skall sjukpenning utgå från första dagen.

Utskottet har senast i det av riksdagen godkända betänkandet SfU 1987/88:22 avstyrkt förslag om sänkning av kompensationsnivån och återinförande av en karensdag med hänvisning fill de kännbara effekter detta skulle medföra för de försäkrade. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sina fidigare ställningstaganden och avstyrker bifall till motionerna Sf336 yrkandena 1 och 3 och Sf334.

I motion Sf353 av Sten Svensson m.fl. yrkande 1 riktas kritik mot bl.a. de nya reglerna vid korttidssjukdom. Motionärerna begär skyndsamt förslag till sådana förändringar att överkompensation undviks och att bestämmelserna blir administrativt hanterliga. Motionärerna hänvisar bl.a. fill att det vid undersökningar vid några försäkringskassor framkommit att ett stort antal försäkrade fått antingen för hög eller för låg ersättning under de första 14 dagarna och att det nya systemet medfört en stor arbetsbelastning vid försäkringskassorna som fått till följd att sjukkontrollen blivit eftersatt.

Utskottet vill erinra om att de undersökningar som hitfills gjorts av kompensafionsnivån vid kortare sjukfall avser ett mycket begränsat material. En stor del av undersökningarna gjordes också innan alla kollektivavtal hunnit anpassas till de nya sjukpenningreglerna. Riksförsäkringsverket har inte kunnat dra några säkra slutsatser av undersökningen utan ansett det nödvändigt att ytterligare analysera orsakerna till kompensationseffekterna. Härefter kommer verket att ta ställning till om regelförändringar eller andra åtgärder kan behövas.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte finns anledning för riksdagen att nu begära förslag om förändringar av bestämmelserna om sjukpenning vid korttidsfrånvaro. Motion Sf353 yrkande 1 bör därför avslås.

Arbetsgivarinträde

De flesta anställda har genom särskilda avtal ersättning vid sjukdom utöver de ersättningar den allmänna försäkringen ger. Statstjänstemän och tjänstemän i en del privata företag har genom avtal rätt till sjuklön. Kommunal- och landstingsanställda har vanligen rätt till sjuklön med avdrag för sjukpenningen. Privatanställda tjänstemän får sjuklön som tillsammans med sjukpenningen oftast motsvarar den vanliga lönen. Privatanställda arbetare kan,

1* Riksdagen 1988/89.11 saml. Nr 14

förutom den vanliga sjukpenningen, få ersättning genom avtalsgruppsjukför- 1988/89:SfU14 säkring.

Bestämmelser om sjuklöneförmåner för huvuddelen av de statsanställda finns intagna i Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) och i Avlöningsavtal för statliga tjänstemän med R-tjänster (AST-R). För arbetstagare med statligt reglerade tjänster gäller i fråga om den allmänna sjukförsäkringen s.k. arbetsgivarinträde. Det innebär att arbetsgivaren betalar ut sjuklön till den anställde och i gengäld enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § AFL erhåller den sjukpenning som tillkommer arbetstagaren. Arbetsgivarmyndigheten ansvarar för administrationen av korta sjukfall (högst 14 dagar), medan försäkringskassan ansvarar för bedömningen av sjukfall som varar längre än 14 dagar.

Två motioner innehåller yrkanden om ett utvidgat system med arbetsgivarinträde. I motion Sf315 yrkande 2 föreslår Karin Israelsson m.fl., för att bromsa kostnadsutvecklingen inom sjukförsäkringen, att ett arbetsgivarinträde införs i sjukförsäkringen för de första 14 sjukdagarna och begär att förslag härom från regeringen föreläggs riksdagen. I motion Sf353 av Sten Svensson m.fl. anser motionärerna att man bör pröva att på sikt lösa problemen inom sjukförsäkringen genom sjuklön under en periods första skede och införa ett system med arbetsgivarinträde. De begär (yrkande 2) en utredning i detta syfte.

Utskottet behandlade frågan om arbetsgivarinträde i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1987/88:22. Utskottet ansåg därvid att frågan om sjuklön och om därmed sammanhängande rätt för en arbetsgivare att uppbära arbetstagaren tillkommande sjukpenning i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter. Utskottet erinrade om att efter det att de nya reglerna om sjukpenningberäkning vid bl.a. korttidssjukdom trätt i kraft den 1 december 1987 hade en rad avtal om sjuklön vid sädan sjukdom slutits på den privata arbetsmarknaden. Utskottet, som förutsatte att riksförsäkringsverket noga övervägde de konsekvenser dessa avtal medförde för den allmänna försäkringen, ansåg inte att det fanns skäl att utreda frågan om arbetsgivarinträde. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker bifall till motionerna Sf315 yrkande 2 och Sf353 yrkande 2.

En mer omfattande översyn av sjukförsäkringens regelsystem begärs i motion Sf369 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 1. Motionärerna pekar bl.a. på administrativa problem med hanteringen av de nya reglerna vid korttidssjukdom, att kontrollen i sjukpenningärenden upphört i många kassor och att den tyngande hanteringen av bl.a. sjukpenningärenden gör det svårt för kassorna att ge tillräckligt utrymme åt rehabiliteringsärenden. De pekar också på rättviseproblem, såsom om det råder rimliga proportioner mellan t.ex. arbetsskade- och sjukförsäkringarna, om "tidsprofilen" är rimlig mellan korttidssjuka och långtidssjuka och om ersättningsbestämmelserna vid korttidssjukdom är tillräckligt träffsäkra för att ge avsedd kompensationsnivå. Ett annat problem är den bristande samordningen mellan resurserna inom sjukvården och sjukförsäkringen som gör att väntetiden för sjukvårdsåtgärder fördyrar sjukförsäkringen. Motionärerna förordar att pensionsberedningens pågående arbete omedelbart utvidgas till att omfatta även sjukförsäkringen. Därvid bör undersökas om sjukförsäk-

ringen kan slås samman med arbetsskadeförsäkringen. Vidare bör frågan om 1988/89:SfU14 en utvidgad arbetsgivarperiod prövas och kopplingen mellan sjukförsäkringen och sjukvården belysas. Ett naturligt led vid översynen bör också vara att överväga kompensationsnivåer och övriga villkor för förmånerna i relation till kostnaderna.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning till en sådan översyn av sjukförsäkringen som motionärerna förordar. Utvecklingen av de nya bestämmelserna om korftidssjukdom följs såsom ovan nämnts av riksförsäkringsverket och en utredning om arbetsgivarinträde har avstyrkts ovan av utskottet. Frågor som har samband med arbetsskadeförsäkringen behandlar utskottet i betänkande 1988/89:SfUll. Frågan om en samordning mellan sjukvården och sjukförsäkringen i rehabiliteringshänseende har nyligen behandlats av rehabiliteringsberedningen, vars betänkande SOU 1988:41, Tidig och samordnad rehabilitering, nu är föremål för remissbehandling. Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf369 yrkande 1.

Ersättningsfrågor i samband med rehabilitering

Ytterligare fyra motioner har anknytning till det arbete som redovisats av rehabiliteringsberedningen.

I motion Sf271 av Kjell-Arne Welin begärs ett tillkännagivande om införande av begreppet partiell sjukskrivning i enlighet med Trelleborgsprojektet. Motionärerna syftar till att utöka den nuvarande möjligheten att få hel eller halv sjukpenning till att avse också en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning. Motsvarande önskemål framförs i motion Sf286 av Ingbritt Irhammar och Stina Eliasson som begär tillkännagivande om flexibel sjukskrivning i rehabiliterande syfte och i motion Sf330 av Birger Hagård som begär förslag om ytterligare grader av sjukskrivning. Anita Modin och Barbro Evermo Palmerlund begär i mofion Sf238 ett tillkännagivande om att ersättning för arbetsresor i anslutning fill sjukdomsfall i stället för sjukpenning i stort sett skall kunna utgå för de verkliga resekostnaderna utan byråkrati och resurserna härför samordnas.

Genom lagen (1985:1002) om försöksverksamhet inom sjukförsäkringsområdet, som gällt sedan ingången av år 1986, har inom vissa försäkringskassor tillämpats bestämmelser som medgett utgivande av även en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning för att möjliggöra en effektivare rehabiliteringsverksamhet i anslutning till sjukdomsfall. För att underlätta återgång till arbetet i anslutning till sjukdomsfall har också en möjlighet öppnats att ersätta en försäkrads merutgifter för resor til! och från arbetet upp till ett belopp som motsvarar den försäkrades sjukpenning.

Rehabiliteringsberedningen, som följt resultatet av försöksverksamheten, har föreslagit att nivåerna hel och halv sjukpenning kompletteras med två nya nivåer, en fjärdedels resp. tre fjärdedels sjukpenning. Beredningen har vidare föreslagit att det skall bli möjligt att ersätta en försäkrads verkliga merkostnader för resor till och från arbetsplatsen i samband med återgång till arbetet efter sjukdom.

Utskottet anser att resultatet av den fortsatta behandlingen av beredningens nämnda förslag bör avvaktas och att motionerna Sf271, Sf286, Sf330 och Sf238 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Läkarintyg vid sjukskrivning 1988/89:StU14

Med stöd av 3 kap. 7 § AFL får försäkringskassan, när det finns skäl till det, begära att nedsättningen av arbetsförmågan styrks genom intyg av läkare. Enligt riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:2) om kontroll i sjukpenningärenden m.m. skall läkarintyg i regel företes fr.o.m. den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Om särskilda skäl motiverar det får försäkringskassan ålägga den försäkrade att förete läkarintyg från och med en senare dag, ävensom från en tidigare dag.

1 motion Sf241 av Claes Roxbergh m.fl. begärs, i syfte att minska trycket inom sjukvården, ett tillkännagivande om att läkarintyg vid sjukdom skall behövas först från den elfte sjukdagen.

Utskottet har erfarit att viss försöksverksamhet med utvidgning av rätten till egen sjukskrivning till 14 dagar bedrivits och att de hittillsvarande resultaten därav tyder på en ökning av sjukfallens varaktighet. Eftersom lagstiftningen ger utrymme för variationer av rätten till egen sjukskrivning förutsätter utskottet att frågan blir föremål för fortsatt uppmärksamhet inom riksförsäkringsverket och utskottet avstyrker bifall till mofion Sf241.

Egenföretagares sjukpenningskydd och frivillig sjukpenningförsäkring

Sjukpenninggrundande inkomst för den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning beräknas i princip med ledning av den försäkrades taxering. Inkomsten av annat förvärvsarbete får dock inte beräknas högre än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Har en försäkrad under en följd av år redovisat lägre skatterättslig nettointäkt än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning skall enligt riksförsäkringsverkets föreskrifter hans sjukpenninggrundande inkomst av detta arbete beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering. Den sjukpenninggrundande inkomsten får emellertid beräknas till högre belopp än den skatterättsliga nettointäkten i de fall den försäkrade på grund av särskilda förhållanden har en låg taxerad inkomst.

Fr.o.m. den 1 januari 1989 har den frivilliga sjukpenningförsäkringen byggts ut. Den omfattar alla som inte är obligatoriskt försäkrade för en sjukpenning som uppgår till garantinivån inom föräldraförsäkringen, för närvarande 60 kr. per dag, och som inte uppbär hel ålders- eller förtidspension. Det högsta ersättningsbeloppet skall motsvara garantinivån och det lägsta ersättningsbeloppet är 20 kr. Den som har fyllt 55 år får inte inträda i försäkringen.

Tre motioner rör frågor om egenföretagares sjukpenningskydd. I motion Sf321 av Kjell Ericsson och Ingbritt Irhammar begärs en utredning om beräkningsgrunden för en egenföretagares sjukpenning. Motionärerna anser att den nuvarande beräkningsgrunden är orättvis genom att den kan omfatta den genomsnittliga inkomsten från de tre sista åren, samtidigt som sjukförsäkringsavgiften grundas på den aktuella inkomsten. Ivar Virgin begär i motion Sf317 ett tillkännagivande om att sjukpenning för egenföretagare bör utgå efter den inkomst på vilken sjukförsäkringsavgiften beräknas i stället för efter inkomstläget i en viss bransch. 1 motion Sf328 framhåller Karin Israelsson m.fl. behovet av en möjlighet att teckna frivillig sjukpenningför-

säkring som täcker inkomstförlusten vid sjukdom. Motionärerna begär i 1988/89:SfU14 yrkande 4 att en möjlighet införs för egenföretagare att teckna frivillig sjukpenningförsäkring till ett belopp som tillsammans med det obligatoriska sjukpenningskyddet inom den allmänna försäkringen motsvarar avtalsenlig lön i resp. yrke, dock högst ett belopp motsvarande 7,5 basbelopp per år.

När utskottet behandlade motionsyrkanden om egenföretagares sjukpenningskydd vid föregående riksmöte (SfU 1987/88:22) hänvisade utskottet till att riksförsäkringsverket företog en översyn av egenföretagarnas sjukpenningskydd och därvid undersökte möjligheterna att införa en frivillig sjukförsäkring för denna kategori försäkrade. Utskottet ansåg att resultatet av riksförsäkringsverkets översyn borde avvaktas och avstyrkte motionsyrkandena i fråga. Riksförsäkringsverkets översyn pågår fortfarande och utskottet anser därför att motionerna Sf321, Sf317 och Sf328 yrkande 4 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar i detta sammanhang slutiigen motion Sf256 av Gudrun Norberg, vari yrkas förslag om lagändring som ger möjlighet att inträda i den frivilliga sjukförsäkringen efter 55 års ålder.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 mjukades villkoren för tecknande av frivillig sjukförsäkring upp genom att ett tidigare villkor om att den försäkrade måste ha god hälsa togs bort. Motsvarande villkor togs bort för egenföretagare vad avsåg möjligheter att övergå till kortare karenstid. Utskottet har tidigare vid behandling av motioner som syftat till att 55-årsvillkoret skulle tas bort vid övergång till kortare karensfid framhållit att det kvarvarande åldersvillkoret fick ses som ett resultat av en försäkringsmässigt kalkylerad risk och att avskaffandet av detta villkor skulle rubba förutsättningarna för försäkringens finansiering (se SfU 1986/87:14). Utskottet anser att samma skäl kan anföras mot ett slopande av 55-årsvillkoret inom den frivilliga försäkringen och avstyrker bifall till motion Sf256;

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

Utskottet fillstyrker regeringens förslag att till Bidrag till sjukförsäkringen anvisa ett förslagsanslag pä 7 811 000 000 kr.

D 5. Bidrag till ersättning för närståendevård

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Bidrag till ersättning för närståendevård anvisa ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.

Proposition 1988/89:83 om nedsättning i särskilda fall av avgiften för pensionärer vid sjukhusvård

Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat om ett nytt avgiftssystem för pensionärer vid sjukhusvård (prop. 1988/89:33, SfU5, rskr. 46). Beslutet innebar att det s.k. avgiftsfria året vid sjukhusvård togs bort för ålderspensionärer fr.o.m. den 1 januari 1989, samtidigt som ett nytt avgiftssystem trädde i kraft. I det nya avgiftssystemet får ålderspensionärer med hel pension och sådana förtidspensionärer med hel pension som åtnjutit avgiftsfri sjukhusvård under sammanlagt 365 dagar erlägga avgift vid sjukhusvård enligt samma principer som gäller vid sjukhusvård för sjukpen-

ningförsäkrade. Avgiften utgör en tredjedel av den per dag beräknade 1988/89:SfU14 pensionen i form av ålderpension, pensionstillskott och ATP, dock högst 55 kr. per dag och tas ut genom avdrag vid utbetalning av pensionsförmånerna. Administrationen handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Vid riksdagsbeslutet gav riksdagen regeringen till känna att regeringen skyndsamt skulle återkomma med ett förslag till riksdagen så att det nya avgiftssystemet kompletterades med bestämmelser om individuell prövning av avgiftsuttaget som kunde träda i kraft snarast möjligt och senast den 1 maj 1989. Reglerna härom skulle utformas så att de kunde tillämpas även på avgifter som hänförde sig till tid efter den 1 januari 1989.

I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning om en individuell nedsättning av avgiften för sjukhusvård. Förslaget innebär att den allmänna försäkringskassan kan befria pensionären helt eller delvis från avgiften om det finns särskilda skäl med hänsyn till pensionärens ekonomiska förhållanden och behov av medel till bostad och/eller rehabilitering. Ansökan om sådan befrielse skall göras av pensionären hos försäkringskassan senast tre månader efter utgången av den kalendermånad då avdrag för avgiften gjordes. Reglerna om avgiftsnedsättning, som föreslås träda i kraft den 1 maj 1989, skall tillämpas även på avgifter som avser sjukhusvård för tid före ikraftträdandet. De pensionärer som fått avdrag för sjukhusvård före denna tidpunkt har möjlighet att ge in en ansökan om befrielse från avgiften senast den 31 juli 1989.

1 propositionen framhålls bl.a. att det nya avgiftssystemet medför att avgifterna för många blir lägre än tidigare och i många fall kommer att understiga pensionärens normala kostnader för mat, tvätt m.m. Nedsättning bör därför endast kunna ske i undantagsfall och när de särskilda skälen föreligger. I normala fall bör nedsättning inte ske för en vårdperiod som understiger en månad men bedömningen kan bli annorlunda vid upprepad korttidsvård. Nedsättning bör inte heller medges som motsvarar några fåtal kronor per vårddag eftersom en sådan jämkning inte kan vara avgörande för pensionärens behov av bostad eller rehabilitering. När det gäller hänsynen till bostadskostnad bör befrielse helt eller delvis från avgiften normalt medges endast om vården inte är stadigvarande. Undantagsvis kan det dock finnas skäl att medge fortsatt befrielse från vårdavgiften under kortare tid, t.ex. för att möjliggöra en avyttring av bostaden.

Vid försäkringskassans bedömning av pensionärens ekonomiska situation skall enligt propositionen hänsyn tas inte bara till inkomster som pensionären har från den allmänna försäkringen utan även till andra inkomster inberäknat avkastning av förmögenhet. Någon befrielse bör enligt propositionen generellt sett inte komma i fråga för pensionärer som vid förmögenhetsberäkning enligt lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension har tillgångar som medför en förhöjning av den beräknade avkastningen på förmögenhet.

Utskottet behandlar inledningsvis sex motionsyrkanden från den allmänna motionstiden i år och ett yrkande som väckts med anledning av propositionen. Yrkandena i fråga berör riksdagens beslut att avskaffa det fria året vid sjukhusvård för ålderspensionärer.

I mofionerna Sf242 av Ragnhild Pohanka m.fl., Sf268 av Olof Johansson 1988/89:SfU14 m.fl. yrkande 3, Sf283 av Lars Werner m.fl. yrkande 1, Sf307 av Agne Hansson och Marianne Jönsson yrkande 1 och Sfl4 av Karin Israelsson m.fl. yrkande 1 begärs att det avgiftsfria året återinförs. I motion Sf283 yrkande 2 begärs också ett tillkännagivande om att de pensionärer som - om förslaget i yrkande 1 genomförs - förbrukat sitt avgiftsfria år skall erlägga avgifter enligt det nya systemet. För att finansiera återinförandet av det avgiftsfria året föreslår mofionärerna i motion Sf283 yrkande 3 att anslaget E 16. Bidrag till allmän sjukvård m.m. under socialdepartementets huvudtitel skall höjas med 300 000 000 kr.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att ompröva sitt nyligen fattade beslut om att slopa det avgiftsfria aret vid sjukhusvård för ålderspensionärer och avstyrker bifall till nyssnämnda mofionsyrkanden.

Övriga motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen tar upp frågor i anslutning till uttalandena i propositionen om grunderna för en individuell avgiftsnedsättning.

I motion Sfl4av Karin Israelsson m.fl. yrkande 2 begärs ett fillkännagivande - om det ovan behandlade yrkandet 1 ej bifalls - att tillämpningen av möjligheten till individuell avgiftsnedsättning skall vara generös. Motionärerna nämner här särskilt tillämpningen vid kortare sjukhusvistelser och när stadigvarande vård föreligger. Motionärerna anser också att en prövning av nedsättningen av avgiften bör ske automatiskt utan ansökan. Ragnhild Pohanka m.fl. begär i motion Sfl7 ett tillkännagivande om att pensionärer som haft undantagande från ATP generellt skall befrias från avgift (yrkande 1) och att möjlighet skall finnas att söka nedsättning även för kortare tids sjukhusvistelse än en månad (yrkande 2).

I såväl motion Sfl5 av Sten Svensson m.fl. som mofion Sfl6 av Barbro Sandberg m.fl. begärs beslut av riksdagen att förmögenhet som är nedlagd i eget boende, såsom bostadsrätt, bostad på jordbruksfasfighet, småhus eller frifidshus inte skall påverka bedömningen av rätt fill avgiftsbefrielse.

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag om individuell avgiftsnedsättning utformats i enlighet med de riktlinjer som gavs vid riksdagsbehandlingen av proposition 1988/89:33. Utskottet biträder sålunda de lagförslag som lagts fram i den förevarande propositionen. Utskottet avstyrker därmed också bifall till en begäran i motion Sfl4 om ett tillkännagivande till regeringen av att möjligheten till avgiftsnedsättning skall prövas utan ansökan.

De uttalanden om tillämpningen av lagstiftningen som gjorts i propositio
nen ger enligt utskottets uppfattning utrymme för en generös tillämpning.
Genom att reglerna för avgiftsnedsättning skall gälla generellt och måste
tillämpas likformigt för alla pensionärer är det nödvändigt med en ganska
detaljerad vägledning för försäkringskassorna för deras bedömning av när
särskilda skäl för nedsättning skall anses föreUgga. Bedömningen i proposi
tionen om att i normala fall avgiftsnedsättning inte får ske för vårdperioder
som understiger en månad men som i enskilda fall ger utrymme för en
annorlunda bedömning innebär enligt utskottets uppfattning en rimlig
avvägning av behovet av avgiftsnedsättning. Någon anledning att generellt
befria undantagandepensionärerna från avgift anser utskottet inte föreligga, 11

utan dessa pensionärers ekonomiska möjlighet att erlägga avgift måste 1988/89:SfU14 prövas efter samma principer som skall gälla för övriga pensionärer. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna Sfl4 yrkande 2 och Sfl7.

Vad gäller uttalandet i propositionen om att avgiftsnedsättning inte bör komma i fråga för pensionärer som får sitt kommunala bostadstillägg reducerat genom förhöjning av den beräknade avkastningen på förmögenhet har utskottet förståelse för de synpunkter som framförts i mofionerna Sfl5 och Sf 16. Möjligheten fill en avgiftsnedsättning bör enligt utskottets uppfattning inte vara avhängig av denna skärpningsregel inom KBT-systemet i de fall det endast är fråga om förmögenhet som är bunden i eget boende i form av en permanentbostad och/eller ett fritidshus. Förmögenhetsfillgångar av detta slag bör därför inte hindra en avgiftsnedsättning om pensionärens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att han saknar tillräckliga medel för att betala egen bostad och/eller för särskilda rehabiliteringsinsatser. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna med anledning av motionerna Sfl5 och Sfl6.

Hemställan

Utskottet hemställer

Sjukförsäkringen

1. beträffande sänkt kompensationsnivå

att riksdagen avslår mofion 1988/89:Sf336 yrkandena 1 och 3,

2. beträffande effektiv insjuknandedag att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf334,

3. beträffande regler vid korttidssjukdom

att riksdagen avslår mofion 1988/89:Sf353 yrkande 1,

4. beträffande arbetsgivarinträde

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf315 yrkande 2 och 1988/ 89:Sf353 yrkande 2,

5. beträffande översyn av sjukförsäkringen

att riksdagen avslår mofion 1988/89:Sf369 yrkande 1,

6. beträffande flexibel sjukskrivning

att riksdagen avslår mofionerna 1988/89:Sf271, 1988/89:Sf286 och 1988/89:Sf330,

7. beträffande reseersättning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf238,

8. beträffande läkarintyg

att riksdagen avslår mofion 1988/89:Sf241,

9. beträffande egenföretagares sjukpenningskydd

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf317, 1988/89:Sf321 och 1988/89:Sf328 yrkande 4,

10. beträffande 55-ärsgränsen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf256,

11. beträffande medebanvbningen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100, bil. 7, litt. D 1 till Bidrag till sjukförsäkringen anvisar ett förslagsanslag på 7 811 000 000 kr.,

Närståendevård 1988/89:SfU14

12. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100, bil. 7, litt. D 5 till Bidrag till ersättning vid närståendevård anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.,

Proposition 1988/89:83

13. beträffande återinförande av friåret

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf242,1988/89:Sf268 yrkande 3, 1988/89:Sf283, 1988/89;Sf307 yrkande 1 och 1988/89:Sfl4 yrkande 1,

14. beträffande lagförslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:83 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

15. beträffande generös prövning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sfl4 yrkande 2 och 1988/ 89:Sfl7 yrkande 2,

16. beträffande generell avgiftsbefrielse

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sfl7 yrkande 1,

17. beträffande förmögenhet i boende

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sfl5 och 1988/ 89:Sfl6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 mars 1989

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m) och Bo Finnkvist (s).

moderata samlingspartiet föreslagit. Utskottet anser därför att sjukpenning- 1988/89:SfU14 kompensationen för de första 89 dagarna av en sjukperiod per år bör kunna sänkas till 80 %.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sf336 yrkande 1 om sänkt kompensationsnivå inom sjukförsäkringen. Besparingseffekten bör som anförs i motion Sf336 yrkande 3 tillgodoföras statsbudgeten. Det bör ske genom en omfördelning av avgiftsuttaget. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad som anförts i motionen i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1990.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande sänkt kompensationsnivå

att riksdagen med bifall till motion 1988/89;Sf336 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Effektiv insjuknandedag (mom. 2)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) ansei

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Sf334." bort ha följande lydelse:

I avvaktan på resultatet av den i reservation 5 begärda översynen av sjukförsäkringen anser utskottet att den i motion Sf334 föreslagna besparingen genom att sjukpenning inte skall utgå under insjuknandedagen bör genomföras. Om en effektiv insjuknandedag införs och denna kombineras med en 30-dagarsregel vid upprepat sjukfall kan en försäkrad teoretiskt få högst tolv karensdagar per år. För de allra flesta skulle antalet karensdagar bli mindre än tolv. I sammanhanget bör också beaktas det skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom som kan ges genom avtal mellan parterna på arbetsmarknaden.

Utskottet tillstyrker sålunda motion Sf334 och anser att regeringen bör lägga fram förslag till förändrade regler i sjukpenningförsäkringen vilka bör träda i kraft den 1 juli 1989.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande effektiv insjuknandedag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf334 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Regler vid korttidssjukdom (mom. 3)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför avslås." bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf353 har den nya timsjukpenningen visat sig vara utomordentligt komplicerad och ge orimliga effekter. De undersökningar som gjorts inom vissa försäkringskassor visar att en stor del felaktiga ersättningar utgått och att kompensationsnivåerna varierat från hälften av den ersättning som bort utgå till dubbel ersättning. Konstruktionen av reglerna gör att det kan bli mer lönande att vara sjukskriven än att arbeta.

Dessutom har de nya reglerna visat sig mycket arbetskrävande för försäk- 1988/89:SfU14 ringskassorna. Det är också uppenbart att reglerna har ett samband med de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen och det ökade antalet sjukanmälningar. Enligt utskottets mening finns det därför anledning för regeringen att snarast föreslå förändringar i det nya regelsystemet. Det anförda bör med bifall till motion Sf353 yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande regler vid korttidssjukdom

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf353 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Arbetsgivarinträde (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

I motionerna Sf353 och Sf315 har understrukits ohka problem med den nya timsjukpenningberäkningen vad gäller kompensationsnivå och administration. Enligt utskottets uppfattning bör man pröva om inte dessa problem kan lösas genom ett arbetsgivarinträde under de första 14 sjukdagarna. Kostnadsutvecklingen inom försäkringen skulle härigenom minska. Dessutom skulle ett system med arbetsgivarinträde såsom t.ex. i Danmark frigöra personalresurser vid försäkringskassorna för angelägna uppgifter med rehabilitering för att förkorta sjukskrivningstiden vid längre sjukfall. För arbetstagarna skulle ett sjuklönesystem innebära en god trygghet vid sjukdom samtidigt som arbetsgivarna får ett ökat incitament till att motverka arbetsskador genom miljöförbättrande åtgärder. Utskottet anser sålunda att regeringen bör bereda ett förslag om arbetsgivarinträde som kan föreläggas riksdagen. Det anförda bör med anledning av mofionerna Sf315 yrkande 2 och Sf353 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande arbetsgivarinträde

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sf315 yrkande 2 och 1988/89:Sf353 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Översyn av sjukförsäkringen (mom. 5)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att nu göra en bredare översyn av sjukförsäkringens regelsystem och gränsdragningen mellan detta system och andra sociala förmåner i enlighet med vad som anförts i mofion Sf369. Såsom framhållits i motionen har de nya reglerna om ersättning vid korttidssjukdom medfört såväl administrativa problem som rättviseproblem.

Den tyngande hanteringen av arbetsskadeförsäkringen och sjukpenningför- 1988/89:SfU14 säkringen har gjort att försäkringskassorna eftersatt kontrollen i sjukpenningärenden och inte heller fått tillräckligt utrymme för rehabihteringsären-den. Det kan ifrågasättas om reglerna vid korttidssjukdom är tillräckligt träffsäkra vad avser kompensationsnivån och också om "tidsprofilen" mellan korttidssjuka och långtidssjuka är rimlig. Den ekonomiska barriär som råder mellan sjukförsäkringen och sjukvården bör också kunna rivas för att ge möjlighet till ett bättre utnyttjande av de ekonomiska resurserna och underlätta rehabiliteringen av långa sjukfall. En reform av sjukförsäkringen måste enligt utskottets uppfattning utarbetas i samförstånd med arbetsmarknadens parter. Det arbete som pågår inom pensionsberedningen bör omedelbart utvidgas till att täcka även sjukförsäkringen. Möjligheten till en sammanslagning av sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna bör prövas. Dessutom bör frågan om en utvidgad arbetsgivarperiod prövas och kopplingen mellan sjukförsäkringen och sjukvården belysas. Sluthgen bör kompensationsnivåer och övriga villkor för försäkringen övervägas i relafion till socialförsäkringens kostnader. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motion Sf369 yrkande 1.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande översyn av sjukförsäkringen att riksdagen med bifall fill motion 1988/89:Sf369 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Egenföretagares sjukpenningskydd (mom. 9)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Berfil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "När utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:

Bestämmelserna om beräkning av en egenföretagares sjukpenninggrundande inkomst är inte samordnade med de bestämmelser som gäller för avgiftsuttaget. Avgiften beräknas på inkomsten enligt taxeringen medan sjukpenninggrundande inkomst inte får beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, eller i vissa fall med ledning av de tre senaste årens taxering. Att egenföretagaren härigenom kan få erlägga avgifter för en högre inkomst än som grundar rätt till förmåner är otillfredsställande, varför reglerna bör ändras. Detta bör med anledning av motionerna Sf317 och Sf321 ges regeringen till känna.

Såsom framhålls i motion Sf328 har många småföretagare och speciellt
lantbrukare ofta låga nettointäkter och därigenom också mycket dålig
täckning för inkomstförlust vid sjukdom. Det finns därför enligt utskottets
mening behov av en frivillig sjukförsäkring för egenföretagare som täcker
denna inkomstförlust. Den nuvarande frivilliga försäkringen borde därför
såsom framhållits i motion Sf328 utökas så att sammanlagd obligatorisk och
frivillig sjukpenning kan utgå med ett belopp motsvarande avtalsenlig lön i
resp. yrke. Det lägsta ersättningsbeloppet med däremot svarande avgift bör
bestämmas till ett belopp motsvarande garantinivån inom föräldraförsäk- j

ringen. Vidare bör förmanen- med däremot svarande avgift- beräknas pä en 1988/89:SfU14 inkomst av högst 7,5 gånger basbeloppet.

Regeringen bör därför lägga fram förslag om en frivillig sjukpenningförsäkring som tillgodoser de önskemål som framförts i motion Sf328 yrkande 4.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9, beträffande egenföretagares sjukpenningsskydd

att riksdagen med bifall fill motionerna 1988/89:Sf317, 1988/89:Sf321 och 1988/89:Sf328 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. 55-årsgränsen (mom. 10)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med "Fr.o.m. den" och slutar med "motion Sf256." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det inga bärande skäl för att behålla bestämmelsen om att man måste inträda i den frivilliga sjukförsäkringen före 55 års ålder. Det begränsade skydd denna försäkring ger bör kunna omfatta alla som inte har möjlighet att vara obligatoriskt försäkrade fram till pensioneringen. Regeringen bör därför lägga fram förslag om att inträde i försäkringen skall kunna ske även efter 55 års ålder.

deb att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande 55-årsgränsen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf256 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Återinförande av friåret (mom. 13)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "nyssnämnda motionsyrkanden." bort ha följande lydelse:

I reservation (c, vpk, mp) till utskottets betänkande SfU5 framhölls att
pensionärer med låg pension fick vidkännas en stor extra kostnad om det
avgiftsfria året slopades. Det fanns enligt reservanternas uppfattning inget
extra utrymme i dessa pensionärers budget för extra avgifter i samband med
sjukhusvård. I många fall var det de äldre pensionärerna som hade långa
vårdtider och samfidigt låg pension. Dessa skulle i första hand få betala den
besparing det slopade friåret medförde för statsbudgeten. Utskottet vidhål
ler denna uppfattning och anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag
som innebär att någon sjukvårdsavgift inte skall tas ut för de första 365
dagarna en ålderspensionär erhåller sjukhusvård. Därefter skall det nya
avgiftssystemet tillämpas. Den kostnad återinförandet av det fria året medför
bör anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1989/90. Det anförda bör med '

anledning av mofionerna Sf242, Sf268 yrkande 3, Sf283, Sf307 yrkande 1 och 1988/89:SfU14 Sfl4 yrkande 1 ges regeringen fill känna.

deb att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande återinförande av friåret att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sf242, 1988/ 89:Sf268 yrkande 3, 1988/89:Sf283, 1988/89:Sf307 yrkande 1 och 1988/89:Sfl4 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Generös prövning m.m. (mom. 15)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "De uttalanden" och på s. 12 slutar med "och Sfl7." bort ha följande lydelse: Utskottet har ovan i reservation 8 begärt att ett avgiftsfritt år vid sjukhusvård skall återinföras för ålderspensionärer, men att därefter avgiften skall erläggas enligt det nya avgiftssystemet. Vid tillämpningen av de möjligheter till nedsättning av avgifterna i vissa fall som nu föreslås i propositionen är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att bestämmelserna tillämpas generöst. Avgiftsnedsättning bör kunna ges även vid stadigvarande värd och vid kortare sjukhusvistelser om förutsättningarna i övrigt föreligger för sådan nedsättning. Vidare skall någon ansökan om avgiftsbefrielse inte behöva göras utan frågan härom bör prövas automatiskt av försäkringskassan. Det anförda bör med bifall till motionerna Sfl4 yrkande 2 och Sfl7 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande generös prövning m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sfl4 yrkande 2 och 1988/89:Sfl7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Generös prövning m.m. (mom. 15).

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "De uttalanden" och på s. 12 slutar med "och Sfl7." bort ha följande lydelse: Utskottet har ovan i reservation 8 begärt att ett avgiftsfritt år vid sjukhusvård skall återinföras för ålderspensionärer, men att därefter avgiften skall erläggas enligt det nya avgiftssystemet. Vid tillämpningen av de möjligheter till nedsättning av avgifterna i vissa fall som nu föreslås i propositionen är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att bestämmelserna tillämpas generöst. Avgiftsnedsättning bör sålunda kunna ges även vid kortare sjukhusvistelser om förutsättningarna i övrigt föreligger för sådan nedsättning. Det anförda bör med bifall fill motion 1988/89:Sfl7 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:SfU14

15. beträffande generös prövning m.m., att riksdagen med bifall fill motion 1988/89:Sfl7 yrkande 2 och med anledning av motion 1988/89:Sfl4 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Generös prövning m.m. och generell avgiftsbefrielse (mom. 15 och 16)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "De uttalanden" och på s. 12 slutar med "och Sfl7. " bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan i reservation 8 begärt att ett avgiftsfritt år vid sjukhusvård skall återinföras för ålderspensionärer, men att därefter avgifter skall erläggas enligt det nya avgiftssystemet. Vid tillämpningen av de möjligheter till nedsättning av avgifterna i vissa fall som nu föreslås i propositionen är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att bestämmelserna tillämpas generöst. Sålunda bör någon avgift inte tas ut av pensionärer som haft undantagande från ATP. Avgiftsnedsättning bör också kunna ges vid kortare sjukhusvistelser om förutsättningarna i övrigt föreligger för sådan nedsättning.

dels att momenten 15 och 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande generös prövning m.m.

att riksdagen med bifall fill mofion 1988/89:Sfl7 yrkande 2 och med anledning av motion 1988/89:Sfl4 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande generell avgiftsbefrielse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sfl7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Ytterligare sjukpenningnivåer

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Ragnhild Pohanka (mp) och Bertil Persson (m) anför:

I motionerna Sf271, Sf286 och Sf330 har framhållits angelägenheten av att ytterligare sjukpenningnivåer införs. Utskottet har avslagit mofionerna med hänvisning till att rehabiHteringsberedningen lagt fram förslag om att ytterligare två sjukpenningnivåer, en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning, skall införas och att resultatet av den fortsatta behandlingen av beredningens förslag bör avvaktas. Vi vill med detta yttrande understryka angelägenheten av att beredningens förslag om ytterligare sjukpenningnivåer snarast genomförs med hänsyn till den stora betydelse en flexibel sjukskrivning har för rehabiliteringsarbetet.

Förslag till 1988/89:SfU14

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Bilaga

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän

försäkring' deb att 2kap. 10 § och 20kap. 10§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 12 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

2 kap. 10 §2

Frågor om sjukvårdsersättning prövas i andra fall än som avses i andra stycket av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den försäkrade är in-skriveu eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4§. Denna försäkringskassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva sådana frågor.

Frågor om sjukvårdsersättning enhgt 2, 3 och 5 §§ samt ersättning enligt 4 § som inte hänför sig till visst vårdtillfälle prövas av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde vårdgivaren bedriver sin verksamhet. Detsamma gäller sjukvårdsersättning i övrigt i de fall där den försäkrade inte är och inte heller under den förutsättning som sagts i första stycket skulle ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa.

Frågor om avgift för sjukhusvård Frågor om avgift för sjukhusvård
enligt 12 § prövas av den försäk- enhgt 12 och 12a§§ prövas av den
ringskassa hos vilken den försäkrade försäkringskassa hos vilken den för
är inskriven. säkrade är inskriven.

12a§

Försäkringskassan får besluta om befrielse helt eller delvb från avgiften enligt 12 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den pensionsbe-rättigades ekonombka förhållanden och behov av medel till bostad eller särskilda rehabiliteringsinsatser

För att få befrielse enligt första stycket skall den pensionsberättigade ansöka om det hos försäkringskassan senast tre månader efter utgången av den kalendermånad då avdrag för avgiften gjordes.

20 kap. 10 §3 Beslut av en allmän försäkrings- Beslut av en allmän försäkringskassa som har fattats av tjänsteman i kassa som har fattats av tjänsteman i ärenden om försäkring enligt denna ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av kassan, om det lag skall omprövas av kassan, om det

' Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1988:1543,

3 Senaste lydelse 1986:1195,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe 1988/89:SfU14

Bilaga begärs av en enskild som beslutet begärs av en enskild som beslutet

angår och beslutet inte har medde- angår och beslutet inte har medde
lats med stöd av 10a §. Ompröv-    lats med stöd av 10a§. Ompröv
ningen skall göras av socialförsäk-   ningen skall göras av socialförsäk
ringsnämnden om beslutet gäller     ringsnämnden om beslutet gäller
fråga som avses i 3 kap. 7-9 eller 17 §      fråga som avses i 2 kap. 12a§, 3 kap.
eller 20kap. 3eller4§.             7-9 eller 17 § eller 20 kap. 3 eller 4 §.

Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

Om omprövning begärs av ett beslut och riksförsäkringsverket överklagar samma beslut, skall försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning skall anses som ett överklagande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989 och tillämpas på avgifter som avser sjukhusvård efter utgången av år 1988.

2. I stället för tidsfristen enligt 2 kap. 12 a § andra stycket gäller i fråga om avgifter som föranlett avdrag på pensionsförmåner före den 1 maj 1989 att ansökan om befrielse skall göras hos försäkringskassan senast den 31 juh 1989.