FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 1988/ 89:69 om en utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet samt motioner i anslutning härtill. Utbyggnaden föreslås ske i tre etapper och vara helt genomförd den 1 juli 1991, då föräldrapenning med anledning av ett barns födelse skall kunna utges under 18 månader sammanlagt för föräldrarna med ett belopp motsvarande förälderns sjukpenning. I propositionen läggs ett lagförslag fram avseende den första etappen, som föreslås bli genomförd den 1 juli 1989. Föräldrar med barn födda under oktober 1988 eller senare skall få föräldrapenning för ytterligare 90 dagar med belopp på sjukpenningnivå. Genom övergångsregler får föräldrar med barn födda under augusfi eller september 1988 föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning under ytterligare 30 resp. 60 dagar. Vidare skall föräldrapenning kunna tas ut till dess barnet har fyllt åtta år eller fill den senare fidpunkt då det har avslutat det första skolåret. I fråga om den tillfälliga föräldrapenningen föreslås att de s.k. kontaktdagarna får tas ut fill utgången av det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år. I proposifionen föreslås även riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av försäkringen och vissa ändringar i föräldraledighetslagen.

I betänkandet behandlas även regeringens förslag om medelsanvisning till föräldraförsäkringen samt skilda motionsyrkanden med anknytning till försäkringen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga mofionsyrkanden.

Propositionerna

Proposition 1988/89:69

Regeringen (socialdepartementet) har i proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet föreslagit riksdagen att

1 Riksdagen 1988189.11 saml. Nr 12

1. dels anta i proposifionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen 1988/89:SfU12 (1962:381) om allmän försäkring,

2. dels godkänna att ett belopp av 2 500 000 kr. ur anslaget C 2. Bidrag fill föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 får disponeras för särskilda informationsinsatser,

3. dels godkänna de riktlinjer som i propositionen förordats för den
fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen och för övergångsreglernas
utformning.

Vidare har riksdagen beretts fillfälle att ta del av vad i proposifionen anförts om ersättningsdagar på garantinivån under den första etappen av utbyggnaden.

Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i samma proposition föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagt förslag fill lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 fill betänkandet.

Proposition 1988/89:100

Regeringen har i proposition 1988/89:100, bil. 7 (socialdepartementet) litt. C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m., under C 2 föreslagit riksdagen att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2 004 000 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1988/89:69

1988/89:Sf9 av Olof Johansson m.fl (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1988/89:69 vad avser föräldraförsäkringen.

1988/89:SflO av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag i proposifion 1988/89:69 att arbetsgivare som inte går med på att förlägga daglig föräldraledighet på det sätt som arbetstagaren begärt skall underrätta den lokala fackliga organisationen om beslutet.

1988/89:Sfll av Evert Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i motionen om nödvändigheten av en höjning av garantibeloppet inom föräldraförsäkringen.

1988/89:Sfl3 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en månad av den med tre månader förlängda föräldraförsäkringen kvoteras till den vårdnadshavare som ej använt huvuddelen av fiden i de fall det finns två vårdnadshavare,

2. att riksdagen beslutar att den kvoterade tiden för den vårdnadshavare som ej använt huvuddelen av tiden skall vara fyra månader när föräldraförsäkringen är utbyggd till 18 månader,

3. att riksdagen hos regeringen begär en plan för utbyggnad av kontaktdagarna enligt motionens förslag.

1. att riksdagen beslutar att de besök, som föräldrar fill handikappade barn 1988/89:SfU12 gör i förebyggande/behandlande syfte, bedöms som besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och berätfigar fill tillfällig föräldrapenning,

2. att riksdagen beslutar att fillfälUg föräldrapenning skall utgå samfidigt till bägge föräldrarna vid habiliteringsbesök och utbildning med anledning av barnets handikapp.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988/89

1988/89:Sf202 av Sfina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen förordats om komplettering av föräldraförsäkringen avseende avbytarservi-ce för gravida lantbmkarkvinnor.

1988/89:Sf204 av Mona Sahlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om garantinivån i föräldraförsäkringen.

1988/89:Sf206 av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen gör en översyn av biståndspersonalens sociala skyddsnät.

1988/89:Sf211 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid den tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

2. att riksdagen beslutar att kontaktdagarna kan tas ut för alla barn oavsett omsorgsform.

1988/89:Sf212 av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn.

1988/89:Sf214 av Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för att föräldrar skall kunna vårda egna barn och få särskild föräldrapenning då familjedaghemmet är stängt på grund av sjukdom.

1988/89:Sf246 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i mofionen om att föräldrapenning skall utgå till föräldrakooperativ.

1988/89:Sf251 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen till den 1 juli 1991
förlängs fill 24 månader på sätt som finns angivet i motionen,

2. att riksdagen i en första etapp beslutar att från den 1 juli 1989 förlänga föräldraförsäkringen till 14 månader med ersättning på sjukpenningnivå och 10 månader på garantinivå,

3. att riksdagen beslutar att rätten fill ersättning fördelas mellan föräldrarna så att vardera föräldern från 1 juli 1989 måste ta ut minst två månader, från 1 juli 1990 minst fyra och från 1 juH 1991 minst sex månader av ersättningen på sjukpenningnivå, dock på sådant sätt att ensamförälder skall ha rätt att ta ut hela ersättningen.

1988/89:Sf253 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1988/89:SfU12

1. att riksdagen avslår regeringens proposition om utbyggd föräldraförsäkring vad gäller hemställan i socialdepartementets bilaga,

2. att riksdagen beslutar att garanfinivån inom föräldraförsäkringen från den 1 januari 1989 skall uppgå till 1/365 av basbeloppet om dagen.

Motiveringarna återfinns i motion 1988/89 :So612.

1988/89:Sf260 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring som ger alla föräldrar rätt till tillfällig föräldrapenning för kontaktbesök i barnets dagliga vistelsemiljö utom hemmet.

1988/89:Sf261 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för att föräldrapenning vid tillfällig vård av barn ska kunna utgå till båda föräldrarna fill handikappade barn samtidigt vid habiliteringsbesök och föräldrautbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådant förtydligande i nuvarande lagtext att de i yrkande 1 föreslagna reglerna tillämpas lika över hela landet.

1988/89:Sf288 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvidgad föräldrapenning till föräldrar med utvecklingsstörda barn.

1988/89:Sf294 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om socialförsäkringsskyddet för svenskar med tjänstgöring utomlands.

1988/89:Sf306 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att vårdbidrag och ersättning enligt föräldraförsäkringen skall kunna utgå samtidigt enligt det anförda. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So252.

1988/89:Sf308 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär förslag hos regeringen om förlängning av rnäns fristående rätt till ersättning i samband med barns födelse från fio till tretton dagar. Mofiveringen återfinns i motion 1988/89; A804.

1988/89:SD09 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att slopa 90-dagarsgränsen för fillfällig föräldrapenning för de i motionen nämnda familjerna,

5. att riksdagen beslutar om en ändring av 4 kap. 11 § andra stycket lagen om allmän försäkring i enlighet med vad som anförs i mofionen så att tillfällig föräldrapenning utgår även till föräldrar som uppbär vårdbidrag,

6. att riksdagen beslutar att fillfällig föräldrapenning skall utgå fill
föräldrar som tillfälligt tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda sjukt
hemmaboende, vuxet handikappat barn,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag fill ett förtydligande i 4 kap.
10 § lagen om allmän försäkring så att föräldrar garanteras rätt fill ledighet
och ersättning från föräldraförsäkringen för att delta i barns rehabilitering.

habilitering och utbildning för föräldrar till barn med handikapp i enlighet 1988/89:SfU12 med vad som i motionen anförs. Motiveringarna återfinns i motion 1988/89:So255.

1988/89:Sf310 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alla föräldrars möjlighet att överlåta rätten till fillfällig föräldrapenning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om ändring av reglerna för tillfällig föräldrapenning så att denna rätt kan utnyttjas när ett daghem stängs eller när dagbarnvårdares eget barn är sjukt.

Motiveringarna återfinns i mofion 1988/89:So622.

1988/89:Sf336 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1990 i enlighet med motionens förslag införa nya regler i föräldraförsäkringen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi214.

1988/89:Sf347 av Chariotte Cederschiöld m.fl. (m, s, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring som innebär återgång till den tidigare regeln om sjukpenningskydd under den fid den försäkrade enligt lag är berättigad till hel föräldraledighet.

1988/89:Sf363 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag fill höjning av garantibeloppet i föräldraförsäkringen enligt de rikfiinjer som redovisats i motionen.

Motioner överflyttade från arbetsmarknadsutskottet

1988/89:A704 av Kersti Johansson och Rosa Östh (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en utvidgning av rätten till tjänstledighet för föräldrar i enlighet med vad som i mofionen anförts.

1988/89:A705 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om rätt fill förkortning av arbetstiden.

1988/89: A730 av Daniel Tarschys och Charlotte Branting (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar utvidga rätten fill hel ledighet för vård av barn fill dess att barnet har fyllt tre år,

2. att riksdagen beslutar utvidga rätten fill förkortning av arbetsfiden fill tre fjärdedelar av normal arbetsfid till dess att barnet har fyllt tolv år.

1988/89:A731 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan lagändring att den rätt till förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av ordinarie arbetstid som stadgas i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn ändras till en rätt till valfri förkortning ned till tre fjärdedelar av ordinarie arbetstid. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So622.

1988/89:A741 av Kari Hagström (s) vari yrkas att riksdagen begär att 1988/89:SfU12 regeringen initierar en undersökning syftande till att belysa de faktorer som påverkar föräldrars möjlighet att nyttja rätten fill ledighet för vård av barn.

De med anledning av proposition 1988/89:69 väckta motionerna 1988/ 89:Sfl2 av Sfina Gustavsson (c) och 1988/89:Sfl3 yrkande 6 av Lars Werner m.fl. (vpk) kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang.

Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över proposition 1988/89:69 vad avser bilaga 2 om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. samt motionerna 1988/89:SflO, 1988/89:A704, 1988/89:A705, 1988/89:A730, 1988/89:A731 och 1988/89:A741. Arbetsmarknadsutskottets yttrande, 1988/89:AU2y, återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

Utskottet

Föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen, som infördes år 1974, omfattar numera ersättningsför-månerna föräldrapenning, tillfälhg föräldrapenning och havandeskapspenning.

Försäkringsförmånerna har successivt byggts ut och föräldrapenning med anledning av barns födelse utgår för närvarande under tolv månader, varav nio månader med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och tre månader med garantibelopp.

Tillfällig föräldrapenning, som kan utgå för barn upp till 16 år, utgår under högst 90 dagar per år. För barn mellan 12 och 16 år gäller dock särskilda förutsättningar. Tillfällig föräldrapenning kan även utgå för kontaktdagar för barn mellan fyra och tolv år. Sådan ersättning utgår högst för två dagar per barn och år. Härutöver har pappan en självständig rätt till tio ersättningsdagar med anledning av barns födelse.

Havandeskapspenning kan utgå fill gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter och som inte kan omplaceras till ett mindre ansträngande arbete. Havandeskapspenning utges tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och längst t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt. Ersättning utgår med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning fill barns födelse eller adoptivbarns ankomst. Under 270 av dessa dagar utges föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten per dag, dock lägst med ett garanfibelopp som för närvarande är 60 kr. Under resterande 90 dagar utges ersättning med garantibeloppet. Modern har rätt till föräldrapenning tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Ersättningen utges efter barnets födelse till den av föräldrarna som till huvudsaklig del vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare har

vardera föräldern allfid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning. Denna 1988/89:SfU12 rätt kan dock överlåtas på den andra föräldern. Förälder som är ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 360 dagar med föräldrapenning. Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år.

I proposition 1988/89:69 framhålls att den ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnorna och det påvisade intresset hos föräldrar att förena förvärvsarbete med vård och ansvar för barn bör leda till att samhället underlättar för föräldrarna att förena föräldraskapet med en insats på arbetsmarknaden. En utökad och därmed förbättrad föräldraförsäkring är enligt föredragande statsrådet det bästa sättet att förverkliga föräldrarnas ambitioner i det här avseendet. Det är också mycket viktigt att båda föräldrarna får möjlighet att ta ansvar för barnets vård och utveckling. Föräldrarna måste därför ges ekonomiska möjligheter att ta detta ansvar. Ersättning från föräldraförsäkringen på förälderns sjukpenningnivå ger sådana möjligheter. Med en föräldraförsäkring som täcker inkomstbortfallet under ett och ett halvt år och en rätt till barnomsorgsplats från det barnet är ett och ett halvt år ökas den ekonomiska och sociala tryggheten påtagligt för barnfamiljerna.

Mot denna bakgrund föreslås att föräldraförsäkringen byggs ut till att omfatta föräldrapenning under 18 månader med en ersättning som motsvarar förälderns sjukpenning. Utbyggnaden bör ske i etapper och vara helt genomförd den 1 juli 1991.1 den första etappen, som föreslås bli genomförd den 1 juli 1989, byggs försäkringen ut med tre månaders ersättning på sjukpenningnivå. I den andra etappen, som föreslås bli genomförd den 1 juli 1990, byts de 90 dagarna med ersättning på garantinivå ut mot en ersättning under samma tid på sj ukpenningnivå. I den sista etappen förlängs försäkringen den 1 juli 1991 med ytterligare tre månaders ersättning på sjukpenningnivå. De särskilda ersättningsdagarna vid flerbarnsbörd skall dock vara oförändrade till antal och belopp.

I propositionen föreslås följande övergångsregler. De i etapp ett tillkommande 90 föräldrapenningdagarna med ersättning på sjukpenningnivån föreslås gälla barn födda under oktober 1988 eller senare. För barn födda i september 1988 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1988 utökas antalet dagar med 30. Övergångsregler vid utbyggnaden av etapp två och tre bör utformas på motsvarande sätt. När de 90 dagarna med föräldrapenning på garantinivå under den andra etappen övergår till dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå får därför föräldrar med barn födda under oktober 1989 eller senare samtliga kvarstående garantidagar utbytta mot dagar på sjukpenningnivå. För barn födda i september 1989 får högst 60 dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 får utbytet avse högst 30 dagar. Den ytterligare utökning av föräldraförsäkringen med 90 dagars ersättning på sjukpenningnivå som skall ske i den tredje etappen bör gälla barn födda under oktober 1990 eller senare. För bam födda i september 1990 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1990 utökas antalet dagar med 30.

Det i propositionen framlagda lagförslaget omfattar endast den första etappen av utbyggnaden. För den fortsatta utbyggnaden begärs riksdagens godkännande av de riktlinjer som förordats i propositionen.

Utbyggnaden av etapp ett kommer enligt propositionen att kosta 2 300

milj. kr., etapp två 1 950 milj. kr. och etapp tre 2 480 milj. kr. 1988/89:SfU12

I propositionen föreslås vidare att föräldrapenningen får tas ut längst till dess barnet har fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat första skolåret. Detta skall gälla för alla föräldrar som vid ikraftträdandet den 1 juli 1989 har kvar föräldrapenningdagar för bam födda den 1 juli 1985 eller senare, dvs. barn som inte har uppnått nuvarande åldersgräns om fyra år när den nya regeln träder i kraft.

Nuvarande bestämmelser om att föräldrapenning under de första 180 dagarna av ersättningstiden utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning bibehålls under den första etappen av utbyggnaden. Det blir således inte möjligt att under denna tid ta ut ömsom dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå, ömsom dagar med föräldrapenning på garantinivå.

De tre partiledarna för m, fp och c yrkar i motion Sf9 av Olof Johansson m.fl. avslag på propositionen vad avser föräldraförsäkringen. Motionärerna anser att den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen är otillräcklig när det gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen. Mofionärerna hänvisar till att de i motion So613 begärt att ett beskattningsbart vårdnadsbidrag i stället skall införas fr.o.m. den 1 januari 1990. Vårdnadsbidraget skall utgå med 15 000 kr. per barn och år för alla barn mellan ett och sju år och kombineras med en avdragsrätt vid beskattningen för styrkta barnomsorgskostnader upp till detta belopp och minskade statsbidrag till kommunerna för barnomsorgen med 12 000 kr. per hehidsplats. Ett vårdnadsbidrag enligt denna modell skulle enligt motionärerna öka valfriheten för småbarnsföräldrar och ge dem mer tid för barnen. Härtill kommer att resurserna för barnomsorgen skulle fördelas rättvist över landet. Med samma mofivering begär även Carl Bildt m.fl. i mofion Sf253 yrkande 1 avslag på regeringens förslag om en utbyggnad av föräldraförsäkringen.

I motion Sf251 av Claes Roxbergh m.fl. föreslås en mer långtgående
utbyggnad av föräldraförsäkringen. Motionärerna begär i yrkande 1 att
föräldraförsäkringen fill den 1 juli 1991 förlängs till att utgå med ersättning
motsvarande förälderns sjukpenningbelopp under 24 månader. Även denna
utbyggnad bör ske i etapper. Till att börja med bör försäkringen byggas ut
med ytterligare fem månaders ersättning på sjukpenningnivå och sju
månader på garantinivå. I yrkande 2 begär mofionärerna därför att
föräldrapenning fr.o.m. den 1 juli 1989 utgår med ersättning på sjukpenning
nivå under 14 månader och på garantinivå under 10 månader. Den fortsatta
utbyggnaden bör därefter ske genom att fem månader på garantinivå byts ut
mot fem månader på sjukpenningnivå såväl den,1 juli 1990 som den 1 juli
1991. :■

Enligt utskottets mening är det angeläget att stödet till småbarnsfamiljerna förstärks. Stödet skall göra det möjligt för föräldrarna att själva vårda barnet under den första tiden och därefter kombinera förvärvsarbete med vården av barnet. Av betydelse härför är såväl storleken av det ekonomiska stödet som utbyggnaden av samhällets barnomsorg. Utskottet anser att det ekonomiska stödet i första hand bör vara konstruerat så att det kan täcka föräldrarnas inkomstbortfall medan barnet är litet. Därigenom får även den förälder som har högst inkomst möjlighet att ta ansvar för vården av barnet. Utskottet

välkomnar därför regeringens förslag om att föräldraförsäkringen skall 1988/89:SfU12 byggas ut till 18 månader. Av kostnadsskäl bör dock utbyggnaden ske i etapper och utskottet anser att förslaget i denna del är väl a\'vägt. Detta gäller även de föreslagna övergångsreglerna. Utskottet anser det således inte möjligt att för närvarande bygga ut försäkringen snabbare eller längre än vad som föreslås i propositionen. Utskottet vill samfidigt understryka vikten av att planerna för utbyggnaden av samhällets barnomsorg fullföljs. Såsom anförts i propositionen innebär planerna för utbyggnaden av barnomsorgen att kommunerna inte skall minska omfattningen av den barnomsorg som gäller barn under ett och ett halvt år. Enligt utskottets mening måste detta gälla även vid en utbyggnad av föräldraförsäkringen i enlighet med föreliggande förslag. Utskottet tillstyrker således lagförslaget i denna del ävensom riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden.

Den förlängda ersättningstiden medför att föräldrapenning behöver kunna tas ut under längre tid än som nu gäller. Utskottet fillstyrker därför även förslaget att föräldrapenning skall kunna tas ut till dess barnet har fyllt åtta år eller den senare fidpunkt då barnet har avslutat första skolåret.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till såväl mofionerna Sf9 och Sf253 yrkande 1 som motion Sf251 yrkandena 1 och 2.

I två mofioner begärs att tiden för föräldrapenning fördelas mellan föräldrarna, kvoteras. I motion Sfl3 av Lars Werner m.fl. begär motionärerna att i de fall då det finns två vårdnadshavare skall en viss del av den förlängda ersättningsfiden reserveras för den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden. Mofionärerna begär i yrkande 1 att en månad av den med tre månader förlängda ersättningstiden skall reserveras för sådan förälder och i yrkande 2 att fyra månader skall reserveras på detta sätt när föräldraförsäkringen är utbyggd till 18 månader. Även Claes Roxbergh m.fl. begär i motion Sf251 yrkande 3 att rätten till ersättning kvoteras mellan föräldrarna. Motionärerna föreslår att vardera föräldern från den 1 juli 1989 måste ta ut minst två månader, från den 1 juli 1990 minst fyra och från den 1 juli 1991 minst sex månader av ersättningen på sjukpenningnivå. Ensamförälder skall dock ha rätt att ta ut hela ersättningen.

1 propositionen framhålls att papporna använder sig av föräldraförsäkringen i relativt stor omfattning. Föredragande statsrådet anser därför att man i stället för kvotering i första hand bör göra ytterligare informationsansträngningar för att få till stånd de attitydförändringar som behövs för att öka pappornas insatser i vården av sina barn. Han föreslår att 2,5 milj. kr. ur anslaget till försäkringen får disponeras för informationsinsatser i samband med genomförandet av de nya reglerna inom föräldraförsäkringen. Medlen bör framför allt användas för informationsinsatser i syfte att öka pappornas uttag av föräldrapenning.

Utskottet konstaterar att pappornas intresse av att utnyttja föräldraförsäkringen successivt ökat. Utskottet är därför inte berett att nu förorda en kvotering, eftersom en sådan skulle begränsa föräldrarnas möjligheter att själva fördela föräldraledigheten på det i deras situation mest ändamålsenliga sättet. Utskottet delar därför den bedömning som föredragande statsrådet gör att man i första hand genom informationsinsatser bör söka förmå papporna att i ökad omfattning utnyttja försäkringen. Denna bedömning

överensstämmer med den utskottet tidigare gjort när frågan om kvotering 1988/89:SfU12 behandlats (se senast SfU 1987/88:16). Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sfl3 yrkandena 1 och 2 samt Sf251 yrkande 3.

Utskottet godtar vidare vad som anförts om att föräldrapenning under de första 180 dagarna hksom hittills skall utges på sjukpenningnivå, i synnerhet som denna bestämmelse bara får betydelse t.o.m. den 1 juH 1990.

I motion Sf336 yrkande 4 (delvis) yrkar Carl Bildt m.fl. i besparingssyfte att kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen skall sänkas till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den 1 januari 1990. Förslaget skall enligt motionärerna ses mot bakgrund av de omfattande skattesänkningar som moderaterna föreslagit. Besparingseffekten bör tillgodogöras statsbudgeten.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om en sänkning av kompensationsnivån, se senast SfU 1987/88:16. Utskottet har därvid hänvisat fill att en sänkning av kompensafionsnivån inom föräldraförsäkringen till 80 % skulle innebära ett alltför kännbart ingrepp i försäkringsskyddet vid föräldraledighet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således bifall till motion Sf336 yrkande 4 såvitt nu är i fråga.

I ett flertal motioner begärs en höjning av garantinivån.

I mofion Sf253 yrkande 2 av Carl Bildt m.fl. påpekas att garanfinivån inom föräldraförsäkringen inte följer löneutvecklingen och att eftersläpningen drabbar de försäkringsmässigt sämre ställda. Motionärerna anser att garantinivån bör knytas till basbeloppet och bestämmas fill 1/365 av detta. Samma motionärer begär i motion Sf336 yrkande 4 (delvis) att en förändring av garantinivån enligt denna modell skall genomföras fr.o.m. den 1 januari 1990.

Evert Svensson m.fl. begär i motion Sfll ett tillkännagivande om nödvändigheten av en höjning av garantibeloppet. Motionärerna anför att garantibeloppet efter den planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen den 1 juli 1990 endast kommer att gälla den som inte har haft inkomster som berättigar till föräldrapenning enligt sjukpenningnivån. Den kategori föräldrar det här framför allt gäller är unga som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden, föräldrar som varit lediga för studier och glesbygdsföräldrar där båda inte arbetar utom hemmet. Även Mona Sahlin begär i motion Sf204 ett motsvarande tillkännagivande. Vidare föreslår Ivar Franzén och Rolf Kenneryd i motion Sf363 att garantibeloppet skall höjas, förslagsvis fill 100 kr.

Utskottet har senast i betänkandet SfU 1987/88:16 behandlat frågan om en
anknytning av garantinivån till basbeloppet. Utskottet ansåg då att garanfini
vån inte kunde bestämmas enbart genom att basbeloppsutvecklingen tilläts
slå igenom automafiskt. Även andra omständigheter måste tas med i
beräkningen, såsom det statsfinansiella läget och behovet av andra familje
politiska åtgärder inom och utom föräldraförsäkringen. Utskottet, som
vidhåller denna uppfattning, anser att något utrymme för ytterligare
förbättringar inom föräldraförsäkringen för närvarande inte finns. Däremot
utgår utskottet från att en förnyad prövning av möjligheterna att höja
garantinivån sker i samband med att lagförslag utarbetas för nästa utbygg
nadsetapp av försäkringen. 10

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf253yrkande2, 1988/89: SfU 12 Sf336 yrkande 4 såvitt nu är i fråga, Sfll, Sf204 och Sf363.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion Sf246 om föräldrapenning vid arbete i föräldrakooperafivt daghem. I motionen anför Gunnar Björk och Karin Starrin att försäkringskassan i visst fall har vägrat föräldrar rätt till föräldrapenning när de har arbetat i ett föräldrakooperativt daghem. I villkoren ingick att alla föräldrar skulle fullgöra tvä arbetsveckor per år vid föräldrakooperativet. Enhgt motionärerna har försäkringskassan ansett att föräldrarna därvid utfört förvärvsarbete. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att förälder skall ha rätt till föräldrapenning i dessa lägen.

Utskottet konstaterar att en förutsättning för utgivande av föräldrapenning är att föräldern inte förvärvsarbetar. Från riksförsäkringsverket har utskottet inhämtat att den arbetsinsats föräldern gör i föräldrakooperativet jämställs med förvärvsarbete i de fall föräldern genom arbetsinsatsen får en lägre avgift för barnomsorgen. En bedömning görs dock från fall till fall.

Utskottet är införstått med att rätten till föräldrapenning måste avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Något uttalande från riksdagens sida bör därför inte göras med anledning av motion Sf246. Utskottet utgår dock från att riksförsäkringsverket följer tillämpningen.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets vårdare eller vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. Under de nämnda förutsättningarna kan tillfällig föräldrapenning också utges för vård av barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn, och vård- eller tillsynsbehovet inte grundat rätt till vårdbidrag. För barn under 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 90 dagar per barn och år. Vid sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kan dock ersättning utgå under högst 60 dagar. Utöver dessa dagar har en fader rätt till sammanlagt tio dagars föräldrapenning i samband med barns födelse.

Tillfällig föräldrapenning utges också till föräldrar till barn som fyllt fyra men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskola eller frifidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och år.

I proposition 1988/89:69 föreslås att rätten att ta ut kontaktdagar förlängs t.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

I mofion Sf9 av Olof Johansson m.fl. har som tidigare nämnts begärts avslag på propositionen vad avser föräldraförsäkringen.

Under föregående riksmöte uttalade utskottet enhälligt att regeringen
borde lägga fram förslag som gör det möjligt för föräldrar att ta ut 11

kontaktdagar för besök i barnets skola varje termin t.o.m. det kalenderår

som barnet fyller tolv år. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening 1988/89:SfU12 regeringen till känna (SfU 1987/88:16, rskr. 145). Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare uppfattning. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motion Sf9 i motsvarande del.

I motion Sf309 yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. begärs att tillfällig föräldrapenning skall kunna utgå under obegränsat antal dagar för det fåtal familjer som på grund av mycket svåra omständigheter tvingas utnyttja den tillfälliga föräldrapenningen under lång tid. Om det blir fråga om vård av permanent karaktär bör enligt motionärerna en samordning ske med andra ersättningsformer.

Rätten till fillfällig föräldrapenning utökades fr.o.m den 1 juli 1988 från 60 till 90 dagar per barn och år. Utskottet uttalade vid behandlingen av förslaget härom (se SfU 1987/88:16) att detta särskilt med hänsyn tagen fill att utskottet i betänkandet SfU 1987/88:15 hade fillstyrkt införandet av en fjärdedels vårdbidrag skulle innebära en avsevärd förbättring för den aktuella gruppen barn och föräldrar. Utskottet ansåg sig inte kunna förorda ett slopande av begränsningen av antalet dagar. Utskottet utgick dock ifrån att utvecklingen på området även fortsättningsvis skulle följas inom ramen för riksförsäkringsverkets uppföljningsverksamhet.

Utskottet vidhåller sin fidigare uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf309 yrkande 4.

I mofion Sf309 yrkande 7 anför Bengt Westerberg m.fl. att föräldrar fill barn med funktionsnedsättning skall garanteras rätt till ledighet och ersättning från föräldraförsäkringen när de deltar i barns rehabilitering eller habilitering samt när de deltar i utbildning för föräldrar till barn med handikapp. Motionärerna begär ett förtydligande i lagen härom. Även Lars Werner m.fl. begär i motion Sfl3 yrkande 4 att de besök som föräldrar till handikappade barn gör i förebyggande/behandlande syfte skall berättiga till tillfällig föräldrapenning.

Vid sin behandling av liknande motionsyrkanden under föregående riksmöte anförde utskottet i betänkande SfU 1987/88:6 bl.a. följande:

Utskottet konstaterar att den tillfälliga föräldrapenningen i flertalet fall kan användas när en förälder tillsammans med sitt barn gör institutionsbesök eller deltar i utbildning om barnets handikapp eller sjukdom. Utbildning av föräldrarna sker ofta i samband med barnets behandling. Utskottet konstaterar vidare att de s.k. kontaktdagarna kan användas vid sädana institutionsbesök eller för utbildning där barnet inte medföljer föräldern. Kontaktdagarna är emellertid begränsade till att avse barn mellan fyra och tolv år, och ersättning kan således inte utgå till förälder till barn under fyra år som behöver göra insfitufionsbesök eller delta i utbildning om inte barnet deltar samtidigt. Vidare kan konstateras att behovet att utnyttja kontaktdagar för institutionsbesök eller för utbildning om barnets handikapp begränsar förälderns möjlighet att utnyttja kontaktdagar för besök i förskola, skola eller annan samhällets barnomsorg.

Enligt utskottets mening är det angeläget att föräldrar till handikappade
och svårt sjuka barn kan få ersättning för sin inkomstförlust när de måste
avstå från förvärvsarbete för att göra institutionsbesök eller för att inhämta
kunskaper och färdigheter för att barnet skall få en god omvårdnad även i de
fall barnet inte är närvarande; Med hänsyn härfill anser utskottet att det finns
skäl att göra en översyn, av gällande bestämmelser om rätten till fillfällig 12

föräldrapenning i nu angiyet syfte.

Vad utskottet sålunda anförde gavs regeringen till känna. Riksförsäkrings- 1988/89:SfU12 verket har härefter fått i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 juni 1989.

Riksförsäkringsverket har under år 1988 givit ut Allmänna råd 1988:11 Föräldrapenningförmåner. I råden anges bl.a. följande. Riksförsäkringsverket rekommenderar att tillfällig föräldrapenning betalas ut när en förälder som har ett sjukt eller handikappat barn tillsammans med barnet besöker en institution (t.ex. habiliteringsklinik, specialskola m.m.) eller på annat sätt medverkar i den behandling av barnet som barnets sjukdom eller handikapp kräver. Det gäller också de föräldrar som tillsammans med barnet besöker en institution eller deltar i kurser som anordnas av sjukvårdshuvudman eller besöker en specialskola för att lära sig vårda ett sjukt eller handikappat barn. En förutsättning är att kursen huvudsakligen är inriktad på utbildning och information om barnets sjukdom eller handikapp. När en förälder deltar i en kurs eller utbildning utan att barnet är närvarande kan kontaktdagarna användas.

Utskottet konstaterar ånyo att ersättning enligt föräldraförsäkringen i de flesta fall bör kunna utgå i de situationer motionärerna avser. Utskottet räknar med att frågan ytterligare kan klarläggas genom den ovan redovisade översynen av bestämmelserna och något uttalande från riksdagens sida är därför inte påkallat. Motionerna Sf309 yrkande 7 och Sfl3 yrkande 4 bör således avslås.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf309 yrkande 6 att tillfällig föräldrapenning skall kunna utges även till föräldrar som tillfälligt tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda hemmaboende, vuxet handikappat barn på grund av att barnet är sjukt. Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin anför i motion Sf288 (delvis) att även föräldrar till ungdomar i ungdomsskolan behöver ha rätt till ersättning då barnet vid sjukdom behöver vårdas i hemmet. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet har vid tidigare behandling av frågan om tillfällig föräldrapenning vid vård av vuxna handikappade barn (se senast SfU 1986/87:17) hänvisat till att ersättning från den allmänna försäkringen till handikappade personer som är 16 år eller äldre utges i form av handikappersättning och förtidspension. I speciella situationer kan även ersättning för anhörigvård utges. Utskottet, som vidhåller sin uppfattning att vårdbehovet för vuxna personer inte bör lösas inom föräldraförsäkringens ram, avstyrker bifall fill motionerna Sf309 yrkande 6 och Sf288 i denna del.

Tillfällig föräldrapenning kan utges till båda föräldrarna för samma barn och tid under följande förutsättningar. Ersättning kan utgå fill båda föräldrarna för samma barn och tid om de följer med ett barn som lider av allvarlig sjukdom fill läkare. Detsamma gäller om båda föräldrarna som en del i behandlingen av barnet behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling. Dessutom kan ersättning för kontaktdagar utgå till båda föräldrarna, dvs. i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller frifidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Lars Werner m.fl. anför i motion Sfl3 yrkande 5 att det är vikfigt att båda
föräldrarna samtidigt kan närvara vid exempelvis behandling och instruktion 13

hos sjukgymnast, logoped och besök på lekotek. Det är också nödvändigt att 1988/89:SfU12 föräldrarna samfidigt kan delta i en utbildning som rör barnets funktionsnedsättning. Motionärerna begär därför att tillfällig föräldrapenning skall utgå samtidigt fill båda föräldrarna vid habiliteringsbesök och vid utbildning med anledning av barnets handikapp. Ett motsvarande yrkande framförs i motion Sf261 yrkande 1 av Hans Dau. Mofionären begär även i yrkande 2 att lagtexten förtydligas så att fillämpningen blir lika över hela landet.

Utskottet har förståelse för att föräldrarna många gånger anser sig behöva delta samfidigt vid barnets rehabilitering eller habilitering och vid utbildning med anledning av barnets sjukdom eller handikapp. Som ovan angivits kan ersättning för kontaktdagar, som kan utgå vid bl. a. föräldrautbildning, redan i dag utgå till båda föräldrarna samtidigt. Vad gäller ersättning i övrigt i de situationer motionärerna tar upp anser utskottet att den översyn av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning som enligt ovan pågår inom riksförsäkringsverket bör avvaktas. Motionerna Sfl3 yrkande 5 och Sf261 yrkandena 1 och 2 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I mofion Sf306 av Olof Johansson m.fl. begärs att tillfällig föräldrapenning skall kunna utgå samtidigt med vårdbidrag. Motionärerna anför att det för närvarande inte är formellt möjligt att kombinera vårdbidrag med fillfällig föräldrapenning enligt föräldraförsäkringsreglerna. När barnet blir akut sjukt anser sig föräldrarna därför ofta tvingade att lösa frågan genom egen sjukskrivning. I motion SO09 yrkande 5 av Bengt Westerberg m.fl. begärs en ändring av lagen i enlighet med vad socialförsäkringsutskottet uttalade i frågan under föregående riksmöte. Härigenom skall fillfäUig föräldrapenning kunna utgå även för det handikapp som ligger till grund för vårdbidraget.

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt tolv men inte sexton år kan endast utgå för vård- eller tillsynsbehov som inte grundat rätt till vårdbidrag. Vid behandling av frågan om möjligheterna att erhålla tillfällig föräldrapenning för barn i dessa åldrar samtidigt med vårdbidrag uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1987/88:16 följande:

Enligt gällande regler kan tillfällig föräldrapenning inte utges för vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till värdbidrag. Detta innebär emellertid inte att det förhållandet att vårdbidrag utgår för ett barn utesluter rätt fill fillfällig föräldrapenning för vård av samma barn. Av förarbetena fill den lag varigenom rätten till tillfällig föräldrapenning utsträcktes till vård av barn som fyllt tolv år framgår bl.a. följande (prop. 1984/85:78 s. 68). För barn, för vilka vårdbidrag utges, kan tillfällig föräldrapenning endast komma i fråga om det särskilda tillsynsbehov som uppkommit inte ligger till grund för vårdbidraget utan innebär ett utökat fillfälligt tillsynsbehov. Försäkringskassan måste således göra en utredning om rätten att uppbära fillfällig föräldrapenning i de fall där vårdbidrag utges, om det inte klart framgår av läkarutlåtande eller andra handlingar att det är fråga om sådant fillfälligt behov.

Utskottet anser att av det återgivna uttalandet framgår att fillfällig föräldrapenning väl kan utges för vård av barn i de fall som avses i motionerna, även om vårdbidrag utgår för barnet. Utskottet förutsätter att -i den mån oklarhet föreligger om reglernas tillämpning- riksförsäkringsverket tillser att erforderlig information ges till försäkringskassorna.

Med hänvisning till det ovan anförda anser utskottet att något riksdagens 1988/89: SfU 12

uttalande med anledning av motionerna Sf306 och Sf309 yrkande 5 inte

erfordras.

Rätt till föräldrapenning tillkommer förälder. Med förälder likställs rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivförälder, den med vilken en' förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor fillsammans. Vad gäller tillfällig föräldrapenning likställs med förälder även den som förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden samt fosterförälder.

I motion Sf310 yrkande 1 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett fillkännagivande om att alla föräldrar bör ha möjlighet att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning. Motionärerna påpekar att det i vissa fall kan vara svårt för föräldrarna att ta ledigt från arbetet när ett barn är sjukt. Det kan vara lättare att anlita någon annan närstående för vård av barnet. Motionärerna anser därför att den utredning om ensamstående och ensamboende föräldrars behov av att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning som för närvarande pågår bör utvidgas till att omfatta alla föräldrar.

Utskottet har i sitt betänkande SfU 1987/88:6 förklarat sig införstått med att speciellt ensamstående och ensamboende föräldrar hade ett stödbehov vid barns sjukdom som inte täcktes av föräldraförsäkringens regelsystem. Utskottet var av principiella skäl tveksamt till möjligheten att överiåta rätten fill tillfällig föräldrapenning till någon närstående eftersom det kunde befaras att en sådan utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning skulle medföra att kommunerna ytterligare minskade sin utbyggnad av barnvårdarverksam-heten och att socialförsäkringen således fick ta över kommunernas ansvar. Vidare kunde ett genomförande av förslaget medföra såväl administrativa som tillämpningsmässiga problem. Utskottet ville dock inte motsätta sig att en förutsättningslös utredning kom till stånd för att klariägga ensamstående och ensamboende föräldrars behov av att kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan närstående. Utredningen borde enligt utskottet bl.a. redovisa de administrativa konsekvenserna av en sådan åtgärd och kostnaderna för försäkringen. Vidare borde en kartläggning ske av ensamföräldrarnas utnyttjande av de kommunala barnvårdarresurserna. Vad utskottet sålunda anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 58).

Riksförsäkringsverket har av regeringen fått i uppdrag att göra den begärda utredningen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 1989. Socialstyrelsen skall redovisa den begärda kartläggningen av utnyttjandet av barnvårdarresurserna den 1 april 1989.

Med hänvisning till de tveksamheter utskottet gav uttryck för vid behandlingen av frågan om en överlåtelserätt är utskottet inte berett att förorda en utvidgning av utredningsuppdraget till att omfatta alla föräldrar. Motion Sf310 yrkande 1 bör därför avslås.

Tre motioner berör rätten till tillfällig föräldrapenning i de fall en förälder
måste avstå från förvärvsarbete till följd av sjukdom hos annan än barnet etter
dess vårdare. Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf310 yrkande 2 ett
tillkännagivande om att tillfällig föräldrapenning skall kunna utnyttjas när ett
daghem stängs eller när dagbarnvårdares eget barn är sjukt, Mofionärerna 15

anför att det visserligen är kommunens ansvar att se till att ersättare finns 1988/89:SfU12 tillgänglig men i situationer där detta inte fungerar drabbar det ändå småbarnsföräldrarna ekonomiskt. Vidare begär Karin Israelsson och Martin Olsson i motion Sf212 en utredning om tillfällig föräldrapenning då dagbarnvårdares egna barn blir sjuka. Även Ingbritt Irhammar och Gunnar Björk begär i motion Sf214 en sådan utredning.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning i de nämnda situationerna behandlades av utskottet i betänkandet SfU 1987/88:16. Utskottet hänvisade därvid fill vad utskottet tidigare uttalat (se SfU 1986/87:17) i frågan om ersättning när dagbarnvårdares barn är sjukt, nämligen att föräldraförsäkringsutredningen hävdat att en utvidgning av bestämmelserna på grund av sjukdom eller smitta hos den ordinarie vårdarens barn skulle medföra en betydande utvidgning av försäkringen. Utredningen var för sin del framför allt av kostnadsskäl inte beredd att föreslå en sådan utvidgning. Utskottet har bl.a. mot denna bakgrund avstyrkt motioner med krav på ersättning vid sjukdom hos den ordinarie vårdarens barn. Utskottet har också pekat på att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, har ett ansvar för att ersättare fanns tillgänglig för att sköta barnet i nu aktuella situationer.

Utskottet vill åter igen uttala sin förståelse för de problem som påtalas i motionerna. Enligt utskottets uppfattning finns emellertid en betydande risk att en utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning i de situationer som avses i motionerna skulle inverka menligt på kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen och att socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av det kommunala ansvaret. Utskottet har erfarit att personalbristen inom den kommunala barnomsorgen är särskilt stor i Stockholm, Göteborg och Malmö men att personalbristen ökar även på andra håll i landet. Utskottet vill därför understryka att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, har ansvar för att ersättare finns tillgänglig i sådana situationer som avses i mofionerna. Detta gäller i fråga om tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares barn och i än högre grad vid stängning av daghem. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf310 yrkande 2, Sf212 och Sf214.

Villkoren för utnyttjande av kontaktdagar har föranlett flera motionsyrkanden.

1 motion Sf211 yrkande 1 av Karin Israelsson begärs att uttaget av kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två dagar per barn och år utan att de totalt 16 kontaktdagarna skall kunna tas ut vid tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom detta skapas enligt motionären större valfrihet för barnfamiljerna.

Vidare begär Lars Werner m.fl. i motion Sfl3 yrkande 3 en plan för utbyggnad av kontaktdagarna. Motionärerna anser inte att det finns skäl att begränsa kontaktdagarna till barn i åldern fyra till tolv år. Kontaktdagarna behövs nämligen även för barn under fyra år då de är inskrivna i barnomsorgen. Det finns också skäl till föräldranärvaro i skolan på högstadiet. Vid vissa tillfällen behövs dessutom fler kontaktdagar än två per barn och år, t.ex. vid inskolning i barnomsorg eller skolans lågstadium.

Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin anför i motion Sf288 (delvis) att 16

föräldrar till utvecklingsstörda barn behöver få rätt fill kontaktdagar för 1988/89:SfU 12 besök i skola, fritidshem, elevhem o. d. under hela skoltiden. Föräldrarna behöver även rätt till ersättning när de följer med äldre barn vid bl.a. sjukvårdsbesök.

Utskottet har tidigare och senast i sitt betänkande SfU 1987/88:16 av framför allt kostnadsskäl avvisat motionsförslag om införande av ett större antal kontaktdagar. Likaså har utskottet avvisat motionsförslag om ett valfritt uttag av dagarna. Utskottet har ansett att en jämn fördelning av kontaktdagarna ökar möjligheterna för föräldrar, förskola och skola att upprätthålla en god kontakt under en viktig period av barnets uppväxttid. Med hänsyn härtill har utskottet inte heller varit berett att förorda att rätten att utnyttja kontaktdagar utsträcks till att omfatta vare sig barn på högstadiet eller barn under fyra år.

Utskottet vidhåller den ovan redovisade inställningen. Utskottet vill erinra om att när det gäller barn under fyra är kan föräldrapenning med anledning av barns födelse utnyttjas i dessa situationer. Med den föreslagna förändringen att föräldrapenning skall kunna tas ut till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet slutat första skolåret vidgas möjligheterna till ersättning i sådana sammanhang. Utskottet förutsätter därvid att föräldrapenning skall kunna tas ut i samband med barnets skolstart på samma sätt som tidigare gällde för särskild föräldrapenning,

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf211 yrkande 1, Sf 13 yrkande 3 och Sf288 i motsvarande del.

Karin Israelsson begär i motion Sf211 yrkande 2 att tillfällig föräldrapenning skall utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Kontaktdagarna kan inte utnyttjas för besök i privata daghem, vilket enligt motionärerna skapar orättvisor för de föräldrar som är helt hänvisade till privata omsorgsformer i och med att den kommunala barnomsorgen inte täcker efterfrågan. Motsvarande yrkande har även Charlotte Cederschiöld i motion Sf260. Hon påpekar att behovet för föräldrar att se hur deras barn har det på dagarna är minst lika stort inom den privata som inom den kommunala barnomsorgen.

Utskottet behandlade senast ett liknande yrkande i sitt betänkande SfU 1987/88:16. Utskottet var då inte berett att förorda en utvidgning av rätten till s.k. kontaktdagar till besök i förskoleverksamhet som inte faller inom samhällets barnomsorg. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därför bifall till motionerna Sf211 yrkande 2 och Sf260.

1 motion Sf308 av Bengt Westerberg m.fl. anför motionärerna att den nuvarande s.k. pappaledigheten utnyttjas i stor omfattning. Motionärerna anser att männens fristående rätt till ersättning i samband med ett barns födelse stegvis bör byggas ut till tjugo dagar. I ett första steg föreslås att ledigheten byggs ut till tretton dagar.

Utskottet är av främst kostnadsskäl inte berett att tillstyrka motion Sf308.

Övriga frågor om föräldraförsäkringen

Utskottet behandlar under detta avsnitt fill en början frågan om rätt fill föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner efter arbete utomlands.

2 Riksdagen 1988/89.11 saml. Nr 12

För rätt till föräldrapenning gäller att föräldern skall ha varit inskriven hos 1988/89:SfU12 allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån.

För att vara inskriven i allmän försäkringskassa skall man vara bosatt i riket. Försäkrad som lämnar Sverige anses bosatt i riket om ufiandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Arbetstagare som sänds till ett annat land av en statlig arbetsgivare anses dock bosatt i Sverige under hela utsändningstiden. Detta gäller även medföljande make och barn under 18 år.

Även rätten till andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas av att vederbörande arbetat utomlands.

Bengt Harding Olson och Elver Jonsson anför i motion Sf206 att personer som arbetar inom biståndsverksamhet skall ha ett socialt skydd av samma omfattning som följer av arbete som utförs inom landet. Särskilt nödvändigt är det med likställighet mellan personal som är anställd av staten och sådan som är anställd av enskilda eller ideella organisationer. Motionärerna begär därför en översyn av biståndspersonalens sociala skyddsnät. I motion Sf294 av Karl-Göran Biörsmark anförs att det blir allt vanligare att svenskar åtar sig internationella uppdrag av olika slag innebärande att de vistas längre eller kortare tid utomlands. Vid återvändandet till Sverige finner de att de blivit avförda från den svenska försäkringen. Särskilt olyckligt drabbar detta de hemvändande genom kvalifikationskraven inom föräldraförsäkringen. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om socialförsäkringsskyddet för svenskar med tjänstgöring utomlands.

Vid behandling av en motion om rätten till sjuk- och föräldrapenning för s.k. volontärer som återvänder till Sverige efter viss tids utlandstjänstgöring förordade utskottet, se SfU 1986/87:5, att en kartläggning skulle genomföras av vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra de hemvändande volontärernas sociala skydd. Utskottet påpekade att därvid måste beaktas att det kan finnas andra grupper som också har starka skäl för att få ett bättre skydd vid hemkomsten och att problem med gränsdragningar i detta hänseende måste lösas. Utskottet framhöll vidare angelägenheten av att, om en lösning på problemen kan ske inom ramen för lagen om allmän försäkring, den i socialförsäkringssammanhang principiellt viktiga frågan om kopplingen mellan förmåner och avgifter belyses. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna. Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag att genomföra den begärda kartläggningen. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 juli 1989.

Utskottet anser att den pågående kartläggningen bör avvaktas och avstyrker bifall till motionerna Sf206 och Sf294.

Utskottet behandlar vidare frågan om en förälders sjukpenningskydd i samband med ledighet för vård av barn, som tas upp i motion Sf347 av Charlotte Cederschiöld m.fl. Motionärerna påpekar att förälder har rätt till ledighet frän anställning för vård av barn tills barnet är ett och ett halvt år.

Däremot gäller enligt 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring skyddet mot att 1988/89:SfU12 få den sjukpenninggrundande inkomsten (SGl) sänkt endast till dess barnet fyller ett år. Den förälder som är barnledig mer än ett år tar därför en betydande ekonomisk risk. Det vore rimligt att sjukpenningskyddet bevaras under den tid den försäkrade enligt lag är berättigad till hel ledighet från sitt arbete för vård av barn. Särskilt viktigt är detta eftersom målet för utbyggnaden av barnomsorgen är att barntillsyn skall erbjudas barn som fyllt ett och ett halvt år. En förlängning av sjukpenningskyddet bör enligt motionärerna lämpligen genomföras i samband med den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Motionärerna begär att sjukpenningskydd skall föreligga under hela den tid den försäkrade enligt lag är berättigad fill hel föräldraledighet.

Enligt 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. har förälder rätt till hel ledighet till dess barnet har blivit ett och ett halvt år. Före år 1986 gällde enligt föreskrifter som utfärdats av riksförsäkringsverket att en förälders SGl inte fick sänkas under den tid en förälder var helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för vård av barn, som inte hade uppnått ett och ett halvt års ålder. Enligt föreskrifterna skulle detsamma även gälla under den tid en förälder i oavbruten följd var ledig och erhöll hel föräldrapenning eller en andel därav som åtminstone svarade mot arbetsfidens nedsättning. 1 proposition 1984/85:78 föreslogs att rätten att ha kvar sin SGI skulle gälla till dess barnet uppnått ett års ålder. Denna bestämmelse skulle tas in i lagen om allmän försäkring. I propositionen framhölls att de dåvarande bestämmelserna medförde att en kvinna, som under 18-månadersperioden stadigvarande började förvärvsarbeta i mindre omfattning än tidigare, kunde bli berättigad fill föräldrapenning för tillfällig vård av barn eller sjukpenning med högre belopp än hennes inkomstbortfall gav anledning till. Bestämmelserna borde därför ändras. Vid utskottets behandling av förslaget erinrade utskottet i sitt betänkande SfU 1984/85:12 om att sjukpenning och tillfällig föräldrapenning i princip avser att ersätta den vid varje tillfälle uppkomna inkomstförlusten. Utskottet fann mot denna bakgrund att propositionens förslag, som även innebar ett förstärkt skydd för föräldrapenningen, var väl avvägt.

Fr.o.m, den 1 januari 1986 gäller således enligt 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring att den sjukpenninggrundande inkomsten inte får sänkas under den tid den försäkrade är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för värd av barn som inte fyllt ett år. Riksförsäkringsverket har härefter i Allmänna råd 1988:11 Föräldrapenningförmäner beträffande SGI fr.o.m. barnets ettårsdag angivit följande. När en förälder i oavbruten följd är ledig från sitt förvärvsarbete och upjjbär hel föräldrapenningförmån rekommenderar riksförsäkringsverket att SGl-n inte sänks. Riksförsäkringsverket rekommenderar att SGl-n inte heller sänks för den som i oavbruten följd har förkortad arbetstid och uppbär föräldrapenningförmån som minst svarar mot arbetstidens nedsättning.

Av vad ovan redovisats framgår att den förälder som tar ut all föräldrapen
ning i en sammanhängande period inte skall få sin SGI sänkt under denna tid.
Den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen till 15 månader kom
mer således inte att medföra något försämrat sjukpenningsskydd för den
föräldraledige under sådana omständigheter. Utskottet är inte berett förorda 19

att även den, som efter föräldraledighet mer stadigvarande återgår i 1988/89:SfU12

förvärvsarbete men i mindre omfattning än tidigare, skall ha kvar sin SGI

efter det barnet fyllt ett år. Utskottet förutsätter emellertid att frågan om hur

bestämmelserna om sjukpenningsskyddet skall regleras övervägs i samband

med den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Något uttalande

från riksdagens sida är därför inte erforderligt och utskottet avstyrker bifall

fill motion Sf347.

Lftskottet behandlar slutligen i detta avsnitt motion Sf202 av Sfina Gustavsson och Kersti Johansson om gravida lantbrukarkvinnor. Motionärerna anför att lantbrukarkvinnor enligt dagens avbytarsystem kan få avbytare under 60 dagar fillen särskild havandeskapstaxa som för närvarande är högst 340 kr. per dag för abonnenter och högst 400 kr. per dag för övriga. Med hänsyn till den fysiskt ansträngande arbetsmiljön som dessa kvinnor har anser motionärema det angeläget att föräldraförsäkringen kompletteras med en regel om rätt för kvinnan att erhålla avbytare till en taxa motsvarande föräldrapenningen resp. havandeskapspenningen.

Föräldraförsäkringen är uppbyggd efter målsättningen att ersättningen skall motsvara 90 % av inkomstbortfallet i samband med ledighet på grund av graviditet eller för vård av barn. Utskottet kan inte förorda att i föräldraförsäkringen införs undantagsbestämmelser för sådana situationer som motionärerna åsyftar. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf202.

Anslagsberäkningen

Under anslaget C 2. Bidrag fill föräldraförsäkringen beräknas den del av kostnaderna för föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag, eller 15 %. Övriga kostnader täcks genom socialavgifter.

I proposition 1988/89:100 föreslås att under anslaget för budgetåret 1989/90 skall anvisas ett förslagsanslag av 2 004 000 000 kr. I detta belopp ingår även den del av kostnaden under budgetåret av den nu föreslagna förlängningen av föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag.

I proposition 1988/89:69 begärs vidare godkännande av att ur anslaget för budgetåret 1989/90 får disponeras 2,5 milj. kr. för informationsinsatser i samband med genomförandet av de nya reglerna. Medlen bör framför allt användas för informationsinsatser i syfte att öka pappornas uttag av föräldrapenning.

Utskottet, som ovan har tillstyrkt förslaget om en utbyggd föräldraförsäkring, har inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning under femte huvudfiteln till anslaget C 2. Bidrag fill föräldraförsäkringen. Utskottet har heller ingen erinran mot att 2,5 milj. kr. avsätts för informationsinsatser på sätt som angivits.

Föräldraledighetslagen

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledig
hetslagen) ger arbetstagare rätt till ledighet som förälder eller därmed
likställd vårdnadshavare. Enligt 3 § har arbetstagaren rätt till ledighet för
vård av barn dels i form av hel ledighet tills barnet har fyllt ett och halvt år, ,,

dels i form av förkortning av arbetsfiden fill tre fjärdedelar av normal 1988/89:SfU12 arbetstid tills barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. 14 § stadgas vidare att arbetstagaren har rätt fill hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningförmån enligt 4 kap. lagen om allmän försäkring och till förkortning av arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenning. Kvinnor har dessutom rätt till ledighet viss tid före och efter en förlossning och är berättigade fill ledighet för amning.

Beträffande ledighetens förläggning m.m. anges i 6 § bl.a. att ledighet får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Ledighet skall enligt 8 § förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidare skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation inte har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån inte annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till annan fid än arbetsdagens början eller slut. Har beslut om ledighetens förläggning träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för denne skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet.

I proposition 1988/89:69 föreslås inga ändringar beträffande ledighetsrättens omfattning men däremot om förläggningen av den dagliga föräldraledigheten. Således föreslås att antalet tillåtna ledighetsperioder under ett kalenderår vidgas från två till tre. Utan arbetstagarens samtycke skall den dagliga ledigheten inte få delas upp, utan den skall i så fall förläggas antingen fill arbetsdagens början eller dess slut. I de fall arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om hur den dagliga ledigheten skall förläggas utan förläggningen bestäms ensidigt av arbetsgivaren föreslås vidare att arbetsgivaren skall vara skyldig att underrätta även arbetstagarens fackliga organisafion om sitt beslut. Avsikten är att de fackliga organisafionerna härigenom skall få bättre möjligheter att stödja medlemmarna när de får problem med förläggningen av föräldraledigheten. Underrättelseskyldigheten föreslås bli skadeståndssanktionerad.

I detta avsnitt behandlas en motion som väckts med anledning av proposifionen. Vidare behandlas ett antal motioner om föräldraledighet som väckts under den allmänna mofionsfiden 1988/89 och som överflyttats från arbetsmarknadsutskottet. Nämnda utskott har avgivit yttrande över motionerna.

Kjell Johansson yrkar i motion SflO att regeringens förslag om underrättelse till den fackliga organisationen avslås. Motionären anför att förslaget framför allt för de mindre företagen medför en ytterligare skyldighet i de redan arbetskrävande arbetsrättsliga regelverken. En bättre lösning vore att de fackliga organisationerna ökade sin information till medlemmarna.

I propositionen anges att ett problem i den nuvarande lagstiftningen har
varit att de fackliga organisationerna inte alltid fått möjlighet att stödja sina 21

medlemmar vid tvister om förläggning av ledighet. En orsak till detta anges 1988/89:SfU12 vara att en arbetstagare uppfattar sin begäran om ledighet som en personlig angelägenhet snarare än en facklig och därför inte begär stöd av den fackliga organisationen. Genom att underrättelseskyldigheten nu föreslås utvidgad får organisationen bättre möjligheter att stödja den enskilde arbetstagaren.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande godtagit den avvägning av arbetslagar- och arbetsgivarintressena som innefattas i regeringens ställr ningstagande pä denna .punkt.

Socialförsäkringsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning i denna del. Utskottet tillstyrker således lagförslaget om vidgad underrättelseskyldighet och avstyrker bifall till motion SflO. Utskottet tillstyrker även lagförslaget i övrigt.

I flera motioner begärs att rätten till hel ledighet resp. rätten till förkortad arbetstid förlängs.

Kersti Johansson och Rosa Östh yrkar i motion A704 liksom Daniel Tarschys och Charlotte Branting i motion A730 såväl att rätten till hel ledighet skall förlängas tills barnet har fyllt tre år som att rätten till förkortad arbetstid skall utsträckas att gälla tills barnet har fyllt tolv år. Även Anita Persson och Birthe Sörestedt yrkar i motion A705 att rätten till förkortad arbetstid skall gälla tills barnet har fyllt tolv år.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande hänvisat till att motsvarande yrkanden återkommande har behandlats av utskottet och att utskottet i dessa sammanhang har ställt sig avvisande till tanken att förlänga den obetalda ledigheten. I yttrandet hänvisar utskottet vidare till att en utbyggnad av föräldraförsäkringen kommer att vidga rätten till föräldraledighet med ekonomisk kompensation. Arbetsmarknadsutskottet anser med hänsyn härtill att riksdagen inte har anledning att frångå sina tidigare ställningstaganden.

Socialförsäkringsutskottet, som delar den bedömning arbetsmarknadsutskottet gjort, avstyrker bifall till motionerna A704, A730 och A705.

I motion A731 av Bengt Westerberg m.fl. föreslås att det införs möjlighet till en valfri förkortning av arbetstiden ned till tre fjärdedelar av arbetstiden.

Föräldraledighetslagens bestämmelser om rätt till förkortad arbetstid
innebär att arbetstagaren har att välja mellan att antingen arbeta på heltid
eller på tre fjärdedelstid. 1 propositionen anges beträffande frågan om en
valfri nedtrappning av arbetstiden däremellan att fördelarna för arbetstagar
na av en ökad valfrihet får vägas mot olägenheterna för arbetsgivarna i
personalplaneringen. Vidare framhålls att ledighet mellan trekvartstid och
heltid redan förekommer genom överenskommelser, antingen i kollektivav
tal eller direkt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kraven på ökad
valfrihet tillgodoses i viss mån genom den föreslagna utbyggnaden av
föräldraförsäkringen och den föreslagna utvidgningen av antalet ledighetspe
rioder. Departementschefen anser att frågan om hur ledighetsreglerna
framdeles bäst skall samordnas med föräldraförsäkringens bestämmelser
ytterligare bör analyseras. Av intresse är här den treåriga studie som pågår
inom arbetslivscentrum, arbetet inom arbetstidskommittén samt ett femårigt
program som inom kort kommer att startas inom ramen för arbetsmiljöfon
dens verksamhet. 22

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande hänvisat till vad som anförts i 1988/89:SfU12 propositionen om behovet av ytterligare analys i frågan och avstyrkt motionsyrkandet.

Socialförsäkringsutskottet delar uppfattningen att frågan om en arbetstidsförkortning mellan heltid och trekvartstid ytterligare behöver analyseras och avstyrker bifall till motion A731.

I motion A741 föreslår Karl Hagström en undersökning som skall belysa föräldrars möjligheter att utnyttja rätten titt ledighet. Som exempel på frågor för undersökningen anger motionären hur arbetstider, lön och karriär påverkas och om det finns utsagda eller outsagda påtryckningar att inte ta ut ledighet.

Med hänvisning till den tidigare nämnda treåriga studie som pågår vid arbetslivscentrum och som avser hur föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas av de lokala parterna på arbetsmarknaden och av enskilda anställda anser arbetsmarknadsutskottet att syftet med motionen får anses vara tillgodosett.

Socialförsäkringsutskottet har inte anledning att ha någon annan uppfattning i frågan och avstyrker därför bifall till motion A741.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m.
tolfte året

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:69 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1988/89:Sf9, 1988/89:Sf253 yrkande 1 och 1988/89:Sf251 yrkandena 1 och 2 dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen för den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen och för övergångsreglernas utformning,

2. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf251 yrkande 3 och 1988/ 89:Sfl3 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf336 yrkande 4 i motsvarande del,

4. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf253 yrkande- 2, 1988/ 89;Sf336 yrkande 4 i motsvarande del, 1988/89:Sfll, 1988/89;Sf204 och 1988/89:Sf363,

5. beträffande föräldrakooperativt daghem
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf246,

6. beträffande fl«rfl/e; ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning att riksdagen avslår mofion 1988/89:Sf309 yrkande 4, ,

7. beträffande institutionsbesök

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf309 yrkande 7 och 1988/

89:Sfl3 yrkande 4, 23

8. beträffande vård av vuxet, handikappat barn 1988/89:SfU12
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf309 yrkande 6 och 1988/

89:Sf288 i motsvarande del,

9. beträffande ersättning titt båda föräldrarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sfl3 yrkande 5 och 1988/ 89:Sf261,

10. beträffande tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf306 och 1988/89:Sf309
yrkande 5,

11. beträffande tillfällig föräldrapenning titt annan närstående än
förälder

att riksdagen avslår motion 1988/89;Sf310 yrkande 1,

12. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sf310 yrkande 2, 1988/ 89:Sf212 och 1988/89;Sf214,

13. beträffande//e.r/öe/f uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1988/89;Sf211 yrkande 1,

14. beträffande ökat antal kontaktdagar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89;Sfl3 yrkande 3 och 1988/ 89:Sf288 i motsvarande del,

15. beträffande rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1988/89;Sf211 yrkande 2 och 1988/ 89:Sf260,

16. beträffande förlängd pappatedighet att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf308,

17. beträffande sociatförsäkringsskyddet efter utlandstjänstgöring att riksdagen avslår mofionerna 1988/89:Sf206 och 1988/89:Sf294,

18. beträffande sjukpenningskydd under föräldraledighet att riksdagen avslår mofion 1988/89:Sf347,

19. beträffande avbytare för gravida lantbrukarkvinnor att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf202,

20. beträffande medelsanvisningen titt föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till proposifion 1988/89:100, bil. 7, litt. C 2, till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 004 000 000 kr.,

21. beträffande informationsinsatser

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:69 i denna del godkänner att ur anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 får disponeras 2 500 000 kr. för särskilda informationsinsatser,

22. beträffande underrättelse till arbetstagarorganisation

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:69 i motsvarande del och med avslag på motion 1988/89:SflO antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,

23. beträffande tedighetsrätten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A704, 1988/89:A730 och 24

1988/89:A705,

24. beträffande arbetstid mellan heltid och tre fjärdedelstid 1988/89:SfU12 att riksdagen avslår motion 1988/89:A731,

25. beträffande möjligheterna att utnyttja föräldraledighet att riksdagen avslår motion 1988/89:A741.

Stockholm den 7 mars 1989

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande; Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Ingegerd Elm (s),.Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m) och Bo Finnkvist (s).

Reservationer

1. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte året (mom. 1)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottet" och på s. 9 slutar med "och 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är otillräckligt att bygga ut föräldraförsäkringen när det gäller att ge familjerna valfrihet i barnomsorgen. Utskottet anser att det förslag till vårdnadsbidrag som bl.a. motionärerna i motion Sf9 av Olof Johansson m.fl. hänvisar till är ett bättre alternativ eftersom det ökar valfriheten för barnfamiljerna under hela förskoleperioden när det gäller hur barnomsorgen skall lösas. Stödet är dessutom lika för alla barn.

Enligt förslaget skall vårdnadsbidraget utgå med 15 000 kr. per barn och år för alla barn mellan ett och sju år och kombineras med en avdragsrätt vid beskattningen för styrkta barnomsorgskostnader upp till detta belopp och minskade statsbidrag till kommunerna för barnomsorgSn med 12 000 kr. per heltidsplats. Vårdnadsbidraget bör enligt motionärerna införas fr.o.m. den 1 januari 1990.

Utskottet anser att ett vårdnadsbidrag enligt denna modell skulle förstärka
valfriheten i barnomsorgen genom att föräldrarna själva disponerar 15 000
kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet av barnomsorg. Vårdnadsbi
draget kan antingen användas för att betala nuvarande barnomsorgsplats,
vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare, eller för att utveckla föräldradrivna
kooperativ eller andra privata lösningar etc. Den ökade valfriheten ger även 25

förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande inom barnomsorgen. Detta 1988/89:SfU12 skapar utrymme för fler platser och kvalitetsförbättringar. Vårdnadsbidraget ger vidare småbarnsfamiljerna större möjligheter att utnyttja den lagstadgade rätten till arbetstidsförkortning och ger därmed mer tid för barnen. Härtill kommer att resurserna för barnomsorgen kommer att fördelas rättvist över landet.

Utskottet anser att i avvaktan på att ett system med vårdnadsbidrag enligt denna modell införs bör föräldraförsäkringen inte byggas iit ytterligare.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet regeringens förslag till utbyggd föräldraförsäkring. Vad utskottet anfört bör vidare ges regeringen fill känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte året

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:69 i motsvarande delar och motionerna 1988/89:Sf9 och 1988/89:Sf253 yrkande 1 och med avslag på motion 1988/89:Sf251 yrkandena 1 och 2 antar i bilaga 3 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdägart.O.m. tolfte .

året (mom. 1)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 9 slutar med "och 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att föräldrar måste få mera tid att umgås med sina barn och kunna ta del i omsorgen om barnen. Föräldrar skall också ha möjlighet att välja tillsynsform för sina bam. Det är därför angeläget att föräldraförsäkringen byggs ut. Regeringens förslag till en utbyggnad av försäkringen till 18 månader är dock inte tillräckligt. Enligt utskottets mening bör försäkringen byggas ut till 24 månader. Av kostnadsskäl måste dock detta ske i etapper. Utskottet anser att det förslag till utbyggnad som föreslås i motion Sf251 av Claes Roxbergh m.fl. är väl avvägt.

1 enlighet med detta förslag anser utskottet att föräldraförsäkringen skall ■
förlängas till 24 månader att utgå med sjukpenningbelopp. Som ett första led
bör försäkringen byggas ut så att ersättning utgår på sjukpenningnivå under
14 månader och garantinivå under 10 månader. Utskottet anser att regering
en snarast bör återkomma med förslag till en sådan utbyggnad. Reglerna bör
kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1990.1 avvaktan härpå bör regeringens
lagförslag antas. Utskottet anser vidare att den fortsatta utbyggnaden'
därefter bör ske genom att fem månader på garantinivå byts ut mot-fem
månader pä sjukpenningnivå såväl den 1 juli 1990 som den 1 juli 1991.
Utbyggnaden bör även förses med lämpliga övergångsregler. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Sf251 yrkandena 1
och 2 som sin mening ge regeringen till känna som riktlinjer för den fortsatta
utbyggnaden. 26

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:SfU12

1. beträffande utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m.

tolfte året .

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf251 yrkandena 1 och 2 och proposition 1988/89:69 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1988/89:Sf9 och 1988/89:Sf253 yrkande 1 deb antar det i , propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels beträffande riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen och övergångsreglernas utformning som sin mening ger regeringen tiU känna vad utskottet anfört,

3. Kvoterad föräldraledighet (mom. 2)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I propositionen" och på s. 10 slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Under år 1985 tog endast 22 % av fäderna ut föräldraledighet under barnets första levnadsår. Det finns inget som tyder på att uttaget ökat sedan dess. Utskottet anser att en kvotering av föräldraledigheten behövs som stöd för männen för att de i större utsträckning än för närvarande skall stanna hemma hos sina barn under deras första år. Detta är vikfigt både för kvinnornas situation på arbetsmarknaden och för männens syn på arbetsfördelningen i hemmet. En lämplig avvägning synes vara att en månad av den med tre månader nu föreslagna förlängningen av föräldraförsäkringen reserveras för fäderna i de familjer där det finns två vårdnadshavare. Den kvoterade tiden bör därefter successivt förlängas så att dén uppgår till fyra månader när försäkringen är fullt utbyggd den 1 juli 1991. Regeringen bör snarast återkomma med förslag i enlighet härmed. Vad sålunda anförts bör riksdagen med anledning av motion Sfl3 yrkandena 1 och 2 ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med anledning av mofionerna 1988/89:Sfl3 yrkandena 1 och 2 och 1988/89;Sf251 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kvoterad föräldraledighet (mom. 2)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

i/e/,y att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "1 propositionen" och på s. 10 slutar med "yrkande 3."' bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det både för barnens och pappornas skull är ytterst angeläget att papporna är hemma en tid hos barnen när de är små; Under är 1987 tog 29 % av papporna i familjer med gifta förvärvsarbetande föräldrar

ut föräldrapenning under barnens två första levnadsår, en alltför låg andel äv 1988/89:SfU12 fäderna. Utskottet anser mot denna bakgmnd att en kvotering av föräldraledigheten behövs som stöd för männen för att de i större utsträckning än för närvarande skall stanna hemma hos sina barn under deras första är. En lämplig avvägning synes vara att fr;o.m. den 1 juh 1989 kvoteras två månader av den föräldrapenning som utgår på sjukpenningnivå: Den kvoterade tiden bör öka vartefter föräldraförsäkringen byggs ut och fr.o.m. den 1 juli 1990 uppgå fill minst fyra månader och fr.o.m. den 1 juH 1991 uppgå fill minst sex månader av föräldrapenningen. Regeringen bör snarast återkomma med förslag i enlighet härmed. Vad sålunda anförts bör riksdagenmed anledning av motion Sf251 yrkande 3 ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sf251 yrkande 3 och 1988/89:Sf 13 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (mom.

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Berfil Persson (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i fråga." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att målet för den ekonomiska politiken ytterst är att öka den enskildes frihet och välfärd. Det förutsätter god tillväxt, stabila priser och arbete åt alla. Dessa mål kan nås endast med en politik som stärker marknadshushållning och avlägsnar de tillväxthinder som under lång fid byggts in i den svenska ekonomin. De viktigaste åtgärderna för att öka ekonomisk dynamik och flexibilitet är sänkta marginalskatter och sänkt skattetryck. Den i motion Sf336 yrkande 4 föreslagna åtgärden bör ses som en del i ett större reformprogram för förstärkt marknadsekonomi. Det i motionen framlagda förslaget om en sänkning av kompensationsnivån inom bl.a. föräldraförsäkringen påverkar-med hänsynstagande till moderaternas förslag till omfattande skattesänkningar - enligt utskottets uppfattning inte nämnvärt den sociala standarden. Utskottet fillstyrker därför förslaget i motion Sf336 om att den generella ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen sänks till 80 %. Besparingseffekten av detta bör som anförs i motionen tillgodogöras statsbudgeten. Det bör ske genom en omfördelning av avgiftsuttaget. Regeringen bör lägga fram förslag fill lagändring i enlighet med det anförda i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1990.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf336 yrkande 4 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 4) 1988/89:SfU12

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med "och Sf363." bort ha följande lydelse:

Ersättningen enligt garantinivån visar enligt utskottets uppfattning en tendens att släpa efter i värde. Höjningen den 1 januari 1987 från 48 kr. till 60 kr. återställer inte värdet. Detta drabbar främst de sämst ställda familjerna. ■ En regel bör därför införas som gör att garantiniyån automatiskt följer med förändringen av penningvärdet. För att åstadkomma detta bör ersättningen enligt garantinivån fr.o.m. den 1 januari 1990 bestämmas till en trehundrasextiofemtedel av basbeloppet. Eftersom föräldrapenning kan utgå inte bara med helt utan också med halvt eller fjärdedels belopp bör ersättningen per hel dag enligt garantinivån avrundas till närmaste hela krontal som år jämnt delbart med fyra. Den närmare utformningen av erforderliga bestämmelser bör ankomma på regeringen.

Vad utskottet sålunda anfört bör med anledning av motionerna Sf336 yrkande 4 i denna del och Sf253 yrkande 2 ges regeringen fill känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sf336 yrkande 4 i motsvarande del, 1988/89:Sf253 yrkande 2, 1988/89:Sfll, 1988/ 89:Sf204 och 1988/89:Sf363 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

7. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 4)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med "och Sf363." bort ha följande lydelse:

Garantibeloppet inom föräldraförsäkringen är för närvarande 60 kr..per dag. I och med den planerade utbyggnaden av försäkringen kommer garanfibeloppet att fr.o.m. den 1 juh 1990 avse endast dem som inte har haft inkomster som berättigar till föräldrapenning enligt sjukpenningnivån. Garantibeloppet kommer därför i fortsättningen att gälla främst unga personer som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden och föräldrar som varit lediga för studier, dvs. de som redan har en svag ekonomi. Utskottet anser att det mot denna bakgrund är nödvändigt att garanfibeloppet höjs. Det anförda bör med bifall till motionerna Sfll och Sf204 ges regeringen till känna.

deb att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89;Sfll och 1988/ 89:Sf204 och med anledning av motionerna 1988/89:Sf253 yrkande 2, 1988/89:Sf336 yrkande 4 i motsvarande del och 1988/89:Sf363 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Föräldrakooperativt daghem (mom. 5) 1988/89:SfU12

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet är" och slutar med "följer tillämpningen." bort ha följande lydelse:

Motionärerna har påpekat att föräldrar som startar föräldrakooperafivt daghem i vissa fall vägras rätten fill föräldrapenning när föräldern avstår från sitt arbete för att delta i vården av sitt barn vid daghemmet. Utskottet anser att detta är otillfredsställande. Avsikten med de föräldrakooperativa dag-, hemmen är att föräldrarna skall få större inflytande och engagemang i vården av barnet. Enligt utskottets mening skall föräldrapenning därför kunna utgå när föräldern deltar i arbetet vid föräldrakooperativet. Det anförda bör med bifall till motion Sf246 ges regeringen till känna.

rfe/5 att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande föräldrakooperativt daghem

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
(mom. 6)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Rätten till" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det antal dagar under vilka tillfällig föräldrapenning kan utgå nyligen har höjts från 60 till 90 dagar per barn och år. För det fåtal familjer som på grund av mycket svåra omständigheter tvingas utnyttja den tillfälliga föräldrapenningen under lång tid är emellertid 90 dagar inte alltid tillräckligt. Utskottet anser därför att maximeringen av dagantalet helt bör slopas för dessa familjer. Detta bör riksdagen med anledning av motion Sf309 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf309 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Institutionsbesök (mom. 7)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "således avslås." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla betydelsen av att föräldrar till barn med handikapp
deltar i barnets rehabilitering/habilitering. Föräldrarna måste emellertid ges
ekonomisk möjlighet härtill och utskottet anser att föräldrarna i dessa fall bör
vara garanterade rätt till tillfällig föräldrapenning. Tydliga bestämmelser om
rätten till ersättning i dessa fall bör utformas och regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed. Vad sålunda anförts 30

bör riksdagen med bifall till motion Sf309 yrkande 7 och med anledning av 1988/89:SfU12 motion Sfl3 yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande institutionsbesök

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf309 yrkande 7 och med anledning av motion 1988/89:Sfl3 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Vård av vuxet, handikappat barn (mom. 8)

Sigge Godin (fp), Barbro Sandberg (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser ■

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

Tillfällig föräldrapenning kan i dag utgå för vård av barn som fyllt 12 men
inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. För denna
grupp av barn upphör detta tillsynsbehov naturligtvis inte när barnet blir 16
år. Enligt utskottets mening är det därför nödvändigt att tillfällig föräldra
penning kan utgå även för hemmaboende vuxet, handikappat barn då
föräldern måste avstå från förvärvsarbete på grund av att barnets tillstånd
försämrats. Regeringen bör snarast utforma och lägga fram förslag i enlighet
härmed. Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna Sf309
yrkande 6 och Sf288 i denna del ge regeringen till känna. : .

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande vård av vuxet,' handikappat barn

att riksdagen med anledning äv motionerna 1988/89:8009 yrkande 6 och 1988/89:Sf288 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Ersättning till båda föräldrarna (mom. 9)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Margö Ingvardsson (vpk) öch Bertil Persson (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet . •

har" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande, lydelse:

Utskottet anser att det är av stor betydelse att båda föräldrarna till barn
med funktionsnedsättning kan delta i de kurser som anordnas med anledning
av barnets handikapp. Om båda föräldrarna deltar kan de lära sig att på bästa
sätt stimulera barnets utveckling men de kan också stödja och hjälpa
varandra i en svår livssituation. Detsamma gäller andra typer av habilite
ringsinsatser, exempelvis sjukgymnastik eller inprovning och användande av
hjälpmedel. Om båda föräldrarna deltar ökar möjligheterna att ge barnet bra
vård och träning i hemmet. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till
ändring av nuvarande regler i enlighet härmed. Utskottet anser att det
anförda med anledning av motion Sfl3 yrkande 5 öch Sf261 bör ges
regeringen till känna. ,•,,;.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:SfU12

9. beträffande ersättning till båda föräldrarna

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sfl3 yrkande 5 och 1988/89: Sf261 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag (mom.
10)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Tillfällig föräldrapenning" och på s. 15 slutar med "inte erfordras." bort ha följande lydelse:

I 4 kap. 11 § lagen om allmän försäkring stadgas att tillfällig föräldrapenning inte kan utgå för vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag. Utskottet har erfarit att denna bestämmelse tillämpas så att de föräldrar som har vårdbidrag ofta vägras tillfällig föräldrapenning när barnets tillstånd blir försämrat och barnet kräver särskild tillsyn. Utskottet anser att nämnda stadgande i klargörande syfte bör kompletteras med en bestämmelse att tillfällig föräldrapenning kan utgå även för det handikapp som Hgger till grund för vårdbidraget vid en tillfällig försämring av tillståndet. Regeringen bör snarast utforma och lägga fram förslag till en sådan förändring av lagen. Det anförda bör med anledning av motionerna Sf306 och Sf309 yrkande 5 ges regeringen till känna.

deb att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf306 och 1988/
89:Sf309 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. Tillfällig föräldrapenning till annan närstående än förälder
(mom. 11)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (bada fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför avslås." bort ha följande lydelse:

Såsom ovan framgått har utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1987/88:6 förordat att en förutsättningslös utredning kommer till stånd för att klarlägga ensamstående och ensamboende föräldrars behov av att kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan närstående.

Enligt utskottets mening bör den utredning som pågår om ensamstående och ensamboende föräldrars behov av att kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan närstående utvidgas till att omfatta alla föräldrar.

Vad utskottet med anledning av motion Sf310 yrkande 1 sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment-Il i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; ;,. .,., j 1988/89:SfUl-2 ; ;

11. beträffande tillfällig föräldrapenning titt annan närstående än

förälder ; ... . ■ ,vh'':-'-; ; <.\:\. .'

att riksdagen med bifall till mofion 1988/89:Sf310 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, ' ' '' ■ ■ '■ ■-

15. Tillfällig föräldraperining vid stängning äv daghem rn;iTi. ' ''"''' ' ' ■ '

(mom. 12) ' ■■■i. ■. ■ .■■:,■ ■..,; .:.v:'..i ,; ..v. I -;■■,;

■ ■ ■' - . ■■■■■.-. ,,..■■.■■,-:;,,■.;., v;:..•:/, ;;;;"!/' :;■:.'- ii U !'

Sigge Godin (fp), Karin, .Israelsson (c)„.Barbro Sandberg (fp); Rune , •;,;if..;:; ;.; '..v;
Backlund (c) och Ragnhild Pohanka (mp) anser ., ,:•■;.; n.'---' ,■./::•-•;:

de/satt den del av utskottetsyttrande på s. '16sombörjarnied "Frågan om" ■'■ '■■ ' •' ' -''' ■
och slutar med "och Sf214;" bort ha följande lydelse': " i. ..;■.'t.',: -■ :,:

Enligt utskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldräperihirig    ''        ■    '
inte kan utgå till förälder vars barn inte kan tas emot av dagbärnvårdäreh pä'     '    :■■-'■■•■■
grund av att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Om problemet inom den    '       '           ■' ■

kommunala barnomsorgen inte kan lösas genom omplacering fill någon ; -,

annan dagbarnvårdare som känner barnet, tvingas en förälder aU stanna   .■ :
hemma utan rätt till ersättning. Detsammma.gäller när ett daghem stängs på        -, ■.
grund av sjukdom hos personalen eller av andra plötsligt uppkommande    -   .         . -

orsaker. Mot denna bakgrund anser utskottet att en utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag i de nu aktuella hänseendena. Det anförda bör med bifall till motionerna Sf310 yrkande 2, Sf212 och Sf214 ges regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: .

12. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sf310 yrkande 2, 1988/89:Sf212 och 1988/89:Sf214 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom .13)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst antal per år utan att det totala antalet dagar bör kunna tas ut när som helst under den tid då barnets ålder berättigar till sådan ersättning. Härigenom skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att ta en längre . tids ledighet vid t.ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Detta bör med anledning av motion Sf211 yrkande 1 ges regeringen till känna.

deb att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sf211 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 33

3 Riksdagen 1988/89.11 saml. Nr 12

17. Ökat antal kontaktdagar m:m. (mom: 14) 1988/89:SfU12

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 17 sorn börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sfl3 att två kontaktdagar per barn och år är otillräckligt vid inskolning på daghern eller vid skolstarten. Dessutom bör kontaktdagar kunna tas ut även för barn under fyra år vid inskolning i samhällets barnomsorg. Utskottet har ovan tillstyrkt regeringens förslag att kontaktdagar får tas ut t.o.m. det kalenderår barnet fyller tolv år men enligt utskottets mening bör åldersgränsen höjas ytterligare så att kontaktdagar kan tas ut även när barnet går på högstadiet. Utskottet anser att en plan för én sådan utbyggnad av kontaktdagarna bör upprättas. Det anförda bör med bifall till motion Sfl3 yrkande 3 och med anledning av motion Sf288 i denna del ges regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande ökat antal kontaktdagar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sfl3 yrkande 3 och med anledning av motion 1988/89:Sf288 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (mom. 15)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "och Sf260." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör tillfällig föräldrapenning utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Det finns ingen anledning att från förmånen utesluta föräldrar som har sina barn i ett privat familjehem. Detta gäller så mycket mer som förhållandet på många håll är sådant att kommunen inte kan erbjuda barnomsorg utan hänvisar föräldrarna till privat verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att utforma och snarast lägga fram förslag härom. Det anförda bör med bifall till motion Sf260 och med anledning av motion Sf211 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande räti till kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf260 och med anledning av motion 1988/89:Sf211 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Förlängd pappaledighet (mom. 16) : 1988/89:SfU12

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "motion Sf308." bort ha följande lydelse:

Av de nuvarande tio s.k. pappadagarna tas i genomsnitt ut nio dagar. Detta är enligt utskottets mening mycket positivt och utskottet anser att det finns skäl att bygga ut dessa särskilda ersättningsdagar. Målet är att männens fristående rätt till ersättning skall utökas till tjugo dagar. Som ett första led i denna utbyggnad föreslår utskottet att ersättningstiden förlängs till tretton dagar. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till sådan förlängning. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Sf308 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande förlängd pappaledighet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sf308 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Avbytare för gravida lantbrukarkvinnor (mom. 19)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Föräldraförsäkringen är" och slutar med "motion Sf202." bort ha följande lydelse:

Lantbruksarbetet är allmänt sett fysiskt mycket påfrestande och för gravida kvinnor är arbetet särskilt krävande. I dag finns möjlighet för en gravid kvinna att under högst 60 dagar fä avbytare i lantbruksarbetet fill en särskild havandeskapstaxa. Kostnaden för avbytare är för närvarande högst 340 kr. per dag för dem som abonnerar på avbytartjänst och högst 400 kr. per dag för övriga. Utskottet måste konstatera att det för kvinnan i regel innebär en betydande memtgift att anlita avbytare, eftersom den genomsnittliga ersättningen från föräldraförsäkringen klart understiger beloppen i havandeskapstaxan. Vidare måste konstateras att 60 dagars ledighet i samband med havandeskapet inte är tillräckligt. Av hänsyn till kvinnans hälsa måste ledigheten i normalfallet tas ut före barnets födelse, men ersättare behövs i betydande omfattning även efter nedkomsten. Utskottet anser att arbetsförhållandena inom lantbruket är sådana att en lantbrukarkvinna bör kunna erhålla avbytare till en kostnad som inte översfiger hennes ersättning från föräldraförsäkringen. Regeringen bör snarast lägga fram förslag fill riksdagen i frågan. Det anförda bör med bifall fill motion Sf202 ges regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19. beträffande avbytare för gravida lantbrukarkvinnor att riksdagen med bifall fill motion 1988/89:Sf202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21.Underrättelsetillarbetstagarorganisation(mom.22) ■■ - 1988/89:SfU12 '■■

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande' som på s. 21 börjar rned "I propositionen" och på si 22 slutar med "i övrigt." bort ha följande lydelse:

lokala fackliga organisation som arbetstagaren tillhör. Detta är en tveksam '
ordning. Om arbetstagaren inte på eget initiativ vänder sig till sin organisa- —
tion i denna sak kan det bero på att arbetstagaren mer ser den söm en
personlig angelägenhet än en facklig fråga; '• ■ '

Det är vidare så att ledighetsrätten enligt föräldraledighetslagen tillkommer arbetstagarna i lika män utan avseende på om de fillhör en facklig ' organisation. Med den föreslagna regeln kommer de arbetstagare som av skilda anledningar inte är fackligt organiserade att få en annan rättslig ställning än de som är fackligt organiserade. Detta är inte förenligt med sedvanliga rättsliga principer.

Man måste vidare ta hänsyn till en aspekt som anläggs i motion SflO, nämligen att underrättelseskyldigheten blir en ny regel att hålla reda på i det omfattande arbetsrättsliga regelverket. Att följa detta regelverk i alla dess detaljer är redan i dag en besvärlig uppgift inte minst för de mindre företagen. För sådana företag innebär dessutom den föreslagna skadestånds-sanktioneringen att de på nya grunder kan komma att ådra sig s.k. informella skadestånd, en sanktionsform som starkt kritiserats i skilda sammanhang.

På grund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå lagförslaget i denna del, dvs. i vad avser ändringarna i 8 § tredje stycket och 13 §.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande underrättelse titt arbetstagarorganisation att riksdagen med bifall till motion 1988/89:SflO och med anledning av proposifion 1988/89:69 i motsvarande del antar i bilaga 4 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,

22. Ledighetsrätten (mom. 23)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet har" och slutar med "och A705." bort ha följande lydelse:

Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet från sina
anställningar till dess barnet har uppnått en ålder av ett och ett halvt år.
Många föräldrar anser att barn i ett- och tvåårsåldern bör vårdas i hemmet.
Skälet är bl.a. att barn utvecklas olika och att en del mår bättre av att vistas i
sin hemmiljö. Det kan också vara så att barnomsorgen är otillräckligt
utbyggd i kommunen. På dessa skäl bör rätten till hel ledighet förlängas tills ,

barnet har fyllt tre år.

Rätten fill förkortad arbetstid är uppskattad och utnyttjas av mänga 1988/89:SfU12 föräldrar. Alla barn är emellertid inte mogna att före tolvårsåldern klara sig själva före och efter skoldagen. Med hänsyn härtill och fill att utbyggnaden av fritidshemmen fortfarande är eftersatt i många kommuner bör rätten till förkortad arbetstid utsträckas tills barnet har fyllt tolv år.

I sammanhanget kan erinras om att staten för sina tjänstemän medger hel ledighet tills barnet har fyllt tre år om det finns särskilda skäl för det. Förkortad arbetstid skall medges "i regel" tills barnet har fyllt tolv år med möjlighet att förlänga den partiella tjänstledigheten även för tid därefter (8 § tjänstledighetsförordningen 1984:111).

Utskottet anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt utarbeta förslag om lagändring i de angivna hänseendena.

Med tillstyrkan av motionerna A704, A730 och A705 föreslår utskottet att vad utskottet anfört ges regeringen fill känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ledighetsrätten .

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A705 och med anledning av motionerna 1988/89:A704 och 1988/89:A730 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Arbetstid mellan heltid öch tre fjärdedelstid (mom. 24)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet har" och slutar med "motion A731." bort ha följande lydelse:

Den i motion A731 föreslagna rätten att förkorta arbetstiden ned till tre fjärdedelar av normal arbetstid överensstämmer med vad som har förordats i den departementspromemoria som propositionen utgår från. Promemorians förslag har emellertid inte förts vidare i propositionen. Det innebär att regeringen avstår från en förändring som ytterligare skulle öka valfriheten och göra det möjligt för en förälder att välja att arbeta t.ex. sju timmar om dagen om det är det för barnomsorgen och familjeekonomin mest lämphga.

De olägenheter som kan uppstå för arbetsgivaren kan inte anses överväga de fördelar det innebär för föräldrar att på detta vis ytterligare kunna forma vardagen efter den egna familjens behov. Utskottet anser därför att motionens lagstiftningsyrkande bör bifallas.

deb att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande arbetstid mellan heltid och tre fjärdedebtid

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: A731 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 Riksdagen 1988/89.11 saml. Nr 12

Särskilda yttranden i988/89:SfUi2

1. Socialförsäkringsskyddet efter utlandstj änstgöring

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Bertil Persson (m) anför:

Socialförsäkringsskyddet för personer som har arbetat utomlands är i vissa fall bristfälligt och inte minst gäller detta föräldraförsäkringen. Vi anser att det är angeläget att främst de s.k. volontärerna snarast erbjuds ett bättre skydd. Med hänsyn till att en utredning för närvarande pågår inom riksförsäkringsverket om vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra deras skydd, och då denna utredning skall redovisas till regeringen den 1 juli 1989, avstår vi emellertid från att reservera oss.

2. Sjukpenningskydd under föräldraledighet

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anför:

I lagen om allmän försäkring finns inskrivet att den fastställda SGI-n i allmänhet inte får sänkas medan en förälder är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn och barnet inte har fyllt ett år. Som utskottet har redovisat har riksförsäkringsverket utfärdat rekommendationer att förälder under vissa angivna förutsättningar kan ha kvar sin SGI även efter det att barnet fyllt ett år.

Vi anser att i lagen om allmän försäkring bör tas in föreskrifter som överensstämmer med de nämnda rekommendationerna. Med hänsyn till att denna fråga lär komma att aktualiseras i samband med den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen avstår vi dock från att reservera oss.

I proposition 1988/89:69 framlagda 1988/89:SfU12

1 Förslag till B>'aga l

Lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

■..,•■ i Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 6 och 10§§ lagen (1962:381) om

allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Föräldrapenning med anledning Föräldrapenning med anledning

av ett barns födelse utges under av ett barns födelse utges under

högst 360 dagar sammanlagt för högst 450 dagar sammanlagt för

föräldrarna. föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytteriigare 180dagar för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90dagar av den i första stycket angivna tiden. ' '

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.

En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.

Föräldrapenning utges inte för Föräldrapenning utges längst till
barn som fyllt fyra år. dess barnet har fyllt åtta år eller till

den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

6§-i Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första Föräldrapenning för de första
180 dagarna utges med belopp mot- 180 dagarna utges med belopp mot
svarande förälderns sjukpenning, svarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt 3kap. med undan- beräknad enligt femte stycket, om
tag av 5a fjärde och femte styckena föräldern under minst 240dagar i
saml 10a och I0b följd före barnets födelse eller den
under minst 240dagar i följd före beräknade tidpunkten härför har
barnets födelse eller den beräknade varit försäkrad för en sjukpenning
tidpunkten härför har varit försäk- över garantinivån,
rad för en sjukpenning över garan
tinivån.

Utöver vad som anges i andra Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för stycket utges föräldrapenning för
varje barn för 90dagar med belopp varje barn för ISOdagar med be
motsvarande förälderns sjukpen- lopp motsvarande förälderns sjuk-
ning, beräknad enligt 3kap. ined penning, beräknad enligt femte
undantag av 5§ fjärde och femte stycket, och 90 dagar med belopp
styckena samt 10a och 10bS§, och enligt garantinivån.

' Lagen omlrvckt 1982:120, - Senaste Ivdelsc 1985:87, 'Scnastclydelsc 1987:223,

Nuvarande lydelse

90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas enligt tredje stycket.

Föreslagen lydelse

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3§ andra stycket or 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

När föräldrapenning enligt andrå-fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde och femte styckena samt 10 a och 10 b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-Qärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande satt.

10§ En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

1988/89:SfU12 Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:SfU12

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår

från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid forlossningen, biträda i hemmet eller värda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio är. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

1. Denna lag träder i kraft den Ijuli 1989.

2.1 fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda före oktober 1988 gäller 4 kap. 3§ första stycket och 6§ tredje stycket i den äldre lydelsen. För värd av barn som är fött under augusti eller september 1988 utges dock föräldrapenning för ytteriigare 30 respektive 60 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Det utökade antalet dagar gäller vid flerbarnsfödsel endast ett barn.

3. Äldre föreskrift i 4 kap. 3§ sjätte stycket gäller fortfarande i fråga om värd av barn som är födda den 1 juli 1985 eller tidigare.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens föriäggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träfi"ats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och dennes lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande BHaga 2 1988/89: AU2y

Föräldraledighet

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet i vad avser bilaga 2 om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. jämte tre med anledning härav väckta motioner.

Under allmänna motionstiden 1989 har därjämte väckts fem till arbetsmarknadsutskottet remitterade motioner om föräldraledighet, nämligen 1988/89:A704 av Kersti Johansson och Rosa Östh (båda c), 1988/89:A705 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (båda s), 1988/89:A730 av Daniel Tarschys och Charlotte Branting (båda fp), 1988/89:A731 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) samt 1988/89; A741 av Karl Hagström (s). Med överlämnande av dessa motioner fär utskottet anföra följande.

Inledning

Föräldraledighetslagen ger arbetstagare rätt till ledighet i deras egenskap av föräldrar eller därmed likställda vårdnadshavare. Ledigheten kan tas ut dels som hel ledighet tills barnet har fyllt ett och halvt år, dels som förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid ("6 timmars arbetsdag"). Rätten till förkortad arbetstid gäller tills barnet har fyllt åtta år eller har avslutat sitt första skolår. Kvinnor har vidare rätt till ledighet viss tid före och efter en förlossning och är berättigade till ledighet för amning.

Dessutom ger lagen rätt till ledighet för den tid under vilken arbetstagaren har rätt till föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring. Detta innebär bl.a. att om föräldrapenningen byggs ut så ökar rätten till ledighet. Möjligheterna att ta ut föräldrapenning som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning ger motsvarande möjligheter att variera ledighetsuttaget.

De aktuella regeringsförslagen i proposition 69 går inte in på ledighetsrättens omfattning utan gäller hur den dagliga föräldraledigheten, dvs. förkortningen av arbetstiden, skall förläggas och förfarandet då arbetsgivaren och arbetstagaren inte är överens om hur denna ledighet skall förläggas. Detta har föranlett förslag i ett par av motionerna som i övrigt särskilt gäller ledighetsrättens omfattning.

Ledighetsperioder m.m. 1988/89:SfU12

Bilaga 2 Regeringen föreslår att antalet tillåtna ledighetsperioder under ett kalenderår vidgas från två till tre (6 §). Utan arbetstagarens samtycke skall den dagliga ledigheten inte få delas upp, utan den skall i så fall förläggas antingen till arbetsdagens början eller dess slut (8 § andra stycket). Utskottet tillstyrker förslagen. Frågan om uppdelning av den dagliga ledigheten mot arbetstagarens vilja har utskottet tidigare behandlat i betänkandet AU 1985/86:5 (s. 15).

I de fall arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om hur den dagliga ledigheten skall förläggas utan förläggningen bestäms ensidigt av arbetsgivaren är det endast arbetstagaren som behöver underrättas om beslutet. Regeringen föreslår att arbetsgivaren i sådana fall skall vara skyldig att underrätta även arbetstagarens fackliga organisation om sitt beslut (8 § tredje stycket). Underrättelseskyldigheten föreslås bli skadeståndssanktionerad (13 §).

Kjell Johansson (fp) yrkar i motion 1988/89:SflO att regeringens förslag skall avslås i denna del.

Syftet med den föreslagna tilläggsbestämmelsen i 8 § är att ge de fackliga organisationerna bättre möjligheter att stödja medlemmarna när de får problem med förläggningen av föräldraledigheten. En av orsakerna till att stödet uteblir är enligt propositionen att arbetstagaren uppfattar sin begäran om ledighet som en personlig angelägenhet snarare än en facklig och att organisationerna därför inte får kännedom om förekommande problem.

Det är vidare att märka att den underrättelseskyldighet som förordades i den departementspromemoria som ligger till grund för regeringens förslag (DsA 1987:6) gick längre. I promemorian föreslogs nämligen att arbetsgivaren skulle ha sakliga skäl för sitt beslut och på begäran redovisa dem skriftligt. Därmed öppnades möjlighet för arbetstagaren och den fackliga organisationen att som en sista utväg påkalla domstolsprövning av ledighetens förläggning. Dessa förslag i departementspromemorian fullföljs dock inte i propositionen. Den avvägning av arbetstagar- och arbetsgivarintressena som innefattas i regeringens ställningstagande på denna punkt godtas av utskottet, som alltså tillstyrker lagförslaget i motsvarande delar och samtidigt avstyrker motion SflO.

Ledighetsrätten

Som ovan nämnts ger föräldraledighetslagen rätt till hel ledighet tills barnet har fyllt ett och ett halvt år. Rätten till förkortad arbetstid gäller fills barnet har fyllt åtta år.

Kersti Johansson och Rosa Östh (båda c) i motion 1988/89:A704 och Daniel Tarschys och Charlotte Branfing (båda fp) i motion 1988/89:A730 yrkar att rätten till hel ledighet skall föriängas tills barnet har fyllt tre år. Samma motionärer yrkar vidare liksom Anita Persson och Birthe Sörestedt (båda s) i motion 1988/89:A705 att rätten till förkortad arbetstid skall utsträckas att gälla tills barnet har fyllt tolv år.

Motsvarande yrkanden har återkommande behandlats av arbetsmark
nadsutskottet, senast i betänkandena AU 1987/88:5 och 20. Utskottet har i 45

dessa sammanhang ställt sig avvisande till tanken att förlänga den obetalda 1988/89:SfU12 ledigheten. Utbyggnaden av föräldraförsäkringen enligt regeringens förslag i Bilaga 2 den föreliggande propositionen kommer som tidigare sagts att vidga rätten till föräldraledighet med ekonomisk kompensation. Utskottet anser med hänsyn härtill att riksdagen inte har anledning att frångå sina tidigare ställningstaganden utan avstyrker därmed de förevarande motionerna.

Arbetstid mellan trekvartstid och heltid

Föräldraledighetslagens bestämmelser om rätt till förkortad arbetstid innebär att arbetstagaren har att välja mellan att antingen arbeta på heltid eller på tre fjärdedelstid. I det här sammanhanget bortses från möjligheten att arbeta på halvtid under den tid då arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning. Det finns enligt lagen inte någon rätt för arbetstagaren att begära en förkortning av arbetstiden som ligger mellan tre fjärdedels arbetstid och hel arbetstid, t.ex. fyra femtedelar av den normala arbetstiden. I propositionen diskuteras en ökad valfrihet i detta hänseende, men något förslag härom läggs inte fram. Folkpartiet föreslår däremot i motion 1988/89:A731 att det införs möjlighet till en valfri förkortning av arbetstiden ned till tre fjärdedelar av arbetstiden.

Motionsyrkandet överensstämmer med vad som har förordats i den tidigare nämnda departementspromemorian. I propositionen invänds att ledighet mellan trekvartstid och heltid redan förekommer genom överenskommelser, antingen i kollektivavtal eller direkt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Valfriheten ökar vidare genom föräldraförsäkringens utbyggnad och den ovan redovisade utvidgningen av antalet ledighetsperioder. Fördelarna för arbetstagarna av en ökad valfrihet, sägs vidare i propositionen, får vägas mot olägenheterna för arbetsgivarna i personalplaneringen. Frågan hur ledighetsreglerna framdeles bäst skall samordnas med föräldraförsäkringens bestämmelser bör ytterligare analyseras och den ökade valfriheten i fråga om arbetstider belysas närmare innan förändringar föreslås. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför motionens yrkande om en lagändring på denna punkt.

Lagförslaget i återstående del

Återstående del av det aktuella lagförslaget från regeringen (rubrik, ingress och ikraftträdandebestämmelse) lämnas av utskottet utan erinran.

Skydd mot omplacering m.m.

I motion 1988/89: A741 föreslår Karl Hagström (s) en undersökning som skall belysa föräldrars möjligheter att utnyttja rätten till ledighet. Som exempel på frågor för undersökningen anger motionären hur arbetstider, lön och karriär påverkas och om det finns utsagda eller outsagda påtryckningar att inte ta ut ledighet.

Såsom sägs i propositionen (s. 21) har arbetshvscentrum beviljats medel från arbetsmiljöfonden för en treårig studie av hur föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas av de lokala parterna på arbetsmarknaden och av enskilda anställda. Detta är ett arbete som pågår. Därmed får syftet med

motionen anses vara tillgodosett, och densamma påkallar inte någon 1988/89:SfU12
riksdagens åtgärd. Bilaga 2

Stockholm den 16 februari 1989 På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Kjell Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Marianne Stålberg (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp), Monica Öhman (s), Erik Holmkvist (m), Göran Engström (c), Ulf Melin (m), Sigge Godin (fp) och Karl-Erik Persson (vpk).

Avvikandemeningar

1. Ledighetsperioder m.m.

Sonja Rembo (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Erik Holmkvist (m), Göran Engström (c), Ulf Melin (m) och Sigge Godin (fp) anser att den del av avsnittet Ledighetsperioder m.m. som börjar med "Syftet med" och slutar med "motion SflO" bort ha följande lydelse:

Det aktuella regeringsförslaget innebär att om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om hur den dagliga ledigheten skall förläggas så skall arbetsgivarens beslut delges inte bara arbetstagaren själv utan även den lokala fackliga organisation som arbetstagaren tillhör. Detta är en tveksam ordning. Om arbetstagaren inte på eget initiativ vänder sig till sin organisation i denna sak kan det bero på att arbetstagaren mer ser den som en personlig angelägenhet än en facklig fråga.

Det är vidare så att ledighetsrätten enligt föräldraledighetslagen tillkommer arbetstagarna i lika mån utan avseende på om de fillhör en facklig organisation. Med den föreslagna regeln kommer de arbetstagare som av skilda anledningar inte är fackligt organiserade att få en annan rättslig ställning än de som är fackligt organiserade. Detta är inte förenligt med sedvanliga rättsliga principer.

Man måste vidare ta hänsyn till en aspekt som anläggs i motion SflO, nämligen att underrättelseskyldigheten blir en ny regel att hälla reda på i det omfattande arbetsrättsliga regelverket. Att följa detta regelverk i alla dess detaljer är redan i dag en besvärlig uppgift inte minst för de mindre företagen. För sådana företag innebär dessutom den föreslagna skadestånds-sanktioneringen att de på nya grunder kan komma att ådra sig s.k. informella skadestånd, en sanktionsform som starkt kritiserats i skilda sammanhang.

På grund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå lagförslaget i denna del, dvs. i vad avser ändringarna i 8 § tredje stycket och 13 §.

2.Ledighetsrätten 1988/89:SfU12

Bilaga 2 Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Göran Engström (c) och Sigge

Godin (fp) anser att den del av avsnittet Ledighetsrätten som börjar med

"Motsvarande yrkanden" och slutar med "förevarande motionerna" bort ha

följande lydelse:

Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet från sina anställningar till dess barnet har uppnått en ålder av ett och ett halvt år. ' Många föräldrar anser att barn i ett- och tvåårsåldern bör vårdas i hemmet. Skälet är bl.a. att barn utvecklas olika och att en del mår bättre av att vistas i sin hemmiljö. Det kan också vara så att barnomsorgen är otillräckligt utbyggd i kommunen. På dessa skäl bör rätten till hel ledighet förlängas tills barnet har fyllt tre år. .

Rätten till förkortad, arbetstid är uppskattad, och utnyttjas av många föräldrar. Alla barn är emellertid inte mogna att före tolvårsåldern klara sig själva före och efter skoldagen. Med hänsyn härtill och till att utbyggnaden av fritidshemmen fortfarande är eftersatt i många kommuner bör rätten till förkortad arbetstid utsträckas tills barnet har fyllt tolv år.

Utskottet anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt utarbeta förslag om lagändring i de angivna hänseendena.

Med tillstyrkan av motionerna A704 (c), A705 (s) och A730 (fp) föreslår utskottet att vad utskottet anfört ges regeringen till känna.

3. Arbetstid mellan trekvartstid och heltid

Chariotte Branting (fp) och Sigge Godin (fp) anser att den del av avsnittet Arbetstid mellan trekvartstid och heltid som börjar med "Motionsyrkandet överensstämmer" och slutar med "denna punkt" bort ha följande lydelse:

Den i motion A731 föreslagna rätten att förkorta arbetstiden ned till tre fjärdedelar av normal arbetstid överensstämmer med vad som har förordats i den departementspromemoria som propositionen utgår från. Promemorians förslag har emellertid inte förts vidare i propositionen. Det innebär att regeringen avstår från en förändring som ytteriigare skulle öka valfriheten och göra det möjhgt för en förälder att välja att arbeta t.ex. sju timmar om dagen om det är det för barnomsorgen och familjeekonomin mest lämpliga.

I reservation 1 framlagt 1988/89: SfU 12

„.. , .,, Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 10 §

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges fillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

En förälder till barn som fyllt fyra En förälder till barn som fyllt fyra
men inte tolv år har rätt till tillfällig år har, till och med det kalenderår
föräldrapenning även när föräldern under vilket barnet fyller tolv år, rätt
avstår från föi"värvsarbete i samband till tillfällig föräldrapenning även när
med föräldrautbildning, besök i bar- föräldern avstår från förvärvsarbete
nets skola eller besök i förskole-eller i samband med föräldrautbildning,
fritidshemsverksamhet inom sam- besök i barnets skola eller besök i
hållets barnomsorg i vilken barnet förskole- eller fritidshemsverksam-
deltar (kontaktdagar). het inom samhällets barnomsorg i

vilken barnet deltar (kontaktdagar). Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

I reservation 21 framlagt 1988/89:SfU12

Förslag till Bilaga 4

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 och 8 §§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Ledighet får delas upp på högst Ledigheten får delas upp på högst
två perioder för varje kalenderår, tre perioder för varje kalenderår.
Berör ledighetsperiod mer än ett Berör en ledighetsperiod mer än ett
kalenderår, skall den hänföras till kalenderår, skall den hänföras till
det kalenderår under vilket ledighe- det kalenderår under vilket ledighe
ten har påbörjats. ten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 4 § andra stycket, 10 eller 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

8§

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetsfid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med Arbetsgivaren skall samråda med
arbetstagaren beträffande ledighe- arbetstagaren beträffande ledighe
tens förläggning under dagen och tens förläggning under dagen och
andra med ledigheten sammanhang- andra med ledigheten sammanhäng
ande frågor, om förhandling med ande frågor, om förhandling med
arbetstagarens organisation ej har arbetstagarens organisation ej har
ägt rum. Uppnås ej överenskommel- ägt rum. Uppnås ej överenskommel
se, bestämmer arbetsgivaren i dessa se, bestämmer arbetsgivaren i dessa
frågor i den mån ej annat har avta- frågor i den mån ej annat har avta
lats. Arbetsgivaren får dock ej utan lats. Arbetsgivaren får dock ej utan
arbetstagarens samtycke förlägga/e- arbetstagarens samtycke dela upp
digheten till annan tid än arbetsda- ledigheten under arbetsdagen eller
gens början eller slut. förlägga den fill annan tid än arbets
dagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Innehållsförteckning 1988/89:SfU12

Sammanfattning................................................. 1

Proposifionerna.................................................. 1

Motionerna....................................................... 2

Utskottet......................................................... 6

Föräldraförsäkringen ...................................... 6

Föräldrapenning................................................. 6

Tillfällig föräldrapenning....................................... ... 11

Övriga frågor om föräldraförsäkringen..................... 17

Anslagsberäkningen............................................ 20

Föräldraledighetslagen......................................... ... 20

Hemställan........................................................ 23

Reservationer.................................................... 25

1. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte året (m, fp,c) 25

2. Utbyggd föräldraförsäkring och kontaktdagar t.o.m. tolfte året (mp) 26

3. Kvoterad föräldraledighet (vpk)........................... ... 27

4. Kvoterad föräldraledighet (mp)........................... 27

5. Sänkt kompensafionsnivå inom föräldraförsäkringen (m) 28

6. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (m)............ ... 29

7. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mp).......... ... 29

8. Föräldrakooperativt daghem (c).......................... ... 30

9. Antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning (fp) 30

10. Insfitufionsbesök (fp)....................................... ... 30

11. Vårdavvuxet,handikappatbarn(fp,mp).................. ... 31

12. Ersättning till båda föräldrarna (m, fp, vpk).......... ... 31

13. Tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag (fp, c) 32

14. Tillfällig föräldrapenning till annan närstående än förälder (fp) ... 32

15. Tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem m.m. (c, fp,

mp)................................................................. 33

16. Flexibelt uttag av kontaktdagar (m, fp, c)............ 33

17. Ökat antal kontaktdagar m.m. (vpk)................... ... 34

18. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (m, fp, c) 34

19. Förlängd pappaledighet (fp).............................. ... 35

20. Avbytare för gravida lantbrukarkvinnor (c)........... ... 35

21. Underrättelse till arbetstagarorganisafion (m, fp, c) 36

22. Ledighetsrätten (fp, c)..................................... ... 36

23. Arbetsfid mellan helfid och tre fjärdedelstid (fp).... ... 37

Särskilda yttranden

1. Socialförsäkringsskyddetefterutlandstiänstgöring(m,fp,mp) .... 38

2. Sjukpenningskydd under föräldraledighet (m)......... ... 38

Bilaga 11 proposition 1988/89:69 framlagda lagförslag 39

Bilaga 2 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1988/89: AU2y 44

Bilaga 31 reservation 1 framlagt lagförslag .............. 50

Bilaga 41 reservation 21 framlagt lagförslag ............ 51

gotab 88301, Stockholm 1989 52