Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:124 vari föreslås att det nuvarande systemet med omyndigförklaringar avskaffas. I stället införs - vid sidan av det nuvarande godmansinstitutet - en ny form av hjälp och stöd åt den som inte kan vårda sig själv och sin egendom, kallad förvaltarskap. Vidare behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna 1987/88:L3 (m), L4 (fp) och L5 (fp, m, c) samt två under allmänna mofionsfiden år 1988 väckta motioner, 1987/88:L401 (s) och L405 (m).

På lagutskottets begäran har justitieutskottet och näringsutskottet yttrat sig över motionerna L3 yrkande 2 och L5 samt propositionen i motsvarande del. Yttrandena har fogats till betänkandet som bilagorna 5 och 6.

Ett avskaffande av omyndigförklaringarna föranleder ändringar bl.a. i regeringsformens bestämmelser om förutsättningarna för rösträtt vid riksdagsval och i tryckfrihetsförordningen. Förslag till de erforderliga grundlagsändringarna har framlagts i proposition 1987/88:32, vilken hänvisats till konstitutionsutskottet. På konstitutionsutskottets begäran avgav lagutskottet våren 1988 yttrande över proposition 32 och tillstyrkte därvid de föreslagna grundlagsändringarna samt förordade att vissa ändringar utöver den ändring som föreslagits av regeringen skulle ske i tryckfrihetsförordningen. På hemställan av konstitutionsutskottet i betänkandet KU 1987/88:33 antog riksdagen som vilande de i proposition 32 framlagda grundlagsförslagen med, såvitt avser tryckfrihetsförordningen, de av lagutskottet förordade filläggen.

I samband med ovannämnda yttrande till konstitutionsutskottet beslöt lagutskottet att till konstitutionsutskottet överlämna dels i proposition 124 framlagda förslag till ändringar i vallagen och kommunallagen, dels yrkande 1 i mofion L3.

I betänkandet behandlas även proposifion 1988/89:14, vari framläggs förslag till vissa ändringar i lagstiftningen om internationella förmynder-skapsfrågor. Ändringarna föranleds av förslagen i propositionerna 32 och 124.

Lagutskottet tillstyrker bifall till propositionerna 124 och 14. Såvitt gäller en i motionerna L3 yrkande 2 och L5 upptagen fråga om i vilken utsträckning den som har förvaltare skall vara behörig att inneha vissa tjänster och uppdrag förordar utskottet dock vissa ändringar i regeringens förslag i proposition 124. Utskottet avstyrker bifall till yrkande 3 i motion L3 och

1 Riksdagen 1988/89. 8 sami Nr 9

Rättelse: S. 10 rad 31-35 texten ändrad. Rad 39 tillkommer ett nytt stycke.

S. 14 raderna 22 och 29 utgår. S. 15 raderna 22-28 delar av texten utgår. S. 16 raderna 20-38 div. ändringar.

hemställer att riksdagen med anledning av motion L4 som sin mening ger 1988/89:LU9 regeringen till känna vad utskottet anför om avlägsnande av registeruppgifter om omyndigförklaringar. Utskottet avstyrker bifall till motionerna L401 och L405. Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av en m-ledamot.

Propositionerna

I proposition 1987/88:124 föreslår regeringen (justitiedepartementet) att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i vallagen (1972:620),

3. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

4. lag om ändring i äktenskapsbalken,

5. lag om ändring i ärvdabalken,

6. lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden,

7. lag om ändring i jordabalken,

8. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

9. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

10. lag om ändring i rättegångsbalken,

11. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

12. lagom ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

13. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,

14. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

15. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

16. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

17. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

18. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

19. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

20. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

21. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

22. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

23. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

24. lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

25. lag om ändring i transplantationslagen (1975:190),

26. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utveckhngsstörda m.fl.,

27. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

28. lag om ändring i bankakfiebolagslagen (1987:618),

29. lag om ändring i akfiebolagslagen (1975:1385),

30. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

31. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

32. lag om ändring i taxeringskigen (1956:623),

25. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 1988/89:LU9

26. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

27. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

28. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara,

29. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

30. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

31. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

32. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

33. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

34. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,

35. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

36. lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän,

37. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

38. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

39. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197),

40. lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd,

41. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

42. lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank,

43. lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret,

52. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,

53. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

54. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

55. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

56. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

57. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,

58. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,

59. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket,

60. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag,

61. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,

62. lag om ändring i lagen (1984:81) om fasfighetsmäklare,

63. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,

64. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

65. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

66. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

67. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

68. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756),

69. lag om ändring i lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio,

70. lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar,

71. lag om ändring i lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.

Lagrådet har hörts över lagförslagen 1-36. 1988/89:LU9

Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Lagförslagen under 2 och 3 har av lagutskottet överlämnats till konstitutionsutskottet, som behandlar dem i betänkandet 1988/89:KU8.

I proposition 1988/89:14 föreslår regeringen (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag fill

1. lag om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldra
balken m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,

3. lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.

Lagförslagen har intagits i bilaga 2 till betänkandet.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 124

1987/88:L3 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att den som har förvaltare - med begränsning av uppdraget - enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken skall vara obehörig att fylla funktioner som innefattar beslutslattande av betydelse för andras rättsställning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande uppgifter om förvaltarskap i folkbokföringen.

Yrkande 1 i motion L3 har av lagutskottet överlämnats fill konstitutionsutskottet, som behandlar det i betänkandet 1988/89:KU8.

1987/88:L4 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan lag som stadgar att uppgift om att en person har varit omyndigförklarad skall avlägsnas ur de register där uppgiften förekommer.

1987/88:L5 av Karin Ahrland m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen beslutar vidta de ändringar i de genom proposition 1987/88:124 framlagda lagförslagen som har förordats i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1988

1987/88:L401 av Ingegerd Anderiund och Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av gällande lagar för att ersätta termen sinnesslö med annat lämpligt uttryck.

1987/88:L405 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag fill ändring av eller tillägg till 9 kap. 3 § och 15 kap. 12 § i föräldrabalken.

Utskottet 1988/89:LU9

Inledning

Regler om omyndigförklaring finns i 10 kap. föräldrabalken (FB). Bestämmelserna innebär att den som har fyllt 18 år skall förklaras omyndig av domstol, om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. En ytterligare förutsättning för att omyndigförklaring skall få tillgripas är att det inte är tillräckligt att god man förordnas för personen i fråga eller att han på annat mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina angelägenheter. Omyndigförklaring medför att den omyndigförklarade förlorar rätten att själv bestämma i ekonomiska frågor och att hans rättsliga handlingsförmåga i andra avseenden blir inskränkt. Vidare utesluts den omyndigförklarade från rätten att delta i allmänna val. Några motsvarande verkningar uppkommer inte när god man förordnas.

Reglerna om omyndigförklaring fick sin nuvarande utformning vid en genomgripande reform av förmynderskapslagstiftningen år 1974 (prop. 1974:142, LU 38, rskr. 404). Syftet med reformen var att omyndigförklaring skulle behöva tillgripas i så få fall som möjligt. I första hand skulle behovet av bistånd i personliga och ekonomiska angelägenheter tillgodoses genom förordnande av god man eller på något annat mindre ingripande sätt. Reformen innebar också att möjligheterna att förordna god man utvidgades.

I proposition 1987/88:124 föreslås att institutet omyndigförklaring avskaffas. Enligt propositionen skall i stället - vid sidan av möjligheten att förordna god man - införas en utbyggd form av godmanskap kallad förvaltarskap. Liksom för närvarande skall i första hand god man utses för den som behöver hjälp med sina angelägenheter. Endast i fall då den hjälpbehövande på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsofillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig själv och sin egendom och ett godmansförordnande inte är tillräckligt skall förvaltare förordnas för honom. Ett förvaltarskap skall kunna begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet. Den för vilken förvaltare förordnas förlorar rådigheten över det som omfattas av förvaltarens uppdrag men behåller i övrigt rätten att bestämma över sig själv och sina ekonomiska angelägenheter. I propositionen föreslås också ändringar i FB:s regler om god man, vilka bl.a. syftar till att minska risken för att den gode mannen och den som förordnandet avser företar rättshandlingar som strider mot varandra, s.k: kolliderande rättshandlingar.

Ett väsentligt inslag i reformen är att den för vilken förvaltare förordnas inte - såsom för närvarande är fallet med en omyndigförklarad - skall vara fråntagen sin rösträtt vid allmänna val. Förslag till de ändringar i regeringsformen som krävs för ett undanröjande av rösträttshindret och till erforderliga ändringar i tryckfrihetsförordningen framlades hösten 1987 i proposition 1987/88:32. Sedan lagutskottet (LU 1987/88:9 y) på begäran av konsfitutionsutskottet yttrat sig i grundlagsärendet, antog riksdagen våren 1988 på hemställan av konstitutionsutskottet (KU 1987/88:33) som vilande förslagen fill grundlagsändringar med vissa tillägg.

Till grund för förslagen i propositionerna 32 och 124 ligger ett av 1988/89:LU9 förmynderskapsutredningen avgivet delbetänkande (SOU 1986:50) God man och förvaltare, vilket remissbehandlats.

I proposition 1988/89:14 läggs fram förslag till internationellt privaträttslig lagstiftning rörande förmynderskap. Förslagen är en konsekvens av avskaffandet av omyndigförklaringarnii och innebär att nuvarande internafionellt privaträttsliga regler m.m. kan tillämpas också då förvaltare förordnas.

Förslagen i de tre propositionerna skall träda i kraft den 1 januari 1989.

Allmänna överväganden

Nuvarande regler i FB om omyndigförklaring och förordnande av god man innebär att omyndigförklaring främst tillgrips när det är fråga om personer som har psykiska handikapp men som är så aktiva att det kan uppstå praktiska problem om de får behålla sin rättsliga handlingsförmåga. Om en person däremot har ett så gravt handikapp att han i realiteten saknar förmåga att företa några rättshandlingar kan hjälpbehovet som regel tillgodoses genom att en god man förordnas för honom, och någon anledning till omyndigförklaring föreligger inte. Denna skillnad i behandlingen av psykiskt handikappade kan framstå som svårförståelig med hänsyn till de långtgående rättsverkningarna av en omyndigförklaring. Medan förordnandet av god man - som tidigare berörts - inte påverkar den enskildes rätt att ha hand om sina angelägenheter medför omyndigförklaring att vederbörande nästan helt förlorar rätten att själv bestämma i ekonomiska frågor. Vidare begränsas hans handlingsfrihet även i andra avseenden. Sålunda går han miste om rätten att delta i allmänna val, och möjhgheterna för honom att ta egna inifiativ och hävda sina åsikter inskränks, och detta även när syftet med omyndigförklaringen främst är att den enskilde skall fråntas bestämmanderätten över sin egendom.

Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening inte förvånande att både den som diabbas av en omyndigförklaring och hans omgivning kan uppleva åtgärden som en nedvärdering. Det kan också inträffa att den enskildes psykiska fillstånd påverkas i negativ riktning av en omyndigförklaring liksom att hans sociala anpassning försvåras. Utskottet vill vidare peka på att statsmakterna under senare år har strävat efter att på olika samhällsområden utforma lagstiftningen med utgångspunkt i uppfattningen om människors hka värde och respekten för deras självbestämmanderätt och integritet. Det rimmar mindre väl med dessa strävanden att låta systemet med omyndigförklaringar kvarstå med de nackdelar det har. Tiden får därför enligt utskottets mening nu anses mogen för att institutet omyndigförklaring avskaffas.

Som departementschefen konstaterar kräver emellerfid ett avskaffande av möjligheten till omyndigförklaring att man på annat sätt tillgodoser behovet av hjälp och skydd för personer som på grund av sjukdom m.m. saknar förmåga att själva ta hand om sina ekonomiska och personliga angelägenheter. Den föreslagna ordningen med helt eller begränsat förvaltarskap torde enligt utskottets mening väl kunna fylla den skyddsfunktion som omyndigförklaringsinstitutet har i dag. Vid remissbehandlingen av det till grund för

propositionen liggande utredningsförslaget har också den nya ordningen 1988/89 :LU9 tillstyrkts eller lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Såvitt framgår av de väckta motionerna synes inte heller i riksdagen föreligga någon oenighet om inriktningen av en reform på området.

Då utskottet våren 1988 yttrade sig till konstitutionsutskottet över förslagen till grundlagsändringar ställde sig utskottet av anförda skäl bakom huvuddragen av den föreslagna reformen. Utskottet saknar anledning att nu göra en annan bedömning och tillstyrker därför att systemet med omyndigförklaringar ersätts med den i propositionen förordade ordningen med förvaltarskap. I det följande kommer utskottet att behandla vissa med anledning av motionerna aktualiserade frågor om bl.a. i vad mån förvaltarskap skall påverka behörigheten att inneha vissa uppdrag och tjänster. När det i övrigt gäller den närmare utformningen av de nya reglerna om förvaltare föranleder förslagen i propositionen inte några uttalanden från utskottets sida. Inte heller de ändringar av bestämmelserna i FB om god man som föreslås ger utskottet anledning till några erinringar eller särskilda uttalanden. Utskottet ser det som en betydande fördel att den gode mannens behörighet att företa rättshandlingar på huvudmannens vägnar liksom förhållandet till tredje man nu närmare preciseras i FB och att det nuvarande problemet med s.k. kolliderande rättshandlingar därmed får en lösning.

Utskottet har inte några erinringar mot förslagen i proposifion 14 och tillstyrker att de genomförs.

Behörighetsvillkor för vissa tjänster m.m.

I ett stort antal författningar uppställs som villkor för behörighet att inneha tjänster och uppdrag m.m. att vederbörande inte är omyndig, dvs. under 18 år eller omyndigförklarad. Enligt FB får sålunda förmyndare och god man inte vara omyndig. Vidare föreskrivs i t.ex. rättegångsbalken att domare, nämndemän och advokater skall vara myndiga. Samma krav gäller för ledamöter i specialdomstolar, olika nämnder och vissa andra myndigheter. I tryckfrihetsförordningen krävs att ansvarig utgivare av periodisk skrift och juryman i tryckfrihetsmål är myndiga. På associationsrättens område gäller att bl.a. styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer i aktiebolag, banker, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar inte får vara omyndiga. I vissa andra författningar finns särskilda regler som är tillämpliga när viss egendom tillhör en omyndig. Så är fallet exempelvis beträffande rätten att upprätta äktenskapsförord enligt äktenskapsbalken. Vidare gäller i fråga om rätten att driva handel med drycker och idka hotell- och pensionatsrörelse att en omyndigförklarad får fortsätta driften endast under viss tid och under vissa förutsättningar.

I proposition 124 förordas att inskränkningarna i behörigheten att inneha uppdrag och befattningar endast skall gälla när en person får förvaltare utan begränsning av uppdraget. Ett begränsat förvaltaruppdrag skall däremot inte medföra några verkningar i behörighetshänseende. I propositionen läggs fram förslag till lagändringar med denna innebörd.

Propositionen i denna del kritiseras i motionerna L3 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) och L5 av Karin Ahrland m.fl. (fp, m, c). Motionärerna

framhåller att de befattningshavare m.fl. som omfattas av nuvarande 1988/89:LU9 behörighetskrav har att besluta i rättsliga angelägenheter av betydelse för enskilda människor eller att företa rättshandlingar på andras vägnar. Motionärerna pekar härvidlag särskilt på domare, advokater och rättegångsombud. Enligt motionärerna kan det inte accepteras att det i behörighetshänseende uppställs lägre krav än de som gäller i dag. I motion L3 yrkas (yrkande 2) att lagförslagen skall ändras så att den som har förvaltare skall oavsett uppdragets omfattning vara obehörig att fylla funktioner som innefattar beslutsfattande av betydelse för andras rättsställning. I motion L5 begärs en motsvarande skärpning av behörighetskraven när det gäller domare, advokater och rättegångsombud.

På lagutskottets begäran har justitieutskottet och näringsutskottet våren 1988 yttrat sig över proposition 124 och motionerna L3 och L5 såvitt gäller frågan om behörighetsvillkoren.

Justitieutskottet anser att den som genom ett förvaltarskapsförordnande helt eller delvis har frånkänts rättshandlingsförmåga inte bör kunna bli lagligen tillerkänd behörighet ati: företa rättshandlingar för annans räkning och att den principen måste gälla även för vissa funktionärer i verksamhet av den art som utövas av t.ex. advokater. Justitieutskottet anser vidare att den som genom förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär inte skall kunna utöva beslutanderätt i andras rättsliga angelägenheter av motsvarande slag. Särskilt gäller detta de personer som har domaruppgifter, men även de som betrotts rned myndighetsutövning i övrigt måste tas i beaktande.

Enligt justitieutskottets mening bör inte endast obegränsade förvaltarskap innebära obehörighet i nu aktuella fall. Också i fråga om den person för vilken har förordnats en förvaltare med begränsat uppdrag har ju gjorts bedömningen att han till följd av exempelvis psykisk ohälsa är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Det kan alltså även vid begränsat förvaltarskap vara fråga om personer med lika allvarliga psykiska insufficienstillstånd som de som har obegränsat förvaltarskap och där förmågan att ta vara på sig själv har bedömts så, att behov av en förvaltare ansetts föreligga.

Beträffande de tjänster och uppdrag som justitieutskottet har anledning att uttala sig om finner utskottet sålunda att regeringens förslag bör kompletteras. För att tjänstgöra som domare eller nämndeman och för att vara ledamot av Sveriges advokatsamfund eller uppträda som rättegångsombud bör det således gälla ett krav att personen i fråga inte har en förvaltare förordnad för sig, och detta oavsett om förvaltamppdraget är begränsat eller obegränsat.

Näringsutskottet påpekar i sitt yttrande att bestämmelser om behörighetsinskränkningar av nu ifrågavarande valör har en så till vida begränsad betydelse att de endast i undantagsfall torde komma att direkt åberopas gentemot någon. Sådana personliga svårigheter som kan föranleda förvaltar-förordnande torde enligt näringsutskottet i regel få till direkt följd att den som har drabbats av dem inte blir utsedd till en tjänst eller ett uppdrag av det slag som bestämmelserna avser eller att han efter en kanske tämligen kort mandatperiod inte får förnyat förordnande. Bestämmelserna behövs emellertid för de sannolikt sällsynta fall då de informella restriktionerna inte

fungerar. Ett principiellt viktigt argument för dem är vidare, fortsätter 1988/89:LU9 näringsutskottet, att staten genom behörighetsregler av detta slag klart markerar en standard som skall upprätthållas vid rekryteringen fill ett antal betydelsefulla funktioner.

Näringsutskottet är inte berett att fillstyrka en kategoriklyvning i behörighetshänseende av förvaltarskapsfallen. Att förvaltarskapet begränsas för en person men icke för en annan kan bero lika väl på skillnader i ekonomiska förhållanden som på skillnader i förmåga att förvalta egendom etc. Kännetecknande för var och en som ställs under förvaltarskap är enligt näringsutskottet att hans situafion av domstol har bedömts vara sådan att bistånd av god man inte är tillräckligt för att han skall kunna bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Att någon vars rättsliga handlingsförmåga på den grunden har inskränkts skulle äga formell behörighet att exempelvis vara styrelseledamot eller revisor i en bank eller ett försäkringsbolag ter sig knappast rimligt. Inte minst kan det, framhåller näringsutskottet, riktas invändningar mot att en person som inte får,fullt ut råda över sin egen ekonomi skulle kunna få marknadsföra sina tjänster såsom av staten auktoriserad revisor med de långtgående befogenheter som auktorisationen medför.

Näringsutskottet förordar således - såvitt gäller de författningar som hör till utskottets beredningsområde - att lagförslagen i proposition 124 ändras så att ett begränsat förvaltarskap jämställs med ett obegränsat.

Lagutskottet kan för sin del helt ansluta sig till vad justitieutskottet och näringsutskottet har anfört. Såvitt gäller de tjänster och uppdrag som dessa utskott uttalat sig om bör således som behörighetsvillkor uppställas att personen i fråga inte har förvaltare. Utskottet vill understryka att en sådan ändring ligger helt i linje med det ställningstagande som riksdagen gjorde redan våren 1988 i frågan om vilka krav som enligt tryckfrihetsförordningen skall gälla för behörighet att vara juryman och ansvarig utgivare av periodisk skrift (LU 1987/88:9 y, KU 33). Det av riksdagen då som vilande antagna förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen innebär att varken juryman eller ansvarig utgivare får ha förvaltare enligt föräldrabalken och detta oavsett förvaltaruppdragets omfattning.

De synpunkter som kommit till uttryck vid behandlingen av grundlagsändringen och i justitieutskottets och näringsutskottets yttranden gör sig enligt lagutskottets uppfattning gällande också i fråga om vissa andra typer av befattningar och uppdrag. Sålunda bör beträffande exempelvis styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer i aktiebolag och ekonomiska föreningar inte tillämpas andra behörighetsvillkor än dem som gäller för motsvarande befattningshavare i banker och försäkringsbolag. Frågan uppkommer då om samtliga de författningar vari som krav på viss behörighet stadgas att vederbörande inte får vara omyndig bör ändras så att förvaltarskap generellt medför obehörighet eller om det är möjligt att för vissa uppdrag endast kräva att vederbörande inte har förvaltare utan begränsning av uppdraget. Med hänsyn fill att det i den prakfiska fillämpningen kan uppkomma problem och oklarheter om behörighetsvillkoren skiftar för olika tjänster och uppdrag och då det knappast går att på ett objektivt och försvarbart sätt avgränsa de typer av tjänster och uppdrag som skall kunna

innehas av personer med begränsade förvaltarskap har utskottet stannat för 1988/89:LU9

att några undantag inte bör göras. De i proposition 124 föreslagna reglerna

bör alltså ändras så att det generellt krävs att förvaltare inte är förordnad.

Enligt utskottets mening bör emellerfid avsteg från denna princip kunna

göras när det gäller reglerna om upprättande av äktenskapsförord och

möjligheten för en person som får förvaltare att fortsätta sin handel med

drycker eller sin hotell- och pensionatsrörelse. I dessa avseenden bör endast

förvaltaruppdrag som omfattar egendomen i fråga medföra några rättsliga

verkningar.

Ställningstagandet innebär att önskemålen i mofionerna L3 yrkande 2 och L5 blir fillgodosedda.

Utskottet har funnit att ett avskaffande av omyndigförklaringarna kräver vissa författningsändringar utöver dem som tagits upp i propositionerna. Enligt 19 kap. 8 § FB gäller alt överförmyndare, ledamot i överförmyndar-nämnd och ersättare skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. 137 kap. 3 § brottsbalken uppställs ett motsvarande behörighetsvillkor för ledamot och ersättare i övervakningsnämnd. Som fidigare berörts innebär regeringens förslag att det hinder för rösträtt i allmänna val som omyndigförklaringarna för närvarande innebär helt skall undanröjas. Genomförs förslaget medför det att - om de nämnda reglerna i FB och brottsbalken inte ändras -den som har förvaltare blir behörig titt inneha uppdrag som överförmyndare eller ledamot eller ersättare i överförmyndarnämnd eller övervakningsnämnd. Någon anledning att beträffande dessa uppdrag uppställa andra behörighetskrav än de som i övrigt enligt det ovan anförda bör gälla kan utskottet inte finna. Bestämmelserna bör därför ändras så att den som har förvaltare inte blir valbar till uppdragen. Ändringar bör vidare genomföras i 19 kap. 14 a § ärvdabalken, 14 § lagen (1972:262) om understödsföreningar och 3 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen så att lagrummen blir tillämpliga när någon är underårig eller har förvaltare.

Sedan proposition 124 framlades för riksdagen har flera av de lagrum som
berörs av förslagen i propositionen ändrats. Detta gäller 8 kap. 2 §
rättegångsbalken (SFS 1988:167), 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegång
en i arbetstvister (SFS 1988:651), 20 § rättshjälpslagen (1972:429) (SFS
1988:213) samt 4, 30 och 31 §§ lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden (SFS 1988:747). Lagändringarna har trätt i kraft.
De i proposition 124 framlagda förslagen till ändringar i de redovisade
lagrummen bör bringas i överensstämmelse med paragrafernas nya lydelser.
Vidare har - såvitt gäller de föreslagna ändringarna i rättegångsbalken, lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och lagen (1978:28) om
försäkringsdomstolar - genom lagstiftning som träder i kraft den 1 januari
1989 ändringar vidtagits i 4 kap. 6 § rättegångsbalken, 20 § lagen om
allmänna förvaltningsdomstolar och 9 § lagen om försäkringsdomstolar (SFS
1988:616-618). De i proposition 124 föreslagna ändringarna i de nämnda
lagrummen bör genomföras genom ändringar i 1988 års lagar om ändringar i
författningarna. Också det i proposition 124 framlagda förslaget till ändring
ar i 16 kap. 10 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring berörs av
lagsfiftningsåtgärder som vidtagits efter propositionens framläggande. Ge
nom lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 10

har bl.a. 16 kap. 8 och 10 §§ sistnämnda lag givits ny lydelse. Denna 1988/89:LU9

lagstiftning träder i kraft den 1 januari 1990. 1988 års lag om ändring i lagen

om allmän försäkring bör ändras så att de nämnda paragraferna får en lydelse

som motsvarar förslaget i proposition 124. Slutligen har genom lagen

(1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349) ändring skett i bl.a. 9

kap. 2 §. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1989. Det i proposition 124

framlagda förslaget fill följdändring i studiestödslagen avser också nämnda

lagrum. Den nödvändiga följdändringen bör genomföras genom en ändring i

1988 års lag om ändring i lagen om allmän försäkring och inte genom en

särskild lag om ändring i huvudförfattningen.

I proposition 1986/87:143 har förslag framlagts till bl.a. en ny lag om Sveriges riksbank, som avses träda i kraft den 1 januari 1989, dvs. samfidigt med de nya reglerna om förvaltarskap m.m. Propositionen i denna del har hänvisats till finansutskottet, som behandlar den i betänkandet 1988/ 89:FiU4. Förslaget i proposition 1987/88:124 till ändringar i nu gällande lag om Sveriges riksbank (lagförslag 50) bör därför inte genomföras. Den anpassning av riksbankslagsfiftningen till reglerna om förvaltarskap i FB som krävs bör i stället genomföras genom ändringar av det framlagda förslaget till ny lag om Sveriges riksbank. Det ankommer på finansutskottet att föreslå sådana ändringar.

Registrering av förvaltarskap

Enligt förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m. skall domstol som förklarat någon omyndig skicka underrättelse om förhållandet till pastorsämbetet i den församling där den omyndigförklarade är kyrkobokförd.

I proposition 124 anför departementschefen att - liksom för närvarande är fallet beträffande uppgifter om omyndigförklaringar - det torde vara nödvändigt att låta uppgifter om totalt förvaltarskap ingå i folkbokföringen.

I mofion L3 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) hävdas att det inte är fillräckligt att enbart totala förvaltarskap blir registrerade. Motionärerna anser att det för tredje mans rättsskydd är av betydelse att folkbokföringen även ger information om begränsade förvaltaruppdrag och begär (yrkande 3) att fullständiga uppgifter om förvaltarskap skall tas in i folkbokföringen.

I motion L4 av Margitta Edgren (fp) framhålls atl uppgifter om omyndigförklaringar för närvarande finns i folkbokföringen och i ett antal andra register. Motionären anser att när omyndigförklaringarna avskaffas uppgifterna bör avlägsnas ur registren och detta senast den 1 juli 1989.1 motionen yrkas att riksdagen skall lagfästa en förpliktelse med angiven innebörd.

Utskottet vill erinra om att de föreslagna nya reglerna i FB innebär att
domstols beslut om bl.a. förordnande av förvaltare och om jämkning av
förvaltaruppdragets omfattning alltid skall kungöras. En nyhet är att
förvaltarskap - såväl de obegränsade som de begränsade - i princip alltid
skall vara inskrivna vid tingsrätten för den ort där den som förvaltarskapet
avser har sitt hemvist. Den som har för avsikt att träffa ett avtal med en annan
person och vill förvissa sig om att denne råder över sin egendom har sålunda
möjlighet att kontrollera förhållandet hos fingsrätten i vederbörandes H

hemort. Utskottet vill i förevarande hänseende dra en parallell till vad som i

dag gäller vid konkurstillstånd. En person som är i konkurs råder inte heller 1988/89:LU9

över sin egendom och är liksom en omyndig inte behörig att inneha vissa

tjänster och uppdrag. Uppgifter om konkurstillstånd antecknas till skillnad

från omyndigförklaringar inte i folkbokföringen utan finns tillgängliga för

allmänheten endast hos den fingsrätt där konkursen är eller varit anhängig. I

de fall så önskas kan domstolen även utfärda bevis om att en person inte är

försatt i konkurs. Denna ordning har såvitt utskottet har sig bekant inte

medfört några nackdelar från rättssäkerhetssynpunkt.

Enligt utskottets mening innebär de i propositionen föreslagna reglerna betryggande garantier för att uppgifter om förvaltarskap kan inhämtas av utomstående. Den domstol där förvaltarskapet skall vara inskrivet bör inte bara som tidigare berörts kunna lämna upplysningar om förvaltarskap utan också ha möjlighet att - efter mönster av vad som gäller beträffande konkurstillstånd - utfärda bevis i frågan om förvaltarskap anordnats för en viss person eller inte. Till sistnämnda fråga återkommer utskottet i det följande. Med hänsyn till det anförda torde det av hänsyn till tredje mans intressen inte finnas något behov av att förvaltarskap antecknas i folkbokföringen. Såvitt utskottet kan bedöma synes det inte heller av någon annan anledning vara nödvändigt att låta uppgifter om förvaltarskap ingå i folkbokföringen. Utskottet vill härvidlag peka på att ett av skälen för den nuvarande registreringen av omyndigförklaringar hos pastorsämbetena är att omyndigförklaringarna utgör hinder för rösträtten i allmänna val. Om nu rösträttshindret avskaffas bortfaller detta skäl. Vidare får enligt gällande ordning en omyndigförklarad inte ingå äktenskap utan förmyndarens samtycke, och pastorsämbetet behöver därför vid sin hindersprövning ha tillgång till uppgifter om omyndighetsförklaringar. I proposifionen föreslås att någon motsvarande inskränkning i rätten att ingå äktenskap inte skall gälla för den som har förvaltare. Med en sådan ordning bortfaller ytterligare ett skäl för anteckningarna i folkbokföringen.

Sammanfattningsvis anser utskottet således att det saknas skäl för att uppgifter om förvaltarskap skall ingå i folkbokföringen. Om den nuvarande registreringen hos pastorsämbetena avskaffas kommer emellertid personbevisen inte längre att såsom för närvarande är fallet kunna utnyttjas som intyg om att en person som fyllt 18 år råder över sin egendom och har den behörighet som krävs för olika tjänster och uppdrag. Det är därför nödvändigt att det skapas en ersättning för den funkfion personbevisen hittills haft. Som utskottet ovan uttalat kan en lämplig ordning vara att tingsrätten där förvaltarskapet skall vara inskrivet utfärdar bevis i fråga om förvaltare är förordnad eller inte. Sådant bevis bör kunna erhållas både av den som saken gäller och av en utomstående. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter i ämnet.

Med hänsyn till det anförda får önskemålet i motion L3 yrkande 3 anses fillgodosett i betydande utsträckning och motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

I konsekvens med ställningstagandet i registreringsfrågan anser utskottet
att de uppgifter om omyndigförklaringar som för närvarande finns i
folkbokföringen bör rensas ut sedan de nya reglerna om förvaltarskap trätt i
kraft. Det bör överlåtas på regeringen att överväga om sådana uppgifter även 12

bör avlägsnas ur andra av statsmakterna beslutade register samt utfärda 1988/89:LU9 närmare föreskrifter på området. I fråga om register som förs med hjälp av automatisk databehandling och för vilka tillstånd krävs enligt datalagen (1973:289) ankommer det på datainspektionen att pröva i vad mån uppgifter om omyndigförklaringar resp. förvaltarskap bör få ingå i ADB-regisier.

Vad utskottet anfört om uppgifter rörande förvaltarskap och omyndigförklaringar bör riksdagen med anledning av motion L4 som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga frågor

I mofion L401 av Ingegerd Anderlund och Hans Göran Franck (s) framförs kritik mot att uttrycket sinnesslö fortfarande förekommer i vissa lagar. Motionärerna begär en översyn i syfte att termen sinnesslö i lagtext skall ersättas med ett lämpligare uttryck.

Utskottet erinrar om att den av motionärerna aktualiserade frågan behandlades av utskottet vid 1975/76 års riksmöte. I betänkandet LU 1975/76:33 förordade utskottet att en översyn skulle ske av de bestämmelser i giftermålsbalken, föräldrabalken och ärvdabalken vari begreppen sinnessjuk och sinnesslö användes. På hemställan av utskottet gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1975/76:397).

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om en ändrad terminologi i bl.a. FB och ärvdabalken samband med vissa spörsmål angående psykiskt störda lagöverträdare vilka för närvarande övervägs inom justitiedepartementet. En lagrådsremiss med förslag i frågorna förväntas bli beslutad omkring årsskiftet 1988-1989.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion L401 inte är påkallad. Utskottet vill avslutningsvis påpeka att uttrycket sinnesslö inte återfinns i äktenskapsbalken, vilken fr.o.m. den 1 januari 1988 trätt i stället för giftermålsbalken.

I motion L405 av Hugo Hegeland (m) begärs en sänkning av 16-årsgränsen i FB. Enligt FB får den som är omyndig, dvs. inte fyllt 18 år, inte själv råda över sin egendom och ingå förpliktelser såvida inte annat är föreskrivet i lag. Vissa bestämmelser i FB ger dock den som fyllt 16 år rätt att under närmare angivna förutsättningar förfoga över sin egen arbetsinkomst och över vad han fått genom testamente med föreskrift att han själv skall råda över egendomen. Om han driver näring kan han ha rätt att företa rättshandlingar som faller inom området för rörelsen. Myndighetsåldern 18 år har gällt sedan den 1 juli 1974. Dessförinnan var myndighetsåldern 20 år och ännu längre tillbaka var den 21 år.

Motionären påpekar att 16-årsgränsen i FB infördes när myndighetsåldern var 21 år. När myndighetsåldern sedermera sänktes kom någon motsvarande justering av 16-årsgränsen inte till stånd. Motionären anser att den ålder vid vilken en underårig har rätt att företa vissa rättshandlingarenligt FB nu bör bestämmas till 13 år.

Som utskottet framhållit då liknande motionsyrkanden tidigare prövats (se
senast LU 1984/85:28) har de särskilda reglerna i FB om att den som fyllt 16 år
i viss utsträckning får råda över sin egendom tillkommit efter särskilda 13

överväganden om när barnet nått en sådan psykisk mognad att det bör ha

rättshg handlingsförmåga i begränsad omfattning. Att myndighetsåldern 1988/89:LU9

sänkts bör därför inte automatiskt påverka dessa regler. På samma sätt som

skett i fråga om myndighetsåldern bör däremot en sänkning av 16-årsgränsen

kunna övervägas om barn numera anses generellt nå den erforderliga

mognadsgraden tidigare än förr. I ärendet saknar utskottet dock underlag för

en bedömning av frågan vid vilken ålder ett barn bör kunna betros med, en

viss rättslig handlingsförmåga. Utskottet avstyrker därför bifall till motion

L405. Utskottet vill fillägga att förmynderskapsutredningen (Ju 1984:07) är

oförhindrad att ta upp det i mofionen aktualiserade spörsmålet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande/örvaZ/flw/cap iom behörighetsviUkor att riksdagen med anledning av motion 1987/88:L3 yrkande 2 och motion 1987/88:L5

a) antar de i proposition 1987/88:124 framlagda förslagen till dels lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

dels lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), dels lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), dels lag om ändring i taxeringslagen (1956:623), dels lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), dels lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m., deb lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol, deb lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten, dels lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1), dels lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän, deb lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

dels lag om ändring i oljekrislagen (1975:197), deb lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd, dels lag om ändring i förfogandelagen (1978:262), dels lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret, deb lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, dels lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), dels lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620), deb lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, dels lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,

deb lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige, dels lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket,

dels lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag, j4

deb lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare, 1988/89:LU9

deb lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar, dels lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

dels lag om ändring i rennäringslagen (1971:437), dels lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund, dels lag om ändring i ackordslagen (1970:847), dels lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756), dels lag om ändring i lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio, dels lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassetfidningar,

dels ock lag om ändring i lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar

med den ändringen att orden utan begränsning av förvaltaruppdraget utgår ur 30 § förslaget till lag om ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter, 3 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen, 2 kap. 1 § och 7 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen, 2 kap. 1 §, 8 kap. 4 § och 10 kap. 2 § förslaget till lagom ändring i aktiebolagslagen, 2 kap. 1 §,8 kap. 4 § och 10 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen, 8 § förslaget till lag om ändring i taxeringslagen, 17 kap. 9 och 10 §§, 21 kap. 9 § samt 22 kap. 5 § förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen, 7 § förslaget till lag om ändring i lagen om marknadsdomstol m.m., 8 § förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsdomstol, 7 § förslaget fill lag om ändring i lagen om patentbesvärsrätten, 305 och 341 §§ förslaget till lag om ändring i sjölagen, 5 § förslaget till lag om ändring i lagen om skiljemän, 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder, 10 § förslaget fill lag om ändring i oljekrislagen, 4 § förslaget till lag om ändring i lagen om statens va-nämnd, 20 och 26 §§ förslaget till lag om ändring i förfogandelagen, 14 § förslaget fill lag om ändring i lagen om riksgäldskontoret, 48 § förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring, 2 kap. 1 §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § förslaget till lag om ändring i sparbankslagen, 6 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i föreningsbankslagen, 6 kap. 4 § och 8 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar, 2 kap. 37 § förslaget till lag om ändring i lagen om handelsbolag och enkla bolag, 4 § förslaget till lag om ändring i lagen om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige, 7,9 och 18 §§ förslaget till lag om ändring i lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket, 4 kap. 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag, 5 § förslaget fill lag om ändring i lagen om fasfighetsmäklare, 23 § förslaget till lag om ändring i lagen om häradsallmänningar, 22 § förslaget till lag om ändring i lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, 49 § förslaget fill lag om ändring i rennäringslagen, 32 § förslaget till lag om ändring i lagen om vattenförbund, 3 § förslaget fill lag om ändring i ackordslagen, 3 §

förslaget till lag om ändring i radioansvarighetslagen, 2 § förslaget till 1

lag om ändring i lagen om ansvarighet för närradio, 17 § förslaget till

lag om ändring i lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar 1988/89:LU9 samt 3 § förslaget fill lag om ändring i lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar,

b) deb antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i föräldrabalken såvitt avser 10 kap. 1 § samt 11 kap. 9 och 12 §§ med den ändringen att lagrummen erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade lydelser, dels antar ny med i bilagan som Utskottets förslag betecknad lydelse av 19 kap. 8 § föräldrabalken och sådan ändring av ingressen till förslaget till lag om ändring i föräldrabalken som föranleds härav,

c) dels antar det i propositionen framlagda förslaget fill lag om ändring i ärvdabalken med den ändringen att 17 kap. 2 § erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade lydelse, deb antar ny med i bilagan som Utskottets förslag betecknad lydelse av 19 kap. 14 a § ärvdabalken och sådan ändring av ingressen fill förslaget till lag om ändring i ärvdabalken som föranleds härav,

d) antar de i propositionen framlagda förslagen till
dels lag om ändring i äktenskapsbalken,

deb lag om ändring i rättegångsbalken utom såvitt avser 4 kap. 6 §, deb lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker, dels lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar utom såvitt avser 20 §,

dels lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, dels lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar utom såvitt avser 9 §.

dels lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), deb lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,

dels ock lagom ändringi lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse

med de ändringarna att 7 kap. 3 § förslaget fill lag om ändring i äktenskapsbalken, 4 kap. 1 och 10 a §§, 8 kap. 2 § samt 12 kap. 2 § förslaget fill lag om ändring i rättegångsbalken, 10 och 63 §§ förslaget fill lag om ändring i lagen om handel med drycker, 28 § förslaget fill lag om ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, 3 kap. 1 § förslaget till lag om ändring i lagen om rättegången i arbetstvister, 13 § förslaget till lag om ändring i lagen om försäkringsdomstolar, 4, 5 a och 20 §§ förslaget till lag orn ändring i rättshjälpslagen, 4, 30 och 31 §§ förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden samt 2, 3, 5 och 6 §§ förslaget till lag om ändring i lagen om hotell- och pensionatsrörelse erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade lydelser,

samt med anledning av propositionen antar de av utskottet i bilaga 4 framlagda förslagen till

dels lag om ändring i lagen (1988:616) om ändring i rättegångsbalken, dels lag om ändring i lagen (1988:617) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningdomstolar,

de/.s lag om ändring i lagen (1988:618) om ändringi lagen (1978:28) om förvaltningdomstolar.

e) antar de av utskottet i bilaga 4 framlagda förslagen till lag om 1988/89:LU9 ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar och lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,

2. beträffande registrering av förvaltarskap

att riksdagen med anledning av mofion 1987/88:L4 och med avslag på motion 1987/88:L3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande lagen om allmän försäkring

att riksdagen dels antar det i proposition 1987/88:124 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels antar det av utskottet i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. beträffande riksbankslagen

att riksdagen avslår det i proposition 1987/88:124 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank,

5. beträffande studiestödslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:124 antar det av utskottet i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349),

6. beträffande lagförslagen i övrigt i proposition 124

att riksdagen antar de i proposition 1987/88:124 framlagda förslagen fill

dels lag om ändring i föräldrabalken i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under 1,

dels lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden, dels lag om ändring i jordabalken, dels lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), dels lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

dels lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

deb lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt, dels lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, deb lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, dels lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

dels lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg fill folkpension,

dels lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, dels lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, deb lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), dels lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering, dels lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

dels lag om ändring t transplantafionslagen (1975:190), 1

dels lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

2 Riksdagen 1988/89. Ssami Nr9

deb lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931), 1988/89:LU9

dels lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, dels lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara,

7. beträffande proposition 1988/89:14

att riksdagen antar de i proposition 1988/89:14 framlagda förslagen till dels lag om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldrabalken m.m., deb lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, dels lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap,

8. beträffande uttrycket sinnesslö

att riksdagen avslår motion 1987/88:L401,

9. beträffande 16-årsgränsen i föräldrabalken
att riksdagen avslår motion 1987/88:L405.

Stockholm den 10 november 1988

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson (s). Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Hans Rosengren (s), Ewy Möller (m), Bengt Harding Olson (fp), Elisabeth Persson (vpk), EUsabet Franzén (mp), Lena Boström (s), Maj-Inger Klingvall (s) och Karin Starrin (c).

Särskilt yttrande

Allan Ekström (m) anför:

Utskottets beskrivning av propositionen - som berör ett av de centrala rättsområdena inom civilrätten - ger helt allmänt det intrycket att de framlagda regeringsförslagen varit övertänkta och av hög juridisk kvalitet. Verkligheten är emellertid en helt annan. Det finns därför anledning att återge några brottstycken ur lagrådets yttrande (s. 228 ff.).

Förslaget utmärks av en strävan att sudda ut spåren efter det nuvarande omyndigförklaringsinsfitutets effekt att en omyndigförklarad är diskvalificerad för vissa funktioner. Politiskt [lar därvid stått i förgrunden att rösträtten ej skall gå förlorad för den som i det framtida systemet skall vara berövad sin rättshandlingsförmåga. I den delen har lagrådet ingen anledning att resa några invändningar, vilket redan givits fill känna i lagrådets delutlåtande beträffande remissens grundlagsfrågor.

Däremot vill lagrådet kraftigt reagera mot att omyndigförklaringens
efterföljare - det totala eller partiella förvaltarskapet - ej alls skulle utgöra 18

diskvalifikationsgmnd när det gäller behörigheten att ombesörja andra ■ 1988/89:LU9 individers rättsangelägenheter. Att den som i det framtida systemet blir helt eller partiellt frånkänd rättshandlingsförmågå i sin egen rättssfär, skulle enligt lag ha behörighet att handha motsvarande rättsangelägenheter för annans räkning, är klart otillfredsställande och inkonsekvent.

Kravet på konsekvens i lagstiftningen (jfr 8 kap. 18 § tredje stycket punkterna 1 RF) medför ovillkorligen, att i det nya systemet inbyggs en spärr, utvisande att en person, som är föremål för förvaltarförordnande, också lagligen är frånkänd behörighet att för annans räkning företa rättshandlingar som han inte äger företa för egen räkning. (I annat sammanhang tog lagrådet som exempel domare, advokater och revisorer!) Principen måste villkorslöst inskrivas i FB.

Sammanfattningsvis i lagstiftningsärendet vill lagrådet uttala följande (s. 266).

Lagrådet har biträtt uppfattningen att i framtiden förvaltarskapsfall - den nuvarande gruppen av omyndigförklarade - inte skall frånkännas rösträtt.

Ytterligare ansluter sig lagrådet till synsättet att, i den mån nuvarande omyndigförklaringsinsfitut kan av de berörda upplevas såsom en integritets-mässigt nedvärderande stämpel, det är önskvärt att såvitt möjligt eliminera eller mildra denna reaktion.

Remissförslagets metod att i sistnämnda avseende gå fram med en ny terminologi kan ha ett visst värde. Men tveksamhet uppstår när i terminologins släptåg framförs slutsatser som inverkar förändrande på omyndigförkla-ringsfallens/förvaltarskapsfallens rättsställning och rättsskydd.

I flertalet av dessa förändringsidéer har lagrådet - efter att ha genomgått dem en efter en såsom ovan redovisats - funnit anledning fill betänkligheter i många hänseenden. Nuvarande rättsskyddsnät för dem som i framtiden blir förvaltarskapsfall rivs enligt förslaget upp på ett betänkligt sätt. Med all erkänsla för remissförslagets grundsyn om alla människors lika värde och om respekten för människors självbestämmanderätt och integritet vill lagrådet hävda att gällande rätts skyddsmekanismer- tillkomna i främsta rummet av omsorg om dem som blir de framtida förvaltarskapsfallen men också med tanke på tredje man - är i det väsentliga välbetänkta. Ambifionen att sudda ut den nedsättande stämpel som omyndigförklaring ansetts kunna innebära bör inte i sig godtas som motiv för att ta bort skyddsregler som på goda grunder tillkommit för att tjäna de skyddsbehövandes bästa.

Efter lagrådets förödande kritik blev regeringsförslaget föremål för betydande omarbetningar. Bland annat återinsattes det hittills gällande kravet att förlust av rättshandlingsförmåga förutsätter att vederbörande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom; enligt förslaget skulle det - otroligt nog - räcka med att det ej ansågs "tillräckligt med god man". Lagrådets anmärkningar tillgodosågs dock endast delvis.

Det nya regeringsförslaget har därefter med anledning av motioner från borgerligt håll i sin tur överarbetats inom lagutskottet - ett omfattande arbete - så att det till sist tillgodoser lagrådets synpunkter.

I sin slutliga utformning skiljer sig förslaget från nuvarande ordning främst
däri att rösträtten behålls, en för övrigt tvivelaktig reform. Det förhållandet
att någon blir satt under förvaltare - den nya termen för att bli satt under
förmyndare - skall ej heller inverka pä möjligheten att bli vald till bl.a.
ledamot av riksdagen eller regeringen, en onekligen pittoresk slutvinjett. in

I proposition 1987/88:124 framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken'

dels att 4 kap. 2 §, 10 och 18 kap. skall upphöra att gälla,

f/i att nuvarande 11 kap. 1-17 §§ skall betecknas 10 kap. 2-18 §§,

c?é>/5att3kap.4 §,4 kap. 5 a §, de nya 10 kap. 2-18 §§, 12 kap. 2-6 §§,

13 kap. 2-10 §§, 14 kap. I §, 16 kap. 2 och 5 §§, 17 kap. 7 §, 19 kap.l7 §,

20 kap. 1,2, 5, 8 och 11 §§ samt rubrikerna till 10-17 kap. skall ha följande

lydelse, dels att det i balken skall införas åtta nya paragrafer, 10 kap. I §, 15 kap.

20-22 §§, 16 kap. 15 § och 20 kap. 2 a-c §§ samt ett nytt kapitel, 11 kap.,

av följande lydelse.

1988/89 :LU9 Bilaga 1

3 kap 4§ Är part i mål som avses i 1 eller 2 § underårig, får förmyndaren eller god man, om sådan enligt 18 kap. skall förordnas, föra talan för honom.

År part i mål som avses i I eller 2 § underårig, får förmyndaren eller god man, om sådan enligt II kap. skall förordnas, föra talan för ho-

nom. Modern skall höras i målet, om det kan ske.

4 kap. 5a§

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Är detta fallet beträffande var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig får inte adopteras utan förmyndarens samtycke.

Nuvarande lydelse

11 kap. I §

För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna äro föräldrarna förmyndare. Dör en av föräldrarna eller kan någon av dem enligt 4 § icke vara förmyndare, eller blir någon av dem entledigad från för-mynderskapet, är den andre barnets förmyndare.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare.

11 kap. 2 §

Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid äktenskapets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets förmyndare.

11 kap. 3 §

Finnes ej någon som efter vad i I eller 2 § sägs skall vara förmyndare för underårig, skall rätten förordna förmyndare.

För den som är förklarad omyndig skad ock förmyndare förord-

Föreslagen lydelse

10 kap. 2 §

För barn som står under vårdnad, av bägge föräldrarna är dessa förmyndare. Om någon av föräldrarna inte får vara förmyndare enligt I § eller blir entledigad från förmynder-skapet, är den andre barnets förmyndare.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare.

10 kap. 3 §

Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid äktenskapets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets förmyndare.

10 kap. 4 §

Har en underårig inte någon förmyndare, skall rätten förordna sådan.

1988/89:LU9 Bilaga 1

11 kap. 4 §

Den som själv är omyndig må ej vara förmyndare; och upphöre därför förmyndares befattning, om han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats enligt 3 § första stycket pä grund av att fader eller moder är underårig, gäller förordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder.

11 kap. 5 §

När förmyndare skall förordnas skall därtill utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, såvida icke särskilda skäl tala däremot.

11 kap. 6 §

Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för underårig.

10 kap. 5 §

Har förmyndare förordnats enligt 4 § på gmnd av att fadern eller modern är underårig, gäller förordnandet till dess fadern eller modem har uppnått myndig ålder.

10 kap. 6 §

TiU förmyndare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, om inte särskilda skäl talar emot det.

10 kap. 7 §

Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för en underårig

Nuvarande lydelse

och hava föräldrarna eller en av dem givit tillkänna, vem de öns.ka till förmyndare för den underårige, varde han därtid förordnad, såframt han ej finnes olämplig.

11 kap. 7 §

För omyndig må, när omständigheterna sådant påkalla, flera förmyndare förordnas.

Prövas den eller de som på gmnd av lag skola vara förmyndare icke lämpligen böra handhava förmyn-derskapet allena, skall medförmyn-dare förordnas.

11 kap. 8 §

En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från förmyn-derskapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet för en underårig utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts atl gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.

11 kap. 9 §

Gör förmyndaren sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sin befattning, eller kommer han på ekonomiskt obestånd, och prövas han på gmnd härav vara olämplig såsom förmyndare, eller finnes han av annan orsak icke längre lämplig att innehava förmynderskapet, varde han entledigad.

11 kap. 10 §

Dör förmyndaren, och finnes ej någon som på gmnd av lag skall vara förmyndare, skall den som hiir boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den rätt, hos vilken förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

Föreslagen lydelse

och har föräldrarna eller en av dem gett tillkänna vem de önskar till förmyndare, skad denna person förordnas, om han eller hon inte är olämplig.

10 kap. 8 §

När omständigheterna påkallar det, får flera förniyndare förordnas för den underårige.

Kan den eller de som på griindav lag skad vara förmyndare inte lämpligen handha förmynderskapet allena, skall medförmyndafe förordnas.

10 kap. 9 §

En förmyndare har rätt ätt på begäran bli enfledigad från föi;myn-derskapel. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.

10 kap. 10 §

En förmyndare skall entledigas, om förrhyndaren vid utövandet av förmynderskapet gör sig skyldig till missbmk eller försummelse, om förmyndaren kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig att vara förmyndare eller om förrhyndaren av någon annan orsak inte längre är lämplig som förmyndare.

10 kap. II §

Dör förmyndaren och finns det inte någon som på gmnd av lag skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt hos vilken förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

1988/89:LU9 Bilaga 1

11 kap. 12 §

Fråga om förordnande av förmyndare/ör underårig upptages av den rätt där förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning av förmynderskapet icke ägt mm, av den rätt där inskrivning skall ske.

Då någon som uppnått myndig ålder förklaras omyndig, skall förmyndare förordnas av den rätt där ansökningen om omyndighetsförklaring gjordes. Erfordras ny förmyndare, skall sådan förordnas av den rätt där förmynderskapet är inskrivet.

Fråga om entledigande av förmyndare upptages av dén rätt där förmynderskapet är inskrivet eller skall inskrivas.

11 kap. 13 §

I ärende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda överförmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget.

11 kap. 14 §

Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från sådan befattning utan att ha fått tillfälle att yttra sig / ärendet.

11 kap. 15 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätlen, om omedelbar vård erfordras om den omyndiges angelägenheter, förordna förmyndare för liden intill dess ärendet avgöres av rätten.

Har i mål om omyndighetsförklaring rätten meddelat beslut enligt 10 kap. 14 § om att den, vars försättande i omyndighet det är fråga om. skall vara omyndig för tiden intill dess målet avgöres, skall rätten i där angiven ordning förordna förmyndare för honomför nämnda tid.

10 kap. 13 §

Fråga om förordnande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning av förmynderskapet inte har ägt mm, av den tingsrätt där inskrivning skall ske.

Fråga om entledigande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

10 kap: 14 §

I ärende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda överförmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget.

10 kap. 15 §

Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från ett förmyndarskap utan att ha fått tillfälle att yttra sig.

10 kap. 16 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätten, om den o-myndiges angelägenheter kräver omedelbar vård. förordna förmyndare för liden //// dess ärendet avgörs.

Nuvarande lydelse

11 kap. 16 §

Uppkommer fråga om förmyndares entledigande av orsak som anges i 9 § och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den omyndiges rätt och bästa, förordna om förmyndarens skiljande från utövningen av förmynderskapet för tiden intdl dess ärendet avgöres av rätten.

Innan beslut/a»öi om förmyndarens skiljande från utövningen av förmynderskapet, skall, om det kan ske utan märklig tidsutdräkt, förmyndaren beredas tillfälle att yttra sig.

Il kap. 17 §

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om denne har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden om en underårig får entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekommer till det.

I ärende som avses i första stycket skall rätten, när det rör omyndig som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Mot rättens beslut i ärende som avses i första stycket får talan föras, fömtom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan.

Föreslagen lydelse

10 kap. 17 §

Uppkommer fråga om att enligt 10 § entlediga en förmyndare och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den underårige, besluta att förmyndaren skad skiljas från sut uppdrag för tiden tdl dess ärendet avgörs.

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall förmyndaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

10 kap. 18 §

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den underårige själv, om denne har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En förmyndare som" inte längre är lämplig att utöva vårdnaden får entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekommer till det.

I ärende som avses i första stycket skall rätten, när det rör en underårig som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Rättens beslut i ärende som avses i första stycket får överklagas. förutom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan.

11 kap. Om god man och förvaltare
Om god man

11 kap. I §

Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte utöva förmynderskapet eder blir förmyndaren enligt 10 kap. 17 § skild från utövningen av det, skall

1988/89:LU9, Bilaga 1

,24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

Bilaga 1 rätten förordna god man att i förmyndarens ställe vårda den under-åriges angelägenheter.

Il kap. 2 §

Har en förmyndare eller förmyndarens make och den underårige del i oskiftat dödsbo, skall rätten förordna god man att vårda den underåriges rätt i boet vid boutred-ningen liksom vid bodelning och skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo.

God man skall även förordnas när den som har en förmyndare, god man eller förvaltare skall företa en rättshandling eller vara part i en rättegång och behöver burade men enligt 13 kap. 2 § inte kan företrädas av förmyndaren, den gode mannen eder förvaltaren.

God man skall också i annat fall än som avses i första eller andra stycket förordnas för den som har förmyndare, god man eller förvaltare, om det förekommer en angelägenhet i vilken han eller hon har ett intresse som strider mot sådan företrädares eller dennes makes intresse. Rätten skall meddela sådant förordnande om förmyndaren, den gode mannen eller förvaharen eller den som denne i sådan egenskap företräder begär det eller det annars är lämpligt.

11 kap. 3 § Rätten skad förordna god man,

1. om det vid ett dödsfall finns en
till namnet känd arvinge som vistas
på okänd eller avlägsen ort och
därför inte kan bevaka sin rätt i
boet och förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan
utredas, huruvida den döde har
efterlämnat någon arvinge som är
arvsberättigad före allmänna arvs
fonden eller före eller tillsammans
med någon annan känd arvinge, el
ler också kännedom finns om ar
vinge efter den döde men kunskap
saknas såväl om arvingens namn

som om hans vistelseort, och det på 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9.

Bilaga 1 grund av sådan omständighet krävs att okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes lott i boet förvaltas,

3. om en testamentstagare vistas
på okänd eller avlägsen ort eller är
okänd och hans eller hennes rätt
därför behöver iakkttas enligt vad
som föreskrivs om arvinge,

4. om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom förvaltas,

5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling beror av en framtida händelse, vem egendom skall tdlfalla, eller egendom först framdeles skad tillträdas med äganderätt, och det krävs att den blivande ägarens rått bevakas eller att egendomen förvaltas för den blivande ägarens räkning, eder

6. om egendom, enligt vad som särskih föreskrivs, skaU ställas under vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

Förordnande enligt första stycket sker efter anmälan eder när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rätt i ett dödsbo, skall det anmälas hos tingsrätten av den som har boet i sin vård.

Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förordnande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som förordnandet avsåg tdlfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att företräda.

11 kap. 4 §

Om någon på grund av sjukdom,
hämmad förståndsutveckling, för
svagat hälsotillstånd eller liknande
förhållande behöver hjälp med att
bevaka sin rätt, förvalta sin egen
dom eder sörja för sin person, skall
rätten, om det behövs, förordna
god man för honom eller henne.
Förordnande får inte meddelas
utan samtycke av den för vilken
god man skall utses, om inte den 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

enskildes tillstånd hindrar att hans °

eller hennes mening inhämtas.

11 kap. 5 §

En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt förordnande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling som utan dennes samtyckeföretagits inom ramen för förordnandet är inte heder bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sdt tillstånd varit ur stånd att ge uttryck för sin mening eller denna av annan orsak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, skall samtycke från den som han företräder anses föreligga, om denne inte före rättshandlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig.

11 kap. 6 §

Om en rättshandling som en god man har företagit inte blir bindande enligt 5 §, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats. Detta gäller dock inte, om rättshandlingen saknar bindande verkan mot den för vars räkning den har företagas tlU följd av någon särskild omständighet, som den gode mannen inte kände tid och som tredje man inte med fog kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till.

Om förvaltare Il kap. 7 §

Om någon beträffande vilken det
föreligger en sådan situation som
anges 14 § är ur stånd att vårda sig
eller sin egendom, får rätten för
ordna förvaltare för honom eller
henne. Förvaltare får dock inte för
ordnas, om det är tillräckligt att
god man förordnas eller att den en- 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

Bilaga 1 skilde på något annat mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas tid att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

11 kap. 8 §

Utan hinder av förvaltarförordnande enligt 7 § har den som avses med förordnandet rätt att själv

1. sluta avtal om tjänst eller an
nat arbete,

2. förfoga över vad han eder hon genom eget arbete har förvärvat efter det att förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan egendom och vad som har trätt i egendomens ställe samt

3. förfoga över vad han eller hon efter det att förvaltare har förordnats erhåller genom gåva eller testamente under villkor att egendomen inte skall omfattas av förvaltarens rådighet.

Om särskilda skäl föranleder det, får dock rätten föreskriva att förvaltaruppdraget skall omfatta även förhållande som avses iförsta stycket.

Il kap. 9 §

Förvaltaren har inom ramen för förvaUaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare utan begränsning av uppdraget är inte behörig att företa rättshandlingar för annans räkning.

Il kap. 10 §

Med förvaltarens samtycke får
den enskilde själv företa rättshand
lingar även i en angelägenhet som
omfattas av förvaltaruppdraget.
Om verkan av avtal som den enskil- 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

, , . o ; -M Bilaga 1

de har ingått utan samtycke galler

vad som föreskrivs i 9 kap. 6 och

7 §§ för underåriga.

11 kap. 11 §

Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvahare har förelagd utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats.

Gemensamma bestämmelser

Il kap. 12 §

Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en underårigs eller bortavarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett tdlkänna vem den avlidne önskar till god man, skall denna person förordnas, om han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig får inte vara god man eller förvaltare.

11 kap. 13 §

När omständigheterna påkallar det, kan flera gode män eller förvaltare förordnas för den enskilde. År flera gode män eller förvaltare ansvariga för skada som har tillfogats tredje man, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om någon saknar tdlgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder.

11 kap. 14 §

Godmanskap och förvaltarskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrätten.

Il kap. 15 §

Ansökan om förordnande av god
man eller förvaltare får göras av -„

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9 -■

: t Bilaga 1

överförmyndaren, förmyndare, den

som ansökningen avser, om han eller hon har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar.

Ansökan om förordnande av förvaltare får också göras av god man som avses i 4 §.

Frågor om förordnande av god
1 man eller förvaltare skad rätten

också ta upp självmant, när anledningförekommer tdl det.

Il kap. 16 §

/ ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt sexton år skall rätten bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ärende om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare skall, om det inte är obehövligt, rätten också inhämta yttrande från make och närmaste släktingar, överförmyndaren, vårdinrättning, omsorgsnämnd och socialnämnd. Den som ansökningen avser skall höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eder hon inte förstår vad saken gäller. Rätten kan dock underlåta att höra den enskilde muntligen om denne själv har gjort ansökan eder medgivit det ifrågasatta förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna rätten sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

11 kap. 17 §

Innan rätten förordnar förvaltare skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskUdes hälsotillstånd. Detta gäller även i ärende om förordnande av god man enligt 4 §, när den enskilde inte har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får 3q

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89 :LU9

; ■:p,.i -N Bilaga 1

meddela närmare föreskrifter om

sådan utredning som avses iförsta

stycket.

11 kap. 18 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av god man eder förvaltare, får rätten, om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål uppenbarligen skude medföra fara för den enskilde eller hans egendom, förordna god man eller förvaltare för tiden tid dess ärendet slutligt avgörs. Sådant förordnande kan beträffande god man som avses i 4 § eller förvaltare meddelas även för den som är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år.

Innan beslut enligt första stycket meddelas skall den som ansökningen avser ha fått tillfålle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten.

11 kap. 19 §

Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, skall rätten besluta att godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Har god man förordnats enligt 3 § 1—5, skall den gode mannen entledigas så snart den som förordnandet avser begär det. När en god man eller förvaltare har slutfört sdt uppdrag, skall han genast anmäla det till rätten.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Skall godmanskapet eller förvaltarskapet fortsätta, är han dock skyldig att kvarstå tdl dess en ny god man eller förvaltare har utsetts.

11 kap. 20 §

En god man eller förvaltare som
gör sig skyldig tdl missbruk eller 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

Bilaga 1 försummelse vid utövandet av sitt

uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig för uppdraget eller som av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha detta, skall entledigas från uppdraget.

Uppkommer fråga om att enligt första stycket entlediga en god man eller förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser, besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

11 kap. 21 §

Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av dem som avses i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren.

Rätten får också självmant ta upp frågor som avses i första stycket.

I ärende enligt denna paragraf skall rätten bereda den enskilde tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

11 kap. 22 §

Dör en god man eller förvadare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet.

Il kap. 23 §

Rätten är skyldig att på ansökan av någon av dem som anges i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren pröva om ett godmanskaps eder förvaltar-skaps omfattning bör jämkas. Rätten kan också utan ansökan göra en sådan prövning.

Innan rätten meddelar beslut en
ligt första stycket, skall den gode
mannen eller förvaltaren samt 32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

överförmyndaren och den enskilde beredas tillfälle att yttra sig.

Kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den enskilde, meddela beslut i frågan för tiden till dess ärendet avgörs. Ifråga om sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 18 § andra och tredje styckena.

11 kap. 24 §

Innan rätten förordnar någon tdl god man eller förvaltare eller entledigar någon från ett sådant uppdrag, skall han eller hon ges tillfälle att yttra sig. Är delfråga om beslut enligt 20 § andra stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

11 kap. 25 §

Frågor om förordnande eller entledigande av god man enligt I eller 2 § tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet, godmanskapet eder förvaltarskapet är eller skad vara inskrivet. År det fråga om förmynderskap som inte skad vara inskrivet, avgörs frågan om behörig domstol med tillämpning av

12 kap. I § andra stycket.
Uppkommer vid utredning av ett

dödsbo fråga om förordnande av god man enligt 3 §, hör ärendet till den tingsrätt varunder boet lyder. -Skall god man annars förofdnas enligt 3 §, tas ärendet upp av tingsrätten i den ort där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där annars behöv av god man har yppat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt I -3 §§ tas upp av den tingsrätt där godmanskapet är inskrivet.

11 kap. 26 §

Ansökan om förordnande av göd man enligt 4 § eller av förvaltare tas upp av tingsrätten i den ort där den som avses med ansökningen

1988/89: LU9 Bilaga 1

Nuvarande lydelse

12 kap. Om inskrivning av förmynderskap

Föreslagen lydelse

har sitt hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist i riket, av Stockholms tingsrätt.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaUar-skap tas upp av den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet år inskrivet.

11 kap. 27 §

Rättens beslut i frågor som gäller godmanskap eller förvaltarskap får överklagas, förutom av den som beslutet rör, av var och en som har rätt att göra ansökan i frågan. Den i vars ställe god man förordnats enUgt 2 § första och andra styckena får dock inte överklaga beslut om sådant förordnande.

11 kap. 28 §

Rätten skad genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse skall också ske av beslut om jämkning av förvaltarskaps omfattning enligt 23 §.

12 kap. Om inskrivning av förmyn
derskap, godmanskap och förval
tarskap

1988/89:LU9 Bilaga 1

Finner rätten, där förmynderskap är inskrivet, med hänsyn fill den omyndiges eller hans föräldrars boningsort eller av annan orsak, att tillsynen över förmynderskapet lämpligen bör överflyttas till annan rätt, äge den rätt, där förmynderskapet är inskrivet, besluta därom. Underrättelse om beslutet skall ofördröjligen givas den rätt till vilken tillsynen sålunda överflyttas, och varde förmynderskapet där inskrivet.

Finner den tingsrätt där ett förmynderskap är inskrivet, med hänsyn till den omyndiges eller hans föräldrars boningsort eller av annan orsak, att fillsynen över förmynderskapet lämpligen bör flyttas över till en annan tingsrätt, får den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet besluta om överflyttning. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges tid den tingsrätt dd tillsynen flyttas, och förmynderskapet skall skrivas in där.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Första stycket tillämpas även i fråga om godmanskap enligt II kap. 1—3 §§. Överflyttning av godmanskap som avses i II kap. I eder 2 § får dock, om även förmynderskapet, godmanskapet eller förvaltarskapet är inskrivet, inte ske annat än i samband med överflyttning av detta.

Om den tingsrätt där ett godmanskap enligt II kap. 4 § eller ett förvaltarskap är inskrivet får kännedom om att den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser har fått sitt hemvist på en ort som hör under en annan tingsrätt, skall den förstnämnda tingsrätten flytta över tillsynen dit. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dd tillsynen har flyttats, och godmanskapet eller förvaltarskapet skall skrivas in där.

1988/89 :LU9 Bilaga 1

Uppstår fråga om rättshandling mellan myndlingen och förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder, äge förmyndaren ej den rätt att företräda myndlingen, varom i 1 § sägs. Hava syskon gemensam förmyndare, äge denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan, såframt de ej hava inbördes stridande intressen.

Har förmyndaren slutit avtal, vartdl han, enligt vad i första stycket sägs, saknat behörighet, skall angående skyldigheten att återbära vad jämlikt avtalet må vara uppburet, eder att utgiva ersättning därför, vad i 9 kap. 7 § första stycket är stadgat äga motsvarande tidåmpning.

Uppstår fråga om rättshandling eder rättegång mellan en myndling och förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder, har förmyndaren inte rätt alt företräda myndlingen enligt I §. Har syskon gemensam förmyndare, får denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan, om de inte har inbördes stridande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda den för vilken han har förordnats, om det uppstår fråga om rättshandling eder rättegång mellan denne, å ena sidan, och den gode mannen eller förvaltaren, dennes make eller någon som den gode mannen eller förvaltaren företråder, å andra sidan.

Har en förmyndare, god man eller förvaltare slutit avtal i strid med första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket ifråga om återbärings- och ersättningsskyldighet.

Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är förklarad omyndig flera förmyndare, förordnar rätten en av dem att ha den omsorg om myndlingens person som anges i I §.

Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare all gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter.

Förmyndare vare pliktig att ersätta skada som han uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat den omyndige.

Åro flera förmyndare ansvariga för skada som de tillskyndat den omyndige, svare de för ersättningen en för alla och alla för en. Ersättningsbeloppet varde förmyndarna emellan slutligen fördelat efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last. Finnes någon sakna tillgång till gäldande av vad på honom belöper, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas efter enahanda grunder.

Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser.

Är flera förmyndare, gode män eller förvaltare ansvariga för skada som de har orsakat den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skad slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om någon saknar tidgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder.

Vill den omyndige, sedan han blivit myndig, eller ny förmyndare göra anspråk på ersättning efter vad i 9 § stadgas, skall han, såframt de handlingar, varom i 16 kap. 12 § förmäles, överlämnats till honom efter vad där sägs, inom ett år därefter väcka talan om anspråket, eller vare sin talan förlustig. Vad sålunda stadgats skall ej äga tidåmpning, om den avgående förmyndaren giort sig skyldig till brottsligt förfarande.

14 kap. Om vård av omyndigs rätt i oskiflat bo

Vill en omyndig, sedan han blivit myndig, eller en ny förmyndare göra anspråk på ersättning enligt 9 §, skall han, om de handlingar som anges i 16 kap. 12 § har överlämnats till honom, inom ett år därefter väcka talan om anspråket. / annat fall har han förlorat sin rätt tdl talan. Vad som nu har sagts gäller inte om den avgående förmyndaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande.

Första stycket tillämpas även i fråga om talan mot god man eller förvaltare.

14 kap. Om vård av rätt i oskiflat bo vid förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

Bilaga 1

1 §

Har omyndig del i oskiftat bo, Har en omyndig del i oskiftat bo,
skall förmyndaren, med iakttagan- skall förmyndaren, med iakttagan
de av vad nedan stadgas, vårda den de av vad nedan stadgas, vårda den
omyndiges rätt i boet. omyndiges rätt i boet.

Vad som föreskrivs i detta kapitel ifråga om förmyndare gäller också ifråga om gode män och förvaltare som har alt förvalla del i oskiflat bo. Vad som föreskrivs beträffande omyndig skall därvid gälla den som har god man eller förvaltare.

15 kap. Om förmyndares förvalt- 15 kap. Om förmyndares, gode
ning av omyndigs egendom mäns och förvaltares egendoms-

förvaltning

20 i

Vad som föreskrivs i I-I8 §§ om förmyndares förvaltning skall gälla också i fråga om godmanskap och förvaltarskap.

21 §

Gode män och förvaltare är berättigade atl efter uppdragets slutförande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år, årligen erhålla skäligt arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skall utgå av medel som tillhör den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser. Arvode och ersättning som ej skad utgå av sådana medel skall betalas av kom-

När egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, första gängen tillfaller underårig, skäll förmyndaren inom en månad därefter till överförmyndaren ingiva förteckning över egendomen. Varder den som uppnått myndig ålder förklarad omyndig skad förmyndaren, inom tre månader från det förmynderskapet inskrevs, tdl överförmyndaren ingiva förteckning över den omyndiges egendom vid tiden för omyndighetsförklaringen.

Har den omyndige efter den tid som avses i första stycket erhålhi egendom som skall stå under /ör-myndarens förvaltning, skall förteckning över denna egendom in givas till överförmyndaren inom er månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som tillfallit omyndig, skall förteckning, varom ovan stadgas, ingivas först inom en månad efter det bodelning eller skifte skett.

När egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, första gången tillfaller en underårig, skall förmyndaren inom en månad därefter till överförmyndaren ge in en förteckning över egendomen.

Gode män och förvaltare som har förordnats att förvalta egendom skall inom två månader från det att inskrivning ägt rum ge in en förteckning tid överförmyndaren över den egendom som omfattas av förordnandet. Denna skyldighet gäller inte, om förvaltningen avser andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god man som har förordnats enligt II kap. I § behöver endast uppta den lösa egendom som den gode mannen har tagit hand om.

Har den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser efter den tid som avses i första eller andra stycket erhållit egendom som skall stå under förvaltning av förmyndare, god man eder förvaltare, skall förteckning över denna egendom ges in till överförmyndaren inom en månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som har tillfallit en omyndig eller någon för vilken har förordnats god man eller förvaltare, skall förteckning ges in först inom en månad efter det bodelning eller skifte har skett.

Har rätten beslutat utvidga omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag när det gäller annan egendomsförvaltning än sådan som avser andel i oskiftat bo. skall den gode mannen eller förval-

Före den 1 mars varje år avgive förmyndaren till överförmyndaren årsräkning, innefattande redogörelse för förvaltningen under föregående år eller den del av året, varunder förmyndaren innehaft sin befattning. Då förmyndarens befattning upphör, skall förmyndaren ofördröjligen till överförmyndaren avgiva sluträkning, avseende förvaltningen under det löpande året intill befattningens upphörande.

I årsräkning och sluträkning skola upptagas tillgångar och skulder vid början av den tid räkningen avser, en sammanställning av inkomster och utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid samma tids utgång.

Före den 1 mars varje år skall förmyndaren fill överförmyndaren avge årsräkning, innefattande redogörelse för förvaltningen under föregående år eller den del av året vamnder förmyndaren innehaft sin befattning. Då förmyndarens befattning upphör, skall förmyndaren ofördröjligen till överförmyndaren avge slulräkning, avseende förvaltningen under del löpande året intill befattningens upphörande.

I årsräkning och sluträkning skad upptas tillgångar och skulder vid början av den lid räkningen avser, en sammanställning av inkomster och utgifter under nämnda tid saml fillgångar och skulder vid samma tids utgång.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även god man och förvaltare.

Har rätten inskränkt omfattningen av en god mans eder förvaltares uppdrag, gäller reglerna om slulräkning i fråga om den egendom som inte längre omfattas av uppdraget.

Upphör ett godmanskap enligt II kap. I § innan lid för avgivande av årsräkning eller sluträkning rörande förmynderskapet för den omyndige inträffar, får slulräkning rörande godmanskapet begränsas till att avse en redogörelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I övrigt skall redogörelse för förvaltningen avges av förmyndaren även för den lid som godmanskapet har varat.

Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt 18 kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handhngar i målet ej kunna delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligga all förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han har förord-nals, i den mån del kan ske.

I fråga om ersättning till god man som avses iförsta stycket gäller vad som föreskrives i 10 kap. 13 § om ersättning åt rättegångs-bdräde.

Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt // kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underiåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man.

/ ett ärende om förordnande av förvaltare eder utvidgning av ett förvaltarskaps omfattning, där den enskilde uppenbarligen inte förstår vad saken gäller eller skulle lida

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89 :LU9

Rättegångsbalkens bestämmel- skada av alt få del av handlingarna °

ser om hämtning av part äga mot-     i ärendet, skad rätten förordna en
svarande liUämpning på den som i     god man enligt II kap. att företrä
annan egenskap än vittne eller sak-     da den enskilde i ärendet och beva-
kunnig skad höras i mål eller aren-     ka hans eller hennes rätt.
de som avses i denna balk.              En god man som avses i första

eller andra stycket skall samråda med den för vilken han har förord-nals, i den mån det kan ske. Då fråga är om omyndighels-förklaring, bör iakttagas atl förordnande om skyldighet alt inställa sig personUgen ej ges beträffande den som avses med ansökningen, om inställelsen skulle kunna medföra men eller fara för honom.

2a§

/ ett ärende om förordnande av förvaltare eller utvidgning av ett förvaltarskaps omfattning, där det inte föreligger fall som avses i 2 § andra stycket, skall rätten förordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt i ärendet. Ett rättegångsbiträde skall också förordnas, om den som har förvaltare begär all förvaltarskapet skall upphöra eller att dess omfattning skall inskränkas.

Rättegångsbiträde skall inte förordnas, om det är uppenbart att ett biträde inte behövs.

2b§

Den som har förordnats lid god man enligt 2 § eller räitegångsbi-iräde enligt 2 a § har efter rättens prövning rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Kostnaden skall stanna på staten, såvida inte motparten tid den, för vilken god man eller räilegångsbiträde har förordnats, skäligen bör åläggas att ersätta staten kostnaden.

2c§

Rättegångsbalkens bestämmel
ser om hämtning av part tillämpas
också på den som i annan egenskap
än vittne eller sakkunnig skall hö
ras i mål eller ärende som avses i 43
denna balk.

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ om förmyndare och förmynderskap gälla i tillämpliga delar beträffande god man och godmanskap. Härvid skola bestämmelserna om omyndig, hans make och närmaste frän-der, då fråga är om godmanskai> som avses i 18 kap. 3 eller 4 §, gälla den, för vilken god man förordnals, samt dennes make och närmasK; fränder. Då fråga är om godmanskap för omyndig, har i ärende som avses i 3 § även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ om förmyndare och förmynderskap gäller i tillämpliga delar beträffande god man och godmanskap samt förvaltare och förvaltarskap. Härvid skaU bestämmelserna om omyndig, dennes make och närmaste anhöriga, när det är fråga om godmanskap som avses i II kap. 3 eller 4 §, gälla den för vilken god man har förordnats och dennes make och närmaste släktingar samt i fråga om förvaltarskap den för vilken förvaltare har förordnats och dennes make och närmaste släktingar. Är del fråga om godmanskap för en omyndig, har i ärende som avses i 3 § även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

2 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i vallagen (1972:620) Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 4 kap. 2 och 11 §§ vallagen (1972:620)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 3§ Vid tillämpning av 2 § beräknas Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på gmndval antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses för året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare medborgare som fyllt eller senare under kalenderåret fyller aderlon år under kalenderåret fyller arton år. och som ej på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skad förbli omyndig.

4 kap. 2§

I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och som har fyllt eller före den I september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de fömtsättningar som i första stycket anges för svenska medborgare tas i röstlängden upp även de uUänningar som enligt länsskattemyndighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.

Den som den I juni enligt länsskattemyndighetens personband på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skad förbli omyndig las dock ej upp i längden.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september del år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad. För utlänningar antecknas all rösträtt ej föreligger vid val fill riksdagen.

11 §
Svensk medborgare som ej är bo- Svensk medborgare som ej är bo
satt i riket har rösträtt vid val till satt i riket har rösträtt vid val till
riksdagen, om han varit kyrkobok- riksdagen, om han varit kyrkobok
förd här någon gång och e/'på grttwt/ förd här någon gång och har upp-
av 3 kap. 2 § regeringsformen är nått arton års ålder senast på val-
utesluten från rösträtt, dagen.

' Lagen omtryckt 1987: 1334. 46

4 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i äktenskapsbalken Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken Je/5 atl 2 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 2 §, 6 kap. 4 §, 7 kap. 3 § och 18 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2§ Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd här i landet skall vid hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan anskaffas.

Om det fordras tillstånd eller Om det fordras tillstånd fill äk-

samlycke fill äktenskapet, skall be- tenskapet, skall bevis om tillståndet

vis om tillståndet eller samtycket visas upp vid hindersprövningen,
visas upp vid hindersprövningen.

6 kap.
4§

Kan den ena maken på gmnd av Kan den ena maken på grund av
sjukdom eller bortavaro inte själv sjukdom eller bortavaro inte själv
sköta sina angelägenheter och fal- sköta sina angelägenheter och fat
tas det medel för familjens under- tas det medel för familjens under
håll, får den andra maken i behövlig håll, får den andra maken i behövlig
omfattning lyfta den sjuka eller     omfattning lyfta den sjuka eller
bortavarande makens inkomst och bortavarande makens inkomst och
avkastning av dennes egendom   avkastning av dennes egendom
samt kvittera ut bankfillgodohavan- samt kvittera ut bankfillgodohavan-
den och andra penningmedel. Detta den och andra penningmedel. Detta
gäller dock ej, om samlevnaden    gäller dock ej, om samlevnaden
mellan makarna har upphört eller mellan makama har upphört eller
om det finns fullmäktig, förmynda- om det finns fullmäktig, förmynda
re é-Z/-r god man/ör den sjuka eller re, god man eller förvaltare som
bortavarande maken.                 har rätt atl företräda den sjuka el
ler bortavarande maken /' dessa an
gelägenheter.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte förelåg.

7 kap.

3§

Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som fillhör eller fillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma alt egendomen skall vara giflorältsgods.

Äktenskapsförord skall upprättas Äktenskapsförord skall upprättas

skriftligen och undertecknas av ma- skriftligen och undertecknas av makarna eller de blivande makarna. kärna eller de blivande makama.

4 Riksdagen 1988/89. Ssami Nr 9

Nuvarande lydelse

Detta gäller även om någon av dem är omyndig. 1 så fall skall dock förmyndarens skriftliga medgivande inhämtas.

Föreslagen lydelse

Detta gäller även om någon av dem är underårig eller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaUaruppdraget. I så fall skall dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.

Äktenskapsförord skall registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord som har slutits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående, om det ges in fill domstolen inom en månad från det att äktenskapet ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförord först från och med den dag då det ges in till domstolen.

18 kap. 1 §

1988/89 :LU9 Bilaga 1

Om den som talan enligt derna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken bevakas av god man enligt 18 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underiåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att förordna god man.

Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 10 kap. 13 § föräldrabalken.

Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken bevakas av god man enligt // kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underlåter alt utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att förordna god man.

Gode mannen skall samråda med den som han har förordnals för, om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 20 kap. 2 b § föräldrabalken.

Om nyttjanderättshavaren genom vanvård av egendomen eller genom annat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa, må rätten på ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egendomen eller ock förordna, att denna skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i 18 kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderättshavaren uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat ägaren, skall ersättning gäldas, då nyttjanderätten upphör eller egendomen ställes under vård och förvaltning av god man.

Om nyttjanderättshavaren genom vanvård av egendomen eller genom annat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa, får rätten på ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egendomen eller också förordna, att denna skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i II kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderättshavaren uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat ägaren, skall ersättning betalas, då nyttjanderätten upphör eller egendomen ställs under vård och förvaltning av god man.

17 kap. 2§ Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin lagloll, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederiag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

£/'wå underårig avsäga sig arv, e/ En underårig/år inte avsäga sig

heller omyndigförklarad utan förmyndarens skriftliga samtycke.

arv. Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får inte avsäga sig arv utan förvaltarens skriftliga samtycke.

Till dess alt egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodelägare eller av den som i annat fall har att förvalta boel, skall egendomen, om den ej står under vård av förmyndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om del behövs god man för någon delägare, göra anmälan hos rätten enligt 18 kap. föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller också efterlevande make som inte är delägare.

Till dess atl egendomen har tagils om hand av samfliga dödsbodelägare eller av den som i annat fall har att förvalla boet, skall egendomen, om den ej slår under vård av förmyndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den avlidne eller annars kan la hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om det behövs god man för någon delägare, göra anmälan hos rätlen enligt // kap. föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller också efterlevande make som inte är delägare.

19 kap. I §

Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon alt i sådan egenskap handhava förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsett att i avseende å förvaltningen träda i arvingars och universella leslamentslagares ställe (testamentsexekutör), äger jämväl han påkalla beslut som nu iir sagt. Sådant beslut skall ock meddelas på begäran av den som erhållit legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbestämmelse, där det prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestämmelsens verk-

Då dödsbodelägare begär det, skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon all i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsedd alt i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella leslamentslagares ställe (testamentsexekutör), äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt. Sådant beslut skall också meddelas på begäran av den som erhåUit legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbestämmelse, där det prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestäm-

Nuvarande lydelse

ställande, eller på begäran av borgenär eller den som står i ansvar för betalning av gäld efter den döde, där det måste antagas att dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Är dödsbodelägare eller den som erhållit legat omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 § föräldrabalken god man förordnals för honom, skall dödsboet avträdas till förvaltning av boutredningsman, om överförmyndaren begär det och rätten finner skäl därtill.

Skall enligt testamente egendomen vara undantagen delägarnas förvaltning, men är testamentsexekutör ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra uppdraget, skall rätten, då ansökan göres av någon vars rätt är beroende av utredningen ■ eller förhålllandel eljest varder kunnigt, meddela beslut som i första stycket sägs.

Beslut enligt denna paragraf må grundas jämväl å testamente som ej vunnit laga kraft.

Föreslagen lydelse

melsens verkställande, eller på begäran av borgenär eller den som står i ansvar för betalning av gäld efter den döde, där det måste antas att dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Är dödsbodelägare eller den som erhållit legat omyndig eller har enligt // kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken god man eller förvaltare förordnals för honom, skall dödsboet avträdas fill förvaltning av boutredningsman, om överförmyndaren begär det och rätlen finner skäl därtill.

Skall enligt testamente egendomen vara undantagen delägarnas förvaltning, men är testamentsexekutör ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra uppdraget, skall rätten, då ansökan görs av någon vars rätt är beroende av utredningen eller förhållandet eljest blir känt, meddela beslut som avses i första stycket.

Beslut enligt denna paragraf/år grundas även på testamente som ej vunnit laga kraft.

1988/89:LU9 Bilaga 1

Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet tiUskyndat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen.

Äro flera utredningsmän ersättningspliktiga, svara de en för alla och alla för en. Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem fill last.

Om skyldighet att hos bank nedsätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel, som tillkomma omyndig eller den för vilken god man förordnals, stadgas i föräldrabalken.

Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen.

Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos bank nedsätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel, som tillkonimer omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats, stadgas i föräldrabalken.

Har omyndig del i boet eller finnes delägare, för vilken god man skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ingivas för varje överförmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, må denna avskrift omfatta endast erforderliga delar.

Äro ej erforderliga avskrifter ingivna, skola sådana tagas på boets bekostnad.

Har omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats delägare eller finns delägare, för vilken god man skall förordnas, skall ytteriigare en bestyrkt avskrift ges in för varje överförmyndare som skall ha fillsyn över ifrågavarande förmynderskap, förvaltarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, behöver denna avskrift omfatta endast erforderliga delar.

Är inte erforderliga avskrifter ingivna, skaU sådana tas på boets bekostnad.

Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, väsentlig ändring inträtt i de förhållanden som därvid voro avgörande, eller finnes avtalet av annan särskild orsak ej böra bestå, må rätten på delägares talan förklara, att avtalet skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsatta bestånd medför äventyr för

Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, väsentlig ändring inträtt i de förhållanden som därvid var avgörande, eller befinns avtalet av annan särskild orsak ej böra bestå,/år rätten på delägares talan förklara, att avtalet skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsatta bestånd medför äventyr för

7 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i jordabalken Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 3 § jordabalken' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 3§ Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om

1. handling på vilken äganderätten grundals är förfalskad eller på rätte ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är ogiltig såsom fillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

2. rätte ägaren, när han utfärdade 2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderät- den handling på vilken äganderätten gmndals, var i konkurs eller ten gmndals, var i konkurs eller omyndig eller handlade under infly- omyndig eller handlade under inflytande av rubbad själsverksamhel, lande av mbbad själsverksamhet

eller inte hade rådighel över den fasta egendomen på grund av all en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom,

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form
eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av
någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av
domstol eller annan myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Balken omtryckt 1971:1209. 57

8 Förslag till 1988/89:LU9

Bilaga 1 ' Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen (1970:988)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

12 §

Om god man enligt 18 kap. 4 § Om god man enligt II kap. 3 §
föräldrabalken behöver förordnas, föräldrabalken behöver förordnas,
skall fasUghetsbildningsmyndighe- skall fastighetsbildningsmyndighe
ten anmäla detta hos rätten. ten anmäla detta hos rätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen omlryckt 1971:1035. 58

9 Förslag till 1988/89:LU9

Bilaga 1 Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 10 och 30 §§ lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
Kallelse och delgivning enligt 9 § Kallelse och delgivning enligt 9 §
ombesörjes av den som skall håUa ombesörjs av den som skall hålla
sammanträdet. Denne skall vidare sammanträdel. Denne skall vidare .
göra anmälan hos rätten, när god göra anmälan hos rätlen, när god
man enligt 18 kap. 4 § föräldrabal- man enligt // kap. 3 § föräldrabal
ken behöver förordnas. ken behöver förordnas.

30 §
Styrelsen för samfällighetsföre- Styrelsen för samfällighetsföre-

ning skall bestå av en eller flera le- ning skall bestå av en eller flera le
damöter och ha sitt säte i den ort damöter och ha sitt säte i den ort
där medlemmarnas fastigheter eller där medlemmarnas fastigheter eller
huvuddelen av dessa ligger. Styrel- huvuddelen av dessa ligger. Styrel
seledamot skall vara myndig. seledamot får inte vara underårig

eller ha förvahare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen omtryckt 1987: 128.

10 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i rättegångsbalken Bilaga l

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1,6, 10 a och 13 §§, 8 kap. 2 §, 10 kap. 7 §, 12 kap. 2 § och 20 kap. 14 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
!§' ,

Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbete, Ej må den utöva domarämbele,

som är omyndig eller i konkurstill- som är i konkursfillstånd eller som
stånd. har förvaltare enligt II kap. 7 §

föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbele förordnar regeringen.

6§
Valbar till nämndeman är myndig Valbar till nämndeman är svensk
svensk medborgare, som är kyrko- medborgare, som är kyrkobokförd i
bokförd i kommunen eller, i frågii kommunen eller, i fråga om nämn-
om nämndeman i hovrätt, i länet deman i hovrätt, i länet eller den del
eller den del därav som hör till hov- därav som hör till hovrätten, och
rätten, och ej fyllt sjuttio år. Lagfa- som inte är underårig eder har fyllt
ren domare, befattningshavare vid sjuttio år och inte heller har förval-
domstol, åklagare, polisman eller lare enligt II kap. 7 § föräldrabal-
advokat eller den som eljest har till ken utan begränsning av förvaltar-
yrke att föra andras talan inför rättii uppdraget. Lagfaren domare, be-
må ej vara nämndeman. fatlningshavare vid domstol, åkla-

gare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må någon samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt. Ej må annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt sextio år eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått som nämndeman vare ej skyldig att åter inträda förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

10 a § Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 1 kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under treårsperioden får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av perioden. InträfTar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89 :LU9

Bilaga 1 mål en omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som Den som skall tjänstgöra som
ekonomisk expert skall vara svensk ekonomisk expert skall vara svensk
medborgare och får ej vara omyn- medborgare och får ej vara under-
dig eller i konkurstillstånd. årig eller i konkurstillstånd eller ha

förvaltare enligt I! kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

13 §"
Domare vare jävig att handlägga Domare är jävig att handlägga
mål: mål:

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan
vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågeriag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom 4. om han eller någon honom
närstående, som avses i 2, är för- närstående, som avses i 2, är för
myndare e//er god man för part eller myndare, god man eller förvahare
eljest parts ställföresträdare eller är för part eller eljest parts slällföre-
ledamot av styrelsen för bolag, för- trädare eller är ledamot av slyrel-
ening eller annat samfund, stiftelse sen för bolag, förening eller annat
eller annan sådan inrättning, som är samfund, stiftelse eller annan sådan
part, eller, då kommun eller annan inrättning, som är part, eller, då
sådan menighet är part, är ledamot kommun eller annan sådan menig-
av nämnd eller styrelse, som hand- het är part, är ledamot av nämnd
har förvaltningen av den angelägen- eller styrelse, som handhar förvalt-
het målet rör; ningen av den angelägenhet målet

rör;

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parlen sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fatlat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad atl mbba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

■* Senaste lydelse 1973:240. 61

Den som är omyndig eller försai:t i konkurs Hir inte antas till ledamor. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985: 354) orn förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m. m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet.

Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaUaruppdraget får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, , rn. m. är förbjuden alt utöva rådgivningsverksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid allmän domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som annars är anställd i statens eller kommuns tjänst eller hos annan enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undanlag. Vad som nu sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå.

10 kap.

7§

Tvist på grund av förmyndares eller god mans förvaltning må väckas vid den rätt, där förmynderskapet eller godmanskapet är eller senast varit inskrivet, eller ock vid rätten i den ort, där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom fill förvaltning, må tvist på grund av förvaltningen väckas vid rätlen i den ort, där förvaltningen förts.

Tvist på grund av förmyndares, god mans eller förvaltares förvall-ning/år väckas vid den rätt där förmynderskapet, godmanskapet eller förvaltarskapet är eller senast varit inskrivet, eller också vid rätlen i den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom fill förvaltning, får tvist på gmnd av förvaltningen väckas vid rätten i den ort där förvaltningen förts.

Är mälsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej råder, eller rättshandhng, som häri ej själv äger ingå, äge hans ställföreträdare angiva brottet eller tala därå. Rör brottet den omyndiges person, äge den som har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därå. Vad i 11 kap. 2-5 §§ är stadgat om part och ställföreträdare i tvistemål äge motsvarande tillämpning beträffande målsägande, även om han ej för talan.

Om rättegångsombud för målsägande gälle vad i 12 kap. är stadgat.

Är mälsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej råder, eller rättshandling, som han ej själv äger ingå, får hans ställföreträdare angiva brottet eller tala därä. Samma rätt har en förvaltare enligt föräldrabalken för en målsä-gandes räkning när brottet rör egendom eller rällshandling som omfattas av förvaltarens uppdrag. Rör brottet den omyndiges person, får den som har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därä. Vad i 11 kap. 2-5 §,§ är stadgat om part och ställföreträdare i tvistemål, tillämpas beträffande målsägande, även om han ej för talan.

Om rättegångsombud för målsägande gäller vad i 12 kap. är stadgat.

11 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av '

domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§'

Underrätt är vid handläggning a\' Underrätt är vid handläggning av
ärende domför med en lagfaren do- ärende domför med en lagfaren do
mare, om ej annat följer av vad som mare, om ej annat följer av vad som
föreskrives nedan i denna paragraf föreskrivs nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som Vid annan handläggning än som

sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava sägs i 3 eller4 § skall rätten haden

den sammansättning som anges i sammansättning som anges i tredje '

tredje stycket, stycket,

om ärendet är tvistigt,

om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller

om ärendet angår

1. tillstånd till äktenskap enligt 2 I. anordnande, upphörande eller
kap. 2 § äktenskapsbalken, ändring av förvaltarskap enligt II

kap. 7, 19 eller 23 § föräldrabalken,

2. talan mot överförmyndares beslut,

3. nedsättning av bolags akfiekapital eller gmndfond eller tillstånd till vinstutdelning i bolag eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i rätten, skall 14 kap. 17 § äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket föreskriva att tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av enkel beskaffenhet och som avser

1. förordnande eller enfledigande 1. förordnande eller entledigande
av förmyndare eder god man, av förmyndare, god man eller för
valtare,

2. inskrivning av förmynderskap 2. inskrivning av förmynderskap, eller godmanskap, godmanskap eller förvaltarskap,

3. avträdande av egendom fill förvaltning av boutredningsman och förordnande eller enfledigande av boutredningsman,

4. förordnande av bodeiningsförrättare,

5. förordnande av skiftesman vid arvskifte, eller

6. dödande av handlingar och inteckningar enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, dock ej i fall som avses i 12 a § nämnda lag.

12 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs '

värdehandlingar

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §
Vad i denna lag stadgas skall äga Vad som föreskrivs i denna lag
motsvarande tillämpning i fråga om skall tillämpas även i fråga om vård
vård av värdehandlingar, som till- av värdehandlingar som tillhör den,
höra den, för vilken god man för- för vilken god man enligt II kap. 3
ordnats efter vad i 18 kap. 3 eller eller 4 § föräldrabalken e//er/örva/-
4 § föräldrabalken stadgas, så ock i lare enligt samma balk har förord
fråga om medel, som för hans räk- nals, liksom i fråga om medel som
ning inneslå hos bank och ej må för sådan persons räkning slår inne
utlagas Utan överförmyndarens till- hos bank och inte får las ut utan
stånd. överförmyndarens tillstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1976:616. 65

5 Riksdagen 1988/89. Ssami Nr 9

9§

Nuvarande lydelse

I sammanhang med förordnande om offentlig auktion bestämme rätten ock, där sådant av någon deJ-ägare yrkas, ett pris, varunder godset ej må försäljas. Är fråga om försäljning av fastighet, däri omyndig har del, skall sådant pris utsättas, ändå att yrkande därom ej framställes.

I övrigt varde försäljningsvillkoren bestämda av gode mannen.

Föreslagen lydelse

I samband med ett förordnande om offentlig auktion skad rätten också, om det yrkas av någon delägare, bestämma ett pris under vilket godset inte får försäljas. Är del fråga om försäljning av en fastighet, 1 vilken en omyndig har del eller som till någon del omfattas av ett förvaltarskap enligt föräldrabalken, skall ett sådant pris bestämmas, även om del inte yrkas av någon.

I övrigt skall försäljningsvillkoren bestämmas av gode mannen.

Äro samtliga delägare vid auktionen tillstädes och varda de överens om antagande eller förkastande av anbud, som å auktionen göres skall vid deras beslut bero; dock alt, där fråga är om fastighet, vari omyndig har del, försäljning ej må ske, utan den omyndiges andel varder betald efter det enligt 9 § utsatta pris.

Varda delägarna ej ense, efter ty nyss är sagt, gälle högsta anbudet såsom antaget, där det ej understiger pris, som enligt 9 § må vara utsatt. Är lott i samfälld fastighet särskilt inlecknad och uppgår den på sådan lott belöpande andel i den bjudna köpeskillingen icke till beloppet av den gäld, för vilken lotten på gmnd av inteckning häftar, må ej anbudet antagas, med mindre ägare av övriga lotter det medgiva; dock alt vad sålunda föreskrivits

Om samtliga delägare är närvarande vid auktionen och de är överens om alt anta eller förkasta ett anbud som lämnas på auktionen, gäller deras beslut. Är det fråga om en fastighet, för vilken rätten utan yrkande enligt 9 § skall bestämma ett visst lägsta pris, får försäljning dock inte ske om inte den omyndiges andel eller den andel som omfattas av ett förvaltarskap enligt föräldrabalken blir betald enligt det bestämda priset.

Är delägarna ej ense, gäller högsta anbudet såsom antaget, om del ej understiger det pris som har be-siämts enligt 9 §. Är lott i samfälld faslighet särskilt inlecknad och uppgår den på sådan lott belöpande andelen i den bjudna köpeskillingen icke till beloppet av den gäld, för vilken lotten pä grund av inteckning häftar, får anbudet inte antas, om inte ägare av övriga lotter medger det. Vad som nu har sagts gäller dock inte, om försäljningen avser

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89 :LU9

Ti 1 o Qil 1

icke äger tillämpning, där försälj- att från två eller flera hemmanslot-

ningen avser att frän tvä eller flera ter avsöndra mark, som varit ansla-

hemmanslotter avsöndra mark, gen till ständigt ryttare-, soldat- el-

som varit tili ständigt ryttare-, sol- ler båtsmanstorp.
dat- eller båtsmanstorp anslagen.

\9f

Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet, som avses i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, eller å sådan allmänning, som avses i lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av jaktvårdsområde, bestående av allenast en fasfighet, eller av fiskevårdsområde, omfattande allenast en fastighet eller del till allenast en fastighet hörande fisket.

Beträffande egendomsförhållanden som rör makar, sambor, delägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän, redare som ingått överenskommelse om partrederi eller deltagare i samma gmvrörelse finns särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i 15 kap. 15 § Bestämmelserna i 15 kap. 15 §
föräldrabalken skall inte tillämpas i föräldrabalken skall inte tillämpas i
fråga om försäljning enligt denna fråga om försäljning enligt denna
lag av samfälld fast egendom, vari lag av samfälld fast egendom, som
omyndig äger del. tid någon del ägs av omyndig eller

omfattas av ett förvaltarskap enligt föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

- Senaste lydelse J987:796. 67

14 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra '

rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs atl 22 Ii lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Där fullmaktsgivaren förklaras Om fullmaklsgivaren får en för
omyndig eder kommer under an- valtare enligt föräldrabalken, har
nans målsmanskap, have rätts- en rällshandling som fullmäktigen
handling, som fullmäktigen företa- företar och som omfattas avförval-
ger, icke större verkan än den skul- tårens uppdrag inte större verkan
le haft, om fullmaklsgivaren själv än den skulle Aa haft, om fullmakts-
företagit densamma. givaren själv hade företagit rätts
handlingen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Ändå att ny borgenär är i god tro, må gäldenären mot honom göra gällande:

att skuldebrevet är förfalskat, eller å gäldenärens vägnar utfärdat av någon som därtid saknade behörighet, eller ogiltigt såsom tillkommet under tvång varom sägs i 28 § lagen om avtal, eller såsom utfärdat av någon som var omyndig eller handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet; eller

att skuldebrevet dödats eller betalning fullgjorts genom fordrings-beloppels nedsättande i allmänt förvar, eller att borgenären / följd av preskription eller proklama förlorat sin talan, eller att skuldförhållandet ändrats genom tvångsackord.

Även om en ny borgenär är i god tro,/år gäldenären mot honom göra gällande alt skuldebrevet är förfals-kal, all del på gäldenärens vägnar har utfärdats av någon som saknade behörighet tid det eller alt del är ogiltigt på grund av all del har kommit till under sådant tvång som anges i 28 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Vidare får gäldenären även mot en godtroende borgenär göra gällande all skuldebrevet har utfärdats av någon som var omyndig eller handlade under inflytande av mbbad själsverksamhel eller inte hade rätt all utfärda skuldebrevet på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom.

Slutligen får gäldenären även mot en godtroende borgenär åberopa att skuldebrevet har dödals eller all betalning har fullgjorts genom atl fordringsbeloppel har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller att skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord.

En borgenär, som inte är upplagen i förteckningen över kända borgenärer och som underlåter att anmäla sin fordran inom den föreskrivna fiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt till den före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av förmyndare, gäller vad som har sagts om gäldenären i stället förmyndaren. Anmälan behövs inte, om borgenären inom anmälningstiden åberopar sin fordran i gäldenärens kcm-kurs eller i förhandling om offentligt ackord.

En borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer och som underlåter att anmäla sin fordran inom den föreskrivna tiden, förlorar rätten alt kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt till den före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett pä ansökan av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, gäller vad som har sagts om gäldenären i stället gode mannen eller förvaltaren. Anmälan behövs inte, om borgenären inom anmälningstiden åberopar sin fordran i gäldenärens konkurs eller i förhandling om offentligt ackord.

Försäkrad som åtnjuter förtidspension enligt 7 kap. I § första stycket är skyldig att, om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall beträffande försäkrad, vars rätt till förtidspension gmndals på varaktig arbetslöshet, sä ock den som åtnjuter änkepension eller förmän enligt 9 kap. gälla, om förhållandena så ändras alt rätlen till pensionen eller förmånen därav påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren.

Underlåtes anmälan som avses i första stycket ulan giltigt skäl, må pensionen eller förmånen indragas för viss tid eller tills vidare.

Försäkrad som åtnjuter förfidspension enligt 7 kap. 1 § första stycket är skyldig att, om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom hos allmän försäkringskassa. Motsvararide skall beträffande försäkrad, vars rätt till förtidspension gmndals på varaktig arbetslöshet, sä ock den som ätjnuter änkepension eller förmån enligt 9 kap. gälla, om förhållandena så ändras all rätten till pensionen eller förmånen därav påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den försäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet alt göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antagas att han avlidit, äga hans efterlevande åtnjuta familjepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension må dock krävas förklaring pä heder och samvete av efterlevande all denne saknar varje underrättelse om den bortovarande. I fråga om omyndig må sådan förklaring infordras frän hans förmyndare. Finnes den bortovarande sedermera vara vid liv, skall pension ej vidare utgå.

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antas all han avlidit, har hans efterlevande rätt till familjepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension får dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande alt denne saknar varje underrättelse om den bortavarande. I fråga om omyndig/år sådan förklaring infordras frän hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnals enligt föräldrabalken. Visar del sig sedermera all

Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger att, i enlighet med de föreskrifter som meddelas av regt:-ringen eller, efter regeringens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de uppgifter, söm äro av betydelse för tillämpningen, av lagen. Beträffande omyndig åvilar uppgiflsskyldigheten förmyndaren.

Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger alt, i enlighet med de föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som år o-myndig eller har god man eller förvahare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet all lämna uppgifterna.

Den som åtnjuter hustmlillägg eller kommunall bosladsfillägg är skyldig att, om hans eller hans makes ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom till den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven. Enahanda skyldighet åligger honom, om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrives i annan kommun än förut, så ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Uppbäres förmånen av myndighet eller av annan person än den pensionsberätligade eller dennes förmyndare, är jämväl sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.

Den som åtnjuter hustmlillägg eller kommunalt bostadstillägg är skyldig att, om hans eller hans makes ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om detta till den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven. Enahanda skyldighet åligger honom, om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrivs i annan kommun än förut, så ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den som uppbär förmånen har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet all göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Uppbärs förmånen av myndighet eller av annan person än den pensionsberätligade eller dennes förmyndare, gode man eller förvaltare, är även sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.

19 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) ''

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § studiestödslagen' (1973:349) skall ha följande lydelse.

9 kap. 2§

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för myckel utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet pä sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller Avser återkrav enligt första eller

andra stycket studiehjälp enligt 3 andra stycket studiehjälp enligt 3

kap. till sådan studerande, som vid kap. till sådan studerande, som vid

utbetalningstillfallet var omyndig utbetalningstillfallet var omyndig,

på grund av ålder, åvilar betal- åvilar betalningsskyldigheten den

ningsskyldigheten den som då var som då var den omyndiges förmyn-

den omyndiges förmyndare. dåre.

På återbetalningsplikliga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och pä särskilt vuxensludiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter del beslut om återkrav fattats. Om del finns särskilda skäl kan den ålerbetalningsskyldige befrias helt eller delvis frän sin skyldighet att erlägga räntan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen omtryckt 1987:303. 75

Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan det antagas att han har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efterievande rätt fill livränta. Som villkor för utbetalning av livränta fär dock krävas förklaring pä heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den försäkrade. I fråga om o-myndig får sådan förklaring krävas från hans förmyndare.

Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan del antagas att han har avlidit fill följd av arbetsskada, har hans efterlevande rätt fill livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får dock krävas förklaring pä heder och samvete av efterlevande atl denne saknar varje underrättelse om den försäkrade. I fråga om o-myndig får sådan förklaring krävas från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnals enligt föräldrabalken.

Visar det sig sedermera att den försäkrade är vid liv eller atl han har avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till livränta.

8 kap. 6§

22 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) "

Härigenom föreskrivs att 48 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §' Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagmm

1 kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

7. kap. 7,11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna avtal som innefattar åtag:ande att utge engångsbelopp,

// kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25, 27 eller 28 § denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1981:1244. 78

23 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering '

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1944:133) om kastrering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§'
Kastrering må, där ej nedan an- Kastrering får, om ej nedan an
norlunda stadgas, företagas alle- norlunda stadgas,/öre/ai endas/ef-
nasl efter fillstånd av socialstyrel- ter tillstånd av socialstyrelsen. Så
sen. Sådant fillstånd må icke läm- dant fillstånd/år in/e lämnas för nå-
nas för någon, med mindre tillfälle gon, såvida inte tillfälle alt yttra
alt yttra sig, där så kan ske, beretts, sig, där så kan ske, har beretts, om
om han är underårig den som har han är underårig den som har vård-
vårdnaden om honom, om han är nåden om honom, om han är gift
omyndigförklarad hans förmynda- hans make saml om han är intagen
re, om han är gift hans make samt på allmän anstalt dennas läkare och
om han är intagen å allmän anstalt föreståndare,
dennas läkare och föreståndare.

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke far kastrering enligt 1 § andra stycket företagas utan socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivande av gmnden för åtgärden på heder och samvete har förklarat fömtsättningama för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen (198): 1243) om vård av missbmkare i vissa fall eller som är intagen på sjukhus med stöd av lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1981:1254. 79

24 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten '

psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §
Patienten eller hans make, om Patienten eller hans make, om
makama sammanbodde vid liden makama sammanbodde vid tiden
för intagningen, eller annan, söm då för intagningen, eller annan, som då
stadigvarande sammanbodde med stadigvarande sammanbodde med
honom eller hans barn, fader, mo- honom, eller hans barn, fader, mo
der, syskon, förmyndare eller gode der, syskon, förmyndare, gode man
man får göra ansökan om utskriv • eller förvaltare får göra ansökan om
ning. utskrivning.

Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om patient som avses i 17 § andra stycket ger till känna alt han icke vill vara intagen på sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin möjlighet att ansöka om utskrivning och tillfålle beredas honom att upprätta erforderliga handlingar.

Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning förrän en månad förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1982:782. 80

Ingrepp som avses i denna lag får företagas på levande person om denne skriftligen samtyckt till ingreppet.

Ingrepp på den som ej fyllt aderton är eller som på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag saknar förmåga alt lämna samtycke enligt första stycket får ske om medicinska skäl påkallar att biologiskt material för transplantation tages från denne. I fall som nu nämnts fordras socialstyrelsens tillstånd till ingreppet. Innan styrelsen avgör tillståndsfrågan skall beträffande den som är underårig hans vårdnadshavare och beträffande den som lider av psykisk abnormitet förmyndare eller god man beredas tillfälle all yttra sig. Tillstånd får lämnas endast om synneriiga skäl föreligger. Ingrepp får icke företagas mot givarens vilja.

Ingrepp som avses i denna lag får företas på en levande person om denne skriftligen samtyckt till ingreppet.

Ingrepp på den som ej fyllt aderton år eller som på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet, av annat slag saknar förmåga atl lämna samtycke enligt första stycket får ske om medicinska skäl påkallar att biologiskt material för transplantation tas från denne. I fall som nu nämnts fordras socialstyrelsens tillstånd till ingreppet. Innan styrelsen avgör tillståndsfrågan skall beträffande den som är underårig hans vårdnadshavare och beträffande den som lider av psykisk abnormitet god man eller förvaltare beredas tillfälle att yttra sig. Tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. Ingrepp får inte företas mot givarens vilja.

Vill någon komma i fråga som givare av biologiskt material skall den läkare som enligt 3 § har ratt att besluta om ingrepp upplysa honom och, i förekommande fall, vårdnadshavare, förmyndare eller god man om ingreppets beskaffenhet och om de risker som är förknippade med detta. Samtycke som avses i 4 § skall lämnas till läkaren. Denne skall därvid förvissa sig om att givaren har förstått innebörden av upplysningarna.

Vill någon komma i fråga som givare av biologiskt material skall den läkare som enligt 3 § har rätt att besluta om ingrepp upplysa honom och, i förekommande fall, vårdnadshavare, god man eller förvaltare om ingreppets beskaffenhet och om de risker som är förknippade med detta. Samtycke som avses i 4 § skall lämnas till läkaren. Denne skall därvid förvissa sig om atl givaren har förstått innebörden av upplysningarna.

Medel som en förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken får tas ut utan överförmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne kortare tid än ett är. Överförmyndaren kan när som helst förordna, att ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i motbok, som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig att på begäran av överförmyndare, förmyndare eder god man utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som står inne, samt i förekommande fall intyga att meddelat tillstånd inte utnyttjats.

Medel som en förmyndare, god man eller förvaltare förvaltar enligt föräldrabalken får tas ut ulan överförmyndarens tillstånd endast om del har gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne kortare tid än ett är. Överförmyndare kan när som helst förordna, alt ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i motbok, som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig att på begäran av överförmyndare, förmyndare, god man eller förvahare utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som slår inne, samt i förekommande fall intyga att meddelat fillstånd inte utnyttjats.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89 :LU9

Bilaga 1 ning av förvaltaruppdraget får inte

vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall fill bankens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 § om behörighet och i 13 § om rätt att närvara på stämma tillämpas på den huvudansvarige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Atl detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Sfiflarna skall vara svenska medborgare och bosalla i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaUaruppdraget får inte vara stiftare. Alt delsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av ett eller flera utländska bankförelag som stiftare.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna om fusion i 11 kap. 2 §.

3 kap. 13 §

I avslämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han, till följd av uppdrag eller pantsätlning eller på gmnd av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt att i stället för den akfieågare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Delsamma gäller förmyndare eller god man för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I avslämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran las upp den som med skriftlig handling visar att han, till följd av uppdrag eller pantsättning eller ipå gmnd av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt all i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på en ny akfie. Detsamma gäller förmyndare, god man eller förvaltare för en akfieågare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt all i bankaktiebolaget företräda akfier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten fill eller rätlen till avkomst av akfier, om testamentet innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträtlshavaren, atl aktierna, till tryggande av dennes rätt skall sältas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträtlshavaren skall på anmälan bli införd i akUeboken. Vid införandel skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomslrätten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträtlshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomslrätten har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

I avslämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på anntit betryggande sätt till dem som pä avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 §. Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till att handlingai-na skulle komma i orätta händer el-

I avslämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt fill dem som pä avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 §. Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta händer el-

29 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385) "''Sa 1

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 12 och 15 §§, 4 kap. 3 §, 8 kap. 4 § samt 10 kap. 2 § akfiebolagslagen (1975:1385)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Aktiebolag bildas av en eller filera sfiftare. Stiftare skall vara svensk medborgare och bosall i Sverige eller svensk juridisk person. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge annan än som angivils nu alt vara stiftare.

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i kon-

kurs kan ej vara stiftare. kurs eller som har förvaltare enligt

II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget kan ej vara stiftare.

3 kap.
12 §

I avslämningsbolag skall den som I avslämningsbolag skall den som
med skriftlig handling visar att han med skriftlig handling visar att han
till följd av uppdrag eller pantsät- till följd av uppdrag eller pantsätt-
tning eller på grund av villkor i tes- ning eller på grund av villkor i testa-
tamente eller gåvobrev har rätt att i mente eller gåvobrev har rätt att i
stället för den i aktieboken införda stället för den i aktieboken införda
aktieägaren lyfta utdelning och aktieägaren lyfta utdelning och
mottaga emissionsbevis och, vid motta emissionsbevis och, vid
fondemission, brev på ny aktie på fondemission, brev på ny aktie på
begäran upptagas i en särskild för- begäran upptas i en särskild för
teckning. Detsamma gäller förmyn- teckning. Detsamma gäller förmyn
dare eller god man för aktieägare dåre, god man eller förvaltare för
eller vid konkurs konkursförvalta- aktieägare eller vid konkurs kon-
ren eller vid utmätning, kvarstad el- kursförvaltaren eller vid utmätning,
ler betalningssäkring avseende ak- kvarstad eller betalningssäkring av-
tier kronofogdemyndigheten. seende aktier kronofogdemyndig
heten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när det visas att rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej Uppgift ur förteckningen får ej

lämnas till annan utan samtycke av lämnas till annan utan samtycke av

den som beröres av förhållanden den som berörs av förhållanden

som antecknats i förteckningen. som antecknats i förteckningen.

' Lagen omtryckt 1982:739.

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten fill avkomst av aktier, om testamentet innehåller bestämmelse att han skall äga företräda aktierna och, beträffande avkomsträtlshavaren, att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträtlshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall göras anteckning om äganderättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomslrätten förenade rätten alt i bolaget företräda aktierna. I fråga om infö-ring av nyttjande- eller avkomsträtlshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av aktieägare. Dock skall påskrift om införingen ej ske på aktiebrevet. När det styrkes att nyttjande- eller avkomslrätten upphört, skall anteckning därom göras i aktieboken.

När god man på grund av förord-nande jämlikt 18 kap. 45 föräldrabalken förvaltar akfier för blivande aktieägares räkning, skall blivande ägare på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller bestämmelse att han skall ha rätt att företräda aktierna och, beträffande avkomsträtlshavaren, att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträtlshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall göras anteckning om äganderättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomslrätten förenade rätlen alt i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande- eller avkomsträtlshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av akfieågare. Dock skall påskrift om införingen ej ske på aktiebrevet. När det styrks alt nyttjande- eller avkomslrätten upphört, skall anteckning därom göras i akfieboken.

När en god man på grund av förordnande enligt II kap. 3 första stycket 5 föräldrabalken förvallar aktier för blivande aktieägares räkning, skall blivande ägare på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

Aktieägare som har företrädesrätt att deltaga i emission har rätt att för varje aktie få särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Är bolaget ej av-stämningsbolag, får till aktiebrev hörande kupong användas som emissionbevis. Användes ej kupong som emissionsbevis, skall i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Aktieägare som har företrädesrätt atl delta i emission har rätt atl för varje aktie få särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Är bolaget eJ avslämningsbolag, får till aktiebrev hörande kupong användas som emissionsbevis. Används ej kupong som emissionsbevis, skall i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Nuvarande lydelse

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt att deltaga i emission i bolag som ej är avslämningsbolag, skall det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas förses med påskrift härom, om ej kuponger användes som emissionsbevis.

I avslämningsbolag skall emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie som tillkommer aktieägaren genast i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt översändas till den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 §. Var han vid mottagandet ej berättigad, skall bolaget likväl anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock ej, om bolaget eller värdepapperscentralen hade kännedom om alt handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas och ej heller om mottagaren var omyndig.

Föreslagen lydelse

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt att delta i emission i bolag som ej är avslämningsbolag, skall det akfiebrev på vilket företrädesrätten grundas förses med påskrift härom, om ej kuponger används som emissionsbevis.

I avslämningsbolag skall emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie som tillkommer akfieägaren genast i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt översändas till den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 §. Var han vid mottagandet ej berättigad, skall bolaget likväl anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock ej, om bolaget eller vär-depapperscenlralen hade kännedom om att handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttas och ej heller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken med ett uppdrag som omfattar denna angelägenhet.

1988/89 :LU9 Bilaga 1

Styrelseledamot och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall fillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosalla i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamot och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosalla i något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaUaruppdraget kan ej vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

10 kap Bilaga 1

2 §3
Revisor skall vara svensk med- Revisor skall vara svensk med-

borgare och bosatt i Sverige, om ej borgare och bosall i Sverige, om ej
regeringen eller myndighet som re- regeringen eller myndighet som re
geringen bestämmer för särskilt fall geringen bestämmer för särskilt fall
tillåter annat. Den som är auklori- tillåter annat. Den som är auktori
serad eller godkänd revisor behö- serad eller godkänd revisor behö
ver dock inte vara svensk medbor- ver dock inte vara svensk medbor
gare. Den som är omyndig eller i gare. Den som är underårig eller i
konkurs kan ej vara revisor. konkurs eller som har förvaltare

enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragels fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 4, 12 och 15 §§ fillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterförelag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1985:939. 91

I fråga om fondandelsbevis gäller, om annat ej följer av denna lag, i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev/öresrf-ves om löpande skuldebrev. Härvid är den som innehar fondandelsbevis ställt till viss man eller order och enligt fondbolagets påskrift på beviset anges vara ägare fill fondandel som beviset avser likställd med den som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset avser.

I fråga om fondandelsbevis gäller, om annat ej följer av denna lag, i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev/öre5Ä:r/Vi om löpande skuldebrev. Härvid är den som innehar fondandelsbevis ställt fill viss man eller order och enligt fondbolagels påskrift på beviset anges vara ägare till fondandel som beviset avser likställd med den som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset avser.

Om uldelningskuponger till fondandelsbevis finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om skuldebrev.

Utfärdas fondandelsbevis utan utdelningskuponger och innehål ler fondbestämmelserna föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är antecknad såsom ägare av fond andel är behörig att uppbära på andelen belöpande utdelning, skall betalning av utdelning till denne anses giltig, även om han saknade rätt till ut delningen. Vad nu sagts gäller dock ej, om fondbolaget hade kännedom om alt utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var omyndig.

Utfärdas fondandelsbevis utan utdelningskuponger och innehåller fondbestämnielserna föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är antecknad såsom ägare av fondandel är behörig atl uppbära på andelen belöpande utdelning, skall betalning av utdelning till denne anses giltig, även om han saknade rätt till utdelningen. Vad, nu sagts gäller dock ej, om fondbolaget hade kännedom om att utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken med ett uppdrag som omfattar denna angelägenhet.

31 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) '

Härigenom föreskrivs att 2 kap. I §, 3 kap. 12 och 15 §§, 4 kap. 6 §, 8 kap. 4 § saml 10 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §

Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige eller svenska juridiska personer. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige.

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i kon-

kurs kan inte vara stiftare. kurs eller som har förvahare enligt

11 kap 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara stiftare.

3 kap.
12 §

I avslämningsbolag skall i en sär-     I avslämningsbolag skall i en sär
skild förteckning på begäran las    skild förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling     upp den som med skriflhg handling
visar att han till följd av uppdrag   visar all han till följd av uppdrag
eller pantsätlning eller på gmnd av     eller pantsätlning eller på gmnd av
villkor i testamente eller gåvobrev villkor i testamente eller gåvobrev
har rätt atl i stället för den aktieäga- har rätt all i stället för den akfieåga
re som är införd i aktieboken lyfta re som är införd i aktieboken lyfta
utdelning och ta emot emissionsbe-    utdelning och ta emot emissionsbe
vis och, vid fondemission, brev på vis och, vid fondemission, brev på
en ny akfie. Detsamma gäller för- en ny aktie. Delsamma gäller för
myndare e//er god man för en aktie-   myndare, god man eller förvaltare
ägare eller vid konkurs konkurs-   för en aktieägare eller vid konkurs
förvaltaren eller vid utmätning, konkursförvaltaren eller vid utmäl-
kvarstad eller betalningssäkring av-    ning, kvarstad eller betalningssäk-
seende aktier kronofogdemyndig- ring avseende akfier kronofogde-
beten,                                        myndigheten.

I förteckningen skall för den som skall las upp i denna enligt första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skall avföras, när det visas atl rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan ulan samtycke av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i förteckningen.

15 §

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en

I avslämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade alt ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen anses inte heller ha fullgjort sin

I avslämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade all la emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Delta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till atl handlingarna skulle komma i orätta händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen anses inte heller ha fullgjort sin

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkrings-inspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkrings-inspektionen i särskilda fall fillåter något annat. Den som är underårig eller i konkurs eder som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i delta kapitel likställs auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. 1 ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 och 13 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer.

Ordförande i taxeringsnämnd skall vara myndig svensk medborgare. Han får ej ha fyllt sjuttio år eller vara i konkurstillstånd.

Ordförande i taxeringsnämnd skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller ha fyllt sjuttio år. Han får inte ha förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaUaruppdraget eller vara i konkurstillstånd.

Valbar till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd är myndig svensk medborgare, som e/har fyllt sjuttio år. Den som väljs till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd för lokall eller särskilt taxe-ringsdislrikt skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i distriktet.

Valbar till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd är svensk medborgare, som inte är underårig eller har fyllt sjuttio år och inte heller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaUaruppdraget. Den som väljs till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd för lokall eller särskilt taxeringsdistrikt skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i distriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de beskaltningsfrågor som ankommer på taxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

Taxeringsnämnden prövar självmant den valdes behörighet. Talan mot taxeringsnämndens beslut förs genom besvär hos länsskatlemyndigheten.

47 §3 Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag sägs, skall fullgöras

1) för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnals enligt 18 kap. I § föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken god man förordnals enligt 18 kap. 3 eller 4 § föräldrabalken, av gode mannen beträffande vad han har under sin förvaltning.

1) för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnals enligt // kap. 1 § föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt II kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken, av gode männen eller förvaltaren beträffande vad han har under sin förvaltning.

3) för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testa- 1988/89:LU9
mentsexekutor, som har att förvalla den dödes egendom, dock att där Bilaga 1
egendomen avlrälts till förvaltning av boutredningsman, denne har atl

fullgöra deklarations- eller uppgiflsskyldigheten,

4) för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft all förvalla boets egendom,

5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, där ej beträffande staten, landsting, kommun eller annan dylik menighet regeringen annorlunda förordnar,

6) för aktiefond av det fondbolag, som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna saml,

7) för annan än här ovan omförmäld juridisk person, som ej längre
består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

97 7 Riksdagen 1988/89. Ssami Nr9

Valbar till ledamot eller suppleant i fastighetstaxeringsnämnd iir myndig svensk medborgare, som ej har fylh sjuttio är. Den som väljs till ledamot eller suppleant skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i fastighetstaxeringsdistriktet.

Valbar till ledamot eller suppleant i fastighetstaxeringsnämnd är svensk medborgare, som inte är underårig eller har fyllt sjuttio år och som inte heller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaUaruppdraget. Den som väljs till ledamot eller suppleant skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i fastighetstaxerings-dislriklel.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de fastighetslaxeringsfrågor som ankommer på fastighetstaxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

18 kap. 2§ Skyldighet atl lämna deklaration eller annan uppgift, som sägs i denna lag, skall fullgöras

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

2. för sådan person, för vilken 2. för sådan person, för vilken °
god man förordnats enligt 18 kap. 3 god man eller förvaltare har förord-

eller 4 § föräldrabalken, av gode nals enligt // kap. 3, 4 eller 7 §
mannen beträffande vad han har föräldrabalken, av gode mannen el-
under sin förvaltning ler förvaltaren beträffande vad han

har under sin förvaltning

3. för dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutör, som har att förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten

4. för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft all förvalla boets egendom

5. för annan deklarations- eller uppgiflsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud samt

6. för annan än här ovan nämnd juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft atl förvalla dess angelägenheter.

21 kap.
9§

Värderingsteknisk ledamot i Värderingsteknisk ledamot i

länsrätt skall vara myndig svensk     länsrätt skall vara svensk medbor-
medborgare och ha sakkunskap i     gare och får inte vara underårig el-
fråga om fastighetsvärdering. Bland     ler ha förvahare enligt 11 kap. 7 §
de värderingstekniska ledamöterna    föräldrabalken   utan   begränsning
skall finnas företrädd sådan sak-     av förvaUaruppdraget. Han skall
kunskap beträffande olika slag av     ha sakkunskap i fråga om fastig-
fastigheter,                                 helsvärdering.   Bland   de   värde
ringstekniska ledamöterna skall fin
nas företrädd sådan sakkunskap be
träffande olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 20 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall också tillämpas beträffande värderingsteknisk ledamot.

22 kap.
5§

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet all efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vatlenfallsfaslighet, minst tvä beträffande värdering av jordbmksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara Ledamot som här sägs skall vara

myndig svensk medborgare. Han svensk medborgare. Han får inte
får inte vara i konkurstillstånd. vara underårig eller i konkurstill- 99

Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit, försalts, i konkurs eller förklarats omyndig och vill dödsboet, konkursboet eller förmyndaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet respektive första borgenärs-sammanträdel eller omyndighetsförklaringen. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag an-mälningsliden utgick.

Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit, försalts i konkurs eller fått förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget och vill dödsboet, konkursboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet respektive edgångssammanträdet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag anmälningstiden utgick.

37 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna "'

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs atl 20 och 28 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §2

Valbar till nämndeman i kammar- . Valbar till nämndeman i kammar
rätt och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är svensk medbor-
medborgare, som är kyrkobokförd i gare, som är kyrkobokförd i länet
länet och inte har fyllt sjuttio år. och som inte är underårig eller har

fyllt sjuttio år och inte heller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaUaruppdraget.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskatlemyndighet eller under länsstyrelse eller länsskaltemydighel lydande myndighet, lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

28 §3

Ledamöter och föredragande i Ledamöter och föredragande i

allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall
vara svenska medborgare. Den som vara svenska medborgare. Den som
är omyndig eller i konkurstillstånd är underårig eller i konkurstillstånd
får inte utöva befattning som leda- eder som har förvaltare enUgt
mot eller föredragande. I fråga om // kap. 7 § föräldrabalken utan t»e-
nämndemän i kammarrätterna och gränsning av förvaltaruppdraget
länsrätterna gäller 20 och 21 §§. får inte utöva befattning som leda-

mot eller föredragande. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1981: 1323.
Senaste lydelse 1986: 1285.
' Senaste lydelse 1986: 1285. jq4

39 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i '

arbetstvister

Härigenom föreskrivs alt 3 kap. I § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 1 § Arbetsdomstolen beslår av högst tre ordförande, högst tre vice ordförande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk med-

borgare och får ej vara omyndig el- borgare och får ej vara underårig
ler i konkursfillstånd. Innan leda- eller i konkurstillstånd e/Zr/la/ör-
mot tar säte i arbetsdomstolen, valtare enUgl II kap. 7 § föräldra-
skall han ha avlagt domared. balken utan begränsning av förval-

taruppdraget.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen omtryckt 1977:530. jg

40 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs atl 8 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§
Ledamot i bostadsdomstolen Ledamot i bosladsdomslolen

skall vara svensk medborgare och     skall vara svensk medborgare och
får ej vara omyndig eller i konkurs-     får ej vara underårig eller i kon-
tillstånd,                                      kurstillstånd eller ha förvahare en
ligt II kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning   av förvaUaruppdra
get.

Innan ledamot börjar tjänstgöra i domstolen, skall han ha avlagt domared.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

107

41 Förslag till 1988/89:LU9

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1977: 729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs all 7 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§
Ledamot i patentbesvärsrätten Ledamot i patentbesvärsrätten
skall vara svensk medborgare och skall vara svensk medborgare och
ha avlagt domared. Den som är ha avlagt domared. Den som är
omyndig eller i konkurs får ej utövii underårig eller i konkurs eller som
befattning som ledamot. har förvahare enligt II kap. 7 § för-

äldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får ej utöva befattning som ledamot.

Första stycket gäller även föredragande hos patentbesvärsrätten som ej är ledamot.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i patentbesvärsrätten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9§'

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och ej har fyllt sjuttio år. Tjänsteman i allmän försäkringskassa eller ledamot av socialförsäkringsnämnd, tjänsteman vid lokal skattemyndighet eller riksförsäkringsverket, lagfaren domare, annan ledamot eller tjänsteman i försäkrings-domstol, åklagare, advokat eller annan som har till yrke alt föra andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt är svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte är underårig eller har fyllt sjuttio år och inte heller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Tjänsteman i allmän försäkringskassa eller ledamot av socialförsäkringsnämnd, tjänsteman vid lokal skattemyndighet eller riksförsäkringsverket, lagfaren domare, annan ledamot eller tjänsteman i försäkringsdomstol, åklagare, advokat eller annan som har fill yrke att föra andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

13§

Ledamot i försäkringsöverdomstolen, försäkringsrättsråd och försäkringsrättsassessor skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej tjänstgöra som sådan ledamot eller som föredragande. I fråga om nämndeman gäller vad som är föreskrivet i 9 §.

, Ledamot i försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätlsråd och för-säkringsrältsassessor skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får ej tjänstgöra som sådan ledamot eller som föredragande. I fråga om nämndeman gäller vad som är föreskrivet i 9 §.

Ledamot och föredragande i försäkringsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i försäkringsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

43 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 305 och 341 §§ sjölagen (1891: 35 s. 1)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305 §

Sjöförklaring inom riket hålles av tingsrätt, som enligt 336 § utsetts atl vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn eller ort där sjöförklaring skall äga mm enligt 304 §. Regeringen äger dock för viss hamn förordna att annan av sjörätlsdomstolarna skall vara behörig, om det är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelser och övriga förhållanden.

Om annat ej följer av denna lag,, gäller beträffande sjöförklaring inför domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförkla- Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av lagfaren ring skall rätten bestå av lagfaren domare såsom ordförande samt två domare såsom ordförande saml två

personer som äro kunniga och erfarna i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava gmndlig erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket årligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteckningen skall upptaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är upptagen i förteckningen. Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej vara ledamot. Särskild ledamot äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

personer som äro kunniga och erfarna i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava grundlig erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätlen utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket årligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteckningen skall upplaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda såsom ytterligare ledamot i rätlen, även om han ej är upptagen i förteckningen. Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får ej vara ledamot. Särskild ledamot äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

1988/89:LU9 Bilaga 1

ning. Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda två av 1988/89:LU9 konsuln fillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska, danska. Bilaga 1 finska eller norska medborgare, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare. Är i visst fall biträde av person med särskild sakkunskap ändamålsenligt, äger konsuln tillkalla även sådan person. I ort, där behörig svensk konsul ej finnes, hålles sjöförklaring av behörig dansk, finsk eller norsk konsul.

I fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar bestämmelserna om sjöförklaring vid domstol. Konsul äger dock ej upplaga ed eller meddela vitesföreläggande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

341 § För domsaga, vars tingsrätt äger upptaga dispaschmål, upprättar sjöfartsverket årligen en förteckning, vari upptagas minst tolv personer, som äro kunniga i handel och sjöfart och som äro skickade att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland dem som upptagits i denna förteckning utser rätten för varje mål tre för tjänstgöring som särskilda ledamöter. Om på gmnd av förfall eller annat hinder föreskrivet antal ledamöter ej kan utses från förteckningen, utser rätten annan lämplig person atl vara särskild ledamot.

Särskild ledamot skall vara Särskild ledamot skall vara
svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurstillstånd får underårig eller i konkurstillstånd
ej vara ledamot. Särskild ledamot eller som har förvaltare enligt
äger uppbära ersättning av allmän- II kap. 7 § föräldrabalken utan be
na medel enligt bestämelser som gränsning av förvaltaruppdraget
meddelas av regeringen. får ej vara ledamot. Särskild leda-

mot äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

111

44 Förslag till 1988/89 :LU9

Lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän '

Härigenom föreskrivs atl 5 § laigen (1929:145) om skiljemän skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§' Emot skiljemän gälle dessa jäv:

1. om han är omyndig; 1. om han är underårig eller har

förvaltare enUgt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget;

2. om han såsom domare eller eljest å tjänstens vägnar prövat den fråga varom skiljedom äskas, om han vittnat i saken eller yttrat sig såsom sakkunnig i tvistefrågan, om han eller någon som fill honom är i den skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv mot domare äger del i saken eller kan därav vänta synnerlig nytta eller skada, eller om han är part i en lika sak;

3. om han är med part i den skyldskap eller del svågerlag som utgör jäv mot domare, om han är parts vederdeloman eller uppenbara ovän, om han av någondera parlen åtnjuter lön eller underhåll, om han lyder under någondera partens förmanskap, om han varit part behjälplig all förbereda eller ulföra hans talan i saken, eller om han mottagit eller befingal sig ersättning i strid mot vad i 23 § stadgas;

4. om annan särskild omständighet föreligger som är ägnad all minska förtroendet till hans redlighet eller opartiskhet; samt

5. om mot uppdragets utförande för honom möter hinder''som kan
antagas bliva långvarigt.

Den, som åtnjuter lön eller underhåll av kronan, vare ej på grund därav jävig såsom skiljeman i sak, däri kronan är part, såvida han icke är anställd hos eller under en myndighet, vars verksamhet saken angår.

Söker någon sak med skiljeman eller tillfogar honom något med ord eller gäming i uppsåt att därmed göra honom jävig, skall det ej räknas för jäv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1936:247. i,2

Nuvarande lydelse

Rättshjälpsnämnd består av ordförande, som skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv, saml fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De tvä övriga skall vara svenska medborgare och rriyndiga.

Föreslagen lydelse

4§

Rältshjälpsnämnd består av, ordförande, som skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De tvä övriga skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss fid. För ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordförande äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt antal ersättare.

5a§

För prövning av besvär i vissa fall enligt denna lag finns besvärsnämnden för rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre ledamöter skall vara svenska medborgare och myndiga.

För prövning av besvär i vissa fall enligt denna lag finns besvärsnämnden för rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv. Av öv-' riga ledamöter skall två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre ledamöter skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss lid.

För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt antal ersättare.

Besvärsnämnden är besluliför med ordföranden och minst fem andra ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärsnämnden.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

Regeringen får förordna att hiesvärsnämnden skall vara delad i avdel- Buaga 1 ningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande fillämpning på sådan avdelning.

20 §

Beviljas allmän rättshjälp enligt 16 §, blir den som beslutat härom biträde till den rätlssökande. I annat fall får biträde förordnas på sökandens begäran, om denne ej själv eller genom någon som i tjänsteställning eller annars lämnar honom bistånd kam behörigen tillvaralaga sin rätt.

I sådan angelägenhet där Ungsrätt skäll bestå'av én lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a § rättegångsbalken får biträde förordnas endast om särskilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller sakens beskaffenhet: I ärende om bodelning, som inte avser klander, får biträde inte förordnas.

När biträde kan förordnas enligt När biträde kan förordnas enligt
/O kap. 13 § föräldrabalken, förord- 20 kap. 2 a § föräldrabalken, for
nas ej biträde enligt denna lag. ordnas ej biträde enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1987:749. 114

46 Förslag till 1988/89:LU9

T3110 o n I

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder.och ,, ,: ,

hyresnämnder '■■'■ ;

Härigenom föreskrivs atl 2 § lagen (1973:188) om arredenämnder och hyresnämnder' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse ■Föreslagen lydelse

'■' ■■2§'': y- :..:../',■'■:;■;„ ::;;,;: ■.:,.■.

Arrendenämnd består,ay,lagfaren ordförande, och två andra ledamöter,-,
om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledarnölernaskalldén 1 '
ene såsom ägare av jordbmksfasfighet.eller på liknande sätt ha förvärvat ,

erfarenhet av arrendeförhållanden och den a,ndre vara jqrdbmksarrendator . -eller, när ärendet rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande åtgärd, vid prövning av fråga öm'
avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning av
överklagande kan arrendenämnden beslå av ordföranden ensam. Vad som
sagts nu gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga
ledamöters närvaro saml, om parterna samtycker till det eller saken är
uppenbar, vid prövning av fråga som inte avgörs genorn skiljedom.' '-

Ledamot skall vara myndig Ledamot skall vara svensk med-
svensk medborgare och får ej ha borgare och får inte vara underårig
fyllt sjuttio år. eller ha fyllt sjuttio år och inte hel-

ler ha förvahare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1985:660.

Senaste lydelse 1986:1165. 115

47 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)

Härigenom föreskrivs att 10 § oljekrislagen (1975:197)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
Ledamot skall vara svensk med-        Ledamot skall vara svensk med
borgare. Den som är omynt/ig eller i     borgare. Den som är underårig eller
konkurstillstånd får ej utöva befatt-     i konkurstillstånd eller som harför-
ning som ledamot.                valtare enligt II kap. 7 § föräldra-

■■'•>'' balken utan begränsning av förval-

taruppdraget får ej utövahefattning som ledamot.

Innan ledamot börjar tjänstgöra i oljekrisnämnden, skall han ha avlagt domared.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1978:269. n

48 Förslag till 1988/89:LU9

Lagom ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd 'aga

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1976:839) om statens va-nämnd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ . . , ' , , . _.

Ledamot i nämnden skall vara Ledamot i nämnden skall vara ,

mynt/zg svensk medborgare. svensk medborgare och får inte. .

vara underårig eller ha förvaltare
; . i enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

. utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

117

50 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank Bilaga i

Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1934:437) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 §'
Den som är omyndig eller i kon-        Den som är underårig eller i kon
kurstillstånd må ej vara fullmäktig i     kurstillstånd e//er 5om/lar/örva/ra-
riksbanken.                          re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

utan begränsning av förvaltarupp--dragéf må ej vara fullmäktig i riksr; banken.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan bank än sådan utländsk bank, i vilken staten genom riksbanken eller annat organ är delägare.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även vice chefen för riksbanken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

51 Förslagtill. 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret '' .

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1982:1158) om riksgäldskoiltorel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Riksgäldsfullmäktige väljs för : Riksgäldsfullmäktige väljs för .

riksdagens valperiod. Endast den ■ riksdagens valperiod. Den som är

som är myndig kan vara fullmäkli:g. underårig eller som har förvahare

Statsråd får ej vara fullmäktig. enligt II kap. 7 § föräldrabalken

ulan begränsning av förvaUaruppdraget kan inte vara fullmäktig. Statsråd får ej vara fullmäktig.

Riksdagen väljer en av fullmäktige alt vara ordförande. Fullmäktige väljer inom sig en vice ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

120

4§

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnäs av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder kommunema och landstingskommunei-na, och tre efter förslag av rikssammanslulningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslulningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erläg-ger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och här i riket bosat- vara här i riket bosatta svenska

ta svenska medborgare.

medborgare och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslulriingar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ansökan om registrering skall Ansökan om registrering skall

också innehålla uppgifter om kas- också innehålla uppgifter om kas
sans postadress, om styrelseleda- sans postadress, om styrelseleda
möters, revisorers och eventuella möters, revisorers och eventuella
suppleanters fullständiga namn, ' suppleanters fullständiga namn,
medborgarskap och postadress medborgarskap och postadress
samt förklaring att dessa personer saml förklaring att dessa personer
ej är omyndiga. ej är underåriga eller har förvaltare.

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges i ansökningshandlingen.

I ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall tecknas, om ej denna befogenhet skall utövas endast av styrelsen. Skall firman tecknas av annan än styrelseledamot eller slyrelsesuppleanl, gäller första stycket även i fråga om sådan firmatecknare.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna kassans firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning skall vara styrkt av vittnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryck! 1982:432.

Senaste lydelse 1987: 1255. , ' 123

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Att detsammti gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får inte vara stiftare. Alt delsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller om inte annat följer av bestämmelserna om fusion i 7 kap. 2 §.

3 kap.

3§'

Styrelseledamöterna skall vara. svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verksamhetsområde. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. Alt delsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verksamhetsområde. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i sparbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentafion för de privatanställda.

4 kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89 :LU9

2. bosatt utanför sparbankens verksamhetsområde, om inte bankinspek- tionen på gmnd av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger delta, eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

En huvudman, som utses av kommunfullmäkfige eller landsting enligt 3 §, får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankakfiebolag än Sparbankernas Bank eller i en föreningsbank eller inom lands-hypoteks- och stadshypoleksinslilulionerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

125

55 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)

Härigenom föreskrivs alt 6 kap. 3§ föreningsbankslagen (1987:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.
3§'
Styrelseledamöterna' skall vara Styrelseledamöterna skall vara
svenska medborgare och bosalla i svenska medborgare öch bosatta i
Sverige, om inte regeringen eller, Sverige, om inte regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, efter regeringens bemyndigande,
bankinspekfionen i särskilda fall bankinspektionen i särskilda fall
tillåter annat. Den som är omyndig tillåter annat. Den som är underårig
eller i konkurs kan inte vara styrel- eller i konkurs eUer som harförval-
seledamol. Att delsamma gäller tare enligt II kap. 7 § föräldrabal-
den som är underkastad näringsför- ken utan begränsning av för\'altar-
bud följer av 6 § lagen (1986:436) uppdraget kan inte vara styrelsele-
om näringsförbud. damot. Att detsamma gäller den

som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även om stadgarna saknar föreskrift om del. Om det till en central föreningsbank finns anslutna lokala föreningsbanker, får den som är medlem i en av dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentafion för de privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femlal vara anställd i en föreningsbank. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som hair utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Senaste lydelse 1987: 1250. 126

Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska medborgare och bosalla i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna och verkställande direktören,, skall vara svenska medborgare och bosalla i. Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Deti som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelsemä i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresenlation för de privatanställda.

8 kap. 3§

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosalla i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall fillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

omyndig, i konkurs eller underkas-     underårig, i konkurs eUer under-     Bilaga 1
tad näringsförbud får inte vara revi-     kastad näringsförbud eller som har
sor.                                   förvaltare enligt II kap. 7 § föräld-

rabalken uiaii begränsning av förvaltaruppdraget får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ fillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterförelag bör' utses minst en av moderföreningens revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

128

57 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 37 § lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. '37 §

Är det sannolikt all likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs på ett sådant sätt alt en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får domstol på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verkställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.

Ansökan skall göras hos rätlen i den ort där bolaget har sill hemvist. Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges denna på del sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.

Bolagsman får utses till likvidalor.

Likvidator får inte vara omyndig Likvidator får inte vara under-
eller i konkurs. En likvidalor som årig eller i konkurs eller ha förval
inte är bolagsman skall vara svensk tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-
medborgare och bosatt i Sverige, ken utan begränsning av förvaltar-
om inte regeringen eller den myn- uppdraget. En likvidalor som inte
dighet som regeringen bestämmer är bolagsman skall vara svensk
för ett särskilt fall tillåter något an- medborgare och bosall i Sverige,
nat. om inte regeringen eller den myn-

dighet som regeringen bestämmer för ett särskilt fall tillåter något annat.

Myndighets beslut enligt Qärde stycket andra meningen överklagas hos regeringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

9 Riksdagen 1988/89. Ssami Nr9

129

58 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska ''a i

försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs alt 4 § lagen (1950:272) om rätt för ufländska försäkringsföretag alt driva försäkringsrörelse i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§'
Generalagenten skall vara bosatt Generalagenten skall vara bosall

här i riket. Han får inte vara omyn- här i riket. Han får inte vara under-
dig eller i konkurs. Om han är ut- årig eller i konkurs eller haförval-
ländsk medborgare gäller bestäm- tare enligt II kap. 7 § föräldrabal-
melserna i lagen (1968:555) om rätt ken ulan begränsning avförvallar-
för utlänning och utländskt företag uppdraget. Om han är utländsk
att idka näring här i riket. medborgare gäller bestämmelserna

i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag alt idka näring här i riket.

Generalagenlur må även innehavas av svensk aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kommanditdelägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1982:1083. 3q

Lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket

Härigenom föreskrivs att 7, 9 och 18 §§ lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt förelag att idka näring här i riket skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§
Näringstillstånd får ej beviljas ut- Näringstillstånd får ej beviljas ut-

länning som är omyndig eller som i länning som är underårig eller som eller utom riket är försalt i konkurs. har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget eller som i eller utom riket är försalt i konkurs.

9§
Om näringstillstånd beviljas ut- Om näringstillstånd beviljas ut-

länning som ej är bosatt här i riket, länning som ej är bosatt här i riket,
skall del finnas en föreståndare för skall det finnas en föreståndare för
näringsverksamheten. Denne utses näringsverksamheten. Denne utses
av näringsidkaren och skall vara av näringsidkaren och skall vara
myndig och bosatt här i riket. bosatt här i riket. Föreståndaren

får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Föreståndaren är ansvarig för näringsverksamheten. Näringsidkaren skall utfärda fullmakt för honom att i alla frågor, som rör verksamheten här i riket, handla på näringsidkarens vägnar samt mottaga stämning för näringsidkaren och själv eller genom annan tala och svara för denne.

18 §
Verkställande direktören skall Verkställande direktören skall

vara myndig och bosatt här i riket. vara bosatt här i riket och får inte

vara underårig eller ha förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Bilaga 1

60 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m.

i vissa företag

Härigenom föreskrivs atl 4 kap. 2 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa förelag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
2§'
Revisorer skall vara svenska Revisorer skall vara svenska

medborgare och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller den myn- om inte regeringen eller den myn
dighet som regeringen bestämmer dighet som regeringen bestämmer
tillåter annat för särskilt fall. Den tillåter annat för särskilt fall. Den
som är auktoriserad eller godkänd som är auktoriserad eller godkänd
revisor behöver dock inte vara revisor behöver dock inte vara
svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurs kan inte underårig eller i konkurs eller som
vara revisor. har förvaltare enligt II kap. 7 § för-

äldrabalken utan begränsning av förvaUaruppdraget kan inte vara revisor.

Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den årsredovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade revisonsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisonsbo-lag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till den årsredovisningsskyldige anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor; i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelsemä i 4 § tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderförelagets revisorer, om del kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1985:940. 132

61 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och '

pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5 och 6 §§ lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Hotell- eller pensionatrörelse, som är avsedd all samfidigt mottaga minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum, får drivas endast av den som har tillstånd av polismyndigheten i orten. Tillstånd meddelas för hotell- eller pensionalrörelse i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd skall meddelas, om del Tillstånd skall meddelas, om det
icke finnes anledning antaga att den icke finnes anledning antaga att den
som söker tillståndet skall driva rö- som söker tillståndet skall driva rö
relsen så atl fara för allmän ordning relsen så all fara för allmän ordning
och säkerhet uppkommer. Tillstånd och säkerhet uppkommer. Tillstånd
får ej meddelas den som är omyndig får ej meddelas den som är under-
eller i konkurstillstånd. årig eller i konkurstillstånd eller

som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

3f Drives hotell- eller pensionalrörelse för vilken tillstånd fordras enligt 2 § av bolag, förening eller annan samfällighet, skall föreståndare finnas för rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare att utse föreståndare, om särskilda skäl föreligga.

Föreståndare skall vara godkänd Föreståndare skall vara godkänd
av polismyndigheten. Utsedd före- av polismyndigheten. Utsedd före
ståndare skall godkännas om han ej ståndare skall godkännas om han ej
är omyndig samt det icke finnes an- är underårig eller har förvaltare en-
ledning antaga atl han skall utöva tigt II kap. 7 § föräldrabalken ulan
rörelsen så att fara för allmän ord- begränsning av förvaltaruppdraget
ning och säkerhet uppkommer. saml det icke finnes anledning anta-

ga all han skall utöva rörelsen så alt fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer.

Godkänd föreståndare ansvarar i tillståndshavarens ställe för alt rörelsen utövas enligt föreskrifterna i denna lag.

5§

Ansökan om tillstånd atl driva hotell- eller pensionalrörelse skall vara skriftlig och åtföljas av

a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt, om sökanden tidigare haft annat släktnamn, detta;

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:599.

' Senaste lydelse 1975:599.

' Senaste lydelse 1987: 153. I33

Nuvarande lydelse

b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsefid och yrke eller titel saml bevis att han ej är omyndig eller i konkurstillstånd;

Föreslagen lydelse

b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid och yrke eller titel saml bevis att han ej är underårig eller i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget;

c) uppgift om fullständigt namn, födelselid och yrke eller titel för den
som utsetts fill föreståndare eller ersättare samt bevis all han ej är omyn
dig;

d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen
avses skola drivas, del största antal gäster som skall kunna mollagas
samtidigt och det största antal gäslmm som rörelsen skall omfatta;

e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som
visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov ej meddelats och är det inte uppenbart atl lov inte behövs skall beviset innehålla erinran om att bygglov kan fordras. Finns ej godkänd ersättare eller, i fall när föreståndare skall finnas enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall i beviset anges att tillståndet icke får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas byggnadsnämnden, brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall skriftligt bevis utfärdas.

1988/89 :LU9 Bilaga 1

Om tillståndshavare avlider, försättes i konkurs eller förklaras omyndig, får rörelsen fortsättas under högst ett år. Fortsattes rörelsen, skall föreståndare enligt 3 § finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej redan finnes, skall inom två månader från dödsfallet, edgångssammanträdet eller omyndighetsförklaringen ansökan göras om godkännande av föreståndare. Godkännes icke föreståndaren, skall polismyndigheten lämna den som driver rörelsen tillfålle att inom viss Ud ansöka cm godkännande av annan föreståndare. Godkännes ej heller den andre föreståndaren, anses tillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter del att beslut i ärendet vann laga kraft.

Om tillståndshavare avlider, försattes i konkurs eller/år en förvaltare erdigl II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget, får rörelsen fortsättas under högst ett år. Fortsattes rörelsen, skall föreståndare enligt 3 § finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej redan finnes, skall inom två månader från dödsfallet, edgångssammanlrä-del eller beslutet om förvaltare ansökan göras om godkännande av föreståndare. Godkännes icke föreståndaren, skall polismyndigheten lämna den som driver rörelsen tillfälle alt inom viss fid ansöka om godkännande av annan föreståndare. Godkännes ej heller den andre föreståndaren, anses tillståndet ha upphört all gälla tre veckor efter det atl beslut i ärendet vann laga kraft.

62 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare '

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:81) om fastighetsmäklare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För att en fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs all han

1. är myndig och ej försatt i kon- 1. inte är underårig eller försalt i
kurs, konkurs eller har förvaltare enligt

II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaUaruppdraget,

2. har försäkring som täcker den skadeslåndsskyldighet intill 500000 kronor för varje skadefall som kan drabba honom om han åsidosätter sina åligganden enligt 9-13 §§,

3. har tillfredsställande utbildning, saml

4. i övrigt bedöms lämplig som fastighetsmäklare.

Närmare föreskrifter om villkoren för registrering och om registrerings-förfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Registreringsavgift i form av ansökningsavgift och åriig avgift bestäms av regeringen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

136

63 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar '

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1952:166) om häradsallmänningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §'
Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse
skall vara myndig och, därest ej re- skall vara här i riket bosatt svensk
geringen för särskilt fall annat medborgare, om inte regeringen för
medgiver, här i riket bosatt svensk ett särskilt fall medger annat. Le-
medborgare. damot får inte vara underårig eller

ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse må, ändå alt den lid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av allmänningsstämman.

Avgår styrelseledamot innan den lid för vilken han blivit vald gått fill ända och finnes ej suppleant, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående tiden. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock med valet kunna anstå till nästa ordinarie allmänningsslämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

64 Förslag till 1988/89 :LU9

Lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i '

Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §'

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara eller ekonominämnd skall vara här i myndig och, därest ej regeringen riket bosatt svensk medborgare, för särskilt fall annat medgiver, här om inte regeringen för ett särskilt i riket bosall svensk medborgare. fall medger annat. Ledamot får

inte vara underårig eller ha förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må, ändå all den lid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem som utsett honom.

Avgår styrelse- eller nämndledamot innan den tid för vilken han blivit utsedd gäll till ända och finnes ej suppleant, skall, där den avgångne valls av delägarna, på föranstaltande av iillmänningsstyrelsen val av ny ledamot för återstående liden ofördröjligen hållas isaml, om den avgångne utsetts av länsstyrelsen, anmälan om avgången genast göras hos denna myndighet för utseende av ny ledamot för samma tid. Ulan hinder av vad nu stadgats må dock med val av ny ledamot kunnsi anstå till nästa ordinarie allmänningsslämma, såframt styrelsen eller nämnden är beslutför med kvarstående ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1975:679. 138

65 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)

Härigenom föreskrivs att 49 § rennäringslagen (1971:437)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §
Styrelsen består av ordförande Styrelsen beslår av ordförande

och ytterligare en eller flera leda-     och ytterligare en eller flera leda
möter som utses på bystämma. Sty-     möter som utses på bystämma. Sty
relseledamot skall vara myndig.      relseledamot får inte vara under
årig eller ha förvaltare enligt II
kap. 7 § föräldrabalken ulan be
gränsning av förvaltaruppdraget.

Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag före utgången av den lid för vilken han blivit utsedd.

Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1985:919. 139

67 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i ackordslagen (1970:847) Bilagal

Härigenom föreskrivs alt 3 § ackordslagen (1970:847) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ God man bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver saml åtnjuta borgenäremas förtroende.

God man skad vara myndig. Till God man får inte vara underårig

god man får ej förordnas någon som eller ha förvaltare enligt II kap. 7 §
slår gäldenären nära eller är bero- föräldrabalken utan begränsning
ende av honom. Den som är an- av förvaltaruppdraget. Till god
ställd vid domstol får ej förordnas man får ej förordnas någon som står
till god man. gäldenären nära eller är beroende

av honom. Den som är anställd vid domstol får ej förordnas till god man.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för gode mannen. Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare.

God man skall entledigas, om han finnes icke vara lämplig eller av annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

141

68 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756)

Härigenom föreskrivs att 3 § radioansvarighetslagen (1966: 756) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§' För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift all förebygga yltrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgivarens vilja.

Programulgivare skall vara myn- Programutgivare skall ha hemvist
dig och ha hemvist i Sverige. i Sverige. Han får inte vara under-

årig eller ha förvahare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annan tjänsteman hos programföretaget enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Uppgift om vem som är programutgivare skall före sändningen av program antecknas i register, som föres hos programföretaget och är tillgängligt för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

142

69 Förslag till 1988/89:LU9

Lagom ändring i lagen (1982:460) om ansvarighet för

närradio

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Varje sammanslutning, som avser att sända närradio, skall för programverksamheten utse en programulgivare med uppgift atl förebygga yllran-defrihetsbrott. Ingenfing får sändas mot programutgivarens vilja.

Programulgivaren skall vara Programulgivaren skall ha
myndig och ha hemvist i Sverige. hemvist i Sverige. Han får inte vara
Han får inte vara i konkursfillstånd. underårig eller i konkurstillstånd
Sammanslutningen skall anmäla eller ha förvaltare enUgt 11 kap. 7 §
vem som är programulgivare till föräldrabalken utan begränsning
den myndighet som prövar frågor av förvaltaruppdraget. Samman-
om tillstånd all sända närradio. simningen skall anmäla vem som är

programutgivare till den myndighet som prövar frågor om tillstånd alt sända närradio.

Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller om hans uppdrag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse en ny programutgivare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

143

70 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1982: 521) om ansvarighet för radio- ' och kassettidningar

Härigenom föreskrivs all 17 § lagen (1982:521) om ansvarighet för radio-och kassettidningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 § För den del av en radio- eller kassetfidning som utgörs av en sammanställning skall det finnas en särskild utgivare som utses av de samverkande ägarna till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats.

Utgivaren skall vara myndig ock Utgivaren skall ha hemvist i Sve-ha hemvist i Sverige. Han får inte; rige. Han får inte vara underårig vara i konkurstillstånd. Ägaren till eller i konkurstillstånd eller ha förden periodiska skrift som utgör den valtare enligt II kap. 7 § föräldra-huvudsakliga förlagan till radio- el- balken ulan begränsning av förval-ler kassettidningen skall anmälai laruppdragel. Ägaren till den perio-vem som är utgivare till den myn- diska skrift som utgör den huvud-dighel som regeringen bestämmer. sakliga förlagan till radio- eller kassettidningen skall anmäla vem som är utgivare till den myndighet som regeringen bestämmer.

Är utgivaren inte längre behörig eller upphör annars hans uppdrag, skall de periodiska skrifternas ägare omedelbart utse en ny utgivare. Denne skall anmälas så som nyss har sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen omtryckt 1985:373. I44

71 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala Bilaga 1 kabelsändningar

Härigenom föreskrivs atl 3 § lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Den som avser alt bedriva egensändningar skall för programverksamheten utse en programutgivare med uppgift atl förebygga yltrandefrihetsbrott. Ett lokalt kabelsändarföretag får utse en programutgivare för varje kanal. Mot programutgivarens vilja får ingenting sändas i den verksamhet för vilken han är utsedd.

En programutgivare skall vara En programutgivare skall ha
myndig och ha hemvist i Sverige. hemvist i Sverige. Han får inte vara
Han får inte vara i konkurstillstånd. underårig eller i konkurstillstånd
Den som skall bedriva egensänd- eller ha förvaltare enligt II kap. 7 §
ningar skall anmäla vem som är föräldrabalken ulan begränsning
programulgivare till kabelnämn- av förvaltaruppdraget. Den som
den. skall bedriva egensändningar skall

anmäla vem som är programulgivare till kabelnämnden.

Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller om hans uppdrag upphör, skall den som bedriver egensändningarna omedelbart utse en ny programulgivare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

10 Riksdagen 1988/89. Ssami Nr 9

Rättelse: S. 155 6 § flyttat till s. 166, S. 158 20 § till s. 167 och S. 160 9 § till s. 168 med nya inledande texter.

145

Iproposition 1988/89:14framlagda lagförslag 1988/89:LU9

1 Förslag till laga

Lag om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldrabalken m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Förvaltarskap enligt föräldrabalken anordnas i Sverige för den som
är medborgare i en sådan stat som avses i förordningen (1931:429) om
vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och
förmynderskap och som har hemvist här i landet, om inte förmynderskap
redan utövas av lagbestämd eller särskilt förordnad förmyndare i någon
annan fördragsslulande stal. Tillfälligt förvaltarskap för en sådan medbor
gare får anordnas här i landet även om denne inte har hemvist här.

Då förvaltarskap anordnas i Sverige för en sådan medborgare som avses i första stycket, tillämpas bestämmelsemä om omyndighetsförklaring och förmynderskap i 16—20§§ nämnda förordning. Ett förvaltarskap med begränsning av förvaltarens uppdrag får dock inte överflyttas till en annan fördragsslutande stat.

Om ett förvaltarskap utan begränsning av förvaltarens uppdrag överflyttas från Sverige till en annan fördragsslutande stal, skall den sorn förvaltarskapet avser anses omyndigförklarad enligt den andra statens lag.

Om ett förmynderskap för omyndigförklarad överflyttas till Sverige från en annan fördragsslutande stal, skall den omyndigförklarade anses ha förvaltare ulan begränsning av uppdraget.

2 § Om den som har förvaltare i Sverige omyndigförklaras i en annan fördragsslutande stal där han eller hon har tagit hemvist, upphör förvalla-rens uppdrag.

3 § En omyndigförklarad medborgare i en fördragsslutande stat är i Sverige likställd med en person som har förvaltare utan begränsning av förvaltaruppdraget när det gäller behörighet atl inneha uppdrag och befallningar samt att bedriva tillståndspliklig verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

146

!§'

Vad i svensk lag är stadgat om förvaltarskap skall äga tillämpning jämväl i avseende å svensk undersåte, som ej har hemvist inom riket. Varder förmynderskap anordnat i främmande stal för svensk undersåte, som där har hemvist men som har förvaltare här i riket eller beträffande vilken ansökan omförordnan-de av förvaltare har gjorts, må dock rätten, såframt ej särskilda omständigheter påkalla, all förvaltarskap är anordnat här i riket, besluta, atl JÖrvaltarskap ej skall vara anordnat enligt svensk lag.

Regeringen äger beträftande förvaltarskap för svenska undersåtar, som hava hemvist i främmande stat, meddela särskilda bestämmelser angående vården av värdehandlingar, så ock förordna svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman atl vara överförmyndare. Regeringen prövar fråga om entledigande av sådan överförmyndare.

Förvaltarskap som avses i första stycket skall vara inskrivet vid Stockholms tingsrätt. Ersättning till överförmyndare beträffande sådant förvaltarskap utgår av statliga medel enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Delsamma gäller ersättning till JÖrvaltare i den mån ersättningen ej enligt 15 kap. 2/§

Vad i svensk lag är stadgat om omyndighetsförklaring och om JÖr-mynderskap Jör omyndigJÖrklarade skall äga tillämpning jämväl i avseende å svensk undersåte, som ej har hemvist inom riket. Varder förmynderskap anordnat i främmande stat för svensk undersåte, som där har hemvist men som är förklarad omyndig här i riket eller om vars försättande i omyndighet här är fråga, må dock rätten, såframt ej särskilda omständigheter påkalla, alt förmynderskap är anordnat här i riket, besluta, all förmynderskap ej skall vara anordnat enligt svensk lag.

Regeringen äger beträffande förmynderskap för omyndigförklarade svenska undersålar, som hava hemvist i främmande stat, meddela särskilda bestämmelser angående vården av omyndigs värdehandlingar, så ock förordna svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman alt vara överförmyndare. Regeringen prövar fråga om entledigande av sådan överförmyndare.

Förmynderskap som avses i första stycket och som är anordnat enligt svensk lag skall vara inskrivet vid Stockholms tingsrätt. Ersättning till överförmyndare beträlTan-de sådant förmynderskap utgår av statliga medel enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Delsamma gäller ersättning till förmyndare

Har ansökan gjorts om omyndighetsförklaring av utländsk undersåte, som har hemvist här i riket, in-hämle rätlen, genom bemedling av ministern för utrikes ärendena, humvida förmynderskap kommer att anordnas enligt den främmande statens lag. Upplyses det, atl sådant förmynderskap icke kommer att anordnas, eller crhålles ej svar inom sex månader, varde omyndighetsförklaring av rätten meddelad och jörmynderskap här anordnat enligt svensk lag.

Har ansökan gjorts om att förvaf tare skad förordnas för utländsk undersåte, som har hemvist här i riket, inhämte rätten, genom bemedling av ministern för utrikes ärendena, humvida förmynderskap kommer att anordnas enligt den främmande statens lag. Upplyses det, att sådant förmynderskap icke kommmer all anordnas, eller erhål-les ej svar inom sex månader, får förvaltare förordnas enligt svensk lag.

Är svensk undersåte förklarad omyndig i främmande stal, kan omyndighetsförklaringen hävas jämväl här i riket enligt svensk lag.

Har undersåte i främmande stat förklarats omyndig här i riket, men varder förmynderskap för honom anordnat enligt den främmande Statens lag, skall den här förordnade /Örw>'/J£/arf/i entledigas.

Är svensk undersåte förklarad omyndig i främmande stal, kan omyndighetsförklaringen hävas jämväl här i riket. Härvid tillämpas vad sotn i svensk lag är föreskrivet om upphörande av förvaltarskap.

Har JÖrvaltarskap anordnats här i riket for undersåte i främmande stat, men varder förmynderskap för honom anordnat enligt den främmande statens lag, skall den här förordnade./Örva/wré-M entledigas.

Skall i visst fall svensk lag ej iiga tillämpning belrälTande omyndighetsförklaring av någon, som vistas här i riket, eller är ännu ej utrett, om det skall ske, äge likväl rätten, om dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara, fÖrordna, att han skall vara omyndig under liden intill dess vård om hans angelägenheter anordnats i enlighet med lagen i hans hemland eller rätten meddelat dom. så ock för samma tid förordna förmyndare. I avseende å förordnande, varom nu är sagt, skall vad i 10 kap. 141 11 kap. 15 § andra

Skall i visst fall svensk lag om anordnande av JÖrvaltarskap ej äga tillämpning beträffande någon, som vistas här i riket, eller är ännu ej utrett, om det skall ske, äge likväl rätten, om dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara, meddela förordnande enligt Il kap. I8§JÖräld-rabalken under liden intill dess vård om hans angelägenheter anordnats i enlighet med lagen i hans hemland eller rätten slutligt prövat frågan enligt II kap. 7 § jöräldra-balken.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89 :LU9

Bilaga 2 stycket och 20 kap. 11 § föräldrabalken är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Är förmynderskap anordnat enligt lagen i främmande stat, må ock i trängande fall god man enligt svensk lag förordnas all vårda den omyndiges angelägenheter.

Om omyndighetsförklaring, som meddelats av behörig utländsk myndighet, skall genom svensk domstols försorg, på begäran, kungörelse införas i Post- och Inrikes Tidningar. Den utländska myndighetens behörighet skall styrkas genom intyg av här i riket anställd diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman.

Vad i första stycket sägs skall äga Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning, då motsvarande tillämpning, då behö-
omyndighetsförklaring blivit hävd rig utländsk myndighet har hävt en
av behörig utländsk myndighet. omyndighetsförklaring eller beslutat

att ett förvaltarskap skall upphöra.

6§«    _
Är förmynderskap för omyndig-        Är förmynderskap för omyndig
förklarad efter vad ovan sägs an-     förklarad efter vad ovan sägs an
ordnat i enlighet med utländsk lag,     ordnat i enlighet med utländsk lag,
skall vad i 4 kap. 5 § är stadgal i     skall vad i 4 kap. 5 § är stadgat i
avseende å underårig äga motsva-     avseende å underårig äga motsva
rande tillämpning.                 rande tillämpning. Den omyndig
förklarades behörighet enligt svensk
lag skall därvid anses motsvara be
hörigheten för den som har förvalta
re utan begränsning av förvaltar
uppdraget.

Har omyndighetsförklaringen kungjorts efter vad i detta kap. 5 § är sagt, må dock den, mot vilken den omyndigförklarade här i riket företagit rällshandling, icke åberopa, att han ej ägde eller bort äga kännedom om omyndighetsförklaringen.

Den som är omyndigförklarad i enlighet med utländsk lag är här i riket likställd med en person som har förvaltare utan begränsning av förvaltaruppdraget när det gäller behörighet att inneha uppdrag och befattningar samt att bedriva tilf ståndspliktig verksamhet.

Varder svensk undersåte, som Anordnas här i riket fÖrvaharskap har hemvist i främmande stal, här i for svensk undersåte som har riket förklarad omyndig och för- hemvist i främmande stat, göre räl-

' Senaste Ivdelse 1977:657.

" Senaste lydelse 1924:340. 149

9r____ ,- i..j_i_. tnA.',Af\

'Senastclydelse 1924:340.

7 kap 5§i"

I förhådande till Danmark, Finland, Island och Norge finns särsklf da bestämmelser i förordningen (1931:429) om vissa rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap och i lagen (1988:000) om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldrabalken rn. m.

Regeringen äger, efter avtal med Danmark, Finland, Island och Norge eller tned en eller fiera av dessa stater, stadga avvikelser från de i denna lag givna bestämmelser om internationella rättsförhållanden rörande äktenskaps ingående, äkien-skap.sskdlnad, förmynderskap fÖr underåriga och omyndigförklarade så ock I övrigt meddela föreskrifter i des.sa hänseenden.

Efter avtal tned annan stal än nu är sagt äger regeringen, med avseende å undersåtar i fördragsslulande stat, stadga avvikelser från de i 4 och 5 kap. meddelade bestämmcf serna.

Skall, enligt de i viss främmande stat gällande allmänna reglerna om internationella rättsförhållanden, lagen i den stat, där hemvistet är, äga tillämpning med avseende å omyndighetsförklaring och anordnande av förmynderskap för underårig och omyndigförklarad, äger ock regeringen förordna beträffande undersåtar i den staten, vilka hava hemvist här i riket, att omyndighetsförklaring må ske och förmynderskap anordnas enligt svensk lag, .samt ifråga om .svenska undersåtar, vilka hava hemvist i den främmande staten, att omyndighetsförklaring må ske och förmynderskap anordnas i den främmaitde staten.

3 Förslag till 1988/89:LU9

Lagom ändringi förordningen (1931:429) om vissa Bilaga 2

internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Härigenom föreskrivs all del i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande lydelse.

21 a § Särskilda bestämmelser om förvaltarskap enligt föräldrabalken och förmynderskap för omyndigförklarade finns i lagen (1988:000) om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldrabalken m.m.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

151

Förslaget till

Lag om ändring i föräldrabalken

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 kap.
1§

Den som är underårig eller som Den som är underårig eller som

har förvaltare ulan begränsning av har förvaltare får inte vara förmyn-uppdraget får inte vara förmyndare. dåre.

11 kap.
9§

Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare utan be- Den som har förvaltare är inte gränsning av uppdraget är inte behö- behörig att företa rättshandlingar för rig att företa rättshandlingar för an- annans räkning, nans räkning.

12 § Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en underårigs eller bortavarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett till känna vem den avlidne önskar till god man, skall denna person förordnas, om han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig får inte vara Den som är underårig eller som
god man eller förvaltare. själv har förvaltare får inte vara god

man eller förvaltare.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

19 kap. 8 §'

Överförmyndare, ledamot i över- Överförmyndare, ledamot i över-

förmyndarnämnd och ersättare skall förmyndarnämnd och ersättare skall
ha rösträtt vid val av kommunfull- ha rösträtt vid val av kommunfull
mäktige och vara kyrkobokförda i mäktige och vara kyrkobokförda i
kommunen och får e/vara i/:o«Ä:Mrs- kommunen och får inte vara i kon-
tillstånd, kurs eller ha förvaltare.

Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får ej vara överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för särskilt fall meddelat tillstånd därfill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd eller ersättare än den som under de tre senast förflutna åren fullgjort sådant uppdrag, den som uppnått sexfio års ålder eller den som eljest uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

'Senaste lydelse 1985:941.

152

Förslaget till 1988/89:LU9

Lag om ändring i äktenskapsbalken Bilaga 3

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 kap. 3§

Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som fillhör eller tillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen skall vara giflorältsgods.

Äktenskapsförord skall upprättas Äktenskapsförord skall upprättas
skriftligen och undertecknas äv ma- skriftligen och undertecknas av ma
karna eller de blivande makarna. kärna eller de blivande makarna.
Detta gäller även om någon av dem Detta gäller även om någon av dem
är underårig eller har förvaltare en- är underårig eller om äktenskapsför-
ligl 11 kap. 7 § föräldrabalken utan ordet avser egendom, som tdl någon
begränsning av förvaltaruppdraget. I del omfattas av förvaltarskap enligt
så fall skall dock förmyndarens eller föräldrabalken. I så fall skall dock
förvaltarens skriftliga medgivande förmyndarens eller förvaltarens
inhämtas. skriftliga medgivande inhämtas.

Äktenskapsförord skall registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord som har slufits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående, om det ges in fill domstolen inom en månad från det att äktenskapet ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförord först från och med den dag då det ges in till domstolen.

153

Förslaget till 1988/89:LU9.

Lag om ändring i ärvdabalken , Bilaga 3

Regeringens förslag Utskottets förslag

17 kap.

2§

Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgal.

En underårig får inte avsäga sig En underårig får inte avsäga sig ' arv. Den som har förvaltare enligt 11 arv. Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7§ föräldrabalken ulan be- kap. 7 § föräldrabalken får inte avsä-gränsning av förvaltaruppdraget får ga sig arv utan förvaltarens skriftliga inte avsäga sig arv utan förvaltarens samtycke, skriftliga samtycke.

Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse också mot arvinges avkomlingar.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

19 kap. 14 a §

Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skola upptagas saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Ha medel innestått i bank elle.v annan inrättning skall vid redovisningen fogas bevis om insättningar öch uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll.

Årsredovisning skall fillställas Årsredovisning skall fillställas

minst en delägare i boet. Övriga minst en delägare i boet. Övriga
delägare samt rätten skola samtidigt delägare samt rätten skaU samtidigt
underrättas om vem som tillställts underrättas om vem som tillställts
redovisningen. Dödsbodelägare redovisningen. Dödsbodelägare
som icke har tillställts redovisningen som inte har tillställts redovisningen
har rätt att på begäran hos boutred- har rätt att på begäran hos boutred
ningsmannen erhålla ett exemplar av ningsmannen erhålla ett exemplar av
den. Finnes omyndig delägare i boet den. Finns det delägare i boet som är
skall ett exemplar tillställas överföi- underårig eller som har förvaltare
myndaren. etiligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

skall ett exemplar tillställas överförmyndaren.

Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna paragraf, kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

154

Förslaget till 1988/89:LU9

Lag om ändring i rättegångsbalken Bilaga 3

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap. 1§

Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbele. Ej må den utöva domarämbete,

som är i konkurstillstånd eller som som är i konkurstillstånd eller som har förvaltare enhgt 11 kap. 7§ har förvaltare enligt 11 kap. 7§ föräldrabalken ulan begränsning av föräldrabalken. förvaltaruppdraget.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar regeringen.

10 a §

Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter enhgt 1 kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under treårsperioden får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål en omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som eko- Den som skall tjänstgöra som eko-

nomisk expert skall vara svensk nomisk expert skall vara svensk medborgare och får ej vara under- medborgare och får ej vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha årig eller i konkursfillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra- förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av för- balken. valtaruppdraget.

8 kap. 2§' Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1. är svensk medborgare,

2. har hemvist i Sverige,

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet fill domarämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning,

5. har gjort sig känd för redbarhet, och

6. även i övrigt bedöms lämpUg att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundels styrelse får i enskilda fall medge undantag från

antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2.

Den som är försatt i konkurs eller Den som är försatt i konkurs eller

som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken utan begränsning av föräldrabalken får inte antas till le-

förvaltaruppdraget får inte antas till damot. Inte heller får den antas fill

ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3§ lagen

ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkes-

(1985:354) om förbud mot yrkes- mässig rådgivning i vissa fall, m. m.

mässig rådgivning i vissa fall, m. m. är förbjuden att utöva rådgivnings-

' Senaste lydelse 1988:167.

155

Regeringens förslag Utskottets förslag 1988/89: LU9

Bilaga 3 är förbjuden att utöva rådgivnings- verksamhet.

verksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid allmän domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som annars är anställd i statens eller kommuns tjänst eller hos annan enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte befattningsha\'are vid allmän advokatbyrå.

12 kap.

2 § :

Såsom ombud må ej brukas annan än den som rätten med hänsyn fill redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet.

Ombud skall vara svensk medborgare med hemvist inom riket; dock må även annan brukas såsom ombud, om rätten med hänsyn fill målets beskaffenhet och övriga omständigheter finner det lämpligen kunna ske.

Ej må den vara ombud som är Ej må den vara ombud, som är underårig eller i konkurstillstånd el- underårig eller i konkursfillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. ler som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken MW/ifcegränsn/ng 7 § föräldrabalken. av förvaltaruppdraget.

156

63 §

Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller fill servering av alkoholdrycker avlidit, försatts i konkurs eller fått förvahare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget och vill dödsboet, konkursboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras till fillståndsmyndighe-ten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet respektive edgångssammanträdet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag anmälningstiden utgick.

Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit, försatts i konkurs eller fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen och vill dödsboet, konkursboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet respektive edgångssammanträdet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör fillståndet att gälla den dag an-mälningsliden utgick.

Förslaget till 1988/89:LU9

Lagom ändring i lagen (1971:289) om allmänna Bilaga 3

förvaltningsdomstolar

Regeringens förslag Utskottets förslag

28 §

Ledamöter och föredragande i all- Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara män förvaltningsdomstol skall vara svenska medborgare. Den som är svenska medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd el- underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. ler som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning 7 § föräldrabalken får inte utöva av förvaltaruppdraget får inte utöva befattning som ledamot eller förebefattning som ledamot eller före- dragande. I fråga om nämndemän i dragande. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och länsrätterna kammarrätterna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§. gäller 20 och 21 §§.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap: 12 § rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.

1158

Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande, högst tre vice ordförande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara underårig eller i konkursfillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen skall han

Arbetsdomstolen består av högst tre- ordförande, .högst fyra vice ordförande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara underårig eller i konkursfillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen skall han ha avlagt domared. ha avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare,,om ej annat särskilt anges. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

13 §

Ledamot i försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätlsråd och försäkringsrättsassessor skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte tjänstgöra som sådan ledamot eller som föredragande. I fråga om nämndeman gäller vad som är föreskrivet i 9 §.

Ledamot i försäkringsöverdomstolen, försäkringsrättsråd och försäkringsrättsassessor skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kaj). 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget får ej tjänstgöra som sådan ledamot eller som föredragande. I fråga om nämndeman gäller vad som är föreskrivet i 9§.

Ledamot och föredragande i försäkringsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i försäkringsdomstol.

Utskotlets förslag

Rättshjälpsnämnd består av ordförande, som skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De två övriga skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Regeringens förslag

4§

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss fid. För ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordförande äger motsvarande fillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt antal ersättare.

5a§

gränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärsnämnden.

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdelningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande fillämpning på sådan avdelning.

För prövning av besvär i vissa fall enligt denna lag finns besvärsnämnden för rättshjälpen. Den beslår av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre ledamöter skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Regeringens förslag

20 Beviljas allmän rättshjälp enligt 16 §, blir den som beslutat härom biträde till den rättssökande. I annat fall får biträde förordnas på sökandes begäran, om denne ej själv eller genom någon som i tjänsteställning eller annars lämnar honom bistånd kan behörigen tillvarataga sin rän.

Utskottels förslag

§'

Beviljas allmän rättshjälp enligt 16 §, blir den som beslutat härom biträde till den rättssökande. 1 annat fall får biträde förordnas på sökandes begäran, om han inte kan ta tid vara sin rätt själv och inte heller är berättigad att få behövligt bistånd av någon annan. I sådan angelägenhet där fingsrätt skall bestå av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a § rättegångsbalken får biträde förordnas endast om särskilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden, eller sakens beskaffenhet. I ärende om bodelning, som inte avser klander, får biträde inte förordnas.

När biträde kan förordnas enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken, förordnas ej biträde enligt denna lag.

1988/89:LU9 Bilaga 3

Förslaget till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Bilaga 3

allmänna pensionsfonden

Regeringens förslag Utskottets förslag

4§'

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder kommunerna och landsfingskommunerna, och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkoope-rafionen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara här i riket bosatta svenska med- vara bosatta / Sverige och får inte borgare och får inte vara underåriga vara underåriga eller ha förvaltare eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

30 §2

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av Var och en av fjärde och femte

fjorton ledamöter som förordnas av fondstyrelserna skall bestå av fjorton

regeringen. Av ledamöterna utses ledamöter som förordnas av rege-

två efter förslag av sammanslutning- ringen. Av ledamöterna utses två

ar som företräder kommunerna, tre efter förslag av sammanslutningar

efter förslag av rikssammanslutning- som företräder kommunerna, tre ef-

ar av arbetsgivare, fem efter förslag ter förslag av rikssammanslulningar

av rikssammanslutningar av arbets- av arbetsgivare, fem efter förslag av

tagare och två efter förslag av riks- rikssammanslutningar av arbetsta-

sammanslutningar inom koopera- gare och två efter förslag av rikssam-

tionen. manslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara här i riket bosatta svenska med- vara bosatta / Sverige och får inte

borgare och får inte vara underåriga vara underåriga eller ha förvaltare

eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget.

'Senaste lydelse 1988:747.

-.Senaste lydelse 1988:747. 163

Regeringens förslag .

Utskottets förslag

31 §3

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna skall finnas fyra suppleanter. Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta här i riket och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enhgt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Av ledamöterna skall mintJt fem och av suppleanterna minst två företräda lönlagarintréssen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning.

1988/89:LU9 Bilaga 3

Hotell- eller pensionatrörelse, som är avsedd att samfidigt mottaga minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum, får drivas endast av den som har tillstånd av polismyndigheten i orten. Tillstånd meddelas för hotell- eller pensionatrörelse i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd skall meddelas, om del Tillstånd skall meddelas, om det icke finnes anledning antaga att den icke finnes anledning antaga att den

som söker tillståndet skall driva rörelsen så atl fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer. Tillstånd får ej meddelas den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

2§

som söker fillståndet skall driva rörelsen så atl fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer. Tillstånd får ej meddelas den som är underårig eller i konkursfillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

3§

Drives hotell- eller pensionatrörelse för vilken fillstånd fordras enligt 2 § av bolag, förening eller annan samfällighet, skall föreståndare finnas för rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild person. Polismyndigheten äger ålägga sådan fillståndshavare att utse föreståndare, om särskilda skäl föreligga.

Föreståndare skall vara godkänd

av polismyndigheten. Utsedd föreståndare skall godkännas om han ej är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget samt det icke finnes anledning antaga att han skall utöva rörelsen så atl fara för allmän ordning och säkerhet

Föreståndare skall vara godkänd av polismyndigheten. Utsedd föreståndare skall godkännas om han ej är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken samt det icke finnes anledning antaga att han skall utöva rörelsen så att fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer.

uppkommer.

Godkänd föreståndare ansvarar i tillståndshavarens ställe för att rörelsen utövas enligt föreskrifterna i denna lag.

5§

Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara skriftlig och åtföljas av

a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt, om sökanden fidigare haft annat släktnamn, detta;

b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid och yrke eller fitel samt bevis att han ej är underårig eller i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken;

b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid och yrke eller titel samt bevis att han ej är underårig eller i konkursfillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget;

Regeringens förslag Utskottets förslag 1988/89:LU9

c) uppgift om fullständigt namn, c) uppgift om fullständigt namn, l>"3ga
födelsetid och yrke eller titel för den födelsetid och yrke eller titel för den

som utsetts till föreståndare eller som utsetts till föreståndare eller
ersättare samt bevis att han ej är ersättare samt bevis att han inte är
omyndig; underårig eder har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken;

d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen
avses skola drivas, det största antal gäster som skall kunna mottagas
samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen skall omfatta;

e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som
visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov ej meddelats och är det inte uppenbart att lov inte behövs skall beviset innehålla erinran om att bygglov kan fordras. Finns ej godkänd ersättare eller, i fall när föreståndare skall finnas enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall i beviset anges att tillståndet icke får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas byggnadsnämnden, brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall skriftligt bevis utfärdas.

6§

Om tillståndshavare avlider, för- Om tillståndshavare avlider, för-

sättes i konkurs eller får en förvaltti- sättes i konkurs eller får en förvalta
re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltarupp- med uppdrag som omfattar rörelsen,
draget, får rörelsen fortsättas under får rörelsen fortsättas under högst
högst ett år. Fortsattes rörelsen, ett år. Fortsattes rörelsen, skall fö-
skall föreståndare enligt 3 § finnas reståndare enligt 3 § finnas för
för denna. denna.

Om godkänd föreståndare ej redan finnes, skall inom två månader från dödsfallet, edgångssaramanträdet eller beslutet om förvaltare ansökan göras om godkännande av föreståndare. Godkännes icke föreståndaren, skall polismyndigheten lämna den sorn driver rörelsen tillfälle att inom viss fid ansöka om godkännande av annan föreståndare. Godkännes ej heller den andre föreståndaren, anses tillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det att beslut i ärendet vann laga kraft.

Göres ej ansökan som avses i andra stycket inom föreskriven tid, anses tillståndet för rörelsen ha upphört att gälla den dag då tiden utgick.

166

■37

kap.

3§

Valbar fill ledamot eller ersättare i övervakningsnämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäkfige, som är kyrkobokförd inom nämndens verksamhetsområde och som ej fyllt eller under mandatperioden fyller sjutfio år. Lagfaren domare, åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta får ej väljas fill ledamot eller ersättare. Övervakningsnämnden prövar självmant den valdes behörighet.

Valbar till ledamot eller ersättare i övervakningsnämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige, som är kyrkobokförd inom nämndens verksamhetsområde och som inte fyllt eller under mandatperioden fyller sjuttio år. Den som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken får inte väljas tid ledamot eller ersättare. Inte heller får lagfaren domare, åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta väljas till ledamot eller ersättare. Övervakningsnämnden prövar självmant den valdes behörighet.

Upphör en ledamot att vara valbar, är uppdraget förfallet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989

4 kap 6§ Valbar till nämndeman är varje myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till hovrätten. Den som är lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till hovrätten, och som inte är underårig eller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken. Den som är lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman. Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt. Den som fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år. Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1988:617) om ändring i lagen Bilaga 4

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1988:617) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

20 S

Valbar till nämndeman i kammar- Valbar till nämndeman i kammar
rätt och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är svensk medbor-
medborgare, som är kyrkobokförd i gare, som är kyrkobokförd i länet
länet. och som inte är underårig eller har

förvahare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskattemyndighet eller under länsstyrelse eller länsskattemyndighet lydande myndighet, lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samfidigt vara nämndeman i kammarrätt. .

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

12 Riksdagen 1988/89. Ssami Nr 9

Räiielse: S. 168-170 omredigerade texter från s. 155, 158 och 160. S. 172 tillagt ett nytt stycke jämte not.

169

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9§

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt är varje myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet. Den som är tjänsteman i allmän försäkringskassa eller ledamot av socialförsäkringsnämnd, tjänsteman vid lokal skattemyndighet eller riksförsäkringsverket, lagfaren domare, annan ledamot eller tjänsteman i försäkringsdomstol, åklagare, advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt är varje svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Den som är tjänsteman i allmän försäkringskassa eller ledamot av socialförsäkringsnämnd, tjänsteman vid lokal skattemyndighet eller riksförsäkringsverket, lagfaren domare, annan ledamot eller tjänsteman i försäkringsdomstol, åklagare, advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

16 kap. 8§

Den som uppbär förtidspension enligt 7 kap. 1 § första stycket eller 13 kap. 1 § första stycket första meningen är skyldig att, om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om det hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall gälla den vars rätt fill förtidspension grundats på varakfig arbetslöshet och den som uppbär efterlevandepension eller förmån enligt 9 kap., om förhållandena ändras så att rätten till pensionen eller förmånen påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren.

Underlåtes anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, må pensionen eller förmånen indragas för viss tid eller fills vidare.

Den som uppbär förtidspension enligt 7 kap. 1 § första stycket eller 13 kap. 1 § första stycket första meningen är skyldig att, om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om det hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall gälla den vars rätt till förtidspension grundats på varaktig arbetslöshet och den som uppbär efterlevandepension eller förmån enligt 9 kap., om förhållandena ändras så att rätten till pensionen eller förmånen påverkas. År den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den försäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, fär pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antagas att han avlidit, äga hans efterlevande åtnjuta efterlevandepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension må dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande alt denne saknar varje underrättelse om den bortovarande. I fråga om omyndig må sådan förklaring infordras från hans förmyndare. Finnes den bortovarande sedermera vara vid liv, skall pension ej vidare utgå.

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antas att han avlidit, har hans efterlevande rätt tid efterlevandepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension får dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den bortavarande. I fråga om omyndig får sådan förklaring infordras från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig sedermera ati den bortavarande är vid liv, skall pension ej vidare utgå.

171

Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar Bilaga 4

Härigenom föreskrivs atl 14 § lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

14 §' 14 § Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om

1. antalet medlemmar,

2. understödsföreningens postadress,

3. styrelseledamöters, revisorers 3. styrelseledamöters, revisorers och suppleanters fullständiga namn, och suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och hemvist jämte medborgarskap och hemvist jämte förklaring att dessa personer ej är förklaring att dessa personer inte är omyndiga, underåriga eller har förvaltare enligt

II kap. 7 § föräldrabalken,

4. den eller dem som får teckna föreningens firma och hur firman skall tecknas, om denna ej skall tecknas endast av styrelsen,

5. beträffande firmatecknare som ej är styrelseledamot eller styrelsesuppleant, motsvarande förhållanden som anges under 3.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges i ansökningshandlingen.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna föreningens firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning skall vara styrkt av vittnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1987:1254. 172

Förslag till 1988/89:LU9

Lagom ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3§
Valbar till medborgarvittne är var Valbar till medborgarvittne är var

och en som är wynrf/g oc/i kyrkobok- och en som är kyrkobokförd inom
förd inom kommunen. Den som inte kommunen och som inte är under-
är svensk medborgare är dock valbar årig eller har förvaltare enligt II kap.
endast om han sedan tre år är kyrko- 7 S föräldrabalken. Den som inte är
bokförd i Sverige. Den som är an- svensk medborgare är valbar endast
ställd inom polisväsendet får inte om han sedan tre år är kyrkobokförd
väljas fill medborgarvittne. i Sverige. Den som är anställd inom

polisväsendet får inte väljas till medborgarvittne. Om ett medborgarvittne upphör att vara valbar, förfaller uppdraget genast.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

173

Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1988:877) om ändring i Bilaga 4

studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. , ,

2§

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande ' uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§,4 kap. 28-35 §§eller7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller Avser återkrav enligt första eller

andra stycket studiehjälp enligt andra stycket studiehjälp enligt
3 kap. till sådan studerande, som vid 3 kap. fill sådan studerande, som vid
utbetalningstillfället var omyndig på utbetalningstillfället var omyndig,
grM/it/flwö/rfer, åvilar betalningsskyl- åvilar betalningsskyldigheten den
digheten den som då var den omyn- som då var den omyndiges förmyn
diges förmyndare. dåre.

På studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att betala räntan.

174

Till lagutskottet

Inledning

I proposition 1987/88:124 har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till lag om ändring i föräldrabalken m.m. Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1987/88 :L3-L5.

Lagutskottet har den 7 april 1988 beslutat inhämta yttrande av justitieutskottet över propositionen samt motion L3, såvitt avser yrkande 2, och motion L5.

Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottets sida.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att institutet omyndigförklaring avskaffas och att i stället - vid sidan om nuvarande godmansinstitut - en utbyggd form av godmanskap införs benämnd förvaltarskap. Den som behöver hjälp för att handha sina angelägenheter skall i första hand få en god man. Endast i fall där den hjälpbehövande är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom och det är otillräckligt med god man skall en förvaltare förordnas. Ett förvaltarförordnande skall kunna begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet.

Förslaget innebär att den som får förvaltare förordnad för sig förlorar rådigheten över det som omfattas av förordnandet men inte - som vid omyndigförklaring - att han fråntas sin rösträtt.

Förvaltarskap

Enligt förslaget skall rätten få förordna förvaltare för en person om denne på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Förvaltare skall inte förordnas om det är tillräckligt med god man eller om den enskilde kan få hjälp på annat, mindre ingripande sätt. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt

175

fall och kunna begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller 1988/89:LU9 egendom överstigande visst värde. Förvaltaren skall inom ramen för Bilaga 5 förvaltaruppdraget ensam ha rådighet över den enskildes egendom och företräda denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. Den som har förvaltare utan begränsning av uppdraget skall inte vara behörig att företa rättshandlingar för annans räkning.

Beslut om förvaltarskap skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt skrivas in vid och stå under tillsyn av den tingsrätt där ansökan om förvaltarskapet gjordes. Om den som förvaltarskapet avser får sitt hemvist på en ort som hör under en annan tingsrätt skall förvaltarskapet skrivas in vid och stå under tillsyn av den tingsriitten.

Behörighet för vissa tjänster och uppdrag

I ett flertal författningar finns bestämmelserom behörighet för olika slag av tjänster eller befattningar. Ett vanligt villkor för behörighet i dessa bestämmelser är att innehavaren av tjänsten eller uppdraget inte får vara omyndig, dvs. under 18 år eller omyndigförklarad. Detta gäller t.ex. domare, nämndemän och advokater.

Enligt det förslag som remitterades till lagrådet skulle ett förvaltarförordnande inte - som sålunda för närvarande en omyndigförklaring- inskränka möjligheterna att inneha vissa tjänster eller befattningar. Förslaget kritiserades av lagrådet (prop. s. 232 f). Enligt lagrådet bör inom föräldrabalkens regelsystem gälla att den, som genom förvaltarskapsförordnande helt eller partiellt har frånkänts rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär, omöjligen skall kunna bli lagligen tillerkiind behörighet att företa rättshandlingar för annans räkning. Denna princip måste enligt lagrådet rimligen slå igenom på alla områden där fråga uppkommer om att vederbörande skall vara anförtrodd att företa rättshandlingar för annans räkning, t.ex. när det gäller ansvariga funktionärer på associationsrättens fält eller i verksamhet av den art som utövas av advokater och revisorer m.fl.

Men även utanför området, där rättshandlingar för annans räkning är i fråga, anser lagrådet att konsekvensen måste tas att den som genom förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär inte skall kunna utöva beslutanderätt i andras rättsangelägenheter av motsvarande slag. Särskilt framträdande blir härvidlag enligt lagrådet de som har domaruppgifter, men även de som betrotts med myndighetsutövning i övrigt måste tas i beaktande. Enligt lagrådet måste det framhållas såsom nödvändigt att det lagligen fastslås, att den som blir föremål för förvaltarskap blir i motsvarande mån obehörig att på andra områden fylla funktioner som innefattar beslutsfattande av betydelse för andras rättsställning.

Lagrådet utlåter sig om hur frågan lagtekniskt skulle kunna lösas. Lagrådet förklarar sig vara medvetet om att en lösning av antydd art inte står i samklang med ett av den tilltänkta reformens syften - att undvika sådan integritetsstörande stämpel som omyndigförklaringen ansetts medföra. Men detta syfte bör enligt lagrådet inte vinnas till priset av att man i den kommande lagstiftningen accepterar oformligheter och nytillskapade risker i rättslivet.

176

Enligt lagrådet torde en lösning - på ena eller andra sättet - väl hinna 1988/89:LU9 frambringas, eftersom lagstiftningen avses träda i kraft först den 1 januari Bilaga 5 1989 och lagrådet förklarar sig förutsätta att en kompletteringslösning arbetas fram.

Departementschefen har i propositionen i viss utsträckning tillmötesgått lagrådet (prop. s. 248 f). De föreslagna reglerna innebär att det för den som har förvaltare utan begränsning av uppdraget skall gälla vissa inskränkningar i möjligheterna att inneha eller utöva uppdrag och befattningar, medan däremot ett begränsat uppdrag inte skall medföra sådana inskränkningar. Lagförslagen i propositionen har utformats i enlighet härmed.

I motionerna L3 och L5 riktas kritik mot förslaget i den här delen.

I motion L3 framhålls att förslaget innebär att den som i något avseende är föremål för förvaltarskap får upprätthålla ett antal funktioner som i dagsläget är uteslutna för omyndigförklarade. Motionärerna påpekar att det för att förordna förvaltare för någon förutsätts att den aktuella personen är "ur stånd att vårda sig eller sin egendom", och enligt motionärerna är det inte försvarbart att på detta sätt utsätta medborgarna för risk för rättsförluster genom att olämpliga personer får fatta beslut i viktiga frågor.

Också i motion L5 betonas att det i de nu aktuella fallen är fråga om personer som "på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom". Enligt motionärerna är det en motbjudande tanke att den som i större eller mindre grad är berövad sin rättsliga handlingsförmåga formellt skall vara behörig att företa rättshandlingar för annans räkning, t.ex. i verksamhet som advokat eller rättegångsombud. Lika svårt är det enligt motionärerna att föreställa sig att en sådan person inte skall vara förhindrad att utöva domaruppgifter. I motionen framhålls att det bland dem, för vilka förvaltarförordnande kan bli aktuellt, förekommer personer med psykiska svaghetstillstånd, psykiska störningar och sjukdomar, t.ex. manodepressiva personer. Motionärerna erinrar om att det i gängse kommentarer till rättegångsbalken - i anslutning till kravet på att vederbörande ej får vara omyndigförklarad - framhålls vikten av att förtroendet för domstolarna ligger på en hög nivå. Enligt motionärerna är det uppenbart att den föreslagna ordningen inte skulle positivt påverka allmänhetens förtroende för rättsväsendet, en fråga som på senare tid även i den allmänna debatten tilldragit sig alltmer ökad uppmärksamhet.

Avslutningsvis uttalar motionärerna att vikten av att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet och hänsynen till den enskildes rättssäkerhet gör att slutsatsen endast kan bli att den som står under förvaltare alltid måste vara diskvalificerad, oavsett om förvaltarskapet är totalt eller partiellt.

Utskottet finner för sin del att den som genom ett förvaltarskapsförordnan
de helt eller delvis har frånkänts rättshandlingsförmåga inte bör kunna bli
lagligen tillerkänd behörighet att företa rättshandlingar för annans räkning
och att den principen måste gälla även för vissa funktionärer i verksamhet av
den art som utövas av t.ex. advokater. Utskottet anser vidare att den som
genom förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen
rättssfär inte skall kunna utöva beslutanderätt i andras rättsliga angelägenhe- 177

ter av motsvarande slag. Särskilt gäller detta de personer som har domarupp- 1988/89:LU9 gifter, men även de som betrotts med myndighetsutövning i övrigt måste tas i Bilaga 5 beaktande.

Enligt utskottets mening bör inte endast obegränsade förvaltarskap innebära obehörighet i nu aktuella fall. Också i fråga orri den person för vilken har förordnats en förvaltare med begränsat uppdrag har ju gjorts bedömningen att han till följd av exempelvis psykisk ohälsa är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Det kan alltså även vid begränsat förvaltarskap vara fråga om personer med lika allvarliga psykiska insufficienstillstånd som de som har obegränsat förvaltarskap och där förmågan att ta vara på sig själv har bedömts så, att behov av en förvaltare ansetts föreligga.

Beträffande de tjänster och uppdrag som justitieutskottet har anledning att uttala sig om finner utskottet sålunda att regeringens förslag bör kompletteras. För att tjänstgöra som domare eller nämndeman och för att vara ledamot av Advokatsamfundet eller uppträda som rättegångsombud bör det således gälla ett krav att personen i fråga inte har en förvaltare förordnad för sig, och detta oavsett om förvaltaruppdraget är begränsat eller obegränsat.

En sådan ordning är enligt utskottets mening av betydelse också för att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet och för att värna om kvalitet i rättslivet. Utskottet vill understryka vikten av vad nu sagts, inte minst som dessa frågor på senare tid tilldragit sig uppmärksamhet i olika sammanhang, bl.a. i den allmänna debatten.

Justitieutskottet ställer sig alltså bakom de synpunkter som har framförts i de nu aktuella motionerna och anser att de ifrågavarande förslagen till ändring i rättegångsbalken m.fl. författningar bör ges en utforming som innebär att för domare, nämndemän, advokater och rättegångsombud bör gälla den ordning som har redovisats ovan.

Avslutningsvis vill utskottet tillägga att det för den ordning som utskottet förordar inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning att också partiella förvaltarskap blir föremål för anteckning i folkbokföringen. Som framgått ovan är reglerna om tillsyn och inskrivning av förvaltarskap sådana att de gör det möjligt att utan central registrering få tillförlitliga uppgifter om huruvida en person har förvaltare förordnad för sig eller ej.

Stockholm den 19 april 1988 På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c), Ulla-Britt Abark (s), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson (s), Göran Ericsson (m). Lars Sundin (fp) och Jerry Marfinger (m).

178

Till lagutskottet

Lagutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över motion 1987/88:L3 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m), såvitt avser yrkande 2, och motion 1987/88:L5 av Karin Ahrland m.fl. (fp, m, c) samt proposition 1987/88:124 om god man och förvaltare i motsvarande delar. Näringsutskottet vill anföra följande.

Den reform .som föreslås genom propositionen har två väsentliga beståndsdelar. Dels skall sådana personer som nu genom omyndigförklaring mister sin rösträtt i fortsättningen kunna få erforderlig hjälp att vårda sina angelägenheter utan att detta påverkar rösträtten. Dels skall det förvaltarskap som utom för underåriga träder i förmynderskapets ställe anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och sålunda kunna begränsas till att avse exempelvis viss egendom eller angelägenhet. Den fråga som näringsutskottet har att yttra sig om är - beträffande lagar inom näringsutskottets beredningsområde - i vilken mån den omständigheten att någon har förvaltare enligt de föreslagna bestämmelserna i föräldrabalken skall, på samma sätt som att han är omyndigförklarad enligt nuvarande bestämmelser, göra honom obehörig för vissa angivna tjänster och uppdrag. Ställningstagandet härvidlag inverkar inte på bedömningen av de inledningsvis nämnda huvudpunkterna i regeringens förslag.

Av de 71 lagförslag som framläggs i propositionen har näringsutskottet från denna utgångspunkt granskat tio, nämligen förslagen till lagar om ändring i

(27) bankrörelselagen (1987:617),

(28) bankaktiebolagslagen (1987:618), (31) försäkringsrörelselagen (1982:713),

(41) lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

(52) lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,

(54) sparbankslagen (1987:619),

(55) föreningsbankslagen (1987:620),

(58) lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige,

(59) lagen (1968:555) öm rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket, och

(61) lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse.

Alla dessa lagförslag har det gemensamt att bestämmelse om viss

179

obehörighet för den som "är omyndig" (eller likvärdig formulering) byts ut 1988/89:LU9 mot bestämmelse om motsvarande obehörighet för den som "är underårig Bilaga 6

---- eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan

begränsning av förvaltaruppdraget" (eller likvärdig formulering). De tjänster och uppdrag etc. som obehörigheten avser är av olika slag, såsom sfiftare, (styrelse)ledamot, verkställande direktör, revisor och innehavare av tillstånd att driva viss rörelse. Vad gäller lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket bör noteras att begreppet omyndig i 7 § avser även fall då någon är underkastad förmynderskap enligt utländsk lag; den ändring i den nämnda lagen som föreslås i propositionen synes således kräva en komplettering om det avsedda syftet skall uppnås. Till denna lag anknyter 4 § lagen om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige.

Bestämmelser motsvarande dem som här är aktuella förekommer också i andra författningar än lagar; i lagen (1976:600) om offentlig anställning (se lagförslag 34) hänvisas beträffande verkan av omyndighet också till bestämmelser i sådana författningar. Det kan förutsättas att de lagändringar beträffande obehörighet som propositionen kan utmynna i kommer att åtföljas av motsvarande ändringar i författningar som regeringen beslutar om. Propositionen innehåller inte någon redovisning av vilka slags tjänster och uppdrag det därvid kan röra sig om. Näringsutskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på ett viktigt område. Behörighetsvillkor för auktoriserade och godkända revisorer anges i förordningen (1973:221) om auktorisation , och godkännande av revisorer. Regeringen äger rätt att besluta därom enligt lagen (1975:86) med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av revisor. I förordningen finns behörighetsregler av samma slag som i de lagar som har uppräknats i det föregående.

I lagrådsremissen har föredragande statsrådet anfört att det, om institutet omyndigförklaring avskaffas, inte skulle vara erforderligt med några bestämmelser om obehörighet för uppdrag etc. motsvarande dem som nu gäller för omyndiga. Sedan lagrådet riktat invändningar mot denna uppfattning har föredraganden förklarat sig beredd att f viss utsträckning tillmötesgå lagrådet: resultatet har blivit de föreslagna bestämmelserna att behörighetsinskränkningar av det aktuella slaget skall gälla för personer som har fått förvaltare utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Bestämmelserna om de behörighetsinskränkningar inom näringsutskottets intresseområde som nu är på tal har givetvis så till vida begränsad betydelse att de endast i undantagsfall torde komma att direkt åberopas gentemot någon. Sådana personliga svårigheter som kan föranleda förvaltarförordnande torde i regel få till direkt följd att den som har drabbats av dem inte blir utsedd till en tjänst eller ett uppdrag av det slag som bestämmelserna avser eller att han efter en kanske tämligen kort mandatperiod inte får förnyat förordnande. Bestämmelserna behövs emellertid för de sannolikt sällsynta fall då de informella restriktionerna inte fungerar. Ett principiellt viktigt argument för dem är vidare att staten genom behörighetsregler av detta slag klart markerar en standard som skall upprätthållas vid rekryteringen till ett antal betydelsefulla funktioner.

Den föreslagna ordningen innebär som nämnts att endast ett obegränsat 180

förvaltarskap skall vara diskvalificerande där en omyndigförklaring nu är 1988/89:LU9

det. Näringsutskottet är inte berett att tillstyrka en sådan kategoriklyvning av Bilaga 6

förvaltarskapsfallen. Att förvaltarskapet begränsas för en person men icke

för en annan kan bero lika väl på skillnader i ekonomiska förhållanden som

på skillnader i förmåga att förvalta egendom etc. Kännetecknande för var

och en som ställs under förvaltarskap är att hans situation av domstol har

bedömts vara sådan att bistånd av god man inte är tillräckligt för att han skall

kunna bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Att

någon vars rättsliga handlingsförmåga på den grunden har inskränkts skulle

äga formell behörighet att exempelvis vara styrelseledamot eller revisor i en

bank eller ett försäkringsbolag ter sig knappast rimligt. Inte minst kan det

riktas invändningar mot att en person som inte får fullt ut råda över sin egen

ekonomi skulle kunna få marknadsföra sina tjänster såsom av staten

auktoriserad revisor med de långtgående befogenheter som auktorisationen

medför.

Näringsutskottet hemställer med hänvisning till vad nu har sagts att lagutskottet drar försorg om att de berörda lagbestämmelserna ändras så att ett begränsat förvaltarförordnande medför samma obehörighet till vissa tjänster och uppdrag som enligt propositionen blir fallet med ett sådant förordnande utan begränsning. Därigenom skulle de båda motionerna bli tillgodosedda såvitt här är i fråga.

Som tidigare nämnts har i allmänhet vid utbytet av begreppet omyndig särskilt angetts att den som är underårig inte är behörig till ifrågavarande uppdrag etc. En sådan bestämmelse synes kunna undvaras när det, såsom beträffande ledamotskap i patentbesvärsrätten, med hänsyn till övriga kvalifikationskrav är uteslutet att en underårig person skulle kunna komma i fråga.

Stockholm den 22 april 1988 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s). Hädar Cars (fp), Lennart Pettersson (s), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m) och Leo Persson (s).

181

Innehållsförteckning 1988/89LU9

Sammanfattning............................................................. 1

Propositionerna.............................................................. 2

Motioner......................................................................... 4

Mofioner väckta med anledning av proposition 124........ 4 .

Mofioner väckta under allmänna motionstiden år 1988.. 4

Utskottet........................................................................ 5

Inledning........................................................................ 5

Allmänna överväganden................................................. 6

Behörighetsvillkor för vissa tjänster m.m........................ 7

Registrering av förvaltarskap.......................................... 11

övriga frågor................................................................... ..... 13

Hemställan...................................................................... 14

Särskilt yttrande (m)....................................................... 18

Bilagor ........................................................................... 20

I proposifion 1987/88:124 framlagda lagförslag............. 20

I proposition 1988/89:14 framlagda lagförslag.............. 146

Av utskottet framlagda förslag till ändringar i lagförslagen i

proposifion 1987/88:124................................................ 152

Av utskottet framlagda lagförslag................................... 167

Justifieutskottets yttrande 1987/88:4 y......................... ... 175

Näringsutskottets yttrande 1987/88:4 y ....................... ... 179

182