Lagutskottets betänkande
1988/89:LU9

God man och förvaltare

1988/89

LU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:124 vari föreslås att det
nuvarande systemet med omyndigförklaringar avskaffas. I stället införs - vid
sidan av det nuvarande godmansinstitutet - en ny form av hjälp och stöd åt
den som inte kan vårda sig själv och sin egendom, kallad förvaltarskap.
Vidare behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1987/88:L3 (m), L4 (fp) och L5 (fp, m, c) samt två under allmänna
motionstiden år 1988 väckta motioner, 1987/88:L401 (s) och L405 (m).

På lagutskottets begäran har justitieutskottet och näringsutskottet yttrat
sig över motionerna L3 yrkande 2 och L5 samt propositionen i motsvarande
del. Yttrandena har fogats till betänkandet som bilagorna 5 och 6.

Ett avskaffande av omyndigförklaringarna föranleder ändringar bl.a. i
regeringsformens bestämmelser om förutsättningarna för rösträtt vid riksdagsval
och i tryckfrihetsförordningen. Förslag till de erforderliga grundlagsändringarna
har framlagts i proposition 1987/88:32, vilken hänvisats till
konstitutionsutskottet. På konstitutionsutskottets begäran avgav lagutskottet
våren 1988 yttrande över proposition 32 och tillstyrkte därvid de
föreslagna grundlagsändringarna samt förordade att vissa ändringar utöver
den ändring som föreslagits av regeringen skulle ske i tryckfrihetsförordningen.
På hemställan av konstitutionsutskottet i betänkandet KU 1987/88:33
antog riksdagen som vilande de i proposition 32 framlagda grundlagsförslagen
med, såvitt avser tryckfrihetsförordningen, de av lagutskottet förordade
tilläggen.

I samband med ovannämnda yttrande till konstitutionsutskottet beslöt
lagutskottet att till konstitutionsutskottet överlämna dels i proposition 124
framlagda förslag till ändringar i vallagen och kommunallagen, dels yrkande
1 i motion L3.

I betänkandet behandlas även proposition 1988/89:14, vari framläggs
förslag till vissa ändringar i lagstiftningen om internationella förmynderskapsfrågor.
Ändringarna föranleds av förslagen i propositionerna 32 och
124.

Lagutskottet tillstyrker bifall till propositionerna 124 och 14. Såvitt gäller
en i motionerna L3 yrkande 2 och L5 upptagen fråga om i vilken utsträckning
den som har förvaltare skall vara behörig att inneha vissa tjänster och
uppdrag förordar utskottet dock vissa ändringar i regeringens förslag i
proposition 124. Utskottet avstyrker bifall till yrkande 3 i motion L3 och

1 Riksdagen 1988/89. 8sami. Nr 9

Rättelse: S. 10 rad 31-35 texten ändrad. Rad 39 tillkommer ett nytt stycke.

S. 14 raderna 22 och 29 utgår. S. 15 raderna 22-28 delar av texten utgår.

S. 16 raderna 20-38 div. ändringar.

hemställer att riksdagen med anledning av motion L4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anför om avlägsnande av registeruppgifter
om omyndigförklaringar. Utskottet avstyrker bifall till motionerna L401 och
L405.

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av en m-ledamot.

Propositionerna

I proposition 1987/88:124 föreslår regeringen (justitiedepartementet) att
riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i vallagen (1972:620),

3. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

4. lag om ändring i äktenskapsbalken,

5. lag om ändring i ärvdabalken,

6. lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden,

7. lag om ändring i jordabalken,

8. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

9. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

10. lag om ändring i rättegångsbalken,

11. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

12. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

13. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,

14. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på
förmögenhetsrättens område,

15. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

16. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

17. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

18. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

19. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

20. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

21. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

22. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

23. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

24. lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall,

25. lag om ändring i transplantationslagen (1975:190),

26. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl.,

27. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

28. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

29. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

30. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

31. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

32. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

1988/89 :LU9

2

33. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

34. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

35. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,

36. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under
krig och krigsfara,

37. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

38. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

39. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

40. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

41. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

42. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,

43. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

44. lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän,

45. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

46. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

47. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197),

48. lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd,

49. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

50. lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank,

51. lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret,

52. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden,

53. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

54. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

55. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

56. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

57. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,

58. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag
att driva försäkringsrörelse i Sverige,

59. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt
företag att idka näring här i riket,

60. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,

61. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,

62. lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare,

63. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,

64. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna,

65. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

66. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

67. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

68. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756),

69. lag om ändring i lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio,

70. lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar,

71. lag om ändring i lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala
kabelsändningar.

1988/89: LU9

3

Lagrådet har hörts över lagförslagen 1-36.

Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Lagförslagen under 2 och 3 har av lagutskottet överlämnats till konstitutionsutskottet,
som behandlar dem i betänkandet 1988/89:KU8.

I proposition 1988/89:14 föreslår regeringen (justitiedepartementet) efter
hörande av lagrådet att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldrabalken
m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,

3. lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.

Lagförslagen har intagits i bilaga 2 till betänkandet.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 124

1987/88:L3 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att den som har förvaltare - med begränsning av
uppdraget - enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken skall vara obehörig att fylla
funktioner som innefattar beslutsfattande av betydelse för andras rättsställning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande uppgifter om förvaltarskap i folkbokföringen.

Yrkande 1 i motion L3 har av lagutskottet överlämnats till konstitutionsutskottet,
som behandlar det i betänkandet 1988/89:KU8.

1987/88:L4 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om
sådan lag som stadgar att uppgift om att en person har varit omyndigförklarad
skall avlägsnas ur de register där uppgiften förekommer.

1987/88:L5 av Karin Ahrland m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen beslutar
vidta de ändringar i de genom proposition 1987/88:124 framlagda lagförslagen
som har förordats i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1988

1987/88: L401 av Ingegerd Anderlund och Hans Göran Franck (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om översyn av gällande lagar för att ersätta termen sinnesslö med annat
lämpligt uttryck.

1987/88:L405 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av eller tillägg till 9 kap. 3 § och 15 kap. 12 § i
föräldrabalken.

1988/89:LU9

4

Utskottet

1988/89 :LU9

Inledning

Regler om omyndigförklaring finns i 10 kap. föräldrabalken (FB). Bestämmelserna
innebär att den som har fyllt 18 år skall förklaras omyndig av
domstol, om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling
eller psykisk abnormitet av annat slag är ur stånd att vårda sig eller sin
egendom. En ytterligare förutsättning för att omyndigförklaring skall få
tillgripas är att det inte är tillräckligt att god man förordnas för personen i
fråga eller att han på annat mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina
angelägenheter. Omyndigförklaring medför att den omyndigförklarade
förlorar rätten att själv bestämma i ekonomiska frågor och att hans rättsliga
handlingsförmåga i andra avseenden blir inskränkt. Vidare utesluts den
omyndigförklarade från rätten att delta i allmänna val. Några motsvarande
verkningar uppkommer inte när god man förordnas.

Reglerna om omyndigförklaring fick sin nuvarande utformning vid en
genomgripande reform av förmynderskapslagstiftningen år 1974 (prop.

1974:142, LU 38, rskr. 404). Syftet med reformen var att omyndigförklaring
skulle behöva tillgripas i så få fall som möjligt. I första hand skulle behovet av
bistånd i personliga och ekonomiska angelägenheter tillgodoses genom
förordnande av god man eller på något annat mindre ingripande sätt.

Reformen innebar också att möjligheterna att förordna god man utvidgades.

I proposition 1987/88:124 föreslås att institutet omyndigförklaring avskaffas.
Enligt propositionen skall i stället - vid sidan av möjligheten att förordna
god man - införas en utbyggd form av godmanskap kallad förvaltarskap.

Liksom för närvarande skall i första hand god man utses för den som behöver
hjälp med sina angelägenheter. Endast i fall då den hjälpbehövande på grund
av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller
liknande förhållande är ur stånd att vårda sig själv och sin egendom och ett
godmansförordnande inte är tillräckligt skall förvaltare förordnas för honom.
Ett förvaltarskap skall kunna begränsas till att avse viss egendom eller
angelägenhet. Den för vilken förvaltare förordnas förlorar rådigheten över
det som omfattas av förvaltarens uppdrag men behåller i övrigt rätten att
bestämma över sig själv och sina ekonomiska angelägenheter. I propositionen
föreslås också ändringar i FB:s regler om god man, vilka bl.a. syftar till
att minska risken för att den gode mannen och den som förordnandet avser
företar rättshandlingar som strider mot varandra, s.k. kolliderande rättshandlingar.

Ett väsentligt inslag i reformen är att den för vilken förvaltare förordnas
inte - såsom för närvarande är fallet med en omyndigförklarad - skall vara
fråntagen sin rösträtt vid allmänna val. Förslag till de ändringar i regeringsformen
som krävs för ett undanröjande av rösträttshindret och till erforderliga
ändringar i tryckfrihetsförordningen framlades hösten 1987 i proposition
1987/88:32. Sedan lagutskottet (LU 1987/88:9 y) på begäran av konstitutionsutskottet
yttrat sig i grundlagsärendet, antog riksdagen våren 1988 på

hemställan av konstitutionsutskottet (KU 1987/88:33) som vilande förslagen 5

till grundlagsändringar med vissa tillägg.

Till grund för förslagen i propositionerna 32 och 124 ligger ett av
förmynderskapsutredningen avgivet delbetänkande (SOU 1986:50) God
man och förvaltare, vilket remissbehandlats.

I proposition 1988/89:14 läggs fram förslag till internationellt privaträttslig
lagstiftning rörande förmynderskap. Förslagen är en konsekvens av avskaffandet
av omyndigförklaringarna och innebär att nuvarande internationellt
privaträttsliga regler m.m. kan tillämpas också då förvaltare förordnas.

Förslagen i de tre propositionerna skall träda i kraft den 1 januari 1989.

Allmänna överväganden

Nuvarande regler i FB om omyndigförklaring och förordnande av god man
innebär att omyndigförklaring främst tillgrips när det är fråga om personer
som har psykiska handikapp men som är så aktiva att det kan uppstå
praktiska problem om de får behålla sin rättsliga handlingsförmåga. Om en
person däremot har ett så gravt handikapp att han i realiteten saknar förmåga
att företa några rättshandlingar kan hjälpbehovet som regel tillgodoses
genom att en god man förordnas för honom, och någon anledning till
omyndigförklaring föreligger inte. Denna skillnad i behandlingen av psykiskt
handikappade kan framstå som svårförståelig med hänsyn till de långtgående
rättsverkningarna av en omyndigförklaring. Medan förordnandet av god
man - som tidigare berörts - inte påverkar den enskildes rätt att ha hand om
sina angelägenheter medför omyndigförklaring att vederbörande nästan helt
förlorar rätten att själv bestämma i ekonomiska frågor. Vidare begränsas
hans handlingsfrihet även i andra avseenden. Sålunda går han miste om
rätten att delta i allmänna val, och möjligheterna för honom att ta egna
initiativ och hävda sina åsikter inskränks, och detta även när syftet med
omyndigförklaringen främst är att den enskilde skall fråntas bestämmanderätten
över sin egendom.

Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening inte
förvånande att både den som drabbas av en omyndigförklaring och hans
omgivning kan uppleva åtgärden som en nedvärdering. Det kan också
inträffa att den enskildes psykiska tillstånd påverkas i negativ riktning av en
omyndigförklaring liksom att hans sociala anpassning försvåras. Utskottet
vill vidare peka på att statsmakterna under senare år har strävat efter att på
olika samhällsområden utforma lagstiftningen med utgångspunkt i uppfattningen
om människors lika värde och respekten för deras självbestämmanderätt
och integritet. Det rimmar mindre väl med dessa strävanden att låta
systemet med omyndigförklaringar kvarstå med de nackdelar det har. Tiden
får därför enligt utskottets mening nu anses mogen för att institutet
omyndigförklaring avskaffas.

Som departementschefen konstaterar kräver emellertid ett avskaffande av
möjligheten till omyndigförklaring att man på annat sätt tillgodoser behovet
av hjälp och skydd för personer som på grund av sjukdom m.m. saknar
förmåga att själva ta hand om sina ekonomiska och personliga angelägenheter.
Den föreslagna ordningen med helt eller begränsat förvaltarskap torde
enligt utskottets mening väl kunna fylla den skyddsfunktion som omyndigförklaringsinstitutet
har i dag. Vid remissbehandlingen av det till grund för

1988/89:LU9

6

propositionen liggande utredningsförslaget har också den nya ordningen
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser.
Såvitt framgår av de väckta motionerna synes inte heller i riksdagen föreligga
någon oenighet om inriktningen av en reform på området.

Då utskottet våren 1988 yttrade sig till konstitutionsutskottet över
förslagen till grundlagsändringar ställde sig utskottet av anförda skäl bakom
huvuddragen av den föreslagna reformen. Utskottet saknar anledning att nu
göra en annan bedömning och tillstyrker därför att systemet med omyndigförklaringar
ersätts med den i propositionen förordade ordningen med
förvaltarskap. I det följande kommer utskottet att behandla vissa med
anledning av motionerna aktualiserade frågor om bl.a. i vad mån förvaltarskap
skall påverka behörigheten att inneha vissa uppdrag och tjänster. När
det i övrigt gäller den närmare utformningen av de nya reglerna om förvaltare
föranleder förslagen i propositionen inte några uttalanden från utskottets
sida. Inte heller de ändringar av bestämmelserna i FB om god man som
föreslås ger utskottet anledning till några erinringar eller särskilda uttalanden.
Utskottet ser det som en betydande fördel att den gode mannens
behörighet att företa rättshandlingar på huvudmannens vägnar liksom
förhållandet till tredje man nu närmare preciseras i FB och att det nuvarande
problemet med s.k. kolliderande rättshandlingar därmed får en lösning.

Utskottet har inte några erinringar mot förslagen i proposition 14 och
tillstyrker att de genomförs.

Behörighetsvillkor för vissa tjänster m.m.

I ett stort antal författningar uppställs som villkor för behörighet att inneha
tjänster och uppdrag m.m. att vederbörande inte är omyndig, dvs. under 18
år eller omyndigförklarad. Enligt FB får sålunda förmyndare och god man
inte vara omyndig. Vidare föreskrivs i t.ex. rättegångsbalken att domare,
nämndemän och advokater skall vara myndiga. Samma krav gäller för
ledamöter i specialdomstolar, olika nämnder och vissa andra myndigheter. I
tryckfrihetsförordningen krävs att ansvarig utgivare av periodisk skrift och
juryman i tryckfrihetsmål är myndiga. På associationsrättens område gäller
att bl.a. styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer i aktiebolag,
banker, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar inte får vara
omyndiga. I vissa andra författningar finns särskilda regler som är tillämpliga
när viss egendom tillhör en omyndig. Så är fallet exempelvis beträffande
rätten att upprätta äktenskapsförord enligt äktenskapsbalken. Vidare gäller i
fråga om rätten att driva handel med drycker och idka hotell- och
pensionatsrörelse att en omyndigförklarad får fortsätta driften endast under
viss tid och under vissa förutsättningar.

I proposition 124 förordas att inskränkningarna i behörigheten att inneha
uppdrag och befattningar endast skall gälla när en person får förvaltare utan
begränsning av uppdraget. Ett begränsat förvaltaruppdrag skall däremot inte
medföra några verkningar i behörighetshänseende. I propositionen läggs
fram förslag till lagändringar med denna innebörd.

Propositionen i denna del kritiseras i motionerna L3 av Per-Olof Strindberg
m.fl. (m) och L5 av Karin Ahrland m.fl. (fp, m, c). Motionärerna

1988/89 :LU9

7

framhåller att de befattningshavare m.fl. som omfattas av nuvarande
behörighetskrav har att besluta i rättsliga angelägenheter av betydelse för
enskilda människor eller att företa rättshandlingar på andras vägnar.
Motionärerna pekar härvidlag särskilt på domare, advokater och rättegångsombud.
Enligt motionärerna kan det inte accepteras att det i behörighetshänseende
uppställs lägre krav än de som gäller i dag. I motion L3 yrkas
(yrkande 2) att lagförslagen skall ändras så att den som har förvaltare skall
oavsett uppdragets omfattning vara obehörig att fylla funktioner som
innefattar beslutsfattande av betydelse för andras rättsställning. I motion L5
begärs en motsvarande skärpning av behörighetskraven när det gäller
domare, advokater och rättegångsombud.

På lagutskottets begäran har justitieutskottet och näringsutskottet våren
1988 yttrat sig över proposition 124 och motionerna L3 och L5 såvitt gäller
frågan om behörighetsvillkoren.

Justitieutskottet anser att den som genom ett förvaltarskapsförordnande
helt eller delvis har frånkänts rättshandlingsförmåga inte bör kunna bli
lagligen tillerkänd behörighet att företa rättshandlingar för annans räkning
och att den principen måste gälla även för vissa funktionärer i verksamhet av
den art som utövas av t.ex. advokater. Justitieutskottet anser vidare att den
som genom förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen
rättssfär inte skall kunna utöva beslutanderätt i andras rättsliga angelägenheter
av motsvarande slag. Särskilt gäller detta de personer som har domaruppgifter,
men även de som betrotts med myndighetsutövning i övrigt måste tas i
beaktande.

Enligt justitieutskottets mening bör inte endast obegränsade förvaltarskap
innebära obehörighet i nu aktuella fall. Också i fråga om den person för
vilken har förordnats en förvaltare med begränsat uppdrag har ju gjorts
bedömningen att han till följd av exempelvis psykisk ohälsa är ur stånd att
vårda sig eller sin egendom. Det kan alltså även vid begränsat förvaltarskap
vara fråga om personer med lika allvarliga psykiska insufficienstillstånd som
de som har obegränsat förvaltarskap och där förmågan att ta vara på sig själv
har bedömts så, att behov av en förvaltare ansetts föreligga.

Beträffande de tjänster och uppdrag som justitieutskottet har anledning
att uttala sig om finner utskottet sålunda att regeringens förslag bör
kompletteras. För att tjänstgöra som domare eller nämndeman och för att
vara ledamot av Sveriges advokatsamfund eller uppträda som rättegångsombud
bör det således gälla ett krav att personen i fråga inte har en förvaltare
' förordnad för sig, och detta oavsett om förvaltaruppdraget är begränsat eller
obegränsat.

Näringsutskottet påpekar i sitt yttrande att bestämmelser om behörighetsinskränkningar
av nu ifrågavarande valör har en så till vida begränsad
betydelse att de endast i undantagsfall torde komma att direkt åberopas
gentemot någon. Sådana personliga svårigheter som kan föranleda förvaltarförordnande
torde enligt näringsutskottet i regel få till direkt följd att den
som har drabbats av dem inte blir utsedd till en tjänst eller ett uppdrag av det
slag som bestämmelserna avser eller att han efter en kanske tämligen kort
mandatperiod inte får förnyat förordnande. Bestämmelserna behövs emellertid
för de sannolikt sällsynta fall då de informella restriktionerna inte

1988/89:LU9

8

fungerar. Ett principiellt viktigt argument för dem är vidare, fortsätter
näringsutskottet, att staten genom behörighetsregler av detta slag klart
markerar en standard som skall upprätthållas vid rekryteringen till ett antal
betydelsefulla funktioner.

Näringsutskottet är inte berett att tillstyrka en kategoriklyvning i behörighetshänseende
av förvaltarskapsfallen. Att förvaltarskapet begränsas för en
person men icke för en annan kan bero lika väl på skillnader i ekonomiska
förhållanden som på skillnader i förmåga att förvalta egendom etc. Kännetecknande
för var och en som ställs under förvaltarskap är enligt näringsutskottet
att hans situation av domstol har bedömts vara sådan att bistånd av
god man inte är tillräckligt för att han skall kunna bevaka sin rätt, förvalta sin
egendom eller sörja för sin person. Att någon vars rättsliga handlingsförmåga
på den grunden har inskränkts skulle äga formell behörighet att exempelvis
vara styrelseledamot eller revisor i en bank eller ett försäkringsbolag ter sig
knappast rimligt. Inte minst kan det, framhåller näringsutskottet, riktas
invändningar mot att en person som inte får fullt ut råda över sin egen
ekonomi skulle kunna få marknadsföra sina tjänster såsom av staten
auktoriserad revisor med de långtgående befogenheter som auktorisationen
medför.

Näringsutskottet förordar således - såvitt gäller de författningar som hör
till utskottets beredningsområde - att lagförslagen i proposition 124 ändras så
att ett begränsat förvaltarskap jämställs med ett obegränsat.

Lagutskottet kan för sin del helt ansluta sig till vad justitieutskottet och
näringsutskottet har anfört. Såvitt gäller de tjänster och uppdrag som dessa
utskott uttalat sig om bör således som behörighetsvillkor uppställas att
personen i fråga inte har förvaltare. Utskottet vill understryka att en sådan
ändring ligger helt i linje med det ställningstagande som riksdagen gjorde
redan våren 1988 i frågan om vilka krav som enligt tryckfrihetsförordningen
skall gälla för behörighet att vara juryman och ansvarig utgivare av periodisk
skrift (LU 1987/88:9 y, KU 33). Det av riksdagen då som vilande antagna
förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen innebär att varken juryman
eller ansvarig utgivare får ha förvaltare enligt föräldrabalken och detta
oavsett förvaltaruppdragets omfattning.

De synpunkter som kommit till uttryck vid behandlingen av grundlagsändringen
och i justitieutskottets och näringsutskottets yttranden gör sig enligt
lagutskottets uppfattning gällande också i fråga om vissa andra typer av
befattningar och uppdrag. Sålunda bör beträffande exempelvis styrelseledamöter,
verkställande direktörer och revisorer i aktiebolag och ekonomiska
föreningar inte tillämpas andra behörighetsvillkor än dem som gäller för
motsvarande befattningshavare i banker och försäkringsbolag. Frågan
uppkommer då om samtliga de författningar vari som krav på viss behörighet
stadgas att vederbörande inte får vara omyndig bör ändras så att förvaltarskap
generellt medför obehörighet eller om det är möjligt att för vissa
uppdrag endast kräva att vederbörande inte har förvaltare utan begränsning
av uppdraget. Med hänsyn till att det i den praktiska tillämpningen kan
uppkomma problem och oklarheter om behörighetsvillkoren skiftar för olika
tjänster och uppdrag och då det knappast går att på ett objektivt och
försvarbart sätt avgränsa de typer av tjänster och uppdrag som skall kunna

1988/89 :LU9

9

innehas av personer med begränsade förvaltarskap har utskottet stannat för
att några undantag inte bör göras. De i proposition 124 föreslagna reglerna
bör alltså ändras så att det generellt krävs att förvaltare inte är förordnad.
Enligt utskottets mening bör emellertid avsteg från denna princip kunna
göras när det gäller reglerna om upprättande av äktenskapsförord och
möjligheten för en person som får förvaltare att fortsätta sin handel med
drycker eller sin hotell- och pensionatsrörelse. I dessa avseenden bör endast
förvaltaruppdrag som omfattar egendomen i fråga medföra några rättsliga
verkningar.

Ställningstagandet innebär att önskemålen i motionerna L3 yrkande 2 och
L5 blir tillgodosedda.

Utskottet har funnit att ett avskaffande av omyndigförklaringarna kräver
vissa författningsändringar utöver dem som tagits upp i propositionerna.
Enligt 19 kap. 8 § FB gäller att överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd
och ersättare skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. 137 kap.
3 § brottsbalken uppställs ett motsvarande behörighetsvillkor för ledamot
och ersättare i övervakningsnämnd. Som tidigare berörts innebär regeringens
förslag att det hinder för rösträtt i allmänna val som omyndigförklaringarna
för närvarande innebär helt skall undanröjas. Genomförs förslaget
medför det att - om de nämnda reglerna i FB och brottsbalken inte ändras -den som har förvaltare blir behörig att inneha uppdrag som överförmyndare
eller ledamot eller ersättare i överförmyndarnämnd eller övervakningsnämnd.
Någon anledning att beträffande dessa uppdrag uppställa andra
behörighetskrav än de som i övrigt enligt det ovan anförda bör gälla kan
utskottet inte finna. Bestämmelserna bör därför ändras så att den som har
förvaltare inte blir valbar till uppdragen. Ändringar bör vidare genomföras i
19 kap. 14 a § ärvdabalken, 14 § lagen (1972:262) om understödsföreningar
och 3 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen så att lagrummen blir
tillämpliga när någon är underårig eller har förvaltare.

Sedan proposition 124 framlades för riksdagen har flera av de lagrum som
berörs av förslagen i propositionen ändrats. Detta gäller 8 kap. 2 §
rättegångsbalken (SFS 1988:167), 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister (SFS 1988:651), 20 § rättshjälpslagen (1972:429) (SFS
1988:213) samt 4, 30 och 31 §§ lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden (SFS 1988:747). Lagändringarna har trätt i kraft.
De i proposition 124 framlagda förslagen till ändringar i de redovisade
lagrummen bör bringas i överensstämmelse med paragrafernas nya lydelser.
Vidare har - såvitt gäller de föreslagna ändringarna i rättegångsbalken, lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och lagen (1978:28) om
försäkringsdomstolar - genom lagstiftning som träder i kraft den 1 januari
1989 ändringar vidtagits i 4 kap. 6 § rättegångsbalken, 20 § lagen om
allmänna förvaltningsdomstolar och 9 § lagen om försäkringsdomstolar (SFS
1988:616—618). De i proposition 124 föreslagna ändringarna i de nämnda
lagrummen bör genomföras genom ändringar i 1988 års lagar om ändringar i
författningarna. Också det i proposition 124 framlagda förslaget till ändringar
i 16 kap. 10 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring berörs av
lagstiftningsåtgärder som vidtagits efter propositionens framläggande. Genom
lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

1988/89:LU9

10

har bl.a. 16 kap. 8 och 10 §§ sistnämnda lag givits ny lydelse. Denna
lagstiftning träder i kraft den 1 januari 1990. 1988 års lag om ändring i lagen
om allmän försäkring bör ändras så att de nämnda paragraferna får en lydelse
som motsvarar förslaget i proposition 124. Slutligen har genom lagen
(1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349) ändring skett i bl.a. 9
kap. 2 §. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1989. Det i proposition 124
framlagda förslaget till följdändring i studiestödslagen avser också nämnda
lagrum. Den nödvändiga följdändringen bör genomföras genom en ändring i
1988 års lag om ändring i lagen om allmän försäkring och inte genom en
särskild lag om ändring i huvudförfattningen.

I proposition 1986/87:143 har förslag framlagts till bl.a. en ny lag om
Sveriges riksbank, som avses träda i kraft den 1 januari 1989, dvs. samtidigt
med de nya reglerna om förvaltarskap m.m. Propositionen i denna del har
hänvisats till finansutskottet, som behandlar den i betänkandet 1988/
89:FiU4. Förslaget i proposition 1987/88:124 till ändringar i nu gällande lag
om Sveriges riksbank (lagförslag 50) bör därför inte genomföras. Den
anpassning av riksbankslagstiftningen till reglerna om förvaltarskap i FB som
krävs bör i stället genomföras genom ändringar av det framlagda förslaget till
ny lag om Sveriges riksbank. Det ankommer på finansutskottet att föreslå
sådana ändringar.

Registrering av förvaltarskap

Enligt förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter
i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m. skall domstol som förklarat
någon omyndig skicka underrättelse om förhållandet till pastorsämbetet i
den församling där den omyndigförklarade är kyrkobokförd.

I proposition 124 anför departementschefen att - liksom för närvarande är
fallet beträffande uppgifter om omyndigförklaringar - det torde vara
nödvändigt att låta uppgifter om totalt förvaltarskap ingå i folkbokföringen.

I motion L3 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) hävdas att det inte är
tillräckligt att enbart totala förvaltarskap blir registrerade. Motionärerna
anser att det för tredje mans rättsskydd är av betydelse att folkbokföringen
även ger information om begränsade förvaltaruppdrag och begär (yrkande 3)
att fullständiga uppgifter om förvaltarskap skall tas in i folkbokföringen.

I motion L4 av Margitta Edgren (fp) framhålls att uppgifter om omyndigförklaringar
för närvarande finns i folkbokföringen och i ett antal andra
register. Motionären anser att när omyndigförklaringarna avskaffas uppgifterna
bör avlägsnas ur registren och detta senast den 1 juli 1989. I motionen
yrkas att riksdagen skall lagfästa en förpliktelse med angiven innebörd.

Utskottet vill erinra om att de föreslagna nya reglerna i FB innebär att
domstols beslut om bl.a. förordnande av förvaltare och om jämkning av
förvaltaruppdragets omfattning alltid skall kungöras. En nyhet är att
förvaltarskap - såväl de obegränsade som de begränsade - i princip alltid
skall vara inskrivna vid tingsrätten för den ort där den som förvaltarskapet
avser har sitt hemvist. Den som har för avsikt att träffa ett avtal med en annan
person och vill förvissa sig om att denne råder över sin egendom har sålunda
möjlighet att kontrollera förhållandet hos tingsrätten i vederbörandes
hemort. Utskottet vill i förevarande hänseende dra en parallell till vad som i

1988/89:LU9

11

dag gäller vid konkurstillstånd. En person som är i konkurs råder inte heller
över sin egendom och är liksom en omyndig inte behörig att inneha vissa
tjänster och uppdrag. Uppgifter om konkurstillstånd antecknas till skillnad
från omyndigförklaringar inte i folkbokföringen utan finns tillgängliga för
allmänheten endast hos den tingsrätt där konkursen är eller varit anhängig. I
de fall så önskas kan domstolen även utfärda bevis om att en person inte är
försatt i konkurs. Denna ordning har såvitt utskottet har sig bekant inte
medfört några nackdelar från rättssäkerhetssynpunkt.

Enligt utskottets mening innebär de i propositionen föreslagna reglerna
betryggande garantier för att uppgifter om förvaltarskap kan inhämtas av
utomstående. Den domstol där förvaltarskapet skall vara inskrivet bör inte
bara som tidigare berörts kunna lämna upplysningar om förvaltarskap utan
också ha möjlighet att - efter mönster av vad som gäller beträffande
konkurstillstånd - utfärda bevis i frågan om förvaltarskap anordnats för en
viss person eller inte. Till sistnämnda fråga återkommer utskottet i det
följande. Med hänsyn till det anförda torde det av hänsyn till tredje mans
intressen inte finnas något behov av att förvaltarskap antecknas i folkbokföringen.
Såvitt utskottet kan bedöma synes det inte heller av någon annan
anledning vara nödvändigt att låta uppgifter om förvaltarskap ingå i
folkbokföringen. Utskottet vill härvidlag peka på att ett av skälen för den
nuvarande registreringen av omyndigförklaringar hos pastorsämbetena är att
omyndigförklaringarna utgör hinder för rösträtten i allmänna val. Om nu
rösträttshindret avskaffas bortfaller detta skäl. Vidare får enligt gällande
ordning en omyndigförklarad inte ingå äktenskap utan förmyndarens
samtycke, och pastorsämbetet behöver därför vid sin hindersprövning ha
tillgång till uppgifter om omyndighetsförklaringar. I propositionen föreslås
att någon motsvarande inskränkning i rätten att ingå äktenskap inte skall
gälla för den som har förvaltare. Med en sådan ordning bortfaller ytterligare
ett skäl för anteckningarna i folkbokföringen.

Sammanfattningsvis anser utskottet således att det saknas skäl för att
uppgifter om förvaltarskap skall ingå i folkbokföringen. Om den nuvarande
registreringen hos pastorsämbetena avskaffas kommer emellertid personbevisen
inte längre att såsom för närvarande är fallet kunna utnyttjas som intyg
om att en person som fyllt 18 år råder över sin egendom och har den
behörighet som krävs för olika tjänster och uppdrag. Det är därför
nödvändigt att det skapas en ersättning för den funktion personbevisen
hittills haft. Som utskottet ovan uttalat kan en lämplig ordning vara att
tingsrätten där förvaltarskapet skall vara inskrivet utfärdar bevis i fråga
om förvaltare är förordnad eller inte. Sådant bevis bör kunna erhållas både
av den som saken gäller och av en utomstående. Det ankommer på
regeringen att utfärda närmare föreskrifter i ämnet.

Med hänsyn till det anförda får önskemålet i motion L3 yrkande 3 anses
tillgodosett i betydande utsträckning och motionen bör därför inte föranleda
någon riksdagens vidare åtgärd.

I konsekvens med ställningstagandet i registreringsfrågan anser utskottet
att de uppgifter om omyndigförklaringar som för närvarande finns i
folkbokföringen bör rensas ut sedan de nya reglerna om förvaltarskap trätt i
kraft. Det bör överlåtas på regeringen att överväga om sådana uppgifter även

1988/89:LU9

12

bör avlägsnas ur andra av statsmakterna beslutade register samt utfärda
närmare föreskrifter på området. I fråga om register som förs med hjälp av
automatisk databehandling och för vilka tillstånd krävs enligt datalagen
(1973:289) ankommer det på datainspektionen att pröva i vad mån uppgifter
om omyndigförklaringar resp. förvaltarskap bör få ingå i ADB-regisier.

Vad utskottet anfört om uppgifter rörande förvaltarskap och omyndigförklaringar
bör riksdagen med anledning av motion L4 som sin mening ge
regeringen till känna.

Övriga frågor

I motion L401 av Ingegerd Anderlund och Hans Göran Franck (s) framförs
kritik mot att uttrycket sinnesslö fortfarande förekommer i vissa lagar.
Motionärerna begär en översyn i syfte att termen sinnesslö i lagtext skall
ersättas med ett lämpligare uttryck.

Utskottet erinrar om att den av motionärerna aktualiserade frågan
behandlades av utskottet vid 1975/76 års riksmöte. I betänkandet LU
1975/76:33 förordade utskottet att en översyn skulle ske av de bestämmelser i
giftermålsbalken, föräldrabalken och ärvdabalken vari begreppen sinnessjuk
och sinnesslö användes. På hemställan av utskottet gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1975/76:397).

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om en ändrad terminologi i bl.a.
FB och ärvdabalken samband med vissa spörsmål angående psykiskt störda
lagöverträdare vilka för närvarande övervägs inom justitiedepartementet.
En lagrådsremiss med förslag i frågorna förväntas bli beslutad omkring
årsskiftet 1988-1989.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att någon åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motion L401 inte är påkallad. Utskottet vill
avslutningsvis påpeka att uttrycket sinnesslö inte återfinns i äktenskapsbalken,
vilken fr.o.m. den 1 januari 1988 trätt i stället för giftermålsbalken.

I motion L405 av Hugo Hegeland (m) begärs en sänkning av 16-årsgränsen
i FB. Enligt FB får den som är omyndig, dvs. inte fyllt 18 år, inte själv råda
över sin egendom och ingå förpliktelser såvida inte annat är föreskrivet i lag.
Vissa bestämmelser i FB ger dock den som fyllt 16 år rätt att under närmare
angivna förutsättningar förfoga över sin egen arbetsinkomst och över vad han
fått genom testamente med föreskrift att han själv skall råda över egendomen.
Om han driver näring kan han ha rätt att företa rättshandlingar som
faller inom området för rörelsen. Myndighetsåldern 18 år har gällt sedan den
1 juli 1974. Dessförinnan var myndighetsåldern 20 år och ännu längre tillbaka
var den 21 år.

Motionären påpekar att 16-årsgränsen i FB infördes när myndighetsåldern
var 21 år. När myndighetsåldern sedermera sänktes kom någon motsvarande
justering av 16-årsgränsen inte till stånd. Motionären anser att den ålder vid
vilken en underårig har rätt att företa vissa rättshandlingar enligt FB nu bör
bestämmas till 13 år.

Som utskottet framhållit då liknande motionsyrkanden tidigare prövats (se
senast LU 1984/85:28) har de särskilda reglerna i FB om att den som fyllt 16 år
i viss utsträckning får råda över sin egendom tillkommit efter särskilda
överväganden om när barnet nått en sådan psykisk mognad att det bör ha

1988/89:LU9

13

rättslig handlingsförmåga i begränsad omfattning. Att myndighetsåldern
sänkts bör därför inte automatiskt påverka dessa regler. På samma sätt som
skett i fråga om myndighetsåldern bör däremot en sänkning av 16-årsgränsen
kunna övervägas om barn numera anses generellt nå den erforderliga
mognadsgraden tidigare än förr. I ärendet saknar utskottet dock underlag för
en bedömning av frågan vid vilken ålder ett barn bör kunna betros med en
viss rättslig handlingsförmåga. Utskottet avstyrker därför bifall till motion
L405. Utskottet vill tillägga att förmynderskapsutredningen (Ju 1984:07) är
oförhindrad att ta upp det i motionen aktualiserade spörsmålet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förvaltarskap som behörighetsvillkor
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:L3 yrkande 2 och
motion 1987/88:L5

a) antar de i proposition 1987/88:124 framlagda förslagen till
dels lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

dels lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

dels lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

dels lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

dels lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

dels lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

dels lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

dels lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

dels lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

dels lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän,

dels lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder,

dels lag om ändring i oljekrislagen (1975:197),

dels lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd,

dels lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

dels lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret,

dels lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

dels lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

dels lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla

bolag,

dels lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska
försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,
dels lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och
utländskt företag att idka näring här i riket,

dels lagom ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,

1988/89:LU9

14

dels lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare,
dels lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
dels lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna,

dels lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

dels lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

dels lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

dels lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756),

dels lag om ändring i lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio,

dels lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och

kassettidningar,

dels ock lag om ändring i lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala
kabelsändningar

med den ändringen att orden utan begränsning av förvaltaruppdraget
utgår ur 30 § förslaget till lag om ändring i lagen om förvaltning av
samfälligheter, 3 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen,
2 kap. 1 § och 7 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i
bankaktiebolagslagen, 2 kap. 1 §, 8 kap. 4 § och 10 kap. 2 § förslaget
till lag om ändring i aktiebolagslagen, 2 kap. 1 §, 8 kap. 4 § och 10 kap.
3 § förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen, 8 § förslaget
till lag om ändring i taxeringslagen, 17 kap. 9 och 10 §§, 21 kap. 9 §
samt 22 kap. 5 § förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen,
7 § förslaget till lag om ändring i lagen om marknadsdomstol m.m., 8 §
förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsdomstol, 7 § förslaget
till lag om ändring i lagen om patentbesvärsrätten, 305 och 341 §§
förslaget till lag om ändring i sjölagen, 5 § förslaget till lag om ändring i
lagen om skiljemän, 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder, 10 § förslaget till lag om ändring i
oljekrislagen, 4 § förslaget till lag om ändring i lagen om statens
va-nämnd, 20 och 26 §§ förslaget till lag om ändring i förfogandelagen,
14 § förslaget till lag om ändring i lagen om riksgäldskontoret, 48 §
förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring, 2 kap.
1 §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § förslaget till lag om ändring i
sparbankslagen, 6 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i föreningsbankslagen,
6 kap. 4 § och 8 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i
lagen om ekonomiska föreningar, 2 kap. 37 § förslaget till lag om
ändring i lagen om handelsbolag och enkla bolag, 4 § förslaget till lag
om ändring i lagen om rätt för utländska försäkringsbolag att driva
försäkringsrörelse i Sverige, 7, 9 och 18 §§ förslaget till lag om ändring
i lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i
riket, 4 kap. 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning
m.m. i vissa företag, 5 § förslaget till lag om ändring i lagen om
fastighetsmäklare, 23 § förslaget till lag om ändring i lagen om
häradsallmänningar, 22 § förslaget till lag om ändring i lagen om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, 49 § förslaget till lag om
ändring i rennäringslagen, 32 § förslaget till lag om ändring i lagen om
vattenförbund, 3 § förslaget till lag om ändring i ackordslagen, 3 §
förslaget till lag om ändring i radioansvarighetslagen, 2 § förslaget till
lag om ändring i lagen om ansvarighet för närradio, 17 § förslaget till

1988/89 :LU9

15

lag om ändring i lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar
samt 3 § förslaget till lag om ändring i lagen om ansvarighet för lokala
kabelsändningar,

b) dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i föräldrabalken såvitt avser 10 kap. 1 § samt 11 kap. 9 och
12 §§ med den ändringen att lagrummen erhåller i bilaga 3 som
Utskottets förslag betecknade lydelser, dels antar ny med i bilagan som
Utskottets förslag betecknad lydelse av 19 kap. 8 § föräldrabalken och
sådan ändring av ingressen till förslaget till lag om ändring i
föräldrabalken som föranleds härav,

c) dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i ärvdabalken med den ändringen att 17 kap. 2 § erhåller i
bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade lydelse, dels antar ny med i
bilagan som Utskottets förslag betecknad lydelse av 19 kap. 14
a § ärvdabalken och sådan ändring av ingressen till förslaget till lag om
ändring i ärvdabalken som föranleds härav,

d) antar de i propositionen framlagda förslagen till
dels lag om ändring i äktenskapsbalken,

dels lag om ändring i rättegångsbalken utom såvitt avser 4 kap. 6 §,
dels lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,
dels lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
utom såvitt avser 20 §,

dels lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
dels lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar utom
såvitt avser 9 §.

dels lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

dels lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna

pensionsfonden,

dels ock lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse med

de ändringarna att 7 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i
äktenskapsbalken, 4 kap. 1 och 10 a §§, 8 kap. 2 § samt 12 kap. 2 §
förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken, 10 och 63 §§ förslaget
till lag om ändring i lagen om handel med drycker, 28 § förslaget till lag
om ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, 3 kap. 1 §
förslaget till lag om ändring i lagen om rättegången i arbetstvister, 13 §
förslaget till lag om ändring i lagen om försäkringsdomstolar, 4, 5 a
och 20 §§ förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen, 4, 30 och
31 §§ förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för allmänna
pensionsfonden samt 2, 3, 5 och 6 §§ förslaget till lag om ändring i
lagen om hotell- och pensionatsrörelse erhåller i bilaga 3 som
Utskottets förslag betecknade lydelser,

samt med anledning av propositionen antar de av utskottet i bilaga 4
framlagda förslagen till

dels lag om ändring i lagen (1988:616) om ändring i rättegångsbalken,
dels lag om ändring i lagen (1988:617) om ändring i lagen (1971:289)
om allmänna förvaltningdomstolar,

dels lag om ändring i lagen (1988:618) om ändring i lagen (1978:28) om
förvaltningdomstolar,

1988/89: LU9

16

e) antar de av utskottet i bilaga 4 framlagda förslagen till lag om 1988/89:LU9
ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar och lag om ändring i lagen (1981:324) om
medborgarvittnen,

2. beträffande registrering av förvaltarskap

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:L4 och med avslag på
motion 1987/88:L3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. beträffande lagen om allmän försäkring

att riksdagen dels antar det i proposition 1987/88:124 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
dels antar det av utskottet i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

4. beträffande riksbankslagen

att riksdagen avslår det i proposition 1987/88:124 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank,

5. beträffande studiestödslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:124 antar det av
utskottet i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349),

6. beträffande lagförslagen i övrigt i proposition 124

att riksdagen antar de i proposition 1987/88:124 framlagda förslagen
till

dels lag om ändring i föräldrabalken i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under 1,

dels lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden,
dels lag om ändring i jordabalken,
dels lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
dels lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

dels lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar,

dels lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,

dels lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshand lingar

på förmögenhetsrättens område,
dels lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,
dels lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer,

dels lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

dels lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

dels lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

dels lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

dels lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

dels lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten

psykiatrisk vård i vissa fall,

dels lag om ändring i transplantationslagen (1975:190),

dels lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

2 Riksdagen 1988189. 8 sami. Nr 9

dels lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),
dels lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,
dels lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet
under krig och krigsfara,

7. beträffande proposition 1988189:14

att riksdagen antar de i proposition 1988/89:14 framlagda förslagen till
dels lag om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt
föräldrabalken m.m., dels lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om
vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,
dels lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap,

8. beträffande uttrycket sinnesslö

att riksdagen avslår motion 1987/88:L401,

9. beträffande 16-årsgränsen i föräldrabalken
att riksdagen avslår motion 1987/88:L405.

Stockholm den 10 november 1988

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Hans Rosengren (s), Ewy
Möller (m), Bengt Harding Olson (fp), Elisabeth Persson (vpk), Elisabet
Franzén (mp), Lena Boström (s), Maj-Inger Klingvall (s) och Karin Starrin

(c).

Särskilt yttrande

Allan Ekström (m) anför:

Utskottets beskrivning av propositionen - som berör ett av de centrala
rättsområdena inom civilrätten - ger helt allmänt det intrycket att de
framlagda regeringsförslagen varit övertänkta och av hög juridisk kvalitet.

Verkligheten är emellertid en helt annan. Det finns därför anledning att
återge några brottstycken ur lagrådets yttrande (s. 228 ff.).

Förslaget utmärks av en strävan att sudda ut spåren efter det nuvarande
omyndigförklaringsinstitutets effekt att en omyndigförklarad är diskvalificerad
för vissa funktioner. Politiskt har därvid stått i förgrunden att rösträtten
ej skall gå förlorad för den som i det framtida systemet skall vara berövad sin
rättshandlingsförmåga. I den delen har lagrådet ingen anledning att resa
några invändningar, vilket redan givits till känna i lagrådets delutlåtande
beträffande remissens grundlagsfrågor.

Däremot vill lagrådet kraftigt reagera mot att omyndigförklaringens
efterföljare - det totala eller partiella förvaltarskapet - ej alls skulle utgöra

1988/89 :LU9

18

diskvalifikationsgrund när det gäller behörigheten att ombesörja andra
individers rättsangelägenheter. Att den som i det framtida systemet blir helt
eller partiellt frånkänd rättshandlingsförmåga i sin egen rättssfär, skulle
enligt lag ha behörighet att handha motsvarande rättsangelägenheter för
annans räkning, är klart otillfredsställande och inkonsekvent.

Kravet på konsekvens i lagstiftningen (jfr 8 kap. 18 § tredje stycket
punkterna 1-4 RF) medför ovillkorligen, att i det nya systemet inbyggs en
spärr, utvisande att en person, som är föremål för förvaltarförordnande,
också lagligen är frånkänd behörighet att för annans räkning företa
rättshandlingar som han inte äger företa för egen räkning. (I annat
sammanhang tog lagrådet som exempel domare, advokater och revisorer!)
Principen måste villkorslöst inskrivas i FB.

Sammanfattningsvis i lagstiftningsärendet vill lagrådet uttala följande (s.
266).

Lagrådet har biträtt uppfattningen att i framtiden förvaltarskapsfall - den
nuvarande gruppen av omyndigförklarade - inte skall frånkännas rösträtt.

Ytterligare ansluter sig lagrådet till synsättet att, i den mån nuvarande
omyndigförklaringsinstitut kan av de berörda upplevas såsom en integritetsmässigt
nedvärderande stämpel, det är önskvärt att såvitt möjligt eliminera
eller mildra denna reaktion.

Remissförslagets metod att i sistnämnda avseende gå fram med en ny
terminologi kan ha ett visst värde. Men tveksamhet uppstår när i terminologins
släptåg framförs slutsatser som inverkar förändrande på omyndigförklaringsfallens/förvaltarskapsfallens
rättsställning och rättsskydd.

I flertalet av dessa förändringsidéer har lagrådet - efter att ha genomgått
dem en efter en såsom ovan redovisats - funnit anledning till betänkligheter i
många hänseenden. Nuvarande rättsskyddsnät för dem som i framtiden blir
förvaltarskapsfall rivs enligt förslaget upp på ett betänkligt sätt. Med all
erkänsla för remissförslagets grundsyn om alla människors lika värde och om
respekten för människors självbestämmanderätt och integritet vill lagrådet
hävda att gällande rätts skyddsmekanismer - tillkomna i främsta rummet av
omsorg om dem som blir de framtida förvaltarskapsfallen men också med
tanke på tredje man - är i det väsentliga välbetänkta. Ambitionen att sudda
ut den nedsättande stämpel som omyndigförklaring ansetts kunna innebära
bör inte i sig godtas som motiv för att ta bort skyddsregler som på goda
grunder tillkommit för att tjäna de skyddsbehövandes bästa.

Efter lagrådets förödande kritik blev regeringsförslaget föremål för betydande
omarbetningar. Bland annat återinsattes det hittills gällande kravet att
förlust av rättshandlingsförmåga förutsätter att vederbörande är ur stånd att
vårda sig eller sin egendom; enligt förslaget skulle det - otroligt nog - räcka
med att det ej ansågs ”tillräckligt med god man”. Lagrådets anmärkningar
tillgodosågs dock endast delvis.

Det nya regeringsförslaget har därefter med anledning av motioner från
borgerligt håll i sin tur överarbetats inom lagutskottet - ett omfattande arbete
- så att det till sist tillgodoser lagrådets synpunkter.

I sin slutliga utformning skiljer sig förslaget från nuvarande ordning främst
däri att rösträtten behålls, en för övrigt tvivelaktig reform. Det förhållandet
att någon blir satt under förvaltare - den nya termen för att bli satt under
förmyndare - skall ej heller inverka på möjligheten att bli vald till bl.a.
ledamot av riksdagen eller regeringen, en onekligen pittoresk slutvinjett.

1988/89 ;LU9

19

I proposition 1987/88:124 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken1
dels att 4 kap. 2 §, 10 och 18 kap. skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 11 kap. 1-17 §§ skall betecknas 10 kap. 2-18 §§,
dels att 3 kap. 4 § , 4 kap. 5 a §, de nya 10 kap. 2-18 §§, 12 kap. 2—6 §§,
13 kap. 2-10 §§, 14 kap. 1 §, 16 kap. 2 och 5 §§, 17 kap. 7 §, 19 kap.17 §,
20 kap. 1, 2, 5, 8 och 11 §§ samt rubrikerna till 10-17 kap. skall ha följande
lydelse,

dels att det i balken skall införas åtta nya paragrafer, 10 kap. 1 §, 15 kap.
20-22 §§, 16 kap. 15 § och 20 kap. 2 a-c §§ samt ett nytt kapitel, 11 kap.,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.
4 §

Är part i mål som avses i 1 eller
2 § underårig, får förmyndaren eller
god man, om sådan enligt 18 kap.
skall förordnas, föra talan för ho -

Är part i mål som avses i 1 eller
2 § underårig, får förmyndaren eller
god man, om sådan enligt 11 kap.
skall förordnas, föra talan för ho -

nom. nom.

Modern skall höras i målet, om det kan ske.

4 kap.

5 a §

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke.
Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig
tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn
skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en
adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa
makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk,
sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Är detta fallet beträffande
var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptionen,
skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig
får inte adopteras utan förmyndarens
samtycke.

11 kap. Om förmyndare

10 kap. Om förmyndare
10 kap. 1 §

Den som är underårig eller som
har förvaltare utan begränsning av
uppdraget får inte vara förmynda -

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Balken omtryckt 1983:485.

20

Nuvarande lydelse

11 kap. 1 §

För barn som står under vårdnad
av bägge föräldrarna äro föräldrarna
förmyndare. Dör en av föräldrarna
eller kan någon av dem enligt
4 § icke vara förmyndare, eller blir
någon av dem entledigad från förmynderskapet,
är den andre barnets
förmyndare.

För barn som står under vårdnad
av endast den ene av sina föräldrar
är denne ensam förmyndare.

11 kap. 2 §

Ingår underårigt barn äktenskap,
skall den som vid äktenskapets ingående
var förmyndare för barnet
alltjämt vara barnets förmyndare.

11 kap. 3 §

Finnes ej någon som efter vad i 1
eller 2 § sägs skall vara förmyndare
för underårig, skall rätten förordna
förmyndare.

För den som är förklarad omyndig
skall ock förmyndare förordnas.

11 kap. 4 §

Den som själv är omyndig må ej
vara förmyndare; och upphöre därför
förmyndares befattning, om
han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats enligt
3 § första stycket på grund av att
fader eller moder är underårig, gäller
förordnandet till dess fadern eller
modern har uppnått myndig ålder.

11 kap. 5 §

När förmyndare skall förordnas
skall därtill utses en rättrådig, erfaren
och i övrigt lämplig man eller
kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam
förmyndare förordnas, såvida
icke särskilda skäl tala däremot.

11 kap. 6 §

Skall efter föräldrarnas död förmyndare
förordnas för underårig,

Föreslagen lydelse

10 kap. 2 §

För barn som står under vårdnad
av bägge föräldrarna är dessa förmyndare.
Om någon av föräldrarna
inte får vara förmyndare enligt 1 §
eller blir entledigad från förmynderskapet,
är den andre barnets förmyndare.

För barn som står under vårdnad
av endast den ene av sina föräldrar
är denne ensam förmyndare.

10 kap. 3 §

Ingår underårigt barn äktenskap,
skall den som vid äktenskapets ingående
var förmyndare för barnet
alltjämt vara barnets förmyndare.

10 kap. 4 §

Har en underårig inte någon förmyndare,
skall rätten förordna sådan.

10 kap. 5 §

Har förmyndare förordnats enligt
4 § på grund av att fadern eller modern
är underårig, gäller förordnandet
till dess fadern eller modern har
uppnått myndig ålder.

10 kap. 6 §

Till förmyndare skall utses en
rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig
man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam
förmyndare förordnas, om
inte särskilda skäl talar emot det.

10 kap. 7 §

Skall efter föräldrarnas död förmyndare
förordnas för en underårig

1988/89 :LU9

Bilaga 1

21

Nuvarande lydelse

och hava föräldrarna eller en av
dem givit tillkänna, vem de önska
till förmyndare för den underårige,
varde han därtill förordnad, såframt
han ej finnes olämplig.

11 kap. 7 §

För omyndig må, när omständigheterna
sådant påkalla, flera förmyndare
förordnas.

Prövas den eller de som på grund
av lag skola vara förmyndare icke
lämpligen böra handhava förmynderskapet
allena, skall medförmyndare
förordnas.

11 kap. 8 §

En förmyndare har rätt att på begäran
bli entledigad från förmynderskapet.
Detta gäller dock ej, om
förmynderskapet för en underårig
utövas av föräldrarna eller en av
dem och särskilda skäl talar mot att
förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare
utsetts att gemensamt utöva
vårdnaden om ett barn och vill
någon av förmyndarna att vårdnaden
inte längre skall vara gemensam,
skall rätten på talan av en av
dem eller båda anförtro vårdnaden
om barnet åt en av dem efter vad
som är bäst för barnet.

11 kap. 9 §

Gör förmyndaren sig skyldig till
missbruk eller försummelse vid utövandet
av sin befattning, eller
kommer han på ekonomiskt obestånd,
och prövps han på grund
härav vara olämplig såsom förmyndare,
eller finnes han av annan orsak
icke längre lämplig att innehava
förmynderskapet, varde han entledigad.

11 kap. 10 §

Dör förmyndaren, och finnes ej
någon som på grund av lag skall
vara förmyndare, skall den som har
boet i sin vård utan dröjsmål anmäla
förhållandet till den rätt, hos vilken
förmynderskapet är eller skall
vara inskrivet.

Föreslagen lydelse

och har föräldrarna eller en av dem
gett tillkänna vem de önskar till förmyndare,
skall denna person förordnas,
om han eller hon inte är
olämplig.

10 kap. 8 §

När omständigheterna påkallar
det, får flera förmyndare förordnas
för den underårige.

Kan den eller de som på grund av
lag skall vara förmyndare inte
lämpligen handha förmynderskapet
allena, skall medförmyndare förordnas.

10 kap. 9 §

En förmyndare har rätt att på begäran
bli entledigad från förmynderskapet.
Detta gäller dock ej, om
förmynderskapet utövas av föräldrarna
eller en av dem och särskilda
skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare
utsetts att gemensamt utöva
vårdnaden om ett barn och vill
någon av förmyndarna att vårdnaden
inte längre skall vara gemensam,
skall rätten på talan av en av
dem eller båda anförtro vårdnaden
om barnet åt en av dem efter vad
som är bäst för barnet.

10 kap. 10 §

En förmyndare skall entledigas,
om förmyndaren vid utövandet av
förmynderskapet gör sig skyldig till
missbruk eller försummelse, om
förmyndaren kommer på ekonomiskt
obestånd och på grund därav
är olämplig att vara förmyndare eller
om förmyndaren av någon annan
orsak inte längre är lämplig
som förmyndare.

10 kap. 11 §

Dör förmyndaren och finns det
inte någon som på grund av lag
skall vara förmyndare, skall den
som har boet i sin vård utan dröjsmål
anmäla förhållandet till den
tingsrätt hos vilken förmynderskapet
är eller skall vara inskrivet.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

22

Nuvarande lydelse

11 kap. 11 §

Förmynderskap står under tillsyn
av överförmyndaren och rätten.

11 kap. 12 §

Fråga om förordnande av förmyndare
för underårig upptages av
den rätt där förmynderskapet är inskrivet
eller, om inskrivning av förmynderskapet
icke ägt rum, av den
rätt där inskrivning skall ske.

Då någon som uppnått myndig
ålder förklaras omyndig, skall förmyndare
förordnas av den rätt där
ansökningen om omyndighetsförklaring
gjordes. Erfordras ny förmyndare,
skall sådan förordnas av
den rätt där förmynderskapet är inskrivet.

Fråga om entledigande av förmyndare
upptages av den rätt där
förmynderskapet är inskrivet eller
skall inskrivas.

11 kap. 13 §

I ärende om förordnande av förmyndare
skall rätten bereda överförmyndaren
tillfälle att lämna förslag
på person som är lämplig för
uppdraget.

11 kap. 14 §

Ingen får förordnas till förmyndare
eller entledigas från sådan befattning
utan att ha fått tillfälle att
yttra sig i ärendet.

11 kap. 15 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart
i ärende om förordnande av
förmyndare, får rätten, om omedelbar
vård erfordras om den omyndiges
angelägenheter, förordna förmyndare
för tiden intill dess ärendet
avgöres av rätten.

Har i mål om omyndighetsförklaring
rätten meddelat beslut enligt
10 kap. 14 § om att den, vars försättande
i omyndighet det är fråga
om, skall vara omyndig för tiden
intill dess målet avgöres, skall rätten
i där angiven ordning förordna
förmyndare för honom för nämnda
tid.

Föreslagen lydelse

10 kap. 12 §

Förmynderskap står under tillsyn
av överförmyndaren och tingsrätten.

10 kap. 13 §

Fråga om förordnande av förmyndare
tas upp av den tingsrätt
där förmynderskapet är inskrivet
eller, om inskrivning av förmynderskapet
inte har ägt rum, av den
tingsrätt där inskrivning skall ske.

Fråga om entledigande av förmyndare
tas upp av den tingsrätt
där förmynderskapet är eller skall
vara inskrivet.

10 kap. 14 §

I ärende om förordnande av förmyndare
skall rätten bereda överförmyndaren
tillfälle att lämna förslag
på person som är lämplig för
uppdraget.

10 kap. 15 §

Ingen får förordnas till förmyndare
eller entledigas från ett förmyndarskap
utan att ha fått tillfälle att
yttra sig.

10 kap. 16 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart
i ärende om förordnande av
förmyndare, får rätten, om den omyndiges
angelägenheter kräver
omedelbar vård, förordna förmyndare
för tiden till dess ärendet avgörs.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

23

Nuvarande lydelse

11 kap. 16 §

Uppkommer fråga om förmyndares
entledigande av orsak som anges
i 9 § och kan slutligt beslut ej
ges omedelbart, får rätten, om
dröjsmål skulle medföra fara för
den omyndiges rätt och bästa, förordna
om förmyndarens skiljande
från utövningen av förmynderskapet
för tiden intill dess ärendet avgöres
av rätten.

Innan beslut/arras om förmyndarens
skiljande från utövningen av
förmynderskapet, skall, om det kan
ske utan märklig tidsutdräkt, förmyndaren
beredas tillfälle att yttra
sig.

11 kap. 17 §

Ansökan om förordnande eller
entledigande av en förmyndare får
göras, förutom av överförmyndaren
och förmyndare, av den omyndige
själv, om denne har fyllt sexton
år, samt av hans eller hennes
make och närmaste släktingar. En
förmyndare som inte längre är
lämplig att utöva vårdnaden om en
underårig får entledigas även på ansökan
av socialnämnden. Frågor
som avses i denna paragraf skall
rätten också ta upp självmant, när
anledning förekommer till det.

I ärende som avses i första stycket
skall rätten, när det rör omyndig
som fyllt sexton år, bereda denne
tillfälle att yttra sig, om det kan
ske.

Mot rättens beslut i ärende som
avses i första stycket får talan föras,
förutom av den som beslutet
särskilt rör, av var och en som har
rätt att göra ansökan.

Föreslagen lydelse

10 kap. 17 §

Uppkommer fråga om att enligt
10 § entlediga en förmyndare och
kan slutligt beslut ej ges omedelbart,
får rätten, om dröjsmål skulle
medföra fara för den underårige,
besluta att förmyndaren skall
skiljas från sitt uppdrag för tiden
till dess ärendet avgörs.

Innan rätten meddelar beslut enligt
första stycket, skall förmyndaren
beredas tillfälle att yttra sig, om
det inte är fara i dröjsmål.

10 kap. 18 §

Ansökan om förordnande eller
entledigande av en förmyndare får
göras, förutom av överförmyndaren
och förmyndare, av den underårige
själv, om denne har fyllt sexton
år, samt av hans eller hennes
make och närmaste släktingar. En
förmyndare som inte längre är
lämplig att utöva vårdnaden får entledigas
även på ansökan av socialnämnden.
Frågor som avses i denna
paragraf skall rätten också ta
upp självmant, när anledning förekommer
till det.

I ärende som avses i första stycket
skall rätten, när det rör en
underårig som fyllt sexton år, bereda
denne tillfälle att yttra sig, om
det kan ske.

Rättens beslut i ärende som avses
i första stycket får överklagas,
förutom av den som beslutet särskilt
rör, av var och en som har rätt
att göra ansökan.

11 kap. Om god man och förvaltare
Om god man

11 kap. 1 §

Kan en förmyndare på grund av
sjukdom eller av annan orsak inte
utöva förmynderskapet eller blir
förmyndaren enligt 10 kap. 17 §
skild från utövningen av det, skall

1988/89 :LU9

Bilaga 1

24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rätten förordna god man att i förmyndarens
ställe vårda den underåriges
angelägenheter.

11 kap. 2 §

Har en förmyndare eller förmyndarens
make och den underårige
del i oskiftat dödsbo, skall rätten
förordna god man att vårda den
underåriges rätt i boet vid boutredningen
liksom vid bodelning och
skifte eller ingående av avtal om
sammanlevnad i oskiftat bo.

God man skall även förordnas
när den som har en förmyndare,
god man eller förvaltare skall företa
en rättshandling eller vara part i
en rättegång och behöver biträde
men enligt 13 kap. 2 § inte kan företrädas
av förmyndaren, den gode
mannen eller förvaltaren.

God man skall också i annat fall
än som avses i första eller andra
stycket förordnas för den som har
förmyndare, god man eller förvaltare,
om det förekommer en angelägenhet
i vilken han eller hon har
ett intresse som strider mot sådan
företrädares eller dennes makes intresse.
Rätten skall meddela sådant
förordnande om förmyndaren, den
gode mannen eller förvaltaren eller
den som denne i sådan egenskap
företräder begär det eller det annars
är lämpligt.

11 kap. 3 §

Rätten skall förordna god man,

1. om det vid ett dödsfall finns en
till namnet känd arvinge som vistas
på okänd eller avlägsen ort och
därför inte kan bevaka sin rätt i
boet och förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan
utredas, huruvida den döde har
efterlämnat någon arvinge som är
arvsberättigad före allmänna arvsfonden
eller före eller tillsammans
med någon annan känd arvinge, eller
också kännedom finns om arvinge
efter den döde men kunskap
saknas såväl om arvingens namn
som om hans vistelseort, och det på

1988/89:LU9

Bilaga 1

25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

grund av sådan omständighet krävs
att okänd arvinges rätt bevakas och
hans eller hennes lott i boet förvaltas,

3. om en testamentstagare vistas
på okänd eller avlägsen ort eller är
okänd och hans eller hennes rätt
därför behöver iakkttas enligt vad
som föreskrivs om arvinge,

4. om det i övrigt krävs att en
bortavarandes rätt bevakas eller en
bortavarandes egendom förvaltas,

5. om det enligt förordnande i
testamente eller annan rättshandling
beror av en framtida händelse,
vem egendom skall tillfalla, eller
egendom först framdeles skall tillträdas
med äganderätt, och det
krävs att den blivande ägarens rätt
bevakas eller att egendomen
förvaltas för den blivande ägarens
räkning, eller

6. om egendom, enligt vad som
särskilt föreskrivs, skall ställas under
vård och förvaltning av god
man som avses i detta kapitel.

Förordnande enligt första stycket
sker efter anmälan eller när behovet
blir känt på annat sätt. Krävs
en god man för den som har rätt i
ett dödsbo, skall det anmälas hos
tingsrätten av den som har boet i
sin vård.

Rättshandlingar som en god man
har företagit med stöd av ett förordnande
enligt denna paragraf
gäller, även om den egendom som
förordnandet avsåg tillfaller någon
som den gode mannen inte var förordnad
att företräda.

11 kap. 4 §

Om någon på grund av sjukdom,
hämmad förståndsutveckling, försvagat
hälsotillstånd eller liknande
förhållande behöver hjälp med att
bevaka sin rätt, förvalta sin egendom
eller sörja för sin person, skall
rätten, om det behövs, förordna
god man för honom eller henne.
Förordnande får inte meddelas
utan samtycke av den för vilken
god man skall utses, om inte den

1988/89:LU9

Bilaga 1

26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

enskildes tillstånd hindrar att hans
eller hennes mening inhämtas.

11 kap. 5 §

En rättshandling som en god
man har företagit utanför sitt förordnande
är inte bindande för den
som förordnandet avser. En rättshandling
som utan dennes samtycke
företagits inom ramen för förordnandet
är inte heller bindande
för den som förordnandet avser,
såvida inte denne på grund av sitt
tillstånd varit ur stånd att ge uttryck
för sin mening eller denna av
annan orsak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode mannen inom ramen
för förordnandet ingått en
rättshandling som sedvanligen företas
för den dagliga hushållningen,
skall samtycke från den som
han företräder anses föreligga, om
denne inte före rättshandlingen har
gett uttryck för annat till den mot
vilken rättshandlingen riktade sig.

11 kap. 6 §

Om en rättshandling som en god
man har företagit inte blir bindande
enligt 5 §, är den gode mannen
skyldig att ersätta godtroende tredje
man skada som denne har tillfogats.
Detta gäller dock inte, om
rättshandlingen saknar bindande
verkan mot den för vars räkning
den har företagits till följd av någon
särskild omständighet, som
den gode mannen inte kände till
och som tredje man inte med fog
kunde förutsätta att den gode
mannen skulle känna till.

Om förvaltare
11 kap. 7 §

Om någon beträffande vilken det
föreligger en sådan situation som
anges i 4 § är ur stånd att vårda sig
eller sin egendom, får rätten förordna
förvaltare för honom eller
henne. Förvaltare får dock inte förordnas,
om det är tillräckligt att
god man förordnas eller att den en -

1988/89 :LU9

Bilaga 1

27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skilde på något annat mindre ingripande
sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas
till den enskildes behov i varje
särskilt fall och får begränsas till
att avse viss egendom eller angelägenhet
eller egendom överstigande
ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren
att närmare bestämma
uppdragets omfattning.

11 kap. 8 §

Utan hinder av förvaltarförordnande
enligt 7 § har den som avses
med förordnandet rätt att själv

1. sluta avtal om tjänst eller annat
arbete,

2. förfoga över vad han eller hon
genom eget arbete har förvärvat efter
det att förvaltare har förordnats,
liksom avkastningen av sådan
egendom och vad som har trätt i
egendomens ställe samt

3. förfoga över vad han eller hon
efter det att förvaltare har förordnats
erhåller genom gåva eller testamente
under villkor att egendomen
inte skall omfattas av förvaltarens
rådighet.

Om särskilda skäl föranleder det,
får dock rätten föreskriva att
förvaltaruppdraget skall omfatta
även förhållande som avses i första
stycket.

11 kap. 9 §

Förvaltaren har inom ramen för
förvaltaruppdraget ensam rådighet
över den enskildes egendom och företräder
denne i alla angelägenheter
som omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare utan begränsning
av uppdraget är inte behörig
att företa rättshandlingar för
annans räkning.

11 kap. 10 §

Med förvaltarens samtycke får
den enskilde själv företa rättshandlingar
även i en angelägenhet som
omfattas av förvaltaruppdraget.
Om verkan av avtal som den enskil -

1988/89 :LU9

Bilaga 1

28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

de har ingått utan samtycke gäller
vad som föreskrivs i 9 kap. 6 och
7 §§ för underåriga.

11 kap. 11 §

Den enskilde är inte bunden av
en rättshandling som en förvaltare
har företagit utanför sitt förordnande.
Förvaltaren är i sådant fall
skyldig att ersätta godtroende tredje
man skada som denne har tillfogats.

Gemensamma bestämmelser
11 kap. 12 §

Till god man eller förvaltare skall
utses en rättrådig, erfaren och i övrigt
lämplig man eller kvinna. Skall
en god man förordnas att bevaka
en underårigs eller bortavarandes
rätt i dödsbo och har den avlidne
gett tillkänna vem den avlidne önskar
till god man, skall denna person
förordnas, om han eller hon inte är
olämplig.

Den som är underårig får inte
vara god man eller förvaltare.

11 kap. 13 §

När omständigheterna påkallar
det, kan flera gode män eller förvaltare
förordnas för den enskilde.

Är flera gode män eller förvaltare
ansvariga för skada som har tillfogats
tredje man, svarar de solidariskt
för ersättningen. Ersättningsansvaret
skall slutligt fördelas mellan
de ansvariga efter den grad av
vållande som åvilar dem. Om någon
saknar tillgångar att betala sin
andel med, skall de övrigas ansvarighet
för bristen bestämmas enligt
samma grunder.

11 kap. 14 §

Godmanskap och förvaltarskap
står under tillsyn av överförmyndaren
och tingsrätten.

11 kap. 15 §

Ansökan om förordnande av god
man eller förvaltare får göras av

1988/89 :LU9

Bilaga 1

29

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

överförmyndaren, förmyndare, den
som ansökningen avser, om han eller
hon har fyllt sexton år, samt av
hans eller hennes make och närmaste
släktingar.

Ansökan om förordnande av förvaltare
får också göras av god man
som avses i 4 §.

Frågor om förordnande av god
man eller förvaltare skall rätten
också ta upp självmant, när anledning
förekommer till det.

11 kap. 16 §

1 ärende om förordnande av god
man eller förvaltare för någon som
har fyllt sexton år skall rätten bereda
denne tillfälle att yttra sig, om
det kan ske.

I ärende om förordnande av god
man enligt 4 § eller förvaltare skall,
om det inte är obehövligt, rätten
också inhämta yttrande från make
och närmaste släktingar, överförmyndaren,
vårdinrättning, omsorgsnämnd
och socialnämnd. Den
som ansökningen avser skall höras
muntligen, om det kan ske utan
skada för honom eller henne och
det inte är uppenbart att han eller
hon inte förstår vad saken gäller.
Rätten kan dock underlåta att höra
den enskilde muntligen om denne
själv har gjort ansökan eller medgivit
det ifrågasatta förordnandet eller
det annars finns särskilda skäl.

Myndigheter och inrättningar
som anges i andra stycket är skyldiga
att lämna rätten sådana uppgifter
som kan vara av betydelse i
ärendet.

11 kap. 17 §

Innan rätten förordnar förvaltare
skall den inhämta läkarintyg eller
annan likvärdig utredning om den
enskildes hälsotillstånd. Detta gäller
även i ärende om förordnande
av god man enligt 4 §, när den enskilde
inte har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får

1988/89:LU9

Bilaga 1

30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

meddela närmare föreskrifter om
sådan utredning som avses i första
stycket.

11 kap. 18 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart
i ärende om förordnande av
god man eller förvaltare, får rätten,
om den enskildes angelägenheter
kräver omedelbar vård eller ett
dröjsmål uppenbarligen skulle
medföra fara för den enskilde eller
hans egendom, förordna god man
eller förvaltare för tiden till dess
ärendet slutligt avgörs. Sådant förordnande
kan beträffande god man
som avses i 4 § eller förvaltare
meddelas även för den som är
underårig att gälla från och med
den dag då han eller hon fyller arton
år.

Innan beslut enligt första stycket
meddelas skall den som ansökningen
avser ha fått tillfälle att yttra
sig, om det kan ske utan större tidsförlust
och utan skada för honom
eller henne.

Beslut enligt första stycket får
när som helst ändras av rätten.

11 kap . 19 §

Om en god man eller förvaltare
inte längre behövs, skall rätten besluta
att godmanskapet eller förvaltarskapet
skall upphöra. Har god
man förordnats enligt 3 § 1—5,
skall den gode mannen entledigas
så snart den som förordnandet avser
begär det. När en god man eller
förvaltare har slutfört sitt uppdrag,
skall han genast anmäla det till rätten.

En god man eller förvaltare har
rätt att på begäran bli entledigad
från sitt uppdrag. Skall godmanskapet
eller förvaltarskapet fortsätta,
är han dock skyldig att kvarstå
till dess en ny god man eller förvaltare
har utsetts.

11 kap. 20 §

En god man eller förvaltare som
gör sig skyldig till missbruk eller

1988/89: LU9

Bilaga 1

31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

försummelse vid utövandet av sitt
uppdrag eller som kommer på ekonomiskt
obestånd och på grund
därav är olämplig för uppdraget eller
som av någon annan orsak inte
längre är lämplig att inneha detta,
skall entledigas från uppdraget.

Uppkommer fråga om att enligt
första stycket entlediga en god man
eller förvaltare och kan slutligt beslut
inte ges omedelbart, får rätten,
om dröjsmål skulle medföra fara
för den som godmanskapet eller
förvaltarskapet avser, besluta att
den gode mannen eller förvaltaren
skall skiljas från sitt uppdrag för
tiden till dess ärendet avgörs.

11 kap. 21 §

Ansökan om entledigande av en
god man eller förvaltare och om
upphörande av godmanskap eller
förvaltarskap får göras av någon
av dem som avses i 15 § första stycket
eller av den gode mannen eller
förvaltaren.

Rätten får också självmant ta
upp frågor som avses i första stycket.

I ärende enligt denna paragraf
skall rätten bereda den enskilde tillfälle
att yttra sig, om det kan ske.

11 kap. 22 §

Dör en god man eller förvaltare,
skall den som har boet i sin vård
utan dröjsmål anmäla förhållandet
till den tingsrätt där godmanskapet
eller förvaltarskapet är eller skall
vara inskrivet.

11 kap. 23 §

Rätten är skyldig att på ansökan
av någon av dem som anges i 15 §
första stycket eller av den gode
mannen eller förvaltaren pröva om
ett godmanskaps eller förvaltarskaps
omfattning bör jämkas. Rätten
kan också utan ansökan göra
en sådan prövning.

Innan rätten meddelar beslut enligt
första stycket, skall den gode
mannen eller förvaltaren samt

1988/89:LU9

Bilaga 1

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

överförmyndaren och den enskilde
beredas tillfälle att yttra sig.

Kan slutligt beslut inte ges omedelbart,
får rätten, om dröjsmål
skulle medföra fara för den enskilde,
meddela beslut i frågan för tiden
till dess ärendet avgörs. I fråga
om sådant beslut tillämpas bestämmelserna
i 18 § andra och tredje
styckena.

11 kap. 24 §

Innan rätten förordnar någon till
god man eller förvaltare eller entledigar
någon från ett sådant uppdrag,
skall han eller hon ges tillfälle
att yttra sig. Är det fråga om beslut
enligt 20 § andra stycket, skall den
gode mannen eller förvaltaren beredas
tillfälle att yttra sig, om det
inte är fara i dröjsmål.

11 kap. 25 §

Frågor om förordnande eller entledigande
av god man enligt I eller
2 § tas upp av den tingsrätt därförmynderskapet,
godmanskapet eller
förvaltarskapet är eller skall vara
inskrivet. Är det fråga om förmynderskap
som inte skall vara inskrivet,
avgörs frågan om behörig
domstol med tillämpning av

12 kap. I § andra stycket.

Uppkommer vid utredning av ett

dödsbo fråga om förordnande av
god man enligt 3 §, hör ärendet till
den tingsrätt varunder boet lyder.
Skall god man annars förordnas
enligt 3 §, tas ärendet upp av tingsrätten
i den ort där den för vilken
god man skall förordnas har egendom
eller där annars behov av god
man har yppat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap
enligt 1—3 §§ tas upp av
den tingsrätt där godmanskapet är
inskrivet.

11 kap. 26 §

Ansökan om förordnande av god
man enligt 4 § eller av förvaltare
tas upp av tingsrätten i den ort där
den som avses med ansökningen

1988/89:LU9

Bilaga 1

33

3 Riksdagen 1988/89.8sami. Nr 9

Nuvarande lydelse

12 kap. Om inskrivning av förmynderskap -

Då någon som uppnått myndig
ålder förklarats omyndig, varde
förmynderskapet inskrivet vid den
rätt, där ansökningen om omyndighetsförklaring
gjordes.

Finner rätten, där förmynderskap
är inskrivet, med hänsyn till
den omyndiges eller hans föräldrars
boningsort eller av annan orsak, att
tillsynen över förmynderskapet
lämpligen bör överflyttas till annan
rätt, åge den rätt, där förmynderskapet
är inskrivet, besluta därom.
Underrättelse om beslutet skall
ofördröjligen givas den rätt till vilken
tillsynen sålunda överflyttas,
och varde förmynderskapet där inskrivet.

Föreslagen lydelse

har sitt hemvist eller, om han eller
hon inte har hemvist i riket, av
Stockholms tingsrätt.

Andra frågor som gäller godmanskap
enligt 4 § eller förvaltarskap
tas upp av den tingsrätt där
godmanskapet eller förvaltarskapet
är inskrivet.

11 kap. 27 §

Rättens beslut i frågor som gäller
godmanskap eller förvaltarskap får
överklagas, förutom av den som
beslutet rör, av var och en som har
rätt att göra ansökan i frågan. Den
i vars ställe god man förordnats enligt
2 § första och andra styckena
får dock inte överklaga beslut om
sådant förordnande.

11 kap. 28 §

Rätten skall genast kungöra beslut
om anordnande eller upphörande
av förvaltarskap i Post- och
Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse
skall också ske av beslut om
jämkning av förvaltarskaps omfattning
enligt 23 §.

12 kap. Om inskrivning av förmynderskap,
godmanskap och förvaltarskap § Godmanskap

och förvaltarskap
skall skrivas in vid den tingsrätt där
ansökan om anordnande av godmanskapet
eller förvaltarskapet
gjordes.

§

Finner den tingsrätt där ett förmynderskap
är inskrivet, med hänsyn
till den omyndiges eller hans
föräldrars boningsort eller av annan
orsak, att tillsynen över förmynderskapet
lämpligen bör flyttas över till
en annan tingsrätt, får den tingsrätt
där förmynderskapet är inskrivet
besluta om överflyttning. Underrättelse
om beslutet skall utan dröjsmål
ges till den tingsrätt dit tillsynen
flyttas, och förmynderskapet
skall skrivas in där.

1988/89:LU9

Bilaga 1

34

Nuvarande lydelse

4

När förmynderskap inskrives,
skall rätten, där så erfordras, angiva,
vilken överförmyndare det tillkommer
att utöva tillsyn över förmynderskapet.

I fråga om överflyttning av tillsynen
över förmynderskap från en
överförmyndare till en annan inom
samma domsaga, skall vad i 3 §
sägs äga motsvarande tillämpning.

5

Rätten tillser, att förmynderskap
inskrives och förmyndare varder
förordnad, då det skall ske.

Då rätten meddelat beslut om inskrivning
av förmynderskap, skall
anteckning därom ske i förmynderskapsbok,
som föres vid rätten.

13 kap. Allmänna bestämmelser
om förmyndares plikter

Föreslagen lydelse

Första stycket tillämpas även i
fråga om godmanskap enligt 11
kap. 1—3 §§. Överflyttning av godmanskap
som avses i 11 kap. 1 eller
2 § får dock, om även förmynderskapet,
godmanskapet eller förvaltarskapet
är inskrivet, inte ske annat
än i samband med överflyttning
av detta.

Om den tingsrätt där ett godmanskap
enligt 11 kap. 4 § eller ett
förvaltarskap är inskrivet får kännedom
om att den som godmanskapet
eller förvaltarskapet avser har
fått sitt hemvist på en ort som hör
under en annan tingsrätt, skall den
förstnämnda tingsrätten flytta över
tillsynen dit. Underrättelse om beslutet
skall utan dröjsmål ges till
den tingsrätt dit tillsynen har flyttats,
och godmanskapet eller
förvaltarskapet skall skrivas in där.

§

När förmynderskap, godmanskap
eller förvaltarskap skrivs in,
skall tingsrätten, om det behövs,
ange vilken överförmyndare som
skall utöva tillsynen.

I fråga om överflyttning av tillsynen
över förmynderskap, godmanskap
eller förvaltarskap från en
överförmyndare till en annan inom
samma domsaga tillämpas 3 §.

§

Tingsrätten skall se till att förmynderskap
skrivs in och förmyndare
förordnas, då det skall ske.

§

Då rätten har meddelat beslut om
inskrivning av förmynderskap,
godmanskap eller förvaltarskap,
skall anteckning därom ske i förmynderskapsbok
som förs hos
tingsrätten.

13 kap. Allmänna bestämmelser
om förmyndares, god mans och
förvaltares plikter

1988/89:LU9

Bilaga 1

35

Nuvarande lydelse

Uppstår fråga om rättshandling
mellan myndlingen och förmyndaren
eller hans make eller någon som
han företräder, åge förmyndaren ej
den rätt att företräda myndlingen,
varom i I § sägs. Hava syskon gemensam
förmyndare, åge denne
dock företräda myndlingarna vid
arvskifte dem emellan, såframt de
ej hava inbördes stridande intressen.

Har förmyndaren slutit avtal,
vartill han, enligt vad i första stycket
sägs, saknat behörighet, skall
angående skyldigheten att återbära
vad jämlikt avtalet må vara uppburet,
eller att utgiva ersättning därför,
väd i 9 kap. 7 § första stycket
är stadgat äga motsvarande
tillämpning.

Upphävd genom lag 1974: 1038.

Förmyndaren skall med omsorg
och nit vårda myndlingens rätt och
främja hans bästa. Härvid skall
förmyndaren se till att myndlingens
medel i skälig omfattning användas
till nytta för myndlingen.

Har myndlingen fyllt sexton år,
bör förmyndaren, om det lämpligen
kan ske, höra myndlingen rörande
hans mening i angelägenheter av
vikt. Är myndlingen gift, skall
jämväl makens mening inhämtas.

Föreslagen lydelse

§

Uppstår fråga om rättshandling
eller rättegång mellan en myndling
och förmyndaren eller hans make
eller någon som han företräder, har
förmyndaren inte rätt att företräda
myndlingen enligt 1 §. Har syskon
gemensam förmyndare, får denne
dock företräda myndlingarna vid
arvskifte dem emellan, om de inte
har inbördes stridande intresserr.

En god man eller förvaltare har
inte rätt att företräda den för vilken
han har förordnats, om det uppstår
fråga om rättshandling eller rättegång
mellan denne, å ena sidan,
och den gode mannen eller förvaltaren,
dennes make eller någon
som den gode mannen eller förvaltaren
företräder, å andra sidan.

Har en förmyndare, god man eller
förvaltare slutit avtal i strid med
första eller andra stycket, tillämpas
9 kap. 7 § första stycket i fråga om
återbärings- och ersättningsskyldighet.

§

Förmyndare skall med omsorg
och nit vårda myndlingens rätt och
främja hans bästa. Härvid skall
förmyndaren se till att myndlingens
medel i skälig omfattning används
till nytta för myndlingen.

§

Vad som sägs i 3 § gäller också
för en god man och en förvaltare i
förhållande till den som godmanskapet
eller förvaltarskapet avser.

§

Har en myndling fyllt sexton år,
bör förmyndaren, om det lämpligen
kan ske, höra myndlingen rörande
hans mening i angelägenheter av
vikt. Är myndlingen gift, skall även
makens mening inhämtas.

1988/89:LU9

Bilaga 1

36

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Motsvarande skyldighet åvilar en
god man och en förvaltare gentemot
den som godmanskapet eller
förvaltarskapet avser och dennes
make. Om betydelsen av samtycke i
vissa fall finns bestämmelser i
11 kap. 5 §.

6 §

Förmyndaren skall rörande allt
vad till förmynderskapet hörer giva
överförmyndaren ävensom rätten
de upplysningar som infordras.

Förmyndare, gode män och förvaltare
skall rörande allt som hör
till förmynderskapet, godmanskapet
eller förvaltarskapet ge överförmyndaren
och rätten de upplysningar
som infordras.

7 §

För den omyndiges egendom
skall förmyndaren, såframt rätten
prövar skäl därtill vara för handen,
lämna pant eller annan säkerhet till
visst av rätten bestämt belopp. Säkerheten
skall, på sätt rätten bestämmer,
förvaras och förvaltas av
överförmyndaren eller i annan
lämplig ordning.

För en omyndigs egendom skall
förmyndaren, om rätten finner skäl
till det, lämna pant eller annan säkerhet
till visst av rätten bestämt
belopp. Motsvarande skyldighet att
ställa säkerhet åvilar gode män och
förvaltare. Säkerheten skall, enligt
vad rätten bestämmer, förvaras och
förvaltas av överförmyndaren eller
i annan lämplig ordning.

8 §

Har en omyndig flera förmyndare, skall de, såvitt rör egendomen, ha
hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att tillgångarna
skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att
vissa tillgångar skall förvaltas av en förmyndare ensam. Den som ensam
råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sådana förbindelser
som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.

Står en underårig inte under
vårdnad av någon förälder och har
flera förmyndare förordnats, skall
vårdnaden utövas av den bland förmyndarna
som rätten utser därtill.
Rätten kan också utse två förmyndare
att gemensamt utöva vårdnaden,
om de är gifta med varandra
eller bor tillsammans under äktenskapsliknande
förhållanden. Den
eller de som har anförtrotts vårdnaden
kan, om det är lämpligt, av rätten
befrias från skyldigheten att
delta i handhavandet av den omyndiges
övriga angelägenheter. Har
den som är förklarad omyndig flera
förmyndare, förordnar rätten en av
dem att ha den omsorg om myndlingens
person som anges i 1 §.

Står en underårig inte under
vårdnad av någon förälder och har
flera förmyndare förordnats, skall
vårdnaden utövas av den bland förmyndarna
som rätten utser därtill.
Rätten kan också utse två förmyndare
att gemensamt utöva vårdnaden,
om de är gifta med varandra
eller bor tillsammans under äktenskapsliknande
förhållanden. Den
eller de som har anförtrotts vårdnaden
kan, om det är lämpligt, av rätten
befrias från skyldigheten att
delta i handhavandet av den omyndiges
övriga angelägenheter.

1988/89:LU9

Bilaga 1

.1/

37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som
rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den mening
som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver
överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om
förmyndarna har olika mening. I sådana fall skall överförmyndaren dock
bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslutar
i saken.

Första och tredje styckena tillämpas
även när någon har flera
gode män eller förvaltare.

Förmyndare vare pliktig att ersätta
skada som han uppsåtligen eller
av vårdslöshet tillskyndat den
omyndige.

Äro flera förmyndare ansvariga
för skada som de tillskyndat den
omyndige, svare de för ersättningen
en för alla och alla för en. Ersättningsbeloppet
varde förmyndarna
emellan slutligen fördelat efter
den större eller mindre skuld
som prövas ligga envar av dem till
last. Finnes någon sakna tillgång
till gäldande av vad på honom belöper,
skall de övrigas ansvarighet för
bristen bestämmas efter enahanda
grunder.

10

Vill den omyndige, sedan han blivit
myndig, eller ny förmyndare
göra anspråk på ersättning efter vad
i 9 § stadgas, skall han, såframt de
handlingar, varom i 16 kap. 12 §
förmäles, överlämnats till honom
efter vad där sägs, inom ett år därefter
väcka talan om anspråket, eller
vare sin talan förlustig. Vad sålunda
stadgats skall ej äga tillämpning,
om den avgående förmyndaren
gjort sig skyldig till brottsligt
förfarande.

14 kap. Om vård av omyndigs rätt i
oskiftat bo

§

Förmyndare, gode män och förvaltare
är skyldiga att ersätta skada
som de uppsåtligen eller av vårdslöshet
har orsakat den omyndige eller
den som godmanskapet eller
förvalt ar skap et avser.

Är flera förmyndare, gode män
eller förvaltare ansvariga för skada
som de har orsakat den omyndige
eller den som godmanskapet eller
förvaltarskapet avser, svarar de solidariskt
för ersättningen. Ersättningsansvaret
skall slutligt fördelas
mellan de ansvariga efter den grad
av vållande som åvilar dem. Om
någon saknar tillgångar att betala
sin andel med, skall de övrigas ansvarighet
för bristen bestämmas enligt
samma grunder.

§

Vill en omyndig, sedan han blivit
myndig, eller en ny förmyndare
göra anspråk på ersättning enligt
9 §, skall han, om de handlingar
som anges i 16 kap. 12 § har överlämnats
till honom, inom ett år därefter
väcka talan om anspråket. /
annat fall har han förlorat sin rätt
till talan. Vad som nu har sagts
gäller inte om den avgående förmyndaren
har gjort sig skyldig till
brottsligt förfarande.

Första stycket tillämpas även i
fråga om talan mot god man eller
förvaltare.

14 kap. Om vård av rätt i oskiftat
bo vid förmynderskap, godmanskap
och förvaltarskap

1988/89:LU9

Bilaga 1

38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Har omyndig del i oskiftat bo, Har en omyndig del i oskiftat bo,
skall förmyndaren, med iakttagan- skall förmyndaren, med iakttagande
av vad nedan stadgas, vårda den de av vad nedan stadgas, vårda den

omyndiges rätt i boet. omyndiges rätt i boet.

Vad som föreskrivs i detta kapitel
i fråga om förmyndare gäller också
i fråga om gode män och förvaltare
som har att förvalta del i oskiftat
bo. Vad som föreskrivs beträffande
omyndig skall därvid gälla den som
har god man eller förvaltare.

15 kap. Om förmyndares förvalt- 15 kap. Om förmyndares, gode

ning av omyndigs egendom mäns och förvaltares egendoms förvaltning -

20 §

Vad som föreskrivs i 1—18 §§ om
förmyndares förvaltning skall gälla
också i fråga om godmanskap och
förvaltarskap.

21 §

Gode män och förvaltare är berättigade
att efter uppdragets slutförande
eller, om uppdraget varar
längre tid än ett år, årligen erhålla
skäligt arvode för uppdraget samt
ersättning för de utgifter som varit
skäligen påkallade för uppdragets
fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning
för utgifter fattas av överförmyndaren.
Denne bestämmer dessutom i
vad mån arvode och ersättning för
utgifter skall utgå av medel som
tillhör den som godmanskapet eller
förvaltarskapet avser. Arvode och
ersättning som ej skall utgå av sådana
medel skall betalas av kom -

22 §

Har egendom i dödsbo, vilken
har förvaltats av en god man som
avses i 11 kap. 3 §, efter preskription
av rätt att ta arv eller testamente
eller annars tillfallit allmänna
arvsfonden, gäller i fråga om
egendomens försäljning lagen
(1921:281) om allmänna arvsfonden.

1988/89: LU9

Bilaga 1

39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap. Om förmyndares redovis- 16 kap. Om förmyndares, gode

ningsskyldighet' mäns och förvaltares redovisnings skyldighet 2

§

När egendom, som skall stå under
förmyndarens förvaltning, första
gången tillfaller underårig, skall
förmyndaren inom en månad därefter
till överförmyndaren ingiva förteckning
över egendomen. Varder
den som uppnått myndig ålder förklarad
omyndig skal! förmyndaren,
inom tre månader från det förmynderskapet
inskrevs, till överförmyndaren
ingiva förteckning över den
omyndiges egendom vid tiden för
omyndighetsförklaringen.

Har den omyndige efter den tid
som avses i första stycket erhållit
egendom som skall stå under förmyndarens
förvaltning, skall förteckning
över denna egendom ingivas
till överförmyndaren inom en
månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som
tillfallit omyndig, skall förteckning,
varom ovan stadgas, ingivas först
inom en månad efter det bodelning
eller skifte skett.

När egendom, som skall stå under
förmyndarens förvaltning, första
gången tillfaller en underårig,
skall förmyndaren inom en månad
därefter till överförmyndaren ge in
en förteckning över egendomen.

Gode män och förvaltare som
har förordnats att förvalta egendom
skall inom två månader från
det att inskrivning ägt rum ge in en
förteckning till överförmyndaren
över den egendom som omfattas av
förordnandet. Denna skyldighet
gäller inte, om förvaltningen avser
andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god
man som har förordnats enligt
II kap. 1 § behöver endast uppta
den lösa egendom som den gode
mannen har tagit hand om.

Har den omyndige eller den som
godmanskapet eller förvaltarskapet
avser efter den tid som avses i första
eller andra stycket erhållit egendom
som skall stå under förvaltning
av förmyndare, god man eller förvaltare,
skall förteckning över denna
egendom ges in till överförmyndaren
inom en månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som har
tillfallit en omyndig eller någon för
vilken har förordnats god man eller
förvaltare, skall förteckning ges in
först inom en månad efter det bodelning
eller skifte har skett.

Har rätten beslutat utvidga omfattningen
av en god mans eller
förvaltares uppdrag när det gäller
annan egendomsförvaltning än sådan
som avser andel i oskiftat bo,
skall den gode mannen eller förval -

1988/89:LU9

Bilaga 1

40

Nuvarande lydelse

5

Före den 1 mars varje år avgive
förmyndaren till överförmyndaren
årsräkning, innefattande redogörelse
för förvaltningen under föregående
år eller den del av året, varunder
förmyndaren innehaft sin befattning.
Då förmyndarens befattning
upphör, skall förmyndaren
ofördröjligen till överförmyndaren
avgiva sluträkning, avseende förvaltningen
under det löpande året
intill befattningens upphörande.

1 årsräkning och sluträkning skola
upptagas tillgångar och skulder
vid början av den tid räkningen avser,
en sammanställning av inkomster
och utgifter under nämnda tid
samt tillgångar och skulder vid
samma tids utgång.

2 Senaste lydelse 1985:941.

Föreslagen lydelse

tarén inom en månad från beslutet
till överförmyndaren ge in en förteckning
över den egendom som
omfattas av det utvidgade uppdraget.

§2

Före den 1 mars vaije år skall
förmyndaren till överförmyndaren
avge årsräkning, innefattande redogörelse
för förvaltningen under föregående
år eller den del av året
varunder förmyndaren innehaft sin
befattning. Då förmyndarens befattning
upphör, skall förmyndaren
ofördröjligen till överförmyndaren
avge sluträkning, avseende förvaltningen
under det löpande året intill
befattningens upphörande.

I årsräkning och sluträkning skall
upptas tillgångar och skulder vid
böljan av den tid räkningen avser,
en sammanställning av inkomster
och utgifter under nämnda tid samt
tillgångar och skulder vid samma
tids utgång.

Första och andra styckena gäller
i tillämpliga delar även god man
och förvaltare.

Har rätten inskränkt omfattningen
av en god mans eller förvaltares
uppdrag, gäller reglerna om sluträkning
i fråga om den egendom
som inte längre omfattas av uppdraget.

Upphör ett godmanskap enligt 11
kap. 1 § innan tid för avgivande av
årsräkning eller sluträkning rörande
förmynderskapet för den omyndige
inträffar, får sluträkning rörande
godmanskapet begränsas till
att avse en redogörelse endast för
de åtgärder som har vidtagits av
den gode mannen. I övrigt skall redogörelse
för förvaltningen avges
av förmyndaren även för den tid
som godmanskapet har varat.

§

Bestämmelserna i 1, 3, 4 och 6—
14 §§ om förmyndare och förmyn -

1988/89:LU9

Bilaga 1

41

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 kap. Om tillsyn över förmyndares
förvaltning

7 §

Upphävd genom lag 1974:1038.

dares förvaltning gäller även i fråga
om godmanskap och förvaltarskap.

17 kap. Om tillsyn över förvaltning
som utövas av förmyndare, gode
män och förvaltare

Bestämmelserna i detta kapitel
tillämpas också i fråga om godmanskap
och förvaltarskap.

19 kap.
17 §

Överförmyndare och överförmyndarnämnd
äro skyldiga att föra
bok angående de förmynderskap
och godmanskap som inskrivits och
stå under deras tillsyn. Över ärenden
rörande förmynderskap, vilka
ej inskrivits, skall särskild förteckning
förås.

Överförmyndare och överförmyndamämnd
är skyldiga att föra
bok angående de förmynderskap,
godmanskap och förvaltarskap som
har inskrivits och står under deras
tillsyn. Över ärenden rörande de
förmynderskap, som ej inskrivits,
skall särskild förteckning föras.

20 kap.

1

I mål om faderskap, vårdnad,
umgänge, underhåll och omyndighetsförklaring
eller dess hävande
tillämpas 14 kap. 17 och 18 §§ äktenskapsbalken.

I mål om faderskap, vårdnad,
umgänge och underhåll tillämpas
14 kap. 17 och 18 §§ äktenskapsbalken.

2 §

Vistas den, mot vilken talan enligt
denna balk riktas, på okänd ort,
skall hans rätt i saken bevakas av
god man enligt 18 kap. Detsamma
gäller, om han vistas på känd ort
utom riket men stämningen eller
andra handlingar i målet ej kunna
delges honom eller han underlåter
att ställa ombud för sig och särskilda
skäl föreligga att förordna god
man. Gode mannen skall samråda
med part för vilken han har förordnats,
i den mån det kan ske.

I fråga om ersättning till god
man som avses i första stycket gäller
vad som föreskrives i 10 kap.
13 § om ersättning åt rättegångsbiträde.

Vistas den, mot vilken talan enligt
denna balk riktas, på okänd ort,
skall hans rätt i saken bevakas av
god man enligt 11 kap. Detsamma
gäller, om han vistas på känd ort
utom riket men stämningen eller
andra handlingar i målet ej kan delges
honom eller han underlåter att
ställa ombud för sig och särskilda
skäl föreligger att förordna god
man.

1 ett ärende om förordnande av
förvaltare eller utvidgning av ett
förvaltarskaps omfattning, där den
enskilde uppenbarligen inte förstår
vad saken gäller eller skulle lida

1988/89-.LU9

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1987:790.

42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rättegångsbalkens bestämmel- skada av att få del av handlingarna

ser om hämtning av part äga mot- i ärendet, skall rätten förordna en

svarande tillämpning på den som i god man enligt 11 kap. att företräannan
egenskap än vittne eller sak- da den enskilde i ärendet och beva kunnig

skall höras i mål eller ären- ka hans eller hennes rätt.

de som avses i denna balk. En god man som avses i första

eller andra stycket skall samråda
med den för vilken han har förordnats,
i den mån det kan ske.

Då fråga är om omyndighetsförklaring,
bör iakttagas att förordnande
om skyldighet att inställa sig
personligen ej ges beträffande den
som avses med ansökningen, om
inställelsen skulle kunna medföra
men eller fara för honom.

2a §

I ett ärende om förordnande av
förvaltare eller utvidgning av ett
förvaltarskaps omfattning, där det
inte föreligger fall som avses i 2 §
andra stycket, skall rätten förordna
ett biträde att bevaka den enskildes
rätt i ärendet. Ett rättegångsbiträde
skall också förordnas, om den
som har förvaltare begär att förvaltarskapet
skall upphöra eller att
dess omfattning skall inskränkas.

Rättegångsbiträde skall inte förordnas,
om det är uppenbart att ett
biträde inte behövs.

2b §

Den som har förordnats till god
man enligt 2 § eller rättegångsbiträde
enligt 2 a § har efter rättens
prövning rätt till skälig ersättning
av allmänna medel för arbete,
tidsspillan och utlägg som uppdraget
har krävt. Kostnaden skall
stanna på staten, såvida inte motparten
till den, för vilken god man
eller rättegångsbiträde har förordnats,
skäligen bör åläggas att ersätta
staten kostnaden.

2c §

Rättegångsbalkens bestämmelser
om hämtning av part tillämpas
också på den som i annan egenskap
än vittne eller sakkunnig skall höras
i mål eller ärende som avses i
denna balk.

1988/89: LU9

Bilaga 1

43

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ om
förmyndare och förmynderskap
gälla i tillämpliga delar beträffande
god man och godmanskap. Härvid
skola bestämmelserna om omyndig,
hans make och närmaste /rander,
då fråga är om godmanskap
som avses i 18 kap. 3 eller 4 §, gälla
den, för vilken god man förordnats,
samt dennes make och närmaste
fränder. Då fråga är om godmanskap
för omyndig, har i ärende som
avses i 3 § även förmyndaren sådan
behörighet som anges där.

Beslut eller dom, som i mål om
omyndighetsförklaring eller i ärende
om förmynderskap eller godmanskap
enligt denna balk meddelas
av överförmyndaren eller rätten,
länder till efterrättelse utan
hinder av att talan föres däremot.
Vad som nu har sagts gäller ej rättens
avgörande, varigenom avtal
om sammanlevnad i oskiftat bo
häves eller förmyndare eller god
man dömes till utgivande av försuttet
vite.

Föreslagen lydelse

§

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ om
förmyndare och förmynderskap
gäller i tillämpliga delar beträffande
god man och godmanskap samt förvaltare
och förvaltarskap. Härvid
skall bestämmelserna om omyndig,
dennes make och närmaste anhöriga,
när det är fråga om godmanskap
som avses i 11 kap. 3 eller 4 §,
gälla den för vilken god man har
förordnats och dennes make och
närmaste släktingar samt i fråga
om förvaltarskap den för vilken förvaltare
har förordnats och dennes
make och närmaste släktingar. Är
det fråga om godmanskap för en
omyndig, har i ärende som avses i
3 § även förmyndaren sådan behörighet
som anges där.

§

Beslut som i ärende om förmynderskap,
godmanskap eller förvaltarskap
enligt denna balk meddelas
av överförmyndaren eller rätten
länder till efterrättelse utan hinder
av att beslutet överklagas. Vad som
nu har sagts gäller ej rättens avgörande,
varigenom avtal om
sammanlevnad i oskiftat bo hävs eller
förmyndare, god man eller förvaltare
döms till utgivande av försuttet
vite.

11 §

Mot beslut som underrätt har
meddelat under rättegången i frågor
som avses i 6 kap. 20 §, 7 kap.

15 §, 10 kap. 14 §, 11 kap. 15 eller

16 § eller 18 kap. 14 §, skall talan
föras särskilt.

Beslut som tingsrätten har meddelat
under rättegången i frågor som
avses i 6 kap. 20 §, 7 kap. 15 §,
10 kap. 16 eller 17 § eller 11 kap.
18 §, 20 § andra stycket eller 23 §
tredje stycket skall överklagas särskilt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Den som vid ikraftträdandet är omyndigförklarad enligt äldre bestämmelser
skall tills vidare anses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § i dess nya
lydelse. Härvid skall förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att
vårda den enskildes angelägenheter utan begränsning av uppdraget.

3. Förordnande av god man som har skett enligt äldre bestämmelser
skall anses ha meddelats enligt motsvarande nya bestämmelser i 11 kap.

4. Om det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndighetsförklaring

1988/89: LU9

Bilaga 1

44

eller hävande av sådan förklaring, skall handläggningen fortsättningsvis
anses avse ett ärende angående förvaltarskap.

5. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en
föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i
stället den bestämmelsen.

1988/89:LU9

Bilaga 1

45

2 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 4 kap. 2 och 11 §§ vallagen
(1972:620)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Vid tillämpning av 2 § beräknas Vid tillämpning av 2 § beräknas
antalet röstberättigade på grundval antalet röstberättigade på grundval

av stommarna till mantalslängdema av stommarna till mantalslängderna

för året. Vid beräkningen anses för året. Vid beräkningen anses

som röstberättigad varje svensk som röstberättigad varje svensk

medborgare som fyllt eller senare medborgare som fyllt eller senare

under kalenderåret fyller aderton år under kalenderåret fyller arton år.

och sorn ej på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbli omyndig.

4 kap.

2 §

I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt
länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och
som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall
träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara
kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medborgare
tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsskattemyndighetens
personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de
tre åren närmast före valåret.

Den som den 1 juni enligt länsskattemyndighetens
personband på
grund av domstols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder
skall förbli omyndig tas dock ej upp
i längden.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden
upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

11 §

Svensk medborgare som ej är bo- Svensk medborgare som ej är bosatt
i riket har rösträtt vid val till satt i riket har rösträtt vid val till

riksdagen, om han varit kyrkobok- riksdagen, om han varit kyrkobokförd
här någon gång och ej på grund förd här någon gång och har upp av

3 kap. 2 § regeringsformen år nått arton års ålder senast på val utesluten

från rösträtt. dagen.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1987: 1334.

46

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt länsskattemyndighetens
personband ej är kyrkobokförd här.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9
Bilaga 1

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § kommunallagen (1977:179) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Rösträtt vid val av ledamöter och Rösträtt vid val av ledamöter och
suppleanter i kommunfullmäktige suppleanter i kommunfullmäktige

har den som är kyrkobokförd i har den som är kyrkobokförd i

kommunen och som har uppnått kommunen och som har uppnått

aderton års ålder senast på val- aderton års ålder senast på valdagen.
Den som är omyndigförkla- dagen. Den som ej är svensk med rad

av domstol har dock ej rösträtt. borgare har rösträtt endast om han

Den som ej är svensk medborgare har varit kyrkobokförd i riket den 1

har rösträtt endast om han har varit november de tre åren närmast före

kyrkobokförd i riket den 1 novem- valåret. Vaije röstberättigad har en

ber de tre åren närmast före val- röst.

året. Vaije röstberättigad har en
röst.

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i landsting har den som är
röstberättigad vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige i
kommun inom landstingskommunen.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger
avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

48

4 Förslag till

Lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken

dels att 2 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 2 §, 6 kap. 4 §, 7 kap. 3 § och 18 kap. 1 § skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §

Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd här i landet skall vid
hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behörighet
att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan anskaffas.

Om det fordras tillstånd eller Om det fordras tillstånd till äk samtycke

till äktenskapet, skall be- tenskapet, skall bevis om tillståndet

vis om tillståndet eller samtycket visas upp vid hindersprövningen,

visas upp vid hindersprövningen.

6 kap.

4 §

Kan den ena maken på grund av Kan den ena maken på grund av

sjukdom eller bortavaro inte själv sjukdom eller bortavaro inte själv

sköta sina angelägenheter och fat- sköta sina angelägenheter och fattas
det medel för familjens under- tas det medel för familjens underhåll,
får den andra maken i behövlig håll, får den andra maken i behövlig

omfattning lyfta den sjuka eller omfattning lyfta den sjuka eller

bortavarande makens inkomst och bortavarande makens inkomst och

avkastning av dennes egendom avkastning av dennes egendom

samt kvittera ut banktillgodohavan- samt kvittera ut banktillgodohavanden
och andra penningmedel. Detta den och andra penningmedel. Detta

gäller dock ej, om samlevnaden gäller dock ej, om samlevnaden

mellan makarna har upphört eller mellan makarna har upphört eller

om det finns fullmäktig, förmynda- om det finns fullmäktig, förmyndare
eller god man för den sjuka eller re, god man eller förvaltare som

bortavarande maken. har rätt att företräda den sjuka el ler

bortavarande maken i dessa angelägenheter.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller
bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll,
såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte
förelåg.

7 kap.

3 §

Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att
egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda
egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen
skall vara giftorättsgods.

Äktenskapsförord skall upprättas Äktenskapsförord skall upprättas
skriftligen och undertecknas av ma- skriftligen och undertecknas av makarna
eller de blivande makarna. karna eller de blivande makarna.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

49

4 Riksdagen 1988189.8 sami. Nr 9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Detta gäller även om någon av dem
är omyndig. I så fall skall dock förmyndarens
skriftliga medgivande
inhämtas.

Detta gäller även om någon av dem
är underårig eller har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.
I så fall skall dock förmyndarens
eller förvaltarens skriftliga
medgivande inhämtas.

Äktenskapsförord skall registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord
som har slutits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående,
om det ges in till domstolen inom en månad från det att äktenskapet
ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförord först från och med den dag då
det ges in till domstolen.

18 kap.

1 §

Om den som talan enligt denna
balk riktas mot saknar känt hemvist
och det inte heller kan klarläggas
var den parten uppehåller sig, skall
dennes rätt i saken bevakas av god
man enligt 18 kap. föräldrabalken.
Detsamma gäller, om den som har
känt hemvist utom riket inte kan
nås för delgivning eller om denne
underlåter att utse ombud för sig
och det finns särskilda skäl att förordna
god man.

Gode mannen skall samråda med
den som han har förordnats för, om
det kan ske. I fråga om ersättning
till gode mannen gäller 10 kap. 13 §
föräldrabalken.

Om den som talan enligt denna
balk riktas mot saknar känt hemvist
och det inte heller kan klarläggas
var den parten uppehåller sig, skall
dennes rätt i saken bevakas av god
man enligt 11 kap. föräldrabalken.
Detsamma gäller, om den som har
känt hemvist utom riket inte kan
nås för delgivning eller om denne
underlåter att utse ombud för sig
och det finns särskilda skäl att förordna
god man.

Gode mannen skall samråda med
den som han har förordnats för, om
det kan ske. I fråga om ersättning
till gode mannen gäller 20 kap. 2
b § föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

50

5 Förslag till
Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 9 och 11 §§, 17 kap. 2 §, 18 kap. 2 §,
19 kap. 1 och 18 §§, 20 kap. 8 § samt 24 kap. 4 och 5 §§ ärvdabalken1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

9 §

Om nyttjanderättshavaren ge- Om nyttjanderättshavaren genom
vanvård av egendomen eller nom vanvård av egendomen eller

genom annat otillbörligt förfarande genom annat otillbörligt förfarande

uppenbarligen äventyrar ägarens uppenbarligen äventyrar ägarens

bästa, må rätten på ansökan ålägga bästa, får rätten på ansökan ålägga

honom att ställa säkerhet för egen- honom att ställa säkerhet för egendomen
eller ock förordna, att denna domen eller också förordna, att

skall ställas under vård och förvalt- denna skall ställas under vård och

ning av god man som avses i 18 förvaltning av god man som avses i

kap. föräldrabalken. 11 kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderätts- För skada, som nyttjanderättshavaren
uppsåtligen eller av vårds- havaren uppsåtligen eller av vårdslöshet
tillskyndat ägaren, skall er- löshet vållat ägaren, skall ersätt sättning

gäldas, då nyttjanderätten ning betalas, då nyttjanderätten

upphör eller egendomen ställes un- upphör eller egendomen ställs under
vård och förvaltning av god der vård och förvaltning av god

man. man.

11 §

Skall enligt testamente någon Skall enligt testamente någon

njuta avkomst av egendom i kvarlå- njuta avkomst av egendom i kvarlå tenskapen

och egendomen, till be- tenskapen och egendomen, till betryggande
av hans rätt, sättas under tryggande av hans rätt, sättas under

särskild vård, skall den, där ej an- särskild vård, skall den, där ej annat
följer av testamentet, ställas un- nät följer av testamentet, ställas under
förvaltning av god man som av- der förvaltning av god man som avses
i 18 kap. föräldrabalken. ses i 11 kap. föräldrabalken.

17 kap.

2 §

Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest,
skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger
dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt
vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens
make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller
testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

Ej må underårig avsäga sig arv, ej En underårig får inte avsäga sig

heller omyndigförklarad utan för- arv. Den som har förvaltare enligt

myndarens skriftliga samtycke. 11 kap. 7 § föräldrabalken utan be gränsning

av förvaltaruppdraget
får inte avsäga sig arv utan förvaltarens
skriftliga samtycke.

1 Balken omtryckt 1981:359.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

51

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89 :LU9

Där ej annat framgår av omständigheterna,
gäller arvsavsägelse
ock mot arvinges avkomlingar.

Om något annat inte framgår av
omständigheterna, gäller arvsavsägelse
också mot arvinges avkomlingar.

18 kap.

2 §

Till dess att egendomen har tagits
om hand av samtliga dödsbodelägare
eller av den som i annat fall har
att förvalta boet, skall egendomen,
om den ej står under vård av förmyndare,
syssloman eller annan,
vårdas av delägare som sammanbodde
med den avlidne eller annars
kan ta hand om egendomen. Den
som har tagit hand om egendomen
skall genast underrätta övriga delägare
om dödsfallet och, om det behövs
god man för någon delägare,
göra anmälan hos rätten enligt 18
kap. föräldrabalken. Vad som har
sagts om delägare gäller också efterlevande
make som inte är delägare.

Till dess att egendomen har tagits
om hand av samtliga dödsbodelägare
eller av den som i annat fall har
att förvalta boet, skall egendomen,
om den ej står under vård av förmyndare,
syssloman eller annan,
vårdas av delägare som sammanbodde
med den avlidne eller annars
kan ta hand om egendomen. Den
som har tagit hand om egendomen
skall genast underrätta övriga delägare
om dödsfallet och, om det behövs
god man för någon delägare,
göra anmälan hos rätten enligt 11
kap. föräldrabalken. Vad som har
sagts om delägare gäller också efterlevande
make som inte är delägare.

Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom, skall
medlem av hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd eller annan som är
närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla
dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandet på annat
sätt blir känt, skall socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt
första stycket åligger delägare. För kostnaderna med anledning av detta
har kommunen rätt till ersättning av boet.

19 kap.

1 §

Då dödsbodelägare begär det,
skal! rätten förordna, att egendomen
skall avträdas till förvaltning
av boutredningsman, samt utse någon
att i sådan egenskap handhava
förvaltningen. Har någon genom
testamente blivit utsett att i avseende
å förvaltningen träda i arvingars
och universella testamentstagares
ställe (testamentsexekutör), äger
jämväl han påkalla beslut som nu är
sagt. Sådant beslut skall ock meddelas
på begäran av den som erhållit
legat eller äger föra talan om fullgörande
av ändamålsbestämmelse,
där det prövas nödigt för legatets
eller ändamålsbestämmelsens verk -

Då dödsbodelägare begär det,
skall rätten förordna, att egendomen
skall avträdas till förvaltning
av boutredningsman, samt utse någon
att i sådan egenskap handha
förvaltningen. Har någon genom
testamente blivit utsedd att ifråga
om förvaltningen träda i arvingars
och universella testamentstagares
ställe (testamentsexekutör), äger
jämväl han påkalla beslut som nu är
sagt. Sådant beslut skall också
meddelas på begäran av den som
erhållit legat eller äger föra talan
om fullgörande av ändamålsbestämmelse,
där det prövas nödigt
för legatets eller ändamålsbestäm -

Bilaga 1

52

Nuvarande lydelse

ställande, eller på begäran av borgenär
eller den som står i ansvar för
betalning av gäld efter den döde,
där det måste antagas att dödsboet
är på obestånd eller att sökandens
rätt eljest äventyras. Är dödsbodelägare
eller den som erhållit legat
omyndig eller har enligt 18 kap. 3
eller 4 § föräldrabalken god man
förordnats för honom, skall dödsboet
avträdas till förvaltning av boutredningsman,
om överförmyndaren
begär det och rätten finnér skäl
därtill.

Skall enligt testamente egendomen
vara undantagen delägarnas
förvaltning, men är testamentsexekutör
ej utsedd eller kan den utsedde
ej utföra uppdraget, skall rätten,
då ansökan göres av någon vars rätt
är beroende av utredningen eller
förhålllandet eljest varder kunnigt,
meddela beslut som i första stycket
sägs.

Beslut enligt denna paragraf må
grundas jämväl å testamente som ej
vunnit laga kraft.

18

Boutredningsman är pliktig att
ersätta skada, som han uppsåtligen
eller av vårdslöshet tillskyndat
dödsboet eller någon, vars rätt är
beroende av utredningen.

Är o flera utredningsmän ersättningspliktiga,
svara de en för alla
och alla för en. Ersättningsbeloppet
skall utredningsmännen emellan
slutligen fördelas efter den större
eller mindre skuld som prövas
ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos bank nedsätta
eller inbetala värdehandlingar
och penningmedel, som tillkomma
omyndig eller den för vilken god
man förordnats, stadgas i föräldrabalken.

Föreslagen lydelse

melsens verkställande, eller på begäran
av borgenär eller den som
står i ansvar för betalning av gäld
efter den döde, där det måste antas
att dödsboet är på obestånd eller att
sökandens rätt eljest äventyras. Är
dödsbodelägare eller den som erhållit
legat omyndig eller har enligt
II kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken
god man eller förvaltare förordnats
för honom, skall dödsboet avträdas
till förvaltning av boutredningsman,
om överförmyndaren begär
det och rätten finnér skäl därtill.

Skall enligt testamente egendomen
vara undantagen delägarnas
förvaltning, men är testamentsexekutör
ej utsedd eller kan den utsedde
ej utföra uppdraget, skall rätten,
då ansökan görs av någon vars rätt
är beroende av utredningen eller
förhållandet eljest blir känt, meddela
beslut som avses i första stycket.

Beslut enligt denna paragraf får
grundas även på testamente som ej
vunnit laga kraft.

§

Boutredningsman är pliktig att
ersätta skada, som han uppsåtligen
eller av vårdslöshet vållat dödsboet
eller någon, vars rätt är beroende
av utredningen.

Är flera utredningsmän ersättningspliktiga,
svarar de solidariskt.
Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen
emellan slutligen fördelas
efter den större eller mindre
skuld som prövas ligga envar av
dem till last.

Om skyldighet att hos bank nedsätta
eller inbetala värdehandlingar
och penningmedel, som tillkommer
omyndig eller den för vilken god
man eller förvaltare förordnats,
stadgas i föräldrabalken.

20 kap.

8 §

Bouppteckning skall inom en må- Bouppteckning skall inom en månad
efter upprättandet jämte be- nåd efter upprättande jämte bestyrkt
avskrift för registrering in- styrkt avskrift för registrering ges

1988/89 :LU9

Bilaga 1

53

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

givas till rätten i den ort där den
döde skolat svara i tvistemål i allmänhet
eller, om behörig domstol
ej sålunda finnes, till Stockholms
tingsrätt. Äro flera bouppteckningar,
skola de ingivas samtidigt; och
skall tiden härför räknas från det
den sista bouppteckningen upprättades.

in till rätten i den ort där den döde
skolat svara i tvistemål i allmänhet
eller, om behörig domstol ej sålunda
finns, till Stockholms tingsrätt.
Finns det flera bouppteckningar,
skall de ges in samtidigt; och skall
tiden härför räknas från det den sista
bouppteckningen upprättades.

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall förvaras hos rätten.

Har omyndig del i boet eller finnes
delägare, för vilken god man
skall förordnas, skall ytterligare en
bestyrkt avskrift ingivas för varje
överförmyndare som skall ha tillsyn
över ifrågavarande förmynderskap
eller godmanskap. Är bouppteckningen
av vidlyftig beskaffenhet,
må denna avskrift omfatta endast
erforderliga delar.

Äro ej erforderliga avskrifter ingivna,
skola sådana tagas på boets
bekostnad.

Har omyndig del i boet eller är
någon för vilken förvaltare enligt
föräldrabalken har förordnats delägare
eller finns delägare, för vilken
god man skall förordnas, skall
ytterligare en bestyrkt avskrift ges
in för varje överförmyndare som
skall ha tillsyn över ifrågavarande
förmynderskap, förvaltarskap eller
godmanskap. Är bouppteckningen
av vidlyftig beskaffenhet, behöver
denna avskrift omfatta endast erforderliga
delar.

Är inte erforderliga avskrifter ingivna,
skall sådana tas på boets bekostnad.

24 kap.

4 §

Träder efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller dör
delägare och efterlämnar han såsom dödsbodelägare någon, som ej deltagit
i avtalet, skal! detta, om uppsägning sker inom fyra månader därefter,
upphöra att gälla tre månader efter uppsägningen.

Där förmyndare eller god man
deltagit i avtalet, skall vid förmynderskapets
eller godmanskapets
upphörande rätt till uppsägning
som i första stycket sägs tillkomma
den å vars vägnar avtalet slutits.

Har, efter det avtal om sammanlevnad
i oskiftat bo slutits, väsentlig
ändring inträtt i de förhållanden
som därvid voro avgörande, eller
finnes avtalet av annan särskild orsak
ej böra bestå, må rätten på delägares
talan förklara, att avtalet
skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsatta
bestånd medför äventyr för

Om förmyndare, god man eller
förvaltare deltagit i avtalet, skall
vid förmynderskapets, godmanskapets
eller förvaltarskapets upphörande
rätt till uppsägning som avses
i första stycket tillkomma den på
vars vägnar avtalet slutits.

§

Har, efter det avtal om sammanlevnad
i oskiftat bo slutits, väsentlig
ändring inträtt i de förhållanden
som därvid var avgörande, eller befinns
avtalet av annan särskild orsak
ej böra bestå, får rätten på delägares
talan förklara, att avtalet
skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsatta
bestånd medför äventyr för

1988/89:LU9

Bilaga 1

54

delägare som är omyndig eller för delägare som är omyndig eller för

vilken god man är förordnad, är vilken god man eller förvaltare är

särskilt stadgat. förordnad, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

6 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

11

Har egendom i dödsbo, vilken
förvaltats av god man, som ill
kap. 4 § lagen om förmynderskap
sägs, efter preskription av rätt att
taga arv eller testamente eller ock
eljest tillfallit fonden, vare han pliktig
fullgöra vad enligt 8 § första
stycket åligger god man, som där
avses.

Föreslagen lydelse
§'

Har egendom i dödsbo, vilken
förvaltas av god man enligt II kap.
3 § föräldrabalken, efter preskription
av rätt att ta arv eller testamente
eller annars tillfallit fonden, är
denne skyldig att fullgöra vad som
enligt 8 § första stycket åligger en
god man som där avses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1933:318.

7 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 3 § jordabalken1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
18 kap.

3 §

Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om

1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte
ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är
ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen
(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område,

2. rätte ägaren, när han utfärdade
den handling på vilken äganderätten
grundats, var i konkurs eller
omyndig eller handlade under inflytande
av rubbad själsverksamhet,

2. rätte ägaren, när han utfärdade
den handling på vilken äganderätten
grundats, var i konkurs eller
omyndig eller handlade under inflytande
av rubbad själsverksamhet
eller inte hade rådighet över den
fasta egendomen på grund av att
en förvaltare enligt föräldrabalken
var förordnad för honom,

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form
eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av
någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av
domstol eller annan myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Balken omtryckt 1971:1209.

57

8 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen
(1970:988)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

12 §

Om god man enligt 18 kap. 4 § Om god man enligt 11 kap. 3 §
föräldrabalken behöver förordnas, föräldrabalken behöver förordnas,

skall fastighetsbildningsmyndighe- skall fastighetsbildningsmyndighe ten

anmäla detta hos rätten. ten anmäla detta hos rätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1971:1035.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfalligheter

Härigenom föreskrivs att 10 och 30 §§ lagen (1973: 1150) om förvaltning
av samfälligheter’ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10

Kallelse och delgivning enligt 9 §
ombesörjes av den som skall hålla
sammanträdet. Denne skall vidare
göra anmälan hos rätten, när god
man enligt 18 kap. 4 § föräldrabalken
behöver förordnas.

30

Styrelsen för samfällighetsförening
skall bestå av en eller flera ledamöter
och ha sitt säte i den ort
där medlemmarnas fastigheter eller
huvuddelen av dessa ligger. Styrelseledamot
skall vara myndig.

Denna lag träder i kraft den 1 j:

§

Kallelse och delgivning enligt 9 §
ombesörjs av den som skall hålla
sammanträdet. Denne skall vidare
göra anmälan hos rätten, när god
man enligt 11 kap. 3 § föräldrabalken
behöver förordnas.

§

Styrelsen för samfällighetsförening
skall bestå av en eller flera ledamöter
och ha sitt säte i den ort
där medlemmarnas fastigheter eller
huvuddelen av dessa ligger. Styrelseledamot
får inte vara underårig
eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

ri 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1987: 128.

59

10 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1,6, 10 a och 13 §§, 8 kap. 2 §,
10 kap. 7 §, 12 kap. 2 § och 20 kap. 14 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §'

Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för
behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbete, Ej må den utöva domarämbete,
som är omyndig eller i konkurstill- som är i konkurstillstånd eller som

stånd. har förvaltare enligt II kap. 7 §

föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete
förordnar regeringen.

6 §2

Valbar till nämndeman är myndig Valbar till nämndeman är svensk
svensk medborgare, som är kyrko- medborgare, sorn är kyrkobokförd i

bokförd i kommunen eller, i fråga kommunen eller, i fråga om nämn om

nämndeman i hovrätt, i länet deman i hovrätt, i länet eller den del

eller den del därav som hör till hov- därav som hör till hovrätten, och

rätten, och ej fyllt sjuttio år. Lagfa- som inte är underårig eller har fyllt

ren domare, befattningshavare vid sjuttio år och inte heller har förval domstol,

åklagare, polisman eller tare enligt II kap. 7 § föräldrabal advokat

eller den som eljest har till ken utan begränsning av förvaltar yrke

att föra andras talan inför rätta uppdraget. Lagfaren domare, bemå
ej vara nämndeman. fattningshavare vid domstol, åklagare,
polisman eller advokat eller

den som eljest har till yrke att föra
andras talan inför rätta må ej vara
nämndeman.

Ej må någon samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt. Ej må
annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt sextio
år eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått som nämndeman vare
ej skyldig att åter inträda förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

10 a §3

Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som
ekonomiska experter enligt 1 kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under treårsperioden
får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av
perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett

1 Senaste lydelse 1974:573.

2 Senaste lydelse 1976:560.

3 Senaste lydelse 1985:415.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

60

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mål en omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att gälla,
skal! förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser
det pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som
ekonomisk expert skall vara svensk
medborgare och får ej vara omyndig
eller i konkurstillstånd.

Den som skall tjänstgöra som
ekonomisk expert skall vara svensk
medborgare och får ej vara underårig
eller i konkurstillstånd eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget.

13 §4

Domare vare jävig att handlägga Domare är jävig att handlägga
mål: mål:

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan
vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene
är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är
part närstående;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta
synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom 4. om han eller någon honom
närstående, som avses i 2, är för- närstående, som avses i 2, är förmyndare
eller god man för part eller myndare, god man eller förvaltare

eljest parts ställföresträdare eller är för part eller eljest parts ställföre ledamot

av styrelsen för bolag, för- trädare eller är ledamot av styrel ening

eller annat samfund, stiftelse sen för bolag, förening eller annat

eller annan sådan inrättning, som är samfund, stiftelse eller annan sådan

part, eller, då kommun eller annan inrättning, som är part, eller, då

sådan menighet är part, är ledamot kommun eller annan sådan menigav
nämnd eller styrelse, som hand- het är part, är ledamot av nämnd

har förvaltningen av den angelägen- eller styrelse, som handhar förvalt het

målet rör; ningen av den angelägenhet målet

rör;

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som
har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada,
står i förhållande, som avses i 4;

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med
honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat
beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom
skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt
part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba
förtroendet till hans opartiskhet i målet.

1988/89:LU9

Bilaga 1

* Senaste lydelse 1973:240.

61

Lydelse enligt prop. 1987/88:26

Föreslagen lydelse
8 kap.

2 §

Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1. är svensk medborgare,

2. har hemvist i Sverige,

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till
domarämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk
utbildning,

5. har gjort sig känd för redbarhet, och

6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från

antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2.

Den som är omyndig eller försatt
i konkurs får inte antas till ledamot.
Inte heller får den antas till ledamot
som enligt 3 § lagen (1985:354) om
förbud mot yrkesmässig rådgivning
i vissa fall, m. m. är förbjuden att
utöva rådgivningsverksamhet.

Den som är försatt i konkurs eller
som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget får inte
antas till ledamot. Inte heller får
den antas till ledamot som enligt 3 §
lagen (1985: 354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall,
m. m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid allmän domstol eller allmän
åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den
som annars är anställd i statens eller kommuns tjänst eller hos annan
enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag.
Vad som nu sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå.

10 kap.
7 §

Tvist på grund av förmyndares
eller god mans förvaltning må väckas
vid den rätt, där förmynderskapet
eller godmanskapet är eller senast
varit inskrivet, eller ock vid
rätten i den ort, där förvaltningen
förts.

Har någon eljest haft annans
egendom till förvaltning, må tvist
på grund av förvaltningen väckas
vid rätten i den ort, där förvaltningen
förts.

Tvist på grund av förmyndares,
god mans eller förvaltares förvaltning/år
väckas vid den rätt där förmynderskapet,
godmanskapet eller
förvaltarskapet är eller senast varit
inskrivet, eller också vid rätten i
den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans
egendom till förvaltning, får tvist
på grund av förvaltningen väckas
vid rätten i den ort där förvaltningen
förts.

12 kap.

2 §5

Såsom ombud må ej brukas annan än den som rätten med hänsyn till
redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i
målet.

1988/89:LU9

Bilaga 1

5 Senaste lydelse 1956:230.

62

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ombud skall vara svensk medborgare med hemvist inom riket; dock må
även annan brukas såsom ombud, om rätten med hänsyn till målets beskaffenhet
och övriga omständigheter finner det lämpligen kunna ske.

Ej må den vara ombud, som är
omyndig eller i konkurstillstånd.

Ej må den vara ombud, som är
underårig eller i konkurstillstånd
eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

20 kap.
14 §6

Är målsäganden omyndig och rör
brottet egendom, varöver han ej råder,
eller rättshandling, som han ej
själv äger ingå, åge hans ställföreträdare
angiva brottet eller tala
därå. Rör brottet den omyndiges
person, åge den som har vårdnaden
om honom angiva brottet eller tala
därå. Vad i 11 kap. 2-5 §§ är stadgat
om part och ställföreträdare i
tvistemål åge motsvarande tillämpning
beträffande målsägande, även
om han ej för talan.

Om rättegångsombud för målsägande
gälle vad i 12 kap. är stadgat.

Är målsäganden omyndig och rör
brottet egendom, varöver han ej råder,
eller rättshandling, som han ej
själv äger ingå, får hans ställföreträdare
angiva brottet eller tala
därå. Samma rätt har en förvaltare
enligt föräldrabalken för en målsägandes
räkning när brottet rör
egendom eller rättshandling som
omfattas av förvaltarens uppdrag.
Rör brottet den omyndiges person,
får den som har vårdnaden om honom
angiva brottet eller tala därå.
Vad i 11 kap. 2-5 §§ är stadgat om
part och ställföreträdare i tvistemål
tillämpas beträffande målsägande,
även om han ej för talan.

Om rättegångsombud för målsägande
gäller vad i 12 kap. är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

6 Senaste lydelse 1974:239.

63

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av
domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §'

Underrätt är vid handläggning av Underrätt är vid handläggning av
ärende domför med en lagfaren do- ärende domför med en lagfaren domare,
om ej annat följer av vad som mare, om ej annat följer av vad som

föreskrives nedan i denna paragraf, föreskrivs nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som Vid annan handläggning än som

sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava sägs i 3 eller 4 § skall rätten ha den

den sammansättning som anges i sammansättning som anges i tredje

tredje stycket, stycket,

om ärendet är tvistigt,

om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller

om ärendet angår

1. tillstånd till äktenskap enligt 2 1. anordnande, upphörande eller

kap. 2 § äktenskapshalken, ändring av förvaltarskap enligt II

kap. 7, 19 eller 23 § föräldrabalken,

2. talan mot överförmyndares beslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till
vinstutdelning i bolag eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i
detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare
och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen
(1987:232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars
av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i
rätten, skall 14 kap. 17 § äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket föreskriva att
tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av enkel
beskaffenhet och som avser

1. förordnande eller entledigande 1. förordnande eller entledigande

av förmyndare eller god man, av förmyndare, god man eller för valtare,

2. inskrivning av förmynderskap 2. inskrivning av förmynderskap,

eller godmanskap, godmanskap eller förvaltarskap,

3. avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman och förordnande
eller entledigande av boutredningsman,

4. förordnande av bodelningsförrättare,

5. förordnande av skiftesman vid arvskifte, eller

6. dödande av handlingar och inteckningar enligt lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling, dock ej i fall som avses i 12 a § nämnda
lag.

1988/89:LU9

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
1 Senaste lydelse 1987:1109.

64

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs
värdehandlingar

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Vad i denna lag stadgas skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om
vård av värdehandlingar, som tillhöra
den, för vilken god man förordnats
efter vad i 18 kap. 3 eller
4 § föräldrabalken stadgas, så ock i
fråga om medel, som för hans räkning
innestå hos bank och ej må
uttagas utan överförmyndarens tillstånd.

Vad som föreskrivs i denna lag
skall tillämpas även i fråga om vård
av värdehandlingar som tillhör den,
för vilken god man enligt 11 kap. 3
eller 4 § föräldrabalken eller förvaltare
enligt samma balk har förordnats,
liksom i fråga om medel som
för sådan persons räkning står inne
hos bank och inte får tas ut utan
överförmyndarens tillstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1976:616.

5 Riksdagen 1988189.8 sami. Nr 9

1988/89 :LU9

Bilaga 1

65

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt
Härigenom föreskrivs att 9, 12 och 19 §§ lagen (1904:48 s. 1) om sam -

äganderätt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

<

I sammanhang med förordnande
om offentlig auktion bestämme rätten
ock, där sådant av någon delägare
yrkas, ett pris, varunder godset
ej må försäljas. Är fråga om försäljning
av fastighet, däri omyndig
har del, skall sådant pris utsättas,
ändå att yrkande därom ej framställe
s.

I övrigt varde försäljningsvillkoren
bestämda av gode
mannen.

12

Äro samtliga delägare vid auktionen
tillstädes och varda de överens
om antagande eller förkastande av
anbud, som å auktionen göres skall
vid deras beslut bero; dock att, där
fråga är om fastighet, vari omyndig
har del, försäljning ej må ske, utan
den omyndiges andel varder betald
efter det enligt 9 § utsatta pris.

Varda delägarna ej ense, efter ty
nyss är sagt, gälle högsta anbudet
såsom antaget, där det ej understiger
pris, som enligt 9 § må vara
utsatt. Är lott i samfälld fastighet
särskilt intecknad och uppgår den
på sådan lott belöpande andel i den
bjudna köpeskillingen icke till beloppet
av den gäld, för vilken lotten
på grund av inteckning häftar, må
ej anbudet antagas, med mindre
ägare av övriga lotter det medgiva;
dock att vad sålunda föreskrivits

Föreslagen lydelse

§

I samband med ett förordnande
om offentlig auktion skall rätten
också, om det yrkas av någon delägare,
bestämma ett pris under vilket
godset inte får försäljas. Är det
fråga om försäljning av en fastighet,
i vilken en omyndig har del eller
som till någon del omfattas av ett
förvaltarskap enligt föräldrabalken,
skall ett sådant pris bestämmas,
även om det inte yrkas av någon.

I övrigt skall försäljningsvillkoren
bestämmas av gode
mannen.

§'

Om samtliga delägare är närvarande
vid auktionen och de är överens
om att anta eller förkasta ett
anbud som lämnas på auktionen,
gäller deras beslut. Är det fråga om
en fastighet, för vilken rätten utan
yrkande enligt 9 § skall bestämma
ett visst lägsta pris, får försäljning
dock inte ske om inte den omyndiges
andel eller den andel som omfattas
av ett förvaltarskap enligt
föräldrabalken blir betald enligt det
bestämda priset.

Är delägarna ej ense, gäller högsta
anbudet såsom antaget, om det ej
understiger det pris som har bestämts
enligt 9 §. Är lott i samfälld
fastighet särskilt intecknad och
uppgår den på sådan lott belöpande
andelen i den bjudna köpeskillingen
icke till beloppet av den gäld, för
vilken lotten på grund av inteckning
häftar, får anbudet inte antas, om
inte ägare av övriga lotter medger
det. Vad som nu har sagts gäller
dock inte, om försäljningen avser

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1907:83 s. 3.

66

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

icke äger tillämpning, där försäljningen
avser att frän två eller flera
hemmanslotter avsöndra mark,
som varit till ständigt ryttare-, soldat-
eller båtsmanstorp anslagen.

att från två eller flera hemmanslotter
avsöndra mark, som varit anslagen
till ständigt ryttare-, soldat- eller
båtsmanstorp.

19 §2

Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet,
som avses i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, eller å
sådan allmänning, som avses i lagen (1952:166) om häradsallmänningar
eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej
heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av
jaktvårdsområde, bestående av allenast en fastighet, eller av fiskevårdsområde,
omfattande allenast en fastighet eller det till allenast en fastighet
hörande fisket.

Beträffande egendomsförhållanden som rör makar, sambor, delägare i
oskiftat dödsbo, bolagsmän, redare som ingått överenskommelse om partrederi
eller deltagare i samma gruvrörelse finns särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i 15 kap. 15 §
föräldrabalken skall inte tillämpas i
fråga om försäljning enligt denna
lag av samfälld fast egendom, vari
omyndig äger del.

Bestämmelserna i 15 kap. 15 §
föräldrabalken skall inte tillämpas i
fråga om försäljning enligt denna
lag av samfälld fast egendom, som
till någon del ägs av omyndig eller
omfattas av ett förvaltarskap enligt
föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1987:796.

67

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1915:218) om avtal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Där fullmaktsgivaren förklaras Om fullmaktsgivaren får en föromyndig
eller kommer under an- valtare enligt föräldrabalken, har

nans målsmanskap, havé rätts- en rättshandling som fullmäktigen

handling, som fullmäktigen företa- företar och som omfattas av förval ger,

icke större verkan än den skul- larens uppdrag inte större verkan

le haft, om fullmaktsgivaren själv än den skulle ha haft, om fullmakts företagit

densamma. givaren själv hade företagit rätts handlingen.

Jenna lag träder i kraft i

1988/89:LU9

Bilaga 1

68

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Ändå att ny borgenär är i god tro,
må gäldenären mot honom göra gällande: att

skuldebrevet är förfalskat, eller
å gäldenärens vägnar utfärdat
av någon som därtill saknade behörighet,
eller ogiltigt såsom tillkommet
under tvång varom sägs i 28 §
lagen om avtal, eller såsom utfärdat
av någon som var omyndig eller
handlade under inflytande av rubbad
själsverksamhet; eller

att skuldebrevet dödats eller betalning
fullaorts genom fordringsbeloppets
nedsättande i allmänt
förvar, eller att borgenären i följd
av preskription eller proklama förlorat
sin talan, eller att skuldförhållandet
ändrats genom tvångsackord.

Även om en ny borgenär är i god
tro, får gäldenären mot honom göra
gällande att skuldebrevet är förfalskat,
att det på gäldenärens vägnar
har utfärdats av någon som saknade
behörighet till det eller att det är
ogiltigt på grund av att det har
kommit till under sådant tvång som
anges i 28 § lagen (1915:218) om
avtal och andra rättshandlingar på
förmögenhetsrättens område.

Vidare får gäldenären även mot
en godtroende borgenär göra gällande
att skuldebrevet har utfärdats
av någon som var omyndig eller
handlade under inflytande av
rubbad själsverksamhet eller inte
hade rätt att utfärda skuldebrevet
på grund av att en förvaltare enligt
föräldrabalken var förordnad för
honom.

Slutligen får gäldenären även
mot en godtroende borgenär åberopa
att skuldebrevet har dödats eller
att betalning har fullgjorts genom
att fordringsbeloppet har satts ned
i allmänt förvar eller att borgenären
på grund av preskription eller proklama
har förlorat sin talan eller att
skuldförhållandet har ändrats genom
tvångsackord.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

69

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1981:131) om kallelse på
okända borgenärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §'

När ansökan om äktenskapsskillnad eller anmälan enligt 9 kap. 1 § andra
stycket äktenskapsbalken har gjorts, får vardera maken ansöka om kallelse
på egna eller andra makens okända borgenärer.

Kallelse på okända borgenärer Kallelse på okända borgenärer

får också sökas av förmyndaren, får också sökas av god man eller

när någon har förklarats omyndig. förvaltare enligt föräldrabalken.

6 §

En borgenär, som inte är upptagen
i förteckningen över kända borgenärer
och som underlåter att anmäla
sin fordran inom den föreskrivna
tiden, förlorar rätten att
kräva ut fordringen, om han inte
visar att gäldenären har känt till den
före anmälningstidens utgång. Har
kallelsen skett på ansökan av förmyndare,
gäller vad som har sagts
om gäldenären i stället förmyndaren.
Anmälan behövs inte, om borgenären
inom anmälningstiden åberopar
sin fordran i gäldenärens konkurs
eller i förhandling om offentligt
ackord.

En borgenär, som inte är upptagen
i förteckningen över kända borgenärer
och som underlåter att anmäla
sin fordran inom den föreskrivna
tiden, förlorar rätten att
kräva ut fordringen, om han inte
visar att gäldenären har känt till den
före anmälningstidens utgång. Har
kallelsen skett på ansökan av god
man eller förvaltare enligt föräldrabalken,
gäller vad som har sagts om
gäldenären i stället gode mannen
eller förvaltaren. Anmälan behövs
inte, om borgenären inom anmälningstiden
åberopar sin fordran i
gäldenärens konkurs eller i förhandling
om offentligt ackord.

Förlust av rätten att kräva ut en huvudfordran omfattar även fordran på
ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1987:810.

70

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 och 10 §§ samt 20 kap. 8 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

8

Försäkrad som åtnjuter förtidspension
enligt 7 kap. 1 § första
stycket är skyldig att, om hans arbetsförmåga
väsentligt förbättras,
utan oskäligt dröjsmål göra anmälan
härom hos allmän försäkringskassa.
Motsvarande skall beträffande
försäkrad, vars rätt till förtidspension
grundats på varaktig arbetslöshet,
så ock den som åtnjuter
änkepension eller förmån enligt 9
kap. gälla, om förhållandena så
ändras att rätten till pensionen eller
förmånen därav påverkas. Är den
försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren.

Underlåtes anmälan som avses i
första stycket utan giltigt skäl, må
pensionen eller förmånen indragas
för viss tid eller tills vidare.

§

Försäkrad som åtnjuter förtidspension
enligt 7 kap. 1 § första
stycket är skyldig att, om hans arbetsförmåga
väsentligt förbättras,
utan oskäligt dröjsmål göra anmälan
härom hos allmän försäkringskassa.
Motsvarande skall beträffande
försäkrad, vars rätt till förtidspension
grundats på varaktig arbetslöshet,
så ock den som åtjnuter
änkepension eller förmån enligt 9
kap. gälla, om förhållandena så
ändras att rätten till pensionen eller
förmånen därav påverkas. Är den
försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren.
Om den försäkrade har en god man
eller förvaltare enligt föräldrabalken,
har denne motsvarande skyldighet
att göra anmälan, om det
kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i
första stycket utan giltigt skäl, får
pensionen eller förmånen dras in
för viss tid eller tills vidare.

10

Har någon under resa eller eljest
blivit borta och kan det antagas att
han avlidit, äga hans efterlevande
åtnjuta familjepension enligt denna
lag. Såsom villkor för utbetalning
av pension må dock krävas förklaring
på heder och samvete av efterlevande
att denne saknar varje underrättelse
om den bortovarande. I
fråga om omyndig må sådan förklaring
infordras från hans förmyndare.
Finnes den bortovarande sedermera
vara vid liv, skall pension ej
vidare utgå.

§

Har någon under resa eller eljest
blivit borta och kan det antas att
han avlidit, har hans efterlevande
rätt till familjepension enligt denna
lag. Såsom villkor för utbetalning
av pension får dock krävas förklaring
på heder och samvete av efterlevande
att denne saknar vaije underrättelse
om den bortavarande. I
fråga om omyndig får sådan förklaring
infordras från hans förmyndare.
Förklaring kan också infordras
av en god man eller förvaltare som
har förordnats enligt föräldrabalken.
Visar det sig sedermera att

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982: 120.

71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den bortavarande är vid liv skall
pension ej vidare utgå.

20 kap.

8 §

Den som är försäkrad eller eljest
äger rätt till ersättning enligt denna
lag åligger att, i enlighet med de
föreskrifter som meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bestämmande,
av riksförsäkringsverket,
lämna de uppgifter, som äro av
betydelse för tillämpningen av
lagen. Beträffande omyndig åvilar
uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

Den som är försäkrad eller eljest
äger rätt till ersättning enligt denna
lag åligger att, i enlighet med de
föreskrifter som meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bestämmande,
av riksförsäkringsverket,
lämna de uppgifter som är av
betydelse för tillämpningen av
lagen. Beträffande den som är omyndig
eller har god man eller förvaltare
enligt föräldrabalken har
förmyndaren eller, om det kan anses
följa av uppdraget, gode
mannen eller förvaltaren skyldighet
att lämna uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

72

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 8 och 11 §§ lagen (1962: 392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8

Den som åtnjuter hustrutillägg eller
kommunalt bostadstillägg är
skyldig att, om hans eller hans makes
ekonomiska förhållanden väsentligt
förbättrats, utan oskäligt
dröjsmål göra anmälan härom till
den allmänna försäkringskassa,
inom vars verksamhetsområde han
senast blivit mantalsskriven. Enahanda
skyldighet åligger honom,
om han åtnjuter kommunalt
bostadstillägg och mantalsskrives i
annan kommun än förut, så ock om
han ingår äktenskap eller om hans
äktenskap upplöses genom makens
död eller annorledes. Är den som
åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren.
Uppbäres förmånen av myndighet
eller av annan person än den
pensionsberättigade eller dennes
förmyndare, är jämväl sådan myndighet
eller person anmälningsskyldig.

Ansökan om förmån enligt denna
lag skall innehålla nödiga upplysningar
för bedömande av sökandens
rätt ävensom en av sökanden
och, om han är gift, hans make
underskriven förklaring på heder
och samvete att de lämnade upplysningarna
äro med sanningen överensstämmande.
För omyndig sö -

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

2 Senaste lydelse 1987:207.

,2

Den som åtnjuter hustrutillägg eller
kommunalt bostadstillägg är
skyldig att, om hans eller hans makes
ekonomiska förhållanden väsentligt
förbättrats, utan oskäligt
dröjsmål göra anmälan om detta till
den allmänna försäkringskassa,
inom vars verksamhetsområde han
senast blivit mantalsskriven. Enahanda
skyldighet åligger honom,
om han åtnjuter kommunalt

bostadstillägg och mantalsskrivs i
annan kommun än förut, så ock om
han ingår äktenskap eller om hans
äktenskap upplöses genom makens
död eller annorledes. Är den som
åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren.
Om den som uppbär förmånen
har en god man eller förvaltare enligt
föräldrabalken, har denne motsvarande
skyldighet att göra anmälan,
om det kan anses ingå i uppdraget.
Uppbärs förmånen av myndighet
eller av annan person än den
pensionsberättigade eller dennes
förmyndare, gode man eller förvaltare,
är även sådan myndighet eller
person anmälningsskyldig.

§

Ansökan om förmån enligt denna
lag skall innehålla nödiga upplysningar
för bedömande av sökandens
rätt samt en av sökanden och,
om han är gift, hans make underskriven
förklaring på heder och samvete
att de lämnade upplysningarna
är med sanningen överensstämmande.
För sökande som är omyn -

1988/89:LU9

Bilaga 1

73

Nuvarande lydelse

kande skall förklaringen avgivas av
förmyndaren.

Föreslagen lydelse

dig eller har god man eller förvaltare
enligt föräldrabalken skall förklaringen
avges av förmyndaren eller,
om det kan anses följa av uppdraget,
av gode mannen eller förvaltaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

74

19 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § studiestödslagen1 (1973:349) skall ha
följande lydelse.

9 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast

återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på
sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges
där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap.
31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller Avser återkrav enligt första eller
andra stycket studiehjälp enligt 3 andra stycket studiehjälp enligt 3

kap. till sådan studerande, som vid kap. till sådan studerande, som vid

utbetalningstillfället var omyndig utbetalningstillfället var omyndig,

på grund av ålder, åvilar betal- åvilar betalningsskyldigheten den

ningsskyldigheten den som då var som då var den omyndiges förmyn den

omyndiges förmyndare. dare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt
4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt
första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits
efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger
statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som
infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda
skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin
skyldighet att erlägga räntan.

)enna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1987:303.

75

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 § och 8 kap. 6 § lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring1 skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

5 kap.

12 §

Nuvarande lydelse

Har försäkrad blivit borta under
resa eller i annat sammanhang och
kan det antagas att han har avlidit
till följd av arbetsskada, har hans
efterlevande rätt till livränta. Som
villkor för utbetalning av livränta
får dock krävas förklaring på heder
och samvete av efterlevande att
denne saknar vaije underrättelse
om den försäkrade. I fråga om omyndig
får sådan förklaring krävas
från hans förmyndare.

Har försäkrad blivit borta under
resa eller i annat sammanhang och
kan det antagas att han har avlidit
till följd av arbetsskada, har hans
efterlevande rätt till livränta. Som
villkor för utbetalning av livränta
får dock krävas förklaring på heder
och samvete av efterlevande att
denne saknar vaije underrättelse
om den försäkrade. I fråga om omyndig
får sådan förklaring krävas
från hans förmyndare. Förklaring
kan också infordras av en god man
eller förvaltare som har förordnats
enligt föräldrabalken.

Visar det sig sedermera att den försäkrade är vid liv eller att han har
avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till livränta.

8 kap.

6 §

Den som har rätt till ersättning
från arbetsskadeförsäkringen är
skyldig att enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer
lämna de uppgifter som är av betydelse
för tillämpningen av denna
lag. Är den förmånsberättigade omyndig,
skall uppgifterna lämnas
av förmyndaren.

Den som har rätt till ersättning
från arbetsskadeförsäkringen är
skyldig att enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer
lämna de uppgifter som är av betydelse
för tillämpningen av denna
lag. Är den förmånsberättigade omyndig
eller har god man eller förvaltare
enligt föräldrabalken förordnats
för honom, skall uppgifterna
lämnas av förmyndaren eller,
om det kan anses följa av uppdraget,
av gode mannen eller förvaltaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1977:264.

76

21 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring Bllaga 1

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

23 §'

Bestämmelserna i 16 kap. 12 §,

17 kap. 1 § och 20 kap. 5,6 och 8 §§
lagen (1962: 381) om allmän försäkring
om utbetalning till annan än
den pensionsberättigade, sammanträffande
av förmåner, preskription,
utmätningsförbud och uppgiftsskyldighet
beträffande den som
är omyndigförklarad tillämpas även
i fråga om delpension.

Bestämmelserna i 16 kap. 12 §,
17 kap. 1 § och 20 kap. 5, 6 och 8 §§
lagen (1962:381) om allmän försäkring
om utbetalning till annan än
den pensionsberättigade, sammanträffande
av förmåner, preskription,
utmätningsförbud och uppgiftsskyldighet
beträffande den som
har god man eller förvaltare enligt
föräldrabalken tillämpas även i fråga
om delpension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Senaste lydelse 1983: 197.

77

22 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

1988/89:LU9

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 48 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

48 §

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken
avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

1 kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 §
att besluta att inte påbölja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

7. kap. 7,11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att
godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta
befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25, 27 eller 28 § denna
lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Senaste lydelse 1981: 1244. 78

II kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1944:133) om kastrering skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §'

Kastrering må, där ej nedan annorlunda
stadgas, företagas allenast
efter tillstånd av socialstyrelsen.
Sådant tillstånd må icke lämnas
för någon, med mindre tillfälle
att yttra sig, där så kan ske, beretts,
om han är underårig den som har
vårdnaden om honom, om han är
omyndigförklarad hans förmyndare,
om han är gift hans make samt
om han är intagen å allmän anstalt
dennas läkare och föreståndare.

Kastrering får, om ej nedan annorlunda
stadgas, företas endast efter
tillstånd av socialstyrelsen. Sådant
tillstånd får inte lämnas för någon,
såvida inte tillfälle att yttra
sig, där så kan ske, har beretts, om
han är underårig den som har vårdnaden
om honom, om han är gift
hans make samt om han är intagen
på allmän anstalt dennas läkare och
föreståndare.

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke
får kastrering enligt 1 § andra stycket företagas utan socialstyrelsens tillstånd,
om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den
tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivande
av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsättningarna
för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som
är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen
(1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på
sjukhus med stöd av lagen (1966: 293) om beredande av slutén psykiatrisk
vård i vissa fall.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas
vad i första stycket andra punkten stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1981: 1254.

79

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1966: 293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Patienten eller hans make, om Patienten eller hans make, om

makarna sammanbodde vid tiden makarna sammanbodde vid tiden

för intagningen, eller annan, som då för intagningen, eller annan, som då

stadigvarande sammanbodde med stadigvarande sammanbodde med

honom eller hans barn, fader, mo- honom, eller hans barn, fader, moder,
syskon, förmyndare eller gode der, syskon, förmyndare, gode man

man får göra ansökan om utskriv- eller förvaltare får göra ansökan om

ning. utskrivning.

Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om patient som
avses i 17 § andra stycket ger till känna att han icke vill vara intagen på
sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin möjlighet
att ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom att upprätta
erforderliga handlingar.

Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning
förrän en månad förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:782.

80

25 Förslag till

Lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190)

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ transplantationslagen (1975: 190)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ingrepp som avses i denna lag får
företagas på levande person om
denne skriftligen samtyckt till ingreppet.

Ingrepp på den som ej fyllt aderton
år eller som på grund av psykisk
sjukdom, hämmad förståndsutveckling
eller psykisk abnormitet
av annat slag saknar förmåga att
lämna samtycke enligt första stycket
får ske om medicinska skäl påkallar
att biologiskt material för
transplantation tages från denne. I
fall som nu nämnts fordras socialstyrelsens
tillstånd till ingreppet.
Innan styrelsen avgör tillståndsfrågan
skall beträffande den som är
underårig hans vårdnadshavare och
beträffande den som lider av psykisk
abnormitet förmyndare eller
god man beredas tillfälle att yttra
sig. Tillstånd får lämnas endast om
synnerliga skäl föreligger. Ingrepp
får icke företagas mot givarens vilja.

Vill någon komma i fråga som givare
av biologiskt material skall
den läkare som enligt 3 § har rätt att
besluta om ingrepp upplysa honom
och, i förekommande fall, vårdnadshavare,
förmyndare eller god
man om ingreppets beskaffenhet
och om de risker som är förknippade
med detta. Samtycke som avses
i 4 § skall lämnas till läkaren. Denne
skall därvid förvissa sig om att
givaren har förstått innebörden av
upplysningarna.

Ingrepp som avses i denna lag får
företas på en levande person om
denne skriftligen samtyckt till ingreppet.

Ingrepp på den som ej fyllt aderton
år eller som på grund av psykisk
sjukdom, hämmad förståndsutveckling
eller psykisk abnormitet
av annat slag saknar förmåga att
lämna samtycke enligt första stycket
får ske om medicinska skäl påkallar
att biologiskt material för
transplantation tas från denne. I fall
som nu nämnts fordras socialstyrelsens
tillstånd till ingreppet. Innan
styrelsen avgör tillståndsfrågan
skall beträffande den som är underårig
hans vårdnadshavare och beträffande
den som lider av psykisk
abnormitet god man eller förvaltare
beredas tillfälle att yttra sig. Tillstånd
får lämnas endast om synnerliga
skäl föreligger. Ingrepp får inte
företas mot givarens vilja.

Vill någon komma i fråga som givare
av biologiskt material skall
den läkare som enligt 3 § har rätt att
besluta om ingrepp upplysa honom
och, i förekommande fall, vårdnadshavare,
god man eller förvaltare
om ingreppets beskaffenhet och
om de risker som är förknippade
med detta. Samtycke som avses i
4 § skall lämnas till läkaren. Denne
skall därvid förvissa sig om att givaren
har förstått innebörden av upplysningarna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: LU9

Bilaga 1

81

6 Riksdagen 1988189. 8sami. Nr 9

26 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 6 och 11 §§ lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Särskilda omsorger skall ges den
psykiskt utvecklingsstörde endast
om han begär det. Om han är under
15 år eller, i annat fall, om han uppenbart
saknar förmåga att på egen
hand ta ställning i frågan, skall de
särskilda omsorgerna ges på begäran
av vårdnadshavare, förmyndare
eller god man.

11

Landstingskommunen skall anmäla
till överförmyndaren när en
psykiskt utvecklingsstörd kan antas
behöva förmyndare eller god man
samt när en omyndighetsförklaring
bör kunna hävas eller ett godmanskap
kunna upphöra.

Föreslagen lydelse

§

Särskilda omsorger skall ges den
psykiskt utvecklingsstörde endast
om han begär det. Om han är under
15 år eller, i annat fall, om han uppenbart
saknar förmåga att på egen
hand ta ställning i frågan, skall de
särskilda omsorgerna ges på begäran
av vårdnadshavare, förmyndare,
god man eller förvaltare enligt
föräldrabalken.

§

Landstingskommunen skall anmäla
till överförmyndaren när en
psykiskt utvecklingsstörd kan antas
behöva god man eller förvaltare
samt när ett godmanskap eller
förvaltarskap bör kunna upphöra
eller uppdragets omfattning ändras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

82

27 Förslag till

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 23 § och 3 kap. 3 § bankrörelselagen
(1987:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

23 §

En omyndig får utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel som den
omyndige själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton år. Utan den
omyndiges samtycke får banken inte betala ut sådana medel till förmyndaren.
Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta
medlen och företett bevis på detta, får den omyndige inte vidare förfoga
över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas på
insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes hos
banken.

Medel som en förmyndare eller
god man förvaltar enligt föräldrabalken
får tas ut utan överförmyndarens
tillstånd endast om det har
gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9 §
andra stycket nämnda balk eller uttaget
avser ränta som stått inne kortare
tid än ett år. Överförmyndaren
kan när som helst förordna, att ett
förbehåll inte skall gälla. Sådant
förordnande skall antecknas på bevis
eller i motbok, som har utfärdats
om insättningen. Banken är
skyldig att på begäran av överförmyndare,
förmyndare eller god
man utfärda bevis om beloppet av
de medel som sätts in eller som står
inne, samt i förekommande fall intyga
att meddelat tillstånd inte utnyttjats.

Medel som en förmyndare, god
man eller förvaltare förvaltar enligt
föräldrabalken får tas ut utan överförmyndarens
tillstånd endast om
det har gjorts förbehåll enligt 15
kap. 9 § andra stycket nämnda balk
eller uttaget avser ränta som stått
inne kortare tid än ett år. Överförmyndare
kan när som helst förordna,
att ett förbehåll inte skall gälla.
Sådant förordnande skall antecknas
på bevis eller i motbok, som har
utfärdats om insättningen. Banken
är skyldig att på begäran av överförmyndare,
förmyndare, god man
eller förvaltare utfärda bevis om
beloppet av de medel som sätts in
eller som står inne, samt i förekommande
fall intyga att meddelat tillstånd
inte utnyttjats.

3 kap.
3 §

Revisorerna skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, bankinspektionen
i särskilda fall tilllåter
annat. Den som är auktoriserad eller
godkänd revisor behöver dock
inte vara svensk medborgare. Den
som är omyndig, i konkurs eller
underkastad näringsförbud får inte
vara revisor.

Revisorerna skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, bankinspektionen
i särskilda fall tillåter
annat. Den som är auktoriserad eller
godkänd revisor behöver dock
inte vara svensk medborgare. Den
som är underårig, i konkurs eller
underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt II kap.
7 £ föräldrabalken utan begräns -

1988/89:LU9

Bilaga 1

83

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ning av förvaltaruppdraget får inte
vara revisor.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag
med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till
bankens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den
huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad
revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 § om behörighet och i 13 § om rätt att närvara på
stämma tillämpas på den huvudansvarige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

84

28 Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 13 och 16 §§ 4 kap. 4 § samt
7 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.

Stiftarna skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige. Den
som är omyndig eller i konkurs får
inte vara stiftare. Att detsamma
gäller den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Stiftarna skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige. Den
som är underårig eller i konkurs eller
som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
får inte vara stiftare. Att detsamma
gäller den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av ett eller
flera utländska bankföretag som stiftare.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna
om fusion i 11 kap. 2 §.

3 kap.
13 §

I avstämningsbolag skall i en särskild
förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling
visar att han, till följd av uppdrag
eller pantsättning eller på grund av
villkor i testamente eller gåvobrev,
har rätt att i stället för den aktieägare
som är införd i aktieboken lyfta
utdelning och ta emot emissionsbevis
och, vid fondemission, brev på
en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare
eller god man för en aktieägare
eller vid konkurs konkursförvaltaren
eller vid utmätning,
kvarstad eller betalningssäkring avseende
aktier kronofogdemyndigheten.

I avstämningsbolag skall i en särskild
förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling
visar att han, till följd av uppdrag
eller pantsättning eller på grund av
villkor i testamente eller gåvobrev,
har rätt att i stället för den aktieägare
som är införd i aktieboken lyfta
utdelning och ta emot emissionsbevis
och, vid fondemission, brev på
en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare,
god man eller förvaltare
för en aktieägare eller vid konkurs
konkursförvaltaren eller vid utmätning,
kvarstad eller betalningssäkring
avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma
uppgifter som enligt 10 § skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av
förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan
anteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke
av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckningen.

1988/89:LU9

Bilaga 1

85

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget
företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit
nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet
innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för
avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas
under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan
bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet
och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är
förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av
nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna
lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandet
inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtten
har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man, på grund av ett
förordnande enligt 18 kap. 4 § första
stycket 5 föräldrabalken,
förvaltar aktier för en blivande aktieägares
räkning, skall den blivande
ägaren på anmälan av den gode
mannen föras in som ägare i aktieboken
med anteckning om förvärvet
och om förordnandet.

När en god man, på grund av ett
förordnande enligt 11 kap. 3 § första
stycket 5 föräldrabalken,
förvaltar aktier för en blivande aktieägares
räkning, skall den blivande
ägaren på anmälan av den gode
mannen föras in som ägare i aktieboken
med anteckning om förvärvet
och om förordnandet.

4 kap.

4 §

De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att
för vaije aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemmission teckningsrättsbevis
och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämningsbolag,
får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emissionsbevis.
Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i
beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för vaije ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett
bankaktiebolag som inte är ett avstämningsbolag skall anteckning om detta
göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger
används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emis sionsbevisen

och, vid fondemission,
breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i
rekommenderat brev eller på annat
betryggande sätt till dem som på
avstämningsdagen är införda i aktieboken
eller i förteckningen enligt

3 kap. 13 §. Om dessa inte var berättigade
att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort
sin skyldighet. Detta gäller dock
inte om bolaget eller värdepapperscentralen
kände till att handlingarna
skulle komma i orätta händer el -

I avstämningsbolag skall emissionsbevisen
och, vid fondemission,
breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i
rekommenderat brev eller på annat
betryggande sätt till dem som på
avstämningsdagen är införda i aktieboken
eller i förteckningen enligt
3 kap. 13 §. Om dessa inte var berättigade
att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort
sin skyldighet. Detta gäller dock
inte om bolaget eller värdepapperscentralen
kände till att handlingarna
skulle komma i orätta händer el -

1988/89 :LU9

Bilaga 1

86

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ler om någon av dem har åsidosatt
den aktsamhet som efter omständigheterna
skäligen bort iakttas.
Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort sin
skyldighet om mottagaren var omyndig.

ler om någon av dem har åsidosatt
den aktsamhet som efter omständigheterna
skäligen bort iakttas.
Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort sin
skyldighet om mottagaren var
underårig eller hade en förvaltare
enligt föräldrabalken förordnad att
företräda honom i denna angelägenhet.

7 kap.
3 §‘

Styrelseledamöterna skall vara
svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen i
särskilda fall tillåter något annat,
bosatta i Sverige. Den som är omyndig
eller i konkurs kan inte vara
styrelseledamot. Att detsamma gäller
den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara
svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen i
särskilda fall tillåter något annat,
bosatta i Sverige. Den som är
underårig eller i konkurs eller som
har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget kan inte vara
styrelseledamot. Att detsamma gälle
den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Utan hinder av första stycket får i ett bankaktiebolag som är bildat av
utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter
vara svenska medborgare bosatta utomlands eller utländska medborgare.
Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i
landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
får medge undantag från vad som föreskrivs i detta stycke.

Av styrelseledamöterna får högst en för vaije påbörjat femtal vara
anställd i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till de offentliga
styrelseledamöterna eller arbetstagarrepresentanter som har utsetts
enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1987:1248.

87

29 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 12 och 15 §§, 4 kap. 3 §,
8 kap. 4 § samt 10 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385)' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §

Aktiebolag bildas av en eller flera stiftare. Stiftare skall vara svensk
medborgare och bosatt i Sverige eller svensk juridisk person. Handelsbolag
får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman
är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer kan medge annan än som angivits nu att vara
stiftare.

Den som är omyndig eller i konkurs
kan ej vara stiftare.

Den som är underårig eller i konkurs
eller som har förvaltare enligt
II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
kan ej vara stiftare.

3 kap.
12 §

I avstämningsbolag skall den som
med skriftlig handling visar att han
till följd av uppdrag eller pantsättning
eller på grund av villkor i testamente
eller gåvobrev har rätt att i
stället för den i aktieboken införda
aktieägaren lyfta utdelning och
mottaga emissionsbevis och, vid
fondemission, brev på ny aktie på
begäran upptagas i en särskild förteckning.
Detsamma gäller förmyndare
eller god man för aktieägare
eller vid konkurs konkursförvaltaren
eller vid utmätning, kvarstad eller
betalningssäkring avseende aktier
kronofogdemyndigheten.

I avstämningsbolag skall den som
med skriftlig handling visar att han
till följd av uppdrag eller pantsättning
eller på grund av villkor i testamente
eller gåvobrev har rätt att i
stället för den i aktieboken införda
aktieägaren lyfta utdelning och
motta emissionsbevis och, vid
fondemission, brev på ny aktie på
begäran upptas i en särskild förteckning.
Detsamma gäller förmyndare,
god man eller förvaltare för
aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren
eller vid utmätning,
kvarstad eller betalningssäkring avseende
aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma
uppgifter som enligt 10 § första stycket skall införas i aktieboken om
aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer
den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när det
visas att rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej
lämnas till annan utan samtycke av
den som beröres av förhållanden
som antecknats i förteckningen.

Uppgift ur förteckningen får ej
lämnas till annan utan samtycke av
den som berörs av förhållanden
som antecknats i förteckningen.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:739.

88

Nuvarande lydelse

15

Vad som sägs i denna lag om aktieägares
rätt att i bolaget företräda
aktier skall gälla även beträffande
den som genom testamente erhållit
nyttjanderätten till eller rätten till
avkomst av aktier, om testamentet
innehåller bestämmelse att han
skall äga företräda aktierna och,
beträffande avkomsträttshavaren,
att aktierna till tryggande av hans
avkomsträtt skall sättas under särskild
vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller
avkomsträttshavaren skall på anmälan
bli införd i aktieboken. Vid
införingen skall göras anteckning
om äganderättsförvärvet och om
den med nyttjande- eller avkomsträtten
förenade rätten att i bolaget
företräda aktierna. I fråga om införing
av nyttjande- eller avkomsträttshavaren
gäller i övrigt vad som
sägs i denna lag om införing av aktieägare.
Dock skall påskrift om införingen
ej ske på aktiebrevet. När
det styrkes att nyttjande- eller avkomsträtten
upphört, skall anteckning
därom göras i aktieboken.

När god man på grund av förordnande
jämlikt 18 kap. 4 § 5 föräldrabalken
förvaltar aktier för blivande
aktieägares räkning, skall blivande
ägare på anmälan av gode mannen
införas såsom ägare i aktieboken
med anteckning om förvärvet och
om förordnandet.

Föreslagen lydelse
§

Vad som sägs i denna lag om aktieägares
rätt att i bolaget företräda
aktier skall gälla även beträffande
den som genom testamente erhållit
nyttjanderätten till eller rätten till
avkomst av aktier, om testamentet
innehåller bestämmelse att han
skall ha rätt att företräda aktierna
och, beträffande avkomsträttshavaren,
att aktierna till tryggande av
hans avkomsträtt skall sättas under
särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller
avkomsträttshavaren skall på anmälan
bli införd i aktieboken. Vid
införingen skall göras anteckning
om äganderättsförvärvet och om
den med nyttjande- eller avkomsträtten
förenade rätten att i bolaget
företräda aktierna. I fråga om införing
av nyttjande- eller avkomsträttshavaren
gäller i övrigt vad som
sägs i denna lag om införing av aktieägare.
Dock skall påskrift om införingen
ej ske på aktiebrevet. När
det styrks att nyttjande- eller avkomsträtten
upphört, skall anteckning
därom göras i aktieboken.

När en god man på grund av förordnande
enligt 11 kap. 3 § första
stycket 5 föräldrabalken förvaltar
aktier för blivande aktieägares räkning,
skall blivande ägare på anmälan
av gode mannen införas såsom
ägare i aktieboken med anteckning
om förvärvet och om förordnandet.

4 kap.
3 §

Aktieägare som har företrädesrätt
att deltaga i emission har rätt
att för varje aktie få särskilt emissionsbevis
(vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission
delbevis). Är bolaget ej avstämningsbolag,
får till aktiebrev
hörande kupong användas som
emissionbevis. Användes ej kupong
som emissionsbevis, skall i beviset
anges hur många sådana bevis som
skall lämnas för varje ny aktie.

Aktieägare som har företrädesrätt
att delta i emission har rätt att
för varje aktie få särskilt emissionsbevis
(vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission
delbevis). Är bolaget ej avstämningsbolag,
får till aktiebrev hörande
kupong användas som emissionsbevis.
Används ej kupong som
emissionsbevis, skall i beviset anges
hur många sådana bevis som
skall lämnas för varje ny aktie.

1988/89:LU9

Bilaga 1

89

Nuvarande lydelse

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt
att deltaga i emission i bolag
som ej är avstämningsbolag,
skall det aktiebrev på vilket företrädesrätten
grundas förses med påskrift
härom, om ej kuponger användes
som emissionsbevis.

1 avstämningsbolag skall emissionsbevis
och, vid fondemission,
brev på ny aktie som tillkommer
aktieägaren genast i rekommenderat
brev eiler på annat betryggande
sätt översändas till den som på avstämningsdagen
är införd i aktieboken
eller i förteckning enligt 3 kap.
12 §. Var han vid mottagandet ej
berättigad, skall bolaget likväl anses
ha fullgjort sin skyldighet. Detta
gäller dock ej, om bolaget eller värdepapperscentralen
hade kännedom
om att handlingen kom i orätta
händer eller åsidosatt den aktsamhet
som efter omständigheterna
skäligen bort iakttagas och ej heller
om mottagaren var omyndig.

Föreslagen lydelse

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt
att delta i emission i bolag
som ej är avstämningsbolag, skall
det aktiebrev på vilket företrädesrätten
grundas förses med påskrift
härom, om ej kuponger används
som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emissionsbevis
och, vid fondemission,
brev på ny aktie som tillkommer
aktieägaren genast i rekommenderat
brev eller på annat betryggande
sätt översändas till den som på avstämningsdagen
är införd i aktieboken
eller i förteckning enligt 3 kap.
12 §. Var han vid mottagandet ej
berättigad, skall bolaget likväl anses
ha fullgjort sin skyldighet. Detta
gäller dock ej, om bolaget eller värdepapperscentralen
hade kännedom
om att handlingen kom i orätta
händer eller åsidosatt den aktsamhet
som efter omständigheterna
skäligen bort iakttas och ej heller
om mottagaren var omyndig eller
hade en förvaltare enligt föräldrabalken
med ett uppdrag som omfattar
denna angelägenhet.

8 kap.

4 §2

Styrelseledamot och verkställande
direktör skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige, om ej
regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer för särskilt fall
tillåter annat. Med svenskt medborgarskap
jämställs medborgarskap i
Danmark, Finland, Island eller
Norge. Nordiska medborgare som
är bosatta i något av nu angivna
länder kan vara styrelseledamöter,
om minst halva antalet styrelseledamöter
är bosatta i Sverige. Den
som är omyndig eller i konkurs kan
ej vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

Styrelseledamot och verkställande
direktör skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige, om ej
regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer för särskilt fall
tillåter annat. Med svenskt medborgarskap
jämställs medborgarskap i
Danmark, Finland, Island eller
Norge. Nordiska medborgare som
är bosatta i något av nu angivna
länder kan vara styrelseledamöter,
om minst halva antalet styrelseledamöter
är bosatta i Sverige. Den
som är underårig eller i konkurs eller
som har förvaltare enligt II kap.
7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget kan ej
vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

1988/89:LU9

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1984:943.

90

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 kap

2 §3

Revisor skall vara svensk medborgare
och bosatt i Sverige, om ej
regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer för särskilt fall
tillåter annat. Den som är auktoriserad
eller godkänd revisor behöver
dock inte vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i
konkurs kan ej vara revisor.

Revisor skall vara svensk medborgare
och bosatt i Sverige, om ej
regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer för särskilt fall
tillåter annat. Den som är auktoriserad
eller godkänd revisor behöver
dock inte vara svensk medborgare.
Den som är underårig eller i
konkurs eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget
kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid
tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserat revisionsbolag
med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med godkänd
revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag
som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.
Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad
revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 4, 12 och 15 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1985:939.

91

30 Förslag till

Lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931)

Härigenom föreskrivs att 33 § aktiefondslagen (1974:931) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 §'

I fråga om fondandelsbevis gäller,
om annat ej följer av denna lag,
i tillämpliga delar vad i lagen
(1936:81) om skuldebrev föreskrives
om löpande skuldebrev. Härvid
är den som innehar fondandelsbevis
ställt till viss man eller order
och enligt fondbolagets påskrift på
beviset anges vara ägare till fondandel
som beviset avser likställd med
den som enligt 13 § andra stycket
nämnda lag förmodas äga rätt att
göra skuldebrevet gällande. Påskrift
på beviset skall göras endast
om innehavaren styrker sitt förvärv
av fondandel som beviset avser.

I fråga om fondandelsbevis gäller,
om annat ej följer av denna lag,
i tillämpliga delar vad i lagen
(1936: 81) om skuldebrev föreskrivs
om löpande skuldebrev. Härvid är
den som innehar fondandelsbevis
ställt till viss man eller order och
enligt fondbolagets påskrift på beviset
anges vara ägare till fondandel
som beviset avser likställd med den
som enligt 13 § andra stycket
nämnda lag förmodas äga rätt att
göra skuldebrevet gällande. Påskrift
på beviset skall göras endast
om innehavaren styrker sitt förvärv
av fondandel som beviset avser.

Om utdelningskuponger till fondandelsbevis finns bestämmelser i 24 och
25 §§ lagen om skuldebrev.

Utfärdas fondandelsbevis utan
utdelningskuponger och innehål ler
fondbestämmelserna föreskrift att
den som i fondbolagets register
över innehav av fondandelar är antecknad
såsom ägare av fond andel
är behörig att uppbära på andelen
belöpande utdelning, skall betalning
av utdelning till denne anses
giltig, även om han saknade rätt till
ut delningen. Vad nu sagts gäller
dock ej, om fondbolaget hade kännedom
om att utdelningen kom i
orätta händer eller åsidosatt den
aktsamhet som efter omständigheterna
skäligen bort iakttagas eller
om mottagaren var omyndig.

Utfärdas fondandelsbevis utan
utdelningskuponger och innehåller
fondbestämmelserna föreskrift att
den som i fondbolagets register
över innehav av fondandelar är antecknad
såsom ägare av fondandel
är behörig att uppbära på andelen
belöpande utdelning, skall betalning
av utdelning till denne anses
giltig, även om han saknade rätt till
utdelningen. Vad nu sagts gäller
dock ej, om fondbolaget hade kännedom
om att utdelningen kom i
orätta händer eller åsidosatt den
aktsamhet som efter omständigheterna
skäligen bort iakttagas eller
om mottagaren var omyndig eller
hade en förvaltare enligt föräldrabalken
med ett uppdrag som omfattar
denna angelägenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1975: 1392.

92

31 Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 12 och 15 §§, 4 kap. 6 §,
8 kap. 4 § samt 10 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna skall
vara svenska medborgare och bosatta i Sverige eller svenska juridiska
personer. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat
ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige.

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i konkurs
kan inte vara stiftare. kurs eller som har förvaltare enligt

II kap 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
kan inte vara stiftare.

3 kap.

12 §

I avstämningsbolag skall i en sär- I avstämningsbolag skall i en särskild
förteckning på begäran tas skild förteckning på begäran tas

upp den som med skriftlig handling upp den som med skriftlig handling

visar att han till följd av uppdrag visar att han till följd av uppdrag

eller pantsättning eller på grund av eller pantsättning eller på grund av

villkor i testamente eller gåvobrev villkor i testamente eller gåvobrev

har rätt att i stället för den aktieäga- har rätt att i stället för den aktieägare
som är införd i aktieboken lyfta re som är införd i aktieboken lyfta

utdelning och ta emot emissionsbe- utdelning och ta emot emissionsbevis
och, vid fondemission, brev på vis och, vid fondemission, brev på

en ny aktie. Detsamma gäller för- en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare
eller god man för en aktie- myndare, god man eller förvaltare

ägare eller vid konkurs konkurs- för en aktieägare eller vid konkurs

förvaltaren eller vid utmätning, konkursförvaltaren eller vid utmät kvarstad

eller betalningssäkring av- ning, kvarstad eller betalningssäk seende

aktier kronofogdemyndig- ring avseende aktier kronofogdeheten.
myndigheten.

I förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt första

stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall

föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå
den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skall avföras, när
det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke
av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i förteckningen.

15 §

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda
aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten
till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en

1988/89:LU9

Bilaga 1

93

bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshavaren,
att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild
vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan
bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet
och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är
förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av
nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna
lag om införandet av aktieägare. Dock skall någon påskrift om införandet
inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtterna
har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man på grund av ett När en god man på grund av ett
förordnande enligt 18 kap. 4 § 5 för- förordnande enligt 11 kap. 3 § förs äldrabalken

förvaltar aktier för en ta stycket 5 föräldrabalken förvaltar

blivande aktieägares räkning, skall aktier för en blivande aktieägares

den blivande ägaren på anmälan av räkning, skall den blivande ägaren

den gode mannen föras in som äga- på anmälan av den gode mannen

re i aktieboken med anteckning om föras in som ägare i aktieboken med

förvärvet och om förordnandet. anteckning om förvärvet och om

förordnandet.

4 kap.

6 §

De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att
för vaije aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämningsbolag,
får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emissionsbevis.
Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i
beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för vaije ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett
bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall anteckning härom göras på
det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger används
som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emis sionsbevisen

och, vid fondemission,
breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i
rekommenderat brev eller på annat
betryggande sätt till dem som på
avstämningsdagen är införda i aktieboken
eller i förteckningen enligt

3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade
att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort
sin skyldighet. Detta gäller dock
inte om bolaget eller värdepapperscentralen
kände till att handlingarna
skulle komma i orätta händer eller
om någon av dem har åsidosatt
den aktsamhet som de efter omständigheterna
skäligen bort iaktta.
Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort sin

I avstämningsbolag skall emissionsbevisen
och, vid fondemission,
breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i
rekommenderat brev eller på annat
betryggande sätt till dem som på
avstämningsdagen är införda i aktieboken
eller i förteckningen enligt
3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade
att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort
sin skyldighet. Detta gäller dock
inte om bolaget eller värdepapperscentralen
kände till att handlingarna
skulle komma i orätta händer eller
om någon av dem har åsidosatt
den aktsamhet som de efter omständigheterna
skäligen bort iaktta.
Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort sin

1988/89 :LU9

Bilaga 1

94

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skyldighet om mottagaren var omyndig.

skyldighet om mottagaren var omyndig
eller hade en förvaltare enligt
föräldrabalken förordnad att
företräda honom i denna angelägenhet.

8 kap.
4 §

Styrelseledamöterna och verkställande
direktören skall vara
svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer,
i särskilda fall tillåter något
annat. Den som är omyndig eller
i konkurs får inte vara styrelseledamot
eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna och verkställande
direktören skall vara
svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer,
i särskilda fall tillåter något
annat. Den som är underårig
eller i konkurs eller som har förvaltare
enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget
får inte vara styrelseledamot
eller verkställande direktör.

10 kap.
3 §

Revisorerna skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller efter regeringens
bemyndigande försäkringsinspektionen
i särskilda fall tillåter
något annat. Den som är omyndig
eller i konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller efter regeringens
bemyndigande försäkringsinspektionen
i särskilda fall tillåter
något annat. Den som är underårig
eller i konkurs eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget
får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade
revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag
med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen
för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för
revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara
auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 och 13 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

95

32 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 8 och 47 §§ taxeringslagen (1956:623)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §2

Ordförande i taxeringsnämnd
skall vara svensk medborgare och
får inte vara underårig eller ha fyllt
sjuttio år. Han får inte ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget
eller vara i konkurstillstånd.

Valbar till ledamot eller suppleant
i taxeringsnämnd är svensk
medborgare, som inte är underårig
eller har fyllt sjuttio år och inte heller
har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget. Den som
väljs till ledamot eller suppleant i
taxeringsnämnd för lokalt eller särskilt
taxeringsdistrikt skall vara
mantalsskriven i kommun som helt
eller delvis ingår i distriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de
beskattningsfrågor som ankommer på taxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig
att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

Taxeringsnämnden prövar självmant den valdes behörighet. Talan mot
taxeringsnämndens beslut förs genom besvär hos länsskattemyndigheten.

47 §3

Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag
sägs, skall fullgöras

Ordförande i taxeringsnämnd
skall vara myndig svensk medborgare.
Han får ej ha fyllt sjuttio år
eller vara i konkurstillstånd.

Valbar till ledamot eller suppleant
i taxeringsnämnd är myndig
svensk medborgare, som ej har fyllt
sjuttio år. Den som väljs till ledamot
eller suppleant i taxeringsnämnd
för lokalt eller särskilt taxeringsdistrikt
skall vara mantalsskriven
i kommun som helt eller delvis
ingår i distriktet.

1) för omyndig av förmyndare eller
god man, som förordnats enligt
18 kap. 1 § föräldrabalken, beträffande
vad förmyndaren eller gode
mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken
god man förordnats enligt 18 kap. 3
eller 4 § föräldrabalken, av gode
mannen beträffande vad han har
under sin förvaltning,

1) för omyndig av förmyndare eller
god man, som förordnats enligt
11 kap. 1 § föräldrabalken, beträffande
vad förmyndaren eller gode
mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person, för vilken
god man eller förvaltare har förordnats
enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 §
föräldrabalken, av gode mannen eller
förvaltaren beträffande vad han
har under sin förvaltning,

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1986: 1284.

3 Senaste lydelse 1974:997.

1988/89: LU9

Bilaga 1

96

3) för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutör,
som har att förvalta den dödes egendom, dock att där
egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att
fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4) för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för
dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och
dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller
ombud, där ej beträffande staten, landsting, kommun eller annan dylik
menighet regeringen annorlunda förordnar,

6) för aktiefond av det fondbolag, som handhar förvaltningen av fonden
eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna samt,

7) för annan än här ovan omförmäld juridisk person, som ej längre
består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

7 Riksdagen 1988/89. 8sami. Nr9

97

33 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 och 10 §§, 18 kap. 2 §, 21 kap. 9 §
samt 22 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 kap.
9 §'

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd
och av länsskattemyndighet
förordnad ledamot skall vara myndig
svensk medborgare. Han får ej
ha fyllt sjuttio år eller vara i konkurstillstånd.

Orförande i fastighetstaxeringsnämnd
och av länsskattemyndighet
förordnad ledamot skall vara
svensk medborgare och får inte
vara underårig eller ha fyllt sjuttio
år. Han får inte heller vara i konkurstillstånd
eller ha förvaltare enligt
II kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

10

Valbar till ledamot eller suppleant
i fastighetstaxeringsnämnd är
myndig svensk medborgare, som ej
har fyllt sjuttio år. Den som väljs till
ledamot eller suppleant skall vara
mantalsskriven i kommun som helt
eller delvis ingår i fastighetstaxeringsdistriktet.

Valbar till ledamot eller suppleant
i fastighetstaxeringsnämnd är
svensk medborgare, som inte är
underårig eller har fyllt sjuttio år
och som inte heller har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.
Den som väljs till ledamot
eller suppleant skall vara mantalsskriven
i kommun som helt eller
delvis ingår i fastighetstaxeringsdistriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de
fastighetstaxeringsfrågor som ankommer på fastighetstaxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig
att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

18 kap.

2 §

Skyldighet att lämna deklaration eller annan uppgift, som sägs i denna
lag, skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare eller
god man, som förordnats enligt
18 kap. 1 § föräldrabalken, beträffande
vad förmyndaren eller gode
mannen har under sin förvaltning

1. för omyndig av förmyndare eller
god man, som förordnats enligt
11 kap. 1 § föräldrabalken, beträffande
vad förmyndaren eller gode
mannen har under sin förvaltning

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1986: 1300.

2 Senaste lydelse 1981: lill.

98

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. för sådan person, för vilken 2. för sådan person, för vilken

god man förordnats enligt 18 kap. 3 god man eller förvaltare har förord eller

4 § föräldrabalken, av gode näts enligt II kap. 3, 4 eller 7 §

mannen beträffande vad han har föräldrabalken, av gode mannen ellinder
sin förvaltning ler förvaltaren beträffande vad han

har under sin förvaltning

3. för dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutör, som har att
förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning
av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten 4.

för dödsbo, som ej längre består, av den som vid tidpunkten för
dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom

5. för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och
dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller
ombud samt

6. för annan än här ovan nämnd juridisk person, som inte längre består,
av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

21 kap.
9 §

Värderingsteknisk ledamot i
länsrätt skall vara myndig svensk
medborgare och ha sakkunskap i
fråga om fastighetsvärdering. Bland
de värderingstekniska ledamöterna
skall finnas företrädd sådan sakkunskap
beträffande olika slag av
fastigheter.

Värderingsteknisk ledamot i
länsrätt skall vara svensk medborgare
och får inte vara underårig eller
ha förvaltare enligt II kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget. Han skall
ha sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.
Bland de värderingstekniska
ledamöterna skall finnas
företrädd sådan sakkunskap beträffande
olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 20 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar skall också tillämpas beträffande värderingsteknisk
ledamot.

22 kap.

5 §

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt
minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom
om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom
ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering.
Av dessa personer skall i fråga om vaije kammarrätt minst tre äga
kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två
beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering
av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av
annan fastighet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han
har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara Ledamot som här sägs skall vara
myndig svensk medborgare. Han svensk medborgare. Han får inte

får inte vara i konkurstillstånd. vara underårig eller i konkurstill -

1988/89: LU9

Bilaga 1

99

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stånd eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

100

34 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning Blla8a 1

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

5 §

Att arbetstagare hos staten kan
vara skyldig att frånträda utövning
av tjänst, om han förklaras omyndig
eller försättes i konkurs, följer
av särskilda bestämmelser i lag eller
annan författning.

Att arbetstagare hos staten kan
vara skyldig att frånträda utövning
av tjänst, om han får förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken eller
försätts i konkurs, följer av särskilda
bestämmelser i lag eller annan
författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1987:1000.

35 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 10 och 63
drycker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

10

Den som är omyndig får ej bedriva
försäljning av alkoholdrycker.

63

Har den som fått tillstånd till detaljhandel
med öl eller till servering
av alkoholdrycker avlidit, försatts i
konkurs eller förklarats omyndig
och vill dödsboet, konkursboet eller
förmyndaren fortsätta rörelsen,
skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten
med uppgift om föreståndare.
Anmälan skall ha inkommit
senast två månader efter dödsfallet
respektive första borgenärssammanträdet
eller omyndighetsförklaringen.
Har anmälan ej inkommit
inom föreskriven tid, upphör
tillståndet att gälla den dag anmälningstiden
utgick.

§§ lagen (1977: 293) om handel med

Föreslagen lydelse
§

Den som är underårig eller som
har förvaltare enligt II kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget får ej bedriva
försäljning av alkoholdrycker.

§

Har den som fått tillstånd till detaljhandel
med öl eller till servering
av alkoholdrycker avlidit, försatts i
konkurs eller fått förvaltare enligt
II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
och vill dödsboet, konkursboet eller
förvaltaren fortsätta rörelsen,
skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten
med uppgift om föreståndare.
Anmälan skall ha inkommit
senast två månader efter dödsfallet
respektive edgångssammanträdet
eller beslutet om förvaltare.
Har anmälan ej inkommit inom föreskriven
tid, upphör tillståndet att
gälla den dag anmälningstiden utgick.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

102

36 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:989) om
socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet
under krig och krigsfara skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som uppbär en förmån, som administreras av riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna, är skyldig att utan dröjsmål till
försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storleken
av förmånen.

Om förmånstagaren är omyndig,
åligger anmälningsskyldigheten förmyndaren.
I fråga om den som är
underårig är också vårdnadshavaren
anmälningsskyldig. Sker utbetalning
eljest till någon annan än
förmånstagaren, åligger motsvarande
skyldighet även den till vilken
förmånen betalas ut.

Om förmånstagaren är underårig,
åligger anmälningsskyldigheten
förmyndaren och vårdnadshavaren.
Om den som uppbär förmånen
har en god man eller förvaltare
enligt föräldrabalken, har denne
motsvarande skyldighet att göra
anmälan, om det kan anses ingå i
uppdraget. Sker utbetalning eljest
till någon annan än förmånstagaren,
åligger motsvarande skyldighet
även den till vilken förmånen betalas
ut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

103

37 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 20 och 28 §§ lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §2

Valbar till nämndeman i kammar- Valbar till nämndeman i kammarrätt
och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är svensk medbor medborgare,

som är kyrkobokförd i gare, som är kyrkobokförd i länet

länet och inte har fyllt sjuttio år. och som inte är underårig eller har

fyllt sjuttio år och inte heller har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskattemyndighet
eller under länsstyrelse eller länsskattemydighet lydande myndighet,
lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som
har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte
skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

28 §3

Ledamöter och föredragande i Ledamöter och föredragande i
allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall

vara svenska medborgare. Den som vara svenska medborgare. Den som

är omyndig eller i konkurstillstånd är underårig eller i konkurstillstånd

får inte utöva befattning som leda- eller som har förvaltare enligt

mot eller föredragande. I fråga om 11 kap. 7 § föräldrabalken utan be nämndemän

i kammarrätterna och gränsning av förvaltaruppdraget

länsrätterna gäller 20 och 21 §§. får inte utöva befattning som leda mot

eller föredragande. I fråga om
nämndemän i kammarrätterna och
länsrätterna gäller 20 och 21 §§.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt
domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 §
rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän
förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1981: 1323.

2 Senaste lydelse 1986: 1285.

3 Senaste lydelse 1986:1285.

104

38 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol
m. m.

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol
m. m.1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Ledamot och ersättare i marknadsdomstolen
skall vara myndig
svensk medborgare. Innan ledamot
eller ersättare börjar tjänstgöra i
domstolen, skall han ha avlagt domared.

7 §

Föreslagen lydelse

Ledamot och ersättare i marknadsdomstolen
skall vara svensk
medborgare och får inte vara
underårig eller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.
Innan ledamot eller ersättare böijar
tjänstgöra i domstolen, skall han ha
avlagt domared.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1984:294.

39 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande, högst tre vice ordförande
samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk medborgare
och får ej vara omyndig el- borgare och får ej vara underårig

ler i konkurstillstånd. Innan leda- eller i konkurstillstånd eller ha för mot

tar säte i arbetsdomstolen, valtare enligt II kap. 7 § föräldra skall

han ha avlagt domared. balken utan begränsning av förval taruppdraget.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i
denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt
anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1977: 530.

106

40 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol Bilaga i

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Ledamot i bostadsdomstolen
skall vara svensk medborgare och
får ej vara omyndig eller i konkurstillstånd.

Föreslagen lydelse

Ledamot i bostadsdomstolen
skall vara svensk medborgare och
får ej vara underårig eller i konkurstillstånd
eller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

han ha avlagt domar -

innan ledamot böljar tjänstgöra i domstolen, skall
ed.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

107

41 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ledamot i patentbesvärsrätten
skall vara svensk medborgare och
ha avlagt domared. Den som är
omyndig eller i konkurs får ej utöva
befattning som ledamot.

Ledamot i patentbesvärsrätten
skall vara svensk medborgare och
ha avlagt domared. Den som är
underårig eller i konkurs eller som
har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget får ej utöva befattning
som ledamot.

Första stycket gäller även föredragande hos patentbesvärsrätten som ej
är ledamot.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 §
rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i patentbesvärsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: LU9

Bilaga 1

108

42 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 28) om försäkringsdomstolar

lagen (1978: 28) om försäkrings -

Härigenom föreskrivs att 9 och 13
domstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §'

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt
är myndig svensk medborgare,
som är kyrkobokförd i länet
och ej har fyllt sjuttio år. Tjänsteman
i allmän försäkringskassa eller
ledamot av socialförsäkringsnämnd,
tjänsteman vid lokal skattemyndighet
eller riksförsäkringsverket,
lagfaren domare, annan ledamot
eller tjänsteman i försäkringsdomstol,
åklagare, advokat eller
annan som har till yrke att föra andras
talan inför rätta får ej vara
nämndeman.

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt
är svensk medborgare,
som är kyrkobokförd i länet och
inte är underårig eller har fyllt sjuttio
år och inte heller har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.
Tjänsteman i allmän försäkringskassa
eller ledamot av socialförsäkringsnämnd,
tjänsteman vid
lokal skattemyndighet eller riksförsäkringsverket,
lagfaren domare,
annan ledamot eller tjänsteman i
försäkringsdomstol, åklagare, advokat
eller annan som har till yrke
att föra andras talan inför rätta får
ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig
att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman
är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

13 §

Ledamot i försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrättsråd och försäkringsrättsassessor
skall vara
svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurstillstånd får
ej tjänstgöra som sådan ledamot eller
som föredragande. I fråga om
nämndeman gäller vad som är föreskrivet
i 9 §.

Ledamot i försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrättsråd och försäkringsrättsassessor
skall vara
svensk medborgare. Den som är
underårig eller i konkurstillstånd
eller som har förvaltare enligt
11 kap 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
får ej tjänstgöra som sådan ledamot
eller som föredragande. I fråga om
nämndeman gäller vad som är föreskrivet
i 9 §.

Ledamot och föredragande i försäkringsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 §
rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i försäkringsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1986: 147.

109

43 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 305 och 341 §§ sjölagen (1891:35 s. I)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
305 §

Sjöförklaring inom riket hålles av tingsrätt, som enligt 336 § utsetts att
vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn
eller ort där sjöförklaring skall äga rum enligt 304 §. Regeringen äger dock
för viss hamn förordna att annan av sjörättsdomstolarna skall vara behörig,
om det är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelser och övriga
förhållanden.

Om annat ej följer av denna lag, gäller beträffande sjöförklaring inför
domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförklaring
skall rätten bestå av lagfaren
domare såsom ordförande samt två
personer som äro kunniga och erfarna
i sjöväsendet. Åtminstone en
av de senare bör hava grundlig erfarenhet
från tjänst som fartygs- eller
maskinbefäl på handelsfartyg och
nyligen hava utövat sådan tjänst.
Rätten utser för vaije sjöförklaring
de särskilda ledamöterna från en
förteckning, som sjöfartsverket årligen
upprättar för vaije sjöfartsinspektionsdistrikt.
Förteckningen
skall upptaga minst tjugo personer.
Om biträde av person med särskild
sakkunskap i visst fall är ändamålsenligt,
äger rätten tillkalla sådan
person att inträda såsom ytterligare
ledamot i rätten, även om han ej är
upptagen i förteckningen. Särskild
ledamot skall vara svensk medborgare.
Den som är underårig eller i
konkurstillstånd eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget
får ej vara ledamot.
Särskild ledamot äger uppbära ersättning
av allmänna medel enligt
bestämmelser som meddelas av regeringen.

I Danmark, Finland och Norge hålles sjöförklaring för svenskt fartyg av
domstol som är behörig enligt landets lag.

I övrigt hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul, som enligt
bemyndigande av ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrätt -

Vid sammanträde för sjöförklaring
skall rätten bestå av lagfaren
domare såsom ordförande samt två
personer som äro kunniga och erfarna
i sjöväsendet. Åtminstone en
av de senare bör hava grundlig erfarenhet
från tjänst som fartygs- eller
maskinbefäl på handelsfartyg och
nyligen hava utövat sådan tjänst.
Rätten utser för varje sjöförklaring
de särskilda ledamöterna från en
förteckning, som sjöfartsverket årligen
upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt.
Förteckningen
skall upptaga minst tjugo personer.
Om biträde av person med särskild
sakkunskap i visst fall är ändamålsenligt,
äger rätten tillkalla sådan
person att inträda såsom ytterligare
ledamot i rätten, även om han ej är
upptagen i förteckningen. Särskild
ledamot skall vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd får ej vara ledamot.
Särskild ledamot äger uppbära
ersättning av allmänna medel enligt
bestämmelser som meddelas av regeringen.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1985: 176.

110

ning. Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda två av
konsuln tillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska, danska,
Finska eller norska medborgare, mot vilka ej förekommer jäv som gäller
mot domare. Är i visst fall biträde av person med särskild sakkunskap
ändamålsenligt, äger konsuln tillkalla även sådan person. I ort, där behörig
svensk konsul ej finnes, hålles sjöförklaring av behörig dansk, finsk eller
norsk konsul.

I fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar bestämmelserna
om sjöförklaring vid domstol. Konsul äger dock ej upptaga ed eller
meddela vitesföreläggande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

341 §

För domsaga, vars tingsrätt äger upptaga dispaschmål, upprättar sjöfartsverket
årligen en förteckning, vari upptagas minst tolv personer, som
äro kunniga i handel och sjöfart och som äro skickade att tjänstgöra som
särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland dem som upptagits i denna förteckning
utser rätten för varje mål tre för tjänstgöring som särskilda ledamöter.
Om på grund av förfall eller annat hinder föreskrivet antal ledamöter
ej kan utses från förteckningen, utser rätten annan lämplig person att
vara särskild ledamot.

Särskild ledamot skall vara
svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurstillstånd får
ej vara ledamot. Särskild ledamot
äger uppbära ersättning av allmänna
medel enligt bestämelser som
meddelas av regeringen.

Särskild ledamot skall vara
svensk medborgare. Den som är
underårig eller i konkurstillstånd
eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
får ej vara ledamot. Särskild ledamot
äger uppbära ersättning av allmänna
medel enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen.

Jenna lag träder i kraft den 1

1QOQ

1988/89:LU9

Bilaga 1

lil

44 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1929:145) om skiljemän skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §'

Emot skiljemän gälle dessa jäv:

1. om han är omyndig; 1. om han är underårig eller har

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget;

2. om han såsom domare eller eljest å tjänstens vägnar prövat den fråga
varom skiljedom äskas, om han vittnat i saken eller yttrat sig såsom
sakkunnig i tvistefrågan, om han eller någon som till honom är i den
skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv mot domare äger del i saken
eller kan därav vänta synnerlig nytta eller skada, eller om han är part i en
lika sak;

3. om han är med part i den skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv
mot domare, om han är parts vederdeloman eller uppenbara ovän, om han
av någondera parten åtnjuter lön eller underhåll, om han lyder under
någondera partens förmanskap, om han varit part behjälplig att förbereda
eller utföra hans talan i saken, eller om han mottagit eller betingat sig
ersättning i strid mot vad i 23 § stadgas;

4. om annan särskild omständighet föreligger som är ägnad att minska
förtroendet till hans redlighet eller opartiskhet; samt

5. om mot uppdragets utförande för honom möter hinder som kan
antagas bliva långvarigt.

Den, som åtnjuter lön eller underhåll av kronan, vare ej på grund därav
jävig såsom skiljeman i sak, däri kronan är part, såvida han icke är anställd
hos eller under en myndighet, vars verksamhet saken angår.

Söker någon sak med skiljeman eller tillfogar honom något med ord eller
gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig, skall det ej räknas för jäv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1936:247.

112

45 Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 4, 5 a och 20
skall ha följande lydelse.

rättshjälpslagen (1972:429)'

Nuvarande lydelse

4 §

Föreslagen lydelse

Rättshjälpsnämnd består av ordförande,
som skall vara lagfaren
och erfaren i domar värv, samt fyra
andra ledamöter. Av dessa skall två
vara advokater, en anställd på allmän
advokatbyrå och en enskilt
verksam. De två övriga skall vara
svenska medborgare och får inte
vara underåriga eller ha förvaltare
enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För
ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordförande
äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen
utse erforderligt antal ersättare.

Rättshjälpsnämnd består av ordförande,
som skall vara lagfaren
och erfaren i domarvärv, samt fyra
andra ledamöter. Av dessa skall två
vara advokater, en anställd på allmän
advokatbyrå och en enskilt
verksam. De två övriga skall vara
svenska medborgare och myndiga.

5a §

För prövning av besvär i vissa
fall enligt denna lag finns besvärsnämnden
för rättshjälpen. Den består
av ordförande och sex andra
ledamöter. Ordföranden och ytterligare
en ledamot skall vara lagfarna
och erfarna i domarvärv. Av övriga
ledamöter skall två vara advokater,
en anställd på allmän advokatbyrå
och en enskilt verksam.
Återstående tre ledamöter skall
vara svenska medborgare och myndiga.

1988/89:LU9

Bilaga 1

För prövning av besvär i vissa
fall enligt denna lag finns besvärsnämnden
för rättshjälpen. Den består
av ordförande och sex andra
ledamöter. Ordföranden och ytterligare
en ledamot skall vara lagfarna
och erfarna i domarvärv. Av övriga
ledamöter skall två vara advokater,
en anställd på allmän advokatbyrå
och en enskilt verksam.
Återstående tre ledamöter skall
vara svenska medborgare och får
inte vara underåriga eller ha förvaltare
enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid.

För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv skall
finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger
motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt
antal ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra
ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärsnämnden.

Lagen omtryckt 1983:487.

113

8 Riksdagen 1988/89. 8sami. Nr 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdelningar.
Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på
sådan avdelning.

20 §2

Beviljas allmän rättshjälp enligt 16 §, blir den som beslutat härom biträde
till den rättssökande. I annat fall får biträde förordnas på sökandens
begäran, om denne ej själv eller genom någon som i tjänsteställning eller
annars lämnar honom bistånd kan behörigen tillvarataga sin rätt.

I sådan angelägenhet där tingsrätt skall bestå av en lagfaren domare
enligt 1 kap. 3 a § rättegångsbalken får biträde förordnas endast om särskilda
skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden
eller sakens beskaffenhet. I ärende om bodelning, som inte avser klander,
får biträde inte förordnas.

När biträde kan förordnas enligt När biträde kan förordnas enligt
10 kap. 13 § föräldrabalken, förord- 20 kap. 2 a § föräldrabalken, förnäs
ej biträde enligt denna lag. ordnas ej biträde enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1987:749.

114

46 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:188) om arredenämnder och
hyresnämnder1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter,
om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den
ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat
erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrendator
eller, när ärendet rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande åtgärd, vid prövning av fråga om
avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning av
överklagande kan arrendenämnden bestå av ordföranden ensam. Vad som
sagts nu gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga
ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker till det eller saken är
uppenbar, vid prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom.

Ledamot skall vara myndig Ledamot skall vara svensk medsvensk
medborgare och får ej ha borgare och får inte vara underårig
fyllt sjuttio år. eller ha fyllt sjuttio år och inte hel ler

ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna
om ledamot gäller även ersättare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1985:660.
2 Senaste lydelse 1986: 1165.

115

47 Förslag till

Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)

1988/89:LU9

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 10 § oljekrislagen (1975:197)1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

1

Ledamot skall vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd får ej utöva befattning
som ledamot.

Föreslagen lydelse
§

Ledamot skall vara svensk medborgare.
Den som är underårig eller
i konkurstillstånd eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget
får ej utöva befattning
som ledamot.

Innan ledamot börjar tjänstgöra i oljekrisnämnden, skall han ha avlagt
domared.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1978:269.

48 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1976:839) om statens va-nämnd
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Ledamot i nämnden skall vara Ledamot i nämnden skall vara
myndig svensk medborgare. svensk medborgare och får inte

vara underårig eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

117

49 Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978: 262)

förfogandelagen (1978:262) skall

Härigenom föreskrivs att 20 och 26
ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1987/88:69

Föreslagen lydelse

20

Ledamöterna i riksvärderingsnämnden utses för viss tid av regeringen.

Ledamöterna skall vara svenska
medborgare. Den som är omyndig
eller i konkurstillstånd får inte utöva
befattning som ledamot. Ordföranden
och ytterligare en ledamot
skall vara eller ha varit ordinarie
domare.

Ledamöterna skall vara svenska
medborgare. Den som är underårig
eller i konkurstillstånd eller som
har förvaltare enligt 11 kap. 7 5 föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget får inte utöva
befattning som ledamot. Ordföranden
och ytterligare en ledamot skall
vara eller ha varit ordinarie doma -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 §

Ledamöterna i lokal värderingsnämnd utses för viss tid av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppdrag att vara ledamot får
bara den undandraga sig som har fyllt sextio år eller har haft sådant
uppdrag i tre år eller har förhinder på grund av sin tjänst.

Ledamot skall ha allmän erfarenhet i ersättnings- och värderingsfrågor.
Ledamot i lokal värderingsnämnd för visst slag av egendom skall ha
ingående erfarenhet av värdering av sådan egendom.

Ledamot skall vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd får ej utöva befattning
som ledamot. Ej får någon
samtidigt vara ledamot i riksvärderingsnämnden
och lokal värderingsnämnd.

Ledamot skall vara svensk medborgare.
Den som är underårig eller
i konkurstillstånd eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget
får ej utöva befattning
som ledamot. Ej får någon samtidigt
vara ledamot i riksvärderingsnämnden
och lokal värderingsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

118

50 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1934:437) om Sveriges riksbank
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 §'

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i konkurstillstånd
må ej vara fullmäktig i kurstillstånd eller som harförvalta riksbanken.

re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

utan begränsning av förvaltaruppdraget
må ej vara fullmäktig i riksbanken.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan bank än sådan utländsk
bank, i vilken staten genom riksbanken eller annat organ är delägare.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även vice chefen för
riksbanken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1974:569.

51 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Riksgäldsfullmäktige väljs för Riksgäldsfullmäktige väljs för
riksdagens valperiod. Endast den riksdagens valperiod. Den som är

som är myndig kan vara fullmäktig. underårig eller som har förvaltare

Statsråd får ej vara fullmäktig. enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

utan begränsning av förvaltaruppdraget
kan inte vara fullmäktig.
Statsråd får ej vara fullmäktig.

Riksdagen väljer en av fullmäktige att vara ordförande. Fullmäktige
väljer inom sig en vice ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

120

52 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 4, 30 och 31 §§ lagen (1983:1092) med reglemente
för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av regeringen.
Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder
kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen
och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare
samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och
två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger
egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall
vara myndiga och här i riket bosat- vara här i riket bosatta svenska

ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare enligt
II kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

30 §'

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av
regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar
som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare
och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall
vara myndiga och här i riket bosat- vara här i riket bosatta svenska

ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare enligt
II kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1984:191.

121

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
31 §

1988/89 :LU9

Bilaga 1

Vaije löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna
skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall
vara myndiga och bosatta här i riket.
Av ledamöterna skall minst
fem och av suppleanterna minst två
företräda löntagarintressen. Vid utseendet
av ledamöter och suppleanter
skall det tillses att löntagarfondstyrelserna
får en regional anknytning.

Ledamöter och suppleanter skall
vara bosatta här i riket och får inte
vara underåriga elter ha förvaltare
enligt II kap. 7 § föråldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.
Av ledamöterna skall minst
fem och av suppleanterna minst två
företräda löntagarintressen. Vid utseendet
av ledamöter och suppleanter
skall det tillses att löntagarfondstyrelserna
får en regional anknytning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

122

53 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om
arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 48 § lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §2

Ansökan om registrering skall Ansökan om registrering skall
också innehålla uppgifter om kas- också innehålla uppgifter om kassans
postadress, om styrelseleda- sans postadress, om styrelseledamöters,
revisorers och eventuella möters, revisorers och eventuella

suppleanters fullständiga namn, suppleanters fullständiga namn,

medborgarskap och postadress medborgarskap och postadress

samt förklaring att dessa personer samt förklaring att dessa personer

ej är omyndiga. ej är underåriga eller har förvaltare

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta
anges i ansökningshandlingen.

I ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall
tecknas, om ej denna befogenhet skall utövas endast av styrelsen. Skall
firman tecknas av annan än styrelseledamot eller styrelsesuppleant, gäller
första stycket även i fråga om sådan firmatecknare.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna kassans
firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall
vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning
skall vara styrkt av vittnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:432.

2 Senaste lydelse 1987: 1255.

123

54 Förslag till

Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

En sparbank skall bildas av minst tjugo stiftare.

Stiftarna skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige. Den
som är omyndig eller i konkurs får
inte vara stiftare. Att detsamma
gäller den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Stiftarna skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige. Den
som är underårig eller i konkurs eller
som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
får inte vara stiftare. Att detsamma
gäller den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller om inte annat följer av bestämmelserna
om fusion i 7 kap. 2 §.

3 kap.
3 §'

Styrelseledamöterna skall vara
svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen i
särskilda fall tillåter något annat,
bosatta inom sparbankens verksamhetsområde.
Den som är underårig
eller i konkurs eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan inte vara
styrelseledamot. Att detsamma gäller
den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Av styrelseledamöterna får högst en för vaije påböijat femtal vara
anställd i sparbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Styrelseledamöterna skall vara
svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen i
särskilda fall tillåter något annat,
bosatta inom sparbankens verksamhetsområde.
Den som är omyndig
eller i konkurs kan inte vara
styrelseledamot. Att detsamma gäller
den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

4 kap.
2 §

En huvudman får inte vara

1. omyndig eller i konkurs,

1. underårig eller i konkurs,

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1987:1249.

124

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. bosatt utanför sparbankens verksamhetsområde, om inte bankinspektionen
på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta,
eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förvaltare
enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

En huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller landsting enligt
3 §, får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankaktiebolag
än Sparbankernas Bank eller i en föreningsbank eller inom landshypoteks-
och stadshypoteksinstitutionerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

125

55 Förslag till

Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § föreningsbankslagen (1987:620)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

3 §'

Styrelseledamöterna skall vara Styrelseledamöterna skall vara
svenska medborgare och bosatta i svenska medborgare och bosatta i

Sverige, om inte regeringen eller, Sverige, om inte regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, efter regeringens bemyndigande,

bankinspektionen i särskilda fall bankinspektionen i särskilda fall

tillåter annat. Den som är omyndig tillåter annat. Den som är underårig

eller i konkurs kan inte vara styrel- eller i konkurs eller som harförval seledamot.

Att detsamma gäller tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal den

som är underkastad näringsför- ken utan begränsning av förvaltar bud

följer av 6 § lagen (1986:436) uppdraget kan inte vara styrelsele om

näringsförbud. damot. Att detsamma gäller den

som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen (1986:436) om
näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte
stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare
för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som
är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även
om stadgarna saknar föreskrift om det. Om det till en central föreningsbank
finns anslutna lokala föreningsbanker, får den som är medlem i en av
dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst en för vaije påböljat femtal vara
anställd i en föreningsbank. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1987: 1250.

126

56 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § och 8 kap. 3 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.
4 §'

Styrelseledamöterna och verkställande
direktören skall vara
svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer
i särskilda fall tillåter annat.
Med svenskt medborgarskap
jämställs medborgarskap i Danmark,
Finland, Island eller Norge.
Nordiska medborgare som är bosatta
i något av dessa länder kan
vara styrelseledamöter, om minst
halva antalet styrelseledamöter är
bosatta i Sverige. Den som är
omyndig eller i konkurs kan inte
vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

Styrelseledamöterna och verkställande
direktören skall vara

svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer
i särskilda fall tillåter annat.
Med svenskt medborgarskap
jämställs medborgarskap i Dan mark,

Finland, Island eller Norge.
Nordiska medborgare som är bosatta
i något av dessa länder kan
vara styrelseledamöter, om minst
halva antalet styrelseledamöter är
bosatta i Sverige. Den som är

underårig eller i konkurs eller har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av

förvaltaruppdraget kan inte vara
styrelseledamot eller verkställande
direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna
i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare
för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är
ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om
stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.

8 kap.
3 §

Revisorerna skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i
särskilda fall tillåter annat. Den
som är auktoriserad eller godkänd
revisor behöver dock inte vara
svensk medborgare. Den som är

Revisorerna skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i
särskilda fall tillåter annat. Den
som är auktoriserad eller godkänd
revisor behöver dock inte vara
svensk medborgare. Den som är

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1987:1247.

127

1988/89:LU9

Bilaga 1

ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag
med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till
styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag
vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad
eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ tillämpas på
den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens
revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Nuvarande lydelse

omyndig, i konkurs eller underkastad
näringsförbud får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i

Föreslagen lydelse

underårig, i konkurs eller underkastad
näringsförbud eller som har
förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget får inte vara revisor.

och erfarenhet av redovisning och

128

57 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och
enkla bolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 37 § lagen (1980:1102) om handelsbolag
och enkla bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

37 §

Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs
på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får domstol
på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verkställas av
en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.

Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist.
Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och
adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges
denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall
beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.

Bolagsman får utses till likvidator.

Likvidator får inte vara omyndig Likvidator får inte vara underetter
i konkurs. En likvidator som årig eller i konkurs eller ha förvalinte
är bolagsman skall vara svensk tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal medborgare

och bosatt i Sverige, ken utan begränsning av förvaltar om

inte regeringen eller den myn- uppdraget. En likvidator som inte

dighet som regeringen bestämmer är bolagsman skall vara svensk

för ett särskilt fall tillåter något an- medborgare och bosatt i Sverige,

nät. om inte regeringen eller den myn dighet

som regeringen bestämmer
för ett särskilt fall tillåter något annat.

Myndighets beslut enligt fjärde stycket andra meningen överklagas hos
regeringen genom besvär.

lenna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

9 Riksdagen 1988189. 8sami. Nr 9

129

58 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska
försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1950:272) om rätt för utländska
försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §‘

Generalagenten skall vara bosatt Generalagenten skall vara bosatt
här i riket. Han får inte vara omyn- här i riket. Han får inte vara under dig

eller i konkurs. Om han är ut- årig eller i konkurs eller ha förval ländsk

medborgare gäller bestäm- tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal melserna

i lagen (1968:555) om rätt ken utan begränsning av förvaltar för

utlänning och utländskt företag uppdraget. Om han är utländsk

att idka näring här i riket. medborgare gäller bestämmelserna

i lagen (1968:555) om rätt för utlänning
och utländskt företag att idka
näring här i riket.

Generalagentur må även innehavas av svensk aktiebolag eller ömsesidigt
försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars samtliga
bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För fullgörande
av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet envar
styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kommanditdelägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1982:1083.

130

59 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och
utländskt företag att idka näring här i riket

Härigenom föreskrivs att 7, 9 och 18 §§ lagen (1968:555) om rätt för
utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Näringstillstånd får ej beviljas utlänning
som är omyndig eller som i
eller utom riket är försatt i konkurs.

7 §

Föreslagen lydelse

Näringstillstånd får ej beviljas utlänning
som är underårig eller som
har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget eller som i eller
utom riket är försatt i konkurs.

9 §

Om näringstillstånd beviljas utlänning
som ej är bosatt här i riket,
skall det finnas en föreståndare för
näringsverksamheten. Denne utses
av näringsidkaren och skall vara
myndig och bosatt här i riket.

Om näringstillstånd beviljas utlänning
som ej är bosatt här i riket,
skall det finnas en föreståndare för
näringsverksamheten. Denne utses
av näringsidkaren och skall vara
bosatt här i riket. Föreståndaren
får inte vara underårig eller ha förvaltare
enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Föreståndaren är ansvarig för näringsverksamheten. Näringsidkaren
skall utfärda fullmakt för honom att i alla frågor, som rör verksamheten här
i riket, handla på näringsidkarens vägnar samt mottaga stämning för näringsidkaren
och själv eller genom annan tala och svara för denne.

18 §

Verkställande direktören skall
vara myndig och bosatt här i riket.

Verkställande direktören skall
vara bosatt här i riket och får inte
vara underårig eller ha förvaltare
enligt II kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

131

60 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m.
i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §'

Revisorer skall vara svenska Revisorer skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige,

om inte regeringen eller den myn- om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer dighet som regeringen bestämmer

tillåter annat för särskilt fall. Den tillåter annat för särskilt fall. Den

som är auktoriserad eller godkänd som är auktoriserad eller godkänd

revisor behöver dock inte vara revisor behöver dock inte vara

svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är

omyndig eller i konkurs kan inte underårig eller i konkurs eller som

vara revisor. har förvaltare enligt II kap. 7 § för äldrabalken

utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan inte vara
revisor.

Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den årsredovisningsskyldiges
verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade
revisonsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisonsbolag
med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till den
årsredovisningsskyldige anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.
I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad
revisor; i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i 4 § tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets
revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1985:940.

132

61 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och
pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5 och 6 §§ lagen (1966:742) om hotell- och
pensionatrörelse1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Hotell- eller pensionatrörelse, som är avsedd att samtidigt mottaga minst
nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum, får drivas endast av den
som har tillstånd av polismyndigheten i orten. Tillstånd meddelas för
hotell- eller pensionatrörelse i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd skall meddelas, om det Tillstånd skall meddelas, om det
icke finnes anledning antaga att den icke finnes anledning antaga att den

som söker tillståndet skall driva rö- som söker tillståndet skall driva rörelsen
så att fara för allmän ordning reisen så att fara för allmän ordning

och säkerhet uppkommer. Tillstånd och säkerhet uppkommer. Tillstånd

får ej meddelas den som är omyndig får ej meddelas den som är under eller

i konkurstillstånd. årig eller i konkurstillstånd eller

som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

3 §2

Drives hotell- eller pensionatrörelse för vilken tillstånd fordras enligt 2 §
av bolag, förening eller annan samfällighet, skall föreståndare finnas för
rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild
person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare att utse föreståndare,
om särskilda skäl föreligga.

Föreståndare skall vara godkänd Föreståndare skall vara godkänd
av polismyndigheten. Utsedd före- av polismyndigheten. Utsedd föreståndare
skall godkännas om han ej ståndare skall godkännas om han ej

är omyndig samt det icke finnes an- är underårig eller har förvaltare enledning
antaga att han skall utöva ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan

rörelsen så att fara för allmän ord- begränsning av förvaltaruppdraget

ning och säkerhet uppkommer. samt det icke finnes anledning anta ga

att han skall utöva rörelsen så att
fara för allmän ordning och säkerhet
uppkommer.

Godkänd föreståndare ansvarar i tillståndshavarens ställe för att rörelsen
utövas enligt föreskrifterna i denna lag.

5 §3

Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara
skriftlig och åtföljas av

a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt,
om sökanden tidigare haft annat släktnamn, detta;

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 599.

2 Senaste lydelse 1975:599.

3 Senaste lydelse 1987: 153.

133

Nuvarande lydelse

b) för sökande, som är enskild
person, uppgift om födelsetid och
yrke eller titel samt bevis att han ej
är omyndig eller i konkurstillstånd;

Föreslagen lydelse

b) för sökande, som är enskild
person, uppgift om födelsetid och
yrke eller titel samt bevis att han ej
är underårig eller i konkurstillstånd
eller har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget;

c) uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke eller titel för den
som utsetts till föreståndare eller ersättare samt bevis att han ej är omyndig; d)

uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen
avses skola drivas, det största antal gäster som skall kunna mottagas
samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen skall omfatta;

e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som
visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov ej meddelats
och är det inte uppenbart att lov inte behövs skall beviset innehålla erinran
om att bygglov kan fordras. Finns ej godkänd ersättare eller, i fall när
föreståndare skall finnas enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall i beviset
anges att tillståndet icke får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare
utsetts och godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas byggnadsnämnden,
brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall skriftligt bevis
utfärdas.

6 §4

Om tillståndshavare avlider, försättes
i konkurs eller förklaras
omyndig, får rörelsen fortsättas under
högst ett år. Fortsättes rörelsen,
skall föreståndare enligt 3 §
finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej redan
finnes, skall inom två månader
från dödsfallet, edgångssammanträdet
eller omyndighetsförklaringen
ansökan göras om godkännande av
föreståndare. Godkännes icke föreståndaren,
skall polismyndigheten
lämna den som driver rörelsen tillfälle
att inom viss tid ansöka om
godkännande av annan föreståndare.
Godkännes ej heller den andre
föreståndaren, anses tillståndet ha
upphört att gälla tre veckor efter
det att beslut i ärendet vann laga
kraft.

Om tillståndshavare avlider, försättes
i konkurs eller får en förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget,
får rörelsen fortsättas
under högst ett år. Fortsättes rörelsen,
skall föreståndare enligt 3 §
finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej redan
finnes, skall inom två månader
från dödsfallet, edgångssammanträdet
eller beslutet om förvaltare ansökan
göras om godkännande av föreståndare.
Godkännes icke föreståndaren,
skall polismyndigheten
lämna den som driver rörelsen tillfälle
att inom viss tid ansöka om
godkännande av annan föreståndare.
Godkännes ej heller den andre
föreståndaren, anses tillståndet ha
upphört att gälla tre veckor efter
det att beslut i ärendet vann laga
kraft.

1988/89:LU9

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1987:693.

134

Göres ej ansökan som avses i andra stycket inom föreskriven tid, anses
tillståndet för rörelsen ha upphört att gälla den dag då tiden utgick.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

135

62 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

För att en fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs att han

1. är myndig och ej försatt i kon- 1. inte är underårig eller försatt i
kurs, konkurs eller har förvaltare enligt

II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget,

2. har försäkring som täcker den skadeståndsskyldighet intill 500000
kronor för vaije skadefall som kan drabba honom om han åsidosätter sina
åligganden enligt 9-13 §§,

3. har tillfredsställande utbildning, samt

4. i övrigt bedöms lämplig som fastighetsmäklare.

Närmare föreskrifter om villkoren för registrering och om registreringsförfarandet
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. Registreringsavgift i form av ansökningsavgift och årlig avgift
bestäms av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

136

63 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1952: 166) om häradsallmänningar
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §'

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse
skall vara myndig och, därest ej re- skall vara här i riket bosatt svensk

geringen för särskilt fall annat medborgare, om inte regeringen för

medgiver, här i riket bosatt svensk ett särskilt fall medger annat. Le medborgare.

damot får inte vara underårig eller

ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse må, ändå att den tid för vilken han
blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av
allmänningsstämman.

Avgår styrelseledamot innan den tid för vilken han blivit vald gått till
ända och finnes ej suppleant, åligger det övriga styrelseledamöter att
ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående tiden. Utan
hinder av vad sålunda stadgats må dock med valet kunna anstå till nästa
ordinarie allmänningsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående
ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1975:678.

137

64 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §'

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse
eller ekonominämnd skall vara eller ekonominämnd skall vara här i

myndig och, därest ej regeringen riket bosatt svensk medborgare,

för särskilt fall annat medgiver, här om inte regeringen för ett särskilt

i riket bosatt svensk medborgare. fall medger annat. Ledamot får

inte vara underårig eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvalt aruppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må, ändå att den
tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget
genom beslut av den eller dem som utsett honom.

Avgår styrelse- eller nämndledamot innan den tid för vilken han blivit
utsedd gått till ända och finnes ej suppleant, skall, där den avgångne valts
av delägarna, på föranstaltande av allmänningsstyrelsen val av ny ledamot
för återstående tiden ofördröjligen hållas samt, om den avgångne utsetts av
länsstyrelsen, anmälan om avgången genast göras hos denna myndighet för
utseende av ny ledamot för samma tid. Utan hinder av vad nu stadgats må
dock med val av ny ledamot kunna anstå till nästa ordinarie allmänningsstämma,
såframt styrelsen eller nämnden är beslutför med kvarstående
ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1975:679.

138

65 Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)

Härigenom föreskrivs att 49 § rennäringslagen (1971:437)' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §

Styrelsen består av ordförande Styrelsen består av ordförande
och ytterligare en eller flera leda- och ytterligare en eller flera ledamöter
som utses på bystämma. Sty- möter som utses på bystämma. Styrelseledamot
skall vara myndig. relseledamot får inte vara under årig

eller ha förvaltare enligt II
kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag före utgången av den tid för
vilken han blivit utsedd.

Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till
länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1985:919.

66 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund Bilaga l

Härigenom föreskrivs att 32 § lagen (1976:997) om vattenförbund skall
ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse
32 §

Nuvarande lydelse

Styrelse för vattenförbund skall
bestå av en eller flera ledamöter
och ha sitt säte inom län där förbundet
har sitt verksamhetsområde.
Den som är omyndig eller i konkurs
kan ej vara styrelseledamot.

Styrelse för vattenförbund skall
bestå av en eller flera ledamöter
och ha sitt säte inom län där förbundet
har sitt verksamhetsområde.
Den som är underårig eller i konkurs
eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget
kan ej vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

140

67 Förslag till

Lag om ändring i ackordslagen (1970:847)

Härigenom föreskrivs att 3 § ackordslagen (1970:847) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

God man bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha den insikt och erfarenhet
som uppdraget kräver samt åtnjuta borgenärernas förtroende.

God man skall vara myndig. Till God man får inte vara underårig
god man får ej förordnas någon som eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

står gäldenären nära eller är bero- föräldrabalken utan begränsning

ende av honom. Den som är an- av förvaltaruppdraget. Till god

ställd vid domstol får ej förordnas man får ej förordnas någon som står

till god man. gäldenären nära eller är beroende

av honom. Den som är anställd vid
domstol får ej förordnas till god
man.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för gode
mannen. Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare.

God man skall entledigas, om han finnes icke vara lämplig eller av annan
särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 1

141

68 Förslag till

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)

Härigenom föreskrivs att 3 § radioansvarighetslagen (1966:756) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift att
förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgivarens
vilja.

Programutgivare skall vara myn- Programutgivare skall ha hemvist
dig och ha hemvist i Sverige. i Sverige. Han får inte vara under årig

eller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annan
tjänsteman hos programföretaget enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen. Uppgift om vem som är programutgivare skall före sändningen
av program antecknas i register, som föres hos programföretaget och är
tillgängligt för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

142

69 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:460) om ansvarighet för
närradio

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Varje sammanslutning, som avser att sända närradio, skall för programverksamheten
utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott.
Ingenting får sändas mot programutgivarens vilja.

Programutgivaren skall vara Programutgivaren skall ha
myndig och ha hemvist i Sverige. hemvist i Sverige. Han får inte vara

Han får inte vara i konkurstillstånd. underårig eller i konkurstillstånd

Sammanslutningen skall anmäla eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

vem som är programutgivare till föräldrabalken utan begränsning

den myndighet som prövar frågor av förvaltaruppdraget. Samman om

tillstånd att sända närradio. slutningen skall anmäla vem som är

programutgivare till den myndighet
som prövar frågor om tillstånd att
sända närradio.

Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller
om hans uppdrag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse en ny
programutgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

143

70 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radiooch
kassettidningar

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1982: 521) om ansvarighet för radiooch
kassettidningar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

För den del av en radio- eller kassettidning som utgörs av en sammanställning
skall det finnas en särskild utgivare som utses av de samverkande
ägarna till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats.

Utgivaren skall vara myndig och Utgivaren skall ha hemvist i Sveha
hemvist i Sverige. Han får inte rige. Han får inte vara underårig

vara i konkurstillstånd. Ägaren till eller i konkurstillstånd eller ha färdén
periodiska skrift som utgör den valtare enligt II kap. 7 § föräldra huvudsakliga

förlagan till radio- el- balken utan begränsning av förval ler

kassettidningen skall anmäla taruppdraget. Ägaren till den perio vem

som är utgivare till den myn- diska skrift som utgör den huvud dighet

som regeringen bestämmer. sakliga förlagan till radio- eller kas settidningen

skall anmäla vem som
är utgivare till den myndighet som
regeringen bestämmer.

Är utgivaren inte längre behörig eller upphör annars hans uppdrag, skall
de periodiska skrifternas ägare omedelbart utse en ny utgivare. Denne
skall anmälas så som nyss har sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1985:373.

144

71 Förslag till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala BllaSa 1
kabelsändningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala
kabelsändningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Den som avser att bedriva egensändningar skall för programverksamheten
utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott.
Ett lokalt kabelsändarföretag får utse en programutgivare för vaije
kanal. Mot programutgivarens vilja får ingenting sändas i den verksamhet
för vilken han är utsedd.

En programutgivare skall vara En programutgivare skall ha
myndig och ha hemvist i Sverige. hemvist i Sverige. Han får inte vara
Han får inte vara i konkurstillstånd. underårig eller i konkurstillstånd
Den som skall bedriva egensänd- eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
ningar skall anmäla vem som är föräldrabalken utan begränsning
programutgivare till kabelnämn- av förvaltaruppdraget. Den som
den. skall bedriva egensändningar skall

anmäla vem som är programutgivare
till kabelnämnden.

Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller
om hans uppdrag upphör, skall den som bedriver egensändningarna omedelbart
utse en ny programutgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

145

10 Riksdagen 1988189.8sami. Nr 9

Rättelse: S. 155 6 § flyttat till s. 166, S. 158 20 § till s. 167 och S. 160 9 § till s. 168
med nya inledande texter.

I proposition 1988/89:14 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap
enligt föräldrabalken m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Förvaltarskap enligt föräldrabalken anordnas i Sverige för den som
är medborgare i en sådan stat som avses i förordningen (1931:429) om
vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och
förmynderskap och som har hemvist här i landet, om inte förmynderskap
redan utövas av lagbestämd eller särskilt förordnad förmyndare i någon
annan fördragsslutande stat. Tillfälligt förvaltarskap för en sådan medborgare
får anordnas här i landet även om denne inte har hemvist här.

Då förvaltarskap anordnas i Sverige för en sådan medborgare som avses

1 första stycket, tillämpas bestämmelserna om omyndighetsförklaring och
förmynderskap i 16—20 §§ nämnda förordning. Ett förvaltarskap med
begränsning av förvaltarens uppdrag får dock inte överflyttas till en annan
fördragsslutande stat.

Om ett förvaltarskap utan begränsning av förvaltarens uppdrag överflyttas
från Sverige till en annan fördragsslutande stat, skall den som förvaltarskapet
avser anses omyndigförklarad enligt den andra statens lag.

Om ett förmynderskap för omyndigförklarad överflyttas till Sverige från
en annan fördragsslutande stat, skall den omyndigförklarade anses ha
förvaltare utan begränsning av uppdraget.

2 § Om den som har förvaltare i Sverige omyndigförklaras i en annan
fördragsslutande stat där han eller hon har tagit hemvist, upphör förvaltarens
uppdrag.

3 § En omyndigförklarad medborgare i en fördragsslutande stat är i
Sverige likställd med en person som har förvaltare utan begränsning av
förvaltaruppdraget när det gäller behörighet att inneha uppdrag och befattningar
samt att bedriva tillståndspliktig verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:LU9

Bilaga 2

146

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella

rättsförhållanden rörande äktenskap och Förmynderskap

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1—6 och 8 §§, 7 kap. 5 § samt rubriken
till 5 kap. lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap och förmynderskap1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. Om förmynderskap för 5 kap. Om förvaltarskap enligt föromyndigforklarade2
äldrabalken m. m.

1§3

Vad i svensk lag är stadgat om
omyndighetsförklaring och om förmynderskap
för omyndigförklarade
skall äga tillämpning jämväl i avseende
å svensk undersåte, som ej har
hemvist inom riket. Varder förmynderskap
anordnat i främmande
stat för svensk undersåte, som där
har hemvist men som är förklarad
omyndig här i riket eller om vars
försättande i omyndighet här är fråga,
må dock rätten, såframt ej särskilda
omständigheter påkalla, att
förmynderskap är anordnat här i riket,
besluta, att förmynderskap ej
skall vara anordnat enligt svensk
lag.

Regeringen äger beträffande förmynderskap
för omyndigförklarade
svenska undersåtar, som hava
hemvist i främmande stat, meddela
särskilda bestämmelser angående
vården av omyndigs värdehandlingar,
så ock förordna svensk diplomatisk
eller konsulär tjänsteman
att vara överförmyndare. Regeringen
prövar fråga om entledigande av
sådan överförmyndare.

Förmynderskap som avses i första
stycket och som är anordnat enligt
svensk lag skall vara inskrivet
vid Stockholms tingsrätt. Ersättning
till överförmyndare beträffande
sådant förmynderskap utgår av
statliga medel enligt bestämmelser
som regeringen meddelar. Detsamma
gäller ersättning till förmyndare

Vad i svensk lag är stadgat om
förvaltarskap skall äga tillämpning
jämväl i avseende å svensk undersåte,
som ej har hemvist inom riket.
Varder förmynderskap anordnat i
främmande stat för svensk undersåte,
som där har hemvist men som
har förvaltare här i riket eller beträffande
vilken ansökan om förordnande
av förvaltare har gjorts, må dock
rätten, såframt ej särskilda omständigheter
påkalla, att förvaltarskap
är anordnat här i riket, besluta, att
förvaltarskap ej skall vara anordnat
enligt svensk lag.

Regeringen äger beträffande
förvaltarskap för svenska undersåtar,
som hava hemvist i främmande
stat, meddela särskilda bestämmelser
angående vården av värdehandlingar,
så ock förordna svensk diplomatisk
eller konsulär tjänsteman
att vara överförmyndare. Regeringen
prövar fråga om entledigande av
sådan överförmyndare.

Förvaltarskap som avses i första
stycket skall vara inskrivet vid
Stockholms tingsrätt. Ersättning till
överförmyndare beträffande sådant
förvaltarskap utgår av statliga medel
enligt bestämmelser som regeringen
meddelar. Detsamma gäller
ersättning till förvaltare i den mån
ersättningen ej enligt 15 kap. 21 §

1988/89:LU9

Bilaga 2

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1971:797.

2 Senaste lydelse av kapitelrubriken 1924:340.

1 Senaste lydelse 1976:1120.

147

Nuvarande lydelse

i den mån ersättningen ej enligt
15 kap. 19 § föräldrabalken skall
utgå av den omyndiges medel.

Har ansökan gjorts om omyndighetsförklaring
av utländsk undersåte,
som har hemvist här i riket, inhämte
rätten, genom bemedling av
ministern för utrikes ärendena, huruvida
förmynderskap kommer att
anordnas enligt den främmande
statens lag. Upplyses det, att sådant
förmynderskap icke kommer att
anordnas, eller erhålles ej svar
inom sex månader, varde omyndighetsförklaring
av rätten meddelad
och förmynderskap här anordnat
enligt svensk lag.

Är svensk undersåte förklarad
omyndig i främmande stat, kan
omyndighetsförklaringen hävas
jämväl här i riket enligt svensk lag.

Har undersåte i främmande stat
förklarats omyndig här i riket, men
varder förmynderskap för honom
anordnat enligt den främmande
statens lag, skall den här förordnade
förmyndaren entledigas.

4

Skall i visst fall svensk lag ej äga
tillämpning beträffande omyndighetsförklaring
av någon, som vistas
här i riket, eller är ännu ej utrett,
om det skall ske, äge likväl rätten,
om dröjsmål uppenbarligen skulle
medföra fara, förordna, att han
skall vara omyndig under tiden intill
dess vård om hans angelägenheter
anordnats i enlighet med lagen i
hans hemland eller rätten meddelat
dom, så ock för samma tid förordna
förmyndare. I avseende å förordnande,
varom nu är sagt, skall vad i
10 kap. 14 §, 11 kap. 15 § andra

Föreslagen lydelse

föräldrabalken skall utgå av den enskildes
medel.

§4

Har ansökan gjorts om att förvaltare
skalI förordnas för utländsk
undersåte, som har hemvist här i
riket, inhämte rätten, genom bemedling
av ministern för utrikes
ärendena, huruvida förmynderskap
kommer att anordnas enligt den
främmande statens lag. Upplyses
det, att sådant förmynderskap icke
kommmer att anordnas, eller erhålles
ej svar inom sex månader, får
förvaltare förordnas enligt svensk
lag.

§S

Är svensk undersåte förklarad
omyndig i främmande stat, kan
omyndighetsförklaringen hävas
jämväl här i riket. Härvid tillämpas
vad som i svensk lag är föreskrivet
om upphörande av förvaltarskap.

Har förvaltarskap anordnats här i
riket för undersåte i främmande
stat, men varder förmynderskap för
honom anordnat enligt den främmande
statens lag, skall den här
förordnade förvaltaren entledigas.

§6

Skall i visst fall svensk lag om
anordnande av förvaltarskap ej äga
tillämpning beträffande någon,
som vistas här i riket, eller är ännu
ej utrett, om det skall ske, äge likväl
rätten, om dröjsmål uppenbarligen
skulle medföra fara, meddela förordnande
enligt 11 kap. 18 § föräldrabalken
under tiden intill dess
vård om hans angelägenheter anordnats
i enlighet med lagen i hans
hemland eller rätten slutligt prövat
frågan enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

1988/89:LU9

Bilaga 2

4 Senaste lydelse 1924:340.

5 Senaste lydelse 1924:340.

* Senaste lydelse 1976:1120.

148

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:LU9

Bilaga 2

stycket och 20 kap. 11 § föräldrabalken
är stadgat äga motsvarande
tillämpning.

Är förmynderskap anordnat enligt lagen i främmande stat, må ock i
trängande fall god man enligt svensk lag förordnas att vårda den omyndiges
angelägenheter.

5§7

Om omyndighetsförklaring, som meddelats av behörig utländsk myndighet,
skall genom svensk domstols försorg, på begäran, kungörelse införas
i Post- och Inrikes Tidningar. Den utländska myndighetens behörighet
skall styrkas genom intyg av här i riket anställd diplomatisk eller konsulär
tjänsteman eller av svensk diplomatisk eller konsulär tjänsteman.

Vad i första stycket sägs skall äga Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning, då motsvarande tillämpning, då behö omyndighetsförklaring

blivit hävd rig utländsk myndighet har hävt en

av behörig utländsk myndighet. omyndighetsförklaring eller beslutat

att ett förvaltarskap skall upphöra.

6 §8

Är förmynderskap för omyndig- Är förmynderskap för omyndigförklarad
efter vad ovan sägs an- förklarad efter vad ovan sägs anordnat
i enlighet med utländsk lag, ordnat i enlighet med utländsk lag,

skall vad i 4 kap. 5 § är stadgat i skall vad i 4 kap. 5 § är stadgat i

avseende å underårig äga motsva- avseende å underårig äga motsvarande
tillämpning. rande tillämpning. Den omyndig förklarades

behörighet enligt svensk
lag skall därvid anses motsvara behörigheten
för den som har förvaltare
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Har omyndighetsförklaringen kungjorts efter vad i detta kap. 5 § är sagt,
må dock den, mot vilken den omyndigförklarade här i riket företagit
rättshandling, icke åberopa, att han ej ägde eller bort äga kännedom om
omyndighetsförklaringen.

Den som är omyndigförklarad i
enlighet med utländsk lag är här i
riket likställd med en person som
har förvaltare utan begränsning av
förvaltaruppdragel när del gäller behörighet
att inneha uppdrag och befattningar
samt att bedriva tillståndspliktig
verksamhet.

8 §9

Varder svensk undersåte, som Anordnas här i riket förvaltarskap
har hemvist i främmande stat, här i för svensk undersåte som har
riket förklarad omyndig och för- hemvist i främmande stat, gore rät 7

Senaste lydelse 1977:657.

8 Senaste lydelse 1924:340. 149

9 Senaste lydelse 1924:340.

Nuvarande lydelse

myndare för honom förordnad, gore
rätten ofördröjligen anmälan därom
till ministern för utrikes ärendena.

Föreslagen lydelse

ten ofördröjligen anmälan därom
till ministern för utrikes ärendena.

1988/89:LU9

Bilaga 2

7 kap.

5§'°

Regeringen äger, efter avtal med
Danmark, Finland, Island och
Norge eller med en eller flera av dessa
stater, stadga avvikelser från de i
denna lag givna bestämmelser om
internationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps ingående, äktenskapsskillnad,
förmynderskap för
underåriga och omyndigforklarade
så ock i övrigt meddela föreskrifter i
dessa hänseenden.

Efter avtal med annan stat än nu
är sagt äger regeringen, med avseende
å undersåtar i fördragsslutande
stat, stadga avvikelser från de i 4
och 5 kap. meddelade bestämmelserna.

Skall, enligt de i viss främmande
stat gällande allmänna reglerna om
internationella rättsförhållanden,
lagen i den stat, där hemvistet är,
äga tillämpning med avseende å
omyndighetsförklaring och anordnande
av förmynderskap för underårig
och omyndigförklarad, äger
ock regeringen förordna beträffande
undersåtar i den staten, vilka hava
hemvist här i riket, att omyndighetsförklaring
må ske och förmynderskap
anordnas enligt svensk lag,
samt i fråga om svenska undersåtar,
vilka hava hemvist i den främmande
staten, att omyndighetsförklaring
må ske och förmynderskap anordnas
i den främmande staten.

I förhållande lill Danmark, Finland,
Island och Norge finns särskilda
bestämmelser i förordningen
(1931:429) om vissa rättsförhållanden
rörande äktenskap, adoption
och förmynderskap och i lagen
(1988:000) om nordiska rättsförhållanden
rörande förvaltarskap enligt
föräldrabalken m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

150

J Senaste lydelse 1976:1120.

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1931:429) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,
adoption och Förmynderskap

Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1931:429) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap
skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande lydelse.

21 a § Särskilda bestämmelser om förvaltarskap enligt föräldrabalken
och förmynderskap för omyndigförklarade finns i lagen (1988:000) om
nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldrabalken
m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 2

151

Av utskottet framlagda förslag till ändring i
lagförslagen i proposition 1987/88:124

Förslaget till
Lag om ändring i föräldrabalken

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 kap.

1 §

Den som är underårig eller som Den som är underårig eller som
har förvaltare utan begränsning av har förvaltare får inte vara förmynuppdraget
får inte vara förmyndare. dare.

11 kap.

9 §

Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över
den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som
omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare utan be- Den som har förvaltare är inte

gränsning av uppdraget är inte behö- behörig att företa rättshandlingar för
rig att företa rättshandlingar för an- annans räkning,
nans räkning.

12 §

Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt
lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en
underårigs eller bortavarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett till
känna vem den avlidne önskar till god man, skall denna person förordnas, om
han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig får inte vara Den som är underårig eller som

god man eller förvaltare. själv har förvaltare får inte vara god

man eller förvaltare.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

19 kap.

8 §'

Överförmyndare, ledamot i över- Överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd
och ersättare skall förmyndamämnd och ersättare skall

ha rösträtt vid val av kommunfull- ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige
och vara kyrkobokförda i mäktige och vara kyrkobokförda i

kommunen och får ej vara i konkurs- kommunen och får inte vara i kon tillstånd.

kurs eller ha förvaltare.

Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får ej vara överförmyndare, ledamot i
överförmyndarnämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för
särskilt fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare, ledamot i
överförmyndarnämnd eller ersättare än den som under de tre senast förflutna
åren fullgjort sådant uppdrag, den som uppnått sextio års ålder eller den som
eljest uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

1988/89 :LU9

Bilaga 3

'Senaste lydelse 1985:941.

152

Förslaget till

Lag om ändring i äktenskapsbalken

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 kap.

3 §

Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att
egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda
egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen
skall vara giftorättsgods.

Äktenskapsförord skall upprättas Äktenskapsförord skall upprättas
skriftligen och undertecknas av ma- skriftligen och undertecknas av makarna
eller de blivande makarna. karna eller de blivande makarna.

Detta gäller även om någon av dem Detta gäller även om någon av dem

är underårig eller har förvaltare en- är underårig eller om äktenskapspligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan ordet avser egendom, som till någon

begränsning av förvaltaruppdraget. I del omfattas av förvaltarskap enligt

så fall skall dock förmyndarens eller föräldrabalken. I så fall skall dock

förvaltarens skriftliga medgivande förmyndarens eller förvaltarens

inhämtas. skriftliga medgivande inhämtas.

Äktenskapsförord skall registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord
som har slutits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående, om
det ges in till domstolen inom en månad från det att äktenskapet ingicks. I
annat fall gäller äktenskapsförord först från och med den dag då det ges in till
domstolen.

1988/89: LU9

Bilaga 3

153

Förslaget till

Lag om ändring i ärvdabalken

Regeringens förslag Utskottets förslag

17 kap.

2 §

Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest,
skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger
dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederlag
eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make
enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente
med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

En underårig får inte avsäga sig En underårig får inte avsäga sig
arv. Den som har förvaltare enligt 11 arv. Den som har förvaltare enligt 11
kap. 7§ föräldrabalken utan be- kap. 7 § föräldrabalken får inte avsägränsning
av förvaltaruppdraget får ga sig arv utan förvaltarens skriftliga
inte avsäga sig arv utan förvaltarens samtycke,
skriftliga samtycke.

Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse
också mot arvinges avkomlingar.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

19 kap.

14 a §

Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning för
medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skola
upptagas saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under
året. Ela medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid redovisningen
fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets
slut. När värdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovisningen fogas bevis
av motsvarande innehåll.

Årsredovisning skall tillställas Årsredovisning skall tillställas
minst en delägare i boet. Övriga minst en delägare i boet. Övriga

delägare samt rätten skola samtidigt delägare samt rätten skall samtidigt

underrättas om vem som tillställts underrättas om vem som tillställts

redovisningen. Dödsbodelägare redovisningen. Dödsbodelägare

som icke har tillställts redovisningen som inte har tillställts redovisningen

har rätt att på begäran hos boutred- har rätt att på begäran hos boutredningsmannen
erhålla ett exemplar av ningsmannen erhålla ett exemplar av

den. Finnes omyndig delägare i boet den. Finns det delägare i boet som är

skall ett exemplar tillställas överför- underårig eller som har förvaltare

myndaren. enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

skall ett exemplar tillställas överförmyndaren.

Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna paragraf,
kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

1988/89.-LU9

Bilaga 3

154

Förslaget till

Lag om ändring i rättegångsbalken

1988/89:LU9

Bilaga 3

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.

1 §

Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för
behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbete, Ej må den utöva domarämbete,
som är i konkurstillstånd eller som som är i konkurstillstånd eller som

har förvaltare enligt 11 kap. 7 § har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken utan begränsning av föräldrabalken.

förvaltaruppdraget.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete
förordnar regeringen.

10 a §

Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som
ekonomiska experter enligt 1 kap. 8 §och2kap.4 a §. Under treårsperioden
får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av perioden.
Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål en
omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall
förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det
pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som eko- Den som skall tjänstgöra som ekonomisk
expert skall vara svensk nomisk expert skall vara svensk

medborgare och får ej vara under- medborgare och får ej vara underårig
eller i konkurstillstånd eller ha årig eller i konkurstillstånd eller ha

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra- förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av för- balken.

valtaruppdraget.

8 kap.

2 §f

Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1. är svensk medborgare,

2. har hemvist i Sverige,

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till
domarämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk
utbildning,

5. har gjort sig känd för redbarhet, och

6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.

Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från

antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2.

Den som är försatt i konkurs eller Den som är försatt i konkurs eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken utan begränsning av föräldrabalken får inte antas till le förvaltaruppdraget

får inte antas till damot. Inte heller får den antas till

ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3§ lagen

ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkes (1985:354)

om förbud mot yrkes- mässig rådgivning i vissa fall, m. m.

mässig rådgivning i vissa fall, m. m. är förbjuden att utöva rådgivnings -

1 Senaste lydelse 1988:167.

Regeringens förslag Utskottets förslag

är förbjuden att utöva rådgivnings- verksamhet,
verksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid allmän domstol eller allmän
åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som
annars är anställd i statens eller kommuns tjänst eller hos annan enskild än
advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag. Vad som nu
sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå.

12 kap.

2 §

Såsom ombud må ej brukas annan än den som rätten med hänsyn till
redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i
målet.

Ombud skall vara svensk medborgare med hemvist inom riket; dock må
även annan brukas såsom ombud, om rätten med hänsyn till målets
beskaffenhet och övriga omständigheter finner det lämpligen kunna ske.

Ej må den vara ombud som är Ej må den vara ombud, som är
underårig eller i konkurstillstånd el- underårig eller i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt 11 kap. ler som har förvaltare enligt 11 kap.

7 § föräldrabalken utan begränsning 1 § föräldrabalken.
av förvaltaruppdraget.

1988/89:LU9

Bilaga 3

156

Förslaget till 1988/89:LU9

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker Bilaga 3

Regeringens förslag

10

Den som är underårig eller som
har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget får ej bedriva försäljning
av alkoholdrycker.

63

Har den som fått tillstånd till detaljhandel
med öl eller till servering
av alkoholdrycker avlidit, försatts i
konkurs eller fått förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget och
vill dödsboet, konkursboet eller förvaltaren
fortsätta rörelsen, skall anmälan
göras till tillståndsmyndigheten
med uppgift om föreståndare.
Anmälan skall ha inkommit senast
två månader efter dödsfallet respektive
edgångssammanträdet eller beslutet
om förvaltare. Har anmälan ej
inkommit inom föreskriven tid, upphör
tillståndet att gälla den dag anmälningstiden
utgick.

Utskottets förslag
§

Den som är underårig eller som
har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får ej bedriva försäljning
av alkoholdrycker.

§

Har den som fått tillstånd till detaljhandel
med öl eller till servering
av alkoholdrycker avlidit, försatts i
konkurs eller fått förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag
som omfattar rörelsen och vill
dödsboet, konkursboet eller förvaltaren
fortsätta rörelsen, skall anmälan
göras till tillståndsmyndigheten
med uppgift om föreståndare. Anmälan
skall ha inkommit senast två
månader efter dödsfallet respektive
edgångssammanträdet eller beslutet
om förvaltare. Har anmälan ej inkommit
inom föreskriven tid, upphör
tillståndet att gälla den dag anmälningstiden
utgick.

157

Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Regeringens förslag Utskottets förslag

28 §

Ledamöter och föredragande i all- Ledamöter och föredragande i allmän
förvaltningsdomstol skall vara män förvaltningsdomstol skall vara

svenska medborgare. Den som är svenska medborgare. Den som är

underårig eller i konkurstillstånd el- underårig eller i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt 11 kap. ler som har förvaltare enligt 11 kap.

7 § föräldrabalken utan begränsning 7 § föräldrabalken får inte utöva

av förvaltaruppdraget får inte utöva befattning som ledamot eller före befattning

som ledamot eller före- dragande. I fråga om nämndemän i

dragande. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och länsrätterna

kammarrätterna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§.

gäller 20 och 21 §§.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt
domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 §
rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän
förvaltningsdomstol.

1988/89:LU9

Bilaga 3

158

Förslaget till

Lagom ändring i lagen (1974:371) om rättegången i

arbetstvister

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap.

1

Arbetsdomstolen består av högst
tre ordförande, högst tre vice ordförande
samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk medborgare
och får ej vara underårig
eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av
förvaltaruppdraget. Innan ledamot
tar säte i arbetsdomstolen skall han
ha avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande
denna lag sägs om ledamot gäller äve

Ledamöter och ersättare förordna:

Arbetsdomstolen består av högst
tre ordförande, högst fyra vice
ordförande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk medborgare
och får ej vara underårig
eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Innan ledamot tar säte i
arbetsdomstolen skall han ha avlagt
domared.

skall finnas högst tre ersättare. Vad i
i ersättare, om ej annat särskilt anges.
> av regeringen för tre år.

1988/89:LU9

Bilaga 3

'Senaste lydelse 1988:651.

159

Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar

Utskottets förslag
13 §

Regeringens förslag

Ledamot i försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrättsråd och försäkringsrättsassessor
skall vara
svensk medborgare. Den som är
underårig eller i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget får ej tjänstgöra
som sådan ledamot eller som
föredragande. I fråga om nämndeman
gäller vad som är föreskrivet i
9 §.

Ledamot i försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrättsråd och försäkringsrättsassessor
skall vara
svensk medborgare. Den som är
underårig eller i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken får inte tjänstgöra
som sådan ledamot eller som föredragande.
I fråga om nämndeman
gäller vad som är föreskrivet i 9 §.

Ledamot och föredragande i försäkringsdomstol skall ha avlagt domared.
De sorn står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 §
rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i försäkringsdomstol.

1988/89:LU9

Bilaga 3

160

Förslaget till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

1988/89:LU9

Bilaga 3

4 §

Regeringens förslag

Rättshjälpsnämnd består av ordförande,
som skall vara lagfaren och
erfaren i domarvärv, samt fyra andra
ledamöter. Av dessa skall två vara
advokater, en anställd på allmän
advokatbyrå och en enskilt verksam.

De två övriga skall vara svenska
medborgare och får inte vara underåriga
eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För
ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordförande
äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse
erforderligt antal ersättare.

Utskottets förslag

Rättshjälpsnämnd består av ordförande,
som skall vara lagfaren och
erfaren i domarvärv, samt fyra andra
ledamöter. Av dessa skall två vara
advokater, en anställd på allmän
advokatbyrå och en enskilt verksam.
De två övriga skall vara svenska
medborgare och får inte vara underåriga
eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken.

5 a §

För prövning av besvär i vissa fall
enligt denna lag finns besvärsnämnden
för rättshjälpen. Den består
av ordförande och sex andra
ledamöter. Ordföranden och ytterligare
en ledamot skall vara lagfarna
och erfarna i domarvärv. Av övriga
ledamöter skall två vara advokater,
en anställd på allmän advokatbyrå
och en enskilt verksam. Återstående
tre ledamöter skall vara svenska
medborgare och får inte vara underåriga
eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken utan be -

För prövning av besvär i vissa fall
enligt denna lag finns besvärsnämnden
för rättshjälpen. Den består
av ordförande och sex andra
ledamöter. Ordföranden och ytterligare
en ledamot skall vara lagfarna
och erfarna i domarvärv. Av övriga
ledamöter skall två vara advokater,
en anställd på allmän advokatbyrå
och en enskilt verksam. Återstående
tre ledamöter skall vara svenska
medborgare och får inte vara underåriga
eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken.

gränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid.

För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv skall
finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger
motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt
antal ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra
ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärsnämnden.

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdelningar.
Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på sådan
avdelning.

161

11 Riksdagen 1988189. 8sami. Nr 9
Rättelse: S. 161-162 nytillkommen text.

Regeringens förslag Utskottets förslag

20 §'

Beviljas allmän rättshjälp enligt Beviljas allmän rättshjälp enligt

16 §, blir den som beslutat härom 16 §, blir den som beslutat härom

biträde till den rättssökande. I annat biträde till den rättssökande. I annat

fall får biträde förordnas på sökan- fall får biträde förordnas på sökandes
begäran, om denne ej själv eller des begäran, om han inte kan ta till

genom någon som i tjänsteställning vara sin rätt själv och inte heller är

eller annars lämnar honom bistånd berättigad att få behövligt bistånd av

kan behörigen tillvarataga sin rätt. någon annan.

I sådan angelägenhet där tingsrätt skall bestå av en lagfaren domare enligt
1 kap. 3 a § rättegångsbalken får biträde förordnas endast om särskilda skäl
föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller sakens
beskaffenhet. I ärende om bodelning, som inte avser klander, får biträde inte
förordnas.

När biträde kan förordnas enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken, förordnas ej
biträde enligt denna lag.

1988/89:LU9

Bilaga 3

1 Senaste lydelse 1988:213.

162

Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

allmänna pensionsfonden

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 §'

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av
regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder
kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen
och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt
i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och
två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger
egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara här i riket bosatta svenska med- vara bosatta i Sverige och får inte

borgare och får inte vara underåriga vara underåriga eller ha förvaltare

eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget.

30 §2

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av Var och en av fjärde och femte

fjorton ledamöter som förordnas av fondstyrelserna skall bestå av fjorton
regeringen. Av ledamöterna utses ledamöter som förordnas av rege två

efter förslag av sammanslutning- ringen. Av ledamöterna utses två

ar som företräder kommunerna, tre efter förslag av sammanslutningar

efter förslag av rikssammanslutning- som företräder kommunerna, tre ef ar

av arbetsgivare, fem efter förslag ter förslag av rikssammanslutningar

av rikssammanslutningar av arbets- av arbetsgivare, fem efter förslag av

tagare och två efter förslag av riks- rikssammanslutningar av arbetsta sammanslutningar

inom koopera- gare och två efter förslag av rikssam tionen.

manslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara här i riket bosatta svenska med- vara bosatta i Sverige och får inte

borgare och får inte vara underåriga vara underåriga eller ha förvaltare

eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget.

1988/89: LU9

Bilaga 3

'Senaste lydelse 1988:747.

2Senaste lydelse 1988:747.

163

Regeringens förslag Utskottets förslag

31 §3

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna
skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall
vara bosatta här i riket och får inte
vara underåriga eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.
Av ledamöterna skall minst
fem och av suppleanterna minst två
företräda löntagarintressen. Vid utseendet
av ledamöter och suppleanter
skall det tillses att löntagarfondstyrelserna
får en regional anknytning.

Ledamöter och suppleanter skall
vara bosatta i Sverige och får inte
vara underåriga eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Av
ledamöterna skall minst fem och av
suppleanterna minst två företräda
löntagarintressen. Vid utseendet av
ledamöter och suppleanter skall det
tillses att löntagarfondstyrelserna får
en regional anknytning.

1988/89:LU9

Bilaga 3

3Senaste lydelse 1988:747.

164

Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och

pensionatrörelse

Regeringens förslag

Utskottets förslag

2 §

Hotell- eller pensionatrörelse, som är avsedd att samtidigt mottaga minst
nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum, får drivas endast av den som
har tillstånd av polismyndigheten i orten. Tillstånd meddelas för hotell- eller
pensionatrörelse i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd skall meddelas, om det
icke finnes anledning antaga att den
som söker tillståndet skall driva rörelsen
så att fara för allmän ordning
och säkerhet uppkommer. Tillstånd
får ej meddelas den som är underårig
eller i konkurstillstånd eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Tillstånd skall meddelas, om det
icke finnes anledning antaga att den
som söker tillståndet skall driva rörelsen
så att fara för allmän ordning
och säkerhet uppkommer. Tillstånd
får ej meddelas den som är underårig
eller i konkurstillstånd eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

3 §

Drives hotell- eller pensionatrörelse för vilken tillstånd fordras enligt 2 §
av bolag, förening eller annan samfällighet, skall föreståndare finnas för
rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild
person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare att utse föreståndare,
om särskilda skäl föreligga.

Föreståndare skall vara godkänd

av polismyndigheten. Utsedd föreståndare
skall godkännas om han ej
är underårig eller har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget
samt det icke finnes anledning antaga
att han skall utöva rörelsen så att
fara för allmän ordning och säkerhet

Föreståndare skall vara godkänd
av polismyndigheten. Utsedd föreståndare
skall godkännas om han ej
är underårig eller har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken samt
det icke finnes anledning antaga att
han skall utöva rörelsen så att fara
för allmän ordning och säkerhet
uppkommer.

uppkommer.

Godkänd föreståndare ansvarar i tillståndshavarens ställe för att rörelsen
utövas enligt föreskrifterna i denna lag.

5 §

Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara
skriftlig och åtföljas av

a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt,
om sökanden tidigare haft annat släktnamn, detta;

b) för sökande, som är enskild b) för sökande, som är enskild

person, uppgift om födelsetid och person, uppgift om födelsetid och

yrke eller titel samt bevis att han ej
är underårig eller i konkurstillstånd
eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget;

yrke eller titel samt bevis att han ej
är underårig eller i konkurstillstånd
eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken;

1988/89 :LU9

Bilaga 3

165

Regeringens förslag Utskottets förslag

c) uppgift om fullständigt namn, c) uppgift om fullständigt namn,
födelsetid och yrke eller titel för den födelsetid och yrke eller titel för den

som utsetts till föreståndare eller som utsetts till föreståndare eller

ersättare samt bevis att han ej är ersättare samt bevis att han inte är

omyndig; underårig eller har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken;

d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen
avses skola drivas, det största antal gäster som skall kunna mottagas
samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen skall omfatta;

e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som
visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov ej meddelats
och är det inte uppenbart att lov inte behövs skall beviset innehålla erinran
om att bygglov kan fordras. Finns ej godkänd ersättare eller, i fall när
föreståndare skall finnas enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall i beviset
anges att tillståndet icke får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare
utsetts och godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas byggnadsnämnden,
brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall skriftligt bevis
utfärdas.

6 §

Om tillståndshavare avlider, för- Om tillståndshavare avlider, försättes
i konkurs eller får en förvalta- sättes i konkurs eller får en förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

utan begränsning av förvaltarupp- med uppdrag som omfattar rörelsen,

draget, får rörelsen fortsättas under får rörelsen fortsättas under högst

högst ett år. Fortsättes rörelsen, ett år. Fortsättes rörelsen, skall fö skall

föreståndare enligt 3 § finnas reståndare enligt 3 § finnas för

för denna. denna.

Om godkänd föreståndare ej redan finnes, skall inom två månader från
dödsfallet, edgångssammanträdet eller beslutet om förvaltare ansökan göras
om godkännande av föreståndare. Godkännes icke föreståndaren, skall
polismyndigheten lämna den som driver rörelsen tillfälle att inom viss tid
ansöka om godkännande av annan föreståndare. Godkännes ej heller den
andre föreståndaren, anses tillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det
att beslut i ärendet vann laga kraft.

Göres ej ansökan som avses i andra stycket inom föreskriven tid, anses
tillståndet för rörelsen ha upphört att gälla den dag då tiden utgick.

1988/89; LU9

Bilaga 3

166

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 37 kap. 3 § brottsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

37

Föreslagen lydelse
kap.

i

3 §

Valbar till ledamot eller ersättare i
övervakningsnämnd är den som har
rösträtt vid val av kommunfullmäktige,
som är kyrkobokförd inom
nämndens verksamhetsområde och
som ej fyllt eller under mandatperioden
fyller sjuttio år. Lagfaren domare,
åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman
eller advokat eller
den som eljest har till yrke att föra
andras talan inför rätta får ej väljas
till ledamot eller ersättare. Övervakningsnämnden
prövar självmant den
valdes behörighet.

Valbar till ledamot eller ersättare i
övervakningsnämnd är den som har
rösträtt vid val av kommunfullmäktige,
som är kyrkobokförd inom
nämndens verksamhetsområde och
som inte fyllt eller under mandatperioden
fyller sjuttio år. Den som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
får inte väljas till ledamot eller
ersättare. Inte heller får lagfaren domare,
åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman
eller advokat eller
den som eljest har till yrke att föra
andras talan inför rätta väljas till
ledamot eller ersättare. Övervakningsnämnden
prövar självmant den
valdes behörighet.

Upphör en ledamot att vara valbar, är uppdraget förfallet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 4

‘Senaste lydelse 1985:942.

167

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:616) om ändring i

rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § lagen (1988:616) om ändring i
rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

4 kap.

6 §

Valbar till nämndeman är varje
myndig svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen eller, i
fråga om nämndeman i hovrätt, i
länet eller den del därav som hör till
hovrätten. Den som är lagfaren domare,
befattningshavare vid domstol,
åklagare, polisman eller advokat
eller den som eljest har till yrke
att föra andras talan inför rätta får
inte vara nämndeman.

Valbar till nämndeman är varje
svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i kommunen eller, i fråga
om nämndeman i hovrätt, i länet
eller den del därav som hör till
hovrätten, och som inte är underårig
eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken. Den som är lagfaren
domare, befattningshavare vid domstol,
åklagare, polisman eller advokat
eller den som eljest har till yrke
att föra andras talan inför rätta får
inte vara nämndeman.

Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt.

Den som fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta
emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte
skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

1988/89:LU9

Bilaga 4

168

Förslag till 1988/89:LU9

Lagom ändring i lagen (1988:617) om ändring i lagen Bilaga 4

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1988:617) om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

Valbar till nämndeman i kammar- Valbar till nämndeman i kammarrätt
och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är svensk medbor medborgare,

som är kyrkobokförd i gare, som är kyrkobokförd i länet

länet. och som inte är underårig eller har

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskattemyndighet
eller under länsstyrelse eller länsskattemyndighet lydande myndighet,
lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till
yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig
att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman
är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

169

12 Riksdagen 1988/89. 8 samt. Nr 9

Rättelse: S. 168-170 omredigerade texter från s. 155, 158 och 160.
S. 172 tillagt ett nytt stycke jämte not.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:618) om ändring i lagen (1978:28)

om försäkringsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1988:618) om ändring i lagen (1978:28)
om försäkringsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

<

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt
är varje myndig svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i
länet. Den som är tjänsteman i allmän
försäkringskassa eller ledamot
av socialförsäkringsnämnd, tjänsteman
vid lokal skattemyndighet eller
riksförsäkringsverket, lagfaren domare,
annan ledamot eller tjänsteman
i försäkringsdomstol, åklagare,
advokat eller annan som har till yrke
att föra andras talan inför rätta får
inte vara nämndeman.

Föreslagen lydelse

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt
är varje svensk medborgare,
som är kyrkobokförd i länet och
inte är underårig eller har förvaltare
enligt II kap. 7 § föräldrabalken.
Den som är tjänsteman i allmän
försäkringskassa eller ledamot av socialförsäkringsnämnd,
tjänsteman
vid lokal skattemyndighet eller riksförsäkringsverket,
lagfaren domare,
annan ledamot eller tjänsteman i
försäkringsdomstol, åklagare, advokat
eller annan som har till yrke att
föra andras talan inför rätta får inte
vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig
att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman
är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

1988/89.LU9

Bilaga 4

170

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:881) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 och 10 §§ lagen (1988:881) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

8 §

Den som uppbär förtidspension
enligt 7 kap. 1 § första stycket eller
13 kap. 1 § första stycket första meningen
är skyldig att, om hans arbetsförmåga
väsentligt förbättras,
utan oskäligt dröjsmål göra anmälan
om det hos allmän försäkringskassa.
Motsvarande skall gälla den vars rätt
till förtidspension grundats på varaktig
arbetslöshet och den som uppbär
efterlevandepension eller förmån
enligt 9 kap., om förhållandena ändras
så att rätten till pensionen eller
förmånen påverkas. Är den försäkrade
omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren.

Underlåtes anmälan som avses i
första stycket utan giltigt skäl, må
pensionen eller förmånen indragas
för viss tid eller tills vidare.

10

Har någon under resa eller eljest
blivit borta och kan det antagas att
han avlidit, äga hans efterlevande
åtnjuta efterlevandepension enligt
denna lag. Såsom villkor för utbetalning
av pension må dock krävas
förklaring på heder och samvete av
efterlevande att denne saknar varje
underrättelse om den bortovarande.

I fråga om omyndig må sådan förklaring
infordras från hans förmyndare.
Finnes den bortovarande sedermera
vara vid liv, skall pension ej vidare
utgå.

Den som uppbär förtidspension
enligt 7 kap. 1 § första stycket eller
13 kap. 1 § första stycket första meningen
är skyldig att, om hans arbetsförmåga
väsentligt förbättras,
utan oskäligt dröjsmål göra anmälan
om det hos allmän försäkringskassa.
Motsvarande skall gälla den vars rätt
till förtidspension grundats på varaktig
arbetslöshet och den som uppbär
efterlevandepension eller förmån
enligt 9 kap., om förhållandena ändras
så att rätten till pensionen eller
förmånen påverkas. Är den försäkrade
omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren. Om den
försäkrade har en god man eller
förvaltare enligt föräldrabalken, har
denne motsvarande skyldighet att göra
anmälan, om det kan anses ingå i
uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i
första stycket utan giltigt skäl, får
pensionen eller förmånen dras in för
viss tid eller tills vidare.

§

Har någon under resa eller eljest
blivit borta och kan det antas att han
avlidit, har hans efterlevande rätt till
efterlevandepension enligt denna
lag. Såsom villkor för utbetalning av
pension får dock krävas förklaring
på heder och samvete av efterlevande
att denne saknar varje underrättelse
om den bortavarande. I fråga
om omyndig får sådan förklaring
infordras från hans förmyndare.
Förklaring kan också infordras av en
god man eller förvaltare som har
förordnats enligt föräldrabalken. Visar
det sig sedermera att den bortavarande
är vid liv, skall pension ej
vidare utgå.

1988/89:

Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1972:262) om understödsföreningar
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

14 §'

14 § Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om

1. antalet medlemmar,

2. understödsföreningens postadress,

3. styrelseledamöters, revisorers 3. styrelseledamöters, revisorers
och suppleanters fullständiga namn, och suppleanters fullständiga namn,
medborgarskap och hemvist jämte medborgarskap och hemvist jämte
förklaring att dessa personer ej är förklaring att dessa personer inte är
omyndiga, underäriga eller har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken,

4. den eller dem som får teckna föreningens firma och hur firman skall
tecknas, om denna ej skall tecknas endast av styrelsen,

5. beträffande firmatecknare som ej är styrelseledamot eller styrelsesuppleant,
motsvarande förhållanden som anges under 3.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245)
om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges i ansökningshandlingen.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna föreningens
firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall
vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning
skall vara styrkt av vittnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: LU9

Bilaga 4

1 Senaste lydelse 1987:1254.

172

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Valbar till medborgarvittne är var
och en som är myndig och kyrkobokförd
inom kommunen. Den som inte
är svensk medborgare är dock valbar
endast om han sedan tre år är kyrkobokförd
i Sverige. Den som är anställd
inom polisväsendet får inte
väljas till medborgarvittne.

Om ett medborgarvittne upphör

genast.

Utskottets förslag

3 §

Valbar till medborgarvittne är var
och en som är kyrkobokförd inom
kommunen och som inte är underårig
eller har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken. Den som inte är
svensk medborgare är valbar endast
om han sedan tre år är kyrkobokförd
i Sverige. Den som är anställd inom
polisväsendet får inte väljas till medborgarvittne.

att vara valbar, förfaller uppdraget

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :LU9

Bilaga 4

173

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:877) om ändring i

studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § lagen (1988:877) om ändring i
studiestödslagen (1973:349) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på
sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap.
15-19 §§,4 kap. 28—35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges
där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap.
31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller Avser återkrav enligt första eller
andra stycket studiehjälp enligt andra stycket studiehjälp enligt

3 kap. till sådan studerande, som vid 3 kap. till sådan studerande, som vid

utbetalningstillfället var omyndig på utbetalningstillfället var omyndig,

grund av ålder, åvilar betalningsskyl- åvilar betalningsskyldigheten den

digheten den som då var den omyn- som då var den omyndiges förmyndiges
förmyndare. dare.

På studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket
utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid
varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På
andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta
enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut
om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller delvis från sin skyldighet att betala räntan.

1988/89:LU9

Bilaga 4

174

1988/89:LU9

Bilaga 5

Till lagutskottet
Inledning

I proposition 1987/88:124 har regeringen (justitiedepartementet) efter
hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade
förslag till lag om ändring i föräldrabalken m.m. Med anledning av
propositionen har väckts motionerna 1987/88:L3-L5.

Lagutskottet har den 7 april 1988 beslutat inhämta yttrande av justitieutskottet
över propositionen samt motion L3, såvitt avser yrkande 2, och
motion L5.

Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottets sida.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att institutet omyndigförklaring avskaffas och att i
stället - vid sidan om nuvarande godmansinstitut - en utbyggd form av
godmanskap införs benämnd förvaltarskap. Den som behöver hjälp för att
handha sina angelägenheter skall i första hand få en god man. Endast i fall där
den hjälpbehövande är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom och det
är otillräckligt med god man skall en förvaltare förordnas. Ett förvaltarförordnande
skall kunna begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet.

Förslaget innebär att den som får förvaltare förordnad för sig förlorar
rådigheten över det som omfattas av förordnandet men inte - som vid
omyndigförklaring - att han fråntas sin rösträtt.

Förvaltarskap

Enligt förslaget skall rätten få förordna förvaltare för en person om denne på
grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd
eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.
Förvaltare skall inte förordnas om det är tillräckligt med god man eller om
den enskilde kan få hjälp på annat, mindre ingripande sätt.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt

Justitieutskottets yttrande
1987/88:4y

om god man och förvaltare
(prop. 1987/88:124 jämte motioner)

175

fall och kunna begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller
egendom överstigande visst värde. Förvaltaren skall inom ramen för
förvaltaruppdraget ensam ha rådighet över den enskildes egendom och
företräda denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. Den som
har förvaltare utan begränsning av uppdraget skall inte vara behörig att
företa rättshandlingar för annans räkning.

Beslut om förvaltarskap skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt
skrivas in vid och stå under tillsyn av den tingsrätt där ansökan om
förvaltarskapet gjordes. Om den som förvaltarskapet avser får sitt hemvist på
en ort som hör under en annan tingsrätt skall förvaltarskapet skrivas in vid
och stå under tillsyn av den tingsrätten.

Behörighet för vissa tjänster och uppdrag

I ett flertal författningar finns bestämmelser om behörighet för olika slag av
tjänster eller befattningar. Ett vanligt villkor för behörighet i dessa bestämmelser
är att innehavaren av tjänsten eller uppdraget inte får vara omyndig,
dvs. under 18 år eller omyndigförklarad. Detta gäller t.ex. domare,
nämndemän och advokater.

Enligt det förslag som remitterades till lagrådet skulle ett förvaltarförordnande
inte - som sålunda för närvarande en omyndigförklaring - inskränka
möjligheterna att inneha vissa tjänster eller befattningar. Förslaget kritiserades
av lagrådet (prop. s. 232 f). Enligt lagrådet bör inom föräldrabalkens
regelsystem gälla att den, som genom förvaltarskapsförordnande helt eller
partiellt har frånkänts rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär, omöjligen
skall kunna bli lagligen tillerkänd behörighet att företa rättshandlingar
för annans räkning. Denna princip måste enligt lagrådet rimligen slå igenom
på alla områden där fråga uppkommer om att vederbörande skall vara
anförtrodd att företa rättshandlingar för annans räkning, t.ex. när det gäller
ansvariga funktionärer på associationsrättens fält eller i verksamhet av den
art som utövas av advokater och revisorer m.fl.

Men även utanför området, där rättshandlingar för annans räkning är i
fråga, anser lagrådet att konsekvensen måste tas att den som genom
förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär inte
skall kunna utöva beslutanderätt i andras rättsangelägenheter av motsvarande
slag. Särskilt framträdande blir härvidlag enligt lagrådet de som har
domaruppgifter, men även de som betrotts med myndighetsutövning i övrigt
måste tas i beaktande. Enligt lagrådet måste det framhållas såsom nödvändigt
att det lagligen fastslås, att den som blir föremål för förvaltarskap blir i
motsvarande mån obehörig att på andra områden fylla funktioner som
innefattar beslutsfattande av betydelse för andras rättsställning.

Lagrådet utlåter sig om hur frågan lagtekniskt skulle kunna lösas. Lagrådet
förklarar sig vara medvetet om att en lösning av antydd art inte står i
samklang med ett av den tilltänkta reformens syften - att undvika sådan
integritetsstörande stämpel som omyndigförklaringen ansetts medföra. Men
detta syfte bör enligt lagrådet inte vinnas till priset av att man i den
kommande lagstiftningen accepterar oformligheter och nytillskapade risker i
rättslivet.

1988/89:LU9

Bilaga 3

176

Enligt lagrådet torde en lösning - på ena eller andra sättet - väl hinna 1988/89:LU9
frambringas, eftersom lagstiftningen avses träda i kraft först den 1 januari Bilaga 5

1989 och lagrådet förklarar sig förutsätta att en kompletteringslösning
arbetas fram.

Departementschefen har i propositionen i viss utsträckning tillmötesgått
lagrådet (prop. s. 248 f). De föreslagna reglerna innebär att det för den som
har förvaltare utan begränsning av uppdraget skall gälla vissa inskränkningar
i möjligheterna att inneha eller utöva uppdrag och befattningar, medan
däremot ett begränsat uppdrag inte skall medföra sådana inskränkningar.

Lagförslagen i propositionen har utformats i enlighet härmed.

1 motionerna L3 och L5 riktas kritik mot förslaget i den här delen.

I motion L3 framhålls att förslaget innebär att den som i något avseende är
föremål för förvaltarskap får upprätthålla ett antal funktioner som i dagsläget
är uteslutna för omyndigförklarade. Motionärerna påpekar att det för att
förordna förvaltare för någon förutsätts att den aktuella personen är ”ur
stånd att vårda sig eller sin egendom”, och enligt motionärerna är det inte
försvarbart att på detta sätt utsätta medborgarna för risk för rättsförluster
genom att olämpliga personer får fatta beslut i viktiga frågor.

Också i motion L5 betonas att det i de nu aktuella fallen är fråga om
personer som ”på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat
hälsotillstånd eller annat liknande förhållande är ur stånd att vårda sig
eller sin egendom". Enligt motionärerna är det en motbjudande tanke att
den som i större eller mindre grad är berövad sin rättsliga handlingsförmåga
formellt skall vara behörig att företa rättshandlingar för annans räkning, t.ex.
i verksamhet som advokat eller rättegångsombud. Lika svårt är det enligt
motionärerna att föreställa sig att en sådan person inte skall vara förhindrad
att utöva domaruppgifter. I motionen framhålls att det bland dem. för vilka
förvaltarförordnande kan bli aktuellt, förekommer personer med psykiska
svaghetstillstånd, psykiska störningar och sjukdomar, t.ex. manodepressiva
personer. Motionärerna erinrar om att det i gängse kommentarer till
rättegångsbalken - i anslutning till kravet på att vederbörande ej får vara
omyndigförklarad - framhålls vikten av att förtroendet för domstolarna
ligger på en hög nivå. Enligt motionärerna är det uppenbart att den
föreslagna ordningen inte skulle positivt påverka allmänhetens förtroende
för rättsväsendet, en fråga som på senare tid även i den allmänna debatten
tilldragit sig alltmer ökad uppmärksamhet.

Avslutningsvis uttalar motionärerna att vikten av att upprätthålla allmänhetens
förtroende för rättsväsendet och hänsynen till den enskildes rättssäkerhet
gör att slutsatsen endast kan bli att den som står under förvaltare alltid
måste vara diskvalificerad, oavsett om förvaltarskapet är totalt eller partiellt.

Utskottet finner för sin del att den som genom ett förvaltarskapsförordnande
helt eller delvis har frånkänts rättshandlingsförmåga inte bör kunna bli
lagligen tillerkänd behörighet att företa rättshandlingar för annans räkning
och att den principen måste gälla även för vissa funktionärer i verksamhet av
den art som utövas av t.ex. advokater. Utskottet anser vidare att den som
genom förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen

rättssfär inte skall kunna utöva beslutanderätt i andras rättsliga angelägenhe- 177

ter av motsvarande slag. Särskilt gäller detta de personer som har domarupp- 1988/89:LU9

gifter, men även de som betrotts med myndighetsutövning i övrigt måste tas i Bilaga 5

beaktande.

Enligt utskottets mening bör inte endast obegränsade förvaltarskap
innebära obehörighet i nu aktuella fall. Också i fråga om den person för
vilken har förordnats en förvaltare med begränsat uppdrag har ju gjorts
bedömningen att han till följd av exempelvis psykisk ohälsa är ur stånd att
vårda sig eller sin egendom. Det kan alltså även vid begränsat förvaltarskap
vara fråga om personer med lika allvarliga psykiska insufficienstilistånd som
de som har obegränsat förvaltarskap och där förmågan att ta vara på sig själv
har bedömts så, att behov av en förvaltare ansetts föreligga.

Beträffande de tjänster och uppdrag som justitieutskottet har anledning
att uttala sig om finner utskottet sålunda att regeringens förslag bör
kompletteras. För att tjänstgöra som domare eller nämndeman och för att
vara ledamot av Advokatsamfundet eller uppträda som rättegångsombud
bör det således gälla ett krav att personen i fråga inte har en förvaltare
förordnad för sig, och detta oavsett om förvaltaruppdraget är begränsat eller
obegränsat.

En sådan ordning är enligt utskottets mening av betydelse också för att
upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet och för att värna om
kvalitet i rättslivet. Utskottet vill understryka vikten av vad nu sagts, inte
minst som dessa frågor på senare tid tilldragit sig uppmärksamhet i olika
sammanhang, bl.a. i den allmänna debatten.

Justitieutskottet ställer sig alltså bakom de synpunkter som har framförts i
de nu aktuella motionerna och anser att de ifrågavarande förslagen till
ändring i rättegångsbalken m.fl. författningar bör ges en utforming som
innebär att för domare, nämndemän, advokater och rättegångsombud bör
gälla den ordning som har redovisats ovan.

Avslutningsvis vill utskottet tillägga att det för den ordning som utskottet
förordar inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning att också partiella
förvaltarskap blir föremål för anteckning i folkbokföringen. Som framgått
ovan är reglerna om tillsyn och inskrivning av förvaltarskap sådana att de gör
det möjligt att utan central registrering få tillförlitliga uppgifter om huruvida
en person har förvaltare förordnad för sig eller ej.

Stockholm den 19 april 1988
På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s). Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Björn Körlof (m). Helge Klöver (s). Gunilla André (c),
Ulla-Britt Åbark (s), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s), BengtOla
Ryttar (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson (s), Göran Ericsson
(m). Lars Sundin (fp) och Jerry Martinger (m).

Näringsutskottets yttrande
1987/88:4y

om vissa behörighetsregler för personer som ställts
under förvaltarskap (prop. 1987/88:124)

Till lagutskottet

Lagutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1987/88:L3 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m), såvitt avser yrkande 2, och
motion 1987/88:L5 av Karin Ahrland m.fl. (fp, m, c) samt proposition
1987/88:124 om god man och förvaltare i motsvarande delar. Näringsutskottet
vill anföra följande.

Den reform som föreslås genom propositionen har två väsentliga beståndsdelar.
Dels skall sådana personer som nu genom omyndigförklaring mister
sin rösträtt i fortsättningen kunna få erforderlig hjälp att vårda sina
angelägenheter utan att detta påverkar rösträtten. Dels skall det förvaltarskap
som utom för underåriga träder i förmynderskapets ställe anpassas till
den enskildes behov i varje särskilt fall och sålunda kunna begränsas till att
avse exempelvis viss egendom eller angelägenhet. Den fråga som näringsutskottet
har att yttra sig om är - beträffande lagar inom näringsutskottets
beredningsområde - i vilken mån den omständigheten att någon har
förvaltare enligt de föreslagna bestämmelserna i föräldrabalken skall, på
samma sätt som att han är omyndigförklarad enligt nuvarande bestämmelser,
göra honom obehörig för vissa angivna tjänster och uppdrag. Ställningstagandet
härvidlag inverkar inte på bedömningen av de inledningsvis nämnda
huvudpunkterna i regeringens förslag.

Av de 71 lagförslag som framläggs i propositionen har näringsutskottet
från denna utgångspunkt granskat tio, nämligen förslagen till lagar om
ändring i

(27) bankrörelselagen (1987:617),

(28) bankaktiebolagslagen (1987:618),

(31) försäkringsrörelselagen (1982:713),

(41) lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,

(52) lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,

(54) sparbankslagen (1987:619),

(55) föreningsbankslagen (1987:620),

(58) lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsbolag att driva
försäkringsrörelse i Sverige,

(59) lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka
näring här i riket, och

(61) lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse.

Alla dessa lagförslag har det gemensamt att bestämmelse om viss

1988/89:LU9

Bilaga 6

179

obehörighet för den som ”är omyndig” (eller likvärdig formulering) byts ut 1988/89:LU9

mot bestämmelse om motsvarande obehörighet för den som ”är underårig Bilaga 6

eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan

begränsning av förvaltaruppdraget” (eller likvärdig formulering). De tjänster
och uppdrag etc. som obehörigheten avser är av olika slag, såsom stiftare,

(styrelse)ledamot, verkställande direktör, revisor och innehavare av tillstånd
att driva viss rörelse. Vad gäller lagen om rätt för utlänning och utländskt
företag att idka näring här i riket bör noteras att begreppet omyndig i 7 §
avser även fall då någon är underkastad förmynderskap enligt utländsk lag;
den ändring i den nämnda lagen som föreslås i propositionen synes således
kräva en komplettering om det avsedda syftet skall uppnås. Till denna lag
anknyter 4 § lagen om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse
i Sverige.

Bestämmelser motsvarande dem som här är aktuella förekommer också i
andra författningar än lagar; i lagen (1976:600) om offentlig anställning (se
lagförslag 34) hänvisas beträffande verkan av omyndighet också till bestämmelser
i sådana författningar. Det kan förutsättas att de lagändringar
beträffande obehörighet som propositionen kan utmynna i kommer att
åtföljas av motsvarande ändringar i författningar som regeringen beslutar
om. Propositionen innehåller inte någon redovisning av vilka slags tjänster
och uppdrag det därvid kan röra sig om. Näringsutskottet vill emellertid fästa
uppmärksamheten på ett viktigt område. Behörighetsvillkor för auktoriserade
och godkända revisorer anges i förordningen (1973:221) om auktorisation
och godkännande av revisorer. Regeringen äger rätt att besluta därom enligt
lagen (1975:86) med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation
och godkännande av revisor. I förordningen finns behörighetsregler av
samma slag som i de lagar som har uppräknats i det föregående.

I lagrådsremissen har föredragande statsrådet anfört att det, om institutet
omyndigförklaring avskaffas, inte skulle vara erforderligt med några bestämmelser
om obehörighet för uppdrag etc. motsvarande dem som nu gäller för
omyndiga. Sedan lagrådet riktat invändningar mot denna uppfattning har
föredraganden förklarat sig beredd att i viss utsträckning tillmötesgå
lagrådet; resultatet har blivit de föreslagna bestämmelserna att behörighetsinskränkningar
av det aktuella slaget skall gälla för personer som har fått
förvaltare utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Bestämmelserna om de behörighetsinskränkningar inom näringsutskottets
intresseområde som nu är på tal har givetvis så till vida begränsad
betydelse att de endast i undantagsfall torde komma att direkt åberopas
gentemot någon. Sådana personliga svårigheter som kan föranleda förvaltarförordnande
torde i regel få till direkt följd att den som har drabbats av dem
inte blir utsedd till en tjänst eller ett uppdrag av det slag som bestämmelserna
avser eller att han efter en kanske tämligen kort mandatperiod inte får
förnyat förordnande. Bestämmelserna behövs emellertid för de sannolikt
sällsynta fall då de informella restriktionerna inte fungerar. Ett principiellt
viktigt argument för dem är vidare att staten genom behörighetsregler av
detta slag klart markerar en standard som skall upprätthållas vid rekryteringen
till ett antal betydelsefulla funktioner.

Den föreslagna ordningen innebär som nämnts att endast ett obegränsat 180

förvaltarskap skall vara diskvalificerande där en omyndigförklaring nu är
det. Näringsutskottet är inte berett att tillstyrka en sådan kategoriklyvning av
förvaltarskapsfallen. Att förvaltarskapet begränsas för en person men icke
för en annan kan bero lika väl på skillnader i ekonomiska förhållanden som
på skillnader i förmåga att förvalta egendom etc. Kännetecknande för var
och en som ställs under förvaltarskap är att hans situation av domstol har
bedömts vara sådan att bistånd av god man inte är tillräckligt för att han skall
kunna bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Att
någon vars rättsliga handlingsförmåga på den grunden har inskränkts skulle
äga formell behörighet att exempelvis vara styrelseledamot eller revisor i en
bank eller ett försäkringsbolag ter sig knappast rimligt. Inte minst kan det
riktas invändningar mot att en person som inte får fullt ut råda över sin egen
ekonomi skulle kunna få marknadsföra sina tjänster såsom av staten
auktoriserad revisor med de långtgående befogenheter som auktorisationen
medför.

Näringsutskottet hemställer med hänvisning till vad nu har sagts att
lagutskottet drar försorg om att de berörda lagbestämmelserna ändras så att
ett begränsat förvaltarförordnande medför samma obehörighet till vissa
tjänster och uppdrag som enligt propositionen blir fallet med ett sådant
förordnande utan begränsning. Därigenom skulle de båda motionerna bli
tillgodosedda såvitt här är i fråga.

Som tidigare nämnts har i allmänhet vid utbytet av begreppet omyndig
särskilt angetts att den som är underårig inte är behörig till ifrågavarande
uppdrag etc. En sådan bestämmelse synes kunna undvaras när det, såsom
beträffande ledamotskap i patentbesvärsrätten, med hänsyn till övriga
kvalifikationskrav är uteslutet att en underårig person skulle kunna komma i
fråga.

Stockholm den 22 april 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s). Hadar Cars (fp). Lennart Pettersson (s).
Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m). Åke Wictorsson (s). Gudrun Norberg
(fp), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c). Jörn Svensson (vpk), Reynoldh
Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m). Lars
Ahlström (m) och Leo Persson (s).

1988/89:LU9

Bilaga 6

181

Innehållsförteckning 1988/89:LU9

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Motioner 4

Motioner väckta med anledning av proposition 124 4

Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1988 4

Utskottet 5

Inledning 5

Allmänna överväganden 6

Behörighetsvillkor för vissa tjänster m.m 7

Registrering av förvaltarskap 11

Övriga frågor 13

Hemställan 14

Särskilt yttrande (m) 18

Bilagor 20

I proposition 1987/88:124 framlagda lagförslag 20

I proposition 1988/89:14 framlagda lagförslag 146

Av utskottet framlagda förslag till ändringar i lagförslagen i

proposition 1987/88:124 152

Av utskottet framlagda lagförslag 167

Justitieutskottets yttrande 1987/88:4 y 175

Näringsutskottets yttrande 1987/88:4 y 179

182