Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Lagutskottets betänkande 1988/89:LU12

Dödsboägande och samägande äv jordbruksfastighet

m.m.


1988/89 LU12 ,


Sammanfattning

1 betänkandet behandlar utskottet proposition 1988/89:9 vari läggs fram
förslag som syftar till att minska de olägenheter som uppkommer när
jordbruksfastigheter innehas av dödsbon eller av flera personer med sam-

äganderätt. Sålunda föreslås att dödsbo som innehar jordbruksfastighet
skall avveckla fastighetsinnehayet senast fyra år. efter dödsfallet. Vidare
föreslås en särskild lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter
och vissa ändringar i jordförvärvslagen. I betänkandet behandlar utskottet
också sex motioner som väckts med anledning av. propositionen. I dessa
motioner tas upp frågor som rör avvecklingsskyldigheten, utdömande av
vite. delgivning med dödsbon, ställföreträdare för dödsbon, samägande av
jordbruksfastighet och ändringar i jordförvärvslagen:
'

På lagutskottets begäran här jordbiuksutsköttet yttrat sig över propositio­nen och motionerna. Yttrandet har fogats till betänkandet som bilaga 2.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Lantbrukarnas riksförbund.

Lagutskottet tillstyrker bifall till propositionen och avstyrker bifall till samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer.

Propositionen

I proposition .1988/89:9,föreslår regeringen (justitiedepartementet) - efter hörande av lagrådet — att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag

till

I.lag om ändring i ärvdabalken,        ,...,•.

2.lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter, 3.lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt, 4.lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), 5.lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230). Lagförslagen har intagits i bilaga i till betänkandet.

Motionerna

1988/89:L3 av Allan Ekström (m) vari yrkas.    '

1.   att riksdagen avslår det föreslagna tillägget till 9 8 delgivningslagen (1970:428),     ..'-.

2.   att riksdagen förser 18 kap. 7 8 ärvdabalken med det tillägget att prövning av utdömande av vite skall handläggas av tingsrätt.

I Riksdagen 1988/89. 8 saml. Nr 12


1988/89:L4 av Karl-Gösta Svenson (m) och Anders Andersson (m) vari          1988/89:LU12

yrkas

1.  att riksdagen avslår propositionen i vad avser dödsbos avvecklings­skyldighet av jordbruksfastighet,

2.  att riksdagen avslår propositionen i vad avser förändringarna i jordför­värvslagen.

1988/89:L5 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar införa regler om differentiering av avvecklingsfristen för dödsbon som inne­har jordbruksfastighet.

1988/89:L6 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår de i propositionen föreslagna ändringarna i jordförvärvslagen.

1988/89:L7 av Ulla Orring m. fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutarom sådan ändring i förslaget till lagom ändring i ärvdabalken att ställföreträdare skall utses i dödsbo,

2.  att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till lag om för­valtning av vissa samägda jordbruksfastigheter att lagens tillämpning skall gälla om jordbruksfastighet ägs av minst två gemensamt som inte är gifta eller sambo,

3.  att riksdagen avslår 4 8 första stycket 5 i förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen.

1988/89:L8 av Ove Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av förslag till ny lydelse av 23 kap. 3 8 ärvdabalken.

Utskottet Allmän bakgrund

Några för senare år officiella uppgifter om ägarförhållandena beträffande landets jordbruksfastigheter finns inte. Enligt propositionen ger en be­arbetning av de uppgifter som lämnades vid 1981 års allmänna fastig­hetstaxering vid handen att omkring 3,7 % av skogsarealen och 4,5 % av åkerarealen i Sverige ägdes av dödsbon. Av fastighetslängden från år 1979 framgår vidare att av de drygt 320 000 enheter som taxerades som jord­bruksfastigheter ägdes 78 % av en ägare, 14,5 % av två ägare och 7,5 % av tre eller flera personer. I absoluta tal rörde det sig om ca 25 000 jordbruks­fastigheter som ägdes av fler än två personer och ca 30 000 jordbruksfasfig-heter som innehades av dödsbon.

Regler om förvaltning av dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB). Étt dödsbo är en juridisk person, som förvaltas och företräds utåt av dödsbodelägarna gemensamt. Dödsboet upplöses genom att egendomen fördelas mellan delägarna vid ett arvskifte. I princip har varje delägare rätt att få en lott i varje slag av egendom. Egendom som inte lämpligen kan delas eller skiljas skall dock om möjligt tillskiftas en av delägarna. Om en fastighet vid skiftet delats så att flera dödsbodelägare fått andel i fastigheten innehar de den


 


därefter med samäganderätt. Några regler om att dödsbo måste skiftas inom          1988/89:LU12

viss tid finns inte i gällande lagstiftning. I syfte att förhindra att dödsbon

förblir oskiftade av skattetekniska skäl infördes dock fr. o. m. år 1968

särskilda beskattningsregler för dödsbon med inte helt obetydliga tillgångar

eller inkomster. Sådana dödsbon beskattas som handelsbolag sedan fyra

kalenderår förflutit efter det kalenderår då dödsfallet inträffade. Reglerna

innebär att skattskyldigheten för dödsboets inkomster och förmögenhet då

inte längre vilar på boet utan i stället påförs varje delägare iförhållande till

hans andel i boet.

Bestämmelser om samäganderätt finns i lagen (1904:48 s. 1) om sam­äganderätt. Samäganderättslagen är dispositiv, dvs. reglerna är tillämpliga '      endast i de fall delägarna sinsemellan inte avtalat om särskilda villkor. För förfogande över samägd egendom krävs liksom vid dödsboförvaltning att delägarna är överens.

Vid 1975/76 års riksmöte konstaterade utskottet att det blivit allt van-         '

ligare att dödsbon vari ingår fast egendom förblev oskiftade under lång tid och att i den mån skiften kom till stånd det inte var ovanligt att delägarna tillskiftades andelar i den fasta egendomen. Eftersom ägarförhållandena ansågs medföra svårigheter, när det gällde genomförandet av nödvändiga rationaliseringsåtgärder begärde riksdagen på hemställan av utskottet i betänkandet LU 1975/76:30 att frågan om ställföreträdare för vissa dödsbon skulle omgående bli föremål för utredning.

Med anledning av riksdagens begäran tillkallades år 1977 en särskild utredare med uppdrag att utreda frågorna om ställföreträdare för dödsbon. Sedan riksdagen (LU 1978/79:2) begärt att också frågor om avvecklande av. dödsboägande och samägande av jordbruksmark m.m. skulle utredas, ut­vidgades utredningens uppdrag till att avse frågor om bl. a. begränsning av dödsbos innehav av jordbruksfastighet, begränsning och reglering av sam- , ägande till jordbruksfastighet. I samband härmed beslöts att utrednings­arbetet skulle bedrivas av en kommitté med parlamentarisk förankring. Kommittén slutförde år 1987 sitt uppdrag genom att lägga fram betänkandet (SOU 1987:2) Dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.m. Betänkandet har remissbehandlats och lagts till grund för förslagen i pro­positionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram olika förslag som syftartill att minska de olägen­heter som i dag följer av att många jordbruksfastigheter ägs av dödsbon eller av flera personer med samäganderätt.

Ett dödsbo som innehar en jordbruksfastighet skall vara skyldigt att avveckla fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade. Sker inte avveckling i rätt tid, kan dödsboet vid vite föreläggas att fullgöra skyldigheten. Om det föreligger särskilda skäl, kan anstånd med avvecklingen medges. Anstånd kan förenas med villkor.

Vidare föreslås en lagändring i syfte att göra det lättare för myndig­heterna att delge ett dödsbo olika handlingar. Delgivning som föranleds ay

r Riksdagen 1988/89. Ssami Nr 12


att dödsboet innehar en jordbruksfastighet skall kunna ske genom att del-  1988/89:LU12

givningshandlingen överlämnas till någon av delägarna.

1 propositionen föreslås vidare en särskild lag om förvaltningen av sådana jordbruksfastigheter som ägs av minst tre gemensamt. Enligt denna lag skall det finnas en ställföreträdare med uppgift att utåt företräda delägarna i angelägenheter som angår fastigheten och att inför delägarna svara för den löpande förvaltningen. För beslut av delägarna i förvaltningsfrågor krävs vanlig majoritet. Detta gäller dock inte frågor som gäller försäljning, pant­sättning eller upplåtelse av rättigheter i vissa fall. I dessa frågor krävs samstämmighet mellan delägarna.

För att begränsa uppkomsten av samägande av jordbruksfastigheter före­slås en ändring i jordförvärvslagen. Förvärvstillstånd får vägras vid förvärv av andel i en jordbruksfastighet, om ägarförhållandena genom förvärvet blir sådana att ett rationellt utnyttjande av fastigheten försvåras.

I syfte att förhindra kringgående av jordförvärvslagen föreslås slutligen att tillstånd enligt den lagen skall krävas i fall då någon genom köp, byte eller gåva har förvärvat ett dödsbo, vari ingår en jordbruksfastighet, eller då någon, som genom köp, byte eller gåva har förvärvat en andel i ett sådant dödsbo och inte på annan grund är delägare i boet, tillskiftas fastigheten eller del därav.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Allmänna överväganden

Utskottet vill inledningsvis understryka att både skogsbruket och jord­bruket är näringar som har mycket stor samhällsekonomisk betydelse. Det är därför viktigt att det finns törutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv förvaltning av skogs- och jordbruksmarken i vårt land.

Som ovan redovisats har från riksdagens sida tidigare framhållits att dödsboägande och samägande av skogs- och jordbruksfastigheter för med sig olägenheter i flera avseenden. Enligt utskottets uppfattning torde för­hållandena inte ha ändrats i nämnvärd utsträckning sedan frågorna senast behandlades, och olägenheter torde därför kvarstå. Sålunda kan ägarför­hållandena leda till att rationaliseringsverksamheten liksom också natur-och skogsvårdande åtgärder försvåras, eftersom det ställs krav på att del­ägarna i princip måste vara överens om varje förvaltningsåtgärd beträffande fastigheten. Andra olägenheter beror på att myndigheterna har svårigheter att delge dödsbon handlingar, eftersom det i många fall bl.a. saknas lättill­gängliga och aktuella uppgifter orn delägarna i boet. Som utskottet framhöll år 1978 motverkar dödsboägande vidare det allmänna intresset av att jord­bruksmark innehas av aktiva brukare. Liknande synpunkter har också framkommit i andra sammanhang.

Med hänsyn till det anförda vidhåller utskottet sin uppfattning att det är angeläget att man kommer till rätta med de problem som dödsboägande och samägande till jord- och skogsbruksmark för med sig. De i propositionen framlagda förslagen ligger väl i linje med de önskemål som utskottet fram­fört vid 1975/76 och 1978/79 års riksmöten och bör kunna leda till att problemen minskar i betydande mån. Vad särskilt gäller dödsboägande vill


 


utskottet också framhålla att reformen av äktenskapslagstiftningen och de i 1988/89:LU 12

samband därmed genomförda ändringarna i ÄB (prop. 1986/87:1, LU 18) kan förväntas leda till att antalet oskiftade dödsbon i framtiden blir mindre. De nya reglerna innebär bl. a. att en efterlevande make — såvida inte annat bestämts genom testamente - övertar samtliga tillgångar i dödsboet utom i de fall den avlidne efterlämnar barn som inte också är den efterlevandes. Utskottet kan således i huvudsak ställa sig bakom inriktningen av den föreslagna regleringen. I det följande kommer utskottet att behandla de frågor som tagits upp i motionerna eller som eljest tilldragit sig utskottets uppmärksamhet.

Avvecklingsskyldighet

I propositionen föreslås att en ny bestämmelse införs i ÄB (18 kap. 7 S) med den innebörden att dödsbon, vari ingår fast egendom som är taxerad som jordbruksfastighet, skall ha avvecklat fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade. Om det föreligger särskilda skäl, kan anstånd med avvecklingen medges av rätten.

1 motion L4 (yrkande 1) av Karl-Gösta Svenson (m) och Anders An­dersson (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser sig av ideologiska skäl inte kunna acceptera förslaget. Enligt motionärernas uppfattning bör nämligen människor själva få ta ansvar för sina fastig­hetsinnehav och avgöra hur de vill förvalta detta ansvar.

I sitt yttrande till lagutskottet anser jordbruksutskottet att de åtgärder som föreslås i propositionen förbättrar förutsättningarna för en från sam­hällssynpunkt önskvärd rationalisering inom jord- och skogsbruket. Jord­bruksutskottet tillstyrker således för sin del förslaget om avvecklingsskyldig­het för dödsbon och avstyrker följaktligen motion L4 yrkande 1.

Lagutskottet ansluter sig till jordbruksutskottets uppfattning och vill för egen del framhålla att förslaget i propositionen står i överensstämmelse med den principiella utformningen av ÄB:s regler om dödsbon. Nuvarande regler bygger nämligen på tanken att dödsbon skall upplösas genom att tillgångarna skiftas ut till delägarna. Att dödsbon åläggs att inom viss tid avveckla sitt innehav av jordbruksfastighet innebär därför endast ett under­strykande av att dödsboförvaltningen är temporär. Visserligen är det i och för sig dödsbodelägarnas ensak att bestämma i vilken takt avvecklingen skall ske, men när dödsboet innehar jordbruksfastighet gör sig också andra intressen gällande. Dödsbodelägarnas rätt att bestämma avvecklingstakten får då vika för intresset av att olägenheterna med långvariga dödsboinnehav av jordbruksfastigheter undanröjs. Utskottet vill också understryka att för­slaget i propositionen inte hindrar att dödsbodelägarna skiftar fastigheten så att var och en får en andel i den och att de därmed kan fortsätta att tillsammans inneha fastigheten med samäganderätt. Det är alltså bara döds­boförvaltningen som måste upplösas, och något tvång för delägarna att avyttra fastigheten föreligger inte. Inte heller föreligger någon skyldighet för delägarna att helt upplösa dödsboet.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del och avstyrker bifall till motion L4 yrkande 1.


 


De nya bestämmelserna om dödsbons skyldighet att avveckla innehav av   1988/89: LU 1

jordbruksfastighet skall enligt propositionsförslaget träda ikraft den 1 juli 1989. Dödsbon, vilka vid lagens ikraftträdande innehar fast egendom som är taxerad som jordbruksfastighet, skall enligt propositionen ha avvecklat, fastighetsinnehavet senast fyra år därefter, eller senast den 1 juli 1993. såvida inte anstånd meddelats.

1 motion L5 av Lars 'V'erner m. fl. (vpk) framhålls att gjorda under­sökningar tyder på att uppemot hälften av alla dödsbon med jordbruksfas­tighet är äldre än fem år. Det lai' inte vara ovanligt med dödsbon som är över 30 år gamla. Enligt motioniirernas mening torde det finnas skäl för utskottet att överväga en kortare avvecklingsfrist beträffande de vid lagens ikraftträdande redan existerande dödsbona. Motionärerna förordar därför att i övergångsbestämmelserna tas in regler som innebär en differentiering av avvecklingsfristen med hänsyn till den ålder dödsboet har då bestämmel­serna träder i kraft.

1 sitt yttrande till lagutskottet utgår,jordbruksutskottet från att en av­
sevärt kortare avvecklingsfrist än fyra år knappast är praktiskt möjlig, vare
sig det gäller äldre dödsbon eller' dödsbon efter någon som avlider efter
ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Mot en differentiering talar
enligt jordbruksutskottets mening också behovet av enhetliga bestämmelser
och av möjligheter till kontroll av att avvecklingsskyldigheten efterlevs.
Med hänsyn till de föreslagna bestämmelserna om anstånd med avveck­
lingen är det, menar jordbruksutskottet, för övrigt tveksamt om en kortare
avvecklingsfrist för vissa dödsbon skulle få någon praktisk betydelse. Från ,
de synpunkter utskottet har att företräda saknas enligt jordbruksutskottet
skäl att förorda differentierade a\'vecklingsfrister i enlighet med synpunk­
terna i motion L5.
            ,        ,

Lagutskottet instämmer i jordbruksutskottets synpunkter. För egen del vill utskottet tillägga att även om en fyraårig avvecklingsfrist i vissa fall kan synas väl lång, måste övergångsreglerna ges en sådan utformning att flerta­let dödsboinnehav kan avvecklas inom den bestämda fristen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens övergångsbestäm­melser i aktuell del och avstyrker följaktligen motion L5.

Enligt 23 kap. 3 8 första stycket ÄB äger envar delägare vid arvskiftet njuta lott i varje slag av egendom. Vad sorn inte lämpligen kan styckas eller skiljas skall enligt lagrummet såvitt möjligt läggas på en lott.

I syfte att markera samhällsintresset av att en jordbruksfastighet vid arvskifte inte slentrianmässigt bör skiftas på alla dödsbodelägare, föreslog kommittén ett tillägg till 23 kap. 3 8 första stycket ÄB av innebörd att fast egendom som är taxerad som jordbruksfastighet såvitt möjligt bör läggas på en lott. Härigenom ville kommittén ge en laglig möjlighet åt den döds­bodelägare som ville överta fastigheten och som hade möjlighet att lösa ut andra dödsbodelägare.

I motion L8 av Ove Karlsson (s) yrkas att 23 kap. 3 § första stycket ÄB ändras i enlighet med kommitténs förslag.

I sitt yttrande till lagutskottet anser jordbruksutskottet i förevarande del att det finns ett samhällsintresse i att egendom som är taxerad som jord-


 


bruksfastighet vid arvskifte läggs på en lott och inte uppdelas på ideella      1988/89:LU12

andelar e.d. Det av kommittén upprättade lagförslaget kan dock, menar jordbruksutskottet, inte få någon annan funktion än en allmänt hållen rekommendation som ej är bindande för delägarna.

Lagutskottet ansluter sig till jordbruksutskottets uppfattning och kon­staterar i likhet med departementschefen (prop. s. 14) att ett sådant tillägg sorn kommittén föreslagit knappast kan få någon större praktisk effekt. Något skäl att införa en sådan bestämmelse föreligger således inte. Ut­skottet avstyrker därför motion L8.

Utdömande av vite

Bestämmelser orn viten som får föreläggas av myndighet finns i lagen (1985:206) om viten. Enligt 6 8 gäller som huvudregel att frågor om ut­dömande av vite prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som här utfärdat vitesföreläggandet.

Om ett dödsbo inte avvecklar sitt fastighetsinnehav inom föreskriven tid, skall enligt propositionen tillsynsmyndigheten, dvs. lantbruksnämnden, vid vite få förelägga dödsboet att fullgöra skyldigheten inom viss angiven tid. En bestämmelse härom föreslås införd i 18 kap. 7 8 ÄB. Någon särskild regel om prövningen av frågan om utdömande av vite förordas inte.

I motion L3 (yrkande 2) av Allan Ekström (m) yrkas en komplettering av 18 kap. 7 8 ÄB med den innebörden att talan om utdömande av vite som förelagts av tillsynsmyndighet skall föras vid allmän domstol. Som skäl för sin ståndpunkt åberopar motionären att det kan förekomma civilrättsliga inslag vid utdömandet av dessa vitesärenden.

Utskottet kan i och för sig dela motionärens uppfattning om att tings­rätten kan vara bättre skickad än länsrätten att handlägga vitesärenden av aktuell art. Vid utdömandet av vitet kan det nämligen bli aktuellt för domstolen att pröva om en giltig och för dödsboet bindande överlåtelse skett och över huvud taget ta ställning till spörsmål som ligger närmare de allmänna domstolarnas verksamhetsområde. I likhet med departements­chefen anser emellertid utskottet att dessa omständigheter inte är av sådan betydelse att det finns anledning att frångå den ordning som gäller enligt viteslagen.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion L3 yrkande 2.

Ställföreträdare för dödsbon samt delgivning

Som tidigare berörts handhas dödsboförvaltning av delägarna gemensamt, och de företräder tillsammans boet utåt. Har boutredningsman förordnats är det dock han som företräder boet. Rätt att begära förordnande av boutredningsman har bl.a dödsbodelägare, testamentsexekutör och legata-rie.

Enligt delgivningslagen (1970:428) får delgivning med dödsbo ske genom
att handlingen överlämnas till den som sitter i boet. Finns det inte någon
som sitter i boet, måste delgivning ske med samtliga dödsbodelägare utom i
fall då boutredningsman förordnats.
                                                                     '

1** Rik.sdagen 1988189. Ssami Nr 12


I propositionen föreslås att delgivningslagen ändras så att delgivning med   1988/89:LU12

dödsbo, som föranleds av att boet innehar jordbruksfastighet, får ske ge­norn att delgivningshandlingen överlämnas till en av delägarna.

1 motion L3 (yrkande l).av Allan Ekström (m) yrkas avslag på pro­positionen i denna del. Motionären anser att den föreslagna regeln kan medföra att enskilda dödsbodelägare drabbas av allvarliga rättsförluster. Vidare påpekar motionären att de nya arvsreglerna, enligt vilka efter­levande make oftast blir ensam dödsbodelägare, gör det onödigt med en särskild delgivningsregel.

I rnotion L7 (yrkande 1) av Ulla Orring m. fl. (fp) framhålls att en skyldighet för dödsbon att avveckla innehav av jordbruksfastighet inte utesluter att dödsboet åläggs att ha en ställföreträdare. Motionärerna anser att samma skäl, som talar för att en ställföreträdare skall finnas för dem som innehar en fastighet med samäganderätt, kan åberopas för att dödsbona bör ha en företrädare. Vidare påpekas att en ordning med ställföreträdare för dödsbon gör det onödigt med en speciell delgivningsregel. Motionärerna yrkar att ÄB ändras så att ställföreträdare skall utses för dödsbon.

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslaget i propositionen om att dödsbon inom en fyraårsperiod skall avveckla innehav av jordbruks­fastigheter. Med en sådan ordning kommer åtskilliga av de olägenheter som år förknippade med dödsboägandet att undanröjas. Enligt utskottets me­ning framstår det därför inte som motiverat att dödsbon förutom avveck­lingsskyldigheten skall åläggas att ha en ställföreträdare. Skyldigheten att avveckla fastighetsinnehavet löser emellertid inte det problem vid döds­boägande av jordbruksfastigheter sorn består i att myndigheterna ofta har svårt att delge dödsboet. Orn dödsboet företräddes av en särskild ställföre­trädare skulle även denna olägenhet kunna undanröjas. Utskottet anser sig dock inte enbart av delgivningsskäl böra förorda en så långtgående åtgärd som föreslås i motion L7. Utskottet avstyrker således bifall till yrkande 1 i motion L7.

Enligt utskottets mening bör problemet rned delgivning rned dödsbon i stället lösas på det sätt som föreslås i propositionen. I likhet med departe­mentschefen (prop. s. 20 f.) anser utskottet att det finns anledning att ställa sådana krav på den inre organisationen i dödsbon som innehar jordbruks­fastigheter att delgivning alltid kan ske med någon av dödsbodelägarna. Inte minst med hänsyn till att det är fråga om en relativt kort avvecklings­period kan det förväntas att deflgarna kommer att ha nära kontakt med varandra och att några beaktansvärda risker för rättsförlust därför inte skall uppkonirha. Utskottet vill i sammanhanget understryka att den nya delgiv­ningsregeln är avsedd att tillämpas när det inte är känt vem som sitter i boet. Delgivning bör däremot alltid i första hand ske med den som såvitt känt sitter i boet. På anförda skäl tillstyrker utskottet bifall till den i propositio­nen föreslagna ändringen i delgivningslagen och avstyrker bifall till motion L3 yrkande 1.


 


Samägande av jordbruksfastighet                                  1988/89:LU12

I propositionen föreslås en särskild lag om förvaltningen av jordbruksfastig­heter som ägs av minst tre gemensamt. Reglerna i lagen är med några undantag tvingande, dvs. delägarna kan inte avtala om villkor som avviker från bestämmelserna. Enligt förslaget skall det finnas en ställföreträdare rned uppgift att svara för den löpande förvaltningen och med behörighet att utåt företräda delägarna i frågor som rör fastigheten. I förvaltningsfrågor skall delägarna kunna fatta beslut med enkel majoritet. När det gäller försäljning och pantsättning av fastigheten och vissa andra betydelsefulla frågor krävs dock att delägarna är eniga. Enligt förslaget skall en delägare kunna hos rätten begära att fastigheten säljs på offentlig auktion.

I motion L7 (yrkande 2) av Ulla Orring m. fl. (fp) yrkas att lagen blir tillämplig så snart en jordbruksfastighet gemensamt ägs av minst två som   inte är gifta eller sambor.

I sitt yttrande till lagutskottet konstaterar jordbruksutskottet att det enligt bakgrundsuppgifterna i propositionen finns drygt 70 000 samägda jord­bruksfastigheter, varav omkring två tredjedelar ägs av två personer. Vidare hänvisar jordbruksutskottet till kommitténs undersökningar, varav framgår att det helt dominerande antalet tvåägda jordbruksfastigheter innehas av makar eller sambor. Enligt jordbruksutskottets mening har således det förslag om ändring av lagens tillämpningsområde som framförs i motionen en mycket begränsad räckvidd. Jordbruksutskottet påpekar att ett av mo­tiven bakom förslaget i propositionen är att de olägenheter skall undanröjas som består i att myndigheterna har svårt att få kontakt med delägarna i en samägd fastighet. Från denna utgångspunkt finns det enligt jordbruksut­skottets mening knappast behov av att utse en ställföreträdare redan i de fall då två personer äger en fastighet. Med det anförda tillstyrker jordbruksut­skottet för sin del regeringens förslag och avstyrker motion L7 yrkande 2.

Lagutskottet, som för sin del helt ansluter sig till vad jordbruksutskottet anfört, tillstyrker bifall till propositionsförslaget i denna del och avstyrker således bifall till motion L7 yrkande 2.

I en i ärendet inkommen skrivelse har Lantbrukarnas riksförbund (LRF) framhållit att det inte är ovanligt att jordbruksfastigheter förvärvas av flera gemensamt genom gåva eller testamente med föreskrift om att egendomen inte får överlåtas under viss tid efter det att gåvan fullbordats. Enligt LRF ger propositionen inte svar på frågan huruvida den tvingande regeln i lagen om rätt för delägare att påkalla försäljning av samägd jordbruksfastighet är tillämplig i sådana fall.

Med anledning av vad LRF anfört vill utskottet påpeka att den i pro­positionen föreslagna lagen i princip är tillämplig också då flera med sam-äganderatt förvärvat en jordbruksfastighet genom gåva eller testamente. Som ovan berörts ger lagen inte utrymme för att delägarna - utom i vissa undantagsfall - avtalar om villkor för förvaltningen som avviker från be­stämmelserna. Har däremot en gåvogivare eller testator uppställt särskilda föreskrifter rörande egendomen är det inte fråga om avtalsvillkor och föreskrifterna skall alltså gälla. Det innebär bl. a. att en föreskrift om att

fastigheten inte får överlåtas hindrar att en försäljning enligt den nya lagen      c

kommer till stånd på en delägares begäran.


 


Ändringar i jordförvärvslagen                                          1988/89:LU12

Enligt 2 8 jordförvärvslagen (1979:230) krävs tillstånd till förvärv av jord­bruksfastighet när förvärvet sker genom bl. a. köp, byte eller gåva. Förvärv på grund av testamente eller genom arvskifte är undantagna från krav på tillstånd. 14 8 finns närmare föreskrifter om när förvärvstillstånd kan väg­ras.

Gällande rätt medger att en inte arvsberättigad person genom köp, byte eller gåva förvärvar en andel i ett dödsbo och därmed blir dödsbodelägare. Ingår en jordbmksfasfighet bland tillgångarna i boet kan han sedermera vid arvskiftet komma i besittning av fastigheten. Det finns inte heller några hinder mot att samtliga andelar i ett dödsbo förvärvas av en utomstående, som då i sin egenskap av ensam dödsbodelägare övertar fastigheten. I vad mån sådana förvärv av andelar i dödsbon som innehar jordbruksfastigheter är underkastade reglerna i jordförvärvslagen får för närvarande anses ovisst, eftersom rättspraxis på området inte är entydig.

I syfte att klarlägga rättsläget föreslås i propositionen att i 2 8 jordför­värvslagen införs en ny bestämmelse enligt vilken tillstånd skall fordras då någon genom köp, byte eller gåva har förvärvat ett dödsbo som äger jordbruksfastighet eller då någon, som genom köp, byte eller gåva har förvärvat en andel i ett sådant dödsbo och inte på annan grund är delägare i boet, tillskiftas fastigheten eller del därav.

I propositionen föreslås också att 4 § jordförvärvslagen ändras så att det blir möjligt att vägra förvärvstillstånd vid förvärv av andel i jordbruksfastig­het, om ägarförhållandena genom förvärvet skulle bli sådana att de kan antas försvåra ett rationellt utnyttjande av fastigheten.

1 motion L4 av Karl-Gösta Svenson (m) och Anders Andersson (m) och i motion L6 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) framhålls att moderata sam­lingspartiet i andra sammanhang uttalat att jordförvärvslagen ger negativa effekter i form av färre och större jordbruksenheter. Om enskilda personer tillåts förvärva jordbruksfastigheter utan någon tillståndsprövning skulle, enligt motionärernas mening, utvecklingen inte vara så negativ som den är i dag. Mot denna bakgrund yrkai motionärerna avslag på de föreslagna ändringarna i jordförvärvslagen (yrkande 2 i mofion L4).

I motion L7 av Ulla Orring m. fl. (fp) påpekas att den föreslagna ut­vidgningen av 4 8 jordförvärvslagen inte varit föremål för vare sig ut­redningsarbete eller remissbehandling och därför är dåligt underbyggd. Med åberopande härav och av den omständigheten att folkpartiet i andra sammanhang förordat uppmjukning av jordförvärvslagen yrkar motionärer­na avslag på propositionsförslaget i denna del (yrkande 3).

Jordbruksutskottet erinrar i sitt yttrande om att utskottet (1988/89:JoUl)
nyligen behandlat och därvid avstyrkt motioner (m, fp) med krav på in­
skränkningar i jordförvärvslagens tillämpningsområde. Vid behandlingen
av den nu aktuella propositionen har jordbruksutskottet inte funnit an­
ledning att motsätta sig de föreslagna ändringarna i 2 8 och 4 8 jordför­
värvslagen. Från jordpolitisk synpunkt får det enligt jordbruksutskottets
mening anses som en fördel att olämplig ägarsplittring genom andelsförvärv
kan motverkas i förvärvsprövningen. I fråga om vad som skall anses som
          jq


 


olämplig ägarsplittring har jordbruksutskottet hänvisat till vad som anförs i  1988/89:LU 12

propositionen (s. 45). Jordbruksutskottet tillstyrker för sin del de föreslagna .   .

ändringarna i jordförvärvslagen och avstyrker motionerna L4, L6 och L7 i motsvarande delar.

Lagutskottet kan, såvitt gäller förslaget om en ändring av 2 8 jordför-   . värvslagen, helt ansluta sig till vad jordbruksutskottet anfört. Lagutskottet tillstyrker i enlighet härmed bifall till propositionen i denna del och av­styrker följaktligen bifall till rnotionerna L4 yrkande 2 i denna del och L6 i denna del.

Vidare kan lagutskottet.' beträffande förslaget om en utvidgning av grun­derna att vägra tillstånd enligt 4 8 jordförvärvslagen, också helt ansluta sig till vad jordbruksutskottet anfört. Lagutskottet tillstyrker med anledning härav bifall till propositionen också i denna del och avstyrker således motionerna L4 yrkande 2 i denna del, L6 i denna del och L7 yrkande 3.

Propositionen i övrigt

Utöver vad som anförts i förevarande och tidigare avsnitt föranleder pro­positionen och motionerna inte några uttalanden från utskottets sida.


Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avvecklingsskyldigheten att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:9 i denna del och med avslag på motion 1988/89:L4 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,

.   2. beträffande utdömande av vite

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L3 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande 18 kap. 7 § ärvdabalken att riksdagen antar det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i ärvdabalken såvitt avser 18 kap. 7 8,

4.            beträffande ställföreträdare för dödsbon

att riksdagen avslår motion 1988/89:L7 yrkande 1,

5.            beträffande delgivning med dödsbon

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L3 yrkande 1 antar det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i delgiv­ningslagen (1970:428),

6.   beträffande skifte av jordbruksfastighet att riksdagen avslår motion 1988/89:L8,

7.   beträffande övergångsbestämmelserna till ändringarna i ärvda­balken

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L5 antar övergångsbe­stämmelserna till det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändringi ärvdabalken.


11


 


8.         beträffande samägande av jordbruksfastighet                   1988/89:LU 12
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:L7 yrkande 2 antar det i

proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter,

9.            beträffande lilbtåndsplikt enligt jordförvärvslagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:L4 yrkande 2 i denna del och 1988/89;L6 i denna del antar det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230) såvitt avser 2 8,

10.           beträffande förutsättningar för förvärvstillstånd

att riksdagen med avslag på rnotionerria 1988/89:L4 yrkande 2 i denna del, 1988/89:L6 i denna del samt 1988/89:L7 yrkande 3 antar det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen såvitt avser 4 8,

11.           beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar de i proposition 1988/89:9 framlagda förslagen till dels lag om ändring i ärvdabalken och lag om ändring i jordför­värvslagen (1979:230)' i den mån de inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan, dels lag om ändring i lagen (1904:48 s.l) om sam­äganderätt.

Stockholm den 29 november 1988 På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson (s). Stig Gustafsson (s). Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s), Gunnar Thollander (s), Ewy Möller (m), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (vpk), Elisabet Franzén (mp), Lena Boström (s), Anita Jönsson (s), Maj-Inger Klingvall (s), Charlotte Cederschiöld (m) och Lola Björkquist (fp).

Reservationer

1. Ställföreträdare för dödsbon (mom. 4)

Ulla Orring (fp) och Lola Björkquist (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion L7" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslaget i propositionen
om att dödsbo inom en fyraårsperiod skall avveckla innehav av jordbruks­
fastighet. 1 likhet med vad som anförs i motion L7 anser utskottet det ändå
vara motiverat att låta dödsbo under avvecklingstiden företrädas av en
ställföreträdare, vilket också framförts som ett alternativ i det bakom­
liggande utredningsmaterialet.
                                                                             12


 


På grund av det anförda förordar utskottet att i 18 kap. ÄB införs en ny        1988/89:LU 12

paragraf. 8 8, av innebörd att om det i ett dödsbo ingår fast egendom som är taxerad som jordbruksfastighet skall lagen (1988:000) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter tillämpas vid boets förvaltning av jord­bruksfastigheten.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa 4. beträffande ställföreträdare för dödsbon att riksdagen med bifall till motion 1988/89:L7 yrkande 1 dels be­slutar att i 18 kap. ärvdabalken skall införas en ny paragraf, 8 8, med följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse, dels antar sådan ändring av ingressen till det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i ärvdabalken som föranleds härav.

Nuvarande lydelse                        Reservanternas förslag

18 kap. 88     "  

Om det i ett dödsbo ingår fast egendom som är laxerad som jord­bruksfastighet skall lagen (1988:000) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter tillämpas vid boets förvaltning av jordbruksfastig­heten.

.2. Delgivning med dödsbon (mom. 5)

Rolf Dahlberg (m), Martin Olsson (c), Ewy Möller (m), Stina Eliasson (c), Elisabet Franzén (mp) och Charlotte Cederschiöld (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande sorn på s. 8 börjar med "Enligt utskottets" och slutar rned "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion L3 att den före­slagna ändringen i delgivningslagen kan medföra att enskilda dödsbodeläga­re drabbas av allvarliga rättsförluster. Som motionären också påpekar be­gränsas behovet av en särskild delgivningsregel av de nya arvsreglerna enligt vilka efterlevande make oftast blir ensam dödsbodelägare. Deri föreslagna ändringen i 9 8 delgivningslagen bör därför enligt utskottets mening inte genomföras. Utskottet tillstyrker således bifall till motion L3 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa 5. beträffande delgivning med dödsbon att riksdagen med bifall till motion 1988/89:L3 yrkande 1 avslår-det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i delgiv­ningslagen (1970:428).

13


 


3. Delgivning med dödsbon (mom. 5)                             1988/89:LU12
Under förutsättning av bifall till reservation I

Ulla Orring (fp) och Lola Björkquist (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat att det i 18 kap. ärvdabalken införs en ny bestämmelse enligt vilken lagen om förvaltning av vissa samäg­da jordbruksfastigheter görs tillämfilig vid dödsbos förvaltning av jordbruks­fastighet. Härav följer att dödsbo under vissa förutsättningar åläggs att ha en ställföreträdare. Genom att på detta sätt införa en ordning med ställfö­reträdare för dödsbon kan man som framhålls i motion L7 avstå från att ändra reglerna om delgivning med dödsbo. Utskottet förordar således att förslaget till ändring i delgivningslagen avslås. Härigenom tillgodoses öns­kemålet i motion L3 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa 5. beträffande delgivning med dödsbon att riksdagen med anledning av motion 1988/89:L3 yrkande 1 avslår det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

4. Övergångsbestämmelserna till ändringarna i ärvdabalken
(mom. 7)

Elisabeth Persson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Lagutskottet instämmer" och slutar med "motion L5" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion L5 finns det i vårt land alltjämt kvar många mycket gamla dödsbon. Det lär enligt motionärerna inte vara ovanligt med dödsbon som är över 30 år gamla. Med hänsyn härtill kan utskottet dela motionärernas uppfattning att en k(jrtare avvecklingsfrist bör övervägas för de vid lagens ikraftträdande redan existerande dödsbona.

Utskottet saknar emellertid underlag för en utformning av övergångsbe­stämmelser med differentierade avvecklingsfrister. Regeringen bör enligt utskottets mening därför överväga frågan och skyndsamt återkomma med' förslag av den innebörden att en differentiering av avvecklingsfristen införs med hänsyn till den ålder dödsboei har då bestämmelserna träder i kraft. Det anförda bör riksdagen med anledning av motion L5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mornent 7 bort hemställa

7. beträffande övergångsbestämttielserna tdl ändringarna i ärvda­balken

att riksdagen dels antar övergångsbestämmelserna till det i proposi­
tion 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i ärvdabalken,
dels med anledning av motion 1988/89:L5 som sin mening ger rege-
                  j4

ringen till känna vad utskottet anfört om differentierad avvecklings­frist.


 


5. Samägande av jordbruksfastighet (mom. 8)               1988/89:LU12

LJlla Orring (fp) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Lagutskottet, som" och slutar med "yrkande 2"bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion L7 är det inte ovanligt att jordbruksfastigheter som inte ägs av fler än två personer drabbas av ineffektiv förvaltning. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter bör göras tillämplig redan då två personer som inte är gifta eller sambor gemensamt äger en jordbruksfastig­het.

På grund av det anförda förordar utskottet att riksdagen antar förslaget till lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter med den i motion L7 yrkande 2 föreslagna ändringen.

deb att utskottet under moment 8 bort hemställa ,

8.            beträffande samägande av jordbruksfastighet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:L7 yrkande 2 antar det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter med den ändringen att 1 8 första stycket erhåller följande som Reservanternas förslag betecknade ly­delse:

Regeringens förslag                      Reservanternas förslag

1 8 första    stycket
Om fast egendom som är taxerad
Om fast egendom som är taxerad

sorn jordbruksfastighet ägs av minst  som jordbruksfastighet ägs av minst

tre gemensamt, tillämpas denna lag i    två gemensamt som inte är äkta ma-

stället  för 2-6 SS  lagen   (1904:48     kar eder sambor, tillämpas denna

s. 1) om samäganderätt.            lag   i    stället   för   2-6 88    lagen

,                                                  (1904:48 s. 1) om samäganderätt.

6. Tillståndsplikt enligt jordförvärvslagen (mom. 9)

Rolf Dahlberg (rn), Ewy Möller (m) och Charlotte Cederschiöld (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Lagutskottet kan," och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

1 en avvikande mening till det yttrande som jordbruksutskottet avgivit till lagutskottet framhålls att jordbruksutskottet hade, på de skäl som anförs i motionerna L4 och L6, bort avstyrka den föreslagna utvidgningen av 2 8 jordförvärvslagen.

Lagutskottet, som för egen del vill ansluta sig till vad som framhålls i motionerna L4 och L6, tillstyrker bifall till motionerna i aktuell del.

deb att utskottet under moment 9 bort hemställa

9.            beträffande tilbtåndspiikt enligt jordförvärvslagen

15

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:L4 yrkande 2 i denna del och 1988/89:L6 i denna del avslår det i proposition 1988/89:9 framlagda förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230) såvitt avser 2 8,


 


7. Förutsättningar för förvärvstillstånd (mom. 10)           1988/89:LU12

Rolf Dahlberg (m). Ulla Orring (fp), Ewy Möller (m), Charlotte Ceder­schiöld (m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vidare kan" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening till jordbruksutskottets yttrande framhålls att jordbruksutskottet hade, på de skäl som anförs i motionerna L4, L6 och L7, bort avstyrka regeringens förslag om införande av en ny grund i 4 8 jordför­värvslagen för att vägra förvärvstillstånd vid andelsförvärv.

Lagutskottet, som för egen del ansluter sig till vad som framhålls i motionerna L4, L6"och L7, tillstyrker bifall till motionerna i aktuelldel.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10.            beträffande förutsättningar för förvärvstillstånd

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:L4 yrkande 2 i denna del. 1988/89:L6 i denna del och 1988/89:L7 yrkande 3 avslår det i proposition 1988/89:9 framhigda förslaget till lag om ändring i jord­förvärvslagen såvitt avser 4 8,

8. Lagförslagen i övrigt (mom. 11)

Under förutsättning av bifad tid reservationerna 6 och 7

Rolf Dahlberg (m), Ewy Möller (nr) och Charlotte Cederschiöld (m) anser att utskottet under moment 11 bort hemställa

11.            beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar de i proposition 1988/89:9 framlagda förslagen till dels lag om ändring i ärvdabalken i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan, dels lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt, samt avslår förslaget till lag om ändring i jordför­värvslagen (1979:230) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan.


16


 


Propositionens lagförslag                                   1988/89:LU12

Bilaga 1

I  Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om ärvdabalken-                               '

dels att 24 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att i balken skall införas två nya paragrafer, 18 kap. 7 § och 20 kap.

II  §. av följande lydelse.

Nuvarande lydebe                         Föreslagen lydelse

18 kap.                                                                                            -

§

Om det i ett dödsbo ingår fast egendom som är la.xerad som jord-bruksjastighet, skall boet ha avveck­lat fasiigheisinnehavel senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet Inträffade. Har död.s-boel förvärvat .sådan egendom där­efter, skall avvecklingen ske snarast möjligt.

Tillsyn över all avveckling sker ut­övas av den myndighet .som rege­ringen besläinmer. Om avveckling­en inte har skett inom föreskriven lid. Jår tillsynsmyndigheten vid vite förelägga dödsboet alt fudgöra sin skyldighet. Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande Jår överkla­gas tid kammarrätten.

Den tingsrätt .som har registrerat bouppteckningen efter den döde Jår på ansökan av dödsboet medge an­stånd med avvecklingen, om det finns särskilda skäl. Anstånd med­delas Jör viss tid och får förenas tned villkor. Medges anstånd, skall lings-rätlen underrätta tillsynsmyndighe­ten om detta.

20 kap.

11§

Otv det i den dödes tdlgångar in­går fast egendom som är ta.xerad som jordbruk.sfaslighet, skall rätlen underrätta den tillsynsmyndighet som av.ses i 18 kap. 7 § andra styc­ket om dödsfallet.

'Omtryckt 1981:359.                                                                                             17


 


Nuvarande lydelse

24

Om ett dödsbo förvaltas av del­ägarna gemensamt och de har kom­mit överens om att leva samman i osktftat bo, gäller i fråga om för­valtningen av boet och rätten att företräda boel vad som sägs i 18 kap. 1 §, om inte annat har avtalats. Också bestämmelserna i 3', 4 och 6 §§ samma kapitel skall tillämpas.


Föreslagen lydelse

kap.

§'

Om ett dödsbo förvaltas av del­ägarna gemensamt och de har kom­mit överens om att leva samman i oskiftat bo, gäller i fråga om för­valtningen av boet och rätten att företräda boet vad som sägs i 18 kap. I §, om inte annat har avtalats. Också bestämmelserna i 3. 4, 6 och 7,f,


1988/89:LU12 Bilaga 1


1 fråga om rätten för enskilda delägare att väcka och föra talan som parter i eget namn men för boers räkning gäller vad som sägs i 18 kap. 1 a §, om inte annat avtalats mellan delägarna.

1.   Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2.   Om det i dödsboet efter någon som har avlidit före ikraftträdandet ingår fast egendom som är taxerad som jordbruksfastighet, gäller i stället för vad som sägs i 18 kap. 7 § första stycket första meningen att boet skall ha avvecklat fastighetsinnehavet senast den I juli 1993.


' Senaste lydelse 1981:359.


18


 


2  Förslag till                                                                  1988/89:LU12

Lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter          ' '

Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser

1 § Om fast egendom som är taxerad som jordbmksfastighet ägs av minst
tre gemensamt, tillämpas denna lag i stället för 2 —6 §§ lagen (1904:48 s. 1)
om samäganderätt.

Avtal som strider mot denna lag är utan verkan. Detta gäller dock inte avtal i frågor sorn avses i 9—11 88.

Ställföreträdare

2 § Delägarna i fastigheten skall utse en ställföreträdare. Valet av ställ­
företrädare skall för anteckning i fastighetsboken anmälas skriftligen till
inskrivningsmyndigheten för det område där fastigheten ligger. Anmälan
skall vara undertecknad av ställföreträdaren och innehålla en försäkran av
honom på heder och samvete att bestämmelserna i denna lag har iakttagits
vid valet av ställföreträdare.

Om anmälan enligt första stycket inte har gjorts eller om den som anmälts som ställföreträdare har avlidit, skall rätten på den ort där fastig­heten ligger efter anmälan av myndighet eller delägare förordna en ställ­företrädare. Om en ställföreträdare begär det, skall rätten förordna en ny ställföreträdare i hans ställe. Innan en ställföreträdare förordnas skall delägarna ges tilirälle att yttra sig, om det är möjligt. När rätten har förordnat en ställföreträdare, skall detta anmälas till inskrivningsmyndig­heten.

Delägarna kan när som helst utse en ny ställföreträdare i stället för en ställföreträdare som tidigare har anmälts eller förordnats. Därvid gäller första stycket

Vid byte av ställföreträdare består den tidigare ställföreträdarens upp­drag till dess att den nye ställföreträdaren har antecknats i fastighetsboken.

3 § Ställföreträdaren svarar för den löpande förvaltningen av fastigheten
enligt de riktlinjer och anvisningar som delägarna meddelar.

Ställföreträdaicn har behörighet att företräda delägarna mot tredje man i angelägenheter som rör fastigheten. Han är dock inte på grund av denna lag behörig att

1.   överlåta fastigheten eller en del av den,

2.    inteckna eller pantsätta fastigheten,

3.    upplåta nyttjanderätt eller annan rättighet i fastigheten, om avtalet gäller för längre tid än fem år eller för någons livstid eller om det kan bli förlängt på begäran av nyttjanderättshavaren.

4 § En rättshandling som ställföreträdaren har företagit för delägarna är
inte gällande mot dem, om ställföreträdaren har överskridit sin befogenhet
och den mot vilken rättsharidlingen företogs insåg eller borde ha insett att
befogenheten över'skreds.'

Beslut av delägarna

5 § Som beslut i frågor där ställföreträdaren har behörighet att företräda
delägarna gällei; den mening som har fått det högsta röstetalet bland de

röstande. Därvid räknas varje delägares röstetal efter hans andel i fastighe-     .„


 


ten. Vid lika röstetal beslutar ställföreträdaren. Beslut i frågor där ställ- 1988/89:LU12

företrädaren inte har behörighot att företräda delägarna kräver enighet Bilaga 1

bland delägarna.

Vid val av ställföreträdare utses den som har fått det högsta röstetalet bland de röstande. Har flera fått lika röstetal, avgörs valet genom lottning.

6 § Varje delägare kan rösta skriftligen eller muntligen. Samtliga delägare
skall få skälig tid på sig innan omröstningen äger rum.

Ställföreträdaren skall underrätta delägarna om resultatet av omröst­ningen.

7 § Ett beslut enligt 5 § första stycket får inte innebära att ställföreträda­
ren skall företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda
otillbörlig fördel åt delägare eller annan till nackdel för annan delägare.

Övriga bestämmelser

8  § Pengar och andra tillgångar som ställföreträdaren har hand om för delägarnas räkning skall hållas skilda från andra tillgångar.

9  § Om ett beslut enligt denna lag föranleder kostnader eller om sådana uppkommer på annat sätt till följd av lagen, skall kostnaderna ersättas av delägarna i förhållande till deras, andelar.

 

10  § Senast den 31 januari varje år skall ställföreträdaren lämna redovis­ning till delägarna över förvaltningen under det föregående kalenderåret. Om delägarna begär det, skall redovisningen göras skriftligen. För gransk­ning av redovisningen har delägarna rätt att ta del av räkenskapshand­lingarna.

11  § Ställföreträdaren har rätt 1 ill skälig ersättning för sitt arbete samt för tidsspillan och utlägg.

12  § Ställföreträdare som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar delägare skada skall ersätta skadan. Detsam­ma gäller delägare som vid tillämpning av denna lag uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar annan delägare skada. Skadeståndet kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon har betalat i skadestånd får krävas åter av de andra efter vad som är skälig'f.

Talan enligt första stycket som inte grundas på brott skall väckas inom ett år efter det att ställföreträdaren har avgett en sådan redogörelse som anges i 10 §. Väcks inte talan inom denna tid är rätten till ersättning föriorad.

13      § Varje delägare kan hos rätten begära att fastigheten för gemensam
räkning försäljs på offentlig auktion. Rätten skall dock inte besluta om
försäljning, om någon av de andra delägarna visar synnerliga skäl för
anstånd.


Denna lag träder i kraft den I juli 1989.


20


 


3 Förslag till                                                                   1988/89:LU12

Lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt         Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1904:48 s: 1) om samäganderätt skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

19 §' Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet, som avses i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, eller å sådan allmänning, som avses i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar eller lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna: ej heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av jaktvårdsområde, bestående av allenast en fastighet, eller av fiskevårdsom­råde, omfattande allenast en fastighet eller det till allenast en fastighet hörande fisket.

Beträffande   egendomsförhållan-    Beträffande   egendomsförhållan-

den som rör makar, sambor, del- den som rör makar, sambor, del­
ägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän, ägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän,
redare som ingått överenskommel- redare som ingått överenskommel­
se om partrederi eller deltagare i se om partrederi eller deltagare i
samma gruvrörelse finns särskilda samma gruvrörelse finns särskilda
bestämmelser.
                    bestämmelser. / fråga om förvalt-

ningen av fast egendom som är la.xerad som jordbruksfastighet och som ägs av minst tre gemensamt gäller .särskilda bestämmelser i stäi let för 2-6 M.

Bestämmelserna i 15 kap. 15 § föräldrabalken skall inte tillämpas i fråga om försäljning enligt denna lag av samfälld fast egendom, vari omyndig äger del.

Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

Senaste lydelse 1987:796.


 


4 Förslag till Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)       1988/89:LU12

Bilaga 1 Härigenom föreskrivs att 9 § delgivningslagen (1970:428) skall ha föl­jande lydelse.

                                                      .

Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas hand­lingen till denne.

Delgivning med dödsbo genom    Delgivning med dödsbo genom

att handlingen överbringas till nå- att handlingen överbringas till nå­
gon av dödsbodelägarna får ske en- gon av dödsbodelägarna får ske en­
dast om denne sitter i boet. Döds- dast om denne sitter i boet eller om
bodelägare som mottagit handling- delgivningen föranleds av all döds-
en skall utan dröjsmål underrätta boel Innehar fast egendom sotn är
övriga delägare om delgivningen.
    taxerad    som   jordbruksfastighet.

Dödsbodelägare     som     mottagit handlingen skall utan dröjsmål un­derrätta övriga delägare om delgiv­ningen. • Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handling­en utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

.22


 


5 Förslag till                                                                   1988/89:LU12

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979: 230)

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ jordförvärvslagen (1979:230) skall
ha följande lydelse.
      ,                                                            .'.■■

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2§' För förvärv av fast egendom som är laxerad som jordbruksfastighet krävs tillstånd enligt denna lag, när förvärvet sker genom

1.    köp, byte eller gåva,

2.    tillskott till bolag eller förening.

3.    utdelning eller skifte från bolag eller förening,

4.    fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385).

Tillstånd enligt denna lag krävs ockr   .     .vå i fall då någon genom köp. byte  , .     , eller gåva förvärvar ell dödsbo vari Ingår fast egendom .som är ta.xerad som jordbruksfastighet eller då nå­gon, som genom köp, byte eller gåva har förvärvat en andel i ett .sådarit dödsbo och inte på annan grund är delägare i boel. tillskijias den Jästa    '' egendomen eller del därav.

Förvärvstillstånd                                        '

Förvärvstillstånd får vägras,                                                 '

1.    om det är av allmänt intresse att egendomen tas i anspråk för jord­brukets eller skogsbrukets rationalisering, -  

2.    om förvärvet kan antas medföra att två eller flera utvecklade eller utvecklingsbara lantbruksföretag, som bör förbli självständiga, förs sam-                                                                   r ..     , man till ett företag,

3.    om förvärvet kan antas medföra att utvecklat eller utvecklingsbart lantbruksföretag, som bedrivs på mer än en fastighet, delas upp och uppdelningen medför olägenliet av någon betydelse för företaget,

4.    om det är uppenbart att köpeskillingen eller annan ersättning avse­värt överstiger egendomens marknadsvärde,

5. om   förvärvet  avser  andel  i                                                                  *

egendomen och ägarjörhållandena       genom förvärvel skulle bli sådana att   ett   rationellt   ut nyttjande   av egendomen kan komma all försvå­ras.

Första stycket 4 gäller inte ifråga om tillstånd att förvärva egendom på' offentlig auktion enligt 17 § eller enligt 3 kap. 3§ lagen (1982:618)'orn utländska förvärv av fast egendom m. m.


Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

Senastclydelse 1987:468. Senaste Kdelse 1987:468.


23


 


Jordbruksutskottets yttrande 1988/89:JoUly

Dödsboägande ocii samägande av jordbniksfasiighet


1988/89:LU12 Bilaga 2


 


m.m.

Till lagutskottet

Lagutskottet har den 18 oktober 1988 beslutat bereda jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1988/89:9 om dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.ni.

Propositionen

I propositionen läggs fram olika förslag som syftar till atl minska de olägenheter som i dag följer av att inånga jordbruksfastigheter ägs av dödsbon eller av flera personer med samäganderätt.

Ett dödsbo som innehar en joidbiuksfastighet skall vara skyldigt att avveckla fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade. Sker inte avveckling i rätt tid, kan dödsboet vid vite föreläggas att fullgöra skyldigheten. Om det föreligger särskilda skäl, kan anstånd med avvecklingen medges. Anstånd kan förenas med villkor.

Vidare föreslås en lagändring i syfte att göra det lättare för myndigheterna att delge ett dödsbo ohka handlingar. Delgivning som föranleds av att dödsboet innehar en jordbruksfastighet skall kunna ske genorn att delgiv­ningshandlingen överlämnas till någon av delägarna.

1 propositionen föreslås vidare en särskild lag om förvaltningen av sådana jordbruksfastigheter som ägs av minst tre gemensamt. Enligt denna lag skall det finnas en ställföreträdare med uppgift att utåt företräda delägarna i, angelägenheter som angår fastigheten och att inför delägarna svara för den löpande förvaltningen. För beslut av delägarna i förvaltningsfrågor krävs vanlig majoritet. Detta gäller dock inte frågor som gäller försäljning, pantsättning eller upplåtelse av rättigheter i vissa fall. 1 dessa frågor krävs samstämmighet mellan delägarna.

För att begränsa uppkomsten av samägande av jordbruksfastigheter föreslås en ändring i jordförvärvslagen. Förvärvstillstånd får vägras vid förvärv av andel i en jordbruksfastighet, om ägareförhållandena genom förvärvet blir sådana att ett rationellt utnyttjande av fastigheten försvåras.

I syfte att förhindra kringgående av jordföivärvslagen föreslås slutligerr att tillstånd enligt den lagen skall krävas i fall då någon genom köp, byte eller gåva har förvärvat ett dödsbo vari ingår en jordbruksfastighet eller då någon, som genom köp, byte eller gåva har förvärvat en andel i ett sådant dödsbo och inte på annan grund är delägare i boet, tillskiftas fastigheten eller del därav.


24


 


De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.                      1988/89:LU12

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.                              Bilaga 2

Motionerna

1988/89:L3 av Allan Ekström (m) vari yrkas

1.   att riksdagen avslår det föreslagna tillägget till 9 8 delgivningslagen (1970:428).

2.   att riksdagen förser 18 kap. 7 § ärvdabalken med det tillägget att prövning av utdömande av vite skall handläggas av tingsrätt.

1988/89:L4 av Karl-Gösta Svenson och Anders Andersson (m) vari yrkas

1.   att riksdagen avslår propositionen vad avser dödsbos avvecklingsskyl­dighet av jordbruksfastighet,

2.   att riksdagen avslår propositionen vad avser förändringarna i jördför-värvslagen.

1988/89:L5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar införa regler om differentiering av avvecklingsfristen för dödsbon som innehar jordbruksfastighet.

1988/89:L6 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår de i propositionen föreslagna ändringarna i jordförvärvslagen.

1988/89:L7 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslag till lag om ändring i ärvdabalken att ställföreträdare skall utses i dödsbo.

2.  att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslag till lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter att lagens tillämpning skall gälla om jordbruksfastighet ägs av minst två gemensamt som inte är gifta eller sambor,

3.  att riksdagen avslår 4 § första stycket 5 p. i förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen.

1988/89:L8 av Ove Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av förslag till ny lydelse av 23 kap. 3 8 ärvdabalken.

Utskottet

Begränsningavdödsbons innehav av jordbruksfastigheter

I propositionen läggs fram olika förslag som syftar till att minska de olägenheter som följer av att många jordbruksfastigheter ägs av dödsbon eller av flera personer med samäganderätt.

Enligt propositionens förslag till lag om ändring i ärvdabalken skall ett dödsbo som innehar en jordbruksfastighet vara skyldigt att avveckla fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade. I övergångsbestämmelserna anges att avvecklingsskyl­digheten inträder senast den 1 juli 1993 för dödsbon efter någon som avlidit

25


 


före'ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, dvs. den 1 juli 1989.            1988/89:LU12

Förslaget 'möter invändningar i motion L4 av Karl-Gösta Svenson och           Bilaga 2

Anders Andersson (m). Motionärerna hänvisar till att representanter för moderata samlingspartiet i annat sammanhang yrkat att jordförvärvslagen (1979:230) ändras så att fysiska personers förvärv av jordbruksfastigheter faller utanför tillståndsprövningen. Det.nu aktuella förslaget om begränsning i ägandet av jordbruksfastigheter genom dödsbo anser sig motionärerna av ideologiska skäl ej kunna acceptera och yrkar avslag på propositionen i motsvarande del (yrkande 1).

I motion L5 av Lars Werner m.fl. (vpk) anförs att det finns skäl att överväga en kortare avvecklingsfrist för dödsbon som bestått under lång tid. Motionen innehåller dock inget specificerat förslag om ändring i de av regeringen föreslagna övergångsbestämmelserna.

Utskottet anser att de åtgärder som föreslås i propositionen förbättrar förutsättningarna för en från samhällssynpunkt önskvärd rationalisering inom jord- och skogsbruket. Utskottet tillstyrker för sin del förslaget till lag om ändring i ärvdabalken och avstyrker motion L4 yrkande 2.

Förslaget i motion L5 är ej utformat så att det kan ställas mot regeringens förslag om övergångsbestämmelser för äldre dödsbon. Utskottet utgår från att en avsevärt kortare avvecklingsfrist än fyra år knappast är praktiskt möjlig vare sig det gäller äldre dödsbon eller dödsbo efter någon som avlider efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Mot en differentiering talar också behovet av enhetliga bestämmelser och av rnöjligheter till kontroll att avvecklingsskyldigheten efterlevs. Med hänsyn till de föreslagna bestämmel­serna om anstånd med avvecklingen är det för övrigt tveksamt om en kortare avvecklingsfrist för vissa.dödsbon skulle fä någon praktisk betydelse. Från de synpunkter utskottet har att företräda finns inga skäl att förorda differen­tierade avvecklingsfrister i enlighet med synpunkterna i motion L5.

Samägande av jordbruksfastigheter  ,.      .

I propositionen föreslås en särskild lag orn förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. För en jordbruksfastighet som ägs av fler än två gemensamt skall enligt förslaget finnas en ställföreträdare med uppgift att handha den löpande förvaltningen och med behörighet att företräda delägarna i frågor som rör fastigheten.

I motion L7 av Ulla Orring m.fl. (fp) yrkas att lagen tillämpas redan när två personer som inte är gifta eller sambor gemensamt äger en faslighet.

Utskottet konstaterar att det enligt propositionens bakgrundsuppgifter finns drygt 70 000 samägda jordbruksfastigheter, varav omkring två tredjede­lar ägs av två personer. Enligt kommitténs undersökningar innehas av de tvåägda fastigheterna det helt dominerande antalet av makar eller sambor (SOU 1987:2 s. 78 f.). Det förslag om ändring av lagens tillämpningsområde som framförs i motionen har således en mycket begränsad räckvidd. Som framhålls i propositionen är vidare ett av motiven bakom förslaget att undanröja de olägenheter som består i att myndigheterna har svårt att få kontakt med delägarna i en samägd fastighet. Från denna utgångspunkt finns , det enligt utskottets mening knappast behov av att utse en ställföreträdare

26


 


redan i de fall dä två personer äger en fastighet. Med det anförda tillstyrker 1988/89:LU12

utskottet för sin del regeringens förslag och avstyrker motion L7.    Bilaga 2

Ändringar i jordförvärvslagen

Enligt propositionen föreligger viss osäkerhet om jordförvärvslagens räck­vidd i vissa fall av dödsboöverlåtelser där jordbruksfastighet irrgår i boet. Med hänvisning härtill föreslås en ändring av 2 8 JFL som innebär att tillstånd enligt lagen skall krävas då någon genom köp, byte eller gåva förvärvar ett dödsbo som äger jordbruksfastighet eller då någon, som genom köp, byte eller gäva har förvärvat en andel i ett sådant dödsbo och inte på annan grund ;ir delägare i boet, tillskiftas fastigheten eller del därav.

Vidare införs i 4 8 första stycket 5 p. JFL en möjlighet för prövningsmyn­digheten att vägra förvärvstillstånd vid förvärv av andel i jordbruksfastighet, otn ägarförhållandena genom förvärvet skulle bli sådana att de kan antas förs\ära ett rationellt utnyttjande av fastigheten.

1 motion 1.4 av Karl-Gösta Svenson och Anders Andersson (m) och motion 1.6 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkas avslag på de föreslagna ändringarna i JFL. Motionärerna hänvisar bl.a. till att moderata samlings­partiet i annat sammanhang framhållit lagens negativa effekter för jord­bruksnäringen. De nuvarande begränsningarna för enskilda personer i fråga om förvärv av jordbruksfastigheter borde enligt motionärerna avskaffas. Ytterligare utvidgning av lagens tillämpningsområde anser man därför inte bör ifrågakomma.

1 motion L7av Ulla Orring m.fl. (fp) påpekas att kommittén inte behandlat frågan om att införa ytterligare en grund för att vägra förvärvstillstånd i 4 8 JFL. Med hänvisning till i annat sammanhang framförda yrkanden från folkpartiet om uppmjukning av JFL hemställer motionärerna att propositio­nen avslås i denna del.

Utskottet vill erinra om att ett antal motioner med krav på ändringar i JFL nyligen behandhits i utskottet (l988/89:JoUl). I detta sammanhang har utskottet bl.a. avstyrkt motioner (m, fp) som syftar till en inskränkning av JFL:s tillämpningsområde.

Vid behandlingen av den nu aktuella propositionen har utskottet inte funnit anledning att motsätta sig de föreslagna ändringarna i 2 § och 4 8 JFL. Från jordpolitisk synpunkt får det anses som en fördel att olämplig ägarsplittring genom andelsförvärv kan motverkas i förvärvsprövningen. Vad sorn skall anses som olämplig ägarsplittring anges närmare i specialmoti-verin,gen (prop. 1988/89:9 s. 45).

Utskottet tillstyrker för sin del de föreslagna ändringarna i JFL och avstyrker motionerna L4 yrkande 2. L6 och L7 yrkande 3.

Övriga frågor

Enligt nioticn L8 av Ove Karlsson (s) skulle det innebära vissa fördelar om kommitténs förslag till ändring av 23 kap. 3 8 ärvdabalken genomfördes. Kommitténs lagförslag redovisas i bil. 2 till propositionen (s. 62 ff.). Enligt den föreslagna lydelsen av 23 kap. 3 8 ärvdabalken skulle vid arvskifte sådan

27


 


fast egendom i dödsboet som är taxerad som jordbruksfastighet orn möjligt            1988/89'LU 12

läggas på en lott.                                                                '             Bilagal

Enligt utskottets mening finns det ett samhällsintresse i att egendom som är taxerad som jordbruksfastighet vid arvskifte läggs på en lott öch inte uppdelas på ideella andelar e.d. Det av kommittén upprättade lagförslaget kan dock inte få någon annan funktion än en allmänt hållen rekommendation , som ej är bindande för delägarna. Med hänsyn till de nya arvsregler som införts i anslutning till den nya. äktenskapsbalken. kan det antas att efterlevande make i större utsträckning än tidigare blir ensam arvtagare till jordbruksfastighet som ingår i dödsboet. Det bör i första hand ankomma på lagutskottet att bedöma lämpligheten av en sådan lagändring som avses i motionen.

Propositionen och motionerna föranleder i övrigt inget yttrande från utskottets sida.

Stockholm den 8 november 1988 På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg
(s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander(c), Annika
Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (rnp), Inge Carlsson (s) och Carl G Nilsson
(m).                                                                                                                   ...•

Avvikandemeningar

1.     Differentierade avvecklingsfrister

Annika Åhnberg (vpk) anser att utskottet med anledning av motion L5 hade bort föreslå att lagutskottet utformar övergångsbestämmelser om differen­tierade avvecklingsfrister i enlighet med,synpunkterna i motionen.

2.     Förvärv av dödsboandel m.m.

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser att utskottet, på de skäl som anförs i motionerna L4 och L6, hade bort avstyrka den föreslagna utvidgningen av 2 § JFL.

3.     Förvärvsprövning vid förvärv av andel i jordbruksfastighet

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Bengt

Rosén (fp) och Carl G Nilsson (rn) anser att utskottet, på de skäl som anförs i

motionerna L4, L6 och L7, hade bort avstyrka regeringens förslag om

införande av en ny grund i 4 8 JFL för att vägra förvärvstillstånd vid                   28

andelsförvärv.

Svenskt Tryck Stockholm 1988