Kulturutskottets betänkande

1988/89 :KrU22

Anslag på massmedieområdet

1988/89

KrU22

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels förslag m.m. i proposition 1988/89:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet G. Massmedier m.m. lagts fram under
följande rubriker, nämligen
Film m.m. (anslag G 1-G 3),

Dagspress och tidskrifter (anslag G 7),

Litteratur (anslag G 10-G17),

Radio och television (anslag G 18-G 22),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet tillstyrker med ett undantag regeringens budgetförslag.

Som en följd av utskottets ställningstagande i betänkandet 1988/
89:KrU16, att konstnärsnämnden skall tillföras 2 milj. kr. för bidragsgivning
till projekt på filmområdet, föreslår utskottet med anledning av motioner en
minskning av anslaget Filmstöd med samma belopp. I övrigt avstyrker
utskottet de motioner som behandlas i betänkandet.

Vid betänkandet har fogats 23 reservationer och ett särskilt yttrande.

Regeringen har

dels under punkt G 1 (s. 417-418) föreslagit riksdagen att till Statens
biografbyrå för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 5 350 000
kr.,

dels under punkt G 2 (s. 419-428) föreslagit riksdagen att

1. anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

2. anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,

3. anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde,

ÅTTONDE HUVUDTITLEN
Propositionen

1 Riksdagen 1988189. 13 sami. Nr22

4. till Filmstöd för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på
51 384 000 kr.,

dels under punkt G 3 (s. 429-431) föreslagit riksdagen att till Stöd till
fonogram och musikalier för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 8 617 000 kr.,

dels under punkt G 7 (s. 436-437) föreslagit riksdagen att till Stöd till
kulturtidskrifter för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på
19 417 000 kr.,

dels under punkt G 10 (s. 441-443) föreslagit riksdagen att till Litteraturstöd
för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 33 861 000 kr.,

dels under punkt G 11 (s. 443) föreslagit riksdagen att till Kreditgarantier till
bokförlag för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt G 12 (s. 444-^145) föreslagit riksdagen att till Stöd till
bokhandel för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 2 813 000
kr.,

dels under punkt G 13 (s. 445^146) föreslagit riksdagen att till Distributionsstöd
till fackbokhandel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 3 043 000 kr.,

dels under punkt G 14 (s. 446) föreslagit riksdagen att till Lån för
investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 2 250 000 kr.,

dels under punkt G 15 (s. 447-450) föreslagit riksdagen att till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisa
ett förslagsanslag på 18 126 000 kr.,

dels under punkt G 16 (s. 450-453) föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 8,4 milj. kr. för budgetåret 1990/91 som har
förordats i propositionen,

2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 35 612 000 kr.,

dels under punkt G 17 (s. 453-454) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Svenska språknämnden m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 2 320 000 kr.,

dels under punkt G 18 (s. 455-456) föreslagit riksdagen att till Kabelnämnden:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 3 131 000 kr.,

dels under punkt G 19 (s. 457) föreslagit riksdagen att till Kabelnämnden:
Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 1 000 000 kr.,

dels under punkt G 20 (s. 457-459) föreslagit riksdagen att till Närradionämnden
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 3 428 000 kr.,

1988/89: KrU22

2

dels under punkt G 21 (s. 459-461) föreslagit riksdagen att

1. anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om fortsatt giltighet
av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 10 718 000 kr.,

dels under punkt G 22 (s. 461-462) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
dokumentation av medieutvecklingen för budgetåret 1989/90 anvisa ett
reservationsanslag på 348 000 kr.

Motioner

1988/89:Kr3 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts angående utvärdering av
visst bidrag till Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige.

1988/89:Kr208 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
upphäva 10 § närradiolagen fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89:Kr219 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
ändring av proposition 1989/90, bilaga 10, G 7 anvisar ett reservationsanslag
på 23 337 000 kr. till Stöd till kulturtidskrifter.

1988/89:Kr229 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen till Filmstöd (G 2) anvisar 49 384 000 kr.,

19. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter (G 7) för budgetåret 1989/90
anvisar 2,7 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1988/89:Kr234 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under G 16 i bil. 10 till budgetpropositionen,
Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader, för budgetåret
1989/90 anslå 35 869 000 kr.

2. att riksdagen under förutsättning av bifall till yrkandet under 1. beslutar
att under G 15 i bil. 10 till budgetpropositionen. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostnader, för budgetåret 1989/90 anslå 17 869 000
kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf266.

1988/89:Kr235 av Bengt Westerberg m.fl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närradion.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K409.

1988/89:Kr239 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att konstnärsnämnden från anslaget G 2. Filmstöd
tillförs 2 000 000 kr. för stöd till filmprojekt.

Yrkandet i motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU16
såvitt avser medelsanvisning under F 5 för stöd till filmprojekt.

1988/89:Kr240 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att av medel tilldelade Svenska Filminstitutet under
Filmstöd (G 2) 2 milj. kr. omfördelas till konstnärsnämnden.

Motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU16 såvitt avser
medelsanvisning under F 5 för stöd till filmprojekt.

1988/89: KrU22

3

1988/89:Kr302 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen anvisar 257 000 kr. utöver regeringens förslag avseende
produktion av punktskriftsböcker för försäljning,

2. att riksdagen anvisar 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende
produktion av talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 10, Utbildningsdepartementet,
G 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket anvisar ett
med 3 257 000 kr. förhöjt belopp av 38 869 000 kr.

1988/89:Kr303 av Oskar Lindkvist och Barbro Evermo Palmerlund (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att, inom ramen för anslaget G 2. Filmstöd (prop.
1988/89:100, bil. 10) 2 milj. kr. bör tillföras konstnärsnämnden för fördelning
bland fria filmare i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

Motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU16 såvitt avser
medeisanvisning under F 5 för stöd till filmprojekt.

1988/89:Kr306 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av
TV-utbytet mellan Sverige och Finland.

1988/89:Kr314 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

18. att riksdagen till G 3. Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 11 617 000 kr.,

27. att riksdagen till G 2. Filmstöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 46 584 000 kr.,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av bidrag under anslaget G 10. Litteraturstöd,

29. att riksdagen avslår det statliga stöd som upptagits under G 19.
Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet,

30. att riksdagen till G 20. Närradionämnden för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag av 4 428 000 kr.

1988/89:Kr327 av Karin Söder m.fl. (c,fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
ge regeringen i uppdrag att verka för att bokserien En bok för alla ger ut
böcker med annat nordiskt lands litteratur på originalspråket.

1988/89:Kr330 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de små och medelstora biografernas situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distribution av värdefulla videogram,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nämndens sammansättning och uppgifter.

1988/89:Kr344 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att framlägga förslag om stöd i
enlighet med vad som föreslås i motionen.

1988/89:Kr348 av Larz Johansson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till försöksverksamhet
med reklamfinansierad närradio.

1988/89:KrU22

4

1988/89:Kr353 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter (G 7) anvisar 2 700 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit,

14. att riksdagen till Litteraturstöd (G 10) anvisar 2 500 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

1988/89:Kr354 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar anta sådan lydelse av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram att dess tidsbegränsade
giltighet upphävs,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av de finländska TV-sändningarna till nya områden.

1988/89:Kr355 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kultur- och informationsinsatser för handikappade,

9. att riksdagen till G 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000
kr. förhöjt anslag om 36 612 000 kr.

12. att riksdagen beslutar att 2 000 000 kr. av anslaget G 2. Filmstöd skall
fördelas efter förslag av konstnärsnämnden till de ändamål som anges i
motionen.

Utskottet

Statens biografbyrå (G 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Filmstöd (G 2)

Statens satsning på filmstöd sker inom ramen för 1982 års film- och
videoavtal. Stiftelsen Svenska Filminstitutet ansvarar för verkställigheten.
För Filminstitutets verksamhet gäller film- och videoavtalet med de ändringar
som införts i detta 1983,1985,1986 och 1988. Enligt avtalet, som är slutet
mellan staten och organisationerna inom film- och videobranscherna, skall
avgifter till stiftelsen erläggas av biografägare och videogramuthyrare.
Avgifterna tillförs en filmfond för att enligt närmare bestämmelser i avtalet
användas för produktion av svensk film, för att främja spridning och visning
av värdefull film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga filmkulturella
ändamål.

Under hösten 1988 har överläggningar förts om villkoren i film- och
videoavtalet. Överläggningarna innebär ett flertal viktiga förändringar.
Genom höjning av hyrvideoavgiften från 40 till 60 kr. per kassett och
införandet av en avgift på säljkassetter på 20 kr. tillförs filmfonden, enligt vad
som anförs i propositionen, ytterligare mellan 25 och 30 milj. kr. Drygt 10
milj. kr. avsätts för stöd till distribution av värdefulla videogram och till
insatser mot utbudet av videogram som innehåller våld och pornografi. Till
stöd till biografer, i första hand på mindre och medelstora orter, avsätts ca 8

1988/89: KrU22

5

milj. kr. Vidare slås Visningsnämnden och Nämnden för barn- och ungdomsfilm
inom Filminstitutet samman till en nämnd. En mer utförlig redovisning
av ändringarna av filmavtalet lämnas i propositionen.

Med hänvisning till de ändringar i filmavtalet som skett har regeringen i
propositionen förelagt riksdagen förslag till lagar om ändring av vissa lagar
som har anknytning till filmavtalet. I förtydligande syfte föreslår utskottet en
viss justering av övergångsbestämmelsen i förslaget till lag om ändring i lagen
(1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska filminstitutet, m.m.
Vidare föreslår utskottet en viss språklig justering av lagtexterna. I övrigt har
utskottet inte någon erinran mot regeringens lagförslag.

Från förevarande anslag utgår dels bidrag till filmfonden, dels bidrag till
Filminstitutet för produktionsgarantier till svenska kortfilmer, för främjande
av spridning och visning av värdefull film, för bidrag till filmkulturella
ändamål samt för bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.

Vid sidan av de bidrag som utgår från anslaget fördelar konstnärsnämnden
konstnärs- och projektbidrag som avser bl.a. filmområdet. T.o.m. budgetåret
1983/84 disponerade konstnärsnämnden särskilda medel för projekt på
filmområdet. Därefter överfördes bidragsgivningen till Filminstitutet, där
fördelningen görs av Garantinämnden för kortfilm.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:KrU16 tillstyrkt i fyra motioner
framställda yrkanden av innebörd att konstnärsnämnden åter tillförs medel -2 milj. kr. - för viss närmare angiven verksamhet avseende filmområdet.
Enligt förslagen i motionerna skall medlen ställas till konstnärsnämndens
förfogande genom en överföring av motsvarande belopp från det här aktuella
anslaget. Utskottet har således att i detta sammanhang ta upp till behandling
motionerna Kr229 (fp) yrkande 18, Kr239 (vpk) yrkande 7 delvis, Kr240
(mp) delvis och Kr303 (s) delvis. I samtliga motioner hemställs om en
minskning av anslaget Filmstöd med 2 milj. kr.

Motionärerna bakom de nyss nämnda motionerna har i fråga om
lämpligheten av en överföring av medel motiverat sitt förslag bl.a. med att
filmfonden kommer att tillföras betydande medel till följd av de överläggningar
rörande filmavtalet som förts under hösten 1988. I enlighet med den
inställning till motionärernas förslag som utskottet redovisat i sitt nyss
nämnda betänkande tillstyrker utskottet att 2 milj. kr. tas i anspråk av
förevarande anslag.

Med hänvisning till det anförda får utskottet med anledning av motionerna
i här aktuell del förorda att till filmfonden skall beräknas belopp som med 2
milj. kr. understiger det som regeringen föreslagit.

De av utskottet i det föregående redovisade ställningstagandena innebär
således att utskottet tillstyrker att ett belopp om 2 milj. kr. överförs från det
här aktuella anslaget till konstnärsnämnden för projekt på filmområdet. Då
det gäller budgetberedningen för budgetåret 1990/91 vill utskottet i detta
sammanhang framhålla att det självfallet inte möter något hinder att
regeringen av budgettekniska skäl beräknar medel för ändamålet under detta
anslag till konstnärsnämndens disposition.

Motion Kr355 (c) syftar också den till att konstnärsnämnden skall få
inflytande över medel som utgår till sådant ändamål. I motionen föreslås

1988/89: KrU22

6

nämligen att, av de medel som beräknas under anslaget, 2 milj. kr. skall få
fördelas efter förslag av konstnärsnämnden (yrkande 12). Utskottet konstaterar
att syftet med det förslag som framställs i motionen tillgodoses genom
utskottets ställningstaganden. I formell mening avstyrker emellertid utskottet
motionen i här aktuell del.

I enlighet med vad som i korthet berörts i det föregående har parterna vid
överläggningarna rörande filmavtalet enats om att införa en ny punkt H. Stöd
till biografer. Fyra procent av fördelningsbara medel, under budgetåret
1989/90 ca 8 milj. kr., tillförs på detta sätt biograferna. Hälften av medlen
skall kunna användas för stöd till parallelldistribution och hälften för stöd till
upprustning av biografer, i första hand biografer på mindre och medelstora
orter. I propositionen konstateras att introduktionen av den nya punkten
innebär att möjligheter skapas inom avtalets ram att gynna filmvisning på
biograf. Regeringen föreslår att också statliga medel används för detta
ändamål. I propositionen har därför under en ny anslagspost 6. Stöd till
biografer beräknats ett belopp om 4,8 milj. kr. att användas för stöd till
parallelldistribution och upprustning av biografer. Enligt förslaget skall
medlen fördelas av Filminstitutet.

Regeringens förslag i denna del tas upp i två motioner. Motionärerna
bakom motion Kr314 (m) motsätter sig att det under anslaget beräknas
medel för stöd till biografer (yrkande 27). De menar att det bör ankomma på
resp. kommun att besluta om stödet till enskilda biografer. I motion Kr330
(c) hälsas däremot regeringens förslag med tillfredsställelse. Motionärerna
utvecklar i motionen närmare sin positiva syn på införandet av stöd till
biografer. De poängterar därvid särskilt att landets kommuner bör ha ett
ökat ansvar för den lokala biografen och att en utbyggd samverkan mellan
den lokala biografen, visningsorganisationer och kommunen bör kunna
bidra till en positiv utveckling.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen,
nämligen att det är angeläget att kraftiga åtgärder sätts in för att förbättra
situationen för biograferna, framför allt för biografer på små och medelstora
orter. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i fråga om beräknande
av medel för sådant stöd och avstyrker motion Kr314 yrkande 27.

Enligt utskottets uppfattning ligger de synpunkter som i här aktuell del
anförs i motion Kr330 helt i linje med den uppfattning som regeringen ger
uttryck för i propositionen. Med hänsyn härtill förutsätter utskottet att
regeringen i den fortsatta utveckling av stödformen som kommer att ske
under våren beaktar värdet av de synpunkter som motionärerna anfört.
Motionen påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd i här aktuell del
(yrkande 1).

I syfte att förstärka insatserna för att främja visning och spridning av
värdefull film har, som anförts, parterna i filmavtalet efter förhandlingar i en
ny bilaga till avtalet föreskrivit att de nuvarande nämnderna, Visningsnämnden
och Nämnden för barn- och ungdomsfilm slås samman till en nämnd.
Enligt vad parterna kommit överens om skal! den nya nämnden främja
verksamhet som syftar till att öka möjligheterna för såväl vuxna som barn att
se värdefull film. Nämnden skall tillsammans med Filminstitutets styrelse

1988/89: KrU22

7

verka för att förstärka filmens roll i det lokala kulturlivet i kommunerna i
samverkan med visningsorganisationer, folkbildning, kulturnämnder m.fl.

Motionärerna bakom motion Kr330 framhåller angelägenheten av att den
nya nämnden har en god representation av de olika intressen som finns inom
film- och videobranschen. Inte minst angeläget, framhåller de, är att
företrädare med särskilt intresse för barn- och ungdomsfilm ges plats i
nämnden. Vidare menar motionärerna att nämnden bör få ett aktivt
inflytande över stödet till biografer och till distribution av värdefulla
videogram (yrkandena 2 och 3).

Med hänsyn till Visningsnämndens uppgifter och ansvarsområde anser sig
utskottet kunna utgå från att regeringen utan något riksdagens initiativ
beaktar de synpunkter som motionärerna anfört i fråga om nämndens
sammansättning. Utskottet konstaterar att enligt vad parterna kommit
överens om den nya nämnden tillsammans med Filminstitutets styrelse skall
verka för att förstärka filmens roll i det lokala kulturlivet. Vidare är att
beakta att ett integrerat arbete kommit till stånd mellan den nuvarande
Nämnden för barn- och ungdomsfilm och Filminstitutets styrelse när det
gäller filmkulturella insatser för barn och ungdom. Med beaktande av det
anförda utgår utskottet från att man inom Filminstitutet kommer att finna
former för beredning av bidragsärenden som innebär att de erfarenheter som
finns samlade inom nämnden tas till vara såväl när det gäller stöd till
biografer som stöd till distribution av värdefulla videogram. Vad beträffar
sistnämnda fråga är därvid att beakta att medlen i första hand skall användas
för stöd till utgivning av kvalitetsvideogram som skall bidra till att bredda
utbudet av film och video i butikerna.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen i här aktuell
del inte påkallar någon riksdagens åtgärd (yrkandena 2 och 3).

Stöd till fonogram och musikalier (G 3)

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 8 084 000 kr. Regeringen
föreslår en höjning av anslaget med 533 000 kr. för nästa budgetår till
8 617 000 kr.

Enligt motion Kr314 (m) bör anslaget ökas med 3 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Syftet med förslaget är att ge ett ökat stöd till utgivning
av fonogram som tillgodoser en smal och begränsad marknad. Förslaget är
kopplat till ett yrkande i samma motion om en minskning av anslaget med
motsvarande belopp i syfte att det statliga stödet till Svenska rikskonserters
fonogramproduktion skall upphöra.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:KrU17 avstyrkt motionärernas förslag
i fråga om stödet till Svenska rikskonserters fonogramproduktion. Av den
redovisning som utskottet lämnat i det sammanhanget framgår att Svenska
rikskonserters fonogramutgivning till stor del kommer att inriktas på sådana
fonogram som motionärerna vill värna om. Utskottet avstyrker motion
Kr314 i här aktuell del (yrkande 18) och tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

1988/89:KrU22

8

Stöd till kulturtidskrifter (G 7)

1988/89: KrU22

I propositionen föreslås att kulturtidskriftsstödet skall höjas med 747 000 kr.
till totalt 19 417 000 kr.

I tre motioner föreslås en höjning av anslaget utöver regeringens förslag.

Folkpartiet förordar i motion Kr229 att anslaget räknas upp med 2,7 milj.
kr. (yrkande 19). Motionärerna menar att regeringens förslag inte innebär en
reell förstärkning av anslaget. De påpekar också att kulturrådet har från
kulturtidskriftsstödet lämnat bidrag till verksamheten vid de två tidskriftsverkstäderna
i Stockholm och Lund vilket enligt motionärerna innebär att
det stöd som kan lämnas till kulturtidskrifterna ytterligare dras ner.

Även i motion Kr353 (mp) föreslås en anslagshöjning med 2,7 milj. kr.
(yrkande 13). Enligt förslag i motion Kr219 (vpk) bör anslaget höjas med
3 920 000 kr. I samtliga motioner understryks den viktiga roll som kulturtidskrifterna
spelar i vårt samhälle.

Med anledning av synpunkterna i motion Kr229 rörande kulturtidskriftsstödet
vill utskottet erinra om att kulturrådet i enlighet med riksdagens beslut
våren 1987 (prop. 1986/87:100, KrU 1986/87:17, rskr. 1986/87:209) genomför
en treårig försöksverksamhet som syftar till att förbättra kulturtidskrifternas
ekonomiska situation genom olika åtgärder, bl.a. stöd till marknadsföring,
utbildning och rådgivning i olika avseenden samt utveckling av ny teknik. För
detta ändamål disponerar kulturrådet för innevarande budgetår 3 milj. kr. av
anslaget. Verksamheten vid de två tidskriftsverkstäderna som främst avser
utvecklande av ny teknik får ett bidrag på sammanlagt ca 800 000 kr. från
medlen för försöksverksamhet.

I propositionen redovisas att kulturrådet anser att under det tredje och
sista försöksåret - budgetåret 1989/90-endast 1,5 milj. kr. behöver avsättas
för försöksverksamhet. Kulturministern föreslår under hänvisning härtill att
högst nämnda belopp skall få avsättas för försöksverksamheten under nästa
budgetår. Utskottet har inte något att erinra häremot. Som en följd av det
sagda ökas utrymmet för den direkta bidragsgivningen till kulturtidskrifterna.

Med beaktande av det anförda är utskottet inte berett att förorda en
förstärkning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker
följaktligen motionerna Kr219, Kr229 yrkande 19 och Kr353 yrkande

13.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks således.
Litteraturstöd (G 10)

I propositionen föreslås att medel skall beräknas för tre anslagsposter,
nämligen Utgivningsstöd. Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av
En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom samt
Kommittén för översättning till svenska av finsk facklitteratur. Det föreslås
en total medelsanvisning under anslaget på 33 861 000 kr.

I motion Kr353 (mp) föreslås en medelsanvisning med 2,5 milj. kr. utöver
den av regeringen föreslagna. Enligt vad som anförs i motionen avser
anslagshöjningen främst anslagsposten Utgivningsstöd.

Från nämnda anslagspost fördelas stödet enligt de stödordningar som
kulturrådet utfärdar med stöd av förordningen (1978:490) om statligt
litteraturstöd. Kulturrådet beslutar om fördelningen av anslagsmedel på
olika stödkategorier.

Motionärernas förslag om höjningar av stödet till olika kategorier
anknyter till vad kulturrådet begärt i sin anslagsframställning. De förordar
att ytterligare 15 titlar för skönlitteratur för vuxna i svensk översättning skall
få stöd. Vidare föreslås förstärkningar av stödet till utgivningen av barn- och
ungdomslitteratur, tecknade serier för barn och ungdom samt litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk.

Utskottet är med hänsyn till budgetsituationen inte berett att förorda den
av motionärerna föreslagna anslagshöjningen och avstyrker alltså motion
Kr353 i här aktuell del (yrkande 14).

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Stödet för utgivning av En bok för alla samt för läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom föreslås i propositionen bli höjd med 269 000 kr. till drygt
6,9 milj. kr.

Förslaget i motion Kr314 (m) syftar till att det statliga stödet till
utgivningen av litteratur för vuxna inom serien En bok för alla bör utgå.
Motionärerna hänvisar till att det finns ett rikt utbud av prisbillig, inte
statssubventionerad kvalitetslitteratur. De är däremot positiva till en fortsatt
utgivning inom serien av barn- och ungdomsböcker.

Motionärerna beräknar att den förordade indragningen av stödet till
vuxenlitteratur skulle medföra en besparing om 3 milj. kr. De förordar att ett
anslag av denna storleksordning tillförs det lagerstöd till klassisk litteratur
som lämnas från anslagsposten Utgivningsstöd. Anslagsbeloppet skall således
inte påverkas av motionsförslaget. Motionärerna anför att om Sverige
skall kunna göra anspråk på att vara en kulturnation måste den litteratur som
varit av avgörande betydelse för den västerländska kulturutvecklingen finnas
att köpa. Enligt hemställan i motionen bör riksdagen i ett uttalande till
regeringen ställa sig bakom motionärernas synpunkter på behovet av en
omfördelning av bidragen under anslaget Litteraturstöd.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare avstyrkt förslag om en nedläggning
av En bok för allas utgivning av vuxenlitteratur (se senast KrU 1986/87:17 s.
11). Utskottet har därvid uttalat att denna del av utgivningen bör fortsätta
med hänsyn till det nära sambandet mellan bokdistribution och lässtimulerande
insatser som är utmärkande för En bok för alla-verksamheten och till
att det i detta sammanhang behövs kvalitetsböcker med lågt pris.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning och avstyrker
därför motion Kr314 yrkande 28.

Förslaget i motion Kr327 (c,fp) syftar till att utgivningen av En bok för alla
skall omfatta nordisk litteratur på originalspråket.

Enligt det avtal som slutits mellan staten och Stiftelsen Litteraturfrämjandet
rörande utgivningen av En bok för alla skall denna utgivning främst avse
tidigare utgiven och till svenska översatt litteratur. Utgivningen skall årligen
omfatta 15 till 20 vuxen- resp. barntitlar.

Vid behandlingen våren 1988 av ett motionsförslag med samma syfte som

1988/89: KrU22

10

det här aktuella redovisade utskottet (KrU 1987/88:16) de olika åtgärder som
vidtagits för att öka språkförståelsen i Norden bl.a. att en nordisk bokklubb
startats med stöd från Nordiska kulturfonden. Utskottet framhöll också att
det är angeläget att öka språkförståelsen inom Norden. Det är ett viktigt led i
strävandena att stärka den nordiska gemenskapen och samarbetet.

Vid Nordiska rådets session i februari 1989 behandlades ett medlemsförslag
som syftade till inrättande av en nordisk bokserie med god nordisk
litteratur. Nordiska rådet beslöt att rekommendera Nordiska ministerrådet
att vidta åtgärder för att en sådan bokserie skall komma till stånd. Vidare kan
nämnas att Nordiska ministerrådet i Handlingsplan for nordisk kulturelt
samarbejde (Nord 1988:52) framhåller bl.a. vikten av insatser för att
åstadkomma ökad språkförståelse i Norden.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr327.

Kreditgarantier till bokförlag (G 11), Stöd till bokhandel (G
12), Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. (G 13) och Lån
för investeringar i bokhandel m.m. (G 14)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
(G 15) och Produktionskostnader (G 16)

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i samverkan
med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade
får tillgång till litteratur. För att uppfylla detta åliggande skall TPB
framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, tillhandahålla
punktskriftsböcker för försäljning samt bistå folkbibliotek och andra med råd
och information. Vidare beslutar TPB bl.a. om utbetalning enligt förordningen
(1982:798) om kompensation i vissa fall för kostnader på grund av
kassettskatt. Den under anslaget beräknade anslagsposten Kompensation
för kostnader för kassettskatt föreslås bli oförändrad. Den uppgår till
1 475 000 kr. I propositionen föreslås att förvaltningskostnadsanslaget skall
höjas med drygt 1,9 milj. kr. till totalt 18 126 000 kr. För TPB:s produktionskostnader
beräknas i propositionen ett anslag om 35 612 000 kr. vilket
innebär att anslaget höjs med drygt 1,6 milj. kr.

Fördelningen inom produktionskostnadsanslaget på olika anslagsposter
redovisas i propositionen enligt följande tablå.

1488/89

Produktionskostnader för talböcker,
punktskriftsböcker. informationsmaterial
m.m.

Produktionskostnader för punktskriftsböcker
lör försäljning
Bidrag för inköp av talböcker till länsbibliotek Bidrag

till Sveriges dövas riksförbund
för produktion av videogram för döva

22812000

437 000
3 152000

7 535 000

Beräknad ändring
1989/90

Föredraganden

+ I 247 000
+ 28000
+ 96000

+ 305000

1988/89: KrU22

11

.33936000

+ 1676 000

I flera motioner föreslås en höjning av TPB:s produktionskostnadsanslag i
första hand för att göra det möjligt att producera fler punktskriftsböcker för
försäljning men även för andra ändamål inom TPB:s verksamhetsområde.

Moderata samlingspartiet påpekar i motion Kr234 att TPB under flera år
har haft svårigheter att upprätthålla en tillfredsställande produktion av
främst punktskriftsböcker för försäljning. Motionärerna föreslår därför att
anslagsposten Produktionskostnader för punktskriftsböcker för försäljning
skall höjas med 257 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit till totalt 722 000
kr. (yrkande 1). Detta belopp överensstämmer med vad TPB har begärt i sin
anslagsframställning för kommande budgetår. Anslagshöjningen skall enligt
motionärerna finansieras genom att motsvarande medel får tas från de medel
som beräknas för kompensation för kostnader för kassettskatt inom TPB:s
förvaltningskostnadsanslag (yrkande 2).

Utskottet är inte berett att förorda att medel i enlighet med förslaget i
motion Kr234 förs över från anslaget till förvaltningskostnader och att detta
anslag alltså skulle minska med 257 000 kr. Realt sett skulle överföringen
innebära en ökad budgetbelastning med detta belopp. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag till medelsanvisning beträffande TPB:s förvaltningskostnadsanslag
och avstyrker motion Kr234 i motsvarande del (yrkande
2).

En ökning med 257 000 kr. av TPB :s medel för produktion av punktskriftsböcker
för försäljning föreslås som nämnts i motion Kr234 samt i motion

Kr302 (vpk).

Utskottet vill erinra om att detta stöd infördes först för fyra år sedan -budgetåret 1984/85 - och att anslagsposten sedan dess kontinuerligt förstärkts.
I detta sammanhang kan också nämnas att den tekniska utvecklingen
har inneburit att betydligt fler titlar nu kan erbjudas till försäljning än vad
som var fallet när stödet infördes. Då kunde ca 5 titlar erbjudas medan under
år 1988 totalt 27 nyproducerade titlar fanns till försäljning.

Utskottet är inte berett att förorda den av motionärerna föreslagna
anslagshöjningen och avstyrker alltså motionerna Kr234 yrkande 1 och
Kr302 i här aktuell del (yrkande 1 och yrkande 3 delvis).

Utskottet tar i det följande upp frågan om vikten av att produktionen på
området kan upprätthållas på nuvarande nivå.

I motion Kr302 föreslås också en höjning av anslagsposten Produktionskostnader
för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.
med totalt 3 milj. kr. I motion Kr355 (c) föreslås att anslaget skall höjas med 1
milj. kr. bl.a. för att de insatser som TPB planerar att göra för afatiker och
utvecklingsstörda skall kunna fullföljas.

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet erinra om att utskottet
våren 1988 underströk (KrU 1987/88:16 s. 20) att det är viktigt att den
nuvarande nivån på TPB:s produktion av tal- och punktskriftsböcker kan
upprätthållas. Utskottet uttalade vidare att om de av regeringen föreslagna
medlen visade sig vara otillräckliga, regeringen borde återkomma med
förslag om tilläggsanslag.

TPB har i oktober 1988 i skrivelse till regeringen redovisat att de för
produktionskostnader anvisade medlen visat sig inte vara tillräckliga om

1988/89: KrU22

12

produktionsnivån skall kunna bibehållas. TPB begärde därför ett tilläggsanslag
på 2 636 000 kr. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i
proposition 1988/89:125 med hänvisning till riksdagens uttalande föreslår att
genom medelsanvisning på tilläggsbudget ett belopp av angivna storlek
tillförs den under produktionskostnadsanslaget uppförda anslagsposten
Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial
m.m.

Utskottet vill med anledning av här aktuella motioner ånyo framhålla att
det är viktigt att TPB:s produktion av tal- och punktskriftsböcker såväl för
utlåning som försäljning kan upprätthållas på nuvarande nivå. Utskottet
anser därför att om de i budgetpropositionen föreslagna medlen visar sig vara
otillräckliga regeringen bör återkomma med förslag om tilläggsanslag.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till
medelsberäkning för anslagsposten Produktionskostnader för talböcker,
punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. och avstyrker motionerna
Kr302 yrkandena 2 och 3 i motsvarande del och Kr355 yrkande 9.

Enligt propositionen bör TPB ges ett bemyndigande att under budgetåret
1989/90 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och
informationsmaterial till ett belopp om högst 8,4 milj. kr. Detta belopp
kommer att belasta anslaget budgetåret 1990/91.

Utskottet tillstyrker att regeringen får ge TPB det begärda bemyndigandet.

I motion Kr355 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om kultur- och informationsinsatser för
handikappade (yrkande 8). Motionärerna anför att genom anslagen till
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur samt produktionsanslaget
till TPB kan samhället göra verksamma insatser för att bereda vissa
handikappgrupper vidgat tillträde till kulturupplevelser.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet påpeka att konstitutionsutskottet
i betänkandet 1988/89:KU23 behandlar de förslag som lagts fram i
budgetpropositionen om anslaget till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur. Vad avser motionärernas synpunkter på syftet med TPB:s
produktionskostnadsanslag får utskottet hänvisa till vad som anförts i det
föregående. Det är enligt utskottets mening inte erforderligt att riksdagen
vidtar någon åtgärd med anledning av yrkande 8 i motion Kr355.

Bidrag till Svenska språknämnden m.m. (G 17)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader (G 18)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet (G 19)

I propositionen föreslås att anslaget förs upp med ett i förhållande till
innevarande budgetår oförändrat belopp om 1 milj. kr. Syftet med det stöd
som lämnas till lokal programverksamhet är i första hand att främja

1988/89:KrU22

13

uppkomsten av lokala egensändningar. Enligt motion Kr314 (m) saknar ett
stöd av den storleksordning som föreslås i propositionen all betydelse för om
lokal TV-produktion skall kunna komma i gång. Motionärerna yrkar därför
avslag på det i propositionen föreslagna stödet till lokal programverksamhet
(yrkande 29).

I propositionen redovisas att kabelnämnden under budgetåret 1987/88 har
beslutat om bidrag till 16 mottagare med sammanlagt drygt 1,3 milj. kr.
Utskottet finner det angeläget att den verksamhet med lokal TV-produktion
som nu startar på olika håll i landet kan få ett visst stöd. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker yrkande 29 i
motion Kr314.

Närradionämnden (G 20)

Närradionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter som tas ut av de
sändande föreningarna. Dessa avgifter anpassas så att inkomsterna - som
redovisas under en särskild inkomsttitel på statsbudgeten - beräknas täcka
kostnader för nämndens verksamhet. Avgiften är för närvarande 15 kr. per
påbörjad sändningstimme. I propositionen föreslås en höjning av anslaget
med 829 000 kr. till totalt 3 428 000 kr.

Enligt motion Kr314 (m) är det principiellt fel att närradioföreningarna
skall finansiera den del av närradionämndens verksamhet som utgörs av
myndighetsutövning. Kostnaderna härför skulle enligt motionärernas beräkningar
uppgå till 1 milj. kr. De föreslår därför att det i propositionen
föreslagna anslaget ökas med detta belopp (yrkande 30).

Utskottet har vid fyra tillfällen tidigare - senast våren 1987 (KrU
1986/87:11 s. 22) - inte haft något att erinra mot att närradionämnden helt
skall finansieras genom avgifter. Utskottet finner inte skäl att ändra sin
tidigare inställning och avstyrker alltså motion Kr314 yrkande 30. Regeringens
förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Utskottet behandlar i det följande en rad motionsförslag som rör närradions
verksamhet.

Bestämmelser om närradions verksamhet finns i första hand i närradiolagen
(1982:459). Bestämmelserna innebär sammanfattningsvis följande.

Närradionämnden har tillsyn över närradioverksamheten. Nämnden lämnar
tillstånd till sändningar och beslutar om fördelning av sändningstiden.

Rätten att sända närradio är begränsad till lokala ideella föreningar som
bedriver verksamhet inom sändningsområdet, församlingar inom svenska
kyrkan, studerandesammanslutningar samt sammanslutningar av flera sändningsberättigade
organisationer - närradioföreningar. Närradio får bara
sändas över sådana sändare som televerket ställer till förfogande.

I 1 § i lagen föreskrivs att närradiosändningar skall ha en begränsad
räckvidd.

Närradion är för närvarande föremål för utredning - utredningen om vissa
närradiofrågor (dir. 1988:22). En särskild utredare tillkallades i maj 1988
med uppgift att utreda vissa frågor i närradions regelverk, bl.a. om
närradioföreningarnas ställning och sändarnas räckvidd. Även skyldigheten
för närradion att använda televerkets sändare skall ses över.

1988/89: KrU22

14

Enligt 10 § får kommersiell reklam inte sändas i närradio. Det är inte heller
tillåtet att sända ett visst program eller programinslag som bekostas av medel
som har ställts till den sändande sammanslutningens förfogande under
förutsättning att programmet eller inslaget sänds. Sammanslutningarnas
programutbud får inte annat än i begränsad omfattning innehålla material
som inte har framställts enbart för den egna verksamheten. Närradioföreningarnas
eget programutbud är begränsat till vissa ämnen som kan anses
vara av gemensamt intresse för de medverkande sammanslutningarna.

I två motioner tas frågan om reklam i närradion upp. Enligt motion Kr208
(m) bör riksdagen upphäva 10 § närradiolagen. I motion Kr348 (c) begärs
förslag om försöksverksamhet med reklamfinansierad närradio.

Riksdagen har vid flera tillfällen tidigare (se senast KrU 1987/88:11 s. 31)
avslagit motionsförslag om tillåtande av reklam i närradio.

Den övergripande frågan om huruvida reklamsändningar skall tillåtas i
etermedierna kommer med anledning av ett antal motionsförslag att
behandlas av konstitutionsutskottet.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Kr208 och Kr348.

Förslaget i motion Kr344 (c) syftar till att små sändande sammanslutningar
skall få särskilt stöd till sändningskostnaderna.

Motionärerna anför bl.a. att för sådana sammanslutningar på mindre orter
med liten sändningstid blir kostnaderna för sändarhyra oproportionellt hög.
Som exempel nämner de att om en ort sänder närradio 10 timmar i veckan
under ett år blir sändarkostnaden 30 kr. per sändningstimme. Många
sändande sammanslutningar på mindre orter har en sådan sändningstid och
kostnad. Enligt motionen bör närradioutredningen få i uppdrag att utreda
förutsättningarna för att införa det förordade stödet.

Som redovisats i det föregående ingår frågan om televerkets sändarmonopol
i utredningsuppdraget. I direktiven redovisas att televerket i skrivelse till
regeringen föreslagit att verkets monopol på närradiosändare skall avvecklas.
Som skäl för sitt förslag anför televerket att det i ett läge där relativt
kraftiga prisökningar skulle behöva göras för att täcka televerkets kostnader
för verksamheten, är rimligt att de sändande föreningarna ges frihet att
överväga andra alternativ än televerket som tillhandahållare av närradiosändare.
Härigenom skulle, enligt televerket, föreningar som så önskar kunna
anskaffa egna sändare och genom ideella insatser få möjlighet att reducera
sina kostnader.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att det ingår i utredningens
uppdrag att se över möjligheterna att nedbringa närradioföreningarnas
sändningskostnader, bl.a. genom att televerkets sändarmonopol skulle
upphöra. Med hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion Kr344 inte är påkallad.

En rad frågor rörande närradioverksamheten tas upp i motion Kr235 (fp).
Motionärerna hävdar att i dag är närradiostationerna de enda rent lokala
radiostationerna. Med hänvisning till utvecklingen i andra länder - i första
hand Danmark - anför de att det även i Sverige kan förväntas uppstå ett ökat
tryck att få etablera ljudradiostationer som bevakar förhållanden i närsam -

1988/89:KrU22

15

hållet på ett mera samlat sätt än närradion i sin nuvarande utformning kan
göra. Motionärerna anser att sådana önskemål bör tillmötesgås inom ramen
för de frekvenser för ljudradio som står till buds. Det kan ske antingen genom
att lokala, reklamfinansierade ljudradiostationer får etableras i den utsträckning
som tillgången på frekvenser i dag tillåter eller genom att de föreskrifter
som nu begränsar närradions möjligheter att utvecklas till en verklig
lokalradio för närsamhället tas bort.

Enligt motionärerna bör bestämmelsen om närradioföreningens sändningsrätt
slopas, så att det står helt klart att det är möjligt för de
närradioföreningar sorn så önskar att kombinera de lokala sammanslutningarnas
egna, mera profilerade program med allmänna program.

Motionärerna anser att antalet regler för närradion bör minskas och de
bestämmelser som blir kvar bör förenklas. Bestämmelsen att närradiosändarnas
räckvidd skall begränsas till fem kilometer fyller, enligt motionen,
inte längre någon funktion. Numera beviljas nämligen i allmänhet undantag
från den regeln. Vidare bör förfarandet förenklas när sändande organisationer
vill ändra eller byta sändningstid. Sådana frågor bör, säger motionärerna,
i stort sett kunna handläggas antingen av de berörda organisationerna eller av
närradioföreningarna - men utan inblandning av närradionämnden.

I uppdraget till den särskilde utredaren bör tydligare markeras att all
byråkratisk reglering som inte är oundgängligen nödvändig skall avskaffas.

Enligt hemställan i motionen bör riksdagen i en framställning till regeringen
ställa sig bakom motionärernas syn på närradions verksamhet.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att utredningen
beräknar avlämna sitt slutbetänkande i december 1989. Flera av de
problem som motionärerna pekat på ingår i utredningsuppdraget. Med
hänsyn bl.a. härtill anser sig utskottet inte böra föreslå någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr235.

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (G 21)

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som inleddes i juli 1986 sker med
stöd av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.
Lagen är i avvaktan på ett bredare nordiskt TV-satellitsamarbete
tidsbegränsad och gäller - sedan den fått förlängd giltighetstid - till utgången
av år 1989. Tillståndet för sändningarna innehas av Riksförbundet Finska
Föreningar i Sverige.

TV-utbytet mellan Sverige och Finland har under 1988 utvidgats med en
svensk TV-kanal över Helsingforsområdet. Riksdagen har i november 1988 i
enlighet med regeringens förslag (prop. 1988/89:25 bil. 5, 1988/89:KrU8,
rskr. 1988/89:16) beslutat att Sverige skall tillhandahålla och överföra ett
svenskt TV-program till Finland samt att Riksförbundet Finska Föreningar i
Sverige skall få bidrag för sin sändningsverksamhet. I enlighet med en
överenskommelse som träffades i januari 1988 mellan de för TV-frågor
ansvariga regeringsmedlemmarna i Finland och Sverige skall TV-samarbetet
mellan länderna bekostas på likställda villkor. Möjligheten att göra den
finländska TV-kanalen tillgänglig för merparten av de finsktalande hushållen
i Sverige studeras för närvarande av utredningen (U 1987:02) om ökat

1988/89:KrU22

16

TV-utbyte mellan Sverige och Finland. Med hänvisning bl.a. till pågående
utredningsarbete föreslås i propositionen att lagens giltighetstid förlängs med
ytterligare ett år.

I motion Kr354 (c) föreslås en ändring av lagen av innehåll att lagstiftningen
skall bli permanent (yrkande 4).

Enligt utskottets mening bör resultatet av nu pågående utredningsarbete
inte föregripas. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om en förlängning
av lagens giltighetstid och avstyrker motionsyrkandet.

Televerkets tekniska kostnader för sändningarna av det finländska TVprogrammet
har hittills täckts från anslaget G 23 Sändningar av finländska
televisionsprogram. Riksdagens i det föregående redovisade beslut om
överföring av ett svenskt TV-program till Finland innebar även att 4 056 000
kr. anvisades under ett nytt förslagsanslag benämnt Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland. I budgetpropositionen föreslås att dessa båda
anslag förs ihop till ett anslag under anslagsbeteckningen Utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland samt att totalt 10 718 000 kr.
anvisas under anslaget. Det föreslås att televerket härav skall erhålla drygt 8
milj. kr. för tekniska kostnader m.m. och Riksförbundet Finska föreningar i
Sverige drygt 2,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som pågår med stöd av lagen kan
tas emot i Mälarlandskapen. Förslagen i motionerna Kr306 (s) och Kr354 (c)
syftar till en utbyggnad av de finländska TV-sändningarna.

I den förstnämnda motionen anförs att den nu gällande ordningen inte kan
vara annat än en tillfällig lösning. Sändningarna når bara en minoritet av
Sveriges finsktalande befolkning. Den stora majoriteten står fortfarande
utanför möjligheten att ta emot finska program. Motionärerna anser att det
är ytterst angeläget att sådana beslut snarast fattas, att man i hela landet kan
få tillgång till den finländska televisionens program. Det är därför enligt
motionärerna viktigt att pågående utredningsarbete genomförs snabbt och
effektivt. De hemställer att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som anförts om utvecklingen av TV-utbytet mellan Sverige och
Finland.

1 motion Kr354 framhålls att det är angeläget att arbetet på att sprida de
finländska sändningarna till fler orter bedrivs skyndsamt. Enligt motionärernas
mening bör under 1989 och 1990 finländska TV-sändningar komma till
stånd från sändarna i Västerås, Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg.
De föreslår att riksdagen gör en framställning till regeringen av denna
innebörd (yrkande 5).

Med anledning av dessa förslag vill utskottet erinra om att kulturministern
framhåller att de positiva erfarenheterna från den hittillsvarande försöksverksamheten
i Sverige gör det naturligt att diskutera formerna för den
fortsatta verksamheten. Han understryker att det är angeläget att frågan om
hur man i framtiden kan utsträcka tillgången av den finländska kanalen till
merparten av de finsktalande hushållen i Sverige studeras närmare. I detta
sammanhang hänvisar han till att i det utredningsarbete som nu pågår även

2 Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr 22

1988/89 :KrU22

17

Rättelse: S. 19 rad 4 nerifrån Står: 1988/89 Rättat till: 1989/90

möjligheterna till distribution via satellit undersöks. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att motionsyrkandena inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

I motion Kr3 (m) väckt med anledning av det i proposition 1988/89:25
framlagda förslaget om utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
förordas att en utvärdering skall ske av användningen av det bidrag som
lämnas till Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige för sändningskostnader.
Motionärerna anser att uppgifterna i propositionen beträffande detta
bidrag är mycket kortfattade. Det är svårt att bedöma såväl behovet i
dagsläget som längre fram i tiden, säger de.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Som nämnts i det föregående har sändningar av finländska TV-program
över Stor-Stockholmsområdet pågått sedan år 1986.1 regeringsförslaget om
rundradiosändningar av finländska televisionsprogram (prop. 1985/86:54,
KrlJ 1985/86:12, rskr. 1985/86:86) påpekades bl.a. att för att reguljära
programsändningar skulle kunna starta krävdes att vissa organisatoriska och
rättsliga frågor löstes som hade samband med utsändningen av programkanalen
från Finland och vidaresändningen i Sverige. Bl.a. måste en juridisk
person bildas som regeringen kunde ge rätten att sända finländska televisionsprogram
i enlighet med den föreslagna lagen och som kunde ta ansvar
för nödvändiga avtal med upphovsmän och andra rättighetshavare. Bildandet
av en sådan juridisk person var en fråga för Finland och finländska
intressen. Innan sändningstillstånd kunde ges måste regeringen värdera den
juridiska personens lämplighet för uppgiften och möjlighet att svara mot de
krav som ställs i sammanhanget.

Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige har sedan år 1986 haft tillstånd
att bedriva sändningar. Förbundet svarar för förhandlingar med upphovsrättsorganisationerna
samt för de kostnader som följer av sådana avtal.
Under åren 1986-1988 har de tekniska kostnaderna för sändningar täckts av
Sverige, medan övriga kostnader täckts av Finland genom anslag till
Riksförbundet. Överenskommelsen om utvidgning av TV-utbytet mellan
Sverige och Finland innebär - som redovisats i det föregående - att
samarbetet skall bekostas på lika villkor. Vardera staten bör svara dels för
redigering och översändning av ett TV-program till det andra landet, dels för
kostnader för rundradiosändningen i det andra landets TV-program i det
egna landet.

I enlighet med överenskommelsen har medel beräknats för sändningsverksamheten.
I budgetpropositionen påpekas att en viktig faktor vid bedömningen
av medelsbehovets storlek är utgången av ännu ej slutförda förhandlingar
mellan tillståndsinnehavaren och företrädare för berörda upphovsrättsorganisationer.
Kulturministern aviserar att han i 1990 års budgetproposition
kommer att redovisa om utfallet av förhandlingarna har föranlett
ändringar i stödet till förbundet.

Av den lämnade redovisningen framgår att bidraget till Riksföreningen
Finska Föreningar i Sverige i huvudsak är avsett att täcka upphovsrättsliga
kostnader. Det finns därför enligt utskottets mening inte något skäl att
utvärdera detta bidrag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr3.

1988/89:KrU22

18

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen (G 22) 1988/89:KrU22

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå

att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 5 350 000 kr.,

2. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1963:173) om
avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till
stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. med den ändringen att lagförslaget
erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

3. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband
med den ändringen att lagförslaget erhåller i bilaga 3 som Utskottets
förslag betecknade lydelse,

4. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

5. beträffande beräknande av medel för Bidrag till filmfonden

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 18, 1988/89:Kr239 yrkande 7,

1988/89:Kr240 och 1988/89:Kr303, samtliga motioner i motsvarande
del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
27 270 000 kr.,

6. beträffande beräknande av medel för Stöd till biografer

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr314 yrkande 27 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 800 000 kr.,

7. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 18,1988/89:Kr239 yrkande 7,

1988/89:Kr240 och 1988/89:Kr303 samt med avslag på motion 1988/

89:Kr314 yrkande 27, samtliga motioner i motsvarande del, till
Filmstöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
49 384 000 kr.,

8. beträffande uttalande rörande fördelning av filmstöd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr355 yrkande 12,

19

9. beträffande uttalande om stöd till biografer

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr330 yrkande 1,

10. beträffande uttalanden om visningsnämndens sammansättning
och uppgifter m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr330 yrkandena 2 och 3,

11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89: Kr314 yrkande 18 till Stöd till fonogram och musikalier
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 8 617 000
kr.,

12. beträffande Stöd till kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr219, 1988/89:Kr229 yrkande 19 och 1988/
89:Kr353 yrkande 13 till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 19 417 000 kr.,

13. beträffande beräknande av medel för utgivningsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr353 yrkande 14 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 26 804 000 kr.,

14. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89: Kr353 yrkande 14 i motsvarande del till Litteraturstöd
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 33 861 000
kr.,

15. beträffande Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En
bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 28,

16. beträffande utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En
bok för alla

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr327,

17. beträffande medelsanvisningen till Kreditgarantier till bokförlag att

riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

18. beträffande medelsanvisningen till Stöd till bokhandel

att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 2 813 000 kr.,

19. beträffande medelsanvisningen till Distributionsstöd till fackbokhandel
m.m.

att riksdagen till Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 043 000 kr.,

20. beträffande medelsanvisningen till Lån för investeringar i
bokhandel m.m.

att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 2 250 000 kr.,

21. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostnader

1988/89:KrU22

20

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr234yrkande 2 till Talboks- ochpunktskriftsbibliotekel:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 18 126 000 kr.,

22. beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för
punktskriftsböcker för försäljning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr234 yrkande 1 i motsvarande del och 1988/
89:Kr302 yrkande 1 beslutar att för angivna ändamål under anslaget
skall beräknas 465 000 kr.,

23. beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för
talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr302 yrkande 2 och 1988/89:Kr355 yrkande 9 i
motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 24 059 000 kr.,

24. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 8,4 milj. kr. för budgetåret
1990/91 som förordats i proposition 1988/89:100,

25. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr234 yrkande 1 i motsvarande del, 1988/
89:Kr302 yrkande 3 och 1988/89:Kr355 yrkande 9 i motsvarande del
till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 35 612 000 kr.,

26. beträffande kultur- och informationsinsatser för handikappade
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr355 yrkande 8,

27. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska språknämnden
m.m.

att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 2 320 000 kr.,

28. beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader att

riksdagen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 131 000 kr.,

29. beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal
programverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr314 yrkande 29 till Kabelnämnden: Stöd till lokal
programverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

30. beträffande medelsanvisningen till Närradionämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr314 yrkande 30 till Närradionämnden för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 428 000 kr.,

1988/89 :KrU22

21

3 Riksdagen 1988189.13 sami. Nr22

31. beträffande reklam i närradio

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr208 och 1988/89.Kr348,

32. beträffande stöd till vissa närradioföreningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr344,

33. beträffande närradioverksamheten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr235,

34. beträffande frågan om lagstiftningen skall vara permanent

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr354 yrkande 4 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram,

35. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland

att riksdagen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 10 718 000 kr.,

36. beträffande utbyggnad av sändningarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr306 och 1988/89:Kr354
yrkande 5,

37. beträffande bidrag till Riksförbundet Finska föreningar i Sverige
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr3,

38. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av
medieutvecklingen

att riksdagen till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 348 000 kr.

Stockholm den 4 april 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Anders
Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s),
Leo Persson (s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s) och Göran
Åstrand (m).

Reservationer

1. Beräknande av medel för stöd till biografer (mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 27” bort ha följande lydelse:

1988/89: KrU22

22

Utskottet kan helt ansluta sig till den i motion Kr314 anförda uppfattningen
att frågan om stöd till enskilda biografer är en fråga som det bör ankomma
på berörda kommuner att besluta om. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
samma motion att medel för sådant stöd inte bör beräknas under anlaget.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande beräknande av medel för Stöd till biografer

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr314 yrkande 27 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

2. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att
moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 18, 1988/89:Kr239 yrkande 7,
1988/89:Kr240,1988/89:Kr303 och 1988/89:Kr314 yrkande 27, samtliga
motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 44 584 000 kr.,

3. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier
(mom. 11)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har”
och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts i reservation 4 till betänkandet 1988/
89:KrU17 delar utskottet motionärernas uppfattning att en fri konkurrens
om de medel som ställs till fonogramproducenternas förfogande för s.k. smal
produktion leder till effektivare resultat. Med hänsyn till angelägenheten av
ett ökat stöd till fonogramproduktion som tillgodoser en smal och begränsad
marknad tillstyrker därför utskottet motionärernas förslag om en uppräkning
av förevarande anslag med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr314 yrkande 18 till Stöd till fonogram och
musikalier för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av
11 617 000 kr.,

1988/89:KrU22

23

4. Stöd till kulturtidskrifter (mom. 12)

Jan-Erik Wikström (fp), Margareta Fogelberg (fp) och Kaj Nilsson (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”tillstyrks således” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion Kr229 är det endast några få organisationstidskrifter
som fått stöd under anslaget till kulturtidskrifter. Kulturtidskrifterna kämpar
liksom organisationstidskrifterna med stora ekonomiska svårigheter. Dessa
tidskrifter som ofta har små upplagor spelar en viktig roll i kulturdebatten.
Förslaget i budgetpropositionen innebär inte någon reell förstärkning av
kulturtidskriftsstödet. Utskottet förordar därför att - så som föreslås i
motionerna Kr229 och Kr353 - anslaget bör höjas med 2,7 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande stöd till kulturtidskrifter
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr219 samt med bifall till motionerna 1988/89:Kr229 yrkande
19 och 1988/89:Kr353 yrkande 13 till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 22 117 000 kr.,

5. Stöd till kulturtidskrifter (mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”tillstyrks således” bort ha följande lydelse:

Kultur- och idétidskrifterna spelar en viktig roll i kultur-, idé- och
samhällsdebatten. Det statliga stödet till dessa tidskrifter är begränsat och de
lever alla under knappa förhållanden. Förslaget i budgetpropositionen
innebär reellt sett en minskning av det statliga stödet. Det finns enligt
utskottets mening anledning att stärka kulturtidskrifternas ställning och
förbättra deras arbetsmöjligheter. Utskottet anser att - i enlighet med
förslaget i motion Kr219 - anslaget bör höjas med 3 920 000 kr.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande stöd till kulturtidskrifter
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr229 yrkande 19 och 1988/89:Kr353 yrkande 13 samt med
bifall till motion 1988/89:Kr219 till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 23 337 000 kr.,

6. Beräknande av medel för utgivningsstöd (mom. 13)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med "medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att stärka den svenska skönlitteraturens
ställning på marknaden. Utskottet anser därför att - så som föreslås i

1988/89:KrU22

24

motion Kr353 - anslagsposten Utgivningsstöd bör ökas med 2,5 milj. kr.
Höjningen av anslagsposten bör fördelas på olika stödkategorier i enlighet
med vad som förordas i motionen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet motion Kr353 yrkande 14. Regeringens förslag till medelsanvisning
bör således höjas med 2 500 000 kr.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande beräknande av medel för utgivningsstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr353 yrkande 14 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 29 304 000 kr.,

7. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Kaj Nilsson (mp) anser att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

14. beträffande medelsanvisningen till Litteraturstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr353 yrkande 14 i motsvarande del till Litteraturstöd
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 36 361 000
kr.,

8. Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för
alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom (mom.
15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
förlagens lagerhållning av såväl klassisk litteratur som av svensk litteratur
som utgivits med litteraturstöd förbättras. Litteraturstödet bör därför få en
sådan utformning att ett ökat stöd till lagerhållning av kvalitetslitteratur kan
lämnas. Detta kan ske genom den av motionärerna förordade omfördelningen
mellan anslagsposterna Utgivningsstöd och Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och
ungdom. Det ekonomiska stödet till utgivningen av vuxenlitteratur inom En
bok för alla kan beräknas till 3 milj. kr. Ett belopp av denna storlek bör enligt
utskottets mening föras över till anslagsposten Utgivningsstöd för att
förstärka stödkategorin Lagerhållning av kvalitetslitteratur.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En
bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 28 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:KrU22

25

9. Utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En bok för
alla (mom. 16)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med "motion Kr327” bort ha följande lydelse:

I Sverige är tillgången på litteratur på originalspråket från andra nordiska
länder begränsad. I det avseendet skiljer sig förhållandena i vårt land från de
andra nordiska länderna. För att öka språkförståelsen och därmed stärka den
nordiska gemenskapen och samarbetet är det viktigt att utgivningen av de
andra nordiska ländernas litteratur på originalspråk får ekonomiskt stöd.
Detta kan ske på sätt som förordas i motion Kr327 genom att nordisk
litteratur på originalspråket ges ut i bokserien En bok för alla.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En
bok för alla

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr327 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader (mom. 21)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”del (yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att i enlighet med förslaget i motion Kr234 bör medel föras
över från TPB:s förvaltningskostnadsanslag till TPB:s anslag för produktionskostnader.
Enligt vad utskottet inhämtat förbrukas endast en mindre
del av de medel om 1 475 000 kr. som beräknas under anslagsposten
Kompensation för kostnader för kassettskatt. Utskottet förordar därför att
denna anslagspost minskas med 257 000 kr. och att dessa medel tillförs
anslagsposten Produktionskostnader för punktskriftsböcker för försäljning
inom TPB:s produktionskostnadsanslag.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr234 yrkande 2 till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 17 869 000 kr.,

1988/89:KrU22

26

11. Beräknande av medel för produktionskostnader för
punktskriftsböcker för försäljning (mom. 22)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Alexander Chrisopoulos (vpk) och
Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 3 (delvis)” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att efterfrågan på punktskriftsböcker för försäljning
har visat sig vara mycket större än vad som ursprungligen beräknats.
TPB har svårt att tillgodose efterfrågan på dessa böcker. De synskadade som
kan läsa punktskrift förväntar sig ett ökat utbud av punktskriftsböcker för
försäljning. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att anslagsposten
kan höjas med 257 000 kr. till totalt 722 000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för
punktskriftsböcker för försäljning

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr234 yrkande 1 i motsvarande del och med bifall till motion
1988/89 :Kr302 yrkande 1 beslutar att för angivna ändamål under
anslaget skall beräknas 722 000 kr.,

12. Beräknande av medel för produktionskostnader för
talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.
(mom. 23)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”Kr355 yrkande 9” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Kr355 att det är angeläget att de
insatser som TPB planerar att göra för afatiker och utvecklingsstörda kan
fullföljas. Utskottet förordar därför att anslagsposten Produktionskostnader
för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. höjs med 1
milj. kr. Utskottets ställningstagande innebär att motion 1988/89:Kr302
yrkande 2 till viss del blir tillgodosedd.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för
talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr302 yrkande 2 samt med bifall till motion 1988/89:Kr355
yrkande 9 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under
anslaget skall beräknas 25 059 000 kr.,

1988/89:KrU22

27

13. Medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Alexander Chrisopoulos (vpk) och
Göran Åstrand (m) anser att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

25. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Kr234 yrkande 1, 1988/89:Kr355 yrkande 9, båda
motionerna i motsvarande del, och motion 1988/89:Kr302 yrkande 3
till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 35 869 000 kr.,

14. Medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att moment 25 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr234 yrkande 1 i motsvarande del och 1988/89:Kr302
yrkande 3 samt med bifall till motion 1988/89:Kr355 yrkande 9 i
motsvarande del till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 36 612 000 kr.,

15. Kultur- och informationsinsatser för handikappade (mom.
26)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”motion Kr355” bort ha följande lydelse:
Utskottet understryker att det är viktigt att samhället gör kraftfulla
insatser för att underlätta för vissa handikappgrupper som afatiker och
utvecklingsstörda att ta del av kulturutbudet och därigenom ge dem ökade
möjligheter till kulturupplevelser. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Kr355 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande kultur- och informationsinsatser för handikappade
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Kr355 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89: KrU22

28

16. Medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal
programverksamhet (mom. 29)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”motion Kr314” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett stöd till lokal programverksamhet
av den omfattning som föreslås i budgetpropositionen har
mycket liten effekt för att stimulera lokal TV-produktion.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr314 om avslag på det i
budgetpropositionen föreslagna stödet till lokal programverksamhet.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal
program verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 29 avslår
förslaget i proposition 1988/89:100 om medelsanvisning till Kabelnämnden:
Stöd till lokal programverksamhet,

17. Medelsanvisningen till Närradionämnden (mom. 30)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det principiellt är felaktigt att
närradionämndens verksamhet helt finansieras med avgifter från de sändande
sammanslutningarna. Den del av kostnaderna som hänför sig till
nämndens myndighetsutövning bör täckas genom statliga medel. Dessa
kostnader uppgår enligt motionärerna till 1 milj. kr. Föreningarnas avgifter
bör alltså minskas med detta belopp och närradionämndens anslag räknas
upp med motsvarande belopp.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande medelsanvisningen till Närradionämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr314 yrkande 30 till Närradionämnden för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 4 428 000 kr.,

18. Reklam i närradio (mom. 31)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”och Kr348” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter på reklam i närradio som framförs i
motion Kr208. Ett införande av reklam i närradion skulle innebära att de
föreningar som är engagerade i närradioverksamhet skulle få förbättrade
ekonomiska förutsättningar och att många nya föreningar skulle ges möj -

1988/89: KrU22

29

4 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 22

ligheter att delta i verksamheten. Utskottet tillstyrker alltså motion Kr208 1988/89:KrU22

vilket innebär att motion Kr348 tillgodoses.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande reklam i närradio
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr208 och med anledning
av motion 1988/89:Kr348 beslutar att 10 § närradiolagen (1982:459)
skall upphöra att gälla vid utgången av juni månad 1989,

19. Reklam i närradio (mom. 31)

Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Riksdagen
har” och slutar med "och Kr348” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening framförs i motion Kr348 goda skäl för att en
försöksverksamhet med reklam i närradio skall inledas. Motionärerna
redovisar att reklamfinansiering av närradioverksamhet med olika utformning
förekommer i Danmark, Finland och Norge.

De påpekar att närradioverksamheten i Sverige har många problem, bl.a.
låga lyssnarsiffror, som till dels beror på låg programkvalitet. Programmen är
ofta amatörmässigt utformade vilket dels beror på föreningarnas svaga
ekonomi, dels på täta ombyten av medarbetare. Reklamfinansiering av
närradioverksamheten skulle enligt motionärerna innebära att föreningarnas
ekonomiska ställning kunde stärkas och att programkvaliteten kan höjas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr348.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr208 till viss del blir
tillgodosedd.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande reklam i närradio
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr348 och med anledning
av motion 1988/89:Kr208 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20. Stöd till vissa närradioföreningar (mom. 32)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Mot här” och
slutar med "är påkallad” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat en angelägen
fråga. Kostnaden för sändarhyra är ofta mycket betungande för många
sändande sammanslutningar på mindre orter. Det finns därför skäl att införa
ett ekonomiskt stöd baserat på kostnaden för sändarhyra till dessa sammanslutningar.

Närradioutredningen bör få i uppdrag att utreda hur ett sådant stöd bör
utformas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr344 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

30

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande stöd till vissa närradioföreningar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr344 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Närradioverksamheten (mom. 33)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp). Lars Ahlmark (m). Margareta
Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”motion Kr235” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att närradioutredningens arbete
bör inriktas på att förenkla den nuvarande regleringen av närradions
verksamhet. All reglering som inte är oundgängligen nödvändig bör avskaffas.
Vidare är det angeläget att nu gällande bestämmelser rörande närradioföreningarnas
ställning och sändarnas räckvidd upphävs.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande närradioverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr235 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Frågan om lagstiftningen skall vara permanent (mom. 34)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att sändningarna av finländska
TV-program nu bör permanentas. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i
motion Kr354 yrkande 4 om att lagstiftningen inte skall vara tidsbegränsad.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande frågan om lagstiftningen skall vara permanent

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr354 yrkande 4 dels
avslår det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget till Lag om
fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändningar av finländska
televisionsprogram, dels antar i bilaga 4 som Reservanternas
förslag betecknat förslag till Lag om ändring i lagen (1986:3) om
rundradiosändningar av finländska televisionsprogram,

23. Utbyggnad av sändningarna (mom. 36)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Med
anledning” och på s. 18 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Möjligheterna att ta emot de finländska TV-sändningarna bör enligt
utskottets mening utvidgas till att omfatta även Mälarlandskapen och

1988/89KrU22

31

Göteborgsområdet. Det är angeläget att arbetet på att sprida dessa
TV-sändningar bedrivs skyndsamt.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottets ställningstagande innebär att synpunkterna i motion Kr306 i allt
väsentligt blir tillgodosedda.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande utbyggnad av sändningarna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr354 yrkande 5 och med
anledning av motion 1988/89:Kr306 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande
Reklam i närradio (mom. 31)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Vi ser införande av reklam i närradion som en naturlig följd av ett
upphävande av reklamförbudet i radio och TV.

1988/89: KrU22

32

I propositionen framlagda lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976: 1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde skall införas en ny paragraf 7 a § av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 a§

Stiftelsen Svenska Filminstitutet
prövar frågor om fördelning
av statliga medel inom
stiftelsens verksamhetsområde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: KrU22

Bilaga 1

33

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för
avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1963: 173) om avdrag för
avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Vid beräkning av nettointäkt
av rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
medges avdrag för
sådana avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitutet, som
avses i ett den 2 mars 1982
träffat avtal mellan staten
samt Sveriges biografägareförbund,
Folkets husföreningarnas
riksorganisation, Föreningen
Våra gårdar, Sveriges
filmuthyrareförening u. p. a.,
Föreningen Sveriges filmproducenter
och föreningen IFPIV1DEO.

Föreslagen lydelse
1 §2

Vid beräkning av nettointäkt
av rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928: 370) och
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
medges avdrag för
sådana avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitutet, som
avses i ett den 2 mars 1982
träffat avtal med de ändringar
och tillägg som följer au ett den
22 december 1988 slutet avtal
mellan staten samt Sveriges
Biografägareförbund, Folkets
Husföreningarnas Riksorganisation,
Föreningen Våra gårdar,
Sveriges Filmuthyrareförening
u. p. a., Föreningen
Sveriges Filmproducenter och
föreningen IFP1-V1DEO.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första
gången vid 1990 års taxering. Även för tiden den 1 januari-30
juni 1989 får avdrag göras med de belopp som har betalats till
följd av tilläggsavtalet år 1988.

1988/89:KrU22

Bilaga 1

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1982: 444.

2 Senaste lydelse 1982: 444.

34

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1982:691) om skatt på
vissa kassettband1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §2

I deklarationen får avdrag göras för skatt på sådana band

1. som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för
annat ändamål än att användas där,

2. som har återtagits i samband med återgång av köp,

3. för vilka i andra fall än som avses i 1 eller 2 skattskyldighet
enligt denna lag tidigare har inträtt,

4. som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen,

5. för vilka sådan avgift som 5. för vilka sådana avgifter
avses i ett den 2 mars 1982 som avses i ett den 2 mars 1982
träffat avtal mellan staten träffat avtal med de ändringar

samt Sveriges Biografägare- och tillägg som följer av ett den

förbund, Folkets Husförening- 22 december 1988 slutet avtal

ärnäs Riksorganisation, Före- mellan staten samt Sveriges

ningen Våra Gårdar, Sveriges Biografägareförbund, Folkets

Filmuthyrareförening u. p. a., Husföreningarnas Riksorgani Föreningen

Sveriges Filmpro- sation, Föreningen Våra Går ducenter

och föreningen IFPI- dar, Sveriges Filmuthyrarefö VIDEO

har erlagts till stiftel- rening u. p. a., Föreningen

sen Svenska Filminstitutet. Sveriges Filmproducenter och

föreningen IFPI-VIDEO har
erlagts till stiftelsen Svenska
Filminstitutet.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av bandens
försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter
betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de band
som betalningen avser.

Avdrag som avses i första stycket 5 får göras även om avgiften
har erlagts efter redovisningsperiodens utgång men före den tidpunkt
då deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten.

I deklarationen skall även uppges det antal skattepliktiga
ljudkassettband, som den skattskyldige har använt för sådan
inspelning eller kopiering som sker yrkesmässigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

'Lagen omtryckt 1984: 161.

2 Senaste lydelsel985:1027.

1988/89: KrU22

Bilaga 1

35

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av Finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram
dels att lagen, som gäller till utgången av år 1989, skall fortsätta
att gälla till utgången av år 1990,
dels att l § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i r

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1989 medge
rätt till rundradiosändning
från radiosändare av televisionsprogram
i radio- eller
trådsändning från Finland.

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1990 medge
rätt till rundradiosändning
från radiosändare av televisionsprogram
i radio- eller
trådsändning från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås
detsamma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: KrU22

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1988:273.

36

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens
lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till
stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till
stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.1 skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1§2

Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt medges avdrag
för sådana avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitutet, som avses i
ett den 2 mars 1982 träffat avtal med
de ändringar och tillägg som följer av
ett den 22 december 1988 slutet avtal
mellan staten samt Sveriges Biografägareförbund,
Folkets Husföreningarnas
Riksorganisation, Föreningen
Våra gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening
u.p.a., Föreningen
Sveriges Filmproducenter och föreningen
IFPI-VIDEO.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1989 och tillämpas första gången vid

1990 års taxering. Även för tiden den

1 januari-30 juni 1989 får avdrag
göras med de belopp som har betalats

till följd av tilläggsavtalet år 1988.

Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt medges avdrag
för sådana avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitutet, som avses i
ett den 2 mars 1982 träffat avtal med
de ändringar och tillägg som följer av
ett den 22 december 1988 slutet avtal
mellan staten samt Sveriges biograf -ägareförbund, Folkets husföreningarnas
riksorganisation, Föreningen
Våra gårdar, Sveriges filmuthyrareförening
u.p.a., Föreningen Sveriges
filmproducenter och föreningen
IFPI-VIDEO.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1989 och tillämpas även på sådana
avgifter enligt tilläggsavtalet som
hänför sig till tiden dessförinnan.

1988/89:KrU22

Bilaga 2

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:444
:Senaste lydelse 1982:444

37

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens
lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lagen.(1982:691) om skatt på vissa
kassettband

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband1 skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

11 §2

I deklarationen får avdrag göras för skatt på sådana band

1. som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att användas där,

2. som har återtagits i samband med återgång av köp,

3. för vilka i andra fall än som avses i 1 eller 2 skattskyldighet enligt denna
lag tidigare har inträtt,

4. som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från köparen,

5. för vilka sådana avgifter som 5. för vilka sådana avgifter som
avses i ett den 2 mars 1982 träffat avses i ett den 2 mars 1982 träffat

avtal med de ändringar och tillägg avtal med de ändringar och tillägg

som följer av ett den 22 december som följer av ett den 22 december

1988 slutet avtal mellan staten samt 1988 slutet avtal mellan staten samt

Sveriges Biograf ägareförbund, Fol- Sveriges biograf ägareförbund, Folkets
Husföreningarnas Riksorgani- kets husföreningarnas riksorganisa sation,

Föreningen Våra Går- tion, Föreningen Våra gårdar, Sve dar,

Sveriges Filmuthyrareförening riges filmuthyrareförening u.p.a.,

u.p.a., Föreningen Sveriges Film- Föreningen Sveriges ftlmproducen producenter

och föreningen IFPI- ter och föreningen IFPI-VIDEO har

VIDEO har erlagts till stiftelsen erlagts till stiftelsen Svenska Fil Svenska

Filminstitutet. minstitutet.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor
del av skatten som förlusten visas utgöra av bandens försäljningspris. Har
sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter
lämnas för skatten på de band som betalningen avser.

Avdrag som avses i första stycket 5 får göras även om avgiften har erlagts
efter redovisningsperiodens utgång men före den tidpunkt då deklarationen
skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten.

I deklarationen skall även uppges det antal skattepliktiga ljudkassettband,
som den skattskyldige har använt för sådan inspelning eller kopiering som
sker yrkesmässigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: KrU22

Bilaga 3

'Lagen omtryckt 1984:161

2Senaste lydelse 1985:1027

38

I reservation 22 framlagt förslag till lagändring (vid
mom. 34)

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram dels att lagen, som gäller till utgången av år
1989, skall fortsätta att gälla efter nämnda tidpunkt, dels att 1 § skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen får för tiden intill utgången
av år 1989 medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i radioeller
trådsändning från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsamma
som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989

Föreslagen lydelse

§'

Regeringen får medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i radioeller
trådsändning från Finland.

1988/89:KrU22

Bilaga 4

‘Senaste lydelse 1988:273

39

Sammanfattning 1 1988/89: KrU22

Propositionen 1

Motioner 3

Utskottet 5

Statens biografbyrå (G 1) 5

Filmstöd (G 2) 5

Stöd till fonogram och musikalier (G 3) 8

Stöd till kulturtidskrifter (G 7) 9

Litteraturstöd (G 10) 9

Kreditgarantier till bokförlag (G 11) 11

Stöd till bokhandel (G 12) 11

Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. (G 13) 11

Lån för investeringar i bokhandel m.m. (G 14) 11

Talboks-och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader (G 15).. 11

Talboks-och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (G 16) .. 11

Bidrag till Svenska språknämnden m.m. (G 17) 13

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader (G 18) 13

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet (G 19) 13

Närradionämnden (G 20) 14

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (G 21) 16

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen (G 22) 19

Hemställan 19

Reservationer 22

1. Beräknande av medel för stöd till biografer (m) 22

2. Medelsanvisningen till Filmstöd (m) 23

3. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier (m) 23

4. Stöd till kulturtidskrifter (fp,mp) 24

5. Stöd till kulturtidskrifter (vpk) 24

6. Beräknande av medel för utgivningsstöd (mp) 24

7. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mp) 25

8. Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla samt
läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom (m) 25

9. Utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En bok för alla (c) 26

10. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
(m) 26

11. Beräknande av medel för produktionskostnader för punktskriftsböcker
för försäljning (m,vpk) 27

12. Beräknande av medel för produktionskostnader för talböcker,
punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. (c) 27

13. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(m,vpk) 28

14. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (c) .. . 28

40

15. Kultur-och informationsinsatser för handikappade (c) 28 1988/89:

16. Medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet
(m) 29

17. Medelsanvisningen till Närradionämnden (m,fp) 29

18. Reklam i närradio (m) 29

19. Reklam i närradio (c) 30

20. Stöd till vissa närradioföreningar (c) 30

21.Närradioverksamheten(m,fp

22. Frågan om lagstiftningen skall vara permanent (c) 31

23. Utbyggnad av sändningarna (c) 31

Särskilt yttrande 32

Re kläm i närradio (fp) 32

Bilagor 33

1.1 propositionen framlagda lagförslag 33

2. Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till Lag om
ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska
Filminstitutet, m.m 37

3. Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till Lag om
ändringilagen(1982:691)omskattpåvissakassettband 38

4.1 reservation 22 framlagt förslag till lagändring (vid mom. 34) 39

—

—

I ■ * . .,

■ i ' :
j»

.

** *

■'i,! '

f

.... • ■

■ 1 - .

■

, ,. " ■ . ' ■ ■ ,

t i j

■ ■ > .. ■ • - .' ■ i -i.

, . ■ ■. , - - / II.

'. . . .1 ■