Kulturutskottets betänkande
1988/89 :KrU17

Anslag till teater, dans och musik

1988/89

KrU17

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag i proposition 1988/89:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m.m. lagts fram under
rubriken Teater, dans och musik (anslag F 9-F 17),

dels motioner med anknytning till den angivna delen av propositionen.

Med anledning av motionsyrkanden gör utskottet vissa uttalanden som rör
bidragskonstruktionen för bidragen till Svenska riksteatern, Operan och
Dramaten.

Vidare föreslår utskottet att anslagen för nästa budgetår till Operan och
Dramaten skall höjas med 11 milj. kr. resp. 8,9 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Svenska
riksteatern, men gör samtidigt ett uttalande som rör den framtida anslagsutvecklingen
för teatern.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt.

Till betänkandet har fogats 21 reservationer och ett särskilt yttrande.

Reservationerna avser i flertalet fall frågor om storleken av medelsanvisningen
till olika ändamål.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har

dels i ett inledande avsnitt (s. 349-352) berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad i propositionen anförts om bidragskonstruktionen för bidragen till
Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern.

dels under punkt F 9 (s. 352-355) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Svenska riksteatern för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på
153 282 000 kr., 1

1 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 17

dels under punkt F 10 (s. 355-356) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Operan för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 186 671 000
kr.,

dels under punkt F 11 (s. 357) föreslagit riksdagen att till Täckning av vissa
kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt F 12 (s. 357-358) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Dramatiska teatern för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på
99 675 000 kr.,

dels under punkt F 13 (s. 358-361) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Svenska rikskonserter för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 54 747 000 kr.,

dels under punkt F 14 (s. 361-362) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
regional musikverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 170 500 000 kr.,

dels under punkt F 15 (s. 362-366) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 277 377 000 kr.,

dels under punkt F 16 (s. 366-368) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 40 000 000 kr.,

dels under punkt F 17 (s. 368) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Musikaliska akademien för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag på 2 202 000
kr.,

Motioner

1988/89:Kr205 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen till F 15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med

10 000 000 kr. förhöjt anslag om 287 377 000 kr. att nyttjas till de ändamål
som anges i motionen,

8. att riksdagen till F 10. Bidrag till Operan anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 11 000 000 kr. förhöjt anslag om 197 671 000 kr.,

9. att riksdagen till F 12. Bidrag till Dramatiska teatern anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 9 000 000 kr. förhöjt anslag om
108 675 000 kr.

1988/89:Kr206 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp,m,c,vpk,mp) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till Operan (F 10) för budgetåret 1989/90 anvisar

11 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit,

2. att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern (F 12) för budgetåret
1989/90 anvisar 8,9 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktiekapitalets storlek och behovet av en reservfond,

1988/89: KrU17

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89:
anförts om bidragskonstruktionen för bidragen till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern.

1988/89:Kr229 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter (F13) för budgetåret
1989/90 anvisar 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit för beställning av
verk av svenska komponister och anordnande av fler konserter med
anlitande av svenska musiker och sångare,

14. att riksdagen i fråga om Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner (F 15) beslutar att det belopp som beräknats för
grundbidrag till Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län används för bidrag
till ett ökat antal grundbelopp till teater-, dans- och musikinstitutioner,

15. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (F 16)
anvisar 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1988/89:Kr241 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern, bil. 10, F 9, för
budgetåret 1989/90 anslår 15 328 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 168 664 000 kr.

2. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner, bil. 10 F 15, för budgetåret 1989/90 anslår 27 737 000 kr.
utöver regeringens förslag eller således 305 114 000 kr.

1988/89:Kr242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar a) att under Utbildningsdepartementet, bil. 10, F

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper inrätta ytterligare ett
anslag benämnt Bidrag till fria musikgrupper och arrangerande musikverksamhet,
b) att uppföra detta anslag till 15 000 000 kr. och att posten
Arrangerande musikföreningar under F 2. Bidrag till utvecklingsarbete inom
kulturområdet inryms under detta nya anslag,

2. att riksdagen till Bidrag till fria teater- och dansgrupper för budgetåret
1989/90 anslår 12 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

Yrkande 1 i motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU15,
såvitt avser frågan om medel under F 2 till Arrangerande musikföreningar.

1988/89:Kr274 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd i sin fördelning
av anslaget till fria teatergrupper ökar bidraget till Skånska teatern,

1988/89:Kr282 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökat antal grundbelopp till länsteatern i Skaraborg.

1988/89:Kr314 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till teater- och musikinstitutionernas marknadsföring,

17. att riksdagen till F 13. Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 48 747 000 kr.,

19. att riksdagen till F15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
277 377 000 kr.,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av bidrag under anslaget F 15. Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,

1988/89:Kr323 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Riksteatern.

1988/89:Kr324 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av avtalet
mellan staten och landstinget i Värmland rörande Musikteatern i Värmland.

1988/89:Kr326 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att kulturrådet ur anslaget till
Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län möjliggör för Östergötlands länsteater
att ha kvar och utveckla dansensemblen,

1988/89:Kr353 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatem (F 9) anvisar 16 000 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit,

8. att riksdagen till Regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(F 15) anvisar 490 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

9. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (F 16)
anvisar 11 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1988/89:Kr355 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Kultur i vardagslivet anvisa
3 500 000 kr. genom omfördelning av 2 500 000 kr. från anslaget Kultur i
arbetslivet och 1 000 000 kr. från tidigare anslag till Skådebanan som
friställts efter dess konkurs.

Utskottet

Bidragskonstruktionen för bidragen till Svenska riksteatern,
Operan och Dramatiska teatern

Efter förslag av regeringen beslutade riksdagen år 1986 att fr.o.m. budgetåret
1986/87 införa en ny bidragskonstruktion för Svenska riksteatern,
Operan och Dramatiska teatern (prop. 1985/86:100, KrU 1985/86:18, rskr.
1985/86:192). Den statliga bidragsgivningen till teatrarna hade då sedan
länge haft formen av en myndighetsliknande anslagskonstruktion. Olika
villkor var knutna till bidragens utnyttjande, bl.a. i vad avser löneutrymme,
lokalkostnader m.m., vilka ansågs medföra vissa låsningar i institutionernas
möjligheter att agera som självständiga kulturinstitutioner.

Syftet med det nya systemet var att förenkla budgethanteringen. Utgångspunkterna
för det nya systemet var i sammanfattning följande. Det skall vara
möjligt för riksdag och regering att endast en gång per år ta ställning till
berörda institutioners bidragsbehov; statsmakterna skulle därigenom få
möjlighet till en överblick av det totala bidragsbehovet. Den nya bidragskonstruktionen
skulle inte innebära väsentligt förändrade förutsättningar för
verksamheten. Statsbidraget skulle betalas ut i sin helhet den 1 juli varje

1988/89: KrU17

budgetår. Den s.k. periodiseringen av utbetalningen av bidraget skulle
således upphöra, varigenom verksamheten skulle tillföras betydande förstärkningar
genom ränteinkomster. En följd av det nya systemet i detta
hänseende var att bestämmelser som reglerade utnyttjandet av löne- och
lokalkostnadsmedel skulle upphöra.

Vid sin behandling av regeringens förslag förutsatte riksdagen att regeringen
noga skulle följa utvecklingen då det gäller dels teatrarnas prispolitik, dels
de budgetmässiga konsekvenserna av det nya bidragssystemet. Vidare
förutsattes riksdagen bli informerad om effekterna av det nya bidragssystemet.

I den nu aktuella budgetpropositionen redovisas en utvärdering som
riksrevisionsverket (RRV) efter uppdrag av regeringen har utfört och
redovisat i rapporten Operan, Dramaten och Riksteatern - konsekvenser av
ny bidragskonstruktion.

RRV har i rapporten påpekat att teatrarnas möjlighet till långsiktig
planering inte har ökat genom de vidtagna åtgärderna. Vidare synes RRV:s
redovisning indikera att den kompensationsnivå som har tillämpats under de
aktuella åren varit otillräcklig med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

I rapporten lämnar RRV två alternativa förslag till förändring av
bidragskonstruktionen. Vid sin prövning av förslagen anför regeringen att
det inte finns någon anledning att frångå huvuddragen i den budgetkonstruktion
som introducerades budgetåret 1986/87 och som redovisats ovan. När
det gäller den schabloniserade omräkningen av bidraget föreslås - i nära
anslutning till ett av RRV:s förslag - att omräkningen skall preciseras i ett
rullande treårssystem, som innebär att institutionerna vid budgetbehandlingen
får klarhet i med vilken procent statsbidraget kommer att uppräknas
under de tre följande budgetåren. För den kommande treårsperioden
föreslår regeringen en årlig uppräkning med 5 %. Vidare föreslås institutionerna
utanför omräkningsmodellen få kompensation för hyreskostnaderna
motsvarande faktisk hyresnivå.

Genom att, enligt vad regeringen anför, den schabloniserade omräkningen
av bidraget för den kommande treårsperioden anges i form av en fast
procentsats garanteras inte någon följsamhet för bidragsutvecklingen med
den faktiska utvecklingen av de ekonomiska förutsättningar i övrigt som
gäller för teatrarnas verksamhet. Detta förhållande uppmärksammas i
motion Kr206 (fp,m,c,vpk,mp). Motionärerna menar att det i budgetsammanhang
varje år måste göras en bedömning av om den gällande uppräkningsprocenten
är tillräcklig för att teatrarnas verksamhet skall kunna hållas
uppe på en realistisk nivå (yrkande 4).

Det rullande treåriga budgeteringssystemet bör, som regeringen anfört,
tillgodose institutionernas behov av att kunna planera på längre sikt. Enligt
utskottets uppfattning bör systemet ge goda förutsättningar för institutionerna
att leva upp till de krav som med fog kan ställas på dem när det gäller att
driva verksamheten inom givna ekonomiska ramar.

Utskottet ansluter sig till vad regeringen anfört i fråga om förändring av
bidragskonstruktionen. Det anförda innebär således att utskottet delar
regeringens uppfattning att statsbidraget under den följande treårsperioden
årligen skall räknas upp med 5 %. Det bör emellertid framhållas att Svenska

1988/89:

riksteatern, Operan och Dramaten är riksinstitutioner av stor betydelse för
svenskt kulturliv och att staten har ett särskilt ansvar för verksamheten vid
institutionerna. Regeringen bör därför varje år göra en bedömning av om en
uppräkning av anslaget med den fastställda procentsatsen ger realistiska
förutsättningar för teatrarna att bedriva den verksamhet som de - med
hänsyn till deras kulturpolitiska betydelse - bör ha.

Det anförda bör riksdagen med anledning av propositionen och motion
Kr206 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

I propositionen framhålls att en begränsning av bidragsuppräkningen för
nästa budgetår till vad som följer av den redovisade omräkningsmodellen för
resp. institution kan leda till en besvärlig ekonomisk situation. Bakgrunden
härtill är att en snabb anpassning till den nivå som följer av ett årligt
resurstillskott av här beräknad omfattning kan utsätta organisationen för
påfrestningar. Andra moment som enligt propositionen bör föranleda
särskilt hänsynstagande, både vad gäller resursbehovet för nästa budgetår
och den bas från vilken verksamheten i framtiden bör utgå och planeras är
Operans planerade stängning under hösten 1989, Riksteaterns inflyttning i
nya produktionslokaler under hösten 1988 och den situation som har uppstått
vid de tre institutionerna till följd av de senaste löneavtalen på teater- och
musikområdena.

Vid sina överväganden om resursbehovet för Operan och Dramaten under
nästa budgetår kommer utskottet till en annan slutsats än den som redovisas i
propositionen. Utskottet bedömer att det i större utsträckning än vad
regeringen gjort måste tas hänsyn till de påfrestningar som institutionerna
utsätts för till följd av bidragskonstruktionen och andra i propositionen
angivna förhållanden. Till närmare överväganden i fråga om anslagen
återkommer utskottet i det följande.

I den i detta sammanhang aktuella motionen Kr206 (fp,m,c,vpk,mp) tas
emellertid upp en fråga som bör behandlas i samband med överväganden om
bidragsskonstruktionen, nämligen frågan om - för Operan och Dramaten -aktiekapitalets storlek och behovet av reservmedel (yrkande 3). Motionärerna
framhåller att de ekonomiska förutsättningarna för teatrarna är sådana att
teatrarnas reserver vid utgången av nästa budgetår kommer att vara i det
närmaste förbrukade även om anslagen förstärks på sätt motionärerna
föreslår.

Utskottet konstaterar att det redan i samband med behandlingen av
anslaget till Operan i 1985 års budgetproposition angavs att verksamheter av
det slag som Operan och Dramaten bedriver bör ha en resultatutjämningsfond
av lämplig omfattning. Frågan om aktiekapitalets storlek och behovet
av en resultatutjämningsfond uppmärksammades för Dramatens del närmare
i samband med genomförandet av den förändring av bidragskonstruktionen
som infördes fr.o.m. budgetåret 1986/87. Efter förslag av regeringen
anvisade riksdagen till Dramaten för nämnda budgetår ett engångsbelopp
om 5 milj. kr. som förstärkning av teaterns eget arbete att bygga upp en
resultatutjämningsfond. Därvid uttalades att utgångspunkten varit att en
sådan fond vid Dramaten kan behöva uppgå till 10 milj. kr. Något
ställningstagande till frågan om aktiekapitalets storlek gjordes emellertid

1988/89 :KrU 17

inte i sammanhanget (prop. 1985/86:100, KrU 1985/86:18, rskr. 1985/ 1988/89:
86:192).

I sin nu aktuella rapport har RRV med hänvisning till det låga aktiekapitalet
framhållit att reserver fordras för att Operan och Dramaten skall ha den
handlingsfrihet som den nya bidragskonstruktionen innebär. Samtidigt
påpekar verket att ett ianspråktagande av reserver ett år medför krav på
anpassning av intäkter och kostnader för kommande år för att balansen skall
återställas.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att regeringen inför beredningen
av nästa års budgetproposition tar upp frågorna om Operans och
Dramatens behov av reservmedel och aktiekapitalens storlek till förnyad
prövning. Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Kr206 i här
aktuell del (yrkande 3) som sin mening ge regeringen till känna.

Bidrag till Svenska riksteatern (F 9)

För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag till Svenska riksteatern av
153 282 000 kr. Anslaget för innevarande budgetår, som innefattar ett
engångsbelopp om 16 000 000 kr, uppgår till 150 961 000 kr.

Utifrån de utgångspunkter för budgeteringen för den kommande treårsperioden
som redovisats i det föregående har regeringen i propositionen
beräknat en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 5 %. Vidare har i
propositionen beräknats en förstärkning av statsbidragets bas med ca 12,4
milj. kr. utöver vad som följer av omräkningsmodellen. Regeringen förutskickar
också ett förslag om att teatern på tilläggsbudget för innevarande
budgetår skall tillföras ett engångsbelopp om 5 milj. kr.

I två motioner begärs att anslaget skall räknas upp i förhållande till
regeringens förslag. Motionärerna bakom motion Kr353 (mp) vill att
anslaget skall räknas upp med 16 milj. kr. för att - i överensstämmelse med
ett förslag därom i Riksteaterns anslagsframställning - medge ytterligare tre
vuxenproduktioner per budgetår (yrkande 7). I motion Kr241 (vpk) yrkas en
uppräkning av anslaget med 15 328 000 kr. utöver regeringens förslag
(yrkande 1).

Med beaktande av de särskilda resurser som tillförts Riksteatern innevarande
budgetår är utskottet inte berett förorda att anslaget räknas upp för
nästa budgetår i vidare mån än vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna Kr353 yrkande 7 och Kr241 yrkande 1.

I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion Kr323 (s). Med
hänvisning till vad Riksteatern anfört i sin anslagsframställning framhåller
motionärerna att Riksteatern redan anpassat sin verksamhet till den nivå som
varit möjlig med hänsyn till statsbidraget och att detta har inneburit
nedskärningar i verksamheten som i längden inte kan accepteras av
riksteaterorganisationen och teaterpubliken i Sverige. Motionärerna menar
att Riksteatern i fråga om anslagens storlek bör behandlas som jämbördig
med övriga teatrar av riksintresse. De framhåller därvid vikten av att, enligt
ett av riksdagen i enighet fattat kulturpolitiskt beslut, kulturen når ut till alla
delar av landet och till alla befolkningsgrupper. Goda villkor för Riksteatern
är en garant för att dessa mål uppfylls, menar de.

Utskottet kan ansluta sig till de synpunkter som sålunda anförts av
motionärerna. Genom Riksteaterns verksamhet får människorna på många
orter den enda kontakten med levande teater och dess betydelse som
kulturfaktor är därför mycket stor. Utskottet anser det uppenbart att
Riksteatern - inom ramen för de ökade resurser som i framtiden bör satsas på
den regionala kulturen - måste få anslag som skapar möjligheter för teatern
att bättre leva upp till de anspråk som ställs på denna. Det anförda bör
riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till
känna.

Bidrag till Operan (F10)

Under innevarande budgetår utgår till Operan ett anslag av 163 511 000 kr.
För budgetåret 1989/90 föreslår regeringen ett anslag av 186 671 000 kr.

I enlighet med de utgångspunkter för budgeteringen under den följande
treårsperioden som redovisats i det föregående föreslår regeringen i propositionen
en uppräkning av anslaget till Operan med 5 %. Hyreskostnaderna
har beräknats utifrån byggnadsstyrelsens hyresuppgifter.

Enligt regeringen bör en anpassning av Operans verksamhet ske till den
nivå, som är realistisk med hänsyn till statsbidragets framtida utveckling. För
att undvika alltför stora påfrestningar i organisationen under detta anpassningsskede
föreslår regeringen dels att bidragsbasen räknas upp med ca 6,9
milj. kr. utöver vad som följer omräkningsmodellen, dels att Operan under
nästa budgetår tillförs ett engångsbelopp om 8 milj. kr. för att institutionen
skall kunna möta konsekvenserna av det inkomstbortfall som följer av den
planerade stängningen under hösten 1989.

I motionerna Kr205 (c) yrkande 8 och Kr206 (fp,m,c,vpk,mp) yrkande 1
föreslås en höjning av anslagsnivån till Operan med 11 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit. Motionärerna hänvisar till att den av regeringen
föreslagna medelsanvisningen får allvarliga konsekvenser för Operans
verksamhet. I motion Kr206 redovisas dessa närmare. Enligt redovisningen
skulle vid oförändrad verksamhet och med ianspråktagande av beräknade,
vid ingången av nästa budgetår reserverade medel om 19,8 milj. kr. och trots
kraftigt höjda biljettpriser ett underskott om ca 9,5 milj. kr. komma att
uppstå. Operan måste därför besluta om tidigarelagd pensionsavgång för 19
personer och som en följd därav vakantsättning av 25 tjänster. Dessutom
måste ytterligare 45 personer sägas upp under 1989 och 55 personer under
1990.

Utskottet, som informerats om Operaledningens syn på konsekvenserna
av den av regeringen föreslagna medelsanvisningen, delar motionärernas
uppfattning att regeringens förslag skulle medföra alltför stora påfrestningar
på Operans verksamhet. Utskottet tillstyrker därför att bidragsbasen räknas
upp med 11 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Motionerna
tillstyrks följaktligen i här aktuella delar.

1988/89 :KrU 17

Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska
rikskonserter(Fll)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till Dramatiska teatern (F12)

Till Dramaten utgår under innevarande budgetår ett anslag av 89 605 000 kr.
För budgetåret 1989/90 föreslår regeringen ett anslag av 99 675 000 kr.

Regeringen föreslår - i enlighet med de utgångspunkter för budgeteringen
under den följande treårsperioden som redovisats i det föregående - en
uppräkning av anslaget till Dramaten med 5 %. Hyreskostnaderna har
beräknats utifrån byggnadsstyrelsens hyresuppgifter.

Regeringen anmärker i propositionen att Dramaten har redovisat en
likviditetssituation som utsätter teatern för påfrestningar redan under våren
1989. Med anledning härav förutskickar regeringen ett förslag om att teatern
på tilläggsbudget för innevarande budgetår skall tillföras ett engångsbelopp
om 6 milj. kr. Vidare har i propositionen beräknats en förstärkning av
statsbidragets bas med ca 3,8 milj. kr.

Motionärerna bakom motionerna Kr205 (c) och 206 (fp,m,c,vpk,mp)
föreslår - i förhållande till regeringens förslag - en höjning av anslagsnivån
till Dramaten. I den förstnämnda motionen föreslås en höjning med 9 milj.
kr. (yrkande 9), och i motion Kr206 föreslås en höjning med 8,9 milj. kr.
(yrkande 2). Enligt vad som närmare utvecklas i sistnämnda motion skulle
det med den av regeringen föreslagna anslagsnivån enligt Dramatens styrelse
bli nödvändigt för teatern att säga upp 47 personer, varav hälften från den
konstnärliga personalen och hälften från övriga anställda. Trots detta,
framhåller motionärerna, visar styrelsens reviderade budget för nästa
budgetår ett beräknat underskott om 6 250 000 kr. Enligt motionärerna
fordras en uppräkning av anslaget utöver regeringens förslag med 8,9 milj.
kr. för att verksamheten skall kunna bibehållas på i stort sett samma nivå som
för närvarande.

Med hänsyn till vad som framkommit om konsekvenserna för verksamheten
av den medelsanvisning som föreslås i propositionen delar utskottet
motionärernas uppfattning att anslaget till Dramaten bör räknas upp utöver
vad regeringen föreslagit. Enligt utskottets mening bör bidragsbasen höjas
med ytterligare 8,9 milj. kr. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Kr206
yrkande 2. Därigenom blir motion Kr205 yrkande 9 i allt väsentligt
tillgodosedd.

Bidrag till Svenska rikskonserter (F13)

Stiftelsen Svenska rikskonserter inrättades den 1 januari 1988 (prop.
1985/86:114, KrU 1985/86:22, rskr. 1985/86:330). Detta skedde sedan
riksdagen hösten 1984 beslutat om omorganisation av dåvarande regionmusiken
och Rikskonserter (prop. 1984/85:1, KrU 1984/85:7, rskr. 1984/85:53).
Vid nämnda tidpunkt upphörde också det statliga huvudmannaskapet för
den regionala musikverksamheten. Ansvaret övertogs av landstingen.
Under innevarande budgetår utgår till Svenska rikskonserter ett anslag av

1988/89: KrU17

1 * Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr 17

48 701 000 kr. För budgetåret 1989/90 föreslår regeringen ett anslag av
54 747 000 kr.

Under anslaget har regeringen beräknat ett belopp om 1,5 milj. kr. för att
ge en möjlighet till fortsatt verksamhet för den artistförmedling som Svenska
rikskonserter drivit sedan den 1 juli 1985 genom sitt helägda dotterbolag
Svenska konsertbyrån AB. Enligt föreskrifterna för förmedlingen skall den
gälla såväl etablerade som icke etablerade artister på konstmusikens område.
Verksamheten skall syfta till att förmedla engagemang för svenska artister
utomlands. Syftet med regeringens förslag i denna del är att behålla
artistförmedlingen inom ramen för Svenska rikskonserters verksamhet.
Regeringen går därmed mot ett utredningsförslag att överföra artistförmedlingsverksamheten
till arbetsmarknadsstyrelsen. Enligt vad som anförs i
propositionen bör verksamheten, på grund av sin anknytning till institutionens
övriga uppgifter, ställas direkt under Svenska rikskonserters styrelse
och ledning.

Regeringen har vidare under anslaget beräknat ett belopp om 1,5 milj. kr.
för det första verksamhetsåret av ett projekt som Svenska rikskonserter har
presenterat. Projektet, som enligt förslaget bör prövas under en treårsperiod,
innebär att ett antal artister projektanställs under en period av mellan
två och tre år. Förslaget skall enligt propositionen ses mot bakgrund av den
svåra situation som råder på arbetsmarknaden för unga, oetablerade artister
som satsar på en frilanskarriär som solister eller ensemblemusiker. Inom
projektets ram avses olika stöd och utvecklingsinsatser kombineras med
arbetsmarknadsutbildning i vid mening och beredskapsarbete. Enligt regeringen
bör artisterna kunna ges många olika tillfällen till framträdanden i
Sverige och utomlands.

I motion Kr314 (m) yrkande 17 hemställs om en sänkning av anslaget till
Svenska rikskonserter med 6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Enligt motionärernas uppfattning bör vägen öppnas för alternativa uppdrags-
och arbetsförmedlingar även i privat regi. Motionärerna vänder sig
mot att artistförmedlingsverksamhet och arbetsmarknadsutbildning skall
ingå i Svenska rikskonserters verksamhet. De anser bl.a. att en besparing kan
ske med ett belopp som motsvarar det som i propositionen beräknats för
dessa verksamheter, dvs. 3 milj. kr.

Med anledning av det redovisade besparingskravet vill utskottet framhålla
att situationen på arbetsmarknaden för unga, oetablerade artister, som satsar
på en frilanskarriär som solister eller ensemblemusiker är en fråga som
uppmärksammades redan i samband med övervägandena om regionalisering
av verksamheten vid regionmusiken och Stiftelsen rikskonserter. Vid
riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisationen uttalade
utskottet att frilansmusikernas situation måste förbättras vid den fortsatta
regionaliseringen av musiklivet (KrU 1984/85:7 s. 13-14).

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet till regeringens
uppfattning att det är angeläget att medel anvisas för den försöksverksamhet
som nu har presenterats. Även i fråga om verksamheten med arbetsförmedling
inom Svenska rikskonserters verksamhet ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion

1988/89: KrU17

Kr314 yrkande 17 i här aktuell del, dvs. såvitt avser krav på en sänkning av
anslaget med 3 milj. kr.

Den återstående sänkning av anslaget med 3 milj. kr. som yrkas i motionen
motiveras med att motionärerna anser att statligt stöd inte bör utgå till
Svenska rikskonserters fonogramproduktion. Denna produktion ges, enligt
motionärerna, genom bidrag en särställning, vilket leder till att andra
producenter missgynnas och färre fonogram får stöd inom en given kostnadsram.
För att garantera en utgivning av fonogram, som tillgodoser en smal och
begränsad marknad, föreslår motionärerna att anslaget Stöd till fonogram
och musikalier (G 3) ökas med 3 milj. kr. Denna del av motionärernas förslag
behandlar utskottet i betänkandet 1988/89:KrU22.

Då riksdagen 1985/86 ställde sig bakom regeringens förslag om finansieringen
av Svenska rikskonserter var utgångspunkten att institutionen även
i fortsättningen skulle ha en egen fonogramproduktion. Efter förslag av
regeringen, som byggde på en översyn och utvärdering av de statliga
stödinsatserna på fonogramområdet som utförts av statens kulturråd och av
Centrala musikkommittén (Cemus), beslutade riksdagen år 1987 om ändringar
i grunderna för stödet till fonogramproduktionen (prop. 1986/87:100 s.
437-446, KrU 1986/87:17, rskr. 1986/87:209). Beslutet innebär att en klarare
ansvarsfördelning kom till stånd mellan kulturrådet, Musikaliska akademien
och Svenska rikskonserter. Vidare innebär beslutet att Svenska rikskonserter
skall inrikta sin fonogramproduktion på utgivning av dels ny svensk musik
som är orepresenterad eller ofullständigt representerad på fonogram, dels
svenska artister vars konstnärsskap inte kan anses vara tillräckligt dokumenterat
på fonogram. I sin utgivning bör Svenska rikskonserter inom det
angivna området sträva efter att komplettera den musik som ges ut av andra
fonogramproducenter. Svenska rikskonserter är enligt beslutet oförhindrad
att ägna sig åt andra slags produktioner om kostnaderna kan täckas på
kommersiell grund eller med bidrag från andra uppdragsgivare.

Utskottet, som konstaterar att riksdagens beslut innebär en precisering
och begränsning av Svenska rikskonserters fonogramproduktion, är inte
berett att ompröva riksdagens i det föregående redovisade ställningstagande.
Utskottet tillstyrker följaktligen att medel beräknas för verksamheten i
enlighet med vad som innefattas i förslaget i propositionen och avstyrker
motionen i här aktuell del.

Utskottet är inte berett att förorda att Svenska rikskonserter tillförs särskilda
resurser för att beställa verk av svenska komponister och anordna fler
konserter med anlitande av svenska musiker och sångare. Yrkande 13 i
motion Kr229 (fp) om en ökning för sådant ändamål av anslaget med 2 milj.
kr. utöver regeringens förslag avstyrks därför.

Bidrag till regional musikverksamhet (F14)

Riksdagen har beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter
fr.o.m. den 1 januari 1988. Sedan riksdagen godkänt statens ekonomiska
förpliktelser i överenskommelsen mellan statens förhandlingsnämnd
och Landstingsförbundet, har regeringen godkänt överenskommelsen och de
avtal som statens förhandlingsnämnd träffat med samtliga landstingskommu -

1988/89: KrU17

ner, utom Stockholms, samt med Gotlands kommun om ändrat huvudmannaskap
för den regionala musikverksamheten.

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten skall fastställas
genom årliga förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet.

Bidragsbeloppet för kalenderåren 1988 och 1989 har fastställts efter
förhandlingar. Regeringen har godkänt förhandlingsresultatet som bl.a.
innebär att det statliga bidraget för år 1989 beräknas till 170,5 milj. kr.
Förhandlingar avseende kalenderåret 1990 har ännu inte inletts. I avvaktan
på dessa har i propositionen det statliga bidraget för budgetåret 1989/90
preliminärt beräknats till 170,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen att detta belopp skall anvisas till Bidrag till regional musikverksamhet
för nästa budgetår.

I motion Kr324 (fp) tas upp frågan om statens bidrag till Värmlands Teateroch
Musikstiftelse, som svarar för den regionala musikverksamheten i
Värmland. I stiftelsen ingår Regionteatern i Säffle och Musikteatern i
Värmland som avdelningar. Den senare är lokaliserad till Karlstad.

Motionären framhåller att arbetsgivaren fått kraftiga löneökningar som en
följd av nya löneavtal. Då avtal träffades med staten räknade stiftelsen inte
med dessa. Motionären menar att en översyn av avtalet bör göras i syfte att
staten skall stå för en del av det underskott som uppstått i förhållande till
tidigare beräkningar.

Utskottet, som erinrar om att musikreformen trätt i kraft för endast något
mer än ett år sedan, är inte berett att tillstyrka en sådan översyn som
motionären förordar. Motionen avstyrks.

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (F15)

Från anslaget utgår statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner samt
regionala skådebanor. En av förutsättningarna för bidrag är att regeringen
förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och
musikinstitutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen
av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs för
institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av regeringen är
för närvarande 22 teater- och dansinstitutiner, 10 musikinstitutioner och 7
regionala skådebanor berättigade till bidrag. Statens kulturråd fördelar såväl
grundbidragen som tilläggsbidragen. Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderlaget.
Till nyinrättade institutioner kan efter regeringens prövning
statsbidrag utgå med 60% av bidragsunderlaget under högst tre år.

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 262 270 000 kr. För nästa
budgetår föreslår regeringen en höjning av anlaget till 277 377 000 kr.

Från anslaget utgår medel för grundbidrag till skådebaneverksamhet. Det
nuvarande statliga stödet till skådebanan - Stiftelsen Riksskådebanan och de
sju regionala skådebanorna - infördes fr.o.m. budgetåret 1978/79 efter ett
utredningsarbete av kulturrådet (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 41, KrU

1988/89: KrU17

1977/78:18, rskr. 1977/78:153). Därvid framhölls bl.a. att skådebanans
möjligheter att samordna publikarbetet i regionerna och att göra särskilda
insatser för att intressera nya grupper att delta i kulturutbudet motiverar ett
stöd från samhället. Utskottet anmärker i detta sammanhang att styrelsen för
Stiftelsen Riksskådebanan i december förra året beslutat upplösa stiftelsen
och att det därefter bildats en ideell förening, Riksskådebanan, som blir
huvudorganisation för landets 13 skådebanor.

I budgetpropositionen informerar regeringen om att Stiftelsen Skådebanan
i Stockholms län under hösten 1988 har försatts i konkurs. Regeringen
framhåller att antalet grundbelopp under anslaget är dimensionerat utan
hänsyn till att verksamheten vid skådebanan i Stockholm har upphört.
Samtidigt anmäler regeringen att ett arbete pågår för att klargöra konsekvenserna
för de teatrar som utnyttjade Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län
och att initiativ har tagits för att utreda möjligheterna att få till stånd ett
publikarbete i nya former. Enligt propositionen räknar regeringen med att de
medel som kommer att frigöras under kommande budgetår skall tas i anspråk
för teaterfrämjande verksamhet.

I motion Kr314 (m) yrkande 20 föreslås att det för bidrag till regionala
skådebanor skall beräknas ett belopp som är 3 milj. kr. mindre än vad
regeringen föreslagit och att motsvarande belopp i stället skall användas för
att skapa möjlighet till ytterligare satsningar på vissa musikinstitutioner i
landet och teaterförsörjning i de län som saknar egen länsteater samt
orkestrarnas turnéverksamhet.

Med hänsyn till den värdefulla insats som görs av bl.a. de regionala
skådebanorna kan utskottet inte förorda en sådan omläggning av statens
bidragsgi vning som förordas i motionen. Den avstyrks därför i här aktuell del
(yrkande 20).

Utskottet är inte heller berett att ansluta sig till den uppfattning som
motionärerna bakom samma motion ger uttryck för, nämligen att en
omläggning av statens bidragsgivning från skådebanan till teater- och
musikinstitutionerna bör ske. Även yrkande 10 i samma motion, vari begärs
ett uttalande av angivet innehåll, avstyrks därför.

I två motioner yrkas att de medel som beräknats för grundbelopp till
Skådebanan i Stockholms län - ca 3,3 milj. kr. - skall tas i anspråk för andra
ändamål under anslaget. Motionärerna bakom motion Kr229 (fp) vill att
medlen skall användas för bidrag till ett ökat antal grundbelopp till teater-,
dans- och musikinstitutioner (yrkande 14). Motionärerna bakom motion
Kr326 (fp) vill att medlen skall tas i anspråk för att möjliggöra för
Östergötlands länsteater att ha kvar och utveckla sin dansensemble (yrkande

1). Motion Kr355 (c) syftar till att av medlen till samma skådebana 1 milj. kr.
förs till en ny anslagspost under anslaget F 2 (KrU15) benämnt Kultur i
vardagslivet (yrkande 4).

Utskottet delar regeringens uppfattning att medlen bör användas för
teaterfrämjande verksamhet. Hur detta närmare bör ske får avgöras sedan
konsekvenserna för de berörda teatrarna är kända, och det bör, som anges i
propositionen, få ankomma på regeringen att under en övergångstid avgöra
hur de frigjorda medlen skall disponeras. Utskottets ställningstagande

1988/89:KrU17

innebär att utskottet avstyrker motionerna Kr229 yrkande 14, Kr326 yrkande
1 och Kr355 yrkande 4.

Frågor om storleken av anslaget i övrigt till grundbidrag tas upp i tre
motioner. I motion Kr241 (vpk) föreslås en uppräkning utöver regeringens
förslag med 27 737 000 kr. (yrkande 2). Motionärerna bakom motion Kr205
(c) föreslår en uppräkning med 10 milj. kr. (yrkande 6). En höjning av
anslaget som möjliggör ett ökat stöd till länsteatern i Skaraborg med
ytterligare totalt 15 grundbelopp föreslås i motion Kr282 (c).

Utskottet ställde sig år 1986 bakom en av regeringen förordad utbyggnad
under en treårsperiod av stödet till bl.a. de regionala teater- och dansinstitutionerna.
Utvecklingsplanen som syftade till att bygga ut statsbidraget till de
mindre länsteatrarna har i princip fullföljts under innevarande budgetår. För
länsteatern i Skaraborg, som introducerades i grundbeloppssystemet i
samband med förra årets budgetberedning, föreslås i propositionen ett ökat
stöd med tio grundbelopp.

Frågan om den fortsatta utbyggnaden av stödet till de regionala institutionerna
bör prövas i första hand inom ramen för det mera övergripande arbetet
på utvecklingen av den regionala kulturverksamheten (se 1988/89:KrU15).
Med hänvisning till det anförda ansluter sig utskottet till regeringens förslag,
såvitt nu är i fråga, och avstyrker motionerna Kr241 yrkande 2, Kr205
yrkande 6 och Kr282.

Det anslagsyrkande som framställs i motion Kr314 yrkande 19 är identiskt
med regeringens förslag. Yrkandet påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd.

Från anslaget utgår bidrag bl.a. för regional teaterverksamhet i län som
saknar egen länsteater. För nästa budgetår har regeringen för sådan
verksamhet beräknat 254 000 kr. för Hallands län och 256 000 kr. för
Jämtlands län.

För att medge ett ökat stöd till teaterverksamhet i nyssnämnda län föreslås
i motion Kr353 (mp) en uppräkning av anslaget med 490 000 kr. utöver
regeringens förslag (yrkande 8).

Utskottet konstaterar att regeringens förslag i denna del innebär en
höjning med 4 % i förhållande till vad som utgår för innevarande budgetår.
Mot bakgrund härav och då frågan om en ökad medelstilldelning ligger inom
ramen för den översyn som regeringen aviserat (se prop. s. 365) avstyrker
utskottet motionen i här aktuell del.

Regeringen har i propositionen beräknat medel för ytterligare 10 grundbelopp
till länsteatern i Skaraborg. Motionärerna bakom motion Kr282 (c)
föreslår att antalet grundbelopp ökas med totalt 15 för att länsteatern skall ha
ett stöd som svarar mot den miniminivå som en länsteater skall arbete med.

Utskottet erinrar om att det även i fortsättningen bör ankomma på statens
kulturråd att fördela de grundbelopp som medelsanvisningen ger utrymme
för. Utskottet avstyrker således motionen.

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (F16)

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 37 675 000 kr. Regeringen
föreslår en höjning av anslaget med 2 325 000 kr. för nästa budgetår till
40 000 000 kr.

1988/89:KrU 17

I tre motioner yrkas höjning av anslaget utöver regeringens förslag.

Motionärerna bakom motion Kr353 (mp) föreslår en höjning av anslaget
med 11 milj. kr. (yrkande 9). I motion Kr229 (fp) begärs en uppräkning av
anslaget utöver regeringens förslag med 3 milj. kr. (yrkande 15).

Ett mer långtgående förslag framställs i motion Kr242 (vpk). Utöver en
förstärkning av bidragen vill motionärerna ha en förändring av anslagsstrukturen.
Med utgångspunkt i ett förslag som statens kulturråd lämnat i sin
anslagsframställning föreslår de nämligen att ett nytt anslag benämnt Bidrag
till fria musikgrupper och arrangerande musikverksamhet skall föras upp
med 15 milj. kr. Från anslaget skall enligt förslaget även utgå medel till
arrangerande musikverksamhet för vilket ändamål medel enligt regeringens
förslag beräknas under anslaget F 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (yrkande 1). Vidare yrkar motionärerna att till Bidrag
till fria teater- och dansgrupper skall beräknas 12 milj. kr. utöver vad som
innefattas i regeringens förslag (yrkande 2). I anslutning till redovisningen
för detta yrkande kan nämnas att Arrangerande musikföreningar innevarande
budgetår får bidrag med 3 993 000 kr. från anslaget F 2.

Bidraget till fria teater- och dansgrupper har under en treårsperiod ökat
med 9 milj. kr. enligt ett förslag därom av kulturrådet som riksdagen och
regeringen ställt sig bakom. Regeringens förslag för nästa budgetår innebär
en ytterligare ökning av anslaget med drygt 2 milj. kr. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionerna Kr242 yrkande 1 delvis och
yrkande 2, Kr229 yrkande 15 och Kr353 yrkande 9.

Motionärerna bakom motion Kr274 (fp) vill att statens kulturråd vid sin
fördelning av medel under anslaget skall öka bidraget till Skånska teatern
(yrkande 2).

Vid sin behandling föregående år av motioner rörande stöd till Skånska
teatern förklarade utskottet att Skånska teatern enligt utskottets uppfattning
är berättigad till ett högt statsbidrag utifrån de tre kriterier som ligger till
grund för fördelningen av det statliga bidraget till fria teatergrupper,
nämligen konstnärlig kvalitet, regional fördelning inom landet och gruppens
storlek och verksamhet. Utskottet gör i fråga om Skånska teatern samma
bedömning sorn förra året. Emellertid erinrade utskottet då om att uppgiften
att fördela de medel som anvisas under anslaget har - sedan 1974 - ankommit
på kulturrådet och att riksdagen eller regeringen inte har tagit ställning till
frågan om hur de medel som anslås till de fria grupperna skall fördelas.
Utskottet är inte berett att frångå detta ställningstagande. Motionen avstyrks
därför i här aktuell del.

Bidrag till Musikaliska akademien (F17)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidragskonstruktionen för bidragen till Svenska
riksteatern, Operan och Dramatiska teatern

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion

1988/89:KrU 17

1988/89:Kr206 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande reservmedel för Operan och Dramatiska teatern
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr206 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr241 yrkande 1 och 1988/89:Kr353 yrkande 7 till
Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 153 282 000 kr.,

4. beträffande uttalande om stödet till Svenska riksteatern

att riksdagen med bifall till motion 1988789:Kr323 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 8 och 1988/89:Kr206 yrkande 1
till Bidrag till Operan för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 197 671 000 kr.,

6. beträffande medelsanvisningen till Täckning av vissa kostnader
vid Operan och Svenska rikskonserter

att riksdagen till Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska
rikskonserter för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr205 yrkande 9 samt med bifall till motion 1988/89:Kr206
yrkande 2 till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 108 575 000 kr.,

8. beträffande beräknande av medel för artistförmedling m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr314 yrkande 17 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 11 skall beräknas 3 000 000
kr.,

9. beträffande beräknande av medel för fonogramproduktion

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr314 yrkande 17 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 11 skall beräknas belopp i
enlighet med vad som innefattas i förslaget i propositionen,

10. beträffande särskilda resurser för beställning av verk m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Kr229 yrkande 13 beslutar
att medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget vid
mom. 11,

11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 13 och 1988/89:Kr314 yrkande 17,
båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till Svenska rikskonserter
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 54 747 000
kr.,

1988/89:KrU17

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regional musikverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Bidrag till
regional musikverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 170 500 000 kr.,

13. beträffande översyn av visst avtal
att riksdagen avslår motion Kr324,

14. beträffande stöd till skådebaneverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 20,

15. beträffande uttalande om resurser för marknadsföring
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 10,

16. beträffande viss teaterfrämjande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr229 yrkande 14,1988/89:Kr326
yrkande 1 och 1988/89:Kr355 yrkande 4 i motsvarande del,

17. beträffande anslaget i övrigt till grundbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 6, 1988/
89:Kr241 yrkande 2 och 1988/89:Kr282, samtliga motioner i motsvarande
del,

18. beträffande stöd till teaterverksamhet i län som saknar egen
länsteater

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr353 yrkande 8 i motsvarande
del,

19. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen dels med bifall till proposition 1988/89:100 och med
avslag på motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 6,1988/89:Kr241 yrkande
2, 1988/89:Kr282, 1988/89:Kr353 yrkande 8 och 1988/89:Kr355
yrkande 4, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 277 377 000 kr., dels beslutar
att motion 1988/89:Kr314 yrkande 19 inte skall föranleda någon
riksdagens åtgärd,

20. beträffande medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 15, 1988/89:Kr242 yrkande 1
delvis och yrkande 2 samt 1988/89:Kr353 yrkande 9 till Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

21. beträffande stöd till Skånska teatern

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr274 yrkande 2,

1988/89:KrU17

22. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Musikaliska akademien att

riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag av 2 202 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders
Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s),
Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),
Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s)
och Ulla Samuelsson (s).

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern (morn.

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Med
beaktande” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I motion Kr241 framhålls att de av regeringen föreslagna anslagen till
teatrarna är otillräckliga och att kraftigt ökade anslag till bl.a. Svenska
riksteatern fordras de närmaste åren. Utskottet delar motionärernas uppfattning.
I enlighet med vad som föreslås i motionen bör som ett första steg
anslaget för nästa budgetår räknas upp med 10 % utöver regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker följaktligen motion Kr241 yrkande 1, varigenom motion
Kr353 yrkande 7 väsentligen tillgodoses.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr353 yrkande 7 samt med bifall till motion 1988/89:Kr241
yrkande 1 till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 168 610 000 kr.,

2. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern (mom.

Kaj Nilsson (mp) anser

1988/89:KrU17

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Med
beaktande” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som motionärerna ger uttryck för,
nämligen att den av regeringen föreslagna uppräkningen av anslaget är
otillräcklig och att ett betydande resurstillskott erfordras för att ytterligare
nedskärningar i verksamheten skall kunna undvikas. Resursförstärkningen
bör, som motionärerna förordar, ske utifrån förslaget i Svenska riksteaterns
anslagsframställning om ytterligare 16 milj. kr. för att medge teatern att
uppföra ytterligare tre vuxenproduktioner per budgetår. Utskottet tillstyrker
därför motion Kr353 yrkande 7. Genom detta ställningstagande tillgodoses
motion Kr241 yrkande 1.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr241 yrkande 1 samt med bifall till motion 1988/89:Kr353
yrkande 7 till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 169 282 000 kr.,

3. Beräknande av medel för artistförmedling m.m. (mom. 8)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Med
anledning” och på s.ll slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning skulle många kulturellt verksamma personer
ha nytta av att snabbt och enkelt kunna komma i kontakt med organisationer,
företag eller enskilda som önskar utnyttja deras tjänster. I Sverige är
emellertid arbetsförmedling ett statligt monopol. Utskottet delar den
uppfattning som motionärerna ger uttryck för, nämligen att vad som bör ske
är att det nuvarande arbetsförmedlingsmonopolet avskaffas, varigenom
vägen öppnas för alternativa uppdrags- och arbetsförmedlingar även i privat
regi. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motionärernas förslag till en
besparing om 3 milj. kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande beräknande av medel för artistförmedling m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr314 yrkande 17 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget vid
mom. 11,

4. Beräknande av medel för fonogramproduktion (mom. 9)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Då
riksdagen” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som motionärerna ger uttryck för,
nämligen att Svenska rikskonserter inte bör få statligt stöd till fonogramproduktion,
eftersom en fri konkurrens om de medel som ställs till fonogramproducenternas
förfogande för s.k. smal produktion leder till effektivare
resultat. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att medel för

1988/89KrU17

produktion av fonogram inte bör beräknas under anslaget. Som motionärerna
anför bör möjligheterna till en utgivning av fonogram, som tillgodoser en
smal och begränsad marknad, tillgodoses genom att anslaget Stöd till
fonogram och musikalier räknas upp med motsvarande belopp. Frågan om
medelsanvisningen under detta anslag behandlar utskottet i betänkandet
1988/89:KrU22.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande beräknande av medel för fonogramproduktion

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr314 yrkande 17 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 11 skall beräknas belopp
som med 3 milj. kr. understiger det belopp som innefattas i förslaget i
propositionen,

5. Särskildaresurserförbeställningavverkm.m. (mom. 10)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det med hänsyn till de otillräckliga medel som
tillförs konstnärer inom tonområdet angeläget att Svenska rikskonserter
tillförs särskilda resurser för att beställa verk av svenska komponister och
anordna fler konserter med anlitande av svenska musiker och sångare.
Utskottet tillstyrker därför motion Kr229 (fp), vari yrkas en ökning för
sådant ändamål av anslaget med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag
(yrkande 13).

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande särskilda resurser för beställning av verk m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr229 yrkande 13 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 11 skall beräknas 2 000 000
kr.,

6. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
(mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att
moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100, med bifall till
motion 1988/89:Kr314 yrkande 17 samt med avslag på motion
1988/89:Kr229 yrkande 13 båda motionerna i motsvarande del till
Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 48 747 000 kr.,

1988/89 :KrU 17

7. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
(morn. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att moment 11 i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100, med bifall till
motion 1988/89:Kr229 yrkande 13 och med avslag på motion 1988/
89:Kr314 yrkande 17 båda motionerna i motsvarande del till Bidrag till
Svenska rikskonserter för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 56 747 000 kr.,

8. Stöd till skådebaneverksamhet (mom. 14)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”(yrkande 20)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att stödet till de regionala
skådebanorna bör minskas med 3 milj. kr. och att motsvarande belopp
används till ökat stöd till de angelägna ändamål som anges i motionen,
nämligen ett ökat stöd till de mindre symfoniorkestrarna med 10 grundbelopp,
ytterligare 5 grundbelopp till Jönköpings orkester och kammarmusikförening,
100 000 kr. till teaterverksamhet i län som saknar egen länsteater
samt ökat stöd till orkestrarnas turnéverksamhet. Utskottet tillstyrker bifall
till motionen i här aktuell del.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande stöd till skådebaneverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Uttalande om resurser för marknadsföring (mom. 15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Motionärerna bakom motion Kr314 vill få till stånd en omläggning av
statens bidragsgivning från skådebanan till teater- och musikinstitutionerna
(yrkande 10). Utskottet, som i det föregående (reservation 8) förordat en
minskning av anslaget i sådant syfte, delar motionärernas uppfattning
härvidlag. Som motionärerna framhåller kan marknadsföringsinsatser i
teaterinstitutionernas egen regi på ett effektivare sätt bidra till utvidgade
publikkontakter. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

1988/89:KrU17

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande uttalande av resurser för marknadsföring

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Viss teaterfrämjande verksamhet (mom. 16)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 14 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör de medel som frigörs till följd av
Skådebanans i Stockholms län konkurs tas i anspråk för att möjliggöra en
angelägen förstärkning med ett ökat antal grundbelopp till de regionala
teater-, dans- och musikinstitutionerna såväl i Stockholms län som i landet i
övrigt. Som föreslås i motion Kr326 bör därvid särskilt uppmärksammas
behovet av ett ökat stöd till Östergötlands länsteater. Denna teater är den
enda länsteater i landet som har en egen dansensemble. Det anförda bör
riksdagen med bifall till motion Kr229 yrkande 14 och med anledning av
motion Kr326 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Detta
ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motion Kr355 yrkande 4
vari föreslås att en del av de ifrågavarande medlen skall tas i anspråk för
annat ändamål.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande viss teaterfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr229 yrkande 14 och med
anledning av motion 1988/89:Kr326 yrkande 1 samt med avslag på
motion 1988/89:Kr355 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Viss teaterfrämjande verksamhet (mom. 16)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 14 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att av de frigjorda medlen 1
milj. kr. bör föras över till en ny anslagspost under anslaget F 2 benämnt
Kultur i vardagslivet. Förslaget till inrättande av en sådan anslagspost
behandlar utskottet i betänkandet 1988/89:KrU15. Beträffande de ifrågavarande
medlen i övrigt ansluter sig utskottet till regeringens förslag om
användning för teaterfrämjande verksamhet. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker motion Kr355 yrkande 4 i här aktuell del och avstyrker
motionerna Kr229 yrkande 14 och Kr326 yrkande 1.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande viss teaterfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89 :Kr355 yrkande 4 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1988/89:Kr229
yrkande 14 och 1988/89: Kr326 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: KrU17

12. Viss teaterfrämjande verksamhet (mom. 16,
motiveringen)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 14 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående anslutit sig till tanken att stödet till
skådebanan bör avvecklas och att medlen överförs till teater- och musikinstitutionerna
för stöd till institutionernas egna marknadsföringsinsatser. Avvecklingen
bör ske genom en nedtrappning av det totala statsbidrag som
utgår till skådebaneverksamheten. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr229 yrkande 14, Kr326 yrkande 1 och Kr355 yrkande
4 i här aktuell del.

13. Anslaget i övrigt till grundbidrag (mom. 17)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”och Kr282” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det sker en fortsatt
utbyggnad av stödet till de regionala institutionerna. Utskottet delar därvid
den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr205, nämligen att en
fortsatt utbyggnad av stödet bör inriktas på att 100 nya grundbelopp inrättas
utanför storstadsområdena. En sådan utbyggnad bör bl.a. medge ett ökat
antal grundbelopp med totalt 15 till länsteatern i Skaraborg. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker motion Kr205 yrkande 2, varigenom motion
Kr282 tillgodoses. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss mån
även motion Kr241 yrkande 2.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslaget i övrigt till grundbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr205 yrkande 6 och med
anledning av motionerna 1988/89:Kr241 yrkande 2 och 1988/
89:Kr282, samtliga motioner i motsvarande del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Anslaget i övrigt till grundbidrag (mom. 17)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”och Kr282” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag till anslag till teatrarna
otillräckliga. Utskottet delar motionärernas uppfattning att kraftigt ökade
satsningar är nödvändiga de närmaste åren och att för nästa budgetår en
10-procentig uppräkning bör ske i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motion Kr241 yrkande 2, varigenom
även motionerna Kr205 yrkande 6 och Kr282 får anses tillgodosedda.

1988/89 :KrU17

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslaget i övrigt till grundbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Kr241 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 6 och 1988/
89:Kr282, samtliga motioner i motsvarande del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Stöd till teaterverksamhet i län som saknar egen länsteater
(mom. 18)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i fråga om angelägenheten av
att ett ökat stöd ges till teaterverksamhet i de län som saknar egen länsteater.
Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag om en ökning för sådant
ändamål av anslaget med 490 000 kr.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande stöd till teaterverksamhet i län som saknar egen
länsteater

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr353 yrkande 8 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 11 och 13

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att moment 19 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen dels med anledning av proposition 1988/89:100 och
motionerna 1988/89:Kr241 yrkande 2, 1988/89:Kr282 och 1988/
89:Kr353 yrkande 8 samt med bifall till motionerna 1988/89:Kr205
yrkande 6 och 1988/89:Kr355 yrkande 4, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
286 377 000 kr., dels beslutar att motion 1988/89:Kr314 yrkande 19
inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd,

1988/89:KrU17

17. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 19 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

19. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen dels med anledning av proposition 1988/89:100 och
motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 6, 1988/89:Kr282, 1988/89:Kr353
yrkande 8 och 1988/89:Kr355 yrkande 4 samt med bifall till motion
1988/89:Kr241 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 305 114 000 kr., dels
beslutar att motion 1988/89:Kr314 yrkande 19 inte skall föranleda
någon riksdagens åtgärd,

18. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Kaj Nilsson (mp) anser att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

19. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen dels med anledning av proposition 1988/89:100 och
motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 6, 1988/89:Kr241 yrkande 2,
1988/89:Kr282 och 1988/89:Kr355 yrkande 4 samt med bifall till
motion 1988/89:Kr353 yrkande 8, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 277 867 000
kr., dels beslutar att motion 1988/89:Kr314 yrkande 19 inte skall
föranleda någon riksdagens åtgärd,

19. Medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper (mom. 20)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Bidraget till”
och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

I motion Kr229 framhålls det att anslaget enligt regeringens förslag får en
alltför blygsam uppräkning. Motionärerna menar att stödet för fria grupper
bör förstärkas för att möj liggöra bredare insatser bland barn och ungdom. De
framhåller också att de fria grupperna gör beundransvärda insatser med
begränsade resurser. Detta gäller inte bara teater utan i lika mån dans och
musik.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill understryka värdet av
de insatser som de fria teater-, dans- och musikgrupperna gör över hela

1988/89:KrU17

landet. Utskottet tillstyrker att bidraget räknas upp med 3 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Enligt utskottets uppfattning medger det ekonomiska
utrymmet inte ytterligare anslagsförstärkning, varför motionerna Kr242 och
Kr353 i här aktuella delar avstyrks.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Kr242 yrkande 1 delvis och yrkande 2 och 1988/
89:Kr353 yrkande 9 samt med bifall till motion 1988/89:Kr229 yrkande
15 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper anvisar ett
reservationsanslag av 43 000 000 kr.,

20. Medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-, dans
och musikgrupper (mom. 20)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Bidraget till”
och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som motionärerna ger uttryck för,
nämligen att de fria grupperna och deras verksamhet inom teater-, dans- och
musikområdena ger ett mycket värdefullt bidrag till det svenska kulturlivet
och att en kraftig ökning av stödet till dem är motiverat. En förändring av
anslagsstrukturen bör därvid göras i enlighet med kulturrådets förslag.
Utskottet tillstyrker således bifall till motionen i här aktuell del. Detta
ställningstagande innebär att motionerna Kr229 yrkande 15 och Kr353
yrkande 9 tillgodoses.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Kr229 yrkande 15 och 1988/89:Kr353 yrkande 9 samt
med bifall till motion 1988/89:Kr242 yrkande 1 delvis och yrkande 2
dels under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Bidrag till fria
musikgrupper och arrangerande musikverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr., dels till
Bidrag till fria teater- och dansgrupper för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 41 153 000 kr.,

21. Medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper (mom. 20)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Bidraget till”
och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

I motion Kr353 framhålls att de fria teater-, dans- och musikgrupperna
arbetar under mycket svåra förhållanden och att en fortsatt reformering av
stödet till dessa grupper därför är angelägen.

1988/89:KrU 17

Utskottet delar motionärernas uppfattning. I enlighet med motionärernas
förslag bör bidraget räknas upp med 11 milj. kr. utöver regeringens förslag,
varav 8 milj. kr. bör fördelas till de fria teatergrupperna och 3 milj. kr. till de
fria dansgrupperna. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses motion
Kr229 yrkande 15 samt i viss mån även motion Kr242 yrkande 1 delvis och
yrkande 2.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Kr229 yrkande 15 och 1988/89:Kr242 yrkande 1 delvis
och yrkande 2 samt med bifall till motion 1988/89:Kr353 yrkande 9 till
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper anvisar ett reservationsanslag
av 51 000 000 kr.,

Särskilt yttrande
Artistförmedling (mom. 8)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Enligt vår principiella uppfattning - som vi ger närmare uttryck för i annat
sammanhang (se bl.a. KrU 1985/86:6 y) - bör det statliga arbetsförmedlingsmonopolet
på kultursektorn avvecklas. Den artistförmedling som bedrivs
inom ramen för Svenska rikskonserters verksamhet ser vi som en del i en
ökad mångfald på arbetsförmedlingssidan.

1988/89:KrU17

Innehållsförteckning

1988/89:KrU 17

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Utskottet 4

Bidragskonstruktionen för bidragen till Svenska riksteatern, Operan

och Dramatiska teatern 4

Bidrag till Svenska riksteatern (F 9) 7

Bidrag till Operan (F10) 8

Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter (F

11) 9

Bidrag till Dramatiska teatern (F12) 9

Bidrag till Svenska rikskonserter (F13) 9

Bidrag till regional musikverksamhet (F14) 11

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (F

15) 12

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (F16) .. 14

Bidrag tili Musikaliska akademien (F17) 15

Hemställan 15

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern (vpk) 18

2. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern (mp) 18

3. Beräknande av medel för artistförmedling m.m. (m) 19

4. Beräknande av medel för fonogramproduktion (m) 19

5. Särskilda resurser för beställning av verk m.m. (fp) 20

6. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter (m) 20

7. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter (fp) 21

8. Stöd till skådebaneverksamhet (m) 21

9. Uttalande om resurser för marknadsföring (m) 21

10. Viss teaterfrämjande verksamhet (fp) 22

11. Viss teaterfrämjande verksamhet (c) 22

12. Viss teaterfrämjande verksamhet (m) 23

13. Anslaget i övrigt till grundbidrag (c) 23

14. Anslaget i övrigt till grundbidrag (vpk) 23

15. Stöd till teaterverksamhet i län som saknar egen länsteater (mp) .. 24

16. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner (c) 24

17. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans-och musikinstitutioner (vpk) 25

18. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans-och musikinstitutioner (mp) 25

19. Medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (fp) 25

20. Medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-, dans- och 1988/89:KrU17

musikgrupper (vpk) 26

21. Medelsanvisningen m.m. till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (mp) 26

Särskilt yttrande

Artistförmedling (fp) 27