Kulturutskottets betänkande
1988/89:KrU15 »»

Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

1988/89

KrU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m.m. lagts fram under
rubriken Allmän kulturverksamhet m.m. (anslag F 1-F 3),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen och
motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor.

Utskottet behandlar i ett inledande avsnitt ett antal övergripande kulturfrågor,
nämligen bl.a. frågor om de kulturpolitiska målen, om utvärdering
av 1974 års kulturpolitiska beslut, om sponsring samt om regional kulturverksamhet.
I sistnämnda hänseende anför utskottet kritiska synpunkter
med anledning av att regeringen inte tillsatt en sådan utredning om utbyggnaden
av det regionala kulturstödet som riksdagen begärt våren 1987.
Regeringen har dock nyligen tillkallat en sakkunnig som fått i uppdrag att ta
fram visst material på området och vissa särskilda utredningsuppdrag har
givits tidigare. Utskottet anser att i den situation som uppkommit det inte är
realistiskt att nu förorda att utredningsarbetet får ett parlamentariskt inslag,
eftersom det är angeläget att riksdagen kan fatta beslut på området så tidigt
att ett fortsatt reformprogram kan påbörjas budgetåret 1990/91. Utskottet
hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vissa
synpunkter på utredningsarbetet och tidpunkten för redovisningen av detta.

I propositionen föreslås att ett trettiotal bidragsändamål, som hittills
utgjort särskilda anslagsposter, skall sammanföras under anslaget F 2. Bidrag
till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Ett anslag på
90,1 milj. kr. föreslås. Den största anslagsposten uppgår till ca 39 milj. kr.
och avser bidag till organisationer och institutioner inom kulturområdet.
Det föreslås att kulturrådet skall fördela dessa medel.

Utskottet motsätter sig en så omfattande överflyttning av beslutsfunktionerna
till kulturrådet som regeringens förslag innebär. I princip bör riksdagen
tills vidare efter förslag av regeringen ta ställning till olika bidragsändamål
som upptagits under olika anslagsposter. För nästa budgetår bör det
dock överlåtas på regeringen att besluta om fördelningen av de medel som
beräknas för den angivna anslagsposten. Det undantaget bör göras att
riksdagen fastställer statsbidragen till Drottningholmsteatern och Vadstenaakademien.

1 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 15

Utskottet föreslår med anledning av motioner en höjning av bidraget till
Drottningholmsteatern med närmare 700 000 kr. till 4 125 000 kr. och av
bidraget till Vadstenaakademien med 300 000 kr. till 865 000 kr. Som en
följd härav föreslås en uppräkning av medelsanvisningen under anslaget
med 812 000 kr.

Utskottet anser att två organisationer på bild- och formområdet bör få
sina bidrag höjda till minst vissa i betänkandet angivna belopp.

De förslag av regeringen till medelsberäkningar och medelsanvisningar
som inte behandlats i det föregående tillstyrks av utskottet.

Vid betänkandet har fogats 33 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av vilka frågor som behandlas
i reservationerna.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har

dels under punkt F 1 (s. 330-331) föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 18 339 000 kr.,

dels under punkt F 2 (s. 331-339) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1989/90
anvisa ett reservationsanslag på 90 137 000 kr.

dels under punkt F 3 (s. 339-340) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
samisk kultur för budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag på 2 816 000 kr.

Motioner

1988/89:Kr201 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggd
musikteaterverksamhet i södra Sverige.

1988/89:Kr205 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällets kulturpolitiska uppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om analys av kulturens ekonomiska villkor och formulering av ett
långsiktigt mål för statens ekonomiska kultursatsningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sponsring inom kulturområdet,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts för att föreslå insatser för att förverkliga decentraliseringsmålet i
1974 års kulturpolitiska beslut enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1988/89: Kr213 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till samisk kultur för budgetåret 1989/90 anslår 798 000 kr. utöver regeringens
förslag, eller således 3 614 000 kr.

1988/89: KrU 15

1988/89: K.r221 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen till Bidrag til! samisk kultur för budgetåret 1989/90 anslår 800 000
kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 3 616 000 kr.

1988/89:Kr222 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional verksamhet
på bildkonstens område.

1988/89:Kr223 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
resurser för utrustning till Tidaholms konstgrafiska verkstad.

1988/89:Kr229 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de kulturpolitiska målen bör kompletteras med dels ett krav
på konstnärlig kvalitet, dels ett krav på rimliga arbetsvillkor för landets fritt
arbetande kulturskapare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslagsstrukturen för Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (F 2),

3. att riksdagen beslutar att det ur anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (F 2) skall utgå 400 000 kr. till Marionetteatern
för teaterverksamhet.

1988/89:Kr230 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp,c,vpk,mp) vari yrkas att
riksdagen för budgetåret 1989/90 till föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern
anvisar ett reservationsanslag av 4 125 000 kr.

1988/89:Kr237 av Alexander Chrisopoulos och Berith Eriksson (båda vpk)
vari yrkas att riksdagen med ändring av proposition 1988/89:100 beslutar att
under Utbildningsdepartementet, bil. 10, F 2, Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m., ej medge den föreslagna anslagskonstruktionen
utan bibehålla tidigare års poster.

1988/89:Kr238 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett till 500 000 kr. ökat
anslag till Immigrantinstitutet inom ramen för anslaget Till statens kulturråds
disposition för bidrag till organisationer och institutioner inom kulturområdet
(prop. 1988/89:100, bil. 10, F 2).

1988/89:Kr242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar a) att under Utbildningsdepartementet, bil. 10, F

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper inrätta ytterligare ett
anslag benämnt Bidrag till fria musikgrupper och arrangerande musikverksamhet,
b) att uppföra detta anslag till 15 000 000 kr. och att posten Arrangerande
musikföreningar under F 2. Bidrag till utvecklingsarbete inom
kulturområdet inryms under detta nya anslag,

3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsarbete inom kulturområdet för
budgetåret 1989/90 avseende Centrumbildningar på dansens, teaterns, musikens,
filmens, bildkonstens och litteraturens områden anslår 4 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

1988/89: KrU 15

Yrkande 1 i motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU17,
såvitt avser medelsanvisning under anslaget F 16.

1988/89:Kr250 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett nytt statsbidrag för att kommunerna skall
kunna skaffa sig depåer med musikinstrument i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1988/89:Kr251 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar utse Värmland till försökslän såvitt avser utvecklingsverksamhet
på kulturområdet i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Kr252 av Roland Larsson m.fl. (c,m,vpk,fp,mp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1989/90 beviljar den realökning med
300 000 kr. till Vadstena-akademien som kulturrådet föreslår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bidraget till
Vadstena-akademien även fortsättningsvis som en särskild anslagspost skall
underställas riksdagens prövning.

1988/89:Kr253 av Torsten Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
Vadstena-akademien och Drottningholmsteatern även fortsättningsvis får
besked om storleken på sina verksamhetsbidrag vid statsbudgetens offentliggörande.

1988/89:Kr255 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen med ändring av proposition 1988/89:100 bil. 10 Utbildningsdepartementet
F 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 7 000 000
kr. förhöjt belopp, varav 2 000 000 kr. avser Lokal biblioteksverksamhet,
3 000 000 kr. avser Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
och 2 000 000 kr. avser Arbetsplatsbibliotek.

1988/89:Kr274 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den år 1987 av riksdagen
beslutade utredningen av de statliga bidragen till regionala kulturinstitutioner
snarast redovisas.

1988/89:Kr275 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd
till uppförande av en monumentalstudio vid Konstepidemin i Göteborg.

1988/89:Kr276 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Immigrantinstitutet för budgetåret 1989/90 anslår
220 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen till Immigrantinstitutet anslår 200 000 kr. som ett engångsanslag
för projekteringsarbete.

1988/89:Kr277 av Lars Sundin och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av stöd till Immigrantinstitutet i Borås.

1988/89:KrU15

1988/89:Kr279 av Lahja Exner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning
om möjligheterna att påbörja en försöksverksamhet med en finskspråkig
länsförfattare.

1988/89:Kr283 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av grundbeloppstilldelningen till stadsteatrarna i Malmö,
Göteborg och Stockholm samt Folkteatern och Stora teatern i Göteborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att följa utvecklingen på ovanstående teatrar för att vid behov
sätta in extra åtgärder.

1988/89:Kr294 av Anna Wohlin-Andersson och Stina Eliasson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten för de statsbidragsberättigade museerna att få
statliga försäkringsgarantier på samma villkor som de statliga museerna.

1988/89:Kr310 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1989/90 anslår 243 000 kr. för de samiska samlingarna vid Vilhelmina
folkbibliotek.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo266.

1988/89:Kr312 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till upprättandet av ett kurdiskt kulturcentrum i
Sverige.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:U534.

1988/89:Kr313 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 1% av statsbudgeten bör avsättas för kulturella ändamål,

3. att riksdagen till olika kulturella ändamål för budgetåret 1989/90 anslår
842 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen begär att regeringen i kompletteringspropositionen återkommer
med förslag om kultursatsningar i enlighet med vad som i motionen
anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild kulturfond i
enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sponsring inom det allmänna kulturlivet ej bör förekomma.

1988/89:Kx314 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frihet, mångfald och kvalitet skall utgöra riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ideellt verkande krafter i kulturlivet,

1988/89 :KrU 15

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentralisering av offentligt kulturstöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en regionalisering och en väl fungerande kulturverksamhet i alla
delar av landet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sponsring av kulturlivet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen för kulturlivet av att etermediemonopolet avskaffas,

11. att riksdagen till F 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag om
74 614 000 kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av bidrag under anslaget F 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslagsstrukturen för F 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet.

1988/89:Kr315 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
regional kulturpolitik.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A464.

1988/89:Kr322 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp,m,c,vpk.mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stöd till arrangemanget av folkmusik- och dansåret 1990.

1988/89:Kr325 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat antal grundbelopp till Malmö stadsteater,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av bidragsgivningen inom teaterområdet.

1988/89:Kr326 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredningen av de statliga bidragen till regionala institutioner.

1988/89:Kr350 av Jan Strömdahl m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet (prop. 100, bil. 10, F
2) för budgetåret 1989/90 anslår 2 000 (XX) kr. till ett invandrarcentrum i
Botkyrka.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T253.

1988/89:Kr351 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att TV,
radio, tidningar, föreningar m.fl. bör stödjas i att ta upp frågan om kulturella
möten och till att få förståelse, kunskap och insikt i invandrarnas
problem.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf545.

1988/89: KrU 15

1988/89:Kr353 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av att bibliotekens standard garanteras i lag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Dansens hus bör lokaliseras till Folkets hus i Stockholm,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållande av anslagsstrukturen för Utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet (F 2),

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om datoriseringen av biblioteken,

16. att riksdagen anvisar 13 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit
till anslagsposten 7, Till regeringens disposition (F 2).

1988/89:Kr355 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att utvärdera 1974 års kulturpolitiska beslut och
formulera handlingslinjer för framtiden,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till en ny anslagsstruktur
samt att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande
regeringens och kulturrådets hantering av anslagsfördelningen inför budgetåret
1989/90,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för kultur i vardagslivet

4. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Kultur i vardagslivet anvisa
3 500 000 kr. genom omfördelning av 2 500 000 kr. från anslaget Kultur i
arbetslivet och 1 000 000 kr. från tidigare anslag till Skådebanan som friställts
efter dess konkurs,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att skapa en permanent dansscen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatta insatser för att säkerställa genomförandet av folkmusikoch
dansåret 1990,

19. att riksdagen beslutar att till Vadstena-akademien anvisa ett i förhållande
till nu utgående statsanslag med 516 000 kr. förhöjt anslag om
1 081 000 kr.

Yrkande 4 i motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU17,
såvitt avser Skådebanan.

1988/89:Kr356 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om körsångens ställning
i det svenska kulturlivet varvid också förslag bör utarbetas som syftar
till att förbättra körsångens villkor,

2. att riksdagen beslutar att ett körcentrum skall inrättas och att under
bil. 10 Utbildningsdepartementet F Allmän Kulturverksamhet m.m. anvisa
600 000 kr. på ett särskilt upprättat anslag Körcentrum.

1988/89:Sf517 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av de Sverige-finska institutionernas ekonomiska
situation i syfte att trygga deras existens inför framtiden.

1988/89 :KrU 15

Utskottet

1988/89:KrU 15

Övergripande kulturfrågor
Kulturpolitiska mål, m.m.

Enligt de av riksdagen år 1974 (prop. 1974:28, KrU 1974:15 s. 3 och 19-20,
rskr. 1974:248) fastställda kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken

- medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar
för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

- ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt
mellan människor,

- motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet,

- främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet,

- utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov,

- möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

- garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs,

- främja ett utbyte av erfarenheter och ider inom kulturområdet över
språk- och nationsgränserna.

Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska kulturpolitiken fastställdes,
har målen fått ett konkret innehåll genom bl.a. beslut i budgetsammanhang
och genom särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.

Liksom under tidigare år har under den allmänna motionstiden i år en rad
skilda motioner väckts av oppositionspartier med yrkanden som avser eller
har nära samband med de kulturpolitiska målen.

I motion Kr314 redovisar företrädare för moderata samlingspartiet sin syn
på frågan om vilka riktlinjer för kulturpolitiken som bör gälla. De vill att
frihet, mångfald och kvalitet skall fastställas som sådana riktlinjer. I det
följande behandlas flera yrkanden i motionen som har samband med det här
behandlade.

Den liberala kulturpolitiken redovisas i motion Kr229 av företrädare för
folkpartiet. De kulturpolitiska målen bör enligt motionärerna kompletteras
med krav på konstnärlig kvalitet och på rimliga arbetsvillkor för landets fritt
arbetande kulturskapare. I motionen utvecklas utförligt synen på kulturpolitiken.

Även i motion Kr205 av centerpartiet diskuteras samhällets kulturpolitiska
uppgifter. Motionärerna framhåller att dessa uppgifter är mångskiftande
och att det svårligen låter sig sammanfattas i någon sammanhållen doktrin
på området nu eller i framtiden. De anser dock att följande riktlinjer kan
urskiljas. Samhället har en viktig uppgift i att garantera och utveckla yttrandefrihet
och församlingsfrihet. Det skall främja mångfald och variation i
kulturyttringarna. Samhället skall också verka för att det i alla delar av
landet kan utvecklas ett aktivt kulturliv. Slutligen framhålls att samhället
har ett ansvar för att yrkesverksamma kulturutövare bereds en rimlig försörjning.

Vänsterpartiet kommunisterna vill i en partimotion, Kr313, att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna innehållet i sex att-satser som
enligt motionärernas mening skall utgöra riktlinjer för kulturpolitiken. Motionärerna
vill bl.a. ha åtgärder för att utveckla och stödja kulturyttringar
som vänder sig mot förtryck och degradering av människan och i stället
genom sitt motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling och för att
särskilt stödja den kulturella kampen för de utsatta grupper som har särskilda
erfarenheter och behov, vilket förutsätter klassamhällets nedbrytande.
I flera av de övriga att-satserna anknyter motionärerna till innehållet i
vissa av de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen.

Beträffande motionens innehåll i övrigt hänvisar utskottet till den fullständiga
motionsmotiveringen. Även då det gäller de övriga motionerna
hänvisar utskottet till motiveringarna i motionerna.

Utskottet vill i likhet med vad utskottet gjorde förra året hänvisa till vad
utskottet anförde år 1987, då motioner med i huvudsak samma innehåll som
motionerna Kr229 och Kr314 behandlades. Utskottet anförde (KrU 1986/
87:12 s. 5):

Enighet råder om de åtta kulturpolitiska mål som inledningsvis redovisats.
Härutöver har i olika sammanhang, bl.a. motionsvägen, uttryckts önskemål
om att ytterligare sådana mål skall fastställas eller att de fastställda målen
skall brytas ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett. 1 vissa fall har
framställda krav om de kulturpolitiska målen reellt sett avsett frågan om hur
dessa mål skall nås. Kraven har med andra ord avsett mera medel än mål.

De fastställda kulturpolitiska målen är väl ägnade att även i fortsättningen
läggas till grund för kulturpolitiken och det finns enligt utskottets
mening inte skäl att ompröva målen. Utskottet är inte heller berett att
förorda att ytterligare kulturpolitiska mål fastställs. Det är naturligt att krav
härom efter hand kommer fram och den omständigheten att ytterligare mål
inte formellt fastställs hindrar inte att vissa sådana kan vara allmänt accepterade
som riktlinjer för kulturpolitiken. Detta gäller bl.a. i fråga om kravet
att kulturpolitiken skall bygga på en kvalitetssträvan.

Det är uppenbart att det också kan komma att finnas andra mål för
kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan föreligga. En fortlöpande
komplettering av de nu gällande åtta målen skulle emellertid enligt
utskottets mening kunna uppfattas som om de mål som vid varje givet
tillfälle formellt fastställts skulle ge en fullständig redovisning för de principer
som gäller för kulturpolitiken. Detta skulle enligt utskottets mening
vara olämpligt av det skälet att ett sådant system skulle vara ägnat att låsa
fast utvecklingen.

I linje med vad som ovan sagts och med vad utskottet framhållit, framstår
det som naturligt att olika partier utifrån sina värderingar kan ha olika
uppfattningar om hur alla de eftersträvade målen bäst skall uppnås. Detta
tar sig också uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de
bästa förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet har årligen anledning
att ta ställning till åtskilliga sådana förslag vid behandlingen av
kulturbudgeten eller av särpropositioner på kulturområdet.

Även då det gäller förslag om hur de kulturpolitiska målen skall uppnås
kan många gånger stor enighet råda. Detta gäller inte minst i sådana fall där
det med fog kan hävdas att ett genomförande av förslaget inte bara är ett
medel för att åstadkomma ett eller flera kulturpolitiska mål utan också ett
angeläget mål eller delmål. Exempel härpå är förslag om att kulturarbetarna
skall tillförsäkras goda villkor. Till belysning av det sagda kan hänvisas

1988/89:KrU15

till att det, i det kulturpolitiska mål som avser yttrandefriheten, anges att
kulturpolitiken skall medverka till att skapa reella förutsättningar för att
yttrandefriheten skall kunna utnyttjas.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i här aktuellt avseende. Motion Kr205
yrkande 1, motion Kr229 yrkande 1, motion Kr313 yrkande 1 och motion
Kr314 yrkande 1 får anses besvarade med det anförda. Yrkandena avstyrks
således.

Det allmänna bör på olika sätt stödja ideellt verkande krafter inom kulturlivet,
framhålls det i motion Kr314 (yrkande 2).

Utskottet anser det inte motiverat med någon särskild åtgärd med anledning
av yrkandet. Såväl staten som landstingen och kommunerna ger i
betydande omfattning sådant stöd som motionärerna förordar. Det statliga
stödet utgår bl.a. i form av stöd till folkbildningsområdet och bidrag över
kulturbudgeten.

Även yrkande 7 i samma motion. Kr314, avstyrks. Motionärerna tar upp
frågan om betydelsen för kulturlivet av ett avskaffande av etermediemonopolet.
Utskottet får anledning att senare - bl.a. i samband med behandlingen
av resurserna till Sveriges Radio - diskutera kulturen i etermedia.

Utskottet tar härefter upp till behandling två motionsyrkanden, som väckts
av företrädare för centerpartiet och som sakligt sett har ett nära inbördes
samband. Enligt motion Kr355 skall riksdagen hos regeringen begära att det
tillsätts en parlamentarisk utredning med uppgift att utvärdera 1974 års
kulturpolitiska beslut och formulera handlingslinjer för framtiden (yrkande
1). Motionärerna tar i motionen upp även frågan om treårsprogram för
anslagen till kulturändamål. Denna fråga får utskottet anledning återkomma
till i ett senare avsnitt i detta betänkande (s. 20). I motion Kr205
förordas en analys av kulturens ekonomiska villkor och formulering av ett
långsiktigt mål för statens ekonomiska kultursatsningar (yrkande 2). Motionärerna
anser att det mål som bör uppnås fram till år 2000 är att en
procent av statsbudgeten skall gå till kulturella ändamål. Även frågan om
att finna kompletterande finansieringskällor för kulturen berörs i sammanhanget.

Utskottet har sedan år 1984 varje år behandlat motioner från centerpartiet
av samma eller likartat innehåll som de här redovisade yrkandena
(senast KrU 1987/88:12 s. 6). I samtliga fall har riksdagen på förslag av
utskottet avslagit de tidigare motionsyrkandena.

Beträffande de nu aktuella yrkandena gör utskottet följande bedömning.
Det är utomordentligt viktigt att det sker en kartläggning och utvärdering
av gjorda insatser på kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av
vad som därvid kommer fram. En övergripande parlamentarisk utredning
om kulturpolitiken skulle dock, om den tillsattes under den närmaste tiden,
innebära betydande risker för att angelägna delreformer skulle skjutas på
framtiden. Inom olika delar av kultursektorn har nämligen särskilda utredningsuppdrag
givits och det finns anledning utgå från att ytterligare
sådana tillkommer. Även de insatser för en förbättring av kulturstatistiken
som pågår är av betydelse för prövning av motionsyrkandena. Utskottets

1988/89:KrU15

synsätt stämmer i här aktuellt avseende överens med vad som anförts i årets
budgetproposition (s. 327-328). Till den särskilda frågan om förbättring av
det regionala kulturstödet återkommer utskottet i det följande. Beträffande
statsutgifterna för kulturändamål vill utskottet framhålla att frågan om ett
ökat statligt stöd till kulturområdet får prövas i första hand i budgetsammanhang.
Det sagda leder till slutsatsen att motion Kr205 yrkande 2 och
motion Kr355 yrkande 1 avstyrks.

Mycket långtgående krav på ökade ekonomiska insatser pä kulturområdet
framställs i motion Kr313 (vpk). Motionärerna vill att det över kulturbudgeten
skall satsas totalt 1 miljard kronor utöver vad regeringen föreslagit,
vilket enligt motionärernas beräkningar skulle innebära att en procent
av statsbudgeten satsas på kulturområdet. Ett ökat anslag om 842 milj.
kr. föreslås till ändamål, som regeringen bör precisera i förslag till riksdagen
(yrkandena 2-4).

Utskottet tar i det följande och i andra betänkanden ställning till regeringens
förslag till medelsanvisning under olika anslag på kulturområdet för
nästa budgetår. Denna prövning kan ej bindas till en nu fastställd totalram.
Den bedömningen kan dock göras i detta sammanhang att det inte finns
ekonomiskt utrymme för en ökning av kultursatsningarna till den nivå som
förordas i motionen. De här aktuella yrkandena avstyrks.

Frågor rörande regional kulturverksamhet m.m.

Kulturpolitiken skall enligt ett av de år 1974 antagna och i det föregående
redovisade kulturpolitiska målen främja decentralisering av verksamhet och
beslutsfunktioner inom kulturområdet. Den skall vidare bl.a. utformas med
hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

Efter 1974 års beslut har betydande insatser gjorts för att bygga ut den
regionala kulturverksamheten. Staten har främst gett stöd genom bidrag till
olika länsinstitutioner - exempelvis länsteatrarna - och till studieförbunden.

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 50-51) presenterade
regeringen en treårig plan för utbyggnad av de små regionala teatrarna
och museerna. Denna plan har efter beslut av riksdagen senast våren
1988 fullföljts budgetåret 1988/89.

I sitt av riksdagen i denna del godkända betänkande KrU 1986/87:12
(rskr. 1986/87:161) uttalade utskottet våren 1987 att det finns en långtgående
enighet om vikten av att den regionala kulturverksamheten ges goda
möjligheter att utvecklas. Enligt utskottets mening, anfördes det, är det
därför angeläget att regeringen snarast tillsätter en utredning som får i
uppdrag att lägga fram förslag till den fortsatta utbyggnaden av det statliga
stödet till regional kulturverksamhet. Det är nämligen nödvändigt, anförde
utskottet, att sedan den pågående utbyggnaden av grundbeloppssystemet
slutförts budgetåret 1988/89, reformarbetet fortsätter utan avbrott.

Utskottet uppmärksammade behovet av att se över bidragsreglerna för
den regionala kulturverksamheten efter det att landstingen övertagit ansvaret
för regionmusiken, då två olika stödsystem kommer att tillämpas för
regional kulturverksamhet. Vidare anförde utskottet bl.a. att under utredningsarbetet
måste särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om stödet

1988/89: KrU 15

till institutioner i Göteborg, Malmö och andra större kommuner utanför
Stockholmsområdet. Utskottet utvecklade närmare sina synpunkter i detta
hänseende.

Efter förslag av utskottet hemställde riksdagen förra våren att regeringen
snarast skulle tillsätta den begärda utredningen (KrU 1987/88:12 s. 11, rskr.
1987/88:221). Utskottet ansåg det anmärkningsvärt att utredningen ännu
inte tillsatts.

1 årets budgetproposition har regeringen angett riktlinjer för det fortsatta
reformarbetet på kulturområdet. För perioden 1989/90 - 1991/92 beräknas
ett resurstillskott på sammanlagt 300 milj. kr. Det regionala kulturlivet är
ett av de områden som skall ges prioritet vid fördelningen av dessa medel.
Utskottet har inhämtat att avsikten är att särskilda satsningar på detta
område skall göras budgetåret 1990/91 efter förslag i budgetpropositionen
1990.

Beträffande utredningsarbete av betydelse för satsningar på regionernas
kulturverksamhet kan nämnas följande. Kulturrådet skall granska och redovisa
hur situationen bör utvecklas i de län som saknar en fast teater. En
särskild sakkunnig gör en översyn av symfoniorkestrarnas situation. Regeringen
har gjort bedömningen att det utöver det nämnda utredningsarbetet
behövs faktaunderlag och principresonemang som möjliggör en mer övergripande
diskussion om inriktningen av det statliga stödet till kulturverksamheten
i regionerna. En särskild sakkunnig har nyligen fått i uppdrag att
ta fram detta material. Den sakkunnige skall kartlägga omfattning och
former för statligt stöd till regional kulturverksamhet, förutsättningslöst
granska den struktur som stödet har fått och lämna förslag beträffande
stödets framtida inriktning och utformning, som kan tas till utgångspunkt
för ett konkret reformprogram i budgetpropositionen 1990.

I en rad motioner tas upp olika frågor om det regionala kulturstödet. De
motioner eller motionsyrkanden som utskottet behandlar i detta sammanhang
är följande, nämligen Kr205 (c) yrkande 5, Kr274 (fp) yrkande 1,
Kr283 (s), Kr314 (m) yrkande 4, Kr325 (s) och Kr326 (fp) yrkande 2.
Yrkandena i motionerna är i vissa fall övergripande, i andra fall mycket
specialiserade. Sålunda begärs i en av motionerna (Kr205) en parlamentarisk
utredning som skall föreslå insatser för att förverkliga decentraliseringsmålet
i 1974 års kulturpolitiska beslut enligt riktlinjer som anges i motionen,
medan ett motionsyrkande (Kr325) syftar till att Malmö stadsteater skall få
fler grundbelopp. I flera motioner tas upp frågor om tillsättandet och
genomförandet av den av riksdagen för två år sedan begärda utredningen på
området. På teaterområdet tas upp frågor om behovet av ett ökat statligt
stöd till - förutom stadsteatern i Malmö - stadsteatrarna i Göteborg och
Stockholm samt Folkteatern i Göteborg och Göteborgs Musikteater AB
(tidigare Stora teatern) i Göteborg.

Utskottet anser det ytterst anmärkningsvärt att regeringen - trots att
begäran upprepades förra året - inte tillsatt en sådan utredning som riksdagen
begärde för två år sedan i vidare mån än vad som redovisats ovan,
nämligen genom att vissa begränsade utredningsuppdrag givits och en särskild
sakkunnig inom utbildningsdepartementet nyligen tillkallats för att ta
fram visst material. En följd av regeringens underlåtenhet att efterkomma

1988/89:KrU15

riksdagens begäran är att det påbörjade reformarbetet inte kan fullföljas
utan avbrott vid utgången av innevarande budgetår. Vidare ges bl.a. huvudmännen
för olika regionala institutioner inte möjlighet att ge sin syn på det
fortsatta reformarbetet förrän i ett skede då förutsättningarna att ta hänsyn
till deras synpunkter är begränsade. Det är uppenbart att det tidsmässiga
utrymmet för en remissbehandling av utredningsresultaten blir knappt eller
obefintligt.

I den situation som nu uppstått anser sig utskottet vara tvingat att acceptera
regeringens uppläggning av förberedelsearbetet för fortsatta statliga
insatser för stöd till regionernas kulturverksamhet. Det är inte realistiskt att
nu förorda att utredningsarbetet får ett parlamentariskt inslag, eftersom ett
sådant utredningsarbete skulle vara ägnat att försena insatserna; det är
angeläget att riksdagen kan fatta beslut på området så tidigt att ett fortsatt
reformprogram kan påbörjas budgetåret 1990/91.

Då det gäller innehållet i övrigt i motionerna gör utskottet den bedömningen
att de olika krav som framställs i dem i allt väsentligt ligger inom
ramen för det utredningsarbete som nu pågår. Eftersom motionerna speglar
en opinion som finns på området är det dock viktigt att innehållet i motionerna
särskilt uppmärksammas under utredningsarbetet.

Utskottet vill starkt understryka angelägenheten av att det sker en redovisning
av detta arbete i sådan tid att det ges en reell möjlighet för remissorganen
att avge genomarbetade yttranden.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I detta sammanhang behandlar utskottet även två motioner, som syftar till
ökat stöd till kulturpolitiska satsningar i Värmland, nämligen motionerna
Kr251 (c) och Kr315 (s). Enligt motion Kr251 bör Värmland utses till
försökslän för särskilda kulturpolitiska satsningar och för tillgång till medel
från anslaget F 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet på kulturområdet m.m.
Enligt motion Kr315 bör Värmland bli ett experimentområde för en kraftfull
kulturell satsning i syfte att påverka den regionala utvecklingen.

Utskottet vill framhålla att det råder allmän enighet om att ökade satsningar
på det regionala kulturlivet bör göras. Inom ramen för det utredningsarbete
som skall föregå sådana satsningar får beaktas bl.a. behovet
av stöd till Värmland. Med hänsyn till innehållet i motionerna finnns det
också skäl nämna att frågor om regionalpolitisk! motiverade satsningar på
kulturområdet får prövas bl.a. på grundval av det utredningsförslag som
senare i år kommer att läggas fram av 1987 års regionalpolitiska kommitté
(I 1987:02) REK 87. Frågan om stöd från det nämnda anslaget får prövas i
sedvanlig ordning efter ansökan och utifrån de riktlinjer som gäller för
bidrag från de olika anslagsposterna inom anslaget.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna. Dessa avstyrks
därför.

Utskottet behandlar här även motion Kr314 (m), såvitt däri tas upp frågan
om en decentralisering av beslut om offentligt kulturstöd (yrkande 3). Motionärerna
anför att kulturrådet har ett orimligt stort inflytande över för -

1988/89: KrUl 5

delningen av offentligt kulturstöd och att det är nödvändigt att kulturstöd
beslutas av ett flertal självständiga organ. Som exempel nämns i motionen
bl.a. att stödet till länsmuseerna skulle kunna fördelas av ett samarbetsorgan
mellan museerna.

Utskottet har, då likartade motionsyrkanden behandlats under tidigare
år, bl.a. framhållit att det statliga kulturstödet fördelas inte bara av kulturrådet
utan även av en rad andra myndigheter och organ, bland dem konstnärsnämnden,
riksarkivet, riksantikvarieämbetet och Svenska institutet (se
exempelvis KrU 1987/88:12 s. 8). Utskottet vill med anledning av det nu
aktuella yrkandet - som har en något annan inriktning än tidigare yrkanden
- också framhålla att det får anses ligga inom ramen för det utredningsarbete,
som avser det regionala kulturstödet, att pröva frågor av det slag
som tagits upp i motionen. Motionsyrkandet avstyrks. Utskottet vill i detta
sammanhang nämna att frågan om kulturrådets roll vid anslagsfördelning
också kommer att beröras vid behandlingen av anslaget F 2 (s. 19).

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion Kr201 (s), som syftar
till en utbyggnad av musikteaterverksamheten i södra Sverige med statligt
stöd. Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. Därvid framhåller
de bl.a. att stadsteatern i Malmö bör ges förutsättningar att, ännu starkare
än vad som hitintills varit fallet, få en möjlighet att profilera sig som en
regionteater för musikteaterverksamhet.

Utskottet hänvisar till vad utskottet anförde förra året, då en liknande
motion behandlades (se KrU 1987/88:12 s. 12). Utskottet erinrade bl.a. om
den i det föregående behandlade utredningen, som riksdagen begärt och
som skulle ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om stödet till institutionerna
i bl.a. Malmö. Utskottet framhöll också att tillkomsten av stora, nya
institutioner på kulturområdet i hög grad måste bygga på regionala initiativ
och på regional samverkan. Utskottet anser att motion Kr201 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Motion Kr294 (c) syftar till att de museer som har andra huvudmän än
staten men som får statsbidrag skall kunna få statliga försäkringsgarantier på
samma villkor som de statliga museerna.

Utskottet har inhämtat att den av motionärerna upptagna frågan utreds
inom utbildningsdepartementet. Utskottet förutsätter att utredningsarbetet
slutförs utan dröjsmål. Motionen påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Sponsring, kulturfonder

Flera motionsyrkanden om sponsring inom kulturlivet har framställts, nämligen
i yrkande 3 i motion Kr205 (c), yrkande 5 i motion Kr314 (m) och
yrkande 6 i motion Kr313 (vpk). Motionärerna bakom sistnämnda motion
tar helt avstånd från sponsring. I de båda andra motionerna redovisas en
positiv syn på sponsringen. Motionärerna anger dock vissa riktlinjer för i
vilken utsträckning sponsring bör vara tillåten.

Utskottet vidhåller den inställning till sponsring som utförligt redovisats i
betänkandet KrU 1986/87:12 (s. 14-15). Utskottets ståndpunkt kan sammanfattas
på följande sätt.

1988/89:KrU15

Inom vissa områden såsom industriminnesvården och kultur i arbetslivet
kan det vara motiverat att företagen stöder eller helt svarar för kulturverksamheten.
Inom andra områden får man inte underskatta riskerna för
en snedvridning av kulturinstitutionernas verksamhet om t.ex. tillfälliga
evenemang gynnas på bekostnad av basarbetet. Sponsring, som i praktiken
innebär att olika kulturaktiviteter utnyttjas främst för de stora företagens
marknadsföring, måste skiljas från den äldre form av stöd till kultur och
kulturutövare som brukar betecknas som mecenatskap.

Utskottet betonade i det angivna sammanhanget 1987 vikten av att olika
former av sponsring inte leder till att verksamheten påverkas. Utskottet
hänvisade till att erfarenheterna från andra länder visade att det främst är
kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får sponsorstöd. Om
så skulle bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk obalans kunna
uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar. Vidare anförde utskottet
följande.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring sannolikt
inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar
för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser utskottet
att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande sponsorverksamhet.
Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen beaktas och att man
uppmärksammar effekterna på kulturlivet. Erfarenheterna i fråga om
sponsring och likartade företeelser i vårt land från senare år och särskilt från
den senaste tiden ger enligt utskottets mening särskild anledning till vaksamhet
på området.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion Kr205 yrkande 3, motion
Kr313 yrkande 6 och motion Kr314 yrkande 5.

Motionärerna bakom motion Kr313 anser att det ökade intresset hos företagen
för kulturen bör tas till vara på det sättet att det bildas en särskild
kulturfond som bör användas för att stimulera och utveckla den svenska
kulturen, det svenska arbetande folkets kultur.

På hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen till känna
vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna att skapa en
eller flera kulturfonder (KrU 1985/86:18 s. 16-17, rskr. 1985/86:192). Utskottet
hänvisar till den utförliga diskussionen i utskottsbetänkandet.

Efter viss utredning har regeringen i december månad 1988 beslutat att
riksdagens skrivelse i här aktuell del skall läggas till handlingarna. I beslutet
hänvisas till att det tillkallats en särskild utredare med uppdrag att utreda
möjligheterna att skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, särskilt herrgårdar och
industriminnen. Enligt direktiven bör utredaren bl.a. studera möjligheterna
att bygga upp resurser, t.ex. i form av en stiftelseanknuten fond, genom
donationer eller intressentbidrag. Vidare hänvisas till att kulturministern
redovisar sin syn i svaret på en interpellation i ämnet (nr 1988/89:17, prot.
1988/89:18). I svaret hänvisade kulturministern till bl.a. de svårigheter som
visat sig föreligga att få sponsorstöd till en ny museibyggnad för Wasa.

Med hänvisning till det anförda anser sig utskottet inte kunna förorda ett
fortsatt utredningsarbete eller att det eljest vidtas någon åtgärd med an -

1988/89: KrU 15

ledning av det nu aktuella motionsyrkandet (yrkande 5). Utskottet får
anledning att senare diskutera frågan om en fond, som skulle avse även
kulturområdet, nämligen genom att utskottet vid behandlingen av ett antal
motionsyrkanden på lotteriområdet kommer att behandla ett yrkande i
motion Kr205 (c) om inrättandet av en kultur- och folkrörelsefond uppbyggd
med en andel av skatter, avgifter och rörelseöverskott som tillfaller
staten genom spel och lotterier.

Särskilda stödområden

Enligt vad utskottet inhämtat har kulturrådet lämnat bidrag till kollektivverkstäder
för utrustning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
Kr222 (m) och Kr223 (s). I motionerna tas upp frågan om stöd till
den konstgrafiska verkstad som finns i Tidaholm.

I motion Kr275 (m) framhålls behovet av stöd till uppförande av en monumentalstudio
vid Konstepidemin i Göteborg.

Konstepidemin är ett konstnärscentrum, där skapande yrkesutövare av
olika slag, bildkonstnärer, skådespelare, musiker och journalister har möjlighet
att hyra ateljéer eller andra arbetslokaler och där tillfälle ges till bl.a.
samarbete mellan konstnärer med skiftande inriktning. Gästateljéer finns.
Konstepidemin, som ännu är i ett uppbyggnads- och utvecklingsskede, är
också avsett att vara en mötesplats för kulturintresserade människor. Detta
centrum är beläget inom det sjukhusområde där det nedlagda Epidemisjukhuset
ligger. Det finns planer på att det - för att projektet Konstepidemin
skall kunna fullföljas - skall byggas en monumentalstudio, som kan ge
utrymme för utställningar och en experimentscen för teater och musik,
konferenser, festivaler, m.m.

Utskottet framhöll förra året, i samband med att en likartad motion
behandlades (KrU 1987/88:12 s. 14), att utbildningsdepartementet hade täta
kontakter med företrädare för Konstepidemin och följde verksamheten.
Med hänvisning härtill - och med erinran om att det inte inkommit någon
bidragsframställning till regeringen - anser utskottet att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp motionsyrkanden som avser vissa
frågor på musikområdet.

Den kommunala musikskolan är en frivillig verksamhet som bedrivs av de
flesta kommuner. Verksamheten är betydelsefull. Utskottet är emellertid
inte berett att vidta någon åtgärd för att det skulle införas ett nytt statsbidrag
för att kommunerna skulle kunna skaffa sig depåer med musikinstrument
som kunde hyras ut till eleverna. Motion Kr250 (vpk), vari önskemål
om ett sådant statsbidrag framförs, avstyrks därför.

Körsångens ställning i det svenska kulturlivet tas upp i motion Kr356 (vpk).
Utöver en utredning om bl.a. en förbättring av körsångens villkor yrkas att
det under ett särskilt anslag - Körcentrum - skall anvisas 600 000 kr. för
nästa budgetår.

Utskottet framhöll förra året då en likartad motion behandlades att den

1988/89: KrU 15

starka utvecklingen av körverksamheten i vårt land är frukten av ett framgångsrikt
folkbildningsarbete. Kyrkornas körverksamhet har därvid i hög
grad bidragit till utvecklingen. Studieförbunden har en stor uppgift att fylla i
framtiden på det här aktuella området. I detta sammanhang vill utskottet
också framhålla att körsången ägnats uppmärksamhet under arbetet med
den musikreform som genomfördes med giltighet fr.o.m. den 1 januari 1988
(se bl.a. CEMUS-bulletinen nr 6, juni 1986). Det finns också skäl framhålla
att det i årets budgetproposition (s. 328) anges att bl.a. insatser för att ge
amatörverksamheten större bredd och bättre kvalitet omfattas av de strävanden
som kommmer att tillmätas särskild vikt då underlag tas fram för
reformarbetet under de kommande två budgetåren. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionen.

Ett omfattande planeringsarbete för projektet Folkmusik- och dansåret 1990
pågår för närvarande. Avsikten är att året skall bli en generalmönstring på
området. En särskild organisationskommitté har tillsatts. Denna har tillförts
bl.a. personalresurser från utbildningsdepartementet. Vidare har regeringen
år 1987 och år 1988 fattat beslut om bidrag från de s.k. lotterimedlen
om tillhopa högst 500 000 kr. för genomförande av projektet. I motion
Kr322 (fp,m,c,vpk,mp) och motion Kr355 (c) framförs yrkanden som syftar
till fortsatta insatser för stöd till Folkmusik- och dansåret 1990.

Utskottet - som närmare informerat sig om uppläggningen av projektet
och som tidigare ställt sig positivt till detta - utgår från att regeringen även i
fortsättningen i positiv anda prövar bidragsframställningar rörande projektet.
Utskottet vill här också nämna att ökade resurser för kulturverksamhet
i studieförbunden beräknats i budgetpropositionen (s. 139-146). Förslaget,
som tillstyrkts av kulturutskottet (1988/89 :KrU2y), behandlas av
utbildningsutskottet i betänkandet 1988/89:UbU17. Ökade resurser på området
är ägnade att ge ett utrymme för att tillgodose krav från studieförbunden
med hänsyn till Folkmusik- och dansåret. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion Kr322 och motion Kr355 yrkande 18.

Vissa frågor rörande det kulturella samarbetet mellan Sverige och Finland

I motion Sf517 (s) tas upp frågan om de svensk-finska institutionernas
framtid. Motionen har väckts mot bakgrund av i första hand den stora
invandring som ägt rum till vårt land från Finland och de berättigade krav
som finns på att stärka det finska språkets ställning i Sverige. Motionärerna
pekar på olika sakfrågor som kräver sin lösning då det gäller finansieringen
av Sverigefinländarnas institutioner, särskilt sådana där stöd utgår både från
Sverige och Finland. Härvid framhålls särskilt behovet av en lösning av den
ekonomiska situationen för Stiftelsen Finlands hus och Arkivet för Sverigefinnar
och Finlandssvenskar i Sverige.

Utskottet vill för sin del framhålla vikten av att arbetet kan fortsätta med
att stärka det finska språkets ställning i Sverige, att förbättra Sverigefinländarnas
kulturutbud och i övrigt bygga ut kulturkontakterna mellan Sverige
och Finland. Arbetet i angivna hänseenden bedrivs i en rad olika former.
Det är naturligt att man inom bl.a. ramen för det arbete som pågår upp -

1988/89: KrU 15

2 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 15

märksammar även behovet av stöd till olika institutioner. Med hänsyn till
den uppmärksamhet som sålunda och i andra sammanhang ägnas frågan om
det ekonomiska stödet till institutionerna anser utskottet det inte nödvändigt
med något riksdagens initiativ med anledning av motionen. Utskottet
erinrar i sammanhanget om att frågan om stöd till det nämnda arkivet
behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU18.

Även i motion Kr279 (s) tas upp en fråga som syftar till att stärka det finska
språkets ställning i Sverige. Motionären redovisar en kulturverksamhet som
påbörjats i Finland i syfte att öka den regionala och samhälleliga jämlikheten
i kulturpolitiken, nämligen en verksamhet som innebär att länsförfattare
och andra länskonstnärsbefattningar inrättats. Länskonstnärerna har
till uppgift att sprida ider och vidga kännedomen om sina egna konstområden
bland den stora allmänheten, att instruera amatörer på resp. område
och att organisera olika slags evenemang på ifrågavarande kultursektor.
Enligt motionen bör en utredning sättas i gång om möjligheten att i vårt
land påbörja en försöksverksamhet med en finskspråkig läns författare.

Utskottet, som anser den av motionären upptagna frågan vara intressant,
vill framhålla att frågan är av den karaktären att den ligger inom ramen för
det arbete som bedrivs av bl.a. Samarbetsgruppen för Sverigefinländska
kulturfrågor. Med hänvisning härtill är något riksdagens initiativ med anledning
av motionen inte erforderligt. Motionen avstyrks därför.

Vissa invandrarfrågor

I detta huvudavsnitt behandlas även motion Kr351 (mp) om främjande av
insikten i främmande kulturer. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att TV, radio, tidningar, föreningar m.fl.
bör stödjas i att ta upp frågan om kulturella möten och till att få förståelse,
kunskap och insikt i invandrarnas problem.

Utskottet hänvisar till att det över arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel
utgår betydande belopp årligen för informationsinsatser, som har inte
minst en sådan inriktning som motionärerna förespråkar. Vidare utgår över
kulturbudgeten en rad bidrag som är ägnade att tillgodose motionens syfte.
Med hänvisning härtill - och under erinran om vikten av att värna om
pressens och radions frihet - avstyrks motionen.

Motionärerna bakom motion Kr312 (vpk) vill att riksdagen skall begära
förslag till upprättandet av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige. De medger
att Sverige har gjort mycket för att förbättra förhållandena för kurderna i
vårt land, bl.a. på språkområdet. Emellertid menar motionärerna att de
anslag som kurderna erhåller inte är tillräckliga för att kurderna själva skall
kunna genomföra en sådan satsning som inrättandet av ett kulturcentrum
skulle innebära.

Utskottet anser sig böra vidhålla sin uppfattning att invandrarnas organisationer
utan alltför detaljartade statsbidragsföreskrifter bör vara fria att
själva bedöma vilken verksamhet man bör prioritera (jfr KrU 1987/88:12 s.
22). Med hänsyn härtill och då utskottet inte kan förorda att förslag framläggs
om en särskild medelsanvisning för det ändamål som anges i motionen,
avstyrks denna.

1988/89: KrU 15

Statens kulturråd (F 1)

1988/89 :KrU 15

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, vilket innebär att ett förslagsanslag
på 18 339 000 kr. skall anvisas till statens kulturråd.

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(F 2)

Anslagsstruktur m.m.

I propositionen redovisar regeringen en översyn av den anslagsstruktur som
gjorts på kulturområdet. Regeringens ställningstagande till översynen innebär
att ett trettiotal bidragsändamål, som hittills utgjort särskilda anslagsposter
under olika anslag, skall sammanföras under anslaget F 2. Anslagsframställningen
har utformats i enlighet härmed. Regeringens förslag innebär
att det under anslaget skall finnas sex anslagsposter. Dessa redovisas i
följande tabell.

Anslagspost	Beräknat eller anvisat för motsvarande ändamål 1988/89	Förslag i propositionen
1. Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (6 i prop.)	13 600 000	15 656 (XX)
2. Till regeringens disposition (7 i prop.)	3 230 000	19 459 (XX)
3. Till statens kulturråds disposition för bidrag till organisationer och institutioner inom kulturområdet (8 i prop.)	34 866 (Kill	38 859 (XX)
4. Kultur i arbetslivet (9 i prop.)	6 547 000	7 (XX) (XX)
5. Lokal biblioteksverksamhet (10 i prop.)	4 349 000	6 523 (XX)
6. Bidrag till internationellt kulturutbyte (lii prop.)	2 538 (KX)	2 640 (XX)
Summa	65 130 (XX)	90 137 (XX)

Från anslagspost 1 i tabellen (nr 6 i prop.) utgår innevarande budgetår enligt
riksdagens beslut bidrag till Marionetteatern för teaterverksamhet med
400 000 kr. I anslagsposten 3 ingår bl.a. medel som för innevarande budgetår
anvisats under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
till Drottningholmsteatern (3 452 000 kr.) och Vadstenaakademien
(565 000 kr.).

Ett antal motionärer motsätter sig den ändring av anslagsstrukturen, som
regeringen stannat för. En genomgående tanke bakom de aktuella motionsyrkandena
- Kr229 (fp) yrkande 2, Kr237 (vpk), Kr314 (m) yrkande 19

13, Kr353 (mp) yrkande 3 och Kr355 (c) yrkande 2 - är att regeringens
förslag i allt för hög grad betar riksdagen dess hittillsvarande möjligheter att
bedöma vilka resurser som skall tilldelas olika ändamål. Merparten av
yrkandena går ut på att den hittillsvarande anslagsstrukturen skall bibehållas
eller att det i vart fall nästa år skall ske en återgång till denna. Det här
aktuella kravet i motion Kr355 anknyter i viss mån till ett i det föregående
behandlat yrkande om en parlamentariskt förankrad utvärdering av 1974
års kulturpolitiska beslut (se ovan s. 10). Detta yrkande har avstyrkts av
utskottet. Emellertid tas i motionen frågan om anslagsstrukturen även upp
utifrån andra utgångspunkter. Bl.a. förordas en utredning som skulle få i
uppgift att utveckla ett system för de i budgetpropositionen aviserade treårsprogrammen
för anslagen till kulturändamål. Enligt motionen skulle
denna utredning överväga även sammansättningen av de organ som skall
bereda och besluta om anslagsfrågor på kulturområdet; på detta område är
det särskilt viktigt att pluralitet och mångfald främjas, framhåller motionärerna.

Med anledning av yrkandena rörande anslagsstrukturen m.m. vill utskottet
anföra följande.

Enligt vad som redovisades i förra årets kompletteringsproposition skall
en omläggning av budgetprocessen äga rum (prop. 1987/88:150 s. 68, FiU
1987/88:30 s. 61). Avsikten är att åstadkomma ett mer ändamålsenligt
innehåll i budgetprocessen genom återkommande fördjupad redovisning,
analys och prövning vart tredje år av hela den verksamhet som en myndighet
ansvarar för (se även prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 8). De myndigheter och
andra organ som lämnar anslagsframställning skall delas in i tre grupper.
Kulturområdet skall enligt en redovisning i budgetpropositionen (bil. 15 s.
172) tillhöra budgetcykel 3. Detta innebär att den fördjupade verksamhetsprövningen
skall ske inför perioden 1993/94-1995/96. Som en förberedelse
för budgetomläggningen på kulturområdet avser regeringen att våren 1991
utfärda särskilda direktiv som skall ligga till grund för anslagsframställningarna
i september 1992.

Utskottet anser det angeläget framhålla vikten av att det utöver införande
av treåriga budgetramar med samma tidsintervall görs en övergripande
bedömning av utvecklingen på kulturområdet och redovisas planerade insatser
på området som inte ligger inom ramen för de förslag som läggs fram
under de olika anslagen. En samordning mellan förslagen om budgetramarna
och redovisningen i övrigt bör naturligtvis göras men det är inte nödvändigt
att den senare sker i budgetpropositionen.

Sedan den treåriga budgetcykeln införts på kulturområdet, bör riksdagen
ha goda möjligheter att vart tredje år ta ställning till inriktningen av de
kulturpolitiska satsningarna. Under andra och tredje året av budgetcykeln
bör självfallet korrigeringar kunna göras i budgetramarna - detta gäller inte
minst vid en förändrad politisk viljeinriktning - men de mera detaljartade
besluten bör i högre grad än för närvarande kunna överlåtas på andra organ
än riksdag och regering. Såväl då det gäller kulturrådet som andra anslagsfördelande
organ är det av vikt att ett starkt inflytande för kulturarbetare
och andra avnämare av ersättningar och bidrag kan vidmakthållas och om
möjligt breddas. Då det gäller de treåriga budgetramarna vill utskottet

1988/89:KrU15

framhålla att regeringen i dagarna tillkallat en kommitté med uppdrag att
göra en reformering av budgetpropositionen. En huvuduppgift för kommittén
skall vara att utvärdera och lämna förslag om hur informationen i
budgetpropositionen om olika verksamheters innehåll, inriktning, resurser
och resultat bör utformas i anslutning till besluten för kommande tvåårsperiod.
Vad ovan anförts står väl i överensstämmelse med kommitténs direktiv.
Utan att föregripa utredningens arbete, måste det förutsättas att det
kommer att finnas visst utrymme för att anpassa utformningen av budgetpropositionen
efter de särskilda önskemål som kan finnas inom olika samhällssektorer,
bland dem kultursektorn.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att acceptera en så
omfattande överflyttning av beslutsfunktionerna till kulturrådet som regeringens
förslag i budgetpropositionen innebär i fråga om anslagspost 3 (nr 8
i propositionen) under anslaget F 2. I princip bör riksdagen därför tills
vidare - så som hitintills skett - efter förslag av regeringen ta ställning till
olika bidragsändamål som upptagits under olika anslagsposter. Detta ställningstagande
bör dock inte hindra att regeringen om den så finner lämpligt i
begränsad utsträckning under en anslagspost sammanför ändamål som är
varandra närliggande.

För nästa budgetår bör av praktiska skäl den ordningen tillämpas att
regeringen beslutar om fördelningen av de medel som beräknas till den
aktuella anslagsposten. Det är nämligen inte rationellt att låta riksdagen
utan förslag av regeringen fördela medlen. Det undantaget bör dock göras
att riksdagen för nästa budgetår - liksom hittills varit fallet - fastställer
storleken av statsbidragen till Drottningsholmsteatern och till Vadstenaakademien.
Härutöver bör riksdagen - på sätt framgår av den följande framställningen
- kunna göra uttalanden om att stödet till vissa ändamål bör vara
av minst den storlek som särskilt anges.

Då regeringen i nästa budgetproposition återgår till i princip den anslagskonstruktion
som hitintills funnits i fråga om ändamål som avses under
anslagspost 3 (nr 8 i propositionen) får riksdagen på sedvanligt sätt information
om dispositionen av medlen för budgetåret 1989/90.

Vad utskottet med anledning av motionerna anfört om anslagskonstruktionen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Såvitt avser medelsanvisningen för nästa budgetår bedömer riksdagen i
det följande regeringens förslag i enlighet med vad som redovisats ovan.

Anslagspost 1 (nr 6 i prop.) Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet Utskottet

har inte något att erinra mot medelsberäkningen till anslagsposten.

1 enlighet med riksdagens beslut våren 1988 utgår för innevarande budgetår
från anslagsposten 400 000 kr. till Marionetteatern för teaterverksamhet.
Utskottet utgår från att bidraget till teatern räknas upp i minst samma
utsträckning som flertalet andra bidragsanslag. Med hänsyn härtill avstyrks
yrkande 3 i motion Kr229 (fp), i vilket frågan om medelsanvisningen till
teaterverksamheten tas upp.

1988/89:KrU15

Anslagspost 2 (nr 7 i prop.) Till regeringens disposition

Som närmare redovisas i budgetpropositionen (s. 338) föreslås en tillfällig -betydande - förstärkning av anslagsposten. Anledningen härtill är att det
skall finnas möjlighet till en handlingsberedskap för att få en lösning till
stånd av frågan om etablerandet av ett centrum för dansen i Folkets Hus i
Stockholm. Utskottet delar den positiva syn på en sådan etablering som
redovisas i propositionen. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
Kr355 (c) yrkande 17 och motion Kr353 (mp) yrkande 2, vari tas upp
frågan om dansens lokalproblem, är enligt utskottets mening inte erforder •ig Erinringar

mot medelsberäkningen anförs i två motioner. I den nämnda
motionen Kr353 föreslås - uppenbarligen på grund av ett förbiseende - en
minskning av den i propositionen föreslagna medelsberäkningen med 13
milj. kr., något som skulle omöjliggöra den av motionärerna förordade
satsningen på en dansscen (yrkande 16).

Enligt motion Kr314 (m) yrkande 11 föreslås i här aktuell del en minskning
av det belopp som enligt propositionen skall stå till regeringens förfogande
med 2 milj. kr. Motionärerna menar att - med hänsyn till värdet av
att kulturstödet decentraliseras - de medel som ställs till regeringens disposition
bör begränsas.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena och tillstyrker att medel beräknas
i enlighet med regeringens förslag. Utskottet anser att det är nödvändigt att
regeringen har medel av den storleksordning som propositionens förslag ger
utrymme för till förfogande för bl.a. hastigt uppkommande behov som är
angelägna men som inte får stöd i annan ordning.

Anslagspost 3 (motsvarar nr 8 i prop.) Bidrag till organisationer och institutioner
inom kulturområdet m.fl. anslagsposter

I enlighet med vad utskottet ovan anfört bör anslagspost 3 under nästa
budgetår disponeras inte av kulturrådet utan av regeringen. Posten bör
därför få en ändrad benämning.

Anslagsposten beräknas i budgetpropositionen till 38 859 000 kr. Därvid
har - utöver vissa överföringar och viss prisomräkning (4 %) - beräknats en
real förstärkning av 2,6 milj. kr.

Utskottet behandlar först dels motionsyrkanden, som innebär krav på en
höjning av anslagsposten eller på en medelsanvisning vid sidan av denna,
dels därmed sammanhängande yrkanden.

Med hänsyn till budgetsituationen kan utskottet inte förorda en ökad
medelsberäkning i syfte att tillföra centrumbildningar på teaterns, dansens,
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden ytterligare resurser.
I motion Kr242 (vpk) föreslås att 4 milj. kr. (yrkande 3) skall utgå till
dessa centrumbildningar utöver vad som följer av regeringens förslag. Utskottet
vill nämna att bidraget för innevarande budgetår uppgår till
4 171 000 kr.

Även motion Kr255 (vpk) yrkande 2 i här aktuell del avstyrks, såvitt däri
föreslås att 3 milj. kr. extra skall beräknas till inköp av litteratur på invand -

1988/89:KrU15

rar- och minoritetsspråk. Utskottet hänvisar till vad utskottet tidigare anfört
om stödbehovet på området (se senast KrU 1987/88:14 s. 14).

På initiativ av Botkyrka kommun har Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut
och museum (Botkyrka invandrarinstitut) bildats. Utskottet häri flera olika
sammanhang lämnat en redovisning för institutets verksamhet (se senast
1988/89:KrUl, se även utförlig redovisning i SAMDOK-Bulletinen nr 45,
december 1988). Utskottet anser det initiativ som tagits av kommunen vara
av värde. Med hänvisning till det projekt rörande invandrarnas kulturer som
pågår på museiområdet (se nämnda utskottsbetänkande) är utskottet inte
berett att tillstyrka att särskilda medel under detta anslag beräknas för
bidrag till institutet. Motion Kr350 (vpk), vari ett sådant krav framställs,
avstyrks därför.

Stödet till Drottningsholmsteatern och Vadstenaakademien för institutionernas
föreställningsverksamhet tas upp i flera motioner. Yrkandena avser dels
storleken av stödet, dels frågan om huruvida riksdagen skall fastställa detta.

Utskottet har tidigare (se KrU 1983/84:18 s. 41) framhållit den betydelse
föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern har ur kulturell och
turistmässig synpunkt. Detsamma gäller enligt utskottets mening den verksamhet
som bedrivs av Vadstenaakademien. Akademien har lyckats kombinera
publikverksamhet med pedagogiskt arbete och forskning, där unga
blivande professionella musikartister får verka i en historisk miljö. Det är
omvittnat att båda verksamheterna nationellt och internationellt håller hög
konstnärlig kvalitet. Båda institutionernas verksamhet är starkt säsongbunden.

Sistnämnda omständighet - i förening med den hårt ansträngda budgetsituationen
för institutionerna - leder till slutsatsen att det är önskvärt att
institutionerna så snart som möjligt på året får besked om bidrag för den
kommande sommarverksamheten. Utskottets tidigare ställningstagande innebär
att riksdagen i fortsättningen skall få förslag från regeringen i budgetpropositionen
om bidragen. Institutionerna har då anledning utgå från att
bidragen kommer att uppgå till i vart fall de belopp som anges i budgetpropositionen.
För nästa budgetår bör fastställas särskilda anslagsposter för
Drottningsholmsteatern och Vadstenaakademien. Utskottets ställningstagande
i det föregående innebär att motion Kr252 (c,m,fp,vpk,mp) yrkande
2 och motion Kr253 (s) tillgodoses. Motionerna påkallar därför inte någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet anser att det är motiverat att Vadstenaakademien för nästa
budgetår - med anledning av motionerna Kr314 yrkande 12 i motsvarande
del, Kr252 yrkande 1 och Kr355 yrkande 19 - får en bidragsuppräkning med
300 000 kr. till 865 000 kr.

Även bidraget till Drottningholmsteatern bör räknas upp väsentligt. Bidraget
bör bestämmas till belopp som föreslås i motion Kr314 yrkande 12 i
motsvarande del och motion Kr230 (fp,c,vpk,mp), nämligen 4 125 000 kr.
För innevarande budgetår har bidraget fastställts till 3 452 000 kr.

Regeringen har som ovan angetts gjort bedömningen att det finns ett
behov av en real förstärkning av den här behandlade anslagsposten på 2,6
milj. kr. Den av utskottet i det föregående föreslagna beräkningen av

1988/89:KrU15

bidragen till Drottningholmsteatern och Vadstenaakademien under särskilda
anslagsposter bör enligt utskottets mening föranleda minskning av
anslagspost 3 (motsvarande nr 8 i propositionen). Eftersom utskottet delar
regeringens bedömning i fråga om behovet av realförstärkning av anslagsposten
bör denna bestämmas till 38 859 000 - 1,04 (3 452 000 + 565 000) =
34 681 000 kr.

Det sagda innebär också att motion Kr242 (vpk) inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd, såvitt däri föreslås att medel till Arrangerande musikföreningar
inte skall beräknas under förevarande anslag (yrkande 1 delvis).
Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1988/89:KrU17 (s. 15).

Beträffande dispositionen av anslagsposten får utskottet anföra följande.

Förra året beslöt riksdagen om en väsentlig uppräkning av stödet till Immigrantinstitutet
i Borås. För innevarande budgetår utgår bidrag till Institutet
med 312 000 kr.

Utskottet - som hänvisar till den ingående behandling av frågan om
stödet till Institutets verksamhet som skett tidigare år (se senast KrU
1987/88:12 s. 20) - är inte berett att utöver vad som blir följden av sedvanlig
bidragsomräkning föreslå en ökning av bidraget. Utskottet avstyrker därför
motion Kr238 (m), motion Kr276 (vpk) yrkande 1 och motion Kr277 (fp) i
motsvarande del. Dessa yrkanden innefattar krav på särskilda insatser för
Institutet.

Utskottet avstyrker i detta sammanhang även motion Kr276 yrkande 2
och motion Kr277 i den mån den inte behandlats ovan. Utskottet vidhåller
nämligen sin uppfattning från förra året att det inte bör utgå något särskilt
statsbidrag för att lösa Immigrantinstitutets lokalfrågor.

Enligt utskottets mening är det motiverat att riksdagen uttalar sig för att
bidragen till vissa andra institutioner eller organisationer än de i det föregående
behandlade räknas upp med mer än de 4 % som motsvarar den för
nästa år tillämpade prisomräkningen. Utskottet anser således att bidraget
till Sveriges konstföreningars riksförbund bör bestämmas till minst 1 800 000
kr. och att bidraget till Föreningen Handarbetets vänner bör bestämmas till
minst 200 000 kr. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning
av motion Kr314 yrkande 12 i motsvarande del som sin mening ge regeringen
till känna.

Anslagspost 4 (nr 9 i prop.) Kultur i arbetslivet

Regeringens förslag till medelsberäkning - 7 milj. kr. - redovisas utförligt i
propositionen (s. 336). Förslaget innebär i korthet att det under anslagsposten
skall sammanföras tre hittillsvarande anslagsposter från olika anslag (se
prop. s. 333), nämligen anslagsposten Kulturverksamhet på arbetsplatserna,
anslagsposterna Riksskådebanan och anslagsposten Arbetsplatsbibliotek.
Vissa resursförstärkningar föreslås.

Erinringar mot regeringens förslag framställs i tre motioner.

Enligt motion Kr314 (m) yrkande 11 i här aktuell del bör medel för
ändamålet inte beräknas under anslaget. Motionärerna menar att de kultu -

1988/89:KrU15

rellt mest eftersatta grupperna inte finns i arbetslivet utan utgörs av bl.a.
barn, pensionärer, arbetslösa, sjuka och hemarbetande. Motionärerna föreslår
ingen alternativ användning av medlen men anför att de redovisade
förhållandena måste beaktas vid bedömning av stödet till de organisationer
som verkar inom kultursektorn liksom i det långsiktiga kulturpolitiska
arbetet i övrigt.

Likartade synpunkter på stöd till kultur i arbetslivet anförs i motion
Kr355 (c) yrkande 3 samt yrkande 4 i här aktuell del. Motionärerna vill
emellertid bibehålla anslagsposten men - i förhållande till regeringens förslag
- reducera den till 4,5 milj. kr. De vill vidare överföra de frigjorda
resurserna till en ny anslagspost Kultur i vardagslivet, till vilken också skall
föras en milj. kr. av det belopp som frigjorts genom Skådebanans i Stockholm
konkurs. Utskottet vill här anmärka att utskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1988/89:KrU17 (s. 13) avstyrkt en överföring av
angivna belopp.

För att ge uttrymme för ökade resurser till arbetsplatsbibliotek föreslås i
motion Kr255 (vpk) att anslagsposten räknas upp med 2 milj. kr. till 9 milj.
kr. (yrkande 2 delvis).

Utskottet anser att det är viktigt att bidrag kan utgå till kulturverksamhet
i arbetslivet i enlighet med vad som anförs i propositionen. Även då det
gäller medelsberäkningen biträder utskottet regeringsförslaget. Vid sitt
ställningstagande till yrkandena i motionerna Kr314 och Kr355 har utskottet
beaktat följande. Från en rad anslag på statsbudgeten kan stöd utgå till
olika grupper. Studieförbunden når många människor genom kulturcirklar
och kulturprogram. Ett särskilt utredningsarbete med kultur i skolan pågår.
Vidare kan nämnas att kulturrådet redovisat ett utvecklingsprojekt om
kultur i vården.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.
Anslagspost 5 (nr 10 i prop.) Lokal biblioteksverksamhet

Stödet till lokal biblioteksverksamhet infördes budgetåret 1985/86 som ett
tidsbegränsat utvecklingsbidrag till ett 30-tal kommuner med låg biblioteksstandard.
En kommun kan få bidrag under fem år till ett sammanlagt
belopp av högst 2 milj. kr. En förstärkning av anslagsposten föreslås av
regeringen i syfte att berörda kommuner snabbt skall kunna förverkliga sina
ursprungsplaner.

I motion Kr314 (m) anförs att det inte är statens uppgift att på detta sätt ge
riktade bidrag till utvalda kommuner, vilka särskilt försummat sina bibliotek.
I enlighet härmed yrkas att medel inte skall beräknas för ändamålet
(yrkande 11 delvis).

I motion Kr255 (vpk) intas en motsatt ståndpunkt. Motionärerna vill att
ännu större resurser än vad regeringen föreslagit skall beräknas för biblioteksutvecklingen.
De yrkar en medelsberäkning som med 2 milj. kr.
överstiger den av regeringen föreslagna (yrkande 2 delvis).

Utskottet biträder regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

1988/89:KrU15

Enligt motion Kr255 (vpk) bör riksdagen begära förslag till en bibliotekslag
(yrkande 1). Ett likartat krav (yrkande 1) framställs i motion Kr353 (mp).

Utskottet avstyrkte med en mycket utförlig motivering våren 1985 att en
bibliotekslag införs (KrU 1984/85:21 s. 12-15). Riksdagen anslöt sig i juni
1985 till utskottets ställningstagande. Enligt utskottets uppfattning har det
under tiden därefter inte inträffat någon omständighet som ger anledning
till en ändrad bedömning av frågan. Utskottet avstyrker därför motion
Kr255 yrkande 1 och motion Kr353 yrkande 1.

I sistnämnda motion, Kr353, tas även upp frågan om vissa effekter av
datoriseringen av biblioteken (yrkande 15).

Med hänvisning till att kommunerna bör ha en långtgående frihet att
ordna sin biblioteksverksamhet på det sätt de finner lämpligt anser utskottet
att motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Anslagspost 6 (nr 11 i prop.) Bidrag till internationellt kulturutbyte

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning.

Bidrag till samisk kultur (F 3)

Regeringen föreslår en medelsanvisning under anslaget av 2 816 000 kr.

I tre motioner föreslås en ökad medelsanvisning till den samiska kulturen,
nämligen i motion Kr213 (vpk) med 798 000 kr., i motion Kr221 (c) med
800 000 kr. och i motion Kr310 (fp) med 243 000 kr. Det sistnämnda
yrkandet avser medelsberäkning för de samiska samlingarna vid Vilhelmina
folkbibliotek.

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla att det pågår ett
översynsarbete som avser den samiska kulturens fortbestånd och utveckling.
Utskottet har inhämtat att resultatet därav kommer att redovisas före
sommaren i år. Utredningsarbetet bör inte föregripas. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena. Regeringens förslag till medelsanvisning
tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 1, 1988/
89:Kr229 yrkande 1, 1988/89:Kr313 yrkande 1 och 1988/89:Kr314
yrkande 1,

2. beträffande ideellt verkande krafter inom kulturlivet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 2,

3. beträffande betydelsen av avskaffande av etermediemonopolet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 7,

4. beträffande en utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut,
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 2 och 1988/
89:Kr355 yrkande 1,

1988/89:KrU15

5. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr313 yrkandena 2, 3 och 4,

6. beträffande det regionala kulturstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Kr205 yrkande
5, 1988/89:Kr274 yrkande 1, 1988/89:Kr283, 1988/89:Kr314 yrkande
4, 1988/89:Kr325 och 1988/89:Kr326 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande kulturpolitiska satsningar i Värmland

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr251 och 1988/89:Kr315,

8. beträffande decentralisering av beslut

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 3,

9. beträffande musikteaterverksamheten i södra Sverige
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr201,

10. beträffande statliga försäkringsgarantier
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr294,

11. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 3, 1988/
89:Kr313 yrkande 6 och 1988/89:Kr314 yrkande 5,

12. beträffande kulturfonder

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr313 yrkande 5,

13. beträffande stöd till viss konstgrafisk verkstad

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr222 och 1988/89:Kr223,

14. beträffande Konstepidemin i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1988/89: Kr275,

15. beträffande den kommunala musikskolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr250,

16. beträffande körsångens ställning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr356,

17. beträffande Folkmusik- och dansåret 1990

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr322 och 1988/89:Kr355
yrkande 18,

18. beträffande de svensk-finska institutionernas framtid
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sf517,

19. beträffande finskspråkig länsförfattare
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr279,

20. beträffande främjande av insikten i främmande kulturer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr351,

21. beträffande kurdiskt kulturcentrum
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr312,

22. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 18 339 OCK) kr.,

23. beträffande anslagsstrukturen på kulturområdet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr229 yrkande
2, 1988/89:Kr237, 1988/89:Kr314 yrkande 13, 1988/89:Kr353 yrkande
3 och 1988/89:Kr355 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

1988/89 :KrU 15

24. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

att riksdagen beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid
mom. 44 skall beräknas 15 656 OOO kr.,

25. beträffande bidrag till Marionetteatern från anslagsposten under
mom. 24

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr229 yrkande 3,

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens
disposition

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89:Kr314 yrkande 11 och 1988/89:Kr353 yrkande
16, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna
ändamål under anslaget vid mom. 44 skall beräknas 19 459 000 kr.,

27. beträffande dansens lokalproblem

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr353 yrkande 2 och 1988/
89:Kr355 yrkande 17,

28. beträffande bidrag till centrumbildningar på teaterns, dansens,
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 avslår motion
1988/89:Kr242 yrkande 3 i motsvarande del,

29. beträffande bidrag till inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 avslår motion
1988/89:Kr255 yrkande 2 i motsvarande del,

30. beträffande bidrag till Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och
museum

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 avslår motion
1988/89:Kr350 i motsvarande del,

31. beträffande anslagskonstruktionen rörande Drottningholmsteatern
och Vadstenaakademien

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr252 yrkande 2 och 1988/
89:Kr253,

32. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
Vadstenaakademien

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr252 yrkande 1, 1988/89:Kr314 yrkande 12 och
1988/89:Kr355 yrkande 19, samtliga motioner i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 44 skall
beräknas 865 000 kr.,

33. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
Drottningholmsteatern

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr230 och 1988/89:Kr314 yrkande 12, båda motionerna
i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under
anslaget vid mom. 44 skall beräknas 4 125 000 kr.,

34. beträffande Arrangerande musikföreningar

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 avslår motion
1988/89:Kr242 yrkande 1 i motsvarande del.

1988/89 :KrUl 5

35. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
organisationer och institutioner inom kulturområdet

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr230. 1988/89:Kr252 yrkande 1, 1988/89:Kr314
yrkande 12 och 1988/89:Kr355 yrkande 19, samtliga motioner i motsvarande
del, samt med avslag på motionerna 1988/89:Kr242 yrkandena
1 och 3, 1988/89:Kr255 yrkande 2 och motion 1988/89:Kr350,
samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål
under anslaget vid mom. 44 skall beräknas 34 681 000 kr.,

36. beträffande stödet till Immigrantinstitutet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr238, 1988/89:Kr276 yrkande
1 och 1988/89:Kr277 i motsvarande del,

37. beträffande Immigrantinstitutets lokalfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Kr276 yrkande 2 och 1988/
89:Kr277 i motsvarande del,

38. beträffande bidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund
och Föreningen Handarbetets vänner

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr314 yrkande 12 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

39. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89:Kr255 yrkande 2, 1988/89:Kr314 yrkande 11
och 1988/89:Kr355 yrkandena 3 och 4, samtliga motioner i motsvarande
del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid
mom. 44 skall beräknas 7 000 000 kr.,

40. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
på motionerna 1988/89:Kr255 yrkande 2 och 1988/89:Kr314 yrkande
11, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna
ändamål under anslaget vid mom. 44 skall beräknas 6 523 000 kr.,

41. beträffande en bibliotekslag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr255 yrkande 1 och 1988/
89:Kr353 yrkande 1,

42. beträffande datoriseringen av biblioteken

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr353 yrkande 15,

43. beträffande beräknande öv medel för anslagsposten Bidrag till
internationellt kulturutbyte

att riksdagen beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid
mom. 44 skall beräknas 2 640 000 kr.,

44. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

1988/89:KrU 15

dena 1 och 3, 1988/89:Kr255 yrkande 2, 1988/89:Kr314 yrkande 11,
1988/89:Kr350, 1988/89:Kr353 yrkande 16 och 1988/89:Kr355 yrkandena
3 och 4, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1989/
90 anvisar ett reservationsanslag på 90 949 000 kr.,

45. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk kultur
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag
pa motionerna 1988/89:Kr213, 1988/89:Kr221 och 1988/89:Kr310 till
Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag på
2 816 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m). Åke Gustavsson (s). Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Anders
Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s). Leo Persson (s).
Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s) och
Ulla Samuelsson (s).

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark
(m). Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp) och Stina Gustavsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
vill” och på s. 10 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Det räder fortfarande enighet om de åtta kulturpolitiska mål som fastställdes
år 1974. Under årens lopp och särskilt på 1980-talet har emellertid i
olika sammanhang, bl.a. i riksdagsmotioner, framställts krav på en komplettering
av målen med andra sådana. Utskottet anser nu tiden vara inne
att närmare pröva om så skall ske. I första hand bör prövningen ske med
utgångspunkt i de förslag som redovisas i motionerna av företrädare för
moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet. Det bör sålunda
prövas om de i motionerna förordade målen om konstnärlig kvalitet, främjande
av mångfald och variation i kulturyttringarna samt rimliga arbetsvillkor
för landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas som nya mål för
kulturpolitiken. Enligt utskottets mening är det naturligt att det i samband
med sådan prövning även övervägs om det nu gällande s.k. decentraliseringsmålet
bör omformuleras så att det klarare framgår att samhället skall
verka för att det i alla delar av landet kan utvecklas ett aktivt kulturliv.

1988/89 :KrU 15

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr205
yrkande 1, motion Kr229 yrkande 1 och motion Kr314 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna. Motion Kr313 yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr205 yrkande
1, 1988/89:Kr229 yrkande 1 och 1988/89:Kr314 yrkande 1 och med
avslag på motion 1988/89:Kr313 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 10 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I partimotion Kr313 (yrkande 1) vill vänsterpartiet kommunisterna att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om riktlinjer för kulturpolitiken.

Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. Utskottet delar motionärernas
uppfattning. Detta innebär också att utskottet godtar de slutsatser
motionärerna kommer fram till. Utskottet anser därför att riksdagen bör
ställa sig bakom riktlinjer för kulturpolitiken innebärande åtgärder för
att utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig mot förtryck och
degradering av människan och i stället genom sitt motstånd bidrar till en fri
och allsidig utveckling,

att därvid särskilt stödja den kulturella kampen från de utsatta grupper
med särskilda erfarenheter och behov, vilket förutsätter klassamhällets
nedbrytande,

att främja såväl bevarandet och utvecklingen av vårt mänskliga och nationella
kulturarv som de nya kulturella strömningar som vid varje tid bryter
fram som uttryck för nya generationers erfarenheter och kamp.

att skapa bättre villkor såväl för utövande konstnärer på alla kulturområden,
för amatörer och grupper samt för den mångsidiga kulturverksamhet
som bedrivs av folkbildningsorganisationer och andra folkrörelser,
på arbetsplatser och i bostadskvarter,

att verka för alla människors delaktighet och medskapande i kulturen
från barn- och ungdomsåren och framåt under skoltiden, i arbetslivet och
under pensionsåren,

att genom sin allmänna ideologiska och politiska kamp bekämpa de
beroendeförhållanden och förtrycksformer som i klassamhället drabbar
konst och kultur och skapa utrymme och möjligheter för ett fritt konstnärligt
och kulturellt skapande.

Utskottet tillstyrker således motion Kr313 yrkande 1. Motionerna Kr205
yrkande 1, Kr229 yrkande 1 och Kr314 yrkande 1 avstyrks.

1988/89:KrU15

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr313 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 1, 1988/89:Kr229 yrkande
1 och 1988/89:Kr314 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Ideellt verkande krafter inom kulturlivet (mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”över kulturbudgeten” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det allmänna på olika sätt
bör stödja ideellt verkande krafter inom kulturlivet. Förhållandevis begränsade
insatser av skilda slag från stat eller kommun kan ge mycket goda
resultat, något som resultatet från de kultursektorer som anges i motionen
visar.

Vad som anförs i motionen i här aktuell del bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion Kr314 yrkande

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande ideellt verkande krafter inom kulturlivet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Mycket
långtgående” och slutar med ”yrkandena avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en procent av statsbudgeten
bör avsättas för insatser på kulturområdet. Regeringen bör i enlighet
med detta ställningstagande förelägga riksdagen konkreta förslag om ytterligare
medelsanvisning till kulturändamåi, nämligen avseende ett belopp
om 842 milj. kr. Med hänsyn till det tidsutrymme som behövs för regeringen
att bereda ärendet bör medel för de ytterligare insatserna anvisas på tillläggsbudget
efter förslag av regeringen under hösten 1989. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr313 yrkande 2 och med
anledning av yrkandena 3 och 4 i samma motion som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande ökade ekonomiska insatser pä kulturområdet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr313 yrkande 2 och med
anledning av samma motion yrkandena 3 och 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89 :KrU 15

5. Det regionala kulturstödet (mom. 6)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Erkki
Tammenoksa, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Ulla Samuelsson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 13 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående redovisat det utredningsarbete som pågår i
fråga om statens stöd till regionernas kulturliv. Regeringen har också angett
att det regionala kulturlivet är ett av de områden som skall ges prioritet vid
fördelningen av 300 milj. kr. på kultursektorn.

Utskottet gör den bedömningen att det pågående utredningsarbetet är väl
ägnat att tillgodose de önskemål som finns i motionerna i vad avser en
översyn av stödet till den regionala kulturverksamheten. I den mån motionsyrkandena
innefattar konkreta krav på förbättringar av kulturstödet
får yrkandena prövas inom ramen för utredningsarbetet. Utskottet anser sig
ha anledning förutsätta att det under utredningsarbetet beaktats vad utskottet
tidigare anfört om bl.a. stödet tili institutioner i Malmö och Göteborg.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de häraktuella motionsyrkandena.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande det regionala kulturstödet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 5, 1988/
89:Kr274 yrkande 1, 1988/89:Kr283, 1988/89:Kr314 yrkande 4, 1988/
89:Kr325 och 1988/89:Kr326 yrkande 2,

6. Kulturpolitiska satsningar i Värmland (mom. 7)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Kr251 redovisade uppfattningen att Värmland
bör utses till försökslän för särskilda kulturpolitiska satsningar. Medel
för ändamålet bör utgå ur anslaget F 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet på
kulturområdet m.m. I begränsad utsträckning har satsningar av regionalpolitisk
karaktär gjorts på kulturområdet, men det har ännu inte gjorts några
systematiska insatser som blivit utvärderade. Genom utskottets ställningstagande
tillgodoses i betydande utsträckning syftet med motion Kr315.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande kulturpolitiska satsningar i Värmland

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr251 och med anledning
av motion 1988/89:Kr315 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1988/89:KrU15

3 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 15

7. Decentralisering av beslut (mom. 8)

1988/89:KrU15

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”anslaget F 2 (s. 19)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Koncentrationen till kulturrådet
i beslutsfattandet i fråga om offentligt kulturstöd är alltför stor.
Fördelningen av sådant stöd bör i högre grad än för närvarande spridas
mellan olika organ. Exempelvis kan befintliga akademier och nämnder
komma i fråga. Det finns inte heller något hinder mot att samarbetsorgan
mellan olika kulturinstitutioner och grupper tillskapas, vilka kan fördela
kulturbidrag.

Utskottet tillstyrker således motion Kr314 yrkande 3.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande decentralisering av beslut
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Sponsring (mom. 11)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark
(m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp) och Stina Gustavsson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och på s. 15 slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser nu, liksom åren 1984—1988 (KrU 1983/84:18 s. 8, KrU
1984/85:16 s. 13, KrU 1985/86:18 res. 13, KrU 1986/87:12 res. 6 och KrU
1987/88:12 res. 7) att gåvor, donationer och depositioner vilka ej är förenade
med belastande villkor samt en riktigt utformad sponsorverksamhet
som ej står i strid med de kulturpolitiska målen bör välkomnas inom
kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme för exempelvis gästspel,
internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till basresurserna
för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen inte bli
bundna av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss nivå som en
följd av att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där stöd till en
basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den aktuella
verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt
kommer att bli möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant
stöd utifrån, kan det enligt utskottets mening inte finnas några vägande
invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fall leder sponsringen till att
utbyggnaden av basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med tillfredsställelse.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr313 (vpk), såvitt
däri förordas ett uttalande om att sponsring ej bör förekomma inom kulturlivet
(yrkande 6).

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av motionerna Kr205 yrkande 3 och
Kr314 yrkande 5.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 3
och 1988/89:Kr314 yrkande 5 och med avslag på motion 1988/
89:Kr313 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Sponsring (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och på s. 15 slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion, Kr314, anser
partiet att kampen för en progressiv kultur, det svenska arbetande
folkets kultur, är en av de primära uppgifterna för arbetarrörelsen och
arbetarpartierna.

Mot denna bakgrund bör man också se det privata näringslivets och den
kapitalistiska industrins alltmer ökade intressen för kulturen. Det skall ses i
första hand som ett försök från kapitalets sida att påverka den ideologiska
debatten genom satsningar på sådana kulturyttringar som sammanfaller
med, eller åtminstone inte kommer i motsättning till, dess värderingar och
intressen. Det skall också ses som ett försök att skapa en allmänt progressiv
och positiv bild, där företagen framstår som en integrerad del av samhället
med motsvarande beroendeförhållanden. Man försöker utnyttja kulturen,
inte bara som reklam- eller enkelt marknadsföringsobjekt, utan också och
framför allt som ett språkrör för en med deras intresse sammanfallande
ideologi. I motsats till de statliga kulturanslagen med sina övergripande
prioriteringar och allsidiga satsningar, som utgår från i demokratisk ordning
beslutade kulturprogram som går att påverka, är kapitalets sponsring i sin
ensidighet och målinriktning ett hot mot den konstnärliga friheten, och
yttrandefriheten.

Av anförda skäl bör sponsring inom det allmänna kulturlivet inte förekomma.
Det bör riksdagen - med bifall till motion Kr313 yrkande 6 och
med avslag på motionerna Kr205 yrkande 3 och Kr314 yrkande 5 - som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr313 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 1988/89:Kr205 yrkande 3 och 1988/89:Kr314
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1988/89:KrU15

10. Kulturfonder (mom. 12)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Med
hänvisning" och på s. 16 slutar med "och lotterier" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är regeringens handläggning av riksdagens begäran
om överväganden rörande möjligheterna att skapa en eller flera
kulturfonder inte godtagbar. Det gjorda utredningsarbetet har knappast
haft det djup och den bredd som uppenbarligen varit riksdagens syfte.
Utskottet anser därför att riksdagen bör begära att regeringen beslutar att
låta återuppta det påbörjade utredningsarbetet. Självfallet bör resultatet av
detta redovisas för riksdagen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion Kr313 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande kulturfonder
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr313 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Kulturfonder (mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Med
hänvisning" och på s. 16 slutar med "och lotterier” bort ha följande lydelse:
I reservation 9 har utskottet tagit avstånd från företagens sponsring av
kulturlivet. Företagens ökade kulturella intresse bör emellertid tas till vara.
Därför anser vänsterpartiet kommunisterna att företagen bör få en möjlighet
att medverka till landets kulturella utveckling genom en särskild kulturfond,
som bör användas för att stimulera och utveckla den svenska kulturen,
det svenska arbetande folkets kultur. En sådan kulturfond kan byggas
upp genom att företag ger direkta bidrag till den i stället för att sponsra
enskilda kulturprojekt. Genom fonden skulle det vara möjligt att sprida
medlen rättvist över hela landet efter behov.

I enlighet med det anförda bör riksdagen begära förslag om en kulturfond.
Utskottet tillstyrker motion Kr313 yrkande 5.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande kulturfonder
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr313 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Kommunala musikskolan (mom. 15)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Den
kommunala" och slutar med "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

1988/89:KrU15

Som framhålls i motion Kr250 (vpk) har den kommunala musikverksamheten
en viktig uppgift att fylla då det gäller att få barn och ungdomar att bli
aktiva kulturskapare. Elever får inte av ekonomiska skäl hindras från att
delta i den kommunala musikskolan. Det är dyrt att köpa ett acceptabelt
musikinstrument. Utskottet anser därför att ett särskilt statsbidrag bör
införas så att kommunerna får möjlighet att skaffa sig en depå med musikinstrument
från vilken eleverna för en rimlig avgift kan hyra sitt musikinstrument.

Utskottet tillstyrker motionen.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande den kommunala musikskolan

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr250 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Körsångens ställning (mom. 16)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
framhöll” och på s. 17 slutar med "utskottet motionen” bort ha följande
lydelse:

Körsången har etablerat sig som en mycket bred och vital del av det
svenska kulturlivet. I dag finns det mer än en halv miljon körsångare i vårt
land, varav merparten är amatörer. 1 motion Kr356 utvecklas mycket utförligt
behovet av stöd till körsången. Utskottet ansluter sig helt till de i
motionen anförda synpunkterna. Det bör därför tillsättas en utredning om
körsångens ställning i det svenska kulturlivet, varvid också förslag bör
utarbetas som syftar till att förbättra körsångens villkor. Vidare bör riksdagen
besluta att ett körcentrum skall inrättas och riksdagen bör anvisa
600 000 kr. för ändamålet under ett särskilt anslag benämnt Körcentrum.
Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motion Kr356.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande körsångens ställning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr356

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Körcentrum för
budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag av 600 000 kr.,

14. Främjande av insikten i främmande kulturer (mom. 20)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med "avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Som närmare utvecklas i
motionsmotiveringen är det genom kunskap man motverkar de problem
som uppstår vid den alltmer ökande kulturkollisionen mellan svenskar och
invandrare. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet.

1988/89:KrU15

4 Riksdagen 1988/89. 13 sami. Nr 15

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande främjande av insikten i främmande kulturer

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr351 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Kurdiskt kulturcentrum (mom. 21)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser" och slutar med "avstyrks denna” bort ha följande lydelse:
Motionärerna har enligt utskottets mening på ett övertygande sätt visat på
behovet av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige. Kurderna som är splittrade
minoriteter utan eget land har en svårare situation än övriga flyktinggrupper.
De bör därför ges ett i förhållande till övriga invandrargrupper ökat
stöd, bl.a. genom att ett kurdiskt kulturellt institut upprättas. Regeringen
bör lägga fram förslag härom. Utskottet tillstyrker således motion Kr312.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande kurdiskt kulturcentrum

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr312 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens
disposition (mom. 26)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet
avstyrker” och slutar med "annan ordning” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr314 i
här aktuell del. Med hänsyn till värdet av att kulturstödet decentraliseras
bör de medel som i budgetpropositionen ställs till regeringens disposition
såsom en fri resurs för utvecklingsarbete begränsas. Med bifall till motion
Kr314 yrkande 11 i här aktuell del bör därför anslagsposten bestämmas till
ett belopp som är 2 milj. kr. lägre än det av regeringen föreslagna. I formellt
hänseende tillgodoses genom detta ställningstagande motion Kr353 yrkande
16 i viss mån.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens
disposition

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr353 yrkande 16 samt med bifall till motion 1988/89:Kr314
yrkande 11, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 44 skall beräknas
17 459 000 kr.,

1988/89:KrU15

17. Bidrag till centrumbildningar på teaterns, dansens,
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden
(mom. 28)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Med
hänsyn" och slutar med ”till 4 171 000 kr.” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr242 (vpk) bör centrumbildningar
på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens
områden tillföras avsevärt ökade resurser. Bidraget bör med utgångspunkt
i motionsförslaget bestämmas till 8 338 000 kr. Till följd härav bör
anslagsposten från vilken bidraget skall utgå räknas upp i den mån förstärkningen
till centrumbildningarna överstiger en ökning med 4 % av
bidraget för innevarande budgetår. Anslagsposten bör därför av här angivna
skäl höjas med 4 milj. kr.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande bidrag till centrumbildningar pä teaterns, dansens,
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr242 yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Bidrag till inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk (mom. 29)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Även
motion” och på s. 23 slutar med ”1987/88:14 s. 14)” bort ha följande
lydelse:

Även till inköp av litteratur pä invandrar- och minoritetsspråk bör extra
resurser utgå för nästa budgetår. Med utgångspunkt i förslaget i motion
Kr255 yrkande 2 i här aktuell del bör det för ändamålet utgå bidrag med
5 273 000 kr. På motsvarande sätt som i den föregående reservationen bör
anslagsposten från vilken bidraget skall utgå ökas, nämligen på grund av
den här aktuella uppräkningen med 3 milj. kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande bidrag till inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr255 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
Drottningholmsteatern (mom. 33)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Erkki
Tammenoksa, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Ulla Samuelsson (alla
s) anser

1988/89:KrU15

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Även
bidraget” och slutar med ”3 452 000 kr.” bort ha följande lydelse:

För innevarande budgetår uppgår det statliga bidraget till Drottningholmsteaterns
föreställningsverksamhet till 3 452 000 kr. Anslaget bör för
nästa budgetår räknas upp med i princip samma andel som flertalet andra
likartade bidrag. Med utgångspunkt häri bör bidraget bestämmas till 3,6
milj. kr., vilket innebär en uppräkning med något mer än 4 %. Ställningstagandet
innebär i formell mening att motion Kr314 yrkande 12 i motsvarande
del och motion Kr230 tillgodoses i viss mån. Realt sett måste
ställningstagandet betraktas som ett avslag på motionsyrkandena.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
Drottningholmsteatern

20. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
organisationer och institutioner inom kulturområdet (mom.
35)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 17 och 18
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Regeringen
har" och på s. 24 slutar med ”= 34 681 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Regeringen har (=utskottet 6 rader) i propositionen. Eftersom utskottet
delar regeringens bedömning i fråga om behovet av realförstärkningar av
anslagsposten bör denna bestämmas till summan av 34 681 000 kr.,
4 (KM) (XX) kr. (se reservation 17) och 3 000 000 kr. (se reservation 18) eller
således 41 681 000 kr.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
organisationer och institutioner inom kulturområdet
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr230, 1988/89:Kr242 yrkande 3, 1988/89:Kr252
yrkande 1, 1988/89:Kr255 yrkande 2, 1988/89:Kr314 yrkande 12 och
1988/89:Kr355 yrkande 19, samtliga motioner i motsvarande del,
samt med avslag på motionerna 1988/89:Kr242 yrkande 1 och 1988/
89:Kr350, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna
ändamål under anslaget vid mom. 44 skall beräknas 41 681 000
kr.,

1988/89:KrU 15

21. Stödet till Immigrantinstitutet (mom. 36)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet -som" och slutar med ”för Institutet” bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr276 (vpk) är det starkt motiverat att
bidraget till Immigrantinstitutet i Borås höjs kraftigt. I all synnerhet biblioteksfunktionen
behöver förstärkas. Utskottet anser att bidraget till Institutet
bör räknas upp med 4 % varefter det sålunda beräknade beloppet -324 000 kr. - bör höjas med 220 000 kr., något som yrkas i motion Kr276
(vpk) yrkande 1. Bidraget skall således bestämmas till 544 000 kr. Genom
ställningstagandet tillgodoses yrkandena i motion Kr238 (m) och motion
Kr277 (fp) i motsvarande del.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande stödet till Immigrantinstitutet
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr238, 1988/
89:Kr276 yrkande 1 och 1988/89:Kr277 i motsvarande del, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Bidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund och
Föreningen Handarbetets vänner (mom. 38)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Erkki
Tammenoksa, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Ulla Samuelsson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet intagit ståndpunkten att regeringen för
nästa budgetår skall fördela de medel som beräknas under den här behandlade
anslagsposten. Vid detta förhållande är det inte motiverat att riksdagen
nu uttalar sig om storleken av enskilda bidragsposter på sätt som föreslås i
motion Kr314 yrkande 12 i motsvarande del, nämligen i vad avser Sveriges
konstföreningars riksförbund och Föreningen Handarbetets vänner. Motionen
avstyrks därför i motsvarande del.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande bidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund
och Föreningen Handarbetets vänner

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 12 i motsvarande
del,

23. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet, m.m. (mom. 39)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: -

1988/89:KrU15

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion Kr314 i här
aktuell del (yrkande 11 delvis). Det är således bl.a. barn, pensionärer,
arbetslösa, sjuka och hemarbetande som är de kulturellt mest eftersatta
grupperna i samhället. Detta bör beaktas vid bedömningen av stödet till de
organisationer som verkar inom kultursektorn liksom i det långsiktiga kulturpolitiska
arbetet i övrigt.

Utskottets bedömning leder till slutsatsen att utskottet tillstyrker motion
Kr314 yrkande 11 i här aktuell del. Detta innebär att medel för anslagsposten
Kultur i arbetslivet inte bör beräknas under anslaget. Motion Kr255
yrkande 2 i motsvarande del och motion Kr355 yrkande 3 samt yrkande 4 i
här aktuell del avstyrks.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 11 i motsvarande
del och med avslag på proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr255 yrkande 2 och 1988/89:Kr355 yrkandena 3
och 4, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att medel för
angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget vid mom. 44,

24. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet, m.m. (mom. 39)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Det

finns skäl att beräkna medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet.
Som närmare utvecklas i motion Kr355 är det emellertid angeläget att
projektmedel också kan satsas på att nå alla de grupper som står utanför det
egentliga arbetslivet. Människorna som tillhör dessa grupper har nämligen
ett behov av den gemenskap och kontakt som kan skapas genom kulturinsatser
som är minst lika stora som i arbetslivet. Det bör därför skapas en
ny anslagspost benämnd Kultur i vardagslivet. Utrymme till denna bör
skapas genom att anslagsposten Kultur i arbetslivet begränsas till 4,5 milj.
kr. Möjligheterna att skapa ett ännu större utrymme - dvs. mer än 2,5 milj.
kr. - har omintetgjorts genom att riksdagen avslagit reservation 11 till
betänkande 1988/89:KrU17. I denna reservation föreslogs att 1 milj. kr.
skulle överföras av det belopp som frigjorts genom Skådebanans i Stockholm
konkurs.

Utskottet anser således att det - med bifall till motion Kr355 yrkande 3
och med anledning av yrkande 4 i samma motion - skall beräknas 4,5 milj.
kr. till Kultur i arbetslivet och 2,5 milj. kr. till Kultur i vardagslivet. Utskottets
ställningstagande innebär att syftet med motion Kr314 yrkande 11 i
motsvarande del i viss mån tillgodoses. Motion Kr255 yrkande 2 avstyrks.

1988/89 :KrU 15

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr355 yrkande 3 i motsvarande
del, med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Kr314 yrkande 11 och 1988/89:Kr355 yrkande 4,
båda motionerna i motsvarande del, samt med avslag på motion
1988/89:Kr255 yrkande 2 i motsvarande del

a) dels beslutar att för anslagsposten Kultur i arbetslivet under anslaget
vid mom. 44 skall beräknas 4 500 000 kr.,

b) dels beslutar att för en anslagspost benämnd Kultur i vardagslivet
under anslaget vid mom. 44 skall beräknas 2 500 000 kr.,

25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet, m.m. (mom. 39)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden" bort ha följande lydelse: Det

är viktigt att det finns goda resurser att ge stöd till kultur i arbetslivet.
För att inom anslagsposten kunna öka stödet till arbetsplatsbibliotek bör i
enlighet med motion Kr255 yrkande 2 i här aktuell del anslagsposten bestämmas
till ett belopp som är 2 milj. kr. högre än det av regeringen
beräknade. Anslagsposten bör således uppgå till 9 milj. kr. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Kr255 yrkande 2 i motsvarande
del, med anledning av proposition 1988/89:100 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Kr314 yrkande 11 och 1988/89:Kr355
yrkandena 3 och 4, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att
för angivna ändamål under anslaget vid mom. 44 skall beräknas
9 000 000 kr.,

26. Beräknande av medel för anslagsposten Lokal
biblioteksverksamhet (mom. 40)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte statens uppgift att på sätt som föreslås
i propositionen ge riktade bidrag till utvalda kommuner, vilka försummat
sina bibliotek. Motion Kr314 yrkande 11 i motsvarande del tillstyrks därför.

1988/89:KrU15

Medel bör således inte beräknas för denna anslagspost. Utskottets ställningstagande
innebär att motion Kr255 yrkande 2 i motsvarande del avstyrks.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 11 i motsvarande
del samt med avslag på proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr255 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att medel för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 44 inte skall beräknas,

27. Beräknande av medel för anslagsposten Lokal
biblioteksverksamhet (mom. 40)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt med en snabb och omfattande upprustning
av folkbibliotek som är i behov av särskilt stöd. Det bör därför i
enlighet med vad som föreslås i motion Kr255 yrkande 2 i motsvarande del
beräknas ett belopp för ändamålet som är 2 milj. kr. högre än vad regeringen
föreslagit. Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr314 yrkande
11 i motsvarande del avstyrks.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr255 yrkande 2 i motsvarande
del, med anledning av proposition 1988/89:100 och med
avslag på motion 1988/89 :Kr314 yrkande 11 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 44 skall
beräknas 8 523 000 kr.,

28. En bibliotekslag (mom. 41)

Alexander Chrisopoulos (vpk) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”av frågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det lagstiftningsvägen bör
fastställas en minimistandard på folkbiblioteksområdet. Således bör en
bibliotekslag tillskapas. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Kr255 yrkande 1 och motion Kr353 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

1988/89:KrU15

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande en bibliotekslag
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89 :Kr255 yrkande 1
och 1988/89: Kr353 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

29. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 44)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Erkki
Tammenoksa, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Ulla Samuelsson (alla
s) anser att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr230, 1988/89:Kr252 yrkande 1, 1988/89:Kr314
yrkande 12 och 1988/89:Kr355 yrkande 19, samtliga motioner i motsvarande
del, samt med avslag på motionerna 1988/89:Kr242 yrkandena
1 och 3, 1988/89:Kr255 yrkande 2, 1988/89:Kr314 yrkande 11,
1988/89:Kr350, 1988/89:Kr353 yrkande 16 och 1988/89:Kr355 yrkandena
3 och 4, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1989/
90 anvisar ett reservationsanslag på 90 424 000 kr.,

30. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 44)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 16, 23 och 26

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att
moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr230, 1988/89:Kr252 yrkande 1, 1988/89:Kr314
yrkande 12, 1988/89:Kr353 yrkande 16 och 1988/89:Kr355 yrkande
19, samtliga motioner i motsvarande del, med bifall till motion 1988/
89:Kr314 yrkande 11 i motsvarande del, samt med avslag på motionerna
1988/89:Kr242 yrkandena 1 och 3,1988/89:Kr255 yrkande 2,
1988/89:Kr350 och 1988/89:Kr355 yrkandena 3 och 4, samtliga motioner
i motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 75 426 000 kr.,

1988/89:KrU15

31. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 44)

Under förutsättning av bifall till reservation 24

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att moment 44 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr230, 1988/89:Kr252 yrkande 1, 1988/89:Kr314
yrkandena 11 och 12 och 1988/89:Kr355 yrkandena 4 och 19, samtliga
motioner i motsvarande del, med bifall till motion 1988/89:Kr355
yrkande 3 i motsvarande del, samt med avslag på motionerna 1988/
89:Kr242 yrkandena 1 och 3, 1988/89:Kr255 yrkande 2, 1988/
89:Kr350 och 1988/89:Kr353 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
90 949 000 kr.,

32. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 44)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 17, 18, 20, 25 och 27

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 44 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

44. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr230, 1988/89:Kr242 yrkande 3, 1988/89:Kr252
yrkande 1, 1988/89:Kr255 yrkande 2 och 1988/89:Kr355 yrkande 19,
samtliga motioner i motsvarande del, samt med avslag på motionerna
1988/89:Kr242 yrkande 1, 1988/89:Kr314 yrkandena 11 och 12, 1988/
89:Kr350, 1988/89:Kr353 yrkande 16 och 1988/89:Kr355 yrkandena 3
och 4, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. för budgetåret 189/90 anvisar
ett reservationsanslag på 101 949 000 kr.,

33. Medelsanvisningen till Bidrag till samisk kultur (mom.
45)

Jan Hyttring (c). Stina Gustavsson (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av vikt att - utan att pågående utvecklingsarbete
avvaktas - stödet till den samiska kulturen förstärks. 1
enlighet med vad som föreslås i motion Kr221 bör anslaget därför räknas

1988/89:KrU15

upp med 800 000 kr. Genom detta ställningstagande tillgodoses motion
Kr213. Genom den ökade medelsanvisningen ges också möjlighet att ge
sådant stöd som anges i motion Kr310.

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

45. beträffande medelsanvisningen lill Bidrag till samisk kultur
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr221, med anledning av
proposition 1988/89:100 och motionerna 1988/89:Kr213 och 1988/
89:Kr310 för budgetåret 1989/90 till Bidrag till samisk kultur anvisar
ett anslag på 3 616 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Betydelsen av avskaffande av etermediemonopolet
(mom. 3)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anför:

Med hänsyn till att regeringen inom kort kommer att avlämna en proposition
om Sveriges Radio har vi avstått från att reservera oss i rubricerade
hänseende. Riksdagen får anledning att diskutera kulturen i etermedia i
samband med behandlingen av propositionen.

2. Anslagsstrukturen på kulturområdet (mom. 23)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Som anges i betänkandet (s. 20) skall enligt en redovisning i budgetpropositionen
kulturområdet tillhöra budgetcykel 3, vilket innebär att en fördjupad
verksamhetsprövning skall ske inför perioden 1993/94-1995/96.

Vi förutsätter att regeringen överväger möjligheten att låta kulturområdet
tillhöra en tidigare budgetcykel än den angivna.

1988/89:KrU 15

Innehållsförteckning

1988/89 :KrU 15

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Utskottet 8

Övergripande kulturfrågor 8

Kulturpolitiska mål, m.m 8

Frågor rörande regional kulturverksamhet m.m 11

Sponsring, kulturfonder 14

Särskilda stödområden 16

Vissa frågor rörande det kulturella samarbetet mellan Sverige

och Finland 17

Vissa invandrarfrågor 18

Statens kulturråd (Fl) 19

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (F 2) . 19

Anslagsstruktur m.m 19

Anslagspost 1 (nr 6 i prop.) Till statens kulturråds disposition

för utvecklingsverksamhet 21

Anslagspost 2 (nr 7 i prop.) Till regeringens disposition 22

Anslagspost 3 (motsvarar nr 8 i prop.) Bidrag till organisationer
och institutioner inom kulturområdet m.fl. anslagsposter .... 22

Anslagspost 4 (nr 9 i prop.) Kultur i arbetslivet 24

Anslagspost 5 (nr 10 i prop.) Lokal biblioteksverksamhet .... 25

Anslagspost 6 (nr 11 i prop.) Bidrag till internationellt kulturutbyte
26

Bidrag till samisk kultur (F 3) 26

Hemställan 26

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (m,fp,c) 30

2. De kulturpolitiska målen (vpk) 31

3. Ideellt verkande krafter inom kulturlivet (m) 32

4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (vpk) 32

5. Det regionala kulturstödet (s) 33

6. Kulturpolitiska satsningar i Värmland (c) 33

7. Decentralisering av beslut (m) 34

8. Sponsring (m,fp,c) 34

9. Sponsring (vpk) 35

10. Kulturfonder (m) 36

11. Kulturfonder (vpk) 36

12. Kommunala musikskolan (vpk) 36

13. Körsångens ställning (vpk) 37

14. Främjande av insikten i främmande kulturer (mp) 37 1988/89:KrU15

15. Kurdiskt kulturcentrum (vpk) 38

16. Beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens disposition
(m) 38

17. Bidrag till centrumbildningar på teaterns, dansens, musikens,
filmens, bildkonstens och litteraturens områden (vpk) 39

18. Bidrag till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk 39

19. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till Drottningholmsteatern
(s) 39

20. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till organisationer

och institutioner inom kulturområdet (vpk) 40

21. Stödet till Immigrantinstitutet (vpk) 41

22. Bidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund och Föreningen
Handarbetets vänner (s) 41

23. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet,
m.m. (m) 41

24. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet,
m.m. (c) 42

25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet,
m.m. (vpk) 43

26. Beräknande av medel för anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet
(m) 43

27. Beräknande av medel för anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet
(vpk) 44

28. En bibliotekslag (vpk,mp) 44

29. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (s) 45

30. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (m) 45

31. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (c) 46

32. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (vpk) 46

33. Medelsanvisningen till Bidrag till samisk kultur (c,vpk) 46

Särskilda yttranden

1. Betydelsen av avskaffande av etermediemonopolet (m,fp) 47

2. Anslagsstrukturen på kulturområdet (c) 47

Svenskt Tryck Stockholm 1989