Kulturutskottets betänkande
1988/89 :KrU14

Anslag till turism och rekreation

KrU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet det förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1988/89:100 bil. 14 (industridepartementet) under
punkt B 6. Stöd till turism och rekreation samt motioner som väckts i
anslutning härtill.

I motionerna behandlas bl.a. inriktningen av Sveriges turistråds verksamhet
och storleken av det statliga stödet till turism och rekreation, rådets
ansvar för de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken, marknadsföringsinsatser
på USA-marknaden, statliga insatser för turism på central och
regional nivå, begreppet primära rekreationsområden, charterflyg samt
huvudmannaskap för rekreationsfrågorna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsförslagen.
Vid betänkandet har fogats 12 reservationer.

TOLFTE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har under punkt B 6 (s. 23-27) föreslagit riksdagen att till Stöd till
turism och rekreation för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på
115 950 000 kr.

Motioner

1988/89:Kr503 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om turist- och rekreationspolitikens sociala mål.

1988/89:Kr508 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag i syfte att etablera området Nedre Dalälven som
rekreationsområde i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:Kr510 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utveckling av turism och kulturturism i Skåne.

1 Riksdagen 1988189.13 sand. Nr 14

1988/89:Kr511 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rationell
organisation för att genomföra de rekreationspolitiska målen.

1988/89:Kr512 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar en plan med en riksmålsättning
för turismens utveckling,

2. att riksdagen till Sveriges turistråd för stöd till turism och rekreation för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag om 116 700 000 kr.,

3. att riksdagen till Sveriges turistråd beslutar anslå 3 250 000 kr. i extra
marknadsföringsstöd för USA-marknaden att användas i enlighet med vad
som föreslagits i motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa begreppet primära rekreationsområden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om om statens industriverks branschstudie och Sveriges turistråds
strukturplan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att främja turismens utveckling.

1988/89:Kr514 av Inger Schörling och Lars Norberg (båda mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att anslaget B 6 Stöd till turism och rekreation fastställes
att vara detsamma som budgetåret 1988/89, nämligen 108 542 000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N324.

1988/89:Kr516 av Lena Boström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
statligt stöd till utveckling av turismen i Vilhelmina kommun.

1988/89:Kr518 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 100 bilaga 14, B 6.
Stöd till turism och rekreation avseende marknadsföringsinsatser om 25 milj.
kr. per år under tre år,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny huvudman för
rekreationspolitiken i Sverige.

1988/89:Kr519 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att effektivt och
snabbt öka turisminkomsterna i Sverige och därmed nedbringa underskottet
i turist valutabalansen.

1988/89:Kr520 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att svenska bestämmelser som rör turismen
harmoniseras med EG-kommissionens rekommendationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Turistrådets samverkan med regionala kulturinstitutioner,

3. att riksdagen till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 114 750 000 kr.

1988/89:Kr521 av Lars De Geer m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nordiska turismarbetet bör vara en viktig del av turismens

1988/89:KrU14

fortsatta utveckling både i Sverige och i grannländerna, och att det därför bör
stödjas både i Nordiska ministerrådet och i andra sammanhang,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utredning bör tillsättas med uppgift att klarlägga den bästa
strukturformen för en samordning av svensk turistreklam i utlandet, att
Sveriges turistråd — som arbetat med ärendet - bör anlitas, att studier bör
företas av ”Nortra” i Norge och av hur turismen befrämjats i länder som
Österrike, Irland och Canada samt att studien även bör undersöka, i vilken
utsträckning det skulle vara möjligt att åstadkomma en viss chartertrafik till
Sverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige på lämpligaste sätt bör söka återvinna och helst utöka
turistströmmen från USA, detta för att söka dra nytta av jubileumsåret 1988,
av vissa TV-program under fjolåret och av Skansens kommande 100-årsjubileum och att även i detta sammanhang möjligheterna till dubbelsidig
charter bör undersökas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medverkan från staten och statliga myndigheter är av största
vikt för att gynna det förväntade turistresandet från östländerna till Sverige,
enär dessa är statshandelsländer vars statliga medverkan är av största vikt.

1988/89:T711 av Gunilla André (c) vari yrkas att riksdagen beslutar ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för ökat
charterflyg till Sverige.

Utskottet

Inledning

Sveriges turistråd som är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet har följande två huvuduppgifter. Rådet
skall utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra
svensk bytesbalans och sysselsättning samt stödja regional utveckling. Rådet
skall medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till
turism och rekreation.

Turistrådet har under de senaste två åren gjort vissa förändringar i sin
organisation. I huvudsak innebär dessa att den operativa verksamheten har
organiserats i tre avdelningar, nämligen Forskning och utveckling. Affärsutveckling
och Marknadsutveckling och att servicefunktionerna förts till ett
nybildat dotterbolag - Resurs AB. Detta bolag skall bedriva konsult- och
serviceverksamhet med inriktning på turistnäringen. En informationsenhet
svarar för massmediai verksamhet. Inom Turistrådet svarar en delegation
som självständig myndighet för handläggningen av bl.a. bidragsärenden och
yttranden över arbetsmarknads- och lokaliseringsstödsärenden. Delegationen
är vidare inom turistsektorn en beredande instans till styrelsen, bl.a. i
arbetet med strukturplanen. Härutöver har delegationen som efterföljare till
den år 1984 avvecklade rekreationsberedningen viss kompetens i fråga om
rekreationspolitik och samordning av insatserna för turism och rekreation.

1988/89:KrU14

Delegationens medlemmar utses av regeringen.

Turism är en viktig sektor bestående av en mängd olika branscher.
Turistnäringen har stor betydelse för ekonomi, sysselsättning och regional
utveckling och hela turist- och rekreationssektorn fyller en viktig välfärdspolitisk
uppgift.

Näringens betydelse har successivt ökat. Turistsektorn bedöms svara för ca
5 % av bruttonationalprodukten (BNP). Lika stor är dess andel av
sysselsättningen. Turism och rekreation i landet bedöms omfatta ca 70
miljarder kr. per år. De utrikes resor som svenskar företar motsvarar ett
utflöde av ca 25 miljarder kr. Värdet av utländska medborgares resor i
Sverige uppgår till mindre än hälften av detta belopp. Enligt Turistrådets
redovisning av bedömningen från internationella organ som OECD och
World Travel Organization ökar världsturismen för närvarande med 5-7 %
per år. Det internationella resandet till Sverige visar under den senaste
10-årsperioden en tillväxt på i genomsnitt ca 4 % per år eller 40 % för hela
perioden, mätt i gästnätter på kommersiella boendeanläggningar - hotell,
stugbyar, vandrarhem och camping. Av denna tillväxt svarar de nordiska
grannländerna för 84 %. Västtyskland som också utgör en närmarknad står
för 7 % och resten av världen tillsammans för 9 %.

Riksdagen beslöt våren 1988 att anslå 25 milj. kr. per år under en
treårsperiod till Turistrådet för ett särskilt marknadsföringsprogram. Programmet
innebär intensifierade marknadsföringsinsatser som koncentreras
på tre olika projekt, nämligen Upptäck Sverige, Profil Sverige samt ett
projekt rörande belönings-, konferens- och kongressresandet. I programmet
ingår även en utvecklingsdel som innebär produkt- och resmålsutveckling
och utveckling av en särskild produktbank med information om det turistiska
utbudet.

Vid behandlingen av budgetpropositionen våren 1988 underströk utskottet
Turistrådets ansvar för det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken
(KrU 1987/88:20, rskr. 1987/88:340). Med anledning av detta uttalande
har rådet på regeringens uppdrag redovisat en plan för hur rådets ansvar för
de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken skall fullföljas. I denna
plan anförs sammanfattningsvis följande.

På övergripande nivå arbetar Turistrådet för att strukturplanen, i enlighet
med riksdagens och regeringens riktlinjer, skall bli ett strategiskt instrument
för den svenska turist- och rekreationssektorn i dess helhet. En viktig uppgift
i detta sammanhang är att ytterligare utveckla och precisera strategier för
Sverigeturismen som bl.a. anger hur de sociala och rekreationspolitiska
målen för turistpolitiken skall kunna fullföljas i samverkan mellan olika
parter inom turist- och rekreationssektorn.

När det gäller den egna verksamheten kan konstateras att Turistrådet
arbetar såväl med generella som selektiva insatser för att uppfylla målsättningen
”turism för alla”. De generella riktas bl.a. mot informations- och
kunskapsområdet via initiativ för att förbättra utbildning och forskning inom
turismsektorn. Vidare satsas på att underlätta spridningen av kunskap om
vad Sverige har att erbjuda via det informationssystem som Turistrådet nu
bygger upp.

Inom ramen för den verksamhet som bedrivs i syfte att stärka rekreationspolitiska
målsättningar har rådet bl.a. inlett ett samarbete med Landsorganisa -

1988/89: KrU 14

tionen i Sverige (LO) både på lokal och central nivå, bl.a. med syftet att ge
ökade möjligheter för LO:s medlemmar till rekreation och fritidsresande.

I propositionen understryker industriministern att fullföljandet av det
sociala målet även framdeles skall ha stor tyngd i Turistrådets arbete med att
utveckla svensk turism. Han föreslår därför att de medel som står till rådets
disposition för försöksverksamhet med att utveckla olika rekreationsformer
skall ökas med 1,2 milj. kr. till totalt 3,5 milj. kr. Inom ramen för dessa anslag
förutser föredraganden att det av LO och Turistrådet förberedda projektet
för rekreation och fritidsresande kan påbörjas. Vidare föreslås en ökning av
det statliga bidraget till Svenska turistföreningens verksamhet med 1 milj. kr.
till drygt 2 milj. kr. För nästa budgetår föreslås ett anslag om 115 950 000 kr.
till Stöd till turism och rekreation.

Turist- och rekreationspolitikens sociala mål

I motion Kr503 (s) kritiseras Turistrådets agerande när det gäller de sociala
målen. Motionärerna anför att Turistrådet har förvandlat sig självt till ett
branschorgan för svensk besöksnäring i stället för att vara ett redskap för
statsmakternas uttalade önskan att använda turist- och rekreationspolitiken i
ett fördelningspolitiskt syfte. Turistrådet tycks vilja lägga över rådets ansvar i
denna del på kommuner och landsting, säger motionärerna.

De diskuterar även begreppet ”social turism” och säger att det handlar om
den vanliga människans behov av rekreation och avkoppling, av stimulans
och nya upptäckter både i naturen och i social samvaro med andra
människor. Vidare hävdar de att debatten om turismens utveckling är ensidig
och begränsad till besöksnäringens ekonomiska bekymmer. Denna ensidighet
måste brytas, säger motionärerna, och anför bl.a. följande.

Den typ av projekt som LO och Turistrådet har ansökt om medel för är ett
utmärkt exempel på ett steg i rätt riktning. Fler projekt av den typen måste
till. I årets budget har statsrådet ökat anslaget för försöksverksamheten.
Detta är utmärkt men otillräckligt. Våren 1988 fick Sveriges turistråd ett
särskilt anslag på 25 milj. kr. per år för ett treårigt marknadsföringsprogram.
Därmed borde ytterligare resurser kunna frigöras från Turistrådets övriga
anslag till att utveckla arbetet med de sociala målen och för att minska de
sociala och ekonomiska hindren.

Dessa nya resurser kan t.ex. ge utrymme för utvecklingsarbete inom
folkrörelser, kyrkor och ideella föreningar samt stimulera till ny kunskap och
debatt kring den sociala turismens uppbyggnad i Sverige och andra länder.

Även i motion Kr511 (s) kritiseras det sätt på vilket Turistrådet hittills agerat
i fråga om att fullfölja det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken.
Motionärernas synpunkter överensstämmer i allt väsentligt med de ovan
refererade i motion Kr503. De tar även upp rådets nuvarande organisation
och förordar en omorganisation för att ge Turistrådets delegation ökad makt
och status. Motionärerna diskuterar om en särskild rekreationsavdelning
borde inrättas på samma nivå som marknadsavdelningen. En sådan ny
avdelning skulle även ha till uppgift att vara delegationens kansli.

Turistrådets ansvar för att de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken
fullföljs har understrukits av utskottet såväl år 1984 vid behandlingen av
regeringsförslaget om riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken (prop.

1988/89: KrU 14

1 * Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr 14

1983/84:145 bil. I, KrU 1983/84:22, rskr. 1983/84:353) som vid behandlingen 1988/89:KrU14
våren 1988 av motionsförslag (KrU 1987/88:20). Det är därför med tillfredsställelse
som utskottet noterar att industriministern betonar att det sociala
målet för turist- och rekreationspolitiken ligger fast och även framdeles skall
ha stor tyngd i rådets arbete med att utveckla svensk turism.

Flera förslag i propositionen har ett uttalat rekreationspolitiskt syfte. Med
hänsyn till betydelsen av att sådana former för turism utvecklas som riktar sig
till en bred allmänhet är den i propositionen föreslagna höjningen av stödet
till Svenska turistföreningen välmotiverad. Turistföreningen, som på olika
områden bedriver en rekreationspolitisk verksamhet, får härigenom möjlighet
att bygga ut sin turism i fjällområdena.

Med anledning av de synpunkter som motionärerna för fram vill utskottet
peka på att Turistrådet har vidtagit en rad åtgärder i här aktuellt avseende.

En sådan åtgärd är det program för att genom samarbete med olika kulturella
organisationer förbättra turisternas möjligheter att ta del av det rika utbud
som finns. Vidare gör Turistrådet insatser inom handikappområdet samt
inom områdena idrott och natur. Turistrådet har också inlett ett samarbete
med LO och planerar samarbete med pensionärsorganisationer, hyresgäströrelsen
och invandrarorganisationer för att utveckla produktidéer och information.
I detta sammanhang kan även nämnas projektet "Upptäck
Sverige" som bl.a. syftar till att på olika sätt informera om hur man kan
upptäcka Sverige på nära håll eller längre bort. under längre ledigheter eller
bara för ett veckoslut. Turistrådet arbetar enligt vad utskottet inhämtat med
turistfrågor utifrån såväl ekonomiska som sociala utgångspunkter. Utskottet
förutsätter därför att det arbete som Turistrådet bedriver eller planerar på
olika områden för att göra olika former av turism och rekreation tillgängliga
för så många som möjligt i samhället fullföljs och vidareutvecklas.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att någon särskild
framställning till regeringen med anledning av motion Kr503 inte är
erforderlig.

Vad avser förslaget i motion Kr511 vill utskottet erinra om att Turistrådet
nyligen genomfört en omorganisation och att riksrevisionsverket för närvarande
granskar Turistrådets verksamhet. Utskottet förutsätter att rådet i sin
organisation kommer att ge ökat utrymme och resurser för det arbete som är
inriktat på att fullfölja de sociala målen för turismen och därmed även för
delegationens arbete. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen.

Vänsterpartiet kommunisterna betonar i motion Kr518 behovet av en
satsning på rekreation för de breda folkgrupperna och föreslår att en ny
huvudman för rekreationspolitiken skall inrättas.

Då utskottet våren 1988 behandlade ett förslag av samma innebörd
framhöll utskottet att riksdagen år 1984 tagit ställning i denna fråga.

Turistrådet fick då ansvar även för rekreationspolitiken genom att den
dittillsvarande rekreationsberedningen upphörde och vissa av dess uppgifter
lades på Turistrådet. Utskottet avstyrkte därmed motionsförslaget som
avslogs av riksdagen.

Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning i denna fråga och
avstyrker alltså motion Kr518 yrkande 2.

Plan för turismens utveckling m.m.

1988/89: KrU14

I motion Kr512 (c) begärs att regeringen skall låta utarbeta en plan för
turismens utveckling. En sådan plan bör ange som målsättning en minst
femprocentig årlig ökning av turismen.

Utskottet har vid två tidigare tillfällen avstyrkt motionsyrkanden med
samma syfte som det nu aktuella (KrU 1986/87:20, KrU 1987/88:20).
Utskottet har därvid erinrat om att av de resurser som satsas på att utveckla
svensk turism och reseindustri står kommuner och företagen inom turistnäringen
för största delen. Utskottet har också understrukit att det knappast
kan vara möjligt eller ens önskvärt att staten genom Turistrådet skulle lägga
fast en för hela landet gällande plan med riktlinjer för turismens utveckling.

Med anledning av det här aktuella motionsyrkandet kan nämnas att
Turistrådet i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 redovisar att
rådet har inlett ökat samarbete med externa intressenter, däribland ideella
och fackliga organisationer. Dessa svarar i dag för viktiga beståndsdelar i
svensk turism och har dessutom betydelsefulla informativa och motiverande
uppgifter. Vidare har rådet utformat ett särskilt program för att intensifiera
samarbetet med centrala myndigheter med syfte att koordinera offentliga
investeringar.

När det gäller generella insatser för att främja turismen i Sverige
framhåller Turistrådet att en viktig faktor i detta sammanhang är att det
saknas en för hela branschen gemensam näringslivsorganisation och att
befintliga branschorganisationer är förhållandevis små och har begränsade
resurser till sitt förfogande. Rådet anför vidare bl.a. att även om de ideella
organisationerna är många och var och en täcker sin del av sektorn saknas det
en sammanhållande organisation som kan representera konsumentintresset.
Samhällets direkta engagemang i turistsektorns utveckling är av relativt sent
datum och insatserna via Sveriges turistråd har i hög grad kommit att
utformas mot bakgrund av förhållandena i övrigt inom sektorn.

Enligt vad utskottet inhämtat finns det inom regeringskansliet planer på att
tillsätta ett branschråd för turist- och rekreationsområdet. Utskottet anser
med hänvisning till det anförda att någon riksdagens åtgärd med anledning av
motion Kr512 i här aktuell del (yrkande 1) inte är påkallad.

I samma motion begärs också att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall
ställa sig bakom motionärernas kritiska synpunkter på Turistrådets strukturplan
och industriverkets branschstudie. De anser att de förslag som förs fram
innebär en ur såväl turistisk som regionalpolitisk synpunkt olycklig koncentration
av insatser till några få områden. Detta får till följd att andra orter
och regioner inte får möjlighet till en positiv utveckling.

Den strukturplan som Turistrådet utarbetat på regeringens uppdrag är
avsedd att vara rullande och fortlöpande hållas aktuell. I planen redovisas ett
omfattande material om turistnäringen. Av Turistrådets anslagsframställning
för budgetåret 1989/90 framgår att strukturplanen skall byggas ut och att
dess faktadel skall bli en turiststatistisk årsbok. I branschstudien som lades
fram hösten 1986 analyseras turistbranschens situation och utvecklingsmöjligheter.

Motionsyrkande med ett likartat innehåll avstyrktes av utskottet förra året

(KrU 1987/88:20 s. 12) med hänvisning bl.a. till att strukturplanen och
branschstudien utgör ett nödvändigt underlag för det fortsatta arbetet med
att utveckla turismen i Sverige. Utskottet, som hänvisar till vad som
redovisades i sammanhanget, avstyrker det nu aktuella motionsyrkandet
(yrkande 5).

Stöd till marknadsföring

Turistrådet arbetar för närvarande med ett treårigt marknadsföringsprogram.
Som utskottet redovisat i det föregående beslöt riksdagen våren 1988
att extra medel om 25 milj. kr. per år skulle anslås för att genomföra detta
program. Programmet innebär en satsning på framför allt intensifierade
marknadsföringsinsatser riktade såväl till svenska som utländska marknader.

I motion Kr512 (c) föreslås att Turistrådet skall erhålla ett extra
marknadsföringsstöd för ökade satsningar på USA-marknaden. Motionärerna
menar att de aktiviteter som genomförts i samband med firandet av
350-årsminnet av de första svenska bosättarna i Amerika - Delaware-jubileet
- under år 1988 har ökat intresset för Sverige i USA. De erinrar om att en
gemensam nordisk turistkampanj - Focus on Scandinavia - har inletts i USA
under år 1988. Enligt motionärerna bör denna kompletteras med ytterligare
insatser från svensk sida och de föreslår därför att 3 250 000 kr. ställs till
Turistrådets förfogande. I denna ökade satsning bör de regionala turistorganisationerna
erbjudas deltagande tillsammans med de exportföretag i resp.
region som har en marknad i USA.

Även i motion Kr521 (fp) pekar motionärerna på möjligheterna att öka
turismen från USA genom att utnyttja den uppmärksamhet som Sverige fått i
olika medier genom arrangemangen kring Delaware-jubileet. Motionärerna
menar också att 100-årsjubileet år 1991 av Stiftelsen Skansens tillkomst bör
utnyttjas för att skapa intresse för turistresor till Sverige, i första hand från
USA.

De synpunkter och förslag som förs fram i motion Kr519 (m) överensstämmer
i allt väsentligt med dem i motionerna Kr512 och Kr521.

Turistrådet söker på olika sätt att i USA öka intresset förSverige-turism. I
rådets verksamhetsberättelse anförs att det gäller att utnyttja vågen av
Sverigepublicitet. Det sker bl.a. genom bearbetning av massmedierna. Ett
exempel är det TV-program om Sverige som sändes i programmet Good
Morning America. Andra insatser är de reseseminarier som Turistrådet och
SAS gemensamt ordnat i samband med statsbesök i USA. Kostnaderna för
kampanjen, som uppgår till 3 milj. dollar per år under en treårsperiod fram
till 1991, delas mellan turistråden i de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet
och näringslivet. Turistrådet har som ett led i denna kampanj varit med
om att genomföra en analys av amerikanska resebyråers Skandinavienförsäljning
i syfte att utveckla Skandinavienexperter inom resebyråbranschen.
Turistrådet har också förstärkt sin amerikanska representation i USA.

Med hänvisning till vad som anförts konstaterar utskottet att Turistrådets
insatser i USA för att marknadsföra Sverige som turistland i allt väsentligt
överensstämmer med de synpunkter som förs fram i motionerna Kr512.

1988/89:KrU14

Kr519 och Kr521 yrkande 3. Utskottet anser därför att det inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsförslagen.

Med anledning av förslaget i motion Kr512 om ett extra stöd för
marknadsföring på den amerikanska marknaden vill utskottet peka på att
Sverige genom Nordiska ministerrådet kommer att göra en stor satsning -drygt 3,7 milj. kr. årligen - på den nordiska turistkampanjen på USAmarknaden.
Utskottet anser därför att det inte är nödvändigt att ytterligare
förstärka Turistrådets medel för marknadsföring i USA. Motion Kr512
yrkande 3 avstyrks alltså.

Medelsberäkningen

I propositionen föreslås en höjning av anslaget med 7,4 milj. kr. till
115 950 000 kr för nästa budgetår. Av den föreslagna höjningen är 2,2 milj.
kr. avsedda för en förstärkning av medlen för rådets försöksverksamhet samt
för stödet till Svenska turistföreningen. Återstående medel - 3,2 milj. kr. -skall täcka pris- och löneomräkning.

I fyra motioner föreslås ändringar i regeringens förslag.

I motion Kr520 (m) föreslås ett i förhållande till regeringens förslag med
1,2 milj. kr. minskat belopp. Motionärerna understryker att de statliga
insatserna för att främja turismen bör vara av generell natur som exempelvis
satsningar på marknadsföring. De anser att det inte behövs några nya projekt
inom ramen för rådets försöksverksamhet.

Turistrådet redovisar att medlen för försöksverksamhet i första hand har
disponerats för att bättre samordna samhällsresurserna, förbättra utbildningen,
öka tillgängligheten till utbudet för skilda grupper samt utveckla
aktiviteter och arrangemang. Mottagare har främst varit intresseorganisationer,
kommuner och regionala turistorganisationer men även privata turistföretag
har i vissa fall fått stöd. Intresset för att förnya, förädla eller på annat
sätt utveckla turistprodukten är enligt rådet stort och snabbt ökande.
Turistrådet är i dag engagerat inom sektorer som natur, kultur, handikapp,
idrott, fiske, utbildning och transporter men också enskild utveckling som
t.ex. Jämtsemester.

Turistrådet anser att det behövs resurser för framför allt idéutveckling,
dvs. föregångsexempel som kan generera utveckling i större skala. I dessa fall
är experimentella pengar nödvändiga eftersom det i övervägande antalet fall
är kommuner och icke-kommersiella organisationer som deltar och som inte
förfogar över ekonomiska resurser till att själva driva idéutveckling eller
påverka sådan inom det turistiska fältet.

Enligt utskottets mening är det angeläget att Turistrådet har möjligheter
att bidra till att utveckla turismen på olika områden. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag i fråga om rådets försöksverksamhet och avstyrker
motion Kr520 i här aktuell del (yrkande 3 delvis).

Förslaget i motion Kr518 (vpk) innebär att anslaget skall minskas med 25
milj. kr. Motionärerna anser att det särskilda treåriga marknadsföringsprogrammet
inte bör genomföras.

Utskottet, som i det föregående understrukit vikten av fortsatta insatser
för att utveckla Sverigeturismen, avstyrker motionen i här aktuell del
(yrkande 1). Regeringens förslag beträffande marknadsföringsprogrammet
tillstyrks alltså.

1988/89 :KrU 14

Enligt motion Kr514 (mp) bör anslaget till Turistrådet för budgetåret
1989/90 ligga kvar på samma nivå som för innevarande budgetår. Förslaget
innebär alltså en minskning med 7,4 milj. kr. Motionärerna anför att det finns
andra åtgärder som bättre än ökad turism kan skapa permanenta året-runtarbeten
i glesbygd. En stor del av turismen är motoriserad och bidrar därmed
till miljöförstöring och energislöseri. Turismen bör på sikt liksom andra
näringar bära sina egna kostnader.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om behovet av
ökade turistsatsningar på olika områden avstyrker utskottet motionen.

En höjning av anslaget med totalt 750 000 kr. till totalt 116 700 (XX) kr.
föreslås i motion Kr512 (c). Detta belopp motsvarar vad Turistrådet begärt i
sin anslagsframställning. Motionärerna anser att rådets begäran bör bifallas.

Utskottet anser sig inte böra gå utöver regeringens förslag och avstyrker
därför motion Kr512 i här aktuell del (yrkande 2).

Turistfrämjande åtgärder m.m.

Sambandet mellan kultur och turism tas upp i motion Kr520 (m). Motionärerna
kritiserar Turistrådet för att rådet inte starkare belyst nödvändigheten
av att kulturen får en framträdande plats i marknadsföringsarbetet. De anser
att Turistrådet i detta arbete särskilt bör beakta kulturlivets utveckling i olika
regioner. Detta förutsätter att Turistrådet aktivt samarbetar med regionens
kulturinstitutioner och medverkar till att dessa får medverka i planläggning
och genomförandet av olika projekt. Detta bör gälla också den del av
marknadsutvecklingsprogrammet som gäller belönings-, konferens- och
kongressresandet, anser motionärerna.

Inom ramen för programmet Affärsutveckling gör Turistrådet sektorsvisa
insatser inom kultur, idrott och handikappområdet. För kultur har rådet lagt
fast ett omfattande program för att genom samarbete med olika kulturella
organisationer underlätta för turisterna att ta del av det rika utbud som finns i
Sverige. Turistrådet har i samarbete med riksantikvarieämbetet under åren
1986-1988 genomfört seminarier i tolv län om kultur och turism. I dessa
seminarier har företrädare för kultur och turism runt om i landet deltagit.
Turistrådet har också initierat ett kultur- och turistprojekt i samarbete med
olika myndigheter och organisationer, bl.a. kulturrådet, riksantikvarieämbetet,
Svenska kyrkan. Svenska rikskonserter, Riksteatern och Folkbildningsförbundet.
Syftet med detta projekt är att systematiskt samla in
information om utbudet på kulturområdet och att presentera materialet i en
lättillgänglig form - en produktbank.

Vidare har en arbetsgrupp med representanter från Turistrådet, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet och riksantikvarieämbetet i samråd
med kulturrådet utarbetat förslag till inriktning av kultur- och turistsamarbete
utifrån ett riksperspektiv.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att Turistrådet aktivt engagerat
sig för att stimulera intresset för kulturminnen och kulturmiljöer i
turistsammanhang. Utskottet utgår från att det samarbete som Turistrådet
inlett med olika intressenter för att utveckla kulturturism fullföljs.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr520 i här
aktuell del (yrkande 2).

1988/89:KrU14

Enligt motion Kr510 (fp) har Skåne med dess kulturminnen och -miljöer
goda förutsättningar för att utveckla s.k. kulturturism. Motionärerna anser
att Turistrådet i samarbete med riksantikvarieämbetet och Skånes turistråd
bör kunna utveckla lämpliga projekt. De menar också att Skåne måste
marknadsföras som en region i turistsammanhang.

Inom ramen för Turistrådets arbete med att utveckla kulturturism har
Skånes turistråd och Kommunförbundets länsavdelningar i Malmöhus och
Kristianstads län i samarbete med Sveriges turistråd och riksantikvarieämbetet
genomfört två seminarier för att få till stånd ett närmare samarbete mellan
ansvariga för turist- resp. kultursektorn.

Skånes turistråds marknadsföringsarbete är enligt vad utskottet inhämtat
inriktat på fyra intresseområden, nämligen kulturhistoria, konst och hantverk,
sport och mat. Skånes turistråd har ett nära samarbete med olika
intressenter, t.ex. när det gäller kulturhistoria, museer och kulturföreningar.
I sitt arbete söker Skånes turistråd att få till stånd ett samarbete mellan
kommuner och landsting kring ett projekt. Man arbetar alltså inte utifrån
olika geografiska områden.

Av vad som redovisats framgår att Skånes turistråd i samarbete med olika
intressenter i Skåne och med riksantikvarieämbetet arbetar med projekt av
det slag som motionärerna efterlyser. I detta sammanhang vill utskottet
erinra om att utskottet vid behandlingen våren 1988 av ett motionsförslag
med samma syfte framhöll att det primära ansvaret för att främja och
utveckla turismen ligger hos de olika producenterna på det lokala och
regionala planet. Sveriges turistråds ansvar ligger- som tidigare framhållits -på ett riksplan. Mot här angiven bakgrund anser utskottet att motionen inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr508 (vpk) begärs förslag i syfte att etablera området Nedre
Dalälven som rekreationsområde. Områdets natur- och kulturkvaliteter
innebär enligt motionären att det finns goda förutsättningar att där utveckla
turism och rekreation. Hon nämner som exempel på en lämplig satsning
turistbåtstrafik på Dalälven.

I länsrapport 87 (rapport 1988:1) redovisar länsstyrelsen i Gävleborgs län
att Gästrike-Hälsinge turistråd, som finansieras av landstinget och länets
kommuner, tar initiativ till och medverkar i projekt för att utveckla turismen
i regionen.

Utskottet har i det föregående framhållit att det i första hand är de olika
producenterna på det lokala och regionala planet som ansvarar för att
utveckla turismen. Turistrådets uppgift är att på olika sätt stödja lokala och
regionala initiativ med utgångspunkt i ett riksperspektiv och i rådets
sektoriella ansvar för turism och rekreation i Sverige. Försöks- och utvecklingsarbeten
inom turismen stöds genom särskilda medel som fördelas av
Turistrådet. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Kr516 (s) framhålls behovet av statligt stöd för att utveckla turismen
i Vilhelmina kommun. Nedläggningen av gruvan i Stekenjokk har, enligt
motionärerna, inneburit att kommunen förlorat drygt 200 arbetstillfällen. De
menar att en utbyggnad av turismen skulle innebära nya sysselsättningstillfällen.
Som särskilt lämpade för turistsatsningar nämns byarna Klimpfjäll och
Saxnäs.

1988/89:KrU14

Enligt vad utskottet inhämtat bereds för närvarande frågan om regionalpolitisk
stöd för en investering i ett hotellbygge i Klimpfjäll. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen.

Förslag till olika turistfrämjande åtgärder förs fram i motion Kr512 (c)
yrkande 6. Motionärerna tar bl.a. upp betydelsen av goda, allmänna
kommunikationer och spridning av semester. De vill att riksdagen i en
framställning till regeringen skall ställa sig bakom dessa synpunkter.

Utskottet har vid flera tillfällen (senast KrU 1987/88:20) avstyrkt förslag
med samma syfte som det här aktuella. Utskottet har därvid bl.a. hänvisat till
att semesterspridningen i första hand är en fråga för arbetsmarknadens
parter och att förslag om spridning av skolornas sportlov liksom frågan om
allmänna kommunikationer enligt de förslag som förelagts riksdagen föregående
budgetår diskuteras i Turistrådets strukturplan. Tillgången till allmänna
kommunikationer är självfallet av stor betydelse för möjligheterna att
utveckla turismen, speciellt i ett land som Sverige med stora avstånd.

Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar de problem som
motionärerna aktualiserat. Utskottet förutsätter att turismens intressen kan
tillgodoses i den fortsatta utvecklingen av semesterfrågornas behandling
samt genom det fortsatta arbetet med transportlösningar med anledning av
riksdagens beslut om trafikpolitiken (TU 1987/88:13). En särskild framställning
från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet är inte
påkallad. Motion Kr512 yrkande 6 avstyrks alltså.

I samma motion föreslås att begreppet primära rekreationsområden skall
avskaffas.

De senaste två åren har riksdagen på förslag av kulturutskottet (KrU
1986/87:20, KrU 1987/88:20) avslagit motionsyrkanden av samma innebörd
som det nu aktuella. Vid behandlingen våren 1987 lämnade utskottet en
utförlig redovisning för innebörden i och tillkomsten av de primära rekreationsområdena
samt för bestämmelserna i naturresurslagen. Utskottet
hänvisar till dessa.

Med anledning av förslaget i motion Kr512 vill utskottet erinra om att
arbetsmarknadsministern i årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil.
12 s. 41) föreslår att det regionalpolitiska stöd till turistverksamhet i primära
rekreationsområden inom stödområde C som hittills har utgått skall upphöra.
Arbetsmarknadsministern ger följande motivering till sitt förslag.

Regionalpolitisk stöd tili turistverksamhet kan enligt riksdagens beslut
lämnas endast i stödområde A och B samt, om det finns särskilda skäl. i
primära rekreationsområden inom stödområde C. Marknaden för turism
bedöms i dag som växande men är inte obegränsad. Om stöd lämnas till
turistverksamhet i områden där det även finns goda möjligheter för annan
verksamhet t.ex. industri, kan det innebära att turistunderlaget för anläggningarna
inom fjällområdena minskar så kraftigt att de inte blir lönsamma
eller att det inte blir möjligt att där bygga ut turistnäringen. För att bibehålla
möjligheterna att skapa ny sysselsättning i de mest utsatta områdena bör
regionalpolitisk stöd till turistverksamhet därför fortsättningsvis begränsas
till stödområdena A och B. Regeringen bör dock ha möjlighet att lämna stöd
till de turistprojekt som den särskilde förhandlare, som regeringen tillsatt för
att utveckla turistnäringen på Gotland, kan komma att föreslå.

1988/89:KrU14

Detta förslag samt frågan om regionalpolitisk! stöd till turistverksamhet
inom stödområde C kommer arbetsmarknadsutskottet att behandla i betänkandet
1988/89:AU13.

Om regeringens förslag bifalls innebär det att primärt rekreationsområde
som kvalifikationsgrund för regionalpolitisk! stöd kommer att utgå. Begreppet
primärt rekreationsområde har därmed ingen administrativ innebörd
förutom de allmänna rekommendationer det innebär för naturresursplanering.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr512 i här
aktuell del (yrkande 4).

Åtgärder för att öka turismen till Sverige

Det nordiska samarbetet i turistfrågor tas upp i motion Kr521 (fp) yrkande 1.
Motionärerna anför att det nordiska turistsamarbetet bör vara en viktig del
av turismens fortsatta utveckling både i Sverige och grannländerna och att
det därför bör stödjas både i Nordiska ministerrådet och i andra sammanhang.
De föreslår att riksdagen skall göra en framställning till regeringen av
denna innebörd.

Samarbete i frågor som rör turism har sedan länge bedrivits mellan de
nordiska länderna. Nordiska turisttrafikkommittén grundades redan 1923.
Olika kommittéer och utredningar har också under många år arbetat med
turistfrågor. År 1978 inrättades Nordiska ministerrådets turistutskott. Samma
år antog Nordiska ministerrådet också ett särskilt program för nordiskt
samarbete på turistområdet. Ministerrådet har till Nordiska rådets session år
1989 överlämnat förslag om ett nordiskt turistprogram. Vidare har föreslagits
att turistutskottet omformas till en ämbetsmannakommitté direkt under
Ministerrådets ansvarsområde. I programmet konstateras att förutsättningarna
för ett utvecklat nordiskt samarbete inom turismens område på många
sätt är goda, även om de olika länderna i vissa avseenden också är
konkurrenter. Det är därvid viktigt att samarbetet koncentreras till sådana
frågor som lämpligare kan behandlas på ett nordiskt plan än på ett nationellt,
dvs. frågor där länderna har ett gemensamt intresse eller där ett gemensamt
arbete kan innebära värdefullt utbyte av erfarenheter, spara resurser eller på
annat sätt innebära samordningsvinster. Samarbetet föreslås inriktat på
följande frågor, nämligen att öka det internordiska resandet, förmå fler
utomnordiska turister att välja Norden som resmål samt att utveckla
turistnäringen.

Nordiska rådet har enhälligt på förslag av rådets kommunikationsutskott
tillstyrkt ministerrådsförslaget och rekommenderat Ministerrådet bl.a. att
samordna turistprojekt i det nordiska regionala samarbetet och verka för att
behovet av erfarenhetsutbyte blir tillgodosett, utreda fördelarna vid administrativ
samordning av de nordiska ländernas turistbyråer speciellt på de
utomeuropeiska marknaderna samt verka för att i ökad utsträckning
överföra nationella medel till den nordiska budgeten, främst vad gäller
aktiviteter utanför Norden. Nordiska ministerrådet har för att analysera
effekterna av en harmonisering till den gemensamma europeiska marknaden
(EG) tillsatt en särskild projektgrupp. Arbetet syftar bl.a. till att visa på de

1988/89:KrU 14

framtida konsekvenser som EG-situationen kan innebära för turism till
Norden.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att motionärernas synpunkter
och förslag i allt väsentligt tillgodoses genom de ovan refererade riktlinjerna
för det nordiska turistsamarbetet. Utskottet anser därför att riksdagen inte
har anledning att göra något uttalande med anledning av yrkande 1 i motion
Kr521.

I samma motion, Kr521, förordas att en utredning tillsätts med uppgift att
klarlägga hur svensk turistreklam i utlandet bäst skall kunna samordnas. I
detta utredningsarbete - i vilket Turistrådet bör delta - skall ingå undersökning
av dels den norska organisationen för marknadsföring av Norge-Nortra,
dels hur turismen främjats i Österrike, Irland och Canada. Utredningen bör,
enligt motionärerna, även undersöka möjligheterna att åstadkomma chartertrafik
till Sverige.

Med anledning av motionen vill utskottet peka på att Turistrådet har ett
kontinuerligt utbyte med övriga internationella turistorganisationer, bl.a.
med Nortra.

Marknadsföring utomlands av Sverige som turistmål är en viktig uppgift
för Turistrådet. Riksdagens beslut år 1988 om en treårig marknadsföringssatsning
är ett uttryck för detta. Turistrådets arbete är dock endast en del av
alla insatser som görs för turismen av kommuner och landsting samt enskilda
företag inom branschen. En av rådets uppgifter är att få till stånd ett
samarbete med de regionala turistorganisationerna.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att det inte finns skäl
att föreslå riksdagen att göra den i motion Kr521 föreslagna framställningen
till regeringen. Motionen i här aktuell del (yrkande 2) avstyrks sålunda.

Möjligheterna att öka turismen från de östeuropeiska staterna tas också upp i
motion Kr521. Eftersom dessa länder är statshandelsländer, krävs enligt
motionärerna medverkan från staten och statliga myndigheter för att få till
stånd ett ökat turistutbyte. Motionärerna vill att riksdagen i framställning till
regeringen ger uttryck för dessa synpunkter.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet påpeka att Turistrådet
under år 1988 har slutit avtal med Sovjetunionen och Tyska demokratiska
republiken (DDR) om turistsamarbete. Arbetsgrupper har bildats med resp.
land för förhandlingar om utveckling av turistutbyte. Utskottet, som
konstaterar att syftet med motionärernas förslag i väsentlig utsträckning är
tillgodosett, avstyrker motion Kr521 yrkande 4 i denna del.

En viktig förutsättning för att öka turismen till Sverige är, hävdas i motion
T711 (c), goda kommunikationer, främst flygförbindelser. Motionären anser
att det är nödvändigt med en chartertrafik, väl utvecklad och till konkurrenskraftiga
priser. För att en sådan chartertrafik skall komma till stånd krävs
en genomarbetad plan och kraftfulla insatser.

I motion Kr521 (c) uttalas att charterflygningar till USA skall byggas upp
så att charterpassagerare tas upp såväl i USA som i Sverige.

Enligt av luftfartsverket utfärdade bestämmelser gäller i princip för
sällskapsresa vid flygning till Sverige att uppehållet här skall innefatta minst
tre övernattningar eller, om uppehållet börjar på en fredag (veckoslutsre -

1988/89:KrU14

sor), två övernattningar, medan vid flygning från Sverige det krävs att
researrangemanget skall ha en varaktighet av minst en vecka. Dessa
bestämmelser innebär ett skydd för den reguljära luftfarten. Dessutom krävs
bl.a. att flygplanets hela kapacitet förhyrs av en eller flera researrangörer.
Vidare kan nämnas att Turistrådet tillsammans med SAS i början på
1980-talet deltagit i en försöksverksamhet med charterflyg till Sverige. Detta
charterflyg har sedermera upphört på grund av bl.a. svårigheterna att få en
tillräckligt stor omfattning på verksamheten.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte har anledning att
göra ett uttalande enligt motion T711.

Samarbetet med den europeiska gemenskapen tas upp i motion Kr520 (m).
Motionärerna menar att det är betydelsefullt att Sverige aktivt deltar i
harmoniseringsarbetet inom EG genom att på det nationella planet följa upp
de rekommendationer som EG-kommissionen har utfärdat.

Med anledning av motionsförslaget vill utskottet peka på att EG i
november 1988 beslutat att särskilt ta upp turistfrågor på sitt program. Bl.a.
har beslutats om ett särskilt turistår - Europaåret 1990. Efter diskussioner
inom OECD. EFTA och EG har beslutats om ett brett europeiskt samarbete
kring marknadsföring i samband med turiståret.

Våren 1988 behandlade riksdagen proposition 1987/88:66 om Sverige och
den västeuropeiska integrationen (UU 1987/88:24, rskr. 1987/88:245). I
propositionen uttalade föredragande statsrådet (s. 117) att den gradvisa
framväxten av en enhetlig turistpolitik inom EG kan få betydande konsekvenser
för den svenska turistnäringen. Sverige bör därför söka nya vägar för
samarbetet med EG - helst tillsammans med övriga nordiska och EFTAländer
- i syfte att skapa en enhetlig marknad för utomeuropeisk turism och
ett ökat turistresande inom Västeuropa.

Vid sin behandling av turistfrågorna lämnade kulturutskottet i sitt yttrande
till utrikesutskottet (KrU 1987/88:7y) detta uttalande utan erinran. Utrikesutskottet
anslöt sig i sitt av riksdagen godkända betänkande till vad
kulturutskottet anfört i yttrandet.

Utskottet vill även erinra om ett övergripande uttalande av utrikesutskottet
vid behandlingen av regeringsförslaget. Utrikesutskottet anförde att det
inte är möjligt att ange generellt vilka arbetsmetoder eller vilka institutionella
former som bäst leder till målet, dvs. att avskaffa hindren för människors,
varors, tjänsters och kapitalströmmars rörlighet. Detta får i stället prövas
mot bakgrund av förhållandena i EG och Sverige på varje enskilt sakområde.

I Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet 1988
anförs beträffande det nordiska turistsamarbetet bl.a. följande (s. 229).

Under året har också diskuterats behovet av och formerna för bevakning av
utvecklingen inom EG vad gäller områden som direkt eller indirekt berör
turism samt en analys av konsekvenserna för de nordiska länderna. Som en
följd av diskussionerna har beslutats att upprätta en EG-grupp. vilken till
oktober 1989 skall utarbeta en rapport om konsekvenserna för turistsektorn
av EG:s inre marknad.

1988/89:KrU14

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr520 i här aktuell del (yrkande 1) inte är
påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Turistrådets ansvar för de sociala målen för turistoch
rekreationspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr503 och 1988/89:Kr511,

2. beträffande ny huvudman för rekreationspolitiken
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr518 yrkande 2,

3. beträffande plan för turismens utveckling

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr512 yrkande 1,

4. beträffande Turistrådets strukturplan och industriverkets
branschstudie

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr512 yrkande 5,

5. beträffande marknadsföringsinsatser i USA

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr512 yrkande 3 i motsvarande
del, 1988/89:Kr519 och 1988/89:Kr521 yrkande 3,

6. beträffande särskilt marknadsföringsstöd för insatser på USAmarknaden att

riksdagen avslår motion 1988/89:Kr512 yrkande 3 i motsvarande
del,

7. beträffande Turistrådets försöksverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89: Kr520 yrkande 3 i motsvarande
del,

8. beträffande Turistrådets marknadsföringsprogram

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr518 yrkande 1 i motsvarande
del,

9. beträffande turismens sysselsättningsskapande effekter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr514 i motsvarande del,

10. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr512 yrkande 2, 1988/89:Kr514, 1988/89:Kr518
yrkande 1 i motsvarande del och 1988/89: Kr520 yrkande 3 i motsvarande
del till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 115 950 000 kr.,

11. beträffande Turistrådets samverkan med regionala kulturinstitutioner att

riksdagen avslår motion 1988/89:Kr520 yrkande 2,

12. beträffande insatser för turism i Skåne
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr510,

13. beträffande statliga insatser för turism i området Nedre Dalälven
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr508,

14. beträffande statliga insatser för turism i Vilhelmina kommun
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr516,

1988/89:KrU14

15. beträffande vissa turistfrämjande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr512 yrkande 6,

16. beträffande primära rekreationsområden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr512 yrkande 4,

17. beträffande nordiskt turistsamarbete

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr521 yrkande 1.

18. beträffande utredning om svensk turistreklam i utlandet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr521 yrkande 2,

19. beträffande insatser för att öka turismen frän de östeuropeiska
staterna

att riksdagen avslår motion 1988/89: Kr521 yrkande 4,

20. beträffande utveckling av chartertrafik
att riksdagen avslår motion 1988/89:T711,

21. beträffande harmonisering av svenska turistbestämmelser med
EG-kommissionens rekommendationer

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr520 yrkande 1 .

Stockholm den 16 mars 1989
På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

Närvarande: Åke Gustavsson (s). Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström
(fp). Jan Hyttring (c). Anders Nilsson (s). Lars Ahlmark (m). Sylvia
Pettersson (s), Leo Persson (s). Lars Ahlström (m). Margareta Fogelberg
(fp). Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk). Kaj Nilsson (mp).
Ulla Samuelsson (s). Göran Åstrand (m). Ulla Johansson (s) och Iréne
Vestlund (s).

Reservationer

1. Ny huvudman för rekreationspolitiken (morn. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Då utskottet”
och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I fråga om förslaget om ny huvudman för rekreationspolitiken delar
utskottet motionärernas uppfattning att den målsättning för sin verksamhet
som Turistrådet presenterat och som föredragande statsrådet i allt väsentligt
anslutit sig till inte överensstämmer med de av riksdagen fastställda
riktlinjerna för turist- och rekreationspolitiken. Turismen är en viktig näring
men ansvaret för att utveckla denna näring bör ligga hos turistföretagen.
Samhällets resurser bör i första hand användas för att utveckla de rekreationspolitiska
målen.

Det är enligt utskottets mening viktigt att en kraftfull satsning på att

1988/89 :KrU 14

utveckla rekreationsmöjligheter görs även för de svagast ställda grupperna
och individerna i vårt samhälle. Med hänsyn till Turistrådets nuvarande
verksamhetsinriktning anser utskottet att den rekreationspolitiska uppgiften
bör lyftas bort från rådet. De rekreationspolitiska frågorna bör därför snarast
överlåtas till en ny huvudman.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande ny huvudman för rekreationspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr518 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Plan för turismens utveckling (mom. 3)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”är påkallad” bort ha följande lydelse:

I dagens svenska samhälle är, som utskottet framhållit i det föregående,
turismen en viktig näringsgren. Svensk turism befinner sig i ett besvärligt
läge. Konkurrensen internationellt inom turistbranschen är hård och det
gäller för Sverige att behålla och utvidga sin andel av denna marknad. Det är
därför enligt utskottets mening nödvändigt att en plan för turismens
utveckling i Sverige på sikt utarbetas. Denna plan bör utgå från den
målsättningen att antalet turister från utlandet skall öka med fem procent
årligen.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande plan för turismens utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Kr512 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.Turistrådets strukturplan och industriverkets branschstudie
(mom. 4)

Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson
(c) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Den
strukturplan” och på s. 8 slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:
Den kritik som motionärerna riktar mot Turistrådets strukturplan och
SIND:s branschstudie är enligt utskottets mening väl befogad. Förslagen i
båda dessa utredningar innebär att satsningar på turism skall ske på några få
orter och regioner i landet. Det finns en uppenbar risk för att ett
genomförande av dessa förslag skulle medföra att andra områden inte får
möjligheter till en positiv utveckling.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande Turistrådets strukturplan och industriverkets
branschstudie

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Kr512 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:KrU14

4. Marknadsföringsinsatser i USA (mom. 5)

1988/89KrU14

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Med
hänvisning" och slutar med ”av motionsförslagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den uppmärksamhet som
Sverige har fått i USA i samband med Delaware-jubileet och genom
TV-programmet "Good Morning America" bör utnyttjas i energiska insatser
för att marknadsföra Sverige som turistland. Även Skansens 100-årsjubileum
år 1991 borde kunna användas speciellt i svenskbygderna i USA för att väcka
intresse för resor till Sverige.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande marknadsföringsinsatser i USA

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr521 yrkande 3 samt med
anledning av motionerna 1988/89:Kr512 yrkande 3 i motsvarande del
och 1988/89:Kr519 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Särskilt marknadsföringsstöd för insatser på USAmarknaden
(mom. 6)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
anledning" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att den nordiska turistkampanjen
i USA kompletteras med särskilda insatser från svensk sida. I enlighet
med vad som föreslås i motion Kr512 bör därför 3 250 000 kr. anvisas till
Turistrådet under ett särskilt anslag för detta ändamål. Denna marknadsföringskampanj
bör genomföras i samarbete med regionala turistorganisationer
och de exportföretag inom regionen som arbetar på den amerikanska
marknaden.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande särskilt marknadsföringsstöd för insatser på USAmarknaden att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr512 yrkande 3 i
motsvarande del under ett nytt anslag under tolfte huvudtiteln för
budgetåret 1989/90 till Särskilt marknadsföringsstöd för USA-marknaden
anvisar ett anslag på 3 250 000 kr.,

6. Turistrådets försöksverksamhet (mom. 7)

Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Turistrådet
redovisar" och slutar med ”(yrkande 3 delvis)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att statliga insatser som görs för
att främja turismen bör vara av generell natur. Åtgärder av detta slag bidrar

till att förbättra möjligheterna för många människor till turism och rekreation.
De satsningar som Turistrådet nu gör på marknadsföring av Sverige som
turistland både inom Sverige och i utlandet är exempel på åtgärder av
generell natur. Däremot föreligger det - mot bakgrund av den stora
satsningen på marknadsföringsåtgärder - enligt utskottets uppfattning inte
något behov av nya projekt för försöksverksamhet. Utskottet anser därför att
den i propositionen föreslagna höjningen om 1,2 milj. kr. till denna
verksamhet bör avvisas.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande Turistrådets försöksverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr520 yrkande 3 i
motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 2 300 000 kr.,

7. Medelsanvisningen (morn. 10)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att den bedömning av medelsbehovet
som Turistrådet har gjort i sin anslagsframställning bör godtas. Det i
propositionen föreslagna anslaget bör alltså höjas med 750 000 kr. till totalt
116 700 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr512 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1988/89:Kr514, 1988/89:Kr518 yrkande 1 i motsvarande del och
1988/89:Kr520 yrkande 3 i motsvarande del till Stöd till turism och
rekreation för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
116 700 000 kr.,

8. Medelsanvisningen (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser att moment
10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr514 och 1988/89:Kr518 yrkande 1 i motsvarande del,
med bifall till motion 1988/89:Kr520 yrkande 3 i motsvarande del samt
med avslag på motion 1988/89:Kr512 yrkande 2 till Stöd till turism och
rekreation för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
114 750 000 kr.,

)

1988/89:KrU14

9. Turistrådets samverkan med regionala kulturinstitutioner
(mom. 11)

Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det en viktig fråga som motionärerna har tagit
upp. I sitt arbete med att marknadsföra Sverige som turistland bör
Turistrådet i högre grad än vad som nu sker lyfta fram kulturlivet i olika
regioner. Detta förutsätter att rådet aktivt samarbetar med regionala
kulturinstitutioner och att dessa får delta i planering och genomförandet av
olika projekt. Även i den del av marknadsföringsprogrammet som avser
belönings-, konferens- och kongressresandet bör regionernas olika kulturella
aktiviteter uppmärksammas.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande Turistrådets samverkan med regionala kulturinstitutioner att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr520 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Statliga insatser för turism i området Nedre Dalälven
(mom. 13)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”1 detta” och
slutar med ”avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:

1 området kring nedre Dalälven med dess stora natur- och kulturkvaliteter
finns goda förutsättningar att utveckla turist- och rekreationsanläggningar.
Motionärerna anser att en möjlig turistsatsning skulle vara att starta trafik
med turistbåtar från Avesta till Östersjön. Härför krävs dock investeringar
av olika slag för att komma förbi de befintliga hinder för båttrafik som
kraftverken i Näs, Söderfors och Älvkarleby samt vissa forsar utgör.

Med hänsyn bl.a. till de regionalpolitiska effekter av en sådan turistsatsning
som motionärerna förordar anser utskottet att frågan om turistbåttrafik
längs Dalälven bör utredas.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande statliga insatser för turism i området Nedre Dalälven att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr508 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Vissa turistfrämjande åtgärder (mom. 15)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att alla möjligheter att bygga ut turismen framför allt i

1988/89:KrU14

glesbygder tas till vara. Motionärernas synpunkter på förläggningen av
semesterperioder och skolornas vintersportlov är därför värda att beaktas.
Om dessa kunde spridas över en längre period än vad som nu är fallet skulle
detta medföra en rad positiva effekter.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande vissa turistfrämjande åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr512 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Primära rekreationsområden (mom. 16)

Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m). Stina Gustavsson
(c) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Om
regeringens” och slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:
Företrädare för centerpartiet har i motion A439 motsatt sig regeringens
förslag om avskaffande av stödområde C. Med utgångspunkt häri vill
utskottet i detta sammanhang anföra följande.

Det är uppenbart att begreppet primärt rekreationsområde i många år lett
till att den kommunala planeringen i sådana områden som utpekats som
primära rekreationsområden byggt på förutsättningen att statligt stöd skulle
lämnas för investeringar inom turist- och rekreationssektorn.

Enligt utskottets mening är det av vikt att regionalpolitiskt stöd till
turistsatsningar kan lämnas till de delar av landet där det finns behov av
sysselsättningsskapande åtgärder.

Den enda reella grunden för turistsatsningar är de möjligheter som finns
för en positiv utveckling av turismen i ifrågavarande område. Om området
kan hänföras till primärt rekreationsområde eller stödområde är därvidlag av
underordnad betydelse.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande primära rekreationsområden

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr512 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89: KrU 14