Kulturutskottets betänkande
1988/89 :KrU13
Anslag till idrott
1988/89
KrU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1988/89:100 bil. 13 (bostadsdepartementet) under
avsnitt E. Stöd till idrotten samt motioner som väckts i anslutning härtill.
De motioner om idrotten som utskottet behandlar i detta sammanhang rör
höjning av anslaget, åtgärder mot dopingbruket, idrottsrörelsens insatser för
olika grupper, ridsporten, kommersialismen inom idrotten, statliga representanter
inom Riksidrottsförbundets styrelse samt de s.k. främjandeorganisationernas
anknytning till Riksidrottsförbundet.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker de med
anledning av denna väckta motionerna. Tretton reservationer och ett särskilt
yttrande har avlämnats.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har under punkt E1 (s. 92-96) föreslagit riksdagen att till Stöd till
idrotten för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 259 344 000
kr.
Motioner
1988/89:Kr407 av Ylva Johansson och Elisabeth Persson (båda vpk) vari
yrkas
2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 25 milj. kr. till ett
stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja ridverksamheten
för barn och ungdomar,
3. att riksdagen hos regeringen begär att statens ungdomsråd får i uppdrag
att utforma regler för detta stimulansbidrag i enlighet med vad som i
motionen anförts.
1988/89:Kr413 av Marianne Andersson och Stina Eliasson (båda c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökade resurser för utbildning av instruktörer och
ledare inom ridsporten.
1 Riksdagen 1988189.13 sami. Nr 13
1988/89:Kr501 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett långsiktigt program för
en ökning av det statliga stödet till idrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om intensifierad kamp mot dopingen.
1988/89:Kr502 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens utseende av representanter i Riksidrottsstyrelsen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om främjandeorganisationerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappidrott.
1988/89:Kr504 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att vid fördelningen av medel ur anslaget
För idrottens riksanläggningar skall beaktas de synpunkter som i motionen
anförts om Rikskorpens anläggning Fagerudd.
1988/89:Kr505 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att idrottsutövande av nationell karaktär skall göras möjligt oavsett
avstånd.
1988/89:Kr506 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen i anledning av proposition 1988/89:100, bil. 13, anslagE 1,
beslutar att anslå 311 300 000 kr. som stöd till idrotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bekämpa idrottens kommersialisering och åtgärder för att föra
elitidrotten på rätt väg enligt vad som anförs i motionen.
1988/89:Kr507 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur bidragsgivningen
till vissa organisationer av folkrörelsekaraktär bör organiseras.
1988/89:Kr513 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå 266 544 000 kr. till Sveriges riksidrottsförbund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen mot prioriterade områden inom idrotten som den i
yrkande 1 föreslagna anslagsökningen ger möjlighet till,
6. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med Riksidrottsförbundet
utreder förutsättningarna för ett särskilt stöd för resekostnader i samband
med idrottstävlingar.
1988/89:Kr515 av Elisabeth Persson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Riksidrottsförbundet bör fullfölja satsningen på jämställd idrott.
1988/89:Kr517 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat stöd till svensk
ungdomsidrott.
1988/89:KrU13
2
Utskottet
1988/89:KrU 13
Den viktiga roll som idrottsrörelsen spelar i vårt land framhålls i propositionen.
Idrottsrörelsen med över två miljoner medlemmar och 450 000 ideellt
arbetande ledare är en av landets största folkrörelser.
Idrottens ledare lägger enligt Sveriges riksidrottsförbund (RF) ned 135
miljoner timmar per år på att leda ungdomar i ca 45 000 idrottsorganisationer
runt om i landet. För många människor är idrott i olika former den främsta
fritidssysselsättningen. Idrotten bidrar också i hög grad till friskvårdsarbetet i
samhället genom ett brett utbud av motionsaktiviteter.
Föredragande statsrådet anser att det är angeläget att samhället på olika
sätt stödjer idrottsrörelsens strävan att bredda sin verksamhet, bl.a. förordas
ytterligare insatser för kvinnor, handikappade och invandrare.
I propositionen redovisas att av innevarande års anslag på drygt 256 milj.
kr. är nära 14 milj. kr. ett engångsanslag avsett för deltagande i de olympiska
sommarspelen och handikapp-OS i Seoul samt för ut- och ombyggnad vid
riksidrottsanläggningarna Lillsved och Vålådalen. Det återstående anslaget
på ca 242 milj. kr. föreslås höjt med 17,3 milj. kr. till 259 344 000 kr. Av
denna anslagshöjning är medel beräknade för bl.a. den fortsatta upprustningen
av Lillsveds folkhögskola samt medel för vissa kostnader som
tillkommit för Sveriges deltagande i sommar-OS i Seoul.
Förslag om inriktningen av det statliga stödet till idrottsrörelsen förs fram i
motion Kr513 (c). Motionärerna som anknyter till RF:s anslagsframställning
för budgetåret 1989/90 anser att specialförbundens regionala verksamhet bör
förstärkas för att dessa skall kunna ge stöd och service till idrottsföreningarna
på lokal nivå. Viktiga uppgifter för de 22 distriktsförbunden är att främja
ledarutbildning och ledarutveckling samt att marknadsföra idrottens roll i
samhället. Dessa senare uppgifter fullföljs inom dels ungdomsidrotten, dels
friskvårdsområdet. Motionärerna förordar en förstärkning med 2,5 milj. kr.
av medlen för distriktsförbundens verksamhet.
I motionen framhålls också att idrottens utvecklingsarbete bör stödjas
enligt det förslag som RF lagt fram. I samarbete med specialförbunden och
distriktsförbunden arbetar en särskild avdelning inom RF med bl.a. idé- och
metodutveckling inom idrottens huvudprogram. RF har i sin anslagsframställning
äskat 10 milj. kr. för utvecklingsarbetet, vilket är en ökning med 3,7
milj. kr. i förhållande till innevarande år. För att finansiera de nämnda
satsningarna och åtgärder mot doping föreslår motionärerna en höjning av
det statliga anslaget med 7,2 milj. kr. Detta förslag behandlar utskottet i ett
senare avsnitt.
I de program som omfattas av motionärernas förslag bedrivs verksamhet
med den inriktning av idrottsrörelsen som förordas i propositionen. Det
betonas där att särskilda insatser bör göras för att aktivera fler handikappade
och invandrare. I propositionen redovisas att RF avser att fortsätta sina
ansträngningar att ge fler kvinnor bättre förutsättningar att delta i idrottsoch
ledaruppdrag. Föredragande statsrådet uttalar att det är väsentligt att
fler kvinnor kan bli aktiva inom idrottsrörelsen. Vidare understryker han
motionsidrottens betydelse. Det är viktigt inte minst från folkhälsosynpunkt,
1 * Riksdagen 1988/89.13sami. Nr 13
Rättelse:S. 11 rad 12-16 Står: Inom Ridfrämjandet Rättat till: Under
Ridfrämjandet
sägs det, att olika insatser görs för att ge allt fler möjlighet till rekreation och
motion.
När det gäller elitidrotten påpekar statsrådet att RF har utarbetat ett
särskilt program med förslag till åtgärder för att förbättra elitidrottens
villkor. I propositionen uttalas att det är viktigt att de som ägnar sig åt
elitidrott ges goda förutsättningar för detta. Det är dock en fråga för RF och
dess specialförbund att inom ramen för anslagen sörja för att så sker.
Insatser för barn och ungdomar är en annan viktig del av idrottsrörelsens
verksamhet. Idrottsrörelsen har enligt propositionen ett särskilt ansvar med
hänsyn till det stora antal barn och ungdomar som är verksamma inom
idrotten.
Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att någon särskild
framställning till regeringen med anledning av motion Kr513 i här aktuell del
inte är påkallad (yrkande 2 delvis).
Förslag om åtgärder mot dopingbruket läggs fram i motionerna Kr501 (fp),
Kr506 (vpk) och Kr513 (c). Folkpartiet anför i den förstnämnda motionen att
kampen mot dopingen måste intensifieras. Internationellt bör Sverige gå i
spetsen för att få bort dopingen i alla dess former. Reglerna måste bli mer
entydiga, informationen förbättras och kontrollmöjligheterna utökas. I
motion Kr513 ställer motionärerna sig bakom ett av RF framlagt förslag till
program mot doping. RF bör enligt motion Kr506 öka insatserna mot doping
samt på allvar penetrera frågan om ett eventuellt samband mellan ekonomiska
intressen och doping. Även i motion Kr502 (m) önskas åtgärder mot
doping. Motionärerna tar dock i första hand upp frågan om avgränsningen
mellan olika läkemedelspreparat och vilka som bör hänföras till narkotiska
preparat om de används för doping. De föreslår att denna fråga skall bli
föremål för utredning. Detta yrkande jämte andra motionsförslag rörande
doping och andra läkemedelsfrågor kommer senare i år att behandlas av
socialutskottet.
Det är ett stort och för idrotten mycket allvarligt problem som motionärerna
har tagit upp. RF driver också sedan länge ett antidopingprogram som för
innevarande budgetår disponerar 3,3 milj. kr.
I RF:s anslagsframställning redovisas följande.
Kontrollverksamheten har inriktats mot vissa idrotter. Resurserna har dock
varit otillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt täcka de olika idrotter
som ursprungligen avsågs. Behovet av en förstärkning av kontrollorganisationen
både i Sverige och utomlands kvarstår. Det är väsentligt att antalet
oanmälda stickprovskontroller under träningsperioderna kan utökas och
komma att omfatta fler idrotter.
Antidopingarbetet präglas av en ständig utveckling och det är mycket
angeläget att svenskt antidopingarbete aktivt deltar internationellt och i vissa
frågor även tar ledningen i detta arbete. Ett viktigt led i arbetet är att påverka
de internationella idrottsförbunden så att s.k. stickprovskontroller kan
genomföras vid träningar. RF anser det viktigt att genom särskilda projekt
stimulera svenska förbund att inom sina organ verka i den riktningen.
I propositionen framhålls att åtgärder mot dopingbruket är viktiga för den
svenska idrottsrörelsen. Föredragande statsrådet uttalar att det krävs
intensifierade insatser, bl.a. behöver dopinglaboratoriet vid Huddinge
1988/89: KrU13
4
sjukhus byggas ut. Han anser också att informationsverksamheten om
doping bör intensifieras. Enligt propositionen har i beräkningen av anslaget
till idrotten beaktats de förslag om särskilda medel för kampen mot
dopingbruket som RF fört fram i sin petita.
Även om långtidseffekterna av doping inte är fullt klarlagda är det
uppenbart att bruk av doping är förenat med stora hälsorisker. Förutom
dessa risker innebär doping ett avsteg från idrottens krav på fair play.
För att komma till rätta med dopingbruket krävs intensifierade och
samordnade insatser från både idrottsrörelsens och samhällets sida. Utskottet
konstaterar att en rad åtgärder planeras eller har vidtagits. Dessa åtgärder
ligger väl i linje med vad motionärerna förordar. Utskottet anser därför att
det inte finns anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
de här aktuella förslagen i motionerna Kr501 (yrkande 6), Kr513 (yrkande 2
delvis) och Kr506 (yrkande 5 delvis).
I motion Kr502 (m) framhålls att handikappidrotten är synnerligen värdefull
och har sin givna plats inom den samlade idrottsrörelsen. Motionärerna anför
att stat och kommun har ett särskilt ansvar att tillse att än fler människor med
handikapp bereds möjlighet till fysisk rekreation genom idrott.
Även i motion Kr501 (fp) berörs handikappidrotten. Motionärerna anför
att handikappidrotten bör ges samma förutsättningar som idrotten i övrigt.
De framhåller att för de aktiva inom handikappidrotten är de psykiska
effekterna av idrotten ofta lika viktiga som de fysiska. Motionärerna pekar
också på vissa åtgärder som bör vidtas för att underlätta för handikappade att
idrotta. Något yrkande framställs dock inte i motionen.
Enligt utskottets mening är det en angelägen fråga som motionärerna har
tagit upp. Det är viktigt att handikappidrotten får möjlighet att utvecklas.
Det är uppenbart att idrott kan effektivt bidra till fysisk och psykisk
rehabilitering. I det idrottspolitiska programarbete som nu pågår inom RF
inför riksidrottsmötet 1989 deltar även Handikappidrottsförbundet. Som
utskottet redovisat i det föregående anser föredragande statsrådet att det
finns skäl att göra särskilda insatser för att aktivera fler handikappade. I den
anslagshöjning som föreslås i propositionen har beräknats medel härför.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion Kr502 i här aktuell del (yrkande 3) inte är
erforderlig.
I motion Kr515 (vpk) föreslås att riksdagen skall uttala sig för att RF bör
fullfölja satsningen på jämställd idrott. Motionärerna anser att det är viktigt
att fler kvinnliga idrottsledare kan engageras. RF och dess förbund på olika
nivåer bör söka-förbättra förutsättningarna för kvinnor och flickor såväl att
idrotta som att åta sig ledaruppdrag inom idrottsrörelsen.
I RF:s anslagsframställning presenteras en rad åtgärder som avses vidtas i
idrottens jämställdhetsplan inför 90-talet. Dessa är bl.a. följande.
- Fördelningen av idrottens ekonomiska resurser mellan könen bör årligen
redovisas i budgetäskandet och specialförbunden och distriktsförbunden
bör ägna jämställdhetsarbetet ökad uppmärksamhet och årligen redovisa
sina insatser
1988/89:KrU13
5
- Frågan om kvotering prövas om inte kvinnorepresentationen i idrottens
beslutande organ ökat till 30 % till år 1993
- Platser i styrelser som skall återbesättas skall i första hand erbjudas det
underrepresenterade könet
- Medel avsätts för projektverksamhet för budgetåret 1989/90 för att pröva
nya vägar att öka kvinnorepresentationen inom idrotten. Försöksverksamhet
bör sträckas över en treårsperiod
- Utöver arbetet med idrottens jämställdhetsplan inför 90-talet behövs
medel till positiv särbehandling inom områdena massmedier, forskning,
utbildning och nätverk.
I propositionen uttalas att det är väsentligt att rekrytera flera kvinnor både
som aktiva och som ledare. Utskottet finner att inriktningen av idrottsrörelsens
jämställdhetsprogram samt vad som anförs i propositionen väl tillgodoser
motionärernas synpunkter och önskemål. Utskottet avstyrker därför
motion Kr515.
I motion Kr506 (vpk) föreslås att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall
ställa sig bakom motionärernas synpunkter på idrottens kommersialisering.
Motionärerna anför att kommersialiseringen medför att de idrottsverksamheter
som aktiverar flest människor, som betyder mest för folkhälsan och
har den största sociala funktionen får minst stöd. Exempel på sådana
verksamheter är idrottsutövande i mindre föreningar och klubbar, motionsidrott,
ungdomsverksamhet och kvinnoidrott. Motionärerna hävdar att
kommersialiseringen av idrotten är en följd av dels kapitalägarnas försök att
slå mynt av idrottsintresset, dels bristande samhälleliga ekonomiska insatser.
Frågan om kommersialiseringen inom idrotten har utskottet behandlat vid
flera tillfällen tidigare (senast KrU 1986/87:20 s. 4). Utskottet har därvid
redovisat dels olika insatser som gjorts för att stödja barn- och ungdomsidrott
samt handikapp- och kvinnoidrott, dels de åtgärder som RF vidtagit när det
gäller sponsorfrågan. Även vid behandlingen våren 1988 av idrottsfrågor
redovisade utskottet (KrU 1987/88:20) de olika insatser som gjorts på olika
idrottsområden. Utskottet hänvisar till dessa redovisningar samt till vad
utskottet anfört i det föregående med anledning av önskemål om satsningar
på de nämnda verksamhetsområdena.
Med anledning av motionärernas synpunkter vill utskottet peka på att RF i
årets anslagsframställning framhåller att det är svensk idrotts styrka att
hittills ha lyckats hålla samman idrottsrörelsen i en gemensam organisation.
Men, säger RF, det leder också till att vi tvingas leva med och bemästra den
motsättning som uppstår mellan en elitidrott, med alltmer pengar i några få
idrotter, och övrig idrott som till den helt övervägande delen bygger på
folkrörelsetradition och ideellt arbete.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr506 i här
aktuell del (yrkande 5 delvis).
Förslag som syftar till ett särskilt stöd för resekostnader i samband med
idrottstävlingar förs fram i två motioner.
I motion Kr513 (c) föreslås att regeringen tillsammans med RF skall utreda
förutsättningarna för att inrätta ett sådant stöd. I motion Kr505 (m) yrkas att
1988/89:KrU13
6
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen om nödvändigheten av att idrottsutövande av nationell karaktär
skall göras möjligt oavsett avstånd.
RF har fattat beslut om att specialidrottsförbunden genom olika åtgärder
skall skapa förutsättningar för idrott på lika villkor över hela landet. I
propositionen uttalas att det är nödvändigt att förutsättningar för idrott kan
åstadkommas över hela landet. Genom de långa avstånden försvåras
möjligheten för idrottsutövande i främst norra Sverige. Föredragande
statsrådet understryker att det är viktigt att specialförbunden genom
konkreta åtgärder medverkar till att frågorna kan lösas. Han anser att det
ankommer på riksidrottsstyrelsen att se till att denna viktiga fråga får en
acceptabel lösning.
Mot den redovisade bakgrunden konstaterar utskottet att frågan om
möjligheterna att åstadkomma en resekostnadsutjämning inom idrotten
uppmärksammas inom såväl idrottsrörelsen som regeringskansliet. Med
hänsyn till bl.a. det ansvar för att lösa frågan som enligt propositionen åvilar
riksidrottsstyrelsen anser utskottet att någon särskild åtgärd från riksdagens
sidan inte är erforderlig. Utskottet avstyrker alltså motionerna Kr505 och
Kr513 i här aktuell del (yrkande 6).
I motion Kr504 (s) förordas ett statsbidrag till den kursgård som Svensk
Korporationsidrott - Korpen - startat i samverkan med Uppsala läns
landsting och Enköpings kommun. Motionärerna redovisar de olika aktiviteter
inom motionsidrott och friskvård som Korpen bedriver. Syftet med
kursgården Fagerudd är, säger de, att den bl.a. skall bli ett centrum för
friskvård där man kan samla människor för att vidareutveckla olika idéer i
folkhälsans tjänst. Motionärerna menar att samhället bör ekonomiskt stödja
denna verksamhet på samma sätt som andra idrottsanläggningar av rikskaraktär
där man utbildar idrottsledare. De hemställer att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att vid fördelningen av medel ur anslaget
För idrottens riksanläggningar bör de synpunkter beaktas som anförts i
motionen om Rikskorpens anläggning Fagerudd.
Utskottet kan instämma i motionärernas synpunkter om vikten av det
arbete som Korpen bedriver. Vardagsmotion i anslutning till arbetsplats eller
bostad kan bidra till ökad fysisk och psykisk hälsa. Korpen har i sin
verksamhet, som syftar till att visa att det går att motionera på enkelt sätt
utan tävlingshets och prestationskrav, lyckats att aktivera grupper för vilka
motionsidrott varit främmande.
Vad avser motionärernas propå om att kursgården Fagerudd skall få stöd
enligt de bestämmelser som gäller idrottens riksanläggningar vill utskottet
anföra följande.
Det statliga stöd som lämnas till idrottsrörelsens riksanläggningar och till
mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv administreras av RF.
Stödet lämnas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten. RF har i sin
anslagsframställning begärt 18,7 milj. kr. för ändamålet. Det är RF som
avgör vilken anläggning som skall vara riksanläggning och om den skall
komma i fråga för statligt stöd till anläggning och/eller drift.
1988/89 :KrU 13
7
För att en anläggning skall räknas som riksanläggning måste den uppfylla
minst tre av följande kriterier:
- vara avsedd för utbildning, träning, tävling eller annat ändamål av
gemensamt intresse för idrottsrörelsen eller för viss idrott
- ha hela landet som upptagningsområde
- planeras, ägas och/eller drivas av RF, specialförbunden eller stiftelse i
vilken RF skall ingå
- RF skall ha insyn i verksamheten och granska alla byggnadsfrågor,
förändringar i anläggningens disposition eller verksamhetsinriktning.
Idrottsrörelsen har följande fyra riksanläggningar: Boson, Lillsved, Vålådalen
och Idrottens Hus.
I propositionen föreslås att stödet till s.k. mindre anläggningar skall räknas
upp med 500 000 kr. till 6 milj. kr. Någon höjning av anslaget till
riksanläggningarna föreslås inte. Enligt propositionen har medel för den
fortsatta upprustningen av Lillsveds idrottsfolkhögskola beräknats inom
ramen för stödet till idrotten.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
I propositionen föreslås en anslagshöjning med 17,3 milj. kr. till totalt
259 344 000 kr. En höjning av anslaget med 7,2 milj. kr. föreslås som ovan
nämnts i motion Kr513 (c) yrkande 1 och med 51,9 milj. kr. i motion Kr506
(vpk) yrkande 1.
Föredragande statsrådet erinrar om att det totala statliga stödet - det som
redovisas under detta anslag, det lokala aktivitetsstödet, medel till lönebidragsanställda
inom idrotten, medel till idrottsforskning, anslag till idrottens
studieförbund och idrottens folkhögskolor m.m. - uppgår till nästan 700 milj.
kr.
Statsbidraget uppgår enligt RF till 30 % av specialförbundens utgifter.
Resten är egenfinansiering. Genom riksdagens beslut våren 1988 (prop.
1987/88:141, KrU 1987/88:22, rskr. 1987/88:391) om ändringar i lotterilagen
har folkrörelserna fått förbättrade möjligheter att bedriva lotteriverksamhet
och bingospel. Enligt vad föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen
torde borttagandet av bingoskatten på varuvinster ha inneburit att
folkrörelserna, främst idrottsrörelsen, fick ett tillskott av ca 85 milj. kr.
Med hänsyn bl.a. till att möjligheterna för idrottsrörelsen att själv bidra till
finansieringen av sin verksamhet förbättrats anser sig utskottet inte böra
föreslå en höjning utöver den av regeringen förordade. Utskottet avstyrker
alltså motionerna i här aktuella delar. Regeringens förslag till medelsanvisning
tillstyrks.
Enligt motion Kr501 (fp) bör riksdagen begära att regeringen lägger fram
förslag till ett långsiktigt program för en ökning av det statliga stödet till
idrotten.
Motionärerna anför att utvecklingen av det statliga anslaget inte motsvarar
den kvantitativa utvecklingen inom idrottsrörelsen. De anser att det statliga
stödet till idrotten kan utformas på olika sätt. Ett förslag i motionen syftar till
att en utredning skall tillsättas om en i förhållande till det nuvarande
statsstödet alternativ finansiering av den svenska idrottsrörelsen. En sådan
1988/89:KrU13
8
utredning bör bi.a. få i uppdrag att undersöka hur en större del av det
överskott som Tipstjänsts verksamhet genererar kan ställas direkt och
varaktigt till idrottens förfogande. Detta förslag liksom ett antal andra
motionsyrkanden om lotterifrågor kommer utskottet att behandla i ett
senare betänkande.
Beträffande det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet framhålla att
frågan om medelsbehovet för stöd till idrotten bör prövas årligen i
budgetsammanhang.
Med hänvisning till vad som i det föregående anförts om medelsbehovet
avstyrker utskottet motion Kr501 i här aktuell del (yrkande 4).
Förslaget i motion Kr517 (m) syftar till att ungdomsidrotten skall få ett ökat
stöd. Motionären diskuterar olika möjligheter att bygga ut stödet genom
överförande av medel från Tipstjänst eller genom ett ökat lokalt aktivitetsstöd.
Han anser att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om
hur ett ökat samhälleligt stöd till idrotten kan utformas.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående avstyrker utskottet
motionen. Vad avser frågan om ett ökat aktivitetsstöd kan nämnas att
riksdagen nyligen på förslag av utskottet (KrU 1988/89:12) avslagit motionsyrkanden
om en höjning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet.
RF:s styrelse består av 14 ledamöter. Av dessa är 11 valda av riksidrottsmötet,
två utses av regeringen och en av personalen. I motion Kr502 yrkande 1
föreslås att statens representation i RF.s styrelse skall upphöra. Motionärerna
anser att det är viktigt att idrottsrörelsen inte påtvingas en halvoffentlig roll
utan kan förbli en fri, obunden och demokratiskt uppbyggd rörelse. De anser
att svensk idrott riskerar att bli alltför beroende av den politiska makten.
Utskottet avstyrkte våren 1988 ett motionsförslag med samma syfte som
det nu föreliggande. Utskottet förklarade då (KrU 1987/88:20) att det inte
kunde dela motionärernas farhågor för idrottsrörelsens utveckling. Styrelsens
majoritet består av förtroendevalda. De två statliga representanterna
har till uppgift bl.a. att överlägga om fördelningen av det statliga bidraget
med vissa av de utanför RF stående organisationerna - de s.k. främjandeorganisationerna
- som får sitt statsbidrag via RF.
Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning i den i motionsyrkandet
behandlade frågan och avstyrker alltså motion Kr502 yrkande 1.
De s.k. främjandeorganisationernas ställning tas upp i motionerna Kr502 (m)
och Kr507 (fp).
Dessa organisationer utgörs av tio förbund med verksamhet inom idrottsoch
friluftslivets område. Motionärerna anser att det är felaktigt att RF skall
ha möjligheter att påverka organisationernas statsbidrag. I motion Kr502
förordas att främjandeorganisationernas anslagsframställning bör lämnas
direkt till regeringen genom Friluftsorganisationernas samarbetsorgan.
Enligt motion Kr507 bör beredningen av organisationernas anslagsframställning
ske direkt i regeringskansliet.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare och senast våren 1988 (KrU
1987/88:20) behandlat förslag med samma syfte som de nu föreliggande.
1988/89:KrU13
9
Utskottet har därvid uttalat att de riktlinjer för samordning som lades fast år
1970 bör bibehållas. Utskottet påpekade också att det är regeringen som
slutgiltigt tar ställning till RF:s förslag till fördelning av anslagen till
främ j andeorganisationerna.
År 1986 har vissa av de s.k. främjandeorganisationerna bildat ett
samarbetsorgan - Friluftsorganisationemas samarbetsorgan.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det inte finns någon
anledning att förändra nuvarande fördelningssystem. Motion Kr502 i här
aktuell del (yrkande 2) och motion Kr507 avstyrks alltså.
Problem som rör ridsporten tas upp i motionerna Kr407 (vpk) och Kr413 (c)
yrkande 2. I den sistnämnda motionen yrkas att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökade
resurser för utbildning av instruktörer inom ridsporten. Motionärerna
påpekar att ridning är en sport som främst utövas av flickor och att den för
många handikappade fyller en viktig funktion. De anför att det särskilt med
tanke på den omfattande verksamheten bland barn och handikappade är
viktigt att instruktörer och ledare har en bra utbildning och kan hålla ordning
på hästarna. Detta gäller inte minst ur säkerhetssynpunkt. Det finns
undersökningar som visar på vilken betydelse utbildade instruktörer har för
att undvika skador. Ridfrämjandet får i dag medel på central nivå för
verksamheten. Enligt motionärerna måste största delen av dessa medel
användas för utbildning.
Med anledning av motionen kan följande redovisas.
Ridfrämjandet är en rikstäckande organisation med ca 180 000 medlemmar
fördelade på ca 600 klubbar och 20 distrikt. Huvuddelen av ridklubbarna
bedriver sin verksamhet på en ridskola. Utvecklingen går dithän att allt fler
ridklubbar driver ridskolan i egen regi med anställd personal. Personalen i en
ridskola måste vara väl utbildad för att verksamheten skall bedrivas på ett
riktigt och säkert sätt och så att hästarna utbildas och vårdas på ett bra sätt.
Ridfrämjandet ingår inte i RF utan tillhör de s.k. främjandeorganisationerna.
Ridfrämjandet får därför sitt statsbidrag via RF. Detta uppgår för
innevarande budgetår till ca 4 milj. kr.
Ridfrämjandet stöder och övervakar verksamheten som bedrivs på
ridskolorna. Ridfrämjandet svarar också för att personalen i ridskolor får en
adekvat utbildning för sitt värv. Denna utbildning lämnas på ridskolan
Strömsholm som sedan 1968 drivs av Ridfrämjandet.
Ridfrämjandet står tillsammans med trav- och galoppsporten bakom den
år 1987 inrättade Hästsportens folkhögskola på Strömsholm.
Enligt vad utskottet inhämtat får Ridfrämjandet inte några speciella medel
till att driva ridskolan Strömsholm som är den enda centrala utbildningsanläggningen
för utbildning av ridlärare och ridinstruktörer. Hästsportens
folkhögskola får bidrag till driften som statsbidragsberättigad folkhögskola.
Enligt uppgift från Ridfrämjandet är det statsbidrag som Ridfrämjandet
får i dag otillräckligt för att Ridfrämjandet skall kunna fortsätta att ansvara
för den omfattande utbildningen av ridinstruktörer och ridlärare. Problemet
är att utbildningen är mycket kostnadskrävande.
Ridfrämjandet uppger att om inga ytterligare medel ställs till förfogande
1988/89 :KrU 13
10
måste verksamheten på Strömsholm avvecklas, vilket kan få till följd att den
breda ridverksamheten i Sverige försvinner eftersom utbildningen av ridlärare
och ridinstruktörer upphör.
Ridsportens betydelse för barn och ungdomar, speciellt då flickor, har
framhållits av utskottet vid behandlingen av förslag om stöd till ungdomsorganisationer
(KrU 1988/89:12). Det är uppenbart att hästsporten även har en
fostrande dimension - den ridintresserade måste lära sig ta ansvar för
skötseln av hästen. Ridning har också fått allt större betydelse som
handikappidrott. Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att
riksdagen på förslag av jordbruksutskottet (JolJ 1987/88:7) våren 1988
uttalade sig för att en utvärdering av vissa frågor rörande hästaveln och
utbildningen inom hästsektorn borde komma till stånd. Under hösten 1988
har en utredningsman tillkallats med uppgift att i första hand se över
verksamheten och organisationen vid Ridfrämjandets ridskola på Strömsholm.
Utredaren ingår också i en arbetsgrupp med representanter för RF,
Ridfrämjandet och AB Trav och Galopp.
Mot här angiven bakgrund anser utskottet att någon riksdagens åtgärd
med anledning av yrkande 2 i motion Kr413 inte är påkallad.
Enligt förslag i motion Kr407 skall riksdagen anslå 25 milj. kr. för budgetåret
1989/90 till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja
ridverksamheten för barn och ungdomar. Vidare föreslår motionärerna att
statens ungdomsråd skall få i uppdrag att utforma regler för stimulansbidrag.
Motionärerna anser att det inte finns några bärande skäl för att en typisk
flickidrott som ridning skall få ett sämre stöd än pojkidrotter som fotboll och
ishockey. De menar att kommunerna bör ta ett långt större ansvar även för
flickornas fritidsverksamhet än i dag. Flickorna ska inte behöva byta till en
annan fritidsaktivitet eller idrott för att komma i åtnjutande av samhällets
stöd. Frågan om ett ökat samhälleligt stöd och ansvar för ridhusen och
Tidningen är i första hand en kommunal uppgift. Motionärerna föreslår
därför att kommunerna ges möjlighet att ansöka om statsbidrag som täcker
50 % av de kostnader som kommunerna påtar sig för att stödja den breda
ridverksamheten.
Vad avser motionärernas synpunkter på ridsportens betydelse och vikten
av att stödja ridsporten hänvisar utskottet till vad som anförts i det
föregående. Utskottet är dock inte berett att föreslå riksdagen att anvisa 25
milj. kr. till ett särskilt bidrag till stöd för ridverksamhet. Utskottet avstyrker
alltså motion Kr407 i här aktuell del (yrkandena 2 och 3).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr513 yrkande 2 i motsvarande
del,
2. beträffande åtgärder mot dopingbruket
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr501 yrkande 6, 1988/
89:Kr506 yrkande 5 i motsvarande del och 1988/89:Kr513 yrkande 2 i
motsvarande del,
1988/89:KrU13
11
3. beträffande handikappidrott
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr502 yrkande 3,
4. beträffande satsning på jämställd idrott
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr515,
5. beträffande idrottens kommersialisering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr506 yrkande 5 i motsvarande
del,
6. beträffande stöd för vissa resekostnader
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr505 och 1988/89:Kr513
yrkande 6,
7. beträffande Rikskorpens anläggning Fagerudd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr504,
8. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1988/89: Kr506 yrkande 1 och 1988/89:Kr513 yrkande 1 till
Stöd till idrotten för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 259 344 000 kr.,
9. beträffande program för ökning av det statliga stödet till idrotten
att riksdagen avslår motion 1988/89: Kr501 yrkande 4,
10. beträffande stöd till ungdomsidrott
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr517,
11. beträffande statens representation i RF:s styrelse
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr502 yrkande 1,
12. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr502 yrkande 2 och 1988/
89:Kr507,
13. beträffande ridsporten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr413 yrkande 2,
14. beträffande stimulansbidrag till ridverksamhet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr407 yrkandena 2 och 3.
Stockholm den 16 mars 1989
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
Närvarande: Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström
(fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia
Pettersson (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg
(fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp),
Ulla Samuelsson (s), Göran Åstrand (m), Ulla Johansson (s) och Iréne
Vestlund (s).
1988/89: KrU 13
12
Reservationer
1988/89 :KrU 13
1. Inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen (mom. 1)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 de” och på s. 4
slutar med ”(yrkande 2 delvis)” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att riksidrottsmötet 1987 beslöt att vissa områden
borde prioriteras i idrottsverksamheten. Följande insatser angavs som
särskilt angelägna:
- att öka idrottsledarnas kunskap och medvetande om barns och ungdomars
livssituation, så att dessa kunskaper tillämpas i verksamheten
- att stimulera ungdomars eget engagemang och ansvarstagande inom
idrotten samt förbättra samspelet mellan ungdomar och vuxna
- att förbättra möjligheterna för barnen att i närmiljö bedriva spontan
idrott.
Enligt vad utskottet inhämtat planerar flera förbund att vidta åtgärder för
att i större utsträckning än i dag ge ungdomar möjligheter att engagera sig i
verksamheten. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att riksidrottsmötets rekommendation kan fullföljas såväl på det nationella
planet som på regional och lokal nivå. Det är därför nödvändigt att
distriktsförbundens insatser för att sprida kunskap om idrottens roll i
samhället särskilt inriktas på ungdomsidrotten, där man bl.a. satsar på att
behålla ungdomarna i föreningslivet samt på friskvårdsområdet. För att det
arbete som idrottsrörelsen bedriver skall kunna byggas ut är det enligt
utskottets mening nödvändigt att de nämnda områdena får en anslagsförstärkning
i enlighet med det förslag som RF lagt fram i sin anslagsframställning.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr513 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Åtgärder mot dopingbruket (mom. 2)
Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”För att” och
slutar med ”(yrkande 5 delvis)” bort ha följande lydelse:
Bruket av doping är ett allvarligt problem både för idrotten och för hela
samhället. Som framgår av utskottets redovisning i det föregående är
idrottsrörelsen i Sverige uppmärksam på detta problem och har vidtagit en
rad åtgärder för att komma till rätta med dopingbruket. Enligt utskottets
mening är det nödvändigt med en förstärkning av de åtgärder som satts in
från idrottsrörelsens och samhällets sida. Reglerna måste bli mer entydiga
och informationen förbättras. Det är också viktigt att kontrollverksamheten
förstärks. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr501 i här aktuell del (yrkande 6), Kr513 (yrkande 2 delvis) och 1988/89:KrU13
Kr506 (yrkande 5 delvis) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande åtgärder mot dopingbruket
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Kr501 yrkande 6,
1988/89:Kr506 yrkande 5 i motsvarande del och 1988/89:Kr513
yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Åtgärder mot dopingbruket (mom. 2)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”För att” och
slutar med ”(yrkande 5 delvis)” bort ha följande lydelse:
Det är uppenbart att inom idrotten föreligger ett nära samband mellan
doping, sponsring och ekonomiska intressen. Högt ställda förväntningar på
framgångar i tävlingar och prestationshysterin i fråga om rekord är pådrivande
faktorer i det tilltagande bruket av doping. Det är därför nödvändigt att
RF ges ekonomiska resurser för att öka insatserna mot doping RF bör också
närmare undersöka sambandet mellan ekonomiska intressen och doping.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande åtgärder mot dopingbruket
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr506 yrkande 5 i
motsvarande del och med anledning av motionerna 1988/89:Kr501
yrkande 6 och 1988/89:Kr513 yrkande 2 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Handikappidrott (mom. 3)
Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”är erforderlig” bort ha följande lydelse:
Handikappidrotten har som motionärerna framhåller en viktig plats i
idrottsrörelsen. Under senare år har handikappidrotten utvecklats i fråga om
både antalet deltagare och nivån på de tävlande inom olika idrottsgrenar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att stat och kommun har ett
särskilt ansvar att underlätta för människor med handikapp att utöva olika
idrotter både i syfte att tävlingsidrotta och för motion och rekreation i
allmänhet. Det är därför angeläget med ett ökat statligt stöd till handikappidrotten.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande handikappidrott
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr502 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14
5. Idrottens kommersialisering (mom. 5)
Alexander Chrisopoulos (vpk) och Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”(yrkande 5 delvis)” bort ha följande lydelse:
Idrottsrörelsen är en folkrörelse med bred anslutning och har som sådan en
viktig social funktion. Idrott som utförs på ett riktigt sätt kan befordra
folkhälsan och ger möjligheter till gemenskap och kamratskap. Motionärerna
pekar med rätta på att idrottsföreningarnas verksamhet i hög grad är
beroende av inkomster från reklamintäkter och sponsorer, vilket för med sig
att främst elitidrotten får stöd. Kommersialiseringen av idrotten medför att
de idrottsverksamheter som aktiverar flest människor, som betyder mest för
folkhälsan och som har en viktig social funktion får minst stöd. Exempel på
sådana verksamheter är motionsidrott, ungdomsverksamhet och kvinnoidrott.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt med
kraftfullt stöd från samhällets sida för att motverka utvecklingen mot
kommersialism inom idrotten.
Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion Kr506 i här
aktuell del (yrkande 5 delvis).
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande idrottens kommersialisering
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr506 yrkande 5 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Stöd för vissa resekostnader (mom. 6)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Mot den” och
slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Elitidrott bidrar ofta till att stimulera intresset för breddidrotten speciellt
när det gäller barn och ungdomar. Elitidrotten har också ett stort underhållningsvärde
även för den som inte själv idrottar. Ett svårt problem för
elitidrotten är de resekostnader som deltagande i seriespel eller andra
tävlingar medför för flertalet idrottsföreningar. Utskottet anser därför
liksom motionärerna att regeringen bör få i uppdrag att tillsammans med RF
utreda förutsättningarna för ett särskilt stöd till resor som skulle utjämna
kostnaderna för föreningarna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande stöd för vissa resekostnader
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr513 yrkande 6 och med
anledning av motion 1988/89:Kr505 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
1988/89:KrU13
15
7. Medelsanvisningen (morn. 8)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Föredragande
statsrådet” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående framhållit att det är angeläget att
idrottsrörelsen inom olika områden kan bygga ut sin verksamhet. Med
hänsyn härtill föreslår utskottet att anslaget räknas upp med 7,2 milj. kr. till
totalt 266 544 000 kr.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr506 yrkande 1 samt med bifall till motion 1988/89:Kr513
yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 266 544 000 kr.,
8. Medelsanvisningen (mom. 8)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Föredragande
statsrådet” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:
Den i propositionen föreslagna höjningen av det statliga stödet till
idrottsrörelsen är enligt utskottets mening otillräcklig. Den är drygt 51,9
milj. kr. lägre än vad RF har begärt för kommande budgetår. Idrotten
behöver ett kraftigt förstärkt statligt stöd bl.a. för att kunna upprätthålla
bredden i idrotten över hela landet. Det är också viktigt att de föreningar som
bedriver ungdomsverksamhet på ideell bas kan få ökade bidrag. Utskottet
föreslår därför att anslaget räknas upp till den nivå som RF har föreslagit i sin
anslagsframställning, nämligen 311,3 milj. kr.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr513 yrkande 1 samt med bifall till motion 1988/89:Kr506
yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 311 300 000 kr.,
9. Program för ökning av det statliga stödet till idrotten
(mom. 9)
Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Beträffande
det” och slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att idrottsrörelsen kan bygga ut sin verksamhet och nå ut
till nya grupper, vilket förutsätter en ökning av det statliga stödet. För att
idrottsrörelsen skall kunna planera sin verksamhet på sikt krävs att ett
1988/89KrU13
16
långsiktigt program för utveckling av statens stöd till idrotten utformas.
Regeringen bör alltså lägga fram förslag till ett sådant program.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande program för ökning av det statliga stödet till idrotten
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr501 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Statens representation i RF:s styrelse (mom. 11)
Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
De lokala idrottsföreningarnas verksamhet utgör basen för idrottsrörelsen.
Samhällets stöd till idrottsrörelsen bör därför utformas så att föreningarna
stärks. Det finns med nuvarande organisation risk för att svensk idrott blir
alltför beroende av den politiska makten. För att motverka denna utveckling
bör - i enlighet med förslaget i motion Kr502 yrkande 1 - den statliga
representationen i RF:s styrelse upphöra.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande statens representation i RF:s styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr502 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna
(mom. 12)
Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 10 slutar med ”avstyrks alltså ” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att främjandeorganisationernas
organisatoriska anknytning till RF snarast bör upphöra. Dessa organisationer,
vars verksamhet är av folkrörelsekaraktär, har påtvingats en administrativ
och ekonomisk knytning till RF genom att statsbidrag fördelas via RF.
Detta innebär att RF har möjligheter att påverka organisationernas bidrag
eftersom det kan uppstå viss konkurrens mellan idrotten och andra former
för friluftsliv och friskvård. Utskottet delar därför den uppfattning som
kommer till uttryck i motion Kr502 att främjandeorganisationernas anslagsframställning
bör lämnas till regeringen genom Friluftsorganisationernas
samarbetsorgan. Som anförs i motion Kr507 har några av organisationerna
en nära anknytning till tävlingsverksamhet. Dessa bör därför - om de så
önskar - behålla anknytningen till RF.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr502 yrkande 2 och med
1988/89 :KrU 13
17
anledning av motion 1988/89:Kr507 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
12. Ridsporten (mom. 13)
Jan Hyttring och Stina Gustafsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Mot här” och
slutar med ”är påkallad” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att utbildningen
av ridlärare och ridinstruktörer kan upprätthållas. Med hänsyn till de
ekonomiska svårigheter som Ridfrämjandet - enligt vad organisationen
redovisat - har att fortsättningsvis svara för den utbildning som bedrivs vid
ridskolan Strömsholm är det angeläget att arbetsgruppen inom bostadsdepartementet
snarast slutför sitt uppdrag.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande ridsporten
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr413 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Stimulansbidrag till ridverksamhet (morn. 14)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Vad avser”
och slutar med ”(yrkandena 2 och 3)” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i motionärernas kritik av den nuvarande fördelningen
av samhällets stöd till olika idrottsgrenar. Det är inte rimligt att en
idrottsgren som ridning, där flickor dominerar, får ett sämre stöd än
pojkidrotter som fotboll och ishockey.
Utskottet anser därför att motionärernas förslag om ett särskilt stimulansbidrag
är välmotiverat. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med
förslag på tilläggsbudget om ett anslag på 25 milj. kr. Statens ungdomsråd bör
i enlighet med vad som förordas i motion Kr407 få i uppdrag att utforma
regler för ett sådant bidrag.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande stimulansbidrag till ridverksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr407 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89:KrU13
18
Särskilt yttrande
1988/89:KrU13
Åtgärder mot dopingbruket (mom. 2)
Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anför:
I motion Kr502 (m) har vi understrukit att en lösning av dopingproblemet i
första hand bör åstadkommas genom en självsanering inom idrottsrörelsen.
Staten kan emellertid bidra i åtminstone två avseenden. Stöd bör lämnas till
kontrollverksamhet och sådan forskning som syftar till att utveckla metoder
att avslöja doping. Narkotikaliknande preparat som används för doping bör
betraktas som narkotika när det gäller exempelvis reglering av införsel,
försäljning och användning. Dessa förslag tillhör socialutskottets ansvarsområde
och kommer att behandlas av detta utskott i samband med vissa andra
läkemedelsfrågor.
19
■
'•