Kulturutskottets betänkande
1988/89 :KrU12 E3

Ungdomsfrågor

1988/89

KrU12

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1988/89:100
bil. 15 (civildepartementet) under avsnittet Ungdoms- och kvinnoorganisationer
m.m. (punkterna H 1-H 4 samt H 6),

dels skrivelse 1988/89:70 om ungdomsfrågor,

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen samt
till skrivelsen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen och avstyrker de
med anledning av denna väckta motionerna. Skrivelsen om ungdomsfrågor -i vilken riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförs om det fortsatta
arbetet med att utveckla en samlad ungdomspolitik - har föranlett två
motioner. Dessa avstyrks.

Nio reservationer har avlämnats.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har

dels under punkt H 1 (s. 162-163) föreslagit riksdagen att till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 5 447 000
kr.,

dels under punkt H 2 (s. 163-164) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
centrala ungdomsorganisationer m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett
reservationsanslag på 66 684 000 kr.,

dels under punkt H 3 (s. 164-165) föreslagit riksdagen att till Bidrag till lokal
ungdomsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
101 600 000 kr.,

dels under punkt H 4 (s. 165-166) föreslagit riksdagen att till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 1 248 000 kr.,

1 Riksdagen 1988/89.13sami. Nr 12

dels under punkt H 6 (s. 167-168) föreslagit riksdagen att till Lotterinämnden
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 557 000 kr.

Skrivelsen

Regeringen har i skrivelse 1988/89:70 berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad i skrivelsen anförts om det fortsatta arbetet med att utveckla en samlad
ungdomspolitik.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1988/89:Kr403 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen under
anslaget H 3, Bidrag till lokal ungdomsverksamhet, anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 41 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag om totalt
143 100 000 kr.

1988/89:Kr407 av Ylva Johansson och Elisabeth Persson (båda vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stöd till flickors fritidsverksamhet,

1988/89:Kr408 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till H 1. Statens ungdomsråd för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag av 2 723 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ledarutbildning och åldersgränsen för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet,

3. att riksdagen till H 2. Bidrag till centrala ungdomsorganisationer m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 56 684 000 kr.

1988/89:Kr409 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt statligt stöd för utvecklingsarbete och föreningsverksamhet
som vänder sig till ungdomen under t.ex. helger och sommarledigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt stöd till föreningsaktiviteter i nybyggda områden med
många unga.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So259.

1988/89:Kr410 av Anne Wibble och Karin Ahrland (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett med 2 milj. kr. reducerat
anslag till statens ungdomsråd

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av statens ungdomsråd på sikt.

1988/89:Kr411 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade
bidragsregler för det lokala aktivitetsstödet.

1988/89:Kr412 av Marianne Andersson och Lennart Brunander (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1988/89 :KrU 12

anförts om Non Fighting Generation och liknande ungdomsorganisationers
möjligheter till statligt, primär- och sekundärkommunalt aktivitetsstöd.

1988/89:Kr413 av Marianne Andersson och Stina Eliasson (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Ridfrämjandet skall klassas som ungdomsorganisation,

1988/89:Kr416 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbudet av
kultur- och fritidsaktiviteter.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A809.

1988/89:Kr501 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen under anslaget H 3, Bidrag till lokal ungdomsverksamhet,
beslutar anslå 144 600 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för det lokala aktivitetsstödet,

1988/89:Kr506 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 15, H 3, Bidrag
till lokal ungdomsverksamhet beslutar att det lokala aktivitetsstödet skall
utgå med 17 kr. per sammankomst,

4. att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 15, H 3. Bidrag
till lokal ungdomsverksamhet beslutar anvisa 144 000 000 kr.,

Motioner väckta med anledning av skrivelse 1988/
89:70

1988/89:Kr4 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av en
barn- och ungdomskommission.

1988/89:Kr5 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till program för en utvecklad ungdomspolitik enligt
det i motionen anförda.

1988/89:Kr6 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om a) en speciell
ungdomspolitik b) behovet av kommunala teater- och bildskolor c) ungdomsbostäder.

Utskottet

Övergripande ungdomsfrågor

1 1988 års budgetproposition lämnades en utförlig redovisning för det arbete
som inletts under år 1987 med att i ökad utsträckning samordna regeringens
arbete med olika ungdomsfrågor. Regeringen lämnar nu i skrivelse 1988/
89:70 om ungdomsfrågor en sammanfattande redovisning för de åtgärder vad
avser ungdomsfrågor som genomförts under år 1988. Vidare redovisas de

1988/89:KrU12

1 * Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr 12

riktlinjer som avses gälla inom ungdomspolitikens område under det 1988/89:KrU12
närmaste året.

De allmänna utgångspunkterna för fortsatta insatser från samhället anger
föredragande statsrådet enligt följande.

De beslut som vi tar i dag formar villkoren i det samhälle där våra barn och
ungdomar skall leva och verka. Unga har en självklar rätt att vara med och
påverka framtiden. Ungdomspolitiken bör syfta till att uppmuntra alla unga
människor att ha drömmar och förhoppningar inför framtiden, liksom att
känna tilltro till sin egen förmåga. Målet är ett samhälle där det inte existerar
några avgörande skillnader mellan olika människors förutsättningar att
förverkliga sina livsmål. Unga människor skall inte bara ges frihet att välja,
utan också jämlika möjligheter att påverka sin situation i framtiden.

Enligt statsrådets bedömning bör ungdomspolitiken under det närmaste året
främst inriktas på dels åtgärder för de mest utsatta ungdomsgrupperna, dels
insatser inom kulturen och andra områden som kan stimulera intresset för
frågor som rör livskvalitet, ansvarstagande och solidaritet. Arbetet med att
genom forskning, utredningar och sammanställningar av statistik m.m. öka
kunskaperna om ungdomars situation bör fortsätta. Frågor som rör ungdomars
villkor inför 1990-talet bör utredas särskilt.

Det fortsatta arbetet med ungdomsfrågorna måste enligt skrivelsen
inriktas på att på olika sätt fullfölja ansträngningarna att ge ökade möjligheter
för alla ungdomar att få tillgång till utbildning, arbete och bostad, att
bygga upp en god ekonomi, att utvecklas som individer, att resa och att skaffa
sig fritidsintressen samt att kunna delta i och påverka utvecklingen inom
olika delar av samhällslivet.

En viktig allmän utgångspunkt för ungdomspolitiken måste vara, anför
statsrådet, att varje ung människa själv måste ta ansvar för sitt liv och sin
utveckling. Politiska åtgärder och samhällsinsatser kan inte ersätta det egna
initiativet och ansvarstagandet men kan underlätta att det förverkligas.

I skrivelsen redovisas de insatser som planeras på följande områden,
nämligen utbildning, arbetsmarknad, bostad och kultur. Redovisningen
omfattar även olika insatser för att uppmuntra och underlätta förenings- och
fritidsledarnas arbete samt åtgärder för att förstärka ungdomars medinflytande
och engagemang i olika samhällsfrågor. Vidare presenteras riktlinjer
för ett fortsatt arbete med att förebygga våld och drogmissbruk bland
ungdomar. Invandrar- och flyktingungdomars situation bör förbättras och
insatser för att motverka traditionella könsroller bör vidtas. Det internationella
ungdomssamarbetet bör på olika sätt uppmuntras och förstärkas.

Frågor som rör ungdomars situation och problem behandlas i flera olika
departement. Redovisningen i skrivelsen ger en överblick över pågående
arbete och information om vilka riktlinjer för fortsatta insatser för att
förbättra ungdomars situation regeringen avser att arbeta efter.

De insatser på olika samhällsområden som planeras enligt skrivelsen får i
det fall det krävs riksdagsbeslut övervägas i första hand i det utskott, till vilket
regeringens förslag hänvisas. Utskottet kommer i det följande att med
anledning av motionsyrkanden i en rad avseenden beröra innehållet i
skrivelsen.

Centerpartiet framhåller i motion Kr5 att ungdomsfrågorna är så centrala att
de bör utvecklas i ett program som antas av riksdagen. Motionärerna
kritiserar skrivelsen som alltför vag och föreslår att riksdagen skall begära ett
konkret program för det fortsatta arbetet. I motionen presenteras förslag och
riktlinjer för åtgärder på olika samhällsområden.

Som redovisats i det föregående har regeringen - utan att begära
riksdagens godkännande - i den framlagda skrivelsen presenterat riktlinjer
för sitt handlande då det gäller ungdomsfrågor. Självfallet kan det vara av
värde att även andra partier än regeringspartiet presenterar en samlad syn på
ungdomsfrågorna.

Enligt utskottets mening är det emellertid inte realistiskt att räkna med att
det skulle vara möjligt att med någon större samstämmighet i riksdagen
fastställa ett program för ungdomsfrågor som har någon högre grad av
konkretion. Vid sådant förhållande anser utskottet det vara att föredra att de
olika partierna, då frågor som särskilt berör ungdomsgruppen kommer upp
till prövning i riksdagen, tar ställning utifrån innehållet i sina ungdomsprogram
och värderingar i övrigt. De olika partiernas program för ungdomsfrågor
kan på detta sätt bli av värde för beslut i sådana frågor. Med hänsyn till
det anförda anser utskottet att det inte är motiverat att riksdagen tar något
initiativ med anledning av motion Kr5.

I motion Kr6 föreslår vänsterpartiet kommunisterna att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om dels en
speciell ungdomspolitik, dels behovet av kommunala teater- och bildskolor,
dels ungdomsbostäder.

När det gäller ungdomspolitik anför motionärerna att vi alla påverkas av
det samhällssystem vi existerar i och av den politik som förs. Följaktligen
behövs inte heller en speciell ungdomspolitik som behandlar särskilda
ungdomsfrågor. Vidare säger de att det dock är viktigt att ungdomars
verklighet, åsikter och personer ges ett stort utrymme i hela vårt samhälle.

Vad utskottet anfört i det föregående innebär i viss mån gtt motionsyrkandet
berörts. Utskottet har tagit avstånd från tanken på att riksdagen skall
fastställa riktlinjer för en särskild ungdomspolitik. Därmed får det ankomma
på de olika partierna - vart och ett för sig - att bedöma i vad mån deras förslag
och ställningstaganden skall utgöra ett led i en särskild ungdomspolitik.

Då det gäller behovet av kommunala teater- och bildskolor - vilka skulle
utgöra motsvarigheter till de kommunala musikskolorna - vill utskottet
hänvisa till det avsnitt i skrivelsen om ungdomsfrågor som avser insatser för
att uppmuntra barns och ungdomars intresse för kultur samt engagemang i
kulturverksamhet. Vidare finns det skäl framhålla att en rad frågor om
insatser på kulturområdet för barn och ungdom behandlas i samband med
kulturbudgeten. Slutligen hänvisar utskottet, då det gäller frågan om
lämpligheten av att bygga särskilda s.k. ungdomsbostäder, till den behandling
som sker i bostadsutskottet av sådana frågor.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr6.

Förslaget i motion Kr4 (s) syftar till att en barn- och ungdomskommission
skall tillsättas. Motionärerna menar att det finns risk för en uppsplittring av
insatserna på ungdomsområdet. För att åstadkomma en helhetssyn på

1988/89 :KrU 12

ungdomsfrågorna bör ett övergripande och samordnande organ - en barnoch
ungdomskommission - inrättas. Denna bör få i uppgift att följa
utvecklingen och att komma med förslag till helhetslösningar samt att initiera
en samordning av forsknings- och utvecklingsarbete på området.

Enligt utskottets mening är det viktigt att ett nära samarbete mellan
berörda myndigheter och organisationer kommer till stånd på ungdomsområdet.
Denna uppfattning står i överensstämmelse med motionärernas
synsätt lika väl som med de åsikter som redovisas i skrivelsen om ungdomsfrågor.
I skrivelsen framhålls, som tidigare angetts, bl.a. att uppgiften för en
samlad ungdomspolitik är att - utifrån en helhetssyn på ungdomars situation
- samordna och prioritera samt bidra till utveckling av samhällets insatser för
ungdomar.

Utskottet vill också erinra om att statens ungdomsråd genom riksdagens
beslut våren 1988 fick utvidgade befogenheter. I det uppdrag som statsmakterna
gett ungdomsrådet ingår flera av de uppgifter som den av motionärerna
föreslagna kommissionen skulle ha. Utskottet vill också hänvisa till den
verksamhet bl.a. med att stödja forskning på ungdomsområdet som barnoch
ungdomsdelegationen bedriver.

Med hänsyn till det anförda och till det ansvar för en helhetssyn på
ungdomsfrågorna som kommer till uttryck från regeringens sida i skrivelsen
anser utskottet att motion Kr4 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Statens ungdomsråd (H 1)

1 propositionen föreslås att anslaget till statens ungdomsråd skall höjas med
1,3 milj. kr. till totalt 5 447 000 kr. Höjningen är avsedd att täcka utgifter för
ADB-utrustning och ökade förvaltningskostnader på grund av att tjänstebrevsrätten
upphör samt för arbetet med att utarbeta en årlig rapport om
ungdomars situation.

Ungdomsrådet har genom riksdagens beslut våren 1988 (prop. 1987/88:100,
KrU 1987/88:18, rskr. 1987/88:261) fått vidgade befogenheter. Rådet har
ansvaret för fördelningen av det statliga stödet till ungdomsorganisationerna
samt för prövningen av vilka organisationer som skall erhålla bidrag. Rådet
har även en samordnande roll när det gäller ungdomsfrågor.

I två motioner föreslås en nedskärning av rådets anslag i förhållande till
regeringens förslag.

I motion Kr410 (fp) föreslås att anslaget skall minskas med 2 milj. kr.
Motionärerna anser att den utredningsverksamhet som ungdomsrådet
bedriver inte är så angelägen att den bör ha statligt stöd. Utredningsverksamheten
bör därför upphöra.

Enligt motion Kr408 (m) bör ungdomsrådets verksamhet avvecklas under
budgetåret 1989/90. Motionärerna anser att rådets uppgifter bör övertas av
ungdomsorganisationerna eller deras samarbetsorgan. Under en övergångstid
bör skolöverstyrelsen kunna svara för bidragsgivningen. Överföringen
bör ske under nästa budgetår. I motionen föreslås därför ett anslag om

2 723 000 kr. vilket innebär en halvering av det i propositionen beräknade
anslaget.

Utskottet har sedan år 1981 vid ett flertal tillfällen (senast KrU 1987/88:18)

1988/89:KrU12

avstyrkt förslag med samma syfte som det nu föreliggande. Utskottet finner
inte anledning att ändra uppfattning och avstyrker motion Kr408 yrkande 1.

Med anledning av förslaget i motion Kr410 vill utskottet erinra om att
dåvarande ungdomsministern i 1988 års budgetproposition framhöll att en
viktig uppgift för rådet är att följa och redovisa utvecklingen beträffande
barns och ungdomars villkor i samhället samt ungdomsorganisationernas
verksamhet. Rådet borde därför ha resurser för utrednings- och informationsverksamhet.
Någon personell förstärkning av ungdomsrådets kansli
föreslogs dock inte i budgetpropositionen.

Av rådets anslagsframställning för budgetåret 1989/90 framgår att endast
en mindre del av rådets anslag är avsett för utredningsverksamhet. Med
hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr410 yrkande 1.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

I motion Kr410 föreslås vidare att ungdomsrådet på sikt skall avvecklas.
Rådet har som redovisats ovan fått utvidgade befogenheter som central
myndighet för ungdomsfrågor. Utskottet är därför inte berett att förorda
förslag som syftar till att ungdomsrådet skall avskaffas. Motion Kr410
yrkande 2 avstyrks alltså.

Bidrag till centrala ungdomsorganisationer m.m. (H 2)

Enligt förordningen (1988:374) om statsbidrag till ungdomsorganisationer
lämnas bidrag till centrala ungdomsorganisationer i form av generellt och
särskilt bidrag. Det är statens ungdomsråd som prövar frågor om bidrag.

För generellt bidrag krävs att ungdomsorganisationen har minst 3 000
medlemmar i åldrarna 7-25 år och att dessa utgör minst 60 procent av
organisationens totala medlemsantal. Vidare måste organisationen ha lokalavdelningar
i minst hälften av landstingskommunerna.

För handikapporganisationer gäller att lägsta antalet medlemmar i åldern
7-25 år skall vara 500. För invandrarorganisationer krävs 1 500 medlemmar i
de aktuella åldersgrupperna. För båda dessa organisationer gäller vidare att
det skall finnas lokalavdelningar i minst sex landstingskommuner.

Generellt bidrag lämnas i form av grundbidrag och rörligt bidrag.

Särskilt bidrag kan ungdomsrådet bevilja en organisation om det finns
särskilda skäl även om organisationen inte helt uppfyller kraven för att få
generellt bidrag eller om organisationens verksamhet är av sådan karaktär att
den särskilt bör främjas.

För organisationer som inte längre uppfyller kravet på antal bidragsgrundande
medlemmar gäller särskilda regler.

I propositionen föreslås att anslaget skall höjas med ca 4,5 milj. kr. till ca
66,7 milj. kr. Föredragande statsrådet framhåller att det är viktigt att staten
genom ett fortsatt stöd underlättar för organisationerna att nå också andra
grupper av ungdomar än de som nu är engagerade i föreningsverksamhet.
Genom anslagshöjningen skall även nya organisationer eller ungdomsrörelser
som i dag står utanför bidragssystemet kunna få visst stöd.

I motion Kr408 (m) föreslås att anslaget skall minska med 10 milj. kr.
Motionärerna förordar att den övre gränsen för statsbidrag sänks till 21 år,
vilket skulle medföra en besparing om 12 milj. kr. De anser dock att 2 milj.

1988/89:KrU12

kr. bör anslås för förstärkt ledarutbildning och föreslår därför att ett anslag
om 56 684 OOO kr. skall anvisas för ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet.

Utskottet har flera gånger tidigare (senast KrU 1986/87:10) avstyrkt
förslag om sänkning av den övre åldersgränsen. Utskottet finner inte skäl att
ändra uppfattning och avstyrker alltså motion Kr408 yrkande 2.

Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i propositionen till
medelsanvisning tillstyrks och att motion Kr408 yrkande 3 avstyrks.

Förslaget i motion Kr413 (c) syftar till att Ridfrämjandet skall bli erkänt som
statsbidragsberättigad ungdomsorganisaton. Motionärerna påpekar att
Ridfrämjandet står för utbildning av instruktörer, kursledare, ungdomsledare
och tränare. Deras uppgift är enligt motionen ungdoms- och utbildningsverksamhet.

Ridfrämjandet tillhör de idrottsorganisationer som står utanför Sveriges
Riksidrottsförbund (RF) men får statsbidrag via RF- de s.k. främjandeorganisationerna.
För budgetåret 1988/89 får Ridfrämjandet ett statsbidrag om 4
milj. kr. Verksamheten är till nära 60% självfinansierad. Enligt vad utskottet
inhämtat får Ridfrämjandet i egenskap av främjandeorganisation bidrag för
lokal ungdomsverksamhet.

Ridfrämjandet har 170 000 medlemmar varav huvuddelen är barn och
ungdomar. Av den redovisning för bestämmelserna om bidrag till centrala
ungdomsorganisationer som utskottet lämnat i det föregående framgår att
Ridfrämjandet inte uppfyller dessa bestämmelser. Enligt vad utskottet
inhämtat har Ridfrämjandet inte ansökt hos ungdomsrådet om att bli erkänt
som ungdomsorganisation.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion
Kr413.

Bidrag till lokal ungdomsverksamhet, m.m. (H 3)

Bidrag till lokal ungdomsverksamhet utgår till dels de ungdomsorganisationer
som får bidrag till central verksamhet, dels de organisationer som får
statligt organisationsbidrag ur medel som anvisas för stöd till idrotten. Om
det finns särskilda skäl, kan statens ungdomsråd bevilja också annan central
organisation sådant bidrag. Statsbidraget utgår under budgetåret 1988/89
med 12 kr. för varje bidragsberättigad sammankomst.

Den andel av bidraget som går till idrottsorganisationernas ungdomsverksamhet
är enligt ungdomsrådets beräkningar 83%. Den andel av bidraget
som går till övrig ungdomsverksamhet är 17%.

Utformningen av och storleken på bidraget till lokal ungdomsverksamhet
tas upp i flera motioner.

Förslag i motionerna Kr501 (fp) och Kr411 (s) syftar till att få till stånd en
ändring av reglerna för bidrag till lokal verksamhet.

I den först nämnda motionen anförs bl.a. följande.

En översyn av reglerna kan också vara befogad för att öka rättvisan i
systemet. Statens ungdomsråd har t.ex. påpekat att organisationer som inte
huvudsakligen arbetar med små fasta grupper och tidsmässigt korta aktiviteter
missgynnas.

1988/89: KrU 12

Det lokala aktivitetsstödets nuvarande utformning gynnar de föreningar
som har en dokumenterat aktiv ungdomsverksamhet. Eventuella korrigeringar
av reglerna får inte innebära att den inriktningen ändras.

Vidare anser motionärerna att reglerna bör ses över så att de inte utgör ett
hinder för att ungdomar kan tillhöra flera föreningar och pröva på olika
idrottsgrenar.

Enligt motion Kr411 har den nuvarande bidragskonstruktionen negativa
konsekvenser för vissa föreningar, vilket har till följd att endast 40% av
bidragsberättigade föreningar ansöker om bidrag. Motionärerna förordar
därför att ett grundbidrag för de tio första sammankomsterna bör införas.
Bidraget bör utgå proportionellt efter antalet deltagare per aktivitet. Efter de
tio första sammankomsterna bör bidraget utgå per anordnad aktivitet. Det
förordade bidragssystemet skulle enligt motionärerna både förbättra föreningarnas
ekonomi och förenkla bidragsrutinerna. Vidare skulle möjligheterna
till fusk med bidragen elimineras.

Förslag om en förändring av reglerna för bidrag till lokal verksamhet har
förts fram av ungdomsrådet. Rådet påpekar i sin anslagsframställning för
budgetåret 1989/90 att för närvarande missgynnas organisationer som inte
huvudsakligen arbetar med små fasta grupper och tidsmässigt korta aktiviteter.
Den ändring av bidragsreglerna som rådet för fram ligger nära förslaget i
motion Kr411.

I betänkandet (SOU 1988:39) Mål och resultat - nya principer för det
statliga stödet till föreninglivet - framhåller folkrörelseutredningen att i en
framtida bidragsgivning bör riksdagen fastställa övergripande mål för
bidragen och ekonomiska ramar. Den framtida bidragsmodellen bör enligt
utredningen bygga på målbeskrivningar, som utgår från bättre kunskap om
föreningslivet samt en nödvändig dialog mellan organisationerna och statsmakterna.
Utredningen föreslår att bidragen görs mera långsiktiga, där
utvärderingen sker med treårsintervaller. Vidare menar utredningen att
samordningen av bidragsgivningen inom regeringskansliet bör förstärkas.
Detta kan ske genom utarbetande av en rapport vart tredje år, som
överlämnas till riksdagen.

Inom regeringskansliet pågår för närvarande beredning av olika förslag.
Beredningen bör inte föregripas. Utskottet anser därför att motionerna
Kr501 yrkande 2 och Kr411 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet utgår vid denna bedömning från att de synpunkter som motionärerna
fört fram beaktas vid beredningen.

I propositionen föreslås att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp av
101,6 milj. kr.

1 motionerna Kr501 (fp) yrkande 1, Kr403 (c) och Kr506 (vpk) yrkandena 3
och 4 föreslås en höjning av anslaget till lokal ungdomsverksamhet.
Motionärerna vill att bidraget skall höjas från nuvarande nivå -12 kr. - till 17
kr. per bidragsberättigad sammankomst. De menar att bidraget bör höjas till
1981 års reala värde.

Med hänsyn bl.a. till pågående beredningsarbete anser utskottet att
riksdagen bör godta regeringens förslag till medelsanvisning. Motionerna i
här aktuella delar avstyrks således.

1988/89:KrU 12

Problem som rör flickors fritidsverksamhet tas upp i motion Kr407 (vpk).
Motionärerna påpekar att en idrottsgren som ridning - där flickor dominerar
- får förhållandevis mindre stöd från samhället än sådana idrotter som fotboll
och ishockey som främst utövas av pojkar. Ridning är ingen lyx eller
överklassport, säger motionärerna och uppger att ridsporten med 800 000
aktivitetstimmar är näst fotbollen den största ungdomsidrotten. Motionärerna
menar att den stora skillnaden i subventionen av pojkars och flickors
fritidsverksamhet beror bl.a. på att kommunerna vanligen står för kostnader
för drift och underhåll av t.ex. ishallar medan ridhusen finansieras av de
ridande själva. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande om
behovet av stöd till flickors fritidsverksamhet.

Det är uppenbart att traditionella könsroller har stor betydelse även när
det gäller fritidsaktiviter. I skrivelsen om ungdomsfrågor anges olika insatser
för att uppnå jämställdhet mellan pojkar och flickor. I detta sammanhang
anförs bl.a. följande (s. 23).

Jämställdhetsåtgärder inom idrottsföreningar och andra ungdomsorganisationer
har stor betydelse. Ledarna spelar i detta sammanhang en stor roll. I
dag är många aktiviteter skapade av män för pojkar. Det behövs enligt min
mening fler aktiviteter skapade av kvinnor för flickor. Det är viktigt att
uppmärksamma och uppmuntra de positiva insatser som görs inom t.ex.
idrottsrörelsen i form av satsningar på tjejidrott och jämställd idrott. Men
mer kan göras, när det gäller att bryta könsvallen och få också pojkar att
intressera sig för t.ex. ridning.

Enligt utskottets mening är det en angelägen fråga som motionärerna tagit
upp. Av skrivelsen framgår att åtgärder för att främja jämställdhet bland
ungdomar övervägs. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionen i här
aktuell del (yrkande 1) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr416 (c) föreslås att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter. I
motiveringen till förslaget som lämnas i motion A809 pekar motionärerna på
existerande ojämlikheter mellan pojkars och flickors idrottsutövning - som
exempel nämns ridning. De framhåller också att möjligheterna att bedriva
skilda kulturella aktiviteter ofta är sämre än idrottsutövning. Flickors
intresse för sång, musik och konst får, enligt motionen, inte alltid berättigat
utrymme i de fritidsaktiviteter som erbjuds.

Motionärernas synpunkter på angelägenheten av att åstadkomma lika
villkor för pojkars och flickors idrottsaktiviteter överensstämmer i stort med
vad som framförts i motion Kr407.

Vad avser ungdomars möjligheter att delta i olika aktiviteter på kulturområdet
framhålls i skrivelsen om ungdomsfrågor att barn- och ungdomsorganisationernas
kulturverksamhet ofta är svagt etablerad. Det är därför betydelsefullt
att dessa organisationer utvecklar sin verksamhet på kulturområdet.
Kommunerna har också en naturlig och viktig uppgift på kulturområdet.
Kommunerna har också tagit på sig ansvaret för att det finns en levande lokal
kulturverksamhet. Många hinder för utvecklande av ungdomskultur avlägsnas
bäst på lokal nivå.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det är regeringens avsikt att
för den kommande treårsperioden 300 milj. kr. skall satsas på att förstärka

1988/89:KrU 12

och förnya kulturlivet. Utskottet instämmer i föredragande statsrådets
bedömning att det är viktigt att institutioner och organisationer som är
verksamma på kulturområdet utnyttjar den möjlighet framtida förstärkningar
innebär att bygga ut verksamheten på ett sådant sätt att barn- och
ungdomsverksamheten får en mer central plats.

Utskottet konstaterar att de frågor som motionärerna tar upp uppmärksammas
inom regeringskansliet och anser därför att det inte behövs någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

Förslaget i motion Kr412 (c) syftar till att ungdomsorganisationen Non
Fighting Generation (NFG) skall få bidrag som central ungdomsorganisation.

NFG som bildades 1986 är en organisation av ungdomar som aktivt
motarbetar våld och drogbruk. Enligt motionärerna är NFG i dag en
expansiv ungdomsorganisation med mer än 1 700 medlemmar i Stockholm
och med ca 25 lokalavdelningar över hela landet. NFG:s antivåldsverksamhet
sker i stor utsträckning genom jourverksamhet på kvällar och nätter.
Motionärerna påpekar att NFG:s verksamhet och organisation gör det svårt
för organisationen att få bidrag som central ungdomsorganisation. Motionärerna
hänvisar till skrivelsen om ungdomsfrågor där det särskilt framhålls
som värdefullt att ungdomarna själva bildar föreningar för att engagera sig
mot våldet.

Den verksamhet som NFG bedriver överensstämmer som motionärerna
påpekar väl med de i skrivelsen angivna riktlinjerna för arbetet med att
motverka våld. Det är enligt utskottets mening viktigt att organisationer som
NFG, som med stora insatser från medlemmarnas sida aktivt söker motverka
våld främst bland ungdomar i storstäderna, får stöd från samhället. Enligt
vad utskottet inhämtat har NFG fått särskilt bidrag på totalt 200 000 kr. från
statens ungdomsråd samt visst stöd från barn- och ungdomsdelegationen för
jourverksamheten i Stockholm. Utskottet har vidare inhämtat att NFG inte
har ansökt hos ungdomsrådet om bidrag som central ungdomsorganisation.

Utskottet, som utgår från att NFG:s behov av resurser även i fortsättningen
uppmärksammas av stat och kommun, anser att det inte finns skäl att
föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen med anledning av
motion Kr412.

I motion Kr409 (s) föreslås att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om ett särskilt statligt stöd för
utvecklingsarbete och föreningsarbete som vänder sig till ungdomen under
helger och sommarledigheter samt till föreningsaktiviteter i nybyggda områden
med många unga. Motionärerna anför att ett sätt att minska våld,
skadegörelse och annan kriminalitet är att se till att det finns andra, positiva
och attraktiva alternativ. Det är viktigt menar de att sådana aktiviteter hålls
öppna och tillgängliga på tider när de unga är lediga. Samhället bör stödja
föreningslivets insatser genom att ge speciella stimulanser för utvecklingsarbete
som tar sikte på verksamhetsformer, demokrati och delaktighet.

Beträffande ledarproblemet anförs i skrivelsen om ungdomsfrågor följande
(s. 15).

1988/89:KrU12

För många föreningar är svårigheterna att rekrytera och utbilda ideella
ledare ett stort problem. Detta är allvarligt, i synnerhet som det svenska
föreningslivets styrka traditionellt vilar på många ideellt arbetande föreningsledare.
På sikt riskerar problemen att hota den svenska föreningsmodellen.

Det är därför angeläget att samhället vidtar åtgärder för att underlätta
föreningslivets möjligheter till ledarförsörjning i framtiden. Det behöver
klargöras vilka hinder som finns i dag och i morgon, hur dessa hinder kan
övervinnas, samt vilka ytterligare åtgärder som är möjliga att vidta för att
uppmuntra fler personer till ideellt engagemang som ledare i bl.a. ungdomsoch
idrottsföreningar.

Även de professionellt arbetande fritidsledarnas situation behöver enligt
skrivelsen förbättras. En översyn av fritidsledarutbildningen aviseras.

Utskottet konstaterar att de frågor som motionärerna tagit upp övervägs
inom regeringskansliet. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionen inte
bör påkalla någon riksdagens åtgärd.

När det gäller motionärernas önskemål om ett särskilt statligt stöd till
föreningsaktiviteter i nybyggda områden med många ungdomar vill utskottet
erinra om de möjligheter som finns för ungdomsorganisationer att få bidrag
från ungdomsrådet och från barn- och ungdomsdelegationen. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen i här aktuell del.

Stöd till internationellt ungdomsarbete (H 4) och
Lotterinämnden (H 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett ungdomspolitiskt program
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr5,

2. beträffande en speciell ungdomspolitik m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr6,

3. beträffande en barn- och ungdomskommission
att riksdagen avslår motion 1988/89: Kr4,

4. beträffande skrivelse 1988189:70 om ungdomsfrågor

att riksdagen beslutar att vad i skrivelsen anförs inte skall föranleda
något riksdagens uttalande utöver vad som innefattas i hemställan
under momenten 1-3,

5. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 samt med avslag
på motionerna 1988/89:Kr408 yrkande 1 och 1988/89:Kr410 yrkande 1
till Statens ungdomsråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 5 447 000 kr.,

6. beträffande avveckling på sikt av statens ungdomsråd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr410 yrkande 2,

7. beträffande sänkning av övre åldersgränsen m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr408 yrkande 2,

1988/89 :KrU12

8. beträffande medelsanvisningen lill Bidrag till centrala ungdomsorganisationer
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr408 yrkande 3 till Bidrag till centrala ungdomsorganisationer
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 66 684 000 kr.,

9. beträffande Ridfrämjandets ställning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr413 yrkande 1,

10. beträffande översyn av reglerna för bidrag till lokal ungdomsverksamhet att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr411 och 1988/89:Kr501
yrkande 2,

11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till lokal ungdomsverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89 :Kr403, 1988/89:Kr501 yrkande 1 och 1988/
89:Kr506 yrkandena 3 och 4 till Bidrag till lokal ungdomsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 101 600 000 kr.,

12. beträffande flickors fritidsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr407 yrkande 1,

13. beträffande utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr416,

14. beträffande stöd till vissa ungdomsorganisationer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr412,

15. beträffande stöd till visst utvecklingsarbete på ungdomsområdet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr409,

16. beträffande stöd till internationellt ungdomssamarbete

att riksdagen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 248 000 kr.,

17. beträffande medelsanvisning till Lotterinämnden

att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 557 000 kr.

Stockholm den 23 februari 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s).
Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Anders
Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s),
Lars Ahlström (m). Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),
Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s)
och Ulla Samuelsson (s).

1988/89:KrU 12

Reservationer

1988/89 :KrU 12

1. Ett ungdomspolitiskt program (mom. 1)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion Kr5” bort ha följande lydelse:
Motionärernas kritik av skrivelsen är enligt utskottets mening befogad.
Ungdomsfrågorna i vid mening är enligt utskottets mening av så central
betydelse att de bör utvecklas och konkretiseras i ett program som skall
föreläggas riksdagen.

En given utgångspunkt för arbetet med att utforma detta program bör vara
en strävan att utveckla attityderna för demokrati, solidaritet och jämställdhet
samt att främja ungdomars självständighet och integritet.

Motionärerna har lagt fram synpunkter och förslag till åtgärder på ett
flertal samhällsområden. Dessa bör ligga till grund för programarbetet.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr5.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ett ungdomspolitiskt program

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. En speciell ungdomspolitik m.m. (mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Vad utskottet”
och slutar med ”motion Kr6” bort ha följande lydelse:

Det är som motionärerna påpekar viktigt att ungdomars verklighet, åsikter
och personer ges ett stort utrymme inte bara i den politik som förs, utan i hela
vårt samhälle.

Självfallet påverkas vi alla - unga som gamla - av det samhälle vi lever i.
Ungdomar är ingen enhetlig grupp där alla har samma behov och önskemål.
Någon speciell ungdomspolitik som skiljer ut ungdomarna från andra
grupper i samhället behövs därför inte.

Utskottet anser dock liksom motionärerna att det behövs åtgärder från
samhällets sida för att ge ungdomarna möjligheter att påverka sin livssituation
på kulturens område såväl som på andra områden.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr6.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande en speciell ungdomspolitik m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Kr6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En barn- och ungdomskommission (mom. 3, motiveringen)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med

”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill också erinra om att det uppdrag som den av motionärerna
föreslagna kommissionen skulle ha redan ingår i olika organisationers och
myndigheters uppgifter. Utskottet vill härvid bl.a. hänvisa till den verksamhet
med att stödja forskning på ungdomsområdet som barn- och ungdomsdelegationen
bedriver.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion Kr4 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

4. Medelsanvisningen till statens ungdomsråd (mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 7 slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att statens ungdomsråd bör
avvecklas. Rådets uppgifter bör övertas av ungdomsorganisationerna själva
eller deras samarbetsorgan. I sådana organisationer bör staten inte ha något
inflytande. Under en övergångstid innan den nya ordningen etableras kan
rådets uppgifter överföras till skolöverstyrelsen. Med hänsyn till att avvecklingen
av rådet bör vara slutförd under budgetåret 1989/90 bör anslaget
beräknas för halva budgetåret.

Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i motion Kr410 om att
rådets anslag skall minskas med 2 milj. kr. samt att rådet på sikt bör läggas
ner i allt väsentligt blir tillgodosedda.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen lill statens ungdomsråd
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr410 yrkande 1 samt med bifall till motion 1988/89:Kr408
yrkande 1 till statens ungdomsråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 2 723 000 kr.,

5. Medelsanvisningen till statens ungdomsråd samt avveckling
på sikt av statens ungdomsråd (mom. 5 och 6)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas kritiska syn på ungdomsrådets verksamhet.
Den utredningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver är inte av sådan
angelägenhetsgrad att den motiverar fortsatt statligt stöd. Utredningsverksamheten
bör därför avvecklas helt. Några nya utredningsprojekt av typ att
utarbeta en årlig rapport om ungdomars situation bör inte påbörjas.

Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Kr410 om en minskning av
anslaget till ungdomsrådet med 2 milj. kr.

På sikt bör ungdomsrådet avvecklas. Uppgiften att fördela statliga bidrag
till organisationer kan överföras till annan myndighet, t.ex. skolöverstyrelsen.

1988/89:KrU12

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr410 yrkande 2 bör ges
regeringen till känna.

dels att momenten 5 och 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen till statens ungdomsråd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion
1988/89:Kr408 yrkande 1 och med bifall till motion 1988/89:Kr410
yrkande 1 till statens ungdomsråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 3 447 000 kr.,

6. beträffande avveckling på sikt av statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr410 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Sänkning av övre åldersgränsen m.m. samt
medelsanvisningen till Bidrag till centrala
ungdomsorganisationer m.m. (mom. 7 och 8)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 3 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en lämpligare åldersgräns för beräkning av stödet till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet är 21 år. Den besparing som
härigenom skulle bli möjlig kan beräknas uppgå till 12 milj. kr. Utskottet
förordar dock att anslaget minskas med 10 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag, då 2 milj. kr. bör beräknas för en förstärkning av
ledarutbildningen.

dels att momenten 7 och 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande sänkning av övre åldersgränsen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr408 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till centrala ungdomsorganisationer
m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall
till motion 1988/89:Kr408 yrkande 3 till Bidrag till centrala ungdomsorganisationer
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 56 684 000 kr.,

7. Översyn av reglerna för bidrag till lokal ungdomsverksamhet
(mom. 10)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Inom
regeringskansliet” och slutar med ”vid beredningen” bort ha följande
lydelse:

För ungdomsorganisationerna har det statliga bidraget till lokal verksamhet
stor betydelse. Den nuvarande bidragskonstruktionen kan dock - som
påpekas i motion Kr501 - innebära att vissa organisationer missgynnas. Det
gäller t.ex. de som inte huvudsakligen arbetar med små fasta grupper och
tidsmässigt korta aktiviteter.

1988/89: KrU12

Utskottet vill vidare poängtera att idrotten, framför allt för de yngsta, inte
får bli för allvarlig och resultatfixerad. Kräver man specialisering och
100-procentig satsning av 10-12-åringar blir följden att många utesluts från
den idrottsliga gemenskapen. Tvärtom måste man uppmuntra barnen att
pröva olika grenar utan krav på att bli bäst. Bidragsreglerna får därför inte
utgöra ett hinder för barnen att tillhöra flera föreningar och prova olika
idrottsgrenar.

Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning att en översyn av
bidragsreglerna för det lokala stödet bör komma till stånd i samråd med
berörda organisationer. I denna översyn bör de synpunkter och förslag som
förs fram i motion Kr501 penetreras. Folkrörelseutredningens och ungdomsrådets
förslag liksom de synpunkter som förs fram i motion Kr411 bör även
utgöra underlag för denna översyn.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr501 yrkande

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande översyn av reglerna för bidrag till lokal ungdomsverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr501 yrkande 2 och med
anledning av motion 1988/89:Kr411 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Medelsanvisningen till Bidrag till lokal ungdomsverksamhet
(mom. 11)

Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Bidraget utgår i dag med 12 kr. per sammankomst. Utskottet anser liksom
motionärerna att det lokala aktivitetsstödet utgör en så viktig stimulans för
barn- och ungdomsverksamheten inom idrotten, liksom för övriga berörda
organisationer, att det nu bör återges det reala värde det hade 1981. Bidraget
bör därför höjas till 17 kr. per sammankomst. Anslaget bör som en följd
härav räknas upp med 41,5 milj. kr.

Eftersom ungefär 20 % av den totala summan går till föreningar med
annan typ av ungdomsverksamhet än idrott, innebär ökningen betydande
förbättringar också för dessa organisationer.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till lokal ungdomsverksamhet att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motionerna
1988/89:Kr501 yrkande 1 och 1988/89:Kr506 yrkandena 3 och 4
samt med bifall till motion 1988/89:Kr403 till Bidrag till lokal
ungdomsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 143 100 000 kr.,

1988/89:KrU12

9. Flickors fritidsverksamhet (mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (vpk) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Det är otvivelaktigt så som motionärerna säger att det stöd som samhället
lämnar till fritidsverksamhet främst gynnar sådana aktiviteter där pojkarna
är i majoritet, t.ex. ishockey och fotboll. Stat och kommuner ger inte samma
stöd till ridsporten där flickorna dominerar. Ridskolorna kan, som motionärerna
påpekar, sägas fungera som fritidsgårdar för hästintresserade barn och
ungdomar.

Utskottet anser att samhällets stöd bör inriktas på att flickor och pojkar får
möjligheter att utöva olika fritidsverksamheter på lika villkor.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande flickors fritidsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr407 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:KrU12

gotab 17099, Stockholm 1989