Sekretesskyddet för uppgifter i tillsynsärenden

m.m. KU34

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1988/89:131 om sekretessskyddet
för uppgifter i tillsynsärenden m.m. samt en följdmotion. Vidare
behandlas ett förslag i proposition 1988/89:67 gällande frågan om sekretesskydd
för barn gentemot vårdnadshavaren jämte två följdmotioner samt två
motioner från allmän motionstid. Utskottet har i den delen inhämtat
yttrande från socialutskottet, se bilaga 1.

Utskottet har tillstyrkt propositionsförslagen. Syftet med en av motionerna
- gällande frågan om underrättelse till förälder om underårigt barns brott
- har ansetts tillgodosett med vad utskottet anfört. Övriga motioner har
avstyrkts. I ärendet föreligger två reservationer (fp resp. fp, c och mp).

Propositionerna
Proposition 1988/89:131

I propositionen hemställs att riksdagen antar förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100). För det första föreslås en komplettering av
sekretesslagen med en bestämmelse som ger de kommunala miljö- och
hälsoskyddsnämnderna möjligheter att offentliggöra i och för sig sekretessskyddade
uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar
eller forskningsresultat som de inhämtat i sin tillsynsverksamhet.
Sådant offentliggörande skall kunna ske om intresset av allmän kännedom
om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln
eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut,
t.ex. för att informera allmänheten om dålig livsmedelshygien eller miljöfarliga
utsläpp. Bestämmelsen föreslås intagen i 8 kap. 7 § sekretesslagen, som
är den paragraf som reglerar sekretessen inom den kommunala tillsynsverksamheten.

För det andra föreslås att den sekietess som för närvarande gäller i vissa
ärenden hos statens nämnd för internationella adoptionsfrågor utvidgas så
att den gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i alla
ärenden om internationella adoptioner hos nämnden. Förslaget, som tas upp
i en ny paragraf i sekretesslagen (7 kap. 29 §), medför ändringar dels i 9 kap.

II §, som innehåller den gällande sekretessregleringen beträffande nämndens
verksamhet, dels av reglerna om meddelarfrihet i 16 kap. 1 § 3.

1 Riksdagen 1988/89. 4sami. Nr34

Slutligen föreslås en ny bestämmelse i sekretesslagen (7 kap. 30 §) enligt
vilken sekretess skall kunna omfatta uppgifter om enskildas personliga
förhållanden i ärenden hos brottsskadenämnden om brottsskadeersättning.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Proposition 1988/89:67

I propositionen föreslås, såvitt nu är i fråga, att i sekretesslagen - genom ett
tillägg till 14 kap. 4 § sekretesslagen - införs en bestämmelse om sekretess till
skydd för en underårig även i förhållande till vårdnadshavaren, om det finns
anledning att anta att den unge skulle lida betydande men om uppgiften
lämnades ut till denne.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Motionerna

Motion med anledning av proposition 1988/89:131

1988/89:K15 av Karin Ahrland och Bengt Harding Olson (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring i 8 kap. 7 § sekretesslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till ändring av 8 kap.
7 § sekretesslagen i enlighet med de riktlinjer som i motionen anförts.

Motioner med anledning av proposition 1988/89:67

1988/89:K6 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sekretesskyddet för barn gentemot vårdnadshavare.

1988/89:K7 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Barbro Westerholm (båda fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att 14 kap. 4 § sekretesslagen skall ha
följande lydelse:

Sekretess till skydd för ett barn gäller även i förhållande till vårdnadshavaren,

1. när det finns särskild anledning att anta att barnet skulle lida men om
uppgiften lämnas ut till vårdnadshavaren eller

2. när uppgiften rör ett barn som har fyllt tolv år och har lämnats av barnet i
förtroende eller har inhämtats i samband med att barnet har hänvänt sig till
en myndighet i förtroende.

Sekretess till skydd för ett barn kan helt eller delvis efterges av barnet, om det
har fyllt tolv år. Sekretessen får efterges även av vårdnadshavaren, om det är
fråga om en uppgift som kan lämnas ut till denne.

1988/89: KU34

Motion från allmänna motionstiden 1988

1987/88:K433 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestämmelserna i
9 kap. 17 § sekretesslagen.

Motion från allmänna motionstiden 1989

1988/89:K428 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att frågan om föräldrars rätt att få upplysningar från myndighet
angående egna omyndiga barn ses över i samband med den beställda
översynen av sekretessbestämmelserna inom vårdområdet.

Utskottet

1. Sekretessen för uppgifter i tillsynsärenden (avsnitt 2 i prop.
1988/89:131)

I förevarande avsnitt i proposition 1988/89:131 föreslås en begränsning av
gällande sekretess för uppgifter hos vissa tillsynsmyndigheter om ett företags
affärs- eller driftförhållanden. Den tillsynsverksamhet som avses är bl.a.
tillsynen enligt livsmedelslagstiftningen samt miljö- och hälsoskyddslagstiftningen.
På den kommunala sidan handhas tillsynsverksamheten på dessa
områden av miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Statliga tillsynsmyndigheter
är bl.a. länsstyrelserna, livsmedelsverket och konsumentverket.

Nuvarande sekretessbestämmelser på området innebär bl.a. följande.
Föreskrifter om sekretessen i den kommunala och statliga tillsynsverksamheten
finns i 8 kap. 7 § resp. 6 § sekretesslagen. Enligt förstnämnda lagrum -som alltså avser sekretessen i den kommunala tillsynsverksamheten - gäller
bl.a. sekretess för uppgifter om företags affärs- eller driftförhållanden,
uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider
skada om uppgiften röjs. Med skada avses ekonomisk skada. Syftet med
bestämmelsen är bl.a. att skydda företagen mot ekonomisk skada som
uppkommer på grund av att konkurrenskänsliga uppgifter lämnas ut. Enligt
propositionen avses med uppgifter om affärs- eller driftförhållanden t.ex.
affärshemligheter av olika slag, såsom köp, försäljning, produktutveckling,
prov, prissättningskalkyler o.d.

Beträffande sekretessen för uppgifter av aktuellt slag i den statliga
tillsynsverksamheten gäller i princip motsvarande sekretess. Här har dock
valts en annan lagteknisk lösning. Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen gäller
nämligen sekretess i statlig myndighets verksamhet - däribland verksamhet
som består i tillsyn med avseende på näringslivet för uppgifter av i det
föregående angivet slag- i den utsträckning regeringen föreskriver. Med stöd
av denna bestämmelse har regeringen i sekretessförordningen (2 §) och i
bilagan till denna meddelat föreskrifter om sekretess. I bilagan anges i vilka
verksamheter sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen kan bli aktuell,
varvid bl.a. räknas upp tillsyn enligt livsmedelslagen m.fl. författningar
(punkt 33 i bilagan), tillsyn enligt hälsoskyddslagen (punkt 34) och tillsyn
enligt miljöskyddslagen m.fl. författningar (punkt 46).

1988/89:KU34

1 * Riksdagen 1988/89. 4sami. Nr 34

Enligt både 8 kap. 7 och 6 §§ har regeringen möjlighet att i särskilda fall
förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att en
uppgift lämnas ut.

De föreliggande bestämmelserna är resultatet av den avvägning lagstiftaren
gjort mellan det allmänna intresset av att få ta del av de uppgifter som
finns om företagen i tillsynsverksamheten och risken för skada för företagen.
I propositionen (prop. s. 9 f.) redogörs ingående för de skäl som talar för
vartdera intresset. Vidare berörs bl.a. regeringsrättens praxis i ärenden om
utlämnande av uppgifter i ärenden av aktuellt slag. Det konstateras därvid att
såväl begreppet skada som begreppet affärs- och driftförhållanden i praxis
kommit att ges en förhållandevis vid betydelse och att i flera fall uppgifter om
namn på olika företag som varit föremål för tillsyn inte lämnats ut med
motiveringen att företagen skulle lida skada om deras identitet röjdes. I
praxis har bestämmelsen ansetts omfatta inte bara skada som kan uppstå
genom att i egentlig mening konkurrenskänsliga uppgifter lämnas ut utan
också sådan skada som kan följa av t.ex. negativ publicitet.

I propositionen görs den bedömningen att de nuvarande sekretessreglerna
på området inte tillräckligt tillgodoser allmänhetens berättigade krav på
insyn i företagen. Enligt propositionen är det i första hand två situationer där
den nuvarande sekretessregleringen har visat sig leda till otillfredsställande
resultat.

Den ena är att det finns uppgifter hos tillsynsorgan om missförhållanden i
företagsamhet som tillsynen avser. Som exempel anges konstaterade brister i
kvaliteten hos livsmedel, oriktig datummärkning, felaktiga viktangivelser,
farliga ämnen som finns i kläder och andra varor samt dålig barnsäkerhet hos
leksaker. Enligt propositionen är det inte rimligt att missförhållanden av
detta slag skall få döljas genom sekretessbeläggning så att bristfälligheterna
kan fortsätta att finnas därför att konsumenterna inte kan bli informerade om
dem och sålunda få tillfälle att ta avstånd från dem.

Den andra situationen karaktäriseras enligt propositionen av att det i och
för sig inte råder något som kan betecknas som missförhållande men att det är
fråga om ett förhållande där det finns ett starkt intresse för allmänheten att
informeras och få underlag för sin bedömning av risker för hälsa och miljö.
Som exempel härpå nämns utsläpp av miljöfarliga ämnen inom tillåtna
gränser. Enligt propositionen bör det - i den mån egentliga företagshemligheter
inte avslöjas till direkt nytta för konkurrenter - finnas utrymme även
på ett sådant område för offentlighet.

I propositionen läggs fram förslag till sekretessreglering syftande till att
tillgodose insynsintressena i de båda angivna typsituationerna.

Förslaget innebär bl.a. en generell begränsning av sekretessen hos vissa
tillsynsmyndigheter. Enligt förslaget skall sekretess inte längre gälla i fråga
om vissa uppgifter om affärs- och driftförhållanden hos ett företag, om
uppgifterna har ett sådant allmänintresse att de bör lämnas ut. Vid
tillsynsmyndighetens prövning av sekretessfrågan ankommer det på myndigheten
att göra en avvägning mellan offentlighets- och insynsintressena.

I propositionen framhålls det nödvändiga i att dessa allmänintressen anges
så preciserat som möjligt. När det gäller allmänintressen som skall kunna få
leda till att uppgifter om affärs- och driftförhållanden får lämnas ut, trots att

1988/89: KU34

skada kan uppkomma för det enskilda företaget, är det enligt propositionen
främst uppgifter av betydelse för hälsa, miljö och redlighet i handeln som
allmänheten har ett berättigat intresse att ha tillgång till. Enligt propositionen
är det rimligt att företagens intresse av sekretess för uppgifter om affärseller
driftförhållanden i vissa fall får stå tillbaka för allmänhetens intresse av
tillgång till uppgifter som har betydelse inom dessa områden. Det föreslås att
sekretess ej skall gälla, om intresset av allmän kännedom om förhållandena
har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Det föreslås vidare att utlämnande
skall kunna ske om ett annat allmänintresse liknande de nyss nämnda
motiverar det.

Sammanfattningsvis föreslås alltså att sekretessen skall brytas, om intresset
av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön
eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att
uppgiften bör lämnas ut. Enligt propositionen torde den föreslagna sekretessregleringen
i första hand bli aktuell i fråga om recept, tillverkningsprocesser,
beräkningar och andra uppgifter som ofta kan finnas hos tillsynsmyndigheten,
t.ex. i protokoll från olika undersökningar. I propositionen redovisas
utförliga motiv för den föreslagna regleringen.

I propositionen har valts olika lagtekniska lösningar i fråga om den
reglering av sekretessen som föreslås för tillsynsorganen på den kommunala
sidan, dvs. miljö- och hälsoskyddsnämnderna, och tillsynsorganen på den
statliga sidan. När det gäller den kommunala tillsynsverksamheten föreslås
att 8 kap. 7 § sekretesslagen kompletteras med en sekretessbestämmelse
med angivet innehåll. Bestämmelsen skall alltså vara tillämplig på sådana
uppgifter av aktuellt slag om ett enskilt företag, som en miljö- och
hälsoskyddsnämnd har inhämtat i samband med sin tillsynsverksamhet. När
det gäller den statliga tillsynsverksamheten föreslås att det i bilagan till
sekretessförordningen införs regler som motsvarar den föreslagna bestämmelsen
i 8 kap. 7 § sekretesslagen. I propositionen anger föredragande
statsrådet att ett sådant förslag senare kommer att föreslås regeringen.

I motion 1988/89:K15 av Karin Ahrland och Bengt Harding Olson (båda
fp) föreslås att lagförslaget omarbetas och preciseras så att det bättre
tillgodoser föreliggande rättssäkerhetsintressen och samordnas med en
rimlig lagstiftning om företagshemligheter. Motionärerna godtar i princip de
syften med lagförslaget som åberopats i propositionen men anser att
bestämmelsen i 8 kap. 7 § sekretesslagen givits en alldeles för obestämd
utformning, något som särskilt gäller det fallet att fråga är om att utlämna
uppgifter utan att situationen är den att företaget gjort något fel eller
överträtt någon gällande bestämmelse. Enligt motionen måste det av
lagtexten framgå att offentliggörande av uppgifter ska förbehållas situationer
där bristerna är av allvarlig art, avser aktuella uppgifter samt allmänt avser
uppenbara missförhållanden.

Sveriges köpmannaförbund och Sveriges livsmedelshandlareförbund har
under utskottets handläggning av ärendet inkommit med synpunkter.

Utskottets bedömning

1988/89:KU34

Utskottet delar bedömningen i propositionen att det föreligger ett behov av
att ge allmänheten möjligheter till ökad insyn i företagens affärs- och

driftförhållanden såvitt gäller förhållanden av det slag som angivits i
propositionen. Enligt det framlagda lagförslaget skall sekretess inte gälla för
uppgift i miljö- och hälsoskyddsnämnds tillsynsverksamhet, om intresset av
allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller
redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att
uppgiften bör lämnas ut.

Enligt motion 1988/89:K15 har inte de rekvisit som skall vara uppfyllda för
att ett utlämnande skall få ske blivit tillräckligt preciserade. Motionärerna
anser att förslaget inte är godtagbart ur rättssäkerhetssynpunkt. Enligt
motionen kan förslaget i sin nuvarande utformning leda till tillämpningsproblem.
Det bör direkt av lagtexten framgå att ett offentliggörande av eljest
sekretesskyddade uppgifter skall förbehållas situationer där bristerna är av
allvarlig art, avser aktuella uppgifter och allmänt avser uppenbara missförhållanden.
I motionen hemställs att lagförslaget omarbetas i enlighet med i
motionen angivna riktlinjer.

Invändningar av samma karaktär har framförts tidigare under ärendets
beredning, nämligen i några av de avgivna remissyttrandena. I propositionen
har dessa invändningar blivit utförligt bemötta (prop. s. 14 f.). Lagrådet har
lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet anser det framlagda förslaget godtagbart. Det ligger i sakens
natur att en lagstiftning av förevarande slag kan ge upphov till gränsdragningsproblem.
Att i lag detaljreglera alla sådana situationer är dock knappast
möjligt. Det får enligt utskottets mening överlämnas till rättstillämpningen
att lösa uppkommande frågor av detta slag. Utskottet utgår från att man
inom regeringskansliet fortlöpande ägnar lagens tillämpning och dess
effekter uppmärksamhet. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i denna del. Motion 1988/89:K15 avstyrks.

2. Sekretessen för uppgifter i ärenden hos statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor (avsnitt 3 i prop. 1988/89:131)

I proposition 1988/89:131 föreslås i förevarande avsnitt att den sekretess hos
statens nämnd för internationella adoptionsfrågor som för närvarande gäller
för uppgifter i ärenden om biträde i rättsliga angelägenheter eller utredning
eller annat liknande bistånd åt enskilda skall omfatta alla uppgifter om
enskildas personliga förhållanden i ärenden om internationella adoptioner
hos nämnden. Förslaget tas upp i en ny paragraf i sekretesslagen (7 kap.
29 §). Förslaget medför vidare ändringar dels i 9 kap. 11 §, som innehåller
den gällande sekretessregleringen beträffande nämndens verksamhet, dels
av reglerna om meddelarfrihet i 16 kap. 1 § 3.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget.

3. Sekretessen för uppgifter i ärenden om
brottsskadeersättning (avsnitt 4 i prop. 1988/89:131)

I förevarande avsnitt i proposition 1988/89:131 föreslås att i sekretesslagen
införs en ny bestämmelse (7 kap. 30 §) enligt vilken sekretess skall gälla hos

1988/89: KU34

brottsskadenämnden i ärenden om brottsskadeersättning för uppgifter om
någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas
att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men
om uppgiften röjs.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget.

4. Sekretesskyddet för barn gentemot vårdnadshavaren
(avsnitt 8 i prop. 1988/89:67)

I förevarande avsnitt i proposition 1988/89:67 behandlas förslag till ändring i
sekretesslagen avseende barns sekretesskydd gentemot vårdnadshavaren.
Förslaget bygger på de överväganden som gjorts av utredningen om barnens
rätt i betänkandet (SOU 1987:7) Barnets rätt 3. Om barn i vårdnadstvister -talerätt för barn m.m. I propositionen föreslås - genom ett tillägg till 14 kap.
4 § sekretesslagen - att sekretessen till skydd för en underårig skall gälla även
i förhållande till dess vårdnadshavare, om det finns anledning att anta att den
unge skulle lida betydande men om uppgiften lämnades ut till denne (prop. s.
35 f.) Utredningen hade föreslagit ett något längre gående sekretesskydd,
nämligen att sekretess skall gälla när det finns särskild anledning att anta att
barnet skulle lida men om uppgiften lämnades ut.

Två ytterligare förslag om ändringar i sekretesslagen framlagda av
utredningen för barnens rätt har inte biträtts i propositionen.

Det ena förslaget gäller frågan om införande av särskild förtroendesekretess
till skydd för unga. Enligt utredningen om barnens rätt bör uppgifter om
den som har fyllt tolv år inte få lämnas ut till vårdnadshavaren utan den unges
medgivande, om uppgiften har lämnats i förtroende eller inhämtats i
samband med att den unge vänt sig till myndigheten i förtroende. -Föredragande statsrådet finner på anförda skäl (prop. s. 40 f.) att det inte
krävs någon särskild bestämmelse för att tillgodose det syfte utredningen haft
med sitt förslag.

Det andra förslaget gäller frågan om vem som skall kunna efterge den
sekretess som gäller till förmån för en underårig. Utredningen hade föreslagit
att frågan om vem som skall kunna efterge sekretessen skulle lagregleras.
Utredningen föreslog en regel enligt vilken ett barn som fyllt tolv år själv får
förfoga över sekretess till skydd för sig. Föredragande statsrådet anser
emellertid inte att förslaget om en tolvårsgräns bör införas utan anser att
frågan som hittills bör prövas från fall till fall med hänsyn till den unges
mognad och omdömesförmåga och till karaktären på den uppgift det gäller
(prop. s. 41 f.).

Slutligen behandlas frågan om sekretess till skydd för unga i förhållandet
myndigheter emellan (prop. s. 42). I likhet med utredningen om barnets rätt
anser föredragande statsrådet inte att det finns anledning att göra den s.k.
generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen generellt tillämplig på uppgifter
om barn. Som huvudskäl anges att barn i princip har samma behov av
sekretesskydd som vuxna.

I två av motionerna tas förevarande frågor i propositionen upp. I motion

1988/89 :KU34

1988/89:K6 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) anges att folkpartiet i och för sig
godtar det framlagda förslaget om ändring i sekretesslagen. Motionärerna
anser det dock väsentligt att påpeka att den föreslagna lagändringen måste
tillämpas rätt. Lagändringen får inte tas till intäkt för att undanhålla
föräldrarna väsentlig information om sina barn och därigenom försvåra deras
uppgift som uppfostrare och föräldrar. Motionärerna framhåller det angelägna
i att den personal som skall tillämpa dessa nya sekretessregler får ordentlig
utbildning i form av bl.a. fallbeskrivningar och allmänna riktlinjer. Enligt
motionen är det angeläget att det sker en kontinuerlig uppföljning av lagens
tillämpning och effekter. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin
mening ger regeringen det anförda till känna (yrkande 2).

I motion 1988/89:K7 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Barbro Westerholm
(båda fp) föreslås att de förslag som lämnades av utredningen om barnens
rätt - och som innebär ett avsevärt starkare skydd för utsatta barn -genomförs. I sammanhanget erinras om att socialberedningen i betänkandet
Barns behov och föräldrars rätt. Socialtjänstens arbete med utsatta familjer
(SOU 1986:20 s. 147 f.) uttalat sig för ett sekretesskydd som enligt
motionärerna är starkare än det som föreslås i propositionen.

I motion 1988/89:K428 av Anders Svärd (c) anges att gällande sekretessreglering
mellan omyndiga barn och föräldrar till skydd för barnet i vissa fall
leder till att föräldrarna utestängs från relevant kunskap om sitt barn, vilket
kan få negativa konsekvenser. Motionären anser att den översyn riksdagen
begärde hösten 1988 (1988/89:KU14) gällande sekretessen mellan myndigheter
inom i första hand vårdområdet bör utvidgas till att också gälla frågan om
föräldrars rätt att få upplysningar från myndighet angående egna omyndiga
barn.

I motion 1987/88:K433 av Karin Ahrland m.fl. (fp) erinras om att
folkpartiet under flera år motionerat om att en skyldighet införs för polisen
att underrätta föräldrarna när någon som inte fyllt 18 år blivit ertappad i
något brottsligt förfarande. 1 motionen anförs att det från vissa håll invänts
att detta förslag skulle stå i strid med bestämmelserna om förundersökningssekretess
i 9 kap. 17 § sekretesslagen. För att undanröja eventuell tveksamhet
i detta avseende föreslår motionären att det antingen görs ett tillägg i
sekretesslagen av innebörd att sekretess aldrig kan gälla kontra en omyndigs
vårdnadshavare eller att rikspolisstyrelsen utfärdar klara anvisningar i
samma riktning. Motionären, som föredrar sistnämnda alternativ, hemställer
att det anförda ges regeringen till känna.

Föreningen BRIS-Barnens rätt i samhället har under utskottets handläggning
av ärendet inkommit med synpunkter.

I det inhämtade yttrandet från socialutskottet (1988/89:SoU5y) anges
sammanfattningsvis att socialutskottet inte har någon erinran mot propositionens
förslag, vilka socialutskottet finner väl avvägda. Socialutskottet
föreslår att samtliga motionsyrkanden avslås. Socialutskottet förutsätter att
regeringen och berörda myndigheter tar erforderliga initiativ för att tillgodose
de berörda personalkategoriernas behov av information och utbildning. -1
en reservation (fp) förordas att det framlagda lagförslaget, som reservanterna
i och för sig inte har någon erinran mot, kompletteras med en bestämmelse
om särskild förtroendesekretess.

1988/89:KU34

Utskottets bedömning

Utskottet delar - i likhet med utredningen om barnens rätt, praktiskt taget
alla remissinstanser och propositionen - uppfattningen att det finns fall där
det föreligger behov av ett förstärkt sekretesskydd för underåriga gentemot
sina vårdnadshavare. Vid bedömningen av frågan hur långtgående en sådan
sekretessbestämmelse bör vara skall bl.a. vägas in den följd detta får på
vårdnadshavarens möjligheter att uppfylla sitt vårdnadsansvar enligt reglerna
i föräldrabalken som sekretessbestämmelsen får. Utskottet anser i likhet
med socialutskottet att den i propositionen föreslagna nya bestämmelsen i
sekretesslagen, vilken är något mera restriktiv än vad utredningen för
barnens rätt föreslog, är väl avvägd. Utskottet tillstyrker förslaget. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker motion 1988/89:K7, vari yrkats att
utredningens förslag skulle genomföras.

Självfallet är det - såsom påpekats i motion 1988/89:K6 - av största vikt att
den nya bestämmelsen tillämpas på ett korrekt sätt. Lagändringen får således
inte leda till att vårdnadshavare i icke avsedda fall undanhålls information om
sina barn och därigenom försvårar vårdnadshavarens möjlighet att fullgöra
sitt vårdnadsansvar. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter
tar erforderliga initiativ för att tillgodose de berörda personalkategoriernas
behov av information och utbildning. Att särskilt ge det anförda till
känna till regeringen - som föreslagits i motionen - anser utskottet inte
nödvändigt.

I övrigt anser utskottet det inte påkallat med ytterligare sekretesskydd på
förevarande område utan godtar i likhet med socialutskottet de bedömningar
som gjorts i propositionen av de andra förslag som utredningen om barnens
rätt framlagt. Det anförda innebär att utskottet avstyrker återstående del av
motion 1988/89:K7, vari hemställts att utredningens förslag skulle genomföras.
Ställningstagandet innebär vidare att utskottet inte kan ställa sig bakom
önskemålet i motion 1988/89:K428 om en särskild översyn. Utskottet
avstyrker därför även den motionen.

Vad slutligen gäller motion 1987/88:K433 får utskottet erinra om att sedan
motionen väckts har riksdagen (prop. 1987/88:135, JuU 36) genom en
ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
infört en sådan underrättelseskyldighet till vårdnadshavaren som avses i
motionen. Samtidigt infördes en bestämmelse i sekretesslagen enligt vilken
underrättelse av aktuellt slag får ske utan hinder av sekretessen i 9 kap. 17 §.
Genom denna lagstiftning är motionsönskemålet tillgodosett. Utskottet
föreslår att motionen förklaras besvarad med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretessen för uppgifter i tillsynsärenden

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:K15 antar det i proposition
1988/89:131 framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) såvitt avser 8 kap. 7 §,

2. beträffande sekretessen för uppgifter i ärenden hos statens nämnd
för internationella adoptionsfrågor

1988/89 :KU34

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:131 framlagda förslaget
till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 7 kap. 29 §,
9 kap. 11 § och 16 kap. 1 §,

3. beträffande sekretessen för uppgifter i ärenden om brottsskadeersättning att

riksdagen antar det i proposition 1988/89:131 framlagda förslaget
till lagom ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 7 kap. 30 §,

4. beträffande sekretesskyddet för barn gentemot vårdnadshavaren
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:K7 såvitt nu är i fråga
antar det i proposition 1988/89:67 framlagda förslaget till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 14 kap. 4 §,

5. beträffande information m.m. om den nya lagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:K6 yrkande 2,

6. beträffande ytterligare sekretesskydd för unga

att riksdagen avslår motion 1988/89:K7 såvitt nu är i fråga,

7. beträffande utvidgning av tidigare begärd sekretessöversyn
att riksdagen avslår motion 1988/89:K428,

8. beträffande underrättelse till föräldrar om underå rigt barns brott
att riksdagen förklarar motion 1987/88:K433 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 9 maj 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson
(s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c). Sture Thun (s), Hans Nyhage
(m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Ylva Annerstedt (fp), Bengt
Kindbom (c), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill
Wåhlstedt (s), Stig Bertilsson (m), Göran Åstrand (m) och Gudrun Schyman
(vpk).

Reservationer

1. Sekretessen för uppgifter i tillsynsärenden (mom. 1)

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”Motion 1988/89:K15 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att det framlagda lagförslaget
på grund av sin obestämda utformning kommer att leda till oacceptabla
tillämpningsproblem. Utskottet anser således inte förslaget i föreliggande
skick godtagbart. Den precisering av förslaget som är nödvändig bör göras av

1988/89:KU34

regeringen. Därvid bör beaktas de i motionen framförda synpunkterna på
hur lagtexten skall utformas. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen - med bifall till motion 1988/89: K15 - avslår
propositionen i förevarande del och uppdrar åt regeringen att återkomma
med förslag i enlighet med vad som angivits i det föregående.

dels att mom. 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande sekretessen för uppgifter i tillsynsärenden
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K15 och med avslag på det
i proposition 1988/89:131 framlagda förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 8 kap. 7 § ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Information m.m. om den nya lagstiftningen (mom. 5)

Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Ylva Annerstedt (fp), Bengt
Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”inte nödvändigt” bort ha följande lydelse:
Som framhållits i motion 1988/89 :K6 är det nödvändigt att regeringen och
berörda myndigheter tar erforderliga initiativ för att tillgodose de berörda
personalkategoriernas behov av information och utbildning. Redan i dag
brister det i tillämpningen av sekretesslagen vad gäller utlämnande av
uppgifter om barn. Det bör framhållas att det är fråga om en komplicerad
lagstiftning vars konsekvenser inte till fullo kan överblickas. Som utskottet
framhöll redan i det lagstiftningsarbete varigenom sekretesslagen antogs
(KU 1979/80:37 s. 6) är det vid sådan lagstiftning av vikt att man från
statsmakternas sida uppmärksamt följer rättsutvecklingen.

Regeringen bör vidta åtgärder, så att information och utbildning kommer
till stånd, för att säkerställa en ansvarsfull tillämpning av sekretesslagens
regler om barn. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att mom. 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande information m.m. om den nya lagstiftningen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:K6 yrkande 2 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89 :KU34

Socialutskottets yttrande
1988/89:SoU5y

Sekretesskyddet för barn gentemot
vårdnadshavaren

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över dels
proposition 1988/89:67 om sekretessfrågor inom undervisningsväsendet
m.m., så vitt rör frågor om sekretesskyddet för barn gentemot deras
vårdnadshavare, och dels motionerna 1988/89:K6 av Birgit Friggebo m.fl.
(fp) yrkande 2 och 1988/89:K7 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Barbro
Westerholm (båda fp) vilka väckts med anledning av propositionen och
motion 1988/89:K428 av Anders Svärd (c) som väckts under den allmänna
motionstiden i år.

Gällande bestämmelser m.m.

Sekretesslagen (1980:100) trädde i kraft den 1 januari 1981 (prop. 1979/80:2,
KU37, rskr. 179). Lagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det
allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar.

I 7 kap. sekretesslagen finns regler om sekretess med hänsyn främst till
skyddet för enskilds personliga förhållanden.

Enligt 7 kap. 1 § gäller med vissa undantag sekretess inom den offentliga
hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen inom
socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden är enligt 7 kap.
4 § utformad på samma sätt. Sekretessen på hälso- och sjukvårdsområdet och
socialtjänstområdet avgränsas alltså med ett s.k. omvänt skaderekvisit.
Presumtionen är för sekretess. Begreppet men har fått en mycket vidsträckt
innebörd och tar framför allt sikte på de olika kränkningar av den personliga
integriteten som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut. Utgångspunkten för
en bedömning av huruvida men föreligger är den enskildes egen upplevelse. I
konsekvens med detta kan även helt rättsenliga åtgärder utgöra men.

Bestämmelser om sekretess på elevvårdsområdet finns i 7 kap. 9 §.
Sekretessreglerna är olika beträffande den särskilda elevvården hos skolpsykolog
och skolkurator och när det gäller den elevvårdande verksamheten i
övrigt. Sekretessen i den särskilda elevvården hos psykolog och kurator
regleras i 9 § första stycket. Sekretessen, som gäller för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden, gäller med ett omvänt skaderekvisit.
Uppgifter får lämnas ut bara om det är klart att ett utlämnande inte kan anses

1988/89:KU34

Bilaga

vara till men för den enskilde. Bestämmelser om sekretess i skolans
elevvårdande verksamhet i övrigt finns i 9 § andra stycket. Här gäller ett s.k.
rakt skaderekvisit som innebär att presumtionen är för offentlighet. Sekretessen
gäller nämligen endast om det kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men om uppgiften röjs. För den elevvård som
bedrivs av skolläkare och skolsköterskor gäller dock bestämmelserna i 7 kap.

1 §.

I 8 kap. sekretesslagen finns regler om sekretess med hänsyn främst till
skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden och i 9 kap. finns regler om
sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållande av såväl personlig
som ekonomisk natur.

Enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen utgör sekretess inte hinder mot att uppgift
lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall
kunna fullgöra sin verksamhet. Av förarbetena framgår att bestämmelsen
skall tillämpas restriktivt. Den kan inte heller åberopas för att hjälpa en
annan myndighet att fullgöra sin verksamhet (prop. 1979/80:2 Del A s. 465
och 494).

Sekretess till skydd för enskild gäller enligt 14 kap. 4 § inte i förhållande till
den enskilde själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom. Vissa
undantag från denna sekretessbrytande regel har föreskrivits i sekretesslagen
(7 kap. 3, 7 och 17 §§). Ett medgivande av den enskilde att sekretessen skall
efterges kan lämnas formlöst.

I allmänhet är det alltså den person om vilken informationen finns hos en
myndighet som förfogar över sekretessen. Så är emellertid inte fallet när det
gäller sekretess som är till förmån för en underårig.

Enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken har vårdnadshavaren ansvar för barnets
personliga förhållanden och har i enlighet därmed enligt 6 kap. 11 § nämnda
balk rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga
angelägenheter. Vårdnadshavaren skall i takt med barnets stigande ålder och
utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.

Av 7 kap. 5 § sekretesslagen framgår att sekretess i vissa fall kan råda i
förhållande till en underårigs förälder eller annan vårdnadshavare. Så är
fallet rörande uppgift om den underåriges vistelseort i de fall denne
omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av
unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med
omhändertagandet eller vården.

Någon annan lagregel som uttryckligen reglerar förhållandet mellan barn
och vårdnadshavare i fråga om sekretess till skydd för barnet finns inte i
sekretesslagen.

I lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare har
skyldighet införts att underrätta vårdnadshavaren i de fall någon som inte
fyllt 18 år är skäligen misstänkt för brott. Enligt 6c §, som trädde i kraft den 1
juli 1988, gäller vidare att underrättelseskydighet endast föreligger om det
inte finns särskilda skäl mot det (SFS 1988:822).

Utredningen om barnens rätt tar i betänkandet Barnets rätt 3 Om barn i
vårdnadst vister- talerätt för barn m.m. (SOU 1987:7) bl. a. upp frågan om ett
ökat sekretesskydd för barn gentemot vårdnadshavaren.

1988/89 :KU34

Bilaga

1988/89: KU34

Bilaga

Proposition 1988/89:67 om sekretessfrågor inom undervisningsväsendet
m.m. behandlar i avsnitt 8 ett förslag till ändring i sekretesslagen avseende
barns sekretesskydd gentemot vårdnadshavaren som lämnats av utredningen
om barnens rätt. I propositionen föreslås - genom ett tillägg till 14 kap. 4 §
sekretesslagen - att sekretessen till skydd för en underårig skall gälla även i
förhållande till dennes vårdnadshavare, om det finns anledning att anta att
den unge skulle lida betydande men om uppgiften lämnades ut till vårdnadshavaren
(prop. s. 35 f.). Utredningen om barnens rätt hade föreslagit ett
något längre gående sekretesskydd, nämligen att sekretess skall gälla när det
finns särskild anledning att anta att barnet skulle lida men om uppgiften
lämnades ut.

I propositionen (s. 36 f.) anges beträffande nu gällande lagstiftning att
eftersom vårdnadsrätten uttunnas då barnet blir äldre, kan föräldrar inte
alltid göra gällande att de har rätt att ta del av alla sekretesskyddade uppgifter
rörande ett barn som uppnått en viss mognad och utveckling. Det kan t.ex.
gälla uppgifter som den unge har lämnat till en läkare eller en socialsekreterare.
Någon fast åldersgräns finns inte för detta fall eftersom barn mognar och
utvecklas olika. Då barnet kommit upp i tonåren får det emellertid många
gånger anses ha nått en sådan mognad att det bör åtnjuta visst skydd för sin
integritet gentemot sina föräldrar.

Det angivna synsättet har t.ex. ansetts innebära att uppgift om att en
underårig flicka har sökt eller genomgått en legal abort normalt inte utan
hennes samtycke får avslöjas för vårdnadshavaren. Däremot har sekretessen
hittills inte ansetts gälla gentemot vårdnadshavaren när det har varit fråga om
barnpsykiatriska undersökningar av mindre barn.

I likhet med utredningen om barnens rätt anser föredragande statsrådet att
utgångspunkten precis som hittills skall vara att vårdnadshavaren skall ha
insyn i sekretesskyddat material som gäller barnet för att kunna fullgöra sina
åligganden enligt föräldrabalken. Men eftersom ett barn ibland kan ha behov
av ett sekretesskydd även i förhållande till sin vårdnadshavare bör det
emellertid finnas undantag från denna princip.

Statsrådet delar utredningens uppfattning att ett sekretesskydd för ett barn
gentemot vårdnadshavaren bör omfatta alla uppgifter om barnet som kan
sekretessbeläggas enligt sekretesslagen. Någon avgränsning till uppgifter
inom vissa områden bör därför inte göras.

En sådan sekretess bör enligt propositionen lämpligen i enlighet med
utredningens förslag utformas med ett rakt skaderekvisit, vilket innebär
presumtion för att uppgifter skall lämnas ut till vårdnadshavaren. Sekretess
bör alltså endast gälla, om det kan antas att den underårige lider men om
uppgiften röjs. För att ytterligare begränsa de situationer där uppgifter skall
kunna hemlighållas bör det dessutom krävas att det men som kan befaras vid
utlämnande skall vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas
allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i
praktiken betyda att det i det enskilda fallet skall finnas speciella skäl som

Propositionen

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av
vårdnadshavaren i något avsevärt hänseende.

Statsrådet betonar särskilt att det skall kunna antas att barnet tar allvarlig
skada av att en uppgift lämnas till vårdnadshavaren. Att den unge finner det
obehagligt, eller tror att vårdnadshavaren kommer att vidta åtgärder som
han motsätter sig men som inte kan anses medföra betydande men för
honom, är inte tillräckligt.

I propositionen föreslås således att sekretesslagen kompletteras med en
bestämmelse som ger ett sekretesskydd för underåriga gentemot vårdnadshavaren
i vissa speciella situationer. Bestämmelsen skall ses som ett
undantag från huvudregeln att vårdnadshavaren har rätt att ta del av
uppgifter som är sekretesskyddade till förmån för den unge. Den kan enligt
statsrådet lämpligen tas in i 14 kap. 4 § sekretesslagen. I propositionen s. 38
och 39 anges närmare hur den föreslagna bestämmelsen bör tillämpas.

Regeln föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Särskild förtroendesekretess till skydd för unga

Ett förslag om ändring i sekretesslagen som framlagts av utredningen om
barnens rätt och som gäller frågan om införande av särskild förtroendesekretess
till skydd för unga har inte biträtts i propositionen. Enligt utredningen
bör uppgifter om den som har fyllt tolv år inte få lämnas ut till vårdnadshavaren
utan den unges medgivande, om uppgiften har lämnats i förtroende eller
inhämtats i samband med att den unge vänt sig till myndigheten i förtroende.

Frågan om lämpligheten av en sekretessreglering som skiljer mellan
förtroendesekretess och andra fall diskuterades vid sekretesslagens tillkomst
(prop. 1979/80:2 Del A s. 161 f.) såvitt avsåg hälso- och sjukvården samt
socialtjänsten. Någon särskild förtroendesekretess borde enligt propositionen
inte gälla inom dessa områden. Som skäl anfördes bl.a att bestämmelser
om förtroendesekretess är svårtillämpade. Det kan ofta uppkomma tveksamhet
huruvida uppgifter har lämnats i en förtroendesituation eller inte.
Det är inte heller säkert att de uppgifter som lämnats eller inhämtats i en
förtroendesituation är de mest skyddsvärda. Riksdagen anförde inte någon
annan uppfattning i denna fråga.

Föredragande statsrådet anser att de skäl som anfördes vid sekretesslagens
tillkomst mot en särskild förtroendesekretess gör sig gällande med samma
styrka i det nu behandlade fallet.

Det anges att utgångspunkten måste vara att familjen ses som en enhet,
och det skulle enligt statsrådets mening bli svårt att på lämpligaste sätt hjälpa
t.ex. ungdomar som vänt sig till de sociala myndigheterna, om möjlighet
aldrig skulle finnas att lämna sådana uppgifter till vårdnadshavaren som den
unge lämnat i en förtroendesituation. Den föreslagna regeln överensstämmer
inte med tankegången att det i första hand är föräldrarna som har
ansvaret för barns och ungdoms vård och fostran, anför statsrådet.

Enligt föredragandens uppfattning torde principerna om vem som disponerar
över sekretess till skydd för en underårig ofta ge resultatet att ett
samtycke från den unge krävs för att uppgifter som denne lämnat skall få
utges till vårdnadshavaren. I de fall där det är fråga om mindre barn, bör man

1988/89 :KU34

Bilaga

kunna utgå från att det regelmässigt rör sig om så integritetskänslig
information, att den nya bestämmelsen om sekretess vid risk för betydande
men kommer att kunna tillämpas.

Föredragande statsrådet finner på anförda skäl att det inte krävs någon
särskild bestämmelse för att tillgodose det syfte utredningen haft med sitt
förslag (prop. s. 40 f.).

Rätt att efterge sekretess till skydd för unga

Ytterligare ett förslag som framlagts av utredningen om barnens rätt om
ändring i sekretesslagen har inte heller godtagits i propositionen. Förslaget
gäller frågan om vem som skall kunna efterge den sekretess som gäller till
förmån för en underårig. Utredningen hade föreslagit en regel enligt vilken
ett barn som fyllt tolv år självt får förfoga över sekretess till skydd för det.
Föredragande statsrådet anser emellertid inte att förslaget om en tolvårsgräns
bör införas utan anser att frågan som hittills bör prövas från fall till fall
med hänsyn tagen till den unges mognad och omdömesförmåga och till
karaktären på den uppgift det gäller (prop. s. 41 f.).

Motionerna

I motion 1988/89: K6 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sekretesskyddet
för barn gentemot vårdnadshavare (yrkande 2). I motionen anges att
folkpartiet godtar det framlagda förslaget om ändring i sekretesslagen.
Motionärerna påpekar emellertid att den föreslagna lagändringen måste
tillämpas rätt. Den får inte tas till intäkt för att undanhålla föräldrarna
väsentlig information om deras barn och därigenom försvåra deras uppgift
som uppfostrare och föräldrar. Motionärerna framhåller det angelägna i att
den personal som skall tillämpa de nya sekretessreglerna utbildas. Fallbeskrivningar
och allmänna riktlinjer behövs som stöd för den enskilde
tjänstemannen. Det är vidare enligt motionen angeläget att det sker en
kontinuerlig uppföljning av lagens tillämpning och effekter.

I motion 1988/89:K7 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Barbro Westerholm
(båda fp) föreslås att de förslag som lämnades av utredningen om barnets rätt
- och som innebär ett avsevärt starkare skydd för utsatta barn - genomförs. I
sammanhanget erinras om att socialberedningen i betänkandet ”Barns
behov och föräldrars rätt. Socialtjänstens arbete med utsatta familjer” (SOU
1986:20 s. 147 f.) uttalat sig för ett sekretesskydd som enligt motionärerna är
starkare än det som föreslås i propositionen. I motionen betonas också vikten
av utbildning av berörda personalgrupper samt att det sker en kontinuerlig
uppföljning av lagen.

I motion 1988/89.K428 av Anders Svärd (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om föräldrars rätt att få upplysningar från
myndighet angående egna omyndiga barn ses över i samband med den
beställda översynen av sekretessbestämmelserna inom vårdområdet. Motionären
anger att gällande sekretessreglering leder till att föräldrarna utestängs
från relevant kunskap om sitt barn vilket i vissa fall kan få mycket allvarliga
konsekvenser. Motionären anser att den översyn riksdagen begärde hösten

1988/89:KU34

Bilaga

1988 (1988/89:KU14) gällande sekretessen mellan myndigheter inom i första
hand vårdområdet bör utvidgas till att också gälla det i motionen påtalade
förhållandet.

Utskottets överväganden

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den aktuella lagstiftningsfrågan är
komplicerad inte minst såtillvida att den berör flera olika, och i vissa fall
motstående, intressen.

Som bas för vidare överväganden bör man, enligt utskottets uppfattning,
utgå från att familjen betraktas som en enhet, vilket innefattar att vårdnadshavaren
har det övergripande ansvaret för att barnet får den fostran och goda
omvårdnad som varje barn självklart är berättigat till. Vårdnadshavarens
rättigheter och skyldigheter i detta hänseende förutsätter insyn i barnets
personliga förhållanden samt att det finns en öppen och trygg relation mellan
barnet och vårdnadshavaren.

Barnets intressen och berättigade krav på goda och trygga uppväxtbetingelser
bör, enligt utskottets mening, finnas i centrum vid de överväganden som
måste göras med anledning av den föreslagna lagändringen.

Utskottet anser, i likhet med vad som kommer till uttryck i propositionen,
att huvudregeln bör vara att frågan huruvida sekretessen till förmån för ett
barn skall gälla även i förhållande till dess vårdnadshavare, liksom nu bör
vara beroende av barnets ålder och mognadsgrad. Den nu anförda principen
bör dock, som framhålls i propositionen, inte gälla undantagslöst.

Det finns situationer, i vilka samhället måste ingripa till skydd för ett barn
gentemot barnets egna föräldrar. Det kan i dessa situationer vara direkt
olämpligt att vårdnadshavaren får tillgång till alla uppgifter som ett barn kan
ha lämnat t.ex. till en skolsköterska eller en skolpsykolog. I de fall där det
råder ett uttalat motsatsförhållande mellan barnet och dess vårdnadshavare,
och där barnet, om uppgifterna lämnas ut till vårdnadshavaren, kan komma
att ta allvarlig skada, bör lagen erbjuda en utökad sekretess till skydd för
barnet. Den i propositionen föreslagna nya bestämmelsen är, enligt utskottets
uppfattning, en god avvägning mellan de olika intressen som gör sig
gällande och bör därför godtas.

Den personal som har till uppgift att bearbeta konflikterna och försöka nå
fram till lösningar på problemen ställs ofta inför synnerligen ömtåliga och
svåra situationer. Den föreslagna nya bestämmelsen kommer att medföra en
ofta mycket grannlaga bedömning med svåra avvägningsproblem i det
enskilda fallet. Utskottet vill därför betona vikten av att de personalkategorier
som skall tillämpa den nya sekretessregeln ges tillräcklig information och
utbildning.

När det gäller frågan om i vilka fall barnet resp. vårdnadshavaren får
efterge sekretess, delar utskottet föredragandens uppfattning att det liksom
nu bör ske en prövning i varje enskilt fall.

Socialutskottet har sammanfattningsvis ingen erinran mot propositionens
lagförslag såvitt nu är i fråga. Utskottet finner förslaget väl avvägt och
föreslår att samtliga motionsyrkanden avslås. Utskottet förutsätter, som
tidigare framhållits, att regeringen och berörda myndigheter tar erforderliga

1988/89 :KU34

Bilaga

initiativ för att tillgodose de berörda personalkategoriernas behov av
information och utbildning.

Stockholm den 11 april 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s). Anita Persson (s), Sten
Svensson (m). Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun
Schyman (vpk). Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Mariannne
Samuelsson (mp).

Avvikande mening

Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser att utskottets
överväganden bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den aktuella lagstiftningsfrågan är
komplicerad inte minst så till vida att den berör flera olika, och i vissa fall
motstående, intressen.

Enligt utskottets mening bör barnets intressen och berättigade krav på
goda och trygga uppväxtbetingelser finnas i centrum vid de överväganden
som måste göras med anledning av den föreslagna lagändringen.

I de fall där det råder ett uttalat motsatsförhållande mellan barnet och dess
vårdnadshavare, och där barnet kan komma att ta skada om uppgifter som
barnet har lämnat t.ex. till en skolsköterska eller skolpsykolog vidarebefordras
till vårdnadshavaren, bör lagen erbjuda en utökad sekretess till skydd för
barnet. Den i propositionen föreslagna nya bestämmelsen om sekretess i
förhållande till ett barns vårdnadshavare kan godtas.

Utredningen om barnens rätt föreslog emellertid härutöver införande av
en särskild förtroendesekretess till skydd för unga. Enligt utredningen borde
uppgifter om den som har fyllt 12 år inte få lämnas ut till vårdnadshavaren
utan den unges medgivande, om uppgiften har lämnats i förtroende eller
inhämtats i samband med att den unge vänt sig till myndigheten i förtroende.

Utskottet anser i likhet med utredningen och vad som föreslås i motion K7
att huvudregeln om att vårdnadshavaren har rätt att ta del av sekretessbelagda
uppgifter om barnet bör, i fråga om de äldre barnen, förses med ytterligare
ett undantag. I de fall en ung människa söker hjälp hos en myndighet i en
känslig och bekymmersam situation, är det ofta en förutsättning för att den
unge skall våga anförtro sig åt någon utomstående att denne kan ge löfte om
att inte yppa något för den underåriges vårdnadshavare. Det bör i dessa
mycket ömtåliga situationer vara barnet som skall få avgöra huruvida en
uppgift skall få utges till vårdnadshavaren eller inte. Det kan i annat fall

1988/89 :KU34

Bilaga

befaras att unga människor i många situationer avhåller sig från att söka den
hjälp och det stöd från myndigheternas sida som kan vara nödvändig för
dem.

Socialutskottet har sammanfattningsvis i och för sig ingen erinran mot
propositionens lagförslag men anser att förslaget bör kompletteras med en
bestämmelse om särskild förtroendesekretess. Utskottet föreslår därför att
riksdagen med anledning av motion K7 (fp) beslutar om en sådan förtroendesekretess
som anges i motionen. Utskottet, som förutsätter att regeringen
och berörda myndigheter tar erforderliga initiativ för att tillgodose berörda
personalkategoriers behov av information och utbildning, föreslår vidare att
övriga motionsyrkanden avslås.

1988/89 :KU34

Bilaga

gotab 88889, Stockholm 1989