Konstitutionsutskottets betänkande

1988/89 :KU28

Datafrågor

1988/89

KU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal under de allmänna motionstiderna 1988
och 1989 väckta motioner om datafrågor. Motionsyrkandena har avstyrkts
eller ansetts besvarade med vad utskottet anfört, i flera fall med hänvisning
till den beredning som pågår i regeringskansliet av förslag som data- och
offentlighetskommittén har lagt fram. Till betänkandet har fogats 13
reservationer och 1 särskilt yttrande.

Motionsyrkandena

1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om plan för uppdelning och
decentralisering av statliga dataregister,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om registerbesked,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlighet och sekretess,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att förslag nu inte skall läggas om myndigheters
försäljning av personuppgifter,

9. att riksdagen beslutar lägga ned den kommersiella delen av SPARregistret,

1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om a) samköming av dataregister, b) personnummeranvändning och
c) försäljning av offentliga uppgifter ur samhällets register,

3. att riksdagen beslutar att datalagen 8 § första stycket skall ha följande
lydelse: Förekommer anledning till misstanke att en personuppgift som ingår
i ett personregister är oriktig eller missvisande, skall den registeransvarige
utan dröjsmål företa skälig utredning. En oriktig eller missvisande uppgift
skall rättas, ändras eller uteslutas.

1987/88:K422 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till ändring i datalagen vad gäller strafföreläggande
för missbruk av 10 § i datalagen.

1 Riksdagen 1988/89. 4 sami. Nr28

1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder beträffande myndigheters hantering av
sekretessbelagd information,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsrutiner mellan socialstyrelsen och sjukvårdens olika
enheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av myndigheters tillämpning av sekretesslagstiftningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av användning av
kryptering i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgallring och sekretessbeläggning av uppgifter i register som inte
nyttjas för myndighetsutövning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besvärsrätt vid utlämnande av uppgift,

7. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en delegation i syfte att
föreslå minskning av uppgiftslämnandet i enlighet med vad i motionen
anförts,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i datalagen
(1973:289) beträffande särskilda och synnerliga skäl för tillstånd i enlighet
med vad i motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prövning av datainspektionens beslut,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i datalagen
(1973:289) beträffande information och informerat samtycke inför samkörning
av dataregister i enlighet med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäljning av uppgifter från statliga dataregister,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skydd för företagshemligheter.

1987/88:K803 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lag om krav på databaser kring beslut fattade av riksdag,
landsting och kommunfullmäktige i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:K804 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en bred försöksverksamhet med "folkets datakontor” i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:K809 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär initiativ till offentlig databasservice i kommunerna.

1988/89:K222 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skydd för den personliga integriteten.

1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en parlamentarisk utredning för beredning av säkerhets-
och sårbarhetsfrågorna i datasamhället,

1988/89:KU28

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om planer för decentralisering av datasystem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om översyn av datalagen, begränsning av personnummeranvändningen
och försäljningen av uppgifter ur offentliga register, m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om registerlagar, registrering av personuppgifter inom
sjukvård och socialtjänst,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skydd för företagsdata.

1988/89:K419 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att det s.k. årskurs-9-registret avidentifieras även för 1989
och framåt vid en eventuell fortsättning av registreringen.

1988/89:K430 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om säkerhet och
sekretess inom dataområdet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi423.

1988/89:K434 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i hithörande lagar att de
synpunkter och förslag som framförts i motionen om den personliga
integriteten i samband med dataregister tillgodoses.

1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en knytning av myndigheternas dataanvändning till myndighetsutövningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om informationsrutiner mellan socialstyrelsen och sjukvårdens olika
enheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om översyn av myndigheters tillämpning av sekretesslagstiftningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av användning av
kryptering i enlighet med vad i motionen anförs,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om utgallring och sekretessbeläggning av uppgifter i register som inte
nyttjas för myndighetsutövning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om besvärsrätt vid utlämnande av uppgift,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som här
anförs om behovet av en ny integritetslag,

8. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en delegation i syfte att
föreslå minskningar av uppgiftslämnandet i enlighet med vad i motionen
anförs,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om prövning av datainspektionens beslut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en begränsning av personnummeranvändningen.

1988/89: KU28

1 * Riksdagen 1988/89. 4 sami. Nr 28

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om försäljning av uppgifter från statliga dataregister.

1988/89:K622 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär initiativ till offentlig databasservice i kommunerna.

1988/89:K629 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning tillsätts för införande av folkdataterminalsystem.

1988/89:L904 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om behovet av skydd
för företagshemligheter.

Data- och offentlighetskommittén

Data- och offentlighetskommittén (DOK) fick först i uppdrag att utreda
användningen av personnummer. Enligt direktiven (dir. 1984:27) skall
kommittén kartlägga personnummeranvändningen och belysa fördelar och
nackdelar med bruket av personnummer. Den skall också granska om
användningen kan medföra otillbörligt intrång i den enskildes personliga
integritet och föreslå lämpliga åtgärder för att avvärja eventuella hot mot den
personliga integriteten.

I tilläggsdirektiv (dir. 1984:48) fick kommittén i uppdrag att också utreda
offentlighetsprincipens tillämpning på upptagningar för automatisk databehandling.
Enligt direktiven skall DOK undersöka hur tryckfrihetsförordningens
bestämmelser om allmänna handlingar har fungerat när de tillämpas
på ADB-upptagningar och föreslå de ändringar i bestämmelserna som kan
vara befogade. Särskilt skall övervägas åtgärder för att stärka offentlighetsprincipen
när det gäller att ge medborgarna möjligheter till kontroll och insyn
i myndigheternas verksamhet. Kommittén skall också göra klart var gränsen
bör gå mellan myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter i övrigt och i
det sammanhanget överväga myndigheternas försäljning av uppgifter ur
ADB-register.

Kommitténs uppdrag omfattar även frågor om rättelse och skadestånd när
det gäller ADB-register och frågor om integritet och sekretess inom hälsooch
sjukvården.

Kommittén har redovisat sitt arbete i fem betänkanden. Samtliga har titeln
Integritetsskyddet i informationssamhället.

Det första betänkandet (SOU 1986:24) innehåller kommitténs överväganden
om rättelse och skadestånd enligt datalagen och kommitténs granskning
av tillgängligheten av patientuppgifter i olika ADB-register inom hälso- och
sjukvården.

Det andra betänkandet (SOU 1986:46) innehåller en kartläggning av
myndigheternas försäljning av personuppgifter från databaserade register
och kommitténs överväganden i den frågan. Kommittén föreslår en lag om
myndigheternas försäljning av uppgifter om enskilda personer ur personregister.
Betänkandet innehåller också ett förslag till utvidgad folkbokföringssekretess.
Sådan sekretess skall enligt förslaget gälla även register som
omfattar ett urval av befolkningen.

1988/89: KU28

I det tredje betänkandet (Ds Ju 1987:8) finns förslag till reglering av två
grundlagsfrågor. Den första frågan gäller ett skydd för den personliga
integriteten i samband med ADB-registrering och innebär att en garanti för
ett sådant skydd skrivs in i den s.k. fri- och rättighetskatalogen i 2 kap.
regeringsformen. Den andra frågan gäller en reglering i tryckfrihetsförordningen
av rätten att gallra allmänna handlingar.

Det fjärde betänkandet (SOU 1987:31) innehåller en kartläggning av
personregistreringen och användningen av personnummer i samhället och
kommitténs överväganden i dessa frågor. I betänkandet lägger kommittén
fram två alternativa förslag till reglering och begränsning av användningen av
personnummer. Betänkandet innehåller vidare en diskussion om vad
offentlighetsprincipens möjligheter till insyn i enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden betyder från integritetssynpunkt. Det innehåller
också förslag om vilka områden som är särskilt angelägna att reglera i
registerlagar.

I det femte och sista betänkandet (SOU 1988:64) behandlar kommittén
offentlighetsprincipen och informationsteknologin och föreslår några mindre
ändringar och tillägg i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Ett av
förslagen innebär att omfattningen av offentlighetsinsynen preciseras i 2 kap.
3§ tryckfrihetsförordningen till att avse de handlingar som myndigheten
enkelt kan framställa genom datorutrustning och program som myndigheten
själv använder sig av.

Behandlingen av DOK:s förslag m.m.

Förslagen i det första betänkandet om rättelse och skadestånd enligt
datalagen har lett till lagstiftning (prop. 1986/87:116, KU 1987/88:5, rskr.
10). Ändringarna innebär att den registeransvarige i ökad utsträckning är
skyldig att rätta felaktiga uppgifter i ett personregister. Den registeransvarige
är även skyldig att utse en eller flera kontaktpersoner som skall bistå de
registrerade vid misstanke om att en personuppgift är felaktig. Ändringarna
innebär också en skyldighet vid dataintrång och annat brott som avses i
datalagen för den som har begått brottet att betala skadestånd även för s.k.
ideell skada.

Förslaget om utvidgad folkbokföringssekretess i det andra betänkandet
har lett till lagstiftning (prop. 1987/88:41, KU 22, rskr. 51). Folkbokföringssekretess
gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, även i
myndighetsregister som endast omfattar en del av befolkningen.

Förslagen i det tredje betänkandet om att den s.k. fri- och rättighetskatalogen
i 2 kap. regeringsformen skall innehålla en garanti för skydd av den
personliga integriteten i samband med ADB-registrering har lett till lagstiftning
(prop. 1987/88:57, KU 19, rskr. 117).

De fjärde och femte betänkandena liksom återstående frågor i de övriga
betänkandena bereds för närvarande i regeringskansliet.

Det skall slutligen nämnas att inom regeringskansliet för närvarande
övervägs frågan om en allmän översyn av datalagen.

1988/89 :KU28

Utskottet

1988/89 :KU28

Offentlighet och sekretess

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 2 erinras om att
DOK i sitt första betänkande påtalat att uppgiftslämningen till socialstyrelsens
forsknings- och statistikregister från olika enheter inom sjukvårdens
myndigheter inte är förenlig med sekretesslagen. Regeringen bör därför
omgående ta initiativ till nya informationsrutiner. Detsamma anförs i motion
1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 2.

Regeringen bör enligt motion 1987/88:K431 yrkande 3 ta initiativ till en
översyn av hur svenska myndigheter tillämpar sekretesslagstiftningen. Det
skulle leda till en bättre tillämpning och skulle ge statsmakterna en bättre bild
av hur den sekretess fungerar som ibland är en förutsättning för inrättandet
av vissa datasystem. Detsamma anförs i motion 1988/89:K442 yrkande 3.

Enligt motion 1987/88:K431 yrkande 4 kan en säker och trovärdig
kryptering vara ett sätt att förhindra att hemliga uppgifter tappas ur olika
dataregister. Regeringen bör därför lämna riksdagen en redovisning över hur
kryptering kan användas i olika datasystem. Liknande synpunkter förs fram i
motion 1988/89:K442 yrkande 4.

Ett alternativ till kryptering kan enligt motion 1987/88:K431 yrkande 5
vara att myndigheterna gallrar ut känsliga uppgifter när de inte behövs för
verksamhet som inte är myndighetsutövning. Som exempel anges utlåningsregister
vid biblioteken. Sådana register bör sekretessbeläggas och gallras
kontinuerligt. Detsamma anförs i motion 1988/89:K442 yrkande 5.

I motion 1987/88:K431 yrkande 6 pekar motionärerna på att beslut om
utlämnande av uppgifter fattas av myndigheterna utan möjlighet för den
registrerade att reagera. De anser därför att det finns anledning att överväga
regler om underrättelse till den registrerade och en rätt för denne att
överklaga. Detsamma anförs i motion 1988/89:K442 yrkande 6.

Utskottets bedömning

I sitt första betänkande har DOK behandlat patientuppgifter i ADB-register
och konstaterat att sekretesslagens regler till skydd mot uppgiftslämnande i
vissa fall har förbisetts. Kommittén har därför föreslagit en ändring i
sekretesslagen som innebär en åtstramning beträffande utlämnande av
patientuppgifter för administrativa ändamål. I det sista betänkandet uttalar
DOK att en tydligare reglering av de frågor som har att göra med
informationsutbyte mellan myndigheter, eventuellt med utnyttjande av
sammankoppling av datanät, förtjänar ytterligare uppmärksamhet. Såväl
förslaget om ändring i sekretesslagen som det sista betänkandet bereds för
närvarande i regeringskansliet. Enligt utskottet bör detta beredningsarbete
avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1987/88:K431 yrkande 2
och 1988/89:K442 yrkande 2.

I proposition 1987/88:95 om datapolitik för statsförvaltningen konstateras
att regelsystemet kan vara svårt att tillämpa vid de fåtal tillfällen myndigheterna
har anledning att befatta sig därmed. Regeringen har därför i juli 1988
givit statskontoret i uppdrag att efter samråd med andra samordnande 6

myndigheter utforma en vägledning för myndigheterna om den praktiska
tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagstiftningen på ADB-området.
I uppdraget ingår också att överväga om det vid sidan av allmänna råd
även behövs föreskrifter för myndigheternas säkerhetsarbete inom dataområdet
och, om ett sådant behov anses föreligga, föreslå regeringen de
åtgärder som är påkallade. Utskottet finner att de nu redovisade åtgärderna
får anses tillgodose önskemålen i motionerna 1987/88:K431 yrkande 3 och
1988/89:K442 yrkande 3. Någon åtgärd från riksdagens sida får således inte
anses påkallad. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1987/88:95 om datapolitik för
statsförvaltningen uttalades att man utgick från att kryptering beaktades
inom ramen för arbetet med att främja och samordna säkerheten och att det i
propositionen angavs att möjligheterna till kryptering borde prövas (FöU
1987/88:2y, FiU 1987/88:25). Utskottet har ingen anledning att nu göra
någon annan bedömning och avstyrker därför motionerna 1987/88:K431
yrkande 4 och 1988/89:K442 yrkande 4.

Frågan om skyddet för den personliga integriteten i samband med
bibliotekens utlåningsverksamhet är för närvarande föremål för utskottets
överväganden vid behandlingen av proposition 1988/89:67 om sekretessfrågor
inom undervisningsväsendet m.m. Frågan kommer att avgöras under
innevarande riksmöte. Med det anförda får motionerna 1987/88:K431
yrkande 5 och 1988/89:K442 yrkande 5 anses besvarade.

Utskottet har tidigare uttalat att frågan om utvidgad rätt att överklaga
beslut om att lämna ut uppgifter borde bedömas i samband med en framtida
översyn av sekretesslagen (KU 1987/88:5). Utskottet, som hänvisar till detta
uttalande, avstyrker motionerna 1987/88:K431 yrkande 6 och 1988/89:K442
yrkande 6.

Säkerhet och sekretess

Enligt motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 1 har
regeringen misskött sårbarhetsfrågorna inom dataområdet. Motionärerna
kräver att regeringen tar krafttag för att minska sårbarheten och höja
säkerheten i databehandlingen. Parlamentariker och intressenter inom
näringsliv och servicesektorn måste vara med och påverka de förslag som tas
fram. Motion 1988/89:K430 av Lars Tobisson m.fl. (m) berör också frågan
om organisationen av säkerhetsarbetet på dataområdet. Motionärerna
konstaterar att det finns ett antal myndigheter med olika former av
samordningsansvar inom ADB-säkerhetsområdet. De anser att en kompetenssamling
utan svårighet bör kunna göras till ett fåtal organ. Statskontorets
samordningsansvar bör begränsas till den civila statsförvaltningen exkl.
affärsverken. Eventuellt bör det bara finnas ett samordningsorgan som bör
vara skilt från statskontoret.

1988/89: KU28

1** Riksdagen 1988/89. 4sami. Nr28

Utskottets bedömning

1988/89 :KU28

I riksdagens beslut 1988 om datapolitik för statsförvaltningen preciseras
ansvarsfördelningen beträffande organisationen av säkerhetsarbetet på
ADB-området (prop. 1987/88:95 delvis, 1987/88:100 bil. 2, FiU 25, rskr.
293). Statskontoret skall ha kvar sina uppgifter inom säkerhetsområdet. Det
innebär att statskontoret skall ha ett samordningsansvar för ADB-säkerheten
i fred inom den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken, att statskontoret
skall ge de enskilda myndigheterna stöd och råd för att underlätta arbetet
med säkerhetshöjande åtgärder samt att statskontoret skall utgå från de krav
på ADB-säkerhet i kris och krig som kommer fram i det arbete som bedrivs
av överstyrelsen för civil beredskap. Vid behandlingen av ärendet i riksdagen
förekom ett motionsyrkande om att statskontorets samordningsansvar för
sårbarhetsfrågor skulle inskränkas till den civila statsförvaltningen med
undantag av affärsverken. Yrkandet avstyrktes med motiveringen att
statskontorets samordningsansvar även borde omfatta affärsverken (FiU
1987/88:25). Utskottet saknar anledning att frångå den bedömningen och
avstyrker därför motion 1988/89:K430.

Den särskilda samrådsgruppen för samhällets sårbarhet inom dataområdet
inom regeringskansliet skall ha till huvuduppgift att identifiera och konkretisera
sådana säkerhetsproblem på samhällsnivå som annars inte blir tillräckligt
uppmärksammade. Vid behandlingen i riksdagen av ärendet om
datapolitiken förekom ett motionsyrkande om att sårbarhetsfrågornas och
datafrågornas handläggning skulle få en förstärkt parlamentarisk förankring.
Yrkandet avstyrktes med hänvisning till det parlamentariska inslaget i den
referensgrupp för datafrågor som är knuten till statsrådsgruppen för
datafrågor (FiU 1987/88:25).

Utskottet saknar anledning att frångå den bedömning som gjordes vid den
tidigare riksdagsbehandlingen och avstyrker därför motion 1988/89:K408
yrkande 1.

Företagens integritetsskydd

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 13 anförs att
integritetsdebatten huvudsakligen har rört enskilda. Motionärerna anser
emellertid att även företagens situation bör uppmärksammas och begär
därför en utredning om behovet av integritetsskyddsåtgärder för företagen.
Detsamma anförs i motion 1988/89:L904 av Anders Björck m.fl. (m). Även
motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 5 tar upp behovet
av skydd för företagens data. Enligt motionärerna bör skyddet för otillbörligt
intrång grundas på lagstiftning om dataintrång och sekretess.

Utskottets bedömning

I betänkandet KU 1987/88:5 avstyrkte utskottet ett yrkande av motsvarande
innebörd med hänvisning främst till att företagens behov av skydd tillgodoses
genom bestämmelser i brottsbalken, sekretesslagstiftningen och speciallagstiftning,
t.ex. lagen om illojal konkurrens. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om den under innevarande riksmöte behandlade propositionen

1987/88:155 om skydd för företagshemligheter (se 1988/89:LU30 och 1988/
89:KU2y). Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1987/
88:K431 yrkande 13, 1988/89:L904 och 1988/89:K408 yrkande 5.

Tillstånd för inrättande av personregister

Enligt datalagen krävs datainspektionens tillstånd för inrättande av vissa
personregister. För tillstånd fordras i vissa fall särskilda skäl och i andra fall
synnerliga skäl. Enligt motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m)
yrkande 8 bör särskilda och synnerliga skäl definieras bättre. Härigenom
uppnås bättre ändamålsstyrning när det gäller användningen av insamlade
uppgifter och ökad klarhet i lagen. Samma synpunkter anförs i motion
1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m), dock utan att något yrkande
framställs.

Utskottets bedömning

I sitt fjärde betänkande behandlar DOK frågan om tillståndsgivningen kan
göras mer restriktiv. Enligt kommittén måste frågan om hur långt man vill gå
när det gäller att skydda den enskildes integritet genom att vara restriktiv
med att tillåta ny eller utökad personregistrering alltid avgöras vid en politisk
bedömning. Kommittén finner att en lagstiftning som mer detaljerat än nu
bestämmer registerändamål, registerinnehåll, regler för utlämnande av
uppgifter, vilka föreskrifter som skall finnas i olika register etc. lätt kan bli
otidsenlig på grund av den snabba samhälls- och teknikutvecklingen. Det
skulle enligt kommittén säkert bli nödvändigt med ständiga justeringar i en
sådan detaljerad lag. Kommittén förordar emellertid mycket stor restriktivitet
vid varje tillfälle när frågan om att inrätta eller utvidga ett personregister
blir aktuell. Frågan om tillståndsgivningen bereds nu i regeringskansliet.
Enligt utskottet bör detta beredningsarbete avvaktas. Utskottet avstyrker
därför motion 1987/88:K431 yrkande 8.

Instans för överklagande

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 9 uttalas att
prövningen av datainspektionens beslut bör ske strikt enligt datalagen och
utan politiska avvägningar. Besluten bör därför överklagas hos regeringsrätten
och inte hos regeringen. Detsamma framförs i motion 1988/89:K442 av
Anders Björck m.fl. (m) yrkande 9.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen, senast i betänkande KU 1987/88:5,
uttalat att det ofta finns ett betydande politiskt inslag i den bedömning som
måste göras vid en överprövning av datainspektionens beslut och att det
därför är motiverat att behålla regeringen som instans för överklagande. I sitt
fjärde betänkande förklarar DOK att den nuvarande överklagandeordningen
bör bestå mot bakgrund av att kommittén inte vill göra datalagens regler
mer preciserade. Utskottet, som hänvisar till dessa uttalanden, avstyrker
motionerna 1987/88:K431 yrkande 9 och 1988/89:K442 yrkande 9.

1988/89: KU28

Begränsning av uppgiftslämnandet, personnummer m.m. 1988/89:KU28

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 7 uttalas att
myndigheternas rätt att samla in, registrera, lagra och vidarebefordra
personuppgifter måste begränsas. En delegation bör därför tillsättas och få
till uppgift att föreslå minskningar i medborgarnas uppgiftsskyldigheter.
Samma synpunkter förs fram i motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl.
(m) yrkande 8. I motion 1988/89:K222 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 15
framförs uppfattningen att den enskildes uppgiftsskyldighet bör begränsas
med hänsyn till hans behov av integritet.

Enligt motion 1987/88:K431 yrkande 1 finns det starka skäl som talar för
att en myndighet skall inhämta personuppgifter direkt från den enskilde och
inte från andra myndigheter. Detta bör framgå av myndigheternas instruktioner.
Samma synpunkter förs fram i motion 1988/89:K442 av Anders
Björck m.fl. (m), dock utan att något yrkande framställs.

I motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 4 anförs att
DOK:s förslag om registerlagar ligger i linje med de krav som centerpartiet
framfört vid föregående riksmöte. Enligt motionärerna bör riksdagen ge
regeringen i uppdrag att utarbeta sådana registerlagar.

I motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 1 b föreslås att
personnummeranvändningen begränsas och regleras i särskild lag. Även i
motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 3, såvitt nu är i
fråga, uttalas att regeringen under riksmötet 1988/89 bör lägga fram förslag
som begränsar personnummeranvändningen. Motionärerna pekar på att de
förslag som DOK har lagt fram i ämnet inte har lett till några initiativ från
regeringen. Även i motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m)
yrkande 10 konstateras att regeringen - trots utredningsförslaget - inte har
lämnat något förslag om begränsning av personnummeranvändningen.
Enligt motionärerna bör en sådan begränsning grundas på att endast vissa
registeransvariga genom stöd i lag får rätt att avkräva människor deras
personnummer. I övrigt bör användningen av personnummer vara frivillig.
Samma synpunkter framförs i motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl.
(m), dock utan att något yrkande framställs.

Utskottets bedömning

Frågorna om begränsning av uppgiftslämnandet och inhämtandet av uppgifter
omfattas av de överväganden och det förslag om registerlagar som DOK
har presenterat i sitt fjärde betänkande. Detsamma gäller frågorna om
användning av personnummer. Förslaget innebär att alla myndighetsregister
med ett stort antal registrerade och ett kvalificerat känsligt innehåll skall
specialregleras, om uppgifterna i registret är föremål för en icke obetydlig
extern spridning. Betänkandet bereds nu i regeringskansliet. Enligt utskottet
bör detta beredningsarbete avvaktas. Med det anförda får motion 1988/
89:K408 yrkande 4 anses besvarad. Utskottet avstyrker vidare motionerna
1987/88:K412 yrkande 1 b, 1987/88:K431 yrkandena 1 och 7, 1988/89:K408
yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442
yrkandena 8 och 10.

Avidentifiering av ett statistikregister inom skolområdet

1988/89:KU28

Enligt 1 § förordningen (1987:902) om uppgifter tili statistiska centralbyrån
om elever i grundskolans årskurs 9 skall varje kommun lämna statistiska
centralbyrån de uppgifter som har antecknats i betygskatalogen för sådana
elever som under året har slutfört årskurs 9 i kommunens grundskola eller
eljest avslutat sin skolgång där. Ursprungligen skulle uppgifterna lämnas för
åren 1987 och 1988. Skyldigheten har sedermera utsträckts till åren 1989 och
1990. Statistiska centralbyrån får enligt 3 § förordningen använda uppgifterna
endast för sitt register Elever i årskurs 9 - statistikregister, vilket enligt
paragrafen har inrättats med stöd av tillstånd från datainspektionen den 16
februari 1987. Enligt motion 1988/89:K419 av
mycket otillfredsställande att detta register, som syftar till att ge statistisk
information, innehåller sådana uppgifter att varje individ kan identifieras
och framgent sammankopplas med andra register. Enligt motionärerna bör
riksdagen hos regeringen begära att statistikregistret avidentifieras.

Utskottets bedömning

Registret innehåller uppgifter ur betygskatalogerna. Dessa uppgifter är
offentliga. Hos statistiska centralbyrån gäller emellertid sekretesslagens
bestämmelser om statistiksekretess för uppgifterna i registret. Enligt utskottets
mening finns det mot denna bakgrund inte anledning till något initiativ
från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motion 1988/89:K419.

Rättelse och information

I motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 3 anförs att en
viktig förutsättning för att enskilda skall känna förtroende för myndigheternas
registrering är att uppgifterna i registren är riktiga. Vidare anförs att
datalagens krav på rättelse bör gälla alla felaktigheter som uppdagats i ett
register.

Motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 gäller
rätten att få ett utdrag eller ett registerbesked enligt 10 § datalagen.
Motionärerna erinrar om att datainspektionen har meddelat allmänna råd
om vad som skall ingå i registerbeskeden. De anser att en bestämmelse av
motsvarande innehåll bör tas in i paragrafen.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av ett förslag i
proposition 1986/87:116 om skyldighet för den registeransvarige att rätta
felaktiga uppgifter i personregister avstyrkt ett motionsyrkande om att
skyldigheten skulle avse alla felaktigheter (KU 1987/88:5). Utskottet hänvisar
härtill och avstyrker därför motion 1987/88:K412 yrkande 3.

Utskottet har tidigare uttalat att datalagen inte behöver kompletteras på
det sätt som begärs i motion 1987/88:K403 yrkande 2 (KU 1987/88:5).
Motionsyrkandet avstyrks.

Samköming m.m.

1988/89:KU28

I motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 1 a krävs att
samköming av personregister inte skall tillåtas, om det inte uttryckligen
medges i lag. Som förutsättning för samköming bör därvid anges att
synnerliga skäl skall föreligga i det enskilda fallet.

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 10 betonas
vikten av ökad restriktivitet när det gäller samkörningar - framför allt när de
syftar till kontroll. Samtidigt är det viktigt att den enskilde får en starkare
ställning. När det gäller samkörningar med andra syften än kontroll - t.ex.
forskning eller statistik - bör kravet på informerat samtycke skärpas i de fall
en särskild registerlag inte anger under vilka förutsättningar samkörningar
får ske.

Enligt motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 1 är det
angeläget att skapa en ökad förutsebarhet vad gäller innehållet i ADBbaserade
offentliga handlingar genom att hårdare än i dag knyta myndigheternas
ADB-hantering till ändamålet för de insamlade uppgifterna. Detta
kan enligt motionärerna ske genom föreskrifter i registerlagstiftningen som
preciserar myndigheternas ADB-hantering eller genom föreskrifter om vilka
handlingar och samkörningar som en myndighet får göra.

Utskottets bedömning

De frågor om samköming m.m. som tas upp i motionerna omfattas av de
överväganden som presenteras i DOK:s fjärde betänkande. Betänkandet
bereds nu i regeringskansliet. Enligt utskottet bör detta beredningsarbete
avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 a,
1987/88:K431 yrkande 10 och 1988/89:K442 yrkande 1.

Myndigheters försäljning av personuppgifter samt det statliga
person- och adressregistret

I sitt andra betänkande tar DOK upp frågan om myndigheternas försäljning
av personuppgifter m.m. Kommittén har föreslagit en lag som innebär ett
principiellt förbud för myndigheter att utan riksdagens medgivande sälja
uppgifter om enskilda personer ur sina personregister. Enligt förslaget skall
dock riksdagen medge försäljning ur vissa register, t.ex. det statliga personoch
adressregistret (SPAR).

I sitt sista betänkande har DOK lämnat förslag om offentlighetsprincipens
tillämpning i samband med ADB.

I motion 1987/88:K431 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 12 behandlas
försäljning av uppgifter från offentliga register. Enligt motionärerna är det
principiellt felaktigt att det allmänna på detta sätt säljer delar av enskilda
medborgares privatliv. De anser att DOK:s förslag i själva verket innebär en
legalisering av den nuvarande försäljningsverksamheten. Enligt deras uppfattning
bör försäljning ur myndigheters register inte tillåtas. I motion
1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 11 förs samma synpunkter
fram.

Även i motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 1 c
uttalas kritik mot försäljningen av offentliga uppgifter och adresser från
personregister. Motionärerna anser att försäljningsverksamheten bör begränsas
starkt. Samma synpunkter förs fram i motion 1988/89:K408 av Bengt
Kindbom m.fl. (c) yrkande 3, såvitt nu är i fråga.

Motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 8 innehåller
kritik mot DOK:s förslag om försäljningen av uppgifter från offentliga
register. Motionärerna anser att en proposition i ämnet bör avvaktas till dess
DOK har lämnat ett förslag om hur offentlighetsprincipen skall tillämpas i
samband med ADB. I samma motion yrkande 9 tas SPAR upp. Motionärerna
föreslår att registret läggs ned.

Utskottets bedömning

De förslag som DOK har lagt fram bereds nu i regeringskansliet. Utskottet
anser att beredningen i regeringskansliet bör avvaktas. Med det anförda får
motion 1987/88:K403 yrkande 8 anses besvarad. Utskottet avstyrker motionerna
1987/88:K431 yrkande 12. 1988/89:K442 yrkande 11, 1987/88:K412
yrkande 1 c och 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga. Utskottet
avstyrker vidare motion 1987/88:K403 yrkande 9.

Decentralisering

1 motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 begärs en
aktionsplan för decentralisering av statliga dataregister. I motionen anförs
att det från början var ekonomiskt motiverat att välja system med stora
centrala register, men att detta motiv knappast finns kvar.

Även motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 2 gäller
planläggning av en decentralisering av dataregister. Motionärerna anför att
ett led i att uppnå ökad säkerhet är att decentralisera de stora centrala
register som i dag finns inrättade för exempelvis skatteväsendet, socialförsäkringssystemet
och statens löne- och redovisningssystem.

Utskottets bedömning

Utskottet har i betänkandet KU 1987/88:5 uttalat att en av de främsta
riktlinjerna för datapolitiken är att decentralisera datakraften och att det
med hänsyn till det pågående arbetet med detta inte finns anledning att
upprätta några särskilda planer för en sådan decentralisering. Med hänvisning
härtill avstyrks motionerna 1987/88:K403 yrkande 1 och 1988/89:K408
yrkande 2.

Offentlig databasservice

I motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 3 anförs att
tillgång till offentligt myndighetsmaterial ger medborgarna bättre möjligheter
att komma i kontakt med sina valda politiker och få effektivare
konsumentupplysning i samhällsfrågor. Enligt motionärerna bör statskontoret
få i uppdrag att undersöka hur dessa samhällsorienterande möjligheter
kan främjas i samband med ett i motionen närmare beskrivet videotexförsök.

1988/89:KU28

Motion 1987/88:K809 av Paul Lestander m.fl. (vpk) innehåller en begäran
om initiativ till offentlig databasservice i kommunerna. Enligt motionen
borde det vara en samhällelig angelägenhet att tillhandahålla lättillgängliga
terminaler med abonnemang på de viktigaste databaserna. Motion 1988/
89:K622 av Paul Lestander m.fl. (vpk) innehåller samma begäran.

I motion 1987/88: K803 av Alf Svensson (c) anförs att en offentlighetsprincip
som är värd namnet förutsätter att databaser byggs upp i samband med
riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigebeslut. Motionen innehåller
en begäran om förslag till lagstiftning om sådana databaser.

Alf Svensson (c) föreslår i motion 1987/88:K804 en försöksverksamhet
med "folkets datakontor”. Enligt motionen behövs det en särskild organisation
för medborgarnas kontroll av datasamhället. Genom ett nät av
datakontor, förlagda till folkbiblioteken och delvis finansierade av staten,
kunde olika slags service och information finnas tillgänglig. Som exempel
nämns register över dataregister, vissa offentliga handlingar, register över
innehavare av offentliga uppdrag samt kalkylhjälpmedel för kontroll av t.ex.
slutlig skatt och ATP-poäng.

Utskottets bedömning

I betänkandet KU 1987/88:5 förklarade utskottet att förbättrad service och
information utgör ett led i riktlinjerna för datapolitiken och hänvisade till
studier och prov på lokal och central nivå. Enligt utskottet borde dessa och
andra överväganden på området inte föregripas. Utskottet förklarade därför
att det inte var berett att tillstyrka motionsyrkanden om offentlig databasservice.
I samma betänkande uttalade utskottet att även förbättrad service och
information utgör ett led i riktlinjerna för datapolitiken och att de överväganden
som förekommer på området inte bör föregripas (KU 1987/88:5).
Utskottet finner ingen anledning att frångå sina tidigare ställningstaganden
och avstyrker därför motionerna 1987/88:K403 yrkande 3, 1987/88:K809,

1988/89:K622, 1987/88:K803 och 1987/88:K804.

Folkdataterminaler

I motion 1988/89: K629 av Bengt Harding Olson (fp) framhålls att tiden nu är
mogen att sikta mot att det i varje telefonabonnemang skall ingå en
dataterminal. Regeringen bör enligt motionären tillsätta en utredning med
inriktning på att förverkliga tanken på ett folkdataterminalsystem.

Utskottets bedömning

Den fråga om folkdataterminaler som tas upp i motionen har tidigare varit
föremål för övervägande. De subventioner som skulle krävas ansågs inte
motiverade (TU 1986/87:17). Utskottet saknar anledning till någon annan
bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Ytterligare straffbestämmelse i datalagen

110 § datalagen finns föreskrifter om skyldighet för den registeransvarige att
på begäran av en enskild underrätta denne om innehållet i personuppgift som

1988/89 :KU28

ingår i ett personregister och innefattar upplysning om honom eller om att
sådan uppgift ej förekommer i registret. I motion 1987/88:K422 av Gunnar
Hökmark (m) anförs att risken att obehöriga kommer över information om
någon genom att i dennes namn begära registerutdrag måste göras så liten
som möjligt. Paragrafen bör därför enligt motionären kompletteras med ett
strafföreläggande för den som å tredje persons vägnar försöker skaffa sig
registerutdrag om denne.

Utskottets bedömning

Utskottet anmärker till en början att ett strafföreläggande innebär att en
misstänkt till godkännande föreläggs ett bötesstraff. Vad härefter gäller
frågan om behovet av en särskild straffbestämmelse i datalagen erinrar
utskottet om att en begäran om registerutdrag skall framställas skriftligen
och vara egenhändigt undertecknad av den enskilde. Den som skaffar sig
registerutdrag genom att skriva en annan persons namn kan dömas för
förfalskningsbrott enligt bestämmelserna i 14 kap. brottsbalken. Någon
ytterligare föreskrift om straffpåföljd behövs alltså inte. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandet.

Översyn av datalagen

Enligt motion 1988/89:K442 av Anders Björck m.fl. (m) yrkande 7 bör en ny
integritetslag bygga på datalagens grundläggande principer och syfta till att
ge den enskilde en stark ställning i det moderna informationssamhället.

I motion 1988/89:K408 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkande 3, såvitt nu är i
fråga, anger motionärerna att följande frågor bör beaktas i en ny datalagsutredning.
Tillståndsgivningen till register med stora informationsmängder
eller känsliga uppgifter bör vara restriktiv. Tillsynsverksamheten bör förstärkas.
Uppgifter insamlade för ett ändamål skall inte användas för andra
ändamål utan särskild reglering. Samköming bör i princip inte tillåtas. Den
enskilde måste få större möjlighet att påverka uppgifternas hantering i ett
datasystem. Informationen från datasystemen bör förbättras, och den
enskildes rätt att ta del av innehållet i olika system måste vara oinskränkt.
Begreppen särskilda och synnerliga skäl bör ges en konkret innebörd. Regler
om sekretess, rättelse och gallring bör utformas till stöd för den enskilde.

I motion 1988/89:K434 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) anförs att många
människor känner sig oroade av att datatekniken ger möjligheter att göra
intrång i den personliga integriteten. Motionärerna anför att det ligger en
trygghet i att veta att det inte är möjligt att samtidigt bevaka alla medborgare.
Emellertid innebär datatekniken att man på ett heltäckande sätt kan
kontrollera samtliga uppgifter som råkar finnas i datasystemet. En så total
kontroll förutsätter helt andra överväganden vid utformningen av reglerna
på området. Enligt motionärerna har det visat sig att det ur integritetssynpunkt
är otillräckligt med nuvarande ordning med prövning av datainspektionen
och regeringen. Motionärerna anser därför att lagstiftningen bör
ändras så att den innehåller regler som innebär att

1. datalagrad information endast får användas och bearbetas för det syfte
som angavs vid insamlandet av uppgifterna.

1988/89: KU28

2. undantag härifrån får göras endast om den enskilde medger det eller om
det är ett väsentligt samhälleligt intresse,

3. den som lämnar en uppgift skall underrättas om att uppgiften kommer
att lagras på data,

4. besked om ändamålet med lagringen skall lämnas.

Utskottets bedömning

Som tidigare anmärkts övervägs för närvarande frågan om en allmän översyn
av datalagen inom regeringskansliet. Med det anförda får motionerna
1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442
yrkande 7 anses besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande offentlighet och sekretess

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K431 yrkandena 2-6 och
1988/89:K442 yrkandena 2-6,

2. beträffande säkerhet och sekretess
att riksdagen

a) avslår motion 1988/89:K430,

b) avslår motion 1988/89:K408 yrkande 1,

3. beträffande företagens integritetsskydd

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K431 yrkande 13, 1988/
89:K408 yrkande 5 och 1988/89:L904,

4. beträffande tillstånd för inrättande av personregister
att riksdagen avslår motion 1987/88:K431 yrkande 8,

5. beträffande instans för överklagande

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K431 yrkande 9 och 1988/
89.K442 yrkande 9,

6. beträffande begränsning av uppgiftslämnandet, personnummer
m.m.

att riksdagen förklarar motion 1988/89:K408 yrkande 4 besvarad med
vad utskottet anfört och avslår motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 b,
1987/88:K431 yrkandena 1 och 7,1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är
i fråga, 1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442 yrkandena 8 och
10,

7. beträffande avidentifiering av ett statistikregister inom skolområdet att

riksdagen avslår motion 1988/89:K419,

8. beträffande rättelse och information

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K403 yrkande 2 och 1987/
88:K412 yrkande 3,

9. beträffande samköming m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K412 yrkande la, 1987/
88:K431 yrkande 10 och 1988/89:K442 yrkande 1,

1988/89:KU28

10. beträffande myndigheters försäljning av personuppgifter samt det
statliga person- och adressregistret

att riksdagen

a) förklarar motion 1987/88:K403 yrkande 8 besvarad med vad
utskottet anfört och avslår motionerna 1987/88:K412 yrkande lc,
1987/88:K431 yrkande 12,1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga,
och 1988/89 :K442 yrkande 11,

b) avslår motion 1987/88:K403 yrkande 9,

11. beträffande decentralisering

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: K403 yrkande 1 och 1988/
89:K408 yrkande 2,

12. beträffande offentlig databasservice

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K403 yrkande 3, 1987/
88:K803, 1987/88:K804, 1987/88:K809 och 1988/89:K622,

13. beträffande folkdataterminaler

att riksdagen avslår motion 1988/89:K629,

14. beträffande ytterligare straffbestämmelse i datalagen
att riksdagen avslår motion 1987/88:K422,

15. beträffande översyn av datalagen m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu
är i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442 yrkande 7 besvarade med
vad utskottet anfört.

Stockholm den 11 april 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Anders Björck

Närvarande: Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson
(s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg
(s), Torgny Larsson (s), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo
Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Lahja Exner
(s), Stig Gustafsson (s), Göran Ericsson (m) och Lars Sundin (fp).

Reservationer

1. Säkerhet och sekretess (mom. 2 a)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran
Ericsson (m) och Lars Sundin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 riksdagens”
och slutar med ”1988/89:K430” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör alla myndigheter med ADB-system ha en klar
uppfattning om säkerheten i ADB-verksamheten. Fortfarande behandlas

1988/89:KU28

dock myndigheterna som om de vore lika i detta avseende. Myndigheterna
bedriver verksamhet av starkt skiftande slag och följaktligen får ADBsäkerhetsarbetet
relateras till dessa skiftande förutsättningar. Affärsverken
har ett företagsekonomiskt mål för verksamheten. I de beslut som riksdagen
har fattat om styrningen och ledningen för affärsverken har marknadsanpassning
angetts som ett mål och dessutom en ökad delegering under ett samtidigt
ökat ansvar. Detta innebär att affärsverken avkrävs ett större ansvar för valet
av medel för att uppnå de av statsmakterna fastställda målen.

För flertalet affärsverk är informationsteknologi och ADB helt avgörande
hjälpmedel för verksamhetens effektivitet och servicegrad. Informationsteknologi
och ADB är dessutom inte sällan helt integrerade i de produkter och
tjänster som framställs. De krav som ställs på affärsverken är till sin karaktär
annorlunda än de krav på ADB-säkerhet som förvaltningsmyndigheterna
har att beakta. Enligt utskottets mening är det därför inte lämpligt att
inordna affärsverkens arbete med säkerhet och sekretess i statskontorets
uppgifter.

När det gäller myndigheter med anknytning till försvaret är datasäkerhetsarbete
närmast en del av de normala arbetsuppgifterna. Utskottet anser
därför att statskontoret inte på något väsentligt sätt kan bidra till att förbättra
säkerheten och sekretessen inom dessa myndigheter.

På grund av det anförda anser utskottet att de uppgifter som nu åvilar
statskontoret vad gäller sårbarhet, säkerhet och sekretess inte i något
avseende skall omfatta affärsverken och försvarsmyndigheterna utan tydligt
avgränsas till de civila förvaltningsmyndigheterna. Utskottet anser vidare att
det samordningsansvar inom ADB-säkerhetsområdet som olika myndigheter
har bör samlas på ett fåtal organ. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1988/89:K430 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 a bort ha följande lydelse:

2. beträffande säkerhet och sekretess
att riksdagen

a) med bifall till motion 1988/89:K430 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Säkerhet och sekretess (mom. 2 b)

Anders Björck (m). Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt
(fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans
Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Den särskilda”
och slutar med ”1988/89:K408 yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Statsmakterna har av och till ägnat intresse åt frågor om sårbarhet och
säkerhet i samband med ADB. Under perioden 1976-1979 arbetade
sårbarhetskommittén som sedermera ersattes av sårbarhetsberedningen.
Regeringen har låtit sårbarhetsberedningen upphöra med sin verksamhet.
Fördelen med beredningens arbete var att näringslivet och organisationer
inom dataområdet deltog. Nu står näringslivet utanför och vet inte vad som

1988/89:KU28

sker. Detta är olyckligt. Utskottet anser att en parlamentarisk utredning bör
tillsättas för beredning av säkerhets- och sårbarhetsfrågorna i datasamhället.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K408
yrkande 1 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 b bort ha följande lydelse:

2. beträffande säkerhet och sekretess
att riksdagen

b) med bifall till motion 1988/89:K408 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Företagens integritetsskydd (mom. 3)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Bengt Kindbom
(c) och Göran Ericsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 betänkandet”
och på s. 9 slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Den svenska integritetsdebatten har nästan uteslutande rört de enskilda
individerna och det hot datoriseringen - främst hos myndigheterna -inneburit om intrång i den personliga integriteten.

Det förekommer i dag ett omfattande uppgiftsinsamlande från företagen
till den offentliga sektorn. Lagringen av dessa data i myndigheternas
databaser representerar en potentiell risk för oförutsedda och obehöriga
informationsuttag. Företagsuppgifter medför bl.a. risker som sammanhänger
med hur insynsreglerna enligt offentlighetsprincipen och de gällande
reglerna i sekretesslagen tillämpas. För skyddet av företagens integritet krävs
insatser för att begränsa det uppgiftsinsamlande som nu förekommer hos
myndigheterna. Det borde också klarare slås fast - såsom gäller för uppgifter
om enskilda individer - att uppgifter som insamlats för ett bestämt ändamål
inte skall få användas för andra ändamål än som avsågs vid uppgiftsinsamlingen
- varken hos den insamlande myndigheten eller hos någon annan
myndighet. Insynsrätten skulle kunna utformas med ledning av den särskilda
paragraf i datalagen som tillförsäkrar medborgarna insynsrätt av detta slag.

Datalagen bör endast gälla personuppgifter. Företagens skydd mot
otillbörligt intrång bör regleras i lagstiftning om dataintrång och sekretess.

Mot bakgrund av det anförda och då det är angeläget att överväga
föreskrifter om integritetsskydd som förhindrar att företagen avtvingas
uppgifter om affärsidéer, planer och liknande företagshemligheter som i
orätta händer skulle kunna medföra skada för företaget, anser utskottet att
behovet av integritetsskyddsåtgärder bör utredas i särskild ordning. Utskottet
tillstyrker därför motionerna 1987/88:K431 yrkande 13, 1988/89:K408
yrkande 5 och 1988/89:L904.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande företagens integritetsskydd
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K431 yrkande 13,
1988/89:K408 yrkande 5 och 1988/89:L904 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:KU28

4. Instans för överklagande (mom. 5)

Anders Björck, Hans Nyhage och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Vid datalagens tillkomst uttalade föredragande statsrådet viss sympati för
att överprövningen skulle ligga hos regeringsrätten, men ansåg dock att
datainspektionens beslut hade sådan politisk betydelse både när det gällde
att förebygga risker för otillbörliga intrång i personlig integritet och när det
gällde att göra avvägningar mot samhällsekonomiska intressen att regeringen
(Kungl. Maj:t) borde vara besvärsinstans.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att flytta prövningen av
överklaganden av datainspektionens beslut till regeringsrätten, som med
hänsyn till sin övriga verksamhet har särskild kompetens att bedöma
frågorna. Det får också anses olämpligt att den enskildes integritet och
datalagens tillämpning görs till en politisk avvägning i stället för till en rättslig
prövning. Genom att lägga prövningen av överklaganden hos regeringsrätten
undviker man varje antydan till misstanke om att ovidkommande synpunkter
tillåtits påverka avgörandet i ett överklagandeärende på detta område. På
grund av det anförda finner utskottet att motionerna 1987/88:K431 yrkande 9
och 1988/89:K442 yrkande 9 bör bifallas.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande instans för överklagande
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K431 yrkande 9 och
1988/89:K442 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

5. Begränsning av uppgiftslämnandet, personnummer m.m.
(mom. 6)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt
(fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans
Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Frågorna om”
och slutar med ”yrkandena 8 och 10” bort ha följande lydelse:

Det allmännas intresse för personuppgifter präglas främst av effektivitetsaspekter.
Den enskildes rätt till en privat sfär kommer i andra hand. Enligt
utskottets mening bör den enskildes integritetskrav vara styrande för
lagstiftningen och för hanteringen av olika dataregister. Starka skäl talar för
att myndigheterna skall inhämta sekretessbelagda personuppgifter direkt
från den enskilde och inte från andra källor. Detta bör enligt utskottets
mening framgå av myndigheternas instruktioner. Utskottet anser vidare att
behovet av begränsningar av uppgiftslämnandet inte har ägnats tillräcklig
uppmärksamhet av statsmakterna. Det är uppenbart att många statliga
myndigheter påtar sig en avsevärd överinsamling av uppgifter. Det är enligt
utskottets mening nödvändigt med en skärpt praxis så att en mer ingående
prövning av behovet av uppgifterna sker innan beslut fattas om insamling och

1988/89 :KU28

lagring av data om enskilda människor. Dessa ur integritetssynpunkt
väsentliga frågor måste bedömas vara av sådan vikt att de - utan att
beredningen av DOK:s förslag i regeringskansliet avvaktas - anförtros åt en
särskilt utsedd delegation. Utskottet tillstyrker motionerna 1987/88:K431
yrkandena 1 och 7,1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442 yrkande 8.

Enligt utskottets mening bör den särskilda registerlagstiftningen för
integritetskänsliga register byggas ut - särskilt beträffande registreringen av
personuppgifter inom sjukvård och socialtjänst. Lagstiftningen bör reglera
uppgiftsinsamlandet, användandet av uppgifterna, hantering av data med
omdömen och uttalanden om enskild person, behörighetsregler, rättelse av
felaktig uppgift, gallring, den enskildes rätt till insyn, samtycke till registrering
m.m. Användningen av personnummer bör också begränsas och
regleras i en särskild lag. Som huvudprincip bör gälla att endast vissa
registeranvändare skall ha rätt att avkräva människor deras personnummer.

I övrigt bör användningen av personnummer vara frivillig. På grund av det
anförda tillstyrker utskottet motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 b, 1988/
89:K408 yrkandena 3, såvitt nu är i fråga, och 4 samt 1988/89:K442 yrkande

10.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande begränsning av uppgifts/ämnandet, personnummer
m.m.

att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 b, 1987/
88:K431 yrkande 1,1988/89:K408 yrkandena 3, såvitt nu är i fråga, och
4, 1988/89:K222 yrkande 15 samt 1988/89:K442 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motionerna 1987/88:K431 yrkande 7 och 1988/
89:K442 yrkande 8 hos regeringen begär tillsättande av en delegation
med uppgift att föreslå minskning av uppgiftslämnandet i enlighet med
vad utskottet anfört.

6. Avidentifiering av ett statistikregister inom
skolområdet (mom. 7)

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Registret
innehåller” och slutar med ”1988/89:K419” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är otillfredsställande att
registret innehåller sådana uppgifter att varje individ kan identifieras och
kopplas samman med andra register. Utskottet anser att registret bör
avidentifieras och tillstyrker därför motion 1988/89:K419.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande avidentifiering av ett statistikregister inom skolområdet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:K419 hos regeringen begär
att registret Elever i årskurs 9 - statistikregister avidentifieras.

1988/89:KU28

7. Rättelse och information (mom. 8)

1988/89: KU28

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet har
tidigare i samband” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
En viktig förutsättning för att de enskilda skall känna förtroende för
myndigheternas registrering är att uppgifterna i registren är riktiga. Bestämmelsen
om rättelse av felaktiga uppgifter i 8 § datalagen bör därför enligt
utskottets mening gälla alla felaktigheter som uppdagas i ett register.
Utskottet tillstyrker motion 1987/88:K412 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande rättelse och information
att riksdagen avslår motion 1987/88:403 yrkande 2 och med bifall till
motion 1987/88:K412 yrkande 3 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 8 § datalagen (1973:289) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förekommer anledning till misstanke
att en personuppgift som ingår
i ett personregister är oriktig eller
missvisande, skall den registeransvarige
utan dröjsmål företa skälig utredning.
En oriktig eller missvisande
uppgift skall rättas, ändras eller uteslutas,
om det inte saknas anledning
att anta att otillbörligt inträng i den
registrerades personliga integritet
skall uppkomma.

Har en uppgift som rättas, ändras eller utesluts lämnats ut till någon annan
än den registrerade, skall den registeransvarige underrätta mottagaren om
rättelsen, ändringen eller uteslutningen, om den registrerade begär det eller
det föreligger risk för obehörigt intrång i personlig integritet.

En registrerad som har anmält misstanke om att en personuppgift är
oriktig eller missvisande skall underrättas om vilken åtgärd som anmälan
föranleder.

Den registeransvarige skall utse en eller flera personer som skall bistå de
registrerade vid misstanke om oriktig eller missvisande personuppgift och
som skall lämna underrättelse enligt tredje stycket. Uppgift om vem som har
utsetts skall hållas tillgänglig för allmänheten.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte register som har överlämnats
till en arkivmyndighet för förvaring. Datainspektionen får befria en registeransvarig
från skyldighet enligt paragrafen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

8. Samköming m.m. (mom. 9)

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”De frågor”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Värnet om den enskildes integritet ställs på avgörande prov när samkörningar
av dataregister är aktuella. De nuvarande möjligheterna till samkörning
måste begränsas kraftigt. Därvid är förutsättningarna för databehandling
i samband med forskning och statistikframställning en central punkt.
Dessa frågor synes inte ha behandlats tillräckligt ingående i DOK:s fjärde
betänkande. Enligt utskottets mening bör krav resas på den enskildes
informerade samtycke inför samkörningar för forsknings- och statistikändamål,
vilka inte reglerats i en särskild registerlag. I annat fall, t.ex. vid
kontrollsamkörningar, kan det räcka med information till den enskilde. Vad
utskottet nu har anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
motionerna 1987/88:K412 yrkande la, 1987/88:K431 yrkande 10 och 1988/
89:K442 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande samköming m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 a,
1987/88:K431 yrkande 10 och 1988/89:K442 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Myndigheters försäljning av personuppgifter samt det
statliga person- och adressregistret (mom. 10 a)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt
(fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Hans
Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”De förslag”
och slutar med ”är i fråga” bort ha följande lydelse:

DOK:s andra betänkande tar bl.a. upp myndigheters försäljning av
personuppgifter. Kommittén har föreslagit en lag som innebär ett principiellt
förbud för myndigheter att utan riksdagens bemyndigande sälja uppgifter om
enskilda personer ur sina personregister. I praktiken innebär förslaget
emellertid inte något förbud eftersom det också föreslås att nio register - i
huvudsak de som i dag har försäljning av någon omfattning och som säljer
mest - skall få fortsätta att sälja uppgifter. Övervägandena bakom förslaget
lider vidare av den bristen att de inte grundas på en diskussion av
grundläggande principer för tryckfrihet och offentlighet - även om DOK i sitt
sista betänkande har lämnat förslag om hur offentlighetsprincipen skall
tillämpas i samband med ADB. Enligt utskottets mening ger den nu rådande
situationen - där myndigheter har incitament att samla på sig uppgifter i
vidare mån än vad myndighetsutövningen ger fog för samt det offentliga
säljer uppgifter om medborgares privatliv - anledning till ett generellt förbud
mot sådan försäljning i stället för att legalisera vad som gäller.

Utskottet, som med det anförda anser motion 1987/88:403 yrkande 8

1988/89:KU28

besvarad, tillstyrker därför motionerna 1987/88:K412 yrkande 1 c, 1987/
88:K431 yrkande 12, 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i fråga, och
1988/89:K442 yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 a bort ha följande lydelse:

10. beträffande myndigheters försäljning av personuppgifter samt det
statliga person- och adressregistret
att riksdagen

a) förklarar motion 1987/88:K403 yrkande 8 besvarad med vad
utskottet anfört och med bifall till motionerna 1987/88:K412 yrkande 1
c, 1987/88:K431 yrkande 12, 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är i
fråga, och 1988/89: K442 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

10. Myndigheters försäljning av personuppgifter samt det
statliga person- och adressregistret (mom. 10 b)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m). Ylva Annerstedt (fp), Göran
Ericsson (m). Lars Sundin (fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
avstyrker vidare” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:
Statens person- och adressregister är ett av de register som DOK har
föreslagit skall få finnas även efter det att myndigheters försäljning av
personuppgifter har reglerats i en särskild lag. Utskottet konstaterar att
resultatet blir att verksamheten kan fortgå i stort sett oförändrad. Registret
bör emellertid endast vara ett adressregister för uppdatering. Utskottet
tillstyrker därför motion 1987/88:K403 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 b bort ha följande lydelse:

10. beträffande myndigheters försäljning av personuppgifter samt det
statliga person- och adressregistret
att riksdagen

b) med anledning av motion 1987/88:K403 yrkande 9 hos regeringen
begär de förslag som erfordras för att lägga ned den kommersiella
delen av statens person- och adressregister.

11. Decentralisering (morn. 11)

Bertil Fiskesjö (c), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Lars Sundin
(fp) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nu tid att planmässigt börja arbeta för en
decentralisering av olika offentliga dataregister. Härigenom vinner man
fördelar vad gäller sårbarhet och säkerhet. Utskottet tillstyrker därför
motionerna 1987/88:K403 yrkande 1 och 1988/89:K408 yrkande 2 om
utarbetande av planer för decentralisering av de stora offentliga dataregistren.

1988/89:KU28

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande decentralisering

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K403 yrkande 1 och
1988/89:K408 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

12. Offentlig databasservice (mom. 12)

Ylva Annerstedt (fp), Lars Sundin (fp) och Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”1
betänkandet” och slutar med ” 1987/88:K804” bort ha följande lydelse:

Den datatekniska utvecklingen har nu nått så långt att möjligheterna att ge
människor en utvidgad service och förbättrad information via allmänt
tillgängliga databaser bör uppmärksammas särskilt. Genom att placera
terminaler på t.ex. post och bibliotek kunde inte bara information spridas
utan också allmänhetens insyn hos och kontroll av myndigheter förbättras.
Det utgör i vid mening en viktig demokratifråga, där det enligt utskottets
mening nu bör tas samhälleliga initiativ. Utskottet tillstyrker därför att,
såsom begärs i motionerna 1987/88:K403 yrkande 3, 1987/88:K809 och
1988/89:K622, initiativ tas till offentlig databasservice. Därigenom får även
yrkandena i motionerna 1987/88:K803 och 1987/88:K804 anses vara tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande offentlig databasservice

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K403 yrkande 3,
1987/88:K809 och 1988/89:K622 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört samt förklarar motionerna 1987/88:K803
och 1987/88:K804 besvarade med vad utskottet anfört.

13. Översyn av datalagen (mom. 15)

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt
(fp), Bengt Kindbom (c), Göran Ericsson (m). Lars Sundin (fp) och Hans
Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Sorn tidigare”
och slutar med ”besvarade” bort ha följande lydelse:

Frågan om en allmän översyn av datalagen övervägs för närvarande i
regeringskansliet. Det är enligt utskottets mening angeläget att arbetet
kommer i gång så snart som möjligt. Utskottet anser att en ny lagstiftning bör
bygga på datalagens grundläggande principer och syfta till att ge den enskilde
en stark ställning. Följande frågor bör särskilt beaktas vid översynen.
Tillståndsgivningen till register med stora informationsmängder eller känsliga
uppgifter bör vara restriktiv. Tillsynsverksamheten bör förstärkas. Den
som lämnar en uppgift skall underrättas om att uppgiften kommer att lagras
på data och få besked om ändamålet med lagringen. Datalagrad information
får endast användas och bearbetas för det syfte som angavs vid insamlandet

1988/89:KU28

av uppgifterna. Undantag från denna princip får bara göras om den enskilde
medger det eller om det är ett väsentligt samhälleligt intresse. Samköming
bör i princip inte tillåtas. Den enskilde måste få större möjlighet att påverka
uppgifternas hantering i ett datasystem. Informationen från datasystemen
bör förbättras och den enskildes rätt att ta del av innehållet i olika system
måste vara oinskränkt. Begreppen särskilda och synnerliga skäl bör ges en
konkret innebörd. Regler om sekretess, rättelse och gallring bör utformas till
stöd för den enskilde.

Vad utskottet nu har anfört bör ges regeringen till känna. På grund av det
anförda tillstyrker utskottet motionerna 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt nu är
i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under mom. 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande översyn av datalagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:K408 yrkande 3, såvitt
nu är i fråga, 1988/89:K434 och 1988/89:K442 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Göran Ericsson (m) och Hans
Leghammar (mp) anför:

Utskottets majoritet har avslagit åtskilliga motionsyrkanden med hänvisning
till att DOK:s förslag bereds i regeringskansliet. DOK lade fram sitt första
betänkande i februari 1986. Vissa av de frågor som behandlas i betänkandet
liksom i senare betänkanden från DOK har ännu inte lett till några förslag
från regeringens sida. Vi vill understryka vikten av att beredningsarbetet inte
drar ut på tiden.

1988/89:KU28