Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens-proposition 1988/89:67 om sekretessfrågor inom undervisningsväsendet m.m.-samt ett antal följdmotioner och mofioner från de allmänna motionstiderna 1988 och 1989.

Utskottet har uppskjutit behandlingen av två frågor som behandlas i propositionen och i vissa motioner, nämligen frågan om sekretesskyddet för barn gentemot vårdnadshavaren samt frågan om sekretesskyddet för uppgifter i bibliotekens låntagarregisfer. Utskottet har beträffande den förstnämnda frågan begärt yttrande från socialutskottet. När det gäller den andra, frågan har utskottet beslutat om inhämtande av yttrande från kulturufskottet varefter utskottet avser aft utarbeta en lagrådsiemiss med förslag fill lagsfiftning. Def är utskottets avsikt att slutbehandla de båda frågorna under innevarande riksmöte.

De förslag i propositionen som behandlas i förevarande betänkande har tillstyrkts av utskottet. När def gäller motionerna har sju av dessa avsett ökat sekretesskydd för vissa särskilt utsatta personer, t.ex. förföljda kvinnor och barn. Beträffande dessa mofioner har utskottet uttalat atf regeringen bör ägna frågan särskild uppmärksamhet. Övriga mofioner har utskottet avstyrkt. I ärendet föreligger fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I propositionen hemställs atf riksdagen antar förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

I propositionen läggs, såvitt nu är i fråga, fram fyra olika förslag om ändringar i sekretesslagen.

Enligt def första förslaget skall sekretess gälla för uppgifterom enskildas personliga förhållanden i den elevvårdande verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen, komvux,grundvux, särvuxoch folkhögskolan, om det kan antas atf den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Förslaget tas upp i ett tillägg fill 7 kap. 9 § sekretesslagen.

För def andra föreslås att den sekretess som för närvarande enligt 7 kap. 21 § sekretesslagen gäller inom kriminalvården för uppgifter om den som dömts atf undergå kriminalvård även skall gälla för uppgifter som finns inom kriminalvården om andra personer än de dömda, t.ex. besökare till en intagen.

1 Riksdagen 1988/89. 4saml. Nr25

Det tredje förslaget avser förslag om aft i sekretesslagen införa en ny 1988/89:KU25
bestämmelse (7 kap. 28 §) enligt vilken sekretess skall gälla i ärenden orh • '

byte av namn för irppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det ay särskild ahleäning kan antas att den enskilde eller honom närstående hder men om uppgiften röjs.

Slutligen'föreslås att handläggningsreglerha i 15 kap. 6 § sekretesslagen i fråga om prövning av frågor om utlämnande av allmänna handlingar förtydligas. I samband härmed föreslås.några språkliga justeringar i 15 kap. 8 och 10 §§ sekretesslagen.

I propositionen behandlas vidare i skilda avsnitt två framställningar om ändringar i sekretesslagen, vilka inte resulterat i några ändringsförslag. Den första avser en framställning från Sveriges psykologförbund i vilken begärs atf åtgärder vidtas för att garantera sekretesskyddet för uppgifter om enskildas personliga förhållanden hos skolpsykolog. Den andra framställ- . ningen kommer från konsumentverket och gäller frågan om införande av sekretess för uppgifter inom den kommunala konsumentverksamheten.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1988/89:K5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i sekretesslagen aft samma bestämmelser gäller för skolpsykologens verksamhet som för elevhälsovården i övrigt.

1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts om ytterligare översyn av sekretesskyddet vad gäller skolan, namnärenden och behovet av nära samverkan mellan myndigheter i vissa fall,

1988/89:K9 av Kent Lundgren (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1-3),

1. atf riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna att skolpsykolog och kurator bör tilldelas samma verksamhetssfällning inom skolan som skolhälsovården och aft dessa därmed bör lyda under samma starka sekretesskrav,

2. atf riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna aft vuxenutbildningen bör tilldelas samma sekretessbestämmelser som barn- och ungdomsskolan med hänsyn till vad som hemställs i yrkande 1,

3. aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna aft sekretess införs för uppgifter inom konsumentrådgivningens ekonomiska rådgivningsverksamhet.

Motioner från allmänna motionstiden 1988 1988/89:KU25

1987/88:K402 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för att komplettera sekretessbestämmelserna i namnärenden.

1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 5 och 6),

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att all myndighetsregistre
ring skall omfattas av folkbokföringssekretessen enligt vad som angetts i
mofionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att tillåta byte av
personnummer/identitet enligt vad som angetts i mofionen,

, 1987/88: K406 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet atf i vissa fall sekretessbelägga uppgifter om personliga förhållanden i samtliga myndig-hetsregisfer.

1987/88:K408 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas aft riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i mofionen anförts om behovet av begränsning av offentligheten för innehållet i pass- och körkorfsregisfren.

1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 4),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om förslag till utvidgad sekretess för kvinnor som utsätts för hot och trakasserier.

1987/88:K416 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sekretesskydd för kvinnor som behöver byta vistelseort, bostad, arbete och t.o.m. personnummer.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ju217.

1987/88:K419 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas aft riksdagen hos regeringen begär atf sekretesskyddet för våldsoffer förstärks. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ju811.

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89:K420 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (båda m) vari yrkas aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett effektivt och säkert sekretesskydd för kvinnor som behöver byta vistelseort, bostad, arbete och t.o.m. personnummer. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju225.

1988/89:K436 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till inskränkning i rätten aft utbekomma handlingar - inkl. foton - från passregistret.

1* Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 25

Utskottet 1988/89:KU25

1. Sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog (avsnitt 2 i propositionen)

1 förevarande avsnitt i proposifionen behandlas en framställning från Sveriges psykologförbund till justitiedepartementet, vari begärts atf den särskilda elevvården hos skolpsykolog skall - på samma sätt som den elevvård som bedrivs av skolläkare och skolsköterskor - betraktas soiri en självständig verksamhet i förhållande till elevvården i övrigt. Skulle en sådan ordning införas skulle den innebära att skolpsykolog - i motsats till vad som gäller i dag - inte får lämna ut sekretesskyddad information till annan personal inom skolan, såvida inte någon sekrefessbrytande regel är tillämplig. Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen gäller nämligen lagens bestämmelser om sekretess myndigheter emellan också i förhållande mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Psykologförbundef har i sin framställning bl.a. framhållit aft skolpsykologer måste, för att kunna upprätthålla en förtroendefull relation till den enskilde, kunna garantera åtminstone samma sekretesskydd som inom skolhälsovården. Sistnämnda verksamhet och skolans verksamhet i övrigt anses, som framgått ovan, utgöra sådana verksamhetsgrenar inom skolan som är atf betrakta som självständiga i förhällande till varandra. För uppgifter inom den verksamhet som bedrivs av skolpsykolog gäller - liksom inom skolhälsovården -sekretess med eft omvänt skaderekvisit, dvs. presumfion för sekretess, medan en sekretessbestämmelse med ett rakt skaderekvisit, dvs. presumfion för offentlighet, gäller i fråga om uppgifter inom elevvården i övrigt.

Enligt propositionen bör en diskussion om behovet av ett förstärkt sekretesskydd på förevarande område även omfatta uppgifter hos skolkuratorer med hänsyn till att deras verksamhet har stor likhet med skolpsykologernas när def gäller förtrolighet och känslighet hos uppgifter om enskilda. Sedan föredragande statsrådet bl.a. understrukit att det är angeläget atf ett så gott förhållande som möjligt råder mellan elever och skolpsykologer/ kuratorer och att eleverna med fullt förtroende kan vända sig till dessa med sina problem diskuteras behovet av sådan ytterligare sekretess som föreslagits i Psykologförbundets framställning (prop. s. 10 f.). Därvid görs bl.a. den bedömningen aft gällande sekretesskydd för skolpsykologer/skolkuratorer i prakfiken är starkare än som gjorts gällande i framställningen och sammanfattningsvis anses fillräckliga skäl infe föreligga att nu förstärka sekretesskyd-,. det i fråga. Det utesluts dock inte att frågan om intern sekretess inom en myndighets olika verksamhetsgrenar - och däribland också på skolans område - kan komma att behöva ytterligare diskuteras i ett annat sammanhang.

I två motioner förordas sådan förstärkning av sekretesskyddet, som. Psykologförbundet begärt. 1 motion 1988/89:K5 av Lars Werner m.fl. (vpk) framhålls atf skolpsykologen i sin verksamhet ofta får uppgifter i förtroende av mycket känslig natur. Enligt motionärerna är det svårt aft förstå varför sekretessbestämmelserna för psykologens verksamhet skall vara "mjukare"" än för skolsköterskans och skolläkarens. Motionärerna anser därför att

samma sekretessregler bör gälla för skolpsykologens verksamhet som för 1988/89: KU25 elevhälsovården. I mofion 1988/89:K9 av Kent Lundgren (mp) framhålls att psykologin bör betraktas som läkekonst. Enligt mofionen lider en elev mindre skada av att en lärare får reda på av skolläkaren att .sockersjuka föreligger än atf skolpsykologen berättar att eleven har mentala störningar.

Även i mofion 1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) berörs Psykologför-bundefs framställning. Mofionärerna delar i och för sig departementschefens uppfattning atf det inte nu finns anledning att utöka sekretessen på skolans område i enlighet med framställningen. Enligt mofionärerna finns dock anledning atf av hänsyn till de ungas bästa ytterligare överväga åtgärder som kan lösa vissa sekretessproblem som kan finnas mellan olika myndigheter, särskilt på skolans område. I motionen yrkas atf riksdagen ger regeringen till känna vad anförts i mofionen om ytterligare översyn av sekretesskyddet vad gäller skolan (yrkande 1 såvitt nu är i fråga).

Sveriges psykologförbund har under utskottets handläggning av ärendet inkommit med synpunkter.

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Som framhållits i propositionen kan verksamheten inom den särskilda elevvården inte anses vara sådan atf den är aft anse som en självständig verksamhetsgren i förhållande fill elevvården i övrigt. Sekretess gäller alltså i princip infe hos den särskilda elevvården gentemot övriga delar av skolan. 1 propositionen, har på anförda skäl (prop. s. 11 f.) gjorts den bedömningen atf det inte föreligger sådant behov av ytterligare sekretess på skolans område, att det finns skäl atf ändra den nuvarande sekretessregleringen. Utskottet kan i allt väsenfiigt instämma i de skäl för denna ståndpunkt som redovisats i propositionen.

1 ärendet har bl.a. gjorts gällande atf det, för att ett framgångsrikt psykologarbefe skall kunna bedrivas och för att den enskilde eleven eller elevens föräldrar skall våga lämna uppgifter till skolpsykologer, krävs att dessa kan garantera samma sekretesskydd som gäller inom elevhälsovården. Enligt utskottet innebär emellertid den gällande sekretessregleringen på området - tillämpad med omdöme och förnuft - eft skydd för skolpsykologerna som i prakfiken inte i större utsträckning skiljer sig från skyddet inom elevhälsovården. Ufskottet vill dock i likhet med vad som anförs i propositionen understryka att det självfallet är av vikt atf berörd personal har helt klart för sig hur de aktuella bestämmelserna bör tillämpas och utskottet utgår ifrån att regeringen och berörda myndigheter, om ett informationsbehov visar sig föreligga, tillser att detta fillgodoses. Mofionerna 1988/89:K5 och 1988/89:K9 yrkande 1 i vilka förordats lagstiftningsåtgärder i ämnet avstyrks.

Utskottet får slufiigen med anledning av motion 1988/89:K8 anföra följande. Som framhållits i propositionen kan det inte uteslutas aft frågan om intern sekretess inom en myndighets verksamhetsgrenar - och detta gäller också på skolans område - kan komma atf behöva diskuteras ytterligare. Anledning att, såsom begärts i motionen, i förevarande sammanhang ta inifiafiv fill en allmän översyn av sekretessregleringen på skolväsendets område är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

2. Sekretessen för uppgifter inom arbetsmarknadsutbildningen 1988/89: KU25 m.m. (avsnitt 3 i propositionen)

I förevarande avsnitt i proposifionen behandlas en framställning från AMU-sfyrelsen till regeringen vari bl.a. föreslagits aft sekretess skall gälla för alla funktionärer inom AMU-gruppen (uppdragsorganisafionen för arbetsmarknadsutbildning) för uppgifter som rör kursdeltagarnas personliga förhållanden.

Enligt nuvarande ordning finns sekretessregler inom AMU-gruppen -denna omfattar olika personalgrupper, bl.a. utbildningsledare, lärare, sjuksköterskor, kuratorer, administrativ personal, lokalvårdspersonal, förrådspersonal och ekonomibiträden - till skydd för kursdeltagare endast inom den elevsociala verksamheten. Sekretessen gäller med ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. presumfion för sekretess. Till den elevsociala verksamheten räknas bl.a. sjuk- och hälsovård och kurafivt stöd som AMU-organisafio-nen fillhandahållei- deltagare i AMU-kurser.

Enligt framställningen finns behov av att kunna förmedla sékretessbelägd information mellan all personal inom AMU-gruppen, bl.a. mellan personal inom den elevsociala verksamheten och lärare. För atf detta skall kunna ske med bibehållet förtroende från elevernas sida krävs enligt framställningen aft även lärarna har tystnadsplikt. Önskemålet är en generell sekretessbestämmelse - med rakt skaderekvisit. dvs. presumfion för offentlighet - som skall gälla inom hela AMU-gruppen för uppgifter som rör kursdeltagarnas personliga förhållanden. I framställningen föreslås aft även administrativa uppgifter, som t.ex. telefonnummer och adress, skall kunna sekretessbeläg-gas för personer som riskerar personförföljelse.

I proposifionen diskuterar föredragande statsrådet inledningsvis (prop. s. 15 f.) om det finns anledning att ändra på sekretessreglerna gällande den elevsociala verksamheten inom AMU-utbildningen. Det konstateras därvid atf den ena av de båda huvudområdena inom denna verksamhet - hälso- och sjukvården - är aft befrakta som en självständig verksamhetsgren i sekretesslagens mening medan det är mera tveksamt om så är fallet med verksamheten inom det andra huvudområdet inom den elevsociala verksamheten - den socialkurativa verksamheten.

Anses den verksamhet som kuratorerna bedriver infe utgöra en självständig verksamhetsgren innebär def, som fidigare framgått, att något sekretesskydd infe föreligger för uppgifterna hos personalen där i förhållande till andra personalgrupper inom AMU-området, t.ex. lärarna. För sistnämnda personalgrupper finns för närvarande inte några tystnadsplikfsbestämmel-ser. Diskussionen i förevarande fråga utmynnar i aft föredragande statsrådet förklarar sig infe vara beredd att förorda en ändrad sekretess för uppgifter hos den hälsovårdande och kurafiva personalen. Det fortsatta resonemanget (prop. s. 16 f.) leder fram fill bedömningen atf def borde gå att fillgodose def syfte som AMU-sfyrelsen har med sin framställning genom aft i fråga om i första hand ufbildningspersonalen införa sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden som de fått i sin elevvårdande verksamhet. Enligt propositionen bör sekretesskyddet här vara detsamma som inom barn-och ungdomsundervisningen. I enlighet härmed föreslås att skaderekvisifet i

denna verksamhet skall vara rakt. Sekretessen skall gälla för uppgifter om 1988/89:KU25 enskildas personliga förhållanden. Föredragande statsrådet anser inte att det finns tillräckliga skäl aft därutöver föreskriva en särskild sekretess för administrativa uppgifter. I propositionen föreslås vidare atf samma sekretesskydd som föreslagits i det föregående införs inom komux, grundvux, särvux och folkhögskolan. Förslaget tas upp i ett tillägg till 7 kap. 9 § tredje stycket sekretesslagen.

I mofion 1988/89:K9 av Kent Lundgren (mp) tillstyrks propositionsförslaget i förevarande del. Mofionären framhåller emellertid att den verksamhet som skolpsykologer och kuratorer bedriver - i likhet med vad som gäller beträffande hälso- och sjukvården inom AMU-utbildningen - bör befraktas som en självständig verksamhetsgren i sekretesslagens mening. En sådan ordning skulle innebära aft sekretess kommer att gälla mellan dessa särskilda elevvårdsfunktionärer och den övriga personalen. Motionären yrkar att riksdagen ger regeringen till känna aft en sekretessbestämmelse av förordat slag bör införas för vuxenutbildningen (yrkande 2).

1 motion 1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) tas i anslutning till propositionsförslaget i förevärande avsnitt upp frågan om möjlighet bör införas aft sekretessbelägga uppgifter om enskilds personliga förhållanden, t.ex. namn och adress, i bl.a. ett register hos arbetsmarknadsutbildningens administration. Ufskottet behandlar den frågan i avsnitt 4 nedan (s. 9 f.).

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Den föreslagna nya sekretessbestämmelsen till skydd för enskilda i den elevvårdande verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen m.m. har i proposifionen föregåtts av en noggrann prövning av å ena sidan de intressen som bärs upp av offentlighetsprincipen och å andra sidan den vikt och betydelse som man avser atf skydda med hjälp av sekretessregeln i fråga. Utskottet anser aft övertygande skäl anförts för att det på området föreligger ett behov av ett förstärkt sekretesskydd och anser den lösning som valts i propositionen godtagbar.

Med anledning av vad som anförts i motion 1988/89:K9 om behovet av en sekretessbestämmelse enligt vilken den verksamhet som psykologer och kuratorer bedriver inom AMU-verksamheten skall utgöra en självständig verksamhetsgren får utskottet anföra följande. 1 vilka fall olika verksamhetsgrenar skall anses vara självständiga i förhållande fill varandra regleras enligt gällande ordning inte i sekretesslagen utan bedöms främst utifrån de organisatoriska förhållandena inom myndigheten i fråga. Som framgår av proposifionen (s. 16) är def för närvarande något oklart i vad mån den socialkurativa verksamheten inom AMU-gruppen kan anses utgöra en självständig verksamhetsgren i förhållande till utbildningsverksamheten. Utskottet, som infe anser sig ha underlag för någon annan slutsats, vill i sammanhanget peka på vad som i proposifionen (s. 17) erinrats om, nämligen atf tendensen är atf elevvården i ökad utsträckning integreras i AMU-utbildningen. En sådan utveckling talar naturligtvis mot att någon sekretess mellan yrkesgrupperna i fråga bör gälla. Med def anförda får utskottet, som tillstyrker propositionen i här behandlad del, avstyrka mofion 1988/89:K9 yrkande 2.

3. Sekretessen för uppgifter inom kriminalvården (avsnitt 4 i 1988/89:KU25
propositionen)

I propositionen föreslås i förevarande avsnitt atf den sekretess som enligt 7 kap. 21 S sekretesslagen gäller inom kriminalvården för uppgifter om den som har dömts att undergå kriminalvård även skall gälla för uppgifter om personliga förhållanden rörande vissa andra personer, t.ex. besökare på kriminalvårdsanstalterna och tilltänkta övervakare samt anhöriga. Frågan har inte tagits upp i någon av motionerna i ärendet.

Utskottets bedömning

Utskottet, som konstaterar atf samtliga remissinstanser ställt sig positiva till förslaget, fillstyrker detta.

4. Sekretessen för uppgifter i namnärenden (avsnitt 5 i
propositionen); ytterligare ökat sekretesskyda i vissa särskilda
fall m.m.

I förevarande avsnitt i proposifionen, vari behandlas en framställning från patent- och registreringsverket (PRV) om sekretess för uppgifter i namnärenden, föreslås aft sekretess skall gälla i ärenden om byte av namn för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas atf den enskilde eller honom närstående lider men om uppgiften röjs. Förslaget föreslås intaget i en ny paragraf - 28 § - i sekretesslagens 7 kap. Bestämmelsen torde i första hand få fillämpning hos PRV, som i sin framställning bl.a. uppgivit att verket fidigare i sin handläggning av namnärenden ansett bestämmelserna i 7 kap. 15 § sekretesslagen - den s.k. folkbokföringssekretessen - tillämpliga men aft def numera genom domstolsbeslut fastslagits att detta lagrum inte kan tillämpas i PRV:s namnärenden.

Beträffande bestämmelserna i 7 kap. 15 § sekretesslagen gäller bl.a. följande.

Genom en ändring av lagrummet som trädde i kraft den 1 januari 1988 kan uppgifter om enskildas personliga förhållanden, t.ex. namn och hemadress, i vissa fall skyddas av folkbokföringssekretessen också när de förekommer i myndighefsregister som endast omfattar ett begränsat urval av befolkningen. I sammanhanget övervägdes om det fanns tillräckliga skäl för att begränsa offentlighetsprincipen och sekretessbelägga uppgifter om enskildas personliga förhållanden i samtliga personregister som förs av myndigheter, såväl stafiiga som kommunala (prop. 1987/88:41 s. 12). Föredragande statsrådet uttalade emellerfid atf man borde rikta in sig på de register som innehåller ett förhållandevis stort urval av befolkningen. Sekretessen borde utvidgas beträffande sådana register men inte i fråga om alla myndighetsregister. Det borde dock klart framgå vilka myndighefsregister som skulle omfattas av den ' nya sekretessen, så aft denna fråga inte skulle behöva bli föremål för osäkerhet och tolkningsspörsmål i praxis. Regeringen borde därför bemyndi- ' gas att meddela föreskrifter som närmare anger tillämpningsområdet för sekretessbestämmelsen. Riksdagen (KU 1987/88:22) godtog propositionen i denna del.

I mofion 1987/88:K402 av Marianne Karlsson (c) fas upp de frågor som 1988/89:KU25 aktualiserats av PRV i dess framställning till justitiedepartementet. Motionären hemställer att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för aft åstadkomma det diskuterade sekretesskyddet.

I mofion 1988/89;K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) diskuteras - i anslutning till förslaget om förstärkt sekretesskydd i namnärenden, vilket förslag motionärerna tillstyrker-frågan om den beslutade utvidgningen av folkbokföringssekretessen är tillräcklig. Mofionärerna anser inte detta vara fallet och pekar därvid bl.a. på hotade och trakasserade kvinnors behov av skydd. I motionen föreslås atf eft beslut av därtill behörig folkbokföringsmyndighet om sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen för uppgift om enskilds förhållanden i vissa fall skall kunna överföras till annan myndighet, t.ex. i ärenden inom arbetsmarknadsutbildningens administration (jfr ovan s. 7). Motionärerna anser aft regeringen bör göra en översyn av gällande sekretesskydd på området (yrkande 1 såvitt nu är i fråga). Även,i motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl- (c) begärs atf folkbokföringssekretessen vidgas (yrkande 4).

Folkbokföringssekretessens omfattning tas vidare upp i motion 1987/ 88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp). I mofionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om atf all myndighefsregistrering skall omfattas av folkbokföringssekretessen (yrkande 5). Motionärerna anser infe att den utvidgning av folkbokföringssekretessen som beslutades av riksdagen under hösten 1987 var tillräckligt långtgående. Motionärerna föreslår-i likhet med vad data- och offentlighetskommittén (DOK) föreslagit i betänkande SOU 1986:46 - atf all myndighefsregistrering skall omfattas av folkbokföringssekretessen i de fall def kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada av atf uppgifterna röjs. I mofionen påpekas aft detta oftast gäller kvinnor och barn som förföljs av fidigare make eller sambo. I motionen begärs vidare på samma grunder att riksdagen hos regeringen begär förslag om att tillåta byte av personnummer/identitet (yrkande 6). Motionärerna vill öppna en möjlighet för förföljda personer atf byta personnummer/identitet om inget annat kan undanröja hoten och förföljelserna.

Även i mofion 1987/88:K406 av Alf Svensson (c) begärs att DOK:s ovannämnda förslag genomförs.

I ytterligare fre motioner tas upp frågan om behov av åtgärder fill skydd för i första hand förföljda kvinnor.

1 motion 1987/88:K419 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs aft sekretesskyddet för våldsoffer förstärks. I motionerna 1987/88:K416 och 1988/89:K420 -bägge av Ann-Cathrine Haglund och BirgittaRydle (båda m) - framhålls att många kvinnor behöver byta vistelseort, bostad, arbete och t.o.m. personnummer för att känna sig trygga. Motionärerna anser att dessa personer har rätt att kräva ett absolut,säkert sekretesskydd så att deras bostad och arbete infe avslöjas samt atf det bör öppnas en möjlighet att i vissa fall kunna byta personnummer. 1 mofionerna begärs att def anförda ges regeringen fill känna.

I mofion 1987/88:K408 av Hugo Hegeland (m) föreslås aft sekretess införs för foton i pass- och körkorfsregisfren.

I motion 1988/89:K436 av Birgitta Rydle (m) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag fill inskränkning i rätten atf utbekomma handlingar 1988/89:KU25 - inkl. foton - från passregistret.

I mofion 1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl (c) begärs slutligen att regeringen gör en översyn av sekretesskyddet vad gäller behovet av nära samverkan mellan myndigheter i arbetet för bl.a. enskilda utsatta individer (yrkande 1 såvitt nu är i fråga). Mofionären nämner som exempel den samverkan som sker i kommundelsnämnder. Enligt motionen är det uppenbart atf det kan uppstå problem om myndighetspersoner med olika sekretessansvar nära och direkt samverkar.

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Utskottet delar bedömningen i propositionen aft def föreligger välgrundade skäl för aft införa en ny bestämmelse om sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om byte av namn hos i första hand PRV. I likhet med vad som gäller för bl.a. den s.k. folkbokföringssekrefessen i 7 kap. 15 § sekretesslagen föreslås i propositionen aft sekretessen skall gälla, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Som exempel på när det kan bli aktuellt aft tillämpa bestämmelsen nämns uppgifter om personer som ändrat könstillhörighet och uppgifter om personer som byter namn för att undgå förföljelse. Utskottet tillstyrker förslaget i förevarande del. Härigenom tillgodoses önskemålen i motion 1987/88:K402. Utskottet avstyrker följaktligen mofionsyrkandet.

Som framgått har frågan om behovet av olika åtgärder för atf förbättra skyddet för vissa särskilt utsatta människor för våld och trakasserier tagits upp i ett flertal motioner. I några av dessa - motionerna 1987/88:K403, 1987/88:K406, 1987/88:K412 och 1988/89:K8- föreslås aft folkbokföringssekrefessen utvidgas. I ytterligare fre mofioner - 1987/88:K416, 1987/ 88:K419 och 1988/89:K420 - begärs olika åtgärder fill skydd för bl.a. förföljda kvinnor. I några av motionerna krävs att det införs en möjlighet för förföljda och trakasserade personer atf i vissa fall få byta personnummer.

Utskottet vill erinra om att i det lagstiftningsärende (prop. 1987/88:41), som ledde fram till viss utvidgning av bestämmelserna om folkbokföringssekrefessen i 7 kap. 15 § sekretesslagen, behandlades flera motioner med motsvarande syfte som de nu aktuella (se KU 1987/88:22 s. 4). Utskottet underströk vikten av att man inom regeringskansliet fortlöpande ägnar frågan största uppmärksamhet. Enligt utskottet kunde def infe uteslutas att behov av eft ytterligare utvidgat sekretesskydd kunde uppkomma. Utskottet förutsatte att regeringen i så fall skulle vidta nödvändiga åtgärder. Med stöd av ett i lagstiftningsärendet givet bemyndigande aft meddela föreskrifter som närmare angav tillämpningsområdet för sekretessbestämmelsen i fråga har i sekretessförordningen införts en bestämmelse av innebörd atf sekretess av aktuellt slag skall gälla för uppgifter i bl.a. rikspolisstyrelsens centrala passregister och i frafiksäkerhetsverkets bil-, körkorts- och felparkeringsre-gisfer (se I a § sekrefessförordningen, SFS 1980:657. omtryckt 1988:8)

Den nya lagstiftningen har visserligen endast varit i kraft i drygt ett år men den fortsatta utvecklingen synes klart visa att det finns eft behov av ökad

sekretess på förevarande område. Utskottet förutsätter att frågan tas upp till 1988/89:KU25 förnyade överväganden och att regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en redovisning av dessa överväganden.

Med anledning av den i några av mofionerna framställda begäran om införande av en möjlighet för förföljda personer att byta personnummer får ufskottet erinra om att gällande regler infe hindrar detta. I eft frågesvar i riksdagen den 4 februari 1988 (prof. 1987/88:62) uttalade finansminister Feldt bl.a. aft han var beredd atf medverka till ätten enskild-som utsatts för våld och förföljelse och som inte fått tillräcklig hjälp genom aft uppgift om namn och adress har sekrefessbelagts i olika myndighetsregister eller genom andra former av stöd - skapar sig en ny identitet genom personnummer-och namnändring.

Utskottet instämmer i finansministerns uttalande.

Utskottet föreslår aft motionerna 1987/88:K403 yrkandena 5 och 6, 1987/88:K406. 1987/88:K412 yrkande 4, 1987/88:K416, 1987/88:K419, 1988/ 89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420 förklaras besvarade med vad utskottet anfört.

Vad gäller motionerna 1987/88:K408 och 1988/89:K436, vari begärts sekretess för uppgifter i pass- och körkortsregistren, får utskottet erinra om den nya lagstiftning för vilken ovan redogjorts. Som där angivits gäller numera sekretess av aktuellt slag för uppgifter i bl.a. rikspolisstyrelsens centrala passregister och frafiksäkerhetsverkets bil-, körkorts- och felparke-ringsregister. Genom lagstiftningen torde således de önskemål som framställts i motionerna ha uppnåtts. Utskottet avstyrker yrkandena i motionerna 1987/88 :K408 och 1988/89 :K436.

Beträffande det i motion 1988/89;K8 framställda önskemålet om en översyn av sekretesskyddet vad gäller behovet av nära samverkan mellan myndigheter i vissa fall, t.ex. i kommundelsnämnder, vill ufskottet erinra om aft grunden för det uppdrag (dir. 1988:50) för den parlamentariskt sammansatta kommitté (C 1988:03), som skall göra en samlad översyn av kommunal-lagstiffningen, delvis utgörs av uttalanden som riksdagen gjorde i lagstiftningsärendet om aktivt folkstyre i kommuner och landsfing (prop. 1986/ 87:91, KU 1987/88:23). I det ärendet uttalade utskottet, såvitt nu är av intresse, atf de sekretessregler som bör gälla för den kommunala nämndverksamhefen borde ses över i arbetet med en ny kommunallag. Riksdagen ställde sig bakom uttalandet. Ufskottet kan alltså konstatera att den fråga sorn tagits upp i mofionen är föremål för utredning och att något inifiafiv från riksdagens sida inte nu är erforderligt. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

5. Sekretessen för uppgifter inom den kommunala konsumentverksamheten (avsnitt 6 i propositionen)

1 förevarande avsnitt behandlas en framställning till justitiedepartementet
från konsumentverket om atf sekretess skall införas för uppgifter i den
kommunala budgefrådgivningen i samma utsträckning som gäller för mot
svarande uppgifter inom socialtjänsten.
När budgefrådgivning sker inom socialtjänstens ram gäller enligt 7 kap. 4 § 11

sekretesslagen sekretess för uppgifter om den enskildes personliga förhållan- 1988/89: KU25 den, om det infe står klart att uppgiften kan röjas utan aft den enskilde eller någon närstående lider men. När uppgifter lämnas fill den kommunala konsumentverksamheten finns normalt infe något sekretesskydd.

I propositionen framhålls aft det endast sällan förekommer några allmänna handlingar vid den kommunala budgefrådgivningen och att när handlingar förekommer knappast några av dessa bevaras när ärendet avgjorts. Enligt propositionen kan behovet av sekretess för uppgifter i den kommunala budgetrådgivningen mot denna bakgrund ifrågasättas. Vidare konstateras bl.a. atf de uppgifter som bevaras hos myndigheten infe är av infegritetskäns-ligt slag och aft det infe finns fog för någon misstanke om aft konsumentvägle-darna opåkallaf skulle sprida uppgifter de fått del av muntligen. Föredragande statsrådet förklarar sig vid en samlad bedömning (prop. s. 31) infe beredd att tillstyrka framställningen.

I motion 1988/89:K9 av Kent Lundgren (mp) yrkas att sekretess av det slag som begärts i konsumentverkets framställning införs. Motionären, som erinrar om aft alla remissinstanser med ett undantag tillstyrkt framställningen, framhåller vikten av att en enskild anonymt kan erhålla hjälp i känsliga frågor.

Utskottets bedömning

Utskottet delar bedömningen i propositionen att det - mot bakgrund av den restrikfivitet med vilken frågan om ny och utvidgad sekretess bör prövas -infe framkommit att sekrefessbehovet på förevarande område är så starkt att def motiverar införandet av en ny sekretessbestämmelse. Mofion 1988/89:K9 yrkande 3 avstyrks följakfiigen.

6. Rätten att få en begäran om utlämnande av en allmän handling hänskjuten till myndigheten rh.m. (avsnitt 9 i propositionen)

I propositionen föreslås i förevarande avsnitt aft handlingsreglerna i sekretesslagen (15 kap. 6 §) om prövning av frågor om utlämnande av allmänna handlingar förtydligas. Enligt förslaget skall def uttryckligen anges att den befattningshavare som har vårderi av en handling, om han vägrar lämna ut en allmän handling eller lämnar ut den med förbehåll, skall upplysa sökanden om dennes rätt aft få sin begäran hänskjuten till myndigheten och om atf ett beslut av myndigheten är en förutsättning för att beslutet skall kunna , överklagas. Vidare föreslås några språkliga justeringar i 15 kap. 8 och 10 §§ . sekretesslagen. Förslaget har inte tagits upp i någon av mofionerna i ärendet.

Utskottets bedömning

Utskottet fillstyrker förslaget.

Hemställan 1988/89:KU25

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretesskyddel för uppgifter hos skolpsykolog

att riksdagen avslår mofionerna 1988/89:K5 och 1988/89:K9 yrkande 1,

2. beträffande viss översyn av sekretessen på skolväsendets område
m.m.

atf riksdagen avslår mofion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

3. beträffande sekretessen för uppgifter inom arbetsmarknadsutbild
ningen m.m.

att riksdagen antar det i proposifionen framlagda förslaget fill lag ofn ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 7 kap. 9 § sekretesslagen,

4. beträffande sekretessen för kuratorer m.fl. inom AMU-verksam
heten

att riksdagen avslåi- motion 1988/89:K9 yrkande 2, ' ' '

5. beträffande sekretessen för uppgifter inom kriminalvården

atf riksdagen antar det i proposifionen framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 7 kap. 21 §,

6. beträffande sekretessen för uppgifter i namnärenden

att riksdagen med avslag på mofion 1987/88:K402 antar det i proposifionen framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 7 kap. 28 §,

7. beträffande ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall
m.m.

atf riksdagen förklarar mofionerna 1987/88:K403 yrkandena 5 och 6, 1987/88;K406,1987/88:K412 yrkande 4,1987/88:K416,1987/88:K419, 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420 besvarade med vad ufskottet anfört,

8. beträffande sekretess i pass- och körkortsregistren

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88:K408 och 1988/89:K436,

9. beträffande översyn av sekretessen inom kommundelsnämnder
m.m.

att riksdagen avslår mofion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

10. beträffande sekretessen för uppgifter i den kommunala konsu
mentverksamheten

atf riksdagen avslår motion 1988/89:K9 yrkande 3,

11. beträffande rätten att få en begäran om utlämnande av en altmän
handling hänskjuten titt myndiglieten m.m.

att riksdagen antar det i proposifionen framlagda förslaget fill lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 15 kap. 6,8 och 10 §§.

Stockholm den 22 mars 1989 På konstifutioiisutskottets vägnar

Olle Svensson 13

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), 1988/89:KU25 Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Elisabeth Fleetwood (m), Bo Hammar (vpk), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Ingela Mårtensson (fp), Rosa Östh (c), Claes Roxbergh (mp) och Ines Uusmann (s).

Reservationer

1. Sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog (mom. 1)

Bo Hammar (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels aft den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Ufskottet får anföra" och slutar med "ämnet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar infe bedömningen i proposifionen aft behov av förstärkt sekretess i fråga om uppgifter inom den särskilda elevvården inte skulle föreligga. Skälen för utskottets ställningstagande är sammanfattningsvis följande.

Skolpsykologer får i sin verksamhet infe sällan uppgifter om skolelever och närståendes personliga förhållanden av mycket känslig natur. Uppgifterna kan avse förhållandena utanför skolan men också avse förhållandet till andra elever eller till annan personal i skolan.

För atf skolpsykologen pä ett framgångsrikt sätt skall kunna utföra sitt arbete fill stöd för den enskilde eleven och för att den enskilde eleven eller elevens föräldrar skall våga lämna ut uppgifter fill skolpsykologen krävs enligt utskottets mening aft skolpsykologen skall kunna garantera sekretesskydd av samma slag som elevhälsovården (t.ex. skolsköterskan).

Utskottet vill i sammanhanget understryka atf ett förbättrat sekretesskydd för uppgift om enskild hos psykolog infe kommer aft innebära någon försämring vad gäller samverkan mellan psykologen och skolans personal i övrigt. Skolpsykologen arbetar i mycket nära samverkan med övrig personal i skolan. Uppgifter som lämnats av enskild kan ofta användas i def arbete skolpsykologen bedriver utan atf den enskildes integritet träds för när. I de situafioner när ett utlämnande krävs kan den enskildes medgivande fill utlämnande inhämtas. Vid allvarliga missförhållanden är skolpsykologen i vissa situationer skyldig att bryta sekretessen.

Enligt utskottets mening bör åtgärder nu vidtas för att få till stånd den förstärkning av sekretessen för vilken har redogjorts i def föregående. Det bör ankomma på regeringen atf utarbeta förslag i saken. Def anförda bör ges regeringen fill känna.

dels atf moment 1 i utskoffefs hemsfällan bort ha följande lydelse:

1. beträffande sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:K5 och 1988/89:K9 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Viss översyn av sekretessen på skolväsendets område m.m. 1988/89:KU25
(mom. 2)

Bertil Fiskesjö (c), Rosa Östh (c) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet får slutligen" och slutar med "är i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill tillägga följande. Enligt utskottets mening finns def, såsom framgår av mofion 1988/89:K8, sannolikt goda möjligheter att på skolväsendets område - fill gagn för den enskilde eleven - förbättra samarbetet mellan bl.a. föräldrar, skola, socialtjänst, ungdomsverksamhet och polis - genom olika förändringar av gällande sekretessreglering. Detta gäller såväl sekretessen internt som sekretessen mellan skolan och andra myndigheter. Utskottet anser atf regeringen bör tillse att en översyn av sekretessen på förevarande område kommer till stånd. Översynen bör lämpligen samordnas med den översyn av sekretessen mellan myndigheter på bl.a. hälso- och sjukvårdens område som riksdagen i slutet av 1988 begärde hos regeringen. Utskottet förordar atf riksdagen - med bifall till motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga - som sin mening ger regeringen det anförda fill känna.

dels aft moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande viss översyn av sekretessen på skolväsendets område m.m.

atf riksdagen med bifall till motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Sekretessen för kuratorer m.fl. inom AMU-yerksamheten
(mom. 4)

Claes Roxbergh (mp) anser

e/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Med anledning" och slutar med " 1988/89:K9 yrkande 2" bort ha följande lydelse: Utskottet övergår därefter till frågan om vilken sekretess som på AMU-området bör gälla mellan personalen inom den socialkurativa verksamheten (kuratorer m.fl.) och personalen inom utbildningsverksamheten (lärare m.fl.). I likhet med vad som anförts i mofion 1988/89:K9 anser utskottet aft def är fill gagn för berörda elever och för personalen om sekretess införs mellan de båda personalgrupperna. Den socialkurativa verksamheten bör därför - i likhet med vad som gäller beträffande hälso- och sjukvården inom AMU-utbildningen - befraktas som en självständig verksamhetsgren i sekretesslagens mening. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till en sådan sekretessreglering. Ufskottet förordar atf riksdagen - med bifall till motion 1988/89: K9 yrkande 2 - som sin mening ger regeringen det anförda till känna.

dels att moment 4 i utskoffefs hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande sekretessen för kuratorer m.fl. inom AMU-verksamheten

atf riksdagen med bifall fill mofion 1988/89:K9 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. 15

4. Ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall m.m. 1988/89:KU25 (mom. 7)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage
(m), Elisabeth Fleetwood (m), Ingela Mårtensson (fp), Rosa Östh (c) och
Claes Roxbergh (mp) anser ,

dels att den del av utskottets yttrande som på s: 10 börjar med "Den nya" och på s. 11 slutar med "finansministerns uttalande" bort ha följande lydelse: 1 en gemensam borgerlig reservation i nyssnämnda lagstiftningsärende anfördes bl.a. följande (KU 1987/88:22 s. 11):

Utskottet delar den i motionerna gemensamma grundtanken att de som utsätts för misshandel eller trakasserier bör beredas ett längre gående sekretesskydd än vad propositionsförslaget innehåller. Enligt utskottets mening är det möjligt atf på vissa punkter fillgodose sådana önskemål. En översyn av sekretesskyddet är därför påkallad.

Utskottet kan konstatera att den fortsatta utvecklingen bekräftat behovet av ökad sekretess på förevarande område. Utskottet anser def inte försvarligt aft nu ytterligare skjuta på frågan utan det är nödvändigt att regeringen skyndsamt far upp den fill förnyade överväganden och därefter återkommer fill riksdagen med en redovisning av dessa överväganden och de förslag som dessa resulterar i.

Med anledning av vad som i några motioner anförts om aft införa en möjlighet för förföljda och trakasserade personer att i vissa fall få byta personnummer får utskottet anföra följande. Gällande regler innebär i och för sig inte något hinder atf fatta ett sådant beslut. I prakfiken har emellertid denna möjlighet endast utnyttjats i något enstaka fall. Enligt ufskottet bör den förordade översynen även avse frågan om det finns skäl att låta denna möjlighet komina fill ökad användning.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av mofionerna 1987/88:K403 yrkandena 5 och 6, 1987/88:K406, 1987/88:K412 yrkande 4, 1987/88:K416. 1987/88:K419,1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420 bör ges regeringen fill känna. Med det anförda får mofionerna anses besvarade.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K403 yrkandena 5
och 6, 1987/88:K406, 1987/88:K412 yrkande 4, 1987/88:K4l6, 1987/ "'

88:K419, 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar mofionerna besvarade härmed.

5. Översyn av sekretessen inom kommundelsnämnder m.m. 1988/89:KU25

(mom. 9)

Bertil Fiskesjö och Rosa Östh (båda c) anser

dels aft den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Beträffande' def" och slutar med "är i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet övergår slutligen till def i mofion 1988/89:K8 framställda önskemålet om en översyn av sekretesskyddet föranledd av behovet av nära samverkan mellan myndigheter i deras arbete för vissa utsatta individer. Enligt utskottet finns def på förevarande område eft flertal olika frågor som bör bli föremål för utredning. Vissa av dessa - gällande den kommunala nämndverksamhefen - torde i och för sig komma att beröras av den parlamentariskt sammansatta kommitté (C 1988:03) som skall göra en samlad översyn av kommunlagstiftningen. Enligt utskottet är def emellertid nödvändigt med en samlad översyn av frågorna, vilken lämpligen bör samordnas med den översyn av sekretessen mellan myndigheter på bl.a. hälso- och sjukvårdens område som riksdagen i slutet av 1988 begärde hos regeringen. Vad utskottet här anfört med anledning av motion 1988/89:K8 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får mofionen anses besvarad.

dels atf moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande översyn av sekretessen inom kommundelsnämnder m.m.

att riksdagen med anledning av mofion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar mofionen besvarad härmed.

Särskilt yttrande

Ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall m.m. (mom. 7)

Bertil Fiskesjö och Rosa Östh (båda c) anför:

I anslutning till vad som anförts i reservation 4 ovan vill vi erinra om aft det i motion 1988/89:K8 föreslagits atf eft beslut av myndighet om sekretess med stöd av 7 kap. 15 § sekretesslagen för uppgift om enskilds förhållanden i vissa fall skall kunna överföras fill annan myndighets administration, t.ex. i ärenden inom arbetsmarknadsutbildningens administration. Enligt vår mening bör denna fråga övervägas vid den i reservationen förordade översynen.