Konstitutionsutskottets betänkande
1988/89:KU25

Vissa sekretessfrågor rörande skyddet för enskilds 1988/89

personliga förhållanden m. m. KU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1988/89:67 om sekretessfrågor
inom undervisningsväsendet m.m. samt ett antal följdmotioner och
motioner från de allmänna motionstiderna 1988 och 1989.

Utskottet har uppskjutit behandlingen av två frågor som behandlas i
propositionen och i vissa motioner, nämligen frågan om sekretesskyddet för
barn gentemot vårdnadshavaren samt frågan om sekretesskyddet för uppgifter
i bibliotekens låntagarregister. Utskottet har beträffande den förstnämnda
frågan begärt yttrande från socialutskottet. När det gäller den andra
frågan har utskottet beslutat om inhämtande av yttrande från kulturutskottet
varefter utskottet avser att utarbeta en lagrådsremiss med förslag till
lagstiftning. Det är utskottets avsikt att slutbehandla de båda frågorna under
innevarande riksmöte.

De förslag i propositionen som behandlas i förevarande betänkande har
tillstyrkts av utskottet. När det gäller motionerna har sju av dessa avsett ökat
sekretesskydd för vissa särskilt utsatta personer, t.ex. förföljda kvinnor och
barn. Beträffande dessa motioner har utskottet uttalat att regeringen bör
ägna frågan särskild uppmärksamhet. Övriga motioner har utskottet avstyrkt.
I ärendet föreligger fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I propositionen hemställs att riksdagen antar förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).

I propositionen läggs, såvitt nu är i fråga, fram fyra olika förslag om
ändringar i sekretesslagen.

Enligt det första förslaget skall sekretess gälla för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden i den elevvårdande verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen,
komvux, grundvux, särvux och folkhögskolan, om det kan
antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs. Förslaget tas upp i ett tillägg till 7 kap. 9 § sekretesslagen.

För det andra föreslås att den sekretess som för närvarande enligt 7 kap.

21 § sekretesslagen gäller inom kriminalvården för uppgifter om den som
dömts att undergå kriminalvård även skall gälla för uppgifter som finns inom
kriminalvården om andra personer än de dömda, t.ex. besökare till en

intagen. 1

1 Riksdagen 1988/89. 4 sami. Nr25

Det tredje förslaget avser förslag om att i sekretesslagen införa en ny
bestämmelse (7 kap. 28 §) enligt vilken sekretess skall gälla i ärenden om
byte av namn för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller honom närstående lider
men om uppgiften röjs.

Slutligen föreslås att handläggningsreglerna i 15 kap. 6 § sekretesslagen i
fråga om prövning av frågor om utlämnande av allmänna handlingar
förtydligas. I samband härmed föreslås några språkliga justeringar i 15 kap. 8
och 10 §§ sekretesslagen.

I propositionen behandlas vidare i skilda avsnitt två framställningar om
ändringar i sekretesslagen, vilka inte resulterat i några ändringsförslag. Den
första avser en framställning från Sveriges psykologförbund i vilken begärs
att åtgärder vidtas för att garantera sekretesskyddet för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden hos skolpsykolog. Den andra framställningen
kommer från konsumentverket och gäller frågan om införande av
sekretess för uppgifter inom den kommunala konsumentverksamheten.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1988/89:K5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i sekretesslagen att samma
bestämmelser gäller för skolpsykologens verksamhet som för elevhälsovården
i övrigt.

1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare översyn av sekretesskyddet vad gäller skolan, namnärenden
och behovet av nära samverkan mellan myndigheter i vissa fall,

1988/89:K9 av Kent Lundgren (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena
1-3),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolpsykolog
och kurator bör tilldelas samma verksamhetsställning inom skolan som
skolhälsovården och att dessa därmed bör lyda under samma starka
sekretesskrav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vuxenutbildningen
bör tilldelas samma sekretessbestämmelser som barn- och ungdomsskolan
med hänsyn till vad som hemställs i yrkande 1,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sekretess
införs för uppgifter inom konsumentrådgivningens ekonomiska rådgivningsverksamhet.

1988/89: KU25

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1988/89:KU25

1987/88: K402 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär skyndsamma åtgärder för att komplettera sekretessbestämmelserna
i namnärenden.

1987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 5 och 6),

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att all myndighetsregistrering
skall omfattas av folkbokföringssekretessen enligt vad som angetts i
motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att tillåta byte av
personnummer/identitet enligt vad som angetts i motionen,

1987/88: K406 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att i vissa fall
sekretessbelägga uppgifter om personliga förhållanden i samtliga myndighetsregister.

1987/88:K408 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
begränsning av offentligheten för innehållet i pass- och körkortsregistren.

1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 4),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förslag till utvidgad sekretess för kvinnor som utsätts
för hot och trakasserier.

1987/88:K416 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sekretesskydd för kvinnor som behöver byta vistelseort, bostad,
arbete och t.o.m. personnummer.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ju217.

1987/88:K419 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att sekretesskyddet för våldsoffer förstärks.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ju811.

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89:K420 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett effektivt och säkert sekretesskydd för kvinnor som behöver
byta vistelseort, bostad, arbete och t.o.m. personnummer.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju225.

1988/89:K436 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till inskränkning i rätten att utbekomma handlingar - inkl.
foton - från passregistret.

1* Riksdagen 1988189. 4sami. Nr 25

Utskottet

1988/89 :KU25

1. Sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog (avsnitt 2 i
propositionen)

I förevarande avsnitt i propositionen behandlas en framställning från
Sveriges psykologförbund till justitiedepartementet, vari begärts att den
särskilda elevvården hos skolpsykolog skall - på samma sätt som den
elevvård som bedrivs av skolläkare och skolsköterskor - betraktas som en
självständig verksamhet i förhållande till elevvården i övrigt. Skulle en sådan
ordning införas skulle den innebära att skolpsykolog - i motsats till vad som
gäller i dag - inte får lämna ut sekretesskyddad information till annan
personal inom skolan, såvida inte någon sekretessbrytande regel är tillämplig.
Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen gäller nämligen lagens bestämmelser om
sekretess myndigheter emellan också i förhållande mellan olika självständiga
verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Psykologförbundet har i sin
framställning bl.a. framhållit att skolpsykologer måste, för att kunna
upprätthålla en förtroendefull relation till den enskilde, kunna garantera
åtminstone samma sekretesskydd som inom skolhälsovården. Sistnämnda
verksamhet och skolans verksamhet i övrigt anses, som framgått ovan,
utgöra sådana verksamhetsgrenar inom skolan som är att betrakta som
självständiga i förhållande till varandra. För uppgifter inom den verksamhet
som bedrivs av skolpsykolog gäller - liksom inom skolhälsovården -sekretess med ett omvänt skaderekvisit. dvs. presumtion för sekretess,
medan en sekretessbestämmelse med ett rakt skaderekvisit, dvs. presumtion
för offentlighet, gäller i fråga om uppgifter inom elevvården i övrigt.

Enligt propositionen bör en diskussion om behovet av ett förstärkt
sekretesskydd på förevarande område även omfatta uppgifter hos skolkuratorer
med hänsyn till att deras verksamhet har stor likhet med skolpsykologernas
när det gäller förtrolighet och känslighet hos uppgifter om enskilda.
Sedan föredragande statsrådet bl.a. understrukit att det är angeläget att ett så
gott förhållande som möjligt råder mellan elever och skolpsykologer/
kuratorer och att eleverna med fullt förtroende kan vända sig till dessa med
sina problem diskuteras behovet av sådan ytterligare sekretess som föreslagits
i Psykologförbundets framställning (prop. s. 10 f.). Därvid görs bl.a. den
bedömningen att gällande sekretesskydd för skolpsykologer/skolkuratorer i
praktiken är starkare än som gjorts gällande i framställningen och sammanfattningsvis
anses tillräckliga skäl inte föreligga att nu förstärka sekretesskyddet
i fråga. Det utesluts dock inte att frågan om intern sekretess inom en
myndighets olika verksamhetsgrenar - och däribland också på skolans
område - kan komma att behöva ytterligare diskuteras i ett annat sammanhang.

I två motioner förordas sådan förstärkning av sekretesskyddet som
Psykologförbundet begärt. I motion 1988/89:K5 av Lars Werner m.fl. (vpk)
framhålls att skolpsykologen i sin verksamhet ofta får uppgifter i förtroende
av mycket känslig natur. Enligt motionärerna är det svårt att förstå varför
sekretessbestämmelserna för psykologens verksamhet skall vara "mjukare”
än för skolsköterskans och skolläkarens. Motionärerna anser därför att

samma sekretessregler bör gälla för skolpsykologens verksamhet som för
elevhälsovården. I motion 1988/89:K9 av Kent Lundgren (mp) framhålls att
psykologin bör betraktas som läkekonst. Enligt motionen lider en elev
mindre skada av att en lärare får reda på av skolläkaren att sockersjuka
föreligger än att skolpsykologen berättar att eleven har mentala störningar.

Även i motion 1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) berörs Psykologförbundets
framställning. Motionärerna delar i och för sig departementschefens
uppfattning att det inte nu finns anledning att utöka sekretessen på skolans
område i enlighet med framställningen. Enligt motionärerna finns dock
anledning att av hänsyn till de ungas bästa ytterligare överväga åtgärder som
kan lösa vissa sekretessproblem som kan finnas mellan olika myndigheter,
särskilt på skolans område. I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till
känna vad anförts i motionen om ytterligare översyn av sekretesskyddet vad
gäller skolan (yrkande 1 såvitt nu är i fråga).

Sveriges psykologförbund har under utskottets handläggning av ärendet
inkommit med synpunkter.

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Som framhållits i propositionen kan verksamheten
inom den särskilda elevvården inte anses vara sådan att den är att anse
som en självständig verksamhetsgren i förhållande till elevvården i övrigt.
Sekretess gäller alltså i princip inte hos den särskilda elevvården gentemot
övriga delar av skolan. I propositionen har på anförda skäl (prop. s. 11 f.)
gjorts den bedömningen att det inte föreligger sådant behov av ytterligare
sekretess på skolans område, att det finns skäl att ändra den nuvarande
sekretessregleringen. Utskottet kan i allt väsentligt instämma i de skäl för
denna ståndpunkt som redovisats i propositionen.

I ärendet har bl.a. gjorts gällande att det, för att ett framgångsrikt
psykologarbete skall kunna bedrivas och för att den enskilde eleven eller
elevens föräldrar skall våga lämna uppgifter till skolpsykologer, krävs att
dessa kan garantera samma sekretesskydd som gäller inom elevhälsovården.
Enligt utskottet innebär emellertid den gällande sekretessregleringen på
området - tillämpad med omdöme och förnuft - ett skydd för skolpsykologerna
som i praktiken inte i större utsträckning skiljer sig från skyddet inom
elevhälsovården. Utskottet vill dock i likhet med vad som anförs i propositionen
understryka att det självfallet är av vikt att berörd personal har helt klart
för sig hur de aktuella bestämmelserna bör tillämpas och utskottet utgår ifrån
att regeringen och berörda myndigheter, om ett informationsbehov visar sig
föreligga, tillser att detta tillgodoses. Motionerna 1988/89:K5och 1988/89:K9
yrkande 1 i vilka förordats lagstiftningsåtgärder i ämnet avstyrks.

Utskottet får slutligen med anledning av motion 1988/89:K8 anföra
följande. Som framhållits i propositionen kan det inte uteslutas att frågan om
intern sekretess inom en myndighets verksamhetsgrenar - och detta gäller
också på skolans område - kan komma att behöva diskuteras ytterligare.
Anledning att, såsom begärts i motionen, i förevarande sammanhang ta
initiativ till en allmän översyn av sekretessregleringen på skolväsendets
område är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför
motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

1988/89: KU25

2. Sekretessen för uppgifter inom arbetsmarknadsutbildningen
m.m. (avsnitt 3 i propositionen)

I förevarande avsnitt i propositionen behandlas en framställning från
AMU-styrelsen till regeringen vari bl.a. föreslagits att sekretess skall gälla
för alla funktionärer inom AMU-gruppen (uppdragsorganisationen för
arbetsmarknadsutbildning) för uppgifter som rör kursdeltagarnas personliga
förhållanden.

Enligt nuvarande ordning finns sekretessregler inom AMU-gruppen -denna omfattar olika personalgrupper, bl.a. utbildningsledare, lärare,
sjuksköterskor, kuratorer, administrativ personal, lokaivårdspersonal, förrådspersonal
och ekonomibiträden - till skydd för kursdeltagare endast inom
den elevsociala verksamheten. Sekretessen gäller med ett s.k. omvänt
skaderekvisit, dvs. presumtion för sekretess. Till den elevsociala verksamheten
räknas bl.a. sjuk- och hälsovård och kurativt stöd som AMU-organisationen
tillhandahåller deltagare i AMU-kurser.

Enligt framställningen finns behov av att kunna förmedla sekretessbelagd
information mellan all personal inom AMU-gruppen, bl.a. mellan personal
inom den elevsociala verksamheten och lärare. För att detta skall kunna ske
med bibehållet förtroende från elevernas sida krävs enligt framställningen att
även lärarna har tystnadsplikt. Önskemålet är en generell sekretessbestämmelse
- med rakt skaderekvisit, dvs. presumtion för offentlighet - som skall
gälla inom hela AMU-gruppen för uppgifter som rör kursdeltagarnas
personliga förhållanden. I framställningen föreslås att även administrativa
uppgifter, som t.ex. telefonnummer och adress, skall kunna sekretessbeläggas
för personer som riskerar personförföljelse.

I propositionen diskuterar föredragande statsrådet inledningsvis (prop. s.
15 f.) om det finns anledning att ändra på sekretessreglerna gällande den
elevsociala verksamheten inom AMU-utbildningen. Det konstateras därvid
att den ena av de båda huvudområdena inom denna verksamhet - hälso- och
sjukvården - är att betrakta som en självständig verksamhetsgren i sekretesslagens
mening medan det är mera tveksamt om så är fallet med verksamheten
inom det andra huvudområdet inom den elevsociala verksamheten - den
socialkurativa verksamheten.

Anses den verksamhet som kuratorerna bedriver inte utgöra en självständig
verksamhetsgren innebär det, som tidigare framgått, att något sekretesskydd
inte föreligger för uppgifterna hos personalen där i förhållande till
andra personalgrupper inom AMU-området, t.ex. lärarna. För sistnämnda
personalgrupper finns för närvarande inte några tystnadspliktsbestämmelser.
Diskussionen i förevarande fråga utmynnar i att föredragande statsrådet
förklarar sig inte vara beredd att förorda en ändrad sekretess för uppgifter
hos den hälsovårdande och kurativa personalen. Det fortsatta resonemanget
(prop. s. 16 f.) leder fram till bedömningen att det borde gå att tillgodose det
syfte som AMU-styrelsen har med sin framställning genom att i fråga om i
första hand utbildningspersonalen införa sekretess för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden som de fått i sin elevvårdande verksamhet.
Enligt propositionen bör sekretesskyddet här vara detsamma som inom barnoch
ungdomsundervisningen. I enlighet härmed föreslås att skaderekvisitet i

1988/89: KU25

denna verksamhet skall vara rakt. Sekretessen skall gälla för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden. Föredragande statsrådet anser inte att det
finns tillräckliga skäl att därutöver föreskriva en särskild sekretess för
administrativa uppgifter. I propositionen föreslås vidare att samma sekretesskydd
som föreslagits i det föregående införs inom komux, grundvux,
särvux och folkhögskolan. Förslaget tas upp i ett tillägg till 7 kap. 9 § tredje
stycket sekretesslagen.

I motion 1988/89:K9 av Kent Lundgren (mp) tillstyrks propositionsförslaget
i förevarande del. Motionären framhåller emellertid att den verksamhet
som skolpsykologer och kuratorer bedriver - i likhet med vad som gäller
beträffande hälso- och sjukvården inom AMU-utbildningen - bör betraktas
som en självständig verksamhetsgren i sekretesslagens mening. En sådan
ordning skulle innebära att sekretess kommer att gälla mellan dessa särskilda
elevvårdsfunktionärer och den övriga personalen. Motionären yrkar att
riksdagen ger regeringen till känna att en sekretessbestämmelse av förordat
slag bör införas för vuxenutbildningen (yrkande 2).

I motion 1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) tas i anslutning till
propositionsförslaget i förevarande avsnitt upp frågan om möjlighet bör
införas att sekretessbelägga uppgifter om enskilds personliga förhållanden,
t.ex. namn och adress, i bl.a. ett register hos arbetsmarknadsutbildningens
administration. Utskottet behandlar den frågan i avsnitt 4 nedan (s. 9 f.).

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Den föreslagna nya sekretessbestämmelsen till
skydd för enskilda i den elevvårdande verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen
m.m. har i propositionen föregåtts av en noggrann prövning av
å ena sidan de intressen som bärs upp av offentlighetsprincipen och å andra
sidan den vikt och betydelse som man avser att skydda med hjälp av
sekretessregeln i fråga. Utskottet anser att övertygande skäl anförts för att
det på området föreligger ett behov av ett förstärkt sekretesskydd och anser
den lösning som valts i propositionen godtagbar.

Med anledning av vad som anförts i motion 1988/89 :K9 om behovet av en
sekretessbestämmelse enligt vilken den verksamhet som psykologer och
kuratorer bedriver inom AMU-verksamheten skall utgöra en självständig
verksamhetsgren får utskottet anföra följande. I vilka fall olika verksamhetsgrenar
skall anses vara självständiga i förhållande till varandra regleras enligt
gällande ordning inte i sekretesslagen utan bedöms främst utifrån de
organisatoriska förhållandena inom myndigheten i fråga. Som framgår av
propositionen (s. 16) är det för närvarande något oklart i vad mån den
socialkurativa verksamheten inom AMU-gruppen kan anses utgöra en
självständig verksamhetsgren i förhållande till utbildningsverksamheten.
Utskottet, som inte anser sig ha underlag för någon annan slutsats, vill i
sammanhanget peka på vad som i propositionen (s. 17) erinrats om, nämligen
att tendensen är att elevvården i ökad utsträckning integreras i AMUutbildningen.
En sådan utveckling talar naturligtvis mot att någon sekretess
mellan yrkesgrupperna i fråga bör gälla. Med det anförda får utskottet, som
tillstyrker propositionen i här behandlad del, avstyrka motion 1988/89:K9
yrkande 2.

1988/89 :KU25

3. Sekretessen för uppgifter inom kriminalvården (avsnitt 4 i
propositionen)

I propositionen föreslås i förevarande avsnitt att den sekretess som enligt 7
kap. 21 § sekretesslagen gäller inom kriminalvården för uppgifter om den
som har dömts att undergå kriminalvård även skall gälla för uppgifter om
personliga förhållanden rörande vissa andra personer, t.ex. besökare på
kriminalvårdsanstalterna och tilltänkta övervakare samt anhöriga.

Frågan har inte tagits upp i någon av motionerna i ärendet.

Utskottets bedömning

Utskottet, som konstaterar att samtliga remissinstanser ställt sig positiva till
förslaget, tillstyrker detta.

4. Sekretessen för uppgifter i namnärenden (avsnitt 5 i
propositionen); ytterligare ökat sekretesskydd i vissa särskilda
fallm.m.

I förevarande avsnitt i propositionen, vari behandlas en framställning från
patent- och registreringsverket (PRV) om sekretess för uppgifter i namnärenden,
föreslås att sekretess skall gälla i ärenden om byte av namn för
uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller honom närstående lider men om
uppgiften röjs. Förslaget föreslås intaget i en ny paragraf - 28 § - i
sekretesslagens 7 kap. Bestämmelsen torde i första hand få tillämpning hos
PRV, som i sin framställning bl.a. uppgivit att verket tidigare i sin
handläggning av namnärenden ansett bestämmelserna i 7 kap. 15 § sekretesslagen
- den s.k. folkbokföringssekretessen - tillämpliga men att det
numera genom domstolsbeslut fastslagits att detta lagrum inte kan tillämpas i
PRV:s namnärenden.

Beträffande bestämmelserna i 7 kap. 15 § sekretesslagen gäller bl.a.
följande.

Genom en ändring av lagrummet som trädde i kraft den 1 januari 1988 kan
uppgifter om enskildas personliga förhållanden, t.ex. namn och hemadress, i
vissa fall skyddas av folkbokföringssekretessen också när de förekommer i
myndighetsregister som endast omfattar ett begränsat urval av befolkningen.

I sammanhanget övervägdes om det fanns tillräckliga skäl för att begränsa
offentlighetsprincipen och sekretessbelägga uppgifter om enskildas personliga
förhållanden i samtliga personregister som förs av myndigheter, såväl
statliga som kommunala (prop. 1987/88:41 s. 12). Föredragande statsrådet
uttalade emellertid att man borde rikta in sig på de register som innehåller ett
förhållandevis stort urval av befolkningen. Sekretessen borde utvidgas
beträffande sådana register men inte i fråga om alla myndighetsregister. Det
borde dock klart framgå vilka myndighetsregister som skulle omfattas av den
nya sekretessen, så att denna fråga inte skulle behöva bli föremål för
osäkerhet och tolkningsspörsmål i praxis. Regeringen borde därför bemyndigas
att meddela föreskrifter som närmare anger tillämpningsområdet för
sekretessbestämmelsen. Riksdagen (KU 1987/88:22) godtog propositionen i
denna del.

1988/89: KU25

I motion 1987/88:K402 av Marianne Karlsson (c) tas upp de frågor som
aktualiserats av PRV i dess framställning till justitiedepartementet. Motionären
hemställer att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för
att åstadkomma det diskuterade sekretesskyddet.

I motion 1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl. (c) diskuteras-i anslutning
till förslaget om förstärkt sekretesskydd i namnärenden, vilket förslag
motionärerna tillstyrker - frågan om den beslutade utvidgningen av folkbokföringssekretessen
är tillräcklig. Motionärerna anser inte detta vara fallet och
pekar därvid bl.a. på hotade och trakasserade kvinnors behov av skydd. 1
motionen föreslås att ett beslut av därtill behörig folkbokföringsmyndighet
om sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen för uppgift om enskilds
förhållanden i vissa fall skall kunna överföras till annan myndighet, t.ex. i
ärenden inom arbetsmarknadsutbildningens administration (jfr ovan s. 7).
Motionärerna anser att regeringen bör göra en översyn av gällande sekretesskydd
på området (yrkande 1 såvitt nu är i fråga). Även i motion
1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) begärs att folkbokföringssekretessen
vidgas (yrkande 4).

Folkbokföringssekretessens omfattning tas vidare upp i motion 1987/
88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp). I motionen yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att all myndighetsregistrering skall omfattas av
folkbokföringssekretessen (yrkande 5). Motionärerna anser inte att den
utvidgning av folkbokföringssekretessen som beslutades av riksdagen under
hösten 1987 var tillräckligt långtgående. Motionärerna föreslår - i likhet med
vad data- och offentlighetskommittén (DOK) föreslagit i betänkande SOU
1986:46 - att all myndighetsregistrering skall omfattas av folkbokföringssekretessen
i de fall det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider
skada av att uppgifterna röjs. I motionen påpekas att detta oftast gäller
kvinnor och barn som förföljs av tidigare make eller sambo. I motionen
begärs vidare på samma grunder att riksdagen hos regeringen begär förslag
om att tillåta byte av personnummer/identitet (yrkande 6). Motionärerna vill
öppna en möjlighet för förföljda personer att byta personnummer/identitet
om inget annat kan undanröja hoten och förföljelserna.

Även i motion 1987/88:K406 av Alf Svensson (c) begärs att DOK:s
ovannämnda förslag genomförs.

I ytterligare tre motioner tas upp frågan om behov av åtgärder till skydd för
i första hand förföljda kvinnor.

I motion 1987/88:K419 av OlofJohanssonm.fl. (c) begärs att sekretesskyddet
för våldsoffer förstärks. I motionerna 1987/88:K416 och 1988/89:K420-bägge av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (båda m) - framhålls att
många kvinnor behöver byta vistelseort, bostad, arbete och t.o.m. personnummer
för att känna sig trygga. Motionärerna anser att dessa personer har
rätt att kräva ett absolut säkert sekretesskydd så att deras bostad och arbete
inte avslöjas samt att det bör öppnas en möjlighet att i vissa fall kunna byta
personnummer. I motionerna begärs att det anförda ges regeringen till
känna.

I motion 1987/88 :K408 av Hugo Hegeland (m) föreslås att sekretess införs
för foton i pass- och körkortsregistren.

I motion 1988/89:K436 av Birgitta Rydle (m) yrkas att riksdagen hos

1988/89:KU25

regeringen begär förslag till inskränkning i rätten att utbekomma handlingar
- inkl. foton - från passregistret.

I motion 1988/89:K8 av Bengt Kindbom m.fl (c) begärs slutligen att
regeringen gör en översyn av sekretesskyddet vad gäller behovet av nära
samverkan mellan myndigheter i arbetet för bl.a. enskilda utsatta individer
(yrkande 1 såvitt nu är i fråga). Motionären nämner som exempel den
samverkan som sker i kommundelsnämnder. Enligt motionen är det
uppenbart att det kan uppstå problem om myndighetspersoner med olika
sekretessansvar nära och direkt samverkar.

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Utskottet delar bedömningen i propositionen
att det föreligger välgrundade skäl för att införa en ny bestämmelse om
sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om byte
av namn hos i första hand PRV. I likhet med vad som gäller för bl.a. den s.k.
folkbokföringssekretessen i 7 kap. 15 § sekretesslagen föreslås i propositionen
att sekretessen skall gälla, om det av särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Som
exempel på när det kan bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen nämns
uppgifter om personer som ändrat könstillhörighet och uppgifter om
personer som byter namn för att undgå förföljelse. Utskottet tillstyrker
förslaget i förevarande del. Härigenom tillgodoses önskemålen i motion
1987/88:K402. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Som framgått har frågan om behovet av olika åtgärder för att förbättra
skyddet för vissa särskilt utsatta människor för våld och trakasserier tagits
upp i ett flertal motioner. I några av dessa - motionerna 1987/88:K403,
1987/88:K406, 1987/88:K412 och 1988/89:K8 - föreslås att folkbokföringssekretessen
utvidgas. I ytterligare tre motioner - 1987/88:K416, 1987/
88:K419 och 1988/89:K420 - begärs olika åtgärder till skydd för bl.a.
förföljda kvinnor. I några av motionerna krävs att det införs en möjlighet för
förföljda och trakasserade personer att i vissa fall få byta personnummer.

Utskottet vill erinra om att i det lagstiftningsärende (prop. 1987/88:41),
som ledde fram till viss utvidgning av bestämmelserna om folkbokföringssekretessen
i 7 kap. 15 § sekretesslagen, behandlades flera motioner med
motsvarande syfte som de nu aktuella (se KU 1987/88:22 s. 4). Utskottet
underströk vikten av att man inom regeringskansliet fortlöpande ägnar
frågan största uppmärksamhet. Enligt utskottet kunde det inte uteslutas att
behov av ett ytterligare utvidgat sekretesskydd kunde uppkomma. Utskottet
förutsatte att regeringen i så fall skulle vidta nödvändiga åtgärder. Med stöd
av ett i lagstiftningsärendet givet bemyndigande att meddela föreskrifter som
närmare angav tillämpningsområdet för sekretessbestämmelsen i fråga har i
sekretessförordningen införts en bestämmelse av innebörd att sekretess av
aktuellt slag skall gälla för uppgifter i bl.a. rikspolisstyrelsens centrala
passregister och i trafiksäkerhetsverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister
(se 1 a § sekretessförordningen, SFS 1980:657, omtryckt 1988:8)

Den nya lagstiftningen har visserligen endast varit i kraft i drygt ett år men
den fortsatta utvecklingen synes klart visa att det finns ett behov av ökad

1988/89: KU25

sekretess på förevarande område. Utskottet förutsätter att frågan tas upp till
förnyade överväganden och att regeringen i lämpligt sammanhang återkommer
till riksdagen med en redovisning av dessa överväganden.

Med anledning av den i några av motionerna framställda begäran om
införande av en möjlighet för förföljda personer att byta personnummer får
utskottet erinra om att gällande regler inte hindrar detta. I ett frågesvar i
riksdagen den 4 februari 1988 (prot. 1987/88:62) uttalade finansminister
Feldt bl.a. att han var beredd att medverka till att en enskild-som utsatts för
våld och förföljelse och som inte fått tillräcklig hjälp genom att uppgift om
namn och adress har sekretessbelagts i olika myndighetsregister eller genom
andra former av stöd - skapar sig en ny identitet genom personnummer- och
namnändring.

Utskottet instämmer i finansministerns uttalande.

Utskottet föreslår att motionerna 1987/88:K403 yrkandena 5 och 6,
1987/88:K406, 1987/88:K412 yrkande 4, 1987/88:K416,1987/88:K419, 1988/
89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420 förklaras besvarade
med vad utskottet anfört.

Vad gäller motionerna 1987/88:K408 och 1988/89:K436, vari begärts
sekretess för uppgifter i pass- och körkortsregistren, får utskottet erinra om
den nya lagstiftning för vilken ovan redogjorts. Som där angivits gäller
numera sekretess av aktuellt slag för uppgifter i bl.a. rikspolisstyrelsens
centrala passregister och trafiksäkerhetsverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister.
Genom lagstiftningen torde således de önskemål som framställts
i motionerna ha uppnåtts. Utskottet avstyrker yrkandena i motionerna
1987/88:K408 och 1988/89:K436.

Beträffande det i motion 1988/89:K8 framställda önskemålet om en
översyn av sekretesskyddet vad gäller behovet av nära samverkan mellan
myndigheter i vissa fall, t.ex. i kommundelsnämnder, vill utskottet erinra om
att grunden för det uppdrag (dir. 1988:50) för den parlamentariskt sammansatta
kommitté (C 1988:03), som skall göra en samlad översyn av kommunallagstiftningen,
delvis utgörs av uttalanden som riksdagen gjorde i lagstiftningsärendet
om aktivt folkstyre i kommuner och landsting (prop. 1986/
87:91, KU 1987/88:23). I det ärendet uttalade utskottet, såvitt nu är av
intresse, att de sekretessregler som bör gälla för den kommunala nämndverksamheten
borde ses över i arbetet med en ny kommunallag. Riksdagen
ställde sig bakom uttalandet. Utskottet kan alltså konstatera att den fråga
som tagits upp i motionen är föremål för utredning och att något initiativ från
riksdagens sida inte nu är erforderligt. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

5. Sekretessen för uppgifter inom den kommunala
konsumentverksamheten (avsnitt 6 i propositionen)

I förevarande avsnitt behandlas en framställning till justitiedepartementet
från konsumentverket om att sekretess skall införas för uppgifter i den
kommunala budgetrådgivningen i samma utsträckning som gäller för motsvarande
uppgifter inom socialtjänsten.

När budgetrådgivning sker inom socialtjänstens ram gäller enligt 7 kap. 4 §

1988/89:KU25

sekretesslagen sekretess för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående lider men. När uppgifter lämnas till den kommunala
konsumentverksamheten finns normalt inte något sekretesskydd.

I propositionen framhålls att det endast sällan förekommer några allmänna
handlingar vid den kommunala budgetrådgivningen och att när handlingar
förekommer knappast några av dessa bevaras när ärendet avgjorts. Enligt
propositionen kan behovet av sekretess för uppgifter i den kommunala
budgetrådgivningen mot denna bakgrund ifrågasättas. Vidare konstateras
bl.a. att de uppgifter som bevaras hos myndigheten inte är av integritetskänsligt
slag och att det inte finns fog för någon misstanke om att konsumentvägledarna
opåkallat skulle sprida uppgifter de fått del av muntligen. Föredragande
statsrådet förklarar sig vid en samlad bedömning (prop. s. 31) inte beredd
att tillstyrka framställningen.

I motion 1988/89: K9 av Kent Lundgren (mp) yrkas att sekretess av det slag
som begärts i konsumentverkets framställning införs. Motionären, som
erinrar om att alla remissinstanser med ett undantag tillstyrkt framställningen,
framhåller vikten av att en enskild anonymt kan erhålla hjälp i känsliga
frågor.

Utskottets bedömning

Utskottet delar bedömningen i propositionen att det - mot bakgrund av den
restriktivitet med vilken frågan om ny och utvidgad sekretess bör prövas -inte framkommit att sekretessbehovet på förevarande område är så starkt att
det motiverar införandet av en ny sekretessbestämmelse. Motion 1988/89:K9
yrkande 3 avstyrks följaktligen.

6. Rätten att få en begäran om utlämnande av en allmän
handling hänskjuten till myndigheten m.m. (avsnitt 9 i
propositionen)

I propositionen föreslås i förevarande avsnitt att handlingsreglerna i sekretesslagen
(15 kap. 6 §) om prövning av frågor om utlämnande av allmänna
handlingar förtydligas. Enligt förslaget skall det uttryckligen anges att den
befattningshavare som har vården av en handling, om han vägrar lämna ut en
allmän handling eller lämnar ut den med förbehåll, skall upplysa sökanden
om dennes rätt att få sin begäran hänskjuten till myndigheten och om att ett
beslut av myndigheten är en förutsättning för att beslutet skall kunna
överklagas. Vidare föreslås några språkliga justeringar i 15 kap. 8 och 10 §§
sekretesslagen.

Förslaget har inte tagits upp i någon av motionerna i ärendet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget.

1988/89:KU25

Hemställan

1988/89 :KU25

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:K5 och 1988/89:K9 yrkande
1,

2. beträffande viss översyn av sekretessen på skolväsendets område
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

3. beträffande sekretessen för uppgifter inom arbetsmarknadsutbildningen
m.m.

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 7 kap. 9 § sekretesslagen,

4. beträffande sekretessen för kuratorer m.fl. inom AMU-verksamheten att

riksdagen avslår motion 1988/89:K9 yrkande 2,

5. beträffande sekretessen för uppgifter inom kriminalvården

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 7 kap. 21 §,

6. beträffande sekretessen för uppgifter i namnärenden

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:K402 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) såvitt avser 7 kap. 28 §,

7. beträffande ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall
m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1987/88: K403 yrkandena 5 och 6,
1987/88: K406,1987/88:K412 yrkande 4,1987/88:K416,1987/88:K419,
1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420 besvarade
med vad utskottet anfört,

8. beträffande sekretess i pass- och körkortsregistren

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K408 och 1988/89:K436,

9. beträffande översyn av sekretessen inom kommundelsnämnder
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

10. beträffande sekretessen för uppgifter i den kommunala konsumentverksamheten att

riksdagen avslår motion 1988/89:K9 yrkande 3,

11. beträffande rätten att få en begäran om utlämnande av en allmän
handling hänskjuten till myndigheten m.m.

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 15 kap. 6,8 och 10 §§.

Stockholm den 22 mars 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s). Anders Björck (m). Catarina Rönnung (s),
Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp). Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun
(s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Elisabeth Fleetwood (m), Bo
Hammar (vpk), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Ingela Mårtensson
(fp), Rosa Östh (c), Claes Roxbergh (mp) och Ines Uusmann (s).

Reservationer

1. Sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog (mom. 1)

Bo Hammar (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet får
anföra” och slutar med "ämnet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte bedömningen i propositionen att behov av förstärkt
sekretess i fråga om uppgifter inom den särskilda elevvården inte skulle
föreligga. Skälen för utskottets ställningstagande är sammanfattningsvis
följande.

Skolpsykologer får i sin verksamhet inte sällan uppgifter om skolelever och
närståendes personliga förhållanden av mycket känslig natur. Uppgifterna
kan avse förhållandena utanför skolan men också avse förhållandet till andra
elever eller till annan personal i skolan.

För att skolpsykologen på ett framgångsrikt sätt skall kunna utföra sitt
arbete till stöd för den enskilde eleven och för att den enskilde eleven eller
elevens föräldrar skall våga lämna ut uppgifter till skolpsykologen krävs
enligt utskottets mening att skolpsykologen skall kunna garantera sekretesskydd
av samma slag som elevhälsovården (t.ex. skolsköterskan).

Utskottet vill i sammanhanget understryka att ett förbättrat sekretesskydd
för uppgift om enskild hos psykolog inte kommer att innebära någon
försämring vad gäller samverkan mellan psykologen och skolans personal i
övrigt. Skolpsykologen arbetar i mycket nära samverkan med övrig personal
i skolan. Uppgifter som lämnats av enskild kan ofta användas i det arbete
skolpsykologen bedriver utan att den enskildes integritet träds för när. I de
situationer när ett utlämnande krävs kan den enskildes medgivande till
utlämnande inhämtas. Vid allvarliga missförhållanden är skolpsykologen i
vissa situationer skyldig att bryta sekretessen.

Enligt utskottets mening bör åtgärder nu vidtas för att få till stånd den
förstärkning av sekretessen för vilken har redogjorts i det föregående. Det
bör ankomma på regeringen att utarbeta förslag i saken. Det anförda bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande sekretesskyddet för uppgifter hos skolpsykolog
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:K5 och 1988/89:K9
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1988/89:KU25

2. Viss översyn av sekretessen på skolväsendets område m.m.
(mom. 2)

Bertil Fiskesjö (c). Rosa Östh (c) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet får
slutligen” och slutar med ”är i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill tillägga följande. Enligt utskottets mening finns det, såsom
framgår av motion 1988/89:K8, sannolikt goda möjligheter att på skolväsendets
område - till gagn för den enskilde eleven - förbättra samarbetet mellan
bl.a. föräldrar, skola, socialtjänst, ungdomsverksamhet och polis - genom
olika förändringar av gällande sekretessreglering. Detta gäller såväl sekretessen
internt som sekretessen mellan skolan och andra myndigheter.
Utskottet anser att regeringen bör tillse att en översyn av sekretessen på
förevarande område kommer till stånd. Översynen bör lämpligen samordnas
med den översyn av sekretessen mellan myndigheter på bl.a. hälso- och
sjukvårdens område som riksdagen i slutet av 1988 begärde hos regeringen.
Utskottet förordar att riksdagen - med bifall till motion 1988/89:K8 yrkande
1 såvitt nu är i fråga - som sin mening ger regeringen det anförda till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande viss översyn av sekretessen på skolväsendets område
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Sekretessen för kuratorer m.fl. inom AMU-verksamheten
(mom. 4)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”1988/89:K9 yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet övergår därefter till frågan om vilken sekretess som på AMUområdet
bör gälla mellan personalen inom den socialkurativa verksamheten
(kuratorer m.fl.) och personalen inom utbildningsverksamheten (lärare
m.fl.). I likhet med vad som anförts i motion 1988/89:K9 anser utskottet att
det är till gagn för berörda elever och för personalen om sekretess införs
mellan de båda personalgrupperna. Den socialkurativa verksamheten bör
därför - i likhet med vad som gäller beträffande hälso- och sjukvården inom
AMU-utbildningen - betraktas som en självständig verksamhetsgren i
sekretesslagens mening. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till
en sådan sekretessreglering. Utskottet förordar att riksdagen - med bifall till
motion 1988/89:K9 yrkande 2 - som sin mening ger regeringen det anförda till
känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande sekretessen för kuratorer m.fl. inom AMU-verksamheten att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:K9 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:KU25

4. Ytterligare ökat sekretesskydd förvissa särskilda fall m.m.
(mom. 7)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp). Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage
(m), Elisabeth Fleetwood (m), Ingela Mårtensson (fp). Rosa Östh (c) och
Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Den nya” och
på s. 11 slutar med ”finansministerns uttalande” bort ha följande lydelse:

I en gemensam borgerlig reservation i nyssnämnda lagstiftningsärende
anfördes bl.a. följande (KU 1987/88:22 s. 11):

Utskottet delar den i motionerna gemensamma grundtanken att de som
utsätts för misshandel eller trakasserier bör beredas ett längre gående
sekretesskydd än vad propositionsförslaget innehåller. Enligt utskottets
mening är det möjligt att på vissa punkter tillgodose sådana önskemål. En
översyn av sekretesskyddet är därför påkallad.

Utskottet kan konstatera att den fortsatta utvecklingen bekräftat behovet av
ökad sekretess på förevarande område. Utskottet anser det inte försvarligt
att nu ytterligare skjuta på frågan utan det är nödvändigt att regeringen
skyndsamt tar upp den till förnyade överväganden och därefter återkommer
till riksdagen med en redovisning av dessa överväganden och de förslag som
dessa resulterar i.

Med anledning av vad som i några motioner anförts om att införa en
möjlighet för förföljda och trakasserade personer att i vissa fall få byta
personnummer får utskottet anföra följande. Gällande regler innebär i och
för sig inte något hinder att fatta ett sådant beslut. 1 praktiken har emellertid
denna möjlighet endast utnyttjats i något enstaka fall. Enligt utskottet bör
den förordade översynen även avse frågan om det finns skäl att låta denna
möjlighet komma till ökad användning.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna 1987/88:K403
yrkandena 5 och 6, 1987/88:K406, 1987/88:K412 yrkande 4, 1987/88:K416,
1987/88: K419,1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420 bör
ges regeringen till känna. Med det anförda får motionerna anses besvarade.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K403 yrkandena 5
och 6, 1987/88:K406, 1987/88:K412 yrkande 4, 1987/88:K416, 1987/
88:K419, 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1988/89:K420
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
förklarar motionerna besvarade härmed.

1988/89: KU25

5. Översyn av sekretessen inom kommundelsnämnder m.m.
(mom. 9)

Bertil Fiskesjö och Rosa Östh (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Beträffande
det” och slutar med ”är i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet övergår slutligen till det i motion 1988/89:K8 framställda
önskemålet om en översyn av sekretesskyddet föranledd av behovet av nära
samverkan mellan myndigheter i deras arbete för vissa utsatta individer.
Enligt utskottet finns det på förevarande område ett flertal olika frågor som
bör bli föremål för utredning. Vissa av dessa - gällande den kommunala
nämndverksamheten - torde i och för sig komma att beröras av den
parlamentariskt sammansatta kommitté (C 1988:03) som skall göra en
samlad översyn av kommunlagstiftningen. Enligt utskottet är det emellertid
nödvändigt med en samlad översyn av frågorna, vilken lämpligen bör
samordnas med den översyn av sekretessen mellan myndigheter på bl.a.
hälso- och sjukvårdens område som riksdagen i slutet av 1988 begärde hos
regeringen. Vad utskottet här anfört med anledning av motion 1988/89:K8
bör ges regeringen till känna. Med det anförda får motionen anses besvarad.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande översyn av sekretessen inom kommundelsnämnder
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:K8 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt förklarar motionen besvarad härmed.

Särskilt yttrande

Ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall m.m.
(mom. 7)

Bertil Fiskesjö och Rosa Östh (båda c) anför:

1 anslutning till vad som anförts i reservation 4 ovan vill vi erinra om att det i
motion 1988/89:K8 föreslagits att ett beslut av myndighet om sekretess med
stöd av 7 kap. 15 § sekretesslagen för uppgift om enskilds förhållanden i vissa
fall skall kunna överföras till annan myndighets administration, t.ex. i
ärenden inom arbetsmarknadsutbildningens administration. Enligt vår mening
bör denna fråga övervägas vid den i reservationen förordade översynen.

1988/89:KU25

• J K > :V, ■ V -i

•V

... • . :.

■

.... ..i ,S ,