Konstitutionsutskottets betänkande 1988/89 :KU2
Vilande grundlagsändringar m.m.
1988/89
KU2
Vilande förslag m.m.
Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom två Hkalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas förrän det efter def första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Av 5 kap. 12 § riksdagsordningen (RO) framgår att slutligt beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov fill senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.
Av 8 kap. 16 och 17 §§ RF följer atf RO kan ändras genom två likalydande beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval eller genom ett beslut med kvalificerad majoritet.
Enligt p. 9 övergångsbestämmelserna fill RF stiftas, ändras eller upphävs lagen om svenska kyrkan på samma sätt som huvudbestämmelserna i RO.
Konstitufionsufskoffet skall enligt 3 kap. 16 § RO till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Enligt en bestämmelse i 4 kap. 8 § RO skall utskottet fill sådan anmälan foga yttrande i ärendet.
Under 1987 och 1988 har riksdagen beslutat om vissa ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen, tryckfrihetsförordningen och lagen om svenska kyrkan.
De vilande förslagen avser:
1. Vissa tekniska frågor beträffande handläggningen av förhandlingsfrågor för arbetstagare hos riksdagen (förslag till lag om ändring i regeringsformen -riksdagsbeslut 1987-02-18), bilaga 1.
2. Ändrat huvudmannaskap för riksgäldskonforet m.m. (förslag till lagar om ändring i regeringsformen och riksdagsordningen - riksdagsbeslut 1987-10-28), bilaga 2.
3. De offentliga organens verksamhet vid krig och krigsfara (förslag till lag om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1988-02-10), bilaga 3.
4. Grundlagsfäst integrifetsskydd på dataområdet (förslag till lag om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1988-02-24), bilaga 4.
5. Rätten aft besluta om resning m.m. (förslag till lagar
om ändring i
regeringsformen och tryckfrihetsförordningen- riksdagsbeslut 1988-04-06),
bilaga 5.
Riksdagen 1988/89. 4saml. Nr2
6. Kyrklig lagstiftning beträffande ny organisation på lokal- och stiftsplanet i 1988/89:KU2 svenska kyrkan, m.m. (förslag till lagar om ändring i regeringsformen och lagen (1982:942) om svenska kyrkan - riksdagsbeslut 1988-04-08), bilaga 6.
1. Tidsfristen för grundlagsändring (förslag till lag om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1988-04-08), bilaga 7.
8. Grundlagsändringar angående tryckfriheten samt mötes- och demonstrationsfriheterna (förslag till lagar om ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut 1988-05-18), bilaga 8.
9. Avskaffande av omyndigförklaring som rösträtts- och valbarhetshinder m.m. (förslag till lagar om ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut 1988-05-25), bilaga 9.
För information om förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar utskottet till beträffande 1. motion 1985/86:K231 och KU 1986/87:19, beträffande 2. proposition 1986/87:143 och KU 1987/88:1, beträffande 3. proposition 1987/88:6 och KU 1987/88:16, beträffande 4. proposifion 1987/ 88:57 och KU 1987/88:19, beträffande 5. proposifion 1987/88:58 och KU 1987/88:35, beträffande 6. proposition 1987/88:31 och KU 1987/88:30, beträffande 7. proposition 1987/88:22 och KU 1987/88:32, beträffande 8. proposifion 1986/87:151 och KU 1987/88:36 samt beträffande 9. proposifion 1987/88:32 och KU 1987/88:33. Förslagen redovisas också i den av riksdagen inför 1988 års val utgivna skriften Vilande grundlagsförslag.
Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens slutliga beslut. I samband härmed behandlar utskottet ett i proposition 1986/87:143 (ärende 2 ovan) framlagt förslag om ändringar i vissa av riksdagsordningens tilläggsbestämmelser. Utskottet far vidare upp två följdändringar fill förslagen i proposifion 1986/87:151 (ärende 8 ovan).
Utskottet
Vilande förslag
Under 1987 och 1988 har riksdagen som vilande antagit vissa ändringar i grundlag, i riksdagsordning och i lagen (1982:942) om svenska kyrkan i enlighet med vad som angetts i def föregående. Med hänvisning till vad som från utskottets sida i dessa delar anförts vid ärendenas första behandling (KU 1986/87:19,1987/88:1,1987/88:16, 1987/88:19,1987/88:35,1987/88:30,1987/ 88:32, 1987/88:36 och 1987/88:33) tillstyrker ufskottet att riksdagen slutligt antar de föreliggande förslagen. Med anledning av att förslag fill ändring av 5 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen förts fram såväl i betänkande KU 1987/ 88:36 (ärende 8 ovan) som i betänkande KU 1987/88:33 (ärende 9 ovan) -förslagen avser sakligt sett olika frågor i paragrafen - har utskottet sammanfört de i de båda ärendena framlagda förslagen till ändringar i regeringsformen resp. tryckfrihetsförordningen i två bilagor {bilagorna 10
och ;/).
Följdändringar 1988/89:KU2
I proposition 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap' för riksgäldskonforet föreslås, såvitt nu är i fråga, att riksdagen antar förslag fill ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser 3.8.3, 3.13.1, 4.6.1, 4.6.2 och 7.1.1 (prop. s. 5 f.).
Ändringsförslagen är en följd av förslaget atf huvudmannaskapet för riksgäldskonforet skall föras över från riksdagen fill regeringen. Utskottet tillstyrker ändringarna i tilläggsbestämmelserna 3.8.3 och 4.6.1.
Tilläggsbestämmelsen 3.13.1 har numera upphört att gälla (SFS 1988:899). Detta medför att förslaget om ändring i bestämmelsen skall utgå och atf den föreslagna övergångsbestämmelsen gällande nämnda bestämmelse måste justeras.
Tilläggsbestämmelsen 4.6.2 innehåller en uppräkning av de ärenden som det ankommer på finansutskottet att bereda. Det föreslås atf bestämmelsen ändras genom att "ärenden om riksgäldskonforet" utgår. Förslaget innebär infe någon ändring i finansutskottets uppgift att bereda ärenden gällande den statliga upplåningsverksamheten. Utskottet anser att def finns skäl att på förevarande punkt förtydliga förslaget.
Förslaget till ändring av tilläggsbestämmelsen 7.1.1 måste anpassas fill den lydelse bestämmelsen fick då den senast ändrades (SFS 1986:261).
I bilaga 12 har upptagits lagförslag, som innehåller dels de delar av propositionens förslag om ändring i riksdagsordningen som tillstyrkts av utskottet, dels utskottets egna förslag till ändring.
Förslagen i proposition 1986/87:151 om ändringar i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen, se bilaga 8 b, medför konsekvensändringar av de hänvisningar fill dessa lagrum som förekommer i 2 § lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område och 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100). I bilagorna 13 och 14 framlägger utskottet förslag till ändringar i nämnda hänseenden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande handläggningen av
förhandlingsfrågor för arbetsta
gare hos riksdagen
aft riksdagen slutligt antar det vilande förslaget fill lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1),
2. beträffande ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret m.m.
a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (i)(7flgfl 2 fl),
b) atf riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen {bilaga 2 b),
3. beträffande de offentliga organens verksamhet
vid krig och
krigsfara
atf riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen {bilaga 3),
4. beträffande gnmdlagsfäst integritetsskydd på dataområdet
atf riksdagen slutligt antar det vilande förslaget fill lag om ändring i
regeringsformen {bilaga 4), 1988/89:KU2
5. beträffande rätten att besluta om resiting m.m.
a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen {bilaga 5 a),
b) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen {bilaga 5 b),
6. beträffande kyrklig lagstiftning
a) att riksdagen slutligt antar def vilande förslaget fill lag om ändring i regeringsformen (bilaga 6 a),
b) att riksdagen slutligt antar def vilande förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (bilaga 6 b),
7. beträffande tidsfristen för grundlagsändring
att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 7),
8. beträffande dels grundlagsändringar angående
tryckfriheten samt
mötes- och demonstrationsfriheterna, dels avskaffande av omyndig
förklaring som rösträtts- och valbarhetshinder m.m.
a) att riksdagen slutligt antar det i bilaga 10 framlagda förslaget till lag om ändring i regeringsformen,
b) att riksdagen slutligt antar def i bilaga II framlagda förslaget fill lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
9. beträffande ändring i riksdagsordningens
tilläggsbestämmelser
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:143 i denna del
antar det i bilaga 12 framlagda förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen,
10. beträffande återstående lagförslag
att riksdagen antar de av utskottet i bilagorna 13 och 14 framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Stockholm den 8 november 1988 På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Rosa-Lill Wåhlstedt (s).
Hans Leghammar (mp) har ej deltagit i beslutet.
Särskilda yttranden 1988/89:KU2
1. Ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret m. m
(mom.
2)
Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende förordade vi att riksdagen skulle avslå regeringens förslag om ett förändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret. I vår reservation (KU 1987/88:1 s. 5 f .jframhöll vi bl.a. aft några övertygande skäl för atf överföra riksgäldskonforet fill regeringen inte lagts fram i ärendet. Tvärtom talade enligt vår mening bl.a. den betydelse som statsupplåningen fått under senare år för att huvudmannaskapet borde behållas av riksdagen. Därigenom gavs en garanti för en ingående och återkommande parlamentarisk kontroll över förvaltningen av statsskulden och statens upplåningsoperationer. Vi vill ånyo erinra om detta uttalande.
2. De offentliga organens verksamhet vid krig och
krigsfara
(mom. 3)
Bertil Fiskesjö (c) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgav jag följande särskilda yttrande (KU 1987/88:16 s. 5):
Jag vill infe motsätta mig de föreslagna lagändringarna. Jag vill dock markera min tveksamhet genom att återge de kritiska synpunkter jag framförde i folkstyrelsekommitténs betänkande:
"Kommitténs förslag innebär aft riksdag, krigsdelegation eller regering infe under några omständigheter skall få fatta beslut på ockuperat område. Hos ämbetsverk, militära organ, polis etc. ligger väsentliga beslutsfunktioner kvar. Jag är tveksam till denna generella lösning. Den innebär i realiteten atf de högsta beslutsfunktionerna, oavsett förutsättningarna i övrigt, överlämnas åt ockupationsmakten. Jag är inte övertygad om att detta är en lösning som i alla tänkbara lägen bäst tillgodoser medborgarnas intressen eller bäst manifesterar mofståndsviljan gentemot ockupationsmakfen."
Jag vill ånyo erinra om detta uttalande.
3. Grundlagsändringar angående tryckfriheten -
otillåtet
offentliggörande (mom. 8)
Birgit Friggebo (fp), Ylva Annerstedt (fp) och Bo Hammar (vpk) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade sig folkpartiets ledamöter i utskottet på en punkt mot def förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) som gällde otillåtet offentliggörande. Enligt förslaget skulle en förstärkning av yttrandefriheten ske genom atf i TF:s brottskatalog (7 kap. 4 §) uppta detaljerade brotfsbeskrivningar av de brott mot rikets säkerhet som enligt gällande ordning utgör otillåtet offentliggörande enligt 7 kap. 5 § 1 TF och som där givits en ganska allmän formulering.
Nuvarande ordning skulle emellerfid bibehållas för det fall landet var i krig 1988/89:KU2 eller omedelbar krigsfara. En bestämmelse härom föreslogs intagen i 7 kap. 5 § 3 TF. Reservationen avsåg sistnämnda förslag. Reservanterna fann infe undantagsbestämmelsen erforderlig utan ansåg den föreslagna huvudregeln utformad på sådant sätt att en särregel för krigsförhållanden inte behövdes. I reservationen yrkades därför avslag på förslaget. - Reservafionsförslaget förkastades av riksdagen.
Vi anser att den ståndpunkt som sålunda intogs av reservanterna är den riktiga. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa yrkande om aft den aktuella bestämmelsen skall utgå ur det vilande grundlagsförslaget.
4. Grundlagsändringar angående
tryckfrihetsförordningen -
förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna
(mom. 8)
Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade vi oss mot det förslag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) som gällde förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna. Enligt förslaget-intaget i 7 kap. 3 § tredje stycket TF - skulle def särskilda förfarande för rättighetsbegränsande lagstiftning som i dag gäller enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen göras tillämpligt också i fråga om förslag aft begränsa meddelarfriheten genom tillägg till de kvalificerade tystnadsplikterna. I reservationen (KU 1987/88:36 s. 42 f.) erinrades vi om att förslaget i förhållande till den lösning som framlagts av yttrandefrihetsutredningen -vars betänkande den förevarande proposifionen baserade sig på - utgjorde en helt ny konstruktion. Vi förordade att frågan utreddes vidare under parlamentarisk medverkan och yrkade avslag på förslaget. - Reservationsförslaget förkastades av riksdagen.
Vi hänvisar till den i reservationen intagna ståndpunkten. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa yrkande om aft den aktuella bestämmelsen skall utgå ur det vilande grundlagsförslaget.
5. Grundlagsändringar angående
tryckfrihetsförordningen -
våldspornografiska stillbilder (mom. 8)
Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende yrkade vi i en reservation avslag på det i den aktuella proposifionen framlagda förslaget -intaget i 16 kap. 10 b § brottsbalken och 7 kap. 4 § 13 tryckfrihetsförordningen - att kriminalisera pornografiska stillbilder. Reservationsförslaget förkastades av riksdagen.
Vi anser att den i reservationen intagna ståndpunkten - se KU 1987/88:36 s. 49 - är den riktiga. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa
yrkande om att den aktuella bestämmelsen skall utgå ur def vilande 1988/89:KU2 grundlagsförslaget.
6. Avskaffande av omyndigförklaring som rösträtts- öch
valbarhetshinder m.m. (mom. 8)
Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade vi oss mot förevarande förslag. Vi framhöll i reservationen (KU 1987/88:33 s. 7) aft vi i och för sig infe hade några invändningar mot att slopa den direkta kopplingen mellan omyndigförklaring och rösträtt. Vi ansåg emellertid att det också i framtiden fanns behov av atf från rösträtt kunna utestänga personer som uppenbarligen saknar förmåga aft genomföra en röstning på ett meningsfullt sätt. I reservationen föreslogs aft riksdagen som vilande skulle anta ett framlagt förslag om ändring av 3 kap. 2 § regeringsformen. Enligt detta förslag skulle domstol i samband med att den förordnade om förvaltare för en person också pröva om denne skulle få behålla sin rösträtt. - Förslaget förkastades av riksdagen.
Vi hänvisar till den i reservationen intagna ståndpunkten. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa yrkande om atf förslaget skall antas.
7. De vilande grundlagsförslagen
Hans Leghammar (mp) anför:
Miljöparfiet var vid den första behandlingen av de vilande grundlagsförslagen inte representerat i riksdagen och har alltså saknat möjlighet att påverka besluten. Mot denna bakgrund anser jag det riktigast att nu avstå från att delta i utskottets handläggning. Miljöpartiefs riksdagsgrupp kommer att pröva om avslagsyrkande skall framställas i något eller några av de föreliggande ärendena.
Förslag till
Lagom ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 11 § regeringsformen' skall ha följande lydelse.
1988/89: KU2 Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Finansutskottet överlägger i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen bestämmer. Utskottet får på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan fråga eller, om frågan har undantagits från avtal, förslag fill reglering av den. Beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter gäller i stället för bestämmelserna i första stycket vad som föreskrivs i lag. |
9 kap 11 § Finansutskottet överlägger i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen bestämmer. Beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter överlägger utskottet dock i stället med den som riksdagen bestämmer. Utskottet får på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan fråga eller, om frågan har undantagits från avtal, förslag till reglering av den. Vad nu sagts gäller ej om riksdagen för visst fall har beslutat annat.
Bestämmelserna i första stycket gäller ej om riksdagen för visst fall har beslutat annat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
Regeringsformen omtryckt 1985:866.
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10, 12 och 13 följande lydelse.
regeringsformen' skall ha
1988/89:KU2 Bilaga 2 a
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap. 10 §
Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.
Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta lån till staten. Närmare bestämmelser härom meddelas i lag.
12 §
Riksbanken är rikets centralbank med ansvar för valuta- och kreditpolitik. Den skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Riksbanken är myndighet under ri Riksbanken förvaltas av sju fullmäktige. En av dessa och en suppleant för honom förordnas av regeringen för tre år i sänder. Övriga sex väljes av riksdagen. Den fullmäktig som regeringen har förordnat är ordförande. Han får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens ledning. Bestämmelser om riksdagens val av fullmäktige, om riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen och annan lag. Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt uppdrag. Regeringen kan återkalla förordnandet för ordföranden eller för dennes suppleant. |
ksdagen.
Riksbanken förvaltas av åtta fullmäktige. Sju fullmäktige väljes av riksdagen. Dessa väljer för en tid av fem är en fullmäktig, som samtidigt skall vara chef för riksbanken. De fullmäktige som valts av riksdagen väljer inom sig ordförande. Denne får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens ledning. Bestämmelser om riksdagens val av fullmäkfige, om riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen och annan lag.
Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt uppdrag. De fullmäktige som valts av riksdagen får skilja ordföranden från uppdraget som ordförande och den som är fullmäktig och chef för riksbanken från hans uppdrag.
13 § |
Endast riksbanken har rätt atf utgiva sedlar. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.
Endast riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt och att bestämma utformningen av dessa. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.
' Regeringsformen omtryckt 1985:866.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
_______
Bilaga 2 a
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 10 § den 1 juli 1989, och i övrigt den 1 januari 1989.
2. De äldre föreskrifterna i 9 kap. 12 § gäller till dess val av fullmäktige skett enligt de nya bestämmelserna.
10
Förslag till 1988/89:KU2
Lag om ändring i riksdagsordningen Bilaga 2 b
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § och 9 kap. 4 § riksdagsordningen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
6§
Val av fullmäktige i riksbanken av- Riksdagens val av fullmäktige i
ser riksdagens valperiod. riksbanken avser riksdagens valpe-
riod. Fullmäktige väljer inom sig en Fullmäktige väljer utom sig högst chef för riksbanken samt inom eller två vice chefer för riksbanken för en utom sig en vice chef för riksbanken. tid av fem år. Dessa skall, i den Är denne icke själv fullmäktig, skall inbördes ordning som fullmäktige han vara särskild suppleant för riks- bestämmer, vara suppleanter för bankschefen i fullmäktige och som riksbankschefen i fullmäktige, sådan ha företräde till tjänstgöring framför övriga suppleanter.
9 kap.
4§ Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer
1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,
2. göra upp förslag fill anslag på statsbudgeten,
3. i övrigt handlägga frågor om 3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, natur inom riksdagens myndigheter, utom riksbanken och riksgäldskon- utom riksbanken,
toret,
4. meddela föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1-3.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 4 §den 1 juli 1989, och i övrigt den 1 januari 1989.
2. Riksdagen väljer under år 1989 för återstoden av valperioden sju fullmäktige i riksbanken. Därmed upphör fidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för valperioden.
3. Föreskrifterna om chef för riksbanken i 8 kap. 6 § i dess äldre lydelse gäller till dess riksdagen valt fullmäktige enligt bestämmelserna i lagen (0000:000) om ändring i regeringsformen.
' Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068. 21
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
1988/89: KU2 Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2, men' skall ha följande lydelse.
3, 7, 8, 10 och 11 §§ regeringsfor-
Nuvarande lydelse
13
Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en (nom riksdagen utsedd krigsdelegafion träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.
Om riket är i krig, meddelas förordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe av ut-rikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan förordnande meddelas skall samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas förordnandet av regeringen. Om riket är i omedelbar krigsfara, meddelas förordnande som nu sagts av utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För förordnande fordras därvid atf statsministern och sex av nämndens ledamöter är ense.
Föreslagen lydelse
kap.
2§
Är riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver def.
Om riket är i krig, meddelas förordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe av utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan förordnande meddelas skall samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas förordnandet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas förordnande som nu sagts av utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För förordnande fordras därvid atf statsministern och sex av nämndens ledamöter är ense.
Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen skall återtaga sina befogenheter.
Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i riksdagsordningen.
3§
Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen får dock ej fatta beslut på ockuperat område. Den får ej heller fatta beslut som avses i 12 § första stycket första punkten eller andra eller fjärde stycket.
Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Den får dock ej fatta beslut som avses i 12 § första stycket första punkten eller andra eller fjärde stycket.
Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.
7§ Är riket i krig eller omedelbar Är riket i krig eller omedelbar
Regeringsformen ornliyckt 1985:866.
12
Nuvarande lydelse
krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje stycket icke tillämpas.
Föreslagen lydelse
krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje stycket icke tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fatt har trätt i riksdagens ställe.
1988/89:KU2 Bilaga 3
8§
Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndigande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är endast om beslut aft lag i visst ämne skall börja fillämpas.
Under krig, krigsfara eller andra av krig föranledda inomordentliga förhållanden får med avseende på domstol för avdelning av försvarsmakten göras undantag från föreskriften i 11 kap. 1 § att vid domstol skall finnas ordinarie domare.
10§
På ockuperat område får ej fattas beslut som innebär stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riksdagen eller lag om högmålsbroti, brott mot rikets säkerhet, ämbetsbrott, brott av krigsmän, sabotage, upplopp, uppvigling etter samhätlsfarlig ryktesspridning.
På ockuperat område får icke något offentligt organ meddela beslut eller vidtaga åtgärd som ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupationsmakten sådant bistånd som denna icke får kräva enligt folkrättens regler.
Intet ärende får avgöras av riksdagen på ockuperat område, såvida icke minst tre fjärdedelar av ledamöterna deltager i avgörandet. I antalet deltagande ledamöter inräknas därvid icke ersättare som utövar uppdrag som ledamot.
Riksdagen eller regeringen får icke fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får ej heller utövas befogenhet som tillkom-mer någon i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.
Det åligger varje offentligt organ att på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Icke i något fall får ett offentligt organ meddela beslut eller vidta åtgärd som / strid mot folkrättens regler ålägger någon rikets medborgare atf lämna ockupationsmakten bistånd.
Val titt riksdagen etter beslutande kommunala församlingar får ej hållas på ockuperat område.
11§
Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig
Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig
13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
på
annan ort än regeringen, skall på ockuperat område eller på an- Bilaga
3
han anses hindrad att fullgöra sina nan ort än regeringen, skall han an-
uppgifter som statschef. ses hindrad att fullgöra sina uppgif
ter som statschef.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
14
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 20 §§ samt 8 kap. 18 § regeringsformen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 3§ Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.
Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling.
20 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om I. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller
i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund
eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),
2. skydd
för personlig integritet
vid automatisk databehandling (3 §
andra stycket),
2. skydd mot dödsstraff, 3. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena), 4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §), 5. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),
6. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på gmnd av kön (15 och 16 §§), 7. rätt till fackliga stridsåtgärder (17§), |
3. skydd
mot dödsstraff,
kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden (4
och 5 §§),
4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),
5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),
6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),
7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt urspmng eller på grund av kön (15 och 16 §§),
8. rätt till fackliga stridsåtgärder (I7§),
1988/89 :KU2 Bilaga 4
Regeringsformen omtryckt 1985:866.
15
Nuvarande lydelse 8. rätt till ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande (18 §). |
Föreslagen lydelse
9. rätt till ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande (18 §).
Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om
1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrafionsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),
2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisifafion, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),
4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätt fill domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),
7. skydd mot ingrepp pä grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),
8. författares, konstnärers och fotografers rätt fill sina verk (19 §).
På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.
8 kap. 18 § För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Yttrande från lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.
Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten, lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling sä att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen atf stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har lagrådets yftrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen |
Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar gmndlag om tryckfriheten, lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslär regeringen riksdagen atf stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Atf lagrådet icke har
1988/89:KU2 Bilaga 4
16
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
hörts
över ett lagförslag utgör aldrig härtill. Att lagrådet icke har hörts
Bilaga 4
hinder mot lagens tillämpning. över ett lagförslag utgör aldrig hin-
der mot lagens tillämpning.
Lagrådets granskning skall avse
1. hur förslaget förhåller sig till gmndlagarna och rättsordningen i övrigt,
2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften,
5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.
Närmare bestämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.
Denna lag träder i kraft den I januari 1989.
17 2 Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 2
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § regeringsformen' skall ha följande lydelse.
1988/89 :KU2 Bilaga 5 a
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap. II § |
Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av regeringsrätten när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans samt i annat fall av högsta domstolen. Närmare bestämmelser härom kan meddelas i lag.
Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av regeringsrätten när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av högsta domstolen eller, i den mån det fö-reskrives i lag, av annan domstol som icke är förvaltningsdomstol.
Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid kan meddelas i lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
Regeringsformen omtryckt 1985:866.
18
Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs atf 14 kap. I § tryckfrihetsförordningen' skall ha följande lydelse.
1988/89:KU2 Bilaga 5 b
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 kap. 1 § Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av att jury prövat huruvida brott föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.
Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, förordne högsta domstolen att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet; dock äge högsta domstolen, då resning beviljas till den tilltalades förmån och saken finnes uppenbar, omedelbart ändradomen.
Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, skall samtidigt beslutas att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet. Om resning beviljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar,/år den domstot som beviljar resningen i stället omedelbart ändra domen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1989.
Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.
19
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att punkterna 9, 10 och 12 övergångsbestämmelserna till regeringsformen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande av kyrkomötet inhämtas.
Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.
1988/89:KU2 Bilaga 6 a
Grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyrkan och om stiftsmyndigheter samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket meddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller grundläggande föreskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkomötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.
Grundläggande föreskrifter om prästtjänster i svenska kyrkan och om biskopar och domkapitel samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket meddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller grundläggande föreskrifter om organisafionen av myndigheter under kyrkomötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.
I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.
10. Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:
svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter,
central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.
svenska kyrkans lära, det kyrkliga ämbetet, svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter.
central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni.
Regeringsformen omtryckt 1985: 866.
20
Förestagen lydelse kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet. Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge aft kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överiåter åt myndigheter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överiåter åt domkapitel, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela bestämmelser. |
Nuvarande lydelse
Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt myndigheter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överiåter ät stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela bestämmelser.
Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.
1988/89 :KU2 Bilaga 6 a
12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyrkans religionsvård eller religionsundervisning, utövning av prästämbetet, befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.
12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyrkans religionsvård eller religionsundervisning, utövande av prästämbetet eller prästtjänster, befordran, ämbetsansvar eller tjänsteansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.
Denna lag träder i kraft den I januari 1989.
21
Förslag till 1988/89:KU2
Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan ''8
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:942) om svenska kyrkan dels att 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 12-18 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Förestagen lydelse
7§' Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:
1. svenska kyrkans lära, 1. svenska kyrkans lära,
2. svenska kyrkans böcker, 2. det kyrkliga ämbetet,
3. svenska kyrkans sakrament, 3. svenska kyrkans böcker,
gudstjänst och övriga handlingar,
4. kollekter, 4. svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
5. central verksamhet förevange- 5. kollekter,
lisation, mission och övrigt utlands
arbete samt diakoni,
6. kyrkomötets arbetssätt samt 6. central verksamhet för evange-
verksamheten hos myndigheter un- lisation, mission och övrigt utlands-
der kyrkomötet. arbete samt diakoni,
7. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.
Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överiåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar saml kollekter.
Föreslagen lydelse
12 § Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas av domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst. I andra fall prövas frågorna av domkapitlet i det stift där kandidaten är kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom riket, av domkapitlet i Uppsala stift.
13 § En präst, som genom lagakraftägande dom etter beslut har blivit avskedad från sin anställning som präst, kan skiljas från prästämbetet eller för viss tid, som inte överstiger ett år, förklaras obehörig att utöva detta. Detsamma gäller för den präst, som inte innehar eller uppehåller en prästtjänst och som på grund av sitt levnadssätt eller annars har i avsevärd mån skadat det anseende en präst hör ha.
14 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har ålagts diciplinpåföljd, kan förklaras obehörig att utöva prästämbetet för viss tid.
' Senaste lydelse 1985:868.
22
Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
,.,..„, „ , , o Bilaga 6 b
som inte överstiger ett ar, om han i anslutning till domen eller beslutet på
grund av sin sinnesbeskaffenhet har erhållit tjänstledighet. Under tiden får
han inte utöva sin tjänst. Detsamma gäller för den präst som innehar eller
uppehåller en prästtjänst och som genom lagakraftägande dom funnits ha
begått brott.
En präst kan även förklaras obehörig att utöva prästämbetet under den
tid då han är avstängd från sin anställning som präst.
15 § En präst som har övergett, svenska kyrkans lära skall skiljas från prästämbetet. Den som innehar en anställning som präst får dock skiljas från ämbetet först sedan han har slutat sin anställning.
16 § Frågor om atl skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller för viss tid förklara denne obehörig att utöva ämbetet prövas enligt följande:
Innehavare Prövas av
1. biskopar ansvarsnämnden för biskopar
2. andra präster än biskopar
a) präster
som är kyrkobokförda
i Sverige
— präster som är anställda i ett domkapitlet i det stift där prästen stift har sin anställning
— präster som tjänstgör i svensk domkapitlet i Uppsala stift församling i utlandet
- präster
som är anställda inom domkapitlet
i Uppsala stift
Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrktig verksamhet eller av styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet
- övriga präster domkapitlet i det stift där prästen
är kyrkobokförd
b) präster
som inte är kyrkobok- domkapitlet
i Uppsala stift
förda i Sverige
17 § Domkapitlets och ansvarsnämndens för biskopar beslut
i ärenden
enligt 16 § gäller omedelbart.
Besluten får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Besvärsnämndens heslut får inte överklagas.
18 § Domkapitlen skall se till att den för svenska kyrkan
gällande
ordningen med avseende på svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna. Domkapitlen
skatt vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet
förvaltar detta och efterlever sina avgivna vigningslöften.
Ytterligare föreskrifter om domkapitlen och deras uppgifter finns i lag eller annan författning.
Denna lag träder i kraft den I juli 1989.
23
Förslag till 1988/89:KU2
Lag om ändring i regeringsformen Bilaga 7
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 15 § regeringsformen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Gmndlag stiftas genom två likaly- Gmndlag stiftas genom två likaly
dande beslut. Det andra beslutet får dande beslut. Det andra beslutet får
ej fattas, förrän det efter det första ej fattas, förrän det efter det första
beslutet har hållits val till riksdagen i beslutet har hållits val till riksdagen i
hela riket och den nyvalda riksdagen hela riket och den nyvalda riksdagen
har samlats. Vidare skall minst tio har samlats. Vidare skall minst nio
månader förflyta mellan den tid- månader förflyta mellan den tid
punkt då ärendet första gången an- punkt då ärendet första gången an
mäldes i riksdagens kammare och maldes i riksdagens kammare och
valet, såvida icke konstitutionsut- valet, såvida icke konstitutionsut
skottet genom beslut, som fattas skottet genom beslut, som fattas
senast vid ärendets beredning och senast vid ärendets beredning och
varom minst fem sjättedelar av leda- varom minst fem sjättedelar av leda
möterna förenar sig, medgiver un- möterna förenar sig, medgiver un
dantag härifrån. dantag härifrån.
Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande gmndlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.
Folkomröstning om vilande gmndlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det atf riksdagen antog gmndlagsförsla-get som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.
Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara humvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget till slutlig prövning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
Regeringsformen omtryckt 1985:866. 24
Förslag till 1988/89: KU2
Lag om ändring i regeringsformen Bilaga 8 a
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 och 14 §§ regeringsformen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
12 §
De fri- och rättigheter som avses De fri- och rättigheter som avses
i I § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i i I § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i
11 § andra stycket får, i den ut- 11 § andra stycket får, i den ut
sträckning som 13-16 §§ med- sträckning som 13-16 §§ med
giver, begränsas genom lag eller ge- giver, begränsas genom lag. Efter
nom annan författning efter bemyn- bemyndigande i lag får de begrän-
digande i lag enligt 8 kap. 7 § förs- sas genom annan författning /' de
ta stycket 7 eller 10 §. fatt som anges i 8 kap. 7 § första
stycket 7 och 10 §. / samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gä utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till def ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt atf den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart pä grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det aft det första utskoffsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt gilfighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän
tjänst eller under
utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till
intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande inträng eller
3. frihetsstraff
som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida
tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.
14 §
Mötesfriheten och demonstra- Mötesfriheten och demonstra-
fionsfrihefen
får begränsas endast tionsfrihefen får begränsas av hån-
av hänsyn //// rikets säkerhet, till syn till ordning och säkerhet vid
ordning och säkerhet vid samman- sammankomsten eller demonstra-
komsten eller demonstrationen el- tionen eller till trafiken. I övrigt får
ler till trafiken eller för att motver- dessa friheter begränsas endast av
ka farsot. hänsyn till rikets säkerhet eller
för
att motverka farsot.
Föreningsfriheten far begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar -
vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.
Denna lag träder i kraft den I januari 1989.
Reoerinacformen r»mtr\Fr'l-t 10SS*ftAft
Förslag till 1988/89:KU2
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen Bilaga 8 b
Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen'
dels att 1 kap. 8 §, 5 kap. 1, 2, 8, 9 och 14 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. I, 3-6
och 8 §§, 10 kap. 11 § samt 12 kap. 3 § skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 16 §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 8§
Privilegier å skrifters utgivande må icke meddelas; regeringen dock obetaget att förnya sådana till allmänna inrättningars understöd redan förtänta privilegier, varje gång på högst tjugu år.
Om den rätt, som Ullkommer Om den rätt, som tillkommer
upphovsman till litterärt eller upphovsman till litterärt eller
konstnärligt verk eller framställare konstnärligt verk eller framställare
av fotografisk bild, och om förbud av fotografisk bild, om upphovsrät-
mot att återgiva litterärt eller konst- ten närstående rättigheter och om
oärligt verk pä ett sätt, som kränker förbud mot att återgiva litterärt el
den andliga odlingens intressen, ler konstnärligt verk på ett sätt,
gälle vad i lag är stadgat. som
kränker den andliga odlingens
intressen, gälle vad i lag är stadgat.
5 kap.
1 §
Ägare till periodisk skrift skall Ägare till periodisk skrift skall
vara svensk medborgare eller vara svensk medborgare eller
svensk juridisk person, om ej annat svensk juridisk person, llagfårfö-
föreskrives i lag. reskrivas att även utlänning med
hemvist i riket får vara ägare till sådan skrift.
2§ För periodisk skrift skall finnas en utgivare.
Utgivare skall vara svensk med- Utgivare skall vara svensk med-
borgare,
om ej annat föreskrives i borgare. / lag får föreskrivas att
tag. Han skall äga hemvist inom även utlänning får vara utgivare.
riket. Ej mä den vara utgivare som Utgivare skall äga hemvist inom
är omyndig eller i konkurstillstånd. riket. Ej må den vara utgivare som
är omyndig eller i konkurstillstånd.
8§
Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att
upphöra, äligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses
samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående
sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid
' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941. 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1J88/89:KU2
anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit ''
del av anmälan.
Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, skall ägaren genast anmäla det till den myndighet som avses i4 §.
9§ För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare. Ställföreträdare utses av utgivaren. Dä ställföreträdare utsetts, skall anmälan därom göras hos myndighet som avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.
Angående ställföreträdare gälle i Angående ställföreträdare gälle i
övrigt vad i 2 § andra stycket är övrigt vad i 2 § andra och tredje
stadgat. Kommer utgivarens upp- styckena är stadgat. Kommer utgi-
drag att upphöra, vare även upp- vårens uppdrag aft upphöra, vare
draget som ställföreträdare förfal- även uppdraget som ställföreträ-
let. dåre förfallet.
14 §
Underlåter ägaren till en periodisk skrift att enligt 8 § anmäla ny utgivningsort eller ny utgivnings-plan, skatt han dömas till böter, högst ettusen kronor. Överträder utgivare vad i 11 § är Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet, vare straffet böter, föreskrivet, vare straffet böter, lägst femtio och högst femhundra högst ettusen kronor. Vad nu sagts kronor. Vad nu sagts gälle ock ställ- gälle ock ställföreträdare, vilken in-företrädare, vilken inträtt som utgi- frätt som utgivare, vare.
6 kap.
3§
Saknar skrift, som avses i 4 kap. Saknar
skrift, som avses i 4 kap.
2 § första stycket, där föreskriven 2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt I kap. 5 § första uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, stycket 2 ä skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med böter, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femltundra högst ettusen kronor. kronor.
För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett är.
27
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
7 kap. Bilaga 8 b
I § Med tryckfrihetsbrott förstås i Med fryckfrihetsbrott förstås i denna förordning brott, som inne- denna förordning de gärningar som Jättar otillåtet yttrande i tryckt anges 14 och 5 §§. skrift eller otillåtet offentliggörande genom sådan skrift.
3§ Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan atf svara enligt 8 kap,, medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till
1. högförräderi, Mppror,/a«(/5/ö/'- 1. högförräderi, spioneri, grovt räderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsmed hemlig uppgift eller försök, förräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till så- förberedelse eller stämpling till sådant brott; dant brott;
2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahällande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,
gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.
Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i I kap. 1 § Qärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke I, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.
Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.
4§
Med beaktande av det i 1 kap. Med beaktande av det i I kap.
angivna syftet med en allmän tryck- angivna syftet med en allmän tryck
frihet skall såsom otillåtet yttrande frihet skall såsom tryckfrihetsbrott
i tryckt skrift anses sådan enligt lag anses följande gärningar, om de
strafjbar framställning som inne- begås genom tryckt skrift och är
fattar: straffbara enligt lag:
1. högförräderi, förövat med uppsåt
att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bi
stånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppså
tets förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;
2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall
invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;
28
Nuvarande lydelse
3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller
Föreslagen lydelse
3. spioneri, varigenom någon för
att gå främmande makt till hända
obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, till-
verkningssätt, underhandlingar,
beslut eller något förhållande i öv
rigt, vars uppenbarande för främ
mande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets
säkerhet, vare sig uppgiften är rik
tig eller ej;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;
4. obehörig befattning med hem
lig uppgift, varigenom någon utan
syfte att gå främmande makt till
hända obehörigen befordrar, läm
nar eller röjer uppgift rörande nå
got förhållande av hemlig natur,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för rikets
försvar eller för folkförsörjningen
vid krig eller av krig föranledda ut
omordentliga förhållanden eller el
jest för rikets säkerhet, vare sig
uppgiften år riktig eller ej;
försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;
stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning sårskilt skall beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst be-trotts honom;
5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;
6. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller
1988/89:KU2 Bilaga 8 b
29
Nuvarande lydelse hindras, såframt gärningen innebär |
Föreslagen lydelse
hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; fara för uppsåtets förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;
1988/89:KU2 Bilaga 8 b
7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden; |
4. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon förleder krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till myteri, trolöshet eller modlöshet eller genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är //// men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, för motståndsverksamheten;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförtäderi eller landssvek;
5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begär gärning som avses under 4;
7. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller påstående;
6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;
8. hot mot eller missaktning för folkgrupp eller annan sådan gmpp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur-
8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;
9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade atf framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller på-ståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;
10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgeriig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten;
11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgmpp eller annan sådan gmpp av personer med
30
Nuvarande lydelse
sprung eller med viss trosbekännelse;
12. barnpornografibroff, varigenom någon skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
9. förtal, varigenom någon utpe
kar annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller
eljest lämnar uppgift som är ägnad
att utsätta denne för andras miss
aktning, dock ej om det med hän
syn till om-jtändigheterna var för
svarligt att lämna uppgift i saken
och han visar atf uppgiften var sann
eller att han hade skälig gmnd för
den;
10. förtal av avliden, om gärning
som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne;
//. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom; eller
Förestagen lydelse
anspelning pä ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse;
12. barnpornografibrott, varigenom någon skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt aft bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;
13. olaga våldsskildring, varigenom någon I bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvartig;
14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad aft utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;
15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom.
1988/89:KU2 Bilaga 8 b
5§
Såsom otillåtet offentliggörande i tryckt skrift skall anses sådan enligt lag straffbar gärning som innefattar:
1. offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet;
2. uppsåtligt offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;
3. röjande av uppgift, varigenom
Som tryckfrihetsbrott skall anses också sådana gärningar, begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt lag, som innebär att någon
t. uppsåtligen offentliggör allmän handling som ej är tillgänglig för envar, om han fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed Jämförbart förhållande:
2. offentliggör uppgift och därvid
31
Nuvarande lydelse
den som enligt 8 kap. svarar för skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen.
Föreslagen lydelse
uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen;
3. när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör uppgift omförhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i4 §.
1988/89:KU2 Bilaga 8 b
6§ Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 gälle ock då brottet är atf anse som tryckfrihetsbrott.
§§,
Angående enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 9, 10 eller 11, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.
Angående enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 74 eller 15, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.
8§
I samband med konfiskering av periodisk skrift mä, dä fråga är om något av de brott som avses i 4 § 1—3, 4, såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader frän det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts mä dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig. |
I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § / -4, eller sådant enligt 5 § 1 otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.
-Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål pä gmnd av brott.
10 kap. II § |
Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § strafTbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av befattningshavare.
Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta vad som åligger honom i tjänsten, får skriften efter beslut av
32
Nuvarande lydelse som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i av-bidan på förordnande om beslag tagas i förvar. |
Föreslagen lydelse
befattningshavare, som enligt lag skall avgöra frågor om disciplinansvar beträffande personal vid avdelningen, i avbidan pä förordnande om beslag tagas i förvar.
Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften skall kvarbliva i förvar.
1988/89:KU2 Bilaga 8 b
12 kap.
3§
För varje län skola utses jurymän, fördelade i två gmpper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gmppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.
För varje län skall utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.
16 §
För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig får föreskrifter om anstånd med val av jurymän och om undantag från jurymäns rätt att avsäga sig sitt uppdrag meddelas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen genom förordning.
Denna lag träder i kraft den I januari 1989.
3 Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 2
33
Förslag till 1988/89:KU2
Lag om ändring i regeringsformen Bilaga 9 a
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 10 §§ regeringsformen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2§
Rösträtt vid val till riksdagen till- Rösträtt
vid val till riksdagen till-
kommer svensk medborgare som är kommer svensk medborgare som är bosatt i riket. Om rösträtt för bosatt i riket. Om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt svensk medborgare som ej är bosatt i riket finns bestämmelser i lag. Den i riket finns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderton års som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen eller som ålder senast på valdagen har ej röst-är omyndigförklarad av domstol rätt. har ej rösträtt.
Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.
10 §
Endast den som uppfyller villko- Endast
den som uppfyller villko-
ren för
rösträtt och som är myndig ren för rösträtt kan vara ledamot av
kan vara ledamot av riksdagen eller riksdagen eller ersättare för leda
ersättare för ledamot. mot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
Regeringsformen omlryckl 1985:866.
34
Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 §, 11 kap. 3 § och 12 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen' skall ha följande lydelse.
1988/89:KU2 Bilaga 9 b
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
2§
För periodisk skrift skall finnas en utgivare.
Utgivare skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänning får vara utgivare.
Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd. |
Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag.
11 kap.
Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare eller god man atf svara för enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott, må anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren eller gode mannen förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.
3§
Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnafs, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag/år göras gällande.
12 kap. 5§ |
Till jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhef, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.
Till jurymän skola utses svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.
Med nuvarande lydelse avses i KU 1987/88:36 föreslagen lydelse.
35
Förslag till ]988/89:KLJ2
Lag om ändring i regeringsformen Bilaga 10
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12
och 14 §§ samt 3 kap. 2 och 10 §§
regeringsformen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
12 §
De fri- och rätfigheter som avses De fri- och rättigheter som avses
i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i i I § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i
11 § andra stycket får, i den ut- 11 § andra stycket får, i den ut
sträckning som 13-16 §§ med- sträckning som 13-16 §§ med
giver, begränsas genom lag eller ge- giver, begränsas genom lag. Efter
nom annan författning efter bemyn- bemyndigande i lag får de begrän-
digande i tag enligt 8 kap. 7 § förs- sas genom annan författning i de
ta stycket 7 eller 10 §. fall som anges i 8 kap. 7 § första
stycket 7 och 10 §. / samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i • de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokrafiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn fill det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på gmnd av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, pä yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det aft det första utskotfsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighällande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång eller
3. frihetsstraff
som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskoftet prövar för riksdagens vidkommande humvida
tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.
14 §
Mötesfriheten och demonstra-
Mötesfriheten och demonstra
tionsfriheten får begränsas endast tionsfrihefen får begränsas av hän-
av hänsyn till rikets säkerhet, till syn till ordning och säkerhet vid
ordning och säkerhet vid samman- sammankomsten eller demonstra-
komsten eller demonstrationen el- tionen eller till trafiken. 1 övrigt får
ler till trafiken eller för att motver- dessa friheter begränsas endast av
ka farsot. hänsyn till rikets säkerhet eller
för
att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar 36
vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgmpp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt urspmng.
' Regeringsformen omtryckt 1985:866.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
3 kap. Bilaga 10
2§ RösträU vid val till riksdagen till- Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är kommer svensk medborgare som är bosatt i riket. Om rösträtt för bosatt i riket. Om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt svensk medborgare som ej är bosatt i riket finns bestämmelser i lag. Den i riket finns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderton års som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen eller som ålder senast på valdagen har ej röst-är amyndigförklarad av domstol rätt. har ej rösträtt.
Frågan humvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.
10 §
Endast den som uppfyller villko- Endast den som uppfyller villko
ren för rösträtt och som är myndig ren för rösträtt kan vara ledamot av
kan vara ledamot av riksdagen eller riksdagen eller ersättare för leda
ersättare för ledamot. mot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
37 4 Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 2
Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen'
dels atf 1 kap. 8 §, 5 kap. 1, 2,8, 9 och 14 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 1, 3-6 och
8 §§, 10 kap. 11 §, 11 kap. 3 § samt 12 kap. 3 och 5 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att def i förordningen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 16 §, av
följande lydelse.
1988/89: KU2 Bilaga 11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap. 8§
Privilegier å skrifters utgivande må icke meddelas; regeringen dock obetaget att förnya sådana till allmänna inrättningars understöd redan förtänta privilegier, varje gång på högst tjugu år.
Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnäriigt verk eller framställare av fotografisk bild, och om förbud mot att återgiva litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat.
Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, om upphovsrätten närslående rättigheter och om förbud mot att återgiva litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat.
5 kap. 1 §
Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person, om ej annat föreskrives i lag. |
Ägare fill periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. I lag får föreskrivas art även utlänning med hemvist i riket får vara ägare till sådan skrift.
2§ För periodisk skrift skall finnas en utgivare.
Utgivare skall vara svensk medborgare, om ej annat föreskrives i lag. Han skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.
Utgivare skall vara svensk medborgare. / lag får föreskrivas att även utlänning får vara utgivare.
Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag.
8§
Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att
upphöra, åligge ägaren atf genast draga försorg om att ny utgivare utses
samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående
sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid
38
' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit
del av anmälan.
Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, skall ägaren genast anmäla det till den myndighet som avses i 4 §.
9§ För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare. Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan därom göras hos myndighet som avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren atf han godkänt ställföreträdaren.
Angående ställföreträdare gälle i Angående ställföreträdare gälle i
övrigt vad i 2 § andra stycket är övrigt vad i 2 § andra och tredje
stadgat. Kommer utgivarens upp- styckena är stadgat. Kommer utgi-
drag att upphöra, vare även upp- vårens uppdrag att upphöra, vare
draget som ställföreträdare förfal- även uppdraget som ställföreträ-
let. dåre förfallet.
14 §
Underlåter ägaren till en periodisk skrift att enligt 8 § anmäla ny utgivningsort eller ny utgivnings-plan, skall han dömas till böter, högst ettusen kronor. Överträder utgivare vad i 11 § är Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet, vare straffet böter, föreskrivet, vare straffet böter, lägst femtio och högst femhundra högst ettusen kronor. Vad nu sagts kronor. Vad nu sagts gälle ock ställ- gälle ock ställföreträdare, vilken in-företrädare, vilken inträtt som utgi- trätt som utgivare, vare.
6 kap.
3§
Saknar skrift, som avses i 4 kap. Saknar
skrift, som avses i 4 kap.
2 § första stycket, där föreskriven 2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 § första uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, stycket 2 å skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med böter, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra högst ettusen kronor. kronor.
För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett år.
39
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
7 kap. Bilagall
1 § Med tryckfrihetsbrott förstås i Med fryckfrihetsbrott förstås i denna förordning brott, som inne- denna förordning de gärningar som fattar otillåtet yttrande i tryckt anges 14 och 5 §§. skrift eller otillåtet offentliggörande genom sådan skrift.
3§ Om någon lämnar meddelande, som avses i I kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till
1. högförräderi, uppror, landsför- I. högförräderi, spioneri, grovt räderi. landssvek, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsmed hemlig uppgift eller försök, förräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till så- förberedelse eller stämpling till sådant brott; dant brott;
2. oriktigt utlämnande av allmän handting som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,
gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.
Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.
Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.
4§
Med beaktande av det i 1 kap. Med beaktande av det i I kap.
angivna syftet med en allmän tryck- angivna syftet med en allmän tryck
frihet skall såsom otillåtet yttrande frihet skall såsom tryckfrihetsbrott
i tryckt skrift anses sådan enligt lag anses följande gärningar, om de
straffbar framställning som inne- begås genom tryckt skrift och är
fattar: straffbara enligt lag:
1. högförräderi, förövat med uppsåt
att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakfen skall med utländskt bi
stånd framtvingas eller hindras, såframt gämingen innebär fara för uppså
tets förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;
2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall
invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;
40
Nuvarande lydelse
3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller
Föreslagen lydelse
3. spioneri, varigenom någon för
att gå främmande makt till hända
obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, till-
verkningssätt, underhandlingar,
beslut eller något förhållande i öv
rigt, vars uppenbarande för främ
mande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets
säkerhet, vare sig uppgiften är rik
tig eller ej;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;
4. obehörig befattning med hem
lig uppgift, varigenom någon utan
syfte att gå främmande makt till
hända obehörigen befordrar, läm
nar eller röjer uppgift rörande nå
got förhållande av hemlig natur,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för rikets
försvar eller för folkförsörjningen
vid krig eller av krig föranledda ut
omordentliga förhållanden eller el
jest för rikets säkerhet, vare sig
uppgiften är riktig eller ej;
försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;
stämpling titt sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt skall beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst be-trotts honom;
5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;
6. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller
1988/89:KU2 Bilaga 11
41
.'Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
hindras, såframt gärningen innebär hindras, såframt
gämingen innebär
fara för uppsåtets förverkligande; fara för uppsåtets förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;
1988/89:KU2 Bilaga 11
4. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestäm
melser om sådant brott äga tillämp
ning, någon förleder krigsfolk hö
rande till rikets eller med riket för
bunden stats krigsmakt eller andra
som äro verksamma för försvaret
av riket till myteri, trolöshet eller
modlöshet eller genom osann fram
ställning sprider misströstan bland
allmänheten eller begår annan dylik
förrädisk gärning som är //// men för
försvaret eller för folkförsörjningen
eller, om riket är helt etter delvis
ockuperat av främmande makt
utan att militärt motstånd förekom
mer, för motståndsverksamheten;
försök, förberedelse eller stämpl landssvek;
5. landsskadlig vårdslöshet, i vad
därigenom någon av oaktsamhet
begår gärning som avses under •4,-
7. ryktesspridning till fara för rikefs säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikefs säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller påslående;
6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;
8. hot mot eller missaktning för folkgmpp eller annan sådan gmpp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur-
7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar etter förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begär annan liknande förrädisk gärning som är ägnad atl medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd ål fienden;
ing till sådant landsförräderi eller
8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;
9. ryktesspridning fill fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikefs säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller po-ståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;
10. uppvigling, varigenom någon uppmanar etter eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åhgger krigsman i tjänsten;
11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgmpp eller annan sådan gmpp av personer med
42
Nuvarande lydelse
spmng eller med viss trosbekännelse;
12. barnpornografibroff, varigenom någon skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn fill omständigheterna är försvarlig.
9. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till om'-tändigheterna var för-svariigt aft lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;
10.förtal av avliden, om gärning som avses under 9 är sårande för de efterievande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne;
11. förolämpning, varigenom nå
gon smädar annan genom krän
kande tillmäle eller beskyllning el
ler genom annat skymfligt beteende
mot honom; etter
Föreslagen lydelse
anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt urspmng eller trosbekännelse;
12. barnpomografibrott, varigenom någon skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;
13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;
14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad atf utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är särande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om def med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar atf uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;
na-rän- |
15. förolämpning, varigenom gon smädar annan genom kran kände tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom.
1988/89:KU2 Biläga 11
5§
Såsom otillåtet offentliggörande i tryckt skrift skall anses sådan enligt lag straffbar gärning som innefattar:
1. offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet;
2. uppsåtligt offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;
3. röjande av uppgift, varigenom
Som tryckfrihetsbrott skall anses också sådana gärningar, begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt tag, som innebär att någon
1. uppsåtligen offentliggör all
män handling som ej är tillgänglig
för envar, om han fått tillgång till
handlingen i allmän tjänst, under
utövande av tjänsteplikt etter i där
med jämförbart förhållande;
2. offentliggör uppgift och därvid
43
Nuvarande lydelse
den som enligt 8 kap. svarar för skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen.
Föreslagen lydelse
uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen;
3. när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikels säkerhet än som anges i 4 §.
1988/89:KU2 Bilaga 11
6§ Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.
Angående enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 9, 70 eller //, må ock, då fråga är om periodisk skrift, pä yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.
Angående enskilt anspråk på gmnd av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § /4 eller 15, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.
8§
I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om något av de brott som avses i 4 § 1-3, 4, såvida det brottet är att anse som grovt, saml 6 och 7, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig. |
I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § 1-4, eller sådant enligt 5 § 1 otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader frän det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.
Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på gmnd av brott.
10 kap. 11 § |
Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av befattningshavare.
Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan föriedas åsidosätta vad som åligger honom i tjänsten, får skriften efter beslut av
44
Nuvarande lydelse som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar. |
Föreslagen lydelse
befattningshavare, som enligt lag skall avgöra frågor om disciplinansvar beträffande personal vid avdelningen, i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar.
Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften skall kvarbhva i förvar.
1988/89:KU2 Bilaga 11
II kap.
3§ |
Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare eller god man att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, mä anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren eller gode mannen förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.
Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på gmnd av tryckfrihefsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lagfar göras gällande.
12 kap. 3§
För varje län skola utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gmppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.
För varje län skall utses jurymän, fördelade i två gmpper med sexton jurymän i första gmppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.
Till jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och me-ningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.
5§
Till jurymän skola utses svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgmpper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara jury man.
45
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:KU2
16 § "Sl
För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig får föreskrifter om anstånd med val av jurymän och om undantag från jurymäns rätt att avsäga sig sitt uppdrag meddelas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen genom förordning.
Denna lag träder i kraft den I januari 1989.
46
Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2 och 7.1.1 i riksdagsordningen' skall ha följande lydelse.
1988/89: KU2 Bilaga 12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse 3 kap. 3.8.3
Om förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgälds-kontoret, riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer i annan fråga än som avses i 8§ första stycket första punkten föreskrives sårskilt.
Om förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, riksdagens ombudsmän, och riksdagens revisorer i annan fråga än som avses i 8 § första stycket första punkten föreskrives särskilt.
4 kap. 4.6.1
Konstitutionsutskoftet skall, utöver sina uppgifter enligt 4§, bereda ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, ärenden om press-eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riksbanken, riksgäldskontoret och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa i hans personliga fnhef samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen.
Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4§, bereda ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, ärenden om press-eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riksbanken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa i hans personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen.
4.6.2
Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5§ första stycket, bereda ärenden om penning-, kredit- och valutapolitiken, om riksgäldskontoret och riksdagens revisorer. Det skall vidare bereda ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt ärenden om statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, om statens egendom och upphand-
Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5§ första stycket, bereda ärenden om penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspoUtiken samt riksdagens revisorer. Det skall vidare bereda ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt ärenden om statlig statistik, redovisning, revision och rafionalisering, om statens egendom och upphandling i allmänhet och förvalt-
' Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.
47
Nuvarande lydelst
ling i allmänhet och förvaltningsekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda budgettekniska ärenden, granska beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.
Föreslagen lydelse
ningsekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda budgettekniska ärenden, granska beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.
1988/89:KU2 Bilaga 12
7 kap. 7.1.1' |
Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den företaga val fill
1. riksgäldsfullmäktige,
2. Nordiska rådets svenska delegation,
3. Europarådets svenska delegation,
4. svenska delegationen till Europeiska frihandelssammanslutning-ens (EFTA) parlamenfarikerkom-mitté,
5. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.
Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den företaga val till
1. Nordiska rådets svenska delegation,
2. Europarådets svenska delegation,
3. svenska delegationen till Europeiska frihandelssammanslutning-ens (EFTA) parlamentarikerkommitté,
4. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.
5. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
6. Motion får avlämnas med anledning av den berättelse som avges över förvaltningen av riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89.
'Senaste lydelse 1986:261.
48
Förslag till 1988/89:KU2
Lag om ändring i lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på Bilaga 13 tryckfrihetsförordningens område
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott
som avses i 7 kap. 4 § I - 7 eller 5 § 7 som avses i 7 kap. 4 § 1 - 70 eller 5
§
tryckfrihetsförordningen får väckas 3 tryckfrihetsförordningen får väck-
endast efter regeringens medgi- as endast efter regeringens medgi
vande, vande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
49
Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.
1988/89:KU2 Bilaga 14
Nuvarande lydelse
16 1 Av friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2 samt 5 § 1 och 2 samma förordning. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § i tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
Föreslagen lydelse kap.
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen atf meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
' Lagen omtryckt 1988:9. = Senaste lydelse 1988:578.
50