Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets betänkande 1988/89 :KU2

Vilande grundlagsändringar m.m.


1988/89

KU2


Vilande förslag m.m.

Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom två Hkalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas förrän det efter def första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Av 5 kap. 12 § riksdagsordningen (RO) framgår att slutligt beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov fill senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.

Av 8 kap. 16 och 17 §§ RF följer atf RO kan ändras genom två likalydande beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval eller genom ett beslut med kvalificerad majoritet.

Enligt p. 9 övergångsbestämmelserna fill RF stiftas, ändras eller upphävs lagen om svenska kyrkan på samma sätt som huvudbestämmelserna i RO.

Konstitufionsufskoffet skall enligt 3 kap. 16 § RO till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsord­ningen. Enligt en bestämmelse i 4 kap. 8 § RO skall utskottet fill sådan anmälan foga yttrande i ärendet.

Under 1987 och 1988 har riksdagen beslutat om vissa ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen, tryckfrihetsförordningen och lagen om svenska kyrkan.

De vilande förslagen avser:

1.  Vissa tekniska frågor beträffande handläggningen av förhandlingsfrågor för arbetstagare hos riksdagen (förslag till lag om ändring i regeringsformen -riksdagsbeslut 1987-02-18), bilaga 1.

2.  Ändrat huvudmannaskap för riksgäldskonforet m.m. (förslag till lagar om ändring i regeringsformen och riksdagsordningen - riksdagsbeslut 1987-10-28), bilaga 2.

3.  De offentliga organens verksamhet vid krig och krigsfara (förslag till lag om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1988-02-10), bilaga 3.

4.  Grundlagsfäst integrifetsskydd på dataområdet (förslag till lag om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1988-02-24), bilaga 4.

5.  Rätten aft besluta om resning m.m. (förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och tryckfrihetsförordningen- riksdagsbeslut 1988-04-06),
bilaga 5.

Riksdagen 1988/89. 4saml. Nr2


 


6. Kyrklig lagstiftning beträffande ny organisation på lokal- och stiftsplanet i     1988/89:KU2 svenska kyrkan, m.m. (förslag till lagar om ändring i regeringsformen och lagen (1982:942) om svenska kyrkan - riksdagsbeslut 1988-04-08), bilaga 6.

1. Tidsfristen för grundlagsändring (förslag till lag om ändring i regeringsfor­men - riksdagsbeslut 1988-04-08), bilaga  7.

8.  Grundlagsändringar angående tryckfriheten samt mötes- och demonstra­tionsfriheterna (förslag till lagar om ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut 1988-05-18), bilaga 8.

9.  Avskaffande av omyndigförklaring som rösträtts- och valbarhetshinder m.m. (förslag till lagar om ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsför­ordningen - riksdagsbeslut 1988-05-25), bilaga 9.

För information om förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar utskottet till beträffande 1. motion 1985/86:K231 och KU 1986/87:19, beträffande 2. proposition 1986/87:143 och KU 1987/88:1, beträffande 3. proposition 1987/88:6 och KU 1987/88:16, beträffande 4. proposifion 1987/ 88:57 och KU 1987/88:19, beträffande 5. proposifion 1987/88:58 och KU 1987/88:35, beträffande 6. proposition 1987/88:31 och KU 1987/88:30, beträffande 7. proposition 1987/88:22 och KU 1987/88:32, beträffande 8. proposifion 1986/87:151 och KU 1987/88:36 samt beträffande 9. proposifion 1987/88:32 och KU 1987/88:33. Förslagen redovisas också i den av riksdagen inför 1988 års val utgivna skriften Vilande grundlagsförslag.

Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens slutliga beslut. I samband härmed behandlar utskottet ett i proposition 1986/87:143 (ärende 2 ovan) framlagt förslag om ändringar i vissa av riksdagsordningens tilläggsbestämmelser. Utskottet far vidare upp två följdändringar fill förslagen i proposifion 1986/87:151 (ärende 8 ovan).

Utskottet

Vilande förslag

Under 1987 och 1988 har riksdagen som vilande antagit vissa ändringar i grundlag, i riksdagsordning och i lagen (1982:942) om svenska kyrkan i enlighet med vad som angetts i def föregående. Med hänvisning till vad som från utskottets sida i dessa delar anförts vid ärendenas första behandling (KU 1986/87:19,1987/88:1,1987/88:16, 1987/88:19,1987/88:35,1987/88:30,1987/ 88:32, 1987/88:36 och 1987/88:33) tillstyrker ufskottet att riksdagen slutligt antar de föreliggande förslagen. Med anledning av att förslag fill ändring av 5 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen förts fram såväl i betänkande KU 1987/ 88:36 (ärende 8 ovan) som i betänkande KU 1987/88:33 (ärende 9 ovan) -förslagen avser sakligt sett olika frågor i paragrafen - har utskottet sammanfört de i de båda ärendena framlagda förslagen till ändringar i regeringsformen resp. tryckfrihetsförordningen i två bilagor {bilagorna 10

och ;/).


 


Följdändringar                                                            1988/89:KU2

I proposition 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap' för riksgäldskonforet föreslås, såvitt nu är i fråga, att riksdagen antar förslag fill ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser 3.8.3, 3.13.1, 4.6.1, 4.6.2 och 7.1.1 (prop. s. 5 f.).

Ändringsförslagen är en följd av förslaget atf huvudmannaskapet för riksgäldskonforet skall föras över från riksdagen fill regeringen. Utskottet tillstyrker ändringarna i tilläggsbestämmelserna 3.8.3 och 4.6.1.

Tilläggsbestämmelsen 3.13.1 har numera upphört att gälla (SFS 1988:899). Detta medför att förslaget om ändring i bestämmelsen skall utgå och atf den föreslagna övergångsbestämmelsen gällande nämnda bestämmelse måste justeras.

Tilläggsbestämmelsen 4.6.2 innehåller en uppräkning av de ärenden som det ankommer på finansutskottet att bereda. Det föreslås atf bestämmelsen ändras genom att "ärenden om riksgäldskonforet" utgår. Förslaget innebär infe någon ändring i finansutskottets uppgift att bereda ärenden gällande den statliga upplåningsverksamheten. Utskottet anser att def finns skäl att på förevarande punkt förtydliga förslaget.

Förslaget till ändring av tilläggsbestämmelsen 7.1.1 måste anpassas fill den lydelse bestämmelsen fick då den senast ändrades (SFS 1986:261).

I bilaga 12 har upptagits lagförslag, som innehåller dels de delar av propositionens förslag om ändring i riksdagsordningen som tillstyrkts av utskottet, dels utskottets egna förslag till ändring.

Förslagen i proposition 1986/87:151 om ändringar i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen, se bilaga 8 b, medför konsekvensändringar av de hänvisningar fill dessa lagrum som förekommer i 2 § lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område och 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100). I bilagorna 13 och 14 framlägger utskottet förslag till ändringar i nämnda hänseenden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.         beträffande handläggningen av förhandlingsfrågor för arbetsta­
gare hos riksdagen

aft riksdagen slutligt antar det vilande förslaget fill lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1),

2.            beträffande ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret m.m.

a)  att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (i)(7flgfl 2 fl),

b)  atf riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen {bilaga 2 b),

3.          beträffande de offentliga organens verksamhet vid krig och
krigsfara

atf riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen {bilaga 3),

4.             beträffande gnmdlagsfäst integritetsskydd på dataområdet

atf riksdagen slutligt antar det vilande förslaget fill lag om ändring i


 


regeringsformen {bilaga 4),                                                           1988/89:KU2

5.            beträffande rätten att besluta om resiting m.m.

a)  att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen {bilaga 5 a),

b)  att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen {bilaga 5 b),

6.            beträffande kyrklig lagstiftning

a)  att riksdagen slutligt antar def vilande förslaget fill lag om ändring i regeringsformen (bilaga 6 a),

b)  att riksdagen slutligt antar def vilande förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (bilaga 6 b),

7.            beträffande tidsfristen för grundlagsändring

att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 7),

8.         beträffande dels grundlagsändringar angående tryckfriheten samt
mötes- och demonstrationsfriheterna, dels avskaffande av omyndig­
förklaring som rösträtts- och   valbarhetshinder m.m.

a)   att riksdagen slutligt antar det i bilaga 10 framlagda förslaget till lag om ändring i regeringsformen,

b)  att riksdagen slutligt antar def i bilaga II framlagda förslaget fill lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

9.         beträffande ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:143 i denna del
antar det i bilaga 12 framlagda förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen,

10.            beträffande återstående lagförslag

att riksdagen antar de av utskottet i bilagorna 13 och 14 framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1977:1016) med vissa bestämmel­ser på tryckfrihetsförordningens område och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 8 november 1988 På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Rosa-Lill Wåhlstedt (s).

Hans Leghammar (mp) har ej deltagit i beslutet.


 


Särskilda yttranden                                        1988/89:KU2

1.       Ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret m. m (mom.
2)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende förordade vi att riksdagen skulle avslå regeringens förslag om ett förändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret. I vår reservation (KU 1987/88:1 s. 5 f .jframhöll vi bl.a. aft några övertygande skäl för atf överföra riksgäldskonforet fill regeringen inte lagts fram i ärendet. Tvärtom talade enligt vår mening bl.a. den betydelse som statsupplåningen fått under senare år för att huvudmannaska­pet borde behållas av riksdagen. Därigenom gavs en garanti för en ingående och återkommande parlamentarisk kontroll över förvaltningen av statsskul­den och statens upplåningsoperationer. Vi vill ånyo erinra om detta uttalande.

2.       De offentliga organens verksamhet vid krig och krigsfara
(mom. 3)

Bertil Fiskesjö (c) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgav jag följande särskilda yttrande (KU 1987/88:16 s. 5):

Jag vill infe motsätta mig de föreslagna lagändringarna. Jag vill dock markera min tveksamhet genom att återge de kritiska synpunkter jag framförde i folkstyrelsekommitténs betänkande:

"Kommitténs förslag innebär aft riksdag, krigsdelegation eller regering infe under några omständigheter skall få fatta beslut på ockuperat område. Hos ämbetsverk, militära organ, polis etc. ligger väsentliga beslutsfunktioner kvar. Jag är tveksam till denna generella lösning. Den innebär i realiteten atf de högsta beslutsfunktionerna, oavsett förutsättningarna i övrigt, överläm­nas åt ockupationsmakten. Jag är inte övertygad om att detta är en lösning som i alla tänkbara lägen bäst tillgodoser medborgarnas intressen eller bäst manifesterar mofståndsviljan gentemot ockupationsmakfen."

Jag vill ånyo erinra om detta uttalande.

3.       Grundlagsändringar angående tryckfriheten - otillåtet
offentliggörande (mom. 8)

Birgit Friggebo (fp), Ylva Annerstedt (fp) och Bo Hammar (vpk) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade sig folkpartiets ledamöter i utskottet på en punkt mot def förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) som gällde otillåtet offentliggörande. Enligt förslaget skulle en förstärkning av yttrandefriheten ske genom atf i TF:s brottskatalog (7 kap. 4 §) uppta detaljerade brotfsbeskrivningar av de brott mot rikets säkerhet som enligt gällande ordning utgör otillåtet offentliggö­rande enligt 7 kap. 5 § 1 TF och som där givits en ganska allmän formulering.


 


Nuvarande ordning skulle emellerfid bibehållas för det fall landet var i krig 1988/89:KU2 eller omedelbar krigsfara. En bestämmelse härom föreslogs intagen i 7 kap. 5 § 3 TF. Reservationen avsåg sistnämnda förslag. Reservanterna fann infe undantagsbestämmelsen erforderlig utan ansåg den föreslagna huvudregeln utformad på sådant sätt att en särregel för krigsförhållanden inte behövdes. I reservationen yrkades därför avslag på förslaget. - Reservafionsförslaget förkastades av riksdagen.

Vi anser att den ståndpunkt som sålunda intogs av reservanterna är den riktiga. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa yrkande om aft den aktuella bestämmelsen skall utgå ur det vilande grundlagsförslaget.

4.     Grundlagsändringar angående tryckfrihetsförordningen -
förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna
(mom. 8)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade vi oss mot det förslag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) som gällde förhållan­det mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna. Enligt förslaget-intaget i 7 kap. 3 § tredje stycket TF - skulle def särskilda förfarande för rättighetsbegränsande lagstiftning som i dag gäller enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen göras tillämpligt också i fråga om förslag aft begränsa meddelarfriheten genom tillägg till de kvalificerade tystnadsplik­terna. I reservationen (KU 1987/88:36 s. 42 f.) erinrades vi om att förslaget i förhållande till den lösning som framlagts av yttrandefrihetsutredningen -vars betänkande den förevarande proposifionen baserade sig på - utgjorde en helt ny konstruktion. Vi förordade att frågan utreddes vidare under parlamentarisk medverkan och yrkade avslag på förslaget. - Reservations­förslaget förkastades av riksdagen.

Vi hänvisar till den i reservationen intagna ståndpunkten. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa yrkande om aft den aktuella bestämmel­sen skall utgå ur det vilande grundlagsförslaget.

5.     Grundlagsändringar angående tryckfrihetsförordningen -
våldspornografiska stillbilder (mom. 8)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende yrkade vi i en reservation avslag på det i den aktuella proposifionen framlagda förslaget -intaget i 16 kap. 10 b § brottsbalken och 7 kap. 4 § 13 tryckfrihetsförordning­en - att kriminalisera pornografiska stillbilder. Reservationsförslaget förkas­tades av riksdagen.

Vi anser att den i reservationen intagna ståndpunkten - se KU 1987/88:36 s. 49 - är den riktiga. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa


 


yrkande om att den aktuella bestämmelsen skall utgå ur def vilande     1988/89:KU2 grundlagsförslaget.

6.     Avskaffande av omyndigförklaring som rösträtts- öch
valbarhetshinder m.m. (mom. 8)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade vi oss mot förevarande förslag. Vi framhöll i reservationen (KU 1987/88:33 s. 7) aft vi i och för sig infe hade några invändningar mot att slopa den direkta kopplingen mellan omyndigförklaring och rösträtt. Vi ansåg emellertid att det också i framtiden fanns behov av atf från rösträtt kunna utestänga personer som uppenbarligen saknar förmåga aft genomföra en röstning på ett meningsfullt sätt. I reservationen föreslogs aft riksdagen som vilande skulle anta ett framlagt förslag om ändring av 3 kap. 2 § regeringsformen. Enligt detta förslag skulle domstol i samband med att den förordnade om förvaltare för en person också pröva om denne skulle få behålla sin rösträtt. - Förslaget förkastades av riksdagen.

Vi hänvisar till den i reservationen intagna ståndpunkten. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa yrkande om atf förslaget skall antas.

7.     De vilande grundlagsförslagen

Hans Leghammar (mp) anför:

Miljöparfiet var vid den första behandlingen av de vilande grundlagsförsla­gen inte representerat i riksdagen och har alltså saknat möjlighet att påverka besluten. Mot denna bakgrund anser jag det riktigast att nu avstå från att delta i utskottets handläggning. Miljöpartiefs riksdagsgrupp kommer att pröva om avslagsyrkande skall framställas i något eller några av de föreliggande ärendena.


 


Förslag till

Lagom ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 11 § regeringsformen' skall ha följande lydelse.


1988/89: KU2 Bilaga 1


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Finansutskottet överlägger i för­handlingsfrågor rörande anställ­ningsvillkor, som skall gälla för sta­tens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen bestämmer. Utskot­tet får på riksdagens vägnar godkän­na avtal i sådan fråga eller, om frågan har undantagits från avtal, förslag fill reglering av den.

Beträffande arbetstagare hos riks­dagen eller dess myndigheter gäller i stället för bestämmelserna i första stycket vad som föreskrivs i lag.

9 kap 11 § Finansutskottet överlägger i för­handlingsfrågor rörande anställ­ningsvillkor, som skall gälla för sta­tens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen bestämmer. Beträf­fande arbetstagare hos riksdagen el­ler dess myndigheter överlägger ut­skottet dock i stället med den som riksdagen bestämmer. Utskottet får på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan fråga eller, om frågan har undantagits från avtal, förslag till reglering av den. Vad nu sagts gäller ej om riksdagen för visst fall har beslutat annat.


Bestämmelserna i första stycket gäller ej om riksdagen för visst fall har beslutat annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringsformen omtryckt 1985:866.


 


Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10, 12 och 13 följande lydelse.


regeringsformen' skall ha


1988/89:KU2 Bilaga 2 a


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


9 kap. 10 §

Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myn­dighet med uppgift att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta lån till staten. Närmare bestämmelser härom meddelas i lag.

12 §

Riksbanken är rikets centralbank med ansvar för valuta- och kreditpo­litik. Den skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Riksbanken är myndighet under ri Riksbanken förvaltas av sju full­mäktige. En av dessa och en supp­leant för honom förordnas av rege­ringen för tre år i sänder. Övriga sex väljes av riksdagen. Den fullmäktig som regeringen har förordnat är ordförande. Han får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens ledning. Bestämmelser om riksdagens val av fullmäktige, om riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i riks­dagsordningen och annan lag.

Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt uppdrag. Regeringen kan återkal­la förordnandet för ordföranden eller för dennes suppleant.

ksdagen.

Riksbanken förvaltas av åtta full­mäktige. Sju fullmäktige väljes av riksdagen. Dessa väljer för en tid av fem är en fullmäktig, som samtidigt skall vara chef för riksbanken. De fullmäktige som valts av riksdagen väljer inom sig ordförande. Denne får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens led­ning. Bestämmelser om riksdagens val av fullmäkfige, om riksbankens ledning i övrigt samt om dess verk­samhet meddelas i riksdagsordning­en och annan lag.

Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt uppdrag. De fullmäktige som valts av riksdagen får skilja ordföran­den från uppdraget som ordförande och den som är fullmäktig och chef för riksbanken från hans uppdrag.


13 §

Endast riksbanken har rätt atf utgiva sedlar. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.


Endast riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt och att bestämma utformningen av dessa. Bestämmel­ser om penning- och betalningsvä­sendet meddelas i övrigt genom lag.


' Regeringsformen omtryckt 1985:866.


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 1988/89:KU2
_______                                                                                                          Bilaga 2 a

1.   Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 10 § den 1 juli 1989, och i övrigt den 1 januari 1989.

2.   De äldre föreskrifterna i 9 kap. 12 § gäller till dess val av fullmäktige skett enligt de nya bestämmelserna.


10


 


Förslag till                                                                   1988/89:KU2

Lag om ändring i riksdagsordningen                             Bilaga 2 b

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § och 9 kap. 4 § riksdagsordningen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

8                                             kap.


Val av fullmäktige i riksbanken av-        Riksdagens val av fullmäktige i
ser riksdagens valperiod.
           riksbanken avser riksdagens valpe-

riod. Fullmäktige väljer inom sig en        Fullmäktige väljer utom sig högst chef för riksbanken samt inom eller     två vice chefer för riksbanken för en utom sig en vice chef för riksbanken.     tid av fem år.  Dessa skall,  i den Är denne icke själv fullmäktig, skall    inbördes ordning som fullmäktige han vara särskild suppleant för riks-     bestämmer,   vara   suppleanter för bankschefen i fullmäktige och som     riksbankschefen i fullmäktige, sådan ha företräde till tjänstgöring framför övriga suppleanter.

9                                             kap.

4§ Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer

1.   handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbets­villkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,

2.   göra upp förslag fill anslag på statsbudgeten,

3.   i övrigt handlägga frågor om 3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, natur inom riksdagens myndigheter, utom riksbanken och riksgäldskon-     utom riksbanken,

toret,

4.    meddela föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1-3.

1.   Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 4 §den 1 juli 1989, och i övrigt den 1 januari 1989.

2.   Riksdagen väljer under år 1989 för återstoden av valperioden sju fullmäktige i riksbanken. Därmed upphör fidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för valperioden.

3.   Föreskrifterna om chef för riksbanken i 8 kap. 6 § i dess äldre lydelse gäller till dess riksdagen valt fullmäktige enligt bestämmelserna i lagen (0000:000) om ändring i regeringsformen.

' Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068.                                                            21


 


Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen


1988/89: KU2 Bilaga 3


 


Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2, men' skall ha följande lydelse.


3, 7, 8, 10 och 11 §§ regeringsfor-


 


Nuvarande lydelse

13

Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en (nom riksdagen utsedd krigsdelegafion träda i riks­dagens ställe, om förhållandena kräver det.

Om riket är i krig, meddelas för­ordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe av ut-rikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdags­ordningen. Innan förordnande med­delas skall samråd ske med statsmi­nistern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsför­hållandena att sammanträda, med­delas förordnandet av regeringen. Om riket är i omedelbar krigsfara, meddelas förordnande som nu sagts av utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För förordnande fordras därvid atf statsministern och sex av nämn­dens ledamöter är ense.


Föreslagen lydelse

kap.

Är riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver def.

Om riket är i krig, meddelas för­ordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe av ut­rikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdags­ordningen. Innan förordnande med­delas skall samråd ske med statsmi­nistern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsför­hållandena att sammanträda, med­delas förordnandet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas förordnande som nu sagts av utri­kesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För förordnan­de fordras därvid atf statsministern och sex av nämndens ledamöter är ense.


Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen skall återtaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i riksdagsordningen.

3§


Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de be­fogenheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen får dock ej fatta beslut på ockuperat område. Den får ej heller fatta be­slut som avses i 12 § första stycket första punkten eller andra eller fjär­de stycket.


Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de be­fogenheter som annars tillkommer riksdagen. Den får dock ej fatta be­slut som avses i 12 § första stycket första punkten eller andra eller fjär­de stycket.


Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.

7§ Är riket i krig eller omedelbar        Är riket i krig eller omedelbar


Regeringsformen ornliyckt 1985:866.


12


 


Nuvarande lydelse

krigsfara, skall 2 kap.  12 § tredje stycket icke tillämpas.


Föreslagen lydelse

krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje stycket icke tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fatt har trätt i riksdagens ställe.


1988/89:KU2 Bilaga 3


Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom­mer på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndi­gande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är endast om beslut aft lag i visst ämne skall börja fillämpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig föranledda inomordentliga förhållanden får med avseende på domstol för avdelning av försvars­makten göras undantag från före­skriften i 11 kap. 1 § att vid domstol skall finnas ordinarie domare.

10§


På ockuperat område får ej fat­tas beslut som innebär stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riksdagen eller lag om högmålsbroti, brott mot rikets sä­kerhet, ämbetsbrott, brott av krigs­män, sabotage, upplopp, uppvig­ling etter samhätlsfarlig ryktes­spridning.

På ockuperat område får icke nå­got offentligt organ meddela beslut eller vidtaga åtgärd som ålägger nå­gon rikets medborgare att lämna ockupationsmakten sådant bistånd som denna icke får kräva enligt folkrättens regler.

Intet ärende får avgöras av riks­dagen på ockuperat område, såvi­da icke minst tre fjärdedelar av le­damöterna deltager i avgörandet. I antalet deltagande ledamöter in­räknas därvid icke ersättare som utövar uppdrag som ledamot.


Riksdagen eller regeringen får icke fatta beslut på ockuperat om­råde. På sådant område får ej hel­ler utövas befogenhet som tillkom-mer någon i egenskap av riksdags­ledamot eller statsråd.

Det åligger varje offentligt organ att på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvars­ansträngningarna och motstånds­verksamheten samt civilbefolk­ningens skydd och svenska intres­sen i övrigt. Icke i något fall får ett offentligt organ meddela beslut el­ler vidta åtgärd som / strid mot folk­rättens regler ålägger någon rikets medborgare atf lämna ockupations­makten bistånd.

Val titt riksdagen etter beslutan­de kommunala församlingar får ej hållas på ockuperat område.


11§


Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig


Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig


13


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 1988/89:KU2

på annan ort än regeringen, skall     på ockuperat område eller på an-      Bilaga 3
han anses hindrad att fullgöra sina     nan ort än regeringen, skall han an-
uppgifter som statschef.
        ses hindrad att fullgöra sina uppgif­
ter som statschef.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


14


 


Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 20 §§ samt 8 kap. 18 § regerings­formen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 kap. 3§ Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

Varje medborgare skall i den ut­sträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personli­ga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databe­handling.

20 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om I. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller

i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund

eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

2.                                                    skydd för personlig integritet
vid automatisk databehandling (3 §
andra stycket),

2.    skydd mot dödsstraff,
kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden (4
och 5 §§),

3.   rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),

4.   skydd mot retroaktiv brottspå­följd och annan retroaktiv rättsver­kan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),

5.   skydd mot inrättande av dom­stol i vissa fall (11 § första stycket),

 

6.   skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på gmnd av kön (15 och 16 §§),

7.   rätt till fackliga stridsåtgärder (17§),

3.                                                       skydd mot dödsstraff,
kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden (4
och 5 §§),

4.   rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),

5.   skydd mot retroaktiv brottspå­följd och annan retroaktiv rättsver­kan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),

6.   skydd mot inrättande av dom­stol i vissa fall (11 § första stycket),

 

7.   skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt urspmng eller på grund av kön (15 och 16 §§),

8.   rätt till fackliga stridsåtgärder (I7§),


1988/89 :KU2 Bilaga 4


 


Regeringsformen omtryckt 1985:866.


15


 


Nuvarande lydelse

8. rätt till ersättning vid expro­priation eller annat sådant förfogan­de (18 §).

Föreslagen lydelse

9. rätt till ersättning vid expro­priation eller annat sådant förfogan­de (18 §).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om

1.  yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrafionsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),

2.  skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),

3.  skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisifafion, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4.  skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5.  rätt fill domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6.  offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),

7.  skydd mot ingrepp pä grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),

8.  författares, konstnärers och fotografers rätt fill sina verk (19 §).

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.

8 kap. 18 § För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Yttrande från lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riksdags­ordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av lagrådet bör inhäm­tas innan riksdagen beslutar grund­lag om tryckfriheten, lag om be­gränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § förs­ta stycket, 17-19 §§ eller 20 § and­ra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kom­munal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för en­skilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans be­skaffenhet eller skulle fördröja lag­stiftningsfrågans behandling sä att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen atf stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har lag­rådets yftrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samti­digt för riksdagen redovisa skälen

Yttrande av lagrådet bör inhäm­tas innan riksdagen beslutar gmnd­lag om tryckfriheten, lag om be­gränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver så­dan lag, lag om kommunal beskatt­ning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans be­handling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslär regeringen riksdagen atf stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har lagrådets yttrande dessför­innan inte inhämtats, skall regering­en samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Atf lagrådet icke har


1988/89:KU2 Bilaga 4


16


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                1988/89:KU2

hörts över ett lagförslag utgör aldrig     härtill. Att lagrådet icke har hörts     Bilaga 4
hinder mot lagens tillämpning.
  över ett lagförslag utgör aldrig hin-

der mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse

1.   hur förslaget förhåller sig till gmndlagarna och rättsordningen i övrigt,

2.  hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,

3.  hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,

4.  om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften,

5.  vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

17 2 Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 2


Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § regeringsformen' skall ha följande lydelse.


1988/89 :KU2 Bilaga 5 a


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


11 kap. II §


Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid be­viljas av regeringsrätten när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvalt­ningsmyndighet är högsta instans samt i annat fall av högsta domsto­len. Närmare bestämmelser härom kan meddelas i lag.


Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid be­viljas av regeringsrätten när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvalt­ningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och åter­ställande av försutten tid av högsta domstolen eller, i den mån det fö-reskrives i lag, av annan domstol som icke är förvaltningsdomstol.

Närmare bestämmelser om res­ning och återställande av försutten tid kan meddelas i lag.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


Regeringsformen omtryckt 1985:866.


18


 


Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs atf 14 kap. I § tryckfrihetsförordningen' skall ha följande lydelse.


1988/89:KU2 Bilaga 5 b


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


14 kap. 1 § Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av att jury prövat huruvida brott föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.


Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omstän­dighet som kan antagas hava inver­kat på juryprövningen, förordne högsta domstolen att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet; dock äge högsta domstolen, då resning be­viljas till den tilltalades förmån och saken finnes uppenbar, omedelbart ändradomen.


Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omstän­dighet som kan antagas hava inver­kat på juryprövningen, skall samti­digt beslutas att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet. Om resning be­viljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar,/år den domstot som beviljar resningen i stället omedelbart ändra domen.


Denna lag träder i kraft den I januari 1989.


Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.


19


 


Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att punkterna 9, 10 och 12 övergångsbestämmel­serna till regeringsformen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt­rande av kyrkomötet inhämtas.

Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.


1988/89:KU2 Bilaga 6 a


 


Grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyr­kan och om stiftsmyndigheter samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket med­delas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riks­dagen efter yttrande av kyrkomö­tet. Detsamma gäller grundläggan­de föreskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkomötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som inne­bär ändring av det ändamål för vil­ket den kyrkliga egendomen är av­sedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.


Grundläggande föreskrifter om prästtjänster i svenska kyrkan och om biskopar och domkapitel samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket med­delas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riks­dagen efter yttrande av kyrkomö­tet. Detsamma gäller grundläggan­de föreskrifter om organisafionen av myndigheter under kyrkomötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som inne­bär ändring av det ändamål för vil­ket den kyrkliga egendomen är av­sedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.


I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.

10. Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:


svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, svenska    kyrkans    sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter,

central verksamhet för evangeli­sation, mission och övrigt utlands­arbete samt diakoni,

kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter un­der kyrkomötet.


svenska kyrkans lära, det kyrkliga ämbetet, svenska kyrkans böcker,

svenska     kyrkans     sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter.

central verksamhet för evangeli­sation, mission och övrigt utlands­arbete samt diakoni.


 


Regeringsformen omtryckt 1985: 866.


20


 


Förestagen lydelse

kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter un­der kyrkomötet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomö­tet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge aft kyrkomötet genom kyrk­lig kungörelse överiåter åt myndig­heter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakra­ment, gudstjänst och övriga hand­lingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överiåter åt domkapitel, kyrkliga kommuner el­ler kyrkokommunala förvaltnings­myndigheter att meddela bestäm­melser.

Nuvarande lydelse

Bemyndigar riksdagen kyrkomö­tet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrk­lig kungörelse överlåter åt myndig­heter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakra­ment, gudstjänst och övriga hand­lingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överiåter ät stiftsmyndigheter, kyrkliga kom­muner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att med­dela bestämmelser.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.


1988/89 :KU2 Bilaga 6 a


 


12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyr­kans religionsvård eller religionsun­dervisning, utövning av prästämbe­tet, befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.


12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyr­kans religionsvård eller religionsun­dervisning, utövande av prästäm­betet eller prästtjänster, befordran, ämbetsansvar eller tjänsteansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.


 


Denna lag träder i kraft den I januari 1989.


21


 


Förslag till                                                                   1988/89:KU2

Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan   ''8 

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:942) om svenska kyrkan dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 12-18 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Förestagen lydelse

7§' Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följan­de ämnen:

1.   svenska kyrkans lära,                 1. svenska kyrkans lära,

2.   svenska kyrkans böcker,             2. det kyrkliga ämbetet,

3.  svenska kyrkans sakrament, 3. svenska kyrkans böcker,
gudstjänst och övriga handlingar,

4.    kollekter,                                 4.  svenska kyrkans sakrament,

gudstjänst och övriga handlingar,

5. central verksamhet förevange-        5. kollekter,
lisation, mission och övrigt utlands­
arbete samt diakoni,

6.  kyrkomötets arbetssätt samt 6. central verksamhet för evange-
verksamheten hos myndigheter un- lisation, mission och övrigt utlands-
der kyrkomötet.                                    arbete samt diakoni,

7. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter un­der kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överiåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakra­ment, gudstjänst och övriga handlingar saml kollekter.

Föreslagen lydelse

12   § Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas av domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst. I andra fall prövas frågorna av domkapitlet i det stift där kandidaten är kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom riket, av domkapit­let i Uppsala stift.

13   § En präst, som genom lagakraftägande dom etter beslut har blivit avskedad från sin anställning som präst, kan skiljas från prästämbetet eller för viss tid, som inte överstiger ett år, förklaras obehörig att utöva detta. Detsamma gäller för den präst, som inte innehar eller uppehåller en prästtjänst och som på grund av sitt levnadssätt eller annars har i avse­värd mån skadat det anseende en präst hör ha.

14   § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har ålagts diciplinpåföljd, kan förklaras obehörig att utöva prästämbetet för viss tid.

' Senaste lydelse 1985:868.


22


 


Föreslagen lydelse                                                                         1988/89:KU2

,.,..„,                                                                       „    ,    ,       o      Bilaga 6 b

som inte överstiger ett ar, om han i anslutning till domen eller beslutet på

grund av sin sinnesbeskaffenhet har erhållit tjänstledighet. Under tiden får

han inte utöva sin tjänst. Detsamma gäller för den präst som innehar eller

uppehåller en prästtjänst och som genom lagakraftägande dom funnits ha

begått brott.

En präst kan även förklaras obehörig att utöva prästämbetet under den

tid då han är avstängd från sin anställning som präst.

15    § En präst som har övergett, svenska kyrkans lära skall skiljas från prästämbetet. Den som innehar en anställning som präst får dock skiljas från ämbetet först sedan han har slutat sin anställning.

16    § Frågor om atl skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller för viss tid förklara denne obehörig att utöva ämbetet prövas enligt följande:

Innehavare                                  Prövas av

1.    biskopar                                      ansvarsnämnden för biskopar

2.    andra präster än biskopar

a)    präster som är kyrkobokförda
i Sverige

  präster som är anställda i ett      domkapitlet i det stift där prästen stift          har sin anställning

  präster som tjänstgör i svensk   domkapitlet i Uppsala stift församling i utlandet

-      präster som är anställda inom domkapitlet i Uppsala stift
Svenska   kyrkans   stiftelse   för

rikskyrktig verksamhet eller av styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet

-      övriga präster                           domkapitlet i det stift där prästen

är kyrkobokförd

b)    präster som inte är kyrkobok-  domkapitlet i Uppsala stift
förda i Sverige

17 § Domkapitlets och ansvarsnämndens för biskopar beslut i ärenden
enligt 16 § gäller omedelbart.

Besluten får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Besvärsnämn­dens heslut får inte överklagas.

18 § Domkapitlen skall se till att den för svenska kyrkan gällande
ordningen med avseende på svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna. Domkapitlen
skatt vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet
förvaltar detta och efterlever sina avgivna vigningslöften.

Ytterligare föreskrifter om domkapitlen och deras uppgifter finns i lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den I juli 1989.


23


 


Förslag till                                                                   1988/89:KU2

Lag om ändring i regeringsformen                                Bilaga 7

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 15 § regeringsformen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

15   §
Gmndlag stiftas genom två likaly-
    Gmndlag stiftas genom två likaly­
dande beslut. Det andra beslutet får
         dande beslut. Det andra beslutet får
ej fattas, förrän det efter det första
         ej fattas, förrän det efter det första
beslutet har hållits val till riksdagen i
         beslutet har hållits val till riksdagen i
hela riket och den nyvalda riksdagen
         hela riket och den nyvalda riksdagen
har samlats. Vidare skall minst tio
    har samlats. Vidare skall minst nio
månader förflyta mellan den tid-
månader förflyta mellan den tid­
punkt då ärendet första gången an-
          punkt då ärendet första gången an­
mäldes i riksdagens kammare och
    maldes i riksdagens kammare och
valet, såvida icke konstitutionsut-
   valet, såvida icke konstitutionsut­
skottet genom beslut, som fattas
    skottet genom beslut, som fattas
senast vid ärendets beredning och
  senast vid ärendets beredning och
varom minst fem sjättedelar av leda-
         varom minst fem sjättedelar av leda­
möterna förenar sig, medgiver un-
   möterna förenar sig, medgiver un­
dantag härifrån.
                   dantag härifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande gmndlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande gmndlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det atf riksdagen antog gmndlagsförsla-get som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara humvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget till slutlig prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringsformen omtryckt 1985:866.                                                   24


 


Förslag till                                                                   1988/89: KU2

Lag om ändring i regeringsformen                                Bilaga 8 a

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 och 14 §§ regeringsformen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

2 kap.
12 §
De fri- och rättigheter som avses De fri- och rättigheter som avses
i I § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i i I § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i
11 § andra stycket får, i den ut- 11 § andra stycket får, i den ut­
sträckning som 13-16 §§ med- sträckning som 13-16 §§ med­
giver, begränsas genom lag eller ge- giver, begränsas genom lag. Efter
nom annan författning efter bemyn- bemyndigande i lag får de begrän-
digande i lag enligt 8 kap. 7 § förs- sas genom annan författning /' de
ta stycket 7 eller 10 §.
               fatt som anges i 8 kap. 7 § första

stycket 7 och 10 §. / samma ord­ning får mötesfriheten och demon­strationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gä utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till def ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt atf den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begräns­ning får ej göras enbart pä grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det aft det första utskoffsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättede­lar av de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt gilfighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår

1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under
utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till
intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2.    husrannsakan eller liknande inträng eller

3.    frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida

tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

14 §

Mötesfriheten   och   demonstra-   Mötesfriheten   och   demonstra-

fionsfrihefen får begränsas endast tionsfrihefen får begränsas av hån-
av hänsyn //// rikets säkerhet, till syn till ordning och säkerhet vid
ordning och säkerhet vid samman- sammankomsten eller demonstra-
komsten eller demonstrationen el- tionen eller till trafiken. I övrigt får
ler till trafiken eller för att motver- dessa friheter begränsas endast av
ka farsot.
                                    hänsyn till rikets säkerhet eller för

att motverka farsot.

Föreningsfriheten far begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar              -

vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

 Reoerinacformen r»mtr\Fr'l-t 10SS*ftAft


Förslag till                                                                   1988/89:KU2

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen                     Bilaga 8 b

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen'

dels att 1 kap. 8 §, 5 kap. 1, 2, 8, 9 och 14 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. I, 3-6

och 8 §§, 10 kap. 11 § samt 12 kap. 3 § skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 16 §, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 kap. 8§

Privilegier å skrifters utgivande må icke meddelas; regeringen dock obetaget att förnya sådana till all­männa inrättningars understöd re­dan förtänta privilegier, varje gång på högst tjugu år.

Om den rätt, som Ullkommer Om den rätt, som tillkommer
upphovsman till litterärt eller upphovsman till litterärt eller
konstnärligt verk eller framställare konstnärligt verk eller framställare
av fotografisk bild, och om förbud av fotografisk bild, om upphovsrät-
mot att återgiva litterärt eller konst- ten närstående rättigheter och om
oärligt verk pä ett sätt, som kränker förbud mot att återgiva litterärt el­
den andliga odlingens intressen, ler konstnärligt verk på ett sätt,
gälle vad i lag är stadgat.
           som kränker den andliga odlingens

intressen, gälle vad i lag är stadgat.

5 kap.

1 §

Ägare till periodisk skrift skall     Ägare till periodisk skrift skall

vara    svensk    medborgare    eller     vara    svensk    medborgare    eller

svensk juridisk person, om ej annat     svensk juridisk person, llagfårfö-

föreskrives i lag.                           reskrivas att även utlänning med

hemvist i riket får vara ägare till sådan skrift.

2§ För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk med-    Utgivare skall vara svensk med-

borgare, om ej annat föreskrives i     borgare. / lag får föreskrivas att
tag. Han skall äga hemvist inom     även utlänning får vara utgivare.
riket. Ej mä den vara utgivare som
      Utgivare skall äga hemvist inom

är omyndig eller i konkurstillstånd.      riket. Ej må den vara utgivare som

är omyndig eller i konkurstillstånd.

Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att

upphöra, äligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses

samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående

sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid

' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.                                                      26


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      1J88/89:KU2

anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit    ''

del av anmälan.

Om utgivningsorten eller utgiv­ningsplanen ändras, skall ägaren genast anmäla det till den myndig­het som avses i4 §.

9§ För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare. Ställföreträdare utses av utgivaren. Dä ställföreträdare utsetts, skall anmä­lan därom göras hos myndighet som avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i        Angående ställföreträdare gälle i

övrigt vad i 2 § andra stycket är  övrigt vad i 2 § andra och tredje

stadgat. Kommer utgivarens upp-       styckena är stadgat. Kommer utgi-

drag att upphöra, vare även upp-       vårens uppdrag aft upphöra, vare

draget som ställföreträdare förfal-      även  uppdraget  som   ställföreträ-

let.                                             dåre förfallet.

14 §

Underlåter ägaren till en peri­odisk skrift att enligt 8 § anmäla ny utgivningsort eller ny utgivnings-plan, skatt han dömas till böter, högst ettusen kronor. Överträder utgivare vad i 11 § är        Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet,   vare   straffet   böter,     föreskrivet,   vare   straffet   böter, lägst femtio och högst femhundra     högst ettusen kronor. Vad nu sagts kronor. Vad nu sagts gälle ock ställ-     gälle ock ställföreträdare, vilken in-företrädare, vilken inträtt som utgi-     frätt som utgivare, vare.

6 kap.

Saknar skrift, som avses i 4 kap.
   Saknar skrift, som avses i 4 kap.

2 § första stycket, där föreskriven 2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt I kap. 5 § första uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, stycket 2 ä skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med böter, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femltundra högst ettusen kronor. kronor.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett är.


27


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      1988/89:KU2

7 kap.                                                                                             Bilaga 8 b

I § Med  tryckfrihetsbrott  förstås  i        Med  fryckfrihetsbrott  förstås  i denna förordning brott, som inne-     denna förordning de gärningar som Jättar   otillåtet   yttrande   i   tryckt     anges 14 och 5 §§. skrift eller otillåtet offentliggöran­de genom sådan skrift.

3§ Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan atf svara enligt 8 kap,, medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

1.  högförräderi, Mppror,/a«(/5/ö/'- 1. högförräderi, spioneri, grovt räderi, landssvek, spioneri, grovt           spioneri, grov obehörig befattning spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, lands­med hemlig uppgift eller försök, förräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till så-   förberedelse eller stämpling till så­dant brott;                                                                        dant brott;

2.  oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahällande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3.  uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i sär­skild lag,

gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i I kap. 1 § Qärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke I, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.

Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall gälla också i fråga om förslag till före­skrifter som avses i första stycket 3.


Med beaktande av det i 1 kap.
          Med beaktande av det i I kap.
angivna syftet med en allmän tryck-
angivna syftet med en allmän tryck­
frihet skall såsom otillåtet yttrande
frihet skall såsom tryckfrihetsbrott
i tryckt skrift anses sådan enligt lag
anses följande gärningar, om de
strafjbar framställning som inne-
begås genom tryckt skrift och är
fattar:
                                                           straffbara enligt lag:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bi­
stånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppså­
tets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;


28


 


Nuvarande lydelse

3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller be­slut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmak­ten skall sålunda framtvingas eller


Föreslagen lydelse

3. spioneri, varigenom någon för
att gå främmande makt till hända
obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, till-
verkningssätt, underhandlingar,
beslut eller något förhållande i öv­
rigt, vars uppenbarande för främ­
mande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets
säkerhet, vare sig uppgiften är rik­
tig eller ej;

försök, förberedelse eller stämp­ling till sådant spioneri;

4. obehörig befattning med hem­
lig uppgift, varigenom någon utan
syfte att gå främmande makt till
hända obehörigen befordrar, läm­
nar eller röjer uppgift rörande nå­
got förhållande av hemlig natur,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för rikets
försvar eller för folkförsörjningen
vid krig eller av krig föranledda ut­
omordentliga förhållanden eller el­
jest för rikets säkerhet, vare sig
uppgiften år riktig eller ej;

försök eller förberedelse till så­dan obehörig befattning med hem­lig uppgift;

stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vil­ken bedömning sårskilt skall beak­tas om gärningen innefattade till­handagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig be­skaffenhet med hänsyn till på­gående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst be-trotts honom;

5.  vårdslöshet med hemlig upp­gift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;

6.  uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller be­slut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmak­ten skall sålunda framtvingas eller


1988/89:KU2 Bilaga 8 b


29


 


Nuvarande lydelse

hindras, såframt gärningen innebär

Föreslagen lydelse

hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;        fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;


1988/89:KU2 Bilaga 8 b


7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestäm­melser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlös­het, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrädisk gär­ning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden;

4. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestäm­melser om sådant brott äga tillämp­ning, någon förleder krigsfolk hö­rande till rikets eller med riket för­bunden stats krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till myteri, trolöshet eller modlöshet eller genom osann fram­ställning sprider misströstan bland allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är //// men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekom­mer, för motståndsverksamheten;

försök,  förberedelse  eller stämpling till sådant landsförtäderi eller landssvek;


5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begär gärning som avses under 4;

7. ryktesspridning till fara för ri­kets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkom­ma sådant rykte eller påstående;

6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldig­het eller ohörsamhet mot myndig­het;

8. hot mot eller missaktning för folkgrupp eller annan sådan gmpp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur-


8.  landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;

9.  ryktesspridning till fara för ri­kets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståen­den, som är ägnade atf framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller på-ståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller mod­löshet;

 

10.   uppvigling, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgeriig skyldighet eller ohör­samhet mot myndighet eller åsido­sättande av vad som åligger krigs­man i tjänsten;

11.   hets mot folkgrupp, varige­nom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgmpp eller an­nan sådan gmpp av personer med


30


 


Nuvarande lydelse

sprung eller med viss trosbekän­nelse;

12. barnpornografibroff, varige­nom någon skildrar barn i porno­grafisk bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är för­svarlig.

9. förtal, varigenom någon utpe­
kar annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller
eljest lämnar uppgift som är ägnad
att utsätta denne för andras miss­
aktning, dock ej om det med hän­
syn till om-jtändigheterna var för­
svarligt att lämna uppgift i saken
och han visar atf uppgiften var sann
eller att han hade skälig gmnd för
den;

10.    förtal av avliden, om gärning
som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne;

//. förolämpning, varigenom nå­gon smädar annan genom krän­kande tillmäle eller beskyllning el­ler genom annat skymfligt beteende mot honom; eller


Förestagen lydelse

anspelning pä ras, hudfärg, natio­nellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse;

12.  barnpornografibrott, varige­nom någon skildrar barn i porno­grafisk bild med uppsåt aft bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är för­svarlig;

13.  olaga våldsskildring, varige­nom någon I bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bil­den sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvartig;

14.  förtal, varigenom någon utpe­kar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad aft utsätta denne för andras miss­aktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör till­komma den avlidne, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;

15.  förolämpning, varigenom nå­gon smädar annan genom krän­kande tillmäle eller beskyllning el­ler genom annat skymfligt beteende mot honom.


1988/89:KU2 Bilaga 8 b



Såsom otillåtet offentliggörande i tryckt skrift skall anses sådan en­ligt lag straffbar gärning som inne­fattar:

1.   offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjan­de skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet;

2.   uppsåtligt offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;

3. röjande av uppgift, varigenom


Som tryckfrihetsbrott skall anses också sådana gärningar, begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt lag, som innebär att någon

t. uppsåtligen offentliggör all­män handling som ej är tillgänglig för envar, om han fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i där­med Jämförbart förhållande:

2. offentliggör uppgift och därvid


31


 


Nuvarande lydelse

den som enligt 8 kap. svarar för skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen.


Föreslagen lydelse

uppsåtligen åsidosätter tystnads­plikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen;

3. när riket är i krig eller omedel­bar krigsfara offentliggör uppgift omförhållanden vilkas röjande en­ligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i4 §.


1988/89:KU2 Bilaga 8 b


 


6§ Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 gälle ock då brottet är atf anse som tryckfrihetsbrott.


§§,


 


Angående enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 9, 10 eller 11, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att do­men skall införas i skriften.


Angående enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 74 eller 15, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att do­men skall införas i skriften.



I samband med konfiskering av periodisk skrift mä, dä fråga är om något av de brott som avses i 4 § 1—3, 4, såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7, med­delas förbud att utgiva skriften un­der viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader frän det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts mä dock med­delas allenast då riket befinner sig i krig.

I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § / -4, eller sådant enligt 5 § 1 otillå­tet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befatt­ning med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock med­delas allenast då riket befinner sig i krig.

-Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgiv­ningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål pä gmnd av brott.


10 kap. II §


Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvars­makten tryckt skrift, som uppen­bart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § strafTbar uppvigling att krigs­man därigenom kan förledas åsido­sätta sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av befattningshavare.


Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvars­makten tryckt skrift, som uppen­bart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigs­man därigenom kan förledas åsido­sätta vad som åligger honom i tjänsten, får skriften efter beslut av


32


 


Nuvarande lydelse

som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i av-bidan på förordnande om beslag ta­gas i förvar.

Föreslagen lydelse

befattningshavare, som enligt lag skall avgöra frågor om disciplinan­svar beträffande personal vid av­delningen, i avbidan pä förord­nande om beslag tagas i förvar.

Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmel­ser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften skall kvarbliva i förvar.


1988/89:KU2 Bilaga 8 b


12 kap.


För varje län skola utses jury­män, fördelade i två gmpper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gmppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.


För varje län skall utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymän­nen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid all­män domstol eller allmän förvalt­ningsdomstol.

16 §

För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig får före­skrifter om anstånd med val av jurymän och om undantag från ju­rymäns rätt att avsäga sig sitt upp­drag meddelas i lag eller, efter be­myndigande i lag, av regeringen genom förordning.


 


Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

3 Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 2


33


 


Förslag till                                                                   1988/89:KU2

Lag om ändring i regeringsformen                                Bilaga 9 a

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 10 §§ regeringsformen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 kap.

Rösträtt vid val till riksdagen till-
   Rösträtt vid val till riksdagen till-

kommer svensk medborgare som är kommer svensk medborgare som är bosatt i riket. Om rösträtt för bosatt i riket. Om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt svensk medborgare som ej är bosatt i riket finns bestämmelser i lag. Den i riket finns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderton års som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen eller som ålder senast på valdagen har ej röst-är omyndigförklarad av domstol rätt. har ej rösträtt.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

10 §
Endast den som uppfyller villko-
    Endast den som uppfyller villko-

ren för rösträtt och som är myndig ren för rösträtt kan vara ledamot av
kan vara ledamot av riksdagen eller riksdagen eller ersättare för leda­
ersättare för ledamot.
                mot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringsformen omlryckl 1985:866.

34


 


Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 5 kap.  2 §,  11  kap. 3 § och 12 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen' skall ha följande lydelse.


1988/89:KU2 Bilaga 9 b


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


5 kap.

För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänning får vara utgivare.

Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.

Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är underårig eller i konkurstillstånd el­ler som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag.

11 kap.


Har någon som laga ställföreträ­dare för juridisk person eller som förmyndare eller god man atf svara för enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott, må anspråket gö­ras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren eller gode mannen för­ordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.


3§

Har någon som laga ställföreträ­dare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridis­ka personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnafs, om och i den omfattning sådant anspråk eljest en­ligt lag/år göras gällande.


 


12 kap. 5§

Till jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosat­ta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhef, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och me­ningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.


Till jurymän skola utses svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdö­mesgillhet, självständighet och rätt­rådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och me­ningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.

 Med nuvarande lydelse avses i KU 1987/88:36 föreslagen lydelse.


35


 


Förslag till                                                                   ]988/89:KLJ2

Lag om ändring i regeringsformen                               Bilaga 10

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 och 14 §§ samt 3 kap. 2 och 10 §§
regeringsformen' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
                       Föreslagen lydelse

2 kap.
12 §
De fri- och rätfigheter som avses De fri- och rättigheter som avses
i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i i I § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i
11 § andra stycket får, i den ut- 11 § andra stycket får, i den ut­
sträckning som 13-16 §§ med- sträckning som 13-16 §§ med­
giver, begränsas genom lag eller ge- giver, begränsas genom lag. Efter
nom annan författning efter bemyn- bemyndigande i lag får de begrän-
digande i tag enligt 8 kap. 7 § förs- sas genom annan författning i de
ta stycket 7 eller 10 §.
               fall som anges i 8 kap. 7 § första

stycket 7 och 10 §. / samma ord­ning får mötesfriheten och demon­strationsfriheten begränsas även i    • de fall som  anges  i  14 § första stycket andra meningen.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokrafiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn fill det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begräns­ning får ej göras enbart på gmnd av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, pä yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det aft det första utskotfsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättede­lar av de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår

1.  förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighällande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2.  husrannsakan eller liknande intrång eller

3.    frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskoftet prövar för riksdagens vidkommande humvida

tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

14 §

Mötesfriheten och demonstra- Mötesfriheten och demonstra­
tionsfriheten får begränsas endast tionsfrihefen får begränsas av hän-
av hänsyn till rikets säkerhet, till syn till ordning och säkerhet vid
ordning och säkerhet vid samman- sammankomsten eller demonstra-
komsten eller demonstrationen el- tionen eller till trafiken. 1 övrigt får
ler till trafiken eller för att motver- dessa friheter begränsas endast av
ka farsot.
                                    hänsyn till rikets säkerhet eller för

att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar             36

vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgmpp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt urspmng.

' Regeringsformen omtryckt 1985:866.


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 1988/89:KU2

3 kap.                                                                          Bilaga 10

2§ RösträU vid val till riksdagen till- Rösträtt vid val till riksdagen till­kommer svensk medborgare som är kommer svensk medborgare som är bosatt i riket. Om rösträtt för bosatt i riket. Om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt svensk medborgare som ej är bosatt i riket finns bestämmelser i lag. Den i riket finns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderton års som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen eller som ålder senast på valdagen har ej röst-är amyndigförklarad av domstol rätt. har ej rösträtt.

Frågan humvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

10 §
Endast den som uppfyller villko-        Endast den som uppfyller villko­
ren för rösträtt och som är myndig     ren för rösträtt kan vara ledamot av
kan vara ledamot av riksdagen eller    riksdagen eller ersättare för leda­
ersättare för ledamot.
            mot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

37 4 Riksdagen 1988/89. 4 saml. Nr 2


Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen'

dels atf 1 kap. 8 §, 5 kap. 1, 2,8, 9 och 14 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 1, 3-6 och

8 §§, 10 kap. 11 §, 11 kap. 3 § samt 12 kap. 3 och 5 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att def i förordningen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 16 §, av

följande lydelse.


1988/89: KU2 Bilaga 11


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 kap. 8§


Privilegier å skrifters utgivande må icke meddelas; regeringen dock obetaget att förnya sådana till all­männa inrättningars understöd re­dan förtänta privilegier, varje gång på högst tjugu år.

Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnäriigt verk eller framställare av fotografisk bild, och om förbud mot att återgiva litterärt eller konst­närligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat.


Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, om upphovsrät­ten närslående rättigheter och om förbud mot att återgiva litterärt el­ler konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat.


5 kap. 1 §

Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person, om ej annat föreskrives i lag.

Ägare fill periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. I lag får fö­reskrivas art även utlänning med hemvist i riket får vara ägare till sådan skrift.


2§ För periodisk skrift skall finnas en utgivare.


Utgivare skall vara svensk med­borgare, om ej annat föreskrives i lag. Han skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.


Utgivare skall vara svensk med­borgare. / lag får föreskrivas att även utlänning får vara utgivare.

Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är underårig eller i konkurstillstånd el­ler som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag.


 


Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att

upphöra, åligge ägaren atf genast draga försorg om att ny utgivare utses

samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående

sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid


38


' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                      1988/89:KU2

anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit   

del av anmälan.

Om utgivningsorten eller utgiv­ningsplanen ändras, skall ägaren genast anmäla det till den myndig­het som avses i 4 §.

9§ För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare. Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmä­lan därom göras hos myndighet som avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren atf han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i Angående ställföreträdare gälle i

övrigt vad i 2 § andra stycket är övrigt vad i 2 § andra och tredje

stadgat.  Kommer utgivarens upp- styckena är stadgat. Kommer utgi-

drag att upphöra, vare även upp- vårens uppdrag att upphöra, vare

draget som ställföreträdare förfal- även  uppdraget   som  ställföreträ-

let.                                                                       dåre förfallet.

14 §

Underlåter ägaren  till en peri­odisk skrift att enligt 8 § anmäla ny utgivningsort eller ny utgivnings-plan, skall han dömas till böter, högst ettusen kronor. Överträder utgivare vad i 11 § är        Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet,   vare   straffet   böter,     föreskrivet,   vare   straffet   böter, lägst femtio och högst femhundra     högst ettusen kronor. Vad nu sagts kronor. Vad nu sagts gälle ock ställ-     gälle ock ställföreträdare, vilken in-företrädare, vilken inträtt som utgi-     trätt som utgivare, vare.

6 kap.

Saknar skrift, som avses i 4 kap.
   Saknar skrift, som avses i 4 kap.

2 § första stycket, där föreskriven 2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 § första uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, stycket 2 å skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med böter, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra högst ettusen kronor. kronor.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett år.


39


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     1988/89:KU2

7 kap.                                                                                            Bilagall

1 § Med tryckfrihetsbrott förstås i        Med  fryckfrihetsbrott förstås i denna förordning brott, som inne-     denna förordning de gärningar som fattar   otillåtet   yttrande   i   tryckt     anges 14 och 5 §§. skrift eller otillåtet offentliggöran­de genom sådan skrift.

3§ Om någon lämnar meddelande, som avses i I kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

1.  högförräderi, uppror, landsför- I. högförräderi, spioneri, grovt räderi. landssvek, spioneri, grovt  spioneri, grov obehörig befattning spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, lands­med hemlig uppgift eller försök, förräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till så-   förberedelse eller stämpling till så­dant brott;                                                                        dant brott;

2.  oriktigt utlämnande av allmän handting som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3.  uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i sär­skild lag,

gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.

Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall gälla också i fråga om förslag till före­skrifter som avses i första stycket 3.


Med beaktande av det i 1 kap.
          Med beaktande av det i I kap.
angivna syftet med en allmän tryck-
angivna syftet med en allmän tryck­
frihet skall såsom otillåtet yttrande
frihet skall såsom tryckfrihetsbrott
i tryckt skrift anses sådan enligt lag
anses följande gärningar, om de
straffbar framställning som inne-
begås genom tryckt skrift och är
fattar:
                                                           straffbara enligt lag:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakfen skall med utländskt bi­
stånd framtvingas eller hindras, såframt gämingen innebär fara för uppså­
tets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;


40


 


Nuvarande lydelse

3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller be­slut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmak­ten skall sålunda framtvingas eller


Föreslagen lydelse

3. spioneri, varigenom någon för
att gå främmande makt till hända
obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, till-
verkningssätt, underhandlingar,
beslut eller något förhållande i öv­
rigt, vars uppenbarande för främ­
mande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets
säkerhet, vare sig uppgiften är rik­
tig eller ej;

försök, förberedelse eller stämp­ling till sådant spioneri;

4. obehörig befattning med hem­
lig uppgift, varigenom någon utan
syfte att gå främmande makt till
hända obehörigen befordrar, läm­
nar eller röjer uppgift rörande nå­
got förhållande av hemlig natur,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för rikets
försvar eller för folkförsörjningen
vid krig eller av krig föranledda ut­
omordentliga förhållanden eller el­
jest för rikets säkerhet, vare sig
uppgiften är riktig eller ej;

försök eller förberedelse till så­dan obehörig befattning med hem­lig uppgift;

stämpling titt sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vil­ken bedömning särskilt skall beak­tas om gärningen innefattade till­handagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig be­skaffenhet med hänsyn till på­gående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst be-trotts honom;

5.  vårdslöshet med hemlig upp­gift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;

6.  uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller be­slut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmak­ten skall sålunda framtvingas eller


1988/89:KU2 Bilaga 11


41


 


.'Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

hindras, såframt gärningen innebär     hindras, såframt gämingen innebär
fara för uppsåtets förverkligande;
       fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;


1988/89:KU2 Bilaga 11


 


4. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestäm­
melser om sådant brott äga tillämp­
ning, någon förleder krigsfolk hö­
rande till rikets eller med riket för­
bunden stats krigsmakt eller andra
som äro verksamma för försvaret
av riket till myteri, trolöshet eller
modlöshet eller genom osann fram­
ställning sprider misströstan bland
allmänheten eller begår annan dylik
förrädisk gärning som är //// men för
försvaret eller för folkförsörjningen
eller, om riket är helt etter delvis
ockuperat av främmande makt
utan att militärt motstånd förekom­
mer, för motståndsverksamheten;

försök,  förberedelse  eller stämpl landssvek;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad
därigenom någon av oaktsamhet
begår gärning som avses under •4,-

7. ryktesspridning till fara för ri­kefs säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikefs säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkom­ma sådant rykte eller påslående;

6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldig­het eller ohörsamhet mot myndig­het;

8. hot mot eller missaktning för folkgmpp eller annan sådan gmpp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur-


7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestäm­melser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar etter förleder dem till myteri, trolöshet eller modlös­het, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begär annan liknande förrädisk gär­ning som är ägnad atl medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd ål fienden;

ing till  sådant  landsförräderi  eller

8.  landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;

9.  ryktesspridning fill fara för ri­kets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståen­den, som är ägnade att framkalla fara för rikefs säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller po-ståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller mod­löshet;

 

10.   uppvigling, varigenom någon uppmanar etter eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohör­samhet mot myndighet eller åsido­sättande av vad som åhgger krigs­man i tjänsten;

11.   hets mot folkgrupp, varige­nom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgmpp eller an­nan sådan gmpp av personer med


42


 


Nuvarande lydelse

spmng eller med viss trosbekän­nelse;

12. barnpornografibroff, varige­nom någon skildrar barn i porno­grafisk bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn fill omständigheterna är för­svarlig.

9.   förtal, varigenom någon utpe­kar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras miss­aktning, dock ej om det med hän­syn till om'-tändigheterna var för-svariigt aft lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;

10.förtal av avliden, om gärning som avses under 9 är sårande för de efterievande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne;

11.    förolämpning, varigenom nå­
gon smädar annan genom krän­
kande tillmäle eller beskyllning el­
ler genom annat skymfligt beteende
mot honom; etter


Föreslagen lydelse

anspelning på ras, hudfärg, natio­nellt eller etniskt urspmng eller trosbekännelse;

12.  barnpomografibrott, varige­nom någon skildrar barn i porno­grafisk bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är för­svarlig;

13.  olaga våldsskildring, varige­nom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bil­den sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;

14.  förtal, varigenom någon utpe­kar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad atf utsätta denne för andras miss­aktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är särande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör till­komma den avlidne, dock ej om def med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar atf uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;

na-rän-

15. förolämpning, varigenom gon smädar annan genom kran kände tillmäle eller beskyllning el­ler genom annat skymfligt beteende mot honom.


1988/89:KU2 Biläga 11



Såsom otillåtet offentliggörande i tryckt skrift skall anses sådan en­ligt lag straffbar gärning som inne­fattar:

1.   offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjan­de skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet;

2.   uppsåtligt offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;

3. röjande av uppgift, varigenom


Som tryckfrihetsbrott skall anses också sådana gärningar, begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt tag, som innebär att någon

1.  uppsåtligen offentliggör all­
män handling som ej är tillgänglig
för envar, om han fått tillgång till
handlingen i allmän tjänst, under
utövande av tjänsteplikt etter i där­
med jämförbart förhållande;

2.   offentliggör uppgift och därvid


43


 


Nuvarande lydelse

den som enligt 8 kap. svarar för skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen.


Föreslagen lydelse

uppsåtligen åsidosätter tystnads­plikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen;

3. när riket är i krig eller omedel­bar krigsfara offentliggör uppgift om förhållanden vilkas röjande en­ligt lag innefattar annat brott mot rikels säkerhet än som anges i 4 §.


1988/89:KU2 Bilaga 11


6§ Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.


Angående enskilt anspråk på grund av fryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 9, 70 eller //, må ock, då fråga är om periodisk skrift, pä yrkande förordnas att do­men skall införas i skriften.


Angående enskilt anspråk på gmnd av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § /4 eller 15, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att do­men skall införas i skriften.


8§


I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om något av de brott som avses i 4 § 1-3, 4, såvida det brottet är att anse som grovt, saml 6 och 7, med­delas förbud att utgiva skriften un­der viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock med­delas allenast då riket befinner sig i krig.

I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § 1-4, eller sådant enligt 5 § 1 otillå­tet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befatt­ning med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader frän det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock med­delas allenast då riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgiv­ningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på gmnd av brott.


10 kap. 11 §


Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvars­makten tryckt skrift, som uppen­bart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigs­man därigenom kan förledas åsido­sätta sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av befattningshavare.


Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvars­makten tryckt skrift, som uppen­bart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigs­man därigenom kan föriedas åsido­sätta vad som åligger honom i tjänsten, får skriften efter beslut av


44


 


Nuvarande lydelse

som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i av­bidan på förordnande om beslag ta­gas i förvar.

Föreslagen lydelse

befattningshavare, som enligt lag skall avgöra frågor om disciplinan­svar beträffande personal vid av­delningen, i avbidan på förord­nande om beslag tagas i förvar.

Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmel­ser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften skall kvarbhva i förvar.


1988/89:KU2 Bilaga 11


II kap.


3§

Har någon som laga ställföreträ­dare för juridisk person eller som förmyndare eller god man att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, mä anspråket gö­ras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren eller gode mannen för­ordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.


Har någon som laga ställföreträ­dare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på gmnd av tryckfrihefsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridis­ka personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest en­ligt lagfar göras gällande.


12 kap. 3§


För varje län skola utses jury­män, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gmppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.


För varje län skall utses jurymän, fördelade i två gmpper med sexton jurymän i första gmppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymän­nen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid all­män domstol eller allmän förvalt­ningsdomstol.


 


Till jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosat­ta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och me-ningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.



Till jurymän skola utses svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdö­mesgillhet, självständighet och rätt­rådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgmpper och me­ningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara jury man.


45


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     1988/89:KU2

16 §                                                                                             "Sl

För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig får före­skrifter om anstånd med val av jurymän och om undantag från ju­rymäns rätt att avsäga sig sitt upp­drag meddelas i lag eller, efter be­myndigande i lag, av regeringen genom förordning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.


46


 


Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2 och 7.1.1 i riksdagsordningen' skall ha följande lydelse.


1988/89: KU2 Bilaga 12


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse 3 kap. 3.8.3


 


Om förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgälds-kontoret, riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer i annan fråga än som avses i 8§ första stycket första punkten föreskrives sårskilt.


Om förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, riksdagens ombuds­män, och riksdagens revisorer i an­nan fråga än som avses i 8 § första stycket första punkten föreskrives särskilt.


4 kap. 4.6.1


Konstitutionsutskoftet skall, ut­över sina uppgifter enligt 4§, bere­da ärenden om lagstiftning i konsti­tutionella och allmänt förvaltnings­rättsliga ämnen, ärenden om press-eller partistöd, lagstiftning om ra­dio, television och film liksom and­ra ärenden som angår yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet, övriga ärenden om riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riks­banken, riksgäldskontoret och riks­dagens revisorer, ärenden om med­givande från riksdagen att väcka ta­lan mot riksdagsledamot eller att in­gripa i hans personliga fnhef samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen.


Konstitutionsutskottet skall, ut­över sina uppgifter enligt 4§, bere­da ärenden om lagstiftning i konsti­tutionella och allmänt förvaltnings­rättsliga ämnen, ärenden om press-eller partistöd, lagstiftning om ra­dio, television och film liksom and­ra ärenden som angår yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet, övriga ärenden om riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riks­banken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riks­dagen att väcka talan mot riksdags­ledamot eller att ingripa i hans per­sonliga frihet samt ärenden av all­män betydelse för den kommunala självstyrelsen.


4.6.2


Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5§ första stycket, bereda ärenden om penning-, kre­dit- och valutapolitiken, om riks­gäldskontoret och riksdagens revi­sorer. Det skall vidare bereda ären­den av allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt ären­den om statlig statistik, redovis­ning, revision och rationalisering, om statens egendom och upphand-


Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5§ första stycket, bereda ärenden om penning-, kre­dit-, valuta- och statsskuldspoUtiken samt riksdagens revisorer. Det skall vidare bereda ärenden av allmän betydelse för den kommunala eko­nomin samt ärenden om statlig stati­stik, redovisning, revision och rafio­nalisering, om statens egendom och upphandling i allmänhet och förvalt-


 


' Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.


47


 


Nuvarande lydelst

ling i allmänhet och förvaltnings­ekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda budget­tekniska ärenden, granska beräk­ningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.


Föreslagen lydelse

ningsekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesom­råde. Utskottet skall även bereda budgettekniska ärenden, granska beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.


1988/89:KU2 Bilaga 12


 


7 kap. 7.1.1'

Utöver de val som kammaren för­rättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den företa­ga val fill

1.  riksgäldsfullmäktige,

2.  Nordiska rådets svenska de­legation,

3.  Europarådets svenska delega­tion,

4.  svenska delegationen till Euro­peiska frihandelssammanslutning-ens (EFTA) parlamenfarikerkom-mitté,

5.  styrelsen för Stiftelsen Riksban­kens jubileumsfond.


Utöver de val som kammaren för­rättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den företa­ga val till

1.  Nordiska rådets svenska de­legation,

2.  Europarådets svenska delega­tion,

3.  svenska delegationen till Euro­peiska frihandelssammanslutning-ens (EFTA) parlamentarikerkom­mitté,

4.  styrelsen för Stiftelsen Riksban­kens jubileumsfond.


5.   Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

6.   Motion får avlämnas med anledning av den berättelse som avges över förvaltningen av riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89.


'Senaste lydelse 1986:261.


48


 


Förslag till                                                     1988/89:KU2

Lag om ändring i lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på     Bilaga 13 tryckfrihetsförordningens område

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse


Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott
som avses i 7 kap. 4 § I - 7 eller 5 § 7 som avses i 7 kap. 4 § 1 - 70 eller 5 §
tryckfrihetsförordningen får väckas 3 tryckfrihetsförordningen får väck-
endast efter regeringens medgi- as endast efter regeringens medgi­
vande,
                                        vande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


49


 


Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.


1988/89:KU2 Bilaga 14


 


Nuvarande lydelse

16 1 Av friheten enligt 1 kap. 1 § tryck­frihetsförordningen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2 samt 5 § 1 och 2 samma förordning. De fall av upp­såtligt åsidosättande av tystnads­plikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § i tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av


Föreslagen lydelse kap.

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen atf medde­la och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda fri­het enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där tyst­nadsplikten följer av


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1988:9. = Senaste lydelse 1988:578.


50