Konstitutionsutskottets betänkande

Vilande grundlagsändringar m.m.

1988/89

KU2

Vilande förslag m.m.

Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom två
likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas förrän det efter
det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda
riksdagen har samlats. Av 5 kap. 12 § riksdagsordningen (RO) framgår att
slutligt beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov till
senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.

Av 8 kap. 16 och 17 §§ RF följer att RO kan ändras genom två likalydande
beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval eller genom ett beslut
med kvalificerad majoritet.

Enligt p. 9 övergångsbestämmelserna till RF stiftas, ändras eller upphävs
lagen om svenska kyrkan på samma sätt som huvudbestämmelserna i RO.

Konstitutionsutskottet skall enligt 3 kap. 16 § RO till kammaren för slutligt
beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen.
Enligt en bestämmelse i 4 kap. 8 § RO skall utskottet till sådan
anmälan foga yttrande i ärendet.

Under 1987 och 1988 har riksdagen beslutat om vissa ändringar i
regeringsformen, riksdagsordningen, tryckfrihetsförordningen och lagen om
svenska kyrkan.

De vilande förslagen avser:

1. Vissa tekniska frågor beträffande handläggningen av förhandlingsfrågor
för arbetstagare hos riksdagen (förslag till lag om ändring i regeringsformen -riksdagsbeslut 1987-02-18), bilaga 1.

2. Ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret m.m. (förslag till lagar om
ändring i regeringsformen och riksdagsordningen - riksdagsbeslut
1987-10-28), bilaga 2.

3. De offentliga organens verksamhet vid krig och krigsfara (förslag till lag
om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1988-02-10), bilaga 3.

4. Grundlagsfäst integritetsskydd på dataområdet (förslag till lag om ändring
i regeringsformen - riksdagsbeslut 1988-02-24), bilaga 4.

5. Rätten att besluta om resning m.m. (förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut 1988-04-06),
bilaga 5.

1 Riksdagen 1988/89. 4sami. Nr 2

6. Kyrklig lagstiftning beträffande ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan, m.m. (förslag till lagar om ändring i regeringsformen och
lagen (1982:942) om svenska kyrkan - riksdagsbeslut 1988-04-08), bilaga 6.

7. Tidsfristen för grundlagsändring (förslag till lag om ändring i regeringsformen
- riksdagsbeslut 1988-04-08), bilaga 7.

8. Grundlagsändringar angående tryckfriheten samt mötes- och demonstrationsfriheterna
(förslag till lagar om ändringar i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut 1988-05-18), bilaga 8.

9. Avskaffande av omyndigförklaring som rösträtts- och valbarhetshinder
m.m. (förslag till lagar om ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen
- riksdagsbeslut 1988-05-25), bilaga 9.

För information om förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar
utskottet till beträffande 1. motion 1985/86:K231 och KU 1986/87:19,
beträffande 2. proposition 1986/87:143 och KU 1987/88:1, beträffande 3.
proposition 1987/88:6 och KU 1987/88:16, beträffande 4. proposition 1987/
88:57 och KU 1987/88:19, beträffande 5. proposition 1987/88:58 och KU
1987/88:35, beträffande 6. proposition 1987/88:31 och KU 1987/88:30,
beträffande 7. proposition 1987/88:22 och KU 1987/88:32, beträffande 8.
proposition 1986/87:151 och KU 1987/88:36 samt beträffande 9. proposition
1987/88:32 och KU 1987/88:33. Förslagen redovisas också i den av riksdagen
inför 1988 års val utgivna skriften Vilande grundlagsförslag.

Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens
slutliga beslut. I samband härmed behandlar utskottet ett i proposition
1986/87:143 (ärende 2 ovan) framlagt förslag om ändringar i vissa av
riksdagsordningens tilläggsbestämmelser. Utskottet tar vidare upp två
följdändringar till förslagen i proposition 1986/87:151 (ärende 8 ovan).

Utskottet
Vilande förslag

Under 1987 och 1988 har riksdagen som vilande antagit vissa ändringar i
grundlag, i riksdagsordning och i lagen (1982:942) om svenska kyrkan i
enlighet med vad som angetts i det föregående. Med hänvisning till vad som
från utskottets sida i dessa delar anförts vid ärendenas första behandling (KU
1986/87:19,1987/88:1,1987/88:16,1987/88:19,1987/88:35,1987/88:30,1987/
88:32, 1987/88:36 och 1987/88:33) tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt
antar de föreliggande förslagen. Med anledning av att förslag till ändring av 5
kap. 2 § tryckfrihetsförordningen förts fram såväl i betänkande KU 1987/
88:36 (ärende 8 ovan) som i betänkande KU 1987/88:33 (ärende 9 ovan) -förslagen avser sakligt sett olika frågor i paragrafen - har utskottet
sammanfört de i de båda ärendena framlagda förslagen till ändringar i
regeringsformen resp. tryckfrihetsförordningen i två bilagor (bilagorna 10
och 11).

1988/89: KU2

2

Följdändringar

1988/89 :KU2

I proposition 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap
för riksgäldskontoret föreslås, såvitt nu är i fråga, att riksdagen antar förslag
till ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser 3.8.3, 3.13.1, 4.6.1,
4.6.2 och 7.1.1 (prop. s. 5 f.).

Ändringsförslagen är en följd av förslaget att huvudmannaskapet för
riksgäldskontoret skall föras över från riksdagen till regeringen. Utskottet
tillstyrker ändringarna i tilläggsbestämmelserna 3.8.3 och 4.6.1.

Tilläggsbestämmelsen 3.13.1 har numera upphört att gälla (SFS 1988:899).
Detta medför att förslaget om ändring i bestämmelsen skall utgå och att den
föreslagna övergångsbestämmelsen gällande nämnda bestämmelse måste
justeras.

Tilläggsbestämmelsen 4.6.2 innehåller en uppräkning av de ärenden som
det ankommer på finansutskottet att bereda. Det föreslås att bestämmelsen
ändras genom att ”ärenden om riksgäldskontoret” utgår. Förslaget innebär
inte någon ändring i finansutskottets uppgift att bereda ärenden gällande den
statliga upplåningsverksamheten. Utskottet anser att det finns skäl att på
förevarande punkt förtydliga förslaget.

Förslaget till ändring av tilläggsbestämmelsen 7.1.1 måste anpassas till den
lydelse bestämmelsen fick då den senast ändrades (SFS 1986:261).

I bilaga 12 har upptagits lagförslag, som innehåller dels de delar av
propositionens förslag om ändring i riksdagsordningen som tillstyrkts av
utskottet, dels utskottets egna förslag till ändring.

Förslagen i proposition 1986/87:151 om ändringar i 7 kap. 4 och 5 §§
tryckfrihetsförordningen, se bilaga 8 b, medför konsekvensändringar av de
hänvisningar till dessa lagrum som förekommer i 2 § lagen (1977:1016) med
vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område och 16 kap. 1 §
sekretesslagen (1980:100). I bilagorna 13 och 14 framlägger utskottet förslag
till ändringar i nämnda hänseenden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handläggningen av förhandlingsfrågor för arbetstagare
hos riksdagen

att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 1),

2. beträffande ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret m.m.

a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring
i regeringsformen (bilaga 2 a),

b) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring
i riksdagsordningen (bilaga 2 b),

3. beträffande de offentliga organens verksamhet vid krig och
krigsfara

att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 3),

4. beträffande grundlagsfäst integritetsskydd på dataområdet

att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i

regeringsformen (bilaga 4),

5. beträffande rätten att besluta om resning m.m.

a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring
i regeringsformen (bilaga 5 a),

b) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen (bilaga 5 b),

6. beträffande kyrklig lagstiftning

a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring
i regeringsformen (bilaga 6 a),

b) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring
i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (bilaga 6 b),

7. beträffande tidsfristen för grundlagsändring

att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 7),

8. beträffande dels grundlagsändringar angående tryckfriheten samt
mötes- och demonstrationsfriheterna, dels avskaffande av omyndigförklaring
som rösträtts- och valbarhetshinder m.m.

a) att riksdagen slutligt antar det i bilaga 10 framlagda förslaget till
lag om ändring i regeringsformen,

b) att riksdagen slutligt antar det i bilaga 11 framlagda förslaget till
lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

9. beträffande ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:143 i denna del
antar det i bilaga 12 framlagda förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen,

10. beträffande återstående lagförslag

att riksdagen antar de av utskottet i bilagorna 13 och 14 framlagda
förslagen till lag om ändring i lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser
på tryckfrihetsförordningens område och lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 8 november 1988

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s),
Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun
(s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth
feetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar
(vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Rosa-Lill Wåhlstedt
(s).

Hans Leghammar (mp) har ej deltagit i beslutet.

1988/89:KU2

4

Särskilda yttranden

1988/89 :KU2

1. Ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret m.m (mom.
2)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende förordade vi att
riksdagen skulle avslå regeringens förslag om ett förändrat huvudmannaskap
för riksgäldskontoret. I vår reservation (KU 1987/88:1 s. 5 f.jframhöll vi bl.a.
att några övertygande skäl för att överföra riksgäldskontoret till regeringen
inte lagts fram i ärendet. Tvärtom talade enligt vår mening bl.a. den
betydelse som statsupplåningen fått under senare år för att huvudmannaskapet
borde behållas av riksdagen. Därigenom gavs en garanti för en ingående
och återkommande parlamentarisk kontroll över förvaltningen av statsskulden
och statens upplåningsoperationer.

Vi vill ånyo erinra om detta uttalande.

2. De offentliga organens verksamhet vid krig och krigsfara
(mom. 3)

Bertil Fiskesjö (c) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgav jag följande
särskilda yttrande (KU 1987/88:16 s. 5):

Jag vill inte motsätta mig de föreslagna lagändringarna. Jag vill dock
markera min tveksamhet genom att återge de kritiska synpunkter jag
framförde i folkstyrelsekommitténs betänkande:

”Kommitténs förslag innebär att riksdag, krigsdelegation eller regering
inte under några omständigheter skall få fatta beslut på ockuperat område.
Hos ämbetsverk, militära organ .polis etc. ligger väsentliga beslutsfunktioner
kvar. Jag är tveksam till denna generella lösning. Den innebär i realiteten att
de högsta beslutsfunktionerna, oavsett förutsättningarna i övrigt, överlämnas
åt ockupationsmakten. Jag är inte övertygad om att detta är en lösning
som i alla tänkbara lägen bäst tillgodoser medborgarnas intressen eller bäst
manifesterar motståndsviljan gentemot ockupationsmakten.”

Jag vill ånyo erinra om detta uttalande.

3. Grundlagsändringar angående tryckfriheten-otillåtet
offentliggörande (mom. 8)

Birgit Friggebo (fp), Ylva Annerstedt (fp) och Bo Hammar (vpk) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade sig
folkpartiets ledamöter i utskottet på en punkt mot det förslag om ändringar i
tryckfrihetsförordningen (TF) som gällde otillåtet offentliggörande. Enligt
förslaget skulle en förstärkning av yttrandefriheten ske genom att i TF:s
brottskatalog (7 kap. 4 §) uppta detaljerade brottsbeskrivningar av de brott
mot rikets säkerhet som enligt gällande ordning utgör otillåtet offentliggörande
enligt 7 kap. 5 § 1 TF och som där givits en ganska allmän formulering.

Nuvarande ordning skulle emellertid bibehållas för det fall landet var i krig
eller omedelbar krigsfara. En bestämmelse härom föreslogs intagen i 7 kap.
5 § 3 TF. Reservationen avsåg sistnämnda förslag. Reservanterna fann inte
undantagsbestämmelsen erforderlig utan ansåg den föreslagna huvudregeln
utformad på sådant sätt att en särregel för krigsförhållanden inte behövdes. I
reservationen yrkades därför avslag på förslaget. - Reservationsförslaget
förkastades av riksdagen.

Vi anser att den ståndpunkt som sålunda intogs av reservanterna är den
riktiga. På grund av hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i
ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa yrkande om att den
aktuella bestämmelsen skall utgå ur det vilande grundlagsförslaget.

4. Grundlagsändringar angående tryckfrihetsförordningenförhållandet
mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna
(mom. 8)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade vi oss mot
det förslag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) som gällde förhållandet
mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna. Enligt förslaget - intaget
i 7 kap. 3 § tredje stycket TF - skulle det särskilda förfarande för
rättighetsbegränsande lagstiftning som i dag gäller enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen göras tillämpligt också i fråga om förslag att
begränsa meddelarfriheten genom tillägg till de kvalificerade tystnadsplikterna.
I reservationen (KU 1987/88:36 s. 42 f.) erinrades vi om att förslaget i
förhållande till den lösning som framlagts av yttrandefrihetsutredningen -vars betänkande den förevarande propositionen baserade sig på - utgjorde
en helt ny konstruktion. Vi förordade att frågan utreddes vidare under
parlamentarisk medverkan och yrkade avslag på förslaget. - Reservationsförslaget
förkastades av riksdagen.

Vi hänvisar till den i reservationen intagna ståndpunkten. På grund av
hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag
har vi avstått från att nu framställa yrkande om att den aktuella bestämmelsen
skall utgå ur det vilande grundlagsförslaget.

5. Grundlagsändringar angående tryckfrihetsförordningen -våldspornografiska stillbilder (mom. 8)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende yrkade vi i en
reservation avslag på det i den aktuella propositionen framlagda förslaget -intaget i 16 kap. 10 b § brottsbalken och 7 kap. 4 § 13 tryckfrihetsförordningen
- att kriminalisera pornografiska stillbilder. Reservationsförslaget förkastades
av riksdagen.

Vi anser att den i reservationen intagna ståndpunkten - se KU 1987/88:36
s. 49 - är den riktiga. På grund av hittills gällande praxis beträffande
beslutsordningen i ärenden av detta slag har vi avstått från att nu framställa

1988/89 :KU2

6

yrkande om att den aktuella bestämmelsen skall utgå ur det vilande 1988/89:KU2
grundlagsförslaget.

6. Avskaffande av omyndigförklaring som rösträtts- och
valbarhetshinder m.m. (mom. 8)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende reserverade vi oss mot
förevarande förslag. Vi framhöll i reservationen (KU 1987/88:33 s. 7) att vi i
och för sig inte hade några invändningar mot att slopa den direkta kopplingen
mellan omyndigförklaring och rösträtt. Vi ansåg emellertid att det också i
framtiden fanns behov av att från rösträtt kunna utestänga personer som
uppenbarligen saknar förmåga att genomföra en röstning på ett meningsfullt
sätt. I reservationen föreslogs att riksdagen som vilande skulle anta ett
framlagt förslag om ändring av 3 kap. 2 § regeringsformen. Enligt detta
förslag skulle domstol i samband med att den förordnade om förvaltare för en
person också pröva om denne skulle få behålla sin rösträtt. - Förslaget
förkastades av riksdagen.

Vi hänvisar till den i reservationen intagna ståndpunkten. På grund av
hittills gällande praxis beträffande beslutsordningen i ärenden av detta slag
har vi avstått från att nu framställa yrkande om att förslaget skall antas.

7. De vilande grundlagsförslagen
Hans Leghammar (mp) anför:

Miljöpartiet var vid den första behandlingen av de vilande grundlagsförslagen
inte representerat i riksdagen och har alltså saknat möjlighet att påverka
besluten. Mot denna bakgrund anser jag det riktigast att nu avstå från att
delta i utskottets handläggning. Miljöpartiets riksdagsgrupp kommer att
pröva om avslagsyrkande skall framställas i något eller några av de
föreliggande ärendena.

7

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 11 § regeringsformen1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

11 §

Finansutskottet överlägger i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor,
som skall gälla för statens
arbetstagare eller i övrigt tillhör
riksdagens prövning, med statsråd
som regeringen bestämmer. Beträffande
arbetstagare hos riksdagen eller
dess myndigheter överlägger utskottet
dock i stället med den som
riksdagen bestämmer. Utskottet får
på riksdagens vägnar godkänna avtal
i sådan fråga eller, om frågan har
undantagits från avtal, förslag till
reglering av den. Vad nu sagts gäller
ej om riksdagen för visst fall har
beslutat annat.

Denna lag träder i kraft den 1 j,

Finansutskottet överlägger i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor,
som skall gälla för statens
arbetstagare eller i övrigt tillhör
riksdagens prövning, med statsråd
som regeringen bestämmer. Utskottet
får på riksdagens vägnar godkänna
avtal i sådan fråga eller, om
frågan har undantagits från avtal,
förslag till reglering av den.

Beträffande arbetstagare hos riksdagen
eller dess myndigheter gäller i
stället för bestämmelserna i första
stycket vad som föreskrivs i lag.

Bestämmelserna i första stycket
gäller ej om riksdagen för visst fall
har beslutat annat.

i 1989.

1988/89:KU2

Bilaga 1

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

8

Förslag till

Lagom ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10, 12 och 13 §§ regeringsformen1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

10 §

Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i
övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet
med uppgift att i enlighet med
riksdagens bemyndigande taga upp
och förvalta län till staten. Närmare
bestämmelser härom meddelas i lag.

12 §

Riksbanken är rikets centralbank
med ansvar för valuta- och kreditpolitik.
Den skall också främja ett säkert
och effektivt betalningsväsende.

Riksbanken är myndighet under riksdagen.

Riksbanken förvaltas av sju full- Riksbanken förvaltas av åtta fullmäktige.
En av dessa och en supp- mäktige. Sju fullmäktige väljes av

leant för honom förordnas av rege- riksdagen. Dessa väljer för en tid av

ringen för tre år i sänder. Övriga sex fem år en fullmäktig, som samtidigt

väljes av riksdagen. Den fullmäktig skall vara chef för riksbanken. De

som regeringen har förordnat är fullmäktige som valts av riksdagen

ordförande. Han får ej utöva annat väljer inom sig ordförande. Denne

uppdrag eller inneha tjänst inom får ej utöva annat uppdrag eller

riksbankens ledning. Bestämmelser inneha tjänst inom riksbankens ledom
riksdagens val av fullmäktige, ning. Bestämmelser om riksdagens

om riksbankens ledning i övrigt samt val av fullmäktige, om riksbankens

om dess verksamhet meddelas i riks- ledning i övrigt samt om dess verk dagsordningen

och annan lag. samhet meddelas i riksdagsordning en

och annan lag.

Fullmäktig som riksdagen vägrar Fullmäktig som riksdagen vägrar

ansvarsfrihet är därmed skild från ansvarsfrihet är därmed skild från

sitt uppdrag. Regeringen kan återkal- sitt uppdrag. De fullmäktige som

la förordnandet för ordföranden eller valts av riksdagen får skilja ordföran för

dennes suppleant. den från uppdraget som ordförande

och den som är fullmäktig och chef
för riksbanken från hans uppdrag.

13 §

Endast riksbanken har rätt att Endast riksbanken har rätt att ge

utgiva sedlar. Bestämmelser om ut sedlar och mynt och att bestämma

penning- och betalningsväsendet utformningen av dessa. Bestämmel meddelas

i övrigt genom lag. ser om penning- och betalningsvä sendet

meddelas i övrigt genom lag.

1988/89 :KU2

Bilaga 2 a

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 10 § den 1 juli 1989, och i
övrigt den 1 januari 1989.

2. De äldre föreskrifterna i 9 kap. 12 § gäller till dess val av fullmäktige
skett enligt de nya bestämmelserna.

1988/89:KU2

Bilaga 2 a

10

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § och 9 kap. 4 § riksdagsordningen1 skall
ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

8 kap.
6 §

Val av fullmäktige i riksbanken avser
riksdagens valperiod.

Fullmäktige väljer inom sig en
chef för riksbanken samt inom eller
utom sig en vice chef för riksbanken.
Är denne icke själv fullmäktig, skall
han vara särskild suppleant för riksbankschefen
i fullmäktige och som
sådan ha företräde till tjänstgöring
framför övriga suppleanter.

Riksdagens val av fullmäktige i
riksbanken avser riksdagens valperiod.

Fullmäktige väljer utom sig högst
två vice chefer för riksbanken för en
tid av fem år. Dessa skall, i den
inbördes ordning som fullmäktige
bestämmer, vara suppleanter för
riksbankschefen i fullmäktige.

9 kap.

4 §

Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens
myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer

1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor
för arbetstagare samt andra personalfrågor,

2. göra upp förslag till anslag på statsbudgeten,

3. i övrigt handlägga frågor om 3. i övrigt handlägga frågor om
förvaltningen inom riksdagen och förvaltningen inom riksdagen och

frågor om förvaltning av ekonomisk
natur inom riksdagens myndigheter,
utom riksbanken och riksgäldskontoret,

4. meddela föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1—3

frågor om förvaltning av ekonomisk
natur inom riksdagens myndigheter,
utom riksbanken,

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 4 § den 1 juli 1989, och i övrigt
den 1 januari 1989.

2. Riksdagen väljer under år 1989 för återstoden av valperioden sju
fullmäktige i riksbanken. Därmed upphör tidigare uppdrag för fullmäktige
som riksdagen valt för valperioden.

3. Föreskrifterna om chef för riksbanken i 8 kap. 6 § i dess äldre lydelse
gäller till dess riksdagen valt fullmäktige enligt bestämmelserna i lagen
(0000:000) om ändring i regeringsformen.

1988/89 :KU2

Bilaga 2 b

1 Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068.

11

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2, 3, 7, 8, 10 och 11 §§ regeringsformen1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 kap.

2 §

Är riket i krig eller omedelbar
krigsfara, skall en inom riksdagen
utsedd krigsdelegation träda i riksdagens
ställe, om förhållandena
kräver det.

Om riket är i krig, meddelas förordnande
att krigsdelegationen
skall träda i riksdagens ställe av utrikesnämndens
ledamöter enligt
närmare bestämmelser i riksdagsordningen.
Innan förordnande meddelas
skall samråd ske med statsministern,
om det är möjligt. Hindras
nämndens ledamöter av krigsförhållandena
att sammanträda, meddelas
förordnandet av regeringen.

Om riket är i omedelbar krigsfara,
meddelas förordnande som nu sagts
av utrikesnämndens ledamöter i
förening med statsministern. För
förordnande fordras därvid att
statsministern och sex av nämndens
ledamöter är ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta
att riksdagen skall återtaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i riksdagsordningen.

Är riket i krig eller krigsfara,
skall en inom riksdagen utsedd
krigsdelegation träda i riksdagens
ställe, om förhållandena kräver det.

Om riket är i krig, meddelas förordnande
att krigsdelegationen
skall träda i riksdagens ställe av utrikesnämndens
ledamöter enligt
närmare bestämmelser i riksdagsordningen.
Innan förordnande meddelas
skall samråd ske med statsministern,
om det är möjligt. Hindras
nämndens ledamöter av krigsförhållandena
att sammanträda, meddelas
förordnandet av regeringen.
Om riket är i krigsfara, meddelas
förordnande som nu sagts av utrikesnämndens
ledamöter i förening
med statsministern. För förordnande
fordras därvid att statsministern
och sex av nämndens ledamöter är
ense.

3 §

Medan krigsdelegationen är i
riksdagens ställe utövar den de befogenheter
som annars tillkommer
riksdagen. Krigsdelegationen får
dock ej fatta beslut på ockuperat
område. Den får ej heller fatta beslut
som avses i 12 § första stycket
första punkten eller andra eller fjärde
stycket.

Medan krigsdelegationen är i
riksdagens ställe utövar den de befogenheter
som annars tillkommer
riksdagen. Den får dock ej fatta beslut
som avses i 12 § första stycket
första punkten eller andra eller fjärde
stycket.

Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.

7 §

Är riket i krig eller omedelbar Är riket i krig eller omedelbar

1988/89 :KU2

Bilaga 3

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje
stycket icke tillämpas. stycket icke tillämpas. Detsamma

gäller om krigsdelegationen i annat
fall har trätt i riksdagens ställe.

8 §

Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av
riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer
på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndigande
får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är endast
om beslut att lag i visst ämne skall börja tillämpas.

Under krig, krigsfara eller andra
av krig föranledda utomordentliga
förhållanden får med avseende på
domstol för avdelning av försvarsmakten
göras undantag från föreskriften
i II kap. I § att vid domstol
skall finnas ordinarie domare.

10

På ockuperat område får ej fattas
beslut som innebär stiftande,
ändring eller upphävande av
grundlag, riksdagsordningen, lag
om val till riksdagen eller lag om
högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet,
ämbetsbrott, brott av krigsmän,
sabotage, upplopp, uppvigling
eller samhällsfarlig ryktesspridning.

På ockuperat område får icke något
offentligt organ meddela beslut
eller vidtaga åtgärd som ålägger någon
rikets medborgare att lämna
ockupationsmakten sådant bistånd
som denna icke får kräva enligt
folkrättens regler.

Intet ärende får avgöras av riksdagen
på ockuperat område, såvida
icke minst tre fjärdedelar av ledamöterna
deltager i avgörandet. I
antalet deltagande ledamöter inräknas
därvid icke ersättare som
utövar uppdrag som ledamot.

11

Är riket i krig, bör statschefen
följa regeringen. Befinner han sig

§

Riksdagen eller regeringen får
icke fatta beslut på ockuperat område.
På sådant område får ej heller
utövas befogenhet som tillkommer
någon i egenskap av riksdagsledamot
eller statsråd.

Det åligger varje offentligt organ
att på ockuperat område handla på
det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna
och motståndsverksamheten
samt civilbefolkningens
skydd och svenska intressen
i övrigt. Icke i något fall får ett
offentligt organ meddela beslut eller
vidta åtgärd som i strid mot folkrättens
regler ålägger någon rikets
medborgare att lämna ockupationsmakten
bistånd.

Val till riksdagen eller beslutande
kommunala församlingar får ej
hållas på ockuperat område.

§

Är riket i krig, bör statschefen
följa regeringen. Befinner han sig

1988/89: KU2

Bilaga 3

13

Nuvarande lydelse

på annan ort än regeringen, skall
han anses hindrad att fullgöra sina
uppgifter som statschef.

Föreslagen lydelse

på ockuperat område eller på annan
ort än regeringen, skall han anses
hindrad att fullgöra sina uppgifter
som statschef.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: KU2

Bilaga 3

14

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

1988/89: KU2

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 20
formen1 skall ha följande lydelse.

samt 8 kap. 18 § regerings -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke
grundas enbart på hans politiska åskådning.

Varje medborgare skall i den utsträckning
som närmare angives i
lag skyddas mot att hans personliga
integritet kränkes genom att
uppgifter om honom registreras
med hjälp av automatisk databehandling.

20 §

Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller
i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund
eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

2. skydd för personlig integritet
vid automatisk databehandling (3 §
andra stycket),

3. skydd mot dödsstraff,
kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden (4
och 5 §§),

4. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande med anledning av
brott eller misstanke om brott (9 §
första och tredje styckena),

5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd
och annan retroaktiv rättsverkan
av brott samt mot retroaktiv
skatt eller statlig avgift (10 §),

6. skydd mot inrättande av domstol
i vissa fall (11 § första stycket),

7. skydd mot missgynnande på
grund av ras, hudfärg eller etniskt
ursprung eller på grund av kön (15
och 16 §§),

8. rätt till fackliga stridsåtgärder
(17 §),

2. skydd mot dödsstraff,
kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden (4
och 5 §§),

3. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande med anledning av
brott eller misstanke om brott (9 §
första och tredje styckena),

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd
och annan retroaktiv rättsverkan
av brott samt mot retroaktiv
skatt eller statlig avgift (10 §),

5. skydd mot inrättande av domstol
i vissa fall (11 § första stycket),

6. skydd mot missgynnande på
grund av ras, hudfärg eller etniskt
ursprung eller på grund av kön (15
och 16 §§),

7. rätt till fackliga stridsåtgärder
(17 §),

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8. rätt till ersättning vid expro- 9. rätt till ersättning vid expropriation
eller annat sådant förfogan- priation eller annat sådant förfogande
(18 §). de (18 §).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket
likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet,
föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),

2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och
5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än
brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),

7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje
meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §).

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 §
tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.

8 kap.

18 §

För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår
domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Yttrande från lagrådet
inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riksdagsordningen,
av riksdagsutskott.

Yttrande av lagrådet bör inhämtas
innan riksdagen beslutar grundlag
om tryckfriheten, lag om begränsning
av rätten att taga del av
allmänna handlingar, lag som avses

1 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § första
stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra
stycket eller lag som ändrar eller
upphäver sådan lag, lag om kommunal
beskattning, lag som avses i

2 eller 3 § eller lag som avses i
11 kap., om lagen är viktig för enskilda
eller från allmän synpunkt.
Vad nu har sagts gäller dock icke,
om lagrådets hörande skulle sakna
betydelse på grund av frågans beskaffenhet
eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så att
avsevärt men skulle uppkomma.
Föreslår regeringen riksdagen att
stifta lag i något av de ämnen som
avses i första meningen och har lagrådets
yttrande dessförinnan inte
inhämtats, skall regeringen samtidigt
för riksdagen redovisa skälen

Yttrande av lagrådet bör inhämtas
innan riksdagen beslutar grundlag
om tryckfriheten, lag om begränsning
av rätten att taga del av
allmänna handlingar, lag som avses
i 2 kap. 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra stycket eller
lag som ändrar eller upphäver sådan
lag, lag om kommunal beskattning,
lag som avses i 2 eller 3 § eller
lag som avses i 11 kap., om lagen är
viktig för enskilda eller från allmän
synpunkt. Vad nu har sagts gäller
dock icke, om lagrådets hörande
skulle sakna betydelse på grund av
frågans beskaffenhet eller skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling
så att avsevärt men skulle
uppkomma. Föreslår regeringen
riksdagen att stifta lag i något av de
ämnen som avses i första meningen
och har lagrådets yttrande dessförinnan
inte inhämtats, skall regeringen
samtidigt för riksdagen redovisa
skälen härtill. Att lagrådet icke har

1988/89:KU2

Bilaga 4

16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hörts över ett lagförslag utgör aldrig härtill. Att lagrådet icke har hörts

hinder mot lagens tillämpning. över ett lagförslag utgör aldrig hin der

mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse

1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,

2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,

3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,

4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna
syften,

5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring
meddelas i lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :KU2

Bilaga 4

2 Riksdagen 1988189. 4 sami. Nr 2

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11
lydelse.

Nuvarande lydelse

Resning i avgjort ärende samt
återställande av försutten tid beviljas
av regeringsrätten när fråga
är om ärende för vilket regeringen,
förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet
är högsta instans
samt i annat fall av högsta domstolen.
Närmare bestämmelser härom
kan meddelas i lag.

§ regeringsformen1 skall ha följande
Föreslagen lydelse

Resning i avgjort ärende samt
återställande av försutten tid beviljas
av regeringsrätten när fråga
är om ärende för vilket regeringen,
förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet
är högsta instans. I
annat fall beviljas resning och återställande
av försutten tid av högsta
domstolen eller, i den mån det föreskrives
i lag, av annan domstol
som icke är förvaltningsdomstol.

Närmare bestämmelser om resning
och återställande av försutten
tid kan meddelas i lag.

11 kap.
11 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89.-KU2

Bilaga 5 a

' Regeringsformen omtryckt 1985:866.

18

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 kap.
1 §

Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av
att jury prövat huruvida brott föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury
prövat huruvida brott föreligger,
och grundas resningen på omständighet
som kan antagas hava inverkat
på juryprövningen, förordne
högsta domstolen att målet skall
ånyo upptagas inför jury av den rätt
som först dömt i målet; dock åge
högsta domstolen, dä resning beviljas
till den tilltalades förmån och
saken finnes uppenbar, omedelbart
ändra domen.

Beviljas resning i mål, vari jury
prövat huruvida brott föreligger,
och grundas resningen på omständighet
som kan antagas hava inverkat
på juryprövningen, skall samtidigt
beslutas att målet skall ånyo
upptagas inför jury av den rätt som
först dömt i målet. Om resning bevisas
till den tilltalades förmån och
saken är uppenbar, får den domstol
som beviljar resningen i stället
omedelbart ändra domen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: KU2

Bilaga 5 b

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.

19

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att punkterna 9, 10 och 12 övergångsbestämmelserna
till regeringsformen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och
om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan
meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som
huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande
av kyrkomötet inhämtas.

Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som
stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.

Grundläggande föreskrifter om
prästerliga tjänster i svenska kyrkan
och om stiftsmyndigheter samt
andra föreskrifter om kyrkomötet
än som avses i första stycket meddelas
i lagen om svenska kyrkan
eller i annan lag som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet.
Detsamma gäller grundläggande
föreskrifter om organisationen
av myndigheter under kyrkomötet
och om den kyrkliga egendom som
är avsedd för svenska kyrkans
verksamhet. Föreskrifter som innebär
ändring av det ändamål för vilket
den kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag,
som stiftas på samma sätt som
lagen om svenska kyrkan.

Grundläggande föreskrifter om
prästtjänster i svenska kyrkan och
om biskopar och domkapitel samt
andra föreskrifter om kyrkomötet
än som avses i första stycket meddelas
i lagen om svenska kyrkan
eller i annan lag som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet.
Detsamma gäller grundläggande
föreskrifter om organisationen
av myndigheter under kyrkomötet
och om den kyrkliga egendom som
är avsedd för svenska kyrkans
verksamhet. Föreskrifter som innebär
ändring av det ändamål för vilket
den kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag,
som stiftas på samma sätt som
lagen om svenska kyrkan.

I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första—tredje
styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.

10. Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan
genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

svenska kyrkans lära,
svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,

central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.

svenska kyrkans lära,
det kyrkliga ämbetet,
svenska kyrkans böcker,

svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,

central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,

1988/89: KU2

Bilaga 6 a

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bemyndigar riksdagen kyrkomötet
att meddela föreskrifter i ett
visst ämne, kan riksdagen därvid
medge att kyrkomötet genom kyrklig
kungörelse överlåter åt myndigheter
under kyrkomötet att i sådan
kungörelse meddela bestämmelser i
ämnet. I fråga om svenska kyrkans
böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar
samt kollekter kan riksdagen
också medge att kyrkomötet genom
kyrklig kungörelse överlåter åt
stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner
eller kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter att meddela
bestämmelser.

kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomötet
att meddela föreskrifter i ett
visst ämne, kan riksdagen därvid
medge att kyrkomötet genom kyrklig
kungörelse överlåter åt myndigheter
under kyrkomötet att i sådan
kungörelse meddela bestämmelser i
ämnet. I fråga om svenska kyrkans
böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar
samt kollekter kan riksdagen
också medge att kyrkomötet genom
kyrklig kungörelse överlåter åt
domkapitel, kyrkliga kommuner eller
kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter
att meddela bestämmelser.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de
ämnen som anges i första stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har
bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta
föreskrifter i dessa ämnen.

12. När regeringen skall avgöra
ärenden som angår svenska kyrkans
religionsvård eller religionsundervisning,
utövning av prästämbetet,
befordring eller ämbetsansvar
inom kyrkan, skall föredraganden
tillhöra svenska kyrkan.

12. När regeringen skall avgöra
ärenden som angår svenska kyrkans
religionsvård eller religionsundervisning,
utövande av prästämbetet
eller prästtjänster, befordran,
ämbetsansvar eller tjänsteansvar
inom kyrkan, skall föredraganden
tillhöra svenska kyrkan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:KU2

Bilaga 6 a

21

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:942) om svenska kyrkan
dels atl 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 12-18 §§, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §'

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande
ämnen:

1. svenska kyrkans lära, I. svenska kyrkans lära,

2. svenska kyrkans böcker, 2. det kyrkliga ämbetet,

3. svenska kyrkans sakrament, 3. svenska kyrkans böcker,

gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter, 4. svenska kyrkans sakrament,

gudstjänst och övriga handlingar,

5. central verksamhet för evange- 5. kollekter,
lisation, mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt 6. central verksamhet för evangeverksamheten
hos myndigheter un- lisation, mission och övrigt utlandsder
kyrkomötet. arbete samt diakoni,

7. kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans
centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter.
Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att
meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

Föreslagen lydelse

12 § Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas
av domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst. I
andra fall prövas frågorna av domkapitlet i det stift där kandidaten är
kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom riket, av domkapitlet
i Uppsala stift.

13 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har blivit
avskedad från sin anställning som präst, kan skiljas från prästämbetet
eller för viss tid, som inte överstiger ett år, förklaras obehörig alt utöva
detta. Detsamma gäller för den präst, som inte innehar eller uppehåller en
prästtjänst och som på grund av sitt levnadssätt eller annars har i avsevärd
mån skadat det anseende en präst hör ha.

14 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har ålagts
diciplinpåföljd, kan förklaras obehörig att utöva prästämbetet för viss tid,

1988/89:KU2

Bilaga 6 b

1 Senaste lydelse 1985:868.

22

Föreslagen lydelse

som inte överstiger ett år, om han i anslutning till domen eller beslutet på
grund av sin sinnesbeskaffenhet har erhållit tjänstledighet. Under tiden får
han inte utöva sin tjänst. Detsamma gäller för den präst som innehar eller
uppehåller en prästtjänst och som genom lagakraftägande dom funnits ha
begått brott.

En präst kan även förklaras obehörig att utöva prästämbetet under den
tid då han är avstängd från sin anställning som präst.

15 § En präst som har övergett svenska kyrkans lära skall skiljas frän
prästämbetet. Den som innehar en anställning som präst får dock skiljas
från ämbetet först sedan han har slutat sin anställning.

16 § Frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller för viss
tid förklara denne obehörig att utöva ämbetet prövas enligt följande:

Innehavare

1. biskopar

2. andra präster än biskopar

a) präster som är kyrkobokförda
i Sverige

- präster som är anställda i ett
stift

- präster som tjänstgör i svensk
församling i utlandet

- präster som är anställda inom
Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet eller av
styrelsen för Svenska kyrkan i
utlandet

- övriga präster

b) präster som inte är kyrkobokförda
i Sverige

Prövas av
ansvarsnämnden för biskopar

domkapitlet i det stift där prästen
har sin anställning
domkapitlet i Uppsala stift

domkapitlet i Uppsala stift

domkapitlet i det stift där prästen
är kyrkobokförd
domkapitlet i Uppsala stift

17 § Domkapitlets och ansvarsnämndens för biskopar beslut i ärenden
enligt 16 § gäller omedelbart.

Besluten får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Besvärsnämndens
beslut får inte överklagas.

18 § Domkapitlen skall se till att den för svenska kyrkan gällande
ordningen med avseende på svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna. Domkapitlen
skall vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet
förvaltar detta och efterlever sina avgivna vigningslöften.

Ytterligare föreskrifter om domkapitlen och deras uppgifter finns i lag
eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

1988/89:KU2

Bilaga 6 b

23

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 15 § regeringsformen1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Grundlag stiftas genom två likaly- Grundlag stiftas genom två likalydande
beslut. Det andra beslutet får dande beslut. Det andra beslutet får

ej fattas, förrän det efter det första ej fattas, förrän det efter det första

beslutet har hållits val till riksdagen i beslutet har hållits val till riksdagen i

hela riket och den nyvalda riksdagen hela riket och den nyvalda riksdagen

har samlats. Vidare skall minst tio har samlats. Vidare skall minst nio

månader förflyta mellan den tid- månader förflyta mellan den tidpunkt
då ärendet första gången an- punkt då ärendet första gången anmäldes
i riksdagens kammare och mäldes i riksdagens kammare och

valet, såvida icke konstitutionsut- valet, såvida icke konstitutionsutskottet
genom beslut, som fattas skottet genom beslut, som fattas

senast vid ärendets beredning och senast vid ärendets beredning och

varom minst fem sjättedelar av leda- varom minst fem sjättedelar av ledamöterna
förenar sig, medgiver un- möterna förenar sig, medgiver undantag
härifrån. dantag härifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av
grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att
samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkande
därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en
tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall
framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget
som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som
avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet
förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget
är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot
förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända
röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget till slutlig
prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: KU2

Bilaga 7

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

24

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 och 14 §§ regeringsformen1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §

De fri- och rättigheter som avses De fri- och rättigheter som avses

i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i

11 § andra stycket får, i den ut- 11 § andra stycket får, i den utsträckning
som 13-16 §§ med- sträckning som 13-16 §§ medgiver,
begränsas genom lag eller ge- giver, begränsas genom lag. Efter

nom annan författning efter bemyn- bemyndigande i lag får de begrän digande

i lag enligt 8 kap. 7 § förs- sas genom annan författning i de

ta stycket 7 eller 10 §. fall som anges i 8 kap. 7 § första

stycket 7 och 10 §. I samma ordning
får mötesfriheten och demonstrationsfriheten
begränsas även i
de fall som anges i 14 § första
stycket andra meningen.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose
ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får
aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som
har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot
den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning
får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan
sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller
upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på
yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att
det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare.
Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar
av de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två
år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår

1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under
utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till
intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2. husrannsakan eller liknande intrång eller

3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida
tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

14 §

Mötesfriheten och demonstra- Mötesfriheten och demonstrationsfriheten
får begränsas endast tionsfriheten får begränsas av hänav
hänsyn till rikets säkerhet, till syn till ordning och säkerhet vid
ordning och säkerhet vid samman- sammankomsten eller demonstrakomsten
eller demonstrationen el- tionen eller till trafiken. I övrigt får
ler till trafiken eller för att motver- dessa friheter begränsas endast av
ka farsot. hänsyn till rikets säkerhet eller för

att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar
vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse
av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.

1988/89 :KU2

Bilaga 8 a

25

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Rpoerinacformen nmtrvrlrt lOSS-RAfi

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen1
dels att 1 kap. 8 §, 5 kap. 1, 2, 8, 9 och 14 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 1, 3-6
och 8 §§, 10 kap. 11 § samt 12 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 16 §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
8 §

Privilegier å skrifters utgivande
må icke meddelas; regeringen dock
obetaget att förnya sådana till allmänna
inrättningars understöd redan
förlänta privilegier, varje gång
på högst tjugu år.

Om den rätt, som tillkommer
upphovsman till litterärt eller
konstnärligt verk eller framställare
av fotografisk bild, och om förbud
mot att återgiva litterärt eller konstnärligt
verk på ett sätt, som kränker
den andliga odlingens intressen,
gälle vad i lag är stadgat.

Om den rätt, som tillkommer
upphovsman till litterärt eller
konstnärligt verk eller framställare
av fotografisk bild, om upphovsrätten
närstående rättigheter och om
förbud mot att återgiva litterärt eller
konstnärligt verk på ett sätt,
som kränker den andliga odlingens
intressen, gälle vad i lag är stadgat.

5 kap.
1 §

Ägare till periodisk skrift skall
vara svensk medborgare eller
svensk juridisk person, om ej annat
föreskrives i lag.

Ägare till periodisk skrift skall
vara svensk medborgare eller
svensk juridisk person. I lag får föreskrivas
att även utlänning med
hemvist i riket får vara ägare till
sådan skrift.

2 §

För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare,
om ej annat föreskrives i
lag. Han skall äga hemvist inom
riket. Ej må den vara utgivare som
är omyndig eller i konkurstillstånd.

Utgivare skall vara svensk medborgare.
/ lag får föreskrivas att
även utlänning får vara utgivare.

Utgivare skall äga hemvist inom
riket. Ej må den vara utgivare som
är omyndig eller i konkurstillstånd.

8 §

Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att
upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses
samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående
sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid

1988/89: KU2

Bilaga 8 b

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.

26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit
del av anmälan.

Om utgivningsorten eller utgivningsplanen
ändras, skall ägaren
genast anmäla det till den myndighet
som avses i 4 §.

9 §

För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare.
Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan
därom göras hos myndighet som avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas
bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor
samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och
dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i
övrigt vad i 2 § andra stycket är
stadgat. Kommer utgivarens uppdrag
att upphöra, vare även uppdraget
som ställföreträdare förfallet.

Angående ställföreträdare gälle i
övrigt vad i 2 § andra och tredje
styckena är stadgat. Kommer utgivarens
uppdrag att upphöra, vare
även uppdraget som ställföreträdare
förfallet.

14 §

Överträder utgivare vad i 11 § är
föreskrivet, vare straffet böter,
lägst femtio och högst femhundra
kronor. Vad nu sagts gälle ock ställföreträdare,
vilken inträtt som utgi -

Underlåter ägaren till en periodisk
skrift att enligt 8 § anmäla ny
utgivningsort eller ny utgivningsplan,
skall han dömas till böter,
högst ettusen kronor.

Överträder utgivare vad i 11 § är
föreskrivet, vare straffet böter,
högst ettusen kronor. Vad nu sagts
gälle ock ställföreträdare, vilken inträtt
som utgivare.

vare.

6 kap.
3 §

Saknar skrift, som avses i 4 kap.

2 § första stycket, där föreskriven
uppgift eller är sådan uppgift eller
uppgift enligt 1 kap. 5 § första
stycket 2 å skrift, som där åsyftas,
utspridaren veterligt, oriktig,
straffes utspridaren med böter,
lägst femtio och högst femhundra
kronor.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under
beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som
enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart
utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet
böter eller fängelse i högst ett år.

Saknar skrift, som avses i 4 kap.
2 § första stycket, där föreskriven
uppgift eller är sådan uppgift eller
uppgift enligt 1 kap. 5 § första
stycket 2 å skrift, som där åsyftas,
utspridaren veterligt, oriktig,
straffes utspridaren med böter,
högst ettusen kronor.

1988/89:KU2

Bilaga 8 b

27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §

Med tryckfrihetsbrott förstås i Med tryckfrihetsbrott förstås i
denna förordning brott, som inne- denna förordning de gärningar som

fattar otillåtet yttrande i tryckt anges i 4 och 5 §§.

skrift eller otillåtet offentliggörande
genom sådan skrift.

3 §

Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket,
eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är
avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman
eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

1. högförräderi, uppror, landsför- 1. högförräderi, spioneri, grovt
räderi, lands svek, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning

spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsmed
hemlig uppgift eller försök, förräderi, landssvek eller försök,

förberedelse eller stämpling till så- förberedelse eller stämpling till sådant
brott; dant brott;

2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar
eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll
vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild
lag,

gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i
1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som
angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför
vad i lag är stadgat.

Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen skall gälla
också i fråga om förslag till föreskrifter
som avses i första stycket 3.

4 §

Med beaktande av det i 1 kap. Med beaktande av det i 1 kap.
angivna syftet med en allmän tryck- angivna syftet med en allmän tryckfrihet
skall såsom otillåtet yttrande frihet skall såsom tryckfrihetsbrott

i tryckt skrift anses sådan enligt lag anses följande gärningar, om de

straffbar framställning som inne- begås genom tryckt skrift och är

fattar: straffbara enligt lag:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd
framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

1988/89 :KU2

Bilaga 8 b

28

Nuvarande lydelse

3. uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma medel
omstörtas eller att åtgärd eller beslut
av statschefen, regeringen,
riksdagen eller högsta domarmakten
skall sålunda framtvingas eller

Föreslagen lydelse

3. spioneri, varigenom någon för
att gå främmande makt till handa
obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt,
underhandlingar,
beslut eller något förhållande i övrigt,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets
säkerhet, vare sig uppgiften är riktig
eller ej;

försök, förberedelse eller stämpling
till sådant spioneri;

4. obehörig befattning med hemlig
uppgift, varigenom någon utan
syfte att gå främmande makt till
handa obehörigen befordrar, lämnar
eller röjer uppgift rörande något
förhållande av hemlig natur,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för rikets
försvar eller för folkförsörjningen
vid krig eller av krig föranledda utomordentliga
förhållanden eller eljest
för rikets säkerhet, vare sig
uppgiften är riktig eller ej;

försök eller förberedelse till sådan
obehörig befattning med hemlig
uppgift;

stämpling till sådant brott, om
detta är att anse som grovt, vid vilken
bedömning särskilt skall beaktas
om gärningen innefattade tillhandagående
av främmande makt
eller var av synnerligen farlig beskaffenhet
med hänsyn till pågående
krig eller rörde förhållande
av stor betydelse eller om den
brottslige röjde vad som på grund
av allmän eller enskild tjänst hetrot
t s honom;

5. vårdslöshet med hemlig uppgift,
varigenom någon av grov
oaktsamhet begår gärning som
avses under 4;

6. uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma medel
omstörtas eller att åtgärd eller beslut
av statschefen, regeringen,
riksdagen eller högsta domarmakten
skall sålunda framtvingas eller

1988/89:KU2

Bilaga 8 b

29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hindras, såframt gärningen innebär hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtets förverkligande; fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestämmelser
om sådant brott äga tillämpning,
någon förleder krigsfolk hörande
till rikets eller med riket förbunden
stats krigsmakt eller andra
som äro verksamma för försvaret
av riket till myteri, trolöshet eller
modlöshet eller genom osann framställning
sprider misströstan bland
allmänheten eller begår annan dylik
förrädisk gärning som är till men för
försvaret eller för folkförsörjningen
eller, om riket är helt eller delvis
ockuperat av främmande makt
utan att militärt motstånd förekommer,
för motståndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller
landssvek;

7. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestämmelser
om sådant brott äger
tillämpning, någon missleder eller
förråder dem som är verksamma
för rikets försvar eller förleder dem
till myteri, trolöshet eller modlöshet,
förråder egendom som är av
betydelse för totalförsvaret eller
begår annan liknande förrädisk gärning
som är ägnad att medföra men
för totalförsvaret eller innefattar
bistånd åt fienden;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad
därigenom någon av oaktsamhet
begår gärning som avses under 4;

7. ryktesspridning till fara för rikets
säkerhet, varigenom, då riket
är i krig eller eljest i lag meddelade
bestämmelser om sådant brott äga
tillämpning, någon sprider falskt
rykte eller annat osant påstående,
som är ägnat att framkalla fara för
rikets säkerhet, eller till främmande
makt framför eller låter framkomma
sådant rykte eller påstående;

6. uppvigling, varigenom någon
söker förleda till brottslig gärning,
svikande av medborgerlig skyldighet
eller ohörsamhet mot myndighet; -

8. hot mot eller missaktning för
folkgrupp eller annan sådan grupp
av personer med anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ur -

8. landsskadlig vårdslöshet, i vad
därigenom någon av oaktsamhet
begår gärning som avses under 7;

9. ryktesspridning till fara för rikets
säkerhet, varigenom, då riket
är i krig eller eljest i lag meddelade
bestämmelser om sådant brott äger
tillämpning, någon sprider falska
rykten eller andra osanna påståenden,
som är ägnade att framkalla
fara för rikets säkerhet, eller till
främmande makt framför eller låter
framkomma sådana rykten eller påståenden
eller bland krigsmän
sprider falska rykten eller andra
osanna påståenden som är ägnade
att framkalla trolöshet eller modlöshet; 10.

uppvigling, varigenom någon
uppmanar eller eljest söker förleda
till brottslig gärning, svikande av
medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet
mot myndighet eller åsidosättande
av vad som åligger krigsman
i tjänsten;

11. hets mot folkgrupp, varigenom
någon hotar eller uttrycker
missaktning för folkgrupp eller annan
sådan grupp av personer med

1988/89-.KU2

Bilaga 8 b

30

Nuvarande lydelse

sprung eller med viss trosbekännelse; 12.

barnpornografibrott, varigenom
någon skildrar barn i pornografisk
bild med uppsåt att bilden
sprides, om inte gärningen med
hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

9. förtal, varigenom någon utpekar
annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller
eljest lämnar uppgift som är ägnad
att utsätta denne för andras missaktning,
dock ej om det med hänsyn
till omständigheterna var försvarligt
att lämna uppgift i saken
och han visar att uppgiften var sann
eller att han hade skälig grund för
den;

10. förtal av avliden, om gärning
som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne;

11. förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende
mot honom; eller

Såsom otillåtet offentliggörande
i tryckt skrift skall anses sådan enligt
lag straffbar gärning som innefattar: 1.

offentliggörande av uppgifter
rörande förhållanden, vilkas röjande
skulle enligt lag innefatta brott
mot rikets säkerhet;

2. upps ätlig t offentliggörande av
allmän handling som ej är tillgänglig
för envar;

3. röjande av uppgift, varigenom

Föreslagen lydelse

anspelning på ras, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung eller
trosbekännelse;

12. barnpornografibrott, varigenom
någon skildrar barn i pornografisk
bild med uppsåt att bilden
sprides, om inte gärningen med
hänsyn till omständigheterna är försvarlig; 13.

olaga våldsskildring, varigenom
någon i bild skildrar sexuellt
våld eller tvång med uppsåt att bilden
sprids, om inte gärningen med
hänsyn till omständigheterna är
försvarlig:

14. förtal, varigenom någon utpekar
annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller
eljest lämnar uppgift som är ägnad
att utsätta denne för andras missaktning,
och, om den förtalade är
avliden, gärningen är sårande för
de efterlevande eller eljest kan
anses kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne, dock ej om det
med hänsyn till omständigheterna
var försvarligt att lämna uppgift i
saken och han visar att uppgiften
var sann eller att han hade skälig
grund för den;

15. förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende
mot honom.

§

Som tryckfrihetsbrott skall anses
också sådana gärningar, begångna
genom tryckt skrift och straffbara
enligt lag, som innebär att någon

1. uppsåtligen offentliggör allmän
handling som ej är tillgänglig
för envar, om han fått tillgång till
handlingen i allmän tjänst, under
utövande av tjänsteplikt eller i därmed
jämförbart förhållande;

2. offentliggör uppgift och därvid

1988/89:KU2

Bilaga 8 b

31

Nuvarande lydelse

den som enligt 8 kap. svarar för
skriften uppsåtligen åsidosätter
tystnadsplikt som avses i den i 3 §
första stycket 3 angivna särskilda
lagen.

Föreslagen lydelse

uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt
som avses i den i 3 § första
stycket 3 angivna särskilda lagen;

3. när riket är i krig eller omedelbar
krigsfara offentliggör uppgift
om förhållanden vilkas röjande enligt
lag innefattar annat brott mot
rikets säkerhet än som anges i 4 §.

6 §

Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 §§,
gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.

Angående enskilt anspråk på
grund av tryckfrihetsbrott stadgas i
11 kap. Fälles den tilltalade för
brott, som avses i 4 § 14 eller 15,
må ock, då fråga är om periodisk
skrift, på yrkande förordnas att domen
skall införas i skriften.

Angående enskilt anspråk på
grund av tryckfrihetsbrott stadgas i
11 kap. Fälles den tilltalade för
brott, som avses i 4 § 9, 10 eller 11,
må ock, då fråga är om periodisk
skrift, på yrkande förordnas att domen
skall införas i skriften.

8 §

I samband med konfiskering av
periodisk skrift må, då fråga är om
otillåtet yttrande, som avses i 4 §

1—4, eller sådant enligt 5 § 1 otillåtet
offentliggörande som innefattar
spioneri eller grov obehörig befattning
med hemlig uppgift, meddelas
förbud att utgiva skriften under
viss, av rätten bestämd tid, högst
sex månader från det domen i
tryckfrihetsmålet vinner laga kraft.

Förbud som nu sagts må dock meddelas
allenast då riket befinner sig i
krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud
eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med
sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål
på grund av brott.

I samband med konfiskering av
periodisk skrift må, då fråga är om
något av de brott som avses i 4 §
1—3, 4, såvida det brottet är att
anse som grovt, samt 6 och 7, meddelas
förbud att utgiva skriften under
viss, av rätten bestämd tid,
högst sex månader från det domen i
tryckfrihetsmålet vinner laga kraft.
Förbud som nu sagts må dock meddelas
allenast då riket befinner sig i
krig.

10 kap.
11 §

Är riket i krig eller krigsfara och
anträffas vid avdelning av försvarsmakten
tryckt skrift, som uppenbart
innefattar sådan enligt 7 kap.
4 § straffbar uppvigling att krigsman
därigenom kan förledas åsidosätta
sin tjänsteplikt, må skriften
efter beslut av befattningshavare,

Är riket i krig eller krigsfara och
anträffas vid avdelning av försvarsmakten
tryckt skrift, som uppenbart
innefattar sådan enligt 7 kap.
4 § straffbar uppvigling att krigsman
därigenom kan förledas åsidosätta
vad som åligger honom i
tjänsten, får skriften efter beslut av

1988/89:KU2

Bilaga 8 b

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:KU2

som enligt lag har bestraffningsrätt befattningshavare, som enligt lag

över personal vid avdelningen, i av- skall avgöra frågor om disciplinan bidan

på förordnande om beslag ta- svar beträffande personal vid avgas
i förvar. delningen, i avbidan på förord nande

om beslag tagas i förvar.

Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket
åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmelser
som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos
befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva
om skriften skall kvarbliva i förvar.

12 kap.
3 §

För varje län skola utses jurymän,
fördelade i två grupper med
sexton jurymän i första gruppen
och åtta jurymän i andra gruppen.
Jurymännen i andra gruppen skola
vara eller hava varit nämndemän
vid allmän underrätt.

För vaije län skall utses jurymän,
fördelade i två grupper med sexton
jurymän i första gruppen och åtta
jurymän i andra gruppen. Jurymännen
i den andra gruppen skall vara
eller ha varit nämndemän vid allmän
domstol eller allmän förvaltningsdomstol.

16 §

För fall då riket är i krig eller
krigsfara eller det råder sådana
utomordentliga förhållanden som
är föranledda av krig eller krigsfara
vari riket har befunnit sig får föreskrifter
om anstånd med val av
jurymän och om undantag från jurymäns
rätt att avsäga sig sitt uppdrag
meddelas i lag eller, efter bemyndigande
i lag, av regeringen
genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Bilaga 8 b

3 Riksdagen 1988189. 4sami Nr2

33

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 10 §§ regeringsformen1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

i kap.
2 §

Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer
svensk medborgare som är
bosatt i riket. Om rösträtt för
svensk medborgare som ej är bosatt
i riket finns bestämmelser i lag. Den
som icke har uppnått aderton års
ålder senast på valdagen eller som
är omyndigförklarad av domstol
har ej rösträtt.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på
grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer
svensk medborgare som är
bosatt i riket. Om rösträtt för
svensk medborgare som ej är bosatt
i riket finns bestämmelser i lag. Den
som icke har uppnått aderton års
ålder senast på valdagen har ej rösträtt.

10 §

Endast den som uppfyller villkoren
för rösträtt oell som är myndig
kan vara ledamot av riksdagen eller
ersättare för ledamot.

Endast den som uppfyller villkoren
för rösträtt kan vara ledamot av
riksdagen eller ersättare för ledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: KU2

Bilaga 9 a

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

34

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 §, 11 kap. 3 § och 12 kap. 5 §
tryckfrihetsförordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

2 §2

För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även
utlänning får vara utgivare.

Utgivare skall äga hemvist inom
riket. Ej må den vara utgivare som är
omyndig eller i konkurstillstånd.

Utgivare skall äga hemvist inom
riket. Ej må den vara utgivare som är
underårig eller i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt särskilda
bestämmelser i lag.

11 kap.

3 §

Har någon som laga ställföreträdare
för juridisk person eller som
förmyndare eller god man att svara
för enskilt anspråk på grund av
tryckfrihetsbrott, må anspråket göras
gällande även mot den juridiska
personen eller mot den, för vilken
förmyndaren eller gode mannen förordnats,
om och i den omfattning
sådant anspråk eljest enligt lag må
göras gällande.

Har någon som laga ställföreträdare
för juridisk person eller som
förmyndare, god man eller förvaltare
att svara för enskilt anspråk på grund
av tryckfrihetsbrott, får anspråket
göras gällande även mot den juridiska
personen eller mot den, för vilken
förmyndaren, gode mannen eller
förvaltaren förordnats, om och i den
omfattning sådant anspråk eljest enligt
lag/dr göras gällande.

12 kap.

5 §

Till jurymän skola utses myndiga
svenska medborgare, som äro bosatta
inom länet. De bör vara kända för
omdömesgillhet, självständighet och
rättrådighet. Bland jurymännen bör
skilda samhällsgrupper och meningsriktningar
samt olika delar av
länet vara företrädda.

Till jurymän skola utses svenska
medborgare, som äro bosatta inom
länet. De bör vara kända för omdömesgillhet,
självständighet och rättrådighet.
Bland jurymännen bör
skilda samhällsgrupper och meningsriktningar
samt olika delar av
länet vara företrädda. Den som är
underårig eller som har förvaltare
enligt särskilda bestämmelser i lag får
inte vara jury man.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:KU2

Bilaga 9 b

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.

2 Med nuvarande lydelse avses i KU 1987/88:36 föreslagen lydelse.

35

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 och 14 §§ samt 3 kap. 2 och 10 §§
regeringsformen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §

De fri- och rättigheter som avses De fri- och rättigheter som avses
i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i

11 § andra stycket får, i den ut- 11 § andra stycket får, i den utsträckning
som 13-16 §§ med- sträckning som 13-16 §§ medgiver,
begränsas genom lag eller ge- giver, begränsas genom lag. Efter

nom annan författning efter bemyn- bemyndigande i lag får de begrän digande

i lag enligt 8 kap. 7 § förs- sas genom annan författning i de

ta stycket 7 eller 10 §. fall som anges i 8 kap. 7 § första

stycket 7 och 10 §. 1 samma ordning
får mötesfriheten och demonstrationsfriheten
begränsas även i
de fall som anges i 14 § första
stycket andra meningen.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose
ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får
aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som
har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot
den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning
får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan
sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller
upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på
yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att
det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare.
Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar
av de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två
år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår

1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under
utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till
intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2. husrannsakan eller liknande intrång eller

3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida
tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

14 §

Mötesfriheten och demonstra- Mötesfriheten och demonstrationsfriheten
får begränsas endast tionsfriheten får begränsas av hän av

hänsyn till rikets säkerhet, till syn till ordning och säkerhet vid

ordning och säkerhet vid samman- sammankomsten eller demonstra komsten

eller demonstrationen el- tionen eller till trafiken. I övrigt får

ler till trafiken eller för att motver- dessa friheter begränsas endast av

ka farsot. hänsyn till rikets säkerhet eller för

att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar
vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse
av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.

1988/89:KU2

Bilaga 10

36

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §

Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer
svensk medborgare som är
bosatt i riket. Om rösträtt för
svensk medborgare som ej är bosatt
i riket finns bestämmelser i lag. Den
som icke har uppnått aderton års
ålder senast på valdagen eller som
är omyndigförklarad av domstol
har ej rösträtt.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på
grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer
svensk medborgare som är
bosatt i riket. Om rösträtt för
svensk medborgare som ej är bosatt
i riket finns bestämmelser i lag. Den
som icke har uppnått aderton års
ålder senast på valdagen har ej rösträtt.

10!

Endast den som uppfyller villkoren
för rösträtt och som är myndig
kan vara ledamot av riksdagen eller
ersättare för ledamot.

Endast den som uppfyller villkoren
för rösträtt kan vara ledamot av
riksdagen eller ersättare för ledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: KU2

Bilaga 10

4 Riksdagen 1988189. 4samt. Nr 2

37

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen1
dels att 1 kap. 8 §, 5 kap. 1,2,8,9 och 14 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 1, 3-6 och
8 §§, 10 kap. 11 §, 11 kap. 3 § samt 12 kap. 3 och 5 §§ skall ha följande
lydelse,

dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 16 §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Privilegier å skrifters utgivande
må icke meddelas; regeringen dock
obetaget att förnya sådana till allmänna
inrättningars understöd redan
förlänta privilegier, varje gång
på högst tjugu år.

Om den rätt, som tillkommer
upphovsman till litterärt eller
konstnärligt verk eller framställare
av fotografisk bild, och om förbud
mot att återgiva litterärt eller konstnärligt
verk på ett sätt, som kränker
den andliga odlingens intressen,
galle vad i lag är stadgat.

Om den rätt, som tillkommer
upphovsman till litterärt eller
konstnärligt verk eller framställare
av fotografisk bild, om upphovsrätten
närstående rättigheter och om
förbud mot att återgiva litterärt eller
konstnärligt verk på ett sätt,
som kränker den andliga odlingens
intressen, gälle vad i lag är stadgat.

5 kap.
1 §

Ägare till periodisk skrift skall
vara svensk medborgare eller
svensk juridisk person, om ej annat
föreskrives i lag.

Ägare till periodisk skrift skall
vara svensk medborgare eller
svensk juridisk person. 1 lag får föreskrivas
att även utlänning med
hemvist i riket får vara ägare till
sådan skrift.

2 §

För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare,
om ej annat föreskrives i
lag. Han skall äga hemvist inom
riket. Ej må den vara utgivare som
är omyndig eller i konkurstillstånd.

Utgivare skall vara svensk medborgare.
I lag får föreskrivas att
även utlänning får vara utgivare.

Utgivare skall äga hemvist inom
riket. Ej må den vara utgivare som är
underårig eller i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt särskilda
bestämmelser i lag.

8 §

Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att
upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses
samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående
sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid

1988/89: KU2

Bilaga 11

38

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit
del av anmälan.

Om utgivningsorten eller utgivningsplanen
ändras, skall ägaren
genast anmäla det till den myndighet
som avses i 4 §.

9 §

För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare.
Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan
därom göras hos myndighet som avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas
bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor
samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och
dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i
övrigt vad i 2 § andra stycket är
stadgat. Kommer utgivarens uppdrag
att upphöra, vare även uppdraget
som ställföreträdare förfallet.

Angående ställföreträdare gälle i
övrigt vad i 2 § andra och tredje
styckena är stadgat. Kommer utgivarens
uppdrag att upphöra, vare
även uppdraget som ställföreträdare
förfallet.

14 §

Överträder utgivare vad i 11 § är
föreskrivet, vare straffet böter,
lägst femtio och högst femhundra
kronor. Vad nu sagts gälle ock ställföreträdare,
vilken inträtt som utgivare.

Underlåter ägaren till en periodisk
skrift att enligt 8 § anmäla ny
utgivningsort eller ny utgivningsplan,
skall han dömas till böter,
högst ettusen kronor.

Överträder utgivare vad i 11 § är
föreskrivet, vare straffet böter,
högst ettusen kronor. Vad nu sagts
gälle ock ställföreträdare, vilken inträtt
som utgivare.

6 kap.
3 §

Saknar skrift, som avses i 4 kap.

2 § första stycket, där föreskriven
uppgift eller är sådan uppgift eller
uppgift enligt 1 kap. 5 § första
stycket 2 å skrift, som där åsyftas,
utspridaren veterligt, oriktig,
straffes utspridaren med böter,
lägst femtio och högst femhundra
kronor.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under
beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som
enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart
utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet
böter eller fängelse i högst ett år.

Saknar skrift, som avses i 4 kap.
2 § första stycket, där föreskriven
uppgift eller är sådan uppgift eller
uppgift enligt 1 kap. 5 § första
stycket 2 å skrift, som där åsyftas,
utspridaren veterligt, oriktig,
straffes utspridaren med böter,
högst ettusen kronor.

1988/89:KU2

Bilaga 11

39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §

Med tryckfrihetsbrott förstås i Med tryckfrihetsbrott förstås i
denna förordning brott, som inne- denna förordning de gärningar som

fattar otillåtet yttrande i tryckt anges i 4 och 5 §§.

skrift eller otillåtet offentliggörande
genom sådan skrift.

3 §

Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket,
eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är
avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman
eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

1. högförräderi, uppror, landsför- 1. högförräderi, spioneri, grovt
räderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning

spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsmed
hemlig uppgift eller försök, förräderi, landssvek eller försök,

förberedelse eller stämpling till så- förberedelse eller stämpling till sådant
brott; dant brott;

2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar
eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll
vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild
lag,

gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i
1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som
angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför
vad i lag är stadgat.

Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen skall gälla
också i fråga om förslag till föreskrifter
som avses i första stycket 3.

4 §

Med beaktande av det i 1 kap. Med beaktande av det i 1 kap.
angivna syftet med en allmän tryck- angivna syftet med en allmän tryckfrihet
skall såsom otillåtet yttrande frihet skall såsom tryckfrihetsbrott

i tryckt skrift anses sådan enligt lag anses följande gärningar, om de

straffbar framställning som inne- begås genom tryckt skrift och är

fattar: straffbara enligt lag:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt elier bringas i beroende av sådan makt eller att del
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd
framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan. såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

1988/89 :KU2

Bilaga 11

40

Nuvarande lydelse

3. uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma medel
omstörtas eller att åtgärd eller beslut
av statschefen, regeringen,
riksdagen eller högsta domarmakten
skall sålunda framtvingas eller

Föreslagen lydelse

3. spioneri, varigenom någon för
att gå främmande makt till handa
obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk,
vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt,
underhandlingar,
beslut eller något förhållande i övrigt,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets
säkerhet, vare sig uppgiften är riktig
eller ej;

försök, förberedelse eller stämpling
till sådant spioneri;

4. obehörig befattning med hemlig
uppgift, varigenom någon ulan
syfte att gå främmande makt till
handa obehörigen befordrar, lämnar
eller röjer uppgift rörande något
förhållande av hemlig natur,
vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra men för rikets
försvar eller för folkförsörjningen
vid krig eller av krig föranledda utomordentliga
förhållanden eller eljest
för rikets säkerhet, vare sig
uppgiften är riktig eller ej;

försök eller förberedelse till sådan
obehörig befattning med hemlig
uppgift;

stämpling till sådant brott, om
detta är att anse som grovt, vid vilken
bedömning särskilt skall beaktas
om gärningen innefattade tillhandagående
av främmande makt
eller var av synnerligen farlig beskaffenhet
med hänsyn till pågående
krig eller rörde förhållande
av stor betydelse eller om den
brottslige röjde vad som på grund
av allmän eller enskild tjänst hetrot
t s honom;

5. vårdslöshet med hemlig uppgift,
varigenom någon av grov
oaktsamhet begår gärning som
avses under 4;

6. uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma medel
omstörtas eller att åtgärd eller beslut
av statschefen, regeringen,
riksdagen eller högsta domarmakten
skall sålunda framtvingas eller

1988/89: K U2

Bilaga 11

41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hindras, såframt gärningen innebär hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtets förverkligande; fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestämmelser
om sådant brott äga tillämpning,
någon förleder krigsfolk hörande
till rikets eller med riket förbunden
stats krigsmakt eller andra
som äro verksamma för försvaret
av riket till myteri, trolöshet eller
modlöshet eller genom osann framställning
sprider misströstan bland
allmänheten eller begår annan dylik
förrädisk gärning som är till men för
försvaret eller för folkförsörjningen
eller, om riket är helt eller delvis
ockuperat av främmande makt
utan att militärt motstånd förekommer,
för motståndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller
landssvek;

7. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestämmelser
om sådant brott äger
tillämpning, någon missleder eller
förråder dem som är verksamma
för rikets försvar eller förleder dem
till myteri, trolöshet eller modlöshet,
förråder egendom som är av
betydelse för totalförsvaret eller
begår annan liknande förrädisk gärning
som är ägnad att medföra men
för totalförsvaret eller innefattar
bistånd åt fienden;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad
därigenom någon av oaktsamhet
begår gärning som avses under 4;

7. ryktesspridning till fara för rikets
säkerhet, varigenom, då riket
är i krig eller eljest i lag meddelade
bestämmelser om sådant brott äga
tillämpning, någon sprider falskt
rykte eller annat osant påstående,
som är ägnat att framkalla fara för
rikets säkerhet, eller till främmande
makt framför eller låter framkomma
sådant rykte eller påstående;

6. uppvigling, varigenom någon
söker förleda till brottslig gärning,
svikande av medborgerlig skyldighet
eller ohörsamhet mot myndighet; -

8. hot mot eller missaktning för
folkgrupp eller annan sådan grupp
av personer med anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ur -

8. landsskadlig vårdslöshet, i vad
därigenom någon av oaktsamhet
begår gärning som avses under 7;

9. ryktesspridning till fara för rikets
säkerhet, varigenom, då riket
är i krig eller eljest i lag meddelade
bestämmelser om sådant brott äger
tillämpning, någon sprider falska
rykten eller andra osanna påståenden,
som är ägnade att framkalla
fara för rikets säkerhet, eller till
främmande makt framför eller låter
framkomma sådana rykten eller påståenden
eller bland krigsmän
sprider falska rykten eller andra
osanna påståenden som är ägnade
att framkalla trolöshet eller modlöshet; 10.

uppvigling, varigenom någon
uppmanar eller eljest söker förleda
till brottslig gärning, svikande av
medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet
mot myndighet eller åsidosättande
av vad som åligger krigsman
i tjänsten;

11. hels mot folkgrupp, varigenom
någon hotar eller uttrycker
missaktning för folkgrupp eller annan
sådan grupp av personer med

1988/89: K U2

Bilaga 11

42

Nuvarande lydelse

sprung eller med viss trosbekännelse; 12.

barnpornografibrott, varigenom
någon skildrar barn i pornografisk
bild med uppsåt att bilden
sprides, om inte gärningen med
hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

9. förtal, varigenom någon utpekar
annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller
eljest lämnar uppgift som är ägnad
att utsätta denne för andras missaktning,
dock ej om det med hänsyn
till omständigheterna var försvarligt
att lämna uppgift i saken
och han visar att uppgiften var sann
eller att han hade skälig grund för
den;

10. förtal av avliden, om gärning
som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne;

11. förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende
mot honom; eller

Såsom otillåtet offentliggörande
i tryckt skrift skall anses sådan enligt
lag straffbar gärning som innefattar: 1.

offentliggörande av uppgifter
rörande förhållanden, vilkas röjande
skulle enligt lag innefatta brott
mot rikets säkerhet;

2. uppsåtligt offentliggörande av
allmän handling som ej är tillgänglig
för envar;

3. röjande av uppgift, varigenom

Föreslagen lydelse

anspelning på ras, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung eller
trosbekännelse;

12. barnpomografibrott, varigenom
någon skildrar barn i pornografisk
bild med uppsåt att bilden
sprides, om inte gärningen med
hänsyn till omständigheterna är försvarlig; 13.

olaga våldsskildring, varigenom
någon i bild skildrar sexuellt
våld eller tvång med uppsåt att bilden
sprids, om inte gärningen med
hänsyn till omständigheterna är
försvarlig;

14. förtal, varigenom någon utpekar
annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller
eljest lämnar uppgift som är ägnad
att utsätta denne för andras missaktning,
och, om den förtalade är
avliden, gärningen är sårande för
de efterlevande eller eljest kan
anses kränka den frid, som bör tillkomma
den avlidne, dock ej om det
med hänsyn till omständigheterna
var försvarligt att lämna uppgift i
saken och han visar att uppgiften
var sann eller att han hade skälig
grund för den;

15. förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende
mot honom.

§

Som tryckfrihetsbrott skall anses
också sådana gärningar, begångna
genom tryckt skrift och straffbara
enligt lag, som innebär att någon

1. uppsåtligen offentliggör allmän
handling som ej är tillgänglig
för envar, om han fått tillgång till
handlingen i allmän tjänst, under
utövande av tjänsteplikt eller i därmed
jämförbart förhållande;

2. offentliggör uppgift och därvid

1988/89 :KU2

Bilaga 11

43

Nuvarande lydelse

den som enligt 8 kap. svarar för
skriften uppsåtligen åsidosätter
tystnadsplikt som avses i den i 3 §
första stycket 3 angivna särskilda
lagen.

Föreslagen lydelse

uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt
som avses i den i 3 § första
stycket 3 angivna särskilda lagen;

3. när riket är i krig eller omedelbar
krigsfara offentliggör uppgift
om förhållanden vilkas röjande enligt
lag innefattar annat brott mot
rikets säkerhet än som anges i 4 §.

6 §

Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5
gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.

Angående enskilt anspråk på
grund av tryckfrihetsbrott stadgas i
11 kap. Fälles den tilltalade för
brott, som avses i 4 § 9, 10 eller II,
må ock, då fråga är om periodisk
skrift, på yrkande förordnas att domen
skall införas i skriften.

Angående enskilt anspråk på
grund av tryckfrihetsbrott stadgas i
11 kap. Fälles den tilltalade för
brott, som avses i 4 § 14 eller 15,
må ock, då fråga är om periodisk
skrift, på yrkande förordnas att domen
skall införas i skriften.

8 §

I samband med konfiskering av
periodisk skrift må, då fråga är om
otillåtet yttrande, som avses i 4 §

1—4, eller sådant enligt 5 § I otillåtet
offentliggörande som innefattar
spioneri eller grov obehörig befattning
med hemlig uppgift, meddelas
förbud att utgiva skriften under
viss, av rätten bestämd tid, högst
sex månader från det domen i
tryckfrihetsmålet vinner laga kraft.

Förbud som nu sagts må dock meddelas
allenast då riket befinner sig i
krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud
eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med
sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål
på grund av brott.

I samband med konfiskering av
periodisk skrift må, då fråga är om
något av de brott som avses i 4 §
1-3, 4, såvida det brottet är att
anse som grovt, samt 6 och 7, meddelas
förbud att utgiva skriften under
viss, av rätten bestämd tid,
högst sex månader från det domen i
tryckfrihetsmålet vinner laga kraft.
Förbud som nu sagts må dock meddelas
allenast då riket befinner sig i
krig.

10 kap.
11 §

Är riket i krig eller krigsfara och
anträffas vid avdelning av försvarsmakten
tryckt skrift, som uppenbart
innefattar sådan enligt 7 kap.
4 § straffbar uppvigling att krigsman
därigenom kan förledas åsidosätta
sin tjänsteplikt, må skriften
efter beslut av befattningshavare,

Är riket i krig eller krigsfara och
anträffas vid avdelning av försvarsmakten
tryckt skrift, som uppenbart
innefattar sådan enligt 7 kap.
4 § straffbar uppvigling att krigsman
därigenom kan förledas åsidosätta
vad som åligger honom i
tjänsten, får skriften efter beslut av

1988/89: KU2

Bilaga 11

44

1988/89: KU2

Bilaga 11

Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket
åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmelser
som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos
befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva
om skriften skall kvarbliva i förvar.

Nuvarande lydelse

som enligt lag har bestraffningsrätt
över personal vid avdelningen, i avbidan
på förordnande om beslag tagas
i förvar.

Föreslagen lydelse

befattningshavare, som enligt lag
skall avgöra frågor om disciplinansvar
beträffande personal vid avdelningen,
i avbidan på förordnande
om beslag tagas i förvar.

11 kap.

Har någon som laga ställföreträdare
för juridisk person eller som
förmyndare eller god man att svara
för enskilt anspråk på grund av
tryckfrihetsbrott, må anspråket göras
gällande även mot den juridiska
personen eller mot den, för vilken
förmyndaren eller gode mannen förordnats,
om och i den omfattning
sådant anspråk eljest enligt lag må
göras gällande.

3 §

Har någon som laga ställföreträdare
för juridisk person eller som
förmyndare, god man eller förvaltare
att svara för enskilt anspråk på grund
av tryckfrihetsbrott, får anspråket
göras gällande även mot den juridiska
personen eller mot den, för vilken
förmyndaren, gode mannen eller
förvaltaren förordnats, om och i den
omfattning sådant anspråk eljest enligt
lag får göras gällande.

12 kap.

3 §

För vatje län skola utses jurymän,
fördelade i två grupper med
sexton jurymän i första gruppen
och åtta jurymän i andra gruppen.
Jurymännen i andra gruppen skola
vara eller hava varit nämndemän
vid allmän underrätt.

För varje län skall utses jurymän,
fördelade i två grupper med sexton
jurymän i första gruppen och åtta
jurymän i andra gruppen. Jurymännen
i den andra gruppen skall vara
eller ha varit nämndemän vid allmän
domstol eller allmän förvaltningsdomstol.

Till jurymän skola utses myndiga
svenska medborgare, som äro bosatta
inom länet. De bör vara kända för
omdömesgillhet, självständighet och
rättrådighet. Bland jurymännen bör
skilda samhällsgrupper och meningsriktningar
samt olika delar av
länet vara företrädda.

Till jurymän skota utses svenska
medborgare, som äro bosatta inom
länet. De bör vara kända för omdömesgillhet,
självständighet och rättrådighet.
Bland jurymännen bör
skilda samhällsgrupper och meningsriktningar
samt olika delar av
länet vara företrädda. Den som är
underårig eller som har förvaltare
enligt särskilda bestämmelser i lag får
inte vara jury man.

45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

För fall då riket är i krig eller
krigsfara eller det råder sådana
utomordentliga förhållanden som
är föranledda av krig eller krigsfara
vari riket har befunnit sig får föreskrifter
om anstånd med val av
jurymän och om undantag från jurymäns
rätt att avsäga sig sitt uppdrag
meddelas i lag eller, efter bemyndigande
i lag, av regeringen
genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :KU2

Bilaga 11

46

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2 och
7.1.1 i riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

3.8.3

Om förslagsrätt för fullmäktige i Om förslagsrätt för fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgälds- riksbanken, riksdagens ombuds kontoret,

riksdagens ombudsmän män och riksdagens revisorer i an och

riksdagens revisorer i annan nan fråga än som avses i 8 § första

fråga än som avses i 8§ första stycket första punkten föreskrives

stycket första punkten föreskrives särskilt,

särskilt.

4 kap.

4.6

Konstitutionsutskottet skall, utöver
sina uppgifter enligt 4§, bereda
ärenden om lagstiftning i konstitutionella
och allmänt förvaltningsrättsliga
ämnen, ärenden om presseller
partistöd, lagstiftning om radio,
television och film liksom andra
ärenden som angår yttrandefrihet,
opinionsbildning och religionsfrihet,
övriga ärenden om riksdagen,
riksdagens ombudsman och
riksdagens myndigheter utom riksbanken,
riksgäldskontoret och riksdagens
revisorer, ärenden om medgivande
från riksdagen att väcka talan
mot riksdagsledamot eller att ingripa
i hans personliga frihet samt
ärenden av allmän betydelse för
den kommunala självstyrelsen.

4.6

Finansutskottet skall, utöver sina
uppgifter enligt 5§ första stycket,
bereda ärenden om penning-, kredit-
och valutapolitiken, om riksgäldskontoret
och riksdagens revisorer.
Det skall vidare bereda ärenden
av allmän betydelse för den
kommunala ekonomin samt ärenden
om statlig statistik, redovisning,
revision och rationalisering,
om statens egendom och upphand -

.1

Konstitutionsutskottet skall, utöver
sina uppgifter enligt 4 §, bereda
ärenden om lagstiftning i konstitutionella
och allmänt förvaltningsrättsliga
ämnen, ärenden om presseller
partistöd, lagstiftning om radio,
television och film liksom andra
ärenden som angår yttrandefrihet,
opinionsbildning och religionsfrihet,
övriga ärenden om riksdagen,
riksdagens ombudsman och
riksdagens myndigheter utom riksbanken
och riksdagens revisorer,
ärenden om medgivande från riksdagen
att väcka talan mot riksdagsledamot
eller att ingripa i hans personliga
frihet samt ärenden av allmän
betydelse för den kommunala
självstyrelsen.

2

Finansutskottet skall, utöver sina
uppgifter enligt 5§ första stycket,
bereda ärenden om penning-, kredit-,
valuta- och statsskuldspolitiken
samt riksdagens revisorer. Det skall
vidare bereda ärenden av allmän
betydelse för den kommunala ekonomin
samt ärenden om statlig statistik,
redovisning, revision och rationalisering,
om statens egendom och
upphandling i allmänhet och förvalt -

1988/89:KU2

Bilaga 12

1 Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.

47

Nuvarande lydelst

ling i allmänhet och förvaltningsekonomiska
ärenden i övrigt som
icke rör enbart visst ämnesområde.
Utskottet skall även bereda budgettekniska
ärenden, granska beräkningen
av statens inkomster samt
sammanställa statsbudgeten.

Föreslagen lydelse

ningsekonomiska ärenden i övrigt
som icke rör enbart visst ämnesområde.
Utskottet skall även bereda
budgettekniska ärenden, granska
beräkningen av statens inkomster
samt sammanställa statsbudgeten.

7 kap.
7.1.1'

Utöver de val som kammaren förrättar
enligt regeringsformen och
riksdagsordningen skall den företaga
val till

1. riks gä!dsf'ullmäktige,

2. Nordiska rådets svenska delegation,

3. Europarådets svenska delegation,

4. svenska delegationen till Europeiska
frihandelssammanslutningens
(EFTA) parlamentarikerkommitté,

5. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.

Utöver de val som kammaren förrättar
enligt regeringsformen och
riksdagsordningen skall den företaga
val till

1. Nordiska rådets svenska delegation,

2. Europarådets svenska delegation,

3. svenska delegationen till Europeiska
frihandelssammanslutningens
(EFTA) parlamentarikerkommitté,

4. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2. Motion får avlämnas med anledning av den berättelse som avges över
förvaltningen av riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89.

1988/89: KU2

Bilaga 12

1 Senaste lydelse 1986:261.

48

Förslag till 1988/89:KU2

Lag om ändring i lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på Bilaga 13

tryckfrihetsförordningens område

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på
tryckfrihetsförordningens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott
som avses i 7 kap. 4 § l-7eller5 § 1
tryckfrihetsförordningen får väckas
endast efter regeringens medgivande.

Föreslagen lydelse

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott
som avses i 7 kap. 4 § 1-/0 eller 5 §
3 tryckfrihetsförordningen får väckas
endast efter regeringens medgivande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

49

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha
följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

16 kap.

1 §2

Av friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen
att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är
begränsad framgår av 7 kap. 3 §
första stycket 1 och 2 samt 5 § 1 och 2
samma förordning. De fall av uppsåtligt
åsidosättande av tystnadsplikt,
i vilka nämnda frihet enligt 7
kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 3
tryckfrihetsförordningen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten
följer av

Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen att meddela
och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap.
3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 samma förordning.
De fall av uppsåtligt åsidosättande
av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3
och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen i
övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten
följer av

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1988:9.

2 Senaste lydelse 1988:578.

1988/89: KU2

Bilaga 14

50

Stockholm 1988 16026