Kulturutskottets betänkande

1988/89 :KrU9

TV-avgiften

1988/89

KrU9

Sammanfattning

Riksdagen har våren 1987 godkänt att uppbörden av TV-avgifter och
avgiftskontrollen skall skötas av Sveriges Radio i stället som för närvarande
av televerket. Verksamheten skall bedrivas genom Radiotjänst i Kiruna AB
(RIKAB), som är ett dotterbolag till Sveriges Radio AB. I den i detta
betänkande behandlade propositionen framläggs bl.a. förslag till lag om
TV-avgift. Avgiften föreslås bli enhetlig för färg-TV-mottagare och svartvita
mottagare. Den som är innehavare av svartvit TV får avgiften höjd till den
nivå som gäller för färg-TV. Även statliga myndigheter skall betala TV-avgift
men endast för var tionde mottagare. Den föreslagna nya lagen innehåller
vidare bl.a. att RIKAB:s beslut att påföra någon avgift skall - utan
domstolsprövning - få verkställas om avgiften är obetald och förfallen till
betalning.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och övriga förslag i propositionen.

Vid propositionen har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:18 (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

dels anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om TV-avgift,

2. lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

3. lag om ändring i radiolagen (1966:755),

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i lagen (1988:836) om ändring i sekretesslagen
(1980:100),

6. lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av
statliga bolag och stiftelser,

dels godkänna vad som i övrigt förordats i propositionen i fråga om
avgiftskontrollen (avsnitt 5.7.6),

dels godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om finansieringen av
rundradiorörelsens lånebehov (avsnitt 5.8.3), 1

1 Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr 9

dels bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att till
Sveriges Radio AB utbetala till televerket anvisade avgiftsmedel för uppbörd
och kontroll (avsnitt 5.8.3).

Lagförslagen, vilka lagts fram efter hörande av lagrådet, har intagits i bilaga 1
till betänkandet.

Motionerna

1988/89:Krl av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den som kan mottaga TV-sändningar från
Sveriges Radio-koncernen skall betala avgift till Radiotjänst i Kiruna
Aktiebolag (RIKAB),

2. att riksdagen beslutar att skyldighet att betala TV-avgift inte gäller den
som har en mottagare som inte kan användas för att ta emot TV-program från
Sveriges Radio-koncernen.

1988/89:Kr2 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att obetalda mottagaravgifter inte skall kunna
drivas in utan föregående prövning av domstol i enlighet med vad som i
motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag (RIKAB)
inte skall äga rätt att pålägga avgiftsskyldiga en tilläggsavgift på 40 % på krävt
belopp i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att RIKAB:s beslut skall kunna överklagas hos
kammarrätt utan föregående omprövning hos RIKAB i enlighet med vad
som i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för belopp som RIKAB av
administrativa skäl får underlåta att återbetala skall vara 25 kr.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet inhämtat yttrande från lagutskottet (1988/89:LU3y).
Yttrandet fogas vid betänkandet som bilaga 4.

Utskottet

Propositionens bakgrund och huvudsakliga innehåll, m.m.

Efter förslag av regeringen godkände riksdagen våren 1987 att uppbörden av
avgifter för innehav av televisionsmottagare skall ske i ett separat system skilt
från uppbörden av teleavgifter och att huvudmannaskapet för detta och
avgiftskontrollen skall skötas av Sveriges Radio i stället som för närvarande
av televerket (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU 1986/87:11, rskr. 1986/87:197).
Enligt beslutet skall Sveriges Radio ha övertagit uppgifterna senast den 1
januari 1990. Sveriges Radio AB (SR) skall bedriva den nya verksamheten
genom ett särskilt dotterbolag, Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB).

Frågan om RIKAB :s behov av verksamhetsmedel kommer att behandlas i
den av regeringen aviserade propositionen om Sveriges Radios verksamhet
m.m. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att förslaget till förändringar i

1988/89:KrU9

fråga om uppbörd och avgiftskontroll lades fram mot bl.a. den bakgrunden
att under övergångsfasen uppkomna extrautgifter inte skulle belasta radiofonden.
Även utskottet ansåg detta angeläget.

I den nu aktuella propositionen föreläggs riksdagen förslag till lag om
TV-avgift och till följdändringar i vissa lagar. Riksdagen föreslås vidare
godkänna dels vad som i propositionen föreslagits om avgiftskontrollen, i
den mån detta inte omfattas av den föreslagna lagstiftningen, dels vad som i
propositionen förordats i fråga om finansieringen av rundradiorörelsens
lånebehov, dels och att bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att till Sveriges Radio AB utbetala till televerket anvisade
avgiftsmedel för uppbörd och kontroll.

Propositionen innebär bl.a. följande förändringar i avgiftsuttaget.

- TV-avgiften blir enhetlig för färg-TV-apparater och svartvita mottagare.
På grund av detta kommer de som i dag betalar för enbart svartvit TV att
få avgiften höjd till den nivå som gäller för färg-TV.

- Varje statlig myndighet blir skyldig att betala TV-avgift men endast för
var tionde mottagare som myndigheten innehar.

- Avgiftsskyldigheten för mottagare i hotell- och pensionatsrörelser ökar
till en avgift för var tionde mottagare .Denna regel kommer också att gälla
för undervisningsområdet.

RIKAB:s beslut att påföra någon en avgift skall få verkställas om avgiften är
obetald och förfallen till betalning.

Förvaltningslagen (1986:223) och principen om allmänna handlingars
offentlighet skall tillämpas hos RIKAB när bolaget handlägger ärenden om
TV-avgifter.

RIKAB skall bedriva avgiftskontroll. Bolaget får därvid använda särskilt
pejlinstrument för att ta reda på i vilken utsträckning det finns TV-mottagare
i bostäder inom ett visst område (särskild avgiftskontroll).

SR skall utöva det finansiella samordningsansvaret för rundradiorörelsen.
Bl.a. skall SR för statens räkning förvalta influtna avgiftsmedel. Medlen skall
dock placeras på räntebärande räkning hos riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret
skall tillhandahålla det rörelsekapital som rundradiorörelsen behöver
om avgiftsmedlen inte räcker till.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989. För tiden till
och med utgången av år 1989 skall de nya bestämmelserna tillämpas för de
avgiftsskyldiga som RIKAB har fattat beslut om avgiftsskyldighet för. Fram
till den tidpunkt då detta skett gäller i princip äldre bestämmelser för en
avgiftsskyldig.

Avgiftsskyldighetens omfattning

Enligt förslaget till lag om TV-avgift skall den som innehar en TV-mottagare
betala TV-avgift för mottagaren till RIKAB (1 §). Vissa undantag från
avgiftsskyldigheten föreslås. Således skall skyldigheten att betala TV-avgift
inte omfatta sådana TV-mottagare som på grund av sin konstruktion inte kan
användas för att ta emot markbundna rundradiosändningar (4 §). Skyldigheten
att betala TV-avgift skall inte heller omfatta TV-mottagare som finns i
anläggningar eller lokaler som är avsedda för annat än bostadsändamål eller i

1988/89:KrU9

fortskaffningsmedel, om mottagaren på grund av en särskilt vidtagen åtgärd
inte kan användas för att ta emot TV-program (5 §).

I motion Krl (m) framställs yrkanden som innebär att avgiftsskyldigheten
skall begränsas i större utsträckning än vad regeringen föreslagit. Motionären
erinrar om att TV-avgiften går till finansieringen av SR:s TV-program
och anför därför att avgiften endast bör gälla personer som tar emot - eller
kan ta emot - dessa program. Motionären nämner olika tänkbara tekniska
lösningar på problemet att göra det möjligt att låta en TV-mottagare ta emot
satellitsändningar men däremot inte SR:s sändningar.

Utskottet vill framhålla att de flesta TV-mottagare är så konstruerade att
de kan användas för att ta emot markbundna rundradiosändningar, däribland
sändningar från Sveriges Television AB. I vissa fall är emellertid en
TV-mottagare så konstruerad att den kan användas endast för individuell
eller kollektiv mottagning av program från satelliter (se prop. s. 47).
Propositionens lagförslag innebär att avgiftsskyldighet inte föreskrivs i
sådana fall liksom i andra fall där konstruktionen är sådan att mottagaren inte
kan användas för att ta emot markbundna rundradiosändningar. Detta
framgår av förslaget till 4 § i lagen. Därutöver föreslås, som framgår av
redovisningen för förslaget till 5 §, ytterligare undantag från avgiftsskyldigheten,
nämligen för vissa TV-mottagare som inte finns i bostäder. Utskottet
anser att den avvägning som gjorts i propositionen i fråga om avgiftsskyldighetens
omfattning är rimlig. Utskottet avstyrker därför motionen och
tillstyrker propositionen i motsvarande del.

Återbetalning till den avgiftsskyldige

Enligt propositionen skall TV-avgift betalas till dess att den avgiftsskyldige
skriftligen anmält hos RIKAB att hans innehav av TV-mottagare upphört.
Avgift som avser tid efter det att en sådan anmälan har kommit in till bolaget
skall betalas tillbaka till den avgiftsskyldige. Om beloppet är lägre än 100
kronor, betalas det dock inte tillbaka (11 § andra stycket).

Utskottet ansluter sig till förslaget att det skall finnas en möjlighet för den
avgiftsskyldige att få tillbaka den del av avgiften som avser tiden efter det att
han anmält att hans innehav av TV-mottagare upphört. Av administrativa
skäl bör dock mindre belopp inte betalas tillbaka. Utskottet anser att den i
propositionen valda beloppsgränsen bör godtas. Därmed avstyrks motion
Kr2 (m), vari föreslås att RIKAB skall få underlåta att återbetala avgiftsbelopp
endast om detta uppgår till högst 25 kr. (yrkande 4).

Tilläggsavgift

Om en TV-avgift inte betalas inom föreskriven tid, skall enligt propositionsförslaget
(12 §) RIKAB sända en påminnelse till den avgiftsskyldige med
uppmaning att betala inom den tid som bolaget bestämmer. För påminnelsen
skall den avgiftsskyldige inom samma tid betala en påminnelseavgift med
belopp som regeringen föreskriver.

Enligt 13 § i lagförslaget skall den avgiftsskyldige, om en TV-avgift inte
betalas inom den tid som har satts ut i påminnelsen, också betala en

1988/89:KrU9

tilläggsavgift inom den tid som bolaget bestämmer. Tilläggsavgiften skall
vara 40 procent av avgiftsposten för perioden.

I motion Kr2 (m) anförs att det inte är rimligt att ena parten i ett
fordringsförhållande på grund av för sen prestation drabbas av en sådan
merkostnad som förslaget till tilläggsavgift innebär. Det säger sig självt att
denna avgift kommer att upplevas som ett straff av den som skall erlägga den.
En sådan ordning kan inte godtas, utan RIKAB bör behandlas som andra
borgenärer. Motionärerna yrkar därför avslag på förslaget om tilläggsavgift.

Utskottet vill i överensstämmelse med vad som anförs i propositionen
framhålla att varje betalningsförsummelse leder till i vart fall ett temporärt
intäktsbortfall för RIKAB och rundradiorörelsen, och att om detta bortfall
blir besvärande kan det i sig motivera höjningar av TV-avgiften. Det är mot
denna bakgrund angeläget att de regler som gäller för betalning av TV-avgift
är sådana att systemet görs effektivt. Skyldigheten att betala tilläggsavgifter
har föreslagits åvila den som varken har betalat TV-avgiften inom föreskriven
tid eller efter påminnelse. Tilläggsavgiften avses alltså drabba endast de
klart försumliga avgiftsbetalarna. Med hänsyn till det anförda anser utskottet
att RIKAB - som för övrigt saknar rätt att påföra de betalningsskyldiga
dröjsmålsränta - skall få ta ut tilläggsavgift i enlighet med vad som föreslås i
propositionen. Motionsyrkandet avstyrks således (yrkande 2).

Omprövning av beslut

Enligt förslaget i propositionen skall förvaltningslagen (1986:223) tillämpas
när RIKAB handlägger ärenden enligt lagen om TV-avgift. Bolagets beslut
om avgiftsskyldighet och om påförande av avgifter kan inte överklagas men
skall omprövas av bolaget när den avgiftsskyldige begär det eller det annars
finns skäl för det. I de fall en begäran om omprövning görs inom fyra veckor
efter det att avgiften skulle ha betalats skall bolaget göra en fullständig
prövning och rätta eventuella felaktigheter. Kommer en begäran in efter
fyraveckorsperiodens utgång skall beslutet ändras endast om det är uppenbart
oriktigt. En begäran om omprövning fritar inte från skyldigheten att
betala förfallna avgifter. Bolagets omprövningsbeslut kan överklagas till
kammarrätten. Även om ett beslut överklagas, skall bolaget ändra beslutet,
om det är uppenbart oriktigt. Denna skyldighet gäller dock inte, om
klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla eller om bolaget har
överlämnat handlingarna i ärendet till kammarrätten.

I motion Kr2 (m) anförs att den som vill överklaga en avgiftsdebitering måste
börja med att begära att RIKAB skall ompröva debiteringen och att en sådan
ordning är ogynnsammare för den er.skilde än vad som gäller enligt
förvaltningslagen. Motionärerna uttalar också att om en myndighet enligt
förvaltningslagen omprövar beslut torde det ske med juridiskt kompetent
personal. Någon sådan garanti finns självfallet inte i fråga om RIKAB.
Motionärerna vill att RIKAB :s beslut skall kunna överklagas hos kammarrätt
utan föregående omprövning hos bolaget (yrkande 3).

En utgångspunkt för regeringens förslag i här aktuellt avseende är att man
bör undvika att onödigtvis belasta domstol med ärenden om avgiftsskyldighet
och om påförande av avgifter. De fel som kan uppstå i RIKAB:s beslut,

1988/89: KrU9

1* Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr 9

exempelvis en felaktig avgiftsdebitering, torde i många fall vara sådana att de
utan svårighet kan rättas till inom bolaget. Det är enligt utskottets mening
motiverat med regler för omprövning som ger långtgående möjligheter för
bolaget att rätta egna beslut. Då en avgiftsskyldig menar att bolagets
rättstillämpning är fel bör han självfallet kunna få till stånd en domstolsprövning,
om han inte kunnat få till stånd en ändring av det aktuella beslutet
genom hänvändelse till bolaget.

Beträffande den genom motionen aktualiserade jämförelsen med reglerna
i förvaltningslagen finns skäl anföra följande. Förslaget i propositionen
innebär i de fall en begäran om omprövning görs inom fyra veckor efter det
att avgiften skulle ha betalats att bolaget har en mera vidsträckt skyldighet att
ompröva sitt beslut än vad som följer av förvaltningslagen. Enligt sistnämnda
lag krävs att det meddelade beslutet är uppenbart oriktigt medan det - som
angetts i det föregående - enligt propositionens förslag till lag om TV-avgift
alltid skall ske en fullständig prövning av beslutet. Efter fyra-veckorsperiodens
utgång gäller samma regel som enligt förvaltningslagen, nämligen att
beslutet skall ändras endast om det är uppenbart oriktigt. Omprövningsskyldigheten
enligt förvaltningslagen gäller även om beslutet överklagas, något
som får ske också i de fall då någon omprövning inte begärts dessförinnan.

Enligt utskottets bedömning ger den i propositionen föreslagna regleringen
av möjligheterna att få en prövning till stånd av beslut som fattats av
bolaget goda möjligheter för den avgiftsskyldige att utan omgång få rättelse
till stånd av felaktiga beslut. Med hänsyn till att bestämmelselserna om
avgiftsskyldigheten är förhållandevis enkla torde det inte finnas anledning
räkna med något större antal rättstvister, som behöver prövas av domstol. Då
en möjlighet till sådan prövning kommer att finnas och därtill utan någon
begränsning kan utnyttjas om det behövs, tillstyrker utskottet propositionens
förslag och avstyrker motionen i motsvarande del (yrkande 3). Vid sin
bedömning utgår utskottet från att bolaget kommer att ha tillgång till väl
kvalificerad personal för handläggning av de här aktuella besluts- och
omprövningsärendena.

Verkställighet

Ett beslut av RIKAB om påförande av avgifter skall anses som beslut av
förvaltningsmyndighet och får verkställas om avgiften är obetald och
förfallen till betalning. Hos kronofogdemyndigheten skall indrivningen av
avgifter handläggas som allmänt mål. Regleringen innebär att bolaget - till
skillnad från vad som för närvarande gäller i fråga om televerkets uppbördsverksamhet
- inte behöver utverka någon exekutionstitel från domstol, och
kronofogdemyndigheten kan därför vidta exekutiva åtgärder direkt på
grundval av bolagets beslut. Att den avgiftsskyldige begärt omprövning eller
överklagat ett omprövningsbeslut hindrar inte verkställighet; kammarrätten
kan dock förordna att vidare verkställighet inte skall ske. Däremot får
exekutiva åtgärder inte vidtas förrän bolaget fullgjort sin skyldighet att sända
ut betalningspåminnelse.

Kritik mot den föreslagna ordningen att RIKAB:s beslut skall bli
omedelbart verkställbara framställs i motion Kr2 (m). Enligt motionärerna

1988/89:KrU9

kan en sådan ordning inte godtas av hänsyn till den enskildes rättssäkerhet,
och de yrkar därför att lagförslaget ändras så att obetalda mottagaravgifter
inte får drivas in utan föregående domstolsprövning.

Frågan om verkställighet av avgiftsbeslut behandlades i samband med att
riksdagen år 1987 fattade beslut om organisationen av avgiftsuppbörden. I
proposition 1986/87:100 bil. 10 (s. 501) anförde föredragande statsrådet att
vissa förändringar i juridiskt avseende borde vidtas. Ändringarna hade
samband med att obetalda TV-avgifter inte enligt gällande regler kan drivas
in utan föregående prövning av domstol. Statsrådet ansåg att mottagaravgiften
i och med den nya ordningen normalt sett borde kunna drivas in
omedelbart och att detta innebar att man kunde undvika att belasta
domstolsväsendet med en rad beslut om obetalda avgiftsräkningar. Vad
föredragande statsrådet anförde i bl.a. detta hänseende godkändes av
riksdagen (KrU 1986/87:11).

Med anledning av vad motionärerna anfört om rättssäkerhetsaspekterna
pekar lagutskottet i sitt yttrande på att uppbörden av TV-avgifter utgör en
förvaltningsuppgift och att enligt gällande rätt beslut i förvaltningsärenden,
som medför förpliktelser för enskilda, i många fall kan verkställas utan att
allmän domstol behöver fastställa förpliktelsen.

Lagutskottet fortsätter.

Någon principiell nyhet innebär alltså inte propositionen. Att det är ett
aktiebolag och inte en myndighet som nu anförtros uppbörden av mottagaravgiften
bör inte utesluta att besluten i avgiftsärenden blir omedelbart
verkställbara i synnerhet som förvaltningslagen liksom andra regler som
gäller vid myndighetsutövning skall tillämpas när bolaget handlägger avgiftsärenden.
Det sistnämnda innebär bl.a. att staten kan bli skadeståndsskyldig
för fel eller försummelser i uppbördsverksamheten enligt de särskilda
reglerna i skadeståndslagen (1972:207) om det allmännas skadeståndsansvar
vid myndighetsutövning. I sammanhanget bör också påpekas att det redan i
dag finns regler som medger att olika privaträttsliga associationers beslut får
verkställas utan föregående domstolsprövning.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet - till skillnad från motionärerna -inte finna anledning för riksdagen att nu frångå sin tidigare inställning till
frågan om omedelbar verkställighet. När det gäller den närmare utformningen
av de nya reglerna konstaterar utskottet att de bör ge goda förutsättningar
för att uppbördsverksamheten kan bedrivas rationellt. Önskvärdheten av
effektivitet i verksamheten måste emellertid vägas mot de avgiftsskyldigas
intresse av att inte bli utsatta för exekutiva åtgärder i andra fall än då det
framstår som nödvändigt. Utskottet vill därför kraftigt stryka under att
möjligheten till omedelbar verkställighet måste utnyttjas med försiktighet
och omdöme och bör tas i anspråk först sedan den avgiftsskyldige givits
rimliga möjligheter att fullgöra sina förpliktelser. Vid tillämpningen av de
nya reglerna bör därför iakttas att påminnelser om betalningsskyldighet inte
bör sändas ut förrän den avgiftsskyldige i någon mer väsentlig mån dröjt med
betalningen. Efter mönster av bestämmelserna i inkassolagen (1974:182) bör
den avgiftsskyldige också alltid ges en skälig frist för betalning efter
utsändandet av påminnelsen. Vid bestämmandet av betalningsfristen bör
hänsyn tas till infallande semesterperioder, helger och liknande omständigheter
av betydelse. Sådana omständigheter bör föranleda en mer generös
frist än vad som normalt tillämpas. Vidare bör - utom i fall då den

1988/89:KrU9

betalningsskyldige genom upprepade försummelser visat sin betalningsovilja 1988/89:KrU9
- exekutiva åtgärder inledas först sedan det visat sig att den avgiftsskyldige
inte begärt omprövning inom den ovan berörda fyraveckorsfristen. Utskottet
vill även framhålla att enstaka betalningsförsummelser inte bör få föranleda
verkställighetsåtgärder. Som regel bör det krävas att den avgiftsskyldige
underlåtit att betala två eller flera avgiftsposter innan ansökan om verkställighet
görs hos kronofogdemyndigheten.

På de redovisade skälen anser sig lagutskottet kunna godta förslaget i
propositionen att beslut i ärenden om TV-avgifter skall få läggas till grund för
verkställighet. Utskottet förordar således att motion Kr2 yrkande 1 avstyrks.

Kulturutskottet ansluter sig till den av lagutskottet gjorda bedömningen.

Med avstyrkande av motionsyrkandet tillstyrker utskottet således propositionen
i motsvarande del.

Försöksverksamhet med särskilt betalningssätt

Det föreslås i propositionen att RIKAB skall få bedriva en försöksverksamhet
som innebär att den årliga TV-avgiften skall betalas i andra poster och vid
andra tidpunkter än vad som anges i lagen. Där anges att avgiften skall
betalas i fyra poster med an avgiftsperiod om tre månader. Varje post skall
betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. I försöksverksamheten
skall eljest föreskriven avisering inte ske. I det enskilda fallet skall
bolaget få fatta beslut i enlighet med det sagda efter avtal med den
avgiftsskyldige. Om ett sådant beslut fattats gäller inte bestämmelserna om
betalningspåminnelse, tilläggsavgift och direkt verkställighet. De redovisade
bestämmelserna föreslås bli intagna i 24 § av den föreslagna nya lagen.

Eftersom det enligt utskottets mening är angeläget att betalningen av
TV-avgifterna kan ske till så låg kostnad som möjligt och på ett även i övrigt
rationellt sätt anser sig utskottet böra tillstyrka en försöksverksamhet av
ovan angivet slag.

Föredragande statsrådet ser det som naturligt att RIKAB inriktar försöksverksamheten
på sådana betalningsskyldiga, vilkas vilja och förmåga att
betala TV-avgift inte behöver ifrågasättas. Till denna grupp hör självfallet
bl.a. statliga och kommunala myndigheter och många företag.

Som framhålls i propositionen (s. 68) kan betalning i annan ordning än den
ordinära visa sig vara ändamålsenlig och även önskvärd för t.ex. sådana
betalningsskyldiga som önskar automatiska överföringar från lönekonton
eller andra bankkonton. Med den utformning som regeringsförslaget fått -nämligen att det alltid krävs ett avtal med den betalningsskyldige - kan
utskottet tillstyrka att försöksverksamheten även får omfatta enskilda
avgiftsskyldiga. Utskottet vill i sammanhanget understryka angelägenheten
av att bolaget - då frågan om ett avtal aktualiseras - på ett klart och
lättförståeligt sätt informerar den enskilde om vilka villkor som föreslås gälla
för den som ingår sådant avtal som avses i 24 §. Självfallet måste den
betalningsskyldige - likaväl som bolaget - snabbt kunna frånträda avtalet och
underkasta sig det i lagen reglerade betalningssystemet. Detta står i
överensstämmelse med vad som anförs i propositionen.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet förslaget till 24 § i lagen om
TV-avgift.

Övergångsbestämmelser

1988/89 :KrU9

Enligt propositionens förslag till lag om TV-avgift skall TV-avgiften bli
enhetlig för färg-TV-mottagare och svartvita mottagare. På grund härav
kommer de som i dag betalar för enbart svartvit TV att få avgiften höjd till
den nivå som gäller för färg-TV. Frågan om uttag för mars månad 1989 av det
belopp som höjningen uppgår till - 13 kr. - har inte reglerats i de framlagda
lagförslagen. Utskottet anser det inte påkallat att riksdagen i övergångsbestämmelser
föreskriver att detta belopp skall krävas in av RIKAB och
televerket.

Ändringar i sekretesslagen, m.m.

Enligt ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1988:836) om ändring i sekretesslagen (1980:100) skall principen om
allmänna handlingars offentlighet tillämpas hos RIKAB i bolagets ärenden
om TV-avgifter, påminnelseavgifter och tilläggsavgifter. Sekretess skall dock
- enligt ett förslag i propositionen till lag om ändring i sekretesslagen
(1988:100) - gälla för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att denne eller någon honom närstående lider
skada eller men om uppgiften röjs.

Utskottet biträder en lagreglering av angivet innehåll. Eftersom lagen
1988:836 trätt i kraft den 1 januari i år bör dock förstnämnda lagförslag avslås
och den föreslagna lagregleringen i dess helhet ske genom ändring i
sekretesslagen. Regeringens förslag till ändring av denna lag bör jämkas i
enlighet härmed.

Övrigt

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner dels vad som i propositionen
förordats i fråga om avgiftskontrollen, i den mån detta inte omfattas av
förslaget till lag om TV-avgift, dels vad som i propositionen förordats i fråga
om finansieringen av rundradiorörelsens lånebehov. Utskottet tillstyrker
också att regeringen ges begärt bemyndigande om avgiftsmedel för uppbörd
och kontroll. Detta kan ske exempelvis genom ändring av gällande regleringsbrev
för televerket och Sveriges Radio AB.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avgiflsskyldighetens omfattning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:18 och med avslag på
motion 1988/89:Kr 1 godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande återbetalning till den avgiftsskyldige

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:18 och med avslag på
motion 1988/89:Kr2 yrkande 4 godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande tilläggsavgift

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:18 och med avslag på
motion 1988/89:Kr2 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande omprövning av beslut

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:18 och med avslag på
motion 1988/89:Kr2 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört,

5. beträffande verkställighet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:18 och med avslag på
motion 1988/89:Kr2 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande försöksverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:18 godkänner vad
utskottet anfört,

7. beträffande lag om TV-avgift

att riksdagen antar det vid proposition 1988/89:18 fogade förslaget till
lag om TV-avgift,

8. beträffande sekretesslagen
att riksdagen

a) avslår det i proposition 1988/89:18 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1988:836) om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100) utom såvitt avser ingressen, dels antar ny
med i bilaga 2 till betänkandet som Utskottets förslag betecknad
lydelse av bilagan till sekretesslagen (1980:100), dels antar ingressen
till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen med den ändring som föranleds härav,

9. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de vid proposition 1988/89:18 fogade lagförslagen i
den mån dessa inte behandlats under mom. 7 och 8,

10. beträffande avgiftskontrollen

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1988/89:18 förordats i
fråga om avgiftskontrollen, i den mån detta inte omfattas av förslaget
till lag om TV-avgift,

11. beträffande rundradiorörelsens lånebehov

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1988/89:18 förordats i
fråga om finansieringen av rundradiorörelsens lånebehov,

12. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att till Sveriges Radio AB utbetala till televerket anvisade
avgiftsmedel för uppbörd och kontroll.

Stockholm den 17 januari 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Maj-Lis Lööw (s), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark
(m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson
(mp), Ingegerd Sahlström (s) och Eivor Husing (s).

1988/89:KrU9

Reservationer

1988/89:KrU9

1. Återbetalning till den avgiftsskyldige (mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Kaj Nilsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:
Självfallet bör det finnas en möjlighet för den avgiftsskyldige att få tillbaka
den del av avgiften som avser tiden efter det att han anmält att hans innehav
av TV-mottagare upphört. Förslag härom har också lagts fram av regeringen.
Enligt förslaget skall dock belopp som understiger 100 kr. inte återbetalas.

Utskottet har förståelse för att det av administrativa skäl är motiverat att
RIKAB får underlåta att betala tillbaka mindre belopp. Det i propositionen
valda beloppet, som inte behöver betalas tillbaka, är emellertid alltför högt.
Utskottet tillstyrker i enlighet med vad som föreslås i motion Kr2 (m) att
RIKAB skall få underlåta att återbetala avgiftsbelopp endast om detta
uppgår till högst 25 kr. (yrkande 4).

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande återbetalning till den avgiftsskyldige

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:18 och med bifall
till motion 1988/89:Kr2 yrkande 4 godkänner vad utskottet anfört,

2. Tilläggsavgift (mom. 3)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Kaj Nilsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som anförts i motion Kr2 (m) om
den i propositionen föreslagna tilläggsavgiften. Det är inte rimligt att en
senpresterande gäldenär drabbas av en sådan merkostnad som regeringsförslaget
innebär, dvs. en kostnad som utgör 40% av det belopp som fordringen
avser. Förslaget om tilläggsavgift i 13 § i lagen om TV-avgift bör därför
avslås.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande tilläggsavgift

att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:18 och med bifall till
motion 1988/89:Kr2 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,

3. Omprövning av beslut (mom. 4)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Kaj Nilsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”En
utgångspunkt” och på s. 6 slutar med ”och omprövningsärendena” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den i propositionen förordade ordningen för
omprövning och överklagande av beslut om avgiftsdebiteringen alltför
komplicerad. Den tankegång som uppenbarligen varit vägledande vid
utformningen av propositionen är visserligen tilltalande, nämligen att
domstolsprövning så långt möjligt skall undvikas, men resultatet är i
praktiken ägnat att leda till att den enskilde ”ger upp” innan han fått en
prövning till stånd av juridiskt kvalificerad personal, dvs. i domstol.
Utskottet anser därför att en avgiftsdebitering av RIKAB omedelbart skall få
överklagas till domstol. De i förvaltningslagen angivna omprövningsreglerna
bör gälla. Det bör således inte krävas att RIKAB omprövar ett beslut innan
den enskilde har rätt att överklaga beslut. Utskottet tillstyrker således
motion Kr2 (m) yrkande 3.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande omprövning av beslut
att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:18 och med bifall till
motion 1988/89:Kr2 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört,

4. Verkställighet (mom. 5)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Kaj Nilsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Frågan om”
och på s. 8 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Av den föregående redovisningen i betänkandet framgår att den i
propositionen föreslagna ordningen innebär att ett dotterbolag inom Sveriges
Radio-koncernen - dvs. ett enskilt organ - skall kunna besluta om
betalningsskyldighet för TV-avgifter och att besluten skall få verkställas utan
att allmän domstol fastställt förpliktelsen. Som framhålls i den avvikande
meningen i lagutskottets yttrande avviker en sådan ordning från vad som i
allmänhet gäller. I den avvikande meningen anförs härefter följande.

Endast i enstaka undantagsfall har i nuvarande lagstiftning möjlighet öppnats
för en enskild organisation att få omedelbar verkställighet. Med hänsyn
härtill och till att frågor om uppbörd av TV-avgifter berör ett mycket stort
antal människor i vårt land anser utskottet att förslaget i propositionen
väcker starka principiella betänkligheter i rättssäkerhetshänseende. Vad
som framför allt talar mot den föreslagna regeln om omedelbar verkställighet
är emellertid enligt utskottets mening att lagförslaget såsom det utformats
ger bolaget vittgående möjligheter att ansöka hos kronofogdemyndigheten
om utmätning så fort en avgiftsskyldig inte betalat TV-avgiften i rätt tid. Den
enda förutsättning för verkställighetsåtgärder som uppställs - förutom att
avgiften är obetald och förfallen till betalning - är att bolaget skall ha sänt ut
en påminnelse. Det ligger i sakens natur att en sådan ordning innebär stora
risker för att bolaget i många fall kan komma att begära att exekutiva
åtgärder vidtas utan att det är påkallat och därmed i onödan kan förorsaka
enskilda människor betydande olägenheter. Oavsett om utmätning kommer
till stånd eller ej innebär enbart det förhållandet att en ansökan om
verkställighet görs avsevärda olägenheter för en avgiftsskyldig därigenom att
han registreras i utsökningsregistret.

1988/89: KrU9

Kulturutskottet delar den redovisade uppfattningen om reglerna för verkställighet.
Sammanfattningsvis anser sig utskottet - i likhet med vad som
anförs av de ledamöter som avgett lagutskottets avvikande mening - av
rättssäkerhetsskäl inte kunna godta förslaget i propositionen att bolagets
beslut i avgiftsärenden skall få verkställas omedelbart. De i 17 § föreslagna
bestämmelserna bör därför utgå. Utskottet tillstyrker således bifall till
motion Kr2 yrkande 1.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande verkställighet

att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:18 och med bifall till
motion 1988/89:Kr2 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,

5. Försöksverksamhet (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 4

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Kaj Nilsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 enlighet” och
slutar med ”om TV-avgift” bort ha följande lydelse:

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet förslaget till 24 § i lagen om
TV-avgift, dock med den ändringen att hänvisningen i lagtexten till 13 och
17§§ skall utgår. Detta förslag är en följd av att utskottet i reservationerna 2
och 4 föreslagit att de nämnda paragraferna skall utgå ur lagförslaget.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande försöksverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:18 godkänner vad
utskottet anfört,

6. Lag om TV-avgift (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1-5

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Kaj Nilsson
(mp) anser att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande lag om TV-avgift

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:18 framlagda förslaget till
lag om TV-avgift med den ändringen

dels att 13,15 och 17 §§ i lagförslaget och rubrikerna före de nämnda
paragraferna utgår,

dels att 14, 16 och 18-29 §§ i lagförslaget betecknas 13,14 respektive
15-26 §§,

dels att 11 § samt de nya 18 och 21 §§ i lagförslaget erhåller i bilaga 3
som Utskottets förslag betecknade lydelser,

1988/89:KrU9

1** Riksdagen 1988189. 13sami. Nr9

Särskilda yttranden

1988/89:KrU9

Huvudmannaskapet för uppbörd av avgiften för innehav av
televisionsmottagare, m.m.

1. Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Lars
Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anför:

Då utskottet våren 1987 behandlade bl.a. frågan om överförande av
huvudmannaskapet för uppbörden av TV-avgifter från televerket till Sveriges
Radio yrkades i reservation 6 till KrU 1986/87:11 att huvudmannaskapet
skulle stanna hos televerket. De skäl som då anfördes är fortfarande
bärande. Bl.a. framhölls att televerket har erfarenhet av uppbördsverksamhet
liksom av verksamheten med avgiftskontroll. Den är i dag decentraliserad
och anknuten till televerkets regionala organisation. Vidare framhölls att
en organisation inom televerkets ram kan repliera på de stora kunskaper som
finns inom verket i fråga om ADB-teknik och kommunikationsutveckling.
På grund av det anförda finns fog för påståendet att det finns betydande
risker för att en ny huvudman - RIK AB - inte kommer att ha samma förmåga
som televerket att åstadkomma en effektiv uppbördsverksamhet och avgiftskontroll.
En försämrad effektivitet i dessa hänseenden skulle självfallet vara
till nackdel för Sveriges Radios verksamhet.

Med hänsyn bl.a. till att planeringen för ett överförande till RIKAB av
bl.a. avgiftsuppbörden nu pågått under lång tid och till att ett upphävande av
beslutet våren 1987 skulle dra stora kostnader och medföra praktiska
svårigheter har vi avstått från att yrka avslag på den nu aktuella propositionen.

2. Kaj Nilsson (mp) anför:

Konstruktionen med det särskilda bolaget för uppbörd m.m. av TV-avgiften
är olycklig. Den kan få till följd att Sveriges Radio AB får lägre intäkter än
med nuvarande konstruktion och att dess roll som public service-företag
hotas av kommersiella finansieringsalternativ.

Då utskottet våren 1987 beslöt om överförande av huvudmannaskapet för
uppbörden av TV-avgifter från televerket till Sveriges Radio och RIKAB
hade miljöpartiet ännu inte representation i riksdagen. Med hänsyn till att
planeringen för ett överförande till RIKAB av avgiftsuppbörden nu pågått
under lång tid och till att upphävandet av beslutet från våren 1987 skulle dra
stora kostnader och medföra praktiska svårigheter har jag emellertid avstått
från att yrka avslag på den nu aktuella propositionen.

Miljöpartiet de gröna kommer under allmänna motionstiden 1989 att
väcka motioner med förslag till hur man på annat sätt skall stärka Sveriges
Radios verksamhet i allmänhetens tjänst och därmed göra den oberoende av
bl.a. reklamfinansiering.

I proposition 1988/89:18 framlagda lagförslag
1 Förslag till
Lag om TV-avgift

Härigenom föreskrivs följande.

Avgiftsskyldighet

1 § Den som innehar en TV-mottagare skall betala TV-avgift för
mottagaren till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag.

2 § För samtliga TV-mottagare som är avsedda att användas i
innehavarens hushåll betalas en enda TV-avgift.

En enda avgift betalas också för samtliga TV-mottagare som

1. finns på samma butiks- eller demonstrationsställe för mottagare,
eller

2. finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av
liknande slag, om TV-mottagarna är avsedda att användas av
dem som får vård.

3 § För varje påbörjad grupp om tio TV-mottagare betalas en
enda TV-avgift, om mottagarna

1. innehas av samma statliga myndighet, eller

2. innehas av samma avgiftsskyldig och används antingen

a) i hotell- eller pensionatsrörelse eller

b) annars i anläggningar eller lokaler som är avsedda för
annat än bostadsändamål, dock inte lokaler som avses i 2 §
andra stycket, eller

c) i fortskaffningsmedel som är avsedda för yrkesmässig trafik.

Undantag från avgiftsskyldigheten

4 § Skyldigheten att betala TV-avgift omfattar inte sådana TVmottagare
som på grund av sin konstruktion inte kan användas
för att ta emot markbundna rundradiosändningar.

5 § Skyldigheten att betala TV-avgift omfattar inte heller TVmottagare
som finns i anläggningar eller lokaler som är avsedda
för annat än bostadsändamål eller i fortskaffningsmedel, om
mottagaren på grund av en särskilt vidtagen åtgärd inte kan
användas för att ta emot TV-program.

6 § TV-avgift betalas inte för TV-mottagare som

1. innehas av någon som är anställd vid en utländsk beskickning
eller ett lönat konsulat, om det har beslutats av regeringen

1988/89:
Bilaga 1

eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgift inte 1988/89:KrU9
skall betalas för mottagaren,

2. har förts in i riket för tillfälligt bruk och är tullfri,

3. innehas på prov under högst 15 dagar, eller

4. är varaktigt undanställd eller obrukbar såvitt gäller tid
efter det att förhållandet skriftligen har anmälts till bolaget av
den avgiftsskyldige.

TV-avgiftens storlek m. m.

7 § TV-avgiften är 984 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra
poster om 246 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall
betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall TV-avgift betalas med så stort belopp i
förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet
avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Anmälan av innehav av TV-mottagare

8 § Den som blir innehavare av en TV-mottagare och som är
avgiftsskyldig för innehavet, skall senast 15 dagar därefter anmäla
innehavet till bolaget.

Beslut om avgiftsskyldighet m. m.

9 § När bolaget till följd av anmälan eller på annat sätt får reda
på att någon innehar en TV-mottagare skall bolaget, om avgiftsskyldighet
följer med innehavet, fatta beslut om detta och
samtidigt bestämma vilka avgiftsperioder som skall gälla för
den avgiftsskyldige. Bolaget skall skriftligen underrätta den avgiftsskyldige
om beslutet.

10 § I god tid före varje avgiftsperiod skall bolaget sända ut en
avi till den avgiftsskyldige med uppmaning att betala avgiften
för perioden. Avi som avser den första avgiftsperioden skall också
innehålla en uppmaning att betala avgift för innehavstiden
dessförinnan.

När avgiftsskyldigheten upphör

11 § TV-avgift skall betalas till dess att den avgiftsskyldige
skriftligen har anmält hos bolaget att hans innehav av TV-mottagaren
har upphört.

Avgift som avser tid efter det att en sådan anmälan har
kommit in till bolaget skall betalas tillbaka till den avgifts -

skyldige. Om beloppet är lägre än 100 kronor, betalas det dock 1988/89:KrU9
inte tillbaka.

Betalningspåminnelse och påminnelseavgift

12 § Om en TV-avgift inte betalas inom föreskriven tid, skall bolaget
sända en påminnelse till den avgiftsskyldige med uppmaning
att betala inom den tid som bolaget bestämmer. För
påminnelsen skall den avgiftsskyldige inom samma tid betala
en påminnelseavgift med belopp som regeringen föreskriver.

Tilläggsavgift

13 § Om en TV-avgift inte betalas inom den tid som har satts ut
i påminnelsen, skall den avgiftsskyldige också betala en tillläggsavgift
inom den tid som bolaget bestämmer. Tillläggsavgiften
är 40 procent av avgiftsposten för perioden. Beloppet
avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Handläggning av ärenden

14 § Förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas när bolaget
handlägger ärenden enligt denna lag.

Omprövning av beslut om avgiftsskyldighet, m. m.

15 § Bolaget skall ompröva beslut om avgiftsskyldighet och om
påförande av avgifter enligt denna lag, om den som beslutet rör
begär det eller skäl annars föreligger. Om en begäran om omprövning
har kommit in till bolaget mer än fyra veckor efter den
dag då avgiften senast skulle ha betalats, skall bolaget ändra
sitt beslut endast om det är uppenbart oriktigt. En begäran om
omprövning fritar inte från skyldighet att betala ett avgiftsbelopp
som har förfallit till betalning.

Vad som föreskrivs i första stycket skall anges i beslut om avgiftsskyldighet
och om påförande av avgifter.

Återbetalning av avgifter

16 § Överstiger en inbetalad avgift vad som skall erläggas enligt
beslut som har vunnit laga kraft, skall överskjutande belopp
betalas tillbaka.

Verkställighet

17 § Bolagets beslut om påförande av avgifter enligt denna lag
skall anses som beslut av förvaltningsmyndighet och får verkställas,
om avgiften är obetald och förfallen till betalning. Verk -

ställighet får ske även om avgiftsbeslutet har begärts omprövat
eller omprövningsbeslutet har blivit överklagat. Avser beslutet
TV-avgift, krävs dock att bolaget har sänt en påminnelse enligt
12 §.

Uttagande av avgift handläggs hos kronofogdemyndigheten
som allmänt mål. Restavgift enligt uppbördslagen (1953:272) utgår
inte.

Bevakning och eftergift av fordringar

18 § Bolaget skall bevaka fordringar på avgifter enligt denna
lag.

Bolaget får medge skäligt betalningsanstånd under högst ett
år från förfallodagen.

19 § Bolaget får avbryta indrivningen av en fordran på avgift,
om ingen eller ringa möjlighet finns att få betalt för den. Detsamma
gäller, om indrivning skulle vålla mer arbete eller högre
kostnad än som är skäligt. Bolaget får överenskomma med kronofogdemyndigheten
om redovisning av indrivningsuppdraget.

20 § Bolaget får besluta om ackord rörande en fordran på avgift
enligt denna lag.

Om det på grund av den avgiftsskyldiges sjukdom eller av
någon annan anledning är uppenbart oskäligt att kräva betalning
för en avgift enligt denna lag, får bolaget efterge fordringen
helt eller delvis.

Överklagande

21 § Bolagets beslut i ärenden om omprövning enligt 15 § får
överklagas hos kammarrätten. I övrigt får bolagets beslut inte
överklagas.

Även om ett beslut enligt första stycket första meningen överklagas,
skall bolaget ändra beslutet, om det är uppenbart
oriktigt. Denna skyldighet gäller dock inte, om klaganden begär
att beslutet tills vidare inte skall gälla eller om bolaget har överlämnat
handlingarna i ärendet till kammarrätten.

Straff

22 § Den som bryter mot 8 § döms till böter.

Ändring av TV-avgiftens storlek

23 § Skall TV-avgiften på grund av ändring i denna lag utgå
med ett annat belopp än tidigare, skall avgiftsposten för en
period som löper vid ändringens ikraftträdande beräknas enligt

1988/89:KrU9

den tidigare TV-avgiften för tiden före ikraftträdandet och
enligt den senare avgiften för tiden efter ikraftträdandet. Beloppet
avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Bolaget skall inte ändra TV-avgiften enligt första stycket, om
den avgiftsskyldige före avgiftsperiodens utgång skriftligen har
anmält att hans innehav av TV-mottagaren har upphört.

Försöksverksamhet med särskilt betalningssätt

24 § Bolaget får bedriva en försöksverksamhet som innebär dels
att TV-avgift skall betalas i andra poster och vid andra tidpunkter
än som anges i 7 §, dels att avisering enligt 10 § inte
skall ske. Bolaget får besluta om detta efter avtal med den avgiftsskyldige.

Om bolaget har fattat beslut enligt första stycket i fråga om en
avgiftsskyldig, gäller inte bestämmelserna i 12,13 och 17 §§.

Särskild avgiftskontroll

25 § Bolaget får använda särskilt pejlinstrument för att ta reda
på i vilken utsträckning det finns TV-mottagare i bostäder inom
ett visst område (särskild avgiftskontroll).

26 § Särskild avgiftskontroll inom ett bostadsområde skall avse
samtliga de bostäder där ingen har anmält innehav av TV-mottagare.

27 § Innan särskild avgiftskontroll utförs skall bolaget i god tid
och på lämpligt sätt underrätta de boende inom området.

28 § Särskild avgiftskontroll skall bedrivas så att onödigt besvär
för den enskilde undviks.

Förvaltning av avgiftsmedel

29 § De avgiftsbelopp som bolaget uppbär skall omedelbart
överföras till riksgäldskontoret. Medlen skall omedelbart
placeras på räntebärande räkning där.

Sveriges Radio Aktiebolag svarar för förvaltningen av medlen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

2. Lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1989. Lagen
gäller dock fortfarande i fråga om skyldighet att betala mottagaravgift
som har uppkommit dessförinnan.

1988/89:KrU9

3. För den som den 28 februari 1989 är registrerad som skyldig
att betala mottagaravgift och som skall betala TV-avgift
efter ikraftträdandet av den nya lagen, skall Radiotjänst i
Kiruna Aktiebolag före utgången av år 1989 fatta beslut enligt
9 § i den nya lagen. Sedan bolaget har fattat ett sådant beslut i
fråga om en avgiftsskyldig, skall den nya lagen tillämpas på
honom i stället för den äldre lagen. Den äldre lagen gäller fortfarande
till utgången av år 1989 i fråga om övriga avgiftsskyldiga
som avses i denna punkt.

4. Vid bestämmande av avgiften för den första avgiftsperioden
enligt punkt 3 skall bolaget beakta om avgiften avser tid för
vilken mottagaravgift har betalats enligt den äldre lagen. Om
det uppstår mellanrum mellan den tid för vilken avgift har betalats
enligt den äldre lagen och den första avgiftsperiodens
början, skall bolaget tilllämpa 7 § tredje stycket i den nya lagen.

5. I fråga om den som driver hotell- eller pensionatsrörelse
skall för tiden till utgången av år 1989 TV-avgiften för en
mottagare som är avsedd att användas av tillfälliga gäster i
rörelsen omfatta även övriga sådana mottagare i rörelsen.

6. För tiden till utgången av år 1989 skall bolaget, så snart
det har fattat beslut enligt 9 § i den nya lagen i fråga om någon
som den 28 februari 1989 är registrerad som skyldig att betala
mottagaravgift, underrätta televerket om beslutet.

7. Om någon som den 28 februari 1989 är registrerad som
skyldig att betala mottagaravgift före utgången av detta år
skriftligen anmäler till bolaget att hans innehav av TV-mottagaren
har upphört, skall bolaget, om det inte har fattat beslut
enligt 9 § i den nya lagen, underrätta televerket om att avanmälan
skett.

8. Varje statlig myndighet som innehar TV-mottagare skall
senast den 1 april 1989 anmäla till bolaget hur många mottagare
som myndigheten innehar.

9. Den som driver hotell- eller pensionatsrörelse och som
innehar TV-mottagare som används i rörelsen skall senast den 1
februari 1990 anmäla till bolaget hur många mottagare som
innehas i rörelsen.

1988/89: KrU9

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav
av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:478) om avgift
för innehav av televisionsmottagare
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 1,2 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning
av bildsändning med eller utan
ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän mottagaravgift
med 206 kronor per
kalender k vartal. Är mottagaren
avsedd för färg mottagning
av bildsändning med eller utan
ljud skall innehavaren dessutom
erlägga tilläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången
erläggas under löpande avgiftsperiod,
skall avgiften
sättas ned till det belopp som
svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet
som regeringen bestämmer.

Den som innehar en mottagare
som är avsedd för mottagning
av bildsändning med eller
utan ljud (televisionsmottagare)
skall betala mottagaravgift
med 246 kronor per kalenderkvartal.

Avgiften betalas till den
myndighet som regeringen
bestämmer.

1988/89:KrU9

1 Senaste lydelse 1988:272.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:KrU9

2 §

Innehav av televisions -mottagare skall anmälas till
myndighet som avses i 1 §
tredje stycket. Den som anskaffar
televisionsmottagare
avsedd för färg mottagning
skall göra anmälan därom oavsett
att allmän mottagaravgift
erlagts. Myndigheten får medge
undantag från anmälningsskyldigheten.

Avgift utgår inte för televisionsmottagare
som

1. myndighet som avses i 1 §
tredje stycket icke hänför till
mottagare för rundradiosändning,

2. innehas av staten,

3. innehas av tjänsteman vid
utländsk beskickning eller
lönat konsulat, om utrikesdepartementet
bestämmer det,

Bestämmelser om skyldighet
att anmäla innehav av televisionsmottagare
finns i lagen
(1988:000) om TV-avgift.

Avgift betalas inte för televisionsmottagare
som

1. på grund av sin konstruktion
inte kan användas för
att ta emot markbundna rundradiosändningar,

2. finns i anläggningar eller
lokaler som är avsedda för
annat än bostadsändamål eller
i fortskaffningsmedel, om mottagaren
på grund av en särskilt
vidtagen åtgärd inte kan användas
för att ta emot TVprogram,

3. innehas av tjänsteman vid
utländsk beskickning eller
lönat konsulat, om utrikesdepartementet
bestämmer det,

2 Senaste lydelse 1979:153.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:KrU9

4. har förts in i riket för tillfälligt
bruk och är tullfri,

5. innehas på prov under
högst 15 dagar, eller

6. efter anmälan till
myndighet som avses i 1 §
tredje stycket har blivit nedmonterad,
inpackad och
undanställd eller på annat sätt
försatt ur brukbart skick.

4. har förts in i riket för tillfälligt
bruk och är tullfri,

5. innehas på prov under
högst 15 dagar, eller

6. efter anmälan till
myndighet som avses i 1 §
andra stycket har blivit nedmonterad,
inpackad och
undanställd eller på annat sätt
försatt ur brukbart skick.

Denna lag träder i kraft i fråga om 4 § 1 och 2 den 1 april 1989
och i övrigt den 1 mars 1989.

3 Förslag till
Lag om ändring i radiolagen (1966:755)

Härigenom föreskrivs att 3 och 9 §§ radiolagen (1966:755)!
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§2

Mottagare får innehas och
användas av var och en. Om
avgift för innehav av mottagare
finnas bestämmelser i lagen
(1978:478) om avgift för innehav
av televisionsmottagare.

Mottagare får innehas och
användas av var och en. Bestämmelser
om avgift för innehav
av vissa mottagare finns i
lagen (1988:000) om TV-avgift -

Mottagare får inte användas på sådant sätt att mottagning på
andra platser störs.

Om radarvarnare finns särskilda bestämmelser i lagen (1988:
15) om förbud mot radarvarnare.

9 §

Yrkesmässig överlåtelse i
detaljhandeln av televisionsmottagare
skall av överlåtaren
anmälas inom tid och till
myndighet som regeringen bestämmer.
Sådan anmälan
skall innehålla de uppgifter
som behövs för fastställande av
avgiftsplikten för innehavet av
televisionsmottagaren.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning på
yrkesmässig uthyrning av
televisionsmottagare.

Yrkesmässig överlåtelse i
detaljhandeln av televisionsmottagare
skall av överlåtaren
anmälas till Radiotjänst i
Kiruna Aktiebolag inom den
tid som regeringen bestämmer.
Sådan anmälan skall innehålla
de uppgifter som behövs
för fastställande av avgiftsplikten
för innehavet av televisionsmottagaren.

Första stycket skall också
tillämpas på yrkesmässig uthyrning
av televisionsmottagare.

1988/89:KrU9

1 Lagenomtrycktl986:1209.

2 Senaste lydelse 1988:16.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 1988/89:KrU9

Vid överlåtelse som avses i forsta stycket är förvärvaren eller den som
företräder honom skyldig att på begäran lämna överlåtaren de uppgifter
som denne behöver för att kunna fullgöra sin anmälningsskyldighet.
Motsvarande gäller vid uthyrning som avses i andra stycket.

Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer äger
meddela närmare föreskrifter om
anmälan och uppgiftsskyldighet
enligt första-tredje styckena.

Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om anmälan
och uppgiftsskyldighet enligt
första-tredje styckena.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

2. På det sätt som framgår av övergångsbestämmelserna till lagen
(1988: 000) om TV-avgift gäller till och med utgången av år 1989 även
lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

4 Förslag till

Lagom ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § sekretesslagen
(1980: 100)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

8 §

Sekretess gäller inom postverket för uppgift som angår
särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av annan
bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som är
försändelsens avsändare eller mottagare. Sekretess gäller inom
postverket även för uppgift om enskilds förbindelse med
postgirorörelsen eller bank.

Sekretess gäller inom televerket för uppgift som angår särskilt
telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte
följer av annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till
den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är
telemeddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar
apparat som har använts för telemeddelandet.

Sekretess gäller hos postverket, televerket och annan
myndighet som handhar allmän samfärdsel för uppgift som
angår enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten och
som inte avses i första eller andra stycket, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller
men. Sekretessen hos postverket för uppgift om enskilds adress
gäller dock endast, om det kan antas att röjande av uppgiften
skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller
annat allvarligt men.

Sekretess gäller vidare för Sekretess gäller för uppgift

uppgift vid särskild sambands- vid särskild sambandstjänst
tjänst inom totalförsvaret, om inom totalförsvaret, om uppuppgiften
avser telemeddelan- giften avser telemeddelande
de som utomstående utväxlar som utomstående utväxlar på
på allmänt telenät. allmänt telenät.

1988/89: KrU9

1 Lagen omtryckt 1988:9.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89: KrU9

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen
enligt första stycket tredje
meningen och tredje stycket i
högst tjugo år.

Sekretess gäller i ärenden
som avser TV-avgifter för
uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden,
om det kan antas att den
enskilde eller någon honom
närstående lider skada eller
men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen
enligt första stycket tredje
meningen samt tredje och
femte styckena i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:836) om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen
(1980: 100)1 i bilagans lydelse enligt lagen (1988:836) om
ändring i sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av
handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också
handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån
handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.
Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning
med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

Handelshögskolan i Stockholm statligt stöd i form av

utbildningsbidrag för dokto rander

(SFS 1976:1046)

Kungliga Musikaliska akade- statligt stöd till utbildnings mien

och utgivningsverksamhet

(SFS 1976:1046)

1988/89: KrU9

1 Lagen omtryckt 1988: 9.

Föreslagen lydelse

Bilaga

Organ

Verksamhet

Handelshögskolan i Stockholm

statligt stöd i form av
utbildningsbidrag för doktorander
(SFS 1976:1046)

Radiotjänst i Kiruna Aktie- ärenden om TV-avgifter (SFS

bolag

1988:000)

Kungliga Musikaliska akademien -

statligt stöd till utbildningsoch
utgivningsverksamhet
(SFS 1976:1046)

1988/89:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser Härigenom

föreskrivs att 1 § lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i
följande aktiebolag och stiftelser.

Aktiebolag Aktiebolag

Kungliga Teatern Aktiebolag Kungliga Teatern Aktiebolag

SEMKO, Svenska Elektriska
Materiel kon tro lianstal ten
Aktiebolag

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag SEMKO,

Svenska Elektriska
Materiel kontrollanstalten
Aktiebolag

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

1988/89 :KrU9

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag
till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Nuvarande lydelse

Bilaga1

Organ Verksamhet

Handelshögskolan i Stockholm statligt stöd i form av

utbildningsbidrag för dokto rander

(SFS 1976:1046)

Kungliga Musikaliska akade- statligt stöd till utbildnings mien

och utgivningsverksamhet

(SFS 1976:1046)

1988/89:

Bilaga 2

1 Bilagan införd genom 1988:836

Utskottets förslag

Bilaga

Organ

Verksamhet

Handelshögskolan i Stockholm

statligt stöd i form av
utbildningsbidrag för doktorander
(SFS 1976:1046)

Radiotjänst i Kiruna Aktie- ärenden om TV-avgifter (SFS

bolag

1988:000)

Kungliga Musikaliska akade- statligt stöd till utbildningsmien
och utgivningsverksamhet

(SFS 1976:1046)

1988/89:KrU9

Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens

förslag till

Lag om TV-avgift

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

11 §

TV-avgift skall betalas till dess att den avgiftsskyldige skriftligen har
anmält hos bolaget att hans innehav av TV-mottagaren har upphört.

Avgift som avser tid efter det att
en sådan anmälan har kommit in till
bolaget skall betalas tillbaka till den
avgiftsskyldige. Om beloppet är lägre
än 100 kronor, betalas det dock
inte tillbaka.

Avgift som avser tid efter det att
en sådan anmälan har kommit in till
bolaget skall betalas tillbaka till den
avgiftsskyldige. Om beloppet är
högst 25 kronor, betalas det dock
inte tillbaka.

21 §

Bolagets beslut i ärenden om omprövning
enligt 15 § får överklagas
hos kammarrätten. I övrigt får bolagets
beslut inte överklagas.

Även om ett beslut enligt första
stycket första meningen överklagas,
skall bolaget ändra beslutet, om det
är uppenbart oriktigt. Denna skyldighet
gäller dock inte, om klaganden
begär att beslutet tills vidare inte
skall gälla eller om bolaget har överlämnat
handlingarna i ärendet till
kammarrätten.

18 §

Bolagets beslut i ärenden om avgiftsskyldighet
och om påförande av
avgifter enligt denna lag får överklagas
hos kammarrätten. I övrigt får
bolagets beslut inte överklagas.

24 §

21 §

Bolaget får bedriva en försöksverksamhet som innebär dels att TV-avgift
skall betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i 7 §, dels
att avisering enligt 10 § inte skall ske. Bolaget får besluta om detta efter avtal
med den avgiftsskyldige.

Om bolaget har fattat beslut enligt
första stycket i fråga om en avgiftsskyldig,
gäller inte bestämmelserna i
12, 13 och 17 §§.

Om bolaget har fattat beslut enligt
första stycket i fråga om en avgiftsskyldig,
gäller inte bestämmelserna i

12 §.

1988/89 :KrU9
Bilaga 3

Lagutskottets yttrande
1988/89:LU3y

Indrivning av TV-avgifter

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har beslutat inhämta yttrande från lagutskottet över motion
1988/89:Kr2 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) såvitt avser yrkande 1 jämte
proposition 1988/89:18 om TV-avgiften i motsvarande del.

Lagutskottet får anföra följande.

Riksdagen beslöt våren 1987 om en ändrad ordning för uppbörden av
avgifter för innehav av televisionsmottagare (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU
11). Beslutet innebar bl.a. att ansvaret för avgiftsuppbörden skulle överföras
från televerket till Sveriges Radio samt att uppbördsorganisationen skulle
lokaliseras till Kiruna kommun. I proposition 1987/88:100 bil. 10 redovisades
att den lämpligaste formen för uppbördsverksamheten är ett av Sveriges
Radio helägt dotterbolag, vilket inte föranledde några erinringar från
riksdagens sida (kru 1987/88:11).

I den nu aktuella propositionen läggs bl.a. fram förslag till den lagstiftning
som erfordras för ett genomförande av den nya ordningen för avgiftsuppbörden.
Enligt en ny lag om TV-avgift skall den som innehar TV-mottagare
betala avgift härför till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag. TV-avgiften är 984
kr. per år och skall betalas i fyra poster om vardera 246 kr. När bolaget
(RIKAB) till följd av anmälan eller på annat sätt får reda på att någon
innehar en TV-mottagare för vilken avgiftsplikt föreligger skall bolaget fatta
beslut om avgiftsskyldigheten och bestämma vilka avgiftsperioder som skall
gälla för den avgiftsskyldige. Denne skall skriftligen underrättas om beslutet.
RIKAB skall i god tid före varje avgiftsperiod sända ut en betalningsavi till
den avgiftsskyldige. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid skall en
påminnelse sändas ut till den avgiftsskyldige med uppmaning till denne att
betala inom viss tid som bolaget bestämmer. En särskild påminnelseavgift
skall också betalas inom den utsatta tiden. Om den avgiftsskyldige trots
påminnelsen inte betalar TV-avgiften påförs han en tilläggsavgift som utgår
med 40 % av avgiftsposten för perioden.

När bolaget handlägger avgiftsärenden skall förvaltningslagen (1986:223)
tillämpas. Bolagets beslut om avgiftsskyldighet och om påförande av avgifter
kan inte överklagas men skall omprövas av bolaget när den avgiftsskyldige
begär det eller det annars finns skäl för det. I de fall en begäran om
omprövning görs inom fyra veckor efter det att avgiften skulle ha betalats har
bolaget en mer vidsträckt skyldighet att ompröva sina beslut än vad som
följer av förvaltningslagen. Bolaget skall då göra en fullständig prövning och

1988/89KrU9
Bilaga 4

rätta eventuella felaktigheter. Kommer en begäran in efter fyraveckorsperiodens
utgång skall - i likhet med vad som allmänt gäller enligt förvaltningslagen
- beslutet ändras endast om det är uppenbart oriktigt. En begäran om
omprövning fritar inte från skyldigheten att betala förfallna avgifter.
Bolagets omprövningsbeslut kan överklagas till kammarrätten.

Bolagets beslut om påförande av avgifter skall anses som beslut av
förvaltningsmyndighet och får verkställas om avgiften är obetald och
förfallen till betalning. Hos kronofogdemyndigheten skall indrivningen av
avgifter handläggas som allmänt mål. Regleringen innebär att bolaget - till
skillnad från vad som för närvarande gäller i fråga om televerkets uppbördsverksamhet
- inte behöver utverka någon exekutionstitel från domstol, och
kronofogdemyndigheten kan därför vidta exekutiva åtgärder direkt på
grundval av bolagets beslut. Att den avgiftsskyldige begärt omprövning eller
överklagat ett omprövningsbeslut hindrar inte verkställighet; kammarrätten
kan dock förordna att vidare verkställighet inte skall ske. Däremot får
exekutiva åtgärder inte vidtas förrän bolaget fullgjort sin skyldighet att sända
ut betalningspåminnelse.

I motion Kr2 kritiseras den föreslagna ordningen att RIKAB:s beslut skall
bli omedelbart verkställbara. Enligt motionärerna kan en sådan ordning inte
godtas av hänsyn till den enskildes rättssäkerhet, och de yrkar därför att
lagförslaget ändras så att obetalda mottagaravgifter inte får drivas in utan
föregående domstolsprövning.

Lagutskottet erinrar om att frågan om verkställighet av avgiftsbeslut
behandlades i samband med att riksdagen år 1987 fattade beslut om
organisationen av avgiftsuppbörden. I proposition 1986/87:100 bil. 10
anförde föredragande statsrådet (s. 501) att vissa förändringar i juridiskt
avseende borde vidtas. Ändringarna hade samband med att obetalda
TV-avgifter inte enligt gällande regler kan drivas in utan föregående
prövning av domstol. Statsrådet ansåg att mottagaravgiften i och med den
nya ordningen normalt sett borde kunna drivas in omedelbart och att detta
innebar att man kunde undvika att belasta domstolsväsendet med en rad
beslut om obetalda avgiftsräkningar. Vad föredragande statsrådet anförde i
propositionen om organisation, huvudmannaskap och lokalisering för verksamheten
med uppbörd av mottagaravgifter inkl. kontrollverksamheten
godkändes av riksdagen (KrU 1986/87:11).

Med anledning av vad motionärerna anfört om rättssäkerhetsaspekterna
vill utskottet peka på att uppbörden av TV-avgifter utgör en förvaltningsuppgift
och att enligt gällande rätt beslut i förvaltningsärenden, som medför
förpliktelser för enskilda, i många fall kan verkställas utan att allmän domstol
behöver fastställa förpliktelsen. Någon principiell nyhet innebär alltså inte
propositionen. Att det är ett aktiebolag och inte en myndighet som nu
anförtros uppbörden av mottagaravgiften bör inte utesluta att besluten i
avgiftsärenden blir omedelbart verkställbara i synnerhet som förvaltningslagen
liksom andra regler som gäller vid myndighetsutövning skall tillämpas
när bolaget handlägger avgiftsärenden. Det sistnämnda innebär bl.a. att
staten kan bli skadeståndsskyldig för fel eller försummelser i uppbördsverksamheten
enligt de särskilda reglerna i skadeståndslagen (1972:207) om det
allmännnas skadeståndsansvar vid myndighetsutövning. I sammanhanget

1988/89 :KrU9

bör också påpekas att det redan i dag finns regler som medger att olika
privaträttsliga associationers beslut får verkställas utan föregående domstolsprövning.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet-till skillnad från motionärernainte
finna anledning för riksdagen att nu frångå sin tidigare inställning till
frågan om omedelbar verkställighet. När det gäller den närmare utformningen
av de nya reglerna konstaterar utskottet att de bör ge goda förutsättningar
för att uppbördsverksamheten kan bedrivas rationellt. Önskvärdheten av
effektivitet i verksamheten måste emellertid vägas mot de avgiftsskyldigas
intresse av att inte bli utsatta för exekutiva åtgärder i andra fall än då det
framstår som nödvändigt. Utskottet vill därför kraftigt stryka under att
möjligheten till omedelbar verkställighet måste utnyttjas med försiktighet
och omdöme och bör tas i anspråk först sedan den avgiftsskyldige givits
rimliga möjligheter att fullgöra sina förpliktelser. Vid tillämpningen av de
nya reglerna bör därför iakttas att påminnelser om betalningsskyldighet inte
bör sändas ut förrän den avgiftsskyldige i någon mer väsentlig mån dröjt med
betalningen. Efter mönster av bestämmelserna i inkassolagen (1974:182) bör
den avgiftsskyldige också alltid ges en skälig frist för betalning efter
utsändandet av påminnelsen. Vid bestämmandet av betalningsfristen bör
hänsyn tas till infallande semesterperioder, helger och liknande omständigheter
av betydelse. Sådana omständigheter bör föranleda en mer generös
frist än vad som normalt tillämpas. Vidare bör - utom i fall då den
betalningsskyldige genom upprepade försummelser visat sin betalningsovilja
- exekutiva åtgärder inledas först sedan det visat sig att den avgiftsskyldige
inte begärt omprövning inom den ovan berörda fyraveckorsfristen. Utskottet
vill även framhålla att enstaka betalningsförsummelser inte bör få föranleda
verkställighetsåtgärder. Som regel bör det krävas att den avgiftsskyldige
underlåtit att betala två eller flera avgiftsposter innan ansökan om verkställighet
görs hos kronofogdemyndigheten.

Med det anförda anser sig lagutskottet kunna godta förslaget i propositionen
att beslut i ärenden om TV-avgifter skall få läggas till grund för
verkställighet. Utskottet förordar således att motion Kr2 yrkande 1 avstyrks.

Stockholm den 8 december 1988
På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s), Bengt
Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Hans Rosengren (s), Ewy Möller (m),
Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (vpk),
Elisabet Franzén (mp), Lena Boström (s), Charlotte Cederschiöld (m) och
Lola Björkquist (fp).

1988/89 :KrU9

Avvikande mening

1988/89:KrU9

Rolf Dahlberg (m), Ewy Möller (m), Elisabet Franzén (mp) och Charlotte
Cederschiöld (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
”Med anledning” och slutar med ”1 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som framgår av redogörelsen ovan innebär den i propositionen föreslagna
ordningen att ett dotterbolag inom Sveriges Radio-koncernen - dvs. ett
enskilt organ - skall kunna besluta om betalningsskyldighet för TV-avgifter
och att besluten skall få verkställas utan att allmän domstol fastställt
förpliktelsen. Enligt utskottets mening avviker en sådan ordning från vad
som i allmänhet gäller. Endast i enstaka undantagsfall har i nuvarande
lagstiftning möjlighet öppnats för en enskild organisation att få omedelbar
verkställighet. Med hänsyn härtill och till att frågor om uppbörd av
TV-avgifter berör ett mycket stort antal människor i vårt land anser utskottet
att förslaget i propositionen väcker starka principiella betänkligheter i
rättssäkerhetshänseende. Vad som framför allt talar mot den föreslagna
regeln om omedelbar verkställighet är emellertid enligt utskottets mening att
lagförslaget såsom det utformats ger bolaget vittgående möjligheter att
ansöka hos kronofogdemyndigheten om utmätning så fort en avgiftsskyldig
inte betalat TV-avgiften i rätt tid. Den enda förutsättning för verkställighetsåtgärder
som uppställs - förutom att avgiften är obetald och förfallen till
betalning - är att bolaget skall ha sänt ut en påminnelse. Det ligger i sakens
natur att en sådan ordning innebär stora risker för att bolaget i många fall kan
komma att begära att exekutiva åtgärder vidtas utan att det är påkallat och
därmed i onödan kan förorsaka enskilda människor betydande olägenheter.
Oavsett om utmätning kommer till stånd eller ej innebär enbart det
förhållandet att en ansökan om verkställighet görs avsevärda olägenheter för
en avgiftsskyldig därigenom att han registreras i utsökningsregistret.

Sammanfattningsvis anser sig lagutskottet av rätssäkerhetsskäl inte kunna
godta förslaget i propositionen att bolagets beslut i avgiftsärenden skall få
verkställas omedelbart. Utskottet förordar således att bestämmelsen i fråga
(17 §) utgår ur lagförslaget och tillstyrker därmed bifall till motion Kr2
yrkande 1.

■