Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kulturutskottets betänkande

1988/89 :KrU22

Anslag på massmedieområdet


1988/89 KrU22


Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels förslag m.m. i proposition 1988/89:100 bil. 10 (utbildningsdepartemen­tet) som under huvudavsnittet G. Massmedier m.m. lagts fram under följande rubriker,, nämligen

Film m.m. (anslag G 1-G 3),

Dagspress och ddskrifter (anslag G 7),

Litteratur (anslag G 10-G17),

Radio och television (anslag G 18-G 22),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet tillstyrker med ett undantag regeringens budgetförslag.

Som en följd av utskottets ställningstagande i betänkandet 1988/ 89:KrU16, att konstnärsnämnden skall tillföras 2 milj. kr. för bidragsgivning till projekt på filmområdet, föreslår utskottet med anledning av motioner en minskning av anslaget Filmstöd med samma belopp. I övrigt avstyrker utskottet de motioner som behandlas i betänkandet.

Vid betänkandet har fogats 23 reservationer och ett särskilt yttrande.

ÅTTONDE HUVUDTITLEN Propositionen

Regeringen har

dels under punkt G 1 (s. 417-418) föreslagit riksdagen att till Statens biografbyrå för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 5 350 000 kr.,

dels under punkt G 2 (s. 419-428) föreslagit riksdagen att

1. anta det i proposidonen framlagda förslaget dll lag om ändring i lagen
(1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

2.  anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,

3.  anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsde­partementets verksamhetsområde,

1 Riksdagen 1988/89. 13 saml. Nr22


4. till Filmstöd för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på     1988/89:KrU22 51384 000 kr.,

dels under punkt G 3 (s. 429-431) föreslagit riksdagen att till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsan­slag på 8 617 000 kr.,

dels under punkt G 7 (s. 436-437) föreslagit riksdagen att till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 19 417 000 kr.,

dels under punkt G 10 (s. 441-443) föreslagit riksdagen att till Litteraturstöd för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 33 861 000 kr.,       

dels under punkt G 11 (s. 443) föreslagit riksdagen att till Kreditgarantier dll bokförlag för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt G 12 (s. 444-445) föreslagit riksdagen att till Stöd dll bokhandel för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 2 813 000 kr.,

dels under punkt G 13 (s. 445-446) föreslagit riksdagen att till Distributions­stöd till fackbokhandel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 3 043 000 kr.,

dels under  punkt  G   14  (s.  446)  föreslagit  riksdagen  att  till Lån  för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett reserva- , tionsanslag på 2 250 000 kr.,

dels under punkt G 15 (s. 447-450) föreslagit riksdagen att till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvi­
sa ett förslagsanslag på 18 126 000 kr.,
                                  •   i

dels under punkt G 16 (s. 450-453) föreslagit riksdagen att

1.   medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 8,4 milj. kr. för budgetåret 1990/91 som har förordats i propositionen,

2.   till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 35 612 000 kr.,

dels under punkt G 17 (s. 453-454) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska språknämnden m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsan­slag på 2 320 000 kr.,

dels under punkt G 18 (s. 455-456) föreslagit riksdagen att till Kabelnämn­den: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 3 131 000 kr.,

dels under punkt G 19 (s. 457) föreslagit riksdagen att till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett reserva­tionsanslag på 1 000 000 kr.,

dels under punkt G 20 (s. 457-459) föreslagit riksdagen att till Närradio-nämnden för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 3 428 000 kr..


 


dels under punkt G 21 (s. 459-461) föreslagit riksdagen att        1988/89:KrU22

1.  anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2.  till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 10 718 000 kr.,

dels under punkt G 22 (s. 461-462) föreslagit riksdagen att till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 348 000 kr.

Motioner

1988/89:Kr3 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående utvärdering av visst bidrag till Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige.

1988/89:Kr208 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva 10 § närradiolagen fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89:Kr219 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med ändring av proposition 1989/90, bilaga 10, G 7 anvisar ett reservationsanslag på 23 337 000 kr. till Stöd dll kulturtidskrifter.

1988/89:Kr229 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

18.  att riksdagen dll Filmstöd (G 2) anvisar 49 384 000 kr.,

19.  att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter (G 7) för budgetåret 1989/90 anvisar 2,7 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1988/89:Kr234 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att under G 16 i bil. 10 till budgetpropositionen. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader, för budgetåret 1989/90 anslå 35 869 000 kr.

2.  att riksdagen under förutsättning av bifall dll yrkandet under 1. beslutar att under G 15 i bil. 10 till budgetpropositionen. Talboks- och punktskrifts­biblioteket: Förvaltningskostnader, för budgetåret 1989/90 anslå 17 869 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf266.

1988/89:Kr235 av Bengt Westerberg m.fl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närradion. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K409.

1988/89:Kr239 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 7. att riksdagen beslutar att konstnärsnämnden från anslaget G 2. Filmstöd

tillförs 2 000 000 kr. för stöd till filmprojekt. Yrkandet i motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU16

såvitt avser medelsanvisning under F 5 för stöd till filmprojekt.

1988/89:Kr240 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av medel tilldelade Svenska Filminstitutet under Filmstöd (G 2) 2 milj. kr. omfördelas dll konstnärsnämnden.

Modonen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU16 såvitt avser medelsanvisning under F 5 för stöd till filmprojekt.


 


1988/89:Kr302 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas                     1988/89:KrU22

1.  att riksdagen anvisar 257 000 kr. utöver regeringens förslag avseende produktion av punktskriftsböcker för försäljning,

2.  att riksdagen anvisar 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende produktion av talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.,

3.  att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 10, Utbild­ningsdepartementet, G 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket anvisar ett med 3 257 000 kr. förhöjt belopp av 38 869 000 kr.

1988/89:Kr303 av Oskar Lindkvist och Barbro Evermo Palmerlund (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, inom ramen för anslaget G 2. Filmstöd (prop. 1988/89:100, bil. 10) 2 milj. kr. bör tillföras konstnärsnämnden för fördelning bland fria filmare i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

Motionen behandlas i utskottets betänkande 1988/89:KrU16 såvitt avser medelsanvisning under F 5 för stöd till filmprojekt.

1988/89:Kr306 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av TV-utbytet mellan Sverige och Finland.

1988/89:Kr314 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

18. att riksdagen till G 3. Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 11 617 000 kr.,

27.  att riksdagen till G 2. Filmstöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 46 584 000 kr.,

28.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av bidrag under anslaget G 10. Litteraturstöd,

 

29.    att riksdagen avslår det statliga stöd som upptagits under G 19: Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet,

30.    att riksdagen till G 20. Närradionämnden för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 4 428 000 kr.

1988/89:Kr327 av Karin Söder m.fl. (c,fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att verka för att bokserien En bok för alla ger ut böcker med annat nordiskt lands litteratur på originalspråket.

1988/89:Kr330 av Jan Hyttring och Sdna Gustavsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i modonen
anförts om de små och medelstora biografernas situation,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distribution av värdefulla videogram,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nämndens sammansättning och uppgifter.

1988/89:Kr344 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att framlägga förslag om stöd i enlighet med vad som föreslås i motionen.

1988/89:Kr348 av Larz Johansson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till försöksverksamhet med reklamfinansierad närradio.


 


1988/89:Kr353 av Inger Schöriing m.fl. (mp) vari yrkas          1988/89:KrU22

13.  att riksdagen dll Stöd till kulturddskrifter (G 7) anvisar 2 700 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

14.  att riksdagen till Litteraturstöd (G 10) anvisar 2 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1988/89:Kr354 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar anta sådan lydelse av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram att dess tidsbegränsade
gildghet upphävs,

5.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av de finländska TV-sändningarna till nya områden.

1988/89:Kr355 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

8.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i modonen anförts om kultur- och informationsinsatser för handikappade,

9.  att riksdagen till G 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produk-donskostnader anvisar ett i förhållande dll regeringens förslag med 1 (X)0 000 kr. förhöjt anslag om 36 612 000 kr.

12. att riksdagen beslutar att 2 000 000 kr. av anslaget G 2. Filmstöd skall fördelas efter förslag av konstnärsnämnden till de ändamål som anges i motionen.

Utskottet

Statens biografbyrå (G 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Filmstöd (G 2)

Statens satsning på filmstöd sker inom ramen för 1982 års film- och videoavtal. Stiftelsen Svenska Filminstitutet ansvarar för verkställigheten. För Filminstitutets verksamhet gäller film- och videoavtalet med de ändring­ar som införts i detta 1983,1985,1986 och 1988. Enligt avtalet, som är slutet mellan staten och organisadonema inom film- och videobranscherna, skall avgifter till stiftelsen erläggas av biografägare och videogramuthyrare. Avgifterna tillförs en filmfond för att enligt närmare bestämmelser i avtalet användas för produktion av svensk film, för att främja spridning och visning av värdefull film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga filmkultu­rella ändamål.

Under hösten 1988 har överläggningar förts om villkoren i film- och videoavtalet. Överläggningarna innebär ett flertal viktiga förändringar. Genom höjning av hyrvideoavgiften från 40 dll 60 kr. per kassett och införandet av en avgift på säljkassetter på 20 kr. tillförs filmfonden, enligt vad som anförs i propositionen, ytterligare mellan 25 och 30 milj. kr. Drygt 10 milj. kr. avsätts för stöd dll distribution av värdefulla videogram och till insatser mot utbudet av videogram som innehåller våld och pornografi. Till stöd till biografer, i första hand på mindre och medelstora orter, avsätts ca 8


 


milj. kr. Vidare slås Visningsnämnden och Nämnden för barn- och ungdoms-     1988/89:KrU22 film inom Filminstitutet samman till en nämnd. En mer utförlig redovisning av ändringarna av filmavtalet lämnas i propositionen.

Med hänvisning till de ändringar i filmavtalet som skett har regeringen i propositionen förelagt riksdagen förslag till lagar om ändring av vissa lagar som har anknytning till filmavtalet. I förtydligande syfte föreslår utskottet en viss justering av övergångsbestämmelsen i förslaget till lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till sdftelsen Svenska filminstitutet, m.m. Vidare föreslår utskottet en viss språklig justering av lagtexterna. I övrigt har utskottet inte någon erinran mot regeringens lagförslag.

Från förevarande anslag utgår dels bidrag till filmfonden, dels bidrag till Filminstitutet för produktionsgarantier dll svenska kortfilmer, för främjande av spridning och visning av värdefull film, för bidrag dll filmkulturella ändamål samt för bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.

Vid sidan av de bidrag som utgår från anslaget fördelar konstnärsnämnden konstnärs- och projektbidrag som avser bl.a. filmområdet. T.o:m. budget­året 1983/84 disponerade konstnärsnämnden särskilda medel för projekt på. filmområdet. Därefter överfördes bidragsgivningen till Filminstitutet, där fördelningen görs av Garantinämnden för kortfilm.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:KrU16 tillstyrkt i fyra motioner framställda yrkanden av innebörd att konstnärsnämnden åter tillförs medel -2 milj. kr. - för viss närmare angiven verksamhet avseende filmområdet. Enligt förslagen i motionerna skall medlen ställas till konstnärsnämndens förfogande genom en överföring av motsvarande belopp från det här aktuella anslaget. Utskottet har således att i detta sammanhang ta upp till behandling motionerna Kr229 (fp) yrkande 18, Kr239 (vpk) yrkande 7 delvis, Kr240 (mp) delvis och Kr303 (s) delvis. I samtliga motioner hemställs om en minskning av anslaget Filmstöd med 2 inilj. kr.

Motionärerna bakom de nyss nämnda modonerna har i fråga om lämpligheten av en överföring av medel motiverat sitt förslag bl.a. med att filmfonden kommer att tillföras betydande medel till följd av de överlägg­ningar rörande filmavtalet som förts under hösten 1988. I enlighet med den inställning till motionärernas förslag som utskottet redovisat i sitt nyss nämnda betänkande tillstyrker utskottet att 2 milj. kr. tas i anspråk av förevarande anslag.

Med hänvisning till det anförda får utskottet med anledning av motionerna i här aktuell del förorda att till filmfonden skall beräknas belopp som med 2 milj. kr. understiger det som regeringen föreslagit.

De av utskottet i det föregående redovisade ställningstagandena innebär således att utskottet tillstyrker att ett belopp om 2 milj. kr. överförs från det här aktuella anslaget till konstnärsnämnden för projekt på filmområdet. Då det gäller budgetberedningen för budgetåret 1990/91 vill utskottet i detta sammanhang framhålla ätt det självfallet inte möter något hinder att regeringen av budgettekniska skäl beräknar medel för ändamålet under detta anslag till konstnärsnämndens disposition.

Motion Kr355 (c) syftar också den till att konstnärsnämnden skall få inflytande över medel som utgår till sådant ändamål. I motionen föreslås


 


1Q88/8Q * K rl 199 nämligen att, av de medel som beräknas under anslaget, 2 milj. kr. skall få     joo/o.ji l'

fördelas efter förslag av konstnärsnämnden (yrkande 12). Utskottet konsta­terar att syftet med det förslag som framställs i motionen tillgodoses genom utskottets ställningstaganden. I formell mening avstyrker emellertid utskot­tet motionen i här aktuell del.

I enlighet med vad som i korthet berörts i det föregående har parterna vid överläggningarna rörande filmavtalet enats om att införa en ny punkt H. Stöd till biografer. Fyra procent av fördelningsbara medel, under budgetåret 1989/90 ca 8 milj. kr., tillförs på detta sätt biograferna. Hälften av medlen skall kunna användas för stöd till parallelldistribution och hälften för stöd till upprustning av biografer, i första hand biografer på mindre och medelstora orter. I propositionen konstateras att introduktionen av den nya punkten innebär att möjligheter skapias inom avtalets ram att gynna filmvisning på biograf. Regeringen föreslår att också statliga medel används för detta ändamål. I proposidonen har därför under en ny anslagspost 6. Stöd till biografer beräknats ett belopp om 4,8 milj. kr. att användas för stöd till parallelldistribution och upprustning av biografer. Enligt förslaget skall medlen fördelas av Filminstitutet.

Regeringens förslag i denna del tas upp i två motioner. Motionärerna bakom motion Kr314 (m) motsätter sig att det under anslaget beräknas medel för stöd till biografer (yrkande 27). De menar att det bör ankomma på resp. kommun att besluta om stödet till enskilda biografer. I motion Kr330 (c) hälsas däremot regeringens förslag med tillfredsställelse. Modonärerna utvecklar i modonen närmare sin positiva syn på införandet äv stöd till biografer. De poängterar därvid särskilt att landets kommuner bör ha ett ökat ansvar för den lokala biografen och att en utbyggd samverkan mellan den lokala biografen, visningsorganisationer och kommunen bör kunna bidra till en positiv utveckling.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen, nämligen att det är angeläget att kraftiga åtgärder sätts in för att förbättra situationen för biograferna,' framför allt för biografer på små och medelstora orter. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i fråga om beräknande av medel för sådant stöd och avstyrker motion Kr314 yrkande 27.

Enligt utskottets uppfattning ligger de synpunkter som i här aktuell del anförs i motion Kr330 helt i linje med den uppfattning som regeringen ger uttryck för i propositionen. Med hänsyn härtill förutsätter utskottet att regeringen i den fortsatta utveckling av stödformen som kommer att ske under våren beaktar värdet av de synpunkter som motionärerna anfört. Motionen påkallar därför irite någon riksdagens åtgärd i här aktuell del (yrkande 1).

I syfte att förstärka insatserna för att främja visning och spridning av värdefull film har, som anförts, parteriia i filmavtalet efter förhandlingar i eri ny bilaga till avtalet föreskrivit att de nuvarande nämnderna. Visningsnämn­den och Nämnden för barn- och ungdomsfilm slås samman till en nämnd. Enligt vad parterna kommit överens om skall den nya nämnden främja verksamhet som syftar till att öka möjligheterna för såväl vuxna som barn att se värdefull film. Nämnden skall tillsammans med Filminstitutets styrelse


 


verka för att förstärka filmens roll i det lokala kulturlivet i kommunerna i     1988/89: KrU22 samverkan med visningsorganisationer, folkbildning, kulturnämnder m.fl.

Motionärerna bakom motion Kr330 framhåller angelägenheten av att den nya nämnden har en god representation av de olika intressen som finns inom film- och videobranschen. Inte minst angeläget, framhåller de, är att företrädare med särskilt intresse för barn- och ungdomsfilm ges plats i nämnden. Vidare menar motionärerna att nämnden bör få ett aktivt inflytande över stödet till biografer och dll distribution av värdefulla videogram (yrkandena 2 och 3).

Med hänsyn till Visningsnämndens uppgifter och ansvarsområde anser sig utskottet kunna utgå från att regeringen utan något riksdagens initiadv beaktar de synpunkter som motionärerna anfört i fråga om nämndens sammansättning. Utskottet konstaterar att enligt vad parterna kommit överens om den nya nämnden tillsammans med Filminstitutets styrelse skall verka för att förstärka filmens roll i det lokala kulturlivet. Vidare är att beakta att ett integrerat arbete kommit till stånd mellan den nuvarande Nämnden för barn- och ungdomsfilm och Filminstitutets styrelse när det gäller filmkulturella insatser för barn och ungdom. Med beaktande av det anförda utgår utskottet från att man inom Filminstitutet kommer att finna former för beredning av bidragsärenden som innebär att de erfarenheter som finns samlade inom nämnden tas till vara såväl när det gäller stöd till biografer som stöd till distribution av värdefulla videogram. Vad beträffar sistnämnda fråga är därvid att beakta att medlen i första hand skall användas för stöd till utgivning av kvalitetsvideogram som skall bidra dll att bredda utbudet av film och video i butikerna.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen i här aktuell del inte påkallar någon riksdagens åtgärd (yrkandena 2 och 3).

Stöd till fonogram och musikalier (G 3)

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 8 084 000 kr. Regeringen föreslår en höjning av anslaget med 533 000 kr. för nästa budgetår till 8 617 000 kr.

Enligt motion Kr314 (m) bör anslaget ökas med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag. Syftet med förslaget är att ge ett ökat stöd till utgivning av fonogram som tillgodoser en smal och begränsad marknad. Förslaget är kopplat till ett yrkande i samma motion om en minskning av anslaget med motsvarande belopp i syfte att det statliga stödet till Svenska rikskonserters fonogramproduktion skall upphöra.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:KrU17 avstyrkt motionärernas förs­lag i fråga om stödet till Svenska rikskonserters fonogramproduktion. Av den redovisning som utskottet lämnat i det sammanhanget framgår att Svenska rikskonserters fonogramutgivning till stor del kommer att inriktas på sådana fonogram som motionärerna vill värna om. Utskottet avstyrker rnotion Kr314 i här aktuell del (yrkande 18) och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.


 


Stöd till kulturtidskrifter (G 7)                           1988/89:KrU22

I propositionen föreslås att kulturtidskriftsstödet skall höjas med 747 000 kr. dll totalt 19 417 000 kr.

I tre motioner föreslås en höjning av anslaget utöver regeringens förslag.

Folkpartiet förordar i motion Kr229 att anslaget räknas upp med 2,7 milj. kr. (yrkande 19). Motionärernamenar att regeringens förslag inte innebären reell förstärkning av anslaget. De påpekar också att kulturrådet har från kulturtidskriftsstödet lämnat bidrag till verksamheten vid de två tidskrifts­verkstäderna i Stockholm och Lund vilket enligt motionärerna innebär att det stöd som kan lämnas till kulturtidskrifterna ytterligare dras ner.

Även i motion Kr353 (mp) föreslås en anslagshöjning med 2,7 milj. kr. (yrkande 13). Enligt förslag i motion Kr219 (vpk) bör anslaget höjas med 3 920 000 kr. I samdiga modoner understryks den viktiga roll som kulturdd-skrifterna spelar i vårt samhälle.

Med anledning av synpunkterna i motion Kr229 rörande kulturtidskrifts­stödet vill utskottet erinra om att kulturrådet i enlighet med riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:100, KrU 1986/87:17, rskr. 1986/87:209) genomför en treårig försöksverksamhet som syftar till att förbättra kulturtidskrifternas ekonomiska situation genom olika åtgärder, bl.a. stöd till marknadsföring, utbildning och rådgivning i olika avseenden samt utveckling av ny teknik. För detta ändamål disponerar kulturrådet för innevarande budgetår3 milj. kr. av anslaget. Verksamheten vid de två tidskriftsverkstäderna som främst avser utvecklande av ny teknik får ett bidrag på sammanlagt ca 800 000 kr. från medlen för försöksverksamhet.

I propositionen redovisas att kulturrådet anser att under det tredje och sista försöksåret - budgetåret 1989/90 - endast 1,5 milj. kr. behöver avsättas för försöksverksamhet. Kulturministern föreslår under hänvisning härtill att högst nämnda belopp skall få avsättas för försöksverksamheten under nästa budgetår. Utskottet har inte något att erinra häremot. Som en följd av det sagda ökas utrymmet för den direkta bidragsgivningen till kulturtidskrif­terna.

Med beaktande av det anförda är utskottet inte berett att förorda en förstärkning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyr­ker följaktligen motionerna Kr219, Kr229 yrkande 19 och Kr353 yrkande 13.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks således.

Litteraturstöd (G 10)

I propositionen föreslås att medel skall beräknas för tre anslagsposter, nämligen Utgivningsstöd, Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom samt Kommittén för översättning till svenska av finsk facklitteratur. Det föreslås en total medelsanvisning under anslaget på 33 861 000 kr.

I motion Kr353 (mp) föreslås en medelsanvisning med 2,5 milj. kr. utöver den av regeringen föreslagna. Enligt vad som anförs i motionen avser anslagshöjningen främst anslagsposten Utgivningsstöd.


 


Från nämnda anslagspost fördelas stödet enligt de stödordningar som     1988/89:KrU22 kulturrådet utfärdar med stöd  av förordningen  (1978:-490)  om statligt htteraturstöd. Kulturrådet beslutar om fördelningen av anslagsmedel på olika stödkategorier.

Motionärernas förslag om höjningar av stödet till olika kategorier anknyter till vad kulturrådet begärt i sin anslagsframställning. De förordar att ytterligare 15 titlar för skönlitteratur för vuxna i svensk översättning skall få stöd. Vidare föreslås förstärkningar av stödet till utgivningen av barn- och ungdomslitteratur, tecknade serier för barn och ungdom samt litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

Utskottet är med hänsyn till budgetsituationen inte berett att förorda den av motionärerna föreslagna anslagshöjningen och avstyrker alltså motion Kr353 i här aktuell del (yrkande 14).

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Stödet för utgivning av En bok för alla samt för läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom föreslås i propositionen bli höjd med 269 000 kr. till drygt 6,9 milj. kr.   .

Förslaget i modon Kr3]4 (m) syftar till att det statliga stödet till utgivningen av litteratur för vuxna inom serien En bok för alla bör utgå. Motionärerna hänvisar till att det finns ett rikt utbud av prisbillig, inte statssubvendonerad kvalitetslitteratur. De är däreiuot positiva till en fortsatt utgivning inom serien av barn- och ungdomsböcker.

Motionärerna beräknar att den förordade indragningen av stödet till vuxenlitteratur skulle medföra en besparing om 3 milj. kr. De förordar att ett anslag av denna storleksordning tillförs det lagerstöd till klassisk litteratur som lämnas från anslagsposten Utgivningsstöd. .'Xnslagsbeloppet skall såle­des inte påverkas av motionsförslaget. Motionärerna anför att om Sverige skall kunna göra anspråk på att vara en kulturnation måste den litteratur som varit av avgörande betydelse för den västerländska kulturutvecklingen finnas att köpa. Enligt hemställan i motionen bör riksdagen i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom motionärernas synpunkter på behovet av en omfördelning av bidragen under anslaget Litteraturstöd.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare avstyrkt förslag om en nedläggning av En bok för allas utgivning av vuxenlitteratur (se senast KrU 1986/87:17 s. 11). Utskottet har därvid uttalat att denna del av utgivningen bör fortsätta med hänsyn till det nära sambandet mellan bokdistribution och lässtimule-rande insatser som är utmärkande för En bok för alla-verksamheten och till att det i detta sammanhang behövs kvalitetsböcker med lågt pris.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning och avstyrker därför motion Kr314 yrkande 28.

Förslaget i motion Kr327 (c,fp) syftar till att utgivningen av En bok för alla skall omfatta nordisk litteratur på originalspråket.

Enligt det avtal som slutits mellan staten och Stiftelsen Litteraturfrämjan­det rörande utgivningen av En bok för alla skall denna utgivning främst avse tidigare utgiven och till svenska översatt litteratur. Utgivningen skall årligen omfatta 15 dll 20 vuxen- resp. barntitlar.

Vid behandlingen våren 1988 av ett motionsförslag med samma syfte som


10


 


det här aktuella redovisade utskottet (KrU 1987/88:16) de olika åtgärder som     1988/89:KrU22 vidtagits för att öka språkförståelsen i Norden bl.a. att en nordisk bokklubb startats med stöd från Nordiska kulturfonden. Utskottet framhöll också att del är angeläget att öka språkförståelsen inom Norden. Det är ett viktigt led i strävandena att stärka den nordiska geinenskapen och samarbetet.

Vid Nordiska rådets session i februari 1989 behandlades ett medlemsför­slag som syftade till inrättande av en nordisk bokserie med god nordisk litteratur. Nordiska rådet beslöt att rekommendera Nordiska ministerrådet ... att vidta åtgärder för att en sådan bokserie skall komma till stånd. Vidare kan nämnas att Nordiska ministerrådet i Handlingsplan for nordisk kulturelt samarbejde (Nord 1988:52) framhåller bl.a. vikten av insatser för att åstadkomma ökad språkförståelse i Norden.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr327.

Kreditgarantier till bokförlag (Gli), Stöd till bokhandel (G 12), Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. (G 13) och Lån för investeringar i bokhandel m.m. (G 14)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:Förvaltningskostnader (G 15) och Produktionskostnader (G 16)

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikap­pade får tillgång till litteratur. För att uppfylla detta åliggande skall TPB framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, tillhandahålla punktskriftsböcker för försäljning samt bistå folkbibliotek och andra med råd och information. Vidare beslutar TPB bl.a. om utbetalning enligt förord­ningen (1982:798) om kompensation i vissa fall för kostnader på grund av kassettskatt. Den under anslaget beräknade anslagsposten Kompensation för kostnader för kasséttskatt föreslås bli oförändrad. Den uppgår till 1 475 000 kr. I propositionen föreslås att förvaltningskostnadsanslaget skall höjas med drygt 1,9 milj. kr. till totalt 18 126 000 kr. FörTPB:sprodukdons-kostnader beräknas i propositionen ett anslag om 35 612 000 kr. vilket innebär att anslaget höjs med drygt 1,6 milj. kr.

Fördelningen inom produktionskostnadsanslaget på olika anslagsposter redovisas i propositionen enligt följande tablå.


1988/89

Beräknad ändring 1989/90

 

Föredraganden

22 812000

4-1247 000

437 000

+     28000

3 1.2 000

+     96000

7S35 000

+   305000

.33936 000

-1-1676000

l'roi.inklion:

piniktskriflslxicker. infomiationsnia-

icrial 111.ni.

Prodiiktionskoslnatici liir pinikl-

sknlUböfkijr lor lorsäljning

Bill lag lor inköp av talliöckei till läns-

bihliotck

liidiag till Sveriges dövas liksföihund                                                                     >

loi pioduklion av vidoogiani Ibrdöva      t-tii/va   o.   inoon


 


I flera modoner föreslås en höjning av TPB:s produkdonskostnadsanslag i     1988/89:KrU22 första hand för att göra det möjligt att producera fler punktskriftsböcker för försäljning men även för andra ändamål inom TPB:s verksamhetsområde.

Moderata samlingspartiet påpekar i motion Kr234 att TPB under flera år har haft svårigheter att upprätthålla en tillfredsställande produktion av främst punktskriftsböcker för försäljning. Motionärerna föreslår därför att anslagsposten Produktionskostnader för punktskriftsböcker för försäljning skall höjas med 257 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit dll totalt 722 000 kr. (yrkande 1). Detta belopp överensstämmer med vad TPB har begärt i sin anslagsframställning för kommande budgetår. Anslagshöjningen skall enligt motionärerna finansieras genom att motsvarande medel får tas från de medel som beräknas för kompensation för kostnader för kassettskatt inom TPB:s förvaltningskostnadsanslag (yrkande 2).

Utskottet är inte berett att förorda att medel i enlighet med förslaget i motion Kr234 förs över från anslaget till förvaltningskostnader och att detta anslag alltså skulle minska med 257 000 kr. Realt sett skulle överföringen innebära en ökad budgetbelastning med detta belopp. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning beträffande TPB:s förvah-ningskostnadsanslag och avstyrker motion Kr234 i motsvarande del (yrkande 2).

En ökning med 257 000 kr. av TPB:s medel för produkdon av punktskrifts­böcker för försäljning föreslås som nämnts i motion Kr234 samt i modon Kr302 (vpk).

Utskottet vill erinra om att detta stöd infördes först för fyra år sedan -budgetåret 1984/85 - och att anslagsposten sedan dess kontinuerligt för­stärkts. I detta sammanhang kan också nämnas att den tekniska utvecklingen har inneburit att betydligt fler titlar nu kan erbjudas till försäljning än vad som var fallet när stödet infördes. Då kunde ca 5 titlar erbjudas medan under år 1988 totalt 27 nyproducerade titlar fanns till försäljning.

Utskottet är inte berett att förorda den av motionärerna föreslagna anslagshöjningen och avstyrker alltså motionerna Kr234 yrkande 1 och Kr302 i här aktuell del (yrkande 1 och yrkande 3 delvis).

Utskottet tar i det följande upp frågan om vikten av att produktionen på området kan upprätthållas på nuvarande nivå.

I motion Kr302 föreslås också en höjning av anslagsposten Produktions­kostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. med totalt 3 milj. kr. I motion Kr355 (c) föreslås att anslaget skall höjas med 1 milj. kr. bl.a. för att de insatser som TPB planerar att göra för afatiker och utvecklingsstörda skall kunna fullföljas.

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet erinra om att utskottet våren 1988 underströk (KrU 1987/88:16 s. 20) att det är viktigt att den nuvarande nivån på TPB:s produktion av tal- och punktskriftsböcker kan upprätthällas. Utskottet uttalade vidare att om de av regeringen föreslagna medlen visade sig vara otillräckliga, regeringen borde återkomma med förslag om tilläggsanslag.

TPB har i oktober 1988 i skrivelse till regeringen redovisat att de för
produktionskostnader anvisade medlen visat sig inte vara dllräckliga om
             J2


 


produktionsnivån skall kunna bibehållas. TPB begärde därför ett tilläggsans- 1988/89:KrU22
lag på 2 636 000 kr. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i
proposition 1988/89:125 med hänvisning till riksdagens uttalande föreslår att
genom medelsanvisning på tilläggsbudget ett belopp av angivna storlek
tillförs den under produktionskostnadsanslaget uppförda anslagsposten
Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmate­
rial m.m.
     '

Utskottet vill med anledning av här aktuella motioner ånyo framhålla att det är viktigt att TPB:s produktion av tal- och punktskriftsböcker såväl för utlåning som försäljning kan upprätthållas på nuvarande nivå. Utskottet anser därför att om de i budgetpropositionen föreslagna medlen visar sig vara otillräckliga regeringen bör återkomma med förslag om tilläggsanslag.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsberäkning för anslagsposten Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. och avstyrker motionerna Kr302 yrkandena 2 och 3 i motsvarande del och Kr355 yrkande 9.

Enligt proposidonen bör TPB ges ett bemyndigande att under budgetåret 1989/90 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial till ett belopp om högst 8,4 milj. kr. Detta belopp kommer att belasta anslaget budgetåret 1990/91.

Utskottet tillstyrker att regeringen får ge TPB det begärda bemyndi­gandet.

I modon Kr355 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur- och informationsinsatser för handikappade (yrkande 8). Modonärerna anför att genom anslagen till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur samt produktionsansla­get till TPB kan samhället göra verksamma insatser för att bereda vissa handikappgrupper vidgat tillträde till kulturupplevelser.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet påpeka att konstitutions­utskottet i betänkandet 1988/89:KU23 behandlar de förslag som lagts fram i budgetpropositionen om anslaget till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vad avser motionärernas synpunkter på syftet med TPB:s produktionskostnadsanslag får utskottet hänvisa till vad som anförts i det föregående. Det är enligt utskottets mening inte erforderligt att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av yrkande 8 i motion Kr355.

Bidrag till Svenska språknämnden m.m. (G 17)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader (G 18)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet (G 19)

I propositionen föreslås att anslaget förs upp med ett i förhållande till

innevarande budgetår oförändrat belopp om 1 milj. kr. Syftet med det stöd ,,

som lämnas till lokal programverksamhet är i första hand att främja


 


uppkomsten av lokala egensändningar. Enligt motion Kr314 (m) saknar ett     1988/89:KrU22 stöd av den storleksordning som föreslås i propositionen all betydelse för om lokal TV-produktion skall kunna komma i gång. Motionärerna yrkar därför avslag på det i propositionen föreslagna stödet till lokal programverksamhet (yrkande 29).

I propositionen redovisas att kabelnämnden under budgetåret 1987/88 har beslutat om bidrag till 16 mottagare med sammanlagt drygt 1.3 milj. kr. Utskottet finner det angeläget att den verksamhet med lokal TV-produktion som nu startar på olika håll i landet kan få ett visst stöd. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker yrkande 29 i motion Kr314.

Närradionämnden (G 20)

Närradionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter som tas ut av de sändande föreningarna. Dessa avgifter anpassas så att inkomsterna - som redovisas under en särskild inkomsttitel på statsbudgeten - beräknas täcka kostnader för nämndens verksamhet. Avgiften är för närvarande 15 kr. per påbörjad sändningstimme. 1 propositionen föreslås en höjning av anslaget med 829 000 kr. till totalt 3 428 000 kr.

Enligt motion Kr314 (m) är det principiellt fel att närradioföreningarna skall finansiera den del av närradionämndens verksamhet som utgörs av myndighetsutövning. Kostnaderna härför skulle enligt motionärernas beräk­ningar uppgå till 1 milj. kr. De föreslår därför att det i proposidonen föreslagna anslaget ökas med detta belopp (yrkande 30).

Utskottet har vid fyra tillfällen tidigare - senast våren 1987 (KrU 1986/87:11 s. 22) - inte haft något att erinra mot att närradionämnden helt skall finansieras genom avgifter. Utskottet finner inte skäl att ändra sin tidigare inställning och avstyrker alltså motion Kr314 yrkande 30. Regering­ens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Utskottet behandlar i det följande en rad motionsförslag som rör närradions verksamhet.

Bestämmelser om närradions verksamhet finns i första hand i närradiola­gen (1982:459). Bestämmelserna innebär sammanfattningsvis följande.

Närradionämnden har tillsyn över närradioverksamheten. Nämnden läm­nar tillstånd till sändningar och beslutar om fördelning av sändningstiden.

Rätten att sända närradio är begränsad till lokala ideella föreningar som bedriver verksamhet inom sändningsområdet, församlingar inom svenska kyrkan, studerandesammanslutningar samt sammanslutningar av flera sänd-ningsberättigade organisationer - närradioföreningar. Närradio får bara sändas över sådana sändare som televerket ställer till förfogande.

I 1 § i lagen föreskrivs att närradiosändningar skall ha en begränsad räckvidd.

Närradion är för närvarande föremål för utredning- utredningen om vissa närradiofrågor (dir. 1988:22). En särskild utredare tillkallades i maj 1988 med uppgift att utreda vissa frågor i närradions regelverk, bl.a. om närradioföreningarnas ställning och sändarnas räckvidd. Även skyldigheten för närradion att använda televerkets sändare skall ses över.


14


 


Enligt 10 § får kommersiell reklam inte sändas i närradio. Det är inte heller 1988/89: KrU22 tillåtet att sända ett visst program eller programinslag som bekostas av medel som har ställts till den sändande sammanslutningens förfogande under förutsättning att programmet eller inslaget sänds. Sammanslutningarnas programutbud får inte annat än i begränsad omfattning innehålla material som inte har framställts enbart för den egna verksamheten. Närradioföre­ningarnas eget programutbud är begränsat till vissa ämnen som kan anses vara av gemensamt intresse för de medverkande sammanslutningarna.

I två motioner tas frågan om reklam i närradion upp. Enligt motion Kr208 (m) bör riksdagen upphäva 10 § närradiolagen. 1 motion Kr-348 (c) begärs förslag om försöksverksamhet med reklamfinansierad närradio.

Riksdagen har vid flera tillfällen tidigare (se senast KrU 1987/88:11 s. 31) avslagit motionsförslag om tillåtande av reklam i närradio.

Den övergripande frågan om huruvida reklainsändningar skall tillåtas i etermedierna kommer med anledning av ett antal motionsförslag att behandlas av konstitutionsutskottet.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Kr208 och Kr348.

Förslaget i motion Kr344 (c) syftar till att små sändande sammanslutningar skall få särskilt stöd till sändningskostnaderna.

Motionärerna anför bl.a. att för sådana sammanslutningar på mindre orter med liten sändningstid blir kostnaderna för sändarhyra oproportionellt hög. Som exempel nämner de att om en ort sänder närradio' 10 timmar i veckan under ett år blir sändarkostnaden 30 kr. per sändningstimme. Många sändande sammanslutningar på mindre orter har en sådan sändningstid och kostnad. Enligt motionen bör närradioutredningen få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa det förordade stödet.

Som redovisats i det föregående ingår frågan om televerkets sändarmono-pol i utredningsuppdraget. I direktiven redovisas att televerket i skrivelse till regeringen föreslagit att verkets monopol på närradiosändare skall avveck­las. Som skäl för sitt förslag anför televerket att det i ett läge där relativt kraftiga prisökningar skulle behöva göras för att täcka televerkets kostnader för verksamheten, är rimligt att de sändande föreningarna ges frihet att överväga andra alternativ än televerket som tillhandahållare av närradiosän­dare. Härigenom skulle, enligt televerket, föreningar som så önskar kunna anskaffa egna sändare och genom ideella insatser få möjlighet att reducera . sina kostnader.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att det ingår i utredning­ens uppdrag att se över möjligheterna att nedbringa närradioföreningarnas sändningskostnader, bl.a. genom att televerkets sändarmonopol skulle upphöra. Med hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr344 inte är påkallad.

En rad frågor rörande närradioverksamheten tas upp i motion Kr235 (fp).
Motionärerna hävdar att i dag är närradiostationerna de enda rent lokala
radiostationerna. Med hänvisning till utvecklingen i andra länder - i första
hand Danmark - anför de att det även i Sverige kan förväntas uppstå ett ökat
tryck att få etablera ljudradiostationer som bevakar förhållanden i närsam-
              ,c


 


hållet på ett mera samlat sätt än närradion i sin nuvarande utformning kan 1988/89:KrU22 göra. Motionärerna anser att sådana önskemål bör tillmötesgås inom ramen för de frekvenser för ljudradio som står till buds. Det kan ske antingen genom att lokala, reklamfinansierade ljudradiostationer får etableras i den utsträck­ning som tillgången pä frekvenser i dag tillåter eller genom att de föreskrifter som nu begränsar närradions möjligheter att utvecklas till en verklig lokalradio för närsamhället tas bort.

Enligt modonärerna bör bestämmelsen om närradioföreningens sänd­ningsrätt slopas, så att det står helt klart att det är möjligt för de närradioföreningar som så önskar att kombinera de lokala sammanslutning­arnas egna, mera profilerade program med allmänna program.

Motionärerna anser att antalet regler för närradion bör minskas och de bestämmelser som blir kvar bör förenklas. Bestämmelsen att närradiosän-darnas räckvidd skall begränsas till fem kilometer fyller, enligt motionen, inte längre någon funktion. Numera beviljas nämligen i allmänhet undantag från den regeln. Vidare bör förfarandet förenklas när sändande organisatio­ner vill ändra eller byta sändningstid. Sådana frågor bör, säger modonärerna, i stort sett kunna handläggas antingen av de berörda organisationerna eller av närradioföreningarna - men utan inblandning av närradionämnden.

I uppdraget till den särskilde utredaren bör tydligare markeras att all byråkratisk reglering som inte är oundgängligen nödvändig skall avskaffas.

Enligt hemställan i motionen bör riksdagen i en framställning till regering­en ställa sig bakom modonärernas syn på närradions verksamhet.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att utredning­en beräknar avlämna sitt slutbetänkande i december 1989. Flera av de problem soin motionärerna pekat på ingår i utredningsuppdraget. Med hänsyn bl.a. härtill anser sig utskottet inte böra föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr235.

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (G 21)

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som inleddes i juli 1986 sker med stöd av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionspro­gram. Lagen är i avvaktan på ett bredare nordiskt TV-satellitsamarbete tidsbegränsad och gäller - sedan den fått förlängd giltighetstid - till utgången av år 1989. Tillståndet för sändningarna innehas av Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige.

TV-utbytet mellan Sverige och Finland har under 1988 utvidgats med en
svensk TV-kanal över Helsingforsområdet. Riksdagen har i november 1988 i
enlighet med regeringens förslag (prop. 1988/89:25 bil. 5, 1988/89:KrU8,
rskr. 1988/89:16) beslutat att Sverige skall tillhandahålla och överföra ett
svenskt TV-program till Finland samt att Riksförbundet Finska Föreningar i
Sverige skall få bidrag för sin sändningsverksamhet. I enlighet med en
överenskommelse som träffades i januari 1988 mellan de för TV-frågor
ansvariga regeringsmedlemmarna i Finland och Sverige skall TV-samarbetet
mellan länderna bekostas på likställda villkor. Möjligheten att göra den
finländska TV-kanalen tillgänglig för merparten av de finsktalande hushållen
i Sverige studeras för närvarande av utredningen (U 1987:02) om ökat
              15


 


TV-utbyte mellan Sverige och Finland. Med hänvisning bl.a. till pågående    . 1988/89:KrU22 utredningsarbete föreslås i propositionen att lagens giltighetsdd förlängs med ytterligare ett år.

1 motion Kr354 (c) föreslåsen ändring av lagen av innehåll att lagsdftningen skall bli permanent (yrkande 4).

Enligt utskottets mening bör resultatet av nu pågående utredningsarbete inte föregripas. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om en förläng­ning av lagens giltighetsdd och avstyrker motipnsyrkandet.

Televerkets tekniska kostnader för sändningarna av det finländska TV-
programmet har hitdlls täckts från anslaget G 23 Sändningar av finländska
televisionsprogram. Riksdagens i det föregående redovisade beslut om .
  :     -

överföring av ett svenskt TV-program till Finland innebar även att 4 056 000 . kr. anvisades under ett nytt förslagsanslag benämnt Utbyte av TV-sändning- > ar mellan Sverige och Finland. I budgetpropositionen föreslås att dessa båda anslag förs ihop till ett anslag under anslagsbeteckningen Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland samt att totalt 10 718 000 kr: anvisas under anslaget. Det föreslås att televerket härav skall erhålla drygt 8 milj. kr. för tekniska kostnader m.m. och Riksförbundet Finska föreningar i Sverige drygt 2,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som pågår med stöd av lagen kan tas emot i Mälarlandskapen. Förslagen i motionerna Kr306 (s) och Kr354 (c) syftar till en utbyggnad av de finländska TV-sändningarna.

I den förstnämnda modonen anförs att den nu gällande ordningen inte kan vara annat än en tillfällig lösning. Sändningarna når bara en minoritet av Sveriges finsktalande befolkning. Den stora majoriteten står fortfarande utanför möjligheten att ta emot finska program. Modonärerna anser att det är ytterst angeläget att sådana beslut snarast fattas, att man i hela landet kan få tillgång till den finländska televisionens program. Det är därför enligt motionärerna viktigt att pågående utredningsarbete genomförs snabbt och effektivt. De hemställer att riksdageri som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts om utvecklingen av TV-utbytet mellan Sverige och Finland.

I motion Kr354 framhålls att det är angeläget att arbetet på att sprida de finländska sändningarna till fler orter bedrivs skyndsamt. Enligt modonärer­nas mening bör under 1989 och 1990 finländska TV-sändningar komma till stånd från sändarna i Västerås, Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg. De föreslår att riksdagen gör en framställning dll regeringen av denna innebörd (yrkande 5).

Med anledning av dessa förslag vill utskottet erinra om att kulturministern framhåller att de positiva erfarenheterna från den hittillsvarande försöks­verksamheten i Sverige gör det naturligt att diskutera formerna för den fortsatta verksamheten. Han understryker att det är angeläget att frågan om hur man i framtiden kan utsträcka tillgången av den finländska kanalen till merparten av de finsktalande hushållen i Sverige studeras närmare. I detta sammanhang hänvisar han till att i det utredningsarbete som nu pågår även

2 Riksdagen 1988/89.13saml. Nr22

Rättelse: S. 19 rad 4 nerifrån Står: 1988/89 Rättat till: 1989/90


17


möjligheterna dll distribution via satellit undersöks. Med hänvisning dll det     1988/89:KrU22

anförda anser utskottet att motionsyrkandena inte påkallar någon riksdagens

åtgärd.

I modon Kr3 (m) väckt med anledning av det i jroposidon 1988/89:25 framlagda förslaget om utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland förordas att en utvärdering skall ske av användningen av det bidrag söm lämnas till Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige för sändningskostna­der. Motionärerna anser att uppgifterna i propositionen beträffande detta bidrag är mycket kortfattade. Det är svårt att bedöma såväl behovet.i dagsläget som längre fram i tiden, säger de.

Med anledning av modonen vill utskottet anföra följande.

Som nämnts i det föregående har sändningar av finländska TV-program över Stor-Stockholmsområdet pågått sedan år 1986.1 regeringsförslaget om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram (prop.'1985/86:54, KrU 1985/86:12, rskr. 1985/86:86) påpekades bl.a. att för att reguljära programsändningar skulle kunna starta krävdes att vissa organisatoriska och rättsliga frågor löstes som hade samband med utsändningen av programkana­len från Finland och vidaresändningen i Sverige. Bl.a. måste en juridisk person bildas som regeringen kunde ge rätten att sända finländska televi­sionsprogram i enlighet med den föreslagna lagen och som kunde ta ansvar för nödvändiga avtal med upphovsmän och andra rättighetshavare. Bildan­det av en sådan juridisk person var en fråga för Finland och finländska intressen. Innan sändningstillstånd kunde ges måste regeringen värdera den juridiska personens lämplighet för uppgiften och möjlighet att svara mot de krav som ställs i sammanhanget.

Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige har sedan år 1986 haft dllstånd att bedriva sändningar. Förbundet svarar för förhandlingar med upphovs­rättsorganisationerna samt för de kostnader som följer av sådana avtal. Under åren 1986-1988 har de tekniska kostnaderna för sändningar täckts av Sverige, medan övriga kostnader täckts av Finland genom anslag till Riksförbundet. Överenskommelsen om utvidgning av TV-utbytet mellan Sverige och Finland innebär - som redovisats i det föregående - att samarbetet skall bekostas på lika villkor. Vardera staten bör svara dels för redigering och översändning av ett TV-program till det andra landet, dels för kostnader för rundradiosändningen i det andra landets TV-program i det egna landet.

I enlighet med överenskomrrielsen har medel beräknats för sändningsverk­samheten. I budgetpropositionen påpekas att en viktig faktor vid bedöm­ningen av medelsbehovets storlek är utgången av ännu ej slutförda förhand­lingar mellan tillståndsinnehavaren och företrädare för berörda upphovs­rättsorganisationer. Kulturministern aviserar att han i 1990 års budgetpro­position kommer att redovisa om utfallet av förhandlingarna har föranlett ändringar i stödet till förbundet.

Av den lämnade redovisningen framgår att bidraget till Riksföreningen Finska Föreningar i Sverige i huvudsak är avsett att täcka upphovsrättsliga kostnader. Det finns därför enligt utskottets mening inte något skäl att

utvärdera detta bidrag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet  ,q

motion Kr3.


 


Bidrag till dokuinentation av medieutvécklingen (G 22) 1988/89:KrU22

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.            beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå

att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 5 350 000 kr.,

2.         beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1963:173) om
avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget till lag om ändring i Jagen (1963:173) om avdrag för avgifter dll stiftelsen Svenska Filmirisdtutet, m.m. med den ändringen att lagförs­laget erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

3.         beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband med den ändringen att lagförslaget erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

4.         beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartemen­
tets verksamhetsområde

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvalt­ningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsom­råde,

5.            beträffande beräknande av medel för Bidrag till filmfonden

att riksdagen med anledning av proposidon 1988/89:100 och med bifall till motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 18, 1988/89:Kr239 yrkande 7, 1988/89:Kr240 och 1988/89:Kr303, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 27 270 000 kr.,

6.            beträffande beräknande av medel för Stöd till biografer

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Kr314 yrkande 27 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 800 000 kr.,

7.            beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall till motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 18, 1988/89:Kr239 yrkande 7, 1988/89:Kr240 och 1988/89:Kr303 samt med avslag på motion 1988/ 89:Kr314 yrkande 27, samtliga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 49 384 000 kr.,

8.          beträffande uttalande rörande fördelning av filmstöd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr355 yrkande 12,


19


 


9. beträffarxde uttalande om stöd fill biografer                  1988/89: Kry22
att riksdagenavslår motion 1988/89:Kr330 yrkande 1,

10.    beträffande uttalanden om visningsnämndens sammansättning
och uppgifter m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr330 yrkandena 2 och 3,

11. beträffande  medelsänvisningen  till Stöd till fonogram  och
musikalier

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr314yrkaride 18 till5/örff/7//o«og/-awoc/i'«iu«A:a//er
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 8 617 000
kr.,                                                                                    ■■"   '      "" ''      ' ''':

12.   beträffande Stöd till kulturtidskrifter

att riksdagen med bifalltill proposition 1988/89:100 och riied avslag på motionerna 1988/89:kr2'l9, 1988/89:Kr229 yrkande 19 och 1988/ 89:Kr353 yrkande 13 t'\\Stöd ,tiirkulturtidskrifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett reséryatiiDnsanslag äv 19 417 000 kr.,

13.   beträffande beräknande av medel för utgivningsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Kr353 yrkande 14 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 26 804 000 kr.,

14.   beträffande medelsanvisningen till Litteratitrstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Kr353 yrkande 14 i motsvarande del till Litteratitrstöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 33 861 000 kr.,

15.    beträffande Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En
bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr314 yrkande 28,

16.    beträffande utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En
bok för alla

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr327,

17.   beträffande medelsanvisningen nll Kreditgarantier   till bok­
förlag

att riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

18.   beträffande medelsanvisningen till Stöd till bokhandel

att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 2 813 000 kr.,

19.   beträffande medelsanvisningen till Distributionsstöd till fackbok­
handel m.m,

att riksdagen till Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 043 000 kr.,

20.  beträffande  medelsanvisningen till Lån för investeringar i
bokhandel m.m.

att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 2 250 000 kr.,

21.   beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbib-

lioleket: Förvaltningskostnader                                                                     20


 


att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på    1988/89:KrU22 motion 1988/89:Kr234 yrkande 2 till 7fl/öo5-ocÄ/(//ifiA-n/Mft/W/o/e-ket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslag­sanslag av 18 126 000 kr.,

22.    beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för '
punktskriftsböcker för försäljning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Kr234 yrkande 1 i riiötsvarande del och 1988/
89:Kr302 yrkande 1 beslutar att för angivna ändamål under anslaget
skall beräknas 465 000 kr.,
                                                        '

23.    beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för
talböcker, punktskriftsböcker,   informationsmaterial m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89:Kr302 yrkande 2 och 1988/89:Kr355'yrkande 9 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 24 059 000 kr.,

24.   beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskrifts­biblioteket det beställningsbemyndigande om 8,4 milj. kr. för budge­tåret 1990/91 som förordats i proposition 1988/89:100,

25.    beträffande medelsan visningen till Talboks- och punktskriftsbib­
lioteket: Produktionskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna   1988/89:Kr234  yrkande   1  i  motsvarande  del, 1988/
           

89:Kr302 yrkande 3 och 1988/89:Kr355 yrkande 9 i motsvarande del till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 35 612 000 kr.,

26.    beträffande kultur- och informationsinsatser för handikappade
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr355 yrkande 8,

27.    beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska språk­
nämnden m.m.

att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden m.m. för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 2 320 000 kr.,

28.    beträffande medelsanvisningen till Kabelnärnnden:  Förvalt­
ningskostnader

att riksdagen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 131 000 kr.,

29.    beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal
program verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Kr314 yrkande 29 till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservations­anslag av 1 000 000 kr.,

30.   beträffande medelsanvisningen till Närradionämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motion 1988/89:Kr314 yrkande 30 till Närradionämnden för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 428 000 kr.,.


21


3 Riksdagen 1988189.13 saml. Nr22


31: beträffande-reklam i närradio                                                  1988/89:KrU22

att riksdagen avslår modonerna 1988/89:Kr208 och 1988/89:Kr348,   •

32.           beträffande stöd till vissa närradioföreningar

att riksdagen avslår modon 1988/89:Kr344,                     '

33.   beträffande närradioverksamheten att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr235,

34.   beträffande/rögfl« om lagstiftningen skall vara permanent

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Kr354 yrkande 4 antar det i propositionen framlagda
förslaget dll lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradio­
sändning av finländska televisionsprogram, ,
     .

35.        beträffande medelsanvisningen till Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland

att riksdagen till Utbyte av. T\'-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret 1989/90 anvisar ett.förslagsanslag på 10 718 000 kr.,     .

36.           beträffande utbyggnad av sändningarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Kr306 och 1988/89:Kr354
yrkande 5,
                                        ,      ; . .                   ;       , .,

37.   beträffande bidrag till Riksförbundet Finska föreningar i Sverige att riksdagen avslår modon 1988/89:Kr3,

38.   beträffande medelsanvisningen till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen

att riksdagen till Bidrag till dokuinentation av medieutvécklingen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 348 000 kr.

Stockholm den 4 aprd 1989 På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s) och Göran Åstrand (m).

Reservationer

1. Beräknande av medel för stöd till biografer (mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet

delar'" och slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse:                              22


 


Utskottet kan helt ansluta sig till den i modon Kr314 anförda uppfattning- • . 1988/89:KrU22
en att frågan om stöd till enskilda biografer är en fråga som det bör ankomma.
  . .

på berörda kommuner att besluta om. Utskottet tillstyrker därför förslaget i samma motion att medel för sådant stöd inte bör beräknas under anlaget.     ,

rfe/.s att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6.         beträffande beräknande av medel för Stöd till biografer '  ''

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall' dll motion 1988/89:Ki-314 yrkande 27 i mötsvarande del beslutar att medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

2.     Medelsanvisningen till Filmstöd (moitiv 7)

Under förutsättning av bifall lUI reservation 1                 .          , .   • .

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser att moment 7 i utskottets heiriställan bort ha följande lydelse:

7.         beträffande medelsanvisningen till Filmstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall      :   . dll motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 18, 1988/89:Kr239 yrkande 7-,   . 1988/89:Kr240, 1988/89:Kr303 och 1988/89:Kr314 yrkande 27, samtli­ga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservadonsanslag av 44 584 000 kr.,

3.     Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier
(mom. 11)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar rned "Utskottet har" och slutar med "dll medelsanvisning" bort ha följande lydelse:    ,   .

I enlighet med vad som anförts i reservation 4 till betänkandet 1988/ 89:KrU17 delar utskottet motionärernas uppfattning att en fri konkurrens om de medel som ställs till fonogramproducenternas förfogande för s.k. smal produktion leder till effektivare resultat. Med hänsyn till angelägenheten av ett ökat stöd till fonogramproduktion som tillgodoser en smal och begränsad marknad tillstyrker därför utskottet motionärernas förslag om en uppräkning av förevarande anslag med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag.

de/i att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11.   beträffande  medelsanvisningen  till Stöd dll fonogram  och musikalier

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall dll modon 1988/89 :Kr314 yrkande 18 till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av- Il 617 000 kr..


23


 


4.                                                                  Stöd till kulturtidskrifter (mom. 12)    -   1988/89:KrU22

Jan-Erik Wikströiu (fp), Margareta Fogelberg (fp) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med 'T propositio­nen" och slutar med "dllstyrks således" bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion Kr229 är det endast några få organisationstidskrifter som fått stöd under anslaget till kulturtidskrifter. Kulturtidskrifterna kämpar liksom organisationstidskrifterna med stora ekonomiska svårigheter. Dessa tidskrifter som ofta har små upplagor spelar en viktig roll i kulturdebatten. Förslaget i budgetpropositionen innebär inte någon reell förstärkning av kulturtidskriftsstödet. Utskottet förordar därför att - så som föreslås i motionerna Kr229 och Kr353 - anslaget bör höjas med 2,7 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande stöd till kulturtidskrifter att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Kr219 samt med bifall till motionerna 1988/89:Kr229 yrkande 19 och 1988/89:Kr353 yrkande 13 till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 22 117 000 kr.,

5.     Stöd till kulturtidskrifter (mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I propositio­nen" och slutar med "tillstyrks således" bort ha' följande lydelse:

Kultur- och idétidskrifterna spelar en viktig roll i kultur-, idé- och samhällsdebatten. Det stathga stödet till dessa tidskrifter är begränsat och de lever alla under knappa förhållanden. Förslaget i budgetpropositionen innebär reellt sett en minskning av det statliga stödet. Det finns enligt utskottets mening anledning att stärka kulturtidskrifternas ställning och förbättra deias arbetsmöjligheter. Utskottet anser att - i enlighet med förslaget i motion Kr219 -anslaget bör höjas med 3 920 000 kr.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande stöd till kulturtidskrifter att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motioner­na 1988/89:Kr229 yrkande 19 och 1988/89:Kr353 yrkande 13 samt med bifall  till motion  1988/89:Kr219 till Stöd till kidturtidskrifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 23 337 000 kr.,

6.     Beräknande av medel för utgivningsstöd (mom. 13)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet är" och slutar med "medelsanvisning tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att stärka den svenska skönlitteratu­
rens ställning på marknaden. Utskottet anser därför att - så som föreslås i
         24


 


motion Kr353 - anslagsposten Utgivningsstöd bör ökas med 2,5 milj. kr.     1988/89:KrU22 Höjningen av anslagsposten bör fördelas pä olika stödkategorier i enlighet med vad som förordas i motionen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr353 yrkande 14. Regeringens förslag till médelsanvisning bör således höjas med 2 500 000 kr.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13.' beträffande beräknande av medel för utgivningsslöd att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall till motion 1988/89:Kr353 yrkande 14 i motsvarande del beslutaratt för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 29 304 000 kr.,

7.       Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Kaj Nilsson (mp) anser att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14.            beträffande medelsänvisningen lill Litteraturstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall till motion 1988/89:Kr353 yrkande 14 i motsvarande del till Litteraturs­töd för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 36 361 000 kr.,

8.       Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för
alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom (mom.
15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 28" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att förlagens lagerhållning av såväl klassisk litteratur som av svensk litteratur som utgivits med litteraturstöd förbättras. Litteraturstödet bör därför få en sådan utformning att ett ökat stöd till lagerhållning av kvalitetslitteratur kan lämnas. Detta kan ske genom den av motionärerna förordade omfördelning­en mellan anslagsposterna Utgivningsstöd och Stiftelsen Litteraturfrämjan­det för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom. Det ekonomiska stödet till utgivningen av vuxenlitteratur inom En bok för alla kan beräknas till 3 milj. kr. Ett belopp av denna storlek bör enligt utskottets mening föras över till anslagsposten Utgivningsstöd för att förstärka stödkategorin Lagerhållning av kvalitetslitteratur.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15.         beträffande Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En
bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion ]988/89:Kr314 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


25


 


9.     Utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En bok för      l988/89:KrU22
alla (mom. 16)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion Kr327" bort ha följande lydelse:

I Sverige är tillgången på litteratur på originalspråket från andra nordiska länder begränsad. I det avseendet skiljer sig förhållandena i vårt land från de andra nordiska länderna. För att öka språkförståelsen och därmed stärka den nordiska gemenskapen och samarbetet är det viktigt att utgivningen av de andra nordiska ländernas litteratur på originalspråk får ekonomiskt stöd. Detta kan ske på sätt som förordas i motion Kr327 genom att nordisk litteratur på originalspråket ges ut i bokserien En bok för alla.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En bok för alla

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr327 som sin mening ger regeringen dll känna-vad utskottet anfört,

10.    Medelsanvisningen till Talboks-och
punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader (mom. 21)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet är" och slutar med "del (yrkande 2)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att i enlighet med förslaget i motion Kr234 bör medel föras över från TPB:s förvaltningskostnadsanslag till TPB:s anslag för produk­tionskostnader. Enligt vad utskottet inhämtat förbrukas endast en miridre del av de medel om 1 475 000 kr. som beräknas under anslagsposten Kompensation för kostnader för kassettskatt. Utskottet förordar därför att denna anslagspost minskas med 257 000 kr. och att dessa medel tillförs anslagsposten Produktionskostnader för punktskriftsböcker för försäljning inom TPB:s produktionskostnadsanslag.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbib­lioteket: Förvaltningskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall till motion 1988/89:Kr234 yrkande 2 till Talboks- och punktskriftsbib­lioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 17 869 000 kr..


26


 


11.    Beräknande av medel för produktionskostnader för      .   .   1988/89:KrU22
punktskriftsböcker för försäljning (mom. 22)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), AlexanderChrisopoulos (vpk) och   ... Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3 (delvis)" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att efterfrågan på punktskriftsböcker för försälj­ning har visat sig vara mycket större än vad som ursprungligen beräknats. TPB har svårt att tillgodose efterfrågan på dessa böcker. De synskadade som kan läsa punktskrift förväntar sig ett ökat utbud av punktskriftsböcker för försäljning. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att anslagspos- . ten kan höjas med 257 000 kr. till totalt 722 000 kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22.       beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för
punktskriftsböcker för försäljning

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89 :Kr234 yrkande 1 i motsvarande del och med bifall till motion 1988/89:Kr302 yrkande 1 beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 722 000 kr.,

12.    Beräknande av medel för produktionskostnader för
talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.
(mom. 23)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Kr355 yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Kr355 att det är angeläget att de insatser som TPB planerar att göra för afatiker och utvecklingsstörda kan fullföljas. Utskottet förordar därför att anslagsposten Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. höjs med 1 milj. kr. Utskottets ställningstagande innebär att motion 1988/89:Kr302 yrkande 2 till viss del blir tillgodosedd.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:    .

23.       beträffande beräknande av medel för produktionskostnader för
talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m.

att riksdagen med anledning av proposidon 1988/89:100 och modon 1988/89:Kr302 yrkande 2 samt med bifall till motion 1988/89:Kr355 yrkande 9 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 25 059 000 kr..


27


 


13.                                                                             Medelsanvisningen till Talboks- och    1988/89:KrU22
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Alexander Chrisopoulos (vpk) och Göran Åstrand (m) anser att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande inedelsanvisningen lill Talboks- och punktskriftsbib­lioteket: Produktionskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 samt motio­nerna 1988/89:Kr234 yrkande 1, 1988/89:Kr355 yrkande 9, båda motionerna i motsvarande del, och motion 1988/89:Kr302 yrkande 3 till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 19S9/90 anvisar ett reservationsanslag av 35 869 000 kr.,

14.     Medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (mom. 25)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Jan Hyttring och Sdna Gustavsson (båda c) anser att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25.        beträffande medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbib­
lioteket: Produktionskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och motioner­na 1988/89:Kr234 yrkande 1 i motsvarande del och 1988/89:Kr302 yrkande 3 samt med bifall till motion 1988/89:Kr355 yrkande 9 i motsvarande del till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produk­tionskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 36 612 000 kr.,

15.     Kultur- och informationsinsatser för handikappade (mom.
26)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med anledning" och slutar med "motion Kr355" bort ha följande lydelse:

Utskottet understryker att det är viktigt att samhället gör kraftfulla insatser för att underlätta för vissa handikappgrupper som afatiker och utvecklingsstörda att ta del av kulturutbudet och därigenom ge dem ökade möjligheter till kulturupplevelser. Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr355 bör ges regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26.         beträffande kultur- och informationsinsatser för handikappade
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr355 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


28


 


16.                                                                Medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal                                                  1988/89:KrU22
programverksamhet (mom. 29)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I propositionen" och slutar med "motion Kr314" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett stöd till lokal program­verksamhet av den omfattning som föreslås i budgetpropositionen har mycket liten effekt för att stimulera lokal TV-produktion.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr314 om avslag på det i budgetpropositionen föreslagna stödet till lokal programverksamhet.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29.        beträffande medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal
programverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 29 avslår
förslaget i proposition 1988/89:100 om medelsanvisning till Kabel­
nämnden: Stöd till lokal programverksamhet,
                                         '

17.    Medelsanvisningen till Närradionämnden (mom. 30)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har" och slutar med "medelsanvisning dllstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet anser liksom motionärerna att det principiellt är felaktigt att närradionämndens verksamhet helt finansieras med avgifter från de sändan­de sammanslutningarna. Den del av kostnaderna som hänför sig till nämndens myndighetsutövning bör täckas genom statliga medel. Dessa kostnader uppgår enligt motionärerna till 1 milj. kr. Föreningarnas avgifter bör alltså minskas med detta belopp och närradionämndens anslag räknas upp med motsvarande belopp.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30.            beträffande medelsanvisningen till Närradionämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med bifall till motion 1988/89:Kr314 yrkande 30 till Närradionämnden för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 4 428 000 kr.,

18.    Reklam i närradio (mom. 31)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "och Kr348" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter på reklam i närradio som framförs i motion Kr208. Ett införande av reklam i närradion skulle innebära att de föreningar som är engagerade i närradioverksamhet skulle få förbättrade ekonomiska förutsättningar och att många nya föreningar skulle ges möj-


29


4 Riksdagen 1988/89. 13 saml. Nr 22


 


ligheter att delta i verksamheten. Utskottet tillstyrker alltså modon Kr208    1988/89:KrU22 vilket innebär att motion Kr348 tillgodoses.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 31. beträffande reklam i närradio att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr208 och med anledning av motion 1988/89:Kr348 beslutar att 10 § närradiolagen (1982:459) skall upphöra att gälla vid utgången av juni månad 1989,

19.     Reklam i närradio (mom. 31)

Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "och Kr348" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening framförs i motion Kr348 goda skäl för att en försöksverksamhet med reklam i närradio skall inledas. Motionärerna redovisar att reklamfinansiering av närradioverksamhet med olika utform­ning förekommer i Danmark, Finland och Norge.

De påpekar att närradioverksamheten i Sverige har många problem, bl.a. låga lyssnarsiffror, som dll dels beror på låg programkvahtet. Programmen är ofta amatörmässigt utformade vilket dels beror på föreningarnas svaga ekonomi, dels på täta ombyten av medarbetare. Reklamfinansiering av närradioverksamheten skulle enligt motionärerna innebära att föreningarnas ekonomiska ställning kunde stärkas och att programkvaliteten kan höjas.

Med hänvisning dll det anförda tillstyrker utskottet motion Kr348. Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr208 till viss del blir tillgodosedd.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 31. beträffande reklam i närradio att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr348 och med anledning av modon 1988/89:Kr208 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20.     Stöd till vissa närradioföreningar (mom. 32)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Mot här" och slutar med "är påkallad" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat en angelägen fråga. Kostnaden för sändarhyra är ofta mycket betungande för många sändande sammanslutningar på mindre orter. Det finns därför skäl att införa ett ekonomiskt stöd baserat på kostnaden för sändarhyra till dessa samman­slutningar.

Närradioutredningen bör få i uppdrag att utreda hur ett sådant stöd bör utformas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr344 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


30


 


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:      1988/89KrU22

32.         beträffande stöd till vissa närradioföreningar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr344 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21.    Närradioverksamheten (mom. 33)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Med anledning" och slutar med "motion Kr235" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att närradioutredningens arbe­te bör inriktas på att förenkla den nuvarande regleringen av närradions verksamhet. All reglering som inte är oundgängligen nödvändig bör avskaf­fas. Vidare är det angeläget att nu gällande bestämmelser rörande närradio-   . föreningarnas ställning och sändarnas räckvidd upphävs.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33.         beträffande närradioverksamheten •.;.;.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr235 som sin mening ger   : regeringen till känna vad utskottet anfört,

22.    Frågan om lagstiftningen skall vara permanent (mom. 34)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att sändningarna av finländska TV-program nu bör permarientas. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i modon Kr354 yrkande 4 om att lagstiftningen inte skall vara tidsbegränsad.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34.         beträffande frågan om lagstiftningen skall vara permanent

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr354 yrkande 4 dels avslår det i proposition 1988/89:100 framlagda förslaget till Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändningar av fin­ländska televisionsprogram, dels antar i bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknat förslag till Lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram,

23.    Utbyggnad av sändningarna (mom. 36)

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Med anledning" och på s. 18 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Möjligheterna att ta emot de finländska TV-sändningarna bör enligt
utskottets mening utvidgas till att omfatta även Mälarlandskapen och
      


 


Göteborgsområdet.   Det  är angeläget  att  arbetet  på att sprida dessa     1988/89:KrU22 TV-sändningar bedrivs skyndsamt.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att synpunkterna i modon Kr306 i allt väsentligt blir tillgodosedda.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:    .'   ,
36. beträffande utbyggnad av sändningarna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Kr354 yrkande 5 och med
anledning av motion 1988/89:Kr306 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
                              .     - , .

Särskilt yttrande Reklam i närradio (mom. 31)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Vi ser införande av reklam i närradion som en naturlig följd av ett upphävande av reklamförbudet i radio och TV.


32


 


I propositionen framlagda lagförslag                1988/89:KrU22

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om över­lämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildnings­departementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976: 1046) om överläm­nande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde skall införas en ny paragraf 7 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

7a§

Stiftelsen Svenska Filminsti­tutet prövar frågor om fördel­ning av statliga medel inom stiftelsens verksamhetsområde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.


33


 


Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1963; 173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.'skall; ha följande lydelse.


1988/89:KrU22 Bilaga 1


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Tf


Vid beräkning av nettoin­täkt av rörelse enligt kommu­nalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig in­komstskatt medges avdrag för sådana avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, "söm avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal mellan staten samt Sveriges biografägareför-bund. Folkets husföreningar­nas riksorganisation. Före­ningen Våra gårdar, Sveriges filmuthyrareförening u. p. a., Föreningen Sveriges fdmpro-ducenter och föreningen IFPI-VIDEO.


Vid beräkning av nettoin­täkt av rörelse enligt kommu­nalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig in­komstskatt medges avdrag för sådana avgifter till stiftelseri Svenska Filminstitutet, som avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal med de ändringar och tillägg som följer av ett den 22 december 1988 slutet avtal mellan staten samt Sveriges Biografägåreförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorgani­sation, Pöreningen Våra går­dar, Sveriges Filmuthyrare­förening u. p. a., Föreningen Sveriges Pilmproducentér och föreningen IFPI-VIDEO.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering. Även för tiden den 1 januari-30 juni 1989 får avdrag göras med de belopp som har betalats till följd av tilläggsavtalet år 1988.


'Senaste lydelse av lagens rubrik 1982: 444. .Senaste lydelse 1982:444.


34


 


Förslag till                                                                    1988/89:KrU22

Lag om ändring i lagen (1982: 691) om skatt på vissa      '  kassettband

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

11 §

I deklarationen får avdrag göras för skatt på sådana band

1.   som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att användas där,

2.   som har återtagits i samband med återgång av köp,

3.   för vilka i andra fall än som avses i 1 eller 2 skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt,

4.   som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen,

5.   för vilka sådan avgift som 5. för vilka sådana avgifter avses i ett den 2 mars 1982  som avses lett den 2 mars 1982 träffat avtal mellan staten träffat avtal med de ändringar samt Sveriges Biografägare-      och tillägg som följer av ett den förbund, Folkets Husförening- 22 december 1988 slutet avtal arnas Riksorganisation, Före-      mellan staten samt Sveriges ningen Våra Gårdar, Sveriges    Biografägåreförbund, Folkets Filmuthyrareförening u. p. a., Husföreningarnas Riksorgani-Föreningen Sveriges Filmpro- sation, Föreningen Våra Går-ducenter och föreningen IFPI- dar, Sveriges Filmuthyrarefö-VIDEO har erlagts till stiftel-   rening u. p. a., Föreningen sen Svenska Filminstitutet. Sveriges Filmproducenter och

föreningen IFPI-VIDEO har erlagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av bandens försäljningspris; Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de band som betalningen avser.

Avdrag som avses i första stycket 5 får göras även om avgiften har erlagts efter redovisningsperiodens utgång men före den tid­punkt då deklarationen skall ha kommit in till beskattnings­myndigheten.

I deklarationen skall även uppges det antal skattepliktiga ljudkassettband, som den skattskyldige har använt för sådan inspelning eller kopiering som sker yrkesmässigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

'Lagen omtryckt 1984:161.                                                                                 ,j

SenasU lydelse 1985: 1027.


 


Förslag till                                                                     1988/89:KrU22

Lag   om   fortsatt   giltighet   av   lagen   (1986:3)   om rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) dm rundradio­sändning av finländska televisionsprogram

dels att lagen, som gäller till utgången av år 1989, skall fort­sätta att gälla till utgången av år 1990,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

l§'

Regeringen får för tiden in-  Reget-ingen får för tiden in­
till utgången av år 79S9 medge
   till utgången av år 7990 medge
rätt till rundradiosändning
       rätt till rundradiosändning
från radiosändare av televi-
    från radiosändare av televi:
sionsprogram i radio- eller
       sionsprograiti i radio- eller
trådsändning från Finland.
      trådsändning från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning för­stås detsamma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

'Senaste lydelse 1988:273.                                                                                   36


 


Av utskoftet föreslagna ändringar i regeringens lagförslag

Förslag till

Lagom ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till

stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.' skall ha följande lydelse.


1988/89:KrU22 Bilaga 2


 


Regeringens förslag


Utskottets förslag


le


Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges avdrag för sådana avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, som avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal rhéd de ändringar och tillägg som följer av ett den 22december 1988slutet avtal mellan staten samt Sveriges Biograf­ägåreförbund, Folkets Husför­eningarnas Riksorganisation, För­eningen Våra gårdar, Sveriges Film­uthyrareförening u.p.a.. Föreningen Sveriges Filmproducenter och före­ningen IFPI-VIDEO.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1989  och tillämpas/ö«ra gången vid

1990  års la.xering. Åvenför tiden den 1 januari-30 juni 1989 får avdrag göras med de belopp som har betalats till följd av tilläggsavtalet år 1988.


Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges avdrag för sådana avgifter till sdftelsen Svenska Filminstitutet, som avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal med de ändringar och tillägg som följer av ett den 22 december 1988 slutet avtal mellan staten samt Sveriges biograf­ägåreförbund. Folkets husförening­arnas riksorganisation. Föreningen Våra gårdar, Sveriges filmuthyrare­förening u.p.a.. Föreningen Sveri­ges filmproducenter och föreningen IFPI-VIDEO.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 öch tillämpas även på sådana avgifter enligt tilläggsavtalet som hänför sig till tiden dessförinnan.


 


'Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:444 -Senaste lydelse 1982:444


37


 


Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa

kassettband


1988/89: KrU22 Bilaga 3


Härigenom föreskrivs att  11  § lagen  (1982:691) om skatt på vissa kassettband' skall ha följande lydelse.


Regeringens förslag


Utskottets förslag


11 §

I deklarationen får avdrag göras för skatt på sådana band

1.  som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att användas där,

2.  som har återtagits i samband med återgång av köp, .

3.  för vilka i andra fall än som avses i 1 eller 2 skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt,,

4.  som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen,

5. för vilka sådana avgifter som        5. för vilka sådana avgifter som
avses i ett den 2 mars 1982 träffat     avses i ett den 2 mars 1982 träffat

avtal med de ändringar och dllägg som följer av ett den 22 december 1988 slutet avtal mellan staten samt Sveriges biografägåreförbund, Fol­kets husföreningarnas riksorganisa­tion. Föreningen Våra gårdar, Sve­riges filmuthyrareförening u.p.a.. Föreningen Sveriges filmproducen­ter och föreningen IFPI-VIDEO har erlagts dll stiftelsen Svenska Fil­minstitutet.

avtal med de ändringar och tillägg som följer av ett den 22 december 1988 slutet avtal mellan staten samt Sveriges Biografägåreförbund, Fol­kets Husföreningarnas Riksorgani­sation, Föreningen Våra Går­dar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a.. Föreningen Sveriges Film­producenter och föreningen IFPI-VIDEO har eriagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av bandens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de band som betalningen avser.

Avdrag som avses i första stycket 5 får göras även om avgiften har erlagts efter redovisningsperiodens utgång men före den tidpunkt då deklarationen skall ha kommit in dll beskattningsmyndigheten.

I deklarationen skall även uppges det antal skattepliktiga ljudkassettband, som den skattskyldige har använt för sådan inspelning eller kopiering som sker yrkesmässigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.


'Lagen omtryckt 1984:161 Senaste lydelse 1985:1027


38


 


I reservation 22 framlagt förslag till lagändring (vid       i988/89:KrU22

mom. 34)                                                                     Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändning av

finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram dels att lagen, som gäller till utgången av åi-    ' 1989, skall fortsätta att gälla efter nämnda tidpunkt, dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

H'                                                                                                                                                                                                                            '•■■■.                                             ■■                                                              ...;.

.          '   '                                                                           t'   '        "...                                           .r', .        I I
Regeringen får för tiden intill ut-        Regeringen  får medge  rätt  till'
gången av år 1989 medge rätt till
         rundradiosändning från radiosända-
rundradiosändning från radiosända-
       re  av televisionsprogram  i  radio-
re  av televisionsprogram  i  radio-
        eller trådsändning från Finland,
eller trådsändning från'Finland.
-  '
Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsam­
ma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989

'Senaste lydelse 1988:273                                                                 39


 


Sammanfattning .
Propositionen . . .
Motioner........


1    1988/89:KrU22 1

3   '


 


Utskottet...................................................................

Statens biografbyrå (G 1)..............................................

Filmstöd (G 2)...........    .......    ............................    .......

Stöd till fonogram och musikalier (G 3)...........................

Stöd till kulturtidskrifter (G 7) ........................................

Litteraturstöd (G 10)......................................................

Kreditgarantier till bokförlag (G 11)................................

Stöd till bokhandel (G 12) .............................................

Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. (G 13)............

Lån för investeringar i bokhandel m.m. (G 14)...............

Talboks-och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader (G 15). Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (G 16) .

Bidrag till Svenska språknämnden m.m. (G 17)..............

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader (G 18)  .......

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet (G 19)      

Närradionämnden (G 20)...............................................

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (G 21)   

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen (G 22).

Hemställan.....................................................................


5 5 5 8 9 9 1 1 1 1 1 1

13 13 13 14 16 19 19


 


Reservationer..................................................................      22

1.  Beräknande av medel för stöd till biografer (m)............      22

2.  Medelsanvisningen till Filmstöd (m) .............................      23

3.  Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier (m)             23

4.  Stöd till kulturddskrifter (fp,mp)....................................      24

5.  Stöd dll kulturtidskrifter (vpk).......................................      24

6.  Beräknande av medel för utgivningsstöd (mp).............      24

7.  Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mp)....................      25

8.  Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom (m)                                                                                         25

9.  Utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En bok för alla (c)  26

 

10.  Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: För­valtningskostnader (m)                26

11.  Beräknande av medel för produktionskostnader för punktskrift­sböcker för försäljning (m, vpk)                27

12.  Beräknande av medel för produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. (c)      27

13.  Medelsanvisningen   till. Talboks-   och   punktskriftsbiblioteket
(m,vpk)............................................................................
     28

14. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (c)...    28


40


 


15.  Kuhur-och informationsinsatser för handikappade (c)    28     1988/89:KrU22

16.  Medelsanvisningen till Kabelnämnden: Stöd till lokal program­verksamhet (m)            29

17.  Medelsanvisningen till Närradionämnden (m,fp).....     29

18.  Reklam i närradio (m)...................................... ... 29

19.  Reklam i närradio (c).......................................     30

20.  Stöd till vissa närradioföreningar (c)...................     30

21.  Närradioverksamheten (m,fp)............................     31

22.  Frågan om lagstiftningen skall vara permanent (c)     31

23.  Utbyggnad av sändningarna (c)........................     31

Särskilt yttrande................................................     32

Reklam i närradio (fp)..........................................     32

Bilagor............................................................. ... 33

1.1 propositionen framlagda lagförslag....................     33

2.  Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter dll stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m..... ... 37

3.  Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till Lag om

ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband                    38

4.1 reservation 22 framlagt förslag till lagändring (vid mom. 34)             39


41