Justitieutskottets betänkande
1988/89:JuU18
Anslag till rättshjälp m.m.
ANDRA HUVUDTITELN
Rättshjälp m.m.
Rättsh j älpskostnader
Regeringsförslag
I proposition 1989/90:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
under F 1 (s. 77 och 78) föreslagit riksdagen att till Rättshjälpskostnader för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 350 000 000 kr.
Motioner
1988/89:Ju423 av Torgny Larsson och Hans Göran Franck (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förbättrade möjligheter att få offentliga försvarare.
1988/89:Ju821 av Lars Werner ni.fl. (vpk) vari yrkas
11. att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1989/90 anslår
50 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 400 000 000
kr.
Utskottet
Från anslaget betalas de rättshjälpskostnader som enligt rättshjälpslagen
(1972:429) skall betalas av allmänna medel. Rättshjälp enligt rättshjälpslagen
omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål (bl.a.
offentlig försvarare), rättshjälp genom offentligt biträde samt rådgivning.
Regeringens förslag till medelsberäkning innebär en ökning av anslaget med
80 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
I motionerna Ju423 och Ju821 förordas ökade möjligheter för tilltalade att
få offentlig försvarare. Bl.a. åberopas att tilltalade som riskerar att dömas till
fängelse bör tillförsäkras en offentlig försvarare. För omedelbara åtgärder i
den riktningen föreslås i motion Ju821 en ökning av anslaget med ytterligare
50 milj. kr.
Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågor om ändring i och
utvärdering av reglerna om rätten till offentlig försvarare (se senast JuU
1987/88:21 s. 41 f och där gjorda hänvisningar).
1988/89
JuU18
1 Riksdagen 1988189.7sami. Nr 18
Av justitieministerns redovisning i årets budgetproposition (s. 77 f)
framgår att domstolsverket gjort en undersökning av utvecklingen under de
senaste åren beträffande förordnanden av offentliga försvarare. Enligt
undersökningen ökar nu åter statens kostnader för offentliga försvarare efter
att ha minskat till följd av nya regler för förordnande av offentlig försvarare
som infördes år 1984. Andelen tilltalade med offentlig försvarare gick efter
den lagändringen ned från 46 till 38 %. År 1987 har andelen stigit till 42 %.
Enligt justitieministern visar undersökningen att domstolarnas tillämpning
av reglerna om förordnande av offentlig försvarare har utvecklats i en mer
generös riktning de senaste åren och att mycket av den kritik som i början
riktades mot lagändringen därför torde ha förlorat i aktualitet. Justitieministern
anser att det för närvarande inte finns anledning att vidta några
åtgärder.
Utskottet delar denna bedömning. I likhet med justitieministern anser
utskottet att den fortsatta utvecklingen på området bör följas uppmärksamt,
och utskottet noterar att domstolsverket förutskickat att en undersökning av
utvecklingen under år 1988 kommer att göras så snart den offentliga
statistiken för detta år är tillgänglig. Utskottet avstyrker bifall till nu aktuella
yrkanden i motionerna Ju423 och Ju821 (yrkande 11).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medeisanvisning.
Rättshjälpsnämnderna
Regeringsförslag
Regeringen har under F 2 (s. 79 och 80) föreslagit riksdagen att till
Rättshjälpsnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
9 957 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet
Regeringsförslag
Regeringen har under F 3 (s. 80-86) föreslagit riksdagen att till Allmänna
advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
Motioner
1988/89:Ju411 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
verksamheten vid allmänna advokatbyrån i Karlskrona skall bestå.
1988/89:Ju413 av Marianne Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Allmänna advokatbyrån i Vänersborg skall finnas kvar.
1988/89:JuU 18
2
1988/89:Ju424 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande nedläggning av
allmänna advokatbyrån i Vänersborg.
Utskottet
I samband med genomförandet av 1972 års reform av rättshjälpssystemet
inrättades ett antal allmänna advokatbyråer. Några byråer har sedan dess
lagts ned, och för närvarande finns 31 allmänna advokatbyråer. Vid dessa
finns 132,5 tjänster för advokater och biträdande jurister samt 127,5 tjänster
för sekreterare och annan personal.
De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och
rådgivning enligt rättshjälpslagen. Om det kan ske utan hinder för den
verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen, skall byråerna även lämna
annat biträde i rättsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall
i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda
advokatbyråer.
Enligt domstolsverket (prop. s. 81) har lönsamheten vid de allmänna
advokatbyråerna kraftigt förbättrats under budgetåret 1987/88. Kostnadstäckningen
för byråerna sammantagna var 104 % mot 97 % budgetåret
dessförinnan. Det goda resultatet beror enligt domstolsverket i första hand
på det bonuslönesystem som infördes år 1987, på utbildningsinsatser samt på
rekonstruktionsåtgärder av organisatorisk och ekonomisk art.
I budgetpropositionen redovisas (s. 81-84) en utvärdering av verksamheten
vid de allmänna advokatbyråerna som riksrevisionsverket har gjort
(RRV rapport, dnr 1987:889). I rapporten har verket belyst byråernas
lönsamhetsproblem och även föreslagit åtgärder för att förbättra resultatet.
Enligt riksrevisionsverket förutsätter ett fortsatt offentligt åtagande i
advokatverksamhet flera åtgärder för att förbättra lönsamheten. För varje
byrå som är olönsam föreslås selektiva åtgärder i form av personalminskningar,
kostnadsbesparingar eller förlustavskrivningar. Om sådana åtgärder inte
kan förväntas leda till att en byrå får förutsättningar för lönsamhet, bör den
läggas ned.
För att råda bot på brister på ekonomiskt incitament och ansvarstagande
förordar riksrevisionsverket att systemet med bonuslön görs mer utpräglat
prestationsinriktat och att det i viss utsträckning även kommer biträdespersonalen
till del. Som andra generella åtgärder föreslår verket att byråerna skall
ges ett ökat ansvar för sin ekonomi och personal samt att byråernas
beslutsbefogenheter vidgas. Härvidlag föreslås att arbetsgivaransvaret förs
över från domstolsverket till den enskilda byrån med rätt för den att inrätta
tjänster, anställa personal och bestämma löner.
Rapporten har remissbehandlats. Beträffande frågan hur lönsamhetsproblemet
vid byråerna skall lösas instämmer flertalet remissinstanser i riksrevisionsverkets
förslag. Särskilt framhålls behovet av att ytterligare närma sig de
lönesystem som finns vid de privata byråerna, något som skulle vara av
betydelse för att kunna rekrytera och behålla personal. Många instanser
pekar på vikten av att de allmänna advokatbyråernas självständighet och
ansvarstagande måste öka på bekostnad av domstolsverkets roll som
1988/89: JuU18
3
centralmyndighet. Flera är vidare inte främmande för tanken att avveckla
sådana byråer, där föreslagna åtgärder inte kan förväntas leda till lönsamhet.
Några instanser uttalar sig för en avveckling av den allmänna advokatbyråverksamheten.
I propositionen (s. 84 ff) redovisar justitieministern sina överväganden
beträffande verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Med åberopande
av vad som kommit fram i riksrevisionsverkets undersökning och
remissvaren samt med beaktande av den positiva utvecklingen för byråerna
förklarar justitieministern att hon för närvarande inte är beredd att ompröva
systemet med allmänna advokatbyråer. Hon säger sig dock ha för avsikt att
uppmärksamt följa utvecklingen.
Justitieministern instämmer i riksrevisionsverkets uppfattning att det är
angeläget att de allmänna advokatbyråerna får bättre förutsättningar att
arbeta på lika villkor som sina konkurrenter. I linje härmed bör enligt
justitieministern byråernas ansvar för den egna ekonomin öka och beslutsbefogenheterna
i övrigt bli större; varje byrå bör bl.a. få rätt att besluta rörande
tjänster vid byrån - utom chefstjänsten - och ta över beslutanderätten från
domstolsverket i alla ärenden som inte oundgängligen måste handhas av
verket. Justitieministern förklarar att hon har för avsikt att återkomma till
regeringen med förslag till erforderliga regeländringar.
Enligt justitieministern är det - för att staten skall kunna driva allmänna
advokatbyråer - nödvändigt att avveckla byråer som saknar förutsättningar
att bli lönsamma. Hon förklarar att denna princip bör gälla även om den leder
till att nuvarande länstäckning med allmänna byråer inte längre kan
upprätthållas. För de nordligaste byråerna måste dock enligt justitieministern
även andra skäl än ekonomiska få påverka bedömningen.
Med åberopande av dessa ställningstaganden förordar justitieministern att
de allmänna advokatbyråerna i Karlskrona och Vänersborg läggs ned. Hon
motiverar detta med att dessa byråer under en följd av år gått med
underskott; de balanserade förlusterna uppgår till drygt 3,6 milj. kr. resp.
drygt 600 000 kr. En fortsatt drift beräknas ge en årlig förlust på ca
800 000 kr. för byrån i Karlskrona och ca 400 000 kr. för byrån i Vänersborg.
I motionerna Ju411 resp. Ju413 och Ju424 riktas kritik mot att byråerna i
Karlskrona resp. Vänersborg skall läggas ned. Som skäl åberopas att en
nedläggning skulle minska tillgängligheten till juridisk rådgivning och även
innebära försämringar från rättssäkerhetssynpunkt.
Utskottet delar uppfattningen att det för en fortsatt statlig advokatverksamhet
är nödvändigt att de allmänna advokatbyråerna får bättre förutsättningar
att arbeta på lika villkor som sina konkurrenter. Väsentliga inslag i en
sådan utveckling är - som justitieministern förordar - en ökad självständighet
och ett ökat ansvarstagande över huvud taget för de enskilda byråerna i
förhållande till centralmyndigheten. I likhet med justitieministern anser
utskottet vidare att staten - för att kunna fortsätta att driva allmänna
advokatbyråer - måste avveckla byråer som saknar förutsättningar att bli
lönsamma. Detta har också utskottet givit uttryck för då frågan om
nedläggning av allmänna advokatbyråer tidigare varit aktuell i riksdagen (se
JuU 1986/87:26 s. 15).
1988/89:JuU18
4
Utskottet delar justitieministerns bedömning att byråerna i Karlskrona
och Vänersborg bör läggas ned. Utskottet avstyrker därmed bifall till
motionerna Ju411, Ju413 och Ju424.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag
Regeringsförslag
Regeringen har under F 4 (s. 86) föreslagit riksdagen att till Allmänna
advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 2 405 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Vissa domstolskostnader m. m.
Regeringsförslag
Regeringen har under F 5 (s. 86 och 87) föreslagit riksdagen att till Vissa
domstolskostnader m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
65 500 000 kr.
Motioner
1988/89:Ju403 av Ingegerd Anderlund och Margit Sandéhn (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
översyn dels av registrerade (befintliga) ersättningsparagrafer, dels av de
faktiska kostnaderna vid inställelse som vittne.
1988/89:Ju408 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att vittnen i
domstol får full ersättning för inkomstbortfall i samband med att de fullgör
sina uppdrag.
Utskottet
Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet, bl.a. ersättning
av allmänna medel till vittnen m.fl.
I motionerna Ju403 och Ju408 görs uttalanden till förmån för högre
vittnesersättning.
Ersättning som av allmänna medel skall betalas till vittnen, målsägande
m.fl. beräknas enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna
medel till vittnen, m.m. Ersättningen kan avse ersättning för nödvändiga
kostnader för resa (reseersättning) och uppehälle (traktamente) samt
ersättning för mistad inkomst eller annan ekonomisk förlust (ersättning för
tidsspillan).
1988/89:JuU18
5
Enligt vittnesersättningsförordningen utgår ersättning för närvarande
enligt följande.
Reseersättning betalas för resa med tåg med belopp som motsvarar
avgiften i andra klass; resa med egen bil ersätts med 70 öre per kilometer.
Traktamente får bestämmas till högst 60 kr. per dag medan utgift för nattlogi
som regel ersätts med högst 400 kr. Ersättning för tidsspillan får betalas till
den som har kallats och som mister inkomst eller gör annan ekonomisk
förlust på grund av inställelsen. Ersättningen får bestämmas till det belopp
som svarar mot den faktiska förlusten, dock högst till 300 kr. Vittnesersättningen
är skattefri.
De i vittnesersättningen ingående beloppen justerades uppåt år 1986, och
en höjning av ersättningsnivån för tidsspillan företogs förra året. Utskottet
utgår från att regeringen också fortsättningsvis anpassar storleken på de olika
momenten i vittnesersättningen till den allmänna kostnadsutvecklingen.
Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida erfordras enligt utskottets
mening inte. Detta gäller även yrkandet i motion Ju408. Utskottet
avstyrker nu behandlade yrkanden i motionerna Ju403 och Ju408 (yrkande
1).
I anslutning härtill vill utskottet erinra om att det för en väl fungerande
rättskipning är av betydelse att vittnen och andra personer som lämnar
uppgifter i rättegångar skyddas mot att bli utsatta för hotelser och andra
repressalier. Detta har utskottet uttalat tidigare (se t.ex. JuU 1983/84:24
s. 11 ff), och det finns enligt utskottets mening anledning att frågan ägnas
uppmärksamhet även i fortsättningen.
Diverse kostnader för rättsväsendet
Regeringsförslag
Regeringen har under F 6 (s. 87) föreslagit riksdagen att till Diverse
kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 11 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till rättshjälpskostnader, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ju423 och 1988/
89:Ju821 i denna del (yrkande 11) och med bifall till regeringens
förslag till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 350 000 000 kr.,
2. beträffande anslag till rättshjälpsnämnderna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Rättshjälpsnämnderna
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
9 957 000 kr..
1988/89; JuU18
6
3. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer: uppdragsverksamhet
att
riksdagen med bifall till regeringens förslag till Allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.,
4. beträffande nedläggning av vissa allmänna advokatbyråer
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju411, 1988/89:Ju413 och
1988/89:Ju424,
5. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer: driftbidrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Allmänna advokatbyråer:
Driftbidrag för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 405 000 kr.,
6. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vissa domstolskostnader
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
65 500 000 kr.,
7. beträffande vittnesersättning
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju403 och 1988/89:Ju408 i
denna del (yrkande 1),
8. beträffande anslag till diverse kostnader för rättsväsendet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Diverse kostnader
för rättsväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
11 000 000 kr.
Stockholm den 4 april 1989
På justitieutskottets vägnar
Karin Ahrland
Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Göthe
Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s),
Anders Andersson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson
(vpk), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s) och Inger Schörling (mp).
1988/89: JuU18
7
Reservation
1988/89:JuU18
Vittnesersättning (mom. 7)
Berith Eriksson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”De i” och slutar
med ”Ju408 (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att ersättningen till vittnen visserligen har höjts
fortlöpande genom åren. Enligt utskottets mening är detta emellertid
otillräckligt, eftersom utgångspunkten bör vara att ett vittne skall få full
ersättning för mistad inkomst. Det bör uppdras åt regeringen att föreslå
ändringar i enlighet med vad utskottet nu uttalat. Detta bör riksdagen med
anledning av motion Ju408 som sin mening ge regeringen till känna, vilket i
viss mån tillgodoser också syftet bakom yrkandet i motion Ju403.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande vittnesersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ju403 och
1988/89:Ju408 i denna del (yrkande 1) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om att vittne bör få full ersättning för
mistad inkomst.
gotab 88497, Stockholm 1989
8