Justitieutskottets betänkande
1988/89: JuU17
Anslag till kriminalvården och brottsförebyggande
rådet
1988/89
JuU17
ANDRA HUVUDTITELN
Kriminalvården
Lokalförsörjningen inom kriminalvården
Regeringsförslag
I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen (s.
67-68) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad justitieministern anfört om
lokalförsörjningen för kriminalvården.
1988/89:Ju502 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny
kriminalvårdsanstalt i Hudiksvall.
1988/89:Ju505 av Lennart Brunander och Hans Nyhage (c, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i denna
motion om att kriminalvårdens verksamhet vid Torhult utökas.
1988/89:Ju507 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla
kriminalvårdsstyrelsens anstalt Studiegården i Uppsala.
1988/89:Ju508 av Monica Öhman och Sten-Ove Sundström (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ny huvudbyggnad vid kriminalvårdsanstalten
i Haparanda.
1988/89:Ju510 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokalanstalten
Torhult bör byggas ut med ytterligare tio platser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kriminalvårdsstyrelsen
bör undersöka det lämpliga i att förlägga en ny anstalt till Torhult.
1988/89:Ju514 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
en ny sluten kriminalvårdsanstalt i Bräcke kommun. 1
Motioner
1 Riksdagen 1988/89. 7sami. Nr 17
Utskottet
1988/89:JuU17
Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för de allmänna häktena och kriminalvårdsanstalterna
samt för kriminalvårdsstyrelsen, regionkanslierna och
skyddskonsulentorganisationen. Lokalhållningsansvaret för kriminalvårdens
anstalter samt för vissa bostadsfastigheter på eller i anslutning till
anstalterna överfördes till byggnadsstyrelsen den 1 juli 1988. Kriminalvårdsstyrelsen
svarar fortfarande för drift och löpande underhåll av kriminalvårdsanstalterna.
I enlighet med ett regeringsuppdrag i februari 1988 utreder för
närvarande byggnadsstyrelsen i samråd med kriminalvårdsstyrelsen hur
arbetsfördelning och samverkan mellan myndigheterna i frågor som rör
kriminalvårdens lokalförsörjning bör utformas.
Förra året infördes en ny anslagskonstruktion för investeringar inom
byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde (prop. 1987/88:100, bil. 2 och 9,
FiU 26, rskr. 338). Planerade investeringar redovisas numera samlat och i
form av en rullande treårsplan. Inom ramen för treårsplanen beslutar
regeringen om genomförandet av enskilda byggnadsobjekt. Medel för
investeringarna beräknas under sjunde huvudtiteln (finansdepartementet).
För budgetåret 1989/90 redovisas dessa beräkningar under anslaget C 2.
Investeringar m.m. (prop. 1988/89:100 bil. 9, s. 47-50).
Vid beredningen av förra årets budgetproposition konstaterade utskottet
för kriminalvårdens del (JuU 1987/88:31 s. 2) att den nya ordningen innebar
att anslaget E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården utgick och att medel
fortsättningsvis skulle beräknas under sjunde huvudtiteln. Samtidigt konstaterade
utskottet att den nya ordningen inte innebär någon ändring i
utskottets möjligheter att för riksdagen bereda frågor om byggnadsarbeten
för kriminalvården; eventuella avvikelser från regeringens förslag får då
beaktas av vederbörande utskott vid medelsberäkningen under sjunde
huvudtiteln.
Av justitieministerns redovisning för lokalförsörjningen inom kriminalvården
m.m. i årets budgetproposition (1988/89:100, bil. 4, s. 67-68) framgår
bl.a. att en ny lokalanstalt i Sigtuna kommun, benämnd Storboda, tagits i
bruk under år 1988. Vidare framgår att en ny lokalanstalt skall uppföras i
Göteborg och att de nuvarande lokalanstalterna i Halmstad och Vänersborg
skall bytas ut. Byggstart för anstalterna i Göteborg och Halmstad beräknas
ske under innevarande budgetår och för Vänersborgsanstalten under budgetåret
1990/91. Mot bakgrund av den ökade beläggningen vid anstalter och
häkten har justitieministern, utöver medel för nu nämnda beslutade byggnadsföretag,
beräknat ett visst ytterligare investeringsutrymme för byggnadsobjekt
inom kriminalvården under den närmaste treårsperioden.
I flera motioner framförs önskemål om ny-, till- eller ombyggnad av
kriminalvårdsanstalter i olika orter. Det gäller Hudiksvall (motion Ju502),
Torhult (motionerna Ju505 och Ju510), Haparanda (Ju508) och Bräcke
(Ju514). Yrkandet i motion Ju507 innebär att verksamheten vid lokalanstalten
Studiegården i Uppsala bör bibehållas inom kriminalvårdens Uppsalaregion.
Riktlinjer i fråga om utformningen av kriminalvårdens anstalter antogs
genom 1974 års kriminalvårdsreform. Det fortsatta anstaltsbyggandet skulle
inriktas på uppförandet av mindre lokalanstalter samt om- och tillbyggnad avbefintliga
mindre anstalter. Uppförandet av stora anstalter skulle upphöra
helt (prop. 1973:1, JuU 15, rskr. 152). Riksdagen godkände därefter vid
behandlingen av 1980 års budgetproposition en principplan för förändringar i
lokalanstaltorganisationen (prop. 1979/80:100 bil. 5, s. 68-72, JuU 34 s. 1-4,
rskr. 282). Planen innebär att nya lokalanstalter uppförs i områden som för
närvarande har brist på lokalanstaltplatser. Vidare förutsätts i planen att ett
antal anstalter från 1800-talet och vissa andra anstalter som är i mycket dåligt
skick byts ut. Vid sitt ställningstagande till planen uttalade utskottet bl.a. att
tidsangivelserna i planen bör ses som riktpunkter och att planen fortlöpande
bör revideras allteftersom förutsättningarna för den ändras.
Enligt den av riksdagen godkända principplanen skall en ny lokalanstalt
uppföras i Hudiksvall. En begäran om projektering av anstalten kom in till
justitiedepartementet år 1985. Ärendet bereds för närvarande där. I årets
budgetproposition redovisar justitieministern att kriminalvårdsstyrelsen
bl.a. prioriterat ombyggnad av kriminalvårdsanstalten i Haparanda. Vidare
framgår att det i kriminalvårdsstyrelsens fortsatta planering av förändringar
inom anstaltsorganisationen ingår att inom några få år bestämma huruvida
bl.a. kriminalvårdsanstalten Torhult skall renoveras, ersättas med en ny
anstalt eller läggas ned.
Utskottet har sedan år 1984 varje år behandlat motionsyrkanden om
byggande av en ny anstalt i Hudiksvall (se senast JuU 1987/88:31, s. 3 och där
gjorda hänvisningar). Utskottet har vid dessa tillfällen hänvisat till att den
frågan, liksom frågan om uppförande av anstalter på andra orter, var aktuell
inom regeringskansliet. Enligt utskottet var det vidare inte möjligt att -utöver vad regeringens prioritering innebär - förorda byggande av kriminalvårdsanstalter
i vissa orter före andra. Med samma motivering från utskottets
sida avslog riksdagen förra året ett motionsönskemål om byggande av en ny
kriminalvårdsanstalt i Haparanda (JuU 1987/88:46 s. 2, rskr. 351). Utskottet
gör motsvarande bedömning beträffande de nu aktuella önskemålen i
motionerna Ju502, Ju505, Ju508, Ju510 och Ju514 om anstaltsbyggande i
Hudiksvall, Torhult, Haparanda och Bräcke. Yrkandena avstyrks således av
utskottet.
Såvitt gäller önskemålet i motion Ju507 om bibehållande av den verksamhet
som bedrivs vid kriminalvårdsanstalten Studiegården inom Uppsalaregionen
vill utskottet anföra följande.
Studiegården är en öppen lokalanstalt med 20 platser, som togs i bruk år
1966. Verksamheten vid anstalten består av studier på grund- och komvuxnivå
antingen på anstalten eller i samband med frigång. På Studiegården
placeras intagna med relativt långa verkställighetstider. Under budgetåret
1986/87 bedrev 33 intagna heltidsstudier vid anstalten. Av dessa bedrev 1
universitetsstudier, 16 grundskolestudier, 15 gymnasiestudier och 1 genomgick
vårdutbildning. Byggnaderna är numera hårt slitna och kan, enligt
kriminalvårdsstyrelsens bedömning, användas maximalt i ytterligare tre år.
Kriminalvårdsstyrelsen har hos justitiedepartementet begärt att Studiegården
läggs ned och att den stängda lokalanstalten i Ljustadalen utanför
Sundsvall öppnas fr.o.m. den 1 januari 1990. Enligt styrelsens uppfattning
har den verksamhet som bedrivs vid Studiegården sådant värde att den bör
1988/89:JuU17
3
1* Riksdagen 1988/89. 7 sami. Nr 17
finnas kvar inom kriminalvården även i fortsättningen. Delar av verksamheten
kan drivas vidare i den tomma lokalanstalten Ljustadalen med samma
differentieringsgrunder som nu. Som ett annat alternativ till den föreslagna
nedläggningen av Studiegården har kriminalvårdsstyrelsen föreslagit att en
ny sluten lokalanstalt byggs i Uppsalaområdet vari ersättningsplatser för
Studiegården inkluderas.
Justitieministern har nyligen i ett interpellationssvar (se snabbprotokoll
från riksdagsdebatterna 1988/89:54, s. 2 ff) förutskickat att när frågan om
Studiegårdens framtid skall avgöras i regeringskansliet så kommer en fortsatt
verksamhet i Uppsalaområdet att vara ett alternativ som skall övervägas
ingående eftersom flertalet av de intagna är hemmahörande i Mälarområdet
eller södra Sverige och behovet av anstaltsplatser är störst i dessa delar av
landet.
Utskottet vill liksom tidigare framhålla att inom ramen för en välfungerande
kriminalvård strävan bl.a. bör vara att de intagna vid kriminalvårdsanstalterna
skall ha tillgång till samma urval av undervisning som andra i samhället.
Sådan verksamhet som bedrivs vid Studiegården är mot denna bakgrund av
stort värde. I linje med vad som anförs i motionen anser utskottet därför att
det är angeläget att det inom kriminalvården finns och vidareutvecklas en
studieverksamhet med den inriktning som bedrivs vid Studiegården. Mot den
angivna bakgrunden och med hänvisning till vad justitieministern anfört om
alternativet att fortsätta verksamheten inom Uppsalaområdet saknas det
anledning för riksdagen att göra något uttalande i frågan. Utskottet avstyrker
bifall till motion Ju507.
Kriminalvårdsstyrelsen
Regeringen har under punkt E 1 (s. 68-69) föreslagit riksdagen att till
Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
90 175 000 kr.
Motioner
1988/89:Ju503 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kriminalvårdens
nya linjeorganisation med en kansliort i Gävle.
1988/89:Ju512 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kriminalvårdens regionindelning.
1988/89: JuU 17
4
Utskottet
1988/89: JuU 17
Anslaget
Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning.
Kriminalvårdens regionindelning
Justitieministern redovisar i budgetpropositionen (s. 68-69) att kriminalvårdsstyrelsen
enligt ett regeringsuppdrag skall undersöka möjligheterna att
genomföra en decentralisering inom kriminalvården. För detta krävs organisatoriska
förändringar och i en första etapp har därför ett förslag till ny
linjeorganisation överlämnats till regeringen. För närvarande pågår en
översyn av kriminalvårdsstyrelsens framtida arbetsuppgifter och organisation.
I den översynen skall bl.a. klarläggas hur resurser och ansvar skall
fördelas på olika nivåer inom kriminalvårdsverket. Avsikten är att ett förslag
i den frågan skall redovisas till regeringen i juni 1989. Justitieministern
uttalar i budgetpropositionen att beslutet om en ny linjeorganisation för
kriminalvården bör vänta till dess att ställning kan tas till kriminalvårdsstyrelsens
förslag som helhet. Justitieministern uttalar vidare att hon har för avsikt
att - efter remissbehandling - redovisa regeringens ställningstagande i fråga
om kriminalvårdsverkets organisation i nästa års budgetproposition.
I motionerna Ju503 och Ju512 begärs tillkännagivanden om kriminalvårdens
nya linjeorganisation. Motionärerna vänder sig mot kriminalvårdsstyrelsens
förslag att Gävleborgs län skall ingå i en enda stor Norrlandsregion.
Kriminalvårdens regionala organisation består av tolv geografiskt avgränsade
regioner. Varje region omfattar i regel ett eller två län och står under
ledning av en kriminalvårdsdirektör. Lokalanstalter, häkten, skyddskonsulentdistrikt
och transportcentraler är underställda kriminalvårdsdirektören.
Riksanstalterna ligger utanför den regionala organisationen och är direkt
underställda kriminalvårdsstyrelsen.
Gävleborgs län bildar i dag tillsammans med Kopparbergs län en av
kriminalvårdens tolv regioner. Kansliort för regionen är Gävle.
Kriminalvårdsstyrelsens förslag till ny regional organisation innebär att
linjeorganisationen indelas i sex regioner, omfattande inte bara lokalanstalter,
häkten och skyddskonsulentdistrikt m.m. utan också riksanstalter.
Enligt kriminalvårdsstyrelsen utgör nuvarande tolv regioner alltför små
enheter för att en mera långtgående decentralisering av beslutsbefogenheter
skall kunna företas från den centrala myndigheten till regional nivå. En av
regionerna föreslås omfatta Gävleborgs. Jämtlands, Västernorrlands. Västerbottens
och Norrbottens län. Som kansliort föreslås Härnösand. Geografiskt
blir regionen den största i landet men i förhållande till antalet enheter,
personal, platstillgång m.m. den minsta.
Såsom framgått ovan anser justitieministern att beslutet om ny regionindelning
för kriminalvården bör anstå till dess förslag föreligger om den
framtida verksamheten i dess helhet. I likhet med justitieministern anser
utskottet att resultatet av det pågående översynsarbetet bör bedömas i ett
sammanhang. Riksdagen bör därför inte nu ta ställning i frågan. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna Ju503 och Ju512. Utskottet vill
emellertid tillägga att utskottet utgår från att de särskilda förhållanden som
kännetecknar de berörda regionerna beaktas vid det slutliga ställningstagandet
(jfr ett uttalande av justitieministern i ett frågesvar i riksdagen,
snabbprotokoll från riksdagsdebatterna 1988/89:21 s. 87 f).
Kriminalvårdsanstalterna
Regeringsförslag
Regeringen har under punkt E 2 (s. 69-74) föreslagit riksdagen att till
Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
1 816 166 000 kr.
Motioner
1988/89:Ju241 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen till kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag av 1 826 166 000 kr.
1988/89:Ju501 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten för intagna att bli placerade på narkotikafria anstalter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bekämpning av narkotika på anstalterna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten för kvinnliga intagna att välja att bli placerade isolerade
från manliga intagna.
1988/89:Ju805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om differentiering av olika kategorier av interner inom
kriminalvården.
1988/89:Ju808 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rehabilitering av sexualbrottslingar m.fl. under strafftiden,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot narkotika på kriminalvårdsanstalter,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare en sluten anstalt för narkotikamissbrukare,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad differentiering av kvinnliga och manliga intagna på
lokalanstalter.
1988/89:Ju815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram för att
skära av tillförseln av narkotika till kriminalvårdsanstalterna.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So301.
1988/89: JuU 17
6
1988/89:Ju821 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om utökning av antalet
fängelseplatser,
3. att riksdagen till kriminalvårdsanstalterna förbudgetåret 1989/90 anslår
36 800 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 1 779 366 000
kr.
1988/89:Ju822 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen under Justitiedepartementets anslag E 2. anslår 5 milj. kr.
utöver regeringens förslag att användas för att utöka lokalanstalternas
deltidstjänster för sjuksköterskor till heltid.
Utskottet
Anslaget
Regeringens förslag innebär en ökning av anslaget med 155 milj. kr. jämfört
med innevarande budgetår. Totalt föreslås ett anslag av 1 816 166 000 kr.
I budgetpropositionen anger justitieministern beträffande utnyttjandet av
anstalts- och häktesorganisationen m.m. (s. 72-73) att beläggningen vid
kriminalvårdsanstalterna ökat med 13 % och vid häktena med 25 % under
den senaste tvåårsperioden. Beläggningen vid de slutna riksanstalterna har
tidvis varit så hög att häktade dömda inte kunnat placeras i anstalt utan fått
stanna kvar i häkte.
Beläggningen vid kriminalvårdens anstalter kännetecknas av stora säsongsvariationer,
och enligt vad justitieministern redovisar har överbeläggning
på lokalanstalterna tidvis rått. Beläggningen är hög under vinterhalvåret
medan den normalt är betydligt lägre under resten av året. För att jämna ut
beläggningen infördes år 1987 ett system med aktiv styrning av tiderna för
inställelse. Systemet innebär att verkställigheten av ett fängelsestraff i vissa
fall kan senareläggas. Under hösten och vintern 1987/88 har sådan förskjuten
straffverkställighet tillämpats för 680 dömda. Under innevarande budgetår
har reglerna om förskjuten inställelse ändrats för att kunna tillämpas på flera
dömda. Härigenom beräknas att ca 900 personer skall kunna ges förskjuten
inställelse.
Justitieministern uppger vidare att antalet verkställbara fängelsedomar
stigit med 1 000 under första halvåret 1988 jämfört med motsvarande tid året
dessförinnan. Med hänsyn till beläggningsutvecklingen har regeringen
beslutat att 124 tidigare stängda platser vid slutna riksanstalter samt 75
platser vid de nedlagda lokalstalterna i Kristianstad och Uppsala får tas i
anspråk. Justitieministern har beräknat medel för driften av dessa anstaltsplatser.
Beträffande klientinriktad verksamhet anger justitieministern att den
särskilda projektverksamhet som finansieras av socialdepartementets anslag
för åtgärder mot aids fortsätter under innevarande budgetår. Genom dessa
medel har bl.a. 13 halvtidstjänster för översköterskor på vissa lokalanstalter
tillfälligt utökats till heltidstjänster.
I motionerna Ju241 (yrk. 4) och Ju822 (yrk. 5) föreslås ökning av anslaget
1988/89: JuU17
7
1** Riksdagen 1988/89. 7sami. Nr 17
med 10 resp. 5 milj. kr. utöver regeringens förslag. I motion Ju821 begärs att
de ovan nämnda fängelseplatserna ej får öppnas och att anslaget därför sänks
med 36,8 milj. kr.
Yrkandet i motion Ju241 har sin grund i motionärernas krav på ökade
insatser mot narkotikan på anstalterna. Denna fråga behandlar utskottet i ett
följande avsnitt i detta betänkande. Som framgår där kan det för närvarande
inte anses erforderligt med den ytterligare medelsanvisning som förordas i
motionen.
Bakom yrkandet i motion Ju821 ligger motionärernas uppfattning att
användandet av fängelsestraff bör minska vid socialt betingad brottslighet.
Beräknade medel för öppnandet av ca 200 fängelseplatser bör, enligt
motionärerna, i stället anslås till rättshjälp.
Motivet till anslagsökningen i motion Ju822 är att halvtidstjänster för
sjuksköterskor på lokalanstalterna bör utökas till heltidstjänster. Enligt
motionärerna har sjuksköterskornas redan hårt pressade arbetssituation
blivit än mer ansträngd genom de krav som bl.a. åtgärderna mot HIV/aids
ställer på kriminalvården.
Enligt vad utskottet inhämtat var per den 1 mars 1989 utnyttjandegraden
av antalet tillgängliga anstaltsplatser 95 %. Enligt utskottets mening är detta
en alltför hög beläggning som bl.a. medför att den önskvärda differentieringen
av de intagna försvåras, och liksom tidigare (se JuU 1987/88:31, s. 7 och
där gjord hänvisning) vill utskottet understryka att strävan måste vara att
hålla en utnyttjandegrad av 85 %. Utskottet delar uppfattningen att en
utvidgning av systemet med förskjuten inställelse är ägnad att verka i den
riktningen.
Mot bakgrund av den nuvarande höga beläggningssituationen delar
utskottet justitieministerns bedömning om behovet av platser på kriminalvårdsanstalterna
och kan därför inte tillstyrka yrkandet i motion Ju821 om att
ej öppna ca 200 anstaltsplatser.
Genom regeringens åtgärd att via anslaget A 5 under femte huvudtiteln
ställa medel till kriminalvårdens förfogande för innevarande budgetår har
bl.a. 13 halvtidstjänster för översköterskor kunnat utökas till heltidstjänster
vid lokalanstalterna i storstadsregionerna. För kommande budgetår har
regeringen vidare hos riksdagen begärt en oförändrad totalram när det gäller
denna typ av insatser mot aids, vilket innebär att dessa insatser kan fortsätta
även under kommande budgetår.
Mot denna bakgrund erfordras det enligt utskottets mening inte någon
åtgärd med anledning motion Ju822 i denna del.
Utskottet delar justitieministerns bedömning av medelsbehovet.
Narkotikafria anstalter m.m.
I motionerna Ju501, Ju805, Ju808 och Ju815 begärs olika åtgärder i syfte att
komma till rätta med narkotikamissbruket på kriminalvårdsanstalterna. I
motionerna Ju501 och Ju805 begärs mer differentiering mellan intagna med
utgångspunkt i deras narkotikavanor och rätt för intagna att bli narkotikafritt
placerade. I motion Ju808 begärs att ytterligare en riksanstalt reserveras för
narkotikamissbrukare och att varje anstalt skall få i uppdrag att presentera
ett åtgärdsprogram med förslag till insatser för att garantera en drogfri miljö.
I motion Ju815 begärs ett åtgärdsprogram för att skära av tillförseln av
1988/89: JuU17
8
narkotika till anstalterna. I samtliga motioner framförs krav på effektivare
kontrollsystem inom anstalterna vad gäller narkotika m.m. I motion Ju241
begärs mindre anstaltsavdelningar med ökad differentiering till stöd för ett
yrkande om ökat anslag som utskottet behandlat i ett föregående avsnitt.
Utskottet kan först konstatera att narkotikasituationen sedan lång tid
utgör ett svårbemästrat problem inom kriminalvården.
Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden som i de nu aktuella
motionerna (se JuU 1987/88:31 s. 7 och där gjorda hänvisningar). Vid
behandlingen förra året erinrade utskottet om att självklara riktmärken för
narkotikapolitiken på kriminalvårdens område måste vara att intagna utan
narkotikaproblem och sådana som vill bli av med sitt missbruk inte skall
behöva komma i kontakt med narkotika under anstaltsvistelsen, att missbrukare
avskärs från tillförsel av droger och att intagna förhindras att bedriva
narkotikahandel inom anstalterna och ute i samhället.
Utskottet lämnade vidare en utförlig redogörelse för pågående insatser för
narkotikamissbrukare i anstalt. Härvid hänvisade utskottet bl.a. till de
projekt med narkotikamissbrukare som pågår på häkten, anstalter och inom
frivården och som finansieras via aidsanslaget samt till det ambitiösa och
målmedvetna arbete mot narkotika som bedrivs inom kriminalvårdens olika
organ. Utskottet konstaterade också att det var väl sörjt för möjligheter till
differentiering på riksanstalterna samtidigt som vård och behandling kan
erbjudas missbrukare som vill upphöra med sitt missbruk.
Utskottet konstaterade vidare att det på landets lokalanstalter saknades,
på något enstaka undantag när, såväl narkotikafria avdelningar som särskilda
avdelningar för intagna som inte missbrukar narkotika. Detta syntes enligt
utskottets mening ha sin förklaring i lokalanstalternas utformning med små
bostadsavdelningar och för hela anstalten gemensamma utrymmen för
arbete och fritid. Utskottet pekade här på möjligheten för intagna på
lokalanstalt att begära placering på narkotikafri avdelning på riksanstalt.
Utskottet anförde vidare att differentiering på iokalanstalt lätt kan komma i
konflikt med den s.k. närhetsprincipen.
Under innevarande budgetår har kriminalvården tillförts 15 milj. kr. från
socialdepartementets anslag för insatser mot aids för särskilda åtgärder i syfte
att hejda spridningen av HIV/aids inom kriminalvården. I regeringens
proposition 1987/88:79 om åtgärder mot AIDS lade regeringen fram ett
handlingsprogram för den fortsatta bekämpningen av HIV/aids. Chefen för
socialdepartementet häri årets budgetproposition (prop. 1988/89:100, bil. 7,
s. 18) angett att detta handlingsprogram bör ligga till grund för insatserna mot
aids även under budgetåret 1989/90. I handlingsprogrammet anges för
kriminalvårdens del att målet är att varje intagen skall utsättas för en intensiv
påverkan att upphöra med sitt missbruk. I årets budgetproposition har
regeringen vidare begärt en för denna typ av insatser mot aids oförändrad
totalram för nästa budgetår.
Som ett led i justitiedepartementets verksamhetsplanering har under
hösten 1988 en översyn av kriminalvårdens verksamhetsformer och innehåll
påbörjats. Översynen bedrivs av en arbetsgrupp inom regeringskansliet i
samarbete med kriminalvårdsstyrelsen. I en första etapp avser översynen
kriminalvården i anstalt. Inom ramen för denna görs bl.a. en analys av de
1988/89: JuU17
9
försöksverksamheter som pågår. Ett seminarium har hållits om insatserna för
narkotikamissbrukare. Avsikten är att arbetsgruppens överväganden och
förslag skall kunna ge underlag för ställningstaganden till den framtida
inriktningen.
Regeringen har också i årets budgetproposition under andra huvudtiteln
anslaget E 6. Utbildning av personal m.fl. beräknat 1 milj. kr. för en
fortsättning och uppföljning av den narkotikautbildning som genomfördes
vid anstalter, häkten och frivård under budgetåren 1983/84-1985/86.
Enligt vad utskottet inhämtat från kriminalvårdsstyrelsen har de lokala
åtgärdsprogram mot narkotika som för några år sedan togs fram vid flertalet
anstalter fungerat endast på vissa anstalter. Kriminalvårdsstyrelsen planerar
nu att ge anstalterna i uppdrag att utarbeta nya sådana program. I detta
sammanhang kommer strävan vara att tillvarata vård- och tillsynspersonalens
resurser på ett effektivare sätt. Vidare har flera av de riksanstalter som
har narkotikafria avdelningar under innevarande budgetår utökat antalet
platser på dessa avdelningar. På andra riksanstalter planeras inrättande av
ytterligare narkotikafria eller motivationsinriktade avdelningar. Planer finns
också på inrättande av sådana avdelningar på flera lokalanstalter. Inom
kriminalvårdens Stockholmsregion har tillsatts en arbetsgrupp som skall se
över narkotikasituationen på lokalanstalterna inom regionen. Under hösten
1989 skall ett förslag om åtgärder läggas fram. Tilläggas kan att kriminalvårdsstyrelsen
under våren 1988 tillsatt ytterligare en arbetsgrupp som
arbetar med förslag från personalen om åtgärder mot narkotika på anstalterna.
Arbetsgruppen har bl.a. behandlat urinprovstagningen inom kriminalvården.
Utskottet vill rent allmänt uttala att sådant arbete som nu beskrivits är
mycket angeläget.
När det gäller tankarna i samtliga motioner om ett effektivare kontrollsystem
inom anstalterna mot narkotika m.m. vill utskottet anföra följande.
Vad motionärerna eftersträvar är bl.a. ett nytt och effektivare system för
urinprovstagning, skärpta kontroller av intagna och besökande i anstalt och
kännbara sanktioner vid positiva urinprov m.m.
En intagen är enligt 52 d § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
skyldig att på anmaning lämna urinprov för kontroll av huruvida han är
påverkad av narkotika. Inom kriminalvården togs år 1988 ca 57 000 sådana
prov. Ett positivt urinprov eller vägran att lämna urinprov kan enligt 32 §
påverka den intagnes permissioner. Den intagne kan också bli föremål för
disciplinär bestraffning jämlikt 47 §. Disciplinär bestraffning består av
varning eller förordnande att viss bestämd tid, högst tio dagar, inte skall
inräknas i verkställighetstiden. Regeringen har i juni 1988 uppdragit åt
kriminalvårdsstyrelsen att se över urinprovstagningen inom kriminalvården.
Ett huvudsyfte med översynen är att urinproven skall begagnas så rationellt
som möjligt och ett annat syfte är att få till stånd enhetliga regler för
verksamheten. Kriminalvårdsstyrelsen har ännu ej slutredovisat uppdraget.
Inom kriminalvården pågår också en översyn av säkerheten inom anstaltsorganisationen.
Inom ramen för denna översyn undersöks bl.a. urinprovstagning,
sätten för kontroll av de intagna och besökande, formerna för besök i
anstalt m.m.
1988/89: JuU17
10
Utskottet kan sålunda konstatera att flera av de åtgärder som motionärerna
eftersträvar i fråga om effektivare kontroll redan vidtagits och omfattas av
gällande bestämmelser eller ingår i pågående översynsarbete.
Utskottet kan liksom tidigare år konstatera att ett målmedvetet och
mycket ambitiöst arbete mot narkotika bedrivs inom kriminalvårdens olika
organ. Under det år som gått sedan utskottet senast hade att ta ställning till
motionsönskemål av likartat innehåll som i de nu aktuella motionerna har
ytterligare insatser planerats eller vidtagits. Dess värre är den ökande
beläggningen vid anstalterna de senaste åren i sig ägnad att motverka
möjligheterna till differentiering av de intagna. Som utskottet konstaterat i
det föregående har åtgärder vidtagits för att åstadkomma en förbättring
härvidlag. Utskottet kan erinra om det i det föregående nämnda ytterligare
investeringsutrymme för byggnadsobjekt som beräknats i budgetpropositionen.
Sammanfattningsvis anser utskottet att det för närvarande inte finns
anledning för riksdagen att göra något uttalande om ytterligare åtgärder
utöver dem som redan pågår eller planeras.
Utskottet avstyrker på grund av det anförda bifall till motionerna Ju501,
Ju805, Ju808 och Ju815 i här behandlade delar.
Kvinnor pä lokalanstalt
I motionerna Ju501 och Ju808 tas frågan om intagna kvinnors situation på
lokalanstalt upp. I motion Ju501 begärs ett tillkännagivande om att kvinnliga
intagna skall ha rätt att bli placerade isolerade från manliga intagna. I motion
Ju808 begärs ökad differentiering av kvinnor och män på lokalanstalt.
Allmänna riktlinjer för vad som skall vara vägledande vid dömdas
anstaltsplacering inom kriminalvården finns i 6-8 §§ lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt. Till skillnad från tidigare lagstiftning innehåller lagen
inga bestämmelser om att kvinnliga och manliga intagna skall hållas åtskilda.
I förarbetena (prop. 1974:20 s. 91 och JuU 2 s. 40) påpekas att kvinnor har
samma rätt till och behov av lokalanstaltsplacering som män. Placering av
kvinnor och män på samma anstalt kräver - med hänsyn bl.a. till internationella
konventioner - att det på anstalten finns en särskild bostadsavdelning
för kvinnor. Sådana avdelningar finns vid nästan hälften av landets 59
lokalanstalter. Som regel finns 2-5 platser för kvinnor på dessa anstalter. I
något fall kan upp till halva antalet intagna vara kvinnor. Kvinnor och män
har inte tillträde till varandras avdelningar.
Som utskottet konstaterade vid behandlingen av liknande motionsönskemål
förra året (se JuU 1987/88:31 s. 13 f) har någon mer ingående utvärdering
av ordningen med placering av män och kvinnor på samma anstalt inte gjorts.
Enligt vad utskottet då inhämtade var erfarenheterna skiftande, och särskilt i
Stockholmsregionen var erfarenheterna negativa.
Regeringen har i december 1988 bemyndigat kriminalvårdsstyrelsen att
använda lokalanstalten Färingsö i Stockholmsregionen enbart för kvinnliga
intagna. Anstalten har 43 platser. Beslutet gäller tills vidare, dock längst
t.o.m. den 31 december 1989. Kriminalvårdsstyrelsen har fått i uppdrag att
senast den 1 september 1989 lämna en redogörelse för erfarenheterna av
verksamheten till justitiedepartementet.
1988/89: JuU 17
11
Under budgetåret 1987/88 var i medeltal 165 kvinnor inskrivna i anstalt.
Per den 1 december 1988 uppgick antalet kvinnor inskrivna i anstalt till 184.
Av dessa var 84 placerade på riksanstalten Hinseberg, som är en kvinnoanstalt,
och 14 fanns på häkte. Övriga 86 var placerade på lokalanstalt. Av
kvinnorna på lokalanstalt hade 71 en strafftid på högst ett år och 15 hade
längre strafftider. Av kvinnorna på lokalanstalt hörde 49 hemma i storstadsregionerna.
Utskottet har i andra sammanhang konstaterat att lokalanstalternas
utformning - med gemensamma utrymmen för arbete och fritid för hela
anstalten - i praktiken begränsar möjligheterna till differentiering. Utskottet
har då framhållit att intagna på lokalanstalt kan begära omplacering till
riksanstalt. Denna möjlighet står öppen även för kvinnor som inte vill
avtjäna straffet på en blandad lokalanstalt. Enligt vad utskottet inhämtat har
vidare i enstaka fall åtgärder vidtagits på lokalanstalt så att kvinnliga intagna
helt kunnat genomföra sin anstaltsvistelse isolerade från de manliga intagna.
En sådan lösning ligger i linje med motionärernas önskemål. I och med
inrättandet av en särskild kvinnoanstalt i Stockholmsregionen är det numera
väl sörjt för sådan differentiering som efterlyses i motion Ju501. I övriga
storstadsregioner finns enligt kriminalvårdsstyrelsens bedömning inte något
behov av en sådan anstalt. Utskottet ser det emellertid som angeläget att
fortsatta ansträngningar görs inom kriminalvården så att intagna kvinnors
behov kan tillgodoses också på blandade lokalanstalter. Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju501 och Ju808 i nu
behandlade delar. Utskottet vill emellertid erinra om sitt uttalande förra året
om att regeringen i lämpligt sammanhang bör lämna riksdagen en redogörelse
för sina överväganden i frågan om placeringen av kvinnliga intagna.
Rehabilitering av våldsmän m.m.
I motion Ju808 begärs ett tillkännagivande om att den behandling och
rehabilitering som sker inom kriminalvården i fråga om intagna som dömts
för sexualbrottslighet och våldsbrott skall utvidgas och vidareutvecklas.
I Göteborgsregionen har inom kriminalvården under senare år genomförts
ett behandlingsförsök med män dömda för bl.a. kvinnomisshandel och
sexualbrott. Försöket har redovisats i en slutrapport (augusti 1987) Behandling
inom kriminalvården av män dömda för övergrepp mot kvinnor. Enligt
rapporten har projektet bl.a. visat att de dömda männen kan motiveras till
psykoterapeutisk behandling och att de fullföljer behandlingen även efter
frigivning. En liknande försöksverksamhet har bedrivits också vid Färingsöanstalten.
Den verksamheten har redovisats i slutrapporten Män som
Misshandlar.
Som en direkt följd av dessa behandlingsförsök har fr.o.m. den 1 juli 1988
inrättats tre halvtidstjänster för psykologer vid kriminalvårdens regionkansli
i Göteborg. Psykologerna skall bedriva psykoterapi med klienterna samt
handleda och förmedla kunskaper till kriminalvårdens personal. Liknande
verksamheter är för närvarande under utveckling också på andra håll i
landet, bl.a. i Stockholm, Malmö, Kalmar, Umeå/Luleå, Skänninge, Skenäs,
Mariefred, Borås, Härnösand och Kristianstad. Kriminalvårdsstyrelsen
avser att samordna dessa verksamheter.
1988/89:JuU17
12
Den i det föregående nämnda arbetsgruppen som inom ramen för
justitiedepartementets verksamhetsplanering gör en översyn av kriminalvårdens
verksamhetsformer och innehåll har i mars 1989 haft ett seminarium om
insatserna för män dömda för kvinnomisshandel och sexualbrott. Avsikten är
att arbetsgruppens överväganden och förslag skall kunna ge underlag för
ställningstaganden i fråga om den framtida inriktningen av kriminalvårdens
verksamhetsformer. En viktig utgångspunkt är då, enligt vad justitieministern
anför i årets budgetproposition (s. 34), att ta till vara och öka
personalens kompetens.
Utskottet har tidigare behandlat motionsönskemål som överensstämmer
med det nu aktuella. Förra året slog utskottet fast dels att det var angeläget
att den försöksverksamhet som pågick på området inom kriminalvården
vidareutvecklades, dels att det är viktigt att all personal har en tillräcklig
insikt i det arbete som bedrivs. Ansträngningar borde, enligt utskottets
bedömning, sättas in i detta syfte. Vad utskottet uttalat gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna (JuU 1987/88:31, s. 22 ff, rskr. 239).
Utskottet kan konstatera att en utvidgning skett av den försöksverksamhet
på området som bedrivs inom kriminalvården. Verksamheten är också som
framgått ovan föremål för överväganden inom regeringskansliet. Något
ytterligare uttalande från riksdagens sida i ämnet är därför enligt utskottets
mening inte nödvändigt. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju808 i här
behandlad del.
Frivården
Regeringsförslag
Regeringen har under punkt E 3 (s. 74-75) föreslagit riksdagen att till
Frivården för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
259 481 000 kr.
Motion
1988/89:Ju509 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
övervakarnas villkor.
Utskottet
Anslaget
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Ersättningen till övervakare
I motion Ju509 begärs en allmän översyn av övervakarnas villkor, där den
ekonomiska ersättningen särskilt bör uppmärksammas.
Övervakning förekommer för personer som är dömda till skyddstillsyn och
för personer som är villkorligt frigivna från fängelsestraff. För den som är
1988/89: JuU 17
13
ställd under övervakning finns en övervakare. Som övervakare fungerar
både tjänstemän inom kriminalvården och frivilliga övervakare (lekmannaövervakare).
Under budgetåret 1987/88 var i medeltal ca 12 700 personer
övervakade inom kriminalvården. Lekmannaövervakarna, som den 1 juli
1988 var ungefär 5 300 till antalet, svarar för cirka hälften av övervakningsuppdragen.
Av lekmannaövervakarna hade flertalet, 4 328, endast ett
övervakningsuppdrag; 35 av dem hade så många som 6-10 övervakningsuppdrag.
Lekmannaövervakarna ersätts för närvarande med 200 kr. per månad och
uppdrag, varav hälften utgör en schabloniserad kostnadsersättning. Därutöver
kan ersättning utgå med 35 kr. i afvode per timme vid särskilda insatser.
Det finns också möjligheter till ersättning för särskilda kostnader.
Den i det föregående nämnda arbetsgruppen, som för närvarande gör en
översyn av kriminalvården i anstalt, har för avsikt att under hösten 1989 göra
en översyn av frivården. I denna översyn ingår övervakningsinstitutet, och i
samband med denna kommer övervakarnas ekonomiska villkor att behandlas.
Utskottet har tidigare uttalat att reglerna om ersättning till övervakarna
måste vara sådana att de främjar en önskvärd rekrytering till övervakaruppdrag
och möjliggör att särskilda insatser sker för klienterna. I samband med
att ersättningen den 1 juli 1986 höjdes till nuvarande nivå framhöll utskottet
(JuU 1985/86:30 s. 17 f) att det är angeläget att systemet med lekmannaövervakare
kan bibehållas och helst utvidgas. Den då gjorda höjningen av
normalersättningen borde enligt utskottets mening ge bättre förutsättningar
för detta.
Utskottet vidhåller den uppfattning som då uttalades, och utskottet vill
framhålla att en aktiv frivårdsorganisation med goda möjligheter till stöd och
hjälpinsatser är av största vikt för ett framgångsrikt brottsförebyggande
arbete. Lekmannaövervakarna utför en betydelsefull del av detta arbete.
Som framgått ovan planeras en översyn av frivården och av övervakarnas
villkor. Utskottet vill understryka vikten av att så sker. Önskemålet i motion
Ju509 får därmed anses tillgodosett.
Maskin- och verktygsutrustning m.m.
Regeringsförslag
Regeringen har under punkt E 4 (s. 75) föreslagit riksdagen att till Maskinoch
verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 10 100 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
1988/89:JuU17
14
Engångsanskaffning av inventarier m.m.
1988/89: JuU 17
Regeringsförslag
Regeringen har under punkt E 5 (s. 76) föreslagit riksdagen att till
Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett
reservationsanslag på 20 150 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utbildning av personal m.fl.
Regeringsförslag
Regeringen har under punkt E 6 (s. 76) föreslagit riksdagen att till
Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 17 760 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
Regeringsförslag
Regeringen har under punkt G 1 (s. 88-90) föreslagit riksdagen att till
Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 7 896 000 kr.
Motion
1988/89: Ju809 av Hans Göran Franck och Stig Gustafsson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om reformeringen av BRÅ:s framtida verksamhet och om aktuella
resursbehov.
Utskottet
I motion Ju809 begärs ett uttalande om vikten av att den nyligen beslutade
förändringen av brottsförebyggande rådets (BRÅ) framtida verksamhet och
inriktning kan genomföras. Reformen får inte begränsas eller äventyras
genom att otillräckliga resurser ställs till rådets förfogande.
I oktober 1986 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att se över
sammansättningen av BRÅ:s styrelse. I uppdraget ingick också att se över
15
BRÅ:s funktion och arbetssätt samt dess organisatoriska ställning visavi
regeringen.
Utredaren avlämnade i april 1987 delbetänkandet (Ds Ju 1987:6) BRÅ:s
uppgifter och ledning. På grundval av betänkandet har regeringen beslutat en
ändring av BRÅ:s instruktion som innebär att antalet ledamöter i BRÅ:s
styrelse minskats.
Utredningsuppdraget avslutades genom betänkandet (Ds 1988:21) Brottsförebyggande
arbete i samverkan. Efter remissbehandling har regeringen
genom beslut den 24 november 1988 utfärdat en ny instruktion för BRÅ (SFS
1988:1223, regeringens förordningsmotiv 1988:6).
Enligt den nya instruktionen skall BRÅ främja brottsförebyggande
insatser inom olika områden av samhällsverksamheten och samordna
samhällets och enskildas insatser mot brott. I den brottsförebyggande
verksamheten skall rådet särskilt
- biträda regeringen i uppgiften att främja och prioritera åtgärder,
- verka för att statliga myndigheters forsknings-, utrednings- och informationsinsatser
samordnas,
- stödja insatser av kommuner, organisationer och andra enskilda,
- bedriva eller medverka i forsknings- och utredningsarbete där resultaten
kan belysa orsaker till brott,
- bedriva eller medverka i forsknings- och utredningsarbete som kan ge
underlag för åtgärder eller som gäller utvärdering av vidtagna åtgärder,
- följa och analysera brottsutvecklingen och redovisa det aktuella läget,
- utge rapporter från forsknings-, utrednings- och informationsprojekt,
redovisa resultaten av egna och andras insatser samt även i övrigt ge
information som kan ha förebyggande effekter,
- i övrigt genom initiativ och förslag medverka i det kriminalpolitiska
arbetet.
I budgetpropositionen (s. 88 ff) redovisar justitieministern några av de
överväganden som gjorts om BRÅ:s fortsatta verksamhet. Bl.a. understryks
BRÅ:s centrala roll som samordnare mellan olika myndigheter i det
brottsförebyggande arbetet. Eftersom andra myndigheter numera inte är
representerade i BRÅ:s styrelse skall i stället finnas en samverkansdelegation
där domstolsverket, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen
och brottsskadenämnden skall vara företrädda. Enligt justitieministern
är det angeläget att BRÅ:s verksamhet vidareutvecklas så att BRÅ:s
kunskaper i större utsträckning än vad som hittills varit fallet kan användas
som underlag för prioriteringar i det brottsförebyggande arbetet liksom för
tillämpning och utvärdering av brottsförebyggande åtgärder. Det finns,
enligt justitieministern, ett särskilt stort behov av modeller som kan ligga till
grund för brottsförebyggande åtgärdsprogram på lokal nivå. BRÅ bör vidare
i ökad omfattning ägna sig åt utvärdering av reformer inom det kriminalpolitiska
fältet. Justitieministern avslutar sina överväganden genom att uttala att
BRÅ bäst fyller sin funktion i det brottsförebyggande arbetet genom att
fungera som kontaktpunkt mellan forskning och administration samt som
informatör och förslagsställare mot myndigheter och regering, men även som
inspiratör till nya vägar för det brottsförebyggande arbetet.
Under anslaget G 2 i budgetpropositionen (s. 91) har justitieministern
1988/89: JuU17
16
beräknat 500 000 kr. för att BRÅ, i enlighet med förändringen av rådets
verksamhet, skall kunna delta i brottsförebyggande arbete på lokal nivå och
dessutom i ökad omfattning göra utvärderingar av reformer inom det
kriminalpolitiska fältet.
I likhet med vad justitieministern uttalar i budgetpropositionen (s. 26)
anser utskottet att ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter
att kunskaper och erfarenheter på området kan utvecklas och spridas. BRÅ
intar en central roll i det sammanhanget. Genom den nya instruktionen har
BRÅ:s ställning som centralt organ för bl.a. samordning, forskning,
utredning, utvärdering och information på det brottsförebyggande arbetsfältet
markerats och i likhet med motionärerna anser utskottet att det är
angeläget att reformen av BRÅ:s verksamhet kan genomföras. Justitieministern
har också beräknat medel härför inför det kommande budgetåret.
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning i denna
del, vill samtidigt understryka vikten av att BRÅ ges sådana resurser i
framtiden att rådet kan arbeta med sin nya inriktning. Något särskilt
uttalande från riksdagen med anledning av motion Ju809 erfordras inte.
Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
Regeringsförslag
Regeringen har under punkt G 2 (s. 91) föreslagit riksdagen att till
Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1989/90
anvisa ett reservationsanslag på 4 647 000 kr.'
Motioner
1988/89: Ju515 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
utvärdering och behandlingsforskning inom kriminalvården.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So331.
1988/89:Ju642 av Gunilla André och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om forskning kring könsrollernas betydelse för brottsligheten.
1988/89:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda informationsinsatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild undersökning av organiserad brottslighet och ekobrottslighet
inom hyres- och fastighetsbranschen, liksom successivt även i
andra branscher.
1988/89:JuU17
17
Utskottet
1988/89: JuU 17
Anslaget
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Vissa frågor om forskning på det kriminalpolitiska området
I motion Ju515 begärs ett uttalande om behovet av utvärdering och
behandlingsforskning inom kriminalvården. För att nå bättre och effektivare
behandling inom kriminalvården är det, enligt motionärerna, nödvändigt att
olika behandlingsinsatser blir föremål för utvärderingar och att ytterligare
resurser satsas på behandlingsforskning.
Frågan om vilka behandlingsformer som - från olika utgångspunkter - är
de mest fördelaktiga har sedan länge varit en huvudfråga inom kriminalpolitiken.
Den översyn av kriminalvårdens verksamhetsformer och innehåll som
under hösten 1988 påbörjats av en arbetsgrupp inom justitiedepartementet i
samarbete med kriminalvårdsstyrelsen är ett uttryck för att frågan alltjämt är
aktuell. Även inom den rättsvetenskapliga och kriminologiska forskningen
har frågan rönt intresse, och den är ständigt aktuell inom den pågående
forskningen.
Inom kriminalvårdsstyrelsen, som har en egen forsknings- och utvecklingsgrupp,
sker fortlöpande en viss utvärdering av de olika behandlingsformer
som används inom kriminalvården, och så långt det är möjligt söker man dra
slutsatser också av annan verksamhet som pågår i syfte att rehabilitera
kriminellt belastade personer inom ramen för lokala projekt eller annan
försöksverksamhet. För närvarande planeras bl.a. en uppföljning av det s.k.
häktesprojektet mot HIV/aids och en utvärdering av det utbildningsprogram
för personer som dömts till fängelse för trafiknykterhetsbrott ("Rattfällan”),
som drivits vid flera kriminalvårdsanstalter. Enligt vad utskottet inhämtat
kan vidare nämnas att BRÅ i sin bidragsprövning under de kommande tre
åren prioriterar bl.a. behandlingsforskning.
Utskottet behandlade år 1987 ett motionsyrkande av samma slag som det
nu aktuella. Utskottet anförde då att det enligt utskottets mening är av stor
betydelse att uppmärksamhet även fortsättningsvis i skilda sammanhang
ägnas åt principerna för behandlingen av kriminalvårdens klienter. Med
hänsyn till den betydelse för påföljdssystemet och strafflagstiftningen i stort
som dessa frågor har utgick utskottet ifrån att berörda myndigheter och
institutioner följer utvecklingen och vid behov vidtar de åtgärder som den
fortsatta utvecklingen kräver. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionen var enligt utskottets mening inte erforderlig (JuU
1986/87:34 s. 6 f, rskr. 312).
Utskottet gör i år motsvarande bedömning och utgår således från att sådan
forskning kommer att bedrivas i framtiden i minst samma omfattning som
hittills utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker
mot bakgrund av det anförda bifall till motion Ju515.
I motion Ju642 begärs ett uttalande om forskning kring könsrollernas
betydelse för brottsligheten. Enligt motionärerna kan värdefulla upplysningar
erhållas om hur det brottsförebyggande arbetet bör bedrivas om undersök
-
ningar görs av de faktorer som ligger bakom förhållandet att så få kvinnor blir
kriminella.
De två senaste åren har utskottet behandlat motioner med yrkanden om
forskning beträffande könsrollernas betydelse för brottsligheten. Utskottet
konstaterade förra året (JuU 1987/88:39 s. 4) att olika forskningsprojekt med
inriktning mot kvinnors brottslighet pågick bl.a. vid Stockholms universitet
och BRÅ och att dessa kunde förväntas ha betydelse för belysningen av de
spörsmål som togs upp i motionen. Utskottet uttalade förståelse för
motionärernas synpunkter men ansåg mot bakgrund av den pågående
utvecklingen att något uttalande från riksdagens sida inte erfordrades.
Enligt vad utskottet inhämtat är situationen nu i stort sett densamma när
det gäller forskning om kvinnor och brott. Vid bl.a. kriminologiska
institutionen vid Stockholms universitet och med hjälp av forskningsbidrag
från BRÅ pågår sådana forskningsprojekt. Dessa gäller dels kvinnor och
brott, dels kvinnliga intagna i kriminalvårdsanstalt. I ett annat pågående
forskningsprojekt - om psykiskt störda lagöverträdare - tas vidare upp
könsrollernas betydelse i det sammanhanget. Nämnas kan också att BRÅ
under våren 1989 planerar ett seminarium om kvinnors kriminalitet.
Seminariet skall vara en utgångspunkt för en diskussion om framtida projekt
inom området.
Med förståelse för motionärernas synpunkter men med beaktande av att
flera olika forskningsprojekt på området sålunda redan pågår eller planeras
saknas det enligt utskottets mening anledning för riksdagen att göra något
uttalande i saken. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju642.
Åtgärder mot ekonomisk och organiserad brottslighet
I motion Ju820 begärs ett uttalande om särskilda informationsinsatser när det
gäller ekonomisk och organiserad brottslighet. Vidare begärs en särskild
undersökning om sådan brottslighet inom hyres- och fastighetsbranschen,
liksom successivt även inom andra branscher.
Vid bugetberedningen år 1986 av Anslaget A 5. Information om lagstiftning
m.m. behandlade utskottet ett motionsyrkande om stöd åt organisationer
för information om ekonomisk och organiserad brottslighet. Utskottet
uttalade då (JuU 1985/86:29 s. 1 f) att regeringen borde verka för att
informationsåtgärder i ökad utsträckning vidtas vad gäller lagstiftning och
andra åtgärder från det allmännas sida mot ekonomisk brottslighet. I
sammanhanget borde enligt utskottet uppmärksammas det värde som ligger i
den av motionärerna aktualiserade möjligheten att även låta insatser på
området komma till stånd genom enskilda organ (t.ex. fackliga organisationer
och branschsammanslutningar). För att främja sådana insatser borde
dessa organ kunna erhålla ekonomiskt stöd. Det borde kunna övervägas att
även för sådant ändamål ta medel i anspråk från anslaget A 5. Information
om lagstiftning m.m. Vad utskottet sålunda med anledning av motionen
anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Utskottet behandlade också förra året en motion med liknande yrkanden.
Enligt vad utskottet då inhämtade hade regeringen beaktat riksdagens år
1986 gjorda uttalande i informationsarbetet i allmänhet. Någon ansökan om
särskilt bidrag för information om ekonomisk eller organiserad brottslighet
1988/89: JuU17
19
hade inte inkommit och något bidrag inte heller utgått. Utskottet vidhöll sin
ståndpunkt från år 1986 och tilläde att det på lämpligt sätt borde ges
upplysning om möjligheterna till ekonomiskt stöd. Vad utskottet uttalat gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna (JuU 1987/88:39 s. 8, rskr.
319).
Från justitiedepartementet har utskottet inhämtat dels att det inte heller
efter utskottets uttalande i saken förra året ansökts om eller utbetalats något
bidrag från anslaget A 5 för informationsinsatser mot ekonomisk eller
organiserad brottslighet, dels att upplysning om möjligheterna till sådant
bidrag har spritts till brottsförebyggande rådets arbetsgrupp för informationsfrågor.
Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade ståndpunkt och utgår ifrån att
upplysning om möjligheterna till ekonomiskt stöd för de aktuella informationsinsatserna
lämnas i olika sammanhang. Något ytterligare särskilt
uttalande i frågan är dock enligt utskottets mening inte erforderligt varför
bifall till motion Ju820 (yrk. 1) avstyrks i här behandlad del.
I anslutning till motionsönskemålet om en särskild undersökning av den
organiserade och ekonomiska brottsligheten inom hyres- och fastighetsbranschen
vill utskottet hänvisa till utskottets uttalande i saken förra året då
utskottet behandlade en motion med samma yrkande (JuU 1987/88:39 s. 8 f,
rskr. 319). I det betänkandet lämnade utskottet en redogörelse för de
forskningsuppdrag om ekonomisk brottslighet som regeringen givit BRÅ i
anledning av de riktlinjer som riksdagen år 1985 lade fast för det framtida
arbetet mot sådan brottslighet. Vid årsskiftet 1984-1985 fick BRÅ i uppdrag
att genomföra ett forsknings- och utvärderingsprojekt om ekonomisk
brottslighet som skall tillgodose statsmakternas behov av kriminalpolitiska
kunskaper. På hösten 1986 fick BRÅ vidare i uppdrag att genomföra olika
branschstudier. Riksdagen gjorde i anledning av förra årets motion ett
tillkännagivande av innebörd att en särskild undersökning av den ekonomiska
brottsligheten inom hyres- och fastighetsbranschen borde genomföras.
Som ett resultat av de olika forskningsuppdragen har BRÅ under år 1988
bl.a. utgivit en rapport Eko-brott, Ekolagar och Ekodomstolar, en rättspolitisk
utvärdering av lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet. BRÅ:s
projekt med vissa branschstudier drivs i nära samarbete med skatte- och
kronofogdemyndigheter, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer
m.fl. och kommer att pågå t.o.m. budgetåret 1990/91.1 sin bidragsprövning
prioriterar BRÅ bl.a. forskning om ekonomisk och organiserad
brottslighet under de kommande tre åren.
Utskottet kan konstatera att forskning om ekonomisk brottslighet alltjämt
pågår. Enligt vad utskottet inhämtat bereds för närvarande inom regeringskansliet
frågan om ett uppdrag till BRÅ avseende en sådan branschstudie
som motionärerna eftersträvar. Utskottet, som vidhåller sin förra året
uttalade mening i frågan, vill understryka vikten av att detta arbete
avancerar. Mot bakgrund av det anförda avstyrks bifall till det här
behandlade yrkandet i motion Ju820 (yrk. 2).
1988/89: JuU17
20
Utskottets hemställan
1988/89:JuU17
Utskottet hemställer
1. beträffande kriminalvårdsanstalt i Hudiksvall
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju502,
2. beträffande kriminalvårdsanstalt i Torhult
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju505 och 1988/89:Ju510,
3. beträffande kriminalvårdsanstalten Studiegården
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju507,
4. beträffande kriminalvårdsanstalt i Haparanda
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju508,
5. beträffande kriminalvårdsanstalt i Bräcke
att riksdagen avslår motion 1988/89: Ju514,
6. beträffande lokalförsörjningen för kriminalvården
att riksdagen lämnar utan erinran vad justitieministern anfört om
lokalförsörjningen för kriminalvården,
7. beträffande anslag till kriminalvårdsstyrelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kriminalvårdsstyrelsen
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
90 175 000 kr.,
8. beträffande kriminalvårdens regionindelning
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju503 och 1988/89:Ju512,
9. beträffande anslag till kriminalvårdsanstalterna
att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ju241 i denna del
(yrkande 4), 1988/89:Ju821 i denna del (yrkandena 2 och 3) och
1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 5) samt med bifall till regeringens
förslag till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 816 166 000 kr.,
10. beträffande narkotikafria anstalter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ju501 i denna del (yrkandena
4 och 5), 1988/89:Ju805 i denna del (yrkande 12), 1988/89:Ju808 i
denna del (yrkandena 15 och 16) och 1988/89:Ju815 i denna del
(yrkande 3),
11. beträffande kvinnor på lokalanstalt
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju501 i denna del (yrkande
12) och 1988/89:Ju808 i denna del (yrkande 34),
12. beträffande rehabilitering av våldsmän m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju808 i denna del (yrkande 11),
13. beträffande anslag till frivården
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Frivården för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 259 481 000 kr.,
14. beträffande ersättningen till övervakare
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju509,
15. beträffande anslag till maskin- och verktygsutrustning m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Maskin- och
verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 10 100 000 kr.,
21
16. beträffande anslag till engångsanskaffning av inventarier m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Engångsanskaffning
av inventarier m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 20 150 000 kr.,
17. beträffande anslag till utbildning av personal m.fl.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utbildning av
personal m.fl. förbudgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
17 760 000 kr.,
18. beträffande anslag till brottsförebyggande rådet: förvaltningskostnader
att
riksdagen med bifall till regeringens förslag till Brottsförebyggande
rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 7 896 000 kr.,
19. beträffande brottsförebyggande rådets resursbehov
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju809,
20. beträffande anslag till brottsförebyggande rådet: utvecklingskostnader
att
riksdagen med bifall till regeringens förslag till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 4 647 000 kr.,
21. beträffande behandlingsforskning m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju515,
22. beträffande könsrollernas betydelse för brottsligheten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju642,
23. beträffande ekonomisk brottslighet m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju820 i denna del (yrkandena 1
och 2).
Stockholm den 4 april 1989
På justitieutskottets vägnar
Karin Ahrland
Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s). Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Göthe
Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s),
Anders Andersson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson
(vpk), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s) och Inger Schörling (mp).
1988/89:JuU17
22
Reservationer
1988/89: JuU 17
1. Anslag till kriminalvårdsanstalterna (moni. 9)
Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m) och Anders Andersson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Yrkandet i”
och slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:
Yrkandet om ytterligare medelstilldelning i motion Ju241 har sin grund i
motionärernas krav på ökade insatser mot narkotikan på anstalterna.
Situationen härvidlag är enligt utskottets mening så allvarlig att åtgärder -främst för att kunna genomföra en klar differentiering av de olika kategorierna
intagna på olika avdelningar och olika anstalter i kombination med
inrättande av mindre avdelningar - måste vidtas redan under budgetåret
1989/90. Medelsbehovet härför kan - såsom skett i motion Ju241 - beräknas
till 10 milj. kr.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar" och slutar med "av medelsbehovet” bort ha följande lydelse:
I fråga om medelsbehovet anser utskottet som framgått ovan att anslaget
bör ökas med 10 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag till kriminalvårdsanstalterna
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1988/89:Ju241 i denna del (yrkande 4) samt med avslag på
motionerna 1988/89:Ju821 i denna del (yrkandena 2 och 3) och
1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 5) till Kriminalvårdsanstalterna för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 826 166 000 kr.
2. Anslag till kriminalvårdsanstalterna (mom. 9)
Karin Ahrland (fp). Lars Sundin (fp) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Mot denna”
och slutar med ”av medelsbehovet” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att dessa åtgärder kan fortsätta också under
kommande budgetår. Det måste emellertid konstateras att sjuksköterskorna
vid lokalanstalterna har fått en alltmer pressad arbetssituation bl.a. på grund
av HIV/aids-problematiken. I linje med vad kriminalvårdsstyrelsen framhållit
i sin anslagsframställning och i likhet med vad som anförs i motion Ju822
finner utskottet därför att ytterligare resurser bör tillställas kriminalvården så
att fler halvtidstjänster för sjuksköterskor kan utökas till heltidstjänster.
Mot denna bakgrund bör enligt utskottets mening medelsanvisningen
under förevarande anslagspunkt räknas upp med 5 milj. kr. utöver regeringens
förslag. Utskottet tillstyrker således bifall till motion Ju822 i här
behandlad del.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag till kriminalvårdsanstalterna
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 5) samt med avslag på
motionerna 1988/89:Ju241 i denna del (yrkande 4) och 1988/89:Ju821 i
denna del (yrkandena 2 och 3) till Kriminalvärdsanstalterna för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 821 166 000 kr.
3. Anslag till kriminalvärdsanstalterna (mom. 9)
Berith Eriksson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Mot
bakgrund” och slutar med ”200 anstaltsplatser” bort ha följande lydelse:
Som framgått ovan har regeringen beslutat att 124 tidigare stängda platser
vid slutna riksanstalter samt 75 platser vid de nedlagda lokalanstalterna i
Kristianstad och Uppsala får tas i anspråk. Justitieministern häri budgetpropositionen
beräknat medel för driften av dessa anstaltsplatser. Såsom
framhålls i motion Ju821 bör andra påföljder än fängelsestraff utdömas i
största möjliga utsträckning vid socialt betingad brottslighet. De ovan
nämnda fängelseplatserna bör mot denna bakgrund stängas och anslaget
räknas ner med häremot svarande 36.8 milj. kr. Utskottet tillstyrker således
bifall till motion Ju821 i nu behandlade delar.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med "av medelsbehovet" bort ha följande lydelse:
I fråga om medelsbehovet anser utskottet som framgått ovan att anslaget
bör minskas med 36,8 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag till kriminalvärdsanstalterna
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1988/89:Ju821 i denna del (yrkandena 2 och 3) samt med avslag
på motionerna 1988/89:Ju241 i denna del (yrkande 4) och 1988/
89:Ju822 i denna del (yrkande 5) till Kriminalvärdsanstalterna för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 779 366 000 kr.
4. Narkotikafria anstalter m.m. (mom. 10)
Karin Ahrland (fp). Jerry Martinger (m). Ingbritt Irhammar (c). Göthe
Knutson (m). Anders Andersson (m). Lars Sundin (fp). Anders Svärd (c)
och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande pås. 11 som börjar med ”Utskottet kan
sålunda” och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste arbetet med att få kriminalvårdsanstalterna
fria från narkotika intensifieras. Varje kriminalvårdsanstalt bör snarast få
i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram med förslag till insatser för att
garantera en drogfri miljö. Ett grundläggande krav måste vara att intagna
som vill bli narkotikafritt placerade skall ha den möjligheten. En förutsättning
för att detta skall kunna förverkligas är emellertid att anstalterna görs
narkotikafria. Ytterligare åtgärder för att stoppa narkotikainflödet till
anstalterna måste vidtas. Angelägenheten av att så sker är enligt utskottets
mening uppenbarligen så framträdande att intresset av att de intagna helt
1988/89:JuU17
24
garanteras personlig integritet måste ge vika för att detta resultat skall
uppnås. Således bör kontrollen av de intagna och även besökande i anstalt
skärpas. Vidare bör systemet med urinprovstagningen inom kriminalvården,
vilket nu ej fungerar tillfredsställande, effektiviseras. Vid missbruk av den
intagne bör sanktioner inträda i form av indragna permissioner och
disciplinära bestraffningar i vidare omfattning än för närvarande.
Utskottet vill vidare erinra om sina senast förra året gjorda uttalanden att
självklara riktmärken för narkotikabekämpningen på kriminalvårdsanstalterna
är att intagna utan narkotikaproblem inte skall behöva komma i
kontakt med narkotika, att missbrukare avskärs från tillförsel av droger och
att intagna förhindras att bedriva narkotikahandel inom anstalterna och ute i
samhället. Utskottet nödgas återigen konstatera att hittills företagna åtgärder
är långt ifrån tillräckliga. De narkotikafria avdelningarna på landets
riksanstalter är för få, och på lokalanstalterna förekommer ingen differentiering
av de intagna.
Satsningar på en differentiering av de olika kategorierna intagna på olika
avdelningar resp. anstalter i kombination med inrättande av mindre avdelningar
måste göras.
Utskottet konstaterade förra året att lokalanstalternas utformning med
små bostadsavdelningar och för hela anstalten gemensamma utrymmen för
arbete och fritid ger små möjligheter till differentiering beroende på
svårigheterna att effektivt isolera olika gruper av intagna från varandra.
Differentiering på lokalanstalterna torde därför komma att medföra att vissa
anstalter helt inrättas för vissa kategorier intagna. Det är givet att en sådan
åtgärd i vissa fall kan komma att medföra placeringar av intagna i strid med
den s.k. närhetsprincipen. Utskottet anser dock att intresset att hindra
spridningen av narkotikamissbruket och att kunna erbjuda möjligheter till
rehabilitering även på lokalanstalterna väger så tungt att den här påvisade
möjligheten inte bör uteslutas. Utskottet vill också framhålla att det inom
storstadsregionerna, där narkotikaproblemen är störst, också finns flera
lokalanstalter inom resp. region. Möjligheterna till differentiering av den här
skisserade modellen utan konflikt med närhetsprincipen är således också
störst här.
Ett särskilt problem i förevarande sammanhang utgör omhändertagandet
av intagna med grava narkotikaproblem. Det låter sig i det sammanhanget
visserligen sägas att kriminalvården i enlighet med den s.k. normaliseringsprincipen
i första hand skall utnyttja de kvalificerade vårdresurser som redan
finns i stället för att bygga upp egna. Mot att här tillämpa normaliseringsprincipen
talar emellertid dessa missbrukares fysiska och psykiska vårdbehov,
som föranletts av missbruket. Härtill kommer nödvändigheten av att
motivera dem för vård mot missbruket för deras egen skull och för att hejda
spridningen av missbruket och av HIV-smitta. Detta måste rimligen ske inom
kriminalvårdens ram. Utskottet anser därför att ytterligare en sluten
riksanstalt bör reserveras för grava narkotikamissbrukare.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Ju501, Ju805, Ju808
och Ju815 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
1988/89:JuU17
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
25
10. beträffande narkotikafria anstalter m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ju501 i denna del
(yrkandena 4 och 5), 1988/89:Ju805 i denna del (yrkande 12),
1988/89:Ju808 i denna del (yrkandena 15 och 16) och 1988/89:Ju815 i
denna del (yrkande 3) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.
5. Kvinnor på lokalanstalt (morn. 11)
Karin Ahrland (fp), Ingbritt Irhammar (c). Lars Sundin (fp), Anders Svärd
(c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "kvinnliga intagna" bort ha följande lydelse:
Som framgått ovan har en lokalanstalt i Stockholmsregionen numera
reserverats enbart för kvinnliga intagna. Utskottet välkomnar detta eftersom
erfarenheterna av de gemensamma placeringarna varit negativa inom denna
region på så sätt att kvinnliga intagna i vissa fall blivit utnyttjade av de
manliga intagna och det visat sig svårt att tillgodose kvinnornas särskilda
vårdbehov. Även inom andra storstadsregioner kan en sådan lösning bli
nödvändig. Enligt utskottets uppfattning får det emellertid även anses vara
ett grundläggande krav att intagna kvinnor på blandade lokalanstalter skall
kunna tillbringa sin anstaltsvistelse isolerade från de manliga intagna om de
så önskar. Sådana arrangemang bör därför vidtas på de blandade lokalanstalterna
så att möjlighet till en sådan anstaltsvistelse för de kvinnliga intagna
kan skapas. En utvärdering av de gemensamma placeringarna måste enligt
utskottets uppfattning skyndsamt genomföras. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande kvinnor på lokalanstalt
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ju501 i denna del
(yrkande 12) och 1988/89:Ju808 i denna del (yrkande 34) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.
6. Rehabilitering av våldsmän m.m. (mom. 12)
Ingbritt Irhammar (c). Anders Svärd (c). Berith Eriksson (vpk) och Inger
Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande pä s. 13 som börjar med "Utskottet
kan” och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det värdefullt att den försöksverksamhet som bedrivs på
området inom kriminalvården har utvidgats. Vikten av att verkställighetstiden
utnyttjas för att rehabilitera personer som dömts för vålds- och
sexualbrott kan dock, enligt utskottets uppfattning, inte nog understrykas.
Den försöksverksamhet med behandling av personer som dömts för sexualbrott
och våldsbrott som bedrivs inom kriminalvården bör därför fortgå och
ytterligare utökas. Målet måste vara att de intagna som vill och har behov av
1988/89: JuU17
26
det skall kunna erhålla sådan behandling. Vad utskottet nu uttalat bör 1988/89:
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande rehabilitering av våldsmän m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju808 i denna del
(yrkande 11) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.
7. Könsrollernas betydelse för brottsligheten (mom. 22)
Karin Ahrland (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp). Anders Svärd
(c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Med
förståelse” och slutar med ”motion Ju642” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att kvinnors låga kriminalitet
utgör en intressant utgångspunkt för forskning om könsrollernås betydelse
för brottsligheten. Kunskap om de bakomliggande faktorerna bör, som
motionärerna påpekar, kunna öka insikten om brottslighetens orsaker och
härigenom skapa bättre förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet.
Som utskottet ovan redovisat pågår eller planeras också vissa forskningsprojekt
om kvinnors kriminalitet. Detta är emellertid inte tillräckligt eftersom
endast få av dessa projekt har den specifika inriktning som här fordras. Enligt
utskottets uppfattning är tiden nu inne för att starta forskning med mera
direkt inriktning på skillnaderna i brottsbenägenhet mellan kvinnor och män.
Regeringen bör ta de initiativ i denna sak som behövs. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande könsrollernas betydelse för brottsligheten
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Ju642 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.
8. Ekonomisk brottslighet m.m. (mom. 23, motiveringen)
Karin Ahrland (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c). Göthe
Knutson (m). Anders Andersson (m). Lars Sundin (fp) och Anders Svärd (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
vidhåller" och slutar med ”behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först mera allmänt uttala sin tveksamhet till uppfattningen
att det skulle behövas några särskilda informationsinsatser rörande lagstiftning
och andra åtgärder från det allmännas sida mot den ekonomiska
brottsligheten. Behovet av särskild information från staten om ny lagstiftning
m.m. på detta område får, som eljest vid ny lagstiftning, prövas i varje enskilt
fall. En utgångspunkt måste därvid givetvis vara att de begränsade resurser
som finns för ändamålet i första hand tas i anspråk för att sprida kunskap om
lagstiftning på sådana områden som berör stora grupper av människor.
De informationsinsatser som efter en sådan prövning kan befinnas
nödvändiga i fråga om lagstiftning m.m. mot ekonomisk och organiserad
brottslighet måste givetvis präglas av saklighet och balans. Utskottet anser
att det mot den bakgrunden inte gärna bör komma i fråga att den information
som det allmänna har att svara för skall kanaliseras genom åtgärder från
enskilda organ som för ändamålet skulle erhålla bidrag av allmänna medel.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande från
riksdagens sida om särskilda informationsinsatser när det gäller ekonomisk
och organiserad brottslighet inte är nödvändigt. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion Ju820 (yrk. 1) i här behandlad del.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”Ju820 (yrk. 2)” bort ha följande lydelse:
Som framgår ovan har det hittills under 1980-talet i olika sammanhang
initierats och genomförts åtskilliga undersökningar av det slag motionärerna
nu efterlyser. Det får också konstateras att regeringen vid sin utformning av
de uppdrag som lämnats BRÅ beaktat detta och således inte givit BRÅ något
uppdrag i det avseende som motionärerna berör.
Utskottet instämmer i denna bedömning. Med hänsyn härtill och mot
bakgrund av vikten att hushålla med de begränsade resurser som står till
förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete på ifrågavarande område
avstyrker utskottet bifall till motionen i denna del.
1988/89: JuU17
gotab 88515, Stockholm 1989
28