Justitieutskottets betänkande
1988/89:JuU15

Anslag till polisväsendet

TRETTONDE HUVUDTITELN
Polisväsendet

Lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 15 (civildepartementet) har regeringen
(s. 122—124 och 129) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad civilministern
anfört om lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.

Motioner

1988/89:Ju204 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av att ett nytt polishus i Uddevalla snarast projekteras och

byggs.

1988/89:Ju205 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten
av att ett nytt polishus och allmänt häkte i Uddevalla projekteras och
genomförs snarast möjligt.

1988/89:Ju208 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny
förvaltningsbyggnad för polisen i Gällivare.

1988/89:Ju218 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projektering av polishus i Södertälje och Handen.

1988/89:Ju223 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ett nytt polishus i Vetlanda.

1988/89:Ju240 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt polishus i
Malmö.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A458. 1

1988/89

JuU15

1 Riksdagen 1988189. 7sami. Nr 15

1988/89:Ju246 av Rolf Kenneryd m.fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om en omprioritering inom ramen för tilldelade medel av lokalförsörjningsplanen
innebärande att polishus i Halmstad påbörjas inom perioden
1989-1992.

Utskottet

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för polisväsendet. Beträffande investeringar
inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde infördes förra året en
ny anslagskonstruktion (prop. 1987/88:100, bil. 9, FiU 26, rskr. 338).
Planerade investeringar redovisas numera i form av en rullande treårsplan,
och inom ramen för denna treårsplan beslutar regeringen om genomförandet
av enskilda byggnadsprojekt. Erforderliga medel för investeringarna beräknas
under sjunde huvudtiteln i budgetpropositionen (finansdepartementet);
för budgetåret 1989/90 redovisas dessa beräkningar under anslaget C 2.
Investeringar m.m. (prop. 1988/89:100, bil. 9, s. 47-50).

I samband med beredningen förra året av regeringens budgetförslag
gjorde utskottet vissa uttalanden med anledning av den nya anslagskonstruktionen
(JuU 1987/88:30 s. 2). Utskottet noterade att medel som tidigare hade
beräknats under andra huvudtiteln (justitiedepartementet) i stället fortsättningsvis
skulle beräknas under sjunde huvudtiteln (finansdepartementet).
Enligt vad utskottet framhöll innebär den nya ordningen inte någon ändring i
utskottets möjligheter att för riksdagen bereda frågor om byggnadsarbeten
för polisväsendet. I stället får eventuella avvikelser från regeringens förslag,
som kan bli följden av utskottets behandling, beaktas av finansutskottet vid
dess beredning av beräkningen av medel under sjunde huvudtiteln.

I budgetpropositionen (bil. 15 s. 122-124) redovisar civilministern beträffande
frågor om lokalförsörjningen för polisväsendet m.m. att en nybyggnad
för polisen i Orsa har färdigställts under år 1988. Vidare redovisas att det för
närvarande pågår om- och tillbyggnad av lokaler för polis- och åklagarmyndigheterna
i Varberg samt att under hösten 1988 nybyggnationer har
påbörjats i Linköping, Finspång och Nyköping.

Civilministern nämner vidare att byggnadsstyrelsen som mest angelägna
projekt - med planerad byggstart kommande tre budgetår - har redovisat
förvaltningsbyggnader i Malmö, Oskarshamn, Huddinge, Örebro, Solna och
Karlskrona, samt att byggnadsstyrelsen därutöver (i prioritetsordning) har
redovisat projekt med planerad byggstart efter denna treårsperiod i Halmstad,
Uddevalla, Vänersborg, Gällivare och Vetlanda. Beträffande förvaltningsbyggnaden
i Malmö erinrar civilministern om att medel för detta objekt
har tillförts treårsplanen för investeringar redan under innevarande budgetår.
I propositionen nämns också att - i tilläggsbudget I för innevarande
budgetår - en förvaltningsbyggnad i Karlskrona har förts upp i treårsplanen
(prop. 1988/89:25, FiU 8, rskr. 67).

Vidare uttalar civilministern att uppförandet av en förvaltningsbyggnad i
Huddinge bör kunna påbörjas under den kommande treårsperioden samt att
han avser att återkomma till frågan om en om- och tillbyggnad under samma
tidsperiod av förvaltningsbyggnaden i Solna. Han förklarar sig också ha för
avsikt att återkomma med förslag om att under nästa budgetår genomföra
om- och tillbyggnad av lokaler för polisen i Oskarshamn.

1988/89 JuU 15

I ett antal motioner förs fram önskemål om ny- eller ombyggnad av
polishus i flera orter. Det gäller Uddevalla (Ju204 och Ju205), Gällivare
(Ju208), Södertälje och Handen (Ju218), Vetlanda (Ju223), Malmö (Ju240)
samt Halmstad (Ju246). Yrkandena motiveras med att nuvarande lokaler är
otillfredsställande för såväl personalen som för den allmänhet som kommer i
kontakt med dem. Bristen på häktes- och arrestplatser framhålls också.

Utskottet vill till en början erinra om att utskottet vid den återkommande
behandlingen under senare år av motionsönskemål om ny- eller ombyggnad
av polishus har förklarat sig se allvarligt på de otillfredsställande förhållanden
som på sina håll råder beträffande lokaler för polisverksamheten. Enligt
utskottet måste planeringen riktas in på verksamma åtgärder utan dröjsmål
och de lokalbehov måste lyftas fram som dikteras av kraven på en god och
effektiv polisverksamhet. Utskottet har särskilt framhållit att sådana krav
inte såsom skett får stå tillbaka för t.ex. arbetsmarknadsmässiga och
bostadspolitiska skäl (se senast JuU 1987/88:30 s. 4).

Vad angår önskemålen i de nu aktuella motionerna vill utskottet först
instämma i motionärernas uppfattning att det beträffande de berörda orterna
föreligger behov av nya eller renoverade lokaler för polisen. Detta har
utskottet för några av orterna uttryckt tidigare, i något fall flera gånger.
Utskottet har i dessa sammanhang också sagt att motsvarande behov
föreligger beträffande andra orter i landet och att det inte är möjligt för
utskottet att prioritera ett eller flera angelägna projekt framför andra. Detta
gäller alltjämt.

Utskottet kan vidare konstatera att flertalet av de nybyggnadsbehov som
berörs i motionerna har uppmärksammats i den löpande planeringen för
polisens lokalförsörjning. Sålunda har medel redan anvisats för uppförandet
av en ny förvaltningsbyggnad i Malmö, och i beslut den 2 mars 1989 har
regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att påbörja detta projekt. Vidare
har prioritet förordats beträffande förvaltningsbyggnader i Halmstad, Uddevalla,
Gällivare och Vetlanda. Vad gäller Uddevalla kan vidare nämnas att
civilministern nyligen - som svar på en riksdagsfråga - uttalade att han räknar
med en snar lösning på den akuta situation som råder beträffande arrestlokaler
i Uddevalla (snabbprotokoll från riksdagsdebatterna 1988/89:53 s. 9 f).

Utskottet kan konstatera att regeringen i sina planer för lokalförsörjningen
inom polisväsendet har följt de av riksdagen uttalade intentionerna.
Avslutningsvis vill utskottet emellertid än en gång erinra om det tidigare -ovan redovisade - riksdagsuttalandet att kraven på en god och effektiv
polisverksamhet inte såsom hittills kan få stå tillbaka för t.ex. skäl av
arbetsmarknads- eller bostadspolitisk natur.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till nu behandlade
yrkanden i motionerna Ju204, Ju205, Ju208, Ju218 (yrkande 2), Ju223, Ju240
och Ju246.

1988/89: JuU 15

Rikspolisstyrelsen

1988/89: JuU15

Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 1 (s. 129-133) föreslagit riksdagen att till
Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på
604 996 000 kr.

Motioner

1988/89:Ju805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbyggnad/ombyggnad av polishögskolan.

1988/89:Ju807 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad intagning till polishögskolan också 1990/91.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Ju810 av Jerry Martinger m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om till- eller ombyggnad av polishögskolan.

1988/89:Ju808 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad utbildningskapacitet vid polishögskolan,

22. att riksdagen beslutar att anslå 10 000 000 kr. för åtgärder att minska
de spontana avgångarna från poliskåren, bilaga 15, E 1.

1988/89:Ju822 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökning av utbildningskapaciteten med 200 aspirantplatser
fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Utskottet

Civilministern redovisar (s. 132) att antagningen av polisaspiranter till
polishögskolan under några år varit förhållandevis låg men att den därefter
ökat något för att under innevarande budgetår uppgå till 360 aspiranter. Med
hänvisning till att det skett en markant ökning av antalet avgångar från
polisyrket samt att det för närvarande finns färre utbildade polismän än
tjänster och att denna skillnad förutses komma att öka föreslår civilministern
- i likhet med rikspolisstyrelsen - att antagningen under budgetåret 1989/90
bör ökas till 600 polisaspiranter; enligt civilministern det högsta antal
aspiranter som polishögskolan klarar av att utbilda under budgetåret.

Vidare anmäler civilministern (s. 132) att han - för att bl.a. främja
nyrekryteringen av aspiranter och för att hejda avgångarna från polisyrket -avser att inom kort föreslå att 5 milj. kr. tillförs rikspolisstyrelsen redan
under innevarande budgetår.

I motion Ju808 (yrkande 22) föreslås en ökning av anslaget för rikspolisstyrelsen
med 10 milj. kr. för rekryteringsbefrämjande åtgärder.

I motionerna Ju805,Ju807, Ju808, Ju810 och Ju822 föreslås att riksdagen

skall uttala sig för en ytterligare ökning av aspirantantagningen i framtiden.
Enligt vad som anförs i motionerna Ju805, Ju807 och Ju822 bör en sådan
ökning ske fr.o.m. nästa budgetår. För att möjliggöra detta förordas i motion
Ju822 omedelbara åtgärder från regeringens sida. I samma syfte föreslås i
motion Ju805 om- eller tillbyggnader av polishögskolan, och liknande förslag
framförs i motion Ju810.1 motion Ju808 föreslås i stället en undersökning av
möjligheterna att utlokalisera delar av utbildningen vid polishögskolan till
andra delar av landet.

Utskottet kan i likhet med civilministern konstatera att personalsituationen
inom polisen är bekymmersam. Antalet avgångar från polisyrket har
ökat under senare tid, och detta har medfört att en obalans uppstått mellan
antalet utbildade polismän och antalet tjänster. Det kan befaras att denna
obalans kommer att bestå och kanske t.o.m. förstärkas under kommande år.
Det förhållandet att det finns ett antal polismanstjänster som är obesatta
innebär stora påfrestningar för den befintliga personalen och är i sin tur ägnat
att motverka ansträngningarna att minska avgångarna från polisyrket.

Utskottet delar därför uppfattningen att åtgärder måste vidtas på både
kort och lång sikt. Vad det framför allt gäller är att hejda avgångarna från
polisyrket och att främja den nyrekrytering av polisaspiranter som kommer
att behövas de kommande åren.

Den väsentligt ökade antagning av polisaspiranter som föreslås för nästa
budgetår innebär enligt utskottets mening att det skapas goda förutsättningar
att förbättra personalläget inom polisen. Som framhålls i propositionen
påverkar emellertid en ökad aspirantantagning situationen först om ett par
år. Också åtgärder som mer kortsiktigt kan påverka den negativa utvecklingen
på personalsidan är därför nödvändiga. Ett antal sådana åtgärder,
aviserade i budgetpropositionen, har numera också vidtagits. Sålunda har
regeringen nyligen medgivit att - under innevarande budgetår - 66 milj. kr.
av lönemedel för vakanta polismanstjänster får användas för förstärkningar
på det administrativa området. Härigenom öppnas möjligheter för polismyndigheterna
att ta i anspråk annan personal för arbetsuppgifter som inte
kräver den kompetens som följer av polisutbildningen, något som dessutom
bör kunna leda till en viss effektivisering av polisverksamheten.

Vidare har regeringen i förslag om tilläggsbudget II för innevarande
budgetår (prop. 1989/90:125) föreslagit resurstillskott för polisen på sammanlagt
drygt 40 milj. kr. Sålunda föreslås att rikspolisstyrelsen tillförs
5 milj. kr. för åtgärder som främjar nyrekrytering och förbättringar i polisens
arbetsmiljö. För utbyte av polismännens tjänstevapen föreslås 15 milj. kr.
och för ny radioutrustning för narkotikarotlarna 10 milj. kr. Också andra
åtgärder som kan bidra till förbättringar i polisens arbetsmiljö föreslås, bl.a.
5 milj. kr. att användas för utbyte av inventarier i äldre polishus. Regeringens
förslag till tilläggsbudget bereds för närvarande i utskottet.

Nu redovisade förslag och åtgärder från regeringens sida är enligt
utskottets mening väl ägnade att kunna bidra till en positivare utveckling när
det gäller personalläget inom polisen. Som utskottet ser det kan emellertid
inte uteslutas att ytterligare åtgärder i denna riktning visar sig nödvändiga,
något som för övrigt civilministern själv har framhållit. Mot bakgrund av de
förslag som regeringen nu har framlagt får dock enligt utskottets mening
syftet med yrkandet i motion Ju808 (yrkande 22) - om ytterligare 10 milj. kr.

1988/89:JuU 15

1* Riksdagen 1988189. 7sami. Nr 15

för rekryteringsfrämjande åtgärder - anses vara tillgodosett. Yrkandet
avstyrks därför av utskottet.

Den i några motioner aktualiserade frågan om det också kommande
budgetår är nödvändigt med en ökning av antalet polisaspiranter anser
utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att ta ställning till.
Enligt utskottets mening bör först avvaktas bl.a. hur de ovan redovisade
åtgärderna från regeringens sida kommer att på kort sikt påverka personalläget.
Utskottet tar vidare för givet att regeringen noga följer utvecklingen och
vid behov vidtar erforderliga åtgärder, bl.a. i fråga om utbildningsresurser
vid polishögskolan. Utskottet avstyrker bifall till nu ifrågavarande yrkanden i
motionerna Ju805 (yrkande 4), Ju807 (yrkande 2), Ju808 (yrkande 21), Ju810
(yrkande 3) och Ju822 (yrkande 1).

Vad civilministern i övrigt har anfört under förevarande anslag föranleder
inget särskilt uttalande från utskottets sida.

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m.

Regeringen har under punkt E 2 (s. 133) föreslagit riksdagen att - i avvaktan
på särskild proposition i ämnet - till polisverksamheten rörande brott mot
rikets säkerhet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
211 469 000 kr.

Den aviserade propositionen har numera avlämnats till riksdagen (prop.
1988/89:108) och bereds i utskottet. I samband därmed kommer utskottet att
ta ställning till regeringens förslag till medelsberäkning.

Statens kriminaltekniska laboratorium
Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 3 (s. 133-135) föreslagit riksdagen att till
statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 26 035 000 kr.

Motioner

1988/89:Ju247 av Kent Lundgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen till
tjänster på SKL anslår 550 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1989/90 i enlighet med motionens intentioner.

1988/89:Ju822 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen under civildepartementets anslag E 3 Statens kriminaltekniska
laboratorium anslår 361 000 kr. för att finansiera två tjänster som
biologer.

1988/89:So508 av Carl G Nilsson och Birger Hagård (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av DNA-analyser.

1988/89: JuU15

Utskottet

1988/89:JuU15

Regeringen föreslår - med tillämpning av ett begränsat huvudförslag - en
medelsanvisning för statens kriminaltekniska laboratorium på drygt 26 milj.
kr.; en ökning med nästan 1,5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Kriminaltekniska laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att
utföra kriminaltekniska undersökningar åt polismyndigheter, åklagare och
domstolar. Dessutom bedriver laboratoriet självständig forskning inom sitt
verksamhetsområde. Inom laboratoriet finns en kemisk och biologisk
avdelning, en fysikalisk-teknisk avdelning, en skriftteknisk avdelning samt
ett kansli.

Enligt vad som anförs i motion Ju247 har antalet narkotikaärenden vid
laboratoriet ökat betydligt, vilket i sin tur medfört oacceptabelt långa
väntetider för personer som är häktade i narkotikamål. Enligt motionärerna
är det därför - av rättssäkerhets- och effektivitetsskäl - motiverat med en
förstärkning av laboratoriets utredningsresurser. Också i motionerna Ju822
och So508 föreslås resursförstärkningar för laboratoriet. Som motivering
åberopas betydelsen för laboratoriets utredningsarbete av en fortsatt utveckling
av DNA-tekniken.

Som framgår av propositionen bereds för närvarande i regeringskansliet
ett förslag om en samordning av det rättsmedicinska, rättskemiska och
kriminaltekniska undersökningsväsendet (Ds S 1986:3). Förslaget berör
frågor om organisationen och personalutnyttjandet vid de berörda myndigheterna.

Med hänvisning till de överväganden som sålunda pågår anser utskottet att
det inte nu finns anledning att tillmötesgå önskemålet i motion Ju247 om
ökade personella resurser för laboratoriets hantering av narkotikaärenden.
Motionen avstyrks därför av utskottet. I likhet med vad som uttrycks i
motionen vill utskottet emellertid betona vikten av att utredningsarbetet i
dessa ärenden kan bedrivas med sådan effektivitet att inte häktningstiderna i
narkotikamål blir oacceptabelt långa.

Vad gäller yrkandena i motionerna Ju822 och So508 delar utskottet
uppfattningen att användningen av DNA-teknik är ett värdefullt inslag i det
kriminaltekniska arbetet vid laboratoriet och att det - som framhålls i
motionerna - är viktigt att denna teknik kan vidareutvecklas. Enligt
utskottets mening finns det dock inte skäl att föregripa resultatet av de
pågående övervägandena om organisationen i framtiden av bl.a. den
verksamhet som bedrivs vid kriminaltekniska laboratoriet. Utskottet avstyrker
bifall till nu behandlade yrkanden i motionerna Ju822 och So508.

Lokala polisorganisationen

Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 4 (s. 135-138) föreslagit riksdagen att till
Lokala polisorganisationen för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
om 5 591 684 000 kr.

Motioner

1988/89: JuU15

1988/89:Ju201 av Rosa Östh (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär insatser för att åstadkomma en
höjning av lönetillägget för poliserna i Enköping,

2. att riksdagen hos regeringen begär att fler polisaspiranter tillförs
Enköpings polisdistrikt.

1988/89: Ju209 av Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att tillföra
Trollhättans polisdistrikt ökade resurser.

1988/89:Ju212 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det bör finnas fler patrullerande
kvarterspoliser med uppgifter att förebygga narkotikamissbruk.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So217.

1988/89:Ju216 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kvarterspolisorganisationen stärks omedelbart
genom att resurser omprioriteras inom polismyndigheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda möjligheterna att genom bättre yrkeskarriär, utbildning,
instruktions- och organisationsförändring förstärka kvarterspolisorganisationen.

1988/89:Ju218 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskild rekryteringskampanj i Stockholms län avseende polisen.

1988/89:Ju222 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av personalförstärkningar i polisväsendet.

1988/89:Ju224 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en successiv förstärkning av Helsingborgs polisdistrikt.

1988/89:Ju225 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av 600 administrativa tjänster för att frigöra utbildade
poliser från administrativa uppgifter.

1988/89:Ju236 av Arne Andersson i Ljung och Stig Bertilsson (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omedelbara åtgärder för att komma till rätta med polisens
personalproblem vid flygplatskontrollen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av ortstillägg för Trollhättepolisen.

1988/89:Ju239 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omprioritering
av det samlade anslaget till polisväsendet, så att trafikpolisen får ökade
resurser.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo864.

1988/89:Ju241 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen till lokala polisorganisationen för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag om 5 691 684 000 kr.

1988/89: Ju243 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att som ett första steg återinsätta de 100 trafikpoliser som för
några år sedan fördes över till annan verksamhet.

1988/89:Ju245 av Ivar Franzén m.fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör verka för att så
katastrofala underbemanningar av polisen som exemplet Kungsbacka visar
undviks.

1988/89:Ju249 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att bekämpande av brott med etnisk bakgrund
blir ett fjärde prioriterat område i brottsbekämpningen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K443.

1988/89:Ju805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förstärkning av polisväsendet med 600 administrativa
tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om polisens resurser.

1988/89:Ju808 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av narkotikabekämpning,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frigörande av poliser från administrativa uppgifter,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av förebyggande polisiärt arbete genom kvarters/områdespoliser,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad fotpatrullering i brottsbekämpande syfte.

1988/89:Ju810 av Jerry Martinger m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkningen av polisväsendet med 600 administrativa tjänster,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om polisens resurser.

1988/89:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkta insatser mot ekonomisk och organiserad brottslighet.

1988/89:

1988/89:Ju821 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ekobrottsområdet
bör ges en högre prioritet genom att en omfördelning av polis- och
åklagarresurserna görs, så att brottsupptäckt och beivran kan göras snabbt
och effektivt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av kvarterspoliser.

Utskottet

Anslaget

Enligt anslagsberäkningen under förevarande punkt - som skett utan
tillämpning av huvudförslaget om besparingar - föreslår regeringen nära 5,6
miljarder kronor, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en
ökning av anslaget med mer än 230 milj. kr.

I propositionen uttalar civilministern (s. 137) att det med hänvisning till
arbetssituationen inom polisväsendet är angeläget att polismyndigheterna
ges möjlighet att förstärka den administrativa kapaciteten. I linje härmed har
- som redovisats ovan - regeringen nyligen medgivit att under innevarande
budgetår 66 milj. kr. av lönemedel för polismanstjänster som är vakanta får
användas för förstärkningar på den administrativa sidan.

I motionerna Ju225, Ju241, Ju805 och Ju810 föreslås att 600 nya tjänster
för administrativ personal inrättas i syfte att frigöra resurser för rent polisiärt
arbete. Med samma motivering yrkas i motion Ju808 ett uttalande av
riksdagen i frågan.

Regeringens åtgärd att ställa medel till förfogande för administrativa
förstärkningar ökar polismyndigheternas möjligheter att åt annan personal
anförtro uppgifter som inte kräver den särskilda kompetens som följer med
polisutbildningen. Detta kan bidra till att verksamheten vid polismyndigheterna
bedrivs effektivare och till att personalläget förbättras. Med hänsyn till
de insatser på den administrativa sidan som sålunda möjliggörs genom
beslutet kan enligt utskottets mening syftet med de nu aktuella motionsyrkandena
förväntas bli tillgodosett i stor utsträckning. Därvid har utskottet
också beaktat att - enligt uttalanden i propositionen - ett motsvarande beslut
är att vänta även för det kommande budgetåret, och utskottet vill för sin del
förorda en fortsatt utveckling i den riktningen. Utskottet avstyrker bifall till
nu ifrågavarande yrkanden i motionerna Ju225 (yrkande 1), Ju241 (yrkande
2), Ju805 (yrkandena 2 och 3), Ju808 (yrkande 23) samt Ju810 (yrkandena 1
och 2).

Utskottet har i övrigt inget att anföra med anledning av regeringens förslag
till medelsberäkning under förevarande anslag.

Riktlinjer för resursanvändningen

I propositionen förordas (s. 120) att myndigheterna också nästa budgetår
skall prioritera bekämpningen av våldsbrottslighet, narkotikabrottslighet
och ekonomisk brottslighet och att inom ramen för kampen mot den
ekonomiska brottsligheten miljöbrottsligheten bör sättas i förgrunden.

1988/89:JuU 15

Vidare anförs att myndigheterna samtidigt med att dessa prioriteringar görs
måste fortsätta sina ansträngningar att beivra annan, s.k. traditionell
brottslighet, i synnerhet sådan som drabbar enskilda människor särskilt hårt
och som berör deras personliga integritet, t.ex. bostadsinbrott.

Enligt civilministern bör dessa prioriteringar gälla inte bara för polisens
spanings- och utredningsarbete utan också för annan polisverksamhet, såsom
brottsförebyggande arbete och övervakning. Han framhåller vidare särskilt
vikten av att insatserna mot gatulangning av narkotika fortsätter med
oförminskad styrka och om möjligt intensifieras.

I flera motioner lämnas förslag om inriktningen av polisarbetet.

I motion Ju808 föreslås ökade insatser mot narkotikabrottsligheten, och i
motionerna Ju820 och Ju821 förordas att bekämpningen av ekonomisk och
annan organiserad brottslighet skall intensifieras.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna att
det är nödvändigt med kraftfulla åtgärder från det allmännas sida för att
komma till rätta med såväl narkotikabrottsligheten som den ekonomiska
brottsligheten. Som är nämnt har också civilministern framhållit att bekämpningen
av dessa typer av brottslighet skall prioriteras och i samband därmed
särskilt angivit att gatulangningen av narkotika skall motverkas med
oförminskad styrka. Vidare bör genom det ovan nämnda beslutet om
förstärkningar på den administrativa sidan kunna frigöras resurser som kan
användas för denna brottsbekämpning. Härutöver har - som framgått ovan -förslag framlagts av regeringen om medel för inköp av ny radioutrustning för
narkotikarotlarna.

Inriktningen av polisverksamheten har således prioriterats mot bl.a.
narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten. Därmed erfordras
enligt utskottets mening inte några sådana uttalanden av riksdagen som
förordas i de nu aktuella motionerna. Utskottet vill emellertid - som tidigare
- erinra om vikten av att statsmakterna noga följer resursutvecklingen när
det gäller kampen mot den prioriterade brottsligheten.

Utskottet avstyrker bifall till ifrågavarande yrkanden i motionerna Ju808
(yrkande 13), Ju820 (yrkande 3) och Ju821 (yrkande 4).

Motionerna Ju239 och Ju243 innehåller förslag om ökade resurser för
polisens trafikövervakning. I motiveringen åberopas främst behovet av
förbättrad hastighetskon troll.

I anslutning till redovisningen av riktlinjerna för polisens resursanvändning
uttalas i propositionen (s. 122) att kontrollen av bl.a. fordonshastigheter
bör ges en framskjuten plats i polisarbetet. I anslutning härtill (s. 126-128)
omnämns att rikspolisstyrelsen planerar att genomföra viss försöksverksamhet
syftande till en mer effektiv hastighetsövervakning.

Utskottet vill först ansluta sig till den uppfattning som kommer till uttryck i
motionerna. För att minska trafikolyckorna och för att värna om miljön är
det angeläget att komma till rätta med hastighetsöverträdelserna. Ovan
redovisade uttalanden innebär också en klar markering av att det i
polisarbetet bör ägnas stor uppmärksamhet åt trafikövervakningen. I
anslutning härtill vill utskottet erinra om att det är de lokala polismyndigheterna
själva som - inom ramen för av statsmakterna givna riktlinjer -bestämmer den närmare inriktningen av det lokala polisarbetet, t.ex. om

1988/89:

särskilda insatser för trafikövervakning. Utskottet avstyrker bifall till
ifrågavarande yrkanden i motionerna Ju239 och Ju243 (yrkande 2).

I motion Ju249 föreslås att bekämpningen av brott med etnisk bakgrund
blir ett fjärde prioriterat område i det brottsbekämpande arbetet.

Enligt 16 kap. 8 § brottsbalken är det straffbart som hets mot folkgrupp att i
uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning
för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Det kriminaliserade
området för denna bestämmelse utvidgades genom lagstiftning som
trädde i kraft den 1 januari 1989 (prop. 1986/87:151, KU 1987/88:36, rskr.
290; SFS 1988:835).

Vid tidigare tillfällen, då frågan varit aktuell i riksdagen, har utskottet
framhållit att det är ett starkt samhälleligt intresse att med kraft bekämpa
rasism och annan främlingsfientlighet. Den redovisade bestämmelsen kan
ses som ett uttryck för dessa strävanden, och även på andra sätt har
invandrarfientlig verksamhet förebyggts, t.ex. genom information och
upplysning. I dessa sammanhang har insatser av stor betydelse gjorts av
ombudsmannen mot etnisk diskriminering. År 1987 tillsattes en kommission
mot rasism och främlingsfientlighet. Enligt direktiven (dir. 1987:40) skall
kommissionen bl.a. pröva om gällande lagstiftning och dess tillämpning kan
bli effektivare när det gäller att motverka rasism och främlingsfientlighet
samt i övrigt kartlägga möjligheterna att ytterligare bekämpa dessa företeelser
genom åtgärder från bl.a. statsmakternas, kommunernas och myndigheternas
sida. På kommissionens uppdrag har inom rikspolisstyrelsen gjorts en
undersökning av omfattningen av brottslighet med rasistiska eller främlingsfientliga
inslag m.m. (RPS Rapport 1988:4). I rapporten behandlas även
frågor av brottsbekämpande och informativ art. Kommissionen mot rasism
och främlingsfientlighet kommer inom kort att avge sin slutrapport.

Brott med etnisk bakgrund är således - med all rätt - föremål för
fortlöpande uppmärksamhet från statsmakternas sida, och utskottet har inte
anledning utgå från annat än att detta gäller även det brottsbeivrande och
brottsförebyggande arbete som polisen bedriver. Även om utskottet således
ställer sig bakom den allmänna inställning som uttrycks i motionen, är
utskottet inte berett att i den mening som motionärerna föreslår ange vilken
grad av prioritet som bekämpningen av brott med etnisk bakgrund skall ges i
förhållande till allvarlig brottslighet av annat slag. Utskottet avstyrker därför
bifall till nu ifrågavarande yrkande i motion Ju249.

I motionerna Ju212, Ju216, Ju808 och Ju821 förordas en ökad inriktning
mot kvarters- och områdespolisverksamhet. I motion Ju216 framhålls betydelsen
av att sådan verksamhet ägnas särskild uppmärksamhet i polisutbildningen.

Frågor om kvarterspolisverksamheten har tidigare behandlats av utskottet,
senast vid förra årets budgetberedning. Utskottet uttalade då (JuU
1987/88:30 s. 18) att sådan verksamhet är ett viktigt inslag i det löpande
polisarbetet, och utskottet instämde i vad som i den då aktuella budgetpropositionen
anfördes beträffande kvarterspolisverksamhetens betydelse för ett
effektivt polisarbete. Utskottet erinrade vidare om att den nuvarande
polisorganisationen - med betydande lokal och regional självständighet - ger

1988/89: JuU15

utrymme för myndigheterna att själva bestämma den närmare inriktningen
av polisverksamheten, t.ex. om en ökad användning av kvarters- och
områdespoliser.

När frågan nu på nytt har aktualiserats vill utskottet än en gång
understryka betydelsen av att polisen använder sig av kvarters- och
områdespoliser. Strävan bör enligt utskottets mening vara att öka omfattningen
av denna och liknande polisverksamheter. Liksom tidigare vill
utskottet framhålla att kvarterspolisverksamheten (områdespolis och verksamhet
genom fotpatrullering) är av stor betydelse bl.a. för ett gott
förhållande mellan polisen och allmänheten och därmed också för effektiviteten
i polisens brottsförebyggande arbete.

I kursplanerna för de olika stadierna i utbildningen till polis ingår moment i
vilka betonas betydelsen av kvarterspolisverksamhet i det brottsförebyggande
arbetet. Som utskottet uttalade förra året (JuU 1987/88:30 s. 7) kan det
emellertid finnas skäl att ytterligare anpassa innehållet i de olika kurserna i
detta hänseende till de behov som föreligger vad gäller inriktningen av den
praktiska polisverksamheten. Enligt utskottets mening bör sådana överväganden
kunna ske inom ramen för det arbete med olika polisfrågor som för
närvarande pågår inom civildepartementet. Vad utskottet sålunda uttalat om
kvarterspolisverksamhetens betydelse i polisutbildningen bör riksdagen ge
regeringen till känna med anledning av de nu behandlade motionerna Ju212,
Ju216 (yrkandena 1 och 2), Ju808 (yrkandena 25 och 26) samt Ju821 (yrkande

7).

Lokala polisfrågor

I motionerna Ju201 och Ju236 förordas åtgärder från riksdagens sida
beträffande s.k. ortstillägg för polismän som tjänstgör inom Enköpings resp.
Trollhättans polisdistrikt. Också i motion Ju209 berörs behovet av ortstilllägg,
nämligen för de polismän inom Trollhättans polisdistrikt som har sin
tjänstgöring förlagd till Ale kommun.

Efter avtal mellan berörda parter på arbetsmarknaden utgår för polismän
som tjänstgör vid vissa myndigheter ett ortstillägg. Tillägget varierar i storlek
beroende på vid vilken av dessa myndigheter som polismannen tjänstgör.
Myndigheterna har indelats i grupper enligt följande.

Grupp A: rikspolisstyrelsen och polismyndigheten i Stockholm; grupp B:
polismyndigheterna i Göteborg, Malmö, Handen, Huddinge, Nacka, Solna
och Södertälje; grupp C: polismyndigheterna i Kungsbacka, Kungälv och
Mölndal; grupp D: polismyndigheterna i 22 andra större orter i landet, t.ex.
Helsingborg, Borås, Uppsala och Enköping.

Ortstillägg utgår med följande belopp per månad: grupp A: 1 126 kr.;
grupp B\ 703 kr.; grupp C: 564 kr.; grupp D: 552 kr. - Efter nyligen avslutade
lokala förhandlingar utgår för tjänstgöring vid myndighet i grupp A
ytterligare 500 kr., dvs. sammanlagt 1 626 kr.

Vid sidan om berörda parter på arbetsmarknaden har även statsmakterna
ett ansvar för att anställningsvillkoren är sådana att de främjar bl.a.
nyrekryteringen av polismän. Frågor om löner och andra liknande förmåner
är emellertid angelägenheter som det i första hand ankommer på avtalsparterna
på polisområdet att handlägga inom ramen för sedvanliga avtalsför -

1988/89:JuU15

handlingar. Enligt utskottets mening finns det därför inte anledning för
riksdagen att vidta några sådana åtgärder som föreslås i de tre motionerna.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju201 (yrkande 1), Ju209 (delvis)
och Ju236 (yrkande 2).

Det föreligger även motionsönskemål om åtgärder av annat slag i syfte att
åstadkomma förbättringar av personalläget pä vissa orter inom den lokala
polisorganisationen. Ide nyss behandlade motionerna Ju201 resp. Ju209 och
Ju236 föreslås sålunda personalförstärkningar i Enköping - i form av fler
polisaspiranter - resp. i Trollhättan. I de sist nämnda motionerna åberopas
särskilt att kontrollen vid Trollhättan-Vänersborgs flygplats kräver ytterligare
personalresurser. I motion Ju224 förordas en successiv förstärkning av
personalresurserna i Helsingborg med motivering bl.a. att Helsingborg har
ett utsatt läge vad gäller trafikövervakning och gränskontroll. Liknande
synpunkter framförs i motion Ju245, i vilken uttalas att polisen i Kungsbacka
är katastrofalt underbemannad. Med utgångspunkt i att det föreligger brist
på polispersonal i Kalmar (för bl.a. sjöpolisverksamhet) görs i motion
Ju222 uttalanden om att det behövs en allmän förstärkning av personalresurserna
inom polisväsendet. I motion Ju218 förordas att rikspolisstyrelsen får i
uppdrag att genomföra en rekryteringskampanj för att komma till rätta med
den svåra personalsituationen för polisen i Storstockholmsområdet.

Utskottet vill för sin del först konstatera att den brist på personal inom den
lokala polisorganisationen som ligger bakom önskemålen i de nu redovisade
motionerna främst har sin grund i det bekymmersamma personalläge som
råder för polisväsendet i dess helhet. Som framgått ovan har från regeringens
sida vidtagits ett antal åtgärder som enligt utskottets mening på såväl kort
som lång sikt är ägnade att leda till en bättre situation.

Vad gäller fördelningen av polismanstjänster vill utskottet också erinra om
att det är regeringen som för varje distrikt bestämmer antalet polismanstjänster
och beslutar om antalet enheter och om vissa befäls tjänster och
administrativa tjänster. I övrigt ankommer det i princip på den lokala
polisstyrelsen att bestämma hur tjänsterna skall fördelas på enheterna. Det
finns således möjligheter för polismyndigheterna att - inom ramen för givna
riktlinjer - anpassa verksamheten till de lokala behov som föreligger.

Frågan om polisens resurser för flygplatskontroll berörs i budgetpropositionen
(s. 137). Civilministern konstaterar att dessa är hårt ansträngda, men
att det för närvarande inte finns utrymme att i någon nämnvärd mån tillföra
ytterligare resurser. Vidare förklarar civilministern att han avser att få till
stånd en undersökning av vilka alternativa möjligheter som finns att
tillgodose dessa resursbehov och att detta arbete bör bedrivas med sikte på
ett resultat under nästa budgetår. I sammanhanget vill utskottet också - i
likhet med civilministern nyligen (snabbprotokoll från riksdagsdebatterna
1988/89:53 s. 13 f) - erinra om att de lönemedel som, enligt vad som tidigare
nämnts, får tas i anspråk för förstärkningar på det administrativa området
bör - i rådande läge - kunna användas även när det gäller att förstärka
polisens flygplatskontroll.

Beträffande behovet av åtgärder för att komma till rätta med det särskilt
bekymmersamma personalläget för polisen i Stockholmsområdet kan utskottet
först konstatera att regeringen uppenbarligen är väl medveten om den

1988/89: JuU15

situation som råder. Som framgått ovan har regeringen föreslagit medel
avsedda för rekryteringsbefrämjande åtgärder och härutöver även för andra
ändamål som är ägnade att redan på kort sikt förbättra arbetsmiljön för inte
minst Stockholmspolisen. I likhet med förra året vill utskottet dock framhålla
att det bör ankomma på rikspolisstyrelsen att göra ytterligare ansträngningar
för att komma till rätta med situationen inom hela Stockholms län. Här kan
nämnas att rikspolisstyrelsen och länspolismästaren i Stockholm i dagarna
företagit åtgärder i syfte att få till stånd en bättre personalsituation i
Stockholmsområdet. Bl.a. förordas att intagningen till polishögskolan bör
öka för att möjliggöra ett större antal polisaspiranter från Stockholmsområdet.
På kort sikt skall läget förbättras med bl.a. ersättning till sådana
polismän i Stockholm som avstår från att ta ut semester under sommarmånaderna.
Frivillig kommendering till Stockholm av polismän från andra
polismyndigheter kommer att begäras, och vidare skall övervägas om
polisaspiranter som slutar sin utbildning vid polishögskolan bör tjänstgöra en
viss tid i Stockholm innan de placeras ut i andra polisdistrikt. Ett sådant
system tillämpades för ett antal år sedan.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till nu behandlade
yrkanden i motionerna Ju201 (yrkande 2), Ju209 (delvis), Ju218 (yrkande 1),
Ju222, Ju224, Ju236 (yrkande 1) och Ju245.

Utrustning m.m. för polisväsendet
Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 5 (s. 139 och 140) föreslagit riksdagen att till
Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 210 858 000 kr.

Motion

1988/89:Ju822 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen under civildepartementets anslag E 5 Utrustning m.m. för
polisväsendet anslår 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsberäkning innebär en ökning av anslaget med
50 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. I förslag om tilläggsbudget II
har - som nämnts tidigare - föreslagits medelstillskott för innevarande
budgetår som för utrustning m.m. till polisväsendet uppgår till mer än 40
milj. kr.

I motionen föreslås - med motivering att regeringens förslag inte är
tillräckligt - en ytterligare höjning av anslaget med 5 milj. kr.

Enligt utskottets mening får syftet med motionsyrkandet anses bli väl
tillgodosett med det sammanlagda tillskott av medel för utrustning m.m. till
polisen som regeringens förslag innebär. Utskottet avstyrker bifall till det nu
behandlade yrkandet i motion Ju822 (yrkande 2).

1988/89: JuU15

Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1988/89:JuU15

Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 6 (s. 140 och 141) föreslagit riksdagen att till
Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 130 197 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg

Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 7 (s. 141 och 142) föreslagit riksdagen att till
Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Diverse utgifter

Regeringsförslag

Regeringen har under punkt E 8 (s. 142 och 143) föreslagit riksdagen att till
Diverse utgifter för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på
6 360 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande polishus i Uddevalla

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju204 och 1988/89:Ju205,

2. beträffande polishus i Gällivare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju208,

3. beträffande polishus i Södertälje och Handen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju218 i denna del (yrkande 2),

4. beträffande polishus i Vetlanda

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju223,

5. beträffande polishus i Malmö

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju240,

6. beträffande polishus i Halmstad

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju246,

7. beträffande lokalförsörjningen för polisväsendet

att riksdagen lämnar utan erinran vad civilministern anfört om
lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.,

8. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ju808 i denna del
(yrkande 22) och med bifall till regeringens förslag till Rikspolisstyrelsen
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 604 996 000
kr.,

9. beträffande antagningen av polisaspiranter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju805 i denna del (yrkande
4), 1988/89:Ju807 i denna del (yrkande 2), 1988/89:Ju808 i denna del
(yrkande 21), 1988/89:Ju810 i denna del (yrkande 3) och 1988/
89:Ju822 i denna del (yrkande 1),

10. beträffande anslag till statens kriminaltekniska laboratorium,
m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: Ju247,1988/89:Ju822
i denna del (yrkande 3) och 1988/89: So508 samt med bifall till
regeringens förslag till Statens kriminaltekniska laboratorium för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 26 035 000 kr.,

11. beträffande anslag till lokala polisorganisationen, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ju225 i denna del
(yrkande 1), 1988/89:Ju241 i denna del (yrkande 2), 1988/89:Ju805 i
denna del (yrkandena 2 och 3), 1988/89: Ju808 i denna del (yrkande 23)
och 1988/89:Ju810 i denna del (yrkandena 1 och 2) samt med bifall till
regeringens förslag till Lokala polisorganisationen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 591 684 000 kr.,

12. beträffande riktlinjer för resursanvändningen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju239,1988/89:Ju243 i denna
del (yrkande 2), 1988/89:Ju249, 1988/89:Ju808 i denna del (yrkande
13), 1988/89:Ju820 i denna del (yrkande 3) och 1988/89:Ju821 i denna
del (yrkande 4),

13. beträffande kvarterspoliser m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ju212, 1988/
89:Ju216 i denna del (yrkandena 1 och 2), 1988/89:Ju808 i denna del
(yrkandena 25 och 26) och 1988/89:Ju821 i denna del (yrkande 7) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om betydelsen
av att kvarterspolisverksamheten ägnas ökad uppmärksamhet i
polisutbildningen,

14. beträffande ortstillägg

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju201 i denna del (yrkande

1), 1988/89:Ju209 i denna del (delvis) och 1988/89:Ju236 i denna del
(yrkande 2),

15. beträffande lokala polisfrågor i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ju201 i denna del (yrkande

2), 1988/89:Ju209 i denna del (delvis), 1988/89:Ju218 i denna del
(yrkande 1), 1988/89:Ju222,1988/89:Ju224,1988/89:Ju236 i denna del
(yrkande 1) och 1988/89:Ju245,

1988/89: JuU15

16. beträffande anslag till utrustning m.m. för polisväsendet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 2) och
med bifall till regeringens förslag till Utrustning m. m. för polisväsendet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
210 858 000 kr.,

17. beträffande anslag till underhåll och drift av motorfordon m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Underhåll och drift
av motorfordon m. m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 130 197 000 kr.,

18. beträffande anslag till gemensam kontorsdrift m.m. inom
kvarteret Kronoberg

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Gemensam
kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

19. beträffande anslag till diverse utgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Diverse utgifter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 6 360 000 kr.

Stockholm den 21 mars 1989
På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c),
Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn
Ericson (s), Anders Andersson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c),
Berith Eriksson (vpk), Sigrid Bolkéus (s), Göran Ericsson (m) och Inger
Schörling (mp).

Reservationer

1. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 8)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Nu
redovisade” och slutar på s. 6 med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Nu redovisade förslag och åtgärder från regeringens sida är visserligen
ägnade att kunna bidra till en bättre utveckling när det gäller personalläget
inom polisen, men de är enligt utskottets mening otillräckliga. Situationen är
nu så allvarlig att ytterligare åtgärder krävs. För detta ändamål bör nu
ifrågavarande anslag - med bifall till yrkandet härom i motion Ju808 -tillföras ytterligare 10 milj. kr. att användas för rekryteringsbefrämjande
åtgärder.

1988/89:JuU15

dets att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju808 i denna del
(yrkande 22) och regeringens förslag till Rikspolisstyrelsen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 614 996 000 kr.

2. Antagningen av polisaspiranter (mom. 9)

Karin Ahrland (fp), Jerry Martinger (m), Anders Andersson (m), Lars
Sundin (fp) och Göran Ericsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”Ju822 (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

I några motioner föreslås att riksdagen skall uttala sig till förmån för att det
också under budgetåren efter budgetåret 1989/90 är nödvändigt att öka
antalet polisaspiranter. Som nämnts ovan tar det ett antal år innan en ökad
intagning till polishögskolan kan påverka personalsituationen. Med hänsyn
härtill och till det allvarliga personalläge som för närvarande råder inom
polisen finns det enligt utskottets mening anledning för riksdagen att redan
nu ta ställning för en fortsatt ökning av antalet polisaspiranter. Detta innebär
att regeringen nu måste planera inte bara för en fortsatt ökad intagning av
aspiranter utan också för att det vid polishögskolan finns tillräcklig kapacitet
och resurser för att utbilda ett större antal än de 600 som föreslagits för nästa
budgetår. Här kan nämnas att även rikspolischefen och länspolismästaren i
Stockholm nyligen föreslagit en ökad intagning till polishögskolan som en
åtgärd att komma till rätta med det särskilt besvärliga personalläget i
Stockholmsområdet. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
Ju805, Ju807, Ju810 och Ju822 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Detta tillgodoser också i viss mån syftet bakom nu
aktuellt yrkande i motion Ju808.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande antagningen av polisaspiranter

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ju805 i denna del
(yrkande 4), 1988/89:Ju807 i denna del (yrkande 2), 1988/89:Ju808 i
denna del (yrkande 21), 1988/89:Ju810 i denna del (yrkande 3) och
1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 1) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om behovet av en fortsatt ökad
intagning av aspiranter till polishögskolan.

3. Antagningen av polisaspiranter (morn. 9)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”Ju822 (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

1988/89JuU15

härtill och till det allvarliga personalläge som för närvarande råder inom
polisen finns det enligt utskottets mening anledning för riksdagen att redan
nu ta ställning för en fortsatt ökning av antalet polisaspiranter. Detta innebär
att regeringen nu måste planera inte bara för en fortsatt ökad intagning av
aspiranter utan också för att det vid polishögskolan finns tillräcklig kapacitet
och resurser för att utbilda ett större antal än de 600 som föreslagits för nästa
budgetår. I samband därmed bör utredas om det är möjligt att utlokalisera
delar av verksamheten vid polishögskolan till andra delar av landet. Här kan
nämnas att även rikspolischefen och länspolismästaren i Stockholm nyligen
föreslagit en ökad intagning till polishögskolan som en åtgärd att komma till
rätta med det särskilt besvärliga personalläget i Stockholmsområdet. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motion Ju808 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Detta tillgodoser också i viss mån syftet
bakom motionerna Ju805, Ju807, Ju810 och Ju822.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande antagningen av polisaspiranter

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Ju805 i denna del
(yrkande 4), 1988/89:Ju807 i denna del (yrkande 2), 1988/89:Ju808 i
denna del (yrkande 21), 1988/89:Ju810 i denna del (yrkande 3) och
1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 1) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om behovet av en fortsatt ökad
intagning av aspiranter till polishögskolan.

4. Anslag till statens kriminaltekniska laboratorium m.m.
(mom. 10)

Karin Ahrland och Lars Sundin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”och So508” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Ju822 och So508 att användningen
av DNA-teknik är ett värdefullt inslag i det kriminaltekniska arbetet
vid laboratoriet och att det är viktigt att denna teknik kan vidareutvecklas
och kunskapen i ämnet inom laboratoriet ökas. Även om det för närvarande
pågår överväganden om den framtida organisationen av bl.a. den verksamhet
som bedrivs vid kriminaltekniska laboratoriet anser utskottet - i likhet
med rikspolisstyrelsen - att laboratoriet bör tillföras medel för två tjänster
som biolog. Utskottet ställer sig således bakom yrkandet i motion Ju822 om
att statens kriminaltekniska laboratorium skall anvisas ytterligare 361 000 kr.
för utveckling av bl.a. DNA-tekniken vid laboratoriet. Detta tillgodoser
också i viss mån yrkandena i motionerna Ju247 och So508.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslag till statens kriminaltekniska laboratorium,
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ju822 i denna del
(yrkande 3) samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1988/89:Ju247 och 1988/89:So508 till Statens kriminaltekniska
laboratorium för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
26 396 000 kr.

1988/89: JuU15

5. Anslag till lokala polisorganisationen, m.m. (mom. 11)

1988/89:JuU15

Jerry Martinger, Anders Andersson och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Regeringens
åtgärd” och slutar med ”(yrkandena 1 och 2)” bort ha följande lydelse:
Regeringens åtgärd att tillfälligt ställa medel till förfogande för vissa
administrativa förstärkningar ökar i någon utsträckning polismyndigheternas
möjligheter att åt annan personal anförtro uppgifter som inte kräver den
särskilda kompetens som följer med polisutbildningen. Åtgärden är emellertid
inte tillräcklig för att verksamheten vid polisen varaktigt skall kunna
bedrivas effektivare och därmed bidra till att det besvärliga personalläget
förbättras. Utskottet tillstyrker därför nu ifrågavarande yrkanden i motionerna
Ju225 (yrkande 1), Ju241 (yrkande 2), Ju805 (yrkandena 2 och 3) samt
Ju810 (yrkandena 1 och 2) om medel för ytterligare 600 tjänster för
administrativ personal. Därmed tillgodoses också syftet med yrkandet i
motion Ju808 (yrkande 23).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till lokala polisorganisationen, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Ju225 i denna del
(yrkande 1), 1988/89:Ju241 i denna del (yrkande 2), 1988/89:Ju805 i
denna del (yrkandena 2 och 3), 1988/89: Ju808 i denna del (yrkande 23)
och 1988/89: Ju810 i denna del (yrkandena 1 och 2) samt med anledning
av regeringens förslag till Lokala polisorganisationen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag om 5 691 684 000 kr.

6. Anslag till lokala polisorganisationen, m.m. (mom. 11)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Regeringens
åtgärd” och slutar med ”(yrkandena 1 och 2)” bort ha följande lydelse:
Regeringens åtgärd att ställa medel till förfogande för administrativa
förstärkningar ökar i och för sig polismyndigheternas möjligheter att åt
annan personal anförtro uppgifter som inte kräver den särskilda kompetens
som följer med polisutbildningen. Åtgärden är emellertid inte tillräcklig för
att verksamheten vid polisen skall kunna bedrivas effektivare och därmed
bidra till att det besvärliga personalläget förbättras. Ytterligare åtgärder
måste alltså enligt utskottets mening till för att frigöra polisiär personal från
uppgifter av administrativ natur. Nya administrativa tjänster bör tillskapas
och bibehållas även på lång sikt. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
med anledning av motion Ju808 (yrkande 23) som sin mening ge regeringen
till känna. Detta tillgodoser också i viss mån yrkandena i motionerna Ju225
(yrkande 1), Ju241 (yrkande 2), Ju805 (yrkandena 2 och 3) samt Ju810
(yrkandena 1 och 2).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till lokala polisorganisationen, m.m.
att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag till Lokala polisorganisationen
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag om
5 591 684 000 kr.,
dels med anledning av motionerna 1988/89:Ju225 i denna del
(yrkande 1), 1988/89:Ju241 i denna del (yrkande 2), 1988/89:Ju805 i
denna del (yrkandena 2 och 3), 1988/89:Ju808idennadel (yrkande 23)
samt 1988/89:Ju810 i denna del (yrkandena 1 och 2) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för att
frigöra polispersonal från administrativa uppgifter.

7. Anslag till utrustning m.m. för polisväsendet (mom. 16)

Karin Ahrland och Lars Sundin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”Ju822 (yrkande 2)” bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär ett betydande tillskott av medel för utrustning
inom polisväsendet. Med hänsyn till den nuvarande utrustningsstandarden
på olika håll inom polisen är tillskottet emellertid enligt utskottets mening
inte tillräckligt. I enlighet med vad som föreslås i motion Ju822 (yrkande 2)
anser utskottet därför att anslaget bör tillföras ytterligare 5 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande anslag till utrustning m.m. för polisväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ju822 i denna del (yrkande

2) och med anledning av regeringens förslag till Utrustning m.m. för
polisväsendet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
215 858 000 kr.

1988/89: JuU15

88472, Stockholm 1989