Justitieutskottets betänkande

1988/89:JuU14

1988/89

JuU14

ANDRA HUVUDTITELN

Åklagarväsendet

Riksåklagaren

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 till Riksåklagaren anvisa ett
ramanslag på 16 465 000 kr. (punkt C 1, s. 46 och 47).

Motion

1988/89:Ju813 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
förbättra förhållandena på åklagarbanan.

Utskottet

Medelsberäkningen m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion Ju813 begärs en utredning om förhållandena på åklagarbanan.

Utskottet delar motionärens oro inför svårigheterna att rekrytera tillräckligt
kvalificerade åklagaraspiranter och inför det ökande antalet avhopp från
åklagarbanan. Problemen är uppenbarligen av samma art som när det gäller
rekryteringen till och avhoppen från domarbanan, ämnen som utskottet
behandlat flera gånger under senare år (se t.ex. JuU 1986/87:25 s. 3 f), och
olika insatser är erforderliga. Utöver sådana åtgärder som det ankommer på
arbetsmarknadens parter att besluta om kan det t.ex. bli fråga om att göra
arbetsuppgifterna mer attraktiva genom att överföra rutinbetonade göromål
från åklagarna till kanslipersonal. Andra viktiga områden är grundutbildningens
uppläggning och innehåll och vidareutbildningen av åklagare. Också
tillgången till modern teknik i det dagliga arbetet har givetvis betydelse.

Arbete i den riktning som här skisserats pågår inom riksåklagarens kansli,
delvis som en följd av ett uppdrag från regeringen med anledning av 1

1 Riksdagen 1988/89. 7sami Nr 14

åklagarkommitténs betänkande (SOU 1986:26) Åklagarväsendets lokala
organisation m.m. Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen riksdagen
att anslå medel till en särskild rekryteringsansvarig befattningshavare
med placering vid riksåklagarens kansli för att komma till rätta med
rekryteringssvårigheterna. Justitieministern anmäler i propositionen också
sin avsikt att inom kort ta upp en motsvarande diskussion för åklagarväsendets
del som den för domstolsväsendet när det gäller det framtidsinriktade
arbetet - utskottet hänvisar här till den redogörelse som finns i avsnittet om
Allmänna domstolarna. Regeringen har således redan uppmärksammat de
problem som aktualiseras i motionen och några åtgärder från riksdagens sida
erfordras inte. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju813.

Åklagarmyndigheterna

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 till Åklagarmyndigheterna
anvisa ett ramanslag på 364 238 000 kr. (punkt C 2, s. 47-49).

Motionerna

1988/89:Ju203 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöutbildning
för polis och åklagare.

1988/89:Ju301 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsåklagare för
miljöbrott.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo797.

1988/89:Ju302 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen tiil känna vad i motionen
anförts om utbildning i miljörätt för polis och åklagare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av en särskild
statsåklagare för miljömål.

Motiveringarna återfinns i motion 1988/89:Jo863.

1988/89:Ju303 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökad
utbildning av åklagare för att komma till rätta med arbetsmiljöbrott.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A282.

1988/89: JuU 14

Utskottet

1988/89: JuU14

Medelsberäkningen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Vissa utbildningsfrågor m. m.

I flera motioner tas upp frågor som rör åtgärder mot miljöbrott. Sålunda
framförs i motionerna Ju203 och Ju302 önskemål om bättre utbildning
beträffande miljöbrott för polis och åklagare och i motionerna Ju301 och
Ju302 krävs en särskild statsåklagare för miljömål.

Utskottet behandlade förra året frågor om åklagarorganisationen och
utbildning för miljömål (se JuU 1987/88:28 s. 6). Som framgår av vad
utskottet då uttalade finns kompetens för miljömålen inom regionåklagarorganisationen.
Under innevarande budgetår har åtgärder vidtagits för att höja
denna kompetens. Bl.a. får ett trettiotal åklagare miljöutbildning. Utbildningen
sker i samarbete med naturvårdsverket. I utbildningen deltar också
ett fyrtiotal polismän. Från rikspolisstyrelsens sida har nu framförts att något
kvarstående utbildningsbehov knappast föreligger. (Överträdelser av miljöskyddslagarna
utreds vanligen av länsstyrelsernas naturvårdsenheter och
lottas därefter på de särskilda utredarna av ekonomisk brottslighet hos
polisen.)

Utskottet vill i detta sammanhang nämna att det inom regeringskansliet
påbörjats en översyn av lagstiftningen på miljöområdet och av brottsbalkens
regler om miljöbrott. Syftet är bl.a. att få till stånd en bättre samordning
mellan olika lagar.

I fråga om en särskild statsåklagare för miljömål kan utskottet lika litet nu
som förra året förorda att miljökunskaperna koncentreras till en särskild
miljöåklagare. Utskottet anser det lämpligare att såsom redan sker förstärka
den kompetens som finns hos regionåklagarmyndigheterna. Motionerna
Ju301 och Ju302 i här behandlade delar avstyrks.

När det sedan gäller motionsfrågorna om miljöutbildning anser utskottet i
likhet med motionärerna att dessa är viktiga och inte får eftersättas. Goda
kunskaper hos polis och åklagare är givetvis en förutsättning för ett effektivt
beivrande av miljöbrottsligheten. Betydande utbildningsinsatser har redan
gjorts och satsningen på utbildning kommer att fortsätta, särskilt inom
åklagarverksamheten. Något sådant tillkännagivande som motionärerna
önskar behövs därför inte. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju203
och Ju302 i här behandlade delar.

I motion Ju303 tas en annan utbildningsfråga upp. Där begärs ökad
utbildning för åklagare för att komma till rätta med arbetsmiljöbrott.

Utskottet vill här nämna att det inom riksåklagarens kansli pågår en
översyn av grundutbildningen för åklagare. Översynen tar bl.a. sikte på
sådana frågor som aktualiseras i motionen. Därför saknas det anledning för
riksdagen att göra något sådant uttalande som begärs. Utskottet avstyrker
bifall till motion Ju303.

Det kan tilläggas att arbetsolycksutredningen i betänkandet (SOU 1988:3)
Arbetsolycka - ”olycka” eller arbetsmiljöbrott? föreslagit att en särskild

1* Riksdagen 1988189.7sami. Nr 14

Rättelse: S. 12 rad 1, 2 Text utgår: ersattes Samtidigt Rad 4 utgår: de organen

S. 13 rad 28 tillkommer: m.m.

straffbestämmelse med brottsrubriceringen arbetsmiljöbrott införs i brottsbalken.
Enligt förslaget skall det nya stadgandet tillämpas vid vållande av
olyckor i arbete i stället för de bestämmelser om bl.a. ansvar för vållande till
kroppsskada och vållande till annans död i 3 kap. brottsbalken som nu
tillämpas i sådana situationer. Förslaget övervägs för närvarande i regeringskansliet.

Domstolsväsendet

Domstolsverket

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 till Domstolsverket anvisa ett
ramanslag på 51 433 000 kr. (punkt D 1, s. 53-55).

Utskottet

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag till medelsanvisning.
Allmänna domstolarna m.m.

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 till Allmänna domstolarna
m.m. anvisa ett ramanslag på 1 254 357 000 kr. (punkt D 2, s. 55-60).

Motionerna

1988/89:Ju241 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen till allmänna domstolarna m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett ramanslag av 1 261 657 000 kronor.

1988/89:Ju408 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att nämndemän
får full ersättning för inkomstbortfall i samband med att de fullgör sina
uppdrag.

1988/89: Ju409 av Bengt Rosén och Bengt Harding Olson (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om handläggningstid för inregistrering av bouppteckning.

1988/89:Ju808 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
35. att riksdagen anslår 6 800 000 kronor utöver vad regeringen föreslagit
för Allmänna domstolarna, m.m. D 2,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika ersättning till nämndemän.

1988/89: JuU14

1988/89:Ju822 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen under Justitiedepartementets anslag D 2, Allmänna
domstolarna m.m. anslår6,8 milj. kr. utövervad regeringen har föreslagit för
att med 3,5 milj. kr. användas till personalförstärkningar, 0,8 milj. kr. till
ökad efterutbildning samt 2,5 milj. kr. till ADB-tekniska hjälpmedel vid de
allmänna domstolarna.

Utskottet

Hearing

I anslutning till behandlingen av regeringens förslag till medelsanvisning
under anslagen till de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna
har utskottet hållit en hearing med företrädare för justitiedepartementet,
domstolsverket, hovrätterna och kammarrätterna.

Arbetsläget m.m.

Beträffande målutvecklingen i de allmänna domstolarna under år 1988 kan
nämnas följande.

Vid tingsrätterna har antalet inkomna tvistemål (exkl. gemensamma
ansökningar om äktenskapsskillnad) minskat med nära 16 %. Antalet
inkomna brottmål har ökat med drygt 5 %. Antalet balanserade (vid
årsskiftet ännu ej avgjorda) mål är i stort sett oförändrat.

För hovrätternas del kan en fortsatt ökning av antalet inkomna mål
noteras. Det totala antalet inkomna mål har således ökat med 7,5 % medan
ökningen av antalet avgjorda mål stannat vid 5 %. Detta har medfört en
ökning av balansen med 17 % trots att ett större antal mål avgjorts under året
jämfört med föregående år. Av domstolsverkets preliminära statistik framgår
också att ökningen främst är att hänföra till kategorin övriga mål men att
även antalet brottmål ökat något.

Arbetsläget i högsta domstolen är i stort sett oförändrat jämfört med
föregående år.

Utskottet vill anmärka att huvuddelen av den nyss redovisade minskningen
av antalet tvistemål i tingsrätterna kan hänföras till den nya ordningen för
handläggningen av konkurser och ansökningar om boskillnad. Minskningen
motsvaras alltså inte av någon motsvarande nedgång i arbetsbördan i
tingsrätterna.

Arbetsläget i domstolarna har således inte förbättrats under det senaste
året, och särskilt den kraftiga balansökningen i hovrätterna ger, enligt
utskottets mening, anledning till oro.

För närvarande pågår inom justitiedepartementet en omfattande översyn
av domstolarnas verksamhet och organisation. Översynen omfattar sålunda
inte endast de allmänna domstolarna utan även de allmänna förvaltningsdomstolarna
och försäkringsdomstolarna. Översynen har riktats in på två
frågeställningar. De gäller dels vilka uppgifter som bör ankomma på
domstolsväsendet och vilka som kan läggas på andra samhällsorgan, dels hur
uppgifterna bör vara fördelade inom domstolsväsendet. En grundtanke är att

1988/89:JuU 14

domarpersonalens arbete skall renodlas. Som underlag för arbetet ligger en
inom justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds 1989:2) Domstolarna
i framtiden - en idéskiss, betänkandet (SOU 1988:53) Domarbanan -utbildning och meritvärdering och domstolsverkets rapport (1988:5) Försäkringsdomstolar
och allmänna förvaltningsdomstolar, vilka för närvarande
remissbehandlas. Departementschefens avsikt är, som hon anger i budgetpropositionen
(s. 8), att under hösten lägga fram en särskild domstolsproposition
där förslag om det fortsatta reformarbetet presenteras för riksdagen.

Medelsberäkningen

Regeringen föreslår ett anslag till de allmänna domstolarna på 1 254 357 000
kr.

I motion Ju241 yrkas att anslaget skall tillföras 7,3 milj. kr. och i
motionerna Ju808 och Ju822 yrkas att anslaget skall tillföras 6,8 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

Regeringens förslag till medelsberäkning innebär att de allmänna domstolarna
undantas från tillämpning av huvudförslaget om besparing för den
kommande treårsperioden och att de för nästkommande budgetår tillförs en
förstärkning på 10,2 milj. kr. för personal, utbildning och ADB. Även för de
två därefter följande budgetåren aviseras en viss ökning av anslaget.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till medelsberäkning innebär
att konsekvenserna av beslutet om en utgiftsram för lönekostnadsökningar
för budgetåret 1988/89 (prop. 1987/88:100, bil. 1, s. 52) inte har tillåtits slå
igenom i domstolsverksamheten. Härtill kommer att regeringen i oktober
1988 tillförde extra medel för personalförstärkning vid särskilt arbetsbelastade
domstolar. I årets budgetproposition föreslås också en betydande satsning
på ADB. Vad här nämnts, i förening med den ökade personalutbildning som
möjliggörs genom regeringens förslag, medför enligt utskottets bedömning
en viss förstärkning av de allmänna domstolarna.

Regeringens förslag till medelsanvisning får enligt utskottets uppfattning
godtas. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom kraven i motionerna Ju241,
Ju808 och Ju822 på högre anslag till de allmänna domstolarna.

Utskottets ställningstagande innebär emellertid inte att utskottet inte delar
den oro för konsekvenserna på sikt av arbetsläget vid domstolarna som
kommer till uttryck i motionerna.

Utskottet vill därför såsom skett tidigare år erinra om att domstolarna
själva knappast har någon möjlighet att påverka verksamhetens omfattning
och att resursbehovet huvudsakligen avgörs av måltillströmningen och
målstrukturen. Det finns också anledning att på nytt understryka att
rättssäkerhetskraven sätter en gräns för möjligheterna att göra rationaliseringar
inom domstolsväsendet. Vikten av att den dömande och rättsvårdande
verksamheten behålls på en kvalitativt hög nivå kan enligt utskottets mening
inte nog betonas. Det handlar här i själva verket om allmänhetens tilltro till
rättsväsendet och därmed till statsförvaltningens funktion i stort. Av
betydelse i sammanhanget är också svårigheterna att rekrytera och behålla
dugliga krafter på domarbanan. Av det anförda följer att anslagsutvecklingen
på sikt måste följas mycket noga av statsmakterna. Utskottet vill i detta

1988/89: JuU14

sammanhang erinra om möjligheten för regeringen att begära ytterligare
medelsanvisning om det skulle bedömas nödvändigt. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen ge regeringen till känna.

Ersättningen till nämndemän

Ersättningen till nämndemän regleras i förordningen (1982:814) om ersättning
till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet
m.m. Enligt förordningen utgår till nämndemän av allmänna medel arvode,
reseersättning och traktamente.

För närvarande betalas ett enhetligt grundarvode på 260 kr. om dagen.
Härtill kommer ett individuellt bestämt tilläggsbelopp till de nämndemän
som på grund av tjänstgöringen som nämndeman får vidkännas löneavdrag
eller annan inkomstförlust som överstiger grundarvodet. Tilläggsbeloppet är
maximerat till 340 kr. om dagen. I budgetpropositionen (s. 60) aviseras en
höjning av arvodet till sammanlagt högst 650 kr. om dagen. Härav skall
grundarvodet utgöra 300 kr. och tilläggsbeloppet högst 350 kr.

I motion Ju408 begärs att nämndeman skall få full ersättning för
inkomstbortfall. Motionären menar att det annars finns risk för bristande
representativitet i nämndemannakåren.

På den principiella grunden att lika arbete skall ersättas lika yrkas i motion
Ju808 att ersättning för nämndemannauppdraget skall utgå, lika för alla,
oberoende av en eventuell inkomstförlust vid uppdragets fullgörande.

Den nuvarande ersättningsordningen med grundarvode och tilläggsbelopp
infördes år 1985 (se JuU 1984/85:25, s. 8 ff). Bakgrunden var att utskottet i
många år ansett det nödvändigt att få till stånd en mer allsidig sammansättning
av nämndemannakåren och i detta syfte framhållit att en höjning av
arvodena måste ske. Utskottet tog i 1985 års ärende ställning i fråga om flera
olika förslag till arvoderingssystem. I fråga om valet mellan en generell
höjning av arvodesnivån och systemet med kompensation för inkomstbortfall
uttalade utskottet bl.a. att ett generellt ersättningsbelopp som någorlunda
väl skulle motsvara det inkomstbortfall som drabbade en privatanställd
yrkesarbetare av statsfinansiella skäl var helt uteslutet. Utskottet ansåg det
vara att föredra att utnyttja de begränsade ekonomiska resurserna för att
kompensera den som lider inkomstförlust på grund av nämndemannauppdraget
framför att göra en generell höjning av arvodet och förordade alltså
det arvoderingssystem som kom att införas.

När det först gäller yrkandet i motion Ju408 vill utskottet erinra om
förtroendeuppdragsutredningens delbetänkande (Ds 1988:46) Pengar är inte
allt men .... I betänkandet föreslås att det skall bli en kommunal skyldighet
att ersätta de förtroendevaldas inkomstförluster fullt ut i vanliga inkomstlägen.
Ett tak för kommunernas rätt att ersätta inkomstförlust föreslås också.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Med hänsyn till de överväganden som således pågår avstyrker utskottet
bifall till motion Ju408 i här behandlad del.

När det sedan gäller yrkandet i motion Ju808 anser utskottet som tidigare
(se JuU 1985/86:23 s. 6 och JuU 1987/88:29 s. 5) att en allsidig rekrytering av
nämndemän bättre främjas av ersättning för en konstaterad inkomstförlust

1988/89 JuU 14

än av en lägre generell ersättning, lika för alla. Utskottet avstyrker bifall till
det här aktuella yrkandet i motion Ju808.

Registrering av bouppteckning

Bouppteckning som förrättas efter dödsfall är en förteckning över den
avlidnes tillgångar och skulder. Den innehåller också uppgift om arvingar
och andra dödsbodelägare. Bouppteckning skall enligt 20 kap. 1 § ärvdabalken
förrättas inom tre månader från dödsfallet. Enligt 8 § skall bouppteckningen
inom en månad efter upprättandet ges in till rätten i den ort där den
döde hade att svara i tvistemål. Bouppteckningen registreras av tingsrätten i
det s.k. bouppteckningsprotokollet. I samband därmed sker skattläggning av
den egendom som finns upptagen i bouppteckningen. Därefter återsänds
bouppteckningen till ingivaren. Bouppteckningen är ofta den enda handling
med vilken dödsbodelägarna kan styrka sin behörighet att företräda dödsboet.

I motion Ju409 begärs åtgärder för att påskynda registreringen av
bouppteckningar. Motionärerna hänvisar till att handläggningstiden vid vissa
tingsrätter kan vara så lång som sex månader, och de begär att ”normalbouppteckningar”
skall registreras inom en månad från det de ingivits till
tingsrätten.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de långa handläggningstider
som otvivelaktigt förekommer kan vålla betydande olägenheter. Dödsbodelägarna
kan orsakas besvär på grund av svårigheter att styrka sin behörighet i
olika sammanhang och tidsutdräkten kan som motionärerna påpekar också
medföra kostnader för dödsboet, t.ex. genom att en fastighetsförsäljning
måste uppskjutas. Också staten gör ekonomiska förluster genom att
inbetalningen av arvsskatten senareläggs vilket i sin tur medför ränteförluster.
I linje med vad justitieombudsmannen också uttalar (se beslut 1463-1988) är det med hänsyn främst till de syften som bouppteckningen tjänar
minst sagt otillfredsställande med så långa handläggningstider. (I ärendet var
det fråga om en handläggningstid på fem månader.)

Justitieministern uppmärksammar i budgetpropositionen (s. 57) de långa
handläggningstiderna, och hon instämmer i justitieombudsmannens nyssnämnda
uppfattning. Hon anser det angeläget att man vid de enskilda
tingsrätterna undersöker vilka möjligheter att förkorta väntetiderna som kan
finnas, t.ex. genom omdisponeringar och temporära punktinsatser.

Det kan här också nämnas att det inom domstolsverket pågår ett projekt
Kortare väntetider i tingsrätterna m. m. Syftet är att inom nuvarande resurser
ge domstolarna ökade förutsättningar att klara av de krav som ställs på dem
främst från den rättssökande allmänheten. Projektet beräknas vara avslutat
före sommaren 1989. Vidare har arvs- och gåvoskattekommittén i sitt
slutbetänkande (SOU 1987:62) Ny arvs- och gåvoskattelag pekat på att en
rad fördelar skulle uppnås om handläggningen av bouppteckningsärenden
överflyttades till skatteförvaltningen och förvaltningsdomstolarna (s. 304 f).
Liknande tankegångar finns i promemorian Domstolarna i framtiden.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår bör enligt utskottets
mening försök göras att korta ned väntetiderna genom sådana åtgärder som
enligt vad nyss sagts förordas av justitieministern. Med hänvisning till det
sagda avstyrker utskottet bifall till motion Ju409.

1988/89:JuU14

De allmänna förvaltningsdomstolarna

1988/89: JuU14

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 till Allmänna förvaltningsdomstolarna
anvisa ett ramanslag på 388 887 000 kr. (punkt D 3, s. 60-63).

Motionerna

1988/89:Ju405 av Ingbritt Irhammar och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om snabbare handläggning
och beslut vid skattskyldigs besvär över taxering.

1988/89:Ju806 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande behandlingen av besvär över taxering.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sk802.

1988/89:Ju822 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen under Justitiedepartementets anslag D 3, Allmänna
förvaltningsdomstolarna, anslår 1,6 milj. kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.

Utskottet

Arbetsläget

Beträffande målutvecklingen i de allmänna förvaltningsdomstolarna under
år 1988 kan nämnas följande.

Vid länsrätterna har antalet inkomna skattemål minskat med 10 %. Den
genomsnittliga omloppstiden i skattemål har ökat från 20 till 21 månader.
Antalet inkomna körkortsmål har ökat med drygt 9 % och antalet övriga
mål, huvudsakligen mål enligt sociallagstiftningen, har ökat med drygt 4 %.
Endast ett fåtal fastighetstaxeringsmål har kommit in under året, och 1 % av
målbalansen utgörs av sådana mål. Sammantaget minskade såväl antalet till
länsrätterna inkomna mål som antalet där avgjorda mål. Den sammanlagda
målbalansen minskade med 10 %.

För kammarrätterna är arbetsläget i stort sett oförändrat. Situationen har
emellertid försämrats så till vida att antalet mål som är äldre än tre år ökat
från 300 vid utgången av år 1987 till 476 vid utgången av år 1988, en ökning
med 60 %. Försämringen gäller främst kammarrätten i Jönköping. Målavverkningstakten
har samtidigt ökat något vid denna kammarrätt medan den
minskat med 10-13 % vid de tre övriga kammarrätterna.

Antalet inkomna mål i regeringsrätten har minskat något samtidigt som
antalet avgjorda mål ökat. Detta har medfört en minskning av målbalansen
med 14 %.

Utskottet konstaterar att den minskning av det inkomna antalet skattemål
vid länsrätterna som noterades år 1987 fortsatte också förra året. Det är
emellertid, som justitieministern framhåller (s. 62), de enklare och minst

resurskrävande målen som försvunnit från länsrätterna. De kvarvarande
målen är därför genomsnittligt sett svårare än tidigare. Samtidigt kan det,
anser utskottet, inte uteslutas att en stor del av minskningen i antalet
inkomna mål förra året var tillfällig och har sin förklaring i den ändring av
besvärsordningen som nyligen gjorts och som bl.a. medfört att de överklagade
målen kommer in till länsrätten vid en senare tidpunkt än vad som tidigare
var fallet. Domstolsverket räknar sålunda med en viss ökad besvärsfrekvens i
skattemålen. Härtill kommer att omloppstiden för skattemålen trots minskningen
i antalet mål alltjämt ökar och nu är uppe i 21 månader. Avståndet är
långt till det av riksdagen fastlagda målet, en omloppstid på högst 12
månader. Enligt utskottets mening är den genomsnittliga väntetiden nu
oacceptabelt lång och en fortsatt ökning kan inte godtas.

Utskottet delar departementschefens bedömning att det inte finns några
tecken som tyder på att arbetsläget för länsrätterna skulle komma att
förbättras under de närmaste åren. Detta gäller särskilt som den under år
1988 inledda fastighetstaxeringen med all sannolikhet kommer att föranleda
ett mycket stort antal mål där. Också situationen i kammarrätterna ger enligt
utskottets uppfattning anledning till oro, inte minst därför att målavverkningstakten
sjunkit vid tre av de fyra kammarrätterna och balansen nu i
större utsträckning än tidigare består av mål som är äldre än tre år.
Sammantaget måste utskottet i likhet med departementschefen konstatera
att arbetsläget vid de allmänna förvaltningsdomstolarna är ansträngt.

Medelsberäkningen

Regeringen föreslår ett ramanslag till de allmänna förvaltningsdomstolarna
på 388 887 000 kr.

I motion Ju822 begärs med hänvisning till arbetsläget att ytterligare 1,6
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit skall tillföras anslaget.

Regeringens förslag till medelsanvisning innebär att de allmänna förvaltningsdomstolarna
undantagits från tillämpning av huvudförslaget om besparing,
och att anslaget nästkommande budgetår tillförs en förstärkning på 2,4
milj. kr. avseende personal, ADB och utbildning. Även för budgetåret
1990/91 aviseras en ökning av anslaget för en fortsatt satsning på ADB och
utbildning.

Regeringens förslag innebär vidare, som för de allmänna domstolarna, att
beslutet om en utgiftsram för löneökningar under budgetåret 1988/89 inte har
tillåtits slå igenom, och också förvaltningsdomstolarna tillfördes i oktober
1988 extra medel för personalförstärkningar vid särskilt arbetsbelastade
domstolar. Vidare innehåller regeringsförslaget betydelsefulla satsningar på
ADB och utbildning, som redan på kort sikt bör kunna medföra vissa
förbättringar i arbetsläget. Utskottet vill dock här, när det gäller medelsberäkningen
för slutet av planeringsperioden, understryka vikten av att
uppmärksamhet ägnas åt effekterna av fastighetstaxeringen på arbetsbördan
i domstolarna.

Utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning får godtas, och
utskottet avstyrker således bifall till motion Ju822 i denna del.

Utskottet delar emellertid den oro för konsekvenserna på sikt av

1988/89:JuU14

arbetsläget och anslagsutvecklingen som kommer till uttryck i motionen.

Utskottet vill därför som tidigare år slå fast att de uttalanden utskottet
gjort ovan beträffande de allmänna domstolarnas möjligheter att påverka
verksamheten och att effektivisera denna har giltighet även beträffande de
allmänna förvaltningsdomstolarna. Slutligen vill utskottet också här, med
hänvisning till vad som anförts beträffande anslaget till de allmänna
domstolarna, erinra om möjligheten för regeringen att lägga fram förslag om
ytterligare anslag om det skulle bedömas nödvändigt. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

Handläggningstiden i skattemål

I motionerna Ju405 och Ju806 krävs åtgärder för att få ned handläggningstiden
i skattemål. Härvidlag vill utskottet hänvisa till vad utskottet nyss anfört
under rubriken Arbetsläget. Härutöver vill utskottet tillägga att hela
domstolsorganisationen som tidigare framgått är under utredning. Beträffande
taxeringsförfarandet har riksdagen nyligen fattat principbeslut om en
ny ordning för taxering i första instans och om införande av skattenämnder
(prop. 1986/87:47, SkU 11, rskr. 95).

Mot den här angivna bakgrunden är utskottet för närvarande inte berett att
föreslå några sådana åtgärder som motionärerna efterlyser. Utskottet
avstyrker bifall till här behandlade yrkanden i motionerna Ju405 och Ju806.

Försäkringsdomstolarna

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 till Försäkringsdomstolarna
anvisa ett ramanslag på 60 658 000 kr. (punkt D 4, s. 63-65).

Motion

1988/89:Ju422 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för
snabbare och förbättrad handläggning för besked i arbetsskadefrågor.

Utskottet

Arbetsläget

Antalet inkomna mål i försäkringsrätterna har under år 1988 ökat med 72 %.
Också antalet avgjorda mål har ökat varför en endast obetydlig balansökning
skett.

I försäkringsöverdomstolen har antalet inkomna mål ökat med 17 %.
Samtidigt har avverkningstakten varit något högre än föregående år.
Resultatet är en liten minskning av antalet balanserade mål.

Bakom den stora ökningen av antalet till försäkringsrätterna inkomna mål
ligger sannolikt en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1988. Då

1988/89: JuU14

ändrades besvärsordningen så att socialförsäkringsnämnderna, till skillnad
från vad som gällde tidigare, inte skall ompröva sina egna beslut innan de
översänds till försäkringsrätten. (Däremot finns vissa möjligheter för nämnderna
att ompröva beslut som fattats av tjänstemän vid försäkringskassorna.)
I lagstiftningsärendet (prop. 1985/86:73, SfU12, rskr. 142) beräknades att
den nya besvärsordningen skulle medföra en ökad måltillströmning på
omkring 2 000 mål om året. Den prognosen har vida överträffats. Departementschefen
uttalar (s. 65) att hon anser att utvecklingen bör följas
ytterligare någon tid innan några bestämda slutsatser kan dras om målutvecklingen
och åtgärder övervägas för att åstadkomma en ändring. Utskottet
delar denna bedömning.

Medelsberäkningen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Handläggningstidenförarbetsskadeärenden

I motion Ju422 begärs åtgärder för att påskynda handläggningen av
arbetsskadeärenden.

Som nyss framgått är arbetsläget ansträngt vid försäkringsrätterna. Även i
försäkringsöverdomstolen är väntetiderna som departementschefen framhåller
alltför långa. Detta medför att det kan ta lång tid innan ett
arbetsskadeärende blir slutligt avgjort.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att regler om ett förenklat beslutsförfarande
i vissa arbetsskadeärenden trätt i kraft den 1 januari 1989 (se SFS
1988:1542, jfr prop. 1987/88:46, SfU 11, rskr. 102). De nya bestämmelserna
innebär att rätten att fatta beslut i vissa arbetsskadeärenden delegerats till
tjänsteman vid försäkringskassan. Ett sådant beslut skall överprövas av
socialförsäkringsnämnden om den enskilde begär det.

Med hänvisning till de överväganden som kommer att ske inom justitiedepartementet
om måltillströmningen fortsätter i oförminskad takt vill utskottet
inte nu förorda några ytterligare åtgärder. För detta utskottets ställningstagande
talar också att försäkringsdomstolarna berörs av den pågående
översynen av domstolsorganisationen och att en granskning av arbetsskadeförsäkringen
pågår hos riksdagens revisorer (dnr 1987:43). Utskottet avstyrker
bifall till motion Ju422.

Utrustning till domstolar m.m.

Regeringsförslag

I proposition 1988/89:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 till Utrustning till domstolar
m.m. anvisa ett reservationsanslag på 19 800 000 kr. (punkt D 5, s. 66).

1988/89: JuU14

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till riksåklagaren

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksåklagaren för
budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 16 465 000 kr.,

2. beträffande en utredning om förhållandena på åklagarbanan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju813 i denna del (yrkande 3),

3. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Åklagarmyndigheterna
för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 364 238 000 kr.,

4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju301 och motion 1988/89:Ju302 i
denna del (yrkande 2),

5. beträffande miljöutbildning för bl.a. åklagare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju203 och motion 1988/89:Ju302 i
denna del (yrkande 1),

6. beträffande utbildning om arbetsmiljöbrott
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju303,

7. beträffande anslag till domstolsverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Domstolsverket för
budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 51 433 000 kr.,

8. beträffande anslag till allmänna domstolarna m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ju241 i denna del
(yrkande 3), motion 1988/89:Ju808 i denna del (yrkande 35) och
motion 1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 4) samt med bifall till
regeringens förslag till Allmänna domstolarna m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett ramanslag på 1 254 357 000 kr.,

9. beträffande anslagsutvecklingen för allmänna domstolarna m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. beträffande full ersättning för inkomstbortfall för nämndemän
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju408 i denna del (yrkande 2),

11. beträffande lika ersättning för nämndemannauppdrag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju808 i denna del (yrkande 37),

12. beträffande registrering av bouppteckning
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Ju409,

13. beträffande anslag till allmänna förvaltningsdomstolarna

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ju822 i denna del
(yrkande 6) och med bifall till regeringens förslag till Allmänna
förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag
på 388 887 000 kr.,

14. beträffande anslagsutvecklingen för allmänna förvaltningsdomstolarna
m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1988/89: JuU14

15. beträffande handläggningstiden i skattemål

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju405 och motion 1988/89:Ju806 i
denna del (yrkande 2),

16. beträffande anslag till försäkringsdomstolarna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Försäkringsdomstolarna
för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 60 658 000 kr.,

17. beträffande handläggningstiden för arbetsskadeärenden
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ju422,

18. beträffande anslag till utrustning till domstolar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utrustning till
domstolar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 19 800 000 kr.

Stockholm den 21 mars 1989
På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c),
Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn
Ericson (s), Anders Andersson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c),
Berith Eriksson (vpk), Sigrid Bolkéus (s), Göran Ericsson (m) och Inger
Schörling (mp).

Reservationer

1. En särskild statsåklagare för miljömål (mom. 4)

Ingbritt Irhammar (c) och Anders Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 fråga” och
slutar med ”delar avstyrks” bort ha följande lydelse:

I fråga om en särskild statsåklagare för miljömål måste utskottet först
konstatera att antalet miljömål är litet. Erfarenheterna av miljömål är därför
små på de regionala åklagarmyndigheterna. Samtidigt är miljömålen ofta
komplicerade och kräver djupa kunskaper i tekniska och andra frågor av
icke-juridisk natur. Det finns därför enligt utskottets mening starka skäl som
talar för att handläggningen av miljömål i vart fall under en övergångstid
koncentreras till en särskild statsåklagare för miljömål. När tillräcklig
erfarenhet av miljöbrottsligheten vunnits bör den organisatoriska frågan tas
upp på nytt. Därvid bör särskilt prövas om sambandet mellan ekonomisk
brottslighet och miljöbrott är så starkt att detta i fortsättningen kan motivera
en sådan organisatorisk lösning för miljöbrottens del som gäller för den
ekonomiska brottsligheten.

1988/89: JuU14

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Ju301 och Ju302 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju301 och motion
1988/89:Ju302 i denna del (yrkande 2) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Miljöutbildning för bl.a. åklagare (mom. 5)

Ingbritt Irhammar (c), Anders Svärd (c) och Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”När det” och
slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

När det sedan gäller motionsfrågorna om miljöutbildning vill utskottet
anföra följande. En förutsättning för ett effektivt beivrande av miljöbrottsligheten
är att polis och åklagare har goda kunskaper såväl om lagstiftningen
som om de särskilda problem, t.ex. beträffande metodfrågor i fråga om
utredningsförfarandet, som gäller för denna brottslighet. Det krävs också att
kunskapen är allmänt spridd bland befattningshavare som kan komma i
kontakt med miljöbrott. Härtill kommer att utvecklingen är snabb inom
miljöområdet och att också lagstiftningen befinner sig i ett skede av
utveckling och förändring. Utbildningsbehovet kan således inte anses
tillfredsställt genom den satsning på miljöutbildning som görs under innevarande
budgetår. Tvärtom är en fortsatt kraftfull satsning på miljöutbildning
för polis och åklagare nödvändig. Detta bör regeringen med anledning av
motionerna Ju203 och Ju302 i här behandlade delar ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande miljöutbildning för bl. a. åklagare

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju 203 och motion
1988/89:Ju302 i denna del (yrkande 1) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om behovet av miljöutbildning för polis
och åklagare.

3. Anslaget till allmänna domstolarna (mom. 8)

Karin Ahrland (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Anders
Andersson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och Göran Ericsson (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”i motionerna” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag måste emellertid, mot bakgrund av de krav som
rättssäkerheten ställer på en god domstolsverksamhet, bedömas som otillräckligt.
Enligt utskottets mening är en omedelbar förstärkning av anslaget
till de allmänna domstolarna nödvändig, inte minst med hänsyn till svårigheterna
att rekrytera och behålla personal. Enligt utskottets bedömande bör

1988/89JuU14

anslaget för budgetåret 1989/90 tillföras ytterligare 6,8 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

Utskottets ställningstagande innebär också att utskottet delar den oro för
konsekvenserna på sikt av arbetsläget vid domstolarna som kommer till
uttryck i motionerna.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslag till allmänna domstolarna m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju241 i denna del
(yrkande 3), motion 1988/89:Ju808 i denna del (yrkande 35) och
motion 1988/89:Ju822 i denna del (yrkande 4) samt med anledning av
regeringens förslag till Allmänna domstolarna för budgetåret 1989/90
anvisar ett ramanslag på 1 261 157 000 kr.

4. Full ersättning för inkomstbortfall för nämndemän
(mom. 10)

Berith Eriksson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att var och en som är valbar till nämndeman i
princip är skyldig att åta sig uppdraget. Någon direkt jämförelse mellan
villkoren för de förtroendevalda i kommunerna och nämndemännen kan
därför inte göras. Utskottet anser för sin del det självklart att en nämndeman
inte bör drabbas av inkomstförlust på grund av uppdraget. Annars finns det
som utskottet ser det stor risk för bristande representativitet i nämndemannakåren.
Regeringen bör därför göra en översyn av ersättningen till
nämndemän med inriktning mot full ersättning för inkomstförlust. Detta bör
riksdagen med anledning av motion Ju408 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande full ersättning för inkomstbortfall för nämndemän
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju408 i denna del
(yrkande 2) ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Lika ersättning för nämndemannauppdrag (morn. 11)

Ingbritt Irhammar (c) och Anders Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”När det” och
på s. 8 slutar med ”motion Ju808” bort ha följande lydelse:

När det sedan gäller yrkandet i motion Ju808 om lika ersättning för
nämndemannauppdrag vill utskottet anföra följande. Ersättningssystemet
bör enligt utskottets mening utgå från att alla deltagande nämndemän ersätts
lika. Arbetsinsatsen i domstolen är nämligen oberoende av vilken inkomst
nämndemannen har i sitt ordinarie yrke, och även i detta sammanhang bör
den allmänt vedertagna principen om lika lön för lika arbete gälla.
Regeringen bör sålunda snarast för riksdagen redovisa ett nytt ersättnings -

1988/89: JuU14

system som bygger på den av utskottet nu förordade principen om lika
ersättning. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande lika ersättning för nämndemannauppdrag
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju808 i denna del
(yrkande 37) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

6. Anslag till allmänna förvaltningsdomstolarna (mom. 13)
Karin Ahrland (fp) och Lars Sundin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 11 slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att de åtgärder för att förbättra arbetsläget som
ryms inom regeringens förslag till medelsanvisning inte är tillräckliga. Den
långa - och fortfarande ökande - omloppstiden för skattemål liksom den
sjunkande målawerkningstakten i kammarrätterna ställer krav på snabba
åtgärder. Enligt utskottets bedömande är en omedelbar förstärkning av
anslaget med ytterligare 1,6 milj. kr. nödvändig.

Utskottet delar också den oro för konsekvenserna på sikt av arbetsläget
och anslagsutvecklingen som kommer till uttryck i motionen.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslag till allmänna förvaltningsdomstolarna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ju822 i denna del (yrkande
6) och med anledning av regeringens förslag till Allmänna förvaltningsdomstolarna
för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på
390 487 000 kr.

7. Handläggningstiden i skattemål (mom. 15)

Jerry Martinger (m), Anders Andersson (m) och Göran Ericsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Mot den här”
och slutar med ”och Ju806” bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss konstaterat kan en fortsatt ökning av omloppstiden i
skattemål inte godtas. Åtgärder krävs alltså för att hejda den pågående
utvecklingen mot allt längre handläggningstider. Enligt utskottets mening
kan det i och för sig inte uteslutas att den pågående översynen av
domstolsorganisationen liksom även förändringar i taxeringsförfarandet kan
komma att leda till en förbättring i arbetsläget och till kortare handläggningstider.
Detta är emellertid fråga om en utveckling på sikt som enligt utskottets
mening knappast kan avvaktas. I stället krävs omedelbara åtgärder. En
målsättning måste vara att taxeringsbesvär skall vara prövade senast vid
utgången av året efter taxeringsåret. Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89: JuU14

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande handläggningstiden i skattemål
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju405 och motion
1988/89:Ju806 i denna del (yrkande 2) som sin mening ger riksdagen
till känna vad utskottet anfört.

8. Handläggningstiden i skattemål (mom. 15)

Ingbritt Irhammar (c) och Anders Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Mot den här”
och slutar med ”och Ju806” bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss konstaterat kan en fortsatt ökning av omloppstiden i
skattemål inte godtas. Åtgärder krävs alltså för att hejda den pågående
utvecklingen mot allt längre handläggningstider. Enligt utskottets mening
kan det i och för sig inte uteslutas att den pågående översynen av
domstolsorganisationen liksom även förändringar i taxeringsförfarandet kan
komma att leda till en förbättring i arbetsläget och till kortare handläggningstider.
Detta är emellertid fråga om en utveckling på sikt som enligt utskottets
mening knappast kan avvaktas. Utskottet anser sålunda tiden nu vara mogen
att föreskriva en tidsfrist inom vilken taxeringsbesvär senast skall vara
avgjorda. Denna tidsfrist bör enligt utskottets mening bestämmas så att
beslut i länsrätten skall fattas senast andra året efter taxeringsåret. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag i saken.

Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande handläggningstiden i skattemål
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Ju405 och motion
1988/89:Ju806 i denna del (yrkande 2) som sin mening ger riksdagen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Utbildning om arbetsmiljöbrott (mom. 6)

Inger Schörling (mp) anför:

Det är glädjande att riksåklagaren tagit initiativ till kompletterande utbildning
av åklagarna inom arbetsmiljöområdet, då detta område varit utbildningsmässigt
eftersatt under lång tid inom rättsmaskineriet.

Vi avvaktar med spänning resultatet av riksåklagarens översyn av utbildningen
som för närvarande verkställs, liksom det förslag till nya rättsregler
om arbetsmiljöbrott som förväntas med anledning av betänkandet SOU
1988:3.

Vår förhoppning är att vi inte skall behöva återkomma i denna fråga någon
mer gång.

1988/89: JuU14

2. Registrering av bouppteckning (mom. 12)

Karin Ahrland (fp) och Lars Sundin (fp) anför:

Vi vill ytterligare understryka vikten av att domstolarna gör kraftfulla
insatser för att korta ned tiden för registrering av bouppteckningar. Genom
punktinsatser kan, som justitieministern framhåller, en balans arbetas bort.
Efter sådana insatser måste domstolarna försöka organisera arbetet så att
nya balanser inte uppstår. Den nuvarande situationen är med hänsyn till de
problem som drabbar främst enskilda inte acceptabel, och ett riktmärke bör
vara att bouppteckningar av normal svårighetsgrad registreras inom ett par
månader från det de getts in.

1988/89 :JuU 14

gotab 88445, Stockholm 1989