Jordbruksutskottets betänkande
1988/89:JoU19

Ändring i bilavgaslagen (1986:1386), m.m.

1988/89

JoU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1988/89:128 om ändring i
bilavgaslagen (1986:1386), m. m. I anslutning till behandlingen tar utskottet
upp sammanlagt 28 motionsyrkanden till behandling.

Utskottet föreslår med anledning av två motioner (m, c) att undantaget för
jordbruk och skogsbruk från förbudet mot körning i terräng med motordrivet
fordon skall regleras i lagen. I övrigt tillstyrker utskottet de i propositionen
redovisade förslagen till lagändringar. Utskottet har inte heller något att
erinra mot vad som anförts beträffande skärpta avgaskrav för lastbilar och
bussar, tillsynen av terrängkörningslagstiftningen m. m. Utskottet avstyrker
således övriga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats 15 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1988/89:128 föreslår regeringen (miljö- och energidepartementet)
att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),

2. lag om ändring i terrängkörningslagen (1975:1313),

3. lag om ändring i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts

om

4. skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar m.m.,

5. tillsynen av terrängkörningslagstiftningen m.m.

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.

Lagförslagen har följande lydelse:

1 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 19

1

1 Förslag till

1988/89: JoU 19

Lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386);

Härigenom föreskrivs att det i bilavgaslagen (1986:1386) skall införas
en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6a§

Om bilägaren låter någon annan
än tillverkaren avhjälpa brist som
omfattas av åtagande enligt 6 § och
därvid anlitar någon som yrkesmässigt
utför bilreparationer, är tillverkaren
skyldig att betala skälig ersättning
för reparationen till den
som har utfört arbetet. Denne har
inte rätt att få betalning för reparationen
från bilägaren och får inte
heller gentemot bilägaren göra gällande
åtgärder som kan komma i
fråga vid bristande betalning.

Anspråk på ersättning som avses i
första stycket skall, om inte tillverkaren
medger annat, åtföljas av en
redogörelse för de åtgärder som har
vidtagits och en utredning om resultatet
av reparationen. Tillverkaren
har rätt att inom två veckor från det
att han fick del av ersättningsanspråket
kräva att den som har utfört
arbetet tillställer tillverkaren på
dennes bekostnad de delar som har
bytts ut vid reparationen. Tillverkaren
får inte ifrågasätta betalningsskyldigheten
sedan fyra veckor har
förflutit efter det att han fick del av
ersättningsanspråket och, om han
har krävt att erhålla utbytta delar,
dessa delar tillställdes honom.

Om tillverkaren har betalat ersättning
som avses i första stycket,
får han därefter inte gentemot bilägaren
åberopa brist i reparationen
som sådan omständighet som avses
i 6 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2

2 Förslag till

1988/89: JoU 19

Lag om ändring i terrängkörningslagen (1975:1313);

Härigenom föreskrivs att 1 § terrängkörningslagen (1975:1313) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Körning i terräng med terrängfordon
och motorfordon är förbjuden i
hela landet

1. på barmark,

2. på snötäckt skogsmark med
plant- eller ungskog, om det ej är
uppenbart att körningen kan ske
utan risk för skada på skogen.

Inom de delar av fjällområdet
som regeringen bestämmer är körning
i terräng med terrängfordon
och motorfordon förbjuden även på
annan mark än som anges i första
stycket.

Föreslagen lydelse

Körning i terräng med motordrivet
fordon är förbjuden i hela landet

1. på barmark,

2. på snötäckt skogsmark med
plant- eller ungskog, om det inte är
uppenbart att körningen kan ske
utan risk för skada på skogen.

Inom de delar av fjällområdet
som regeringen bestämmer är körning
i terräng med motordrivet fordon
förbjuden även på annan mark
än som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

3

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle;

Härigenom föreskrivs att 3, 5 och
tigt bränsle skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen eller förvaltningsmyndighet
som regeringen bestämmer
får föreskriva att den som
driver handel med eller importerar
fossilt bränsle skall lämna uppgift
om svavelhalten i bränslet.

Tillsynsmyndighet har rätt att efter
anfordran erhålla de upplysningar
och handlingar som behövs
för tillsynen enligt denna lag.

Tillsynsmyndighet äger tillträde
till lokal eller område där fossilt
bränsle förvaras och får där göra
undersökning och taga prov på
bränsle eller rökgas. För uttaget
prov utgår ej ersättning.

Om skyldighet att ersätta tillsynsmyndighet
kostnader för provtagning
och undersökning av prov föreskriver
regeringen eller förvaltningsmyndighet
som regeringen bestämmer.

Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet bryter mot föreskrift
som har meddelats med stöd av 1 §,
om ej gärningen är ringa.

Till böter dömes den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter
att lämna uppgift eller lämnar
oriktig uppgift i fall då uppgiftsskyldighet
har föreskrivits med
stöd av 3 §.

Ansvar enligt första eller andra
stycket inträder ej , om ansvar för
gärningen kan ådömas enligt
brottsbalken.

Om ansvar för import av fossilt
bränsle i strid mot föreskrift som
har meddelats med stöd av 1 § och
försök därtill finns bestämmelser i

§§ lagen (1976:1054) om svavelhal -

Föreslagen lydelse

§

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva
att den som driver handel
med eller importerar bränsle skall
lämna uppgift om svavelhalten i
bränslet.

Tillsynsmyndigheten har rätt att
på begäran få de upplysningar och
handlingar som behövs för tillsynen.

Tillsynsmyndigheten har rätt till
tillträde till lokal eller område där
bränsle förvaras och får där göra
undersökning och ta prov på bränsle
eller rökgas. För uttaget prov betalas
inte ersättning.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva
om skyldighet att ersätta en
tillsynsmyndighets kostnader för
provtagning och undersökning av
prov.

Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet bryter mot föreskrift
som har meddelats med stöd av 1 §,
om inte gärningen är ringa.

Till böter döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter
att lämna uppgift eller lämnar
oriktig uppgift i fall då uppgiftsskyldighet
har föreskrivits med
stöd av 3 §.

Till ansvar enligt denna lag döms
inte , om ansvar för gärningen kan
ådömas enligt brottsbalken.

Om ansvar för import av bränsle
i strid mot föreskrift som har meddelats
med stöd av 1 § och försök
därtill finns bestämmelser i lagen

1988/89:JoU19

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagen (1960:418) om straff för va- (1960:418) om straff för varu rusmuggling.

smuggling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: JoU19

1* Riksdagen 1988189.16sami Nr 19

Motioner

1988/89 :JoU 19

Med anledning av propositionen väckta motioner

1988/89:Jo34 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kartläggning
av hur terrängkörningslagens regler beträffande snöskoterkörning fungerar
och efterlevs.

1988/89:Jo35 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att första meningen i 1 § terrängkörningslagen får
följande lydelse: Körning i terräng med motordrivet fordon är förbjuden i
hela landet utom då fordonet används för jordbruk och/eller skogsbruk eller i
direkt samband med renskötsel, dock är körning på kalfjäll ej heller då
tillåten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om generösa dispensmöjligheter för handikappade.

1988/89:Jo36 av Åsa Domeij och Hans Lindforss (mp) vari yrkas
Latt riksdagen beslutar att barmarkskörning med motordrivet fordon på
kalfjäll inte längre skall vara tillåten för statliga och kommunala tjänstemän,

2. att riksdagen beslutar att barmarkskörning med motordrivet fordon på
kalfjäll inte längre skall vara tillåten ens i direkt samband med renskötsel,

3. att riksdagen beslutar att barmarkskörning med motordrivet fordon i
våtmarker inte längre skall vara tillåten för statliga och kommunala
tjänstemän,

4. att riksdagen beslutar att barmarkskörning med motordrivet fordon i
våtmarker inte skall vara tillåten ens i direkt samband med renskötsel.

1988/89:Jo37 av Annika Åhnberg m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att skärpta avgaskrav för lätta
lastbilar och bussar blir obligatoriska från och med 1990,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skärpta avgaskrav för tunga
lastbilar och bussar blir obligatoriska från och med 1992,

3. att riksdagen hos regeringen begär att gränser för partikelutsläpp sätts i
enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:Jo38 av Nic Grönvall m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av garantitiden för avgasreningsanläggningar i bilar,

2. att riksdagen avslår propositionen i vad avser föreslagen lydelse i 6 a § av
Bilavgaslagen.

1988/89:Jo39 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att undantag för nyttotransporter i jord- och skogsbruket skall göras
i terrängkörningslagen.

1988/89:Jo40 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget om ändring av bilavgaslagen.

1988/89:Jo41 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med 6

anledning av beslutet om ökade insatser för utvecklande av miljövänliga
motorer och drivmedel,

2. att riksdagen beslutar att skärpta reningskrav skall införas obligatoriskt
fr.o.m. 1990 års modeller för lätta lastbilar och bussar,

3. att riksdagen beslutar att skärpta reningskrav skall införas obligatoriskt
fr.o.m. 1992 års modeller för tyngre fordon.

Under allmänna motionstiden väckta motioner

1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rening av avgaser från dieselfordon,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulanser för utveckling av nya motorer och drivmedel.

1988/89:Jo751 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen verkar för internationella överenskommelser som
underlättar utvecklingen av nya fordonsmotorer i enlighet med vad som
anges i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T215.

1988/89:Jo800 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av införande av skärpta utsläppsnormer för
tunga dieselfordon till 1992,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T222.

1988/89:Jo845 av Ivar Franzén och Lennart Brunander (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen för konsumentverket klargör att en ny
överenskommelse mellan parterna på marknaden måste träffas som beaktar
av riksdagen fattade beslut i fråga om kravet på bibehållen konkurrens inom
bilbranschens eftermarknad,

2. att riksdagen begär att regeringen för naturvårdsverket påpekar att de i
regelutfärdandet på bilområdet, liksom vid nödvändiga ändringar av tidigare
utfärdade bestämmelser, skall beakta vad riksdag och regering uttalat i lagar
och förordningar,

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att det är önskvärt att Bilindustriföreningen
fullföljer sitt år 1987 avgivna löfte avseende bilar av 1987 och 1988 års
modell som uppfyller 1989 års avgaskrav.

1988/89:Jo884 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av A
40-bestämmelserna avseende konkurrensneutralitet på servicemarknaden.

1988/89:Jo896 av Annika Åhnberg och Jan Jennehag (båda vpk) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av A 40-bestämmelserna.

1988/89: JoU19

7

1988/89:Jo962 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar införa skärpta avgaskrav för lätta lastbilar och
bussar från 1990 års modeller samt för tunga lastbilar och bussar från 1992 års
modeller.

1988/89:Jo967 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

11. att skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar bör införas omedelbart
och att kraven bör vara minst lika låga som de som ställs i USA fr.o.m. 1986
års modeller.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna i bilavgaslagen
(1986:1386) om tillverkarens ansvar för brister i fordonens avgasreningssystem.
Tillverkarens ansvar gentemot bilägaren föreslås bli utvidgat till att
också omfatta kostnader för reparationer som har utförts av bilmärkesobundna
verkstäder. Ersättning för en sådan reparation skall av tillverkaren
betalas direkt till verkstaden.

Vidare föreslås en utvidgning av tillämpningsområdet för terrängkörningslagen
(1975:1313) till att omfatta motordrivna fordon över huvud taget. Med
den föreslagna ändringen kommer användningen av traktorer och motorredskap
också att regleras genom terrängkörningslagstiftningen.

Vissa ändringar föreslås också i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt
bränsle. Ändringarna innebär att alla slags svavelhaltiga bränslen kommer
att omfattas av samtliga bestämmelser i lagen.

Utskottet

Tillverkarens ansvar enligt bilavgaslagen

Propositionen

Enligt bilavgaslagen (1986:1386) kan tillverkare genom beslut av myndighet
åläggas att rätta brister i avgasreningssystemet ända tills bilen är fem år
gammal eller har körts 80000 km, om fel framkommer vids. k. nybilskontroll
eller hållbarhetskontroll. Därutöver har tillverkaren en skyldighet gentemot
bilägaren att kostnadsfritt avhjälpa brister som framkommer i andra
sammanhang, t. ex. vid den årliga kontrollbesiktningen. I samband med
behandlingen av proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet
hävdade miljö- och energiministern att utformningen av 6 § bilavgaslagen
inte medförde någon skyldighet för tillverkaren att bekosta en garantireparation
som utförts av annan än tillverkaren. Vid sin behandling av förslaget
vidhöll utskottet dock sin tidigare uttryckta uppfattning att en bilägare skall
kunna reparera sin bil och även få garantireparationer av avgasreningssystemet
utförda på en bilmärkesobunden verkstad. Utskottet hemställde därför
om att riksdagen skulle ge regeringen i uppdrag att komplettera bilavgaslagen
i enlighet med tidigare framförda önskemål. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets hemställan (JoU 1987/88:23, rskr. 373).

I propositionen föreslås att bilägaren skall ha rätt att lämna sin bil till en

1988/89: JoU19

obunden verkstad för att åtgärda en brist i avgasreningssystemet som
omfattas av tillverkarens åtagande. Tillverkaren skall vara skyldig att betala
ersättning till verkstaden för en sådan reparation, om bilägaren har anlitat
någon som yrkesmässigt utför bilreparationer. Tillverkaren har rätt att kräva
utredning i fråga om en reparation som har utförts av en obunden verkstad.
Ett sådant krav skall framställas inom två veckor från det tillverkaren mottog
ersättningsanspråk. Tillverkaren måste ta ställning till anspråket inom fyra
veckor. Sedan betalning skett får tillverkaren inte åberopa felaktigheter i
reparationen gentemot bilägaren, om åtagandet blir aktuellt igen. I propositionen
behandlas inte frågan om de ersättningsdelar som används vid
reparationer av avgasreningssystemet kan vara av annat slag än de som bilen
var utrustad med då den var ny. Föredragande statsrådet framhåller att
gällande ordning kan innebära en risk för konkurrensbegränsningar på
reservdelsmarknaden. Ett system för certifiering även av andra delar än de
som omfattas av det ursprungliga avgasgodkännandet skulle eventuellt
kunna minska denna risk. Frågan om ett sådant certifieringssystem bereds
för närvarande inom regeringskansliet.

Motionerna

I motionerna Jo38 (m) yrkande 2 och Jo40 (m) framförs krav på att den
föreslagna ändringen i bilavgaslagen skall avslås. I förstnämnda motion
framhålls att möjligheten att bedöma skäligheten av en ersättning i bilreparationsbranschen
är mycket liten. Förslaget innebär också enligt motionärerna
att tillverkaren står risken för reparatörens solvens i de fall denne kommer på
obestånd, vilket är oacceptabelt för svenskt rättsliv. I kommittémotion Jo40
påpekas att riksdagen tidigare uttalat att tillverkaren inte skall vara ansvarig
för fel begångna av någon annan och att den verkstad som gör ingreppet i
utrustningen också skall vara ansvarig för eventuella brister. Garantiåtagandet
skulle således överföras på den som utför reparationen. Till detta
kopplades ett krav på att ifrågavarande verkstad skulle vara försäkrad för att
garantera konsumentens trygghet. Regeringens förslag uppfyller inte dessa
krav, varför motionärerna inte anser sig kunna ställa sig bakom detsamma.

Regeringen bör enligt motion Jo845 (c) yrkande 1 klargöra för konsumentverket
att en ny överenskommelse mellan parterna på marknaden måste
träffas, som beaktar det av riksdagen fattade beslutet angående kravet på
bibehållen konkurrens inom bilbranschens eftermarknad.

Naturvårdsverkets föreskrifter angående bilavgaskontroll (SNFS 1987:2)
är föremål för ett flertal motionsyrkanden. 1 motionerna Jo845 yrkande 2,
Jo884 (m) och Jo896 (vpk) framhålls att dessa s. k. A40-bestämmelser måste
utformas med utgångspunkt i de av riksdagen fattade besluten beträffande
konkurrensneutralitet på eftermarknaden. Regeringen bör därför enligt
motionärerna tillse att ifrågavarande föreskrifter ändras i enlighet med
tidigare riksdagbeslut.

Krav på att garantitiden för avgasreningsanläggningar skall begränsas till
två år motsvarande sedvanlig konsumentgaranti framförs i motion Jo38
yrkande 1.

I motion Jo845 yrkande 3 framhålls det önskvärda i att Bilindustriförening -

1988/89: JoU19

9

en fullföljer sitt år 1987 avgivna löfte angående bilar av 1987 och 1988 års
modell som uppfyller 1989 års avgaskrav. Enligt motionärerna har Bilindustriföreningen
i samband med överenskommelsen mellan föreningen och
konsumentverket om villkoren för tillverkarens särskilda åtaganden för fel i
bilens avgasreningssystem enligt 12 § bilavgasförordningen (1987:586) sagt
sig vilja verka för att överenskommelsen även skulle tillämpas på bilar av
1987 och 1988 års modeller som levererats med katalysator. Ett uttalande
från riksdagen angående ett fullföljande av detta löfte efterlyses av motionärerna.

Utskottets överväganden

Som utskottet tidigare framhållit är det angeläget att största möjliga
konkurrens råder på reservdels- och servicemarknaderna. De långtgående
garantiåtaganden som ålades tillverkarna av avgasreningsutrustning i samband
med införandet av obligatorisk avgasrening skulle kunna innebära ett
åsidosättande av den balans i konkurrenshänseende som bör eftersträvas
mellan märkesverkstäder och märkesobundna verkstäder. Det förslag som
nu är föremål för utskottets prövning synes i detta hänseende på ett
tillfredsställande sätt uppfylla de krav som utskottet tidigare fört fram.
Utskottet instämmer i föredragande statsrådets uppfattning att en ordning
som innebär att det framtida ansvaret enligt åtagandet delas mellan flera
parter kan medföra avsevärda praktiska tillämpningsproblem. Ansvarsfördelningen
blir oklar för bilägaren. Dessutom samverkar de olika komponenterna
i avgasreningssystemet på ett komplicerat och ofta svårförutsägbart
sätt, vilket knappast är ägnat att minska dessa farhågor. Behovet av ett
system för registrering av i vilken utsträckning ansvaret har överlåtits utgör
enligt utskottets mening ytterligare ett exempel på det olämpliga i en sådan
lösning. Mot bakgrund av det anförda och då utskottet i likhet med
föredragande statsrådet anser att en eventuell försäkringslösning till skydd
för bilägaren kan utformas och tillämpas utan stöd av lagstiftning avstyrks
motionerna Jo38 yrkande 2 och Jo40.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till bilavgaslag utgick utskottet från
att regeringen skulle meddela föreskrifter om en rätt för bilägare att vid fel på
avgasreningssystemet lämna in sina bilar för reparation hos den märkesobundna
sektorn. Härvid skulle verkstaden ha rätt till ersättning av
tillverkaren för sådana reparationer. Som föredragande statsrådet konstaterat
ger överenskommelsen mellan konsumentverket och Bilindustriföreningen
den 19 oktober 1987 inte den bilmärkesobundna sektorn någon rätt att
utföra reparationer som omfattas av åtagandet annat än då det aktuella felet
inte blivit avhjälpt av tillverkaren inom skälig tid. Med föreliggande förslag
till ändring i bilavgaslagen torde enligt utskottets mening förutsättningar
skapas för en ny överenskommelse i enlighet med riksdagens ursprungliga
intentioner. Utskottet anser sig därmed inte ha någon anledning att utöver
vad som nu redovisats göra ett särskilt uttalande med anledning av motion
Jo845 yrkande 1. Motionen bör således inte föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

Utskottet delar i viss mån de farhågor som förs fram i motionerna Jo845

1988/89: JoU19

10

yrkande 2, Jo884 och Jo896. Som också föredragande statsrådet framhåller
kan gällande ordning innebära en risk för konkurrensbegränsningar på
reservdelsmarknaden. Mot bakgrund av vad utskottet tidigare anfört och då
ifrågavarande problem är föremål för beredning inom regeringskansliet bör
motionerna kunna lämnas utan vidare åtgärd i detta sammanhang.

Utskottet erinrar om att de riktlinjer för införandet av skärpta avgasreningskrav
som riksdagen godkände hösten 1985 (JoU 1985/86:11, rskr. 101)
innebar att motsvarande avgaskrav infördes som gäller för den federala
amerikanska marknaden. Enligt de federala krav som gäller fr. o. m. 1981 års
bilmodeller skall bl. a. fastställda gränsvärden klaras av personbilar som är
upp till fem år gamla eller som körts högst 80 000 km. Harmoniseringen med
de amerikanska bestämmelserna var ett uttalat önskemål från lagstiftarens
sida samtidigt som bästa avgasreningsteknik kom till användning. Med
hänsyn till det anförda och då underlag för annat ställningstagande saknas
avstyrks motion Jo38 yrkande 1.

Utskottet anser sig i princip inte ha anledning att särskilt uttala sig
beträffande en frivillig överenskommelse som i första hand tar sikte på
förhållanden av privaträttslig karaktär. Innehållet i den år 1987 träffade
överenskommelsen mellan Bilindustriföreningen och konsumentverket är
enligt utskottets mening att hänföra till denna kategori av frågor. Med
hänsyn härtill avstyrks motion Jo845 yrkande 3.

Terrängkörningslagen m. m.

Terrängkörningslagen (1975:1313) trädde i kraft den 1 januari 1976 (prop.
1975/76:67, JoU28, rskr. 130). Lagen syftar till att skydda mark och
vegetation mot skador. Den innehåller bl. a. ett generellt förbud mot körning
i terräng med terrängfordon och motorfordon på barmark samt på snötäckt
skogsmark med plant- och ungskog om det inte är uppenbart att körningen
kan ske utan risk för skada på skogen. Inom de delar av fjällområdet som
regeringen bestämmer (kalfjället) är körning i terräng med terrängfordon
och motorfordon förbjuden även på annan mark. I terrängkörningsförordningen
(1978:594) undantas körning på barmark i jord- och skogsbruk samt i
direkt samband med renskötsel från det generella förbudet. Vidare undantas
bl. a. körning av personal i räddningstjänst, sjukvårdspersonal, veterinär i
trängande fall och statlig eller kommunal tjänsteman i tjänsteärende.
Liknande undantag finns för de fjällområden som omfattas av regeringens
förordningsmakt.

Propositionen

I framställning till regeringen har naturvårdsverket lämnat vissa förslag till
ändringar i terrängkörningslagstiftningen. Ändringsförslagen har föranletts
bl. a. av att olika typer av terränggående fordon registreras framför allt som
traktorer. Dessa traktorer används dock inte som nyttofordon. Särskilt i
fjällområdet har användningen av dessa fordon ökat betydligt under senare
år. En särskild marknad har uppstått för barmarksfordon som inte omfattas
av terrängkörningslagens regler. Denna utveckling befaras leda till ett ökat
slitage i områden med känsliga vegetationstyper och ökade risker för

1988/89: JoU19

11

störningar på djurlivet. Konflikterna med det traditionella friluftslivet ökar
genom att vandringslederna även utnyttjas av barmarksfordonen.

I propositionen föreslås att terrängkörningslagens tillämpningsområde
utvidgas till att omfatta motordrivna fordon över huvud taget. Föredragande
statsrådet framhåller bl. a. att existerande undantag i terrängkörningsförordningen
från förbudet mot terrängkörning även i fortsättningen kommer att
tillgodose behoven av nyttotrafik med aktuella fordon. Ytterligare undantag
för vissa användningsområden måste enligt föredraganden övervägas och
förslag i enlighet härmed kommer att föreläggas regeringen vid ett senare
tillfälle.

Motionerna

En förändring i förevarande lagförslags utformning yrkas i motionerna Jo35
(c) yrkande 1 och Jo39 (m). I förstnämnda motion föreslås att 1 §
terrängkörningslagen kompletteras med ett undantag från förbudet mot
terrängkörning i jord- och skogsbruk samt i direkt samband med renskötsel. I
den moderata kommittémotionen yrkas att undantag för nyttotransporter i
jordbruk och skogsbruk skall göras i lagen. Motionärerna framhåller bl. a. att
jordbruk och skogsbruk är näringar av nationell betydelse och att skilda lagar
påbjuder att markanvändning inte får avsevärt försvåras. Med regeringens
förslag kommer svensk lag att förbjuda och försvåra ett rationellt och
ekonomiskt bruk av jord och skog.

I motion Jo36 (mp) framförs krav på riksdagens ingripande mot barmarkskörning
med motordrivna fordon i vissa särskilda fall. Sålunda begärs att
riksdagen förbjuder statliga och kommunala tjänstemän att i tjänsten köra på
kalfjället (yrkande 1). Sådan körning skall inte heller vara tillåten ens i
samband med renskötsel (yrkande 2). Motsvarande förbud skall även införas
i våtmarker (yrkandena 3 och 4). I motionen framhålls bl. a. att barmarkskörningen
orsakar störningar i djurlivet och skador på vegetationen både på
kalfjäll och i våtmark.

I motion Jo35 (c) yrkande 2 framhålls att tillkomsten av nya fordonstyper
har gjort det möjligt för de rörelsehindrade att själva ta sig ut i naturen. De
rörelsehindrades krav i detta hänseende är enligt motionärerna i många fall
berättigade och därför bör generösa dispensmöjligheter finnas som ger
handikappade möjlighet att ta sig ut i naturen.

I folkpartiets kommittémotion Jo34 framförs krav på en kartläggning av
hur terrängkörningslagstiftningens regler beträffande snöskoterkörning fungerar
och efterlevs. Enligt motionärerna finns det åtskilligt som tyder på att
det förekommer ett relativt omfattande okynnesåkande som har besvärande
effekter på naturen. En kartläggning av dessa problem skulle senare
eventuellt kunna föranleda vissa lagstiftningsåtgärder.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet anfört om behovet av en
utvidgning av terrängkörningslagens tillämpningsområde med hänsyn bl. a.
till naturvårdens intressen. Barmarksfordonen har allt mer klassats på ett
sådant sätt att de inte omfattas av terrängkörningslagens förbud mot

1988/89: JoU 19

12

barmarkskörning. Förbudet bör därför utvidgas till att omfatta alla motordrivna
fordon. Vad beträffar regleringen av undantagen från lagens tillämpning
kan ett generellt förbud enligt utskottets mening dock få vissa icke
önskvärda konsekvenser. Utskottet anser det således inte vara förenligt med
ett rationellt och ekonomiskt jord- och skogsbruk att i lag generellt förbjuda
sådan verksamhet som utgör en hörnsten i dessa näringar. Jord- och
skogsbruket bör istället garanteras den trygghet som ett lagstadgat undantag
utgör. Detta innebär att utskottet i allt väsentligt instämmer i de synpunkter
som förs fram i motionerna Jo39 och Jo35 yrkande 1 och att det i lagen bör
göras ett undantag för dessa näringar.

Utskottet är inte berett att föreslå lagstiftning om förbud mot barmarkskörning
av den omfattning som förespråkas i motion Jo36 yrkandena 1,2, 3
och 4. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att frågor som bl. a.
rör användningen av olika metoder för renskötselns utövande i nationalparker
och andra naturskyddade områden behandlas inom ramen för den nu
pågående utredningen (ME 1988:04) om en översyn av naturvårdslagen
(1964:822). Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet känner sympati för syftet med motion Jo35 yrkande 2. Utskottet
förutsätter att dispens lämnas för handikappade enligt det bemyndigande
som enligt 5 § terrängkörningsförordningen (1978:594) lämnats till vederbörande
länsstyrelse. Motionärernas syfte är härigenom väsentligen tillgodosett
och något särskilt riksdagens uttalande påkallas inte med anledning av
yrkandet.

Övervakningen av naturskyddade områden och den faktiska tillämpningen
av terrängkörningslagstiftningen är föremål för överväganden av den ovan
omnämnda utredningen om naturvårdslagen. Utredningens resultat i detta
hänseende bör enligt utskottets mening inte föregripas varför motion Jo34
avstyrks.

Övriga frågor
Propositionen

Enligt propositionen bör skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar införas
enligt de riktlinjer som tidigare har redovisats och antagits av riksdagen. För
de tunga fordonen bör avgasgodkännandet avse en viss motortyp. Förfarandet
bör i övrigt vara detsamma som i dag tillämpas för personbilarna. I
propositionen anförs vidare bl. a. att utsläpp av partiklar i ett första steg bör
begränsas till vad som motsvarar vad nyproducerade fordon släpper ut i dag.
Den provmetod som bör användas för tunga fordon - europeisk standard -saknar i dag metod för mätning av partikelutsläpp. Därmed kan ännu inte
anges vilka gränsvärden för utsläpp av partiklar som bör tillämpas.

Motionerna

Kommande skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar är föremål för
yrkanden i flera motioner. I motionerna Jo37 (vpk) yrkandena 1 och 2, Jo41
(c) yrkandena 2 och 3 och Jo962 (vpk) yrkande 13 krävs att de skärpta

1988/89: JoU19

13

avgasreningskraven för lätta och tunga fordon införs fr. o. m. 1990 resp.
1992.1 folkpartimotionen J08OO yrkande 2 framförs krav på en tidigareläggning
av införandet av skärpta utsläppsnormer för tunga dieselfordon till år
1992. Ett omedelbart införande av skärpta avgaskrav motsvarande de i USA
fr. o. m. år 1986 gällande kraven yrkas i motion Jo967 (mp) yrkande 11.

En redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tidigare
beslut om ökade insatser för utvecklandet av miljövänliga motorer och
drivmedel efterlyses i motion Jo41 yrkande 1. Införandet av stimulanser för
utveckling av nya motorer och drivmedel krävs i motion Jo748 (fp) yrkande

3. I motion Jo751 (c) framhålls det önskvärda i att regeringen verkar för ett
internationellt samarbete i utvecklandet av nya fordonsmotorer.

Krav på en begränsning av partikelutsläpp till vad som kan uppnås med
s.k. partikelfilter framförs i motion Jo37 yrkande 3. I motion Jo719 (fp)
yrkande 1 framhålls att rening bör införas av avgaser från dieselfordon. Om
de av naturvårdsverket föreslagna kraven införs kan de enligt motionärerna
medföra en minskning av luftföroreningarna med 5 % till år 1995.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört
beträffande riktlinjerna för införandet av skärpta avgaskrav för lastbilar och
bussar. De i motionerna Jo37 yrkandena 1 och 2, Jo41 yrkandena 2 och 3,
J08OO yrkande 2, Jo962 yrkande 13 och Jo967 yrkande 11 framförda
önskemålen om en tidigareläggning av kravens införande både när det gäller
lätta och tunga fordon bör således enligt utskottets mening inte föranleda
riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande i denna fråga (JoU 1987/
88:23, rskr. 373). Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Med hänsyn till att någon tillfredsställande metod för att mäta partikelutsläppen
enligt propositionen ännu inte föreligger, och således inga gränsvärden
kan fastställas, föreligger enligt utskottets mening skäl att för framtiden
reservera sig för skärpta krav. Utskottet kan därmed dela föredragande
statsrådets uppfattning att utsläpp av partiklar som ett första steg bör
begränsas till vad som motsvarar vad nyproducerade fordon släpper ut i dag.
Denna gradvisa utveckling av utsläppskraven överenstämmer enligt utskottets
mening med den av riksdagen godtagna redovisningen angående
inriktningen av en begränsning av vägtrafikfordonens avgaser som lämnades
av miljö- och energiministern i propositionen om miljöpolitiken inför
1990-talet (prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23, rskr. 373). Med hänsyn till det
anförda avstyrks motion Jo37 yrkande 3.

Mot bakgrund av vad utskottet tidigare anfört beträffande avgasreningskraven
för lastbilar och bussar avstyrks motion Jo719 yrkande 1 i den mån
den inte kan anses tillgodosedd.

Med anledning av motion Jo748 yrkande 3 vill utskottet anföra följande:

Utskottet är medvetet om att avgasrening från miljö- och hälsosynpunkt
utgör en övergångslösning på vägen mot ett transportsystem där man har
nedbringat miljöpåverkan från utnyttjad energi till en nivå som naturen tål.
Ett kraftfullt arbete med att utveckla miljövänliga motorer och drivmedel
utgör därmed ett avgörande inslag på vägen mot en tillfredsställande lösning

1988/89: JoU19

14

av dessa problem. I enlighet med det anförda tillstyrkte utskottet våren 1988
de av miljö- och energiministern i samband med behandlingen av miljöpolitiken
inför 1990-talet redovisade riktlinjerna för det fortsatta arbetet samtidigt
som utskottet efterlyste ett samlat forskningsprogram för olika lösningar av
avgasproblemen. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad
utskottet anfört. I avvaktan på att regeringen återkommer med ett förslag i
enlighet härmed bör ifrågavarande motioner inte nu föranleda någon
riksdagens ytterligare åtgärd. Utskottet avstyrker således motionen.

Med det anförda avstyrks även motion Jo41 yrkande 1.

I de ovan berörda riktlinjerna för det fortsatta arbetet med att lösa
avgasproblemen ingår som en viktig del ett utvidgat och intensifierat
internationellt samarbete. Därför synes motion Jo751 i allt väsentligt vara
tillgodosedd med vad regering och riksdag tidigare belutat. Med hänsyn
härtill påkallar motionen inte någon riksdagens ytterligare åtgärd.

De överväganden i propositionen som inte särskilt berörts i det föregående
har ej föranlett någon erinran från utskottets sida. Det i propositionen
framlagda förslaget om ändring i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle
tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Jo38 yrkande 2
och 1988/89:Jo40 antar förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen
(1986:1386),

2. beträffande överenskommelsen med Bilindustriföreningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo845 yrkande 1,

3. beträffande konkurrensbegränsningar på reservdelsmarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo845 yrkande 2, 1988/
89:Jo884 och 1988/89:Jo896,

4. beträffande garantitiden för avgasreningsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo38 yrkande 1,

5. beträffande bilar av 1987 och 1988 års modell
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo845 yrkande 3,

6. att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo39 och
1988/89:Jo35 yrkande 1 antar det framlagda förslaget till lag om
ändring i terrängkörningslagen (1975:1313) med den ändringen att 1 §
erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Körning i terräng med motordri- Körning i terräng med motordrivet
fordon är förbjuden i hela landet vet fordon för annat ändamål än

jordbruk eller skogsbruk är förbjuden
i hela landet

1988/89: JoU19

1. på barmark,

1. på barmark.

15

Regeringens förslag

Utskottets förslag

1988/89: JoU19

2. på snötäckt skogsmark med 2. på snötäckt skogsmark med

plant- eller ungskog, om det inte är plant- eller ungskog, om det inte är

uppenbart att körningen kan ske uppenbart att körningen kan ske

utan risk för skada på skogen. utan risk för skada på skogen.

Inom de delar av fjällområdet som Inom de delar av fjällområdet som

regeringen bestämmer är körning i regeringen bestämmer är körning i

terräng med motordrivet fordon terräng med motordrivet fordon

förbjuden även på annan mark än förbjuden även på annan mark än

som anges i första stycket. som anges i första stycket.

7. beträffande barmarkskörning på kalfjället och i våtmarker
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo36,

8. beträffande dispensmöjligheter för handikappade
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo35 yrkande 2,

9. beträffande kartläggning av efterlevnaden av terrängkörningslagens
regler

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo34,

10. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:1054) om svavelhaltigt bränsle,

11. beträffande avgaskrav för lastbilar och bussar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo37 yrkandena 1 och 2,
1988/89:Jo41 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Jo800 yrkande 2, 1988/
89:Jo962 yrkande 13 och 1988/89:Jo967 yrkande 11,

12. beträffande begränsning av partikelutsläpp

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo37 yrkande 3,

13. beträffande rening av dieselavgaser

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo719 yrkande 1,

14. beträffande miljövänliga motorer och drivmedel

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo748 yrkande 3,

15. beträffande redovisning av åtgärder

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo41 yrkande 1,

16. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo751,

17. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om
skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar m. m. och tillsynen av
terrängkörningslagstiftningen m. m., allt i de delar som ej berörs av
utskottets hemställan ovan.

Stockholm den 9 maj 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Hans Gustafsson

16

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon
(m). Grethe Lundblad (s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan
Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Bengt Rosén (fp),
Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge
Carlsson (s), Carl G Nilsson (m), Karin Starrin (c) och Anders Castberger
(fp)-

Reservationer

1. Förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen
(1986:1386) (mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”och Jo40.” bort ha följande lydelse:

Som utskottet (=utskottet) märkesobundna verkstäder. Det

förslag som nu lämnats av regeringen synes göra det möjligt för bilägaren att
vända sig till den verkstad han önskar för sina garantireparationer. Utskottet
har dock tidigare uppställt vissa villkor för ett sådant förslags utformning.
Det viktigaste villkoret var att den verkstad som gjorde ingrepp i avgasreningsutrustningen
därmed skulle ta på sig det fortsatta ansvaret för utrustningen.
Därigenom skulle tillverkaren inte kunna bli ansvarig för fel
begångna av någon annan. Detta var av särskilt stor betydelse med hänsyn till
den långa garantitiden. För att garantera konsumentens trygghet uppställdes
krav på att den verkstad som utförde garantireparationen skulle vara
försäkrad. Föreliggande förslag uppfyller inte de nu redovisade villkoren.
Regeringen bör därför enligt utskottets mening återkomma till riksdagen
med ett förslag som uppfyller ovan ställda krav. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo38 yrkande 2 och Jo40 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo38 yrkande
2 och 1988/89:Jo40 och med avslag på regeringens förslag till lag om
ändring i bilavgaslagen (1986:1386) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Konkurrensbegränsningar på reservdelsmarknaden
(mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
delar ” och på s. 11 slutar med ”detta sammanhang.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare uppmärksammat frågan om konkurrensförhållandena
på reservdelsmarknaden och att åtagandet enligt bilavgaslagen
(1986:1386) inte får innebära att konkurrensen på denna marknad begränsas.
I enlighet härmed föreskrivs även i bilavgasförordningen (1987:586) att
tillverkaren inte får föreskriva som ett villkor att bilen måste repareras vid en
viss verkstad eller att reservdelar av visst fabrikat måste användas. Natur -

1988/89: JoU19

17

vårdsverkets föreskrifter angående bilavgaskontroll (SNFS 1987:2) synes
dock enligt utskottets mening inte stå i överensstämmelse med den gällande
ordningen. I likhet med motionären i motion Jo884 anser utskottet därför att
gällande föreskrifter omedelbart bör rättas till. Vad utskottet anfört med
anledning av motionen bör ges regeringen till känna. Med det anförda
avstyrks motionerna Jo845 yrkande 2 och Jo896 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande konkurrensbegränsningar på reserv delsmarknaden
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo884 och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo845 yrkande 2 och 1988/89:Jo896 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Konkurrensbegränsningar på reservdelsmarknaden
(mom. 3)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 11 slutar med ”detta sammanhang.” bort ha följande
lydelse:

Genom naturvårdsverkets föreskrifter angående bilavgaskontroll (SNFS
1987:2) skapas ett monopol för varje tillverkare att tillhandahålla s. k.
originaldelar till alla bilar av eget märke. Föreskrifterna innebär bl. a. att
bilens typenlighet förutsätter överensstämmelse i alla delar med det typade
exemplaret. I likhet med motionärerna i motion Jo896 anser utskottet att
ifrågavarande bestämmelser därmed inte överensstämmer med riksdagens
tidigare intagna ståndpunkt i denna fråga. För att säkra en fortsatt
konkurrens på bilbranschens eftermarknad bör bestämmelserna ändras i
enlighet med vad som nu anförts. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna. På denna grund avstyrks motionerna
Jo845 yrkande 2 och Jo884 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande konkurrensbegränsningar på reservdelsmarknaden
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo896 och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo845 yrkande 2 och 1988/89:Jo884 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Förslaget till lag om ändring i terrängkörningslagen
(1975:1313) (mom. 6)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
instämmer” och på s. 13 slutar med ”dessa näringar.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer (=utskottet) motordrivna fordon.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att existerande undantag
i terrängkörningsförordningen från förbudet mot terrängkörning även i
fortsättningen kommer att tillgodose behoven av nyttotrafik med aktuella

1988/89: JoU19

18

fordon. Med det anförda tillstyrker utskottet således regeringens förslag till
lag om ändring i terrängkörningslagen (1975:1313). Mot bakgrund av vad
utskottet anfört avstyrks motionerna Jo39 och Jo35 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen antar det framlagda förslaget till lag om ändring i
terrängkörningslagen (1975:1313) och avslår motionerna 1988/
89:Jo39 och 1988/89:Jo35 yrkande 1,

5. Barmarkskörning på kalfjället och i våtmarker (mom. 7)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”utskottet motionen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro för terrängkörningens följder som uttryckts av
motionärerna i motion Jo36. Körning med motordrivna fordon i framför allt
barmarksterräng orsakar svåra skador på vegetationen. Särskilt utsatta
naturtyper är kalfjäll och våtmarker. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit
att barmarkskörningen på kalfjället i samband med renskötsel och för
kommunala och statliga tjänstemän i tjänsteärende skall förbjudas. Vidare
anser verket att motsvarande förbud även skall omfatta våtmarker. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att naturvårdsverkets förslag omedelbart
bör omsättas i praktisk handling. Regeringen bör således återkomma till
riksdagen med förslag till förbud i enlighet med vad som anförts i motionen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande barmarkskörning på kalfjället och i våtmarker

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo36 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Dispensmöjligheter för handikappade (mom. 8)

Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
känner” och slutar med ”av yrkandet.” bort ha följande lydelse:
Tillkomsten av nya fordonstyper möjliggör för de rörelsehindrade att ta sig
ut i naturen. De rörelsehindrades krav på att få tillgång till samma
naturupplevelser som övriga invånare i landet är enligt utskottets mening
fullt berättigade och de bör därför garanteras generösa dispensmöjligheter
från rådande förbud mot terrängkörning. Regeringen bör därför enligt
utskottets mening återkomma till riksdagen med ett förslag som garanterar
de rörelsehindrade en möjlighet till ett rörligt friluftsliv. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motion Jo35 yrkande 2 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande dispensmöjligheter för handikappade

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo35 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: JoU19

19

7. Kartläggning av efterlevnaden av terrängkörningslagens
regler (mom. 9)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Övervakningen
av” och slutar med ”Jo34 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo34 finns det vissa omständigheter som tyder på
att gällande lagstiftning beträffande terrängkörning inte efterlevs i den
utsträckning som vore önskvärd. Utöver reglerad snöskoterkörning torde
ökande okynnesåkning medföra besvärande effekter på naturen. Med
hänsyn härtill bör regeringen kartlägga hur väl lagstiftningen på detta
område fungerar och efterlevs. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo34 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande kartläggning av efterlevnaden av terrängkörningslagens
regler

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo34 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Avgaskrav för lastbilar och bussar (mom. 11)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört
beträffande riktlinjerna för införandet av skärpta avgaskrav för lätta lastbilar
och bussar. Utskottet anser dock att införandet av skärpta bestämmelser för
utsläpp från tunga dieselfordon först 1994 inte kan anses stå i överensstämmelse
med vad naturen tål eller med vad dagens teknik medger. Skärpta krav
för de tunga fordonen bör således enligt utskottets mening tidigareläggas så
att de blir gällande fr. o. m. 1992 års modeller. Vad utskottet anfört med
anledning av motion J08OO yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda avstyrks motionerna Jo37 yrkandena 1 och 2, Jo41 yrkandena 2 och
3, Jo962 yrkande 13 och Jo967 yrkande 11 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avgaskrav för lastbilar och bussar
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo800 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1988/89:Jo37 yrkandena 1 och 2, 1988/
89:Jo41 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Jo962 yrkande 13 och 1988/
89:Jo967 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1988/89: JoU19

20

9. Avgaskrav för lastbilar och bussar (mom.11)

Lennart Brunander (c). Annika Åhnberg (vpk) och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:
Godstransporter och annan nyttotrafik på landsväg har under senare år
ökat i omfattning. De dieseldrivna lastbilarna och bussarna står i dag för cirka
en tredjedel av motorfordonens utsläpp. Landsvägstransporterna utgör
därmed ett stort miljöproblem som måste angripas med olika åtgärder.
Förutom utbyggd kapacitet för godstransporter på järnväg krävs enligt
utskottets mening en forcering av bestämmelserna om obligatoriskt skärpta
reningskrav. Det finns ingen anledning att i Sverige vänta med införandet av
skärpta krav. Utskottet ansluter sig därmed till de yrkanden som framförs i
motionerna Jo37 yrkandena 1 och 2, Jo41 yrkandena 2 och 3 och Jo962
yrkande 13 om införandet av skärpta obligatoriska avgasreningskrav för lätta
och tunga fordon fr. o. m. 1990 resp. 1992. Regeringen bör således enligt
utskottets mening återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed.
Motionerna J08OO yrkande 2 och Jo967 yrkande 11 avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avgaskrav för lastbilar och bussar
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo37 yrkandena 1
och 2,1988/89:Jo41 yrkandena 2 och 3,1988/89:Jo962 yrkande 13 och
med avslag på motionerna 1988/89:J08OO yrkande 2 och 1988/89:Jo967
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Avgaskrav för lastbilar och bussar (mom. 11)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med "utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de ökande utsläppen av kväveoxider anser utskottet att
en tidigareläggning av införandet av skärpta avgasreningskrav för lastbilar
och bussar är nödvändig. Utskottet ansluter sig därmed till de krav på ett
omedelbart införande av skärpta avgasreningskrav som framförs i motion
Jo967 yrkande 11. Utskottet anser att kraven skall motsvara de som gäller i
USA fr. o. m. 1986 års modeller. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna. Med det anförda kan motionerna
Jo37 yrkandena 1 och 2, Jo41 yrkandena 2 och 3, J08OO yrkande 2 och Jo962
yrkande 13 i allt väsentligt anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avgaskrav för lastbilar och bussar
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo967 yrkande 11 och
med avslag på motionerna 1988/89:Jo37 yrkandena 1 och 2, 1988/

1988/89: JoU 19

21

89:Jo41 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Jo800 yrkande 2 och 1988/
89:Jo962 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Begränsning av partikelutsläpp (mom. 12)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

I dag står tekniken när det gäller s. k. partikelfilter på gränsen till ett
genombrott. Serieproduktion är enligt vad utskottet erfarit nära förestående.
Mot den bakgrunden bör enligt utskottets mening partikelutsläpp som
överstiger vad som kan uppnås med hjälp av partikelfilter inte accepteras.
Regeringen bör således återkomma till riksdagen med förslag till utsläppsgränser
som tar hänsyn till snart tillgänglig teknik. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo37 yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande begränsning av partikelutsläpp

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo37 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Rening av dieselavgaser (morn. 13)

Bengt Rosén (fp), Åsa Domeij (mp) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”anses tillgodosedd.” bort ha följande lydelse:
Rening vid källan är dock enligt utskottets mening den metod som bör
väljas för att minska de dieseldrivna fordonens utsläpp. Dieselfordonens
stora andel av kväveutsläppen motiverar således ytterligare åtgärder för att
minska utsläppen. Om de av naturvårdsverket föreslagna kraven på dieselfordon
införs kan detta beräknas medföra en minskning med ca 5% till 1995.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo719 yrkande 1 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande rening av dieselavgaser

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo719 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Miljövänliga motorer och drivmedel (mom. 14)

Bengt Rosén (fp), Åsa Domeij (mp) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet är”
och på s. 15 slutar med "således motionen.” bort ha följande lydelse:
Utskottet är (=utskottet) utskottet anfört. Rejäla stimulansåtgärder
för denna utveckling måste enligt utskottets mening omedelbart
införas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo748 yrkande 3 bör
ges regeringen till känna.

1988/89: JoU19

22

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande miljövänliga motorer och drivmedel

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo748 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Redovisning av åtgärder (mom. 15)

Lennart Brunander och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Med det” och
slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo41 yrkande 1 anser utskottet att regeringen bör
redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av nämnda beslut.
Riksdagen bör ge regeringen tili känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande redovisning av åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo41 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Internationellt samarbete (mom. 16)

Lennart Brunander och Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”1 de” och
slutar med ”ytterligare åtgärd.” bort ha följande lydelse:

I de (=utskottet) internationellt samarbete. Utskottet vill dock

betona vikten av att Sverige, med två internationellt välkända biltillverkare,
intar en tätposition nät det gäller att ta fram nya bränslen och motorer.
Sådana framtidssatsningar kommer att kräva internationella överenskommelser,
och Sverige bör verka för att gemensamma miljökrav kommer att
ställas på framtidens motorer. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo751 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo751 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Miljöförbättrande åtgärder på den äldre bilparken

Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) anför:

Riksdagen beslutade våren 1988 att ge regeringen i uppdrag att utforma
bestämmelser för stimulanser till miljöförbättrande åtgärder hos den äldre
bilparken. Beslutet innebar att det skulle utgå ett bidrag på 1 000 kr. till de
bilägare som monterade godkänd avgasrening på bilarna. Beslutet var ett
resultat av motioner från bl. a. centerpartiet. Något förslag har ännu inte
kommit från regeringen. Detta är anmärkningsvärt med tanke på bilavgaser -

1988/89: JoU19

23

nas betydelse för luftföroreningarna i våra tätorter, försurningen och
skogsskadorna. När riksdagen tog sitt beslut förutsattes ett snabbt förverkligande
av förslaget. I propositionen meddelar nu regeringen att naturvårdsverket
har fått i uppdrag att utforma ett förslag till bidragsregler. Man säger
också att bidragsreglerna skall börja gälla från den 1 juli 1989. Något förslag
har ännu inte synts till. Hur ett bidragssystem skall kunna börja gälla från
halvårsskiftet är svårt att se. Vår kritik mot regeringens senfärdighet på
denna punkt kvarstår.

1988/89:

gotab 88900. Stockholm 1989