Jordbruksutskottets betänkande

1988/89:JoU17

Djurskydd m.m.

1988/89

JoU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 51 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
1989 om djurskydd m. m. Motionerna gäller bl. a. pågående djurförsök,
alternativ till djurförsök, försöksdjursavgift, djurhållning och pälsdjursuppfödning.
Utskottet avstyrker samtliga yrkanden.

Till betänkandet har fogats 10 reservationer.

Motioner

1988/89:U238 av Ingela Mårtensson och Anna Horn af Rantzien (fp,mp)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen i internationella sammanhang
tar upp frågan om elefanternas överlevnad.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo552.

1988/89:Jo507 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pågående djurförsök,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastläggande av tidpunkt för avvecklande av djurförsök med
den s. k. LD50-metoden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn och förslag till eventuella förbättringar med avseende
på bestämmelser om brandskydd i djurstallar.

1988/89:Jo509 av Paul Lestander och Karl-Erik Persson (båda vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud för annan än polis att avliva hund.

1988/89 :Jo513 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om representation
av patientorganisationerna i de djuretiska kommittéerna.

1988/89:Jo515 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av förekommande djurförsök och deras relevans,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1 Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 17

anförts om övervägande av former för samhällsstöd till utvärdering av al- JoU 1988/89:17
ternativa testmetoder.

1988/89:Jo516 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att reglerna för burmått, miljöförhållanden m.m. för försöksdjur ses
över och anpassas efter djurens behov och ej understiger motsvarande regler
för djur i djurparker, för sällskapsdjur och för djur inom husdjursskötseln.

1988/89:Jo517 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en inventering av tillgängliga
alternativ till djurförsök genomförs,

2. att riksdagen beslutar att en inventering av tillgängliga rutiner och
tekniker som kan lindra obehaget eller lidandet för djuret genomförs samt
att den hålls aktuell,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur information och/
eller utbildning om alternativa metoder och tekniker skall delges den som
genomför djurförsök.

1988/89:Jo518 av Viola Claesson och Annika Åhnberg (båda vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar om avveckling under en tioårsperiod av uppfödning
av pälsdjur i bur,

2. att riksdagen beslutar om ett nyetableringsstopp av pälsdjursföretag.

1988/89:Jo519 av Viola Claesson och Annika Åhnberg (båda vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om finansiering av djurförsökstillsynen
genom att en avgift tas ut per använt djur,

2. att riksdagen beslutar att en paragrafbestämmelse införs som stadgar
att ett djur inte får användas i upprepade experiment.

1988/89:Jo520 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att djurkarantän öppnas på Skånes västkust.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sk650.

1988/89:Jo522 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftsbeläggning av djurförsök,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av alternativa metoder till djurförsök.

1988/89:Jo528 av Paul Ciszuk och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att alla svin skall ha möjlighet att vistas ute och
böka i jorden,

2. att riksdagen beslutar att kalvar och grisar för vidare uppfödning ej får
sammanföras från mer än tre ursprungsbesättningar,

3. att riksdagen beslutar att kalvar och grisar för vidare uppfödning inte

får flyttas från sina födelsegårdar före 12 resp. 8 veckors ålder, 2

4. att riksdagen beslutar att kalvar och svin för vidare uppfödning ej får JoU 1988/89:17
transporteras längre sträckor än 50 km,

5. att riksdagen beslutar att kalvar och grisar skall ha di eller mjölk/
mjölkersättning upp till 10 resp. 6 veckors ålder.

1988/89:Jo529 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kosherslakt.

1988/89 :Jo531 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de etiska
nämnderna för djurförsöks plenarsammanträden öppnas för allmänheten
och blir offentliga.

1988/89 :Jo532 av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av vetenskapliga krav,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av alternativa metoder och stöd till MEIC-projektet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användning av alternativa metoder som redan i dag finns tillgängliga
samt ekonomiskt stöd till dessa,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontroll av efterlevnaden av riksdagsbeslut samt riksrevisionsverkets
uppgift att granska forskningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad översyn över vilka svårigheter de alternativa metoderna
har att bli etablerade,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökat antal ledamöter från djurskyddsorganisationerna i
de etiska nämnderna.

1988/89:Jo536 av Ylva Annerstedt och Hadar Cars (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för utvärdering
av om de djurförsök som f.n. utförs är väl motiverade,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utvärdering görs för att undersöka
om pågående djurförsök uppfyller vetenskapliga krav,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av resurser för de forskningsinstitutioner som vill gå över
till in vitro-teknik i stället för djurförsök,

4. att riksdagen begär att regeringen ger riksrevisionsverket i uppdrag att
undersöka hur alternativa metoder till djurförsök sprids och tas i bruk.

1988/89:Jo537 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den djurförsöksverksamhet
som förekommer i Sverige, dels med hänsyn till metodernas
relevans, dels med hänsyn till försökens syfte, 3

2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för utvärdering av för JoU 1988/89:17
närvarande tillgängliga alternativ till djurförsök,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt program för
forskning kring alternativa metoder i 1990 års forskningsproposition,

1988/89:Jo538 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om djurförsök.

1988/89:Jo540 av Elisabeth Fleetwood och Ingvar Eriksson (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkt djurskydd.

1988/89:Jo541 av Kerstin Ekman och Lars Leijonborg (båda fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådant tillägg till den nya
djurskyddslagen att det genom dispens från lagen ska vara tillåtet med
koscherslakt.

1988/89:Jo545 av Ragnhild Pohanka och Kaj Nilsson (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att pälsdjursfarmarna avvecklas inom en tvåårsperiod,

2. att riksdagen beslutar att alla pälsdjursfarmar inom ett halvår inspekteras
av lokala miljö- och hälsoskyddsnämnder och att där missförhållanden
och/eller djurplågeri konstateras dessa farmer omedelbart stängs och
djuren avlivas.

1988/89:Jo547 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
intensifierad utbildning och rådgivning, gällande den nya djurskyddslagen.

1988/89:Jo548 av Pär Granstedt m.fl. (c,fp,vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om en avvecklingsplan för pälsdjursfarmning
i bur i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Jo551 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud av import av skinn från djur fångade med i Sverige
otillåtna metoder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i internationella fora bör verka för förbud av de mest
plågsamma fångstredskapen.

1988/89:Jo552 av Ingela Mårtensson och Anna Horn af Rantzien (fp,mp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att regeringen föreslår en lag
om skydd av elefanter.

1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om länsveterinärens ställning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408. 4

Utskottet

JoU 1988/89:17

Pågående djurförsök

Motioner

Inventering och utvärdering av pågående djurförsök begärs i flera motioner.
I motion Jo507 (fp) framförs krav på att alla djurförsök som för närvarande
utförs skall utvärderas och att alternativ till djurförsök alltid skall
väljas i första hand (yrkande 1). I motionerna Jo515 (s) yrkande 1, Jo532
(mp) yrkande 2, Jo536 (fp) yrkande 1 och Jo538 (m) yrkas också att förekommande
djurförsök skall inventeras och att deras relevans ur olika
aspekter utvärderas. I motion Jo537 (c) yrkande 1 krävs förslag till en plan
för utvärdering av om de djurförsök som för närvarande utförs är väl motiverade.
Önskemål om en utvärdering av huruvida djurförsöken uppfyller
ställda vetenskapliga krav framförs i motionerna Jo532 yrkande 3 och
Jo536 yrkande 2.

I motion Jo507 framförs även krav på fastställandet av en tidpunkt för
avveckling av LD50-metoden (yrkande 2). Motionärerna framhåller bl. a.
att rimlig tid nu torde ha gått sedan behandlingen av djurskyddslagen för att
fastställa en tidpunkt för denna testmetods avveckling i Sverige.

I motion Jo517 (vpk) yrkas att tillgängliga rutiner och tekniker som kan
lindra försöksdjurens obehag och lidande inventeras och löpande aktualiseras.
Enligt motionärerna skulle detta kunna vara en uppgift för Centrala
försöksdjursnämnden (CFN) i sin egenskap av högsta myndighet för djurförsöksverksamheten
i landet (yrkande 2).

Utskottets överväganden

I motionerna Jo507, Jo515, Jo532, Jo536, Jo537 och Jo538 yrkas att försöksdjursanvändningen
utvärderas eller inventeras med avseende på djurförsökens
relevans och berättigande i allmänhet respektive i varje enskilt fall. I
några av motionerna yrkas en undersökning av huruvida djurförsöken uppfyller
vetenskapliga krav respektive huruvida resultaten är överförbara på
människan.

Utskottet får inledningsvis erinra om att varje enskilt djurförsök i dag
underkastas en prövning som skall avse bl. a. försökets betydelse, dess angelägenhet
från allmän synpunkt samt möjligheten att genom alternativa metoder
erhålla likvärdig kunskap. En sådan inventering av samtliga djurförsök
som flertalet motioner syftar till skulle således i stor utsträckning innebära
en dubblering av den prövning som görs i de etiska nämnderna och av
den information som kan erhållas på grundval av ingivna ansökningar om
etisk prövning. En grundlig inventering av försöksdjursanvändningen gjordes
för övrigt av försöksdjursutredningen i dess år 1986 framlagda betänkande
(Ds Jo 1986:3). Sedan dess har centrala försöksdjursnämnden (CFN)
och lantbruksstyrelsen fortsatt att publicera utförliga statistiska uppgifter
om verksamheten, innefattande bl. a. uppgifter om antalet djur, fördelning
på djurarter och för vilka ändamål djuren används. Härav framgår bl. a. att
förbrukningen sjunkit betydligt under de senaste åren. CFN kommer även 5

1* Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 17

framgent att följa verksamheten och att publicera fortlöpande statistiska JoU 1988/89:17
uppgifter om densamma.

När det gäller frågan om djurförsökens relevans från olika synpunkter
hänvisar utskottet till sina uttalanden i betänkandet JoU 1987/88:22 (s. 40f).

Som utskottet anförde i detta sammanhang måste man utgå från att de flesta
forskare är medvetna om så grundläggande problem som frågeställningarna
kring djurförsökens relevans för humanbiologiska förhållanden m. m.

En centraliserad utredning eller inventering av det slag som motionärerna
synes avse skulle knappast kunna ge något entydigt svar på frågan huruvida
djurförsöken generellt eller i varje enskilt fall ger rättvisande eller mer eller
mindre missvisande resultat. Utskottet vill dessutom framhålla de betydande
praktiska svårigheter som skulle föreligga att i en särskild utredning
detaljgranska samtliga pågående djurförsök, till antalet uppskattningsvis
minst 2 000. Tillsättandet av en utredning skulle för övrigt ge uttryck för ett
alltför statiskt synsätt i dessa frågor. Enligt utskottets mening måste dessa
frågor bedömas och fortlöpande omprövas i ljuset av de nya kunskaper och
erfarenheter som erhålls i grundforskning och tillämpad forskning. Frågan
huruvida varje enskilt djurförsök uppfyller de vetenskapliga kraven m. m.
måste således bedömas i den etiska prövningen och, i förekommande fall,
av de anslagsbeviljande forskningsorganen med utgångspunkt i det kunskapsläge
som råder vid prövningstillfället. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Jo507 yrkande 1, Jo515 yrkande 1, Jo532 yrkandena 2
och 3, Jo536 yrkandena 1 och 2, Jo537 yrkande 1 och Jo538.

Som utskottet nyss anfört gör den etiska nämnden i sin prövning en
avvägning mellan försökets betydelse och djurets lidande. Försöket skall
avstyrkas om det inte är angeläget från allmän synpunkt. Enligt CFN:s
tillämpningsföreskrifter skall de etiska nämnderna tillse att ärendena om
etisk prövning är utredda och allsidigt granskade från djurskyddssynpunkt.

Nämnderna har dessutom att till CFN anmäla beslut av betydelse från etisk
synpunkt. Härigenom bereds CFN möjlighet att följa de etiska nämndernas
bedömningar av bl. a. använda tekniker och rutiner vid djurförsöken. De
nu redovisade förutsättningarna för prövningen innebär enligt utskottets
mening att behovet av utvecklandet av rutiner och tekniker som uppfyller
de från djurskyddssynpunkt förstärkta kraven kan tillgodoses. Rådande
former för den etiska prövningen synes därmed i allt väsentligt tillgodose de
önskemål som förs fram i motion Jo517 yrkande 2. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen i denna del.

På regeringens uppdrag har CFN utrett frågan om ett eventuellt förbud
mot LD50-metoden. Av utredningen framgår bl. a. att övervägande skäl
talar för ett definitivt avskaffande av den klassiska LD50-metoden. Metoden
i denna form innebär bl. a. stor förbrukning av djur för att erhålla en
hög precision vid bestämning av dödlighet uttryckt i LD50-värde. För ett
avskaffande talar även att andra tester för mätning av akut toxicitet numera
ger sådana resultat att en dödlighetsbestämning med ett LD50-värde ändå
är möjlig att göra i efterhand. Krav på klassisk LD50-bestämning ställs
numera inte vid klassificering enligt de allmänna rådsdirektiven som är
utfärdade av EG och inte i de riktlinjer som utfärdats av OECD för testning

av kemikalier. Sådana krav ställs inte heller inom det internationella regel- 6

system som finns för klassificering vid transport av farligt gods. I flertalet JoU 1988/89:17
internationella överenskommelser krävs endast en dokumentation av
LD50-värdet och härför erforderliga försök är att hänföra till de modifierade
formerna av LD50-testet. Dessa tester kräver betydlig lägre antal djur
(20-40) för att uppnå ett säkerställt resultat. Lantbruksstyrelsens redovisning
över ansökningar om toxikologiska försök i Sverige under åren 1986
och 1987 visar dessutom att användningen av andra toxicitetstester än
LD50 har betydligt större omfattning. Modifierade LD50-tester svarar för
endast cirka 5 % av det totala antalet djur som förbrukats i toxikologiska
försök.

Mot den nu redovisade bakgrunden ansluter sig utskottet till CFN:s bedömning
att övervägande skäl talar för ett definitivt avskaffande av den
klassiska LD50-metoden. Beträffande det modifierade LD50-testet utgår
utskottet i från att det kan avskaffas på längre sikt. Mot bakgrund av det
anförda och med beaktande av att ifrågavarande problem är föremål för
beredning inom regeringskansliet föreslår utskottet att motion Jo507 yrkande
2, utöver de uttalanden som utskottet gjort, lämnas utan någon vidare
åtgärd från riksdagens sida.

Alternativ till djurförsök

Motioner

Frågan om alternativa metoder till djurförsök tas upp i flera motioner. I
motion Jo515 (s) yrkande 2 framhålls betydelsen av att alternativa testmetoder
utvecklas och kommer till användning. Enligt motionärerna behöver
därför de alternativa metodernas tillförlitlighet utvärderas och ekonomiskt
stöd ges till ansträngningarna att minska antalet djurförsök. Krav på en
inventering av alternativ till djurförsök framförs även i motionerna Jo517
(vpk) yrkande 1, Jo522 (c) yrkande 2 och Jo537 (c) yrkande 2. Motionärerna
framhåller bl.a. att den nya djurskyddsförordningen stadgar att djurförsök
skall kunna avstyrkas om likvärdig kunskap kan erhållas med alternativa
metoder. För att detta skall kunna ges en effektiv tillämpning fordras samlad
kunskap om alternativen. Utvecklingen av alternativa metoder utgör en
förutsättning för en avveckling av djurförsöken utan onödiga risker för
människors hälsa. Även i motion Jo532 (mp) begärs en utvärdering av alternativa
metoder och att riksdagen bör garantera att Skandinaviska Celltoxikologiska
Sällskapets projekt för att utvärdera alternativa metoder att mäta
akut toxicitet (MEIC-projektet) tillförs de ekonomiska resurser som behövs
(yrkande 4).

Ekonomiskt stöd och utökade resurser till användningen av alternativa
metoder yrkas i motionerna Jo532 yrkande 7 och Jo536 (fp) yrkande 3.

Motionärerna framhåller bl.a. att ett sådant stöd ligger helt i linje med
riksdagens tidigare ställningstagande i frågan, nämligen att alternativa testmetoder
skall användas i stället för djurförsök när detta är vetenskapligt
möjligt.

Betydelsen av att i största möjliga utsträckning ersätta försöksdjuren med
alternativa metoder understryks också i motion Jo532. Riksrevisionsverket

bör därför granska hur alternativa metoder sprids och tas i bruk (yrkande 7

8). För att komma till rätta med djurförsöken behövs dessutom enligt mo- JoU 1988/89:17
tionärerna en samlad översyn över vilka svårigheter som de alternativa
metoderna har att bli etablerade (yrkande 9). Motsvarande granskning begärs
även i motion Jo536 yrkande 4.

Enligt motion Jo537 yrkande 4 krävs ett samlat kraftfullt program för
forskning kring alternativa metoder. Regeringen bör därför enligt motionärerna
återkomma med ett utarbetat forskningsprogram i 1990 års forskningspolitiska
proposition.

Regeringen bör enligt motion Jo517 yrkande 3 återkomma till riksdagen
med ett förslag om hur information och utbildning angående alternativa
metoder skall kunna delges dem som arbetar med djurförsök.

Utskottets överväganden

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av alternativa och kompletterande
metoder och att dessa kommer till användning när de ger likvärdiga
kunskaper. Den önskvärda utvecklingen innebär enligt utskottets mening
att metoder baserade på icke-djurförsök tas i anspråk lika väl som att den
existerande försöksdjursanvändningen förfinas och effektiviseras i olika
avseenden. I sammanhanget bör även påpekas att CFN, som har ansvaret
för den långsiktiga planeringen av försöksdjursverksamheten i landet, särskilt
skall verka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att
främja utvecklingen av alternativa metoder. Ett viktigt inslag i detta arbete
utgör den information som sprids genom den sedan år 1985 av CFN utgivna
skriftserien. Även de etiska nämnderna har att verka i samma riktning.

Utöver redovisade synpunkter finner utskottet inte anledning att förespråka
en särskild inventering eller utvärdering av alternativa metoder till djurförsök.
Vidare saknas underlag för att särskilt utpeka Skandinaviska celltoxikologiska
sällskapet som mottagare av statligt stöd i form av ekonomiska
bidrag e.d. Utskottet avstyrker således motionerna Jo515 yrkande 2,

Jo517 yrkande 1, Jo522 yrkande 2, Jo532 yrkande 4 och Jo537 yrkande 2 i
den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Med hänsyn till den nyligen genomförda omorganisationen av den etiska
prövningen och mot bakgrund av vad utskottet tidigare anfört avstyrks
motionerna Jo532 yrkandena 8 och 9 och Jo536 yrkande 4.

Frågan om utbildning och information kring de alternativa metoderna
kan anses besvarad med vad utskottet anfört ovan. Motion Jo517 yrkande 3
avstyrks således i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Våren 1988 bemyndigade riksdagen regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som skulle följa på en förlängning av avtalet mellan
staten och läkemedelsindustriföreningen (LIF) om samarbete för att stödja
viss forskning till främjande av utvecklandet av alternativa och kompletterande
metoder till djurförsök (prop. 1987/88:93, JoU22, rskr. 327). Bemyndigandet
avser tiden till den 30 juni 1990 och förlängning har skett t.o.m.
innevarande budgetår. Detta innebär att staten och LIF för innevarande
budgetår satsar vardera 600 000 kr. till ifrågavarande forskning. Enligt det
budgetförslag som för närvarande är föremål för riksdagens behandling
förutsätts motsvarande satsning även för kommande budgetår (prop. 1988/ 8

89:100, bil. 11 s.72). Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo532 JoU 1988/89:17
yrkande 7 och Jo536 yrkande 3 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Utskottet har tidigare anslutit sig till regeringens förslag för kommande
budgetår när det gäller programmet för forskningen kring alternativa metoder
(1988/89:JoU12). Med hänsyn härtill och i avvaktan på 1990 års forskningspolitiska
proposition är utskottet inte berett att särskilt uttala sig om
ett samlat program för forskning kring alternativa metoder. Motion Jo537
yrkande 4 avstyrks således.

Djurförsöksetiska nämnder
Motioner

Frågan om representation i de etiska nämnderna är föremål för yrkanden i
två motioner. I motion Jo513 (fp) framförs krav på att patientorganisationerna
skall representeras i nämnderna. Dessa representerar enligt motionärerna
en stor grupp av människor för vilken framstegen inom medicinsk
vård är av särskilt stor betydelse. I motion Jo532 (mp) framhålls det önskvärda
i en förstärkning av djurskyddsintressena och att antalet ledamöter
från dessa organisationer därför bör utökas (yrkande 10).

I motion Jo531 (vpk) åberopas den nya sammansättningen i de etiska
nämnderna, med en ökad representation för de allmänna intressena, som
skäl för en utökad insyn i beslutsprocessen. Enligt motionärerna bör således
de etiska nämndernas sammanträden öppnas för allmänheten och bli
offentliga.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att den av regeringen tillkallade utredningen om etiska
frågor i samband med djurförsök (Ds Jo 1986:3) betonade vikten av att
nämnderna hade en så mångsidig sammansättning som möjligt. Som tänkbara
ledamöter redovisades forskare, laboratoriepersonal, försöksdjurstekniker
och lekmän. Bland lekmännen skulle enligt utredningen finnas representanter
för djurskyddsorganisationerna och för allmänna samhällsintressen.
Den förstärkning av lekmannainflytandet i de etiska nämnderna, med
majoritet för allmänintresset inom nämnda kategori, som genomfördes i
samband med den nya djurskyddslagen innebär enligt utskottets mening att
de etiska problemen och nödvändigheten med djurförsöken garanteras en
allsidig belysning. Utskottet anser vidare att det saknas skäl att ändra eller
återkalla bemyndigandet för CFN att reglera de etiska nämndernas sammansättning
och arbetsformer. Som utskottet tidigare framhållit har riksdagen
inte anledning att detaljreglera de etiska nämndernas funktion och
arbetsformer (JoU 1987/88:22 s. 48). Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet således motionerna Jo513 och Jo532 yrkande 10.

Den nyligen genomförda förändringen i de etiska nämndernas sammansättning
innebär enligt utskottets mening en avsevärd förbättring och förstärkning
av allmänhetens insyn vid den etiska prövningen. Dessutom garanterar
principen om allmänna handlingars offentlighet viss insyn i verk- 9

samheten. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion JoU 1988/89:17
Jo531 är således inte påkallad. Utskottet avstyrker motionen.

Försöksdjursavgift

Motioner

I två motioner framförs krav på införandet av en försöksdjursavgift. Enligt
motion Jo519 (vpk) skulle tillsynen av djurförsöken kunna finansieras genom
att en avgift tas ut på varje använt djur. En sådan avgiftsbeläggning
borde dessutom enligt motionärerna medföra en självsanering och minskning
av antalet djur som används i försök (yrkande 1). För att stävja och
förhindra att syftet med en sådan avgift kringgås bör en bestämmelse införas
som förbjuder upprepade försök med samma djur (yrkande 2). Även i
motion Jo522 (c) yrkande 1 framförs krav på införandet av en försöksdjursavgift
för att tillskapa erforderliga resurser för tillsynen och nedbringa antalet
djur som används i djurförsök.

Utskottet

Lantbruksstyrelsen utövar den centrala tillsynen enligt djurskyddslagen
(1988:534). Regeringen eller med regeringens bemyndigande lantbruksstyrelsen
äger besluta om avgifter för tillsyn och i ärenden enligt lagen. Utöver
redovisat bemyndigande beträffande avgifter kan hänvisas till de överväganden
som gjordes av utredningen om etiska frågor i samband med djurförsök.
Utredningen övervägde ett finansieringssystem med avgiftsbeläggning
av ansökningarna om etisk prövning. Avgiften skulle därvid bestå i en
fast avgift för varje ansökan och/eller en avgift kopplad till förbrukningen
av försöksdjur. Med enbart en fast avgift per ansökan skulle med då rådande
förhållanden krävas en avgift om ca 800 kr. för att nå full kostnadstäckning.
En avgift kopplad till förbrukningen skulle enligt utredningen kunna
konstrueras som en stigande avgiftsskala med en låg avgift per djur för
smågnagare och successivt stigande avgift för högre stående djur. Utredningen
valde att inte lägga fram något förslag i enlighet med nu redovisade
överväganden. En avgiftsfinansiering var enligt utredningens mening
mindre lämplig bl. a. på grund av administrativa svårigheter och bristande
kostnadstäckning för eventuell uppbördsverksamhet. Utskottet vill vidare
erinra om att regeringen resp. lantbruksstyrelsen redan erhållit riksdagens
bemyndigande att ta ut avgifter i ärenden enligt djurskyddslagen. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motionerna Jo519 yrkandena 1 och 2 och
Jo522 yrkande 1.

Djurskydd — allmänt
Motioner

I motion Jo540 (m) understryks vikten av ett förstärkt djurskydd och att
akuta missförhållanden exempelvis inom pälsdjursuppfödningen åtgärdas
i avvaktan på kommande tillämpningsföreskrifter till djurskyddslagen.

I motion Jo547 (s) uppmärksammas behovet av en intensifierad utbild- 10

ning och rådgivning angående den nya djurskyddslagen. Målsättningarna i JoU 1988/89:17
den nya lagen måste omsättas i praktisk handling och härför krävs enligt
motionärerna ytterligare insatser.

Utskottets överväganden

Som utskottet tidigare framhållit utövar lantbruksstyrelsen den centrala
tillsynen över efterlevnaden av djurskyddslagen. Det lokala ansvaret åvilar
kommunerna. Vidare tillkommer det länsstyrelsen att i vissa fall meddela
förbud mot innehav av djur och förordna om omhändertagande av djur. En
förutsättning för ett förstärkt djurskydd i enlighet med den nya djurskyddslagen
är enligt utskottets mening att nu redovisade tillsynsmöjligheter utnyttjas
på ett tillfredsställande sätt. Mot bakgrund av det anförda och då ett
förslag angående tillsynens organisation för närvarande bereds inom regeringskansliet
finns inte någon anledning för riksdagen att göra ett särskilt
uttalande i enlighet med motion Jo540. Utskottet avstyrker således motionen
i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Under år 1988 erhöll lantbruksstyrelsen 800 000 kr. för information m.m.
om den nya djurskyddslagen. Riksdagen har nyligen behandlat regeringens
förslag om bl.a. förstärkta resurser inom området djurskydd och djurmiljö.

Förslaget har utarbetats med beaktande av behovet av fortbildning m.m. av
den personal som vid berörda myndigheter skall utöva den praktiska tillsynsverksamheten.
Således föreligger förslag om ett avsevärt resurstillskott
för det i motion Jo547 efterfrågade ändamålet, och utskottet utgår ifrån att
lantbruksstyrelsen så snart erforderliga tillämpningsföreskrifter färdigställts
går ut med nödvändig rådgivning och information. Motionen avstyrks
således i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Djurhållning

Motioner

En översyn och förslag till eventuella förbättringar av brandskyddet i djurstallar
efterlyses i motion Jo507 (fp) yrkande 3, och i motion Jo516 (c)
framförs önskemål om en översyn av reglerna beträffande burmått och
miljöförhållanden för försöksdjur.

Djurhållning i vissa fall är föremål för flera yrkanden i motion Jo528
(mp). Således yrkas att riksdagen beslutar om att svin skall ha möjlighet att
vistas ute och böka i jorden (yrkande 1), att kalvar och grisar för vidare
uppfödning inte får sammanföras från fler än tre ursprungsbesättningar
(yrkande 2), att kalvar och grisar för vidare uppfödning inte får flyttas från
sina födelsegårdar före 12 respektive 8 veckors ålder (yrkande 3), att kalvar
och svin för vidare uppfödning inte får transporteras längre sträckor än 50
km (yrkande 4) samt att kalvar och grisar skall ha di eller mjölk/mjölkersättning
upp till 10 respektive 6 veckors ålder (yrkande 5).

II

Utskottets överväganden

JoU 1988/89:17

Lantbruksstyrelsen utfärdar anvisningar för brandskydd i djurstallar. Enligt
vad utskottet erfarit sker fortlöpande översyn av dessa anvisningar.
Härvid samarbetar lantbruksstyrelsen med lantbrukets brandskyddskommitt
som är ett samarbetsorgan för myndigheter, institutioner, näringen och
försäkringsbolagen. Utskottet förutsätter att den fortlöpande översyn som
sker inom ramen för redovisat samarbete i allt väsentligt kommer att tillgodose
ställda krav på ett bibehållet och förstärkt brandskydd. Mot bakgrund
av det anförda synes motion Jo507 yrkande 3 därmed till stor del tillgodosedd.

I 4 § djurskyddslagen (1988:534) stadgas att djurhållningen skall utformas
på ett sådant sätt att den främjar djurens hälsa och möjliggör ett naturligt
beteende. Till stöd för tolkningen av detta lagrum har riksdagen överlåtit
åt regeringen och berörda myndigheter att utforma de tillämpningsföreskrifter
som kan anses erforderliga. I motion Jo528 framförs yrkanden som
till ordalydelsen innebär att riksdagen — oavsett det bemyndigande som
lämnats i djurskyddslagen — i lag skall utforma detaljföreskrifter om djurhållning
i vissa avseenden. Något förslag till lagtext har dock inte presenterats
i motionen. Utskottet har inte funnit anledning att frångå tidigare riksdagsbeslut
om bemyndigande för vederbörande myndighet att meddela
detaljföreskrifter i angivna frågor. Motionen avstyrks således.

Utskottet erinrar om att försöksdjurens levnadsförhållanden inte är undantagna
från djurskyddslagens grundläggande regler om hur djur i allmänhet
skall hållas och skötas. Utskottet får dessutom framhålla att en
mycket begränsad tid förflutit sedan den nya djurskyddslagstiftningen
trädde i kraft. Tillämpningen inom ramen för hithörande föreskrifter bör få
utvisa behovet av ytterligare initiativ i detta sammanhang. Utskottet avstyrker
med det anförda motion Jo516.

Pälsdjursuppfödning m.m.

Motioner

Pälsdjursuppfödning i bur är föremål för flera motionsyrkanden. En tioårig
avveckling av sådan uppfödning krävs i motion Jo518 (vpk), och dessutom
föreslås ett nyetableringsstopp för pälsdjursföretag (yrkandena 1 och 2). I
motion Jo548 (fp,c,vpk) efterlyses en avvecklingsplan för uppfödning av
pälsdjur i bur. En fullständig avveckling av pälsdjursfarmerna begärs i miljöpartiets
motion Jo545. Avvecklingen skall genomföras under en tvåårsperiod
(yrkande 1). I motionen begärs dessutom att riksdagen skall föranstalta
om att alla pälsdjursfarmer inom ett halvår skall inspekteras av den lokala
miljö- och hälsoskyddsnämnden. Vid konstaterade missförhållanden skall
berörda anläggningar omedelbart stängas och eventuella djur avlivas (yrkande
2).

I motion Jo551 (c) förespråkas ett förbud mot import till Sverige av skinn
från djur som fångats med i Sverige otillåtna metoder (yrkande 1). Motionären
framför dessutom önskemål om att Sverige i internationella fora skall
verka för att de mest plågsamma fångstmetoderna förbjuds (yrkande 2).

Utskottets överväganden

JoU 1988/89:17

Enligt vad utskottet erfarit har samtliga berörda länsstyrelser i januari 1989
på uppmaning av lantbruksstyrelsen intensifierat djurskyddstillsynen vid
landets pälsdjursfarmer. Enligt de rapporter som hittills inkommit till lantbruksstyrelsen
synes förhållandena vara tillfredsställande. Den tillståndsplikt
för yrkesmässig uppfödning av pälsdjur som infördes i samband med
den nya djurskyddslagen torde i kombination med de skärpta reglerna för
djurhållningen medföra godtagbara förutsättningar för ett tillfredsställande
djurskydd samtidigt som näringens fortbestånd inte äventyras. Utskottet
anser sig således inte ha någon anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande
beträffande pälsdjursuppfödningens framtid (JoU 1987/88:22
s. 37). Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet således motionerna
Jo518 yrkandena 1 och 2, Jo545 yrkandena 1 och 2 samt Jo548.

Utskottet känner stor sympati för de i motion Jo551 framförda önskemålen
angående användningen av olika fångstmetoder som förorsakar djuren
onödigt lidande. Beträffande förhållandena i Sverige torde problemen
vara av underordnad betydelse med hänsyn till det tillståndsförfarande
som tillämpas för vissa jaktmetoder och därmed sammanhängande föreskrifter.
Möjligheterna för Sverige att ensidigt införa för import av skinn
inskränkande regler grundade på ifrågasättandet av de i exportlandet använda
fångstmetoderna ter sig däremot enligt utskottets mening betydligt
vanskligare. Den väg som Sverige enligt utskottets mening har att följa
ligger närmast i linje med det i yrkande 2 framförda kravet på ökad aktivitet
inom de internationella fora där dessa frågor behandlas. Utskottet utgår
ifrån att alla nödvändiga ansträngningar görs för att det internationella
samfundet skall uppmärksamma dessa frågor. Så har också bl.a. skett i
anslutning till arbetet med försöken att rädda vissa utrotningshotade djurarter.
Utöver det anförda är dock utskottet inte berett att föreslå riksdagen
att genom något särskilt uttalande fästa regeringens uppmärksamhet på
denna fråga. Med hänsyn härtill avstyrks motion Jo551 yrkandena 1 och 2 i
den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Övriga frågor

Motioner

I motion Jo509 (vpk) framförs krav på att förbud införs för annan än polis
att avliva hund. Enligt motionärerna ter det sig naturligt och rättvist att
bestämmelserna bör vara likformiga oavsett om hund ofredar vilt, hemdjur
eller ren.

Inrättandet av en djurkarantän på Skånes västkust krävs i motion Jo520
(fp). Motionärerna framhåller att möjligheterna för tullen att anordna karantän
för djur som införs i landet kraftigt försämrats efter det att djurkarantänen
i Helsingborg lades ner. Antalet tillgängliga inhyrda platser är få
och tullen saknar möjligheter till förvaring i egen regi.

Kosherslaktens tillåtlighet är föremål för yrkanden i två motioner. 1 motion
Jo529 framhålls att en begränsning av dispensmöjligheten för kosherslakt
kan ses som en inskränkning i religionsfriheten. Den tidigare dispen -

sen för slakt av fjäderfä bör därför enligt motionären bibehållas. I folkparti- JoU 1988/89:17

motionen Jo541 hävdas att detta inte i första hand är en djurskyddsfråga
utan en fråga om respekten för den grundläggande religionsfriheten i Sverige.
Som en följd härav borde frågan behandlas i riksdagens konstitutionsutskott.
Med utgångspunkt i detta förhållningssätt anser motionärerna att det
är rimligt att av religiösa skäl tillåta kosherslakt. Denna möjlighet bör ges
genom en dispensregel i djurskyddslagen.

Regeringen bör enligt motionerna Jo552 (fp,mp) och U238 (fp,mp) utarbeta
ett lagförslag till skydd för elefanterna. Motionärerna framhåller bl.a.
att den kraftigt decimerade stammen av afrikanska elefanter fordrar omedelbara
åtgärder för att stoppa efterfrågan på elfenben. Ett importförbud
mot elfenben och andra elefantprodukter bör snarast införas. Samtidigt bör
Sverige i internationella sammanhang ta upp frågan om elefanternas överlevnad.

I motion Jo719 (fp) framhålls att länsveterinärerna bör befrias från sina
dubbla lojaliteter — mot lantbruksnämnd och länsstyrelse — och arbeta
framför allt med konsumenternas bästa för ögonen.

Utskottets överväganden

Utskottet kan i viss mån dela motionärernas uppfattning om det naturliga
och rättvisa i att rätten att avliva hund regleras på ett för alla tillfällen
likformigt sätt. Möjligheten för ägare av ren och hemdjur att låta döda
hunden i de fall då hunden inte låter sig tas om hand har dock en något
annorlunda bevekelsegrund än den som motiverat bestämmelsen beträffande
lös hund i område med vilt. Beträffande hemdjur och ren motiverar
avvärjandet av ett akut hot ett ingripande utan tidsutdräkt. Beträffande
lösspringande hund i övrigt är det framför allt risken för eventuella angrepp
på vilt som medför att polisen av viltvårdsskäl, när övriga möjligheter har
uttömts, äger rätt att avliva hunden. Vidare bör uppmärksammas att rätten
för ägare av hemdjur att döda sådan hund varom nu är fråga förutsätter att
hunden visat benägenhet att bita hemdjur. Är denna förutsättning inte för
handen kan endast sådana nödsituationer varom talas i 24 kap. 4 § BrB
motivera att hunden avlivas. Denna möjlighet är föremål för en mycket
restriktiv tolkning och är sådan nödsituation inte för handen lär hemdjurens
ägare kunna drabbas av skadeståndsanspråk. Det kan tilläggas att
högsta domstolen nyligen avkunnat en dom som kan ge viss vägledning i
detta sammanhang (NJA 1989 s. 495). Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motion Jo509.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande
beträffande en djurkarantän på Skånes västkust, som redovisas i
betänkandet JoU 1987/88:22 (s. 51). Motion Jo520 avstyrks således.

Regeringen har beviljat dispens för den kosherslakt av fjäderfä som för
närvarande bedrivs vid ett slakteri i Skåne t. o. m. juni 1989. Samtidigt har
lantbruksstyrelsen givits i uppdrag att redovisa förslag till en slaktmetod
som är förenlig med krav som bör ställas från djurskyddssynpunkt och
samtidigt kan accepteras från religiös synpunkt. Med hänsyn härtill och då

utskottet tidigare (JoU 1987/88:22 s.36) avvisat dispensmöjligheterna för 14

kosherslakt av övriga djurslag avstyrker utskottet motionerna Jo529 och JoU 1988/89:17
Jo541.

Frågor av det slag som aktualiseras i motionerna Jo552 och U238 regleras
i den av Sverige biträdda Washingtonkonventionen och anknytande svenska
författningar. Regeringen har fr.o.m. den 8 april 1988 förordnat om
importrestriktioner för levande djur upptagna i konventionens bilagor II
och III. Genom införandet av krav på importtillstånd för införsel av djur
som finns upptagna i konventionens B- och C-listor kan import av djur som
innebär ett hot mot särskilt sårbara arter stoppas, ursprungsland kontrolleras
och importtillstånd vägras om djurtransporten inte sker på ett från djurskyddssynpunkt
tillfredsställande sätt. Inom ramen för Washingtonkonventionen
antogs dessutom i juli 1987 en resolution om inskränkningar i
handeln med elfenben. Av redovisningen framgår att ett mycket intensivt
arbete pågår på det internationella planet med att skydda de utrotningshotade
djuren och att Sverige även nationellt har vidtagit långtgående åtgärder
i detta avseende. Som också framgår av det anförda hör dessa frågor i
första hand till regeringens och lantbruksstyrelsens kompetensområde.

Denna kompetensfördelning är enligt utskottets mening väl ägnad att uppfylla
de krav som ställs och kommer att ställas på utformandet av ifrågavarande
djurskydd. Det förtjänar även att påpekas att en nationell lagstiftning
med den innebörd som efterlyses i motion Jo552 skulle ha en mycket begränsad
räckvidd i sammanhanget. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag beträffande länsveterinärernas
ställning att behandlas i samband med kommande översyn av länsförvaltningen.
Med hänvisning härtill avstyrks motion Jo719 yrkande 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inventering och utvärdering av pågående djurförsök
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo507 yrkande 1, 1988/

89:Jo515 yrkande 1, 1988/89:Jo532 yrkandena 2 och 3, 1988/

89:Jo536 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Jo537 yrkande I och 1988/

89:Jo538,

2. beträffande rutiner och tekniker att mildra försöksdjurens obehag
och lidande

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo517 yrkande 2,

3. beträffande LD50-metoden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo507 yrkande 2,

4. beträffande utvärdering av alternativa testmetoder m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo515 yrkande 2, 1988/

89:Jo517 yrkande 1,1988/89:Jo522 yrkande 2,1988/89:Jo532 yrkande
4 och 1988/89:Jo537 yrkande 2,

5. beträffande riksrevisionsverkets granskning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo532 yrkandena 8 och 9

samt 1988/89:Jo536 yrkande 4, '5

6. beträffande utbildning och information om alternativa metoder JoU 1988/89:17
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo517 yrkande 3,

7. beträffande resurser till användning av alternativa metoder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo532 yrkande 7 och 1988/

89:Jo536 yrkande 3,

8. beträffande samlat program förforskning kring alternativa metoder att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo537 yrkande 4,

9. beträffande representation i de etiska nämnderna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo513 och 1988/89:Jo532
yrkande 10,

10. beträffande allmänhetens insyn i den etiska prövningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo531,

11. beträffande försöksdjursavgift

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo519 och 1988/89:Jo522
yrkande 1,

12.beträffande ett förstärkt djurskydd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo540,

13. beträffande information och utbildning om den nya djurskyddslagstiftningen att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo547,

14. beträffande brandskydd för djurstallar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo507 yrkande 3,

15. beträffande riksdagsbeslut om viss djurhållning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo528,

16. beträffande burmått och miljöförhållanden för försöksdjur
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo516,

17. beträffande pälsdjursuppfödning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo518, 1988/89:Jo545 och
1988/89:Jo548,

18. beträffande användningen av vissa fångstmetoder
att riksdagen avslår motion !988/89:Jo551,

19. beträffande rätten att avliva hund
att riksdagen avslår motion !988/89:Jo509,

20. beträffande en djurkarantän på Skånes västkust
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo520,

21. beträffande kosherslakt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo529 och 1988/89:Jo541,

22. beträffande elefanternas överlevnad

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo552 och 1988/89:U238,

23. beträffande länsveterinärens ställning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo719 yrkande 5.

16

Stockholm den 13 april 1989
På jordbruksutskottets vägnar

JoU 1988/89:17

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m),
Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén
(fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Inge Carlsson (s), Kaj
Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Bengt Kronblad (s), Berndt Ekholm (s),
Anders Castberger (fp) och Sylvia Pettersson (s).

Reservationer

1. Inventering och utvärdering av pågående djurförsök
(mom. 1)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet får”
och på s. 6 slutar med ”och Jo538.” bort ha följande lydelse:

Djurförsök är till mycket stor del både plågsamma och förnedrande för
djuren. Antalet försök måste därför enligt utskottets mening reduceras till
ett absolut minimum och ersättas med andra metoder. Skäl finns således att
inventera djurförsöken för att få ett grepp om hur många försök och inom
vilka områden dessa görs. En utvärdering bör också göras för att få fram
huruvida de djurförsök som görs uppfyller ställda vetenskapliga krav. Utskottet
tillstyrker således motion Jo532 yrkandena 2 och 3. Motionerna
Jo507 yrkande 1, Jo515 yrkande 1, Jo536 yrkandena 1 och 2, Jo537 yrkande
1 och Jo538 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inventering och utvärdering av pågående djurförsök
att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Jo532 yrkandena 2
och 3 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo507 yrkande 1,1988/

89:Jo515 yrkande 1, 1988/89:Jo536 yrkandena 1 och 2, 1988/

89:Jo537 yrkande 1 och 1988/89:Jo538 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Rutiner och tekniker att mildra försöksdjurens obehag
och lidande (mom. 2)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Som utskottet ( = utskottet) vid djurförsöken. De nu

redovisade förutsättningarna för prövningen innebär dock enligt utskottets • 1

mening inte att behovet av utvecklandet av rutiner och tekniker som uppfyl- JoU 1988/89:17
ler de från djurskyddssynpunkt förstärkta kraven kan tillgodoses. Härför
krävs en inventering av rutiner och tekniker som lindrar djurens lidande
och obehag. Det kan enligt utskottets mening röra sig om provtagningsteknik,
bedövnings- och avlivningsmetod, aversiva stimuli, m. m. Utskottet
ansluter sig således till vad som anförts i motion Jo517 yrkande 2 och tillstyrker
därmed motionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande rutiner och tekniker att mildra försöksdjurens obehag
och lidande

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo517 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utvärdering av alternativa testmetoder m. m. (mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”anses tillgodosedda.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar ( = utskottet) olika avseenden. Det är

härvid enligt utskottets mening utomordentligt viktigt att utvecklingen av
alternativa metoder påskyndas och att erforderliga resurser ställs till förfogande
för detta ändamål. Inledningsvis bör ett program för utvärdering av
alternativa metoder utarbetas. Därefter bör en utvärdering av de alternativa
metodernas relevans när det gäller t. ex. att mäta akut toxicitet genomföras
för att främja dessa metoders framtida användning. Det är härvid både
önskvärt och nödvändigt att en sådan inventering samordnas med de resultat
som motsvarande arbete givit i andra länder. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo522 yrkande 2 och Jo537 yrkande 2 bör ges
regeringen till känna. Motionerna Jo515 yrkande 2, Jo517 yrkande 1 och
Jo532 yrkande 4 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utvärdering av alternativa testmetoder m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo522 yrkande
2 och 1988/89:Jo537 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/

89:Jo515 yrkande 2, 1988/89:Jo517 yrkande 1 och 1988/89:Jo532
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Utvärdering av alternativa testmetoder m. m. (mom. 4)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”anses tillgodosedda.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser = (utskottet) olika avseenden. Skall den

nya djurskyddsförordningens krav på prövning av om alternativ till djur- 18

försök kan ge likvärdig kunskap kunna uppfyllas erfordras dock enligt JoU 1988/89:17

utskottets mening att dessa alternativa testmetoder utvärderas. En samlad

kunskap om alternativen saknas i dag. 1 enlighet med den officiella djurför sökspolitiken,

som går ut på att minska djurförsöken och ersätta dem med

alternativa metoder, bör riksdagen dessutom uttala sitt stöd för det s. k.

MEIC-projektet och tillse att erforderliga ekonomiska resurser ställs till
förfogande för detta ändamål. Med det anförda tillstyrker utskottet således
motion Jo517 yrkande 1. Motionerna Jo515 yrkande 2, Jo522 yrkande 2,

Jo532 yrkande 4 och Jo537 yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utvärdering av alternativa testmetoder m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo517 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1988/89:Jo515 yrkande 2,1988/89:Jo522
yrkande 2, 1988/89:Jo532 yrkande 4, 1988/89:Jo532 yrkande 4 och
1988/89 :Jo537 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. Utbildning och information om alternativa metoder
(mom. 6)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”anses tillgodosedd.” bort ha följande lydelse:

Det aktuella kunskapsläget måste enligt utskottets mening förmedlas till
dem som berörs av försöksdjursverksamheten. I enlighet med vad som föreslås
i motion Jo517 yrkande 3 bör därför riksdagen hos regeringen begära
att förslag utformas för den fortsatta informationen och utbildningen om de
alternativa testmetoderna. Utskottet tillstyrker således motion Jo517 i denna
del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utbildning och information om alternativa metoder
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo517 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Samlat program för forskning kring alternativa metoder
(mom. 8)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg (vpk)
anser

dels au den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks således.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ( = utskottet) (1988/89:JoU12). För att

även det fortsatta arbetet med att utan risker för människans hälsa avveckla
djurförsöken skall ha framgång måste alternativen utvecklas. De framtida
statliga satsningarna på att utveckla sådana metoder måste enligt utskottets 19

mening kraftigt förstärkas för att ett verkligt genombrott skall kunna åstad- JoU 1988/89:17
kommas. Utskottet ansluter sig därmed till det i motion Jo537 yrkande 4
framförda kravet på att regeringen till 1990 års forskningspolitiska proposition
återkommer med ett samlat forskningsprogram för utveckling av alternativ
till djurförsök.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samlat program förforskning kring alternativa metoder att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo537 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Representation i de etiska nämnderna (mom. 9)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”yrkande 10.” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar ( = utskottet) allsidig belysning. Ut skottet

anser dock att starka skäl talar för att även representanter för patientorganisationerna
tillåts medverka i de etiska nämndernas arbete.

Framstegen inom den medicinska forskningen har en avgörande betydelse
för den framtida sjukvården och därför bör dessa organisationer inte undanhållas
möjligheten att utöva inflytande i denna verksamhet. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo513 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. I övrigt är utskottet inte berett att tillstyrka någon
ytterligare förändring i de etiska nämndernas sammansättning. Utskottet
avstyrker således motion Jo532 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande representation i de etiska nämnderna

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo513 och med avslag
på motion 1988/89 :Jo532 yrkande 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Allmänhetens insyn i den etiska prövningen (mom. 10)

Annika Åhnberg (vpk) anser

delsaXt den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Den nyligen”
och på s. 10 slutar med ”avstyrker motionen.” bort ha följande lydelse:

Den nyligen genomförda förändringen i de etiska nämndernas sammansättning
innebär enligt utskottets mening en avsevärd förbättring och förstärkning
av allmänhetens insyn vid den etiska prövningen. I likhet med
vad som anförs i motion Jo531 anser dock utskottet att plenarsammanträdena
bör bli offentliga för att ytterligare understödja insynen i prövningen av
aktuella djurförsök. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

20

10. beträffande allmänhetens insyn i den etiska prövningen JoU 1988/89:17

att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Jo531 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Försöksdjursavgift (morn. 11)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Lantbruksstyrelsen
utövar” och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Ett område där tillsynen inte varit vad den borde vara, främst beroende
på bristande ekonomiska resurser, är djurförsöken. Med den nya djurskyddslagen
följer enligt utskottets mening skärpta krav på tillsyn. Som
anförs i motion Jo519 krävs därför ytterligare medel för denna verksamhet
och kostnaden härför bör riktas direkt mot den verksamhet som kontrolleras.
En avgift per använt djur borde enligt utskottets mening leda till en
självsanering och minskning av antalet djurförsök samtidigt som tillsynen
erhåller erforderlig finansiering. Riksdagen bör således i enlighet med motionens
yrkande 1 hos regeringen begära ett förslag med nu redovisad utformning.
För att förhindra att avgiften kringgås bör ett förbud mot upprepade
försök med samma djur införas. Utskottet tillstyrker således även yrkande
2 i motionen. Med det anförda synes motion Jo522 yrkande 1 tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande försöksdjursavgift

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo519 och med avslag
på motion 1988/89 :Jo522 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Pälsdjursuppfödning (mom. 17)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med "samt Jo548.” bort ha följande lydelse:

Pälsdjursuppfödningen har bl. a. under senare år utsatts för viss kritik
från länsveterinärhåll. Grund för kritiken har varit grov försummelse av
djurens skötsel, och uppfödningens förenlighet med djurskyddslagen har
ifrågasatts. De bestämmelser för pälsdjuren som skall tas i bruk den 1 juli
1989 innebär ytterst marginella förbättringar. Mot bakgrund av det anförda
anser utskottet i likhet med vad som framförs i motionerna Jo518 yrkandena
1 och 2 och Jo548 att pälsdjursfarmningen bör avvecklas och att detta
kan ske under en tioårsperiod. Ett nyetableringsförbud bör samtidigt införas.
Regeringen bör till riksdagen återkomma med ett förslag i enlighet med
vad utskottet anfört med anledning av motionerna. Motion Jo545 yrkandena
1 och 2 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

21

17. beträffande päIsdjursuppfödning JoU 1988/89:17

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89 :Jo518 och 1988/

89:Jo548 och med avslag på motion 1988/89 :Jo545 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22

loirn 1989