Jordbruksutskottets betänkande
1988/89:JoU16

Skogspolitiska frågor

1988/89

J0UI6

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett 20-tal motioner från allmänna
motionstiden i januari 1989.

I motioner (m, fp, c) framförs förslag om ändringar i skogspolitiken i
förenklande syfte. Bestämmelser i skogsvårdslagen om skärpt avverkningsplikt
m.m. bör enligt dessa motioner undanröjas. I motioner (fp, c, vpk,
mp) yrkas på ökad betoning av naturvårdshänsynen i skogsbruket, och i
motioner (fp, c) begärs införande av konsekvensbeskrivningar för vissa
skogsbruksmetoder. Enligt en motion (vpk) bör skog och jordbruksmark i
lagstiftningen beskrivas som mångsidiga naturresurser.

I en motion (mp) framförs förslag om begränsning av möjligheterna att
tillämpa vissa skogsbruksmetoder som gödsling, helträdsutnyttjande m.m.,
och i motioner (c, mp) föreslås övergång till miljö- och arbetsmiljövänliga
oljor i skogsbruket.

I några motioner (mp, fp) föreslås ändringar i ädellövskogslagen.

Ett antal motioner — från samtliga partier — behandlar skogsbruket i de
fjällnära skogarna. I en motion (s) yrkas på fortsatt aktivt skogsbruk i dessa
skogar. I motioner (s, m, fp, c, vpk, mp) betonas naturvårdshänsynen. En
naturvårdsgräns bör enligt motioner (s, fp, c, vpk, mp) upprättas, ovanför
vilken storskaligt skogsbruk ej får bedrivas. I väntan härpå föreslås från ett
pär partiers sida (vpk, mp) moratorium för avverkning i de fjällnära områdena.
Det småskaliga skogsbruket bör enligt flera motioner (s, c) uppmuntras
i fjällnära skog. Enligt en motion (m) bör enskilda ägare överta statsägd
skog.

Regeringen har i början av mars uppdragit åt skogsstyrelsen att göra en
allsidig utvärdering av effekterna av de åtgärder som vidtagits beträffande
det fjällnära skogsbruket med anledning av riksdagsuttalanden från 1985
och 1987 m.m. Uppdraget skall vara slutfört den 1 juni 1989. Med hänvisning
till att frågan således utreds avstyrker utskottet motionerna om det
fjällnära skogsbruket.

Utskottet avstyrker även övriga motioner. Utskottet erinrar om vikten av
att skogspolitiken i sina huvuddrag ligger fast. Skogsstyrelsen har ansvaret
för att följa skogspolitikens effekter och att föreslå eller själv vidta de ändringar
som behövs. När det gäller oljornas roll i skogsbruket hänvisar utskottet
till att försök och utvecklingsverksamhet pågår för att få fram miljöoch
arbetsmiljövänliga oljor. Motionerna om ädellövskogslagen avstyrks

1 Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 16

med hänsyn till att en utvärdering av denna lags effekter görs inom ramen
för pågående översyn av naturvårdslagen.

I ärendet redovisas 17 reservationer (m, fp, c, vpk och mp) samt ett särskilt
yttrande (mp).

Motioner

1988/89:Jo301 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
skogsvårdslagen med avseende på naturvårdshänsynen.

1988/89:Jo304 av Roland Brännström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten
att bedriva aktivt och ansvarsfullt skogsbruk i fjällnära skog.

1988/89:Jo309 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en lag om moratorium för avverkning av
fjällnära barrskog i enlighet med vad i motionen anförs,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i enlighet med
vad i motionen anförts med uppgift att lämna förslag till naturvårdsgräns,
ovan vilken storskaligt skogsbruk ej får bedrivas.

1988/89:Jo310 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad översyn av skogspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reformering av skogsvårdslagen i enlighet med de riktlinjer
som anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i
skogsvårdslagen att möjligheterna att frivilligt ta större naturvårdshänsyn
än lagen kräver ökar i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa kravet på obligatoriska skogsbruksplaner.

1988/89:Jo312 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en naturvårdsgräns grundad på SNF:s arbetsmaterial
införs inom ett år från i motionen angivet datum,

2. att riksdagen beslutar att ett omedelbart avverkningsstopp skall införas
i all skog ovanför den gamla skogsodlingsgränsen i fjällnära skogar till
dess att naturvårdsgränsen träder i kraft.

1988/89:Jo316 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det skogspolitiska målet för det årliga virkesuttaget
av vedråvara ska sänkas till 65 miljoner skogskubikmeter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skogsvårdslagen
bör ses över enligt vad som angivits i motionen,

3. att riksdagen förbjuder användningen av kemiska bekämpningsmedel
i skogsbruket,

1988/89 :JoU16

2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om hälso- och miljövänliga motorsågsbränslen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälso- och miljövänligare smörj- och hydrauloljor,

6. att riksdagen förbjuder konstgödning med kvävegödsel av naturmark,

7. att riksdagen inför ett omedelbart förbud mot avverkning av fjällnära
skog ovanför den tidigare skogsodlingsgränsen i avvaktan på att en naturvårdsgräns
införs för storskaligt skogsbruk,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en naturvårdsgräns
införs för fjällnära skogar enligt vad som anförs i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ädellövskogslagen
ska ses över enligt vad som angivits i motionen,

10. att riksdagen beslutar att 5 :e paragrafen 3 :e stycket i skogsvårdslagen
stryks,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av nu gällande skogsvårdslag,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att naturvårdshänsynen
i skogsbruket måste ges en starkare ställning i lagstiftningen och
myndigheternas föreskrifter m.m. enligt vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverket
omgående skall få direktiv att inte anlägga vägar eller avverka i de
fjällnära skogarna, dvs. i skogar ovanför den gamla skogsodlingsgränsen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsning av hyggesstorleken,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om helträdsutnyttjande och hyggesplöjning.

1988/89:Jo317 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar i skogsvårdslagen
med den inriktning som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulans och rådgivning inom skogsbruket,

3. att riksdagen beslutar att ändra skötsellagen så att plantering av skog
på åkermark kan ske utan särskilt tillstånd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överförandet av fjällnära skogar till enskilda skogsägare eller
gemensamhetsskogar.

1988/89:Jo318 av Elisabet Franzén och Ragnhild Pohanka (båda mp) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i ädellövskogslagen att preskriptionstiden
för brott mot lagen ökas till 15 år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att byta ut skogsvårdsstyrelsema mot länsstyrelserna som beslutande
myndighet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i ädellövskogslagen
att bestånden klart kan definieras enligt de kriterier som i motionen
anförts,

1988/89:JoU16

3

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i ädellövskogslagen att klibbal
skall räknas som ädellövträd, då den förekommer i anslutning till övrig
ädellövskog längs vattendrag.

1988/89 :Jo319 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) vari yrkas att
riksdagen antar det lagförslag beträffande fjällnära skogar som presenterats
i motionen.

1988/89 :Jo321 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar förbjuda fortsatt plantering av Pinus contorta,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den lokala
genetiska variationen måste behållas.

1988/89:Jo322 av Maj-Lis Lööw och Maj-Inger Klingvall (bådas) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogen i framtiden.

1988/89:Jo323 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om naturvårdsgräns och skydd för den fjällnära skogen.

1988/89:Jo324 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

I. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en översyn av
skogsvårdslagen i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för olika skogsbruksmetoder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om et( införande av en naturvårdsgräns i de fjällnära skogarna
baserad på biologiska grunder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fjällnära skogarna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulering av omarrondering.

1988/89:Jo709 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om övergång från användande av mineralolja till
vegetabilisk olja inom skogsbruket.

1988/89:Jo736 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av 1985 års beslut om de fjällnära skogarna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förstärkt skydd för värdefulla fjällnära barrskogar bl.a. innebärande
inrättande av en naturvårdsgräns för storskaligt skogsbruk,

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundliga miljökonsekvensanalyser vid införande av nya
starkt omvandlande brukningsmetoder och främmande trädslag,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre övervakning av hur skogsvårdslagens hänsynsregler
efterlevs.

1988/89:JoU16

4

1988/89:Jo744 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn och förbättring
av ädellövskogen.

1988/89:Jo755 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av hur skogsvårdslagen
tillämpas vad gäller naturvårdshänsyn,

3. att riksdagen hos regeringen begär att domänverket och skogsföretag
inom näringsliv och samhälle snarast uppmärksammas på skogsvårdslagens
lydelse avseende naturvårdshänsyn.

1988/89 :Jo796 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsvårdslagens regler,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överlåtande av fjällnära skogar till enskilda eller samfällda
ägare,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återhållsamhet med avverkning i de fjällnära skogarna,

24. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skogsbruket i de
fjällnära skogarna.

1988/89 :Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om naturvård i skogsbruket,

35. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om
naturvårdsgräns i enlighet med motionen.

1988/89:Jo860 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en naturvårdsgräns för att skydda fjällnära skog införs i
skogsvårdslagen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 5 § tredje stycket i skogsvårdslagen avskaffas.

1988/89:Jo862 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)
vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ståndortsanpassat skogsbruk.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89 :A455.

1988/89:Jo875 av Eva Goes och Paul Ciszuk (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handhavande, kontroll och registrering av hydrauloljor,

2. att riksdagen begär en utredning hos kemikalieinspektionen med anledning
av ovanstående problem med hydrauloljor.

!988/89:Jo963 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ändring av portalparagraferna
i skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark i en -

1988/89:JoU16

5

lighet med vad som anförts i motionen, i syfte att beskriva skogen och
jordbruksmarken som mångsidiga naturresurser,

5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att se över 21 § skogsvårdslagen.

Uppvaktningar, skrivelser

Utskottet har under beredningen av de motioner som rör fjällnära skog
uppvaktats av företrädare för Dorotea, Vilhelmina, Stomman och Sorsele
kommuner, av renskötare och skogsägare m.fl. i Norrbotten och Västerbotten,
av Skogsägarnas riksförbunds inlandsråd, av landshövdingen i Jämtlands
län jämte medarbetare samt av representanter för Fjällnära urskogars
räddningsaktion (FURA). I samband med uppvaktningarna har en omfattande
skriftlig dokumentation överlämnats. Skrivelser om skogsbruket i
fjällnära skog har inkommit från länsstyrelsen i Västerbottens län och från
Svenska naturskyddsföreningen m.fl.

Utskottet

I betänkandet behandlas skogspolitiska frågor med utgångspunkt i motioner
som framlagts under allmänna motionstiden i januari 1989.

Skogsvårdslagen

Bakgrund

Skogen dominerar naturen i Sverige. Ungefär 23,7 milj. hektar eller 58 % av
landarealen är skogsmark som är lämpad för skogsproduktion. Därtill
kommer vissa arealer barrskog och lövskog i fjällområdena samt naturskyddade
skogsområden m.m. Totalt omfattar skogarna således ca 60 % av
landets yta.

Skogen har stor betydelse för livet på jorden. Den utgör en mångsidig
resurs. Många växter och djur är för sin överlevnad beroende av skogen
som biotop. För samhällets invånare tjänar skogen som en viktig och varierande
rekreationskälla. Den rymmer också väsentliga ekonomiska värden
vid sidan av skogsnäringen.

Skogsnäringen, dvs. skogsbruket och skogsindustrin, är viktig för vårt
lands ekonomi och för sysselsättningen. För bytesbalansen med utlandet
spelar den en mycket stor roll.

Skogsvårdslagen (1979:429; SVL) antogs av riksdagen våren 1979 och
ersatte då den tidigare skogsvårdslagen från 1948. Som skäl till införandet
av en ny lag angav utskottet bl.a. skogsindustrins expansion, förändrade
skötsel- och avverkningsmetoder i skogsbruket samt inte minst de motsättningar
mellan naturvårdens och skogsbrukets intressen som under senare
år blivit alltmer vanliga. Samtidigt framhölls nödvändigheten av att skogspolitiken
ges en långsiktig inriktning. Med en sådan inriktning följer att
politikens mål inte en gång för alla kan ges en konkret beskrivning i form av
avverkningsnivå, återväxtåtgärder, skogsbruksmetoder, hänsyn till motstå -

1988/89:JoU16

6

ende intressen m.m. Även om det övergripande målet för skogspolitiken i
huvudsak kan stå fast måste vissa delmål omprövas fortlöpande med hänsyn
till bl.a. samhällsutvecklingen och forskningens rön. Vad beträffar frågan
vilken årlig avverkning den fastlagda skogspolitiken medger framhölls
i beslutet att det inte är meningsfullt att lägga fast ett närmare preciserat
långsiktigt skogsproduktionsprogram för det svenska skogsbruket (prop.
1978/79:110, JoU30).

Skogsvårdslagen är en ramlag. Den innehåller dels allmänna och grundläggande
bestämmelser om samhällets minimikrav på skogsvården, dels
bemyndiganden för regeringen eller skogsstyrelsen att meddela mera detaljerade
föreskrifter. I anslutning därtill har regeringen utfärdat en skogsvårdsförordning
(1979:791). Detaljbestämmelserna återfinns i skogsstyrelsens
föreskrifter (vilka är bindande) och allmänna råd (vilka endast har
vägledande karaktär) till skogsvårdslagen (SK.FS 1986:6 och 1987:3).

Som övergripande mål för skogsbruket gäller enligt SVL att skogsmark
med dess skog genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande
förmåga skall skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning.
Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna
intressen (1 §).

Naturvårdshänsynen regleras närmare i 21 § skogsvårdslagen. Enligt
denna får regeringen eller vederbörande myndighet (dvs. skogsstyrelsen)
meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen
vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning,
beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars
sträckning. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående
markanvändning avsevärt försvåras. Detaljföreskrifterna återfinns i skogsstyrelsens
föreskrifter om allmänna råd.

Under det decennium som gått sedan skogsvårdslagen antogs har olika
justeringar av skogspolitiken gjorts.

Hösten 1981 antog riksdagen ett femtonårsprogram för att ersätta glesa
skogar — enligt 5 § 3 skogsvårdslagen — med produktiv skog (prop. 1981/
82:30, JoU8).

Våren 1983 infördes regler i skogsvårdslagen om slutavverkningsskyldighet
och gallringsskyldighet i syfte att förmå de passiva skogsägarna att
avverka. Då gjordes även skogsbruksplaner obligatoriska.

Under de senaste åren har frågan om naturvårdshänsyn i skogsbruket fått
allt större uppmärksamhet. År 1985 uttalade riksdagen att det finns anledning
att iaktta stor återhållsamhet med bedrivande av skogsbruk i de s.k.
fjällnära skogarna (JoU 1984/85:20). I mars 1987 uttalade riksdagen attalia
skogsvägar som byggs i områden med svårföryngrad skog bör underkastas
villkor om hänsyn till naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen
(JoU 1986/87:16 s. 38, rskr 252).

Statsmakterna har även uppmärksammat risken att värdefulla biotoper
för djur och växter kan försvinna genom att radikala storskaliga skogsbruksmetoder
tillämpas. Sedan kreatursbetningen upphört har det traditionella
kulturlandskapet av hagmarkstyp förbuskats och vuxit igen. Programmet
för avveckling av glesa skogar har mot den bakgrunden skurits ner och
särskilda medel har anslagits till bevarande av kulturlandskapet.

1988/89:JoU16

7

Motionerna

1988/89:JoU16

I motion Jo310(fp) begärs en samlad översyn av skogspolitiken (yrkande 1).
Motionärerna framhåller att skogens roll som råvara för den traditionella
skogsnäringen inte får skymma det faktum att också de övriga nyttigheter
den producerar har stor betydelse för samhället. Då intresse står mot intresse
måste en sammanjämkning ske och skötselmetoderna modifieras. En
reformering av skogsvårdslagen bör göras i samband med översynen av
skogspolitiken (yrkande 2). Den bör syfta till förenklad lagstiftning, begränsad
byråkrati och ett mer ståndortsanpassat skogsbruk. Vidare begär
motionärerna förslag till sådana ändringar i skogsvårdslagen att möjligheterna
att ta större naturvårdshänsyn än lagen kräver ökar (yrkande 3). Slutligen
bör kravet på obligatoriska skogsbruksplaner avskaffas (yrkande 4). I
motion Jo736 (fp) yrkas att grundliga miljökonsekvensanalyser skall göras
vid införande av nya starkt omvandlande brukningsmetoder och främmande
trädslag (yrkande 11). Vidare krävs en bättre övervakning av hur skogsvårdslagens
hänsynsregler efterlevs (yrkande 15). Enligt motionen har en
undersökning visat att det inte tas några naturvårdshänsyn på omkring en
tredjedel av hyggena. En bättre efterlevnad av hänsynsreglerna krävs även i
motion Jo755 (fp) yrkandena 2 och 3. I motion Jo862 (fp) återkommer
kravet på ett ståndortsanpassat skogsbruk.

Förslag till förändringar i skogsvårdslagen begärs även i motion Jo317
(m). Kraven på avverkning och ransonering bör enligt motionen avskaffas
och lagstiftningen bör inriktas på att vägleda skogsägaren till god skogsvård
(yrkande 1). Detaljregleringen bör ersättas med stimulans och rådgivning
inom skogsbruket (yrkande 2). Statens åtgärder bör även inriktas på att
underlätta skogsplantering på åkermark som tas ur direkt jordbruksproduktion.
Skötsellagen bör därför ändras så att den medger att plantering av
skog på åkermark kan ske utan särskilt tillstånd (yrkande 3). Enligt motion
Jo796 (m) yrkande 21 bör skogsvårdslagens regler ändras så att större inslag
av löv tolereras i barrskogar.

I motion Jo324 (c) framhålls att 1979 års skogsvårdslag är allmänt hållen
och ger utrymme för betydande tolkningsfrihet. De nya bestämmelser som
tillfördes lagen år 1983 har dock tillsammans med skogsstyrelsens föreskrifter
gjort lagen svårtolkad, anser motionärerna. Riksdagen bör därför besluta
att en ny skogsvårdslag utarbetas. Arbetet bör utgå från att i lagen klart
skall anges samhällets minimikrav när det gäller skogens skötsel. Lagen
skall ange de ramar som skogsägare är skyldiga att hålla sig inom. Större
miljöhänsyn bör ligga till grund för utformningen av en ny lagstiftning
(yrkande I). Miljökonsekvensbeskrivningar bör göras för olika skogsbruksmetoder
som hyggesplöjningar, stubbrytning, dikning, inplantering av
främmande trädslag samt för skogsplantering på jordbruksmark (yrkande
3). Omarrondering bör stimuleras (yrkande 10).

I motion Jo963 (vpk) framförs krav på att ändra portalparagraferna i
skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark i syfte att beskriva
skogen och jordbruksmarken som mångsidiga naturresurser (yrkande 1).
En utredning bör tillsättas med uppgift att se över 21 § skogsvårdslagen om
den hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen vid skötseln av skog

(yrkande 5). Förslag om förbud mot fortsatt plantering av Pinus contorta
framförs i motion Jo321 (vpk) med hänvisning till att man ännu vet mycket
litet om vilka effekter ett byte av trädslag kan få på markkemin och på
skogens växt- och djurliv. Vidare erinrar motionärerna om att contortan på
senare år drabbats hårt av svampangrepp (yrkande 2). Enligt motionen
måste den lokala genetiska variationen behållas (yrkande 5).

En sänkning av det skogspolitiska avverkningsmålet för det årliga virkesuttaget
av vedråvara till 65 milj. skogskubikmeter begärs i motion Jo316
(mp) yrkande 1. Motionärerna yrkar även att skogsvårdslagen ses över med
utgångspunkt i Svenska naturskyddsföreningens lagförslag (yrkandena 2
och 12) och att naturvårdshänsynen ges en starkare ställning (yrkande 15).
Stadgandet i 5 § 3 skogsvårdslagen om skyldighet att anlägga ny skog på
skogsmark om skogen är alltför gles m.m. bör upphävas (yrkande 10). Samma
yrkande återfinns i motion J086O (mp) yrkande 21.

En översyn av skogsvårdslagen med avseende på naturvårdshänsyn begärs
även i motion Jo301 (s).

Utskottets överväganden

Utskottet har vid olika tillfällen haft anledning att framhålla nödvändigheten
av att skogspolitiken ges en långsiktig inriktning. Detta följer av att de
insatser som görs i skogsbruket har mycket långsiktig karaktär. Samtidigt är
det nödvändigt att justeringar görs av skogspolitikens medel i den mån
forskningen eller utvecklingen i övrigt visar på behov av sådana. Som framgår
av den inledande framställningen har också skilda ändringar av mer
eller mindre ingripande slag företagits i skogslagstiftningen under den tid
som gått sedan nuvarande skogsvårdslag antogs år 1979. Dessa har dels haft
karaktären att främja ett aktivt skogsbruk och ökad avverkning, dels syftat
till att skärpa naturvårdshänsynen. Enligt utskottets mening föreligger även
i fortsättningen skäl att upprätthålla och öka avverkningstakten i skogsbruket.
De regler som infördes genom lagändringen 1983 har varit verksamma i
denna riktning och kommer även i fortsättningen att så förbli. När det gäller
de praktiska föreskrifterna och allmänna råden till skogsbruket får utskottet
framhålla att dessa undergår en kontinuerlig översyn av skogsstyrelsen.
En omfattande informations- och rådgivningsverksamhet försiggår i regi av
såväl skogsvårdsorganisationen som skogsvårdsförbundet, branschorganisationer
och forskningsinstitutioner. Skogsstyrelsen avser enligt vad utskottet
erfarit att göra en allmän översyn i bl.a. förenklande syfte av sina föreskrifter
och allmänna råd till skogsvårdslagen.

En allmän regel om naturvårdshänsyn infördes i skogsvårdslagen redan
år 1974. I anslutning till hänsynsregeln i 1979 års lag har skogsstyrelsen
utfärdat tämligen långtgående regler om naturvårdshänsyn i sina föreskrifter
och allmänna råd. Dessa regler har skärpts efter hand med anledning av
uttalanden av regeringen och riksdagen. Som framgår av den inledningsvis
lämnade redogörelsen för SVL får reglerna om naturvårdshänsyn dock inte
gå så långt att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Utskottet delar
den uppfattning som framförts i flera motioner att det på sina håll brister
åtskilligt i efterlevnaden av reglerna om naturvårdshänsyn i skogsbruket.

1988/89:JoU16

9

1 * Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 16

Enligt utskottets mening är det dock inte reglerna i sig som är alltför
krångligt utformade. Snarare gäller det att utveckla kunskapen hos skogsägare
och skogshuggare om de biologiska och ekologiska förhållanden som
utgör grunden för hänsynsreglerna. Skogsvårdsorganisationens informations-
och rådgivningsverksamhet för ett aktivare skogsbruk omfattar därför
även ökat hänsynstagande till naturvårdens och andra allmänna intressen
som friluftsliv, rekreation, bebyggelse och kulturminnen. 1 sammanhanget
kan erinras om att utskottet i budgetbehandlingen tillstyrkt regeringens
förslag att tillföra skogsvårdsorganisationen 10 milj.kr. för utbildning
av skogsbrukare i naturvård och ekologi.

Utskottet avstyrker, med hänvisning till vad som anförts i det föregående,
motion Jo316 (mp) yrkande 1 om att minska virkesmålet.

Utskottet är heller icke berett att biträda folkpartiets förslag i motion
Jo310 om en samlad översyn av skogspolitiken m.m. (yrkandena 1—4).

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo736 (fp) m.fl. motioner
att hänsynsreglerna måste efterkommas. Det ankommer på skogsvårdsorganisationen
och givetvis ledarna för storskogsbruket att verka aktivt för
en bättre efterlevnad av hänsynsreglerna. De ökade budgetmedlen bör
främja dessa insatser gentemot de enskilda skogsbrukarna. Det finns även
anledning erinra om de stora skogsägarnas ansvar — staten, kyrkan och
skogsbolagen — för att skogsvårdslagen efterlevs. Någon anledning för
riksdagen att göra ett särskilt uttalande i denna riktning föreligger dock
icke. Därmed avstyrks motionerna Jo736 yrkande 15, Jo755 yrkandena 2
och 3 samt Jo862 yrkande 2.

Skogsstyrelsen har i sina föreskrifter till skogsvårdslagen föreskrivit att
om oprövade brukningsmetoder aktualiseras bör miljöeffekterna av dem
klarläggas innan de tas i praktiskt bruk. Enligt utskottets mening bör därmed
syftet med yrkande 3 i motion Jo324 och yrkande 11 i motion Jo736
vara i väsentlig mån tillgodosett. Dessa motionsyrkanden påkallar således
ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker även motion Jo317 (m) yrkandena 1 och 2 med hänvisning
till vad som anförts om skogsvårdslagen och dess följdföreskrifter.
Utskottet är icke berett att tillstyrka motionärernas förslag om ändring av
skötsellagen. Beskogning av åkermark innebär så omfattande förändringar
att samhället bör ha möjlighet att även fortsättningsvis reglera verksamheten.
Utskottet avstyrker således även yrkande 3 i motionen. När det gäller
förslaget i motion Jo796 (m) om lagändring så att större inslag av löv tolereras
i barrskogar får utskottet framhålla att lövträdsandelen i den svenska
skogen torde ha ökat väsentligt sedan hårda restriktioner på den kemiska
bekämpningen infördes i början av 1980-talet. Undersökningar har även
givit vid handen att blandskog av exempelvis gran och björk kan ge bättre
produktion än monokulturer. Det åligger skogsstyrelsen att följa hithörande
frågor och att föreslå eller själv vidta de åtgärder som behövs. Något
riksdagsuttalande påkallas alltså icke med anledning av motionsyrkandet.

Även utredningskravet i motion Jo324 (c) yrkande 1 avstyrks med hänvisning
till den lämnade redovisningen av skogsvårdslagstiftningen.

Enligt yrkande 10 i motionen är det i vissa delar av landet en besvärande
ägosplittring av skogsmarken. Utskottet delar denna uppfattning. Väl arronderade
fastigheter med lämplig storlek är en viktig förutsättning för ett

1988/89 :JoU16

10

aktivt och rationellt bedrivet skogsbruk. Staten har sedan länge medverkat
på olika sätt i arbetet med att förbättra fastighetsstrukturen. Det sker dels
genom lantmäteriverkets verksamhet med fastighetsbildningsfrågor, dels
genom lantbruksverket. Det ligger även i skogsägarnas eget intresse att ta
erforderliga initiativ. Utskottet är icke berett att i förevarande sammanhang
förorda någon riksdagens ytterligare åtgärd med anledning av motionens
yrkande 10.

I motion Jo963 (vpk) föreslås ändring av portalparagraferna i skogsvårdslagen
och lagen om skötsel av jordbruksmark i syfte att beskriva skogen
och jordbruksmarken som mångsidiga naturresurser (yrkande 1). Utskottet
erinrar om att jord- och skogsbruk enligt lagen (1987:12) om hushållning
med naturresurser karakteriseras som näringar av nationell betydelse,
och att skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt möjligt
skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.
1 sammanhanget förtjänar det nämnas att utskottet i sitt yttrande över
förslaget till naturresurslag framhöll att vi måste finna former för en skötsel
av hela ekosystemet med en verksamhet som helhetsmässigt anpassar samhället
till naturens funktioner och som strävar till att upprätthålla produktionen,
artsammansättningen och förnyelseförmågan hos naturens olika
enheter. Bl.a. skulle försurningens och luftföroreningarnas skadliga verkan
kunna lindras om skogsvården bedrivs förstklassigt, ansåg utskottet. Utskottet
erinrade om att skogsstyrelsens företrädare hävdat att skogsnäringens
virkesmål mycket väl låter sig förenas med naturmålet, och anslöt sig till
ett motionsvis framfört önskemål om att ett brett resursutnyttjande av skogen
borde främjas. Ett mångbruk i skogen innebär, anförde utskottet, att
det bereds utrymme både för de areella näringarna och för jakt, fiske,
svampplockning, bärplockning, bad och annan rekreation (JoU1985/
86:3y).

Utskottet avstyrker motion Jo963 yrkande 1 med hänvisning till det anförda.
Likaså avstyrks yrkande 5 om översyn av 21 § skogsvårdslagen.

När det gäller vpk:s yrkande 2 i motion Jo321 om förbud mot fortsatt
plantering av Pinus contorta erinrar utskottet om att ett motsvarande yrkande
för ett år sedan avslogs av riksdagen med hänvisning till att skogsstyrelsen
begränsat den årligen totalt tillåtna planteringsarealen för contortatall
med 25 %. Totalförbud har införts för plantering av Pinus contorta i särskilt
avgränsade kärva klimatlägen sedan det konstaterats omfattande skador på
detta trädslag orsakade av en svamp kallad Gremmeniella abietina. Skadeutvecklingen
följs uppmärksamt såväl av institutionen för skogsskötsel
vid lantbruksuniversitetets skogsvetenskapliga fakultet i Umeå som av
skogsstyrelsen, domänverket och Svenska Cellulosa AB m.fi. skogsföretag.
Enligt föreliggande uppgifter har gremmeniellaskadorna ökat under 1988.
Det betonas dock att huvudparten av contortaföryngringarna i Norrland är
friska och produktiva. Utskottet utgår från att skogsstyrelsen även i fortsättningen
följer utvecklingen och vidtar de åtgärder som behövs vad gäller
contortatallen. Något särskilt uttalande från riksdagens sida påkallas således
inte med anledning av förevarande motionsyrkande. Utskottet är icke
heller berett att biträda motionärernas yrkande om att den lokala genetiska
variationen i alla lägen måste behållas (yrkande 5).

1988/89:JoU16

ll

Utskottet avstyrker med hänvisning till det tidigare anförda motion
Jo316 (mp) yrkandena 2, 10, 12 och 15 samt motion J086O (mp) yrkande 21.

Motion Jo301 (s) om hänsynsreglerna bör heller icke föranleda något
särskilt riksdagsuttalande.

Vissa skogsbruksmetoder
Motionerna

Enligt motion Jo316 (mp) bör riksdagen förbjuda användning av kemiska
bekämpningsmedel i skogsbruket (yrkande 3). I samma motion yrkas att
riksdagen förbjuder gödsling med kvävegödsel på naturmark (yrkande 6).
Vidare bör riksdagen göra uttalanden om begränsning av hyggesstorleken
(yrkande 22) samt om helträdsutnyttjande och hyggesplöjning (yrkande
23). Enligt motionen bör kalhyggenas storlek kunna begränsas till 1 —5 ha.
Så extrema brukningsmetoder som helträdsutnyttjande, stubbrytning och
hyggesplöjning bör i princip vara förbjudna, anser motionärerna.

I tre motioner framställs yrkanden om skogsbrukets bränslen och hydraul-
och smörjoljor. Enligt motion Jo316 (mp) bör riksdagen göra tillkännagivanden
om hälso- och miljövänligare motorsågsbränslen (yrkande 4)
samt om hälso- och miljövänligare smörj- och hydrauloljor (yrkande 5). Ett
motsvarande yrkande om hydrauloljor framställs i motion Jo875 (mp) yrkande
1. I denna motion begärs även att kemikalieinspektionen utreder
problemen med hydrauloljor (yrkande 2). Enligt motion Jo709 (c) bör regeringen
återkomma med förslag på lämpliga åtgärder för att få till stånd en
snabb övergång från mineralolja till rapsolja inom skogsbruket.

Utskottets överväganden

Enligt lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark
är sådan spridning, avsedd för bekämpning av lövsly, förbjuden.
Skogsvårdsstyrelsen kan ge dispens om kraven på återväxt inte rimligen
kan tillgodoses genom röjning med mekaniska metoder. Kommunen kan
besluta att dispens skall vägras. F.n. råder totalt förbud mot kemisk lövslybekämpning
på 75 % av skogsmarken och förbud mot kemisk bekämpning
med selektiva metoder på 14% av skogsmarksarealen. Användningen av
kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket är därför begränsad. Utskottet
är icke berett att förorda ändring av lagens regler, och motion Jo316 yrkande
3 avstyrks således i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom vad
utskottet anfört.

Bakgrunden till förslaget i motion Jo316 om förbud mot skogsgödsling är
följande: Skogsgödslingen startade i praktisk skala i början av 1960-talet.
F.n. gödslas varje år ca 120 000 ha skog. Sedan mitten av 1970-talet har
skogsgödslingen minskat med ca 70 000 ha. Till följd av kvävetillförseln via
luftföroreningar bör enligt skogsstyrelsens allmänna råd ingen kvävegödsling
ske på fastmark i södra Sverige. Gödsling bör heller inte ske på de
rikaste och de svagaste marktyperna i övriga delar av landet i anslutning till
exempelvis sjöar och vattendrag. I områden med försurade sjöar m.m. bör
inte försurande gödselmedel användas.

1988/89:JoU16

12

Utskottet konstaterar för egen del att skogsgödsling erfarenhetsmässigt
är ägnad att öka produktiviteten i skogen. Med de restriktioner som skogsstyrelsens
råd innefattar får tillräckligt hänsynstagande till kraven att undvika
ytterligare försurning anses ha gjorts. Utskottet avstyrker således yrkande
6 i motionen.

Enligt skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen
skall en begränsning av hyggesstorleken eftersträvas. Begränsningen av
hyggesstorleken syftar till att minska en eventuell negativ påverkan på växtoch
djurlivet, vattenbalansen och lokalklimatet. Då minskar även hyggets
störande inverkan på landskapsbilden. Avverkningsvolymen måste dock
tillåtas vara så stor att den ger underlag för rationell avverkning. Utskottet
är icke berett att tillstyrka yrkande 22 i motion Jo316 om ytterligare begränsning
av hyggesstorleken. Utskottet avstyrker yrkande 23 om helträdsutnyttjande
m.m. med hänvisning till att även dessa skogsbruksmetoder är
reglerade i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen.
Den som ämnar företa markberedning genom hyggesplöjning skall
enligt 23 § naturvårdsförordningen (1984:484) senast två månader i förväg
anmäla detta till skogsvårdsstyrelsen. Denna skall med eget yttrande om
företagets skogliga lämplighet överlämna anmälan till länsstyrelsen för
samråd enligt 20 § naturvårdslagen (1964:822). Länsstyrelsen kan då förelägga
företagaren att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller
motverka skada på naturmiljön.

När det gäller förslagen i motionerna Jo316 yrkandena 4 och 5, Jo709
samt Jo875 om hälso- och miljövänliga motorsågsbränslen har utskottet
inhämtat följande.

Olika former av försöksverksamhet med nya oljor i skogsbruket pågår i
såväl statlig som privat regi. Flera olika specialbränslen för motorsågar har
tagits fram som är mer arbetsmiljövänliga. Arbetsmiljöforskare och skogsteknikforskare
samarbetar på området. Försöksverksamhet pågår inom flera
skogsbolag med vegetabiliska oljor. Förutom olja till motorsågar är användningen
av hydraulolja viktig från miljöskydds- och arbetsmiljösynpunkt.
Försök pågår även med utveckling på detta område. Enligt utskottets
mening kan motionerna besvaras med hänvisning till denna försöksverksamhet.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd påkallas icke.

Ädellövskogslagen

Bakgrund

Ädellövskogslagen (1984:119) ersatte år 1984 den tidigare gällande bokskogslagen.
Lagen syftar till att bevara landets ädellövskogar för framtiden.
Enligt lagen skall marker med ädellövskog även i fortsättningen användas
för ädellövskogsbruk om inte länsstyrelsen medger annat. För att slutavverkning
av ädellövskog skall få påbörjas krävs skogsvårdsstyrelsens medgivande.
Statsbidrag kan enligt lagen lämnas bl.a. till anläggning och skötsel
av ädellövskogar. Då lagen antogs framhöll utskottet att ädellövskogen
också från rent skoglig synpunkt måste betraktas som en viktig naturresurs
med värdefulla egenskaper. Utskottet ansåg det angeläget att ädellövskogen
bevaras i en omfattning som i huvudsak motsvarar nuvarande areal och

1988/89:JoU16

13

att förutsättningar skapas för ett fortsatt rationellt ädellövskogsbruk (prop.
1983/84:94, JoU23).

Motionerna

I tre motioner framställs yrkanden om översyn av ädellövskogslagen. Enligt
motion Jo316 (mp) yrkande 9 bör ädellövskogslagen ses över så att
landets ädellövskogar får ett säkrare skydd än vad som är fallet i dag. Begreppet
ädellövskog bör också utvecklas så att även skogar med mindre
andel ädellövträd kan skyddas med lagen. Motsvarande yrkanden ställs i
motionerna Jo744 (fp) och Jo318 (mp) yrkande 3. I sistnämnda motion
yrkas även förlängning av preskriptionstiden för brott mot lagen (yrkande
1). Skogsvårdsstyrelserna bör bytas ut mot länsstyrelserna som beslutande
myndighet enligt lagen (yrkande 2). Slutligen bör klibbal räknas som ädellövträd
i vissa sammanhang (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Som framgår av den inledande översikten har ädellövskogslagen, vilken
innebär en utbyggnad av den tidigare gällande bokskogslagen, varit i kraft
endast under drygt fyra år. Regeringen har för ett knappt år sedan beslutat
företa en översyn av naturvårdslagen (dir. 1988:36). Enligt direktiven bör
utredningsmannen även göra en utvärdering av hur ädellövskogslagen fungerat.
Utredaren bör därför närmare studera i vilken omfattning naturvårdslagen
har tillämpats för att ge värdefulla ädellövskogar ett tillfredsställande
skydd samt föreslå de åtgärder som översynen ger anledning till.
Enligt utskottets bedömning torde i samband därmed även de aspekter som
betonats i förevarande motioner komma upp till övervägande. Motionerna
bör därför icke föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Skogsbruket i fjällnära skog

Bakgrund

Längs den ca 100 mil långa svenska fjällkedjan från Dalarna till nordligaste
Lappland sträcker sig ett nästan oavbrutet bälte av s.k. fjällnära barrskogar.
Dessa skogar har tidigare ansetts sakna biologiska förutsättningar för ett
ekonomiskt acceptabelt skogsbruk. Skogarna är i allt väsentligt koncentrerade
till områden ovan domänverkets tidigare skogsodlingsgräns vilken
extrapolerats över andra ägargruppers mark. De omfattar sammanlagt 1,5
milj. ha produktiv skogsmark, 1 milj. ha myrar och 0,7 milj. ha fjällbarrskog.
Fjällbarrskogen kan sägas bilda en skyddskappa mellan den produktiva
skogen och trädgränsen och berörs inte av skogsbruket. De nämnda siffrorna
innefattar inte mark som år 1986 eller tidigare avsatts till nationalparker
eller reservat.

Staten är den helt dominerande skogsägaren ovan skogsodlingsgränsen i
Norrbottens län. I Västerbottens län ägs hälften av den produktiva skogsmarken
i fjällkommunerna av staten eller andra samhällsorgan medan en
tredjedel ägs av enskilda personer. I Jämtlands län och Kopparbergs län

1988/89:JoU16

14

har staten mindre än 20 % av skogsmarken. Dominerande skogsägare i de
fjällnära skogarna i Jämtlands län är aktiebolag med 45 % av marken och
privatpersoner med 30 %.

Skogsbruket i de fjällnära skogarna har stått under debatt under det senaste
årtiondet. Meningarna om dess nackdelar och förtjänster har brutits
mellan skogsbrukets företrädare, rennäringens företrädare och naturvårdsintressenas
försvarare, vilka var för sig haft olika uppfattningar om hur
skogsbruket bör bedrivas i de fjällnära områdena. De kommunala förtroendemännen
har betonat skogsbrukets betydelse för sysselsättningen i glesbygden.

Domänverkets skogsodlingsgräns övergavs under 1980-talets första år
under ett skede med brist på avverkningsmogen skog i stora delar av Norrlands
inland och sedan nya avverkningsmetoder och vägbyggnationer möjliggjort
ett ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk längre uppemot fjällen. Från
naturvårdshåll och från renskötselns företrädare restes invändningar att
skogsbruket hotade ödelägga värdefull natur respektive att förstöra betet
längs renarnas vandringsleder och kalvningsland.

Motsättningarna nådde en höjdpunkt år 1984. Jordbruksutskottet gjorde
då en grundlig genomgång av problematiken, besökte olika delar av de
omstridda områdena och föreslog riksdagen i januari 1985 att i ett uttalande
ge riktlinjer för det fjällnära skogsbruket. I sitt av riksdagen godkända
betänkande (1984/85:JoU20, rskr 115) underströk utskottet

att de områden som innefattas i vad som allmänt kallas fjällnära skogar och
som i huvudsak är belägna ovanför domänverkets gamla skogsodlingsgräns
eller dess förlängning över icke statlig mark hör till de värdefullare områdena
i vårt land. Inte minst det starka intresse som har kommit till uttryck i
motioner till riksdagen, genom statligt initierade inventeringar, uttalanden
från forskarhåll och på annat sätt visar detta. Områdenas värde är mångskiftande.
.. Vad gäller eventuella konflikter mellan skogsbruket och rennäringen
erinrar utskottet om dåvarande departementschefens uttalanden i
proposition 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken m.m. i fråga om
nödvändigheten av att sådana konflikter blir lösta på ett effektivt och smidigt
sätt, bl.a. lokalt genom direkt kontakt mellan skogsägare och vederbörande
sameby.

I betänkandet erinrades vidare om att åtskilligt hänt som borde vara ägnat
att medverka till att underlätta lösningen av lokala intressemotsättningar.
En riksomfattande urskogsinventering hade genomförts. En särskild inventering
hade utförts av hänglavbärande skog, vilken utgör ett viktigt bete för
renen under vårmånaderna med djup skarsnö. En modell för markanvändningsplanering
var under utveckling, vilket bedömdes kunna bli till nytta
för avvägning mellan skogsbrukets och rennäringens intressen vid konflikter.
Rennäringskommittn hade betonat betydelsen av en väl fungerande
dialog mellan rennäringen och konkurrerande markanspråk (SOU
1983:67). Utskottet ansåg för sin del att prövningen av tillstånd till avverkning
i svårföryngrad skog (enligt 19 § SVL) borde kunna ske enklare och
smidigare om skogsägaren alltid först samråder med berörd sameby.

I betänkandet redovisades även en rapport från en forskargrupp som
undersökt föryngringsmöjligheterna ovan den tidigare skogsodlingsgrän -

1988/89 :JoU16

15

sen. Forskarna påpekade där att osäkerheten är stor vid skogsförnyelse i
dessa områden. Det borde dock vara möjligt att få ny skog på huvuddelen
av de för skogsbruk indelade områden ovan den tidigare skogsodlingsgränsen
som forskarna besökt. För att förbättra återväxtmöjligheterna i dessa
områden rekommenderade forskarna att hyggesstorleken begränsades till
högst 40 ha och att markberedning i form av hyggesplöjning minimerades.

Utskottet framhöll vidare:

Utskottet vill för sin del understryka skogsvårdslagens stadgande om att
avverkning inte får ske på annat sätt än genom röjning eller gallring som
främjar skogens utveckling eller genom slutavverkning som är ändamålsenlig
för anläggning av ny skog. Utskottet anser i enlighet härmed att forskarnas
nyss återgivna uttalanden bör bli vägledande för skogsbruket i här
ifrågavarande områden. Som också framhålls i rapporten skulle en minskning
av hyggesstorleken och den fullständiga hyggesrensningen samt tillskapandet
av en mosaik med skog i olika utvecklingsfaser också starkt
gynna spridningen av de för rennäringen så viktiga hänglavama i detta
område. Forskarna framhåller i sammanhanget att ett blädningsskogsbruk
naturligtvis skulle ha en än positivare inverkan på hänglavsproduktionen.
Utskottet delar denna uppfattning men vill starkt understryka att denna
avverkningsform bör användas endast om den medger godtagbar föryngring.
Som lantbruksstyrelsen framhållit utgör bl.a. hänglavsinventeringen,
liksom den tidigare redovisade urskogsinventeringen, en viktig del i det
beslutsunderlag som skall ligga till grund för hur skogsbruket bör bedrivas
med hänsyn till andra markanvändningsintressen i det fjällnära området.
Enligt lantbruksstyrelsens mening bör det för områden ovanför skogsodlingsgränsen
där motstridiga markanvändningsintressen föreligger vara
möjligt att avvakta med ingripande skogsbruksåtgärder intill dess sådan
planering genomförts. I anslutning härtill vill utskottet för sin del förorda
största möjliga återhållsamhet med skogsbruksåtgärder i de av samebyarna
i hänglavsinventeringen utpekade särskilt viktiga områdena i avvaktan på
resultatet av den markanvändningsplanering som igångsatts inom olika
delar av renskötselområdet.

Riksdagens rekommendationer har sedermera förts in i skogsstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd i anslutning till 19 § skogsvårdslagen. Enligt
detta lagrum får avverkning inte ske i svårföryngrad skog eller skyddsskog
utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd, och skogsvårdsstyrelsen kan besluta
om åtgärder för att begränsa eller motverka olägenhet och trygga återväxten.
Med anledning av ett riksdagsbeslut våren 1987 (1986/87 :JoU 16 s. 38)
har i föreskrifterna även införts en regel om tillståndstvång för byggande av
skogsbilvägar i svårföryngrad skog.

Utskottet har nyligen anslutit sig till ett regeringsuttalande om att statsbidrag
i fortsättningen inte skall lämnas för åtgärder som berör glesa bestånd i
det s.k. fjällnära skogsområdet (prop. 1988/89:100 bil. II D 5, JoU 12).

Den markanvändningsplanering av de fjällnära trakterna som påbörjades
på försök år 1984 i Jämtlands län är numera i det närmaste färdigställd i
detta län. I Norrbottens och Västerbottens län pågår planeringsarbetet med
inriktning att kunna avslutas före halvårsskiftet 1991.

Under de senaste åren har omfattande reservatsbildningar gjorts inom de
fjällnära områdena. Som ett resultat av den i det föregående omnämnda
inventeringen av urskogsartad fjällnära barrskog har 55 områden om sam -

1988/89:JoU16

16

manlagt 600 000 ha avsatts som naturreservat år 1987 i Kopparbergs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Samma år beslöt domänverket
att avsätta 70 fjällnära domänreservat i landet omfattande en areal av ca
1 238 000 ha. Vissa delar av domänreservaten har senare ombildats till naturreservat.
De nämnda reservaten innefattar såväl produktiv skogsmark
som impediment. I detta sammanhang finns det skäl nämna att utskottet
nyligen har tillstyrkt regeringens förslag att anvisa 100 milj. kr. till förvärv
av bl.a. urskogsmark för reservatsbildning (prop. 1988/89:100 bil. 16,
JoU13). Enligt vad utskottet inhämtat kommer dessa medel att endast i
begränsad utsträckning användas för reservatsbildning i det fjällnära
skogsområdet.

Några aktuella data

De fjällnära skogarna uppvisar enligt skogsstyrelsen en onormal åldersfördelning
med överskott på äldre och överårig skog. 60 % av skogen har sådan
ålder att den är avverkningsbar. Motsvarande siffra för hela Norrland är
26 %. 12 % av den produktiva skogsmarken i fjällnära skog utgörs av kalmark,
plant- och ungskog (Norrland 31 %). 80% av arealen har inte rörts
under de senaste 25 åren. En stor del av denna areal tillhör staten. Fjällbarrskogarna
och myrarna har praktiskt taget inte rörts i sen tid.

Från mitten av 1970-talet till mitten av 1980-talet fördubblades slutavverkningarna
i fjällnära skog och omfattade mot slutet av perioden ca
10 000 ha om året.

Efter riksdagens uttalande år 1985 har avverkningstillstånd getts till följande
arealer

år 1985 5 537 ha
år 1986 5 711 ha
år 1987 4 739 ha
år 1988 2 845 ha

Ett tillstånd gäller i fem år. Avverkningen har därför under de senaste åren
varit högre än tillståndsgiven areal, men kommer med tiden att inte överstiga
tillståndstalen. Enskilda, som äger blott en fjärdedel av arealen, har fått
hälften av tillståndsarealen, medan staten, som äger halva arealen, fått en
tredjedel av tillståndsarealen.

Som framgår av redogörelsen för 1985 års riksdagsbeslut förordade utskottet
att hyggesstorleken skulle begränsas till högst 40 ha. Enligt skogsstyrelsens
statistik uppgick medelhygget år 1985 till 21 ha och år 1988 till 14 ha.

Motionerna

1 motion Jo304 (s) betonas vikten av att det fjällnära skogsbruket även
fortsättningsvis får verka inom ramen för det skogspolitiska beslut som
fattades år 1985. Motionärerna erinrar om den samordnade markanvändningsplanering
som pågått några år och som redovisar olika intressens och

1988/89:JoU16

17

näringars anspråk. Därigenom underlättas ett lokalt samråd mellan berörda
parter om hur marken skall användas. Bevarandeintressena är väl tillgodosedda,
anser motionärerna och avvisar bestämt förslag om ytterligare
restriktioner. Sådana restriktioner drabbar sysselsättningssvaga kommuner
och berör främst privatskogsbruk och allmänningsskogar. 1 förlängningen
leder detta till sviktande underlag för samhällsservice och minskade möjligheter
att utveckla turistnäring eller annan sysselsättning i berörda bygder,
anför motionärerna. Riksdagen bör uttala sig om angelägenheten att bedriva
ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk i fjällnära skog.

En annorlunda syn på det fjällnära skogsbruket redovisas i flera andra
motioner. I motion Jo736 (fp) framhålls att de fjällnära barrskogarna är
unika inte bara för att de rymmer stora urskogsområden utan även för att de
utgör en sammanhängande relativt orörd miljö, där hotade arter som havsörn
och kungsörn kan leva vidare. De saknar motsvarighet i Europa utanför
Sovjetunionen. Kombinationen av oreglerade vattendrag och sjöar, opåverkade
myrar, fjällhedar och barrskogar är en viktig förutsättning för
många arters överlevnad, framhåller motionärerna. Domänverket drog på
allvar upp med sitt storskaliga skogsbruk i området under första hälften av
1980-talet vilket enligt motionen kullkastade förutsättningarna för renskötseln
och hotade en serie urskogar av högsta skyddsvärde. Riksdagens beslut
år 1985 om återhållsamhet har enligt motionen visat sig otillräckligt. De
konflikter som tidigare förekom kvarstår till stor del. I motionen yrkas mot
bakgrund bl.a. av det anförda att 1985 års beslut om de fjällnära skogarna
utvärderas (yrkande 7) och att en naturvårdsgräns inrättas ovanför vilken
storskaligt skogsbruk icke skall få bedrivas (yrkande 8).

Med i sak likartade motiveringar föreslås inrättande av en naturvårdsgräns
(resp. högskogsgräns) i motionerna Jo309 (vpk) yrkande 2 — vari
lämnas förslag till särskild lagstiftning — Jo312 (mp) yrkande 1, Jo316(mp)
yrkandena 8 och 16 — med särskilt direktiv till domänverket — Jo319 (mp)

— med lagförslag — Jo322 (s), Jo323 (s), Jo324 (c) yrkande 4, Jo736 yrkande
8 (fp) samt J086O (mp) yrkande 20.

I flera av de nämnda motionerna föreslås även att ett tillfälligt avverkningsstopp
— moratorium — införs intill dess den föreslagna naturvårdsgränsen
fastlagts. Särskilda yrkanden i denna riktning framställs i motionerna
Jo309 yrkande 1, Jo312 yrkande 2 och Jo316 yrkande 7.

Enligt motion Jo797 (c) yrkande 35 bör en parlamentarisk uredning tillsättas
för att ge förslag till naturvårdsgränsens sträckning. I samma motion

— yrkande 34 — samt i motion Jo324 yrkande 5 framhålls att lokalt anpassade
skogsbruksmetoder bör tillämpas. Likartade resonemang förs i flera av
de övriga motionerna.

I motionerna Jo317 (m) yrkande 4 och Jo796 (m) yrkande 22 yrkas att
statens innehav av fjällnära skogar överlåts på enskilda eller samfällda
ägare. I sistnämnda motion betonas kravet på återhållsamhet med avverkning
i de fjällnära skogarna (yrkande 23). Skogsbruket i de fjällnära skogarna
bör utredas (yrkande 24).

Utredningsuppdrag

Regeringen har den 2 mars 1989 lämnat ett uppdrag åt skogsstyrelsen att
utreda vissa frågor rörande skogsbruket i de fjällnära skogarna. Vid fullgö -

1988/89:JoU16

18

randet av uppdraget skall styrelsen samråda med lantbruksstyrelsen, planoch
bostadsverket och statens naturvårdsverk samt med berörda länsstyrelser
och kommuner. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1989. I en
promemoria som bifogats beslutet lämnas närmare direktiv till utredningen.
Därav framgår bl.a. följande.

Inledningsvis lämnas en kortfattad redogörelse för den pågående markanvändningsplaneringen,
för riksdagens uttalande år 1985 om återhållsamhet
med bedrivande av skogsbruk i de fjällnära områdena och för riksdagens
uttalande år 1987 om att skogsvägbyggnad inom området för svårföryngrad
skog bör underkastas villkor om naturvårdshänsyn m.m. Vidare
erinras om att riksdagens intentioner kommit till uttryck i skogsstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen. Därefter anförs:

Det finns nu anledning att utvärdera effekterna av dessa åtgärder. Regeringen
bör därför uppdra åt skogsstyrelsen att göra en allsidig sådan utvärdering.
Av utvärderingen bör bl.a. framgå utvecklingen i olika avseenden
sedan de nämnda föreskrifterna beslutades. De gäller t.ex. avverkningarnas
omfattning, hyggesstorlekens utveckling, föryngringsresultat, vägbyggande,
anpassningr till naturvårdens intressen, avsättning av olika typer av
reservat samt sysselsättningsutvecklingen inom skogsbruket och av detta
beroende näringar. Av redovisningen bör också framgå i vilken utsträckning
och på vilket sätt tidigare gällande regler och äldre tillstånd har påverkat
utvecklingen sedan år 1985.

Med utgångspunkt i utvärderingen och i riksdagens uttalanden år 1985
och 1987 bör skogsstyrelsen vidare överväga behovet av att förtydliga och
skärpa skogsvårdslagstiftningen och lämna förslag till hur detta i så fall bör
ske. Exempel på sådana förtydliganden eller skärpningar är att låta kraven
på restriktivitet, samrådsskyldighet, hänsynstagande och regler rörande
skogsbilvägar komma till uttryck i skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen.
En fråga som särskilt bör prövas i detta sammanhang är behovet av
ett uttryckligt förbud mot avverkning av skog på impedimentmarker inom
det fjällnära skogsområdet, dvs. marker som inte kan producera mer än en
skogskubikmeter per hektar om året. En annan fråga som bör tas upp är
behovet av att uttryckligen förbjuda avverkning inom sådana områden eller
på sådana marker där en tillfredsställande återväxt av ny skog inte kan
erhållas inom överskådlig tid med kända metoder och till en kostnad som
helt kan bäras av skogsägaren själv. I detta sammanhang bör även prövas
frågan om att begränsa möjligheterna att utnyttja sådana avverkningsformer
som leder till en successiv, otillfredsställande utglesning av skogsbestånden
utan att en tillfredsställande återväxt erhålls inom överskådlig tid.
Även frågan om en begränsning av eller förbud mot användning av främmande
trädslag och radikala markberedningsmetoder bör prövas.

Markanvändningsplaneringen skall ge underlag för bedömningar om
hur skogsbruket skall bedrivas i de fjällnära skogarna. Härigenom skall
gränser för skogsbruket kunna dras i samråd mellan olika intressenter så att
bl.a. naturvårdens krav tillgodoses. På så sätt erhålls också en naturvårdsgräns.
Detta innebär att en vidareutveckling sker av markanvändningsplaneringen.
Därigenom kan lokal sakkunskap och olika intressen tas tillvara
bättre och gränserna för skogsbruk blir finare och bättre underbyggda än
centralt fattade beslut av generell art. Skogsstyrelsen bör nu överväga frågan
om hur markanvändningsplaneringens resultat skall tas tillvara i planeringen
av skogsbruk i de fjällnära skogarna. Därvid bör prövas om inventeringsresultaten
i områden med starka motstående intressen kan utgöra
grund för av myndighet fastställda verksamhetsplaner som måste följas av
skogsägaren. Sådana planer kan för olika delområden föreskriva begräns -

1988/89:JoU16

19

ningar av varierande grad beroende på styrkan hos andra intressen. Skogsstyrelsen
bör lämna förslag till närmare utformning av regler härom. Förslagen
bör vara så utformade att de tillgodoser kraven på stor restriktivitet i
de områden där markanvändningsplaneringen ännu inte är slutförd.

Utgångspunkten för förslagen skall vara att begränsningar för skogsbruket
av hänsyn till andra intressen än skogshushållningen och skyddet mot
att fjällgränsen flyttas ned inte får vara så långtgående att de leder till
avsevärt intrång i pågående markanvändning och därmed ersättningsanspråk.
Om skogsstyrelsen väljer att föreslå längre gående inskränkningar
skall kostnadsberäkningar redovisas och förslag om finansiering lämnas.

Utskottets överväganden

Som framgår av den lämnade redovisningen torde enighet föreligga om att
stor återhållsamhet bör iakttas vid avverkning i de fjällnära skogarna och
att skogsbruket i dessa trakter bör bedrivas med stort hänsynstagande till
konkurrerande intressen. Meningarna skiljer sig emellertid när det gäller
att bedöma i vad mån de riktlinjer som riksdagen lämnade år 1985 och 1987
och de reservatsbildningar som ägt rum har lett till en lämplig avvägning av
verksamheten i skogarna nära fjällen. Dessa skiljaktiga meningar har även
manifesterats i samband med de uppvaktningar som utskottet mottagit
samt i inkomna skrivelser.

Utskottet välkomnar mot den bakgrunden regeringens beslut om utredning.
Det är tillfredsställande att denna sker snabbt. Som framgår av de
citerade utredningsdirektiven kommer flertalet av de aspekter på problematiken
som tas upp i motionerna att närmare belysas genom utredningen.
Utskottet utgår från att regeringen inom kort återkommer till riksdagen
med en redovisning av vilka åtgärder som enligt regeringens bedömning
bör vidtas med anledning av utredningen.

Med hänsyn till att hithörande frågor således utreds bör motion Jo304
inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

De krav på utvärdering som ställs i motionerna Jo736 yrkande 7 och
Jo796 yrkande 24 får anses tillgodosedda genom regeringens beslut och bör
således icke föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I avvaktan på resultatet av utredningen bör även de förslag som ställs om
inrättande av en naturvårdsgräns och om lokalt anpassade produktionsmetoder
i motionerna Jo309 yrkande 2, Jo312 yrkande 1, Jo316 yrkande 8,
Jo322, Jo323, Jo324 yrkandena 4 och 5, Jo736 yrkande 8 och J086O yrkande
20 liksom motion 797 yrkandena 34 och 35 lämnas utan vidare åtgärd.

Som framgår av utredningsuppdraget skall utredningen göras snabbt.
Utskottet avstyrker därför yrkandena om moratorium i motionerna Jo309
yrkande 1, Jo312 yrkande 2, Jo316 yrkande 7 och Jo319.

Vad särskilt beträffar de motioner som — med eller utan förslag om
lagtext — går ut på avverkningsstopp, moratorium eller därmed jämförbara
inskränkningar vill utskottet dessutom framhålla att sådana beslut under
alla förhållanden kräver ingående överväganden om huruvida 2 kap. 18 §
regeringsformen medger så långtgående ingrepp i äganderätten till skogsmark.
Gentemot t.ex. det lagförslag som framläggs i motionerna Jo309 och

1988/89:JoU16

20

Jo319 kan åtminstone en allvarlig invändning resas, nämligen att motionärerna
i ersättningshänseende skiljer mellan juridiska och fysiska personer.
Av förarbetena till 2 kap. 18 § regeringsformen framgår dock att dessa
markägarkategorier är likställda när det gäller skyddet mot olika intrång i
äganderätten.

Utskottet är heller icke berett biträda förslagen i motionerna Jo317 yrkande
4 och Jo796 yrkande 22 om överförande av statligt ägd skog på
enskilda. Yrkande 23 i sistnämnda motion om återhållsamhet påkallar
ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Inte heller motionen Jo316 yrkande 16 om särskilda regler för domänverkets
skogsbruk bör föranleda någon ytterligare åtgärd. Skogsvårdslagens
regler gäller numera även för domänverket.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande målet för virke suttag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo316 yrkande 1,

2. beträffande samlad översyn m.m. av skogspolitiken

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo310 yrkandena 1—4,

3. beträffande övervakning av hänsynsreglema m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 15, 1988/
89:Jo755 yrkandena 2 och 3 samt 1988/89:Jo862 yrkande 2,

4. beträffande konsekvensbeskrivningar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo324 yrkande 3 och 1988/
89:Jo736 yrkande 11,

5. beträffande förändringar i skogsvårdslagen och skötsellagen,
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89 :Jo317 yrkandena 1 — 3 och
1988/89 :Jo796 yrkande 21,

6. beträffande översyn av skogsvårdslagen m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo324 yrkandena 1 och 10,

7. beträffande portalparagraferna i skogsvårdslagen och skötsellagen
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo963 yrkandena 1 och 5,

8. beträffande Pinus contorta m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo321 yrkandena 2 och 5,

9. beträffande översyn av bestämmelserna om naturvårdshänsyn
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo301,

10. beträffande vissa bestämmelser i skogsvårdslagen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 2, 10, 12
och 15 samt 1988/89:Jo860 yrkande 21,

11. beträffande kemisk bekämpning, skogsgödsling m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo316 yrkandena 3,6,22 och 23,

12. beträffande motorsågsbränslen, vegetabilisk olja och hydraulolja
m.m.

1988/89:JoU16

21

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 4 och 5,
1988/89:Jo709 samt 1988/89:Jo875,

13. beträffande ädellövskogslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo316 yrkande 9, 1988/
89:Jo318 och 1988/89:Jo744,

14. beträffande aktivt och ansvarsfullt skogsbruk i fjällnära skog
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo304,

15. beträffande utvärdering av skogsbruket i fjällnära skog

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 7 och 1988/
89:Jo796 yrkande 24,

16. beträffande naturvårdsgräns m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo309 yrkande 2, 1988/
89:Jo312 yrkande 1, 1988/89:Jo316 yrkande 8, 1988/89:Jo322, 1988/
89:Jo323, 1988/89:Jo324yrkandena 4 och 5, 1988/89:Jo736 yrkande
8, 1988/89:Jo860 yrkande 20 och 1988/89:Jo797 yrkandena 34 och
35,

17. beträffande moratorium

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo309 yrkande 1, 1988/
89:Jo312 yrkande 2, 1988/89:Jo316 yrkande 7 och 1988/89:Jo319,

18. beträffande överförande av statligt ägd skog på enskilda, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo317 yrkande 4 och 1988/
89:Jo796 yrkandena 22 och 23,

19. beträffande direktiv till domänverket

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo316 yrkande 16.

Stockholm den 6 april 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s),Sven Eric Lorentzon
(m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson
(m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Carl G Nilsson (m),
Berndt Ekholm (s), Anders Castberger (fp), Sylvia Pettersson (s) och Paul
Ciszuk (mp).

1988/89:JoU16

22

Reservationer

1988/89:JoU16

1. Målet för virkesuttag (mom. 1)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 (1 :a gången) börjar med
”Utskottet avstyrker” och slutar med ”minska virkesmålet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den syn på skogsbruket som miljöpartiet redovisar i motion
Jo316. Som motionärerna framhåller bör virkesuttaget i skogarna inte
ökas. Det långsiktiga uttaget bör kunna vara kring 65 miljoner skogskubikmeter.
Det mål som riksdagen satte år 1979 innebär ett skogsbruk med
gödsling, harvning, plöjning, kemisk bekämpning, massodling av främmande
trädslag eller främmande provenienser, långtgående mekanisering
och ett mer ensartat landskap där både natur och kultur utarmats. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av yrkande 1 i motionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande målet för virkesuttag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo316 yrkande 1,

2. Samlad översyn m.m. av skogspolitiken (mom. 2)

Lars Ernestam (fp), Anders Castberger (fp) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”yrkandena 1—4” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar folkpartiets uppfattning att det nu krävs en genomgripande
förändring av skogsvårdslagen. Som framhålls i motion Jo310 bör denna
lämpligen genomföras i samband med en samlad översyn av skogspolitiken.
Denna bör syfta till en förenklad lagstiftning, begränsad byråkrati,
ökat hänsynstagande till miljövården och till att åstadkomma ett mer ståndortsanpassat
skogsbruk. Möjligheterna att frivilligt ta större hänsyn än lagen
kräver bör öka, och kravet på obligatoriska skogsbruksplaner bör avskaffas.
Riksdagen bör i ett särskilt uttalande som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av motion Jo310 yrkandena
1-4.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande samlad översyn m.m. av skogspolitiken
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo310 yrkandena 1—4,

3. Övervakning av hänsynsreglerna (mom. 3)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

23

Utskottet delar — — — ( = utskottet) — — —dock icke. Motionerna
Jo736 yrkande 15, Jo755 yrkande 3 och Jo862 avstyrks således.

Däremot tillstyrker utskottet förslaget i motion Jo755 yrkande 2, att riksdagen
bör begära en kartläggning av hur skogsvårdslagen tillämpas vad
gäller naturvårdshänsyn. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande av detta
innehåll.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande övervakning av hänsynsreglerna m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Jo736 yrkande 15,
1988/89:Jo755 yrkande 3 och 1988/89:Jo862 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av
motion 1988/89:Jo755 yrkande 2,

4. Konsekvensbeskrivningar (mom. 4)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Anders
Castberger (fp) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Skogsstyrelsen
har” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Jo324 (c) och
Jo736 (fp) om att miljökonsekvensbeskrivningar bör göras vid införande av
nya skogsbruksmetoder och även för metoder som hyggesplöjning, stubbbrytning,
dikning och inplantering av främmande trädslag m.m. Riksdagen
bör rikta ett tillkännagivande härom med anledning av här berörda yrkanden.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande konsekvensbeskrivningar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo324 yrkande 3 och
1988/89:Jo736 yrkande 11,

5. Förändringar i skogsvårdslagen och skötsellagen, m.m.
(mom.5)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar moderaternas uppfattning att skogsbruket i dag är alltför
mycket styrt av regler och förordningar. Detta medför onödiga samhällskostnader
och ökad kontroll. För den enskilde skogsägaren innebär det
både kostnader och en osäkerhet om vad som är tillåtet eller förbjudet.
Rådgivning och information bör enligt utskottets mening ersätta stora delar
av regleringen och författningarna.

Skogsvårdslagen måste förenklas och renodlas. Reglerna bör även ändras
så att större lövinslag tolereras i barrskogar. Skötsellagen bör förändras
så att den medger att plantering av skog på åkermark kan ske utan särskilt

1988/89:JoU16

24

tillstånd. Skogsplantering bör stimuleras via gynnsamma skatteregler i stället
för bidrag. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo318 yrkandena
1 —3 och Jo796 yrkande 21.

detsaXX utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande förändringar i skogsvårdslagen och skötsellagen,
m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo317 yrkandena 1—3
och 1988/89:Jo796 yrkande 21,

6. Översyn av skogsvårdslagen m.m. (mom. 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Även utredningskravet”
och på s. 11 slutar med ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar centerpartiets bedömning i motion Jo310 att skogsvårdslagen
genom de förändringar som gjordes 1983 och tillsammans med av
skogsstyrelsen utfärdade föreskrifter gjort lagen svårtolkad. Som motionärerna
framhåller bör en lag som reglerar nyttjandet av en viktig naturresurs
vara sådan att den vanlige medborgaren kan förstå dess syften. Varje skogsägare
bör kunna förstå lagens konsekvenser om han riskerar att ej fullgöra
sina ålagda skyldigheter. Utskottet biträder mot den bakgrunden motionärernas
krav att en ny skogsvårdslag utarbetas. Ett sådant arbete bör utgå
från att i lagen klart skall anges samhällets minimikrav när det gäller skogens
skötsel. Lagen bör ange de ramar som skogsägare är skyldiga att hålla
sig inom. En större miljöhänsyn bör ligga till grund för utformningen av en
ny lagstiftning. Utskottet biträder även motionärernas yrkande om stimulering
av omarrondering. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandena 1 och 10 i motionen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande översyn av skogsvårdslagen m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89 :Jo324 yrkandena 1
och 10,

7. Portalparagraferna i skogsvårdslagen och skötsellagen
m.m. (mom. 7)

Annika Åhnberg (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”21 § skogsvårdslagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vpk :s mening att portalparagraferna i de areella näringarna
borde betona skogen och jordbruksmarken som mångsidiga naturresurser.
Bevarandet av arter och av ekosystemets produktionsförmåga måste

1988/89:JoU16

25

betonas. Skogsvårdslagens och skötsellagens portalparagrafer bör utformas
i enlighet med de förslag som framställs i motionen.

Utskottet biträder även motionärernas yrkande att en utredning tillsätts
med uppgift att se över 21 § skogsvårdslagen och dess tillämpning. Regelsystemet
bör skärpas och utvidgas så att det utgör ett funktionellt skydd för
flertalet arter och hotade mikromiljöer i skogslandskapet. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo963 yrkandena 1 och 5 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande portalparagraferna i skogsvårdslagen och skötsellagen
m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo963 yrkandena 1 och 5,

8. Pinus contorta m.m. (mom. 8)

Annika Åhnberg (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”När det” och
slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslagen i motion Jo321 yrkandena 2 och 5 om förbud
mot fortsatt plantering av Contortatallen och med krav att den lokala genetiska
variationen bibehålls. Som motionärerna påpekar har contortan på
senare år drabbats av svampangrepp. Man vet ännu mycket litet om vilka
effekter detta trädslag får på markkemin och på skogens växt- och djurliv.
Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Pinus contorta m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo321 yrkandena 2 och 5,

9. Översyn av bestämmelserna om naturvårdshänsyn
(mom. 9)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Motion
Jo301 (s)” och slutar med ”särskilt riksdagsuttalande” bort ha följande lydelse: Utskottet

biträder yrkandet i motion Jo301 om en översyn av skogsvårdslagen
med avseende på naturvårdshänsynen. Riksdagen bör göra ett uttalande
härom till regeringen.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande översyn av bestämmelserna om naturvårdshänsyn
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo301,

1988/89 :JoU16

26

10. Vissa bestämmelser i skogsvårdslagen m.m. (mom. 10)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar miljöpartiets mening att skogsvårdslagen bör ses över och
att Svenska Naturskyddsföreningens förslag kan utgöra en lämplig utgångspunkt
för en sådan översyn. Bestämmelsen om anläggande av ny skog
i 5 § 3 skogsvårdslagen bör utgå. Naturvårdshänsynen bör ges en starkare
ställning. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo316 yrkandena
2,10, 12 och 15 samt J086O yrkande 21 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande vissa bestämmelser i skogsvårdslagen m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 2,
10, 12 och 15 samt 1988/89:Jo860 yrkande 21,

11. Kemisk bekämpning, skogsgödsling m.m. (mom. 11)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”på naturmiljön” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder de förslag som framställs i motion Jo316 om förbud
mot användning av kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket, förbud av
gödsling med kvävegödsel på naturmark, begränsning av hyggesstorleken
samt principiellt förbud mot helträdsutnyttjande och hyggesplöjning m.m.
Som utskottet framhållit i reservation 1 om ett lägre virkesuttag bör skogspolitiken
inriktas mot ett mindre intensivt skogsbruk som kan bedrivas utan
extrema brukningsmetoder. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo316 yrkandena 3,6,22 och 23 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande kemisk bekämpning, skogsgödsling m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo316 yrkandena 3, 6, 22
och 23,

12. Motorsågsbränslen, vegetabilisk olja och hydraulolja
m.m. (mom. 12)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Olika former”
och slutar med ”påkallas icke” bort ha följande lydelse:

Olika former (= utskottet) detta område. Utskottet delar

motionärernas mening att utvecklingen på området måste påskyndas av

1988/89:JoU16

27

hänsyn såväl till arbetarskyddet som till skogsmiljön. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo316 yrkandena 4 och 5, Jo709 och Jo875
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande motorsågsbränslen, vegetabilisk olja och hydraulolja
m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 4
och 5, 1988/89:Jo709 samt 1988/89:Jo875,

13. Ädellövskogslagen (mom. 13)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn framgår”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framgår (= utskottet) anledning till. Enligt utskot tets

mening finns det anledning att i detta sammanhang även överväga de
specifika problem som tas upp i förevarande motioner. Regeringen bör
således överlämna motionerna Jo316 yrkande 9, Jo318 och Jo744 till utredaren
för övervägande. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande ädellövskogslagen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo316 yrkande 9,
1988/89:Jo318 och 1988/89:Jo744,

14. Naturvårdsgräns m.m. (mom. 16)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) Annika
Åhnberg (vpk), Anders Castberger (fp) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”1 avvaktan”
och slutar med ”yrkande 34” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den nu tillsatta utredningen i skogsstyrelsen
syfta till att en naturvårdsgräns inrättas för skogsbruket i de fjällnära områdena.
Ovanför denna gräns bör storskaligt skogsbruk icke tillåtas. Utskottet
delar den mening som framförs av centerpartiet att lokalt anpassade skogsbruksmetoder
måste tillämpas i de fjällnära skogarna. Bondeskogsbruket
har som motionärerna framhåller traditionellt kunnat bedrivas småskaligt,
utan konflikt med naturvårdsintressena, medan de stora markägarna, domänverket
och bolagen bedriver ett utprägiat storskaligt skogsbruk i de
fjällnära skogarna.

För att närmare klargöra hur gränsen skall utformas bör en parlamentariskt
sammansatt grupp tillsättas under medverkan av företrädare för naturvården
och ortsbefolkningen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo309 yrkande

1988/89 :JoU16

28

2, Jo312 yrkande 1, Jo316 yrkande 8, Jo322, Jo323, Jo324 yrkandena 4 och
5, Jo736 yrkande 8, Jo797 yrkandena 34 och 35 samt J086O yrkande 20.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande naturvårdsgräns m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna I988/89:Jo309 yrkande 2,
1988/89:Jo312 yrkande 1, 1988/89:Jo3l6 yrkande 8, 1988/89:Jo322,
1988/89:Jo323, 1988/89:Jo324 yrkandena 4 och 5, 1988/89 :Jo736
yrkande 8, 1988/89:Jo797 yrkandena 34 och 35 samt 1988/89:Jc860
yrkande 20,

15. Moratorium (mom. 17)

Annika Åhnberg (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Sorn framgår”
och på s. 21 slutar med ”och Jo319” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kravet från vpk och miljöpartiet om ett moratorium,
med avverkningsstopp i de fjällnära skogarna till den 1 juli 1991.
Regeringen bör omgående lägga fram ett lagförslag härom med utgångspunkt
i det förslag som presenterats i motionerna Jo309 och Jo319. Som
framgår av motionerna bör moratoriet inte innefatta stamvis blädning och
inte heller röjning och gallring. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo309 yrkande 1, Jo312 yrkande 2, Jo316 yrkande 7 och Jo319
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande moratorium

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo309 yrkande 1,
1988/89:Jo312 yrkande 2 och 1988/89:Jo316 yrkande 7 och 1988/
89:Jo319,

16. Överförande av statligt ägd skog på enskilda, m.m.
(mom. 18)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförts av moderata samlingspartiet
att det fjällnära barrskogsbältet står för så stora naturvärden och har så stor
betydelse för rennäringen och turismen att det i sin helhet bör undantas från
storskaligt skogsbruk.

Utskottet biträder även förslaget att domänverkets skogar, i den mån de
inte är avsatta till naturreservat eller domänreservat, avyttras till enskilda i
de områden som berörs. Alternativt skulle överlåtelsen kunna ske genom att
markerna arrenderas ut. Detta skulle sannolikt garantera ett småskaligt,
arbetsintensivt skogsbruk med ökad naturvårdshänsyn. Vad utskottet an -

1988/89 :JoU16

29

fört med anledning av motionerna Jo317 yrkande 4 och Jo796 yrkandena 22
och 23 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande överförande av statligt ägd skog på enskilda, m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo317 yrkande 4 och
1988/89:Jo796 yrkandena 22 och 23,

17. Direktiv till domänverket (mom. 19)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”för domänverket” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder miljöpartiets förslag i motion Jo316 att domänverket
omgående skall få direktivet att inte anlägga vägar eller avverka i de fjällnära
skogarna, dvs. skogarna ovanför den gamla skogsodlingsgränsen. Riksdagen
bör göra ett uttalande härom.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande direktiv till domänverket

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo316 yrkande 16,

Särskilt yttrande

Överförande av statligt ägd skog på enskilda, m.m.
(mom. 18)

Paul Ciszuk (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna vill genomföra en jordreform som innebär att jord
-och skogsbruksmark som ägs av staten och statskyrkan överförs i enskild
ägo eller till småskaliga kooperativa driftsformer. Marken skall kunna vara
kompletteringsmark till jordbrukare som har behov av mer mark för sin
försörjning och möjliggöra att fler kan bli skogsbrukare. På längre sikt vill
vi samma sak också med skogsbolagens mark. Tyvärr kan vi inte stödja
reservationen av moderaterna eftersom den formulering som finns i reservationen
utesluter ytterligare bildning av reservat i de fjällnära skogarna.

1988/89:JoU16

30

Svenskt Tryck Stockholm 1989