Jordbruksutskottets betänkande
1988/89:JoU12

Statsbudgeten för budgetåret 1989/90 1988/89

(jordbruksdepartementet) JoU12

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel i proposition 1988/89:100 bilaga 11 (budgetpropositionen) med
undantag av de anslag som är upptagna under punkterna C 1, Statens
jordbruksnämnd och C 6, Prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Vidare
behandlas två förslag av riksdagens revisorer, Förs. 1988/89:6 och 9.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram
under jordbruksdepartementets huvudtitel, med de undantag som anges
ovan, samt två förslag från riksdagens revisorer.

Förslagen under nionde huvudtiteln gäller bl.a. jordbruksdepartementet,
jordbrukets rationalisering, livsmedelssubventioner, skogsbruk, fiske, service
och kontroll samt forskning och utbildning.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag om medelsanvisning
och bidragsramar m.m. tillstyrks under samtliga anslagsrubriker med
undantag av anslaget E 3, främjande av fiskerinäringen. Härvidlag föreslår
utskottet med anledning av motioner (fp, c, vpk) en höjning av anslaget med
5 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

I anslutning till revisorernas förslag rörande skogsvårdsorganisationen
föreslår utskottet ett riksdagsuttalande om basresurserna för denna organisation.

I övrigt avstyrks de motioner som behandlas i betänkandet.

Till betänkandet har fogats 61 reservationer och 6 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bil. 11 föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.

(Al) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 18 667 000 kr.

(A2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 4 868 000 kr.

(A3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 4 500 000 kr.

1 Riksdagen 1988189.16 sami. Nr 12

B. Jordbrukets rationalisering m.m.

1988/89 :JoU 12

(Bl) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar
ett ramanslag på 75 995 000 kr.

(B2) att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar
ett ramanslag på 245 368 000 kr.

(B3) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000
kr.

(B3) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.

(B4) att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.

(B5) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

(B6) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande
disposition av anslaget för åtgärder inom fruktodlingen m.m. fr.o.m.
budgetåret 1988/89,

(B6) 2. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst
7 900 000 kr.

(B6) 3. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 900 000 kr.

(B7) att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 700 000 kr.

(B8) att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 26 602 000 kr.

(B9) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(B10) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 80 000 000 kr.

C. Jordbruksprisreglering

(C2) att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 799 000 kr.

(C3) 1. att riksdagen medgeratt statens jordbruksnämnd för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1989/90 får disponera en
rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret

(C3) 2. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen
och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1989/90 får
disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret

(C3) 3. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig kredit på
högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret

(C3) 4. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 910 671 000 kr.

(C4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 100 000 kr.

(C5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 156 308 000 kr.

(C7.) att riksdagen till Statistik på jordbrukets område för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

D. Skogsbruk

(Dl) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1989/90
får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

(Dl) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(D2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 238 972 000 kr.

(D3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(D4) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Inventeringar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 23 135 000 kr.

(D5) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 244 700 000 kr.

(D5) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 248 000 000 kr.

(D6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

(D6) 2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 55 000 000 kr.

(D7) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 12 900 000 kr.

(D8) att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.

E. Fiske

(El) att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 41 451 000 kr.

(E2) att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 10 217 000 kr.

(E3) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 2 796 000 kr.

(E4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas till fiskehamnar m.m. med sammanlagt högst 2 424 000 kr.

(E4) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 424 000 kr.

(E5) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.

(E6) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 9 000 000 kr.

1988/89: JoU 12

3

(E7) att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.

(E8) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kredigaranti till
fiske för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E9) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(E10) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.

(Eli) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 5 324 000 kr.

F. Livsmedelskontroll m.m.

(Fl) att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 76 792 000 kr.

(F2) att riksdagen till Täckande av vissa kostander för köttbesiktning m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F3) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F4) att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 54 718 000 kr.

(F5) att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F6) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 2 371 000 kr.

(F7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
7 250 000 kr.

(F8) att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 885 000 kr.

(F9) att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(F10) att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 109 000 kr.

(Fl 1) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 362 000 kr.

(F12) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.

(F13) att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 400 000 kr.

(F14) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 050 000 kr.

(F15) att riksdagen till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 4 169 000 kr.

G. Utbildning och forskning

(Gl) att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 514 097 000 kr.

1988/89: JoU12

4

(G2) att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 240 006 000 kr.

(G3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
inom de kostnadsramar som regeringen förordar

(G3) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 15 400 000 kr.

(G4) 1. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 126 734 000 kr.

(G4) 2. att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om ett program för
forskning och utveckling på fiskets område

(G5) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som följer av det redovisade avtalet om finansiering av
visst växtförädlingsarbete

(G5) 2. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 47 600 000 kr.

(G6) att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 685 000 kr.

H. Diverse

(Hl) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 30 400 000 kr.

(H2) att riksdagen till Ersättning för viltskador för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har i förslag 1988/89:6 hemställt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om en utredning
angående basorganisation för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Riksdagens revisorer har i förslag 1988/89:9 hemställt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad revisorerna förordat angående

1. den vidare utvecklingen på fiskeområdet,

2. slopande av de nuvarande fiskberedningslånen och lånegarantierna,

3. möjlighet för fiskenämnd att besluta om fiskerilån och lånegarantierna,

4. en teknisk översyn av förordningen (1958:439) om statligt stöd till
yrkesfisket m.m.

Motioner

Motioner väckta med anledning av riksdagens revisorers
förslag

1988/89:Jol2 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med avslag
på riksdagens revisorers förslag 1988/89:6 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av skogsvårdsorganisationen
och skogsvårdslagen.

1988/89: JoU 12

5

1988/89:Jol3 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn
av skogsvårdens organisation.

1988/89:Jol4 av Maggi Mikaelsson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att också miljöfaktorer måste beaktas vid den vidare
utvecklingen av fisket,

2. att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag att slopa fiskberedningslånen
och lånegarantierna,

1988/89:Jol5 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om planeringen av fisket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förvärvs- och lånebesluten,

3. att riksdagen beslutar att slopa fiskberedningslånen och föra över
motsvarande belopp till fiskerilånen.

1988/89:Jol6 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
förändrade former för handläggningen av fiskerilånen,

2. att riksdagen med avslag på riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
fiskberedningslånen.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1988

1987/88:Jo211 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
konsekvenserna för de renskötande samerna och övrig glesbygdsbefolkning
som drabbats av Tjernobylolyckan.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989

1988/89: Jo202 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till svensk biodling.

1988/89: Jo204 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd ram för stöd till svensk fruktodling,

1988/89:Jo207 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen gör en översyn av statsbidragen till lagringsutrymmen för
stallgödsel.

1988/89:Jo220 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av översyn av nivån för prisstödet till rennäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1988/89: JoU12

6

anförts om anslagskonstruktion och om formerna för överläggningar mellan
statens och samernas företrädare om prisstödet till rennäringen.

1988/89:Jo226 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att statsbidrag till gödselvårdsanläggningar skall utgå i
enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Jo230 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skall uppdra åt lantbruksstyrelsen och
statens jordbruksnämnd att för staten förhandla med rennäringen genom
dess riksförbund om nivån på prisstödet fr.o.m. budgetåret 1989/90 och att
prisstödet i konsekvens härmed omförs till ett förslagsanslag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till medel för fortsatt stöd till
de stycknings- och förädlingsföretag för renkött som är drabbade av
konsekvenserna efter reaktorolyckan i Tjernobyl,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lämpliga
åtgärder vidtas så att det skapas förutsättningar för en ändamålsenlig
behandling av de långsiktiga åtgärderna inom rennäringen efter Tjernobyl.

1988/89:Jo234 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag höjt anslag med 250 000 000 kr. under
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, C 3, prop 1988/89:100, bil.

11.

1988/89:Jo238 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 ur anslaget B 10 Miljöförbättrande
åtgärder anvisa 10 milj. kr. till den alternativa odlingens ideella
organisationer, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo239 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att anslå 35 000 000 kr. utöver regeringens anslag
till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket, B 10, bil. 11, prop 88/
89:100,

8. att riksdagen beslutar att anslå 1 000 000 kr. för inrättande av en
professur i alternativ odling vid SLU,

1988/89:Jo241 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om organisationsstöd till riksförbundet Svensk Trädgård.

1988/89:Jo242 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergångsvis stöd för trädgårdsnäringen.

1988/89:Jo254 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen föreskriver att regeringen omgående utbetalar beslutade
250 milj. kr. till Svensk Spannmålshandel,

3. att riksdagen begär att regeringen i vårens prisregleringsproposition
eller annan proposition under vårriksdagen preciserar statens bidrag till
exportkostnaderna för 1989 års skörd,

4. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 250
milj. kr. ökat anslag till ersättning till följd av livsmedelssubventioner.

1988/89: JoU12

7

1988/89:Jo256 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av
statsbidraget till gödselvårdsanläggningar.

1988/89:Jo257 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskning av jordfonden och lantbruksnämndernas fastighetsinnehav
med 65 milj. kr.

14. att riksdagen till anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

16. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 865 671 000 kr.

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda stödåtgärder till fruktodlingen på grund av avvecklad
importreglering.

1988/89:Jo259 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter till teknikutveckling/stöd till enskilda företag,
gemensamma projekt och kollektiv teknikutveckling,

4. att riksdagen beslutar om en höjning av ramen för strukturåtgärder i
odlingen till 25 000 000 kr. under åren 1989-1991. prop. 1988/89:100 bilaga 11
B 6,

5. att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringen i denna del höjt
anslag till strukturåtgärder i odlingen med 10 000 000 kr., prop. 1989/90:100
bilaga 11, B 6,

6. att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringen höjt anslag till
främjande av trädgårdsnäringen med 1 000000 kr., prop. 1988/89:100 bilaga
11 B 6.

1988/89:Jo265 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1989/90 beslutar att anslå 5 000 000 000 kr. till matprissubventioner.

1988/89:Jo266 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad proposition om same- och rennäringsfrågorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan rennäringen och naturvårdsfrågorna.

1988/89:Jo267 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

19. att riksdagen beslutar anslå 1 000 000 kr. till Lantbruksstyrelsen, B 1,
för inrättande av tre tjänster som rådgivare i alternativ energi,

20. att riksdagen beslutar anslå utöver regeringens förslag, till Sveriges
lantbruksuniversitet, G 1,1000 000 kr. för forskning kring alternativ odling,

21. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, Lantbruksstyrelsen,
B 1, 2 800 000 kr. för åtgärder för minskat växtnäringsläckage,

22. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, 800 000 kr. till
åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel,

23. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, högst 9 000 000
kr. till Lantbruksstyrelsen, B 10, för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,

1988/89: JoU12

8

24. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Lantbruksstyrelsen,
F 12, 4 700 000 kr. till förbättrat djurskydd och djurmiljö,

25. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Lantbruksstyrelsen,
F12, 600 000 kr. för utbildning av kommunalt anställda i djurskydd
och djurmiljö,

26. att riksdagen beslutar anslå, till Lantbruksstyrelsen, F 12,5 000 000 kr.
för kommunal djurtillsyn,

27. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Sveriges
lantbruksuniversitet, G 1, 1 000 000 kr. för forskning kring djurhållning,

28. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Kommunal
livsmedelskontroll, F 1, 5 000 000 kr.,

29. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Livsmedelsverket,
F 1, 9 000 000 kr. för livsmedelskontroll,

30. att riksdagen beslutar anslå, till KRAV, 1 000 000 kr. för utbyggnad av
kontroll av alternativt odlade produkter,

31. att riksdagen beslutar anslå, till mjölksubventioner, C 3, 250 000 000
kr.,

32. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Sveriges
lantbruksuniversitet, G 1, 7 156 000 kr.,

33. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till forskarutbildning
vid Sveriges lantbruksuniversitet, G 4, 3 000 000 kr.,

34. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till Sveriges
lantbruksuniversitet för utbildning i bioteknik 2 000 000 kr.,

35. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till det utökade
antalet platser på skogsteknikerlinjen 5 000 000 kr.,

36. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag, till främjande
av rennäringen, B 8, bilaga 11, 6 750 000 kr.

1988/89:Jo271 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1989/89:100, bilaga 11, G
1 Sveriges lantbruksuniversitet ska höjas med 1500 000 kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1989/90, bilaga 11, B 1
Lantbruksstyrelsen ska höjas med 4 200 000 kr. för utökad rådgivning inom
ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att Lantbruksuniversitetet ska finansiera 50 % av
statskonsulenttjänsten i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att KRAV skall få ett statligt stöd i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo273 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen ökar anslaget Lantbruksstyrelsen B 1 till 80 445 000 kr.,
vilket innebär en höjning med 250 000 kr. för ytterligare tjänst för arbete med
”utrotningshotade djur” samt 4 200 000 kr. för rådgivning inom ekologiskt
jordbruk,

2. att riksdagen ökar anslaget Jordbruksprisreglering C 3 till 2 160 671 000
kr., vilket innebär en höjning med 250 000 000 kr.,

3. att riksdagen minskar anslaget Bidrag till skogsvård m.m.D 5 till
188 000 000 kr., vilket innebär en minskning av bidraget till dikning med

1988/89: JoU12

9

10 000 000 kr. och en minskning av bidraget till skogsodling med 50 000 000
kr.,

4. att riksdagen avslår förslaget till Stöd till byggande av skogsbilvägar D 6,
vilket innebär en besparing med 55 000 000 kr.,

5. att riksdagen anslår 10 000 000 kr. till ett nytt anslag, Bidrag till
skogskalkning.

1988/89:Jo274 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen av regeringen
begär att i motionen angivna åtgärder beträffande honung vidtas omgående.

1988/89:Jo279 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär ett nytt förslag, mera baserat på de
verkliga kostnaderna för omställningen inom fruktodlingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda stödåtgärder till fruktodlingen, p.g.a. avvecklad importreglering.

1988/89:Jo283 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att även i fortsättningen anvisa medel för ersättningar på grund av radioaktivt
nedfall.

1988/89:Jo286 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat omställningsstöd
till svensk yrkesfruktodling.

1988/89:Jo287 av Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt stöd till slakteri- och förädlingsföretag, som är drabbade
av konsekvenserna efter reaktorolyckan i Tjernobyl,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lägga upp en långsiktig strategi med hänsyn till reaktorolyckans
konsekvenser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag för Lantbruksstyrelsen och Statens jordbruksnämnd att
för staten förhandla med rennäringen om nivån på prisstödet och att
prisstödsanslaget i konsekvens härmed omförs till ett förslagsanslag,

4. att riksdagen hos regeringen framlägger förslag om inrättande av ett
renforskningscentrum i Umeå,

5. att riksdagen begär att regeringen tillsätteren arbetsgrupp för att lämna
en fullständig bild av konsekvenserna av rovdjurspolitiken i renskötselområdet
och komma med förslag till förändringar.

1988/89:Jo291 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att statsbidrag skall utgå till
lantbruksföretag som är skyldiga att anordna gödseldepåer med 50 % av
kostnaden, dock maximalt 50 000 kr.,

2. att riksdagen hos regeringen begär att statsbidrag för gödseldepåer skall
kunna utgå med samma belopp till företag som ligger på den lägre
lagringsnivån 6 månader, om särskilda skäl föreligger.

1988/89: JoU 12

10

1988/89:Jo302 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår det föreslagna anslaget i budgetpropositionen
1989/90, bilaga 11, D 5 om 248 000 000 kr. till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd m.m.,

2. att riksdagen beslutar att de av regeringen föreslagna medlen om 248 000
000 kr. upptagna under bilaga 11, D 5 skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd, anslås till skogsgallring och hjälpplantering samt
natur- och kulturvårdsinsatser i samband med skogsbruket,

3. att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter får i uppgift
att utarbeta föreskrifter för bidragens användning.

1988/89:Jo303 av Börje Hörnlund och Per-Ola Eriksson (båda c) vari yrkas
att riksdagen anvisar ytterligare 20 milj. kr. som stöd till skogsvägar.

1988/89:Jo305 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får
utnyttjas för att i befintlig blandskog genom olika skötselåtgärder förändra
produktionen till ädellövskogsproduktion,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får
utnyttjas vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med exempelvis
björk och gran.

1988/89: Jo306 av Roland Larsson och Anna Wohlin-Andersson (båda c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring av nuvarande bidragsregler
för plantering av ädellövskog i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo307 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (båda s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framtida anslag för skötsel och plantering av ädellövskog.

1988/89:Jo308 av Birger Andersson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas
med ett belopp av 25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit som
bidragsram eller högst 85 milj. kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar anvisar ett förslagsanslag
på 25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 80 milj. kr.

1988/89:Jo310 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statsbidrag inte bör utgå till ändamål som strider mot starka
naturvårdsintressen,

6. att riksdagen beslutar avskaffa det s.k. 5:3-bidraget, dvs. bidraget till
skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m.,

7. att riksdagen beslutar om en ram på 50 milj. kr. för bidrag till ersättning
av skadad skog m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen till Bidrag för skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90
anslår 50 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 198 milj. kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsbilvägar och en utvärdering av bidragsgivningen från
miljösynpunkt.

1988/89: JoU 12

11

1988/89:Jo311 av Håkan Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av omedelbara kalkningsinsatser i de södra och
sydsvenska skogsområdena,

2. att riksdagen till skogsmarkskalkning i södra och sydvästra Sverige
anslår 15 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

1988/89:Jo314 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av registrering, mätning och uppföljning av skogsskadorna
samt en omfördelning av anslagen till förändrade behov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen och omfördelning
av anslag härtill,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagande av anslag till lågproducerande bestånd, s.k. 5:3-skogar.

1988/89:Jo315 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en uppräkning av stödet till skogsvägbyggnad i Jämtlands län,

2. att riksdagen beslutar att anslå 26 milj. kr. för budgetåret 1989/90 till
skogsvägbyggnad inom Jämtlands län.

1988/89:Jo316 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar minska anslaget enligt proposition 1988/89:100
bilaga 11 punkt D 5 Bidrag till skogsvård m.m., förbudgetåret 1989/90 under
nionde huvudtiteln, till 188 000 000 kr., vilket innebär en minskning med 50
000 000 kr. till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
m.m. och att stöd till dikning helt tas bort,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begränsa dikningsverksamhet av våtmarker och sumpskog,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsningar av s.k. skyddsdikning,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,

21. att riksdagen avslår anslaget D 6 Bidrag till byggande av skogsbilvägar i
bilaga 11 i proposition 1988/89:100, för budgetåret 1989/90 under nionde
huvudtiteln,

1988/89:Jo317 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att till Anslaget D 4 Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar för budgetåret 1989/90 anslå 17 635 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget D 5 Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1989/90 anslå 122 500 000 kr.,

7. att riksdagen beslutar att anslaget D6 Stöd till byggande av skogsbilvägar
avskaffas,

1988/89: JoU12

12

1988/89:Jo320 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avsätta 15 milj. kr. för försökskalkning av
skogsmark,

2. att riksdagen uttalar att sådan försökskalkning bör förläggas till bl.a.
Hallands län.

1988/89:Jo321 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskningsresurser
satsas på förädling m.m. inom skogsbruket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skogsbruket
måste ges en inriktning som minimerar kväveläckaget,

7. att riksdagen till skogsstyrelsen under rubrik D 7, bil. 11, prop.
1988/89:100, anslår ett förhöjt anslag om 10 milj. kr. för kalkningsförsök.

1988/89:Jo324 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser mot försurningen i skogen genom bland annat vitaliseringskalkning,

6. att riksdagen beslutar att bidragsformerna, del av 2 och 5 under D 5 i
prop 1988/89:100, bil. 11, avvecklas från den 1 juli 1989 och att dessa anslag
reduceras till 98 700 000 kr i enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att till bidragsformen 2, D 5, prop 1988/89:100 bil.
11, i den del som avser lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark,
anvisa 15 000 000 kr.,

1988/89:Jo401 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen till främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1989/90
anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller 7 796 000 kr.,

2. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anslår

5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 45 000 000 kr.

1988/89:Jo402 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas att
riksdagen för yrkesutbildning av fiskare till fiskeristyrelsen för budgetåret
1989/90 anslår 300 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
41 751 000 kr.

1988/89 :Jo406 av Elving Andersson och Sven-Olof Petersson (båda c) vari
yrkas att riksdagen anslår 50 milj. kr. till fiskerilån under budgetåret
1989/90.

1988/89:Jo410 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen för forskningsprogram under anslagsposten främjande av
fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anslår 5 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller sammanlagt 7 796 000 kr.,

8. att riksdagen till fiskerilån för budgetåret 1989/90 anslår 5 milj. kr.
utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 45 milj. kr.,

9. att riksdagen för fiskarenas yrkesutövning till fiskeristyrelsen för
budgetåret 1989/90 anslår 300 000 kr. utöver regeringens förslag,

10. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1989/90
anslår 1 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller sammanlagt

6 324 000 kr.

1988/89JoU12

13

1988/89:Jo414 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en plan för fiskerinäringen vad avser åtgärder för

a) hur fisket ska utvecklas på ett miljömässigt godtagbart sätt,

b) fiskets dimensionering med tanke på fiskbestånden,

c) bevarandet av naturliga genetiska variationer i olika fiskstammar,

d) restaurering av förstörda fiskevatten,

e) utveckling av sportfisket,

f) forskning om fiske,

g) utveckling av vattenbruk,

h) skadeslöshet vid katastrofer,

2. att riksdagen anslår sammanlagt 22000000 kr. till Fiske (budgetprop. bil

11.E) utöver regeringens förslag, a) till Fiskeristyrelsen, E 1, samt Fiskenämnden,
E 2, ett förhöjt anslag om 500 000 kr., b) till Främjande av
fiskerinäringen, E 3, för ett nationellt fiskforskningsprogram ett förhöjt
anslag om 4 500 000 kr, c) till Bidrag för fiskehamnar m.m.E 4, ett förhöjt
anslag om 2 000 000 kr., d) till Lån för fiskerinäringen, E 7, ett förhöjt anslag
om 10 000 000 kr, e) till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m., E 10,
ett förhöjt anslag om 2 000 000 kr., f) till Bidrag för fiskevård, E 11, ett
förhöjt anslag om 3 000 000 kr.

1988/89:Jo416 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beviljar
fiskeristyrelsen ett med 4,5 milj. kr. förhöjt anslag till styrelsens undersöknings-
utvecklings- och försöksverksamhet.

1988/89:Jo417 av Elving Andersson och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till fiskehamnar,

2. att riksdagen beslutar anslå 4 milj. kr. under anslaget E 4 Bidrag till
fiskehamnar m.m. för budgetåret 1989/90.

1988/89:Jo418 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett katastrofskydd för fiskenäringen,

2. att riksdagen anslår 5 000 000 kr. som ett nytt förslagsanslag till
katastrofskyddet, under E 6 Bidrag till fiskets rationalisering m.m., prop.
1988/89:100 bil. 11 E 6,

3. att riksdagen anslår ett med 5 000 000 kr. förhöjt belopp under Lån till
fiskenäringen, prop 1988/89:100, bil. 11, E 7,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen och det regionala stödet av lånen till fiskenäringen,

5. att riksdagen anslår ett med 4 500 000 kr. förhöjt belopp under
Främjande av fiskenäringen prop. 1988/89:100, bil. 11, E 3.

1988/89:Jo421 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att upp
till 500 000 kr. får användas till fraktbidrag för foderfisk när det sker med
lastbil från Östersjön till Ängholmen.

1988/89:Jo425 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till en särskild fond för att

1988/89: JoU12

14

ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och förluster som
uppkommit i samband med införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten
och i vissa sjöar.

1988/89:Jo430 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att till fiskeristyrelsen anvisa
tillräckliga medel för att Hallandsfiskarenas akuta ekonomiska problem skall
kunna lösas,

2. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att temporärt ändra reglerna
för bidragsgivningen i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Jo431 av Maggi Mikaelsson och Annika Åhnberg (båda vpk) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en katastroffond för
fisket.

1988/89:Jo434 av Pär Granstedt m.fl. (c,m,fp,mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till en särskild fond eller andra åtgärder
för att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och
förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt handredskapsfiske
på ostkusten och i vissa sjöar.

1988/89:Jo537 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar till anslaget F 15 bidrag till djurskyddsfrämjande
åtgärder anslå ett med + 1,5 milj. kr. förhöjt belopp om 5 669 000 kr. för att
möjliggöra motsvarande ökade anslag till forskning om alternativ till
djurförsök.

1988/89:Jo549 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen anslår ett med 3 000 000 kr. förhöjt belopp till
informationsverksamhet vid Lantbruksnämnderna, under Lantbruksnämnderna
prop 1988/89:100, bil. 11 B 2,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel till forskning avseende burhållning av höns skall
avsättas inom ramen för anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet.

1988/89: Jo550 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
stöd till ökad lagringskapacitet av stallgödsel även skall omfatta pälsdjursnäringen
enligt samma regler som gäller för jordbruksnäringen.

1988/89:Jo607 av Gudrun Norberg och Bengt Rosén (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet
får i uppdrag att ompröva sitt beslut beträffande anslag till i
motionen nämnda fjäderfäforskning,

2. att riksdagen beslutar att resterande medel tillförs från jordbrukets
regleringsmedel.

1988/89:Jo608 av Carl Frick och Birger Schlaug (båda mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forsknings- och
utvecklingsmedel inom Sveriges lantbruksuniversitet skall omdisponeras så
att betydande delar skall användas för att främja ytterligare kunskapsinhämtande
och teknikutveckling till området småskalig förädling av jordbruksprodukter.

1988/89: JoU12

15

1988/89:Jo617 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja driftsbidraget till Gammelkroppa Skogsskola
med 575 000 kr. per år till 900 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar bidra med 2 milj. kr. till skogsskolans upprustning,

1988/89:Jo731 av Rune Johansson m.fl (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot
skogsskadesituationen i regionen Lilla Edet-Trollhättan-Vänersborg.

1988/89:Jo733 av Roland Larsson och Anna Wohlin-Andersson (båda c) vari
yrkas

2. att riksdagen beslutar höja anslaget för Nolaverksamheten till Lantbruksstyrelsen
från 5 milj. kr. till 10 milj. kr.

1988/89:Jo742 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ett åtgärdsprogram mot försurningen i skogen.

1988/89: Jo743 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen somsin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om temporärt stopp för all
skogsdikning samt tillstånd för skyddsdikning.

1988/89:Jo745 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära en översyn och samordning av stödformerna som påverkar
kulturlandskapet.

1988/89:748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till Hallandsfiskarena,

1988/89:Jo801 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen för naturvårdsåtgärder i skogsbruket för budgetåret
1989/90 anslår 30 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

1988/89:Jo824 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning om
rovdjuren bör redovisas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med
arbetsdirektiv i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Jo869 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontinuerlig uppföljning av skogsskadesituationen i Skåne och
Sydsverige i övrigt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett åtgärdsprogram mot skogsskador,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om den framtida energipolitiken och skogsskadeutvecklingen.

1988/89:Jo885 av Jan Hyttring och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stängsel mot rovdjur.

1988/89: JoU12

16

1988/89:Jo951 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att på motsvarande sätt höja anslaget för
Nolaverksamheten till Lantbruksstyrelsen från 5 miljoner kronor till 10
miljoner kronor.

1988/89:Jo958 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att fortsatt utvärdering görs i
Gävleborgs län över vilka effekter Tjernobylkatastrofen fortfarande har för
länet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så att intensifierade
analyser kan ske av skogsskadorna i Gävleborg.

1988/89:Jo967 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar införa ett nytt anslag D9 Skogskalkning i
anledning av prop. 1989/90:100 bilaga 11, under nionde huvudtiteln och att
anslagets storlek sätts till 10 milj. kr.

1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas

5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt skogsstyrelsen och
naturvårdsverket att lägga fram förslag om hur lövskogsandelen skall ökas
inom försurade områden och att en ökad inhemsk satsning sker på björk i
skogsbrukets plantskolor.

Uppvaktningar m.m.

I samband med budgetberedningen har utskottet uppvaktats av representanter
för Svenska samernas riksförbund och Sveriges förenade studentkårer.
Vidare har representanter för jordbruksdepartementet lämnat upplysningar
om regeringens disposition av medel avseende statens delansvar för 1988 års
spannmålsskörd.

Utskottet

1. Jordbruksdepartementet m. m. (A 1-A 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 1-A 3
(s. 13-14).

2. Lantbruksstyrelsen (B 1)

Propositionen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:146, JoU26, rskr.346) skall lantbruksstyrelsens
och lantbruksnämndernas förvaltningskostnader anvisas
under ramanslag för perioden 1987/88-1989/90.

Jordbruksministern föreslår att medel under anslaget beräknas med
utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna enligt
den plan som presenterades i tidigare nämnda proposition, dvs. 2% för
budgetåret 1989/90.

För budgetåret 1989/90 beräknas utgifterna till 75 995 000 kr. Därvid har

1988/89: JoU 12

17

2 Riksdagen 1988189.16 sami. Nr 12

beräknats ytterligare resurser till miljöinriktad verksamhet inom både
växtodling och djurhållning.

För miljöåtgärder inom växtodlingen har jordbruksministern räknat med
en utökning med 5,8 milj. kr., varav 3,3 milj. kr. till alternativ odling och 2,1
milj. kr. till försöks- och utvecklingsverksamhet för minskad användning av
bekämpningsmedel. Han har därvid räknat med att kostnaderna för funktionstest
av lantbrukssprutor medför ett minskat medelsbehov av 0,6 milj. kr.
för budgetåret 1989/90. Däremot räknas inte några medel under detta anslag
för forsknings- och utvecklingsprojekt på växtnäringsområdet. Kostnaderna
för miljöinriktad växtodlingsrådgivning m.m. bör redovisas under posten
förvaltningskostnader.

För insatser inom området djurskydd och djurmiljö samt för arbetet med
frågor som rör harmonisering med EG har beräknats ytterligare 1,5 milj. kr.
Därvid har beaktats behovet av fortbildning av den personal som har hand
om tillsynen enligt djurskyddslagen vid lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnderna
och vid övriga tillsynsmyndigheter på regional och lokal nivå. För
närvarande bereds i regeringskansliet ett förslag av lantbruksstyrelsen om
hur tillsynen enligt djurskyddslagen skall ordnas och förstärkas. Frågor om
import och export av utrotningshotade arter av vilda djur och växter är ett
område som bör prioriteras. Enligt jordbruksministern bör handläggningen
av sådana import- och exporttillstånd avgiftsfinansieras. Resurser i övrigt vad
gäller djurskyddet bör i den utsträckning de inte täcks av avgifter finansieras
genom omprioritering av befintliga resurser.

750 000 kr. bör föras över från anslaget Lantbruksnämnderna budgetåret
1989/90 för att stärka lantbruksstyrelsens arbete med frågor med anknytning
till yttre miljö och djurhälsa-djurmiljö.

Omorganisationen inom vattenhushållningsverksamheten fullföljs under
budgetåret 1988/89 genom att medel för resterande två tjänster förs över från
anslaget Lantbruksnämnderna till anslaget Lantbruksstyrelsen.

150 000 kr. som används för den till lantbruksstyrelsen knutna genbanksnämndens
verksamhet skall fr.o.m. budgetåret 1989/90 anvisas under detta
anslag.

Motionerna

Enligt motion Jo267 (vpk) yrkandena 19, 21 och 22 bör lantbruksstyrelsens
resurser förstärkas i flera hänseenden. Ytterligare 1 milj. kr. bör anvisas för
inrättande av tre tjänster i alternativ odling. Till åtgärder för minskat
växtnäringsläckage bör anvisas ytterligare 2,8 milj. kr. och till åtgärder för att
minska användningen av bekämpningsmedel ytterligare 800 000 kr.

I motionerna Jo271 (mp) yrkande 3 och Jo273 (mp) hemställs att riksdagen
anvisar ytterligare 4,2 milj. kr. till lantbruksstyrelsen för att öka antalet
rådgivare i ekologisk odling. I motion Jo273 yrkas dessutom att ytterligare
250 000 kr. anvisas för vård av hotade arter.

Värdet av den svenska biodlingen understryks i två motioner. Enligt
motion Jo202 (c) bör det statliga stödet till biodlingen ökas. Ett statligt bidrag
bör utgå till Sveriges biodlares riksförbund för att täcka kostnaderna för en
konsulenttjänst i biodlingsfrågor. En förstärkning av anslagen till biodlings -

1988/89: JoU 12

18

avdelningen vid vid Sveriges lantbruksuniversitet är enligt motionen också
angelägen. Motionen innehåller dock inte något preciserat förslag om
medelsanvisning för det angivna ändamålet.

Även i motion Jo274 (mp) anförs att statliga myndigheter borde visa större
intresse för verksamheten med biodling och bidra till näringens utveckling så
att importen av honung kunde minska. Motionen är dock i huvudsak inriktad
på åtgärder inom livsmedelsverkets ansvarsområde. Enligt motionären bör
livsmedelsverket undersöka de skadliga effekterna av importerad honung
som härrör från besättningar behandlade med antikvalstermedel. Om så
erfordras bör förslag om importförbud framläggas av verket.

Utskottet

Som framgår av redovisningen ovan innebär regeringens förslag att lantbruksstyrelsen
erhåller förstärkta resurser för miljöåtgärder inom växtodlingen
med 5,8 milj. kr., varav 3,3 milj. kr. till alternativ odling och 2,1 milj.
kr. till försöks- och utvecklingsverksamhet för minskad användning av
bekämpningsmedel. Beträffande åtgärder för minskat växtnäringsläckage
bör dessutom framhållas att regeringen, enligt vad utskottet erfarit, avsatt 50
milj. kr. inom anslagsposten Samhällets delansvar för spannmålsöverskottet
till bidrag till odling av fånggrödor. Bidragsbestämmmelserna återfinns i
förordningen (1989:12) om statsbidrag till miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket. Vidare har inom samma anslagspost avsatts medel för stöd till
alternativ odling (se SFS 1989:11). När det gäller användningen av bekämpningsmedel
bör också noteras att miljö- och energiministern föreslår en
höjning av anslaget till kemikalieinspektionen med 7 milj. kr. för arbetet med
att halvera användningen av bekämpningsmedel (bil. 16 s. 49).

Utskottet är inte berett att föreslå att ytterligare medel anvisas för
rådgivning i alternativ odling och avstyrker därför motion Jo267 yrkande 19.

Vidare avstyrker utskottet motion Jo267 i den del som avser ytterligare
resurser till åtgärder mot växtnäringsläckage och minskad användning av
bekämpningsmedel, dvs. yrkandena 21 och 22 i motionen.

Med samma motivering avstyrks motionerna Jo271 yrkande 3 och Jo273
yrkande 1.

Utskottet behandlade vid fjolårets budgetberedning en motion om biodlingen
som överensstämmer med den nu aktuella motion Jo202 (JoU
1987/88:17 p. 3). Som utskottet anförde i detta och andra sammanhang har
biodlingen stor betydelse från bl.a. ekologisk och regionalekonomisk
synpunkt. Utskottet är dock, liksom tidigare, inte berett att föreslå att
verksamheten tillförs ytterligare statliga medel och avstyrker därför motion
Jo202.

I anslutning till motion Jo274 vill utskottet tillägga att det främst torde vara
en uppgift för branschorganisationerna att vidta åtgärder för att främja
marknadsföringen av inhemsk produktion i konkurrensen med importerad
honung. Med hänsyn bl.a. till honungens obetydliga andel av den totala
konsumtionen av livsmedel har livsmedelsverket inte ansett det påkallat att
fastställa gränsvärden för förekomsten av bekämpningsmedel e.d. Frågan
tillhör närmast livsmedelsverkets ansvarsområde, och enligt utskottets
bedömning påkallar motionen ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

1988/89:JoU12

19

3. Lantbruksnämnderna (B 2)

1988/89:JoU12

Propositionen

Enligt tidigare nämnt riksdagsbeslut skall medel för lantbruksnämndernas
förvaltningskostnader anvisas under ramanslag. Med beaktande av de
överföringar till anslaget Lantbruksstyrelsen som tidigare nämnts beräknar
jordbruksministern utgifterna för budgetåret 1989/90 till 278 898 000 kr.
Inkomsterna beräknas till 33,5 milj. kr.

Motionen

I motion Jo549 (c) yrkande 1 hemställs att anslaget höjs med 3 milj. kr.,
avseende lantbruksnämndernas informationsverksamhet hos djurägarna
rörande den nya djurskyddslagen.

Utskottet

Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksstyrelsen under budgetåret 1988/89
tilldelats 800 000 kr. för särskilda informationsinsatser m. m. rörande den nya
djurskyddslagen. För insatser på djurskydds- och djurmiljöområdet har i
årets budgetproposition beräknats 1,5 milj. kr., inkl. arbetet med frågor som
rör harmonisering med EG (se ovan under punkt 2). Resurser i övrigt vad
gäller djurskyddet bör enligt propositionen finansieras genom omprioritering
av befintliga resurser i den utsträckning de inte täcks av avgifter.
Utskottet saknar anledning att frångå regeringens bedömning i dessa delar
och avstyrker därför motion Jo549 yrkande 1.

4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 3)

Propositionen

Regeringen föreslår under denna anslagsrubrik oförändrade bidragsramar
om 30 milj. kr. för yttre och inre rationalisering inom jordbruket, nämligen
12 milj. kr. resp. 18 milj. kr. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 40 milj.
kr.

Motionen

I motion Jo257 (m) anförs att bidraget till inre rationalisering på sikt bör
upphöra. För nästa budgetår bör ramen minskas med 10 milj. kr. av
föreslagna 18 milj. kr. Motsvarande yrkande i motionen (yrkande 14) syftar
enligt ordalydelsen till en minskning av medelsanvisningen till 20 milj. kr.
Något yrkande beträffande bidragsramen framställs dock inte.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidragsramar och om medelsanvisning
för budgetåret 1989/90. Av motiveringen i motion Jo257 framgår att
motionärerna åsyftar en neddragning av bidragsramen med 10 milj. kr.
Yrkandet är emellertid utformat så att det endast syftar till en minskning av

själva anslaget-som av regeringen föreslås uppgå till 40 milj. kr. - till 20 milj.
kr. Utskottet avstyrker detta yrkande och får i övrigt hänvisa till sina
uttalanden vid föregående års budgetbehandling om sambandet mellan
bidragsram och anslag (se JoU 1987/88:17 s. 5).

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 4)

Propositionen

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för
fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på
lantbrukets område. Enligt lantbruksstyrelsen är jordfonden ett viktigt
hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstrukturen som arronderingsförhållandena
i jord- och skogsbruket. Denna verksamhet leder oftast till
mycket goda lösningar på strukturproblemen i ett visst område. Verksamheten
domineras av arbetet med skogsmarken. Fonden är också smidig att
arbeta med då verksamheten bygger på frivilliga överenskommelser.

Lantbruksstyrelsen anser det vara viktigt att jordfondsverksamheten kan
hållas på hög nivå. Under den senaste tiden har lantbruksnämnderna satsat
mer på utförsäljning av mark än på inköp. Likviditeten är därför för tillfället
god. Med hänvisning till detta och till det statsfinansiella läget avstår
styrelsen nu ifrån att begära likviditetstillskott till fonden.

Enligt jordbruksministern bör anslaget, i likhet med vad lantbruksstyrelsen
förordat, föras upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.

Motionen

I motion Jo257 (m) yrkande 8 anförs att den del av jordfondens markinnehav
som inte är nödvändig för strukturrationaliseringen bör avvecklas. Genom
detta skulle 65 milj. kr. kunna tillföras statskassan. Det skulle också skapa
förutsättningar för ett ökat glesbygdsboende.

Utskottet

Som framgår av lantbruksstyrelsens redovisning har lantbruksnämnderna
under den senaste tiden satsat mera på utförsäljning av mark än på inköp. I
lantbruksstyrelsens anslagsframställning understryks jordfondens betydelse
inte bara för strukturrationaliseringen men också för familjeföretagen och
för regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen. Det bör vidare erinras om
att de förändringar som genomfördes i jordförvärvslagen år 1987 innebär en
utökning av inlösenskyldigheten. Denna skyldighet genomförs med hjälp av
jordfonden. Utskottet kan för sin del inte överblicka konsekvenserna för den
viktiga verksamhet som bedrivs med hjälp av jordfonden om riksdagen, utan
närmare uppgifter om struktur och läge av de fastigheter som kan beröras,
skulle förorda en till beloppet bestämd utförsäljning av mark från jordfonden.
Av lantbruksstyrelsens anslagsframställning kan f.ö. den slutsatsen dras
att det inte finns någon motsättning mellan å ena sidan inriktningen av
styrelsens verksamhet och å andra sidan syftet med motionen. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.
Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.

1988/89: JoU 12

21

6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
(B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 5 (s. 22—23).

7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.
Propositionen

Riksdagen har nyligen beslutat om bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om tull vid import av äpplen och päron (prop. 1988/89:51, SkU:8,
rskr. 27). Beslutet innebär att importregleringen, med importstopp under en
viss tid av året, avvecklas och ersätts med ett tullskydd.

Företrädare för fruktodlingen har hos regeringen begärt stödåtgärder i
anslutning till denna avveckling av importregleringen.

Jordbruksministern föreslår att den svenska fruktodlingen ges ett stöd för
bl.a. strukturåtgärder i odlingen inom en ram av 12,5 milj. kr. under åren
1989-1991. Stödet bör förutom bl.a. strukturåtgärder, t.ex. i form av
röjningsbidrag, omfatta särskilda insatser för marknadsföring till ett belopp
av 0,5 milj. kr. Lantbruksstyrelsen bör ges i uppdrag att efter samråd med
företrädare för fruktodlingen lämna förslag till närmare utformning av
stödåtgärderna. Kostnaderna för stödet bör genom överskridande få belasta
förevarande anslag fr.o.m. budgetåret 1988/89.

Därutöver beräknas att 7 milj. kr. behövs för nästa budgetår för
rationalisering och energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen.
Dessutom förordas en oförändrad bidragsram av 0,9 milj. kr. för främjande
av trädgårdsnäringen. Av dessa medel bör bidrag även kunna utgå till
svampfrämjandet motsvarande bidragen till övriga främjandeorganisationer.
En gemensam ram av 7,9 milj. kr. bör fastställas för ändamålen.
Anslaget bör föras upp med 7,9 milj. kr.

Motionerna

I motionerna Jo204 (c) och Jo259 (c) yrkas att ramen för stöd till
strukturåtgärder i fruktodlingen höjs till 25 milj. kr. I den sistnämnda
motionen yrkas dessutom ett särskilt anslag för strukturåtgärder i odlingen
på 10 milj. kr. (yrkandena 4 och 5). Enligt yrkande 6 i motion Jo259 bör det
ordinarie bidraget till trädgårdsnäringens rationalisering räknas upp med 1
milj. kr. Enligt yrkande 2 i samma motion bör lantbruksstyrelsen få möjlighet
att avsätta medel för kollektiv teknikutveckling eller till gemensamma
projekt mellan flera trädgårdsföretag.

I ytterligare ett antal motioner framhålls behovet av ett stöd (omställningsstöd)
till fruktodlingen, dock utan preciserade yrkanden om bidragsram eller
medelsanvisning. Dessa är Jo242 (fp) yrkande 1, Jo257 (m) yrkande 18,
Jo279 (m) och Jo286 (m).

I motion Jo241 (m) anförs att Riksförbundet Svensk Trädgård (RST) i
likhet med vissa andra organisationer på trädgårdsområdet bör komma i
åtnjutande av statligt organisationsstöd.

1988/89: JoU12

22

Utskottet

1988/89: JoU12

Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det är viktigt att slå
vakt om den svenska trädgårdsnäringen och dess internationella konkurrenskraft.
I olika sammanhang har utskottet understrukit att en inhemsk
trädgårdsproduktion är en viktig del i livsmedelsförsörjningen. Den har
också stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt. De beslut som statsmakterna
nyligen fattat om avveckling av importregleringen med importstopp för
äpplen och päron under viss del av året har aktualiserat frågan om särskilda
stödåtgärder, (prop. 1988/89:51, 1988/89:SkU8). I sitt yttrande till skatteutskottet
över proposition 1988/89:51 förutsatte jordbruksutskottet att frågan
om stöd kunde lösas i samförstånd med odlarna (1988/89: JoU2y). Under den
nu aktuella anslagspunkten föreslår regeringen en bidragsram om 12,5 milj.
kr. till stöd för bl.a. strukturåtgärder i odlingen under åren 1989-1991. Enligt
vad utskottet erfarit har man från trädgårdsnäringens sida ansett ramen
otillräcklig, något som också understryks i de ovan refererade motionerna.
Utskottet, som inte för närvarande har tillräckligt underlag för att avgöra om
beloppet är tillräckligt, anser det för sin del angeläget att förhandlingarna
mellan staten och näringen fortsätter så att ytterligare klarhet kan uppnås
beträffande medelsbehovet. Tills vidare bör den i propositionen angivna
bidragsramen kunna godtas. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag om höjning av bidragsramen om de fortsatta
förhandlingarna skulle ge vid handen att ytterligare resurser är nödvändiga
för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker motionerna Jo204, Jo242 yrkande 2, Jo257 yrkande 18,
Jo259 yrkandena 4 och 5, Jo279 och Jo286, i den mån motionerna inte
tillgodoses med utskottets uttalanden.

Utskottet har inte heller ansett sig böra biträda yrkandena 2 och 6 i motion
Jo259. I anslutning till yrkande 2 bör framhållas att gällande bestämmelser
om bidrag till ny teknik inte utgör något hinder mot att två eller flera företag
gemensamt utnyttjar denna stödform.

Under rubricerade anslag utgår organisationsstöd till Svenska fruktfrämjandet,
Svenska grönsaksfrämjandet samt fr.o.m. budgetåret 1989/90 även
till svampfrämjandet. Utskottet har inte funnit skäl att föreslå organisationsstöd
till Riksförbundet Svensk Trädgård och avstyrker därför motion Jo241.

8. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 24-25).

9. Främjande av rennäringen. Ersättningar på grund av
radioaktivt nedfall (B 8-B 9)

Propositionen

Anslaget B 8, Främjande av rennäringen, fördelas på användningsområden
genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar mellan staten
och företrädare för rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgärder
till främjande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning, kata -

strofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden, pristillägg på renkött,
konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund, inventering och
kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för samebyar samt
särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget används
också för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års
svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar
samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och
markanvändningsplanering.

Jordbruksministern anför att ett flertal åtgärder har fått vidtas även detta
budgetår för att minska cesiumhalten i renkött. Dessa åtgärder har haft
positiv effekt och tillgången på renkött är därför god. Regeringen beslutade
den 30 juni 1988 att ställa 2 milj. kr. till förfogande för marknadsinsatser i
syfte att öka konsumtionen av renkött. Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen
i samråd med statens jordbruksnämnd och Svenska samernas riksförbund.

För underhåll av riksgränsstängsel och för underhåll av vissa renskötselanläggningar
bör anslaget räknas upp med 200 000 kr. Riksdagen har uttalat att
prisstödet till rennäringen bör justeras årligen i enlighet med de principer
som fastställts för Norrlandsstödet till jordbruket (JoU1985/86:13 s.20).
Beräkningsgrunden för prisstödet framgår av JoU1984/85:33 s. 52. Anslaget
bör därför räknas upp med ytterligare 1 033 000 kr. för att möjliggöra en
uppräkning av prisstödet i enlighet med riksdagens beslut och för andra
åtgärder till främjande av rennäringen som lantbruksstyrelsen och företrädare
för rennäringsutövarna kan komma överens om. Förslagen innebär en
oförändrad anslagskonstruktion. Att, som lantbruksstyrelsen har föreslagit,
återgå till den anslagskonstruktion som gällde före budgetåret 1985/86 skulle
enligt jordbruksministern leda till begränsningar för rennäringen i möjligheterna
att påverka fördelningen av statens stöd till de mest angelägna
områdena för näringen. Den förändring som gjordes motiverades av den
önskan som fanns att näringen själv skulle kunna påverka användningen av
det samlade statliga stödet.

Sammanlagt föreslås att anslaget räknas upp med 1 233 000 kr. till
26 602 000 kr.

Anslaget B9, Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, avser kostnader
med anledning av beslut om ersättning enligt förordningen (1986:621) om
ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt till vissa
fiskare med anledning av Tjernobylolyckan, förordningen (1986:690) om
ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet samt
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av
fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Ersättningarna enligt den senare förordningen har hittills uppgått till
sammanlagt drygt 5,5 milj. kr. Till rennäringen har betalats ut drygt 51 milj.
kr. under budgetåret 1987/88.

Anslaget bör med hänsyn till belastningen anvisas ytterligare ett år.

1988/89 :JoU 12

24

Motionerna

1988/89: JoU 12

I några motioner anförs att prisstödet till rennäringen släpar efter i
jämförelse med bl.a. prisstödet till Norrlandsjordbruket och med annan
inhemsk köttproduktion. Med hänvisning härtill förordas i motionerna Jo220
(c) yrkande 2, Jo230 (vpk) yrkande 1 och Jo287 (m) yrkande 3 en ändring av
anslagskonstruktionen så att reella förhandlingar kan föras om nivån på
prisstödet. En översyn av prisstödets nivå bör göras enligt motion Jo220
yrkande 1.

I motion Jo267 (vpk) yrkande 36 föreslås en uppräkning av anslaget B8
med 6 750 000 kr., motsvarande en höjning av prisstödet med 75 kr. per ren.

I motionerna Jo230 yrkande 2 och Jo287 yrkande 1 yrkas att fortsatt stöd
till styckning- och förädlingsföretag ges till företag som drabbats av
Tjernobylolyckan.

I motion Jo283 (c) yrkas att medel under anslaget B9 anvisas även i
fortsättningen, dvs. även efter utgången av nästa budgetår.

Mera långsiktiga åtgärder till stöd för rennäringen m.m. efter Tjernobylolyckan
förordas i motionerna Jo230 yrkande 3 och Jo287 yrkande 2. Enligt
yrkandena 4 och 5 i motion Jo287 bör ett renforskningscentrum inrättas i
Umeå och en arbetsgrupp tillsättas för att se över konsekvenserna av
rovdjurspolitiken i renskötselområdet.

I motion Jo266 (fp) yrkas en samlad proposition om same- och rennäringsfrågorna
och att sambandet mellan rennäringen och naturvårdsfrågorna
särskilt beaktas i propositionen.

I motion 1987/88:Jo211 (c) föreslås en samlad kartläggning av Tjernobylolyckans
konsekvenser för de renskötande samerna och övrig glesbygdsbefolkning.

I motion Jo958 (c) yrkande 3 föreslås en utvärdering av Tjernobylolyckans
konsekvenser i Gävleborgs län.

I motion Jo824 (vpk) yrkas att naturvårdsverkets och lantbruksuniversitetets
forskning om rovdjuren i renskötselområdet redovisas och att en
arbetsgrupp tillsätts för att ge en fullständig bild av rovdjurspolitiken i
området.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att regeringen i skrivelse 1987/88:96
lämnade en samlad redovisning av effekterna av kärnkraftsolyckan i
Ternobyl och vilka åtgärder som vidtagits resp. planerades med anledning av
olyckan. Skrivelsen behandlades av riksdagen under våren 1988 (NU
1987/88:32). Av skrivelsen framgår bl.a. att lantbruksstyrelsen tillsatt en
arbetsgrupp, radiakgruppen, som är verksam med att eliminera effekterna
för rennäringen av olyckan. Utskottet kan inte finna annat än att de krav som
framställts rörande kartläggning och långsiktiga åtgärder m.m. inom rennäringen
i huvudsak är tillgodosedda genom de redovisade åtgärderna.
Utskottet avstyrker således motionerna Jo230 yrkande 3, Jo287 yrkande 2
och 1987/88:Jo211.

I anslutning till motion Jo958 yrkande 3 om vissa insatser i Gävleborgs län
vill utskottet framhålla att statens strålskyddsinstitut har genomfört särskilda

undersökningar i detta län angående läget efter Tjernobylolyckan. Om
hänsyn tas endast till hälsoeffekterna av olyckan - vilka enligt institutets
bedömning i stort sett är försumbara - finns det i och för sig anledning att
hålla undersökningsverksamheten på en jämförelsevis låg nivå. Enligt
utskottets mening är det dock från mera långsiktiga forskningssynpunkter
motiverat att strålskyddsfrågorna efter Tjernobylolyckan noga beaktas även
i fortsättningen. Som framgår av bilaga 16 till budgetpropositionen (s. 44)
finns det ett stort intresse för samverkan mellan EG och Sverige inom
strålskyddsforskningen. Strålskyddsinstitutet förhandlar för närvarande med
EG om dessa samverkansfrågor, och resultatet av denna verksamhet bör
kunna få betydelse även när det gäller sådana frågor som tagits upp i motion
Jo958. Utskottet avstyrker motionen i berörd del i den mån den inte kan
anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Enligt vad utskottet erfarit ämnar samerättsutredningen under våren 1989
lägga fram förslag som berör rennäringen och samernas ställning. Med
hänvisning härtill avstyrks motion Jo266.

Statens naturvårdsverk genomför för närvarande en utredning av antalet
rovdjursrivna renar och kommer senare under våren 1989 att redovisa
resultatet. Detta innebär att motionerna Jo287 yrkande 5 och Jo824 inte
påkallar någon vidare åtgärd.

Som framgår av bilaga 11 till budgetpropositionen (s. 80) har SJFR lämnat
ett förslag till renforskningsprogram och fått i uppdrag av regeringen att
utveckla programmet. I avbidan på resultatet av denna verksamhet bör
motion Jo287 yrkande 4 om inrättande av ett renforskningscentrum inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Beträffande de i motionerna Jo220, Jo230, Jo267 och Jo287 berörda
anslagsfrågorna får utskottet erinra om att regeringens förslag överensstämmer
med de av riksdagen tidigare beslutade principerna för prisstödet till
rennäringen m.m. Senast under föregående riksmöte avstyrkte utskottet
motioner med samma inriktning som de nu aktuella yrkandena (JoU
1987/88:17 s. 11). Utskottet har inte funnit anledning att ändra sitt ställningstagande
i denna fråga och avstyrker således motionerna Jo220 yrkande 2,
Jo230 yrkande 1 och Jo287 yrkande 3 om ändrad anslagskonstruktion.

I enlighet härmed avstyrker utskottet även motion Jo267 yrkande 36 om en
uppräkning av anslaget med 6 750 000 000 kr. och tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning.

Vidare avstyrks motion Jo220 yrkande 1 om en översyn av nivån på
prisstödet.

Utskottet avstyrker även motionerna Jo230 yrkande 2 och Jo287 yrkande 1
om fortsatt stöd till slakteri- och förädlingsföretag för renkött. Det bör
framhållas att renköttsföretagen erhåller full ersättning för renar som
kasseras som livsmedel på grund av för hög cesiumhalt. Ersättningen
motsvarar slaktkostnaderna samt utebliven vinst.

I anslutning till motion Jo283 bör framhållas att utskottet i detta
sammanhang endast tar ställning till budgetförslagen för nästkommande
budgetår och att det saknas underlag för att nu göra några bestämda
uttalanden angående medelsbehovet för längre perioder. Utskottet utgår
givetvis från att staten står fast vid de åtaganden som hittills gjorts i denna

1988/89:JoU12

26

fråga och att ersättning vid behov kommer att utgå även framgent enligt de
förordningar som anges under anslagsrubriken B9 Ersättningar på grund av
radioaktivt nedfall (jfr även JoU 1987/88:17 s. 12). Med hänsyn härtill torde
motionen inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

10. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 10)

Propositionen

I juni 1988 beslutade riksdagen om ett åtgärdsprogram för miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket m.m. (prop. 1987/88:128, JoU24, rskr. 374). Under
treårsperioden den 1 juli 1988-den 30 juni 1991 beräknas kostnaderna till ca
230 milj. kr., varav 10 milj. kr. för försöks- och utvecklingsverksamhet och 20
milj. kr. för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet enligt en plan som anges i
proposition 1987/88:128.

För budgetåret 1988/89 disponeras totalt 90 milj. kr. För budgetåret
1989/90 föreslås 80 milj. kr. anvisade.

Motionerna

I motion Jo207 (fp) anförs att reglerna om statsbidrag till lagringsutrymmen
för stallgödsel borde gälla i hela landet och yrkas med hänvisning härtill en
översyn av statsbidragen.

I motionerna Jo226 (c) och Jo239 (c) yrkas att statsbidrag till stallgödsellagring
utgår till alla företag med över 10 djurenheter och att bidragsdelen
bestäms till 25 %. I den sistnämnda motionen yrkas dessutom att bidraget
bestäms till högst 30 000 kr. och föreslås en höjning av anslaget med 35 milj.
kr., varav 15 milj. kr. avser bidrag till teknikutveckling och försöksverksamhet
för miljöförbättrande åtgärder (yrkande 7).

I motion Jo291 (fp) yrkas att bidragsandelen höjs till 50 % och högst 50 000
kr. samt att bidrag även skall utgå till anläggningar med en lägre lagringskapacitet
än 6 månader, om särskilda skäl föreligger. I motionen hänvisas
främst till de speciella problem som föreligger i det bohuslänska jordbruket.

Även i motion Jo256 (c) yrkas en höjning av bidragsdelen till 50 % med
hänvisning till det angelägna i att bibehålla mjölkproduktionen i Bohuslän.

Enligt motion Jo267 (vpk) yrkande 23 bör anslaget till försöks- och
utvecklingsverksamhet när det gäller stallgödselhantering och stöd till odling
av fånggrödor utökas. Den treåriga ramen på 10 milj. kr. bör höjas till 24
milj. kr., varav 9 milj. kr. avser budgetåret 1989/90.

Enligt motion Jo951 yrkande 2 (c) bör den del av anslaget som avser
naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet höjas med 5 milj. kr.

I motion Jo238 (c) yrkas att 10 milj. kr. av anslaget anvisas till
alternativodlingens organisationer.

I motion Jo550 (c) yrkas att bidragsbestämmelserna skall omfatta även
pälsdjursnäringen.

I motion Jo733 (c) yrkas att anslaget till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet
höjs till 10 milj. kr. (yrkande 2).

Enligt motion Jo745 är det angeläget att de stödformer som numera
föreligger när det gäller kulturlandskapet och odlingslandskapet samordnas.

1988/89: JoU12

27

Nuvarande situation med en mängd olika bidragsformer och bidragsgivande
myndigheter är enligt motionen förvirrande och arbetskrävande.

Utskottet

Som framgår av propositionen beslutade riksdagen i juni 1988 om ett
åtgärdsprogram för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket m.m. (se Joli
1987/88:24). Åtgärdsprogrammet innefattade bl.a. ett statsbidrag till lagringsutrymmen
för stallgödsel. Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna
skulle sådant bidrag utgå under en treårsperiod med 20 % av investeringskostnaden
och högst 25 000 kr. till jordbruksföretag med fler än tio
djurenheter i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt
kustområdena från Bohuslän t.o.m. Stockholms skärgård, inbegripet Öland
och Gotland. Bidrag skulle utgå endast för den del av utbyggnaden som
behövdes för att lagra gödsel motsvarande en gödselproduktion under längre
tid än sex månader. Bidragsreglerna finns numera i förordningen (1989:12)
om statsbidrag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

Utskottet, som erinrar om att bidragsreglerna trätt i kraft så sent som den 1
juli 1988, har ej funnit anledning att ompröva sitt ställningstagande i
betänkandet JoU 1987/88:24. Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna
Jo226, Jo239 yrkande 7, Jo256 och Jo291 yrkandena 1 och 2.

Det bör tilläggas att regeringen nyligen uppdragit åt lantbruksstyrelsen att
senast den 1 april 1990 lämna förslag till komplettering av åtgärdsprogrammet.
Förslaget skall bl.a. avse vilka ytterligare områden som bör omfattas av
restriktioner i spridningstidpunkt för stallgödsel och vilka generella föreskrifter
som i övrigt bör gälla i fråga om lagringskapacitet för stallgödsel.
Lantbruksstyrelsen skall vid uppdragets fullgörande samråda med bl.a.
statens naturvårdsverk.

Med hänvisning till detta uppdrag avstyrks motion Jo207.

Utskottet avstyrker vidare yrkandena om anslagshöjning i motionerna
Jo267 yrkande 23, Jo733 yrkande 2 och Jo951 yrkande 2.

Vidare avstyrks motion Jo238 om särskilda medel till alternativodlingens
organisationer.

I anslutning till motion Jo745 får utskottet erinra om att behovet av
samordning mellan de olika stödformerna rörande odlingslandskapet m.m.
har beaktats i olika sammanhang (se t.ex. JoU 1987/88:24 s. 36). Även i
bilaga 16 till årets budgetproposition (s. 36) framhålls behovet av samordning
mellan naturvårdsverkets åtgärder med de natur- och landskapsvårdande
insatser som finansieras med medel under åttonde och nionde huvudtitlarna.
Utskottet avstyrker motionen i den mån den inte kan anses tillgodosedd med
det anförda.

Frågan om lagringsstöd till pälsdjursnäringen, som berörs i motion Jo550,
förtjänar enligt utskottets mening att övervägas närmare. Den omständigheten
att de generella föreskrifterna om lagring och spridning av stallgödsel
endast omfattar jordbruksföretagen kan visserligen tala mot att bidragsbestämmelserna
görs tillämpliga även på pälsdjursuppfödningen. Av miljöskäl
kan det å andra sidan vara motiverat att stimulera till en bättre hantering av
gödsel från pälsdjursanläggningar. Utskottet har för avsikt att senare under
år 1989 inhämta uppgifter om användningen av anslaget B 10 och får därvid

1988/89: JoU 12

28

tillfälle att ta upp de frågor som aktualiserats genom motionen. Det uppdrag
som lantbruksstyrelsen erhållit i fråga om komplettering av åtgärdsprogrammet
och som nämnts ovan har givetvis också betydelse i sammanhanget. För
närvarande är utskottet därför inte berett att föreslå något initiativ från
riksdagens sida med anledning av motion Jo550.

11. Lantbruksekonomiskasamarbetsnämnden (C 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 2 (s. 30-31).

12. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (C 3)
Propositionen

Regeringen har beslutat om vissa omprioriteringar i 1989 års budgetproposition.
Bl.a. skall vård och omsorgsfrågor samt miljöfrågor prioriteras. Som ett
led i en sådan prioritering föreslås att subventioneringen av mjölkpriset
reduceras med ytterligare 250 milj. kr. fr.o.m. den 1 juli 1989. Det innebär
en höjning av partipriset på mjölk med 19 öre/liter.

För låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket beräknas oförändrat 435
milj. kr.

I fråga om statens delansvar för spannmålsöverskottet anför jordbruksministern
att han såvitt avser 1988 års skörd skall återkomma till regeringen
inom kort. Medlen för detta år bör delvis användas för ett omläggningsstöd
till alternativ odling.

Mot bakgrund av rådande osäkerhet om de faktorer som påverkar
överskottsarealens kostnader m.m. bör samhällets delansvar för 1989 års
skörd fastställas när priser, produktion och övriga omständigheter är kända.
För budgetåret 1989/90 föreslås anslagsposten Samhällets delansvar för
överskottsarealen upptaget som en förslagsvis post av 1 000 kr.

Sammanlagt beräknas anslaget till 1 910 671 000 kr.

Motionerna

I motioner från fyra partier yrkas en höjning av anslaget till mjölksubventioner
med 250 milj.kr. Dessa är Jo234 (c), Jo254 (fp), Jo267 (vpk) yrkande 31
och Jo273 (mp) yrkande 2.

I motion Jo265 (vpk) yrkas att riksdagen, som ett första steg på vägen mot
ett avskaffande av momsen på livsmedel, anvisar 5 miljarder kr. till
matprissubventioner.

I motion Jo257 (m) yrkande 16 hemställs att anslaget under delposten
låginkomstsatsning m.m. minskas med 45 milj. kr.

I motion Jo254 (fp) yrkas att ett belopp om 250 milj. kr. som utgör statens
delansvar för 1988 års spannmålsskörd omedelbart utbetalas till Svensk
spannmålshandel (yrkande 2). Enligt yrkande 3 i motionen bör statens bidrag
till exportkostnaderna för 1989 års skörd preciseras i kommande proposition
om jordbruksprisregleringen eller i annat sammanhang.

1988/89 :JoU 12

29

Utskottet

1988/89:JoU12

Utskottet har tidigare förordat en successiv avveckling av livsmedelssubventionerna
under en lämplig övergångstid (JoU 1986/87:16 s. 13). Det förslag
som nu framläggs om en minskning av subventioneringen av mjölkpriset med
250 milj. kr. överensstämmer med utskottets ställningstagande i denna fråga.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i motsvarande del och avstyrker
motionerna Jo234, Jo254 yrkande 4, Jo 267 yrkande 31 och Jo273 yrkande 2.

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden i denna fråga avstyrker
utskottet även vpk-motionen Jo265, vari yrkas att riksdagen ”anvisar
5 miljarder kr. till matprissubventioner som första delen i en avveckling av
momsen/momseffekten på livsmedel”.

I enlighet med tidigare ställningstaganden i denna fråga avstyrker utskottet
motion Jo257 yrkande 16 om en minskning av anslaget till låginkomstsatsning
m.m. med 45 milj. kr.

När det gäller den beloppsmässiga omfattningen av statens delansvar för
överskottsarealen för budgetåret 1989/90 förutsätter utskottet att regeringen
i kommande proposition om jordbruksprisregleringen närmare redovisar
kostnaderna för 1989 års skörd. Det anförda bör kunna tillgodose motion
Jo254 yrkande 3, och motionen påkallar inte någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.

I anslutning till motion Jo254 yrkande 2 har utskottet vid en hearing med
representanter för jordbruksdepartementet erhållit information om regeringens
beslut angående dispositionen av anslagsposten Samhällets delansvar
för överskottsarealen avseende 1988 års skörd (budgetåret 1988/89). Utskottet
har därvid haft tillgång till ett skriftligt material i form av dels ett
regeringsbeslut daterat den 26 januari 1989, dels en PM angående dispositionen
av medel för samhällets delansvar för överskottsarealen åren 1985-1988.

I de angivna handlingarna erinras bl.a. om att riksdagen tidigare har uttalat
att det är angeläget att de medel som staten under övergångsperiod ställer till
förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att
stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar
kostnadsbelastningen på samhället och på lantbrukets ekonomi. I riksdagens
beslut om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. våren 1988
uttalade riksdagen att det är viktigt att medlen utnyttjas på ett sätt som även i
vidare mening bidrar till uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för
livsmedelspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belastningen är det
viktigt att beakta de regionala, fördelningsmässiga och miljöpåverkande
effekterna av de olika former som prövats eller kan komma i fråga för att
främja en ändamålsenlig produktionsstruktur (prop. 1987/88:165, JoU 25
s.33).

Av regeringsbeslutet den 26 januari 1989 framgår att regeringen fastställt
anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen till 225 000 000 kr.

Statens jordbruksnämnd bemyndigas att till lantbruksstyrelsen efter rekvisition
överföra ett belopp av totalt högst 145 milj. kr. att användas till
ekonomiskt stöd för dels omläggning till alternativ odling, dels odling av
fånggrödor. I avvaktan på rekvisition får jordbruksnämnden sätta in medlen 30

på räntebärande konto. Av beviljade medel får högst 90 milj. kr. användas
för stöd till alternativ odling, högst 50 milj. kr. för stöd till odling av
fånggrödor och högst 5 milj. kr. för att täcka kostnader för administration
m.m. av stöden. Av sistnämnda belopp skall Kontrollföreningen för
alternativ odling (KRAV) tillföras högst 520 000 kr.

Resterande belopp av 80 milj. kr. bör enligt beslutet i huvudsak användas
för att socialt, regionalt, fördelnings- eller miljömässigt underlätta jordbrukets
omställning. Regeringen avser att inom kort återkomma i frågan om hur
dessa medel närmare skall disponeras.

Bidragsbestämmelserna har intagits i förordningen (1989:11) om stöd till
alternativ odling och i förordningen (1989:12) om statsbidrag till miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket.

Utskottet anser inte att de redovisade åtgärderna strider mot tidigare
riksdagsuttalanden i denna fråga och inte heller att de faller utanför ramen
för givna bemyndiganden avseende dispositionen av anslagsposten Samhällets
delansvar för överskottsarealen. Det kan dock konstateras att det
förfaringssätt som tillämpats beträffande 1988 års medel skiljer sig från
förfarandet i samband med dispositionen av 1985-1987 års medel. Sist
angivna medel har enligt de för utskottet tillgängliga handlingarna överförts
till Svensk spannmålshandel, med den inskränkningen att av 1987 års medel
om 350 milj. kr. ett belopp av 50 milj. kr. tillförts Skogs- och jordbrukets
forskningsråd. Beloppet om 50 milj. kr. skulle användas för med jordbruksnäringen
gemensamt finansierade forsknings- och utvecklingsinsatser för
alternativ användning av åkermarken samt för s.k. alternativ odling. Varken
de medel som tillfördes spannmålsregleringen (300 milj. kr.) eller de 50 milj.
kr. är i dag fullt utnyttjade. Utskottet kan ansluta sig till motionärernas
synpunkter så till vida att det borde ha framstått som ett naturligt led i
beslutsprocessen om beslutet angående 1988 års medel hade föregåtts av ett
samråd mellan regeringen och näringen. När det gäller stödet till alternativ
odling framgår av bidragsförordningen att stödet utgår under de tre första
åren av en odlingsperiod om sex år. Den som vill få stöd måste senast den 28
april 1989 anmäla detta till lantbruksnämnden. Utskottet har givetvis ingen
erinran mot att det införs ett stöd till alternativ odling utan anser tvärtom att
detta är värdefullt från många synpunkter. Enligt utskottets mening kan det
möjligen vara en nackdel för den alternativa odlingens intressen att
anmälningsfristen löper ut endast några månader efter det beslutet om stöd
fattades och att de brukare som av olika skäl skulle behöva en längre tid för
överväganden om ändrad produktionsrinriktning m.m. inte har möjlighet att
ansluta sig till systemet efter den angivna dagen. Dessa synpunkter rubbar
dock inte utskottets ställningstagande i stort beträffande dispositionen av

1988 års medel. I sammanhanget bör nämnas att utskottet senare under år

1989 återkommer till frågan om alternativ odling i anslutning till väckta
motioner och att det då finns möjlighet att behandla frågan i ett vidare
perspektiv.

Utskottet avstyrker motion Jo254 yrkande 2 i den mån den inte beaktas
med det anförda.

1988/89: JoU12

31

13. Inköp av livsmedel m.m. för
(C4-C5ochC7).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 4, C 5 och C 7
(s. 33-36).

14. Skogsvårdsorganisationen m.fl. anslag (D 1-D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 1-D 3
(s.37-46).

Förslag till riksdagen 1988/89:6 av riksdagens revisorer om
personalresurserna vid skogsstyrelsen och för skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla riksdagens
revisorers förslag 1988/89:6 om personalresurserna vid skogsstyrelsen m.m.
Revisorerna har i förslaget anmält sin granskning av frågor som rör
personalresurserna vid skogsstyrelsen och resurserna för skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter. De har i granskningen särskilt belyst skogsvårdsorganisationens
försämrade ekonomi, nedgången av skogsvårdsstyrelsernas
uppdragsverksamhet, sambandet mellan myndighetsutövning och
uppdragsverksamhet samt den personalminskning som genomförts för att
möta en negativ resultatutveckling. Av granskningsrapporten framgår bl.a.
att organisationens ekonomiska svårigheter väsentligen varit en följd av att
skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet beträffande skogliga beredskapsarbeten
minskat kraftigt.

Revisorerna finner, med ledning av enkätsvar från länsarbetsnämnderna,
att de ekonomiska förutsättningarna för skogsvårdsorganisationens verksamhet
tenderar att ytterligare försämras. De betonar vikten av att om
kraftiga neddragningar i medelstilldelning skall göras, detta sker med rimlig
framförhållning. De har stor förståelse för att det är svårt att anpassa en så
personalintensiv verksamhet som skogsvårdsorganisationens till plötsliga
förändringar i verksamhetsvillkoren.

Revisorerna föreslår
att skogsvårdsstyrelserna, för att motverka negativa konsekvenser av
fluktuationerna i uppdragen från statliga myndigheter, skall vara garanterade
en basorganisation, och att omfattningen och finansieringen av en sådan
organisation utreds.

Enligt förslaget bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad
revisorerna anfört om en utredning angående basorganisation för skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter.

Motioner

Med anledning av revisorernas förslag har två motioner väckts. I båda
motionerna stöds förslaget om en utredning. Enligt motion Jol2 (fp) bör
därvid övervägas inte endast vilken skattefinansierad basorganisation skogsvårdsstyrelserna
skall ha, utan även försäljningen av tjänster generellt sett.

1988/89: JoU12

32

Enligt motion Jol3 (m) bör översynen bl.a. syfta till att verksamheten
koncentreras till uppgifter som leder till förbättrat skogstillstånd.

Utskottet

Den granskning som riksdagens revisorer genomfört har väsentligen sin
grund i att antalet beredskapsarbeten i skogsbruket minskat. Orsaken härtill
kan sökas främst i det goda sysselsättningsläget under senare år samt i en
omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet
har minskat i omfattning och föranlett ett besparingsprogram
som i huvudsak inneburit en neddragning av personalen.

I sammanhanget kan det finnas skäl att erinra om att förslag framställts av
skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen om särskilda åtgärder för tillsvidareanställning
av 600 personer, vilka hittills haft beredskapsarbete, i en
försöksverksamhet kallad Offentlig skogsvårdsservice. Avsikten har varit att
minska ytterligare påfrestningar på organisationens ekonomi och att behålla
möjligheterna att sysselsätta glesbygdsbefolkningen. Regeringen har i budgetarbetet
avvisat förslaget. Jordbruksministern framhåller i propositionen
att den goda konjunkturen för skogsnäringen har skapat bättre förutsättningar
för sysselsättning utan statligt stöd. Det finns ingen anledning att räkna
med att omfattningen av beredskapsarbetena i skogsbruket skall öka igen,
anför han (prop. bil. 11 s. 41, jfr även bil. 12 s. 105).

Utskottet kan i viktiga delar ansluta sig till de bedömningar som görs i
revisorernas granskningsrapport. Enligt rapporten tillämpar skogsvårdsorganisationen
ett system med fördelning av samkostnader på olika verksamhetsgrenar.
Detta får till följd, att om uppdragsintäkterna minskar, då
minskar också det ekonomiska utrymmet för myndighetsutövning. Som
revisorerna framhåller kan det vara svårt att anpassa en så personalintensiv
verksamhet som skogsvårdsorganisationens till plötsliga förändringar i
verksamhetsvillkoren. En rimlig framförhållning måste garanteras om
kraftiga nedskärningar skall göras.

Mot den angivna bakgrunden biträder utskottet revisorernas förslag att
basorganisationen tillförsäkras resurser så att skogsvårdsorganisationens
myndighetsuppgifter blir oberoende av uppdragsverksamheten från statliga
myndigheter.

Vad utskottet anfört med anledning av revisorernas förslag i berörd del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Däremot är utskottet icke berett tillstyrka förslaget i den del detta går ut på
en utredning. Som framgår av budgetpropositionen har en översyn av
skogsstyrelsens organisation nyligen avslutats. Översynen som gjorts under
medverkan av en utomstående konsult har i viss utsträckning även berört
skogsvårdsstyrelserna. Den har även föranlett en ändring av myndighetens
instruktion. Enligt vad utskottet erfarit görs f.n. en genomgång av vissa
skogsvårdsstyrelsers organisation. Avsikten är att även övriga styrelser skall
gås igenom.

Med hänvisning till det anförda avstyrks även motionerna Jol2 och Jol3
om ytterligare utredning av skogsvårdens basorganisation. Vidare avtyrks
förslaget i motion Jol2 om en översyn av skogsvårdslagen. Utskottet

1988/89: JoU 12

33

3 Riksdagen 1988/89.16 sami. Nr 12

återkommer inom kort till detta problemkomplex i samband med sin
behandling av vissa skogspolitiska frågor (1988/89:JoU16).

15. Skogsvårdsorganisationen:Investeringar (D 4)

Från anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsorganisationens
uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten. Regeringen
föreslår att anslaget minskar med 10,68 milj. kr. till 23 135 000 kr. Härav
anslås 5,5 milj. kr. till bidrag till skogsfröplantager.

Enligt motion Jo317 (m) finns det ingen anledning för staten att bidra till
dessa fröplantager vilka måste motiveras av marknadsskäl. Motionärerna
yrkar därför att anslaget minskar med ytterligare 5,5 milj. kr.

Riksdagen har tidigare år avslagit motsvarande motioner. Utskottet finner
regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör således anta detta och avslå
motionen i berörd del (yrkande 5).

16. Bidrag till skogsvård m.m. (D5)

Propositionen

Från anslaget D5 bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, dikning, ädellövskogsbruk
och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga
skogsinventeringar från anslaget. Regeringen föreslår ett anslag om 248
milj.kr. Bidragsramarna framgår av följande tablå.

	1988/89	Beräknad ändring 1989/90
		Föredraganden
Rambelopp
1. Särskilda skogsvårdsåtgärder
inom det skogliga stödområdet	65200000	—
2. Skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd m. m.	111000000	-11000000
3. Dikning	10000000	- 4 500000
4. Ädellövskogsbruk	8000000	+ 5000000
5. Översiktliga skogsinventeringar	61000000	-
	255200000	-10500000
Anslag	270000 000	-22000000

Ramen för stöd åt ädellövskogsbruket höjs med 5 milj. kr. till 13 milj. kr.,
bl.a. för att möta behov som beräknas uppkomma genom nyplantering av
åkermark inom ramen för omställningsprogrammet inom jordbruket. Jordbruksministern
framhåller att kostnaderna för anläggning av ädellövskog är
avsevärt högre än för anläggning av barrskog och att statliga bidrag utgör en
förutsättning för att bevara arealen ädellövskog i landet.

Bidragen för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
minskas med 11 milj.kr. till 100 milj.kr. I fortsättningen bör detta bidrag inte

1988/89: JoU12

34

längre lämnas för åtgärder som berör marker av hagmarkstyp, glesa äldre och
medelålders lövträdsbestånd eller glesa bestånd i det s.k. fjällnära skogsområdet.
Jordbruksministern noterar att även naturvårdsundersökningar som
utförs av länsstyrelsen eller den ideella naturvårdens organisationer finansieras
från detta anslag.

Dikningsbidragen minskas med 4,5 milj. kr. till 5,5 milj. kr.

Jordbruksministern framhåller att anslagsminskningen under D5 bör ses i
kombination med att skogsvårdsorganisationen tillförs 10 milj.kr. för
utbildning i naturvård och ekologi. Han markerar behovet av att närmare
studera olika skogsbruksåtgärders betydelse för läckage av näringsämnen
m.m. från skogsmark.

Motionerna

I motionerna framförs olika förslag till ändring av anslagets storlek. Enligt
motion Jo273 (mp) bör anslaget minskas till 188 milj.kr. Bidragen till
skogsdikning bör helt avskaffas och bidraget till skogsodling efter avverkning
av lågproducerande bestånd halveras, jämfört med regeringens förslag
(yrkande 3). Samma förslag framläggs i motion Jo316 (mp), yrkande 11.
Denna motion innehåller även yrkanden om begränsning av dikning av
våtmarker och sumpskog (yrkande 17) samt av skyddsdikning (yrkande 19).

Enligt motion Jo302 (vpk) bör riksdagen avslå det föreslagna anslaget
(yrkande 1) och i stället anvisa de föreslagna 248 milj. kr. till skogsgallring och
andra skogsvårdande åtgärder (yrkande 2). Berörda myndigheter bör ges i
uppdrag att utarbeta föreskrifter för medlens användning (yrkande 3).

I motion Jo310 (fp) yrkas att statsbidrag inte bör utgå till ändamål som
strider mot starka naturvårdsintressen (yrkande 5). Bidraget till skogsodling
efter avverkning av lågproducerande bestånd bör avskaffas (yrkande 6) och
ersättas av ett bidrag om 50 milj. kr. till ersättning av skadad skog (yrkande
7). Anslaget bör utgå med 198 milj. kr. (yrkande 8). ImotionJo801 (fp) yrkas
dessutom 30 milj.kr. för naturvårdsåtgärder i skogsbruket (yrkande 5).
Enligt motion Jo743 (fp) bör temporärt stopp för all skogsdikning införas.
Tillståndsprövning bör införas för skyddsdikning.

Enligt motion Jo317 (m) bör anslaget utgå med 98,7 milj.kr. vilket innebär
att medel icke bör avsättas till bidragsramarna för skogsodling efter
avverkning av lågproducerande bestånd och dikning samt att bidragsramen
för översiktliga skogsinventeringar bör minska med 20 milj.kr. (yrkande 6). I
motion Jo314 (m) yrkas borttagande av anslaget till skogsodling efter
avverkning av lågproducerande bestånd (yrkande 4).

I motion Jo324 (c) yrkas ett anslag av 98,7 milj.kr. vilket innebär en
avveckling - delvis - av bidragsramen för skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd samt av bidragsramen för översiktliga skogsinventeringar
(yrkande 6). Till lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark
bör enligt motionen anvisas 15 milj.kr. under bidragsram 2 (yrkande 7).

I fyra motioner anläggs synpunkter på bidragsramen för ädellövskogsbruk.
Enligt motion Jo305 bör detta statsbidrag få utnyttjas för att i befintlig
blandskog genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till ädellövskogsproduktion
(yrkande 1). Bidraget bör även få utnyttjas vid nyanlägg -

1988/89:JoU12

35

ning av ädellövskog i kombination med exempelvis björk och gran (yrkande
2). I motion Jo306 (c) yrkas på ändring av bidragsreglerna för plantering av
ädellövskog så att högre bidrag kan utgå. Enligt motion Jo307 (s) fordras ett
väl tilltaget statligt stöd för att åkermark som tas ur jordbruksproduktion
skall kunna planteras med ädellövskog. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om framtida anslag för skötsel och plantering av sådan skog. I motion
Jo314 (m) betonas behovet av ökad satsning på ädellövskogen och omfördelning
av anslagen härtill (yrkande 2) samt behovet av utbildning i lövskogsbruk
(yrkande 3).

Utskottet

Under en följd av år har statsbidragen till återväxtåtgärder efter avverkning
av lågproducerande bestånd varit under intensiv debatt.

Enligt 5§3 skogsvårdslagen (1979:429) är en skogsägare skyldig att anlägga
ny skog på skogsmark om skogen är så gles eller till så stor del består av för
marken olämpligt trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt
som är möjlig. För att ge skogsägarna ekonomiskt stöd att avverka
lågproduktiv skog och ersätta den med nyplantering infördes bidragsbestämmelser
i samband med att den nya skogsvårdslagen antogs år 1979. År 1981
beslöt riksdagen i enighet om ett femtonårsprogram för att avveckla glesa
skogar (prop. 1981/82:30 bil.5, JoU8). Samtidigt anslogs medel till ett
generöst bidragssystem.

Bidragsbestämmelserna har kritiserats av naturvårdsskäl. Enligt kritikerna
har en rad värdefulla hagmarker och andra skogstyper som utgör biotoper
för känsliga, ibland utrotningshotade djur- och växtarter, fått lämna plats för
granbestånd eller andra monokulturer med hjälp av dessa statsbidrag. Man
har därför krävt och yrkar även i här behandlade motioner att bidragen
avskaffas.

Utskottet är medvetet om att kritiken haft fog för sig, i varje fall under de
första åren sedan bidragsbestämmelserna infördes. Med ledning av riksdagsuttalanden
under de gångna åren har dock reglerna efter hand ändrats och
anpassats till kraven på ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (se bl.a.
1986/87:JoU16 s. 32). Även från regeringshåll har detta påpekats. I en
frågedebatt hösten 1988 framhöll exempelvis miljö- och energiministern att
det inte är någon tvekan om att det ur naturvårdssynpunkt fanns anledning
att ifrågasätta de ursprungliga bidragsreglerna och tillämpningen av dessa.

Enligt nu gällande regler för statligt stöd till skogsbruket får stöd inte
beviljas till åtgärd som påtagligt skadar särskilda värden för natur- eller
kulturminnsesvården. Detsamma skall gälla för område som är av särskild
betydelse för rennäringen såsom flyttled eller nattbetesplats eller för annat
dokumenterat allmänt intresse. Inte heller får stöd beviljas till följdåtgärd
om föregående åtgärder påtagligt skadat eller skadar sådant värde eller
intresse. Stöd får inte heller beviljas till återväxtåtgärd på område som före
avverkning haft karaktären av lövträdsdominerad hagmark.

Som jordbruksministern framhåller bör bidraget för avveckling av glesa
bestånd i fortsättningen icke lämnas för åtgärder som berör marker av
hagmarkstyp (vare sig dessa är lövskogsdominerade eller ej) och inte heller

1988/89:JoU12

36

marker med glesa äldre och medelålders lövträdsbestånd eller glesa bestånd i
det s.k. fjällnära skogsområdet. Bidragsramen kan redan under innevarande
budgetår disponeras för bidrag till vissa natur- och kulturvårdsinsatser i
samband med skogsbruk. Sedan tidigare finansieras från anslaget även
naturvärdesundersökningar som utförs av länsstyrelsen eller den ideella
naturvårdens organisationer.

Utskottet anser, i likhet med vad som anfördes vid motsvarande behandling
för ett år sedan, att stödet till avveckling av lågproducerande bestånd
fortfarande utgör en viktig faktor för att öka virkesavkastningen på sikt. I
Norrland, där betydande arealer skräpskog uppstod efter den dimensionshuggning
som skedde under en tid med stora virkesreserver under flottningsperioden,
har dessa bidrag betydelse för skogsföryngringen. Även i södra
Sverige med dess gynnsammare klimat för skogstillväxten är avvecklingen av
glesa skogar väsentlig för den framtida virkesförsörjningen. Med den klart
naturvårdsinriktade inställning som numera präglar riktlinjerna för bidraget
och som ytterligare skärps av jordbruksministerns uttalanden i propositionen
framstår det som angeläget att bidraget behålles. I sammanhanget finns det
skäl konstatera att detta bidrag numera reducerats till blott halva det
nominella värdet av den årsram som ursprungligen anslogs för femtonårsprogrammet.
Enligt utskottets mening är den väg regeringen anvisat genom att
anslå 10 milj. kr. till utbildning av skogsbrukare i ekologi och naturvård
lämplig för att åstadkomma förbättrad naturvårdshänsyn i skogsbruket. Mot
den angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion Jo310 yrkande 6 om
avskaffande av 5§3-bidraget.

Som jordbruksministern markerat bör regeringens förslag om en minskning
till drygt hälften av bidragsramen för dikningsstöd ses i sammanhang
med behovet att närmare studera olika skogsbruksåtgärders betydelse för
läckage av näringsämnen m.m. från skogsmark. Med de åtgärder som
förordats uppnås bättre balans mellan insatserna för skogsbruk och den
vardagsnära naturvården.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet miljöpartiets motioner
Jo273 yrkande 3 och Jo316 yrkande 11.

Utskottet avstyrker även vpk:s motion Jo302. Med den utformning
skogsbidragsanslaget numera fått och den ytterligare inriktning mot ökad
naturvårdshänsyn som anvisas i propositionen föreligger enligt utskottets
mening inte anledning att ändra anslagets inriktning enligt motionärernas
förslag.

De förslag om omstrukturering av anslaget som framförs i folkpartiets
motion Jo310 yrkandena 7 och 8 samt motion Jo801 yrkande 5 avviker blott i
ringa mån från regeringens förslag. De avvisas på den grunden. Utskottet
avstyrker även det förslag om anslagsminskning om sammanlagt 20 milj. kr.
som yrkandena innebär.

Som framgår av den lämnade redogörelsen för stödreglerna är förslaget i
motion Jo310 yrkande 5 om att statsbidrag inte bör utgå till ändamål som
strider mot starka naturvårdsintressen redan tillgodosett i gällande stödbestämmelser.
Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens
vidare åtgärd.

Moderata samlingspartiets förslag till anslagsminskning i motion Jo317

1988/89:JoU12

37

yrkande 6 får ses mot bakgrund av samma partis motion Sk425 om
avskaffande av skogsvårdsavgiften. Som jordbruksministern framhåller i
propositionen har de insatser som görs i skogsbruket långsiktig karaktär.
Därav följer att skogspolitikens huvudinriktning måste vara utformad så att
de kan ligga fast under lång tid. Ett bifall till motionen skulle undergräva
förutsättningarna för viktiga delar av skogspolitiken. Utskottet avstyrker
således motion Jo317 yrkande 6.

Utskottet är heller inte berett biträda motion Jo314 yrkande 4.

Centerpartiets förslag om anslagsminskning i motion Jo324 yrkandena 6
och 7 bör på motsvarande sätt ses mot bakgrund av detta partis motion,
Sk308, om avskaffande av skogsvårdsavgiften. Motionen avstyrks i berörda
delar.

Som kommentar till yrkandena om begränsning resp. temporärt stopp av
skogsdikning samt om begränsningar av skyddsdikning i motionerna Jo316
(mp) yrkandena 17 och 19 samt Jo743 (fp) erinrar utskottet om vad som
anförts i det föregående om skälet till minskning av bidragsramen till dikning.
Sedan den 1 juli 1986 föreligger skyldighet enligt naturvårdslagen att inhämta
länsstyrelsens tillstånd till markavvattning. Tillämpningen av denna bestämmelse
utvärderas inom ramen för den pågående översynen av naturvårdslagen
(Dir. 1988:36). Med hänsyn till att regeringen redan föreslagit en
betydande anslagsminskning samt att frågan om skogsdikningen således
utreds avstyrker utskottet förevarande motionsyrkanden.

När det gäller de förslag som framförs i motionerna Jo305 (m), Jo306 (c),
Jo307 (s) och Jo314 (m) yrkandena 2 och 3 om statsbidraget för ädellövskogsbruk
får utskottet anföra följande.

Regeringens förslag innebär en ökning av bidragsramen med 5 milj. kr. till
13 milj.kr. Höjningen motiveras dels av de höga kostnader som är förenade
med anläggning av ädellövskog, dels med hänvisning till att kostnaderna kan
öka om omställningsprogrammet inom jordbruket leder till en ökad nyplantering
av ädellövskog.

Utskottet betonar angelägenheten av att lövskogsarealen även i en
förutsebar framtid bibehålls på minst nuvarande nivå. Enligt utskottets
mening innebär den höjning av bidragsramen som regeringen föreslagit en
bekräftelse av denna princip. Den fortsatta utvecklingen får visa i vad mån
ytterligare satsningar från statens sida kan visa sig erforderliga. När det gäller
bidragsreglerna erinrar utskottet om att inget hindrar att ädellövskog anläggs
tillsammans med snabbare växande träd. Tvärtom kan detta i vissa fall
medföra en förbättring av ädellövskogens kvalitet förutom de ekonomiska
vinster som kan göras genom olika gallringsåtgärder. Något gallringsbidrag
bör dock inte utgå inom ädellövskogsbruket. Med det anförda avstyrks
förevarande motionsyrkanden.

Riksdagen bör således anta regeringens förslag och anvisa begärda medel.

1988/89: JoU12

38

17. Stöd till byggande av skogsvägar (D 6)

1988/89:JoU12

Propositionen

Regeringen föreslår att den sammanlagda bidragsramen för skogsvägbyggnad
tas upp med oförändrat 60 milj. kr. För utbetalning under anslaget
beräknas 55 milj. kr.

Motionerna

Enligt motionerna Jo273 (mp) yrkande 4, Jo316 (mp) yrkande 21 och Jo317
(m) yrkande 7 bör riksdagen avslå regeringens anslagsförslag om bidrag
under D 6. I tre centermotioner yrkas på en ökning av anslaget, nämligen
Jo303 (ökning med 20 milj. kr.), Jo308 (ökning med 25 milj. kr.) och Jo315
yrkande 2 (ökning med 26 milj. kr. till skogsvägbyggnad i Jämtland). Enligt
sistnämnda motion bör riksdagen dessutom göra ett uttalande om stödet till
Jämtlands län (yrkande 1).

I motion Jo310 (fp) yrkas på ett tillkännagivande om skogsbilvägarna och
en utvärdering av bidragsgivningen från miljösynpunkt (yrkande 9). I motion
Jo316 (mp) yrkas även att riksdagen gör ett uttalande om miljöprövning av
skogsbilvägar (yrkande 20).

Utskottet

Utskottet har tidigare år, senast i sitt budgetbetänkande för ett år sedan
(JoU1987/88:17 s.44—45), avstyrkt motioner av motsvarande innehåll. Utskottet
har därvid anfört att skogsväganslaget fyller ett viktigt behov hos
skogsnäringen och lämnar ett aktivt bidrag till sysselsättningen. Utskottet
har icke ändrat sin bedömning och avstyrker motionerna Jo273 yrkande 4,
Jo316 yrkande 21 och Jo317 yrkande 7.

Utskottet finner heller icke skäl att öka anslaget utöver regeringens
förslag, och avstyrker alltså motionerna Jo303, Jo308 och Jo315.

Som utskottet framhöll vid motsvarande behandling för ett år sedan får
naturvårdsintressena anses vara väl tillvaratagna genom de villkor som
numera gäller för bidragsgivningen till skogsvägbyggnad. Utskottet erinrade
i det sammanhanget om att även skogsvägar som byggs utan statsbidrag i
områden med svårföryngrad skog skall underkastas villkor om hänsyn till
naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen, enligt ett riksdagsuttalande.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo310 yrkande 9. Med
samma motivering avstyrks motion Jo316 yrkande 20.

18. Främjande av skogsvård m.m. (D 7)

Propositionen

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för särskilda
utredningar och undersökningar i syfte att främja bl.a. skogsvården och
arbetsmiljön inom skogsbruket.

Regeringen föreslår ett oförändrat anslag om 12,9 milj. kr. I propositionen

redovisas ett förslag från skogsstyrelsen om medel för att bl.a. stärka
angelägen utvecklings- och försöksverksamhet i fråga om kalkning och
vitaliseringsgödsling av skogsmark. Enligt vad jordbruksministern framhåller
står det nu klart att man måste vidta motåtgärder om inte omfattande
skador på våra skogar skall bli följden av den fortgående markförsurningen.
Bl.a. anses det nödvändigt att vidta restaureringsåtgärder genom s.k.
vitaliseringsgödsling av skogsmarken, innebärande tillförsel av kalcium och
magnesium. Forskarna är emellertid ännu inte eniga i frågan. Frågan bedöms
dessutom inom ramen för det arbete som naturvårdsverket utför inför ett nytt
program mot luftföroreningar och försurning. Mot den bakgrunden är
jordbruksministern inte beredd att föreslå att statliga resurser satsas på en
omfattande försöksverksamhet såsom skogsstyrelsen har förordat. Han har
emellertid erfarit att viss verksamhet med vitaliseringsgödsling ändå kan
komma till stånd. Med hänsyn till det allvar som frågan rymmer är detta
givetvis positivt, framhåller jordbruksministern.

Motionerna

I flera motioner yrkas ökning av anslaget för att tillgodose skogsstyrelsens
förslag om inledande av en försöksverksamhet. Så är fallet med motionerna
Jo273(mp: lOmilj.kr), Jo311 (c: 15 milj.kr. till kalkning i södra och sydvästra
Sverige), Jo320 (c: 15 milj.kr. till bl.a. försök i Halland), Jo321 (vpk; yrkande
7: 10 milj.kr.) och Jo967 (mp; yrkande 17: 10 milj. kr).

I andra motioner föreslås tillkännagivande om analyser, mätning och
uppföljning av skogsskadorna samt om åtgärder mot försurningen. Så är
fallet i motionerna Jo314(m) yrkande 1 och Jo869(m; skogsskadesituationen
i Skåne), Jo321 (vpk) yrkande 6 (skogsbruket bör ha en inriktning som
minimerar kväveläckaget), Jo324 (c) yrkande 2 (vitaliseringskalkning),
Jo731 (s; skogsskadesituationen i regionen Lilla Edet-Trollhättan-Vänersborg),
Jo742 (c; åtgärdsprogram mot försurningen), Jo958 (c) yrkande 4
(Gävleborgs län) och Jo971 (fp) yrkande 5 (lövskogsandelen inom försurade
områden).

Utskottet

Utskottet erinrar om att försöksverksamhet pågått med bl.a. kalkning och
vitaliseringsgödsling av skogsmark med ianspråktagande medel från anslaget
Åtgärder mot försurningen under miljö- och energidepartementets huvudtitel.
Naturvårdsverket har föreslagit att skogsstyrelsen ges ett programansvar
för övervakning och inventering av tillståndet i skog och skogsmark, och
skogsstyrelsen har som framgår av den lämnade redovisningen av propositionen
begärt medel för att stärka utvecklings- och försöksverksamheten.

Utskottet biträder regeringens uppfattning att det icke finns tillräckliga
skäl för att satsa resurser på en så omfattande försöksverksamhet som
skogsstyrelsen har förordat, under jordbrukshuvudtiteln. Däremot har
utskottet som framgår av betänkandet om miljö- och energidepartementets
budget (1988/89:JoU13 p. 27) ingen erinran mot att utrymmet för skogskalkning
utökas inom ramen för försurningsanslaget. Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Jo273 yrkande 5,

1988/89: JoU 12

40

Jo311 yrkande 2, Jo320, Jo321 yrkande 7 och Jo967 yrkande 17.

Utskottet avstyrker även motion Jo311 yrkande 1 vari begärs ett tillkännagivande
om omedelbara kalkningsinsatser.

Utskottet vill än en gång understryka allvaret i den pågående markförsurningen
och vikten av att kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda denna
utveckling. I grunden är det givetvis som jordbruksministern påpekar
nödvändigt att begränsa de skadliga utsläppen av svavel- och kväveföreningar,
och åtgärder kan även vidtas inom skogsbruket för att minska verkningarna
av det sura nedfallet. De olika förslag om dokumentering av skogsskador
samt olika program i de mest utsatta delarna av landet som framförs i
motionerna Jo314, Jo324 yrkande 2, Jo731, Jo742, Jo869 yrkandena 1,2 och
4, Jo958 yrkande 4 och Jo971 yrkande 5 får enligt utskottets mening anses
tillgodosedda genom den verksamhet som bedrivs av skogsvårdsorganisationen
och de naturvårdande myndigheterna. Motionerna bör således icke
föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo321 yrkande 6 om
kväveläckaget från skogsbruket.

19. Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare (D 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 8 (s. 50).

20. Fiskeristyrelsen (E 1) och Fiskenämnderna (E 2)

Propositionen

I propositionen föreslås ett anslag till fiskeristyrelsen på 41 451 000 kr. Det
innebär att anslaget beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag
för tre år med en total real minskning av utgifterna med 5 % fördelad
på 1,2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Jordbruksministern
anmäler sin avsikt att i annat sammanhang föreslå att regeringen upphäver
det beslut som begränsar fiskeristyrelsens möjligheter att avgiftsbelägga
utnyttjandet av undersökningsfartyget. För fiskenämnderna föreslås
10 217 000 kr. Även detta anslag är beräknat med utgångspunkt i fiskeristyrelsens
huvudförslag. Dock bör med hänsyn till fiskenämndernas begränsade
organisation viss kompensation för huvudförslaget ske.

Motionerna

I motionerna Jo402 (fp) och Jo410 (fp) yrkande 9 föreslås en höjning av
anslaget med 300 000 kr. för fortbildning av yrkesfiskare.

Enligt motion Jo414 (vpk) är det av stor vikt att en övergripande plan för
fiskerinäringens utveckling kommer till stånd. I avvaktan på en sådan kan
motionärerna inte acceptera nedskärningar med 1 % för budgetåret 1989/90
på områdena E 1 Fiskeristyrelsen och E 2 Fiskenämnderna. Även i övrigt
yrkar motionärerna på höjning av anslagsbeloppen. Sammanlagt bör riksdagen
enligt motionen anslå 22 milj. kr. till fiske utöver regeringens förslag.
För anslagen E 1-E 2 yrkas ett förhöjt anslag om 500 000 kr. (yrkande 2a).

1988/89 :JoU 12

41

Utskottet

1988/89: JoU12

Riksdagen har tidigare avslagit motionsyrkanden om höjning av anslaget för
utbildning av fiskare (senast 1987/88:JoU17 s. 46). Utskottets bedömning av
frågan är oförändrad. Riksdagen bör således avslå motionerna Jo402 och
Jo410 yrkande 9.

Utskottet återkommer i det följande till förslaget i motion Jo414 om
planering av fiskerinäringen, i anslutning till behandlingen av riksdagens
revisorers förslag i samma riktning. Utskottet är icke berett att tillstyrka
motionärernas förslag om höjning av anslagen till fiskeristyrelsen och
fiskenämnderna.

Riksdagen bör således bifalla regeringens förslag.

21. Främjande av fiskerinäringen (E 3)

Propositionen

I propositionen föreslås ett anslag av 2 796 000 kr.

Fiskeristyrelsen har föreslagit att anslaget räknas upp med 5 milj.kr.
avseende det nationella fiskforskningsprogram som styrelsen och skogs-och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) har redovisat på regeringens uppdrag.

Detta program anmäls i propositionen under anslaget G 4 Skogs- och
jordbrukets forskningsråd. Därav framgår bl.a. följande (s.78ff).

SJFR och fiskeristyrelsen har haft regeringens uppdrag att gemensamt
utforma ett samlat, övergripande program för forskning och utvecklingsverksamhet
på fiskets område. Uppdraget har redovisats i två rapporter med
namnet Fiskforskning för Sverige. I rapporterna framhålls att det är mycket
angeläget att en kraftfull och samlad satsning på svensk fiskforskning
kommer i gång. Som särskilt nödvändigt anges en uppbyggnad av svensk
kompetens inom vissa biologiska nyckelområden såsom genetik, fysiologi,
fiskekologi samt fisksjukdomar. Det påpekas att Sverige inte har någon
betydande teknisk fiskforskning. Som särskilt angelägna områden för
insatser nämns fartygs- och redskapsutformning, transportfrågor, distribution
och produktutveckling. Även på det ekonomiska området föreslås
FoU-insatser.

Det påpekas i rapporterna att fiskforskningen i Sverige är avsevärt mindre
än i övriga nordiska länder om man tar hänsyn till ländernas storlek. I
rapporterna redovisas en kartläggning av insatserna. Den är inte heltäckande
men kan sammanfattas enligt följande. Till den biologiska fiskforskningen
inkl. vattenbruk går av statliga resurser ca 16 milj. kr., varav 4,8 milj. kr. från
SJFR och 2 milj. kr. från fiskeristyrelsen. Till teknisk fiskforskning inkl.
vattenbruket går ca 4 milj. kr. Dessa 16 milj. kr. inkluderar inte den
verksamhet som sker med egna anslag hos vissa av de anslagsgivande
myndigheterna. Medräknat denna kommer insatserna upp i ca 40 milj. kr.
om året. SJFR föreslår för sin del att den biologiska forskningen tillförs
ytterligare 9 milj. kr., varav 2 milj. kr. kan omfördelas inom redan befintligt
anslag. Fiskeristyrelsen föreslår för den tekniska och ekonomiska forskningen
ett tillskott av inom två år 9 milj. kr., varav 7 milj. kr. av nya medel över
statsbudgeten och 2 milj. kr. av prisregleringsmedel. 42

Jordbruksministern framhåller att rapporterna och yttrandena över dem
utgör en värdefull grund för planering och ledning av den framtida
forskningen och utvecklingsarbetet på fiskets område.

SJFR bör i fortsättningen ha huvudansvaret för att insatserna för
grundforskning och tillämpad forskning på fiskets område inkl. vattenbruket
samordnas inom ett program som också om möjligt bör rymma undersöknings-
och utvecklingsverksamhet som fiskeristyrelsen bör ha ansvaret för.
Härigenom underlättas samordningen och överlappningar kan undvikas.

Vad så gäller resurserna för programmet är jordbruksministern för
närvarande inte beredd att förorda en så kraftig förstärkning som SJFR och
fiskeristyrelsen har föreslagit. Han föreslår att verksamheten, förutom de 2
milj. kr. som SJFR är berett att omfördela, nu tillförs ytterligare 2,5 milj. kr.
Härav bör 2 milj. kr. tillföras SJFR och 500 000 kr. fiskeristyrelsen. Därmed
kommer fiskeristyrelsen att under anslaget förfoga över minst 1,4 milj. kr. för
utvecklingsarbete.

Motionerna

Med hänvisning till fiskeristyrelserns anslagsframställning bör riksdagen
enligt motionerna Jo401 (fp) yrkande 1 och Jo410 (fp) yrkande 7 anslå
ytterligare 5 milj. kr till det nationella fiskforskningsprogrammet. I motionerna
Jo414 (vpk) yrkande 2b, Jo416 (c) och Jo418 (c) yrkande 5 föreslås med
samma motivering att anslaget höjs med 4,5 milj. kr.

Utskottet

Utredningen om fiskforskning i Sverige har enligt utskottets mening visat på
behovet av ökade insatser på området. Utskottet har också i olika sammanhang,
senast i samband med riksdagens beslut om särskilda åtgärder med
anledning av algblomning och säldöd (prop 1988/89:10, JoU6) framhållit
vikten av insatser för forskning och undersökningsverksamhet i fiskevattnen
runt Sverige. Utskottet har därvid särskilt betonat det kustnära fiskets
problem. Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att i något större
utsträckning än vad regeringen föreslagit tillgodose de behov som redovisats.
Fiskeristyrelsen har även enligt vad utskottet erfarit begärt medel för att
påbörja projektering av ett nytt undersökningsfartyg avsett för kustnära
undersökningar.

Utskottet kommer i samband med behandlingen av anslaget E 7 Lån till
fiskerinäringen att tillstyrka regeringens förslag att slopa fiskberedningslånen
vilka hittills utgått med 10 milj. kr per år.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motionerna
Jo401 och Jo410 om en anslagshöjning med 5 milj. kr. Därigenom tillgodoses
även motionerna Jo414, Jo416 och Jo418 i berörda delar. Regeringens
förslag bör således jämkas i enlighet därmed. Vid dispositionen av dessa
medel bör beaktas å ena sidan behovet av en god balans mellan grundforskning
och tillämpad forskning och å andra sidan utvecklingsbehovet.

1988/89: JoU12

43

22. Bidrag till fiskehamnar m.m. (E4)

1988/89: JoU12

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till fiskehamnar enligt förordningen (1985:439)
om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Från anslaget täcks också bl.a.
kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar och för utmärkning av
fiskegränser.

Jordbruksministern framhåller att bidragen till fiskehamnar numera spelar
en obetydlig roll, med de höga investeringskostnader det normalt är fråga
om. Bidragsformen bör därför avvecklas successivt. För nästa budgetår
föreslår han att anslaget räknas ned med 2 milj. kr. För budgetåret 1989/90
tas upp en sammanlagd ram av 2 424 000 kr. för bidrag till fiskehamnar
m.m.

Motionerna

Enligt motionerna Jo414 (vpk) yrkande 2c och Jo417 bör riksdagen anvisa 2
milj.kr. utöver regeringens förslag. Den föreslagna anslagsminskningen bör
således inte bifallas.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens ställningstagande. Bidragen till fiskehamnar
bör på sikt avvecklas. Riksdagen bör anvisa medel enligt regeringens
förslag och avslå motionerna i berörda delar.

23. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen (E 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5 (s. 55).

24. Bidrag till fiskets rationalisering m.m. (E6)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid fångstbegränsning,
vid skada på fiskeredskap samt skrotningspremier för äldre
fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Jordbruksministern föresår att det
sammanlagda rambeloppet förs upp med oförändrat 8,5 milj. kr., varav
högst 2,6 milj. kr. som premier för skrotning av vissa äldre fiskefartyg.
Fraktstöd bör inte längre lämnas från detta anslag. Regeringen bör kunna
jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under
anslaget beräknas 9 milj. kr.

Motionerna

I fyra motioner tas upp de problem som fiskarena i framför allt Halland fått i
samband med den tilltagande nedsmutsningen av haven med syrebrist och
fiskdöd som följd. I motion Jo418 (c) föreslås att ett ekonomiskt skydd införs
för dem som drabbats av allvarliga förluster orsakade av miljöförstöring.
Sådana ersättningar har utgått i samband med Tjernobylkatastrofen till de

grupper vilkas försörjningssituation lidit direkt skada genom det radioaktiva
nedfallet, framhåller motionärerna. Riksdagen bör enligt motionen inrätta
ett ett katastrofskydd för fiskenäringen och anslå ett förslagsanslag på
5 milj. kr. (yrkandena 1-2). Enligt motion Jo430 (c) bör riksdagen anvisa
medel för att lösa Hallandsfiskarenas akuta problem samt ändra reglerna för
bidragsgivningen under anslaget. I motion Jo431 (vpk) föreslås att en
katastroffond inrättas för fisket och i motion Jo748 (fp) yrkas på ett
tillkännagivande om stöd till Hallandsfiskarena (yrkande 10). Regeringen
måste noga pröva vilka möjligheter som finns till stöd för fiskare som behöver
kompletterande utrustning för att kunna byta fiskevatten och gå över till
annat fiske eller en kombination med det nuvarande, anser motionärerna.

Enligt motion Jo421 (m) har fraktstödet tillkommit för att de bifångster
som erhålls vid sill/strömmingsfisket i Östersjön och inte kan avsättas på
ostkusten skall kunna transporteras till Ängholmen (på Tjörn) och ge en viss
lönsamhet. Det är från flera utgångspunkter angeläget att möjligheterna till
fraktstöd vid transporter med lastbil finns kvar. Dels undviks brott mot
dumpningsförbudet, dels ökar det lönsamheten något, vilken är alltför låg,
dels tillförs råvara till den enda fiskmjölsfabriken som finns i Sverige.
Riksdagen bör därför enligt motionen besluta att upp till 500 000 kr. får
användas till fraktbidrag för foderfisk.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas oro över tillståndet i havet och den återverkan
föroreningarna får på fisket. Det finns all anledning för samhällets företrädare
att noga följa utvecklingen av fiskenäringen i de drabbade områdena och
att ingripa stödjande till yrkesutövare som drabbas. Enligt utskottets mening
bör sådant stöd dock kunna ges inom ramen för rådande system. Utskottet är
icke berett föreslå riksdagen att på nuvarande stadium inrätta någon ny
stödform. Motion Jo418 yrkande 1, Jo430, Jo431 och (Jo748 yrkande 10) bör
således icke föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo430.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo431.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo748 yrkande 10.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

anslag och avstyrker motion Jo418 yrkande 2.

Utskottet är heller icke berett att biträda motion Jo421 i vad avser
dispositionen av anslaget. Utskottet biträder således regeringens förslag att
slopa fraktbidragen för foderfisk. De därvid frigjorda medlen bör utnyttjas
till att öka ramen för skrotningsbidragen vilka prioriteras av fiskeristyrelsen.

25. Lån till fiskerinäringen (E 7)

Propositionen

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Regeringen föreslår att
fiskberedningslånen slopas och stöder sig därvid på ett förslag från riksdagens
revisorer (se nedan). Även fiskeristyrelsen har föreslagit att fiskbered -

1988/89: JoU12

45

ningslånen dras in. I gengäld har styrelsen begärt att fiskerilånen ökar med 5
milj. kr. samt att anslaget till undersökningsverksamheten ökar med 5
milj. kr.

Riksdagens revisorers förslag till riksdagen angående stödet till
fiskerinäringen (Förs. 1988/89:9), yrkande 2

Riksdagens revisorer har anmält sin granskning av vissa planerings- och
stödfrågor på fiskeriområdet. Under förevarande punkt har utskottet funnit
lämpligt behandla revisorernas förslag i vad de rör stödformen fiskberedningslån.

Vid granskningen har revisorerna funnit skäl överväga om de nuvarande
lånen för stöd till fiskberedningsindustrin har någon roll att spela. På senare
år har det i stort sett inte varit någon som ansökt om beredningslån för
produktutveckling eller för avsättningsfrämjande åtgärder. I de fall beredningslån
beviljats har de gått till kostnadsbesparande och arbetsmiljöförbättrande
åtgärder. Med hänsyn till den utveckling som ägt rum och branschens
nuvarande struktur anser revisorerna att det uppenbarligen inte finns skäl att
bibehålla de från finansiell synpunkt förmånliga fiskberedningslånen. De
föreslår därför att dessa slopas. Det stöd till fiskberedningsindustrin som är
påkallat får i stället ges i form av regionala stödinsatser. Det finns nämligen
behov av stödåtgärder för produktutveckling och avsättningsfrämjande
åtgärder, framhåller revisorerna. Sålunda finns det överskott av t.ex. sill,
strömming och siklöja liksom stora problem med distributionen av fisk. -Enligt den nuvarande stödförordningen kan fiskerilån lämnas för mindre
fiskberedningsanläggning eller för fiskodling i samband med yrkesfiske.
Denna möjlighet bör kvarstå, anför revisorerna.

Mot bakgrund av det anförda hemställer revisorerna (yrkande 2) att
riksdagen gör ett uttalande om slopande av de nuvarande fiskberedningslånen
och lånegarantierna.

Motionerna

Enligt motionerna Jo401 (fp) yrkande 2, Jo410 (fp) yrkande 8 och Jo418 (c)
yrkandena 3 och 4 bör riksdagen godta regeringens och riksdagens revisorers
förslag att slopa fiskberedningslånen. Dock bör medlen anvisas enligt
fiskeristyrelsens förslag, nämligen med 5 milj. kr. till en höjning av
fiskerilånen och med 5 milj. kr. till undersökningsverksamhet under anslaget
E 3. Enligt motion Jo406 (c) bör anslaget till fiskerilån öka med 10 milj. kr.
Enligt motion Jo414 (vpk) yrkande 2d bör fiskberedningslånen bibehållas
och anslaget således utgå med 50 milj. kr. Ett motsvarande yrkande
framställs i motion Jol4 (vpk) yrkande 2, avgiven med anledning av
revisorernas förslag. Enligt motion Jol5 (m) yrkande 3 bör fiskberedningslånen
slopas, och motsvarande belopp bör föras över till fiskerilånen. I motion
Jol6 (fp) uttalas tveksamhet om det lämpliga i att redan nu besluta om en
avveckling av fiskberedningslånen. Under alla förhållanden är det enligt
motionen angeläget att den totala ramen för dessa bägge låneformer
tillsammans inte minskar (yrkande 2).

1988/89: JoU12

46

Utskottet

1988/89: JoU12

Utskottet delar regeringens och revisorernas mening att fiskberedningslånen
bör slopas. Som utskottet uttalat i det föregående (under punkt 20) finns det
anledning att prioritera fiskeristyrelsens undersökningsverksamhet m.m.
Utskottet avstyrker således de motioner vari yrkas på fiskberedningslånens
fortbestånd. Utskottet är heller icke berett medverka till att anslaget till
fiskerilånen höjs. Även de motioner som går i denna riktning avstyrks alltså.
Riksdagen bör således anvisa medel i enlighet med regeringens förslag med
beaktande av vad som anförts av riksdagens revisorer.

26. Tackande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske och
Prisreglerande åtgärder på fiskets område (E 8-E 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 8 och E 9 (s.
56-57).

27. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (E 10)

Propositionen

Från anslaget bestrids kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139)
om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen
(1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 1 milj.kr. med hänsyn till
belastningen.

Motionerna

Enligt motion Jo414 (vpk) yrkande 2e bör ett oförändrat (3 milj. kr.) anslag
anvisas. Enligt motionerna Jo425 (c) och Jo434 (c,m,fp,mp) har beslutet år
1982 att släppa handredskapsfisket fritt på södra ostkusten och i ett antal
stora sjöar skapat betydande problem för många yrkesfiskare. Problemen är i
vissa fall en följd av en ökad konkurrens om fisket, men handlar i ännu högre
grad om skador på redskap och störningar i fiskets utövande. Regeringen bör
därför lägga fram förslag om en särskild fond för att ersätta personer som
bedriver yrkesmässigt fiske för skador och förluster som uppkommit i
samband med införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten och i vissa
sjöar.

Utskottet

Utskottet erinrar om att betalning måste utgå från anslaget - oavsett
beloppets storlek - till dem som tillerkänns ersättning enligt lagen om
ersättning för intrång i enskild fiskerätt. Med hänsyn till att anslaget i övrigt
utnyttjas föga tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motion Jo414 avstyrks
i berörd del.

Utskottet är icke berett att i förevarande sammanhang förorda någon
riksdagens vidare åtgärd med anledning av förslaget om en fond i motionerna
Jo425 och Jo434.

28. Bidrag till fiskevård m.m. (E 11)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande
av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till
fritidsfisket. Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 205 000 kr. till
5 324 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Jo410 (fp) yrkande 10 bör anslaget räknas upp med ytterligare
1 milj. kr. Enligt motion Jo414 (vpk) bör anslaget höjas med 3 milj. kr.
Sportfiskarna utgör en stor grupp i samhället och det nuvarande anslaget är
mycket blygsamt om man ser till det rekreationsvärde och den omfattning
som sportfisket har, anför motionärerna (yrkande 2f).

Utskottet

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör alltså anvisa
medel enligt detta och avslå motionerna.

29. Riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 angående stödet
till fiskerinäringen (yrkandena 1,3 och 4)

Revisorernas förslag

Utskottet har i det föregående (under punkt 26) behandlat revisorernas
förslag om slopande av fiskberedningslånen. I förevarande sammanhang tar
utskottet upp till behandling övriga frågor som revisorerna väckt med
anledning av sin granskning.

Revisorerna konstaterar att olika styrmedel och stödformer på fiskets
område, bl.a. låne- och investeringsstöden, används med hänsyn tagna till
givna förutsättningar, utvecklingsmöjligheter osv. för olika typer av fiske,
vattenbruk, beredning och distribution. Granskningen har emellertid gett
vid handen att de övergripande kunskaperna och planeringen för att
garantera att dessa krav uppfylls saknas. Därför behöver förhållandena på
området förbättras och målen för fiskepolitiken vidareutvecklas, framhåller
revisorerna. Övergripande planer för det framtida fisket och dess dimensionering
saknas.

Revisorerna anser för sin del att en förbättring av planeringen snarast bör
genomföras och att samarbete härvid regelmässigt skall ske mellan centrala
och regionala organ samt med företrädare för fiskerinäringen. Med bättre
planeringsunderlag som kan användas för principiella ställningstaganden kan
både enskilda företag säkrare överväga sina investeringar och myndigheterna
lättare fatta riktiga beslut om regionala, regionalpolitiska och fiskepolitiska
stödinsatser. Underlaget skall ge förutsättningar för vägning av investeringsstödet
mot bl.a. biologiska och marknadsmässiga begränsningar. Det
skall även utgöra en grund för samordning av styrmedel och stödinsatser,
t.ex. mellan licensgivning och investeringsstöd. Ett ökat samarbete på det

1988/89: JoU 12

48

regionala planet är önskvärt. Den nationella bilden av fiskenäringens
utvecklingsmöjligheter behöver stämmas av mot regionala och regionalpolitiska
synsätt. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
revisorerna förordat om den vidare utvecklingen på fiskeområdet (yrkande
1).

Revisorerna föreslår vidare att besluten om fiskerilån delegeras från
fiskeristyrelsen till fiskenämnderna (yrkande 3). Delegeringen av stödärendena
förutsätter länsvisa ramar för fiskerilånemedlen, framhåller revisorerna.
Den budgetdialog som härvid skulle komma till stånd mellan nämnderna
och fiskeristyrelsen bör kunna medföra ett fruktbart växelspel mellan
företrädare för regional resp. övergripande fiskepolitik vilket enligt förslaget
i sin tur bör leda fram till en mer strukturinriktad stödpolicy.

I förslaget yrkas slutligen en översyn av stödförordningen i så måtto att
rekvisitet ”önskvärdheten från allmän synpunkt” i 4 § breddas till att omfatta
även insjöfisket och inte blott som enligt nuvarande lydelse: tillfredsställande
arbetsmiljö och sysselsättning i kust- och skärgårdsområden (yrkande 4).

Motionerna

Enligt motion Jo414 (vpk) saknas det en övergripande plan för fiskerinäringens
utveckling i Sverige. Motionärerna anser att det är av stor vikt att en
sådan planering kommer till stånd. En övergripande plan för det framtida
fisket bör enligt motionen innehålla förslag på åtgärder inom följande
områden, nämligen miljökraven, fiskets dimensionering efter fiskbestånden,
bevarandet av genetiska variationer, restaurering av fiskevatten, sportfisket,
forskning, vattenbruk och skadeslöshet vid katastrofer (yrkande 1). Miljöfaktorernas
betydelse understryks även i motion Jol4 (vpk). I motion Jol5
(m) framhålls en motsatt uppfattning: ”Att planera för fiske utgör en av de
svåraste uppgifter någon kan ta på sig.” Motionärerna erinrar om att
fiskeristyrelsen enligt 1979 års fiskeripolitiska beslut fick i uppgift att
upprätta rullande femårsplaner men att dessa efter några år måste överges
sedan torskfisket kom att uppleva en storhetstid under de första åren av
1980-talet och sedan sillfisket i Nordsjön återhämtade sig mycket snabbare
än väntat. Flera andra exempel på hur prognoserna kullkastats av den
faktiska utvecklingen anförs. Enligt motionärerna har emellertid den mer
anspråkslösa planering som följts under senare år varit mer användbar än den
som gjordes efter riksdagsbeslutet 1979 (yrkande 1).

Revisorernas förslag om delegering av fiskerilånen avstyrks i motionerna
Jol5 (m) yrkande 2 och Jolö (fp) yrkande 1.

Utskottet

Revisorernas utredning om planeringsunderlaget för fiskepolitiska åtgärder
har enligt utskottets mening värde genom sin analys av de skilda faktorer som
bör beaktas vid fiskeripolitiska överväganden. Utskottet utgår från att
studien kan tjäna till ledning inom ramen för fiskeriverkets planering. Som
framhålls i motion Jol5 finns det dock anledning iaktta försiktighet vid
upprättande av bindande planer på ett område där förhållandena växlar så
snabbt och så svårförutsägbart som fiskets. Någon anledning för riksdagen

1988/89:JoU12

49

4 Riksdagen 1988/89. lösaml. Nr 12

att uttala sig med anledning av revisorernas förslag i yrkandet 1 föreligger
därför knappast. Därmed tillgodoses motion Jol5 yrkande 1. Motionerna
Jo414 yrkande 1 och Jol4 yrkande 1 avstyrks.

Även förslaget om delegering av fiskerilånen är enligt utskottets mening
beaktansvärt. Som revisorerna framhåller skulle en budgetdialog mellan
fiskeristyrelsen och fiskenämnderna kunna medföra ett fruktbart växelspel
om lånen. Ett sådant växelspel bör dock vara möjligt att nå även med
bibehållande av nuvarande system. Utskottet är för sin del icke berett att
förorda bifall till revisorernas förslag (yrkande 3). Därmed tillgodoses
motionerna Jol5 yrkande 2 och Jolö yrkande 1. Utskottet finner heller inte
anledning för riksdagen att uttala sig om den föreslagna justeringen av
stödförordningen.

30. Statens livsmedelsverk (F 1)

Propositionen

Statens livsmedelsverk är central myndighet för livsmedelsfrågor. Till
verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorganisationen.

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om livsmedelskontroll
(prop. 1988/89:68). Förslaget innebär bl.a. en förstärkning av verkets
resurser fr.o.m. den 1 januari 1990. Denna förstärkning har beaktats vid
beräkningen av anslaget. Enligt föredraganden bör dessutom verket fr.o.m.
budgetåret 1990/91 ges ett treårigt ramanslag, varför föredraganden inte är
beredd att nu ta ställning till verkets resurser efter budgetåret 1989/90.

Livsmedelsverkets basresurser bör enligt propositionen förstärkas med ca
800 000 kr. i förhållande till det av verket beräknade huvudförslaget. För
dricksvattenfrågor föreslås en resursförstärkning med 500 000 kr. Vidare har
under anslaget beräknats en ökning med 500 000 kr. till insatser på kost- och
hälsoområdet och med 440 000 kr. för handläggning av internationella
livsmedelsfrågor. Inom livsmedelskontrollen är provtagning och laboratorieanalys
viktiga hjälpmedel. Verkets funktion i detta sammanhang behöver
förstärkas, varför en ökning med 360 000 kr. har beräknats för detta
ändamål. Vidare har räknats 300 000 kr. för handläggning av beredskapsärenden.
Sammanlagt föreslås ett förslagsanslag av 76 792 000 kr.

Motionerna

I sin partimotion Jo267 begär vpk en höjning av anslaget med 5 000 000 kr.
för utökad kommunal livsmedelskontroll under ett uppbyggnadsskede och
en förstärkning med ytterligare 9 000 000 kr. till livsmedelsverket för samma
ändamål (yrkandena 28 och 29). Till Kontrollföreningen för alternativ odling
(KRAV) bör enligt yrkande 30 anslås 1 000 000 kr. för att möta det snabbt
växande behovet av kontroll av alternativt odlade produkter. Enligt motion
Jo271 (mp) är s.k. KRAV-märkning en viktig konsumentupplysande insats
och staten bör därför stödja föreningens verksamhet ekonomiskt (yrkande
5).

1988/89 :JoU 12

50

Utskottet

I den nyligen framlagda men av riksdagen ännu inte behandlade propositionen
om livsmedelskontroll (1988/89:68) föreslås livsmedelsverket få en
starkare och mer aktiv och serviceinriktad roll gentemot kommunerna inom
den löpande livsmedelskontrollen. Kostnaderna beräknas till ca 9 milj. kr.
och föreslås täckta genom en vidgad avgiftsfinansiering (29a § och s. 49 f.).
Resterande del av avgiftsökningen, dvs. ca 25 milj. kr., utgör enligt förslaget
en direkt förstärkning av den kommunala livsmedelskontrollen. Bl.a.
föreslås en årlig avgift som till största delen skall användas för att bekosta
kommunernas provtagningar och undersökningar. Överföring av erforderliga
avgiftsmedel till livsmedelsverket beräknas täcka bl.a. verkets rådgivning,
teknikerverksamhet och samordning. Enligt föredragande statsrådet har
denna förstärkning beaktats vid beräkningen av förevarande anslag till
livsmedelsverket. Härutöver föreslås att verkets basresurser förstärks med ca
800 000 kr. i förhållande till det av verket beräknade huvudförslaget. Med
anledning härav och i avvaktan på riksdagens behandling av propositionen
om livsmedelskontroll är utskottet inte berett att förorda någon medelstilldelning
utöver den av regeringen föreslagna. Utskottet avstyrker således
motion Jo267 yrkandena 28 och 29.

I regeringens proposition om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
m.m. (1987/88:128, JoU24, rskr. 374) konstaterade jordbruksministern att
den kontrollverksamhet för alternativt odlade produkter som har påbörjats i
samarbete mellan odlarorganisationerna och handeln under uppbyggnadsskedet
skulle komma att bli förhållandevis dyrbar för odlarna. Samhället
borde därför stödja kontrollarbetet ekonomiskt under det treåriga initialskedet.
Stödet under perioden med början budgetåret 1988/89 beräknades till 1
milj. kr. Kostnaderna borde täckas med tillgängliga införselavgiftsmedel
(prop. s. 44). Utskottet har erfarit att kontrollverksamheten genom regeringsbeslut
den 9 juni 1988 har tilldelats 1 milj. kr. för en treårsperiod. Enligt
beslut i september 1988 har KRAV erhållit sammanlagt 250 000 kr. för
budgetåret 1988/89. Utskottet har vidare erfarit att regeringen den 26 januari
1989 beslutade tillföra föreningen ett engångsbelopp om högst 520 000 kr.
inom ramen för det nyligen beslutade stödet till alternativ odling (jfr. punkt
12 ovan).

Alternativt odlade produkter har enligt utskottets mening sin givna plats i
det varierade utbud som är önskvärt på livsmedelsområdet. Avgörande för
en gynnsam utveckling är emellertid konsumenternas tillit till varornas
ursprung. En väl fungerande och effektiv kontroll bör kunna utgöra en
garanti för det berättigade konsumentkravet att produkter som säljs som
alternativt odlade också motsvarar denna beteckning. Utskottet finner det
därför tillfredsställande att regeringen nu ställt resurser till KRAV:s
förfogande. Med det anförda anser utskottet syftet med motionerna Jo267
yrkande 30 och Jo271 yrkande 5 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna
avstyrks således.

1988/89:JoU12

51

31 .Tackande av vissa kostnader för köttbesiktning m.fl. anslag

(F2-F11)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2-F 11

(s. 60-68).

32. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet (F12)

Propositionen

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet
för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl.a. ärenden om
den allmänna hälso- och sjukvården bland djuren, djurskyddet samt
veterinärväsendet. Det åligger lantbruksnämnd att under lantbruksstyrelsen
ansvara för distriksveterinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över
distriktsveterinärernas och andra veterinärers verksamhet, leda den regionala
planeringen och samordningen av djurens hälso- och sjukvård samt leda
och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte är en uppgift
för länsstyrelsen. Antalet tjänster inom distriksveterinärorganisationen får
uppgå till högst 390.

För djurens hälso- och sjukvård beräknas kostnaderna för budgetåret
1989/90 till 99 211 000 kr. Därvid har beräknats 297 000 kr. för vissa
uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila
delar. Av merkostnaden 6 165 000 kr. samt för ersättning för minskade
djursjukvårdsavgifterav500 000 kr. för nästa budgetår bör jordbruksnäringen
svara för 3 229 000 kr. Återstoden eller 3 436 000 kr. faller på staten och
bör täckas av införselavgifter utanför fördelningsplanen och från anslaget
Bidrag till djurens hälso- och sjukvård.

Motionen

För att djurskyddslagens intentioner skall kunna uppfyllas krävs enligt vpk:s
partimotion Jo267 en anslagshöjning med sammanlagt 10,3 milj. kr. Av
denna höjning bör 4,7 milj. kr. anslås för förbättrat djurskydd och djurmiljö
(yrkande 24), 600 000 kr. för utbildning av kommunalt anställda i djurskydd
och djurmiljö (yrkande 25) och 5 milj. kr. för kommunal djurtillsyn (yrkande
26).

Utskottet

Utskottet ansluter sig till den kostnadsberäkning som framläggs i propositionen
och är således inte berett att biträda de anslagshöjningar som begärs i
motionen. Motion Jo267 yrkandena 24, 25 och 26 avstyrks.

33. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård m.fl. anslag

(F 13-F14)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 13 och F 14

(s. 70-71).

1988/89:JoU12

52

34. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder (F 15)

1988/89: JoU 12

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnaderna för centrala
försöksdjursnämndens och för de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet.
Vidare anvisas medel till forskning rörande alternativa och kompletterande
metoder till djurförsök och för viss annan verksamhet inom försöksdjursområdet
liksom vissa medel för att täcka kostnaderna för prövning från
djurskyddssynpunkt av nya djurhållningsmetoder m.m. i stallar.

För att främja forskning om bl.a. nya djurhållningsmetoder som krävs
enligt djurskyddslagen föreslås lantbruksstyrelsen erhålla 500 000 kr., vilket
innebär en ökning av anslaget med 378 000 kr.

I avvaktan på den särskilda forskningspolitiska propositionen våren 1990
är föredraganden inte nu beredd att ta ställning till någon förändring av
gällande program för forskning enligt avtal mellan staten och läkemedelsindustriföreningen
(LIF). Nämndens anslag bör därför räknas upp på samma
sätt som övriga forskningsanslag.

Sammanlagt beräknas anslaget till 4 169 000 kr.

Motionen

En framgångsrik forskning om alternativa metoder till djurförsök kräver
enligt motion Jo537 (c) resurser av helt annan storlek än de nu befintliga. Ett
samlat forskningsprogram bör därför läggas fram i den till våren 1990
aviserade forskningspolitiska propositionen. I avvaktan härpå bör anslaget
för forskning om alternativa metoder räknas upp med 1 500 000 kr. Dessa
medel bör ställas till centrala försöksdjursnämndens förfogande (yrkande
5).

Utskottet

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1988 bemyndigade regeringen att
ikläda staten de förpliktelser som följer av förlängning av ovan nämnda avtal
mellan staten och LIF om samarbete för att stödja viss forskning för att
främja utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök
(prop. 1987/88:93, JoU22, rskr. 327). Bemyndigandet avser tiden till den
30 juni 1990. Av budgetpropositionen framgår att avtalet har förlängts t.o.m.
innevarande budgetår, vilket innebär att staten och LIF satsar vardera
600 000 kr. för ändamålet. Föredraganden räknar med motsvarande satsningar
även för budgetåret 1989/90.

I likhet med regeringen är utskottet inte berett att nu ta ställning till någon
förändring av gällande forskningsprogram. Även i övrigt ansluter sig
utskottet till regeringens bedömning av medelsbehovet. Motion Jo537
yrkande 5 avstyrks således.

35. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1)

Propositionen

Medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet beräknas i propositionen
med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag med en total real

minskning av utgifterna med 1 %. Liksom tidigare bör forskningen inte
omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Däremot görs
inget undantag för utbildningen och den centrala förvaltningen. Förstärkta
resurser föreslås för utbildning i bioteknik m.m. och till veterinärutbildningen.
Med hänsyn till veterinärutbildningens betydelse för en stärkt livsmedelskontroll
och ett förbättrat djurskydd har räknats ytterligare 2 milj. kr.
Däremot anser jordbruksministern att anslaget till SLU skall rymma de
ökade kostnader för skogsteknikerutbildningen som SLU har redovisat. Det
ökade intresset för alternativodling har motiverat regeringen att anvisa
särskilda forskningsmedel till skogs- och jordbrukets forskningsråd. För att
möjliggöra en förbättring av SLU:s insatser på området har räknats
ytterligare 600 000 kr.

Den nya djurskyddslagstiftningen ställer ökade krav på forskningsinsatser
för bättre djurhållning m.m. I anslutning till beslutet om den nya lagstiftningen
betonade regeringen och riksdagen särskilt behovet av utvecklingsinsatser
för en bättre miljö för värphöns. Dessa insatser bör enligt propositionen
kunna göras genom omfördelning inom tillgängliga resursramar.

I linje med de senaste årens insatser för rekrytering av yngre forskare har
räknats ytterligare 1 milj. kr. till forskarassistent- och mellantjänster.

Sammanlagt föreslås anslaget till SLU uppräknat med 31 280 000 kr. till
514 097 000 kr.

Motionerna

I motion Jo239 (c) yrkande 8 föreslås en höjning av anslaget med 1 milj. kr.
för inrättande av en professur i alternativ odling.

I vpk-motionen Jo267 framförs flera yrkanden om anslagshöjningar för
olika ändamål; 1 milj. kr. för forskning om alternativ odling, 1 milj. kr. för
forskning om djurhållning, 7 156 000 kr till grundutbildningen, 2 milj. kr. för
utbildning i bioteknik, 3 milj. kr. till forskarutbildningoch 500 000 kr. för det
utökade antalet platser på skogsteknikerlinjen (yrkandena 20, 27 och
32-35).

I motion Jo271 (mp) yrkas en höjning av anslaget till sekretariatet för
alternativ odling med 1 500 000 kr. och att SLU inom anslaget finansierar 50
% av statskonsulenttjänsten i alternativ odling (yrkandena 1 och 4).

I motion Jo549 (c) yrkas att medel till forskningen om burhöns avsätts
inom anslaget. Enligt motion Jo607 (fp) bör SLU ompröva sitt beslut om
anslag till fjäderfäforskningen. Enligt sistnämnda motion bör resterande
medel till denna forskning tillföras från jordbrukets prisregleringsmedel.

I motion Jo608 hemställs att forskningsmedel omdisponeras till ämnesområdet
småskalig förädling av jordbruksprodukter.

Enligt motion Jo617 (c) bör driftbidraget till Gammelkroppa skogsskola
höjas till 900 000 kr. om året och ett anslag om 2 milj. kr. anvisas för skolans
upprustning.

Utskottet

1988/89JoU12

Vad först beträffar frågan om en professur i alternativ odling har utskottet
erfarit att SJFR nyligen begärt att regeringen inrättar en professur i

54

alternativa produktionsformer, särskilt alternativ odling. Tjänsten har
inrättats genom regeringsbeslut den 9 mars 1989. Det innebär att syftet med
motion Jo239 yrkande 8 är tillgodosett.

I anslutning till motionerna från vpk och mp om forskningen rörande
alternativ odling får utskottet anföra följande. Som framgår av propositionen
har regeringen föreslagit vissa resursförstärkningar för detta ändamål. Det
bör tilläggas att utskottet i samband med en hearing med SJFR informerats
om att alla forskningsprojekt rörande alternativodling som uppfyller vissa
grundläggande kvalitetskrav också kan tillgodoses i rådets anslagsbeviljande
verksamhet. Inom ramen för programmet alternativa produktionsformer
avsatte SJFR 8,3 milj. kr. under femårsperioden 1986/87-1990/91 för sådan
forskning. Av vissa nytillkomna resurser avsatte rådet ytterligare 8 milj. kr.
under sommaren 1988 (se p. 12 ovan). Beträffande övriga yrkanden om
anslagshöjningar för olika ändamål får utskottet framhålla att regeringen i sin
anslagsberäkning prioriterat vissa av de i motionerna angivna ändamålen. I
övrigt utgår utskottet från att de önskemål som framförts i motionerna i stor
utsträckning kan tillgodoses genom omprioriteringar inom tillgängliga
resursramar.

Utskottet är inte berett att frångå regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker därför yrkandena 20, 27 och 32-35 i motion Jo267.

Utskottet avstyrker vidare motion Jo271 om ytterligare resurser till
sekretariatet för alternativ odling m.m. (yrkandena 1 och 4).

När det gäller forskningen om djurhållning inom äggproduktion m.m. vill
utskottet erinra om sina uttalanden i samband med behandlingen av förslaget
till djurskyddslag (JoU 1987/88:22 s. 31 f.). Utskottet instämmer vidare i vad
jordbruksministern anfört i detta hänseende, nämligen att den nya djurskyddslagstiftningen
ställer ökade krav på forskningsinsatser för en bättre
djurhållning. Som anförs i propositionen bör behovet av utvecklingsinsatser
för en bättre miljö för värphönsen kunna göras genom omfördelning inom
tillgängliga resursramar. Enligt vad utskottet erfarit har SLU nu avsatt medel
för det angivna ändamålet. Utskottet utgår således från att syftet med
motionerna Jo549 yrkande 2 och Jo607 kan tillgodoses utan något uttalande
från riksdagens sida.

Det statliga bidraget till Gammelkroppa skogsbruksskola, som utgår från
förevarande anslag, höjdes genom riksdagsbeslut år 1984 och utgår för
närvarande med 340 000 kr. om året. Vidare har skogsindustrin nyligen
bidragit till investeringar m.m. med ett belopp av 4 milj. kr. Utskottet
avstyrker motion Jo617.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har på uppdrag av regeringen
utarbetat ett förslag till program för att främja småskalig livsmedelsproduktion.
Särskilt uppmärksammas utvecklingen av sådan livsmedelsproduktion i
norra Sverige. För försöksverksamhet i Norrbottens län har STU tilldelats 5
milj. kr. Till den s.k. ALA-gruppen vid SLU anslogs för budgetåret 1987/88 2
milj. kr. Dessa insatser ligger i linje med önskemålen i motion J06O8.
Motionen påkallar ingen vidare åtgärd.

1988/89:JoU12

55

36. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,
m.fl. anslag (G 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 4 (s.
76-80). Vad i propositionen anförts om ett program för forskning och
utveckling på fiskets område föranleder ingen erinran från utskottets sida,
utom i de avseenden som berörs i punkt 21 ovan.

37. Stöd till kollektiv forskning (G 5)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk
forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. Vidare anvisas medel till stöd
för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdet.
Det statliga stödet regleras i avtal mellan staten och berörda
forskningsstiftelser. Närmare uppgifter härom lämnas på s. 81 f. i propositionen.
Anslaget föreslås uppgå till 47,6 milj. kr. Vidare yrkas bemyndigande
för regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av det
redovisade avtalet om finansiering av visst växtförädlingsarbete.

Motionen

I motion Jo321 (vpk) yrkas att forskningsresurser satsas på förädling m.m.
inom skogsbruket (yrkande 4). Det avsnitt i motionen som yrkandet kan
hänföras till innehåller synpunkter bl.a. på förädlingsarbetet med pinus
contorta och björk.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna anslagspunkt. Utskottet
utgår från att de frågor som tas upp i motionen kan beaktas i samband med
att nya avtal om forskningsverksamheten upprättas, i den mån synpunkterna
inte redan blivit tillgodosedda. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från
riksdagens sida.

38. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien m.fl. anslag
(G 6 och Hl)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6 och H 1

(s. 82-84).

39. Ersättningar för viltskador m.m. (H2)

Propositionen

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av
angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om
ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av

1988/89: JoU 12

56

rovdjur. Från anslaget utgår vidare ersättning enligt förordningen (1980:400)
om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från anslaget
vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m. Anslaget föreslås uppfört
med oförändrat belopp, 12 320 000 kr.

Motionen

I motion Jo885 (c) anförs att det under några år gjorts försök med elstängsel
för att skydda tamboskapen mot rovdjur. I norra Värmland och Dalsland är
det framför allt vargen som har vållat skador och lidande för tamboskapen.
Försök med elstängsel har gett positiva resultat. För den enskilde djurägaren
innebär extra stängsel stora kostnader. Statsbidrag bör därför utgå i så stor
utsträckning som möjligt för uppförande av stängsel mot rovdjur.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. När det gäller
ersättningar för viltskador får utskottet erinra om att en särskild utredning
för närvarande ser över hithörande frågor (Jo 1988:02). För att förebygga
vissa skador av vilt får naturvårdsverket disponera över del av anslaget.
Frågan om ersättning för stängsel mot viltskador hör således närmast till
naturvårdsverkets ansvarsområde. Utskottet avstyrker motion Jo885.

Hemställan
Utskottet hemställer

Jordbruksdepartementet m.m.

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 18 667 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 4 868 000 kr.,

3. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/
90 anvisar ett reservationsanslag på 4 500 000 kr.,

Jordbrukets rationalisering m.m.

4. beträffande anslaget till lantbruksstyrelsen

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo267 yrkande 19 om anslag till
rådgivning i alternativ odling,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo267 yrkande 21 om anslag till
åtgärder för minskat växtnäringsläckage,

c) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo267 yrkande 22 om anslag till
åtgärder för minskad användning av bekämpningsmedel,

d) att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo271 yrkande 3 och
1988/89:Jo273 yrkande 1 om anslag till utökad rådgivning i ekologisk
odling och arbetet med bevarande av vissa djurarter,

e) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar
ett ramanslag på 75 995 000 kr.,

1988/89: JoU12

57

5. beträffande stöd till biodling m.m.

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo202 om ekonomiskt stöd till
biodlingen m.m.,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo274 om åtgärder för att
främja konsumtion och produktion av svenskproducerad honung,

6. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1988/89: Jo549 yrkande 1 till Lantbruksnämnderna för budgetåret
1989/90 anvisar ett ramanslag på 245 368 000 kr.,

7. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
30 000 000 kr.,

8. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1988/89:Jo257 yrkande 14 till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
40 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.,

10. beträffande försäljning av mark från jordfonden
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo257 yrkande 8,

11. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
20 000 000 kr.,

12. beträffande stöd till fruktodlingen

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande
disposition av anslaget för åtgärder inom fruktodlingen m.m. från och
med budgetåret 1988/89 samt avslår motionerna 1988/89:Jo204 yrkande
1, 1988/89:Jo242 yrkande 2, 1988/89:Jo257 yrkande 18, 1988/
89:Jo259 yrkandena 4 och 5, 1988/89:Jo279 och 1988/89:Jo286,

13. att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt
högst 7 900 000 kr.,

14. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89:Jo259 yrkande 6 till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. förbudgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 7 900 000 kr.,

15. beträffande kollektiv teknikutveckling

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo259 yrkande 2,

16. beträffande stöd till Riksförbundet Svensk Trädgård
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo241,

17. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 700 000 kr.,

18. beträffande uppföljning av Tjernobylolyckan m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 3, 1988/
89:Jo287 yrkande 2, 1988/89:Jo958 yrkande 3 och 1987/88:Jo211,

19. beträffande en samlad proposition om same- och rennäringsfrågorna att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo266,

1988/89: JoU 12

58

20. beträffande rovdjurspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo287 yrkande 5 och 1988/
89:Jo824,

21. beträffande renforskningscentrum

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo287 yrkande 4,

22. beträffande ändrad anslagskonstruktion för prisstödet till rennäringen att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo220 yrkande 2, 1988/
89:Jo230 yrkande 1 och 1988/89:Jo287 yrkande 3,

23. beträffande översyn av prisstödet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo220 yrkande 1,

24. beträffande fortsatt stöd till slakteriföretag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 2 och 1988/
89:Jo287 yrkande 1,

25. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89:Jo267 yrkande 36 till Främjande av rennäringen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 26 602 000 kr.,

26. att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

27. beträffande uttalande om fortsatt medelsanvisning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo283,

28. beträffande statsbidrag till lagring av stallgödsel

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo226, 1988/89:Jo239 yrkande
7 i motsvarande del, 1988/89:Jo256 och 1988/89:Jo291,

29. beträffande översyn av bidragsreglerna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo207,

30. beträffande lagringsstöd till pälsdjursnäringen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo550,

31. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo239 yrkande 7 i återstående del, 1988/
89:Jo267 yrkande 23, 1988/89:Jo733 yrkande 2 och 1988/89:Jo951
yrkande 2 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 80 000 000 kr.,

32. beträffande anslag till alternativodlingens organisationer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo238,

33. beträffande samordning av vissa stödformer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo745,

Jordbruksprisreglering

34. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 799 000 kr.,

35. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1989/90 får
disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

36. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen
och regleringen av sockernäringen för budgetåret

1988/89: JoU12

59

1989/90 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

37. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1989/90 får disponera en rörlig
kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

38. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo234, 1988/89:Jo254 yrkande 4, 1988/
89:Jo265, 1988/89:Jo267 yrkande 31, 1988/89:Jo273 yrkande 2 och
1988/89:Jo257 yrkande 16 till Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets
område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 910 671 000 kr.,

39. beträffande precisering av statens bidrag till exportkostnaderna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo254 yrkande 3,

40. beträffande statens delansvar för 1988 års skörd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo254 yrkande 2,

41. att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 100 000
kr.,

42. att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 156 308 000
kr.,

43. att riksdagen till Statistik på jordbrukets område för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

Skogsbruk

44. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret
1989/90 får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr.i riksgäldskontoret,

45. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

46. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 238 972 000 kr.,

47. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

48. beträffande skogsvårdsorganisationens basorganisation

att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag 1988/89:6
i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om skogsvårdsorganisationens basorganisation för myndighetsuppgifter,

49. beträffande utredning m.m.

att riksdagen avslår förslag 1988/89:6 i återstående del samt motionerna
1988/89:Jol2 och 1988/89:Jol3,

50. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89:Jo317 yrkande 5 till Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
23 135 000 kr.,

51. beträffande bidrag till skogsvård

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo310 yrkande 6 om avskaffan -

1988/89: JoU 12

60

de av bidragen till skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd,

b) att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 244 700 000 kr. till skogsvård m.m.,

52. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3, 1988/89:Jo302, 1988/
89:Jo310 yrkandena 7 och 8, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316
yrkande 11,1988/89:Jo317 yrkande 6,1988/89:Jo324 yrkandena 6 och
7 samt 1988/89:Jo801 yrkande 5 till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 248 000 000 kr.,

53. beträffande ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo310 yrkande 5,

54. beträffande dikning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 17 och 19
samt 1988/89:Jo743,

55. beträffande ädellövskogsbruk

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo305,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo306,

c) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo307 yrkande 2,

d) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo314 yrkandena 2 och 3,

56. beträffande skogsvägbyggnad

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 4, 1988/89:Jo303, 1988/89:Jo308,
1988/89:Jo315, 1988/89:Jo316 yrkande 21 och 1988/89:Jo317 yrkande
7 medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

57. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 55 000 000 kr.,

58. beträffande utvärdering av bidragsgivningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo310 yrkande 9,

59. beträffande miljöprövning av skogsvägar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo316 yrkande 20,

60. beträffande Främjande av skogsvård m.m.

a) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 5, 1988/89:Jo311 yrkande 2,
1988/89:Jo320, 1988/89:Jo321 yrkande 7 och 1988/89:Jo967
yrkande 17 till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 12 900 000 kr.,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo311 yrkande 1,

61. beträffande registrering av skogsskadorna m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo314 yrkande 1,

62. beträffande skogsbrukets inriktning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo321 yrkande 6,

63. beträffande vitaliseringskalkning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo324 yrkande 2,

64. beträffande Lilla Edet-Trollhättan-Vänersborg
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo731,

1988/89:JoU12

61

65. beträffande åtgärdsprogram

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo742,

66. beträffande skogsskadesituationen i Skåne

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo869 yrkandena 1, 2 och 4,

67. beträffande skogsskadorna i Gävleborg

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo958 yrkande 4,

68. beträffande särskilda insatser

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo971 yrkande 5,

69. att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
20 000 000 kr.,

Fiske

70. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo402, 1988/89:Jo410 yrkande 9 och 1988/
89:Jo414 yrkande 2a till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 41 451 000 kr.,

71. att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag på 10 217 000 kr.,

72. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1988/89:Jo401 yrkande 1 och 1988/89:Jo410
yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1988/89:Jo414 yrkande
2b, 1988/89:Jo416 och 1988/89:Jo418 yrkande 5 till Främjande av
fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 7 796 000 kr.,

73. beträffande bidrag till fiskehamnar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 2c och 1988/89:Jo417 medger att
under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m.m.
med sammanlagt högst 2 424 000 kr.,

74. att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 424 000 kr.,

75. att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

76. beträffande katastrofskydd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo418 yrkande 1,

77. beträffande Hallandsfiskarenas akuta ekonomiska problem
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo430,

78. beträffande katastroffond för fisket
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo431,

79. beträffande stöd till Hallandsfiskarena

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo748 yrkande 10,

80. beträffande bidrag till fiskets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas
till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.,

81. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89: Jo418 yrkande 2 till Bidrag till fiskets rationalisering

1988/89 :JoU 12

62

m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
9 000 000 kr.,

82. beträffande fraktbidrag

att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo421,

83. att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1988/89:9 yrkande 2, med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1988/89:Jo401 yrkande 2, 1988/89:Jo406, 1988/
89:Jo410 yrkande 8, 1988/89:Jo414 yrkande 2d, 1988/89:Jo418 yrkandena
3 och 4, 1988/89:Jol4 yrkande 2, 1988/89:Jol5 yrkande 3 och
1988/89:Jol6 yrkande 2 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.,

84. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

85. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

86. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89:Jo414 yrkande 2e till Ersättning för intrång i
enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 000 kr.,

87. beträffande särskild fond för yrkesfiskare vid södra ostkusten och
de stora sjöarna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo425 och 1988/89:Jo434,

88. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo410 yrkande 10 och 1988/89:Jo414 yrkande
2f till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 5 324 000 kr.,

89. beträffande den vidare utvecklingen på fiskeområdet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jol5 yrkande 1 avslår
riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 yrkande 1 samt motionerna
1988/89:Jo414 yrkande 1 och 1988/89:Jol4 yrkande 1,

90. beträffande möjlighet för fiskenämnd att besluta om fiskerilån
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jol5 yrkande 2
och 1988/89:Jol6 yrkande 1 avslår riksdagens revisorers förslag
1988/89:9 yrkande 3,

91. beträffande teknisk översyn av stödförordningen

att riksdagen lämnar riksdagens revisorers förslag 1988/89:Jo9 yrkande
4 utan vidare åtgärd.

Livsmedelskontroll

92. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89:Jo267 yrkandena 28 och 29 till Statens livsmedelsverk
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
76 792 000 kr.,

93. beträffande Kontrollföreningen för alternativ odling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo267 yrkande 30 och 1988/
89:Jo271 yrkande 5,

1988/89: JoU12

63

94. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

95. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.,

96. att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 54 718 000 kr.,

97. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

98. att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 2 371 000 kr.,

99. att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 7 250 000 kr.,

100. att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 885 000 kr.,

101. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

102. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 109 000 kr.,

103. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 362 000 kr.,

104. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89:Jo267 yrkandena 24,25 och 26 till Lantbruksstyrelsen,
djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

105. att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 400 000 kr.,

106. att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på

2 050 000 kr.,

107. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89: Jo537 yrkande 5 till Bidrag till djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
4 169 000 kr.,

Utbildning och forskning

108. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1988/89: Jo239 yrkande 8,1988/89: Jo267 yrkandena 20,
27, 32, 33, 34 och 35, 1988/89:Jo271 yrkande 1 och 1988/89:Jo617 till
Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 514 097 000 kr.,

109. beträffande finansieringen av viss statskonsulenttjänst
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo271 yrkande 4,

110. beträffande forskning om burhöns m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo549 yrkande 2 och 1988/
89:Jo607,

1988/89 :JoU 12

64

111. beträffande småskalig förädling av jordbruksprodukter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo608,

112. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
240 006 000 kr.,

113. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

114. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 15 400 000 kr.,

115. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 126 734 000 kr.,

116. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om ett program för forskning och utveckling på fiskets område, i de
delar som ej omfattas av utskottets hemställan i moment 72 ovan,

117. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de
ekonomiska förpliktelser som följer av det i propositionen redovisade
avtalet om finansiering av visst växtförädlingsarbete,

118. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 47 600 000 kr.,

119. beträffande viss förädlingsforskning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo321 yrkande 4,

120. att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 685 000 kr.,

Diverse

121. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 30 400 000
kr.,

122. att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.,

123. beträffande kostnader för viltstängsel
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo885.

Stockholm den 14 mars 1989

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

1988/89: JoU12

65

5 Riksdagen 1988189.16 sami. Nr 12

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke
Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp). Kaj Larsson (s) och Berndt
Ekholm (s),

dock att vid punkterna 20-39 Ove Karlsson (s) deltagit i stället för Hans
Gustafsson (s).

Reservationer

1. Rådgivning i alternativ odling (mom. 4 a)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”yrkande 19” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts i motion Jo267 anser utskottet det angeläget
att lantbruksstyrelsen tillförs ytterligare resurser för rådgivning i alternativ
odling. Ett belopp om 1 milj. kr. bör tillföras styrelsen för att inrätta tre
tjänster i ämnet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo267
yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 a) bort ha följande lydelse:

4 a) beträffande rådgivning i alternativ odling
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo267 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Åtgärder för minskat växtnäringsläckage och minskad
användning av bekämpningsmedel (mom.4 b och c)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Vidare
avstyrker” och slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att lantbruksstyrelsens resurser bör förstärkas för de
ändamål som anges i motion Jo267 yrkandena 21 och 22. Till åtgärder för
minskat växtnäringsläckage bör således anvisas ytterligare 2,8 milj. kr. och
till åtgärder för minskad användning av bekämpningsmedel ytterligare
800 000 kr. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 b) och c) bort ha följande lydelse:

4 b) beträffande åtgärder för minskat växtnäringsläckage
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo267 yrkande 21 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 c) beträffande åtgärder för minskad användning av bekämpningsmedel att

riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo267 yrkande 22 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: JoU12

66

3. Utökad rådgivning i ekologisk odling och bevarande av vissa
djurarter (mom. 4 d)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Med samma”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna Jo271 och Jo273 anser utskottet
att lantbruksstyrelsen bör erhålla förstärkta resurser för rådgivning i
ekologisk odling och för sitt arbete med hotade djurarter. För sistnämnda
ändamål bör anslaget tillföras 250 000 kr. För att öka antalet rådgivare i
ekologisk odling till minst en rådgivare per varannan lantbruksnämnd bör
anslaget tillföras 4,2 milj. kr. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo271 och Jo273 i berörda delar bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 d) bort ha följande lydelse:

4 d) beträffande utökad rådgivning i ekologisk odling och arbetet
med bevarande av vissa djurarter

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo271 yrkande 3
och 1988/89:Jo273 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 4 e)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Annika Åhnberg (vpk) anser att utskottets hemställan under 4 e) bort ha
följande lydelse:

4 e) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90
anvisar ett ramanslag på 76 995 000 kr.,

5. Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 4 e)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser att utskottets hemställan
4 e) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90
anvisar ett ramanslag på 79 595 000 kr.,

6. Anslag till lantbruksstyrelsen (mom. 4e)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Åsa Domeij (mp) anser att utskottets hemställan under 4 e) bort ha följande
lydelse:

4 e) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1989/90
anvisar ett ramanslag på 80 445 000 kr.,

1988/89: JoU12

67

7. Ekonomiskt stöd till biodling m.m. (mom. 5a)

Karl Erik Olsson (c) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”Jo202” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo202 om biodlingens värde för
växtodlingen och sysselsättningen i glesbygden m.m. Störst ekonomisk
betydelse har biodlingen för oljeväxtodlingen. Vidare är flertalet av dagens
utrotningshotade växtarter insektspollinerade, och med bin i närheten har de
avsevärt större möjligheter att överleva. Skörden av bär ökar också markant
med god tillgång på bin. Utskottet instämmer därför i yrkandet i motion
Jo202 att anslagen till biodlingsavdelningen vid SLU bör förstärkas och att
statligt bidrag bör ges till Sveriges biodlares riksförbund för en konsulenttjänst
i biodlingsfrågor. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 a) bort ha följande lydelse:

5 a) beträffande ekonomiskt stöd till biodling m.m
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo202 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Åtgärder för att främja konsumtion och produktion av
svenskproducerad honung (mom. 5 b)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "I anslutning”
och slutar med ”riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo274 borde biodlingen med hänsyn till näringens
nationalekonomiska och regionalpolitiska betydelse ägnas större uppmärksamhet
från statliga myndigheter och forskningsorgan, t.ex. lantbruksstyrelsen
och lantbruksuniversitetet. Vidare bör livsmedelsverket undersöka de
skadliga effekterna av importerad honung som härrör från besättningar,
behandlade med antikvalstermedel. Om så erfordras bör importförbud
övervägas.

dels att utskottets hemställan under 5 b) bort ha följande lydelse:

5 b) beträffande åtgärder för att främja konsumtion och produktion
av svenskproducerad honung

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo274 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Information rörande nya djurskyddslagen (mom.6)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att djurägarna snabbt får en korrekt information om den nya
djurskyddslagen, eftersom bestämmelserna om djurhållning får både ekonomiska
konsekvenser och andra effekter för djurägarna. Utskottet tillstyrker

1988/89:JoU 12

68

därför yrkandet i motion Jo549 att lantbruksnämnderna tillförs ytterligare 3
milj. kr. för informationsinsatser rörande nya djurskyddslagen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1988/89:Jo549 yrkande 1 till Lantbruksnämnderna för
budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 248 368 000 kr.,

10. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (mom.8)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 21 slutar med ”JoU 1987/88:17 s. 5” bort ha följande
lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo257 om minskning av anslaget
med 20 milj. kr. Utskottet förutsätter att minskningen leder till en
neddragning av bidragsramen till bidrag till inre rationalisering med det i
motionsmotiveringen angivna beloppet.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1988/89:Jo257 yrkande 14 till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 20 000 000 kr.,

11. Försäljning av mark från jordfonden (mom. 10)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att den del av jordfondens
markinnehav som inte är nödvändig för strukturrationaliseringen bör
avvecklas. Härigenom skulle 65 milj. kr. kunna tillföras statskassan,
samtidigt som man skapar förutsättningar för ett ökat glesbygdsboende. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo257 yrkande 8 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande försäljning av mark från jordfonden
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo257 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. (mom.
14) och kollektiv teknikutveckling (mom. 15)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna stödform” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo259 har bidragsramen för främjande av trädgårds -

1988/89: JoU12

69

6 Riksdagen 1988189.16 sami. Nr 12

näringen under en längre tid varit oförändrad. Enligt utskottets mening bör
anslaget räknas upp med det i motionen föreslagna beloppet, 1 milj. kr. Av
teknikutvecklingsanslaget bör vidare medel som ej utgår till enskilda företag
kunna användas som bidrag till kollektiv teknikutveckling eller till gemensamma
projekt mellan flera trädgårdsföretag. Lantbruksstyrelsen bör, som
motionärerna anfört, få möjlighet att avsätta medel för detta ändamål. Det
anförda innebär att utskottet tillstyrker yrkandena 2 och 6 i motion Jo259.

dels att utskottets hemställan under 14 och 15 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo259 yrkande 6 till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 8 900 000 kr.,

15. beträffande kollektiv teknikutveckling

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo259 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. UppföljningavTjernobylolyckan m.m. (mom. 18)

Karl Erik Olsson (c). Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och
Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 26 slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att den samlade redovisning som regeringen lämnade i
skrivelse 1987/88:96 är tillräcklig när det gäller uppföljningen av Tjernobylolyckans
effekter och åtgärder för att lindra dessa effekter. Härvidlag
ansluter sig utskottet till synpunkterna i motionerna Jo230, Jo287 och
1987/88: Jo211. Som anförs i motionerna är det viktigt att en strategi utformas
med hänsyn till olyckans långsiktiga effekter för de samiska näringarna, den
samiska kulturen och för dem som för sitt uppehälle är beroende av jakt,
fiske och bärplockning m.m. inom de drabbade områdena. Undersökningarna
av Tjernobylolyckans konsekvenser bör vara allsidiga och bl.a. omfatta
både cesium och strontium. Det anförda innebär att utskottet också anser att
synpunkterna i motion Jo958 yrkande 3 bör beaktas. Utskottet instämmer i
vad som anförts i motionen om att Gävleborgs län hör till de områden som
drabbats hårdast av olyckan och vill därför understryka det angelägna i att
fortsatta undersökningar görs rörande långsiktiga och kortsiktiga effekter av
olyckan i detta län. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo230
yrkande 3, Jo287 yrkande 2, Jo958 yrkande 3 och 1987/88:Jo211 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande uppföljning av Tjernobylolyckan m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 3,
1988/89:Jo287 yrkande 2, 1988/89:Jo958 yrkande 3 och 1987/88:Jo211
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: JoU12

70

14. En samlad proposition om same- och rennäringsfrågorna
(mom. 19)

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”Jo266” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit ämnar samerättsutredningen under våren 1989
lägga fram förslag som berör rennäringen och samernas ställning. Som anförs
i motion Jo266 är det nödvändigt att regeringen skyndar på utredningsarbetet
och att riksdagen får ta del av en samlad same- och rennäringsproposition.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande en samlad proposition om same- och rennäringsfrågorna att

riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo266 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Rovdjurspolitiken (mom. 20)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Statens
naturvårdsverk” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet har bedrivit forskning
angående rovdjursrivna renar, en forskning som enligt uppgift avslutades för
mer än ett år sedan. Som anförs i motion Jo824 bör resultatet av denna
forskning redovisas. En arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift att ge en
fullständig bild av vilka konsekvenser den nuvarande rovdjurspolitiken har
för rennäringen. Det förslag om ersättningsbelopp för rovdjursrivna renar
som lantbruksstyrelsen presenterat bör kunna gälla under en övergångsperiod
medan konsekvenserna av rovdjurspolitiken utreds. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo824 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Härmed tillgodoses även motion Jo287 yrkande 5 i
väsentliga delar.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande rovdjurspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo824 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion
1988/89:Jo287 yrkande 5 utan vidare åtgärd,

16. Ändrad anslagskonstruktion för prisstöd till rennäringen
(mom. 22)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar
Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa
Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Beträffande
de” och slutar med ”ändrad anslagskonstruktion” bort ha följande lydelse:

1988/89: JoU12

71

I motioner från m, c och vpk har framhållits att en viss eftersläpning skett i
fråga om prisstödet till rennäringen jämfört med vissa andra stödformer.
Vidare har anförts att den nuvarande anslagskonstruktionen inte ger
rennäringens företrädare möjlighet att föra reella överläggningar med staten
om nivån på prisstödet eftersom anslagets totalbelopp är fastställt genom
riksdagsbeslut. Motionärerna erinrar bl.a. om att lantbruksstyrelsen i sin
anslagsframställning föreslagit att prisstödet till rennäringen borde utgå
under en förslagsvis betecknad post. Utskottet anser för sin del att det
föreligger starka skäl för en återgång till den anslagskonstruktion som gällde
före budgetåret 1985/86 i fråga om prisstödet till rennäringen och föreslår att
regeringen i budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 återkommer med
förslag om prisstödet i enlighet med dessa synpunkter. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo220, Jo230 och Jo287 i berörda delar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande ändrad anslagskonstruktion för prisstöd till rennäringen att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo220 yrkande 2,
1988/89: Jo230 yrkande 1 och 1988/89: Jo287 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Fortsatt stöd till slakteriföretag m.m. (mom. 24)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”utebliven vinst” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen hos regeringen bör begära förslag till medel
för fortsatt stöd till de stycknings- och förädlingsföretag för renkött som är
drabbade av konsekvenserna efter Tjernobylolyckan. Utskottet ansluter sig
således till synpunkterna i motionerna Jo230 och Jo287 i motsvarande del.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande fortsatt stöd till slakteriföretag m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo230 yrkande 2
och 1988/89:Jo287 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

18. Främjande av rennäringen (mom. 25)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo267 om en uppräkning av anslaget
till främjande av rennäringen med 6 750 000 kr., vilket motsvarar en höjning
av prisstödet med ca 75 kr. per ren.

1988/89:JoU 12

72

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo267 yrkande 36 till Främjande av rennäringen
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på

33 352 000 kr.,

19. Statsbidrag till lagring av stallgödsel (mom. 28)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”och 2” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts i motionerna Jo226 och Jo239 anser
utskottet att statsbidrag till lagring av stallgödsel bör utgå till samtliga företag
med mer än 10 djurenheter och att bidragsdelen bör höjas till 25 % eller högst
30 000 kr. Utskottet tillstyrker även yrkandet i motion Jo239 om en höjning
av anslaget till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket med 35 milj. kr.,
varav 15 milj. kr. avdelas för bidrag till teknikutveckling och försöksverksamhet
för miljöförbättrande åtgärder. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo207, Jo291 och Jo256
avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande statsbidrag till lagring av stallgödsel
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo226 och
1988/89:Jo239 yrkande 7 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna
1988/89:Jo256 och 1988/89:Jo291,

20. Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Reservanterna under reservation 19 anser

att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89:Jo239 yrkande 7 i återstående del samt med avslag på
motionerna 1988/89:Jo267 yrkande 23, 1988/89:Jo733 yrkande 2 och
1988/89:Jo951 yrkande 2 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 105 000 000
kr.,

21. Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 31)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo267 anser utskottet att anslaget till

1988/89: JoU12

73

försöks- och utvecklingsverksamhet när det gäller stallgödselhantering och
stöd till odling av fånggrödor bör utökas. Utskottet tillstyrker förslaget i
motionen att den treåriga ramen på 10 milj.kr. höjs till 24 milj. kr. och att
anslaget räknas upp med 9 milj. kr. för nästa budgetår. Övriga motioner om
höjning av anslaget avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets
förslag.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo267 yrkande 23 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Jo239 yrkande 7 i återstående del, 1988/89:Jo733
yrkande 2 och 1988/89:Jo951 yrkande 2 till Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
89 000 000 kr.,

22. Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 31)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo951 är det angeläget att bevara ett variationsrikt,
öppet och artrikt landskap där jordbruket bedrivs med stor hänsyn till olika
bevarandeintressen. Utskottet tillstyrker förslaget i motionen om en höjning
av anslaget till naturvårdande åtgärder i odlingslandskapet med 5 milj. kr.
Härigenom tillgodoses även motion Jo733 yrkande 2. Motion Jo267 yrkande
23 avstyrks i den mån den inte tillgodoses genom utskottets förslag.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna 1988/89:Jo733 yrkande 2 och 1988/89:Jo951 yrkande 2
samt med avslag på motion 1988/89: Jo267 yrkande 23 till Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 85 000 000 kr.,

23. Samordning av vissa stödformer (mom. 33)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Annika
Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo745 finns det en mängd olika stödformer som
påverkar kultur- och odlingslandskapet. Bristen på samordning av denna
flora av bidrag är frapperande. Situationen är arbetskrävande och tidsödande
för berörda myndigheter och förvirrande för jordbrukare och allmänhet.
En översyn och samordning av alla dessa stödformer måste göras. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

1988/89: JoU12

74

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande samordning av vissa stödformer
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo745 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -mjölksubventioner (mom. 38)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motionerna från c, vpk och mp
om de negativa effekterna för konsumenter och producenter av ytterligare
nedskärningar av mjölksubventionerna. De kostnadsökningar som regeringsförslaget
leder till blir särskilt kännbara för barnfamiljerna. Utskottet
avstyrker den av regeringen föreslagna minskningen och tillstyrker motionerna
Jo234, Jo267 yrkande 31 och Jo273 yrkande 2. Härigenom tillgodoses
även yrkandet i motion Jo254 om oförändrade mjölksubventioner.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89: Jo254 yrkande 4 och med bifall till motionerna 1988/89:Jo234,
1988/89:Jo267 yrkande 31 och 1988/89:Jo273 yrkande 2 samt med
avslag på motionerna 1988/89: Jo257 yrkande 16 och 1988/89:Jo265 till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 2 160 671 000 kr.,

25. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets områdemjölksubventioner
(mom. 38)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I början av 1970-talet infördes livsmedelssubventioner för att skydda
barnfamiljerna mot snabba prisökningar på baslivsmedel. Subventionerna
kommer emellertid alla hushåll, och inte enbart barnfamiljerna, till del. Som
anförs i motion Jo254 är det bättre att ge stöd direkt i form av barnbidrag och
vårdnadsbidrag. Utskottet motsätter sig, i likhet med motionärerna, regeringens
förslag om minskning av mjölksubventionerna på den grunden att
minskningen inte motsvaras av någon förstärkning av barnfamiljernas
ekonomi. Först i samband med att åtgärder vidtas som ger barnfamiljerna en
nettoförstärkning av deras ekonomi är utskottet berett att avveckla mjölksubventionerna.
Utskottet tillstyrker således motion Jo254 yrkande 4 och
avstyrker regeringens förslag om minskning av subventionerna. Härigenom
tillgodoses även motionerna från vpk, c och mp om oförändrade mjölksubventioner.

1988/89: JoU12

75

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1988/89:Jo234, 1988/89:Jo267 yrkande 31 och 1988/89:Jo273
yrkande 2, med bifall till motion 1988/89:Jo254 yrkande 4 och med
avslag på motionerna 1988/89: Jo265 och 1988/89:Jo257 yrkande 16 till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 2 160 671 000 kr.,

26. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -låginkomstsatsning (mom. 38)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”45 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den del av anslaget som
avser låginkomstsatsning är att anse som en livsmedelssubvention. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion Jo257 att denna anslagspost minskas med 45
milj. kr. Det förutsätts att jordbruket får ta ut detta belopp i form av höjda
priser.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1988/89:Jo257 yrkande 16 och med avslag på motionerna
1988/89:Jo234, 1988/89:Jo254 yrkande 4, 1988/89:Jo265, 1988/
89:Jo267 yrkande 31 och 1988/89:Jo273 yrkande 2 till Prisreglerande
åtgärder pä jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 865 671 000 kr.,

27. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -livsmedelssubventioner (mom. 38)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Med
hänvisning” och slutar med ”på livsmedel” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo265 om en höjning av anslaget till
livsmedelssubventioner med 5 miljarder kr. Subventionerna bör avse sådana
baslivsmedel som omfattades av det subventionssystem som gällde fram till
den 1 december 1983, dvs. konsumtionsmjölk, ost, kött och fläsk. Härigenom
tillgodoses även yrkandet i motion Jo267 om bibehållna mjölksubventioner.
Det bör ankomma på regeringen att fördela beloppet mellan de
angivna livsmedlen.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1988/89:Jo265 samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo234, 1988/
89:Jo254 yrkande 4, 1988/89:Jo267 yrkande 31, 1988/89:Jo273 yrkande
2 och 1988/89:Jo257 yrkande 16 till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 6 910 671 000 kr.,

1988/89: JoU 12

76

28. Statens delansvar för 1988 års skörd (mom. 40)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens
Eriksson (m). Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp) och Lennart Brunander
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.31 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att de redovisade åtgärderna är förenliga med tidigare
riksdagsuttalanden i fråga om statens ansvar för överskottsarealens kostnader.
Det naturliga förfaringssättet borde ha varit att regeringen i enlighet
med tidigare praxis utbetalade beloppet till Svensk spannmålshandel. Den
disposition av medlen som regeringen redovisat bör under alla förhållanden
inte fullföljas utan samråd med bl.a. jordbruksnäringen. Regeringen bör
således ompröva sitt beslut med beaktande av synpunkterna i motion Jo254.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen i denna del bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande statens delansvar för 1988 års skörd
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo254 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Utredningm.m. (mom. 49)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens Eriksson (m), Ingvar
Eriksson (m) och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.33 börjar med ”Däremot är”
och på s. 34 slutar med "frågor (1988/89:J0UI6)” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder även revisorernas förslag att omfattningen och finansieringen
av en sådan organisation bör utredas. Som framhålls i motionerna
är det angeläget att därvid även försäljningen av tjänster generellt sett
övervägs. Översynen bör syfta till en koncentration av verksamheten till
uppgifter som leder till ett förbättrat skogstillstånd. Riksdagen bör med bifall
till revisorernas förslag även i denna del samt med anledning av motionerna
Jol2 och Jol3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande utredning m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av förslag 1988/89:6 i återstående del samt med
anledning av motionerna 1988/89:Jol2 och 1988/89:Jol3,

30. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (mom. 50)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas förslag. Riksdagen bör således minska
anslaget med ytterligare 5,5 milj. kr. och anslå 17635 000 kr. till investeringar
i skogsvårdsorganisationen.

7 Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 12

Rättelse: S. 80 sista raden Rättat till: 188 000 000 S. 90 rad 24 utgår: Reservationer
under litt. G

1988/89: JoU12

77

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo317 yrkande 5 till Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 17 635 000 kr.,

31. Bidrag till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd (mom. 51a)

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa
Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”5§3-bidraget” bort ha följande lydelse:

När 5§3-bidraget infördes var avsikten att ge skogsägaren ett ekonomiskt
stöd för att avverka lågproduktiv skog och ersätta den med nyplantering.
5§3-bidraget har emellertid lett till att värdefulla hagmarker liksom ädellövskogar
och andra skogar av särskild betydelse har skadats.

Miljö- och energiministern har i en frågedebatt under hösten 1988 anfört:
-Det är ingen tvekan om att det ur naturvårdssynpunkt finns anledning att
ifrågasätta de ursprungliga bidragsreglerna och tillämpningen av dessa.

Enligt budgetpropositionen bör bidraget inte längre ”lämnas för åtgärder
som berör marker av hagmarkstyp, glesa och äldre och medelålders
lövträdsbestånd eller glesa bestånd i det s.k. fjällnära skogsområdet”.

I motion Jo310 yrkande 6 föreslås att riksdagen beslutar avskaffa
5§3-bidraget, dvs. bidraget till skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd. I bl.a. motionerna Jo302 och 316 framförs samma förslag.

Den tydligaste och mest effektiva signalen om en ändrad inriktning är att
avskaffa det belastade begreppet 5§3-bidraget och ersätta det med andra
stödåtgärder. Denna uppfattning bör riksdagen med anledning av motion
Jo310 yrkande 6 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 a bort ha följande lydelse:

51. beträffande bidrag till skogsvård m.m.

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo310 yrkande 6,

32. Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Moderata
samlingspartiets” och på s. 38 slutar med ”yrkande 6” bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder moderata samlingspartiets förslag om minskning av
förevarande anslag. Anslagsdelen avsedd för bidrag till skogsodling efter
lågproducerande bestånd bör helt avskaffas. Vidare bör det av regeringen till
5,5 milj. kr. minskade beloppet för bidrag till dikning slopas. Bidragen till
täckande av kostnader för den översiktliga skogsinventeringen bör minska
med 20 milj. kr. Dessa planer kan som motionärerna påpekar ges en lägre
detaljeringsgrad och förenklas.

1988/89JoU12

78

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo317 yrkande 6 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3, 1988/89:Jo302, 1988/89:Jo310
yrkandena 7 och 8, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316 yrkande
11,1988/89:Jo324 yrkandena 6 och 7 samt 1988/89:Jo801 yrkande 5 till
Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 122 500 000 kr.,

33. Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”De förslag”
och slutar med ”yrkandena innebär” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder folkpartiets förslag i motion Jo310 att riksdagen i stället
för det s.k. 5§3-bidraget anvisar en ram på 50 milj.kr. för bidrag till ersättning
av skadad skog m.m. Till bidrag för skogsvård bör således anvisas 198 milj.
kr. Detta belopp bör riksdagen med bifall till motion Jo801 yrkande 5 öka
med 30 milj. kr. för naturvårdsåtgärder i skogsbruket. Sammanlagt bör
riksdagen med bifall till motionerna Jo710 yrkandena 7 och 8 samt Jo801
yrkande 5 anvisa 228 milj. kr. under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1988/89:Jo310 yrkandena 7 och 8 samt 1988/
89:Jo801 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1988/89:Jo273
yrkande 3, 1988/89:Jo302, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316
yrkande 11,1988/89:Jo317 yrkande 6,1988/89:Jo324 yrkandena 6 och
7, till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 228 000 000 kr.,

34. Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.38 som börjar med ”Centerpartiets
förslag” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Centerpartiets förslag om anslagsminskning i motion Jo324 bör ses mot
partiets förslag om avskaffande av skogsvårdsavgiften i motion Sk308.
Utskottet biträder förslaget i yrkandena 6 och 7 av motionen om nedskärning
av anslaget till 98,7 milj. kr. Bidraget till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd bör som motionärerna föreslår slopas. I stället bör
under bidragsram 2 anvisas 15 milj. kr. för bidrag till lövskogsplantering på
gammal nedlagd åkermark. Vidare bör bidragsformen 5 till översiktliga
skogsinventeringar avvecklas.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo324 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3, 1988/89:Jo302, 1988/89:Jo310

1988/89:JoU 12

79

yrkandena 7 och 8, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316 yrkande
11, 1988/89:Jo317 yrkande 6 och 1988/89:Jo801 yrkande 5 till Bidrag
till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
98 700 000 kr.,

35. Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”motionärernas förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder vpk:s mening att 5§3-bidraget bör avskaffas och ersättas
med andra anslag vars syften är preciserade. Riksdagen bör således bifalla
motion Jo302 och dels avslå regeringens förslag till anslag under bidragsramen
2, dels anslå de av regeringen föreslagna medlen - avsedda för
skogsodling efter avveckling av lågproducerande bestånd - till skogsgallring
och hjälpplantering samt natur- och kulturvårdsinsatser i samband med
skogsbruket, dels ock begära att berörda myndigheter får i uppgift att
utarbeta föreskrifter för bidragens användning.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo302 samt med avslag på motionerna
1988/89:Jo273 yrkande 3, 1988/89:Jo310 yrkandena 7 och 8, 1988/
89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo316 yrkande 11, 1988/89:Jo317 yrkande
6, 1988/89:Jo324 yrkandena 6och 7 och 1988/89:Jo801 yrkande 5 tili
Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 248 000 000 kr.,

36. Bidrag till skogsvård m.m. (mom. 52)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Med
hänvisning” och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder miljöpartiets förslag att slopa bidragen till skogsdikning
om 10 milj. kr. Utskottet finner även motionärernas förslag om minskning av
anslagsramen för skogsodling efter avveckling av glesa bestånd rimligt.
Riksdagen bör alltså med bifall till motionerna Jo273 yrkande 3 och Jo316
yrkande 11 anvisa 188 milj. kr. under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 3 och 1988/89:Jo316 yrkande 11
samt med avslag på motionerna 1988/89:Jo302, 1988/89:Jo310 yrkandena
7 och 8, 1988/89:Jo314 yrkande 4, 1988/89:Jo317 yrkande 6,
1988/89:Jo324 yrkandena 6 och 7 samt 1988/89:Jo801 yrkande 5 till
Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 188 000 000 kr.,

1988/89: JoU12

80

37. Ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen
(mom. 53)

Lars Ernestam (fp). Bengt Rosén (fp) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framgår (lika med utskottet) gällande stödbestämmelser.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna angelägenheten av att
dessa bestämmelser följs. Därmed tillgodoses motion Jo310 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:

53. beträffande ändamål som strider mot starka naturvårdsintressen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo310 yrkande 5,

38. Dikning (mom. 54)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Sorn
kommentar” och slutar med ”förevarande motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna Jo316 och Jo743 att
det moderna skogsbruket genom rutinmässiga dikningar och överföring till
skogsmark utgör ett hot mot våtmarkerna. Dessa utgör en viktig del av det
svenska landskapet och har betydelse bl.a. för hydrologin i omgivningarna.
Dikningen hotar värdefulla biotoper, och den riskerar att öka kväveläckaget
från skogsmarken. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden motionärernas
yrkanden om temporärt stopp för skogsdikning och införande av begränsningar
av skyddsdikningen. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen i
enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande dikning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo316 yrkandena 17 och
19 samt 1988/89 :Jo743,

39. Skogsvägbyggnad (mom. 56)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Åsa
Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar moderata samlingspartiets och miljöpartiets bedömning
att bidragen till skogsvägbyggnad bör avskaffas. Riksdagen bör således
bifalla motionerna Jo273 yrkande 4, Jo316 yrkande 21 och Jo317 yrkande 7.

1988/89:JoU12

81

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande skogsvägbyggnad
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 4,
1988/89:Jo316 yrkande 21 och 1988/89:Jo317 yrkande 7 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Jo303, 1988/89:Jo308 och 1988/
89: Jo315 avslår regeringens förslag om beviljande av statsbidrag under
budgetåret 1989/90 till byggande av skogsvägar,

40. Utvärdering av bidragsgivningen (mom. 58)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo310 är det positivt att skogsstyrelsen har fastställt
regler om ökad naturvårdshänsyn vid byggande av skogsbilvägar. Med tanke
på en del kontroversiella beslut som fattats på senare tid är det angeläget att
utvärdera hur bidragsgivningen nu fungerar från miljösynpunkt. Riksdagen
bör i ett särskilt uttalande ge regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motionen (yrkande 9).

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande utvärdering av bidragsgivningen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo310 yrkande 9,

41. Främjande av skogsvård m.m. (mom. 60a)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”Utskottet
biträder” och på s. 41 slutar med ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets mening
att försurningsläget nu är så allvarligt att riksdagen bör anvisa medel som
skogsstyrelsen begärt för att inleda en försöksverksamhet i fråga om kalkning
och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Riksdagen bör därför med bifall till
motionerna Jo273 yrkande 5, Jo321 yrkande 7 och Jo967 yrkande 17 anvisa
10 milj. kr. för ändamålet. Regeringens anslagsyrkande bör således jämkas.

Däremot avstyrker utskottet anslagsyrkandena i motionerna Jo311 och
Jo320.

dels att utskottets hemställan under 60 a bort ha följande lydelse:

60. beträffande främjande av skogsvård m.m.

a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motionerna 1988/89:Jo273 yrkande 5, 1988/89:Jo321 yrkande 7 och
1988/89:Jo967 yrkande 17 samt med avslag på motionerna 1988/
89:Jo311 yrkande 2 och 1988/89:Jo 320 till Främjande av skogsvård
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
22 900 000 kr.,

1988/89: JoU12

82

42. Främjande av skogsvård m.m. (mom. 60 b)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”omedelbara kalkningsinsatser” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Jo311 krävs omedelbara kalkningsinsatser i de
sydsvenska skogsområdena. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till
regeringen härom.

dels att utskottets hemställan under 60 b bort ha följande lydelse:

60. beträffande främjande av skogsvård m.m.

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om kalkningsinsatser med anledning av motion 1988/89:Jo311
yrkande 1,

43. Skogsbrukets inriktning (mom. 62)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Med
motsvarande” och slutar med ”från skogsbruket ” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo321 är läckaget från jordbruket per hektar
mycket större än från skogsbruket, men skogsmarken är i Sverige tio gånger
större än jordbruksmarken. Därför är allt som händer med skogen oerhört
betydelsefullt. Skogsbruket måste ges en inriktning som minimerar kväveläckaget.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:

62. beträffande skogsbrukets inriktning
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo321 yrkande 6,

44. Fiskeristyrelsen (mom. 70)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att anslaget bör höjas med
300 000 kr. för fortbildning av yrkesfiskare. Regeringens förslag bör alltså
jämkas.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna 1988/89:Jo402 och 1988/89:Jo410 yrkande 9 samt med
avslag på motion 1988/89:Jo414 yrkande 2a till Fiskeristyrelsen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 41 751 000 kr.,

1988/89: JoU 12

83

45. Bidrag till fiskehamnar (mom. 73)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas mening att bidraget icke bör minska.
Riksdagen bör således anvisa 2 milj. kr mer än vad regeringen föreslår.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. beträffande bidrag till fiskehamnar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 2c och 1988/89:Jo417 medger att
under budgetåret 1989/90 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m.m.
med sammanlagt högst 4 424 000 kr.,

46. Katastrofskydd (mom. 76)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslaget i motion Jo418 om att ett ekonomiskt skydd
bör införas för dem som drabbats av allvarliga förluster på grund av
miljöförstöringen. Riksdagen bör med anledning av motionen göra ett
särskilt uttalande till regeringen om införande av katastrofskydd.

I och med att ett sådant skydd tillskapas tillgodoses även kraven i motion
Jo430 om stöd till Hallandsfiskarena.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. beträffande katastrofskydd
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo418 yrkande 1,

47. Katastroffond för fisket (mom. 78)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Med
motsvarande” och slutar med ”Jo431” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo431 att regeringen i samarbete med
näringen utarbetar förslag till regler för en katastroffond. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande katastroffond för fisket
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo431,

1988/89:JoU 12

84

48. Stöd till Hallandsfiskarena (mom. 79)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Med
motsvarande” och slutar med "Jo748 yrkande 10” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo748 att regeringen
noga måste pröva vilka möjligheter som finns till stöd för fiskare som behöver
kompletterande utrustning m.m. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. beträffande stöd till Hallandsfiskarena
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo748 yrkande 10,

49. Bidrag till fiskets rationalisering (mom. 81)

Under förutsättning av bifall till reservation 46

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört i reservation 46 bör ett katastrofskydd inrättas för
fisket. Utskottet tillstyrker centerns förslag i motion Jo418 yrkande 2 om en
ökning av anslaget med 5 milj. kr. för att finansiera ett sådant skydd.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo418 yrkande 2 till Bidrag till fiskets
rationalisering för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
14 000 000 kr.,

50. Fraktbidrag (mom. 82)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”av fiskeristyrelsen” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag att fraktstöd för foderfisk från Östersjön inte längre
skall lämnas från detta anslag grundar sig på fiskeristyrelsens förslag. Som
framhålls i motion Jo421 grundar fiskeristyrelsen sitt förslag på en felaktighet.
Det är inte så som fiskeristyrelsen anför att fraktstöd lämnas inom ramen
för fiskprisregleringen. Inom den ramen utgår endast pristillägg vilka inte har
något samband med fördyrade frakter. Pristilläggen har till ändamål att
något förbättra den dåliga lönsamheten i sill- och strömmingsfisket.

Utskottet delar motionärens bedömning att möjligheterna till fraktstöd vid
transporter med lastbil från ostkusten till Ängholmen bör finnas kvar.
Riksdagen bör således med anledning av motionen som sin mening ge
regeringen till känna att upp till 500 000 kr. bör få användas till fraktbidrag
för foderfisk när det sker med lastbil från Östersjön till Ängholmen.

1988/89:JoU12

85

dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse:

82. beträffande fraktbidrag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89 :Jo421,

51. Lån till fiskerinäringen (mom. 83)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Jens
Eriksson (m), Ingvar Eriksson (mV Benet Rosén (fp) och Lennart Brunander
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.47 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”riksdagens revisorer” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar (lika med utskottet) fiskberedningslånens

fortbestånd. Utskottet biträder å andra sidan folkpartiets och centerns
motioner vilka i anslutning till fiskeristyrelsens anslagsframställning yrkar att
fiskerilånen ökar med 5 milj. kr. Riksdagen bör sålunda jämka regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83. att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1988/89:9 yrkande 2, med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motionerna 1988/89: Jo401 yrkande 2,1988/89:Jo410 yrkande
8, 1988/89:Jo418 yrkandena 3 och 4 och med avslag på motionerna
1988/89:Jo406, 1988/89:Jo414 yrkande 2d, 1988/89:Jol4 yrkande 2,
1988/89:Jol5 yrkande 3 och 1988/89:Jol6 yrkande 2 till Lån till
fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 45 000 000 kr.,

52. Lån till fiskerinäringen (mom. 83)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”riksdagens revisorer” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vänsterpartiet kommunisternas mening att lånen till
fiskerinäringen bör utgå med samma belopp som hittills. Utskottet avstyrker
således regeringens och revisorernas förslag att slopa fiskberedningslånen
liksom de motioner där yrkanden i samma riktning framställs. Riksdagen bör
således bifalla motionerna Jo414 yrkande 2d och Jol4 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 2d, 1988/89:Jol4 yrkande 2
samt med avslag på riksdagens revisorers förslag 1988/89:9 yrkande 2
och motionerna 1988/89:Jo401 yrkande 2, 1988/89:Jo406, 1988/
89:Jo410 yrkande 8, 1988/89:Jo418 yrkandena 3 och 4, 1988/89:Jol5
yrkande 3 och 1988/89:Jol6 yrkande 2 till Lån till fiskerinäringen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.,

1988/89: JoU12

86

53. Bidrag till fiskevård (mom. 88)

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avslå motionerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar folkpartiets mening. Anslaget bör med bifall till motion
Jo410 yrkande 10 skrivas upp med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse:

88. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1988/89:Jo410 yrkande 10 och med avslag på motion
1988/89:Jo414 yrkande 2f till Bidrag till fiskevård för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 324 000 kr.,

54. Bidrag till fiskevård (mom. 88)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avslå motionerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vänsterpartiet kommunisternas mening. Anslaget bör med
bifall till motion Jo414 yrkande 2f skrivas upp med 3 milj. kr. utöver
regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse:

88. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1988/89:Jo414 yrkande 2f och med avslag på motion
1988/89:Jo410 yrkande 10 till Bidrag till fiskevård för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 8 324 000 kr.,

55. Den vidare utvecklingen på fiskeområdet (mom. 89)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Revisorernas
utredning” och på s. 50 slutar med ”1 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar de antydningar till planering som finns i revisorernas
förslag. Som vpk framhåller i motionerna Jo414 och Jol4 saknas det en
övergripande plan för fiskerinäringens utveckling i Sverige. Utskottet anser
att det är av stor vikt att en sådan planering kommer till stånd. En
övergripande plan för det framtida fisket bör som motionärerna framhåller
innehålla förslag på åtgärder inom följande områden: - hur fisket skall
utvecklas på ett miljömässigt godtagbart sätt - fiskets dimensionering med
tanke på fiskbestånden - bevarandet av naturliga genetiska variationer i olika
fiskstammar - restaurering av förstörda fiskevatten - utveckling av sportfisket
- forskning om fiske - utveckling av vattenbruk - skadeslöshet vid
katastrofer.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av yrkande 1 i revisorernas förslag samt med anledning av
motionerna Jo414 och Jol4.

1988/89: JoU12

87

dels att utskottets hemställan under 89 bort ha följande lydelse:

89. beträffande den vidare utvecklingen pä fiskeområdet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av riksdagens revisorers förslag 1988/89:9
yrkande 1 och motionerna 1988/89:Jo414 yrkande 1 och 1988/89:Jol4
yrkande 1 samt avslår motion 1988/89:Jol5 yrkande 1,

56. Statens livsmedelsverk (mom. 92)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "I den” och
slutar med ”och 29” bort ha följande lydelse:

Regeringens nyligen framlagda proposition om livsmedelskontroll (1988/
89:128) syftar till en skärpning av kontrollen på området. Bl.a. föreslås vissa
förändringar i den nuvarande tillsynsorganisationen och ett nytt avgiftssystem
för att finansiera den skärpta kontrollen. En skärpt livsmedelskontroll är
enligt utskottets mening nödvändig. För att en sådan kontroll skall bli
effektiv förutsätts bl.a. ökade resurser till kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar,
som har att utöva tillsynen på det lokala planet. En
avgiftsfinansiering kan övervägas, men i ett uppbyggnadsskede behöver
resurserna för verksamheten förstärkas med budgetmedel. I regeringens
budgetförslag har hänsyn visserligen tagits till den förstärkning av kontrollfunktionerna
som föreslås i propositionen. Föreslagna medel är emellertid
enligt utskottets mening otillräckliga. Som framförs i motion Jo267 bör 5
milj. kr. anslås för en utökad kommunal livsmedelskontroll. Behovet av
utökade resurser gäller även livsmedelsverket. Den föreslagna förstärkningen
av verkets basresurser med 0,8 milj. kr. är även den otillräcklig. Också i
denna del ansluter sig utskottet till motionens yrkande om ytterligare 9 milj.
kr. till verket.

Utskottet biträder således motion Jo267 yrkandena 28 och 29. Riksdagen
bör höja det föreslagna anslaget med 14 milj. kr. i enlighet med vad som
föreslås i motionen.

dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande lydelse:

92. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo267 yrkandena 28 och 29 till Statens
livsmedelsverk för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
90 792 000 kr.,

57. Kontrollföreningen för alternativ odling (mom. 93)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Alternativt
odlade” och slutar med "avstyrks således” bort ha följande lydelse:

En ökad alternativ odling medför större behov av resurser för kontroll av
de alternativt odlade produkterna. Garantier måste skapas för det berättigade
konsumentkravet att produkter som säljs som alternativt odlade också är
det. Risk finns att det i annat fall uppstår osäkerhet om vad som ryms inom

1988/89 :JoU 12

begreppet ”alternativodlat”. KRAV måste därför ges bättre möjligheter att
utöva kontrollen och tillräckliga resurser till information och till rådgivningsoch
utbildningsinsatser. I avvaktan på utformandet av ett fullständigt förslag
om samhällets stöd till jordbruksnäringen i framtiden anser utskottet - i
likhet med vpk-att KRAV för budgetåret 1989/90 bör tillföras 1 milj. kr. för
att kunna möta det snabbt växande behovet av produktkontroll. Utskottet
tillstyrker således motion Jo267 yrkande 30. Med det anförda får syftet med
motion Jo271 yrkande 5 anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 93 bort ha följande lydelse:

93.beträffande Kontrollföreningen för alternativ odling
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo271 yrkande 5 och
med bifall till motion 1988/89: Jo267 yrkande 30 för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 kr. för kontrollföreningens
verksamhet,

58. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet (mom. 104)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med "26 avstyrks” bort ha följande lydelse:

För att intentionerna i den av riksdagen våren 1988 antagna djurskyddslagen
(1988:534) skall kunna förverkligas, krävs enligt utskottets mening -vilket även framhålls i motion Jo267 - förstärkta insatser vad beträffar tillsyn,
forskning, rådgivning och information om djurhållningen. Utskottet ansluter
sig därför till motionens förslag att lantbruksstyrelsen tillförs 4,7 milj. kr. för
rådgivning och kurser för jordbrukare, intern fortbildning samt två nya
tjänster vid veterinär- och husdjursavdelningen m.m. Härutöver bör
600 000 kr. anvisas för utbildning av personal vid kommunernas miljö- och
hälsoskyddsförvaltningar.

De kommunala miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna åläggs i dag ökat
ansvar för tillsynen på flera områden såsom miljöfarliga verksamheter,
livsmedelskontroll samt djurskydd och djurmiljö. Bristande resurser innebär
i många kommuner att djurskyddet måste sättas åt sidan. Utskottet ansluter
sig därför till förslaget i motion Jo267 om inrättande av ett statligt bidrag att
användas för uppbyggnad av kommunernas djurskyddsverksamhet. För
ändamålet bör 5 milj. kr. anvisas.

Riksdagen bör således bifalla motion Jo267 yrkandena 24, 25 och 26 och
öka det föreslagna anslaget med 10,3 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 104 bort ha följande lydelse:

104. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo267 yrkandena 24, 25 och 26 till Lantbruksstyrelsen,
djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 10 301 000 kr.,

1988/89: JoU 12

89

59. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder (mom. 107)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och
Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo537 att de statliga satsningarna
på utveckling av alternativa metoder till djurförsök hittills har varit mycket
blygsamma. För att åstadkomma ett verkligt genombrott för dessa metoder
krävs forskningsinsatser av helt annan omfattning än de nuvarande. I likhet
med motionärerna anser utskottet att regeringen i samband med den till
våren 1990 aviserade forskningspolitiska propositionen bör utarbeta ett
samlat forskningsprogram för utveckling av alternativ till djurförsök. Detta
program skulle lämpligen kunna finansieras genom en särskild avgift för
djurförsök. I avvaktan härpå bör emellertid anslaget för forskning på
området räknas upp med 1,5 milj. kr. att ställas till centrala försöksdjursnämndens
förfogande.

Med det anförda biträder utskottet förslaget i motion Jo537 yrkande 5.
Riksdagen bör således för ändamålet anslå 1,5 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan under 107 bort ha följande lydelse:

107. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1988/89:Jo537 yrkande 5 till Bidrag till djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 5 669 000 kr.,

60. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 108)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”Jo267” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som anförs i motion Jo267 under rubriken
Forskning och utbildning. Som motionärerna anfört kan principiella invändningar
resas mot att forskningen vid SLU i stor utsträckning finansieras
externt. Utskottet avvisar den neddragning av utbildningen som regeringens
förslag innebär och ansluter sig även i övrigt till de förslag som framförs i
motionen om uppräkning av anslaget för olika ändamål, nämligen med 7 156
000 kr. för utbildningen, 3 milj. kr. till forskarutbildning, 2 milj. kr. till
bioteknikutbildningen, 500 000 kr. till det utökade antalet platser på
skogsteknikerlinjen, 1 milj. kr. för forskning i alternativ odling och 1 milj. kr.
för forskning om djurhållning.

dels att utskottets hemställan under 108 bort ha följande lydelse:

108. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1988/89:Jo267 yrkandena 20, 27 och 32-35 och med avslag
på motionerna 1988/89:Jo239 yrkande 8,1988/89:Jo271 yrkande 1 och
1988/89:Jo617 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 528 753 000 kr..

1988/89: JoU12

90

61. Finansieringen avvissstatskonsulenttjänst(mom. 109)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”och 4)” bort ha följande lydelse:
Statskonsulenttjänsten i alternativ odling vid Ultuna finansieras för
närvarande till 50 % av lantbruksstyrelsen och till 50 % av Ekhagastiftelsen.
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo271 att den del av tjänsten som
finansieras av stiftelsen bör finansieras av lantbruksuniversitetet. Detta bör
kunna göras genom omprioriteringar inom lantbruksuniversitetets budget.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo271 yrkande 4 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:

109. beträffande finansieringen av viss statskonsulenttjänst
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo271 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Främjande av skogsvård (mom. 60)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Vi anser att åtgärder omgående bör vidtas för att hindra fortsatt ökning av
surhetsgraden i skogsmarken. Kalkning och vitaliseringsgödsling kommer
med stor sannolikhet att vara nödvändig för att upprätthålla skogsmarkens
produktionsförmåga.

Moderata samlingspartiet har i samband med behandlingen av miljödepartementets
budget (JoU13) reserverat sig till förmån för motion Jo764
yrkande 1 och framhållit att anslaget (B 5) för åtgärder mot luftföroreningar
och försurning borde kunna utnyttjas för kalkningsförsök i skogsmark.
Enligt reservationen bör därför 10 milj. kr. under det anslaget avsättas för
försök i skogsstyrelsens regi.

Vi har därför icke något yrkande utöver regeringens förslag under
förevarande anslag.

2. Vitaliseringskalkning (mom. 63)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anför:

I jordbruksutskottets betänkande 1988/89:JoU13 om miljödepartementets
budget har centerpartiet reserverat sig för att 15 milj. kr. anvisas till
vitaliseringskalkning av skogsmark.

Nedfallet av försurande ämnen över skogsmarken är i dag så stort att
skador på skogen blir alltmer påtagliga. Det krävs nu att vi snabbt startar
stora försök med vitaliseringskalkning av skogsmarken. Det är viktigt att
skaffa en bättre kunskap om hur balansen i marken skall återställas.

1988/89: JoU12

91

3. Registrering av skogsskador m.m. (mom. 61,65,67)

Åsa Domeij (mp) anför:

Motionerna Jol988/89:314 yrkande 1, Jol988/89:742 och Jol988/89:958
yrkande 4 handlar om bättre analys, registrering, mätning och uppföljning av
skogsskadorna. Inom miljöpartiet de gröna menar vi att det är något som
verkligen behövs men att det inte är något som bör avgränsas till de regioner
som berörs i motionerna.

Inventeringar av skogsskador måste utföras i ett betydligt tätare nät än vad
som nu är fallet. Undersökningar med hjälp av flygfotografering av t.ex.
kronutglesning behöver utföras i fler områden. Koncentrationen av fotokemiska
oxidanter som t.ex. ozon behöver mätas på betydligt fler ställen i
landet för att få bättre kunskaper om luftföroreningarnas direkta effekter på
träden och möjliggöra införande av luftkvalitetsnormer för ozon. Barranalyser
behöver utföras för att undersöka luftföroreningarnas direkta effekter.

Markanalyser behöver utföras vad gäller näringsstatus och jonbalans (t.ex.
kvävemättnad, löst aluminium och pH).

4. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt (mom. 86)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

I kommittémotionen Jo422 tar moderaterna upp det intrång som det fria
handredskapsfisket gjort för de enskilda vattenägarna på södra ostkusten.
Då intrånget och förlusterna ännu ej värderats är det inte möjligt att nu
precisera något belopp. Vi erinrar om att det i motionen står uttalat att
moderata samlingspartiet är berett att tillstyrka ökade anslag så snart en
sådan värdering kommer till stånd.

5. Statens livsmedelsverk (mom. 92)

Åsa Domeij (mp) anför:

I likhet med vad som anförs i motion Jo267 (vpk) anser jag att
livsmedelskontrollen behöver utökade resurser. Hur det kan lösas har vi tagit
upp i en partimotion i anknytning till propositionen om livsmedelskontrollen.
Vi tycker t.ex. att taket för de avgifter som kommunerna får ta in skall
slopas och att kommunerna skall få större frihet när det gäller att använda
pengarna. Dessutom har vi föreslagit en förstärkning till länsstyrelserna för
att förbättra deras stödjande och rådgivande funktion till kommunerna.

6. Kontrollföreningen för alternativ odling (mom. 93)

Åsa Domeij (mp) anför:

I en partimotion har vi krävt att staten skall bidra till KRAV:s verksamhet.
Inför det kommande budgetåret har regeringen löst detta med medel från
spannmålsregleringen. Vi återkommer med en motion om stödet till KRAV
inte ges någon mer långsiktig lösning.

1988/89: JoU 12

gotab 88435, Stockholm 1989

92