Justitieutskottets betänkande

1988/89 :JuU7

Resning

1988/89

JuU7

Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:58 har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande
av lagrådet föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade
förslag till

1. lag om ändring i regeringsformen,

2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

3. lag om ändring i rättegångsbalken,

4. lag om ändring i äktenskapsbalken,

5. lag om ändring i ärvdabalken,

6. lag om ändring i utsökningsbalken,

7. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

8. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

9. lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem.

Propositionen har hänvisats till konstitutionsutskottet beträffande förslagen
till ändring i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen samt i
övrigt till justitieutskottet.

Justitieutskottet har i ärendet avgivit yttrande till konstitutionsutskottet
(JuU 1987/88:3 y). De till konstitutionsutskottet hänvisade delarna har av
konstitutionsutskottet behandlats i betänkandena KU 1987/88:35 och
1988/89:KU2. 1 sistnämnda betänkande hemställer konstitutionsutskottet
(mom. 5) att riksdagen slutligt antar de tidigare som vilande antagna ovannämnda
förslagen till lag om ändring i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen.

De till justitieutskottet hänvisade lagförslagen har följande lydelse.

I Riksdagen 1988/89. 7 sami. Nr 7

3 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 58 kap. 4, 6-8 och 12 §§ samt 59 kap. 2 § skall ha följande
lydelse,

dels att i balken skall införas fyra nya paragrafer, 58 kap. 10 a, 13 och
14 §§ samt 59 kap. 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 kap.

4 §

Vill någon söka resning, skall
han hos högsta domstolen göra
skriftlig ansökan därom.

Ansökan om resning i tvistemål
på grund av förhållande, som avses
i 1 § första stycket 1, 2 eller 3, så
ock i brottmål till men för den tilltalade
skall göras inom ett år, sedan
sökanden erhöll kännedom om det
förhållande, varå ansökan grundas;
åberopas annans brottsliga gärning
som grund för ansökan, må tiden
räknas från det dom däröver vann
laga kraft. Resning i tvistemål på
grund av förhållande, som avses i
1 § första stycket 4, skall sökas
inom sex månader, sedan domen
vann laga kraft.

Avvisas ej resningsansökan,
skall ansökan med därvid fogade
handlingar delgivas motparten och
föreläggande meddelas honom att
inkomma med skriftlig förklaring.
Finnes ansökan ogrundad, må den
dock omedelbart avslås.

Vad i 56 kap. 9, 10 och 12 §§ är
stadgat om besvär i högsta domstolen
åge motsvarande tillämpning
beträffande resningsansökan.

Högsta domstolen äge, när skäl
äro därtill, förordna, att, till dess
annorlunda föreskrives, vidare åtgärd
för verkställighet av domen ej
må äga rum.

Den som vill ansöka om resning
skall göra detta skriftligen hos hovrätten,
om domen meddelats av
tingsrätt, och i annat fall hos högsta
domstolen.

Ansökan om resning i tvistemål
på grund av något sådant förhållande
som avses i 1 § första stycket 1,
2 eller 3 samt ansökan om resning i
brottmål till men för den tilltalade
skall göras inom ett år från det att
sökanden fick kännedom om det
förhållande som ansökningen grundas
på. Åberopas annans brottsliga
gärning som grund för ansökan, får
tiden räknas från det dom över gärningen
vann laga kraft. Resning i
tvistemål på grund av något sådant
förhållande, som avses i 1 § första
stycket 4, skall sökas inom sex månader/rån
det att domen vänn laga
kraft.

Om resningsansökningen inte avvisas,
skall den tillsammans med
därvid fogade handlingar delges
motparten. Denne skall samtidigt
föreläggas att inkomma med skriftlig
förklaring. Om ansökningen är
ogrundad, får den dock avslås omedelbart.

Om prövning av ansökningen
sker i hovrätt, tillämpas 52 kap. 8—
12 §§. Om ansökningen tas upp
omedelbart av högsta domstolen,
tillämpas 56 kap. 9, 10 och 12 §§.

Rätten får förordna att, till dess
annat föreskrivs, vidare åtgärder
för verkställighet av domen inte
skall äga rum.

1988/89:JuU7

2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:JuU7

7 §

Beviljas resning, förordne högsta
domstolen, att målet skall ånyo
upptagas av den rätt, som sist dömt
i målet; dock äge högsta domstolen,
då resning beviljas i tvistemål
eller i brottmål till den tilltalades
förmån och saken finnes uppenbar,
omedelbart ändra domen.

Uteblir sökanden, då målet ånyo
företages till förhandling, vare resningen
förfallen; uteblir motparten,
må målet avgöras utan hinder därav.
/ kallelse skall intagas erinran
därom. Vad nu sagts gälle dock ej i
fråga om åklagare.

Avvisas eller avslås resningsansökan,
äge högsta domstolen ålägga
sökanden att ersätta motparten
eller, om åklagaren är motpart,
statsverket kostnaden å resningsärendet;
har resning sökts av åklagaren,
må kostnaden utgå av allmänna
medel. Bifalles ansökan,
skall frågan om kostnaden prövas i
samband med målet efter dess återupptagande.

Beviljas resning, skall rätten
samtidigt förordna att målet åter
skall tas upp vid den domstol, som
sist dömt i målet. Om resning beviljas
i tvistemål eller i brottmål till
den tilltalades förmån och saken är
uppenbar, får rätten dock omedelbart
ändra domen.

Uteblir sökanden, när målet på
nytt tas upp vid en förhandling,
skall resningen anses förfallen. Om
motparten uteblir, får målet ändå
avgöras. Kallelserna skall innehålla
en upplysning om dessa regler.
Vad som sägs i detta stycke gäller
inte i fråga om åklagaren.

§

Avvisas eller avslås en resningsansökan,
får sökanden åläggas att
ersätta motparten eller, om åklagaren
är motpart, staten kostnaderna
/ resningsärendet. Har resning
sökts av åk lagaren, får kostnaderna
utgå av allmänna medel. Bifalls ansökningen,
skall kostnadsfrågan
prövas i samband med målet efter
dess återupptagande.

10 a §

Om talan mot avgörande av annan
myndighet än tingsrätt skulle
ha fullföljts i tingsrätt eller hovrätt,
görs ansökan om resning i ärendet
skriftligen hos hovrätten. Detsamma
gäller ärende som avgjorts genom
godkännande av strafföreläggande
eller godkännande av föreläggande
av ordningsbot.

Beträffande sådan ansökan som
gjorts enligt första stycket tillämpas
1—3 §§, 4 § andra stycket och
5-8 §§.

12 §

Vill någon söka återställande av
försutten tid, skall han inom tre
veckor, sedan förfallet upphörde,
och sist inom ett år, sedan tiden
utgick, hos högsta domstolen göra
skriftlig ansökan därom.

Den som vill ansöka om återställande
av försutten tid för fullföljd
av talan i hovrätt eller för ansökan
om återvinning eller återupptagande
i tingsrätt skall göra detta skriftligen
hos hovrätten inom tre veckor

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:JuU7

Beträffande ansökan, som nu
sagts, lige vad i 5, 6 och 8 §§ är
stadgat motsvarande tillämpning.

från det att förfallet upphörde och
sist inom ett år från det att tiden
gick ut.

Ansökan om återställande av försutten
tid för fullföljd av talan i
högsta domstolen eller ansökan om
återvinning eller återupptagande i
hovrätt eller högsta domstolen görs
skriftligen hos högsta domstolen
inom den tid som anges i första
stycket.

Beträffande ansökningen tillämpas
5, 6 och 8 §§.

13 §

Ansökan om återställande av försutten
tid för fullföljd av talan i
tingsrätt eller hovrätt mot sådant
avgörande som avses i 10 a § görs
skriftligen hos hovrätten. Beträffande
sådan ansökan tillämpas
11 § och 12 § första och tredje
styckena.

14 §

Vid fullföljd av talan mot hovrätts
beslut i fråga om resning eller
återställande av försutten tid gäller
vad som sägs i 54 och 56 kap. om
fullföljd av talan mot beslut i mål
eller ärende, som väckts vid tingsrätt.

59 kap.

2 §

Vill någon besvära sig över
domvilla, skall han till den rätt, där
talan mot domen skolat fullföljas,
eller, om fullföljd ej kunnat äga
rum, till högsta domstolen inkomma
med besvärsinlaga.

Besvär skola föras, om de grundas
å omständighet, som avses i 1 §
1, 2 eller 5, inom sex månader, sedan
domen vann laga kraft, och,
om besvären grundas å omständighet,
som avses i 1 § 3, inom sex
månader, sedan klaganden erhöll
kännedom om domen. Erhöll han
kännedom om domen, innan den
vann laga kraft, skall tiden räknas
från den dag, då domen vann laga
kraft.

Den som vill besvära sig över
domvilla skall ge in en skriftlig besvärsinlaga
till hovrätten, om domen
meddelats av tingsrätt, och i
annat fall till högsta domstolen.

Besvär skall föras, om de grundas
på någon omständighet som avses
i 1 §1,2 eller 5. inom sex månader
frän det att domen vann laga
kraft, och, om besvären grundas på
någon omständighet som avses i
1 § 3. inom sex månader från det
att klaganden fick kännedom om
domen. Fick han kännedom om domen,
innan den vann laga kraft,
skall tiden räknas från den dag, då
domen vann laga kraft.

Nuvarande

Föreslagen lydelse

1988/89:JuU7

4 a #

Om talan mot avgörande av annan
myndighet än tingsrätt skulle
lia fullföljts i tingsrätt eller hovrätt,
anförs besvär över domvilla i ärendet
skriftligen hos hovrätten.

/ fråga om besvär enligt första
stycket tillämpas I §, 2 § andra
stycket och 3 §.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989. Har ansökan om resning eller
återställande av försutten tid gjorts före ikraftträdandet, tillämpas äldre
bestämmelser. Detsamma gäller i fall då besvär över domvilla har anförts
före ikraftträdandet.

5

4 Förslag till

}988/89:JuU7

Lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs att i äktenskapsbalken skall införas en ny paragraf,
17 kap. 9 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

9 §

Bestämmelserna om särskilda
rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken
skall tillämpas ifråga
om bodelning som förrättats av bodelningsförrättare.
Härvid skall
vad som sägs i 58 kap. 10 a och
13 §§ och 59 kap. 4 a § rättegångsbalken
om fullföljd av talan gälla
klander av bodelning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

6

5 Förslag till

1988/89:JuU7

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 23 kap. 5 § ärvdabalken i paragrafens lydelse
enligt lagen (1987:231) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

23 kap.

5 §

På en delägares begäran skall rätten
förordna någon att vara skiftesman.
Vad som föreskrivs i 17 kap.

1-4 och 6—8 §§ äktenskapsbalken
om bodelning, bodelningsförrättare
och make skall gälla i fråga om arvskifte,
skiftesman och delägare i
boet. Arvode och ersättning till
skiftesmannen skall dock betalas av
dödsboet.

På en delägares begäran skall rätten
förordna någon att vara skiftesman.
Vad som föreskrivs i 17 kap.
1—4 och 6—9 §§ äktenskapsbalken
om bodelning, bodelningsförrättare
och make skall gälla i fråga om arvskifte,
skiftesman och delägare i
boet. Arvode och ersättning till
skiftesmannen skall dock betalas av
dödsboet.

Ställs boet under förvaltning av testamentsexekutör, är denne utan
särskilt förordnande skiftesman. Detta gäller dock ej, om någon annan
redan har förordnats som skiftesman eller om testamentsexekutorn är
delägare i boet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

7

6 Förslag till

1988/89:JuU7

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 20 § utsökningsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

20 §

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken
tillämpas i fråga om kronofogdemyndighets beslut i utsökningsmål.

Vad som sägs i 58 kap. II och Vad som sägs i 58 kap. 13 § rätte12
§§ rättegångsbalken om återstäl- gångsbalken om återställande av

lande av försutten tid gäller även försutten tid gäller även när föreläg när

föreläggande har meddelats en- gande har meddelats enligt 4 kap.

ligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 S

kap. 7 § andra stycket i denna balk. andra stycket i denna balk.

Användning av särskilt rättsmedel får ej utan synnerliga skäl föranleda
att exekutiv försäljning hävs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

7 Förslag till

1988/89 :JuU7

Lag om ändring sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att i sjölagen (1891:35 s. I)1 skall införas en ny
paragraf, 344 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

344 §

Bestämmelserna om särskilda
rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken
skall tillämpas i fråga
om dispasch. Härvid skall vad som
sägs i 58 kap. 10 a och 13 §§ och 59
kap. 4 a § rättegångsbalken om
fullföljd av talan gälla klander av
dispasch.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1985:176.

8 Förslag till

I988/89:JuU7

Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Arbetsdomstolen är överrätt i mål som enligt 2 § upptagits vid tingsrätt
och därifrån fullföljes.

Att i arbetsdomstolen talan i visst fall kan föras mot beslut, som meddelats
av annan myndighet än tingsrätt, föreskrives i 12 kap. 70 och 71 §§
jordabalken och i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid
arbetskonflikt.

Arbetsdomstolen prövar besvär
över domvilla i fråga om tingsrätts
avgörande i mål som avses i 2 §
och i fråga om de avgöranden av
annan myndighet sorn avses i andra
stycket. Frågor om resning och
återställande av försutten tid beträffande
sådana avgöranden prövas
av högsta domstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1977:530.

10

9 Förslag till

1988/89:JuU7

Lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma
hem

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma
hem skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

20

Vad som föreskrivs i 17 kap. 1, 2
och 4— gäller även vid tvist
mellan sambor. Vad som sägs om
makar skall därvid gälla sambor.

Föreslagen lydelse

Vad som föreskrivs i 17 kap. 1, 2
och 4-9 §§ samt 18 kap. 1 § äktenskapsbalken
gäller även vid tvist
mellan sambor. Vad som sägs om
makar skall därvid gälla sambor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

11

Utskottet

1988/89:JuU7

Förslagen i propositionen gäller främst prövningen av ansökningar om
resning och återställande av försutten tid i tvistemål och brottmål. Sådana
ansökningar prövas enligt gällande ordning av högsta domstolen. I syfte att
förbättra högsta domstolens möjligheter att tillfredsställande fylla funktionen
som prejudikatinstans föreslås i propositionen att ansökningarom resning
och återställande av försutten tid skall prövas av hovrätterna i stället
för av högsta domstolen om de gäller tingsrättsavgöranden och vissa med
dem likställda avgöranden. Vidare föreslås en mindre justering i reglerna
om vilka domstolar som skall pröva besvär över domvilla.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot förslagen och tillstyrker
bifall till propositionen i här behandlade delar (lagförslagen 3—9).

Under ärendets beredning har uppmärksammats frågan om prövningen
av domvillobesvär avseende beslut av hyresnämnd (se rättsfallet NJA 1987
s. 361 och den ändring i 59 kap. 2 § rättegångsbalken som har föreslagits i
propositionen). Utskottet förordar att det i lagstiftningsärendet beslutas
sådan ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol att besvär över domvilla
i fråga om hyresnämnds beslut även framgent skall prövas av bostadsdomstolen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar de i proposition 1987/88:58 framlagda förslagen
till

a) lag om ändring i rättegångsbalken,

b) lag om ändring i äktenskapsbalken,

c) lag om ändring i ärvdabalken,

d) lag om ändring i utsökningsbalken,

e) lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

0 lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

g) lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma
hem,

2. att riksdagen antar följande förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Bostadsdomstolen upptager besvär mot beslut av hyresnämnd enligt vad
som föreskrives i lag eller annan författning.

Bostadsdomstolen prövar även besvär
över domvilla i fråga om hyresnämnds
beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

12

1988/89:JuU7

Stockholm den 24 november 1988
På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lovden (s), Ulla-Britt Åbark
(s). Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), BengtOla
Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Anders Andersson
(m), Lars Sundin (fp). Kent Lundgren (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro
Andersson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Kjell Ericsson (c) och Bo Hammar
(vpk).

13

Svenskt Tryck Stockholm 1988