Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets betänkande

1988/89 :JuU7                        

Resning                                                               

1988/89 JuU7

Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:58 har regeringen (justitiedepartementet) efter hö­rande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1.  lag om ändring i regeringsformen,

2.  lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

3.  lag om ändring i rättegångsbalken,

4.  lag om ändring i äktenskapsbalken,

5.  lag om ändring i ärvdabalken,

6.  lag om ändring i utsökningsbalken,

7.  lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

8.  lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, .

9.  lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem.

Propositionen har hänvisats till konstitutionsutskottet beträffande för­slagen till ändring i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen samt i övrigt till justitieutskottet.

Justitieutskottet har i ärendet avgivit yttrande till konstitutionsutskottet (JuU 1987/88:3 y). De till konstitutionsutskottet hänvisade delarna har av konstitutionsutskottet behandlats i betänkandena KU 1987/88:35 och I988/89;KU2. I sistnämnda betänkande hemställer konstitutionsutskottet (mom. 5) att riksdagen slutligt antar de tidigare som vilande antagna ovan­nämnda förslagen till lag om ändring i regeringsformen och tryckfrihetsför­ordningen.

De till justitieutskottet hänvisade lagförslagen har följande lydelse.

1     Riksdagen 1988/89. 7 saml. Nr 7


3 Förslag till . Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

deb att 58 kap. 4, 6-8 och 12 §§ samt 59 kap. 2 S skall ha följande lydelse,

dels att i balken skall införas fyra nya paragrafer, 58 kap. 10 a, 13 och 14 S§ samt 59 kap. 4 a §, av följande lydelse.


1988/89:JuU7


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


58 kap 4§ skall göra

Vill någon söka resning, han hos högsta domstolen skriftlig ansökan därom.

Ansökan om resning i tvistemål på grund av förhållande, som avses i I S första stycket I, 2 eller 3, så ock ibrottmål till men för den tillta­lade skall göras inom ett år, sedan sökanden erhöll kännedom om det förhållande, vara ansökan grundas; åberopas annans brottsliga gärning sorn grund för ansökan, må tiden räknas från det dom däröver vann laga kraft. Resning i tvistemål på grund av förhållande, som avses i I S första stycket 4, skall sökas inom sex månader, sedan domen vann laga kraft.


Den som vill ansöka om resning skall göra detta skriftligen hos hov­rätten, om domen meddelats av tingsrätt, och i annat fall hos högs­ta domstolen.

Ansökan om resning i tvistemål på grund av något sådant förhållan­de som avses i 1 § första stycket 1, 2 eller 3 samt ansökari om resning i brottmål till men för den tilltalade skall göras inom ett kr från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grun­das på. Åberopas annans brottsliga gärning som grund för ansökan,/or tiden räknas från det dom över gär­ningen vann laga.kraft. Resning i tvistemål på grund av något sådant förhållande, som avses i 1 S första stycket 4, skall Sökas inom sex må­nader/rÅAi det att domen vann laga kraft.


6S


Avvisas ej resningsansökan. skall ansökan med därvid fogade handlingar delgivas motparten och föreläggande meddelas honom att inkomma med skriftlig förklaring. Finnes ansökan ogrundad, må den dock omedelbart avslås.

Vad i 56 kap. 9, 10 och 12 §§ är stadgat om besvär i högsta domsto­len äge motsvarande tillämpning beträffande resningsansökan.

Högsta domstolen äge, när skäl äro därtill, förordna, att, till dess annorlunda föreskrives, vidare åt­gärd för verkställighet av domen ej må äga rum.


Om resningsansökningen inte av­visas, skall den tillsammans med därvid fogade handlingar delges motparten. Derine skall samtidigt föreläggas att inkomma med skrift­lig förklaring. Om ansökningen är ogrundad,/År den dock avslås ome­delbart.

Om prövning av ansökningen sker i hovrätt, tillämpas 52 kap. 8— 12 §§. Om ansökningen tas upp omedelbart av högsta domstolen, tillämpas 56 kap. 9, 10 och 12 §§.

Rätten får förordna att, till dess annat föreskrivs, vidare åtgärder för verkställighet av domen inte skall ägarum.


 


Nuvarande lydelse

Beviljas resning, förordne högsta domstolen, att målet skall ånyo upptagas av den rätt, som sist dömt i målet; dock äge högsta domsto­len, då resning beviljas i tvistemål eller i brottmål till den tilltalades förmån och saken finnes uppenbar, omedelbart ändra domen.

Uteblir sökanden, då målet ånyo företages till förhandling, vare res­ningen förfallen; uteblir motparten, må målet avgöras utan hinder där­av. I kallelse skall intagas erinran därom. Vad nu sagts gälle dock ej i fråga om åklagare.


7§

Avvisas eller avslås'resningsan­sökan, äge högsta domstolen åläg­ga sökanden att ersätta motparten eller, om åklagaren är motpart; statsverket kostnaden å resnings­ärendet; har resning sökts av åkla­garen, må kostnaden utgå av all­männa medel. Bifalles ansökan, skall frågan om kostnaden prövas i samband med målet efter dess åter­upptagande.


Föreslagen lydelse

Beviljas resning, skall rätten samtidigt förordna att målet åter skall tas upp vid den domstol, som sist dömt i målet. Om resning be­viljas i tvistemål eller i brottmål till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får rätten dock omedel­bart ändradomen.

Uteblir sökanden, när målet på nytt tas upp vid en förhandling, skall resningen anses förfallen. Om motparten uteblir, får målet ändå avgöras. Kallelserna skall innehål­la en upplysning om dessa regler. Vad som sägs i detta stycke gäller inte i fråga om åklagaren.

§   •

Avvisas eller avslås en resnings­ansökan, får sökanden åläggas att ersätta motparten eller, om åklaga­ren är motpart, staten kostttaderna i' resningsärendet. Har . resning sökts av åklagaren, får kostnaderna utgå av allmänna medel. Bifalls an­sökningen, skall kostnadsfrågan prövas i samband med målet efter dess återupptagande.


1988/89:JuU7


10 a §

Om talan mot avgörande av an­nan myndighet än tingsrätt skulle ha fullföljts i tingsrätt eller hovrätt, görs ansökan om resning i ärendet skriftligen hos hovrätten. Detsam­ma gäller ärende som avgjorts ge­nom godkännande av strafföreläg­gande eller godkännande av före­läggande av ordningsbot.

Beträffande sådan ansökan som gjorts enligt första stycket tilläm­pas 1—3 §§, 4 § andra stycket och 5-8 §§.

12 S


Vill någon söka återställande av försutten tid, skall han inom tre veckor, sedan förfallet upphörde, och sist inom ett år, sedan tiden utgick, hos högsta domstolen göra skriftlig ansökan därom.


Den som vill ansöka om återstäl­lande av försutten tid JÖr fullföljd av talan i hovrätt eller för ansökan om återvinning eller återupptagan­de i tingsrätt skall göra detta skrift­ligen hos hovrätten inom tre veckor


 


Niivarandt lydelse                       Föreslagen lydelse                      1988/89:JuU7

från det att förfallet upphörde och sist inom ett år från det att tiden gick ut.

Ansökan om återställande av för­
sutten tid för fullföljd av talan i
högsta domstolen eller ansökan om
återvinning eller återupptagande i
hovrätt eller högsta domstolen görs
skriftligen hos högsta domstolen
inom den tid som anges i första
stycket.
Beträffande   ansökan,   soni' nu
     Beträffande ansökningen tilläm-   '

sagts, äge vad i 5. 6 och 8 S§ är     pa.? 5, 6 och 8 §§.

stadgat motsvarande tillämpning.

13                                                               §

Ansökan om återställande avför-sutten tid för fullföljd av talan i tingsrätt eller hovrätt mot sådant avgörande som avses i 10 a § görs skriftligen hos hovrätten. Beträf­fande sådan ansökan tillämpas Il § och 12 § första och tredje styckena.

14                                              §

Vid fullföljd av talan mot hov­rätts beslut ifråga om resning eller återställande av försutten tid gäller vad som sägs i 54 och 56 kap. om fullföljd av talan mot beslut i mål eller ärende, som väckts vid tings­rätt.

59                                                                                       kap.

Vill någon besvära sig över           Den som vill besvära sig över
domvilia, skall han till den rätt, där
domvilla skall ge in en skriftlig he­
lalan mot diimen skolat fullföljas,
svärsinlagu tdl hovrätten, om do-
cller, om fiillfldjd ej kunnat äga
men meddelats av tingsrätt, och i
rum, till högsta domstolen inkom-
«/;««?/h//till högsta domstolen.
ma med hesvärsinlaga.

Besvär skola föras, om de grun- Besvär skaU föras, om de grun-
das ä omständighet, som avses i I S
das på någon omständighet som av-
I, 2 eller 5. inom sex månader, se- ses i 1 S 1, 2 eller 5, inom sex måna-
dan domen vann laga kraft, och,
der/r«/i det att domen vann laga
om besvären gmndas å omständig-
kraft, och, om besvären grundas på
het. som avses i I S 3, inom sex
någon omständighet som avses i
månader, sedan klaganden erhöll
I § 3. inom sex månader/rå/; det
kännedom om domen. Erhöll han
. att klaganden Jick kännedom om
kännedom om domen, innan den
domen. Fick han kännedom om do­
vann laga kraft, skall tiden räknas
men, innan den vann laga kraft,
från den dag. då domen vann laga
skall tiden räknas från den dag, då
kiaft.
                                                      domen vann laga kraft.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen Ivdelse                     1988/89:JuU7

4a »                                                                             

Om Ullan mm avgörande av an­nan myndighel un tingsrätt skulle ha fullföljts i tingsrätt eller hovrätt, anförs besvär ö\er domvilla i ären­det skriftligen hos hovrätten.

I Jråga om besvär enligt första stycket tillämpas I §, 2 § andra stvcket och 3 §.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989. Har ansökan om resning eller återställande av försutten tid gjorts före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser. Detsamma gäller i fall då besvär över domvilla har anförts före ikraftträdandet.


 


4 Förslag till                                                                !988/89:JuU7

Lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs att i äktenskapsbalken skall införas en ny para­graf, 17 kap. 9 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

17 kap. 9§

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte­gångsbalken skall tillämpas i fråga om bodelning som förrättats av bo-deining.sjörrättare. Härvid skall . vad som sägs i 58 kap. 10 a och 13 §§ och 59 kap. 4 a § rättegångs­balken om fullföljd av talan gälla klander av bodelning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


 


5 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 23 kap. 5 § ärvdabalken i paragrafens lydelse enligt lagen (1987:231) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse.


1988/89:JuU7


 


Nuvarande Ixdelst

23

Pä en delägares begäran skall rät­ten förordna någon att vara skiftes­man. Vad som föreskrivs i 17 kap. 1-4 och 6-5 §§ äktenskapsbalken om bodelning, bodeiningsförrättare och make skall gälla i fråga om arv­skifte, skiftesman och delägare i boet. Arvode och ersättning till skiftesmannen skall dock betalas av dödsboet.


Föreslagen lydelse

kap.

5 §

På en delägares begäran skall rät­ten förordna någon att vara skiftes­man. Vad som föreskrivs i 17 kap. 1-4 och 6-9 SS äktenskapsbalken om bodelning, bodeiningsförrättare och make skall gälla i fråga omarv-skifte, skiftesman och delägare i boet. Arvode och ersättning till skiftesmannen skall dock betalas av dödsboet.


Ställs boet under förvaltning av testamentsexekutör, är denne utan särskilt förordnande skiftesman. Detta gäller dock ej, om någon annan redan har förordnats som skiftesman eller om testamentsexekutorn är delägare i boet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.


 


6 Förslag till                                                                1988/89:JuU7

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 20 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

18 kap.     .   20 § Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbal­ken tillämpas i fråga om kronofogdemyndighets beslut i utsökningsmål.

Vad som sägs i 58 kap. // och Vad som sägs i 58 kap. 13 § rätte-

12 as rättegångsbalken om återstäl- gångsbalken  om  återställande  av

lande av försutten tid gäller även försutten tid gäller även när föreläg-

när föreläggande har meddelats en- gande har meddelats enligt 4 kap.

ligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 §

kap. 7 S andra stycket i denna balk. andra stycket i denna balk.

Användning av särskilt rättsmedel får ej utan synnerliga skäl föranleda alt exekutiv försäljning hävs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


 


7 Förslag till                                                 1988/89 :JuU7

Lag om ändring sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att i sjölagen (1891:35 s. 1)' skall införas en ny . paragraf, 344 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

344 §

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte­gångsbalken skall tillämpas i fråga om dispasch. Härvid skall vad som . sägs i58 kap. 10 a och 13 §§ och 59 kap. 4 a § rättegångsbalken om fullföljd av talan gälla klander av dispasch.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

' Lagen omtryckt 1985:176.


 


8 Förslag till                                                              1988/89:JuU7

Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången.i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 kap.    .,      . 3 §     .     Arbetsdomstolen är överrätt i mål söm enligt 2 § upptagits vid tingsrätt och därifrån fullföljes.

Att i arbetsdomstolen talan i visst fall kan föras mot beslut, som medde­lats av annan myndighet än tingsrätt, föreskrives i 12 kap. 70 och 71 S§ jordabalken och i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.

Arbetsdomstolen prövar besvär över dom villa i fråga om tingsrätts avgörande i mål som avses i 2 § och i fråga om de avgöranden av annan myndighet som avses i and­ra stycket. Frågor om resning och återställande av försutten tid be­träffande sådana avgöranden prö­vas av högsta domstolen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen omlryckt 1977:530.                                                                                     10


 


9 Förslag till                                                                1988/89:JuU7

Lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1987:232) om sambors gemensam­ma hem skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

20 §
Vad som föreskrivs i 17 kap. 1,2
Vad som föreskrivs i 17 kap. 1,2
och 4-S §§ samt 18 kap. 1 § akten-
          och 4-9 §§ samt 18 kap. 1 § äkten­
skapsbalken gäller även vid tvist
     skapsbalken gäller även vid tvist
mellan sambor. Vad sonri sägs om
   mellan sambor. Vad som sägs om
makar skall därvid gälla sambor.
makar skall därvid gälla sambor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.


 


Utskottet                                                       1988/89:JuU7

Förslagen i propositionen gäller främst prövningen av ansökningar om resning och återställande av försijtten tid i tvistemål och brottmål. Sädana ansökningar prövas enligt gällande ordning av högsta domstolen. I syfte att förbättra högsta domstolens möjligheter att tillfredsställande fylla funktio­nen som prejudikatinstans föreslås i propositionen att ansökningar om res­ning och återställande av försutten tid skall prövas av hovrätterna i stället för av högsta domstolen om de gäller tingsrättsavgöranden och vissa med dem likställda avgöranden. Vidare föreslås en mindre justering i reglerna om vilka domstolar som skall pröva besvär över domvilla.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot förslagen och tillstyrker bifall till propositionen i här behandlade delar (lagförslagen 3—9).

Under ärendets beredning har uppmärksammats frågan om prövningen av domvillobesvär avseende beslut av hyresnämnd (se rättsfallet NJA 1987 . s. 361 och den ändring i 59 kap. 2 § rättegångsbalken som har föreslagits i propositionen). Utskottet förordar att det i lagstiftningsärendet beslutas sådan ändringi lagen (1974:1082) om bostadsdomstol att besvär över dom­villa i fråga om hyresnämnds beslut även framgent skall prövas av bostads­domstolen.

Utskottet hemställer

1.         att riksdagen antar de i proposition 1987/88:58 framlagda för­
slagen till

a) lag om ändring i rättegångsbalken,

b) lag om ändring i äktenskapsbalken,

c) lag om ändring i ärvdabalken,

d)           lag om ändring i utsökningsbalken,

e)           lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

f)            lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegängen i arbetstvister,

g)         lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma
hem,

2.            att riksdagen antar följande förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

. Bostadsdomstolen upptager besvär mot beslut av hyresnämnd enligt vad som föreskrives i lag eller annan författning.

Bostadsdomstolen prövar ä ven be­svär över domvilla i Jråga om hyres­nämnds beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.                                                        '2


 


1988/89:JuU7 Stockholm den 24 november 1988

Pä justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Anders Anders­son (m), Lars Sundin (fp), Kent Lundgren (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Kjell Ericsson (c) och Bo Hammar (vpk)..


13